Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning af dels Kungl. Maj.ts proposition angående anläggning af bibanor från norra stambanan till Skellefteå och Piteå, dels ock i ämnet väckta motioner.

1907-05-21 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1907:148, Utlåtande i anledning af dels Kungl. Maj.ts proposition angående anläggning af bibanor från norra stambanan till Skellefteå och Piteå, dels ock i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 148.

1

N:o 148.

Ank. till Riksd. kansli den 22 maj 1907 kl. 12 nödd.

Utlåtande i anledning af dels Kungl. Maj.ts proposition angående

anläggning af bibanor från norra stambanan till

Skellefteå och Piteå, dels ock i ämnet väckta motioner.

(R. A.)

I eu den 19 nästlidne april till Riksdagen aflåten proposition, n:o

161, har Kungl. Maj:t, under åberopande af propositionen bilagdt utdrag

af protokollet öfver civilärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen

att, under förbehåll att uti statsrådsprotokollet beträffande hvarje

särskild bana omförmälda villkor om kostnadsfri upplåtelse af mark

in. in. iakttagas, besluta anläggning af statsbana

dels från Bastuträsks station å norra stambanan till Skellefteå och

vidare till Kallholmsfjärden för en beräknad kostnad af 5,328,000 kronor,

dels ock från Ålfsby station å norra stambanan till Piteå, hvarför

kostnaden beräknats till 4,870,000 kronor; samt

att för påbörjandet af förstnämnda bana för år 1908 anvisa ett

belopp åt 800,000 kronor, att utgå från riksgäldskontoret.

I anledning af Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning hafva

följande motioner blifvit väckta, nämligen:

af herr G. A. Äldst?''and, motionen n:o 264 i Andra Kammaren,

däruti föreslagits,

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts proposition, n:o 161,

om anläggning af statsbanor från norra stambanan till Skellefteå och

Pitea, ville till påbörjande under år 1908 af båda dessa bibanor anvisa

åt hvardera ett belopp af 800,000 kronor;

af herr Lars Berg m. fl., motionen n:o 81 i Första Kammaren, med

hemställan,

det Riksdagen ville besluta anläggning af statsbana dels från Bastuträsks

station å norra stambanan till Skellefteå och vidare till KallBih.

till Riksd. Prof. 1007. 4 Sami. 1 Afd. 94 Höft. (N:o 148.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets Utlåtande X:o 148.

holmsfjärden, dels ock från Ålfsby station å norra stambanan till Piteå,

samt att för påbörjandet af dessa banor för år 1908 anvisa ett belopp

af 800,000 kronor att lika fördelas dem emellan;

samt af lierr A. F. O. Cederberg, motionen n:o 83 i Första Kammaren,

uti hvilken motion hemställts,

att Riksdagen vid bifall till förslagen om grenbanan Ålfsby—Piteå

ville fästa förbehåll om ett ovillkorligt åtagande af Piteå stad att antingen

vid staden eller i närbelägen hafsvik, dit järnvägen kan lätt framdragas,

anordna tillfredsställande hamn ochdiamninlopp till den tid järnvägsbyggnaden

beräknas färdig.

Under hänvisning till den utförliga redogörelse, som i statsrådsprotokollet

lämnas rörande denna fråga, vill utskottet här endast meddela

departementschefens för egen del till protokollet gjorda uttalande,

hvilket är af följande lydelse.

»Mellan Vännäs, utgångspunkten för den år 1896 öppnade bibanan

till Umeå, samt Boden, en sträcka af 287 kilometer, saknar norra stambanan

ännu förbindelser med kusten vid Bottniska viken. Att stambanan för

att rätt fylla sitt ändamål bör hafva en eller flera bibanor till kusten på

denna långa sträcka, torde ligga i öppen dag. Några på förhand gifna

punkter, hvarest dessa bibanor böra utgå från stambanan, finnas näppeligen,

men däremot bör tvekan ej kunna råda därom, att bland kustorterna

förnämligast två, nämligen städerna Skellefteå och Pitea

samt bygderna däromkring böra komma i åtanke vid anläggande af

dylika bibanor. Båda des3a bygder hafva en stor och starkt tillväxande

folkmängd; jordbruket och industrien hafva på båda ställena nått en betydlig

utveckling och orterna synas vara stadda i starkt ekonomiskt

uppsving. Tvifvelsutan skola de ifrågasatta järnvägarna kraftigt bidraga

till ett ännu bättre utnyttjande af dessa orters rika naturliga tillgångar.

Å andra sidan är det påtagligen också af vikt för de inre delarna af

landet att komma i bekvämare förbindelse med dessa betydande kustorter.

Särskildt torde i sådant hänseende böra påpekas, att efter dessa

banors anläggning Boden, Gellivare och Kiruna från orterna omkring

Skellefteå och Piteå kunna erhålla lättad tillförsel af åtskilliga lifsförnödenheter.

Äfven för utvecklingen af stambanans trafik torde de ifrågasätta

bibanorna komma att få betydelse. Af den verkställda statistiskekonomiska

utredningen framgår, att eu afsevärd trafik är att förvänta

å dessa bibanor, och tydligen kommer eu väsentlig del af denna trafik att

äfven passera större eller mindre sträckor af stambanan. Det synes mig

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 148.

3

med goda skäl kunna antagas, att inkomsten af den sålunda tillkommande

trafiken å stambanan skall, sammanlagd med trafikinkomsten å

de nya bibanorna, inom en ganska snar framtid ej blott betacka driftkostnaderna

å de nya banorna utan äfven förränta deras anläggningskostnad.

Af de två hufvudsträckningar, som undersökts för bibanan till

Skellefteå, har linjen Bastuträsk—Skellefteå—Kallholmen förordats så

väl af Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Västerbottens län och järnvägsstyrelsen

som af de militära myndigheterna. Till förmån för denna

linje hafva uttalanden gjorts af, förutom Skellefteå stad, Malå, Norsjö

och Sorsele socknar äfvensom Skellefteå socken med undantag af byarna

i Kåge älfdal. Däremot hafva invånaama i nämnda älfdal samt Byske,

dörns, Arvidsjaurs och Arjepluogs socknar gjort gällande, att en linje

Jörn—Kåge—Skellefteå skulle erbjuda afsevärda fördelar framför Bastuträsklinjen.

Skillnaden mellan de båda linjerna i fråga om längd och kostnader,

för Bastuträsklinjen 65 kilometer och 5,328,000 kronor samt för Jörnslinjen

69,2 kilometer och 5,088,000 kronor, är ej så stor, att däraf torde

kunna dragas någon bestämd slutsats till förmån för den ena eller andra

linjen. — Ett tredje alternativ Bastuträsk—Skellefteå—Kåge med eu

längd af 59,2 kilometer betingar en kostnad af allenast 4,895,000 kronor,

men denna sträckning synes ej hafva tillvunnit sig något allmännare

intresse och torde ej heller böra ifrågasättas.

För Bastuträsklinjen skulle enligt det sist framställda förslaget hamn

anordnas vid Kallholmsfjärden. Hamnen för Kågelinjen skulle blifva

vid Kågefjärden. Vid båda dessa fjärdar finnas goda möjligheter för

anordnande af tidsenliga hamnar. Lotsstyrelsen har emellertid ansett sig

böra gifva företräde åt Kallholmsfjärden. I fråga om denna föreligger

dessutom, att stadsfullmäktige i Skellefteå förklarat sig villiga att under

vissa villkor därstädes anordna en för rörelsens behof erforderlig hamn.

Något dylikt åtagande har däremot ej gjorts beträffande hamnen i Kåge,

hvars försättande i tidsenligt skick enligt gjorda beräkningar skulle

kräfva stora kostnader.

Till förmån för Bastuträsklinjen talar den lika tillgången på vattenkraft

i Skellefte älf. Fallen i älfveu, ur hvilka omkring 25,000 effektiva

hästkrafter anses kunna med lätthet uttagas, höra kunna gifva anledning

till åtskilliga industriella anläggningar i närheten af denna

järnvägslinje.

Såväl Bastusträsklinjen som J örns linjen löpa under eu stor del af

sin sträckning genom tätt befolkade trakter, som antingen redan äro

odlade eller också hafva rik tillgång på lämpliga odlingsmarker, hvadan

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 148.

linjerna i detta hänseende synas vara ungefärligen jämställda. Rika

kalkfyndigheter finnas i närheten af båda linjerna, möjligen i öfvervägande

grad vid Jörnslinjen. De verkställda trafikberäkningarna gifva

emellertid vid handen, att Bastuträsklinjen har bättre förutsättningar

för ekonomisk bärighet än Jörnslinjen. Inkomsten för transport af kalk

anses blifva större å Jörnslinjen, men i öfrigt synes Bastuträsklinjen i

allmänhet hafva företräde; särskildt gäller detta beträffande frakten af

trävaror, af hvilket godsslag Bastusträsk]injen på grund af särskilda

lokala förhållanden bör kunna påräkna en afsevärd trafikinkomst.

Äfven om transporten af trävaror ej skulle blifva så stor som påräknats,

synes mig i allt fall den stora trävarurörelsen vid och i närheten

af Skellefte älfs mynning- och den däraf alstrade lifliga trafiken

vara faktorer, som fullt uppväga kalkindustrien och den förut omnämnda

kvarnrörelsen vid den nordliga linjen.

Slutligen talar för förläggandet af banans utgångspunkt till Bastuträsks

station den omständigheten, att denna station ligger ungefär midt

emellan Vännäs, utgångspunkten för Umeåbanan, och Alfsby station,

som föreslagits till utgångspunkt för den blifvande bibanan till Piteå,

samt att afståndet från de södra delarna af landet, därifrån den största

trafiken torde vara att påräkna, till kustlandet vid Skellefteå blifver

väsentligt kortare öfver Bastuträsk än öfver Jörn.

Jag finner alltså linjen Bastuträsk—Skellefteå—Kallholmen vara den

förmånligaste sträckningen för en förbindelseled mellan stambanan och

kusten vid Skellefteå.

I fråga om sträckningen af en bibana till Piteå har Kungl. Maj:t,

såsom redan nämndt, funnit en gjord framställning om undersökning

på statens bekostnad af en sträckning Piteå—Storsund icke föranleda till

någon åtgärd. En järnväg i denna sträckning skulle, enligt hvad de

militära myndigheterna andragit, hafva ett större strategiskt värde än

linjen Ålfsby—Piteå, men i den allmänna samfärdselns intresse synes

den sistnämnda linjen vara att föredraga. Anordningar hafva för öfrigt

vidtagits, hvarigenom äfven denna linje kommer att blifva af värde i

försvarshänseende. För linjens anslutning vid Alfsby station talar dels

den omständigheten att Ålfsbyn redan är en folkrik och väl bebyggd

ort samt medelpunkten i ett vidt utgrenadt vägnät, som förmedlar trafiken

till omkringliggande bygder, under det vid Storsund ej finnes

annan landsväg än utfartsvägen till Piteå, dels ock det förhållande att

järnvägen i en sträckning Ålfsby—Piteå bättre tillgodoser intressena å

båda sidor om Pite älf. Dessutom torde böra tagas i betraktande möjligheten

för industriella anläggningar vid fallen i Pite älf, särskildt Sikforsen.

Lika med Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Norrbottens län

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 148.

5

och järnvägsstyrelsen finner jag mig alltså böra förorda sträckningen

Alfsby—Piteå. Kostnaden för denna linje jämte det förut omnämnda

föreningsspåret med stambanan i närheten af Frostträsk har beräknats

till 4,864,000 kronor, eller i rundt tal 4,870,000 kronor.

Med afseende å de fördelar ifrågavarande båda banor medföra för

vidsträckta trakter af Västerbottens och Norrbottens län, torde för anläggning

af en hvar af dessa banor böra stadgas såsom villkor,

att landsting, kommuner eller enskilda utfästa sig att kostnadsfritt

för banorna upplåta:

dels för all framtid:

all mark till banbyggnad med därtill hörande afdikningar, vattenaflopp

och parallell vägar;

all mark för banbevakningsområden, hållplatser, bangårdar och vattenstationer

med tillhörande ledningar;

genom skogsmark en bredd af 15 meter å hvardera sidan af banans

medellinje samt, där arbetets beskaffenhet betingar en större bredd, hvad

som i sådant hänseende erfordras, med all å den upplåtna marken

växande skog;

all mark för till följd af järnvägsbyggnaden erforderlig anläggning

af nya eller omläggning af gamla, allmänna eller enskilda, vägar; äfvensom

rätt att efter behof i sjöar och vattendrag taga för järnvägsbyggnaden

och för banans trafikerande med mera erforderligt vatten, samt

att, där område icke anses böra för ändamålet förvärfvas, framdraga och

för framtiden underhålla för vattentagning erforderlig ledning;

dels ock under arbetets fortgång:

all för sidoschaktningar, upplag af sten eller jord samt sten- eller

grustäkter med därtill hörande vägar och sidospår äfvensom för vattentagning

behöflig mark, att vid arbetets slut aflämnas i då befintligt skick;

att upplåtelsen jämväl skall innebära förpliktelse att lämna ersättning

föi- husflyttningar och olägenheter till följd af försvårad brukning och

förlängda vägar eller andra olägenheter af hvad namn och beskaffenhet

de vara må, som kunna anses härflyta af det genom järnvägens anläggning

orsakade intrång;

att vederbörande utan kostnad för staten skola anskaffa och till

järnvägsstyrelsen öfverlämna alla för erhållande af lagfart å den upplåtna

marken erforderliga handlingar och kartor; samt

att vederbörande, när och livar Kungl. Maj:t så prötvär nödigt, vid

banlinjen till i orten gångbart pris skola tillhandahålla järnvägsbyggnaden

sågtimmer till ett sammanlagdt antal af 200 stycken per kilometer

af banans längd;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 148.

allt med skyldighet för vederbörande att hålla staten skadeslös för

hvad i ett eller annat afseende derutinnan kan komma att brista.

Bland de föreslagna villkoren hafva jämväl upptagits bestämmelser,

hvarigenom staten uttryckligen tillförsäkras för banornas anläggning och

trafikerande erforderligt vatten. Vidare hafva villkoren kompletterats

med ett tillägg om att markupplåtelsen skall innebära förpliktelse att

lämna ersättning för husflyttningar, som förorsakas af järnvägarnas

anläggning. Dessa bestämmelser hafva visat sig vara behöflig», för att

staten, såsom afsedt är, skall undgå alla kostnader af ifrågavarande slag.

Dessutom har äfven influtit uttryckligt stadgande därom, att vederbörande

skola utan kostnad för staten anskaffa och till järnvägsstyrelsen

öfverlämna alla för erhållande af lagfart å den upplåtna marken erforderliga

handlingar och kartor.

I likhet med hvad jag yttrat vid föredragning af frågan om anläggande

af statsbanan Järna—Nyköping—Norrköping, tillåter jag mig

äfven här erinra om angelägenheten af att vid upplåtelse af mark för

ifrågavarande banor erhålles tillräckligt utrymme för framtida utvidgningar

af bangårdar och hållplatser samt rymliga bostäder åt järnvägens

personal.

Såsom särskild förutsättning för byggandet af banan Bastuträsk—

Skellefteå—Kallholmen torde böra bestämmas, att före arbetets påbörjande

skall föreligga ett ovillkorligt åtagande af Skellefteå stad att i

Kallholmsfjärden anordna en tillfredsställande hamn till den tid, då järnvägsbyggnaden

beräknas vara färdig.

Då högst betydande belopp och tillgängliga arbetskrafter under de

närmaste åren torde komma att tagas i anspråk för andra synnerligen

viktiga järnvägsanläggningar, lära svårigheter möta att redan nu påbörja

båda de banor, hvarom här är fråga. Lika med järnvägsstyrelsen och

på de af stvrelsen anförda skäl tinncr jag vid sådant förhållande, att

banan till Skellefteå bör byggas i främsta rummet.»

Under åberopande i öfrigt af den byggnadsplan, som vid föredragning

inför Kung!. Maj:t likaledes den 19 nästlidne april af fråga om

anläggning af en statsbana från Järna till Norrköping framlagts, har

departementschefen hemställt, att Kung!. Maj:t måtte till Riksdagen göra

den framställning, som här ofvan omförmälts.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i ofvan omförmälda

motioner framställda yrkanden, tillåter sig utskottet att hänvisa till de

särskilda motionerna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 148.

Af de i förevarande proposition föreslagna båda bibanorna till den

norra stambanan är, såsom af järnvägsstyrelsen närmare påvisats, Skellefteåbanan

otvifvelaktigt den, hvars utförande måste synas vara angelägnast

och af största vikt. De bygder, genom livilka den komme att

framgå, äro nämligen för närvarande långt mera i saknad af kommunikationer

än de trakter, som gränsa till den föreslagna Piteåbanan,

och den förra banan komme äfven att tillgodose trafikbehofvet inom

betydligt större område än den senare. Härjämte har Skellefteåbanan

afgjordt företräde i fråga om förutsättningarna för ekonomisk bärighet.

Med hänsyn till andra delvis mycket omfattande järnvägsbyggnader,

som under de närmaste åren måste verkställas för statens räkning, bär

järnvägsstyrelsen ansett, att endast den ena af de ifrågasatta norrländska

tvärbanorna nu kunde ifrågakomma till utförande med statsmedel,

och har styrelsen i sådant afseende förordat anläggandet af

Skellefteåbanan, men afstyrkt byggandet under den närmaste tiden af

bibanan till Piteå.

Utskottet anser sig för närvarande böra ansluta sig till denna af

järnvägsstyrelsen uttalade mening och vill med afseende å ett af enskilda

motionärer framställdt förslag att båda bibanorna skulle byggas samtidigt

men med anslag, som sammanräknade för året icke uppginge till

mer än det för den ena banan afsedda årsanslaget, endast påpeka, att

ett så långsamt fortgående byggande måste i detta fall anses vara ur

ekonomisk synpunkt synnerligen ofördelaktigt och därför ingalunda att

tillråda.

I enlighet med det anförda anser sig utsko’ttet böra tillstyrka den

af Kungl. Maj:t gjorda framställningen i hvad den afser anläggning af

bibanan till Skellefteå och anvisande af medel för dess påbörjande

under nästa år. Hvad åter angår Piteåbanan, kan utskottet icke finna

lämpligt, att Riksdagen, på sätt af Kungl. Maj:t föreslagits, nu fattar

beslut om dess anläggning, utan anser utskottet, att med afgörandet

af denna fråga bör anstå åtminstone till en tidpunkt, då icke hinder

för utförande af berörda järnvägsanläggning möter i följd af andra

pågående eller nära förestående banbyggnader.

Det i herr Cederbergs motion framställda yrkandet om fästande

af det villkor vid ett bifall till förslaget om anläggning af Piteåbanan,

att Piteå stad skulle åtaga sig att anordna tillfredsställande hamn och

hamninlopp vid banans östra slutpunkt, finner utskottet fullt befogadt,

helst ett liknande villkor fästats vid anläggandet af Skellefteåbanan.

Med hänsyn till den ståndpunkt utskottet intagit i hufvudfrågan, har

utskottet emellertid icke anledning att beträffande herr Cederbergs

motion göra något vidare uttalande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 148.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa,

a) att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts

därom framställda förslag, må, under förbehåll att i

statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 19 april

1907 omförmälda villkor om kostnadsfri upplåtelse af

mark m. m. iakttagas, besluta anläggning af statsbana

från Bastuträsks station å norra stambanan till Skellefteå

och vidare till Kallholmsfjärden för en beräknad

kostnad af 5,328,000 kronor samt till påbörjandet

af denna bana för år 1908 anvisa ett belopp af 800,000

kronor;

b) att Riksdagen icke må bifalla Kungl. Maj:ts

förslag om anläggning af statsbana från Ålfsby till

Piteå och ej heller de af herrar Ahlstrand och Berg i

ämnet väckta motionerna; samt

c) att herr Cederbergs ifrågavarande motion må

anses besvarad genom Riksdagens bifall till utskottets

under b) gjorda hemställan.

Angående sättet för anskaffande af det under a) omförmälda anslaget

800,000 kronor kommer utskottet att framdeles afgifva yttrande.

Stockholm den 21 maj 1907.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

Reservationer:

af friherre Ak A. H. Palmstierna, som ansett, att utskottet bort

afstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förevarande framställning och de i ämnet

väckta motionerna;

samt af herrar grefve C. O. Taube, E. Hammarlund, L. Eriksson

och A. Wiklund.

Herr D. Persson har begärt få antecknadt, att han icke deltagit i

detta ärendes behandling inom utskottet.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr. 1907.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1907:231 Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående anläggning af bibanor från norra stambanan till Skellefteå och Piteå. s. 9 i texten