Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under andra, tredje, fjärde, femte, sjätte, sjunde, åttonde och nionde hufvudtitlarne gjorda framställningar om anslag för beredande af extra lönetillägg för år 1907 åt vaktmästare.

1907-05-21 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1907:150, Utlåtande, angående Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under andra, tredje, fjärde, femte, sjätte, sjunde, åttonde och nionde hufvudtitlarne gjorda framställningar om anslag för beredande af extra lönetillägg för år 1907 åt vaktmästare.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 150.

i

N:o 150.

Ank. till Riksd. kansli den 21 maj 1907, kl. 6,30 e. m.

Utlåtande, angående Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under

andra, tredje, fjärde, femte, sjätte, sjunde, åttonde och nionde

hufvudtitlarne gjorda framställningar om anslag för beredande

af extra lönetillägg för år 1907 åt vaktmästare.

(Särsk. Afd.)

Uti Kungl. Majrts till innevarande Riksdag aflåtna proposition

angående statsverkets tillstånd och behof har Kungl. Maj:t under vederbörliga

hufvudtitlar föreslagit Riksdagen att på extra stat för år 1908

bevilja

till beredande af extra lönetillägg för år 1907

åt ordinarie vaktmästare eller vederlikar hos justitie
-

departementet och underlydande verk .............................. kronor 3,100: —

till beredande af extra lönetillägg för innevarande

år åt vissa betjänte i utrikesdepartementets afdelning

af Kungl. Maj:ts kansli, såsom förslagsanslag ............... » 500: —

till beredande af extra lönetillägg för innevarande

år åt vaktmästare i landtförsvarsdepartementets

afdelning af Kungl. Maj:ts kansli samt hos

departementet underlydande verk och myndigheter

såsom förslagsanslag ............................................................... » 1,500: —

Bill. till liiksd. Prof. 1007. 4 Sami. 1 Afd. 06 Käft. (N:o 150.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 150.

till beredande af extra lönetillägg för år 1907

åt ordinarie vaktmästare och med dem likställda personer

hos sjöförsvarsdepartementet samt departementet

underlydande ämbetsverk, kårer och stater, såsom förslagsanslag

.................................................................................... kronor 1,500:

till beredande af extra lönetillägg för år 1907

åt eu del vaktmästare i civildepartementets afdelning

af Kungl. Maj:ts kansli samt till civildepartementet

hörande ämbetsverk och kårer, såsom förslagsanslag »

till beredande af ett extra lönetillägg för innevarande

år åt en del vaktmästare och andra betjänte

i finansdepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli

samt till finansdepartementet hörande ämbetsverk och

kårer, såsom förslagsanslag ................................................... x

till beredande af ett extra lönetillägg för år

1907 åt en del vaktmästare och andra betjänte i ecklesiastikdepartementets

afdelning af Kung]. Maj:ts kansli

samt till ecklesiastikdepartementet hörande ämbetsverk

och kårer, såsom förslagsanslag .......................................... 1

samt till beredande af extra lönetillägg för innevarande

år åt vissa betjänte i jordbruksdepartementets

afdelning af Kungl. Maj:ts kansli samt till jordbruksdepartementet

hörande ämbetsverk, såsom förslagsanslag

............................................................................................. )

Uti ett vid statsverkspropositionen fogadt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver finansärenden för den 12 sistlidne januari yttrar departementschefen

efter att hafva behandlat frågan om dyrtidstillägg:

»Innan jag lämnar förevarande ämne, anhåller jag att få upptaga

7,100:

3,500:

5,900:

800: —

en annan, därmed närbesläktad fråga.

Jag föranledes därtill närmast af eu utaf styrelsen för statens

vaktmästares förening i Stockholm i underdånig skrifvelse den 19

oktober 1906 gjord anhållan, att Kungl. Magt måtte göra framställning

hos Riksdagen i syfte, att förbättrade aflöningsförmåner måtte beredas

de hos statens verk och institutioner i Stockholm anställda ordinarie

vaktmästare; och har till stöd för denna anhållan anförts hufvudsakligen

följande.

På grund af de senare årens alltmer fortgående stegring af snart

sagdt alla lefnadskostnader vore den aflöning, som för närvarande uppbures

af vaktmästarne i statens ämbetsverk, icke tillräcklig ens för

en ogift mans lefnadskostnader, än mindre för underhåll af familj.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 150.

3

Möjligheten för en vaktmästare i statens verk att förvärfva extra

inkomster vore ock osäker. Den numera utsträckta arbetstiden inom

särskilt en del ämbetsverk utgjorde hinder för dylik extra tjänstgöring.

Tillfälle till extra förtjänst vore äfven genom konkurrensen på de

olika områdena mindre än förut, hvartill komme, att det för en inom

statens verk anställd vaktmästare blefve allt mera svårt att täfla med

inom det ena eller andra yrket särskildt utbildade personer. Den tid

syntes därför ej vara långt aflägsen, då dessa biinkomster komme att

helt och hållet upphöra, liksom de redan nu reducerats till ett minimum.

Det vore naturligtvis ej heller till ämbetsverkets fördel, att en vaktmästare

för sitt uppehälle ofta genom nattarbete förhindrades att njuta

den hvila, af hvilken han för sitt arbetes rätta fullgörande vore i behof.

En orättvisa syntes vidare ligga däri, att betjänte, anställde hos institutioner,

lydande under vissa styrelser, fått sina aflöningsförmåner väsentligt

förbättrade, under det att själfva styrelsernas betjänte fortfarande

stode kvar på den gamla lönestaten, såsom exempel hvarpå kunde

nämnas vissa tull- och postvakt- samt järnvägsbetjänte. Arbetstidens

längd kunde dock för dessa betjänte beräknas lika som för statens vaktmästare

i allmänhet.

Den af löneregleringskommittén för vaktmästarna föreslagna förhöjning

af 300 kronor i deras löneförmåner syntes alldeles för låg för

fyllande af till och med de allra blygsammaste anspråk, i synnerhet

om det toges i betraktande, att de vaktmästare, som vid 35 å 40 års

ålder blifvit ordinarie, hade bakom sig 10 å 15 och ännu flera extra

tjänsteår och till följd häraf redan vid befordran till ordinarie befattning

vore i en bekymmersam ekonomisk ställning. Den föreslagna

förhöjningen understege äfven hvad flertalet industriarbetare redan vid

20 å 25 års ålder erhölle i "aflöning och stode långt efter hvad vaktmästare

hos Stockholms stads ämbetsverk och enskilda affärer hade i

aflöning. Äfven om dessa stadens och enskilda affärers aflöningsförmåner

icke ansåges böra tagas till förebild vid bestämmande af aflöniugen

till statens vaktmästare, syntes däremot den lönestat, som af

Riksdagen år 1902 fastställts för riksbankens vaktmästare, kunna tjäna

som grundval vid bestämmande af aflöningsförmånerna åt statens vaktmästare.

Enligt nyssberörda stat utgjorde vaktmästarnes i riksbanken

begynnelseaflöning 1,200 kronor. Efter 5 år kunde aflöningen höjas

till 1,400 kronor och efter ytterligare 5 år till 1,600 kronor. Dessutom

funnes till fullmäktiges disposition ett belopp af 3,000 kronor, att fördelas

mellan de vaktmästare, som omhänderhade de mera ansvarsfulla

uppdragen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 150.

Den sålunda gjorda framställningen anser jag i hög grad behjärtans

värd.

Vaktmästarna hos de ämbetsverk, hvilkas aflöningsförhållanden

äro bestämda enligt äldre grunder, d. v. s. i allmänhet de, för Indika

aflöningsstater fastställts före år 1901, åtnjuta i regel enligt gällande

stater — af Indika flertalet fastställts för ungefär SO år sedan — lön,

växlande mellan 500 kronor och 800 kronor, samt tjänstgöringspenningar

till belopp af 300 kronor. De äga ock i allmänhet uppbära ålderstillägg

efter fem års tjänstetid med 100 kronor. En del vaktmästare åtnjuta

därjämte fri bostad, därvid i allmänhet 150 kronor afdragas å lönen.

Att den under senare år inträdda väsentliga stegring i lefnadskostnaderna

synnerligen tungt drabbat dessa lägst aflönade bland statstjänarne

är gifvet. Tydligt är ock, att den ökning i aflöningsförmåner,

som i form af dyrtidstillägg under senare åren medgifvits, ingalunda

motväger berörda stegring i kostnaderna för lifvets förnödenheter. Detta

förhållande gör sig väl ej enbart gällande beträffande nu ifrågavarande

klass af statstjänare, utan torde kunna med lika fog åberopas äfven

af andra statens befattningshafvare till stöd för behofvet af ökade löneförmåner.

Jag underskattar ej heller befogenheten af de framställningar,

som i sådant syfte gjorts, utan hyser tvärtom den förhoppning,

att, sedan nu pågående utredningar angående olika verks och myndigheters

löneförhållanden blifvit slutförda, de framställda önskemålen i

afseende å aflöningsförbättring åt statens tjänstemän och betjänte skola

inom en ej aflägsen framtid blifva i tillbörlig grad tillgodosedda, men

jag anser, att, beträffande nu ifrågavarande grupp af betjänte, sådana

ömmande omständigheter föreligga, hvilka göra det önskvärdt, att staten,

redan innan de blifvande nya löneregleringarne hunnit genomföras, träder

hjälpande emellan.

Obestridligt är, att, i bredd med de stegrade lefnadskostnaderna,

arbetsprisen, särskildt hvad beträffar de kroppsarbetande klasserna, under

de senaste åren betydligt stigit. Visserligen är sant, att statens vaktmästare

i förhållande till hos enskilda anställda arbetare äro tillförsäkrade

en afsevärdt tryggare ställning på grund af rätt till pension

m. m., förmåner, hvilka väl må anses i betydlig grad uppväga de bättre

löneförmåner, enskildas arbetare kunna åtnjuta. Men berörda förhållande

motiverar dock ej en alltför stor skiljaktighet i nämnda hänseende.

Till följd af den allmänna stegring i lefnadskostnader och arbetspris,

hvarom nyss nämnts, äro nu onekligen de i statens tjänst i egenskap

af vaktmästare vid ämbetsverken anställda betjäntes ekonomiska villkor

i allmänhet väsentligt sämre än de, hvilka man vid nu gällande aflöningsstaters

fastställande afsåg att åt dem vinna.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 150.

5

Det må ock framhållas, att göromålen inom flertalet ämbetsverk

under senare år ökats, hvilket förhållande i sin ordning föranledt en

utsträckning af tjänstgöringstiden och härigenom äfven en ökning i

vaktmästarnes arbete, till följd hvaraf tillfällena till biförtjänster för

dem minskats.

Det kan ej heller förnekas, att vaktmästarne för närvarande äro

i afseende å löneförmåner sämre lottade än vissa andra statstjänare.

Särskildt gäller detta vid jämförelse med betjänte hos verk — såväl

statens som Riksdagens — hvilkas aflöningsförhållanden blifvit under

senare tid reglerade.

Beträffande vaktmästarna hos ett af statens verk — kommerskollegium

— har kollegium i underdånig skrifvelse den 30 sistlidne november

gjort framställning i syfte att åt dem bereda ökade aflöningsförmåner.

Till stöd härför har kollegium åberopat, hurusom, efter det den

för kollegium gällande aflöningsstat fastställdes, lefnadskostnaderna betydligt

ökats, hvarjämte kollegium meddelat, att kollegium nödgats

under senare tider af vaktmästarna fordra uppvaktning i ämbetsverket i

större utsträckning än tillförene, ett förhållande, som för dem gifvetvis

försvårat möjligheten att genom annat arbete förskaffa sig ökade inkomster;

och har kollegium hemställt om åtgärders vidtagande i syfte,

att vaktmästarnas i ämbetsverket aflöningsförmåner måtte från och med

år 1908 utgå i öfverensstämmelse med hvad löneregleringskommittén i sitt

principbetänkande härutinnan föreslagit, då alltså löneförmånerna skulle

komma att utgöra, för förste vaktmästaren 1,400 kronor, däraf lön

850 kronor och tjänstgöringspenningar 550 kronor, samt till en hvar

af de öfriga vaktmästarne, förutom ålderstillägg efter fem årlålOO

kronor, 1,100 kronor, däraf lön 600 kronor och tjänstgöringspenningar

500 kronor, dock att, om vaktbetjänt i sådan egenskap åtnjöte fri bostad

med vedbrand, lönen skulle minskas med 250 kronor.

Att! nu .verkställa en definitiv reglering af löneförhållandena, afseende

enbart vaktmästarne, anser jag icke böra ifrågakomma. Med en

sådan reglering torde böra anstå, till dess föi''slag till nya lönestater

för respektive ämbetsverk föreligga till pröfning. Hvad för närvarande

i frågan bör göras synes mig vara, att ett tillfälligt extra lönetillägg

utöfver dyrtidstillägget beredes vaktmästarne.

I staterna för vissa verk och inrättningar finnas upptagna befattningar,

hvilkas innehafvare intaga en med vaktmästarna likartad ställning.

Såsom sådana må nämnas de hos hofrätterna anställda s. k.

posterna. Enahanda är förhållandet med den i staten för telegraf
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 150.

styrelsen uppförde förrådsvaktaren äfvensom de i staterna för universitetet

i Uppsala med flera under ecklesiastikdepartementet lydande

verk och inrättningar upptagna underträdgårdsmästare, trädgårdsmedhjälpare,

portvakter, maskinister, eldare och öfvereldare.

Enahanda skäl, som tala för tillfällig löneförbättring åt vaktmästarna,

göra sig ock gällande hvad angår nyssbemälda befattningshafvare;

och anser jag därför, att det extra lönetillägget bör tillgodokomma

jämväl samtliga med vaktmästarna likställda, i gällande lönestater

upptagna personer.

Beträffande storleken af det extra lönetillägget synes mig detsamma

lämpligen böra bestämmas till samma belopp som dyrtidstillägget,

eller sålunda till 10 procent af den kontanta aflöningen; och torde enahanda

grunder, som gälla för utgående af dyrtidstillägg, jämväl böra

— på ett undantag när, hvarom jag strax skall nämna — i tillämpliga

delar blifva gällande jämväl beträffande det extra lönetillägget.

Från åtnjutande af dyrtidstillägg äro enligt gällande föreskrifter

undantagna de, i hvilkas aflöning ingår bostads- eller boställsförmån in

natura. Då, såsom förut nämnts, en del af de betjänte, hvarom nu

är fråga, åtnjuta dylik förmån, skulle följaktligen, därest enahanda

grunder förklaras skola gälla för det extra lönetillägget som för dyrtidstilläggen,

de betjänte, som äro i besittning af förstberörda förmån,

gå i mistning jämväl af extra lönetillägg. Förmånen af fri bostad är

ju visserligen mycket beaktansvärd med afseende särskildt å den stegring

i hyror, som under senare år, förnämligast i hufvudstaden, gjort

sig gällande. Då emellertid den nu föreslagna löneförbättringen är afsedd

att utgöra en motvikt mot de rådande stegrade lefnadskostnaderna

i allmänhet, anser jag densamma böra utgå utan afseende därå,

huruvida vederbörande åtnjuta fri bostad eller icke, dock endast å den

kontanta aflöningen.

För utrönande af det belopp, hvartill ett enligt angifna grunder

utgående extra lönetillägg för år 1907 skulle uppgå, hafva beräkningar

verkställts, enligt hvilka beloppen skulle i afrundade tal utgöra:

för vaktmästare och med dem likställda personer

under justitiedepartementet.................................... 3,100 kronor

» utrikesdepartementet.................................... 500 »

» landtförsvarsdepartementet........................ 1,500 »

» sjöförsvarsdepartementet ........................... 1,500 »

» civildepartementet.......................................... 7,100 »

» finansdepartementet....................................... 3,500 »

» ecklesiastikdepartementet........................... 5,900 »

» jordbruksdepartementet.............................. 800 »

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 150. 7

Härtill komma för vaktmästarna hos lotsstyrelsen 240 kronor samt

hos. styrelsen för postsparbanken 180 kronor. Beträffande dessa verk

utgå aflönmgsbeloppen från respektive fyr- och båkmedlen samt postsparbankens

inkomster, hvilka medel Kungl. Maj:t äger disponera till

bestridande af aflöningen inom de respektive verken.

Då de förhållanden, som legat till grund för beräkningarna, naturligen

kunna under året växla, är det tydligt, att förestående belopp

endast äro att anse såsom approximativa.

Hvad angår sättet för anvisande och utbetalningen af de för ändamålet

erforderliga medel, torde enahanda föreskrifter, som meddelats

beträffande dyrtidstilläggen, äfven här böra komma till tillämpning.

De extra lönetilläggen lära sålunda böra såsom förslagsanslag anvisas

å extra stat, därvid till hvarje särskild hufvudtitel hörande summor

i_ riksstaten böra sammanföras under ett extra anslag å hvarje hufvudtitel,

med iakttagande likväl, att ingen sammanblandning af de för särskilda

"verk eller stater afsedda beloppen får äga rum. Ifrågavarande

lönetillägg äro, såsom af det sagda framgår, afsedda att utgå år 1907,

men torde böra upptagas i 1908 års riksstat; lärande Kungl. Maj:t, om

anslagen beviljas, vilja anbefalla statskontoret att under år 1907 förskjuta

beloppen.»

Utskottet, som icke funnit något att erinra mot hvad sålunda anförts,

hemställer

att Riksdagen, med bifall till hvad Kungl. Maj:t

under 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 och 9 hufvudtitlarne föreslagit

i fråga om beviljande af extra lönetillägg åt

vaktmästare, må för beredande af sådant tillägg för

innevarande år åt vaktmästare inom de olika departementen

jämte därtill hörande ämbetsverk, kårer och

stater, under nedannämnda hufvudtitlar på extra stat

för år 1908 anvisa särskilda förslagsanslag till följande

belopp, nämligen:

under andra hufvudtiteln kronor 3,100: —

» tredje » * 500

» fjärde » » 1,500

» femte » » 1,500

» sjätte » » 7,100

» sjunde » » 3,500

» åttonde » » 5,900

» nionde » » 800

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 150.

att utbetalas med iakttagande att ingen sammanblandning

af de för särskilda verk eller stater afsedda

beloppen må äga rum.

Stockholm den 21 maj 1907.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

Stockholm, K. B. Boströms Boktryckeri, 1907.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1907:241 Skrifvelse till Konungen angående Kungl. Maf.ts i statsverkspropositionen under andra, tredje, fjärde, femte, sjätte, sjunde, åttonde och nionde hufvudtitlarna s. 1 i texten
  2. Rskr. 1907:8 Skrifvelse till Konungen angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet. s. 1 i texten