Utlåtande i anledning af dels Kungl. Maj.ts proposition angående anläggning af bibanor från norra stambanan till Skellefteå och Piteå, dels ock i ämnet väckta motioner.
1907-05-21 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1907:148, Utlåtande i anledning af dels Kungl. Maj.ts proposition angående anläggning af bibanor från norra stambanan till Skellefteå och Piteå, dels ock i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets Utlåtande N:o 148.
1
N:o 148.
Ank. till Riksd. kansli den 22 maj 1907 kl. 12 nödd.
Utlåtande i anledning af dels Kungl. Maj.ts proposition angående
anläggning af bibanor från norra stambanan till
Skellefteå och Piteå, dels ock i ämnet väckta motioner.
(R. A.)
I eu den 19 nästlidne april till Riksdagen aflåten proposition, n:o
161, har Kungl. Maj:t, under åberopande af propositionen bilagdt utdrag
af protokollet öfver civilärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen
att, under förbehåll att uti statsrådsprotokollet beträffande hvarje
särskild bana omförmälda villkor om kostnadsfri upplåtelse af mark
in. in. iakttagas, besluta anläggning af statsbana
dels från Bastuträsks station å norra stambanan till Skellefteå och
vidare till Kallholmsfjärden för en beräknad kostnad af 5,328,000 kronor,
dels ock från Ålfsby station å norra stambanan till Piteå, hvarför
kostnaden beräknats till 4,870,000 kronor; samt
att för påbörjandet af förstnämnda bana för år 1908 anvisa ett
belopp åt 800,000 kronor, att utgå från riksgäldskontoret.
I anledning af Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning hafva
följande motioner blifvit väckta, nämligen:
af herr G. A. Äldst?''and, motionen n:o 264 i Andra Kammaren,
däruti föreslagits,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts proposition, n:o 161,
om anläggning af statsbanor från norra stambanan till Skellefteå och
Pitea, ville till påbörjande under år 1908 af båda dessa bibanor anvisa
åt hvardera ett belopp af 800,000 kronor;
af herr Lars Berg m. fl., motionen n:o 81 i Första Kammaren, med
hemställan,
det Riksdagen ville besluta anläggning af statsbana dels från Bastuträsks
station å norra stambanan till Skellefteå och vidare till KallBih.
till Riksd. Prof. 1007. 4 Sami. 1 Afd. 94 Höft. (N:o 148.) 1
2 Statsutskottets Utlåtande X:o 148.
holmsfjärden, dels ock från Ålfsby station å norra stambanan till Piteå,
samt att för påbörjandet af dessa banor för år 1908 anvisa ett belopp
af 800,000 kronor att lika fördelas dem emellan;
samt af lierr A. F. O. Cederberg, motionen n:o 83 i Första Kammaren,
uti hvilken motion hemställts,
att Riksdagen vid bifall till förslagen om grenbanan Ålfsby—Piteå
ville fästa förbehåll om ett ovillkorligt åtagande af Piteå stad att antingen
vid staden eller i närbelägen hafsvik, dit järnvägen kan lätt framdragas,
anordna tillfredsställande hamn ochdiamninlopp till den tid järnvägsbyggnaden
beräknas färdig.
Under hänvisning till den utförliga redogörelse, som i statsrådsprotokollet
lämnas rörande denna fråga, vill utskottet här endast meddela
departementschefens för egen del till protokollet gjorda uttalande,
hvilket är af följande lydelse.
»Mellan Vännäs, utgångspunkten för den år 1896 öppnade bibanan
till Umeå, samt Boden, en sträcka af 287 kilometer, saknar norra stambanan
ännu förbindelser med kusten vid Bottniska viken. Att stambanan för
att rätt fylla sitt ändamål bör hafva en eller flera bibanor till kusten på
denna långa sträcka, torde ligga i öppen dag. Några på förhand gifna
punkter, hvarest dessa bibanor böra utgå från stambanan, finnas näppeligen,
men däremot bör tvekan ej kunna råda därom, att bland kustorterna
förnämligast två, nämligen städerna Skellefteå och Pitea
samt bygderna däromkring böra komma i åtanke vid anläggande af
dylika bibanor. Båda des3a bygder hafva en stor och starkt tillväxande
folkmängd; jordbruket och industrien hafva på båda ställena nått en betydlig
utveckling och orterna synas vara stadda i starkt ekonomiskt
uppsving. Tvifvelsutan skola de ifrågasatta järnvägarna kraftigt bidraga
till ett ännu bättre utnyttjande af dessa orters rika naturliga tillgångar.
Å andra sidan är det påtagligen också af vikt för de inre delarna af
landet att komma i bekvämare förbindelse med dessa betydande kustorter.
Särskildt torde i sådant hänseende böra påpekas, att efter dessa
banors anläggning Boden, Gellivare och Kiruna från orterna omkring
Skellefteå och Piteå kunna erhålla lättad tillförsel af åtskilliga lifsförnödenheter.
Äfven för utvecklingen af stambanans trafik torde de ifrågasätta
bibanorna komma att få betydelse. Af den verkställda statistiskekonomiska
utredningen framgår, att eu afsevärd trafik är att förvänta
å dessa bibanor, och tydligen kommer eu väsentlig del af denna trafik att
äfven passera större eller mindre sträckor af stambanan. Det synes mig
Statsutskottets Utlåtande N:o 148.
3
med goda skäl kunna antagas, att inkomsten af den sålunda tillkommande
trafiken å stambanan skall, sammanlagd med trafikinkomsten å
de nya bibanorna, inom en ganska snar framtid ej blott betacka driftkostnaderna
å de nya banorna utan äfven förränta deras anläggningskostnad.
Af de två hufvudsträckningar, som undersökts för bibanan till
Skellefteå, har linjen Bastuträsk—Skellefteå—Kallholmen förordats så
väl af Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Västerbottens län och järnvägsstyrelsen
som af de militära myndigheterna. Till förmån för denna
linje hafva uttalanden gjorts af, förutom Skellefteå stad, Malå, Norsjö
och Sorsele socknar äfvensom Skellefteå socken med undantag af byarna
i Kåge älfdal. Däremot hafva invånaama i nämnda älfdal samt Byske,
dörns, Arvidsjaurs och Arjepluogs socknar gjort gällande, att en linje
Jörn—Kåge—Skellefteå skulle erbjuda afsevärda fördelar framför Bastuträsklinjen.
Skillnaden mellan de båda linjerna i fråga om längd och kostnader,
för Bastuträsklinjen 65 kilometer och 5,328,000 kronor samt för Jörnslinjen
69,2 kilometer och 5,088,000 kronor, är ej så stor, att däraf torde
kunna dragas någon bestämd slutsats till förmån för den ena eller andra
linjen. — Ett tredje alternativ Bastuträsk—Skellefteå—Kåge med eu
längd af 59,2 kilometer betingar en kostnad af allenast 4,895,000 kronor,
men denna sträckning synes ej hafva tillvunnit sig något allmännare
intresse och torde ej heller böra ifrågasättas.
För Bastuträsklinjen skulle enligt det sist framställda förslaget hamn
anordnas vid Kallholmsfjärden. Hamnen för Kågelinjen skulle blifva
vid Kågefjärden. Vid båda dessa fjärdar finnas goda möjligheter för
anordnande af tidsenliga hamnar. Lotsstyrelsen har emellertid ansett sig
böra gifva företräde åt Kallholmsfjärden. I fråga om denna föreligger
dessutom, att stadsfullmäktige i Skellefteå förklarat sig villiga att under
vissa villkor därstädes anordna en för rörelsens behof erforderlig hamn.
Något dylikt åtagande har däremot ej gjorts beträffande hamnen i Kåge,
hvars försättande i tidsenligt skick enligt gjorda beräkningar skulle
kräfva stora kostnader.
Till förmån för Bastuträsklinjen talar den lika tillgången på vattenkraft
i Skellefte älf. Fallen i älfveu, ur hvilka omkring 25,000 effektiva
hästkrafter anses kunna med lätthet uttagas, höra kunna gifva anledning
till åtskilliga industriella anläggningar i närheten af denna
järnvägslinje.
Såväl Bastusträsklinjen som J örns linjen löpa under eu stor del af
sin sträckning genom tätt befolkade trakter, som antingen redan äro
odlade eller också hafva rik tillgång på lämpliga odlingsmarker, hvadan
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 148.
linjerna i detta hänseende synas vara ungefärligen jämställda. Rika
kalkfyndigheter finnas i närheten af båda linjerna, möjligen i öfvervägande
grad vid Jörnslinjen. De verkställda trafikberäkningarna gifva
emellertid vid handen, att Bastuträsklinjen har bättre förutsättningar
för ekonomisk bärighet än Jörnslinjen. Inkomsten för transport af kalk
anses blifva större å Jörnslinjen, men i öfrigt synes Bastuträsklinjen i
allmänhet hafva företräde; särskildt gäller detta beträffande frakten af
trävaror, af hvilket godsslag Bastusträsk]injen på grund af särskilda
lokala förhållanden bör kunna påräkna en afsevärd trafikinkomst.
Äfven om transporten af trävaror ej skulle blifva så stor som påräknats,
synes mig i allt fall den stora trävarurörelsen vid och i närheten
af Skellefte älfs mynning- och den däraf alstrade lifliga trafiken
vara faktorer, som fullt uppväga kalkindustrien och den förut omnämnda
kvarnrörelsen vid den nordliga linjen.
Slutligen talar för förläggandet af banans utgångspunkt till Bastuträsks
station den omständigheten, att denna station ligger ungefär midt
emellan Vännäs, utgångspunkten för Umeåbanan, och Alfsby station,
som föreslagits till utgångspunkt för den blifvande bibanan till Piteå,
samt att afståndet från de södra delarna af landet, därifrån den största
trafiken torde vara att påräkna, till kustlandet vid Skellefteå blifver
väsentligt kortare öfver Bastuträsk än öfver Jörn.
Jag finner alltså linjen Bastuträsk—Skellefteå—Kallholmen vara den
förmånligaste sträckningen för en förbindelseled mellan stambanan och
kusten vid Skellefteå.
I fråga om sträckningen af en bibana till Piteå har Kungl. Maj:t,
såsom redan nämndt, funnit en gjord framställning om undersökning
på statens bekostnad af en sträckning Piteå—Storsund icke föranleda till
någon åtgärd. En järnväg i denna sträckning skulle, enligt hvad de
militära myndigheterna andragit, hafva ett större strategiskt värde än
linjen Ålfsby—Piteå, men i den allmänna samfärdselns intresse synes
den sistnämnda linjen vara att föredraga. Anordningar hafva för öfrigt
vidtagits, hvarigenom äfven denna linje kommer att blifva af värde i
försvarshänseende. För linjens anslutning vid Alfsby station talar dels
den omständigheten att Ålfsbyn redan är en folkrik och väl bebyggd
ort samt medelpunkten i ett vidt utgrenadt vägnät, som förmedlar trafiken
till omkringliggande bygder, under det vid Storsund ej finnes
annan landsväg än utfartsvägen till Piteå, dels ock det förhållande att
järnvägen i en sträckning Ålfsby—Piteå bättre tillgodoser intressena å
båda sidor om Pite älf. Dessutom torde böra tagas i betraktande möjligheten
för industriella anläggningar vid fallen i Pite älf, särskildt Sikforsen.
Lika med Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Norrbottens län
Statsutskottets Utlåtande N:o 148.
5
och järnvägsstyrelsen finner jag mig alltså böra förorda sträckningen
Alfsby—Piteå. Kostnaden för denna linje jämte det förut omnämnda
föreningsspåret med stambanan i närheten af Frostträsk har beräknats
till 4,864,000 kronor, eller i rundt tal 4,870,000 kronor.
Med afseende å de fördelar ifrågavarande båda banor medföra för
vidsträckta trakter af Västerbottens och Norrbottens län, torde för anläggning
af en hvar af dessa banor böra stadgas såsom villkor,
att landsting, kommuner eller enskilda utfästa sig att kostnadsfritt
för banorna upplåta:
dels för all framtid:
all mark till banbyggnad med därtill hörande afdikningar, vattenaflopp
och parallell vägar;
all mark för banbevakningsområden, hållplatser, bangårdar och vattenstationer
med tillhörande ledningar;
genom skogsmark en bredd af 15 meter å hvardera sidan af banans
medellinje samt, där arbetets beskaffenhet betingar en större bredd, hvad
som i sådant hänseende erfordras, med all å den upplåtna marken
växande skog;
all mark för till följd af järnvägsbyggnaden erforderlig anläggning
af nya eller omläggning af gamla, allmänna eller enskilda, vägar; äfvensom
rätt att efter behof i sjöar och vattendrag taga för järnvägsbyggnaden
och för banans trafikerande med mera erforderligt vatten, samt
att, där område icke anses böra för ändamålet förvärfvas, framdraga och
för framtiden underhålla för vattentagning erforderlig ledning;
dels ock under arbetets fortgång:
all för sidoschaktningar, upplag af sten eller jord samt sten- eller
grustäkter med därtill hörande vägar och sidospår äfvensom för vattentagning
behöflig mark, att vid arbetets slut aflämnas i då befintligt skick;
att upplåtelsen jämväl skall innebära förpliktelse att lämna ersättning
föi- husflyttningar och olägenheter till följd af försvårad brukning och
förlängda vägar eller andra olägenheter af hvad namn och beskaffenhet
de vara må, som kunna anses härflyta af det genom järnvägens anläggning
orsakade intrång;
att vederbörande utan kostnad för staten skola anskaffa och till
järnvägsstyrelsen öfverlämna alla för erhållande af lagfart å den upplåtna
marken erforderliga handlingar och kartor; samt
att vederbörande, när och livar Kungl. Maj:t så prötvär nödigt, vid
banlinjen till i orten gångbart pris skola tillhandahålla järnvägsbyggnaden
sågtimmer till ett sammanlagdt antal af 200 stycken per kilometer
af banans längd;
6
Statsutskottets Utlåtande N:o 148.
allt med skyldighet för vederbörande att hålla staten skadeslös för
hvad i ett eller annat afseende derutinnan kan komma att brista.
Bland de föreslagna villkoren hafva jämväl upptagits bestämmelser,
hvarigenom staten uttryckligen tillförsäkras för banornas anläggning och
trafikerande erforderligt vatten. Vidare hafva villkoren kompletterats
med ett tillägg om att markupplåtelsen skall innebära förpliktelse att
lämna ersättning för husflyttningar, som förorsakas af järnvägarnas
anläggning. Dessa bestämmelser hafva visat sig vara behöflig», för att
staten, såsom afsedt är, skall undgå alla kostnader af ifrågavarande slag.
Dessutom har äfven influtit uttryckligt stadgande därom, att vederbörande
skola utan kostnad för staten anskaffa och till järnvägsstyrelsen
öfverlämna alla för erhållande af lagfart å den upplåtna marken erforderliga
handlingar och kartor.
I likhet med hvad jag yttrat vid föredragning af frågan om anläggande
af statsbanan Järna—Nyköping—Norrköping, tillåter jag mig
äfven här erinra om angelägenheten af att vid upplåtelse af mark för
ifrågavarande banor erhålles tillräckligt utrymme för framtida utvidgningar
af bangårdar och hållplatser samt rymliga bostäder åt järnvägens
personal.
Såsom särskild förutsättning för byggandet af banan Bastuträsk—
Skellefteå—Kallholmen torde böra bestämmas, att före arbetets påbörjande
skall föreligga ett ovillkorligt åtagande af Skellefteå stad att i
Kallholmsfjärden anordna en tillfredsställande hamn till den tid, då järnvägsbyggnaden
beräknas vara färdig.
Då högst betydande belopp och tillgängliga arbetskrafter under de
närmaste åren torde komma att tagas i anspråk för andra synnerligen
viktiga järnvägsanläggningar, lära svårigheter möta att redan nu påbörja
båda de banor, hvarom här är fråga. Lika med järnvägsstyrelsen och
på de af stvrelsen anförda skäl tinncr jag vid sådant förhållande, att
banan till Skellefteå bör byggas i främsta rummet.»
Under åberopande i öfrigt af den byggnadsplan, som vid föredragning
inför Kung!. Maj:t likaledes den 19 nästlidne april af fråga om
anläggning af en statsbana från Järna till Norrköping framlagts, har
departementschefen hemställt, att Kung!. Maj:t måtte till Riksdagen göra
den framställning, som här ofvan omförmälts.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i ofvan omförmälda
motioner framställda yrkanden, tillåter sig utskottet att hänvisa till de
särskilda motionerna.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Utlåtande N:o 148.
Af de i förevarande proposition föreslagna båda bibanorna till den
norra stambanan är, såsom af järnvägsstyrelsen närmare påvisats, Skellefteåbanan
otvifvelaktigt den, hvars utförande måste synas vara angelägnast
och af största vikt. De bygder, genom livilka den komme att
framgå, äro nämligen för närvarande långt mera i saknad af kommunikationer
än de trakter, som gränsa till den föreslagna Piteåbanan,
och den förra banan komme äfven att tillgodose trafikbehofvet inom
betydligt större område än den senare. Härjämte har Skellefteåbanan
afgjordt företräde i fråga om förutsättningarna för ekonomisk bärighet.
Med hänsyn till andra delvis mycket omfattande järnvägsbyggnader,
som under de närmaste åren måste verkställas för statens räkning, bär
järnvägsstyrelsen ansett, att endast den ena af de ifrågasatta norrländska
tvärbanorna nu kunde ifrågakomma till utförande med statsmedel,
och har styrelsen i sådant afseende förordat anläggandet af
Skellefteåbanan, men afstyrkt byggandet under den närmaste tiden af
bibanan till Piteå.
Utskottet anser sig för närvarande böra ansluta sig till denna af
järnvägsstyrelsen uttalade mening och vill med afseende å ett af enskilda
motionärer framställdt förslag att båda bibanorna skulle byggas samtidigt
men med anslag, som sammanräknade för året icke uppginge till
mer än det för den ena banan afsedda årsanslaget, endast påpeka, att
ett så långsamt fortgående byggande måste i detta fall anses vara ur
ekonomisk synpunkt synnerligen ofördelaktigt och därför ingalunda att
tillråda.
I enlighet med det anförda anser sig utsko’ttet böra tillstyrka den
af Kungl. Maj:t gjorda framställningen i hvad den afser anläggning af
bibanan till Skellefteå och anvisande af medel för dess påbörjande
under nästa år. Hvad åter angår Piteåbanan, kan utskottet icke finna
lämpligt, att Riksdagen, på sätt af Kungl. Maj:t föreslagits, nu fattar
beslut om dess anläggning, utan anser utskottet, att med afgörandet
af denna fråga bör anstå åtminstone till en tidpunkt, då icke hinder
för utförande af berörda järnvägsanläggning möter i följd af andra
pågående eller nära förestående banbyggnader.
Det i herr Cederbergs motion framställda yrkandet om fästande
af det villkor vid ett bifall till förslaget om anläggning af Piteåbanan,
att Piteå stad skulle åtaga sig att anordna tillfredsställande hamn och
hamninlopp vid banans östra slutpunkt, finner utskottet fullt befogadt,
helst ett liknande villkor fästats vid anläggandet af Skellefteåbanan.
Med hänsyn till den ståndpunkt utskottet intagit i hufvudfrågan, har
utskottet emellertid icke anledning att beträffande herr Cederbergs
motion göra något vidare uttalande.
8
Statsutskottets Utlåtande N:o 148.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa,
a) att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts
därom framställda förslag, må, under förbehåll att i
statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 19 april
1907 omförmälda villkor om kostnadsfri upplåtelse af
mark m. m. iakttagas, besluta anläggning af statsbana
från Bastuträsks station å norra stambanan till Skellefteå
och vidare till Kallholmsfjärden för en beräknad
kostnad af 5,328,000 kronor samt till påbörjandet
af denna bana för år 1908 anvisa ett belopp af 800,000
kronor;
b) att Riksdagen icke må bifalla Kungl. Maj:ts
förslag om anläggning af statsbana från Ålfsby till
Piteå och ej heller de af herrar Ahlstrand och Berg i
ämnet väckta motionerna; samt
c) att herr Cederbergs ifrågavarande motion må
anses besvarad genom Riksdagens bifall till utskottets
under b) gjorda hemställan.
Angående sättet för anskaffande af det under a) omförmälda anslaget
800,000 kronor kommer utskottet att framdeles afgifva yttrande.
Stockholm den 21 maj 1907.
På statsutskottets vägnar:
HUGO TAMM.
Reservationer:
af friherre Ak A. H. Palmstierna, som ansett, att utskottet bort
afstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förevarande framställning och de i ämnet
väckta motionerna;
samt af herrar grefve C. O. Taube, E. Hammarlund, L. Eriksson
och A. Wiklund.
Herr D. Persson har begärt få antecknadt, att han icke deltagit i
detta ärendes behandling inom utskottet.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr. 1907.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1907:231 Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående anläggning af bibanor från norra stambanan till Skellefteå och Piteå. s. 9 i texten