Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kungl. Majds proposition angående omoch tillbyggnad af det gamla riksdagshuset å Biddarholmen för beredande af lokaler åt vissa statens ämbetsverk m. m.

1907-05-14 · 25 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 23 av 25 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1907:126, Utlåtande, i anledning af Kungl. Majds proposition angående omoch tillbyggnad af det gamla riksdagshuset å Biddarholmen för beredande af lokaler åt vissa statens ämbetsverk m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 126.

1

N:o 126.

Ank. till Riksd. kansli den 15 maj 1907, kl. 9 f. m.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Majds proposition angående

om- och tillbyggnad af det gamla riksdagshuset å Biddarholmen

för beredande af lokaler åt vissa statens ämbetsverk

m. m.

(I. A.)

I en den 12 april innevarande år till Riksdagen afbiten proposition

(n:o 150) har Kungl. Maj:t, under åberopande af bilagdt utdrag af

statsrådsprotokollet öfver finansärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen

att medgifva,

att, till utförande i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ett af

arkitekten A. Johansson upprättadt, af öfverintendentsämbetet i skrifvelse

den 23 oktober 1906 tillstyrkt förslag af tillbyggnad å gamla

riksdagshustomten samt förändrad inredning af gamla riksdagshuset för

beredande af lokaler åt statens ämbetsverk m. m., måtte af fonden för anordnande

af lokaler för statens ämbetsverk i hufvudstaden användas

ett belopp af 1,108,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att, därest

så för arbetets utförande skulle finnas behöfligt, inom den sålunda bestämda

kostnadssumman af tillgängliga medel förskjuta erforderligt belopp

för att ersättas af omförmälda fond, i den mån densamma därtill

lämnade tillgång.

Departementschefen har i detta ärende till förberörda statsrådsprotokoll

anfört följande:

»Då Riksdagen i till Kungl. Maj:t afbiten skrifvelse den 11 maj

1888 meddelade sitt beslut angående uppförande å Helgeandsholmen

af tvenne skilda byggnader för inrymmande af Riksdagen, riksgäldskontoret

och justitieombudmansexpeditionen samt af riksbanken, tillkännagaf

Riksdagen tillika, att Riksdagen, som ansett frågan om nämnda

byggnaders uppförande icke längre böra uppskjutas bland annat af den

anledning, att det dåvarande riksdagshuset väl behöfdes till inrymmande

Bih. till Itiksd. Urat. 1907. 4 Samt. 1 Afd. 84 Höft. (Ko 126). >1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets Utlåtande N:o 126.

af åtskilliga statens ämbetsverk, åt hvilka lokaler måste förhyras, beslutit,

att riksdagens och riksgäldskontorets dåvarande hus finge efter

Riksdagens och riksgäldskontorets afflyttning från desamma disponeras

för inrymmande däri af sådana statens ämbetsverk, hvilka saknade

egen lokal.

Med anledning af Riksdagens sistberörda beslut afläto fullmäktige

i riksgäldskontoret till statsutskottet vid 1905 års riksdag en skrifvelse,

däri fullmäktige anförde, att, som Riksdagen dåmera inflyttat i sitt nya

hus, det gamla riksdagshuset vore ledigt att användas på sätt förut

nämnts, hvarjemte äfven riksgäldskontorets hus å Riddarholmen kunde

förväntas blifva för enahanda ändamål under en nära framtid disponibelt.

Till fullmäktige hade — anförde vidare riksgäldsfullmäktige — inkommit

framställningar, afseende att åt vissa ämbetsverk eller andra statsinstitutioner

skulle till mera varaktigt begagnande upplåtas lokaler

inom det gamla riksdagshuset eller i annan staten tillhörig byggnad å

Riddarholmen. Då det emellertid icke tillhörde fullmäktige att medgifva

dylik upplåtelse för längre tid och fullmäktige ej heller vore i

tillfälle att bedöma, hvilka statens ämbetsverk och institutioner, som

mest vore i behof af och åt hvilka lämpligast borde beredas lokaler i

ifrågavarande byggnader, hade fullmäktige, på det att ej mindre önskvärd

planmässighet måtte iakttagas vid bj^ggnadernas disposition i

enlighet med 1888 års Riksdags beslut än äfven lokalerna utan tidsutdräkt

få användning för ändamålet, ansett sig böra hemställa, att

statsutskottet måtte hos Riksdagen göra framställning om bemyndigande

för fullmäktige att få till Kungl. Maj:ts förvaltning och vård öfverlämna

det gamla riksdagshuset äfvensom i sinom tid riksgäldskontorets

hus.

Denna fråga blef ock af statsutskottet underställd Riksdagens pröfning;

och anförde Riksdagen i till Kungl. Maj:t den 20 maj 1905 aflåten

skrifvelse, att Riksdagen på de i riksgäldsfullmäktiges omförmälda

skrifvelse anförda skäl ansett lämpligt, att såväl det gamla riksdagshuset

på Riddarholmen som riksgäldskontorets därstädes belägna hus

öfverlämnades till Kungl. Maj:ts förvaltning för att i enlighet med 1888

års Riksdags beslut disponeras för inrymmande af sådana statens ämbetsverk,

som saknade egen lokal. Då lokaler måste förhyras för ett stort

antal af statens verk och institutioner — fortsätter Riksdagen — vore

det önskvärdt, att ifrågavarande byggnader utan tidsutdräkt komme till

användning för det med dem afsedda ändamålet; och förväntade därför

Riksdagen, att Kungl. Maj:t efter att hafva öfvertagit byggnadernas

förvaltning skulle låta sig angeläget vara att därom draga försorg.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Statsutskottets Utlåtande N:o 126.

Enligt livad Riksdagen tillika meddelade, hade åt fullmäktige i riksgäldskontoret

uppdragits att till Kungl. Maj:t öfverlämna det gamla riksdagshuset

äfvensom riksgäldskontorets hus på Riddarholmen, förstnämnda

byggnad omedelbart och den sistnämnda, efter det riksgäldsiullmäktige

och justitieombudsmansexpeditionen därifrån afflyttat.

I skrifvelse till Kungl. Magt den 22 juni 1905 anhöllo liksgäldsfullmäktige

att få till Kungl. Maj:t öfverlämna det gamla riksdagshuset,

hvithet därefter enligt nådigt beslut den 15 juli samma år ställdes under

öfverintendentsämbetets vård och förvaltning.

Sedan vidare fullmäktige i riksgäldskontor i skrifvelse den 25

januari 1906 anhållit att få öfverlämna riksgäldskontorets förra hus på

Riddarholmen, har den 9 februari samma år enahanda beslut meddelats

i fråga om sistnämnda hus.

Redan tidigare hade emellertid åtgärder vidtagits för åstadkommande

af utredning rörande ämbetsverkens i hufvudstaden lokalföl
Den

24 maj 1904 afläts nämligen af dåvarande chefen för finansdepartementet

till en hvar af cheferna för justitie-, sjöförsvars-, civiloch

jordbruksdepartementen skrifvelse med anhållan om underrättelse,

huruvida af de under respektive departement lydande ämbetsverk i

hufvudstaden något eller några vore inrymda i för ändamålet förhyrda

lokaler och, om så vore förhållandet, uppgift å dels ungefärliga storleken

af det utrymme och det antal rum, ämbetsverket då disponerade,

dels ock ungefärliga storleken af det utrymme och det antal rum, hvaraf

ämbetsverket kunde anses blifva i behof,, däri jämväl inbegripet det

utrymme, som ansåges beliöfligt för arkivändamål. Till följd nära

öfverlämnades till finansdepartementet uppgifter i nyssnämnda, hänseenden

från justitiedepartementet beträffande nedre justitierevisionen,

justitiekanslersämbetet, krigshofrätten, fångvårdsstyrelsen och lagberedningen

äfvensom rörande justitiedepartementets statistiska byrå samt

byrå för lagärenden; från sjöförsvarsdepartementet beträffande kustartilleriets

chefsexpedition, sjökrigshögskolan och lotsstyrelsen; från civildepartementet

beträffande försäkringsinspektionen, generalpoststyrelsen,

telegrafstyrelsen, riksförsäkringsanstalten, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

och järnvägsstyrelsen; samt från jordbruksdepartementet i *raga

om, förutom stuteriöfverstyrelsen, som då icke hade någon ämbetslokal

till sitt förfogande, landtbrnksstyrelsen. .

Hvad angår finansdepartementet underlydande verk, mfordrades

genom särskilda skrivelser den 27 maj 1904 uppgifter af förcnämnda

slag från kommerskollcgiuin samt patent- och registreringsverket äfven
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets Utlåtande N:o 126.

som från kammarkollegium i fråga om kammararkivet; ock blefvo dvlika

uppgifter till finansdepartementet vederbörligen aflämnade.

Emellertid hade redan förut dels statistiska centralbyrån i underdånig

skrifvelse den 12 februari 1901 anhållit, att åtgärder måtte vidtagas

i syfte att annan och rymligare ämbetslokal än den nuvarande

måtte ämbetsverket anvisas, dels ock kammarkollegium i underdånig

skrifvelse den 15 april 1904 gjort framställning om beredande af ny

lokal för kammararkivet, hvarjemte patent- och registreringsverket i en

till chefen för finansdepartementet den 12 september 1903 aflåten

sknfvelse bragt å bane frågan om anskaffande för dess räkning af

lämplig ämbetslokal.

Till _ finansdepartementet öfverlämnades vidare den 2 november

1904 en till landtförsvarsdepartementet inkommen promemoria af chefen

ör krigshögskolan angående beredande af erforderligt utrymme för

skolan. ö J

Med öfverlämnande af sålunda inkomna handlingar anbefallde

Kungl. Maj.t enligt nådigt beslut den 6 mars 1905 öfverintendentsämbetet

att verkställa utredning, beträffande hvilka af förut omförmälda

ellei andra ämbetsverk och offentliga institutioner lämpligen kunde inrymmas

i det gamla riksdagshuset å Riddarholmen, och därvid taga

under öfvervägande, huruvida för ändamålet erforderligt utrymme kunde

vinnas genom tillbyggnad å tomten, samt till Kungl. Makt afgifva det

förslag, hvartill utredningen föranledde.

hör att tagas under ompröfning vid fullgörandet af detta uppdrag

öfverlämnades sedermera genom särskilda nådiga remisser dels den 5

juli 1905 en af öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk gjord framställning

i fråga om för styrelsen behöflig ämbetslokal, dels ock den

19 september 1905 en af bankinspektören i skrifvelse till chefen för

finansdepartementet framställd anhållan om beredande af ny lokal för

departementets bankbyrå.

För fullgöi ande af det öfverintendentsämbetet sålunda lämnade

uppdrag anmodade ämbetet e. o. arkitekten hos ämbetet Aron Johansson

^^ver^nseenc^e af ämbetets tekniske ledamot, förste intendenten

1. G. Cdason, verkställa den ifrågavarande utredningen samt utarbeta

de ritningar och föranstalta om upprättandet af de kostnadsberäkningar,

som däraf kunde föranledas.

Med tjänstememorial• den 24 oktober 1905 öfverlämnades af arkitekten

Johansson till öfverintendentsämbetet ett af honom utarbetadt

“ag rörande användningen af den gamla riksdagshustomten; och

anförde arkitekten Johansson i berörda memorial hufvudsakligen följande.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 126. 5

Redan vid början af arbetet hade tydligen framstått, att endast

åt ett mindre antal af de ämbetsverk, som saknade fasta lokaler, plats

kunde beredas i det gamla riksdagshuset, om icke därtill fogades en

nybyggnad, upptagande till så stor utsträckning, som ljusförhållandena

tilläte, den gamla riksdagshustomtens södra, hittills endast med låga

byggnader bebyggda del. Ett generellt förslag i denna riktning hade

framlagts för och i princip godkänts af öfverintendenten; och denna

generella plan hade sedermera lagts till grund vid det speciella studerandet

af uppgiften.

Såsom en hufvudsynpunkt vid frågans lösning hade i främsta

rummet gjorts gällande, att det gamla riksdagshuset borde användas

till installerandet af sådana ämbetsverk, hvilka däri kunde inrymmas

utan alltför vidlyftig och kostsam omändring af samma byggnad. På

grund häraf hade annexet till det gamla riksdagshuset, f. d. Hebbeska

huset, behandlats såsom ett för sig. Bibehållandet af nuvarande samband

eller bildandet af andra kommunikationsleder med den gamla liufvudbyggnaden

skulle nämligen föranleda oekonomisk disposition af utrymmet

och sämre ljusförhållanden.

En andra hufvudsynpunkt hade varit, att de ämbetsverk, som

komme att inrymmas i det gamla riksdagshuset, skulle erhålla icke tillfälliga

utan för dem under en längre tid för deras verksamhet nödiga

lokaler.

Det uppgjorda förslaget afsåge att åt härefter angifna ämbetsverk

bereda lokaler på följande sätt:

i gamla hufvudbyggnaden:

bottenvåningen och våningen 1 tr. upp: väg- och vattenbyggnadsstyrelsen;

våningarna 2 och 3 tr. upp: kommerskollegium;

i Hebbeska huset:

bottenvåningen: bankbyrån; våningen 1 tr. upp: öfverstyrelsen för

rikets allmänna läroverk; våningarna 2 och 3 tr. upp: landtbruksstyrelsen;
i

nybyggnaden:

bottenvåningen: fångvårdsstyrelsen; våningarna 1, 2 och 3 tr. upp:

patent- och registreringsverket.

I nybyggnadens nedre bottenvåning vore utrymmen, där så kunnat

ske, anordnade till bostäder för vaktmästare och maskinist, hvarjämte

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Statut skottets Utlåtande N:o 126.

vaktmästarbostäder vore inrättade, två i gamla hufvudbyggnadens

bottenvåning och en i Hebbeska buset.

Byggnadskomplexen, sådan den i förslaget gestaltade sig, bestode,

ur kommunikationssynpunkt sedd, af två delar: den stora fyrkantiga

hufvuddelen med sina gårdsflyglar och annexet till det gamla

riksdagshuset, f d. Hebbeska huset. Som nämndt, hade ansetts lämpligast

att behandla det sistnämnda såsom en del för sig dels på

grund af olika våningshöjder och dels på grund af omöjligheten att

utan uppoffringar i lokalutrymmen sammanbinda detsamma med hulvudbyggnaden

och därvid tillgodose anspråken på tillfredsställande

belysning.

Komplexets hufvudmassa, den stora fyrkanten, bestode af två

kommunikativt taget gemensamma men ur konstruktiv synpunkt åtskilda

delar, det gamla riksdagshusets liufvudbyggnad och tillbyggnaden

mot sjön med dess gårdsflyglar. Denna tillbyggnad sammanhängde

med den gamla hufvud byggnad en endast i inre hörnen af gamla byggnadens

mot söder utspringande flyglar, hvari till vissa delar två servistrappor

blifvit förlagda. Med undantag af nybyggnaden öfver och delvis

under den gamla öfre gården samt ett i gamla byggnaden för

fångvårdsstyrelsens räkning i bottenvåningen ispringande rum vore

gamla hufvudbyggnaden i afseende å dispositionen af utrymmena ett

helt för sig och nybyggnaden ett helt för sig, dock med den ytterligare

inskränkning, att vaktmästare för de i gamla hufvudbyggnaden

inrymda ämbetsverken hade bostäder i nybyggnaden. Ur kommunikationssynpunkt

åter kunde dessa båda delar, den gamla hufvudbyggnaden

och tillbyggnaden, betraktas såsom ett, i det en gemensam hufvudingång

för alla i dem inrymda lokaler funnes genom gamla hufvudingången

midt emot Riddarholmskyrkan och en annan, framkallad af

tomtens belägenhet, från södra sidan. Båda hufvudingångarna förde

till samma förstugor och trappor samt bevakades af portvakter, för hvilka

bostäder vore beredda.

Till det yttre framträdde den gamla hufvudbyggnaden och tillbyggnaden

äfvenledes ur konstruktiv-estetisk synpunkt skilda. Den

gamla byggnaden skulle nämligen bibehålla sitt gamla utseende, liksom

jämväl Hebbeska huset, nybyggnaden däremot framträda i enkel arkitektur,

som vore beräknad att göra sig gällande genom silhuetten från

söder. Båda delarnas hufvudgesimser vore emellertid jämlöpande, trots

att för tillgodogörandet af tomtens egenskaper åt nybyggnaden måst

gifvas andra golfnivåer än i den gamla byggnaden.

Beträffande de materialier och konstruktioner in. m., som lagts

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 126.

7

till grund för den vid memorialet fogade kostnadsberäkningen, vore

följande att märka.

Hvad anginge tillbyggnaden, hade grunden å riksdagshustomten

undersökts af ingenjörsfirman Bennet & Co. och befunnits öfverallt

bestå af berg, som upptill mot Riddarholmskyrkan läge delvis öppet i

dagen, bildande källargolf, och därifrån sluttade nedåt mot sjön, uppnående

i tomtgränsen ett största djup af 7.4 0 meter under marken

(kajen), motsvarande ett djup af 1.2 o meter under slusströskeln. Som

lagret å denna berggrund, fastän delvis bestående af grus, likväl icke

ansåges tillfredsställande såsom grundbotten, måste pålning företagas.

För undvikande af onödig gräfning och länspumpning hade därvid valts

nedslående af knippen af cementpålar. Mellan dessa pålknippen, som

kunde uppgå till källarmurarnas höjd, skulle slås cementhvalf med inlagda

järnförankringar. På grund af bergets sluttning hade dock pallsprängning

å vissa ställen för erhållande af säkert stöd för cementpålarna

måst beräknas, hvarigenom grundläggningen blifvit något fördyrad.

Tillbyggnaden komme att erhålla källare och däröfver fem

våningar, af hvilka den undre våningen (nedre bottenvåningen) hade

sin golfhöjd i ungefär samma nivå som golfnivån i gamla rikdagshusets

källarvåning. Våningshöjderna vore: för nedre bottenvåningen

3.10 meter, för de tre därpå följande våningarna 3.6 0 meter och för

öfverstå våningen 3.10 meter, allt från golf till tak räknadt. Källarens

höga läge öfver marken vore betingad af vattennivån i Mälaren. Källargolfvet

läge nämligen i nivå med högsta vattenytan, d. v. s. 5.6 0

meter öfver slusströskeln. Källarens höjd, 2.5 meter, vore beroende

af värmeledningsrören. Källaren sträckte sig under nybyggnadens alla

delar med undantag af de två mindre gårdarna och tjänade värmeledningsbehof

men borde dessutom blifva i framtiden mycket nyttig

för tillgodoseendet af de alltjämt stegrade behofven af arkivutrymmen

hos ämbetsverken. Dessutom skulle naturligtvis inrättas nödiga vedoch

hushållskällare. Källarutrymmet med öfverljus i gamla gården

skulle användas för ångpannor m. m. Byggnaden vore afsedd att uppföras

af tegel med putsade fasader, utom hvad beträffade jord- och

källarvåningarna, där beklädnad af naturlig sten beräknats såsom varande

mera hållbar i dessa byggnadens lägre, delvis med gatunivån sammanlöpande

delar. Alla bjälklag vore beräknade att utföras af beton och

järn med golf af stålslipad cement med linoleummattor i alla arbetslokaler

och golf af kalkstensplansten i förstugor och trappor. Alla

trappsteg skulle utföras af kalksten med undantag af ytt.ertrappsteg,

som borde göras af granit. Snickerierna skulle med få undantag göras

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Statsutskottets Utlåtande N:o 126.

af furu och oljemålas. Endast i några förnämligare rum vore bröstpanel

å väggarna beräknad. Fönstren skulle erhålla kopplade bågar

enligt det s. k. Flodqvistska systemet. Väggarna i arbetsrummen skulle

oljemålas och taken målas med kalk eller limfärg.

Hvad anginge den gamla byggnaden, skulle ombyggnaden bestå

hufvudsakligast i omplacering af hufvudtrapporna i såväl hufvudbyggnaden

som Hebbeska huset. Denna omplacering, i hufvudbyggnaden

dessutom betingad af passagen till nybyggnaden, hade vidtagits för

vinnande af större, användbarare utrymmen och bättre belägenhet de

olika lokalerna emellan. De önskade lokalutrymmena i de respektive

ämbetsverken hade för öfrigt vunnits genom rifning af gamla väggar

och cloisonväggar samt genom påbyggnad af de södra flyglarna af

hufvudbyggnaden till nivå med den gamla byggnaden mot Riddarholmskyikan

^och Hebbeska huset. De gamla riksdagshussalarna vore afdelade

i två våningar m. m. I kostnadsförslaget hade beräknats bibehållandet

af de gamla träbjälklagen och trägolfven, så vidt detta läte sig göra,

och konstruerandet af nya bjälklag och golf af trä. Gamla dörrar och

dörrkarmar skulle så vidt möjligt bibehållas genom reparation. Fönsterbågarna

voro däremot beräknade att göras nya, då de gamla till större

delen vore i dåligt skick och dessutom af numera otidsenlig konstruktion.

För öfrigt skulle i den gamla byggnaden användas samma

materialier och arbetssätt som i nybyggnaden.

Såväl nybyggnaden som den gamla byggnaden skulle erhålla

centraluppvärmning med gemensam ångpanneanläggning och elektrisk

belysning förutom gas-, vatten- och afloppsledningar samt klosettanordningar

med septic tanks.

Den vid arkitekten Johanssons tjänstememorial fogade kostnadsberäkningen

upptager följande hufvudgrupper af utgifter:

nybyggnaden:

grund, (enligt därom af aktiebolaget skånska cement
gjuteriet

afgifvet anbud) ......................................

stenarbete ........................................................................

mureriarbete ..................................................................

timmermansarbeten ...................................................

järn- och plåtarbete..........................................................

cement- och asfaltarbete.................................................

eldstäder.........................

kronor 105,000

»

»

»

46,540

166,374

17,269

58,132

117,909

1,050

50

transport kronor 507,274: so

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 126.

snickerier och glas in. in. ................

värme- och ventilationsledningar

gas-, vatten- och afloppsledningar

elektrisk ljusledning...........................

elektrisk ringledning ........................

målning ....................................;..........

diverse och oförutsedda utgifter

transport kronor 507,274:5 0

.................. » 53,305: —

................ » 39,000: —

.................. » 15,000: —

................ » 10,000: —

............... » 1,000: —

................... » 28,000: —

............... )> 65,420: 50

kronor 719,000: —

ombyggnaden:

rifning af innermurar m. in................................

grund (sprängningsarbeten, ny grundmur af

samt förstärkning af gamla grundmurar)

stenarbete ..............................................................

mureriarbete ............................................................

timmermansarbete....................................................

järn- och plåtarbete................................................

cement- och asfaltarbete......................................

eldstäder ......................................................................

snickeri och glas ..................................................

värme- och ventilationsledningar........................

gas-, vatten- och afloppsledningar......................

elektrisk ljusledning..............................................

elektrisk ringledning ........................................

målning ....................................................................

diverse och oförutsedda utgifter..........................

kronor 7,000:

»

13,075: —

))

16,718: —

»

65,141: —

»

31,571: 50

»

20,492: —

»

11,584: —

»

350: —

»

36,465: —

»

43,000: —

»

15,000: —

»

10,000: —

»

1,000: —

»

22,000: —

»

43,603: 50

kronor

337,000: —

eller tillhopa 1,056,000 kronor. _ .....

Kostnadsförslaget upptager emellertid förutom det nu omförmälda

förslaget, af arkitekten benämndt hufvudkostnadsförslaget, dessutom två

delvis jämkade förslag, »alternativ A» och »alternativ B».

Alternativ A afser anordnande i den gamla byggnaden af eldfasta

bjälklag, cementgolf och linoleummattor in. in., hvarigenom kostnaden

för ombyggnaden af nämnda byggnad skulle komma att uppgå till

426,000 kronor och totalkostnaden sålunda till 1,145,000 kronor.

Alternativ B åsyftar däremot användande af träbjälklag äfven i nybyggnaden,

under hvilken förutsättning kostnaden för denna skulle nedbringas

till 678,000 kronor och kostnaden för det hela sålunda stanna

vid 1,015,000 kronor.

Hih. till Riksd. Prof. 1907• 4 Sami, 1 Afd. 84 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 126.

Af dessa förslag förordades af arkitekten Johansson hufvudförslaget

till genomförande.

Det af arkitekten Johansson sålunda uppgjorda förslaget till ifrågavarande

byggnadsföretags ordnande öfverlämnades af öfverintendentsämbetet

med underdånig skrifvelse den 31 oktober 1905 och åberopades

såsom den ämbetet i ärendet affordrade utredning.

Innan jag går vidare, må det tillåtas mig erinra om ett af Riksdagen

nyligen gjordt uttalande med afseende å frågan om behofvet af

andra eller förbättrade lokaler för ämbetsverk i hufvudstaden.

Sedan Kungl. Maj:t i nådig proposition till Riksdagen den 31 mars

1905 gjort framställning angående inredande i fastigheten n:o 1 i

kvarteret Lejonet i Stockholm af lokaler för utrikesdepartementet och

ämbetsbostad åt ministern för utrikes ärendena samt angående uppförande

af ny byggnad för Kungl. Maj:ts kansli å norra delen af

Kungsträdgården, anmälde Riksdagen i skrifvelse den 18 maj samma år,

att hvad Kungl. Maj:t i berörda afseenden föreslagit icke vunnit Riksdagens

bifall. I sammanhang därmed anhöll Riksdagen, bland annat,

att Kungl. Maj:t måtte så snart sig göra läte föranstalta om en fullständig

utredning såväl angående behofvet under den närmaste framtiden

af lokaler för statens ämbetsverk i hufvudstaden som ock beträffande

statens därinom belägna fastigheter, som kunde för beredande

af plats för eller medel till ämbetslokalers inrättande tagas i anspråk,

samt därefter för Riksdagen framlägga förslag till de byggnadsföretag

för statens räkning, hvartill en sådan utredning kunde gifva anledning.

På grund af Riksdagens berörda framställning lät genom skrifvelse

den 2 juni 1905 dåvarande chefen för finansdepartementet, till komplettering

af redan tillgängliga upplysningar i hvad anginge behofvet

af utrymme för de ämbetsverk i hufvudstaden, Indika vore inrymda

i förhyrda lokaler, infordra uppgifter från justitie-, landtförsvars- sjöförsvars-,

civil-, ecklesiastik- och jordbruksdepartementen, huruvida

och i hvilken mån de under ett hvart af dessa departement lydande

ämbetsverk, hvilka vore inrymda i staten tillhöriga byggnader i hufvudstaden,

vore i behof af ökadt utrymme, hvarjämte liknande upplysningar

begärdes beträffande de under finansdepartementet lydande

ämbetsverk, hvilka hade sina lokaler förlagda till dylika, staten tillhöriga

byggnader och tilläfventyrs kunde antagas inom den närmaste

framtiden varda i behof af tillökade eller förbättrade lokaler.

Af de med anledning häraf inkomna uppgifter äfvensom på grund

af tidigare gjorda framställningar och utredningar framgick, att bland

de i statens hus inrymda ämbetsverk åtskilliga i större eller mindre

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Statsutskottets Utlåtande N:o 126.

mån vore i behof af tillökadt utrymme, men att ett. sådant behof i särskild!

hög grad gjort sig gällande i fråga om statistiska centralbyrån

och domänstyrelsen.

På grund häraf och sedan särskild fastighet blifvit för patent- och

registreringsverkets räkning inköpt, blef frågan om gamla liksdagshusets

om- eller tillbyggnad den 2 juli 1906 återremitterad till öfverintendentsämbetet

för verkställande af ny utredning, därvid ämbetet anbefalldes taga

i öfvervägande, huruvida ifrågavarande byggnad lämpligen skulle kunna

inrymma, i stället för patent- och registreringsverket, statistiska centralbyrån

och domänstyrelsen eller ock andra ämbetsverk, med företräde i

sistberörda fall för ämbetsverk, för hvilka användes förhyrda lokaler; och

skulle ämbetet hafva att till finansdepartementet inkomma med det yttrande

och förslag, hvartill den nya utredningen kunde gifva, anledning.

Den förnyade utredningen anförtroddes af öfverintendentsämbetet

jämväl åt arkitekten Johansson, hvilken i ett den 22 oktober 1906 afo-ifvet

tjänstememorial framlade resultatet däraf; och åberopades detta

memorial af öfverintendentsämbetet såsom dess yttrande, då detsamma

med skrifvelse den 23 oktober 1906 öfverlämnades till finansdeparte
Omarbetning

af det förut uppgjorda förslaget till användande af

den o-amla riksdagshustomten hade, enligt hvad af arkitekten Johanssons

sistberörda memorial framgår, endast . företagits beträffande nybyggnaden

och gått ut på att inrymma statistiska centralbyrån och domänstyrelsen

i de delar af byggnaden, som enligt det tidigare forslaget

afsetts för patent- och registreringsverket. Jämlikt memorialet bifogad

kostnadsberäkning skulle härför kräfvas eu förändring af bvggnadsdelen

mellan gårdarna, hvilken förändring medförde kostnader

för utvidgning af trapphuset, hiss, skyddsgaller m. m. kronor 15,000:

11

11

11

11

11

nya betonbjälklag med balkar

pelare af järn i rabitz med förarncr

balkar .............................................

nya cementgolf i bokmagasin .........

invändig putsning ..................

utvidgning af värmeledningen ........

af elektriska ledningen

d:o

målning .............................................

diverse och oförutsedda utgifter

eller tillhopa .....................................

4,560:

4,800

—

............ 11

1,520

—

650

—

.............. 11

1,000

—

500

—

2,000

—

.............. fl

1,685

—

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 126.

Departements
chefens
yttrande.

Därjämte har af arkitekten Johansson i sistnämnda memorial föreslagits

anordnande i nybyggnadens källarvåning af en för ämbetsverken

gemensam frukostlokal, för hvilket ändamål källarvåningen blifvit

något höjd.

Kostnaden härför har beräknats utgöra:

trappa från gården med grund, steg af granit, murverk,

dörrar och fönster ............................... kronor

neddragning af hufvudtrappan ..................................

skiljoväggar af tramezzo ...........................................

putsning af hvalf och väggar ................................

cementgolf in. m............................................................

isoleringsstrykning, trägolf i frukostrummet m. in.

spiselanordning med tillbehör ...............................

fönster, dörrar m. m.......................................................

skåpinredning ................................................................

inredning i disk- och förvaringsrum in. m............

inredning i toalettrum ..................................................

utvidgning af värmeledning ......................................

,, af gas-, vatten- och afloppsledningen

r>

målning

af elektriska ledningen

11

11

V

11

11

11

11

11

11

11

11

11

11

1''

Läggas dessa summor,

summa kronor

............ kronor

och

till det förut enligt hufvudkostnadsförslaget beräknade

beloppet ......................................................

2,000

860

525

1,590

1,488

652

2,000

3,170

800

700

500

2,000

1,000

1,000

2,000

20,285

31,715

20,285

1,056,000: —

skulle således totalkostnaden för den gamla riksdagshustomtens

ordnande enligt arkitekten

Johanssons förslag komma att uppgå till...... kronor 1,108,000:

Mot det sålunda uppgjorda fors]aget har öfverintendentsämbetet

i sin förenämnda skrifvelse den 23 oktober 1906 förklarat sig icke

hafva funnit anledning till erinran.

Såsom jag redan omförmält, anhöll Riksdagen i sin förut omtalade

skrifvelse den 18 maj 1905, att Kungl. Maj:t måtte föranstalta om eu

fullständig utredning icke blott angående behofvet under den närmaste

framtiden af lokaler för statens ämbetsverk i liufvudstaden utan ock beträffande

statens därinom belägna fastigheter, som kunde för beredande

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Statsutskottets Utlåtande N:o 126.

af plats för eller medel till ämbetslokalers inrättande tagas i anspråk,

samt därefter för Riksdagen framlägga de byggnadsförslag för statens

räkning, hvartill en sådan utredning kunde gifva anledning.

Riksdagens berörda framställning föranleddes, som nämndt, åt

Kungl. Map.ts proposition till 1905 års Riksdag angående dels uppförande

af en ny byggnad i Kungsträdgården för inrymmande af Kungl.

Maj:ts kansli, med undantag af utrikesdepartementet, jämte åtskilliga

andra ämbetsverk dels ock inredande af fastigheten n:o 1 i kvarteret

Lejonet af lokaler för utrikesdepartementet m. in. Riksdagen, som i sin

berörda skrifvelse ifrågasatte, huruvida icke inom sistnämnda fastighet

skulle kunna beredas utrymme, förutom för utrikesdepartementet, jämväl

för ett eller annat ytterligare statsdepartement, äfvensom i ölrigt

hade en del erinringar att framställa beträffande det åt Kungl. Maj.t

framlagda förslaget till den tilltänkta nya byggnadens i Kungsträdgården

användning, i det att enligt Riksdagens mening icke, såsom i

förslaget afsågs, borde i nämnda byggnad inrymmas ämbetsbostad för

statsministern m. m., fann sig nämligen i frågans dåvarande läge icke

kunna afgöra, huruvida, genom att lokaler icke skulle behöfva inom en hivande

ny kanslihusbyggnad inredas för vissa af Riksdagen sålunda angifva

ändamål, den föreslagna byggnadskomplexens dimensioner skulle

kunna minskas eller äfven andra ämbetsverk därinom beredas uti \ linne

eller möjligen annan kronans tomt i hufvudstaden befinnas för byggnadens

anläggande tillräcklig. För denna frågas lösning ansåg därför

Riksdagen en fullständig utredning erforderlig såväl angående behofyet i sin

helhet af nvbvggnader för ämbetsverken i Stockholm som ock beträffande

samtliga kronans fastigheter, såsom byggnader samt tomtplatser och

annan mark, Indika kunde för sådant ändamål disponeras. Därjämte

framhöll Riksdagen i sin berörda skrifvelse, att, då ofta uppstått svårlösta

frågor om markutbyte emellan kronan, å ena, samt Stockholms

stad, å andra sidan, äfven häri syntes finnas en anledning till att bringa

klarhet angående statens ägande- och dispositionsrätt till mark och

tomter inom hufvudstaden, hvarigenom till bägge parternas fordel skulle

kunna möjliggöras utbyten och fullständig uppgörelse i förevarande

© C nd 6.

Med anledning af Riksdagens i sistberörda hänseende gjorda hemställan

och enär för åstadkommande af utredning angående de statens

fastigheter, som kunde för beredande af plats för eller medel till ämbetslokalers

inrättande ifrågakomma, uppenbarligen vore af vikt, att

såvidt möjligt fullständig kännedom erhölles beträffande de af Riksdagen

omnämnda förhållanden, samt det för vinnande af detta syfte

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 126.

syntes erforderligt, att de upplysningar i berörda hänseenden, som ur

tillgängliga källor kunde vara att hämta, upptecknades, sammanfördes

och bringades till öfverskådligt sammanhang, uppdrogs genom nådigt

bref den 26 oktober 1906 åt riksarkivarien att verkställa de arkivforskningar,

som kunde anses erforderliga för vinnande af utredning rörande

statens ägande- och dispositionsrätt till mark och tomter inom hufvudstaden

samt att därefter till Kung]. Maj:t inkomma med redogörelse

för dessa forskningars resultat.

Med skrifvelse den 19 nästlidne mars har riksarkivarien öfverlämnat

verkställd utredning rörande statens mark och tomter på Ridd arholmen

jämte tillhörande kopior af kartor och afskrift af tillgängliga

åtkomsthandlingar m. m.

Det. sålunda verkställda arbetet utgör dock naturligen endast en

början af den utaf Riksdagen begärda, synnerligen omfattande utredningen.

Med berörda utredning, såvidt densamma afser statens ägandeellei

dispositionsrätt till mark och tomter inom hufVudstaden, torde

emellertid Riksdagen närmast hafva åsyftat vinnande af klarhet, på

livad sätt den sedan länge på dagordningen stående frågan om uppförande

af ny byggnad för Kung]. Maj:ts kansli och eventuellt i sammanhang

därmed äfven för vissa andra statens ämbetsverk ändamålsenligast

borde erhålla sin lösning. Däremot torde Riksdagen knappast

därmed hafva afsett, att förslag rörande samtliga de nybyggnader,

som föi ämbetsverkens i liufvudstaden behof inom en närmare framtid

kunde ifrågakomma, ovillkorligen skulle först i sammanhang med kanslihusbyggnadsfrågan

föreläggas Riksdagen till afgörande.

I hvarje fall synes det mig vara uppenbart, att ett dylikt sammankopplande

af en mängd olika byggnadsfrågor skulle i väsentlig mån försvåra^.

desammas lösning; och, hvad särskild! kanslihusbyggnadsfrågan

betiäffar, torde det få anses gifvet, att, i den män behofvet af nya eller

förbättrade lokaler för andra ämbetsverk än Kungl. Maj:ts kansli må

kunna efter hand, oberoende af nyssberörda frågas slutliga afgörande,

på tillfredsställande sätt tillgodoses, detta kommer att i väsentlig mån

underlätta lösningen af nämnda fråga. Med hvad jag sålunda yttrat

vill jag naturligtvis icke hafva förnekat önskvärdheten af planmässighet

i ordnandet af hithörande angelägenheter, något som naturligtvis tvärtom

utgör en nödvändig förutsättning för vinnande af ett tillfredsställande

resultat.

nu ,Hvad särskildt angår det gamla riksdagshuset, har, som nämnts,

Riksdagen redan i sammanhang med beslutet om uppförande af de nya

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Statsutskottets Utlåtande Nät 126.

riksbyggnaderna å Helgeandsholmen uttalat sig för dess användning

för inrymmande af ämbetsverk, som vore i saknad af lokaler i statens

hus. Med afseende härå och då det svårligen torde kunna ifrågakomma,

att staten skulle genom byte med Stockholms stad eller annorledes

afhända sig ifrågavarande fastighet, som med hänsyn till sitt läge

alldeles särskild! väl lämpar sig att komma till användning för statens

ämbetsverk, synas mig alla skäl tala för att snarast möjligt träffa nödiga

anstalter för fastighetens användning för dylikt ändamål på det bästa

och ändamålsenligaste sätt, som tomtens areal och belägenhet medgifva.

Redan nu har visserligen det gamla riksdagshuset — liksom ock riksgäldskontorets

förutvarande hus — provisoriskt upplåtits till begagnande

af en del ämbetsverk, kommittéer och andra institutioner, hvilka varit

helt och hållet i saknad af erforderliga lokaler eller disponerat otillräckliga

sådana. Den disposition af byggnaden, som sålunda ägt ruin,

har dock naturligen i afvaktan på ett mera definitivt ordnande af fastigheten

för sitt nya ändamål endast varit af tillfällig beskaffenhet. Att

emellertid ifrågavarande byggnad och den tomt, hvarå densamma finnes

uppförd, icke kan för ändamål, hvarom nu är fråga, med bibehållande

af fastigheten i oförändradt skick på ett fullt ekonomiskt sätt tillgodogöras,

torde knappast behöfva påpekas. Ett rationellt utnyttjande af

tomten kräfver tvärtom gifvetvis icke blott den nuvarande hufvudbyggnadens

försättande i mera tidsenligt skick utan äfven ett bebyggande

i långt större utsträckning än nu är fallet af tomten i öfrig!. Den

nytta, staten för närvarande har af ifrågavarande fastighet, måste uppenbarligen

betraktas såsom ytterligt ringa i förhållande till tomtens verkliga

värde.

Det synes mig därför icke vara med klok hushållning öfverensstämmande

att fortfarande använda ifrågavarande värdefulla egendom

på sätt som nu äger rum, helst genom dess ändamålsenliga bebyggande

lämpliga och tidsenliga lokaler kunna beredas åt ett flertal ämbetsverk,

som däraf äro i synnerligen stort behof, och statsverket därigenom

skulle besparas utgifterna för hyror för inrymmande af åtskilliga af

dessa ämbetsverk.

Jag finner det således vara ur alla synpunkter synnerligen önskvärd!,

att frågan om den gamla riksdagshustomtens mera definitiva användning

måtte snarast blifva föremål för afgörande. Då därtill kommer,

att ett fullt utarbetadt förslag härutinnan redan föreligger och detta

synes vara särdeles väl både planlagdt och genomfördt, anser jag mig

böra hemställa, att detsamma måtte för den nu församlade Riksdagen

framläggas.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 126.

För förslagets innebörd har jag redan förut redogjort. Det återstår

emellertid att na^ot närmare angifva de skäl, hvarför jag, på sätt

nyss antydts, finner mig böra förorda dess genomförande.

Då det gäller att i nu ifrågavarande syfte på ändamålsenligt sätt

använda den gamla riksdagshustomten, synes det mig tydligt, att vid

valet af de ämbetsverk, hvilka där böra beredas utrymme, i främsta

rummet sådana i statens hus icke inhysta ämbetsverk böra ifrågakomma,

för hvilka det på grund af deras storlek ställer sig dyrast och svårast

att förhyra, lämpliga och tillräckliga lokaler. Bland de ämbetsverk,

som åt dylika anledningar böra komma i fråga, har jag funnit fångvårdsstyrelsen,

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt’ kommerskollegium i

främsta rummet böra komma i åtanke.

Hvad till en början beträffar fångvårdsstyrelsen, har för detta

ämbetsverk för tiden till den 1 april 1908 förhyrts lokal i det aktiebolaget

P. A. Norstedt .& Söner tillhörande huset å Riddarholmen.

Ovisst torde emellertid vara, huruvida samma lokal kan för någon

längre tid utöfver nu gällande kontraktstid få af ämbetsverket disponeras,

åtminstone för nu utgående hyra, som utgör 7,800 kronor om året, däri

inberäknadt den till 1,000 kronor uppgående hyran för den del af den

af styrelsen förhyrda lokal, hvilken nu disponeras af justitiedepartementets

statistiska byrå. Det synes därför angeläget att snarast bereda

ämbetsverket annan lolal. Enligt hvad fångvårdsstyrelsen framhållit,

synes det ock synnerligt önskvärdt, att denna lokal förlägges till Riddarholmen,

enär de senaste årens afsilande fångvårdsräkenskaper i regel

för granskning förvaras hos kammarrätten men ofta nog för påkommande

frågors utredning måste vara för fångvårdsstyrelsen tillgängliga, hvadan

ofta och nästan dagligen dylika räkenskaper måste transporteras från

kammarrätten till fångvårdsstyrelsen och åter.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen är för närvarande inrymd i

huset n:o 2 vid Brunkebergstorg, där för ämbetsverkets räkning lokal

förhyrts mot en hyra af 5,600 kronor om året enligt kontrakt, som

utlöper den 1 nästkommande oktober. Enligt hvad jag inhämtat, lärer

styrelsen visserligen vara i tillfälle att för ytterligare ett år, eller således

till den 1 oktober 1908, förhyra samma lokal, men för tiden

därefter lärer denna lokal icke vidare stå till buds med anledning af

husets tillärnade ombyggnad. Styrelsens nuvarande lokal är för öfrigt

numera otillräcklig och kräfver för att blifva tillfredsställande en betydlig

tillökning.

Hvad slutligen beträffar kommerskollegium är dess behof af tjänligare

ämbetslokaler ställdt utom allt tvifvel.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 126.

17

Kominerskollegii verksamhetsområde har under senare tiden i

flera afseenden vidgats och dess personal i följd däraf i väsentlig mån

ökats. Kollegium har icke heller kunnat bereda sig erforderliga lokaler

i ett sammanhang utan sedan länge måst förhyra sadana inom skilda

fastigheter, nämligen dels i huset n:o 6 vid Kornhamnstorg, dels i

därintill gränsande huset n:o 19 vid Mälartorget, dit grufkartekontoret

är förlagdt, och dels i huset n:o 61 vid Kornhamnstorg, där den

elektriska inspektionen är inrymd, hvarjämte kollegii arbetsstatistiska

afdelning, som tidigare varit inhyst i särskild, förhyrd lokal i huset

n:is 19 och 21 vid Lilla Nygatan, numera flyttats till riksgäldskontorets

gamla hus å Riddarliolmen. För de af kollegium nu förhyrda

lokaler erlägges en hyra af sammanlagdt 10,000 kronor. I underdånig

skrifvelse den 20 nästlidne mars har kollegium, som funnit en tillökning

af sina nuvarande lokaler nödvändig, emellertid anhållit att

från och med den 1 nästkommande oktober få mot en hyra af 2,100

kronor om året förhyra ytterligare en lägenhet om 7 rum jämte

tambur in. in. i huset n:o 19 vid Mälartorget, hvilken lägenhet är afsedd

att genom upptagande af genomgång i brandmuren mellan nyssnämnda

hus och huset n:o 6 Kornhamnstorg sättas i förbindelse med

kollegii öfriga lokaler; och har denna framställning vid underdånig

föredragning denna dag blifvit af Kungl. Maj:t bifallen.

Förutom nu omförmälda ämbetsverk finnas visserligen äfven ett

par andra af jämförelsevis större omfattning, för hvilka lokaler nu förhyras

och beträffande hvilka därför möjligen skulle kunna ifrågasättas,

huruvida icke plats åt desamma borde beredas å gamla riksdagshustomten.

Hit höra särskildt nedre justitierevisionen, hvilket ämbetsverk

nu förhyr lokal i det å Strömsborg invid järnvägsbron belägna hus,

och lotsstyrelsen, som nu är inrymd i huset n:o 2 Kornhamnstorg och

n:o 46 Stora Nygatan.

Hvad nedre justitierevisionen beträffar, synes det emellertid lämpligare,

att detta ämbetsverk sammanföres med vissa andra ämbetsverk

än dem, som i öfrigt kunna ifrågakomma att inrymmas å riksdagslmstomten,

hvartill kommer, att den lokal, som af nedre justitierevisionen

för närvarande disponeras är af jämförelsevis ganska tillfredsställande

beskaffenhet.

Vidkommande lotsstyrelsen åter, äro dess nuvarande lokaler visserligen

delvis långt ifrån tillfyllestgörande. Men behofvet af nya ämbetslokaler

synes likväl för detta ämbetsverk icke vara så trängande som

för vissa andra centrala verk. Jag tänker härvid särskildt på statistiska

centralbyrån och domänstyrelsen, hvilka båda ämbetsverk, enligt hvad

fiih. till Riksd, Prof. 1907. 4 Sami 1 Afl, 84 Höft, 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 126.

jag förut nämnt, nu är o inrymda i synnerligen trånga och olämplio-a

lokaler. ö

Då det i arkitekten Johanssons ursprungliga förslag för patentoeh

registreringsverket afsedda utrymme i den tilltänkta nybyggnaden

ä gamla riksdagshustomten blef för annat ändamål disponibelt, därigenom

att för detta ämbetsverk särskild fastighet inköptes, anmodades därför

ock, såsom jag förut nämnt, öfverintendentsämbetet att vid den omarbetning

af förslaget, som däraf påkallades, tillse, bland annat, huruvida

statistiska centralbyrån och domänstyrelsen lämpligen kunde erhålla,

ämbetslokaler i den planlagda nybyggnaden å den gamla riksdagshustomten.

Det trängande behofvet af förbättrade lokaler för dessa ämbetsverk

framgar redan af tidigare i ämnet inkomna framställningar.

Redan i underdånig skrifvelse den 12 februari 1901 har statistiska

centralbyrån fäst uppmärksamheten på otillräckligheten af de lokaler,

öfver Indika byrån nu förfogar. Då ämbetsverket år 1872 erhöll

sina nuvarande lokaler i det så kallade gamla bankohuset, äfven

benämndt Oxenstiernska huset, med adressnummer 2 vid Storkyrkobiinken,

hade desamma förmäler i nämnda skrifvelse statistiska

centralbyrån — trots det att många bland rummen vore mycket små,

varit fullt tillräckliga och ansetts böra förblifva det för lång tid framåt!

Sedan dess hade emellertid behofvet af större utrymme ovillkorligen

gjort, sig gällande. Orsaken härtill vore, dels att flera tjänstemän och

ännu flera arbetsbiträden för såväl gamla som nya arbeten tillkommit,

dels att arkivet genom inkommande stora massor af primäruppgifter

årligen svällde alltmera ut i omfång, och dels att biblioteket till följd

af det internationella utbytet af statistiska publikationer samt genom

bokinköp dagligen tillväxte och toge i anspråk ej allenast det därför

afsedda utrymmet utan äfven andra delar åt lokalen. Härtill komme,

att duplettexemplar af böcker och ännu mera restupplagor af de statistiska

publikationerna hopades till den grad, att till och med ifrågasatts, huruvida

bjälklagen förmådde uppbära de tyngande massorna, hvarförutom

det blefve allt svårare att träffa ett exemplar, när det skulle framtagas.

Till en början kunde, fortsätter statistiska centralbyrån, tillräckligt

antal arbetsrum för ämbets- och tjänstemännen beredas i våningarna

2 och 4 trappor upp, men ganska snart hade det blifvit nödigt

att härför äfven använda entresolvåningen 3 trappor upp samt tidtals

också entresolvåningen 1 trappa upp. Entresolvåningarna vore dock

för dylikt ändamål olämpliga, enär de vore mörka och vid begagnandet

lätt Ange förskämd luft, alldenstund höjden mellan golf och tak vore

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 126. 1Ö

endast 2,2 meter. Att, såsom skedde, nödgas använda de för biblioteket

afsedda rummen jämväl till arbetsrum för i verket anställda biträden,

vore naturligtvis högeligen olämpligt, men äfven denna utvägtill

ökande af arbetslokalerna hade i man åt bibliotekets tillväxt blifvit

allt mera begränsad och slutligen omöjliggjord, så att för den då pågående

folkräkningen särskild lokal måst förhyras; och hade sålunda

ämbetsverket blifvit med sin verksamhet splittradt på två lokaler, hvilket

uppenbarligen vore i många hänseenden obekvämt och för arbetenas

lugna gång störande. Enligt den för statistiska centralbyrån gällande

instruktionen ålåge det ämbetsverket, bland annat, att i ett ordnadt

arkiv förvara såväl de till centralbyrån inkomna dupletter al prästerskapets

ministerialböcker som ock de statistiska uppgifter af annat slag,

hvilkas innehåll ej genom de tryckta redogörelserna kunde anses hafva

blifvit tillräckligt bekantgjordt, och att i man af därtill anvisade tillgångar

underhålla ett statistiskt, topografiskt och statsekonomi^ bibliotek,

samt att lämna dem, som det önskade, tillfälle att på stället ur

centralbyråns arkiv och bibliotek hämta upplysningar och, så vidt möjligt,

med nödiga hänvisningar dem tillhandagå. Detta arkiv och detta

bibliotek vore alltså offentliga institutioner, som skulle stå till allmänhetens

tjänst för forskning, och kunde man då med skål fordra, att för

sådana forskare funnes åtminstone ett särskildt rum att tillgå. Förhållandena

hade emellertid numera ställt sig så, att för bokstudier

funnes endast ett litet bord i en vrå af bibliotekariens ingalunda störa

arbetsrum, så att, om samtidigt skulle beredas utrymme för ytterligare

en besökande, hade bibliotekarien ingen annan utväg än att erbjuda

plats vid baksidan af sitt eget, oftast med böcker belastade bord eller

ock att söka skaffa plats i något annat arbetsrum. Sistnämnda förfaringssätt

vore nästan det enda möjliga lör arkivarien, då fråga voie

att för forskare tillhandahålla arkivhandlingar. Att sådana förhållanden

icke borde få fortgå, läge i öppen dag. Beliofvet af en annan och

större lokal för ämbetsverket gjorde sig därför med tvingande nödvändighet

gällande. Statistiska centralbyrån anhölle därför, att, så snart

ske kunde, annan, ändamålsenligare ämbet.slokal matte åt ämbetsveiket

anvisas. _ .

Hvad domänstyrelsen beträffar, gjordes i underdånig skrifvelse

den 30 maj 1905 en liknande framställning. Redan förut både, anförde

styrelsen, framhållits, att göromålen inom styrelsen ökats högst

väsentligt under de år, som förflutit efter styrelsens tillkomst. Fn följd

af dessa alltjämt ökade göromål och däraf föranledda förstärkningar åt

styrelsens arbetskrafter hade blifvit, att styrelsens ämbetslokal, från

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Statsutskottets Utlåtande N:ö 126.

början otillräcklig- och mindre ändamålsenlig, på grund af bristande

utrymme ej utan stora svårigheter och hinder för göromålens behöriga

skötande kunde af styrelsen begagnas. Så vore, bland annat, två af

byråcheferna nödsakade att dela arbetsrum, den ene med notarien å

byrån och den andre med bokhållaren och en amanuens samt å byrån

tjänstgörande extra tjänstemän. Genom uppdelning af större rum i flera

smärre och genom tillvaratagande i öfrigt af de möjligheter, lokalen

beredde, hade styrelsen sökt tillgodose det alltjämt växande behofvet

af ökadt utrymme. De svårigheter, lokalens otillräcklighet föranledde,

vore emellertid af den art, att de ej kunde öfvervinnas med utvägar

af denna beskaffenhet. Därtill komme, att från och med ingång''en af

år 1906 arbetsplats erfordrades för tre nya notarier. Med hänsyn till

dessa förhållanden hemställde styrelsen, att i en snar framtid annan

och ändamålsenligare lokal matte styrelsen beredas.

Med hänsyn till hvad sålunda af statistiska centralbyrån och domänstyrelsen

anförts har jag för min del ansett lämpligt, att äfven

dessa båda ämbetsverk, hvilka tydligen äro i synnerligen starkt behof

af rymligare och ändamålsenligare lokaler än de nuvarande, förflyttas

till en blifvande byggnad å nu ifrågavarande tomt. Därigenom skulle

såväl den byggnad, hvari statistiska centralbyrån nu är inrymd, som

domänstyrelsens nuvarande lokaler i den byggnad, dit utom sistnämnda

ämbetsverk kammarrätten äfvensom delvis kammararkivet hafva sina

lokalei föi lag da, blifva för annat ändamål disponibla. Det till statistiska

centralbyrån nu upplåtna hus synes lämpa sig synnerligen väl att användas

för ett eller annat mindre ämbetsverk. Domänstyrelsens lokal

åter skulle genom styrelsens förflyttning komma synnerligen väl till

pass för vinnande af ett väl behöflig-t ökadt utrymme för kammarrätten

och möjligen till någon del äfven för marinförvaltningen, som nu är

inrymd i huset bredvid kammarrättens, eller, om så anses lämpligare,

för annat, mindre ämbetsverk.

Pa sätt föi ut nämnts, innefattar arkitekten Johanssons förslå0-, att

till byggnad å riksdagshustomten skulle förläggas äfven vissa, jämförelsevis

mindre ämbetsverk, nämligen landtbruksstyrelsen, öfverstyrelsen

för rikets allmänna läroverk och bankinspektionen. Förslaget i

denna del betingas däraf, att det s. k. Hebbeska huset, hvilket nu utgör

eu byggnad för sig, gifvetvis enklast och med minsta kostnad kan

tillgodogöras genom att i hufvudsak bibehållas såsom en till sin allmänna

planläggning och inredning fristående byggnad.

Det af arkitekten Johansson uppgjorda förslaget till ifrågavarande

fastighets användande har delgifvits vederbörande inom de ämbetsverk,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 126.

21

gom enligt förslaget skulle där inrymmas, och blifvit af dem i hufvudsak

godkändt. De smärre ändringar och jämkningar i förslaget, som

på grund af framställda anmärkningar må finnas påkallade, synas i

allmänhet icke vara af beskaffenhet att i någon mera afsevärd mån

verka till rubbning i planen för den föreslagna byggnadskomplexens

anordnande och fördelningen af utrymmet mellan de särskilda ämbetsverken.

Dock har en mera väsentlig anmärkning i sistberörda hänseende

framställts af kommerskollegium, som med hänsyn till den utvidgning,

hvilken redan nu vore behöflig och ytterligare komme att

erfordras för ämbetsverkets näringsstatistiska och arbetsstatistiska afdelningar,

ansett det utrymme, som enligt förslaget skulle tillkomma

kollegium, icke motsvara hvad som syntes blifva behöfligt vid den

tidpunkt, då den nya byggnaden kunde antagas blifva färdig, och

därför hemställt, att för kollegium måtte beredas möjlighet att, förutom

de rum, som enligt förslaget, vore afsedda för kollegium, disponera

ytterligare åtminstone de rum i våningen två trappor upp i den tillärnade

nybyggnaden, som vore beräknade för domänstyrelsen, mot det

att styrelsen erhölle vederlag på annat håll.

Kommerskollegii näringsstatistiska afdelning kommer i följd åt

beslut, som redan af den nu församlade Riksdagen fattats, att erhålla

någon tillökning i sin nuvarande personal. Möjligt är ju äfven, att vid

den tidpunkt, då de för kollegium afsedda lokaler stå färdiga att tagas

i besittning, personalen ytterligare ökats och att därför något större utrymme

än det enligt förslaget beräknade kan finnas behöfligt. Därest

så skulle blifva fallet, torde emellertid, enligt hvad jag efter samråd

med arkitekten Johansson funnit, den enklaste utvägen vara att tillägga

kollegium, utom de nu föreslagna rummen, jämväl våningen tre trappor

upp i Hebbeska huset, hvilken, enligt hvad arkitekten meddelat, utan

svårighet och utan att detta behöfver medföra rubbning i kostnadsberäkningarna,

kan sättas i förbindelse med den för kommerskollegium

afsedda våningen tre trappor upp i det gamla riksdagshuset. Om så skulle

finnas behöfligt, lärer detta emellertid böra föranleda, att landtbruksstyrelsen,

som enligt förslaget skulle inrymmas i våningarna två och tre

trappor upp i Hebbeska huset, i stället erhåller de en och två trappor

upp i samma hus belägna våningar och öfver styr elsen för rikets allmänna

läroverk, hvilken enligt förslaget skulle tilldelas våningen eu

trappa upp i nämnda hus, förflyttas till annan byggnad, därvid statistiska

centralbyråns nuvarande hus, under förutsättning att detta ämbetsverk

förlägges å annat håll, synes icke vara olämpligt.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 126.

Äfven i (ifrigt torde det böra Minnas Kung! Maj:t öppet att,

därest under arbetets gång i följd af något ämbetsverks förändrade

organisation eller andra, nu icke kända förhållanden, det skulle visa sig

lämpligare att till den ifrågasatta byggnadskomplexen förlägga, i stället

för något af nu föreslagna ämbetsverk, annat statens ämbetsverk, därom,

utan hinder af den nu uppgjorda planen, förordna, naturligen under

förutsättning, att därför anslagna medel därtill lämna tillgång.

Såsom af det anförda framgår, anser jag det af arkitekten Johansson

utarbetade förslaget till den gamla riksdagshustomtens användning,

sådant detsamma af honom och öfverintendentsämbetet förordats, vara

såväl beträffande sättet för tomtens tillgodogörande som ock i fråga

om valet af de ämbetsverk, som skulle förläggas till den föreslagna

byggnadskomplexen, och de blifvande utrymmenas fördelning mellan de

olika ämbetsverken i det hela väl planlagdt och af beskaffenhet att

böra komma till utförande.

Hvad särskildt beträffar förslaget om inredande af en frukostlokal

i den tillärnade tillbyggnadens källarvåning, anser jag med hänsyn till

det stora antal ämbetsverk, som äro förlagda till Biddarholmen, hvilket

antal, därest det projekterade byggnadsföretaget kommer till stånd,

skulle komma att än ytterligare tillökas, en sådan anordning praktisk

och lämplig; och finner jag mig därför böra tillstyrka förslaget äfven

i denna del.

Den uppgjorda kostnadsberäkningen gifver icke anledning till

någon anmärkning från min sida, Dess slutsumma, 1,108,000 kronor,

är visserligen ett afsevärdt belopp. I förhållande till de fördelar, som

genom byggnadsföretaget skulle vinnas, synas mig dock dessa kostnader

knappast kunna betecknas såsom öfverdrifna.

Till dessa fördelar är i första hand att räkna den besparing,

statsverket skulle vinna därigenom, att de årligen utgående hyrorna

för de i förhyrda lokaler inhysta ämbetsverk, Indika skulle komma

att förläggas till gamla riksdagshustomten, icke vidare skulle behöfva

utbetalas.

Såsom jag redan förut erinrat, utgöra de nu utgående årliga hyrorna

för lokal åt fångvårdsstyrelsen .................................... kronor 6,800:

„ „ „ väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ......... ., 5,600: —

„ _ „ „ kommerskollegium ............."....................... „ 10,000: —,

hvarjämte, som nämndt, för sistberörda ämbetsverk för tiden från och

med den 1 nästkommande oktober kommer att förhyras ytterligare en

lägenhet för en hyra af 2,100 kronor om året.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 126.

23

I den mån hyresaftal icke uppgjorts för längre tid framåt, torde

ock kunna antagas, att, därest lokaler för ifrågavarande ämbetsverk

fortfarande måste förhyras, hyreskostnaden snart nog kommer att ökas.

Förbises bör icke heller, att plats för ämbetsverk, som nu är hänvisadt

till hyrd lokal, möjligen kan beredas i statistiska centralbyråns nuvarande

hus äfvensom, därest så finnes lämpligt, i den del af riksgäldskontorets

förutvarande hus, som tillsvidare upplåtits till kommerskollegii

arbetsstatistiska afdelning.

An viktigare än de direkta besparingar, som sålunda skulle kunna

göras, därest det ifrågaställda byggnadsföretaget kommer till utförande,

synes emellertid vara, att därigenom fullt ändamålsenliga och tidsenliga

lokaler böra kunna åstadkommas för ett ganska stort antal ämbetsverk.

Hvad beträffar sättet för anskaffande af den erforderliga kostnadssumman,

synes mig härför lämpligen kunna anlitas fonden för anordnande

af lokaler för statens ämbetsverk i hufvudstaden. Behållningen å denna

fond utgjorde vid 1906 års slut i rundt tal 1,442,000 kronor. Af fondens

tillgångar har visserligen genom 1905 års Riksdags beslut disponerats

ett belopp af högst 355,000 kronor för utförande af påbyggnads- och

inredningsarbeten i förra posthuset vid Rödbotorget i Stockholm, i syfte

att därstädes bereda ämbetslokaler för arméförvaltningen samt fortifikationens

och intendenturkårens hufvudstationer m. 11. Sedan emellertid

innevarande års Riksdag besluta, att den för kungl. hofvets räkning

nu disponerade tomten n:o 1 i kvarteret Sjöhästen i Klara församling

i Stockholm med å tomten varande stall- och andra byggnader må för

kronans räkning försäljas samt att, efter det af den blifvande köpeskillingen

för berörda fastighet för vissa af Riksdagen angifna ändamål

disponerats ett belopp af tillhopa 1,072,200 kronor, återstoden af köpeskillingen

skall öfverföras till förenämnda fond, torde denna komma att

lämna full tillgång till nu ifrågavarande utgift.

För den händelse emellertid, att köpeskillingen lör nyssnämnda

fastighet skulle komma att erläggas på sådant sätt, att tillräckligt

belopp för nu ifrågavarande ändamål under någon kortare tid icke

skulle finnas å fonden tillgängligt, torde Kungl. Maj:t böra medgifvas

rätt att af tillgängliga medel förskjuta erforderligt belopp lör att sedermera

af fonden ersättas.

Det föreslagna byggnadsarbetet bär beräknats kunna utföras på

eu tid af omkring fyra år och skulle således, under förutsättning att

detsamma kan taga sin början redan under innevarande år, kunna

antagas vara afslutadt under år 1911. Enligt byggnadsplan skulle

arbetet utföras på det sätt, att tillbyggnaden skulle utföras först och

s. 24 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

24 Statsutskottets Utlåtande N:o 126-

ombyggnaden af det gamla riksdagshuset därefter vidtaga. Under

sådan förutsättning skulle enligt arkitekten Johanssons beräkning sistnämnda

byggnad böra utrymmas senast i midten af år 1909, intill

hvilken tid densamma således skulle kunna disponeras på enahanda

sätt, som nu är fallet.

Enligt från öfverintendentsämbetet meddelad uppgift äro i det

gamla riksdagshuset lokaler tillsvidare upplåtna åt följande ämbetsverk

och institutioner, nämligen: öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk,

bankinspektionen, folkskoleseminariet i Stockholm, en afdelning af krigshögskolan,

hvilken i öfrigt är inrymd i generalstabens nuvarande hus,

vissa afdelningar af generalstaben och landtförsvarsdepartementets kommandoexpedition,

vissa delar af krigsarkivet och landtbruksstyrelsens

arkiv, äfvensom åtskilliga af Kung!. Maj:t förordnade kommittéer, hvarjemte

åt en tillsyningsman upplåtits bostad i bottenvåningen af västra

flygeln å gården.

För folkskoleseminariet är ny byggnad under uppförande å de

kronan tillhöriga tomterna i kvarteret Marsvinet inom Maria Magdalena

församling. Den nya byggnaden beräknas, enligt hvad jag inhämtat,

blifva färdig under år 1908. Erforderliga lokaler för krigshögskolan

äfvensom förenämnda afdelningar af de militära ämbetsverk, som i gamla

riksdagshuset fått sig lokaler upplåtna, torde, då arbetet med denna

byggnad skall taga sin början, tillsvidare kunna inrymmas i arméförvaltningens

förutvarande hus n:o 1 i kvarteret Memnon eller, därest

detta hus då icke skulle vara för ändamålet disponibelt, i annan statens

byggnad.

Den omständighet, att nämnda institutioner nu finnas i gamla

riksdagsbyggnaden inrymda, torde därför icke behöfva vålla något hinder

för genomförande af det tilltänkta byggnadsföretaget i enlighet med

den härför utstakade planen.»

Emot Kungl. Maj:ts föreliggande förslag har utskottet icke haft

annat att erinra än att den tid af omkring fyra år, som af departementschefen

beräknats för ifrågavarande arbetens utförande, synes väl

lång; och önskligt vore, att de för ifrågavarande ämbetsverk afsedda

lokaler kunde af verken tagas i bruk så snart som möjligt.

I sammanhang härmed har utskottet velat uttala den mening, att

vid detta byggnadsföretag entreprenadsystemet bör i så vidsträckt mån

som möjligt anlitas, hvarigenom arbetets snara fullbordande jämväl

skulle främjas.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 126.

25

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts

förevarande proposition, medgifva, att, till utförande

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ett af arkitekten

A. Johansson upprättadt, af öfverintendentsämbetet i

skrifvelse den 23 oktober 1906 tillstyrkt förslag af

tillbyggnad å gamla riksdagshustomten samt förändrad

inredning af gamla riksdagshuset för beredande af

lokaler åt ämbetsverk m. m., må af fonden för anordnande

af lokaler för statens ämbetsverk i hufvudstaden

användas ett belopp af 1,108,000 kronor, med

rätt för Kungl. Maj:t att, därest så för arbetets utförande

skulle finnas behöfligt, inom den sålunda bestämda

kostnadssumman af tillgängliga medel förskjuta erforderligt

belopp för att ersättas af omförmälda fond, i

den mån densamma därtill lämnar tillgång.

Stockholm den 14 maj 1907.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

Bih. till Riksd. Prof. 1907.

4 Sami

1 Afd. 84 Iläfl.

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1907:192 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Majits proposition angående omoch tillbyggnad af det gamla riksdagshuset å Riddarholmen för beredande af lokaler s. 4 i texten