Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning af kronan tillkommande andel af hemmanet V4 mantal Mjölby n:o 2 Kanikegården i Östergötlands län.
1907-05-14 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1907:136, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning af kronan tillkommande andel af hemmanet V4 mantal Mjölby n:o 2 Kanikegården i Östergötlands län.
Dokumentets text
Statsutskottets Utlåtande N:o 136.
1
N:o 136.
Ank. till Eiksd. kansli den 15 maj 1907, kl. 9 f. m.
Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning
af kronan tillkommande andel af hemmanet V4
mantal Mjölby n:o 2 Kanikegården i Östergötlands län.
(I. A.)
I en till Riksdagen den 19 april innevarande år aflåten, till statsutskottets
förberedande behandling remitterad proposition (n:o 175) har
Kungl. Maj:t, under åberopande af bilagd t utdrag af statsrådsprotokollet
öfver jordbruksärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen att
ej mindre för kronans del biträda det af öfriga delägare i hemmanet
V* mantal Mjölby n:o 2 Kanikegården i Mjölby socken, på sätt
statsrådsprotokollet närmare utvisade, fattade beslut om försäljning af
nämnda hemman,
än äfven medgifva, att de medel, som genom ifrågavarande försäljning
till kronan inflöte, måtte, på samma sätt som köpeskillingarna
för försålda mindre kronoegendomar, användas till inköp för kronans
räkning af skogbärande eller till skogsodling tjänlig mark.
Departementschefen har i detta ärende till förenämnda statsrådsprotokoll
anfört följande:
»Enligt köpebref den 24 mars 1860 försåldes af förutvarande
ägare till V4 mantal frälse Mjölby Kanikegård med därtill hörande tullmjölkvarn
i Mjölby socken af Östergötlands län detta hemman till alla
dittills skjutsskyldiga ägare till hemman af kronoskatte- och frälsenatur
i Vifolka härad med undantag af V* mantal Mjölby MunkeBih.
till Riksd. Prof. 1907. 4 Sami. I Afd. 89 Höft. (N:o 136—143.) 1
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 136.
eller Gästgifvaregård. Köpeskillingen utgjorde 22,075 rdr rmt. Fasta
å köpet meddelades den 19 mars 1861. Ändamålet med inköpet var
att fastigheten skulle användas till lättnad i den delägarna åliggande
skjutsskyldigheten, sålunda att nyttjanderätten till densamma skulle
öfver!ämnas åt den, som såsom entreprenör åtoge sig den köparnas
hemman åliggande håll- och reservskjutsen. Till nämnda ändamål synes
ock enligt de upplysningar, som i ärendet lämnats, fastigheten hafva
användts ända till dess nu gällande skjutsstadga trädde i kraft. Enligt
hvad Kungl. Maj:ts befallningshafvande i länet upplyst, har till
afbetalning å köpeskillingen under åren 1858 och 1859 17,428 kronor
13 öre utdebiterats på de skjutsskyldiga hemmanen, -tillhopa 232 3/s
mantal. Återstoden förmodas hafva guldits af fastighetens afkastning.
Under senare tider har fastigheten förvaltats af utsedda förtroendemän.
Behållna arrende- och räntemedel hafva genom ombud i socknarna fördelats
mellan ägarna eller innehafvarna af de skjutsskyldiga hemmanen
efter mantalet.
Äfven åtskilliga kronan tillhöriga hemman finnas i häradet, som
äro skyldiga utgöra skjuts. Dessa äro dels tre förutvarande hospitalshemman,
nämligen V* mantal Bromma i Veta socken samt 1V4 mantal
Bolstad och V4 mantal Gunnarp i Mjölby socken, dels ock sju till kronoparker
inköpta hemmanslotter, nämligen tre om respektive VK mantal,
V7 mantal och Ms mantal af hemmanet Skälleryd jämte "U mantal Byttebo
i Yästra Hargs socken samt Vs mantal Bjärsbo, Vs mantal Nackebo och
18 mantal Åkebo i Östra Tollstads socken.
Vid sammanträde med de skjutsskyldiga hemmansinnehafvarna
den 18 november 1903 beslöto de närvarande efter hållen auktion
att för ett erbjudet pris af 60,000 kronor försälja ifrågavarande
V4 mantal Mjölby Kanikegården till kommissionären Oskar Hall i Mjölby..
Köpekontrakt upprättades och underskrefs vid samma tillfälle, hvarefter
köpeskillingen erlagts och kvitterats å kontraktet. Sedermera
har kontraktet den 2 januari 1906 påtecknats erkännande af Hall, att
köpet skett för aktiebolaget Mjölby Kanikegårds räkning, och att
nämnda bolag äfven erlagt köpeskillingen. Något ombud för kronan
var icke tillstädes vid auktionen.
I en den 19 augusti 1904 till domänstyrelsen ingifven, af domänstyrelsen
med underdånigt utlåtande den 5 april 1906 öfver] ämnad
skrift hafva nu kantorn K. A. Anderson och Axel Svensson i Eke i
egenskap af utsedde förvaltningsmän för fastigheten i fråga hemställt
om tillstånd till försäljningen, såvidt den kunde beröra kronans rätt.
Statsufskottets Utlåtande N:o 136.
3
En annan framställning i samma syfte har den 15 februari 1906
af aktiebolaget Mjölby Kanikegården gjorts hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande
i länet och, sedan den af nämnda myndighet insändts
till domänstyrelsen, af styrelsen samtidigt med förutnämnda ansökan
öfverlämnats till Kungl. Maj:t.
Genom Kungl. Maj:ts befallningshafvande, hvilken myndighets utlåtande
öfver K. A. Anderssons och Axel Svenssons ansökan domänstyrelsen
infordrat, hafva yttranden inhämtats från arrendatorerna af
4 mantal Bromma, 1 V4 mantal Kolstad och V4 mantal Gunnarp äfvensom
från domänintendenten i länet och öfverjägmästaren i östra distriktet.
Icke någon af arrendatorerna har motsatt sig den ifrågasatta försäljningen,
hvarvid emellertid arrendatorn af V4 mantal Bromma N. G. L.
Nilsson af vissa skäl anhållit att blifva tillerkänd den nämnda hemman
tillkommande andel af köpeskillingen. Ej heller hafva domänintendenten
och öfverjägmästaren gjort någon invändning mot att hemmanet
försåldes.
Kungl. Maj:ts befallningshafvande har, då den erhållna köpeskillingen
afsevärdt öfverstege 1903 års taxeringsvärde, 40,700 kronor,
samt fastigheten sannolikt ej vidare blefve för det med densamma afsedda
ändamålet behöflig, hemställt om godkännande af försäljningen,
hvad anginge kronans fastigheter.
Domänstyrelsen har under åberopande af hvad Kungl. Maj:ts befallningshafvande
anfört och lika med denna myndighet hemställt, att
den gjorda försäljningen måtte för kronans del godkännas.
Kammarkollegium har, efter nådig remiss, i underdånigt utlåtande
den 6 november 1906 förklarat sig icke hafva något att erinra
mot bifall till hvad domänstyrelsen sålunda i ärendet hemställt.
Som jag redan nämnt, har arrendatorn till V4 mantal Bromma
anhållit att blifva tillerkänd den på nämnda hemman belöpande andelen
af köpeskillingen. Till stöd härför har Nilsson anfört, att han och
hans fader före honom innehaft hemmanet sedan år 1857, att vid inköpet
af Kanikegården för köpeskillingens gäldande upptagits ett
amorteringslån, som sedermera förräntats och amorterats af de skjutsskyldiga,
samt att Nilssons fader och efter honom Nilsson utan afdrag
på arrendesumman erlagt den på V4 mantal Bromma belöpande
andelen af ränta och amortering.
Arrendatorerna af 1 74 mantal Kolstad och V4 mantal Gunnarp
hafva däremot förklarat sig »afstå äganderätten» till V* mantal Mjölby
Kanikegård.
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 136.
Redan uti den af K. A. Andersson och Axel Svensson ingifna
ansökningen hade ifrågasatts, huruvida kronan ägde någon rätt till
andel i köpeskillingen för sistnämnda fastighet. I fråga om förutnämnda
hospitalshemman syntes det, anföra de, sannolikt, att arrendatorerna
själfva inbetalt bidragen till utgifterna för inköpet af Kanikegården.
Vid sådant förhållande syntes emellertid också arrendatorerna
eller deras rättsinnehafvare äga anspråk på delaktighet i köpeskillingen.
Vidare vore det enligt deras förmenande äfven oklart, om kronan eller
vederbörande säljare ägde andel i Kanikegården för de till kronopark
inköpta hemmanen.
Domänintendenten har i detta hänseende anfört, att, då skjutsskyldigheten
varit ett onus, hvilket kronans ifrågavarande hemman
måst underkasta sig, det enligt domänintendentens förmenande vore
högst sannolikt, att det varit de skjutsskyldiga hemmanen och ej
kronan, som inköpt och varit ägare af Kanikegården, samt att han
emellertid ej vågade bestämdt yttra sig om, huruvida nuvarande innehafvarna
af hemmanen ägde rätt att få del af köpeskillingen, men att
det dock syntes honom, som om dem borde tillerkännas en viss andel
af köpeskillingen i förhållande till den tid, de innehaft respektive
domäner.
Öfverjägmästaren har däremot ansett, att de på kronans hemman
belöpande andelarna af köpeskillingen borde uppbäras af kronan.
Kung!. Maj:ts befallningshafvande har i denna del till en början
upplyst, bland annat, att de två personer, som vid tiden för inköpet
af Kanikegården innehade 1 XU mantal Kolstad, genom särskild afhandling
till sin efterträdare i arrendet försålt den dem på grund af de
gjorda inbetalningarna enligt deras förmenande tillkommande rätten
till andel i Kanikegården, att samma rätt därefter genom ny afhandling
upplåtits till en efterföljande arrendator, samt att denne i sin ordning
sålt till person, som aldrig innehaft arrenderätten till hemmanet Kolstad.
Bestyrkta afskrifter af dessa upplåtelsehandlingar äro i ärendet
företedda.
För egen del har Kungl. Maj:ts befallningshafvande anfört följande.
Med säkerhet syntes kunna antagas, att arrendatorerna af de
förutvarande hospitalshemmanen af egna medel erlagt hvad på hemmanen
belöpt af de uttaxeringar, som ägt rum för inköp af Kanikegården.
Då emellertid arrendatorerna varit skyldiga att på egen bekostnad
fullgöra alla de besvär, som ålåge de af dem på arrende innehafda
fastigheterna, samt inköpet af Kanikegården företagits i ändamål
att på ett mera bekvämt sätt ordna den dessa fastigheter jämte åt
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 136.
5
skilliga andra åliggande skjutsskyldigheten, torde det kunna anses,
att inbetalningarna i verkligheten skett icke för arrendatorernas räkning
utan för fastigheternas. Beträffande åter de af statsverket inköpta
hemmanen syntes uppenbart, att, då något förbehåll vid försäljningarna
icke blifvit gjordt, den rätt i förevarande hänseende, som tillkommit
de förutvarande ägarna, öfvergått till kronan. Det borde således åläggas
förvaltningsmännen att till statsverket inbetala de andelar af köpeskillingen
som belöpte på samtliga kronans ifrågavarande hemman.
Domänstyrelsen har anfört, att på kronan belöpande del af köpeskillingen
syntes böra till statsverket inlevereras för att användas till
inköp af skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark, och kammarkollegium
har äfven i denna del icke haft något att erinra mot nådigt
bifall till hvad domänstyrelsen hemställt.
Jag kan jämväl i detta sammanhang erinra, att Kungl. Maj:t
genom nådigt bref den 2 februari 1906 medgifvit försäljning af Kanikegården,
såvidt anginge ett Yisingsö skolegodsfond tillhörigt hemman,
utan att därvid någon rätt till köpeskillingen tillerkänts vederbörande
innehafvare.
Samtliga myndigheter och personer, som i ärendet yttrat sig, hafva,
såsom af det föregående framgår, yttrat sig till förmån för en försäljning
af 14 mantal Mjölby Kanikegården mot förut angifna köpeskilling
äfven såvidt kronans rätt angår. Jag anser mig också böra i denna
del i sak ansluta mig till samma uppfattning och förordar alltså härutinnan
bifall till hvad domänstyrelsen hemställt, därvid jag med hänsyn
till hvad i ärendet upplysts därom, att kontrakt redan upprättats och
att köpeskillingen guldris, anser mig böra i likhet med myndigheterna
föreslå, att ett blifvande beslut i ärendet från kronans sida måtte få
formen af ett biträdande af den af öfriga delägare redan beslutade
försäljningen.
Hvad därefter angår dispositionen af den betingade köpeskillingen,
så framgår af den lämnade redogörelsen för 1860 års köpeafhandling,
att den upplåtelse, som då ägde rum, skett till ägarna af de skjutsskyldiga
hemmanen. Såvidt kronans då ägda hemman angår, skedde
således upplåtelsen direkt till kronan. Någon rätt till andelar i
Kanikegården eller i en blifvande köpeskilling för densamma kan
således icke tillkomma vare sig förutvarande eller nuvarande arrendatorer
af dessa hemman eller deras rättsinnehafvare. I fråga åter om
de af kronan inköpta fastigheterna torde det af skäl, som Kungl.
Maj:ts befallningshafvande framhållit, vara själffallet, att kronan ensam
6
Statsutskottets Utlåtande N:o 136.
har rätt till de på dessa hemman belöpande andelar af köpeskillingen.
Äfven i denna del anser jag mig alltså böra förorda bifall till hvad
myndigheterna hemställt.
Jämlikt § 77 regeringsformen torde frågan emellertid böra under
ställas Riksdagens pröfning.»
Utskottet hemställer,
att Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition må
vinna Riksdagens bifall.
Stockholm den 14 maj 1907.
På statsutskottets vägnar:
HUGO TAMM.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1907:193 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning af kronan tillkommande andel af hemmanet mantal Mjölby n:o 2 Kanikegårde a1 i texten