Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under nionde hufvudtiteln gjorda framställning beträffande anslag till veterinärundervisningen.

1907-05-21 · 42 sidor, varav 42 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 42 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1907:154, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under nionde hufvudtiteln gjorda framställning beträffande anslag till veterinärundervisningen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 154.

1

N:o 154

Ank. till Riksd. kansli den 21 maj 1907, kl. 6,30 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

under nionde hufvudtiteln gjorda framställning beträffande

anslag till veterinärundervisningen.

(L A.)

På sätt statsutskottet i sitt utlåtande n:o 10 angående regleringen

af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel omförmäla har Kungl.

Maj:t i propositionen angående statsverkets tillstånd och behof under

punkten 2 af nämnda hufvudtitel föreslagit Riksdagen att dels godkänna

det i statsrådsprotokollet intagna förslaget till stat för veterinärinstitutet

äfvensom de villkor och förbehåll, som föreslagits för åtnjutande

af de i samma stat upptagna aflöningsförmåner, dels medgifva,

att nuvarande innehafvaren af instruktionssmedsbefattningen vid veterinärinstitutet

Axel Robert Pålman måtte, vid utnämning till ordinarie adjunkt,

äga att för rätt till ålderstillägg tillgodoräkna sig sin tjäntgöring såsom

instruktionssmed vid institutet, samt dels i riksstaten uppföra det under

anslagstiteln »veterinärundervisningen» upptagna anslaget till veterinärinstitutet

i Stockholm under förändrad benämning till »veterinärinstitutet»

äfvensom höja ifrågavarande anslag, nu 57,100 kronor, till

81,800 kronor eller med 24,700 kronor.

Bill. till Riksd. Prat. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 99 Höft. (N:o 154.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 154.

Veterinärinstitutet

i

Stockholm.

I afseende på denna framställning liar departementschefen till

statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden den 12 januari innevarande

år anfört följande:

»Den nu gällande staten för veterinärinstitutet i Stockholm fastställdes

af Kungl. Maj:t och Riksdagen år 1879 och slutade då på

43,100 kronor. Genom senare beslut om höjning af vissa anslagsposter

i staten och år 1893 om inrättande af en ny professorsbefattning

har statens slutsumma ökats, så att den numera uppgår till 57,100

kronor. Staten har numera följande utseende:

Tjänst-

Lön

göringspen-

Summa

ningar

1 professor.......

3,500

1,500

5,000

4 professorer . . . . - . . .

14,000

6,000

20,000

1 lektor ........

1 adjunkt vid den stationära kli-

2,500

1,000

3,500

niken och polikliniken, arfvode

—

—

2,000

1 instruktionssmed . . d:o

—

—

2,000

1 kamrerare . . . . d:o

1 sekreterare hos direk-

—

1,200

tionen......d:o

—

—

300

1 bibliotekarie. . , . d:o

—

—

300

För undervisning i ridkonst.

—

—

800

Till betjänings aflönande. . .

—

—

3,000

Stipendier åt elever . . . .

—

—

4,000

Byggnaders och stängsels under- håll .........

_

—

\

3,000

Till anskaffande af undervisnings-

materiell för professuren i

histologi, patologisk anatomi

1,000

och bakteriologi.....

—

—

Till diverse utgifter . . . .

—

—

11,000

Summa kronor

57,100

Efter fem

år kan lönen

höjas

med 500

kronor.

Den af professorerna, som förordnas att vara institutets föreståndare,

åtnjuter, utom den bestämda aflöningen, fri bostad. Fri bostad

vid institutet åtnjutes för närvarande äfven af adjunkten, instruktionssmeden

och vissa af betjäningen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 154.

3

Under de senaste åren har Riksdagen på Kungl. Maj:ts förslag

beviljat medel till fyllande af åtskilliga behof vid institutet, hvilkas

tillgodoseende ej längre kunnat utan allvarsam olägenhet undanskjutas.

Med hänsyn till väckt fråga om ny stadga och ny stat för institutet

hafva dessa medel anvisats å extra stat.

För innevarande år äro sålunda anvisade till:

1 adjunkt vid den ambulatoriska kliniken.....kronor 3,500

1 assistent vid den patologisk-anatomiska och bakteriologiska

afdelningen............ » 2,500

1 laboratorietjänare vid samma afdelning..... » 900

1 port- och telefonvakt........... » 800

1 nattvakt................ » 900

tillhopa kronor 8,600.

Af den sålunda å extra stat upptagne adjunktens aflöning skola

2,500 kronor betraktas såsom lön och 1,000 kronor såsom tjänstgöringspenningar.

Inalles utgår alltså för innevarande år till veterinärinstitutet i

Stockholm af statsmedel ett belopp af 65,700 kronor.

Enär de i staten upptagna aflöningsbeloppen, livilka bibehållits

oförändrade alltsedan år 1879, syntes med hänsyn till senare inträdda

förhållanden alltför låga och äfven andra förändringar i staten syntes

önskvärda, gjorde direktionen för institutet, efter det förslag afgifvits

af institutets lärarkollegium, redan uti skrifvelse den 6 december 1900,

i samband med afgifvande af förslag till ny stadga för institutet, hos

Kungl. Maj:t framställning om förbättrade aflöningsförhållanden för

institutets personal samt öfverlämnade förslag till ny stat. Samtliga

handlingar till dessa ärenden hafva varit öfverlämnade till löneregleringskommittén.

Veterinärinstitutets direktion har nu i underdånig skrifvelse den

27 september 1906 — under åberopande att under de nära sex år, som

förflutit, sedan direktionens föregående framställning gjordes, lefnadskostnaderna,

särskild! i hufvudstaden, högst väsentligt stegrats, samt

att aflöningsmedel till den under sista tiden beviljade ökade lärår- och

tjänstepersonalen vid institutet anvisats å extra stat — framlagt förnyadt

förslag till stat för institutet under hemställan om aflåtande af

nådig proposition i ämnet till innevarande års Riksdag, och har direktionen

därvid åberopat en från institutets lärarkollegium till direktionen

inkommen skrifvelse i ämnet.

Veterinär.

institutets

direktion.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 154.

Lärarkollegiet har i berörda skrifvelse till en början anfört, att

institutets lärarkår ansåge sig hafva så mycket mer skäl att göra hemställan

om löneförhöjning, som andra med lärarkåren vid institutet

jämförliga kårer, såsom professorerna vid universiteten, karolinska mediko-kirurgiska

institutet, tekniska högskolan, m. fl. högskolor, sedan

länge åtnjöte högre löner, och vidare lärarna vid de högre allmänna

läroverken m. fl. nyligen fått sina löneförmåner höjda, under det att den

nuvarande lönestaten vid veterinärinstitutet fastställts för 27 år sedan.

Då hade för öfrigt en ganska betydlig minskning skett i det af Kungl.

Maj:t begärda anslaget, nämligen från 50,100 kronor till 43,100

kronor, så att t. ex. aflöningen åt professor, inberäknadt ålderstillägg,

fastställts till 5,500 kronor mot af Kungl. Maj:t föreslaget belopp

af 6,000 kronor. Det af institutets direktion år 1900 framlagda förslaget

till ny stat för institutet hade visserligen grundat sig på en skrifvelse

från lärarkollegiet, som, hvad beträffade professors- och lektorstjänsterna,

själft föreslagit de af direktionen då upptagna lönebeloppen,

eller för professor 5,500 kronor och för lektor 4,000 kronor jämte i bägge

fallen två ålderstillägg å 500 kronor hvartdera, men som kandi vore,

hade just under de allra sista åren lefnadskostnaderna stigit i oproportionerligt

hög grad. Till följd häraf hade också efter tidpunkten för

sagda förslags framläggande löneförmånerna blifvit betydligt förbättrade

för lärarkårerna vid med veterinärinstitutet jämförliga läroanstalter, så

att de för ordinarie professorer vid universiteten, karolinska institutet

och tekniska högskolan nu uppginge, efter intjänande af ålderstilläggen,

till 7,000 kronor. Därjämte hade den ekonomiska ställningen för det

öfverväldigande flertal veterinärer, som icke ägnade sig åt lärarkallet,

vare sig de vore anställda i statens eller annan tjänst, under de senare

åren betydligt förbättrats — sålunda hade exempelvis militärveterinärkåren

nyligen fått sin lönestat reglerad — så att de mera gifvande af

dessa befattningar, hvilka i regeln besattes med de bästa förmågorna,

vore, med inräknande af inkomst af privatpraktik, förenade med långt

större inkomster, än en professur vid institutet. Det folie af sig själft,

att detta skulle vålla svårigheter för en tillfredsställande rekrytering

af lärarkåren vid institutet med de nuvarande låga lönerna. Dessutom

vore att märka, att veterinärvetenskapen under de sista tjugu åren gått

framåt med jättesteg och numera ställde ojämförligt större, anspråk på

ställföreträdare inom de särskilda grenarna af densamma vid. den veterinära

högskolan än för några tiotal år sedan. Lärarkollegiet ansåge

det därför vara ett fullt berättigadt kraf, om vid omreglering af insti
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 154.

5

tutets stat ifrågasattes för professorerna ett lönetillskott af 1,000 kronor

jämte ett andra ålderstillägg af 500 kronor.

Direktionen har förklarat sig finna det af lärarkollegiet sålunda

föreslagna aflöningsbeloppet för professor, utgörande 7,000 kronor med

inräknande af ålderstilläggen, vara med hänsyn till de i alla afseenden

så betydligt ändrade lefnadsförhållandena sedan den tid, då staten för

institutet fastställdes, fullt berättigad^ helst då i betraktande toges, att

somliga af de dugligare praktiserande laudsortsveterinärerna nu för

tiden kunde uppnå sådan inkomst och ännu högre. Härtill komme ytterligare,

att veterinärvetenskapen numera ställde så stora fordringar på

innehafvarna af professorsbefattningarna vid institutet, att aflöningen

måste sättas åtminstone till sistnämnda belopp, om framstående veterinärer

skulle kunna finnas, som ville så pass ingående ägna sig åt de

särskilda specialgrenar, hvilka vore företrädda vid institutet, att de

kunde anses kompetenta att ifrågakomma vid eventuella ledigbeter på

dessa platser, samt underkasta sig de med nödig förberedelse därtill

förenade uppoffringar. Det vore, enligt direktionens mening, i alla fall

förbundet med svårigheter att inom den jämförelsevis lilla veterinärkåren

i landet rekrytera dessa lärarbefattningar vid institutet med fullt

lämpliga personer.

För den professor, hvilken förordnas att vara föreståndare för institutet,

bar lärarkollegiet föreslagit, utöfver professors allmänna lön

förmåner, ett arfvode af 1,000 kronor samt fri bostad och lyse. Direktionen

bär erinrat, att enligt nu gällande stat föreståndaren hade samma

aflöning som de öfriga professorerna och därutöfver endast förmånen

af fri bostad, samt vidare anfört följande. Jämte det föreståndaren

vore ansvarig för institutets hela ekonomi, både han vid en sådan läroanstalt

som veterinärinstitutet med dess många olikartade institutioner,

vetenskapliga afdelningar, stallar och smedjor eu högst fordrande befattning.

Trots detta ägde han endast obetydlig lindring i den honom

eljest åliggande undervisningsskyldighet, enär vid institutet icke

funnes några medel tillgängliga för sådant ändamål såsom vid andra

läroanstalter. Härtill utginge exempelvis vid tekniska högskolan 2,000

kronor samt vid karolinska institutet 1,500 kronor, och vid dessa läroanstalter

kunde därför rektor befrias från eu rätt stor del af den honom

åliggande undervisningsskyldighet. Det borde jämväl tagas i betraktande,

att veterinärinstitutets föreståndare icke kunde helt och hållet

undgå den representationsskyldighet, som åtföljde chefskapet för en

dylik högskola, med hänsyn såväl till dess egen personal som till

främmande besökande. Honom ålåge därjämte att vara föredragande

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 154.

hos direktionen för institutet och ordförande i dess lärarkollegium samt

att uppgöra årsberättelse om verksamheten vid institutet m. m. \ id

alla dessa förhållanden ansåge direktionen det vara fullt riktigt, att

föreståndaren finge åtnjuta, utöfver hvad öfriga professorer ägde uppbära,

arfvode af 1,000 kronor jämte fri bostad vid institutet.

Vidkommande lektorsbefattningen har lärarkollegiet, under erinran

att lektorernas vid de högre allmänna läroverken löner kunde ga _upp

till 6,000 kronor, förklarat sig anse det rättvist, att denna befattnings

innehafvare åtminstone komme upp till en aflöning af 5,500 kronor,

häraf 3,500 kronor lön, 1,000 kronor tjänstgöringspenningar och två

ålderstillägg å 500 kronor hvartdera. Direktionen har, med hänsyn till

de i fråga om professorerna anförda förhållanden, funnit det billigt,

att lektorslönen uppginge till det af lärarkollegiet sålunda föreslagna

belopp.

Hvad beträffar aflöningen för adjunkt, har lärarkollegiet föreslagit

för den å ordinarie stat nu uppförde adjunkten lön å 3,000 kronor,

tjänstgöringspenningar å 1,000 kronor samt ett ålderstillägg å 500

kronor, eller tillhopa 4,500 kronor, dock att, där fri bostad bereddes,

afdrag skulle ske med 500 kronor. Han skulle då blifva något så. när

likställd med adjunkterna vid de högre allmänna läroverken, hvilkas

löner med ålderstillägg uppginge till 5,000 kronor. För läraren i liofbeslag,

hittills benämnd instruktionssmed, ansåge lärarkollegiet aflöningen

böra något öfverstiga nämnde adjunkts, och därför ett andra ålderstillägg

å 500 kronor medgifvas. Såsom skäl härtill har anförts, att

hans befattning omfattade ett för veterinärutbildningen ganska viktigt

ämne, att på senare åren till denna lärostol kommit betydligt ökad

undervisningsskyldighet, och att det, för bibehållande af kundkretsen i

hofbeslagssmedjan, vore af vikt, att det rådde kontinuitet i fråga om

innehafvaren af denna plats. Äfven för den nu å extra stat upptagne

adjunkten vid ambulatoriska kliniken borde aflöningen vara högre än

den ordinarie adjunktens, enär han hade en mer omfattande tjänstgöring

och föreläsningsskyldighet samt icke ägde rättighet att utöfva

enskild sjukvård. Kollegiet ansåge sig böra föreslå 3,500 kronor i lön

och 1,000 kronor i tjänstgöringspenningar jämte ett ålderstillägg å 500

kronor. Afdrag för bostad skulle äga rum såväl för honom som för

instruktionssmeden.

Direktionen har förklarat sig anse, att fyra adjunktsbefattningar

borde finnas, nämligen en vid den stationära kliniken och polikliniken samt

en vid smedjorna (instruktionssmeden), nu upptagna å ordinarie stat, en vid

den ambulatoriska kliniken, nu upptagen å extra stat, och slutligen en vid

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 154.

7

den anatomisk-fysiologiska afdelningen, om hvilken sistnämnda befattning

direktionen samtidigt afläte särskild underdånig framställning.

För de tre förstnämnda adjunktsbefattningarna borde begynnelseaflöningen

vara 4,000 kronor, däraf 3,000 kronor lön och 1,000 kronor tjänstgöringspenningar.

Därtill borde komma ett ålderstillägg för adjunkten

vid den stationära kliniken och polikliniken samt två dylika tillägg för de

bägge adjunkterna vid smedjorna och vid den ambulatoriska kliniken.

Beträffande de sistnämnda två befattningarna vore det nämligen önskligt,

att deras innehafvare så länge som möjligt kvarstode i tjänst, under

det att i fråga om adjunkten vid den stationära kliniken och polikliniken

kontinuitet icke vore i fullt lika mån af nöden. Den sistnämnde toges

hufvudsakligen i anspråk för dessa kliniker, och framförallt vore hans

biträde af vikt på den kirurgiska afdelningen, där operationsmaterialet vore

högst betydande. Erfarenheten hade nogsamt visat olägenheterna af den

hittills varande låga aflöningen för denne adjunkt, i det att sedan 1901

ombyte af densamme ägt rum ej mindre än fem gånger. Sedan en

adjunkt hunnit blifva så pass skolad, att han kunnat vara vederbörande

professor till verklig hjälp, hade han funnit det mera fördelaktigt för

sig att söka annan verksamhet. Denne adjunkt vore dessutom den

ende reservlärare, som funnes vid institutet, och han borde därför vara

i besittning af grundlig veterinärutbildning samt äga förutsättningar

att kunna vid förfall för annan lärare sätta sig in i dennes ämne därhän,

att han kunde för någon tid helt eller delvis bestrida hans tjänst.

— Adjunkten vid institutets smedjor (instruktionssmeden) företrädde ett

ämne, åt hvilket endast få veterinärer hade tillfälle att mera ingående

ägna sig. Det vore därför af vikt, att en lärare på denna plats, som

hunnit mera grundligt sätta sig in i ämnet, också kunde förmås att

kvarstå på densamma en längre tid. Det vore att märka, att på grund

af den i Stockholm rådande stora konkurrensen inom hofslageriyrket

det vore ganska svårt att förse institutet med nödigt antal hästar för

skoning i dess hofbeslagssmedja, och framförallt skulle detta vara förenadt

med svårigheter, om föreståndaren för samma smedja ofta

blefve ombytt. Dessutom hade på senare år denne lärare fått utvidgad

undervisnings- och föreläsningsskyldighet, i det att ämnena

anspannslära och hofsjukdomar öfverlämnats åt honom. — Adjunkten

vid den ambulatoriska kliniken hade sig anförtrodd den viktiga

praktiska utbildningen af eleverna i nötkreaturssjukdomarnas igenkännande

och behandling. Härför kräfdes en praktiskt duglig veterinär,

som under flerårig och stor praktik hunnit förvärfva sig tillräcklig er
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlottande N:o 154.

farenhet för att kunna stå som lärare och ledare vid denna gi’en af

veterinärutbildningen. En sådan veterinär hade vanligen betydligt

större inkomster af privatpraktik, än som kunde erbjudas honom vid

institutet, äfven om den nu ifrågasatta löneförhöjningen blefve beviljad.

Äfven denne lärare hade på senaste tiden fått ökad undervisnings- och

föreläsningsskyldighet, i det att ämnet obstetrik blifvit honom anförtrodt.

Det vore i instruktionen denne lärare förbjudet att praktisera,

och han kunde därför icke genom enskild praktik öka sina inkomster.

Slutligen borde framhållas, att det vore i hög grad önskvärdt, att i

fråga om denna plats, hvars innehafvare trädde i så liflig förbindelse

med allmänheten, kontinuitet blefve rådande, enär täta ombyten skulle

kunna verka i hög grad menligt på frekvensen vid den åt honom anförtrodda

kliniken. — I fråga om afdrag för adjunkterna med 500 kronor

för fri bostad har direktionen instämt med lärarkollegiet.

För assistenten vid den patologisk-anatomiska och bakteriologiska

afdelning en har direktionen i likhet med lärarkollegiet icke ifrågasatt

någon förändring i arfvodesbeloppet.

Lärare i kött- och mjölkkontroll vore hittills icke upptagen å stat,

men då undervisningen åt eleverna i dessa ämnen under senare åren

ansetts ytterst viktig, hade direktionen med stöd af institutets reglemente

måst härför antaga en extra lärare, hvilken för närvarande uppbure

arfvode med 600 kronor för år, utgående af de i staten upptagna

medel till diverse utgifter. Då emellertid ifrågavarande undervisning

måste allt mera utsträckas, och fullgod lärare icke syntes kunna erhållas

för lägre belopp, än lärarkollegiet i sådant afseende föreslagit, eller

1,500 kronor, hade direktionen sett sig nödsakad upptaga detta belopp,

att utgå i form af arfvode.

Beträffande kamreraren samt sekreteraren hos direktionen har direktionen,

med hänsyn till den för dessa tjänster under tiden från den

nuvarande statens fastställande ökade arbetsbördan och de stegrade lefnadskostnaderna,

i likhet med lärarkollegiet föreslagit, att deras arfvoden

måtte höjas till 1,700 kronor för den förre och 500 kronor för den

senare. Dessa belopp hade redan år 1900 föreslagits af direktionen.

I fråga om aflöningen för bibliotekarietjänsten, hvilken befattning innehades

af en af institutets lärare, har lärarkollegiet framhållit, att densamma

bibehållits oförändrad vid 300 kronor alltsedan år 1879. Under

denna tid hade dock icke blott sammanlagda antalet volymer i biblioteket

utan äfven de årliga inköpen afsevärdt ökats. Då därtill komme, att

bibliotekariens arbete under de sista åren mer än fördubblats på grund

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 154. 9

åt ökade bytesförbindelser och ett mera detaljeradt katalogiseringsarbete,

syntes aflöningen böra höjas till 600 kronor. Detta förslag har direktionen

biträda

Sekreteraren hos lärarkollegiet har direktionen i likhet med nämnda

kollegium ^ föreslagit till uppförande i staten med ett arfvode af 500

kronor. För närvarande utgår till honom ett belopp af 350 kronor

från »diverse utgifter». Befattningen skötes af en af lärarna.

Lärarkollegiet har vidare, beträffande det för undervisning i ridkonst

i nuvarande stat upptagna beloppet, 800 kronor, ansett detta vara

tillräckligt, men framhållit, att medel äfven erfordrades för undervisning

i körkonst. Såsom förut nämnts, inginge anspannslära bland undervisningsämnena

vid institutet. För en veterinär vore det i hög grad

önskvärdt att också kunna handhafva och bedöma hästen under sele,

•enär hans förmåga i detta hänseende ofta toges i anspråk vid besiktningar

och vid undervisning. Lämpligast syntes vara, att ett belopp

upptoges gemensamt till ridning och körning, och föresloge kollegium

i sådant afseende en summa af 1,400 kronor. Jämväl direktionen har

i sitt förslag till stat upptagit detta belopp för ifrågavarande ändamål.

Hvad därefter betjänte vid institutet angår, är i den ordinarie staten

för institutet till deras aflönande upptaget ett belopp af 3,000 kronor.

Häraf samt af 2,920 kronor från stallets inkomster hade, enligt hvad lärarkollegiet

anfört, aflönats två vaktmästare, hvardera med 900 kronor, eu

fodermarsk med 1,020 kronor och tre drängar, en hvar med 900 kronor,

hvarförutom . hyresersättning å 200 kronor utgått till de bägge vaktmästarna,

hvilkas bostäder måst tagas i anspråk för andra betjänte. Fodermarsken

och de tre drängarna åtnjöte fri bostad. Dessutom hade åt dessa

sex betjänte måst beredas extra inkomster genom att lämna dem tillfälle

till extra arbete på de olika afdelningarna vid institutet. Hade

man icke kunnat bereda dem större inkomster än dem, hvartill statsanslaget

lämnat medel, skulle det varit omöjligt att hålla så många

platser besatta, hvilket i allt fall bjudit stora svårigheter. Dessa platser

vore dock alla oundgängligen nödvändiga för uppehållandet af verksamheten

vid institutet. Det syntes föröfrigt endast behöfvas en hänvisning

till nu gällande allmänt högre arbetspriser, för att få behofvet

af ökade löneförmåner åt betjäningspersonalen att framstå i tydlig dager.

Sålunda åtnjöte drängarna vid Stockholms stads renhållningsverk eu

aflöning af 1,140 kronor för år jämte fri bostad. Ej heller borde

det kunna anses skäligt eller välbetänkt, att betjäningens löner vore

Bih. till Riksd. Prot. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 99 Käft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 154.

så lågt satta, att institutets föreståndare ständigt skulle behöfva åt densamma

bereda extra inkomster för att förmå den att stanna kvar

i sin tjänst. De ordinarie sysslorna och göromålen kunde ej annat än.

blifva lidande därpå.

Hvad särskildt vaktmästaren vid den anatomiska afdelningen,

hvilken äfven tjänstgjorde som konservator, beträffade, vore att märka,

att denne måste hafva alldeles särskilda kvalifikationer. Han borde

nämligen äga färdighet äfven för sistnämnda tjänstgöringoch sålunda vara

i besittning af en specialutbildning, som sökande till vaktmästarbefattningar

i allmänhet ej innehade och som tydligtvis måste vara synnerligen sällsynt.

Erfarenheten vid institutet hade visat, att lika svårt som det varit att

anskaffa kompetent person för denna syssla, lika svårt hade det sedan

visat sig att förmå honom att stanna kvar. Under sådana förhållanden

måste löneförmånerna åt denne vaktmästare sättas högre än för en

vanlig vaktmästare.

Lärarkollegiet har vidare föreslagit höjning i lönen för vaktmästaren

vid kemiska institutionen m. m., hvilken äfven tjänstgjorde såsom

inkasserare vid institutets smedja och stallar, för fodermarsken,

hvilken vid eu sådan institution som veterinärinstitutet med därvarande

sjukstallar hade eu ganska maktpåliggande befattning, samt för de tre

drängarna.

Eodermarsken och drängarna skulle fortfarande åtnjuta fri bostad

med bränsle och lyse. Dylik förmån kunde däremot icke beredas de

bägge vaktmästarna förrän uti de nya byggnader för institutet, som

vore beslutade till uppförande vid Kräftriket, och därför borde hyresersättning

medgifvas dem.

Hvad anginge de nu å extra stat uppförda betjänte, nämligen en

laboratoriet]änare vid den patologisk-anatomiska och bakteriologiska

afdelningen med nuvarande aflöning af 900 kronor, en port- och telefonvakt

med 800 kronors aflöning och en nattvakt med aflöning af

900 kronor, har lärarkollegiet äfven för dem föreslagit höjda löner.

Sedan numera äfven allmän telefon för allmänhetens bekvämlighet inledts

till institutet, hade telefongöromålen betydligt ökats, så att det

vore omöjligt för eu person att hinna både sköta telefonerna och bestrida

de egentliga portvaktssysslorna, hvarför portvakten måste därtill

anlita biträde. För laboratorier änaren och nattvakten föresloges samma

löneförmåner som för drängarna. Åt dessa bägge betjänte kunde bostadsförmån

icke beredas förrän i de blifvande nya institutsbyggnaderna.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 154.

11

Hvad lärarkollegiet i afseende på betjente föreslagit bär direktionen

till alla delar biträdt. Hvad särskild! de bägge vaktmästarna

angår, har direktionen framhållit, att då de först genom rätt långvarig

öfning kunde inläras för sina sysslor, de borde aflönas så,

att ej täta ombyten blefve behöfliga. Deras sysslor vore äfven af den

art och omfattning, att de ej kunde, såsom flera af sina gelikar, skaffa

sig inkomster genom middags- eller kvällstjänstgöring annorstädes.

För öfriga betjänte ansåge direktionen, att vid nu gängse aflöningsförhållanden

de föreslagna aflöningarna vore snarare för lågt än för högt

beräknade.

Under framhållande att den på extra stat nu upptagna personalen

allt framgent måste förefinnas vid institutet för fullföljande af verksamheten

och arbetet därstädes, hafva såväl lärarkollegiet som direktionen

hemställt, att denna personal måtte uppföras å ordinarie stat

liksom äfven läraren i kött- och mjölkkontroll samt sekreteraren hos

lärarkollegiet.

Beträffande återstående å institutets stat för närvarande upptagna

poster, nämligen 4,000 kronor till stipendier åt elever, 3,000 kronor till

byggnaders och stängsels underhåll samt 12,000 kronor till diverse utgifter^

däri ini’äknadt det till anskaffande af undervisningsmateriell för

professuren i histologi m. m. uppförda belopp, har någon ändring icke

ifrågasatts.

Direktionen har, på grund af hvad sålunda anförts, hemställt om

aflåtande till innevarande års Riksdag af nådigt förslag om uppförande

å ordinarie stat af lönemedel till förut angifna personal med ett belopp

af tillhopa 66,000 kronor, förutom ålderstillägg, samt ytterligare 600

kronor, utgörande hyresersättning till de bägge vaktmästarna, så länge

fri bostad med bränsle och lyse icke kunde beredas dem vid institutet.

Mot lärarkollegiets förslag har reservation afgifvits af professorn

J. P. Lundgren, hvilken erinrat, hurusom hos Kungl. Maj:t livilade

förslag till nya stadgar och ny stat för institutet, afgifna af lärarkollegiet

och af direktionen, hvilka förslag beträffande lärarkårens organisation

i vissa delar afveke från hvarandra. Kungl. Maj:t hade

också på framställning af direktionen medgifvit, att med den nu lediga

lektorsbefattningens besättande med ordinarie innehafvare finge anstå, tills

frågan om ordnandet af undervisningen i de till lektoratet hörande ämnen

blifvit afgjord. Då denna fråga sålunda vore öppen, syntes det

reservanten olämpligt att på ordinarie stat fastslå nya aflöningsförmå
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 154-

ner för denna tjänst. Förhållandet vore detsamma dels med den ordinarie

adjunkturen, hvilken ifrågasatts skola ersättas med assistentbefattningar,

samt dels med instruktionssmedens befattning. De för närvarande

på extra stat uppförda lärartjänsterna ansåge reservanten icke

böra uppföras å ordinarie stat, förrän nya stadgar för institutet definitivt

antoges. Enligt reservantens åsikt borde därför blott den löneförbättring,

som kunde komma att beviljas professorerna vid institutet,

nu uppföras på ordinarie stat, men däremot löneförbättring för öfriga

lärare tills vidare uppföras på extra stat, hvarjämte de hittills på extra

stat utgående lärararfvoden borde tillsvidare kvarstå å extra stat.

I denna reservation har t. f. lektorn A. V. Sahlstedt instämt,

utom hvad anginge den ordinarie adjunkturen.

Från direktionens beslut i frågan har medicinalrådet G. Kjerrulf

varit i så måtto skiljaktig, att han instämt i professor Lundgrens

förberörda reservation.

Såsom i det föregående antydts, har direktionen i särskild underdånig

skrifvelse den 27 september 1906 gjort framställning om anställande

af ytterligare en adjunkt vid institutet, nämligen vid dess anatomisk-fy

Biologiska afdelning. Denna framställning är föranledd af en

skrifvelse i ämnet från lärarkollegiet, som därvid anfört följande.

Sedan professor Lundgren inför lärarkollegiet anmält, att, enligt

hans mening, hvarken utrymmet eller de för närvarande tillgängliga

lärarkrafterna vid den anatomiska afdelningen vore tillräckliga för att

lämna en fullgod undervisning åt det stora antal elever, som för närvarande,

efter antagande af 20 nya elever, förefunnes i de två lägre

afdelningarna, hade kollegiet beslutat, att, för afhjälpande af de anförda

svårigheterna ifråga om den anatomiska undervisningen, i hvad anginge

bristen på tillgängliga lärarkrafter, anhålla om anställande af

en prosektor vid den anatomisk-fysiologiska afdelningen.

Kollegiet hade upprepade gånger förut framhållit behofvet af biträdande

lärare för undervisningen inom de olika afdelningarna och

påvisat, hurusom veterinärinstitutet med afseende på särskilda hjälplärare

vore betydligt sämre lottadt än de flesta af utlandets veterinärskolor.

De framställda önskemålen hade också behjärtats, och de mest

trängande behofven så till vida afhjälpts, att en adjunkt anställts vid

den ambulatoriska kliniken och en assistent vid den patologisk-anatomiska

och bakteriologiska institutionen. Redan år 1899, då förslag till

nya stadgar af kollegiet afgafs, hade emellertid föreslagits anställandet

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 154.

13

af eu assistent eller prosektor äfven vid den anatomisk-fysiologiska afdelningen,

hvilket förslag dock af direktionen ändrats, så att i stället

lörordats tillsättande af en adjunkt för de anatomisk-fysiologiska och

patologisk-anatomiska institutionerna. Sedan dess hade emellertid lärarkollegiet

icke funnit sig befogadt att göra ytterligare hemställan om anställandet

af biträdande lärare för den anatomiska undervisningen, men

genom det stora antal elever, som kollegiet under de två senaste åren

funnit sig nödsakadt att antaga för att i någon mån fylla den brist på

veterinärer, som för närvarande vore rådande inom landet, hade lärarens

i anatomi undervisningsarbete i så väsentlig grad ökats, att anställande

af en hjälplärare äfven inom nämnda afdelning nu framställde sig som

ett oeftergifligt villkor, för att eleverna skulle kunna erhålla den handledning

vid dissektionerna, som vore nödvändig, för att dessa skulle

hinna afslutas i rätt tid och för att de för den anatomiska undervisningen

så betydelsefulla demonstrationerna skulle kunna medhinnas.

Att ett biträde vid undervisningen äfven inom denna afdelning redan

förut varit behöfligt, framginge dock däraf, att en del af dessa demonstrationer

icke af läraren kunnat medhinnas, utan sedan mer än 30 år

tillbaka varit öfverlämnade åt amanuensen, en ännu ej utexaminerad

elev, hvilket ju icke kunde anses öfverensstämma med fordringarna på

fullgod undervisning.

För att närmare belysa den anatomiska undervisningens vid institutet

omfattning bifogade kollegiet en af professor Lundgren uppställd

detaljerad redogörelse för undervisningen i anatomi inom de olika

elevklasserna.

I ämnet fysiologi hade undervisningen hittills ej heller kunnat

bedrifvas på ett tidsenligt sätt, visserligen till största delen på grund

af bristande lokaler, men äfven till följd af saknaden af ett fackmässigt

utbildadt biträde åt läraren i detta ämne. Att en utvidgning af den fysiologiska

undervisningen vore af behofvet påkallad, hade emellertid allmänt

erkänts, och i förslaget till nybyggnad af institutet hade också på

grund däraf en särskild fysiologisk institution upptagits. En fullt tidsenlig

anordning af undervisningen i fysiologi syntes väl knappast

kunna åstadkommas, förrän därtill behöfliga laboratorier och lokaler

hunnit iordningställas, men genom anställande af ett biträde vid den

anatomisk-fysiologiska institutionen skulle dock redan nu vissa förändringar

till undervisningens fromma kunna vidtagas, såsom t. ex. anordnande

af en, om ock mera primitiv, praktisk undervisning äfven i

fysiologi.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 154.

Kollegiet hade äfven tänkt sig, att en prosektor vid den anatomiskfysiologiska

afdelningen skulle kunna, vid sidan af nyss angifna tjänstgöring,

medhinna att biträda vid undervisningen i histologi, hvilket enligt kollegiets

mening mycket väl borde låta sig göra, då den normala histologien

och anatomien vore ämnen, som stode hvarandra synnerligen nära och vid

utlandets såväl medicinska som veterinära läroverk i regeln vore förenade

under en professur. De för hvarje år sig allt mer och mer hopande göromålen

för läraren i histologi, patologisk anatomi och bakteriologi gjorde

det också önskvärdt, att nämnde lärare om möjligt befriades från en

del af sin undervisningsskyldighet i histologi, hvilket enligt kollegiets

mening lämpligast kunde ske genom att ledningen af de praktiska

öfningarna i detta ämne öfvertoges af prosektorn vid anatomiska afdelningen.

Slutligen ville kollegiet såsom stöd för denna sin hemställan framhålla

önskvärdheten af att i en undervisningsgren af så speciell art

som den här ifrågavarande äga tillgång till en reservlärare för undervisningens

upprätthållande i händelse af förfall för den ordinarie

läraren.

De ämnen, som den sålunda anställde läraren skulle komma

att företräda, kräfde ovillkorligen en särskild utbildning utöfver den

vanliga veterinära fackbildningen, och det med befattningen afsedda

ändamålet kunde sålunda icke anses vara betjänt genom anställande för

kort tid i sänder af assistenter med små löneanspråk, såsom möjligen

för den bakteriologiska afdelningen kunde låta sig göra, utan kontinuitet

inom tjänsten måste anses i högsta grad önskvärd, för att innehafvaren

skulle kunna förskaffa sig den önskvärda fackmässiga utbildningen,

hvilken knappast syntes kunna förvärfvas på den korta tid, hvarunder

en lågt aflönad assistent vanligen kvarstode vid institutet. På grund häraf

och då det äfven syntes blifva svårt att bland landets veterinärer finna

någon villig att åtaga sig en befattning af så speciell natur och med så

relativt ringa praktisk tillämpning af där föi''värfvade kunskaper, så

ansåge kollegiet det önskvärdt, att aflöningen för den omnämnda

prosektorsbefattningen icke sattes lägre än 3,500 kronor.

Direktionen har förklarat sig anse behofvet af den sålunda ifrågasatta

befattningen vara genom lärarkollegiets skrifvelse fullt klart ådagalagdt,

och då tillgången på veterinärer i landet år efter år alltmera visat

sig otillräcklig, i följd hvaraf det ock måste anses vara en oeftergiflig

plikt för veterinärinstitutet att genom antagande af ökadt antal

elever vid hvarje läsårs början och sålunda äfven utexaminerande af

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 154. 15

ökadt . antal veterinärer söka afhjälpa denna brist, hade direktionen

sett sig nödsakad att underställa Kungl. Maj:ts pröfning äfven denna

angelägenhet. Direktionen, som ansåge äfven den nu ifrågasatte läraren

höra benämnas adjunkt, hemställde därför, att Kungl. Maj:t måtte

till innevarande års Riksdag aflåta framställning, att ett belopp af

3,500 kronor, däraf 2,500 kronor såsom lön och 1,000 kronor såsom

tjänstgöringspenningar, måtte anvisas till aflöning åt en adjunkt (prosektor)

vid den anatomisk-fysiologiska afdelningen vid institutet, samt

att denna lärarbefattning jämte med densamma förenade löneförmåner

måtte upptagas uti institutets ordinarie stat. Något ålderstillägg har

icke. af direktionen ifrågasatts för denne adjunkt. Därest fri bostad vid

institutet bereddes honom, ansåge direktionen, att afdrag å lönen borde

ske med allenast 300 kronor, enär den för honom afsedda bostaden

vid det nya institutet bestode af endast två rum.

Enligt de förslag af veterinärinstitutets direktion, för livilka jagnu

redogjort, skulle institutets stat hafva följande utseende.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 154.

Lön

Tjänst-

görings-

Arfvode

Summa

pennin-

gar

1 professor och föreståndare .

4,500

1,500

1,000

») 7,000

1 » .......

4,500

1.500

6,000

Efter 5 år kan

3 professorer.......

13,500

4,500

—-

18,000

lönen höjas

1 lektor.........

3,500

1,000

—

4,500

foch efter 10 år

1 adjunkt vid smedjorna . . .

3,000

1,000

—

2) 4,000

med ytterligare

1 » vid den ambulatoriska kli-

500 kronor.

niken.........

1 » vid den stationära kliniken

3,000

1,000

—

2) 4,000

| Efter 5 år kan

och polikliniken . . . .

1 » vid den anatomisk-fysio-

3,000

1,000

—

2) 4,000

j lönen höjas

J med 500 kronor

logiska afdelningen . . . .

1 assistent vid den patologisk-

2,500

1,000

3) 3,500

anatomiska och bakteriolo- giska afdelningen.....

_

_

2,500

2,500

1 lärare i kött- och mjölkkontroll

—

—

1,500

1,500

1 kamrerare.......

—

—

1,700

1,700

1 sekreterare hos direktionen

—

—

500

500

1 bibliotekarie......

—

—

600

600

1 sekreterare hos lärarkollegiet

För undervisning i ridning och

—

—

500

500

körning........

—

—

—

1,400

Efter 5 år kan

1 vaktmästare och konservator

1,000

300

—

4) 1,300

lönen höjas

1 »på den kemiska afdelningen

1,000

100

—

4) 1,100

och efter 10 år

1 fodermarsk.......

1,000

200

—

5) 1,200

med ytterligare

100 kronor.

1 port- och telefonvakt . . .

1 Efter 5 år kan

>lönen höjas

J med 100 kronor

1,000

200

“

5) 1,200

1 laboratorietjänare å den bak-

teriologiska afdelningen . .

—

—

1,000

6) 1,000

1 dräng vid isoleringsstallet. .

—

—

1,000

5) 1,000

2 drängar ........

—

—

2,000

5) 2,000

1 nattvakt........

—

—

1,000

«) 1,000

Stipendier åt elever . . . .

Byggnaders och stängsels under-

—

—

—

4,000

håll.........

—

—

—

3,000

Till diverse utgifter . . . .

—

—

—

12,000

Summa kronor

88,500

Anm. l) Åtnjuter därjämte fri bostad.

» s) Om fri bostad åtnjutes, afdragas å lönen 500 kronor.

» s) Om fri bostad åtnjutes, afdragas å lönen 300 kronor.

» 4) Åtnjuter därjämte fri bostad med bränsle och lyse, eller, då sådan förmån ej utgår,

hyresersättning med 300 kronor.

» 5) Åtnjuter därjämte fri bostad med bränsle och. lyse.

» 6) Åtnjuter därjämte vid institutets nya byggnader fri bostad med bränsle och lyse.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 154-

17

Öfver direktionens ifrågavarande framställningar hafva, till följd

af särskilda nådiga remisser, underdåniga utlåtanden afgifvits af medicinalstyrelsen

den 17 oktober 1906. Nämnda ämbetsverk har därvid,

rörande direktionens förstnämnda framställning, anfört, att styrelsen

med anledning af de under de senare åren högst väsentligt stegrade

lefnadskostnaderna i hufvudstaden icke hade något att erinra mot de

af direktionen föreslagna förhöjda aflöningsbeloppen, men att, med fäst

afseende därpå, att nytt reglemente för institutet vore under utarbetande

och förslag väckts om ombildning af en del utaf lärarbefattningarna vid

institutet, bland annat af lektoratet, styrelsen hölle före, att de tre

adjunkturerna, assistentbefattningen vid den patologisk-anatomiska och

bakteriologiska afdelningen samt lärarbefattningen i kött- och mjölkkontroll

borde med de föreslagna aflöningsbeloppen uppföras å extra stat,

samt att ett belopp af 1,000 kronor om året jämväl borde å extra stat

uppföras såsom lönetillägg åt den, som uppehälle lektoratet. Därjämte

hemställde styrelsen, att stadgande måtte meddelas därom, att, då de

ordinarie professorerna enligt förslaget komme i ånjutande af ålderstillägg,

2,000 kronor utaf deras aflöning skulle utgöra tjänstgöringspenningar

och återstoden anses såsom lön.

I fråga om direktionens framställning rörande den nya adjunktsbefattningen

vid den anatomisk-fysiologiska afdelningen har medicinalstyrelsen

vitsordat behofvet af denna lärarbefattning, men hemställt,

att den föreslagna aflöningen måtte uppföras å extra stat.

Medicinal
styrelsen.

De skiljaktigheter i åsikter, hvilka, såsom ofvan anförts, yppats Ang. stadgar

angående vissa befattningars och anslags uppförande i den ordinarie

staten för institutet eller på extra stat, synas i väsentlig mån vara Stockholm.

föranledda däraf, att den Infilande frågan om nya stadgar för institutet

ännu icke vunnit sin lösning. Jag anhåller därför att, innan jag utförligare

yttrar mig i ämnet, få i korthet redogöra för sistnämnda fråga

i de delar, som kunna hafva mera direkt inflytande på det nu föreliggande

förslaget.

Gällande reglemente för veterinärinstitutet i Stockholm är utfärdadt

den 24 maj 1867, och hafva ändringar i vissa delar däraf skett

den 22 december 1892 samt den 8 december 1893. Med anledning af

inkommet förslag till ytterligare detaljändringar förklarade Kung].

Maj:t den 10 juni 1898, att reglementet borde i dess helhet omarbetas,

och anbefallde institutets direktion att efter lärarkollegiets hörande afgifva

förslag till ny stadga för institutet. På grund häraf upprättade

Bih. till liiksd. Prat. 1907. 4 Samt. 1 Afd. 99 Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 154.

lärarkollegiet år 1899 dylikt förslag och afgaf tillika förslag till ny

stat för institutet, hvarefter direktionen med den underdåniga skrifvelse

den 6 december 1900, som jag i början af redogörelsen för detta ärende

omförmält, aflämnade förslag, som i vissa hänseenden afveko från lärarkollegiets.

De afgifna förslagen remitterades till medicinalstyrelsen,

som förordade vissa ändringar i desamma, hvaruppå direktionen, efter

inhämtande af lärarkollegiets mening, ånyo afgaf yttrande i ämnet,

hvilket yttrande föranledde förnyadt utlåtande af medicinalstyrelsen.

Med anledning af Kungl. Maj:ts befallning den 25 oktober 1901 om

verkställande af utredning, bland annat, huruvida genom förenklingar i

förvaltningen tillfälle kunde beredas till indragning af tjänster, som

genom förändrade anordningar kunde undvaras, åberopade därefter i

afgifna yttranden såväl direktionen som medicinalstyrelsen sina nyssberörda

förslag till ny stadga och ny stat för institutet samt anförde,

att några inskränkningar eller förenklingar i förvaltningen vid veterinärinstitutet

eller indragning af tjänster därstädes icke kunde åvägabringas

utan allvarligt men för institutet, enär detta fastmer hade behof af ökade

krafter för denna verksamhets behöriga bedrifvande. I detta skick

blef ärendet år 1902 öfverlämnadt till löneregleringskommittéD, som

emellertid på grund af andra arbeten icke kunnat företaga detsamma

till behandling. Då det syntes önskligt, att denna löneregleringsfråga

inom den närmaste framtiden måtte få sin lösning, och med föranledande

af den förut omförmälda, nästlidna år ingifna, förnyade framställningen

i ämnet från institutets direktion har Kungl. Maj:t genom nådigt beslut

den 21 december nästlidna år återkallat det löneregleringskommittén

gifna uppdraget att behandla ärendet.

De uti direktionens nu afgifna förslag till stat upptagna befattningar,

hvilka medicinalstyrelsen, väsentligen i anslutning till de af

professor Lundgren vid lärarkollegiets och medicinalrådet Kjerrulf vid

direktionens förslag afgifna reservationer, ansett böra uppföras å extra

stat, äro, såsom ofvan omnämnts, de fyra adjunktsbefattningarna, assistentbefattningen

vid den patologisk-anatomiska och bakteriologiska afdelningen

samt lärarbefattningen i kött- och mjölkkontroll, hvarjämte föreslagits,

att lönetillskott åt lektorn skulle uppföras å extra stat, men hans

nuvarande löneförmåner bibehållas å ordinarie stat. I dessa hänseenden

innehålla handlingarna angående den nya stadgan m. m. följande.

Uti lärarkollegiets förslag år 1899 upptogs ingen adjunktsbefattning.

Instruktionssmeden förekom dock där under benämningen »lärare i

hofbeslag». Den i staten för institutet upptagne adjunkten föreslogs

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 154. 19

skola utbytas mot lyra assistenter. Såsom skäl härför anfördes hufvudsakligen,

att han, som hade strängt arbete vid klinikerna och därjämte

skulle vara beredd att vid förfall för hvilken som helst af de

öfriga lärarna öfvertaga dennes undervisningsskyldighet, icke kunde

hafva hvarken tid eller kompetens härtill, att utom professorn i kirurgi,

hvilken vid kliniken biträddes af adjunkten, ingen af lärarna hade

biträde af någon vetenskapligt tillräckligt skolad person, utan blott af

amanuenser bland eleverna, hvilka dock icke kunde för sådant ändamål

försumma sina egna studier, att professorernas tid därför blefve så

upptagen af undervisning med hvad därtill hörde, att de svårligen

kunde hinna följa med sina vetenskapsgrenars utveckling, att äfven de

praktiska öfningarna med eleverna ej kunde bedrifvas tillräckligt i detalj,

att särskildt den viktiga praktiska undervisningen i ladugårdsbygien

och nötkreaturens sjukdomar, hvilken måste ske genom den

ambulatoriska kliniken, enär nötkreatur högst sällan fördes till institutet,

icke kunde behörigen tillgodoses, då ju professorn i ämnet icke

själf kunde samtidigt sköta sin teoretiska undervisning samt företaga

alla sjukbesök och exkursioner, samt att, då alla institutets lärarbefattningar,

med undantag af lektorns, måste rekryteras bland institutets

egna lärjungar, men för lärarkompetens fordrades omfattande specialstudier

samt praktiskt arbete vid vetenskapliga institutioner, och då

institutet vore den enda anstalten i sitt slag i Sverige, det måste

tillses, . att tillfälle gåfves till utbildande därstädes i lämpliga tjänstebefattningar

af nya lärarkrafter, som kunde ersätta de gamla. Af de

fyra assistenterna skulle två tjänstgöra vid klinikerna, en biträda vid

undervisningen i anatomi och fysiologi samt en tjänstgöra vid afdelningen

för patologisk anatomi och bakteriologi. De borde aflönas

medelst arfvoden.

Direktionen ställde sig i denna fråga på en annan ståndpunkt och

anförde därvid hufvudsakligen följande. Lärarkollegiets förslag innebure

gifvetvis en stor fördel därigenom, att professorerna uti de ifrågavarande

ämnena skulle erhålla ett ständigt biträde vid kliniker och å laboratorier.

Men å andra sidan syntes det vara uppenbart, att, då till assistenter icke

skulle kunna erhållas andra än nyss utexaminerade veterimixer med

ringa, praktisk erfarenhet, och då på grund af den låga aflöningen ett

ständigt ombyte af assistenter komme att äga rum, någon trygghet icke

skulle kunna vinnas, att institutet ägde tillgång på personer, fullt kompetenta

att vid förfall lör ordinarie professorer uppehålla dessas undervisning

och än mindre att förestå klinikerna, där ständigt de svåraste

sjukdomsfall kunde förekomma, hvilka måste genast behandlas. Man

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 154.

skulle således genom den af lärarkollegiet föreslagna anordningen

riskera, att undervisningen stundom blefve skött på ett otillfredsställande

sätt och att den kliniska behandlingen af djur blefve vanvårdad till skada

för djurägarna och för institutets anseende. För tillgång på personer,

kompetenta att vid ledighet af professorsbeställning utnämnas till

professorer, lämnade inrättandet af assistentbefattningar med ofta ombytta

innehafvare långt mindre garanti, än om man erliölle lärare med

sådan ställning, att de kunde påräknas under längre tid stanna vid

institutet och därunder vinna fullständigare vetenskaplig och praktisk

utbildning. På grund af dessa synpunkter kunde direktionen icke tillstyrka

adjunkturens borttagande, utan förordade till och med upprättandet

af ytterligare en adjunktur samt förändring af intruktionssmedsbefattningen

till adjunktur. Af de bägge förstnämnda af dessa tre

adjunkter borde den ene hufvudsakligen ägna sig åt de ämnen, som

tillhörde de anatomiska professurerna, och den andre biträda vid de

kliniska institutionerna. Alla tre borde hafva ordinarie befattningar

samt åtnjuta lön, tjänstgöringspenningar, ålderstillägg och pension.

Häremot reserverade sig professor Lundgren, hvilken då var institutets

föreståndare.

Medicinalstyrelsen delade i denna fråga direktionens åsikt, synnerligast

på den grund, att mycket större sannolikhet funnes, att en

jämförelsevis väl aflönad adjunkt skulle under flera år kvarstå vid institutet

än en dåligt aflönad assistent, och att därför möjligheten att

vid inträffadt förfall för professor eller vid professorstjänsts ledigblifvande

på nöjaktigt sätt uppehålla befattningen blefve mycket större, om

adjunktstjänster än om assistenttjänster inrättades. Man borde icke

genom de nya stadgarna lägga hinder i vägen för, att adjunkterna förordnades

att meddela själfständig undervisning i något biämne.

Uti sitt förnyade yttrande förklarade lärarkollegiet, att det i princip

icke hade något att erinra mot, att väl aflönade adjunkter anställdes,

men framhöll samtidigt, att antalet tre vore alltför ringa, enär

hvarje adjunkts verksamhetsområde då blefve alltför omfattande.

Hvad den uti det nu föreliggande förslaget upptagna befattningen

som assistent vid den patologisk-anatomiska och bakteriologiska afdelningen

angår, så ingick den bland de fyra asistentbefattningar, som lärarkollegiet

år 1899 påyrkade, men uteslöts då af direktionen och medicinalstyrelsen,

hvilka ville öfverflytta de åligganden, som skulle tillkomma

ifrågavarande assistent, på en af adjunkterna. På grund af

därefter inträdda förhållanden har emellertid denna befattning, såsom

ofvan erinrats, redan inrättats på extra stat.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 154.

21

En befattning såsom lärare i kött- och mjölkkontroll upptogs enligt

alla förslagen uti staten för institutet med aflöning i form af

arfvode.

I fråga om lektorsbefattningen utvisa dessa handlingar ingen

annan skiljaktighet mellan dem, som därvid yttrat sig, än i fråga om

lönebeloppet, kompetensvillkoren m. m. Någon ändring eller indragning

af tjänsten har icke ifrågasatts.

Jag anser mig i detta sammanhang böra erinra, hurusom Riksdagen

nästlidna år, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med Kungl. Maj:ts

förslag, beslöt veterinärinstitutets förflyttning till ett område vid Kräftriket

utanför Stockholm och uppförande därstädes af nya, betydligt större

och mer tidsenliga lokaler för institutet än de nuvarande. Vid detta nya

institut hafva beräknats bostadslägenheter dels åt föreståndaren, adjunkten

å ordinarie stat samt instruktionssmeden, hvilka åtnjuta bostadsförmån

redan i det nuvarande institutet, dels åt adjunkten vid den ambulatoriska

kliniken och biträdet (assistenten) vid den patologisk-anatomiska

och bakteriologiska afdelningen, hvilka icke för närvarande åtnjuta dylik

förmån, dels ock åt vaktmästare, stallpersonal och portvakt, hvilka

för närvarande åtnjuta antingen bostad eller hyresbidrag. Bostadslägenhet

kan där äfven beredas åt den ifrågasatte adjunkten vid den anatomisk-fyBiologiska

afdelningen. Vidare tillåter jag mig erinra, att

vid behandlingen af nämnda nybyggnadsfråga någon annan förändring

beträffande afdelningarna vid institutet icke ifrågasattes, än att det

ställdes i utsikt, att möjligen i framtiden dels ämnena anatomi och

fysiologi, hvilka nu tillhöra samme professor, skulle skiljas åt, hvaremot

den rena kemien borde kunna väsentligt inskränkas, dels ock eu särskild

ledare skulle anställas för kliniken för mindre husdjur.

De handlingar i ärendet, för hvilka jag sålunda redogjort, utvisa,

att förbättring i aflöningsvillkoren för personalen vid veterinärinstitutet i

Stockholm eller, såsom det i stället i enlighet med framställda önskningar

torde böra kallas, kungl. veterinärinstitutet samt ökning af lärarkrafterna

därstädes länge varit ifrågasatta. Att ett verkligt behof af förändringar i

dessa hänseenden förefinnes, torde framgå redan däraf, att den nu gällande

lönestaten är fastställd för så lång tid sedan som år 1879, och detta behof

har, enligt min mening, blifvit ytterligare ådagalagdt genom de i ärendet

anförda förhållanden. Synnerlig vikt torde därvid böra tillmätas den

omständigheten, att aflöningarna för vissa, ifrågavarande lärarpersonal

närstående kategorier af statstjänare, såsom exempelvis universitetslärare,

professorerna vid tekniska högskolan, intendenterna vid natur
-

Nylyggnads
frågan.

Departe
mentschefens
yttrande.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 154.

historiska riksmuseum, elementarlärarna och lärarna vid landtbruksinstituten

m. fl., blifvit under de senaste åren höjda, hvilket medfört,

att numera aflöningarna vid veterinärinstitutet ännu mer än förr framstå

såsom jämförelsevis låga. Detta visar sig äfven, då de jämföras med

de inkomster, som dugliga veterinärer numera kunna erhålla genom

privatpraktik, eller med de aflöningar, som tillkomma veterinärer, anställda

vid slakthus eller eljest i större kommuners tjänst. Det lär icke

kunna förnekas, att ett bibehållande af de nuvarande aflöningsvillkoren

vid veterinärinstitutét kan innebära en allvarsam fara för, att till

institutet icke skulle kunna vid eventuella ledigheter erhållas så framstående

lärarkrafter, som erfordras för undervisningens behöriga skötsel.

Veterinärvetenskapen har, såsom i handlingarna äfven framhålles, under

de senaste årtiondena befunnit sig i en synnerligen kraftig utveckling, så

att helt andra och vida större kraf än förr numera ställas på en i

facket duglig lärare och äfven på den praktiserande veterinären.

Härtill bidraga i sin mån husdj ursskötselns starka uppsving och mera

rationella drift. Det förefinnes också numera inom landet ett mycket

större behof af veterinärer än förr. Allmänhetens benägenhet att i

förekommande fall anlita veterinär hjälp har i hög grad ökats, hvilket

visar sig, bland annat, däruti, att nya distrikts veterinärtjänster flerstädes

upprättas. Inrättandet af slakthus medför också, att ett icke obetydligt

antal nya veterinärbefattningar skapas. Det torde, såsom direktionen

äfven framhållit, kunna sägas, att för närvarande råder en kännbar

brist på veterinärer. Dessa förhållanden hafva också af statsmakterna

behjärtats, i det att, såsom nyss nämnts, Kungl. Maj:t och Riksdagen, för

att i ett hänseende tillgodose krafvet på förbättrade anordningar vid

veterinärutbildningen, nästlidna år beslutat, att nya, tidsenliga lokaler

för veterinärinstitutet, lämnande tillfälle till utbildande af ett väsentligt

ökadt antal elever, skulle beredas genom anläggandet af ett nytt

veterinärinstitut vid Kräftriket utanför Stockholm. På grund af alla

dessa förhållanden synes det mig vara af stor vikt, att staten tillser,,

att institutet må kunna äga säker tillgång till fullt tillräcklig personal,,

såväl af lärare som af andra befattningshafvande, och att åt denna

personal beredas sådana villkor, att den kan på ett fullt tillfredsställande

sätt fullgöra sina uppgifter.

Med hänsyn till ofvan åberopade, nyligen skedda löneregleringar

för vissa kårer af lärare och vetenskapsmän, synes det mig icke erforderligt

att för inhämtande af yttrande från löneregleringskommittén

längre undanskjuta frågan om ny stat för veterinärinstitutet. Nyssnämnda

löneregleringar torde nämligen gifva fullt tillräckliga tillfällen,

till jämförelser vid bedömandet af nu föreliggande fråga.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 154. 23

Det skulle emellertid i hvarje fall vara mindre lämpligt att nu upptaga

denna fråga till afgörande, därest den framtida organisationen af

institutets lärarpersonal och undervisning kunde anses vara i väsentligare

hänseenden oviss och sväfvande. Det synes mig emellertid icke

behöfva möta alltför stora svårigheter att inom den närmaste tiden

företaga till afgörande den hvilande frågan om ny stadga för institutet,

om_ än det år 1900 upprättade förslaget därtill kan behöfva omarbetas

i vissa detaljer. De i nu ifrågavarande förslag till stat för institutet

upptagna befattningar hafva samtliga blifvit af såväl lärarkollegiet som

direktionen förklarade såsom under alla förhållanden oundgängligen

erforderliga för institutets verksamhet, och reservanterna äfvensom medicinalstyrelsen

hafva icke heller påstått, att några af dessa befattningar

skulle vara obehöfliga, utan synas blott hafva velat lämna utväg öppen

för att i vissa hänseenden på något afvikande sätt tillgodose de yppade

behofven. Om man då anser sig kunna redan nu intaga ställning till

de frågor, hvarom olika meningar sålunda yppats, finner jag ingen

betänklighet att å ordinarie stat uppföra hela anslaget till veterinärinstitutet

jämte samtliga de befattningar, som anses böra i staten upptagas.

Och, på sätt jag härnedan får tillfälle att närmare utveckla vid behandlingen

af de olika posterna i den föreslagna staten, anser jag, att det

verkligen låter sig göra att nu afgöra de frågor i förevarande afseende,

hvilka hittills varit föremål för olika åsikter. De gjorda framställningarna

synas mig därför böra föranleda Kungl. Maj:t att till innevarande

års Riksdag aflåta nådig framställning om ny, ordinarie stat

för veterinärinstitutet.

I afseende å professurerna upptager förslaget samma antal dylika

befattningar som den nuvarande staten. Skillnaden består i löneförhöjning.

Begynnelseaflöningen, som nu är 5,000 kronor, föreslås till

6,000 kronor, hvarjämte ifrågasättas två ålderstillägg å 500 kronor

hvartdera i stället för endast ett för närvarande. Slutaflöningen skulle

alltså enligt förslaget blifva 7,000 kronor i stället för enligt nuvarande

stat 5,500 kronor. De föreslagna aflöningsbeloppen äro desamma, som

numera åtnjutas af universitetsprofessorer med flera professorer och

intendenterna vid naturhistoriska riksmuseum. Häruti torde emellertid

icke . föreligga någon oegentlighet. De elever, som undervisas vid

veterinärinstitutet, måste liksom eleverna vid högskolorna hafva aflagt

mogenhetsexamen. Vidare är kursen vid institutet ganska lång, nämligen

fyraårig. . Och slutligen gör veterinärvetenskapens utveckling under

senaste tid, att den vetenskapliga utbildning, som numera kräfves af

eu professor vid veterinärinstitutet, torde kunna ungefär jämnställas

med öfriga professorers, synnerligast om de i det hvilande stadge
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Statsutskottets Utlåtande N:o 154.

förslaget ifrågasatta skärpta kompetensvillkor för professur — afhandling,,

disputationsprof m. m. — vinna Kungl. Maj:ts gillande.^ En viss betydelse

torde äfven böra tillmätas den omständigheten, att ifrågavarande professorer

äro nödsakade att bo i hufvudstaden, hvarest lefnadskostnaderna

äro jämförelsevis dyra. I öfverensstämmelse med hvad som bestämts

rörande professorerna vid tekniska högskolan och intendenterna vid

naturhistoriska riksmuseum, hvilka sistnämndas löner reglerades vid

1906 års riksdag, synes aflöningen böra så fördelas, att lönen sättes

till 4,000 kronor och tjänstgöringspenningarna till 2,000 kronor,_ samt

att bägge ålderstilläggen tilläggas lönen. Pensionen blifver då liksom

för öfriga professorer 5,000 kronor. För närvarande åtnjuta icke

professorerna vid institutet bostadsförmån, och dylik förmån är ej heller

för dem afsedd uti de nya institutsbyggnaderna.

Af professorerna skall en förordnas till föreståndare. I förslaget

till nya stadgar har hemställts, att denne skulle benämnas rektor, liksom

fallet är vid öfriga högskolor, och anser jag mig böra biträda detta förslag.

För närvarande åtnjuter föreståndaren ingen annan särskild förmån

på grund af denna sin befattning än fri bostad. Äfven i det beslutade

nya institutet är bostadslägenhet afsedd lör honom. Förslaget till

stat upptager nu därjämte ett arfvode af 1,000 kronor. Jag finner

mig på de skäl, som till stöd härför anförts, visserligen böra tillstyrka,

att ett dylikt arfvode beredes honom, men med villkor att, så länge

förmånen af fri bostad åtnjutes, ett belopp af 500 kronor skall afdragas

å lönen.

Hvad därefter lektoratet angår, är denna tjänst en af dem, om

hvilka olika meningar uttalats, i det att reservanterna och medicinalstyrelsen

ansett, att endast det nuvarande afiöningsbeloppet borde

bibehållas på ordinarie stat, men behöflig! lönetillägg beviljas å extra

stat. Såsom skäl härtill har angifvits, att förändrade anordningar

rörande undervisningen i de till lektoratet hörande ämnen borde tagas

under öfvervägande. Enligt hvad jag inhämtat, torde härmed afses

den äfven vid behandlingen af institutets byggnadsfråga framkomna

planen att skilja ämnet fysiologi från professorns i anatomi undervisningsområde

och öfverlämna det till lektorn, hvaremot denne möjligen skulle

befrias från undervisningen i den rena kemien, hvilken undervisning i

hvarje fall ansetts böra väsentligen inskränkas. Någon indragning af

lektorsbefattningen eller densammas utbytande mot en eller flera lägre

aflönade befattningar torde med visshet icke hafva varit afsedd. Hela

frågan synes inskränka sig till en möjlig förändring af lektorns läroämnen.

Att af denna anledning uppskjuta att nu reglera aflöningen för denna

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Statsutskottets Utlåtande N:o 154.

befattning synes mig onödigt, om man blott iakttager, att befattningen

icke tillsättes med ordinarie innehafvare utan, liksom hittills, på förordnande,

intill dess fragan om de befattningen tillhörande läroämnen

blifvit slutligen afgjord. I afseende på aflönings- och pensionsförmåner

anser jag, att lektorn bör fullständigt likställas med lektorerna vid de

allmänna läroverken och alltså åtnjuta en begynnelseafiöning af 4,000

kronor jämte fyra ålderstillägg, hvart och ett å 500 kronor, med samma

fördelning mellan lön och tjänstgöringspenningar som för läroverkslektorer.

Slutaflöningen blifver då 6,000 kronor. Härigenom skulle

han visserligen i början få mindre aflöning än direktionen föreslagit —

dock 500 kronor mer än för närvarande — men slutaflöningen blifver

i stället högre än hvad direktionen ifrågasatt. Pensionen blifver 4,000

kronor, hvilket är 500 kronor lägre än enligt direktionens förslag.

Bostadsförmån ifrågakommer icke för lektorn.

Direktionen har vidare föreslagit, att fyra adjunktsbefattningar

skulle uppföras å staten, nämligen, förutom den nuvarande ordinarie

adjunkturen och den till adjunktur förändrade instruktionssmedsbefattningen,

äfven den nu å extra stat uppförda adjunkturen vid den ambulatoriska

kliniken äfvensom en ny adjunktsbefattning vid den anatomiskfysiologiska

afdelningen. Äfven rörande dessa befattningar hafva rådt

olika meningar, i det att medicinalstyrelsen, i öfverensstämmelse med

den mening, som uttalats af reservanter inom lärarkollegiet och direktionen,

hemställt, att de erforderliga aflöningsbeloppen måtte uppföras

å extra stat.

Vid behandlingen af frågan om ny stadga för institutet ifrågasattes

år 1899 af lärarkollegiet att utbyta den ordinarie adjunkturen,

d. v. s. befattningen som adjunkt vid den stationära kliniken och polikliniken,

mot assistentbefattningar. Direktionen förordade dock i sin

skrifvelse år 1900 icke blott bibehållandet af nämnda adjunktur utan

äfven upprättandet af en ny dylik befattning samt fann för denna mening

understöd af medicinalstyrelsen. Beträffande befattningen som

adjunkt vid den ambulatoriska kliniken har något förslag till indragning

eller förändring af densamma icke framställts i de handlingar, för

hvilka jag förut redogjort. Ej heller har i fråga om instruktionssmedsbefattningen

dess indragning föreslagits utan endast dess förändring

till adjunktur eller till en befattning såsom »lärare i hofbeslag».

För närvarande antagas den å ordinarie staten upptagne adjunkten

Samt instruktionssmedeu medelst förordnanden och aflönas med arfvoden.

Den å extra stat upprättade adjunkturen är beroende af årligen förnyade

anslag. Direktionen bär nu hemställt, att samtliga de föreslagna

Bill. till Riksd. Prot. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 99 Haft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 154.

adjunkterna skulle få fast anställning med lön och tjänstgöringspenningar

jämte ålderstillägg och alltså äfven erhålla pensionsrätt. För

de bägge nuvarande adjunkterna och adjunkten vid smedjorna (instruktionssmeden)

har föreslagits samma begynnelseaflöning, nämligen 4,000

kronor, men i afseende å ålderstilläggen har direktionen gjort åtskillnad

mellan dem i så måtto, att adjunkten vid smedjorna och adjunkten vid

den ambulatoriska kliniken skulle få två dylika tillägg, under det att

adjunkten vid den stationära kliniken och polikliniken skulle få endast

ett. För den nye adjunkten har föreslagits lägre aflöning än för de

öfriga, nämligen 3,500 kronor, och för honom har ålderstillägg icke

ifrågasatts. I dessa hänseenden innefattar medicinalstyrelsens förslaginga

andra ändringar än som härflyta af, att aflöningarna enligt styrelsens

mening skulle beviljas å extra stat.

Af hvad som anförts rörande dessa befattningar, finner jag framgå,

att någon indragning af dem, som nu äro uppförda å ordinarie eller

extra stat, icke bör ifrågakomma, enär de fylla ett för institutets verksamhet

nödvändigt behof. Det synes mig äfven, på grund af hvad

lärarkollegiet och direktionen anfört, vara ådagalagdt, att jämväl på

den anatomisk-fysiologiska afdelningen erfordras, att till professorns

biträde anställes en därtill lämplig, för tjänsten utbildad person. Då

samtliga dessa behof måste anses vara för framtiden bestående, kan jag

icke finna skälig anledning att icke nu tillgodose dem i den ordinarie

staten. Det synes mig emellertid icke vara lämpligt att göra detta på

det sätt, direktionen föreslagit. Enligt sagda förslag skulle nämligen

finnas tre olika slag af adjunktsaflöningar och adjunktspensioner. För

ingen adjunkt skulle dock förmånerna öfverensstämma med de för

adjunkter vid de allmänna läroverken bestämda. I likhet med hvad

jag redan i fråga om förberörda lektorsbefattning föreslagit synes mig

emellertid äfven rörande dessa tjänster öfverensstämmelse med läroverkslärarnas

aflöningsförhållanden böra, så vid möjligt, åvägabringas.

Detta skulle visserligen kunna ske på sådant sätt, att för alla ifrågavarande

befattningar bestämdes aflöning till likhet med för läroverksadjunkter.

Men mot en sådan anordning vore att invända, bland annat,

att därigenom den åtskillnad mellan tjänsterna inbördes, som direktionen

framhållit, skulle försvinna, och att särskildt den föreslagne nye

adjunkten skulle, efter intjänande af ålderstillägg, få vida högre aflöning

och pension än direktionen ifrågasatt. Af dessa och andra skäl,

för hvilka jag anhåller att strax få redogöra, finner jag nödvändigt

och lämpligt, att ifrågavarande fyra tjänstbefattningar icke samtliga

blifva adjunkturer utan anordnas på annat sätt.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 154.

27

Den ene af de adjunkter, för livilka direktionen föreslagit högsta

afiöningen, är adjunkten vid den ambulatoriska kliniken. Till dennes

aflöning har Riksdagen under de sista åren i enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag beviljat å extra stat ett belopp af 3,500 kronor årligen.

Därest afiöningen för denna befattning bestämdes lika med för läroverksadjunkt,

eller i första lönegraden 3,000 kronor, samt därjämte

skyldighet inträdde att vidkännas pensionsafdrag, skulle faktiskt afiöningen

högst väsentligt nedsättas. Detta synes mig emellertid så mycket mindre

böra äga rum, som enligt min mening denna befattning är en af

de viktigare vid institutet och af särskildt stor betydelse för landets

boskapsskötsel, enär det är under ledning af dess innehafvare, som

veterinäreleverna besöka ladugårdar och svinstall samt därvid praktiskt

undervisas i allt, som hör till afvel och sjukvård m. m. rörande där inrymda

djur. Det är därför af mycket stor vikt, att innehafvaren af befattningen

är en inom detta område framstående veterinärläkare och lärare.

Han kan icke vara en ung veterinär, som endast helt nyligen lämnat

institutet såsom utexaminerad elev, utan måste hafva stor praktisk erfarenhet

och alltså hafva under en följd af år utöfvat en vidsträckt

praktik. Denna praktik har då säkerligen också beredt honom ganska

betydliga inkomster. Det måste emellertid vara innehafvaren af denna

tjänst fullständigt förbjudet att utöfva egen praktik. Med hänsyn till

alla dessa förhållanden är det oundgängligen nödvändigt, att afiöningen

sättes till sådant belopp, att den kan locka fullt kompetenta sökande

samt vid tjänsten kvarhålla en förtjänt innehafvare. Jag anser det

därför ingalunda vara obilligt utan tvärtom af behofvet påkalladt att

förvandla denna adjunktur till lektorat och alltså medgifva en begynnelseaflöning

af 4,000 kronor. Detta belopp är för öfrigt detsamma,

som direktionen föreslagit såsom utgångsaflöning för denne adjunkt.

Visserligen skulle genom de fyra ålderstillägg, som böra tillkomma

lektor, afiöningen i de två högsta lönegraderna öfverstiga afiöningen

enligt direktionens förslag, men synes mig detta icke böra väcka betänkligheter,

helst som pensionen i allt fall ej blir högre än direktionens

förslag skulle föranledt, eller 4,000 kronor. Den person, veterinären

Harry Stålfors, som för närvarande uppehåller adjunktsbefattningen vid

den ambulatoriska kliniken, torde böra berättigas att utan ansökan

öfvergå till ifrågavarande lektorsbefattning.

Hvad instruktionssmedsbefattningen angår, synes den mig lämpligen

böra förändras till adjunktur och i aflönings- och pensionshänseende

fullständigt likställas med adjunktur vid de allmänna läroverken.

Det för sådana adjunkter fastställda aflöningssystemet med fyra

ålderstillägg synes på ett lämpligt sätt motsvara det uttryckta önskemålet

att bereda kontinuitet vid innehafvandet af denna tjänst. För

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 154.

bostad skulle göras samma afdrag som för öfriga ordinarie lärare eller

500 kronor. Slutaflöningen för denna tjänst blifver liksom efter direktionens

förslag 5,000 kronor, men pensionen blott 3,400 kronor i stället för

4,000 kronor. Denna aflöning synes emellertid böra blifva fullt tillräcklig.

Veterinären Axel Robert Pålman, som för närvarande bestrider

befattningen såsom instruktionssmed, torde i analogi med hvad som förut

föreslagits beträffande veterinären Stålfors böra berättigas att utan ansökning

öfvergå till den nya adjunktsbefattningen.

Vidkommande därefter den nuvarande befattningen såsom adjunkt

vid den stationära kliniken och polikliniken samt den föreslagna nya

adjunktsbefattningen vid den anatomisk-fysiologiska afdelningen, hafva,

såsom ofvan nämnts, för dessa tjänster af direktionen föreslagits något

lägre aflöningsförmåner än för de bägge öfriga föreslagna adjunkterna.

Såsom skäl härtill har beträffande den nuvarande ordinarie adjunkten

anförts, att kontinuitet å platsen icke vore i lika mån som vid öfriga

adjunkturer erforderlig. Det synes till och med kunna ifrågasättas,

om det ens är önskvärd!, att samme person under någon särdeles långtid

kvarstannar på denna plats, om ock så täta ombyten, som hittills

skett, måste anses ofördelaktiga. Äfven den föreslagna nya adjunkturen

torde, med hänsyn till de för densamma ifrågasatta aflöningsvillkoren,

vara att betrakta hufvudsakligen som en öfvergångsplats. Med

lian syn härtill anser jag, att bägge de nu ifrågavarande tjänsterna

lämpligen böra blifva assistentbefattningar och att aflöningen bör utgå i

form af arfvode. Beloppet häraf synes mig lämpligen kunna sättas

lika för bägge och till 3,000 kronor. Detta är visserligen väsentligt

mindre, än direktionen föreslagit, men dock 500 kronor mer än för

den redan å extra stat uppförda assistentbefattningen. Att fullt likställa

dessa bägge assistenter med den nuvarande synes mig icke böra

ske, enär deras verksamhet vid klinikerna och i lärarbefattning torde

få anses såsom mer maktpåliggande än dennes, och såsom redan framhållits

det, särskild! i fråga om den nya tjänsten, hvars vetenskapsområde

är mycket speciellt, stundom torde kunna blifva ganska svårt att

få platsen besatt. Att en afsevärd skillnad föreligger mellan ifrågavarande

bägge tjänster, å ena sidan, samt den nuvarande assistentbefattningen,

å den andra, framgår äfven däraf, att direktionen föreslagit

de förra till adjunkturer, men bibehållit den sistnämnda såsom assistenttjänst

med oförändradt arfvode.

Hvad beträffar sistnämnde assistent eller det nuvarande, å extra

stat uppförda biträdet vid den patologisk-anatomiska och bakteriologiska

afdelningen, anser jag honom böra, såsom allt framgent erforderlig,

uppföras å ordinarie stat med oförändradt arfvode af 2,500 kronor.

För alla tre assistenterna synes böra stadgas, att, i händelse fri

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 154.

29

bostad åtnjutos, afdrag å arfvodet skall ske med belopp, som torde

Lämpligen kunna sättas till 300 kronor.

För en lärare i kött- och mjölkkontroll är i förslaget upptaget

ett arfvode af 1,500 kronor. För närvarande utgå till detta ändamål

600 kronor från posten till diverse utgifter. I betraktande af den alltmer

ökade vikt, som på senare tid i samband med skärpta fordringar på kontroll

å födoämnen och till följd af inrättandet af slakthus ställts på veterinärernas

kännedom i dessa ämnen, anser jag, såväl att fortsatt undervisning i desamma

är i hög grad af behofvet påkallad och att detta behof bör tillgodoses,

genom att arfvode åt läraren i dessa ämnen uppföres å ordinarie stat,

som ock att i följd af den ökade undervisningen äfven arfvodets belopp

bör höjas. Då tillgång på lämplig lärare i detta fack synes utan svårighet

kunna vinnas genom aftal med någon veterinär, anställd hos Stockholms

stad eller speciellt vid det blifvande offentliga slakthuset i hufvudstaden,

behöfver någon särskild, fullt aflönad lärare icke anställas för detta

ämne. Mot det föreslagna arfvodesbeloppet har jag ingen erinran.

Direktionen har föreslagit höjda arfvoden såväl för kamreraren

som för sekreteraren hos direktionen, och det torde ej kunna förnekas,

att de nuvarande beloppen äro för låga. Detta gäller, hvad kamrerarbefattningen

angår, med så mycket större skäl, som det otvifvelaktigt

vore särdeles förmånligt, om kamrerarens åligganden utvidgades sålunda,

att han öfvertoge de bestyr med räkningars utskrifvande samt uppbörd

af afgift.er för klinikerna, hvilka nu måst åläggas amanuenser. Det

synes, som om arfvodena för nämnda båda befattningar borde kunna

lämpligen bestämmas till för kamreraren 1,500 kronor och för sekreteraren

hos direktionen 500 kronor. Förhöjningen för kamreraren

blefve visserligen därigenom icke alldeles så stor som den föreslagna,

men den torde i hvarje fall få anses fullt tillräcklig.

Bibliotekariens arfvode synes på grund af de anförda skälen visserligen

böra höjas, men anser jag, att det lämpligen kan begränsas till

500 kronor.

Till sekreteraren hos lärarkollegiet utgår för närvarande ett mindre

belopp från anslagsposten till diverse utgifter. Jag kan icke finna erforderligt,

att någon ändring vidtages härutinnan, utan synes mig tvärtom

detta sätt vara det riktiga, då denna sekreterarbefattning är af mera

privat natur samt bestrides af en utaf lärarna.

På grund af de skäl, som anförts för anordnande åt eleverna äfven

af undervisning i körning, anser jag visserligen en dylik undervisning

vara för dem i åtskilliga hänseenden gagnelig, men håller före, att

för såväl ridning som körning ett belopp af sammanlagdt 1,200 kronor

bör vara fullt tillräckligt.

Till betjäning är för närvarande i staten upptaget ett belopp af

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 154.

3,000 kronor samt å extra stat beviljade tillhopa 2,600 kronor, hvarjämte

af stallets inkomster härtill användts 2,920 kronor, däri inräknade

hyresbidrag å 400 kronor. För närvarande utgå alltså till betjäning

årligen 8,520 kronor. Direktionen har nu föreslagit, att samtliga dessa

betjänte skulle uppföras i staten, en del med fast lön och tjänstgöringspenningar

och de öfriga med arfvoden. De förra äro två vaktmästare,

af hvilka den ene skulle hafva särskild syssla såsom konservator vid

den anatomiska afdelningen, vidare en fodermarsk samt en port- och

telefonvakt. I likhet med direktionen finner jag det befogadt, att dessa

betjänte erhålla en fastare anställning och aflönas på föreslaget sätt,

hvarmed följer pensionsrätt, och har jag ej heller något väsentligt att

erinra mot, att deras aflöningar höjas ungefär till de föreslagna beloppen.

Dessa synas emellertid böra bringas till bättre öfverensstämmelse sins

emellan än enligt förslaget. Jag anser sålunda, att de bägge vaktmästarna

och fodermarsken lämpligen höra erhålla 900 kronor i lön

och 600 kronor i tjänstgöringspenningar, tillhopa 1,500 kronor, men

icke något ålderstillägg, samt att portvakten, hvilken synes fortfarande

böra, så långt portvaktsysslan det medgifver, äfven tjänstgöra som

telefonvakt, bör få 700 kronor i lön och 500 kronor i tjänstgöringspenningar,

tillhopa 1,200 kronor, jämte ett ålderstillägg å 100 kronor

efter fem år. På grund af de särskilda kvalifikationer, som fordras

af den vaktmästare, som tillika är konservator, anser jag honom böra

få åtnjuta ett särskildt arfvode af 200 kronor. För fri bostad bör för

en hvar af betjänte af dragas 250 kronor.

De betjänte, för hvilka enligt förslaget särskilda arfvoden skulle

uppföras i staten, äro dels laboratorier’änaren vid den patologiskanatomiska

och bakteriologiska afdelningen samt nattvakten, till hvilka

anslag hittills beviljats å extra stat, dels ock tre drängar, hvilka aflönats

af stallets inkomster. Det synes mig emellertid icke vara nödigt att

detaljeradt uppföra dessa befattningar i staten, helst som de äro af den

natur, att växlingar på arbetsmarknaden kunna''understundom böra föranleda

förändringar och jämkningar i de särskilda beloppen. Dylika

jämkningar torde liksom hittills lämpligen kunna ske med anlitande af

inkomster från stallet och äfven smedjan," där så erfordras. I betraktande

af arbetslönernas stegring bär jag dock intet att invända mot, att ett

belopp, motsvarande summan af de till dessa betjänte föreslagna arfvodena,

eller 5,000 kronor, uppföres i staten för detta ändamål.

I de återstående anslagsposterna i staten har icke ifrågasatts någon

förändring i annan män, än att det år 1893 till undervisningsmateriell

vid professuren i histologi beviljade belopp af 1,000 kronor föreslagits

skola sammanslås med anslagsposten till diverse utgifter. Mot berörda

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 154.

31

sammanslagning- har jag icke något att erinra. Icke heller finner

jag mig böra föreslå någon förändring beträffande anslagsposterna

till stipendier åt elever samt till byggnaders och stängsels underhåll.

Det belopp, hvartill anslagsposten till diverse utgifter då skulle uppgå,

eller 12,000 kronor, synes emellertid kunna något minskas. Såsom ofvan

framhållits, har hittills från denna anslagspost utgått arfvode å 600

kronor till läraren i kött- och mjölkkontroll, och om nu arfvode till denne

lärare, på sätt jag förordat, särskildt upptages i staten, minskas utgifterna

från ifrågavarande anslagspost med nyssnämnda belopp. Därjämte har

hittills en del af betjäningens aflöning, nämligen ett belopp af 2,920 kronor,

bestridts af de inkomster, som institutet uppburit af sina stallar. Då

en del af betjäningen nu föreslagits att i staten uppföras med särskilda

arfvoden och äfven det till betjäning i öfrigt föreslagna beloppet är

högre än det hittills i staten upptagna beloppet till betjänings aflönande,

lära berörda inkomster framdeles kunna användas till andra

ändamål, hufvudsakligen desamma, för hvilkas bestridande anslagsposten

till diverse utgifter är afsedd. Jag anser därför, att denna

anslagspost bör utan olägenhet kunna sänkas med 2,000 kronor till

10,000 kronor. Att jag icke finner mig böra föreslå större nedsättning,

beror dels därpå, att beloppet af nettoinkomsterna såväl af stallarna

som ock af smedjan, hvarifrån öfverskott jämväl synes kunna

erhållas, är synnerligen osäkert och i allt fall icke torde komma att

stiga till någon mera betydande summa, samt, hvad smedjan beträffar,

är i hög grad beroende på konkurrens och på personliga egenskaper

hos dem, som tjänstgöra i smedjan, och dels därpå att institutet, som

icke disponerar, utöfver berörda anslag till undervisningsmateriell i

histologi, särskildt anslag till inköp af instrument, böcker eller annan

undervisningsmateriell, väl kan behöfva dessa inkomster för dylikt

ändamål. Jag tillåter mig i sammanhang härmed erinra, att samtliga

inkomster upptagas i institutets räkenskaper, hvilka granskas i kammarrätten.

Enligt hvad som i allmänhet iakttagits vid de löneregleringar,

hvilka under de senare åren ägt rum, skulle för rätt att tillgodonjuta

ålderstillägg enligt den nya lönestaten få inräknas äfven tjänstgöring,

som till tiden infallit innan staten träder i kraft. Emellertid torde i

likhet med hvad äfven eljest merendels skett denna förmån icke böra

tillkomma andra befattningshafvare än sådana, som äfven före den nya

aflöningsstatens trädande i kraft varit ordinarie innehafvare af de befattningar,

i hvilka ålderstillägg skola åtnjutas.

Skulle min uppfattning i denna del vinna gillande kommer, sådana

förhållandena vid institutet gestaltat sig, den ifrågavarande förmånen

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Utlåtande N:o 154.

faktiskt endast att åtnjutas af professorerna. Emellertid torde i ett fall

ett personligt undantag böra göras. Den nuvarande innehafvaren af

befattningen såsom mstruktionssmed, förutnämnde veterinären Pålman,

bar allt sedan år 1899 förestått nämnda befattning. Instruktionssmedsbefattningen

skulle nu, som nämndt, förvandlas till en ordinarie adjunktur,

och jag bär äfven föreslagit, att Pålman skulle berättigas att utan ansökan

öfvergå till den nya adjunktsbefattningen. Hans begynnelseaflöning

i denna skulle, därest lian ej finge tillgodoräkna sig tjänstgöringen

såsom mstruktionssmed för rätt till ålderstillägg, komma att

utgöra endast 3,000 kronor. Från detta belopp skulle emellertid komma

att afgå dels pensionsafgift och dels, därest fri bostad äfven fortfarande

kommer att åtnjutas, bostadsafdrag, hvilket föreslagits till samma belopp

som för öfriga ordinarie lärare, eller 500 kronor. Hans kontanta

aflöning skulle alltså komma att endast obetydligt öfverskjuta det arfvode,

2,000 kronor, lian nu uppbär, hvarförutom ej bör förbises, att lian äfven

nu åtnjuter förmånen af fri bostad. Hans ställning vid en öfvergång

till den nya staten skulle alltså i betraktande jämväl af de strängare

villkor med hänsyn till innehafvande af annan tjänst eller sysselsättning,,

som måste ställas på en ordinarie adjunkt än på en med arfvode aflönad

person, knappast kunna anses hafva blifvit förbättrad. Med hänsyn

till beskaffenheten af Pålmans föregående tjänstgöring och till de

olägenheter, som alltid måste åtfölja ett personombyte på ifrågavarande

plats, synes det emellertid önskligt, att Pålman kvarstannar i institutets

tjänst. För att för honom underlätta ett sådant kvarstannande anser

jag mig alltså böra föreslå, att Pålman berättigas att vid utnämning

till den nya ordinarie adjunkturen för rätt till ålderstillägg tillgodoräkna

sig sin föregående tjänstgöring såsom mstruktionssmed. Han skulle

därigenom genast komma in i andra lönegraden som adjunkt och inom

kort blifva berättigad till ett andra ålderstillägg.

För närvarande åtnjuta bland personalen, som antydts, endast rektorn,

adjunkten, instruktionssmeden, fodermarsken samt port- och telefonvakten

fri bostad. Vid bifall till det af mig nu uppgjorda förslaget skulle under

nuvarande förhållanden bostadsförmån kunna beredas rektorn, adjunkten,

en assistent och två vaktmästare; och skulle i så fall summan af hyresafdrag

uppgå till 1,800 kronor. Detta belopp synes nu böra afdragas

från statens slutsumma och återstoden anvisas såsom statsanslag. När

bostäder vid nya institutet kunna beredas, torde erforderlig jämkning i

anslagsbeloppet böra ske. Förbehåll om afdragsskyldighet synes emellertid

nu böra göras beträffande alla dem, för hvilka bostäder äro afsedda

att beredas vid nya institutet.

På grund af hvad jag sålunda anfört, tillåter jag migframlägga följande:

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 154.

33

Förslag till stat för veterinärinstitutet.

Lön

Tjänst-

görings-

pennin.

gar

Arfvode

Summa

1 rektor . .......

1,000

1.000

1 professor .......

4,000

2,000

—

6,000

4 professorer.......

16,000

8,000

—

24,000

1 lektor.........

2,600

1,400

—

4,000

1 ^ .

2,600

1,400

—

4,000

1 adjunkt........

1 assistent vid den stationära

2,000

1,000

—

3,000

kliniken och polikliniken

1 assistent vid den anatomisk-

—

—

3,000

3,000

fysiologiska afdelningen . .

1 assistent vid den patologisk- anatomiska och bakteriologi-

3,000

3,000

ska afdelningen.....

—

—

2,500

2,500

1 lärare i kött- och mjölkkontroll

—

—

1.500

1,500

1 kamrerare.......

—

—

1,500

1,500

1 sekreterare hos direktionen .

—

—

500

500

1 bibliotekarie...... .

För undervisning i ridning och

—

—

500

500

körning........

—

—

—

1,200

1 vaktmästare och konservator

900

600

200

1,700

1 »på kemiska afdelningen

900

600

—

1,500

1 fodermarsk.......

900

600

—

1,500

1 port- och telefonvakt . . .

700

500

—

1,200

Betjäning i öfrigt.....

—

—

—

5,000

Stipendier åt elever . . . .

Byggnaders och stängsels under-

—

—

—

4,000

håll.........

—

—

—

3,000

Till diverse utgifter . . . .

—

—

—

10,000

Summa kronor

—

—

—

83,600

Anm. 1. För professor kan lönen höjas efter 5 år med 500 kronor och efter ytterligare 5 år

likaledes med 500 kronor.

> 2. För lektor och adjunkt kan aflöningen höjas efter 5 år med 500 kronor och efter

ytterligare 5 år likaledes med 500 kronor samt efter nya 5 år med ytterligare 500

kronor och efter än ytterligare 5 år ånyo med 500 kronor. Af hvarje sådant ålderstillägg

skola 350 kronor utgöra lön och 150 kronor tj Jill st.gö rings pennin gar.

< 3. För port- och telefonvakt kan lönen efter 5 år höjas med 100 kronor.

» 4. Därest ordinarie lärare åtnjuter fri bostad, skola å lönen afdragas 500 kronor årligen.

» 5. Därest assistent åtnjuter fri bostad, skola å arfvodet afdragas 300 kronor årligen.

> 6. Därest vaktmästare, fodermarsk eller port- och telefonvakt åtnjuter fri bostad jämte

bränsle, skola å lönen afdragas 250 kronor årligen.

Bill. till Itiksd. Prof. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 99 Höft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets Utlåtande N:o 154

För åtnjutande af de sålunda föreslagna aflöningsförmånerna förrektor,

öfriga professorer, lektorer, adjunkt, vaktmästare, fodermarsk

samt port- och telefonvakt vid veterinärinstitutet tillåter jag mig föreslå

följande villkor och bestämmelser, nämligen:

att sådan tjänstinnehafvare skall vara underkastad den vidsträcktaretjänstgöringsskyldighet

eller jämkning i åligganden, som kan varda

honom i behörig ordning ålagd;

att med befattning af ifrågavarande slag ''icke må förenas annan

tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat; . .

att med sådan befattning ej heller må förenas, vare sig uppdrag

såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som

är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag

registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag

eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, så framt ej,

hvad angår rektor och professor, Kungl. Maj:t och, hvad angår innehafvare

af annan befattning, direktionen uppå därom gjord framställning

och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning

ej må anses inverka hinder ligt på tjänstgöringen vid institutet,

finner uppdraget eller befattningen kunna få tillsvidare mottagas

och bibehållas;

att tjänstgöringspenningar eller arfvode få uppbäras endast för

den tid, befattnings innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit

semester eller därmed jämförlig ledighet, men skola för den tid, han

eljest varit från tjänstgöring befriad, utgå till den, som uppehållit befattningen;
att

den, som af sjukdom hindras att sin befattning förrätta, äger

uppbära hela lönen, men att den, som undfår ledighet för svag hälsas

vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag eller i behörig

ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad

att sköta befattningen, kan förpliktas att, utöfver tjänstgöringspenningar

och arfvode, där sådant åtnjutes, afstå så mycket af lönen,

som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;;

att aflöning ej må utgå för tid, hvarunder befattnings innehafvare

af hållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning erhållit

tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest befattnings innehafvare varder afstängd från tjänstgöring

eller i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke pröfvas böra

.användas till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas,,

såvida ej pröfvas skäligt låta honom uppbära något däraf;

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 154.

35

att, där höjning af aflöningen efter viss tids fortsatt innehafvande

af befattning i samma lönegrad är i staten medgifven, tidpunkten för

''första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor

att innehafvaren mer än fyra år af denna tid med goda vitsord bestridt

sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort

annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom

till last den tid, han åtnjutit semester eller därmed jämförlig ledighet,

och för andra förhöjningen efter ytterligare fem år, på samma villkor,

samt för tredje förhöjningen efter nya fem år, äfvenledes på samhia

villkor, äfvensom för fjärde förhöjningen efter än ytterligare fem år,

likaledes på samma villkor, under iakttagande, hvad hvar och en af dessa

aflöningsförhöjningar angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas

förrän vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade

tjänståldern blifvit uppnådd;

att tjänstinnehafvare må äga att för rätt till ålderstillägg tillgodoräkna

sig ordinarie tjänstgöring i samma befattning äfven före den

nya aflöningsstatens trädande i kraft;

att tjänstinnehafvare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

af aflöniugsförhöjning redan uppnått den lefnads- och tjänstålder,

som berättigar honom till pension, icke må samma förhöjning tillträda;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande

eller dödsfall sj kifva lönen utgår till månadens slut;

att, den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig

underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande eller

minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller

utgå för bestyr i sammanhang därmed;

att en hvar, som efter den dag, kungörelse om de för de nya aflöningsförmånernas

åtnjutande stadgade villkor och bestämmelser varder

utfärdad, tillträder befattning vid institutet, skall vara pliktig underkasta

sig samma villkor och bestämmelser; samt

att till förutvarande innehafvare af professorsbefattning, hvilken icke

före viss tidpunkt, som af Kungl. Maj:t bestämmes, förklarat sig villig

att öfvergå till den nya aflöningsstaten samt att underkasta sig de för

aflöningens åtnjutande stadgade villkor och bestämmelser och som icke

lagligen kan därtill förbindas, aflöningsförmåner skola utgå enligt hittills

gällande grunder.

Dessutom torde för samtliga innehafvare af lärarbefattningar vid

institutet böra stadgas förbud att utan direktionens medgifvande utöfva

enskild praktik.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets Utlåtande N:o 154.

Utskottets

yttrande.

Frågorna om rätt till pension och om skyldighet att vid viss ålder

från tjänst afgå lära i detta sammanhang ej böra behandlas, då dessa

frågor afhandlas i det förslag till lag angående civila tjänstinnehafvares

rätt till pension, som förelägges den nu sammanträdande Riksdagen.

Här torde endast böra uttalas, att beträffande samtliga pensionsberättigade

befattningsinnehafvare det skall gälla som villkor för rätten att

komma i åtnjutande af de nu föreslagna löneförmånerna, att de skola

vara underkastade de nya bestämmelser om pensionering, som kunna

värda meddelade.

Den af mig sålunda föreslagna staten slutar på ett belopp af

83,600 kronor. På grund af bostadsafdrag kan, såsom ofvan nämnts,

denna summa minskas med 1,800 kronor, hvadan det belopp, som bör

såsom statsanslag anvisas, utgör 81,800 kronor. Ökningen i det ordinarie

anslaget uppgår då till 24,700 kronor. Hela detta belopp innebär

emellertid icke ökad statsutgift, enär i stället det anslag, som på senare

år plägat beviljas på extra stat, och hvars belopp för innevarande år

uppgår till 8,600 kronor, skulle upphöra att utgå. Den verkliga ökningen,

oberäknade utgifterna för ålderstillägg, blir därför endast 16,100 kronor.»

På sätt af departementschefen framhållits, bör ordnandet af aflöningsförhållandena

vid veterinärinstitutet icke längre undanskjutas.

Sedan nästlidet års Riksdag beslutat uppförande af nya tidsenliga lokaler

för institutet, hvarigenom det beredes tillfälle att mottaga ett väsentligen

ökadt antal elever, framträder allt starkare krafvet på att institutet

må äga tillgång till fullt tillräcklig, med nöjaktiga löner försedd personal.

Det nu af Kungl. Maj:t i sådant afseende framlagda förslag finner

utskottet vara tillfredsställande och hvad lönebeloppen beträffar väl

afvägdt.

Emot de föreslagna villkoren för åtnjutande af de angifna aflöningsförmånerna

har utskottet icke haft annat att erinra än att, då

särskild tjänsteman för uppehållande af sekreterare- och bibliotekariebefattningarna

icke lärer kunna för de för dessa befattningar upptagna

arfvoden å 500 kronor erhållas, lämpligt synes, att åt professor, lektor

eller adjunkt uppdrages att mot nämnda arfvode uppehålla sådan befattning.

Då emellertid föreskriften i andra punkten af nämnda villkor

därom, att med befattning af ifrågavarande slag icke må förenas annan

tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, torde lägga hinder i

vägen för att sekreterare- och bibliotekariegöromålen må, därest för derasbestridande

i staten upptagas särskilda tjänster, kunna på nämnda sätt

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 154.

37

uppehållas, har utskottet ansett, att i staten bör i stället för 3)1 sekreterare

hos direktionen» och »1 bibliotekarie» införas uttrycken »för

upprätthållande af sekreteraregöromål hos direktionen» och »för upprätthållande

af bibliotekariegöromål».

I likhet med hvad beträffande förut vid innevarande års Riksdag

reglerade lönestater ägt rum, anser utskottet vidare, att bland ifrågavarande

villkor och bestämmelser bör intagas föreskrift om att i fråga

om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga om rätt till

pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila tjänstinnehafvaresrätt

till pension är vid tiden för den nya lönestatens ikraftträdande

eller, så vidt angår innehafvare af befattning som därefter tillträdes,,

vid tillträdet till befattningen stadgadt.

Slutligen har utskottet ansett, att, i enlighet med departementschefens

uttalande om att för samtliga innehafvare af lärarbefattningar

vid institutet bör stadgas förbud att utan direktionens medgifvande

utöfva enskild praktik, bland lönevillkoren bör införas föreskrift i sådant

afseende.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt får utskottet hemställa,,

att Riksdagen i anledning af Kungl. Maj:ts

förevarande framställning må

a) godkänna följande aflöningsstat för veterinärinstitutet:
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets Utlåtande N:o 154.

Lön

Tjänst-

görings-

penningar

Arfvode

Summa

1 rektor....... .

1,000

1,000

1 professor.......

4,000

2,000

—

6,000

4 professorer .......

16,000

8,000

—

24,000

1 lektor.........

2,600

1,400

—

4,000

1 *.........

2,600

1,400

—

4,000

1 adjunkt........

1 assistent vid den stationära

2,000

1,000

—

3,000

kliniken och polikliniken. .

1 assistent vid den anatomisk-

—

—

3,000

3,000

fysiologiska afdelningen . .

1 assistent vid den patologisk- anatomiska och bakteriologi-

3,000

3,000

ska afdelningen.....

—

—

2,500

2,500

1 lärare i kött- och mjölkkontroll

—

—

1,500

1,500

1 kamrerare.......

För uppehållande af sekreterare-

—

—

1,500

1,500

göromål hos direktionen. .

För uppehållande af bibliotekarie-

—

—

500

500

göromål.......

För undervisning i ridning och

—

—

500

500

körning........

—

—

—

1,200

1 vaktmästare och konservator

900

600

200

1,700

1 »på kemiska afdelningen

900

600

—

1,500

1 fodermarsk.......

900

600

—

1,500

1 port- och telefonvakt . . .

700

500

—

1,200

Betjäning i öfrigt.....

—

—

—

5,000

Stipendier åt elever . . . .

Byggnaders och stängsels under-

—

—

—

4,000

håll . . . •......

—

—

—

3,000

Till diverse utgifter . . . .

—

—

—

10,000

Summa kronor

—

83,600 I

Anm. 1. För professor kan lönen höjas efter 5 år med 500 kronor och efter ytterligare 5 år

likaledes med 500 kronor.

„ 2. För lektor och adjunkt kan aflöningen höjas efter 5 år med 500 kronor och efter

ytterligare 5 år likaledes med 500 kronor samt efter nya 5 år med ytterligare 500

kronor och efter än ytterligare 5 år ånyo med 500 kronor. Af hvarje sådant ålderstillägg

skola 350 kronor utgöra lön och 150 kronor tjänstgöringspenningar.

„ 3. För port- och telefonvakt kan lönen efter 5 år höjas med 100 kronor.

„ 4. Därest ordinarie lärare åtnjuter fri hostad, skola å lönen afdragas 500 kronor årligen.

„ 5. Därest assistent åtnjuter fri bostad, skola å arfvodet afdragas 300 kronor årligen.

6. Därest vaktmästare, fodermarsk eller port- och telefonvakt åtnjuter fri hostad jämte

bränsle, skola å lönen afdragas 250 kronor årligen.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 154.

39

b) godkänna följande villkor och bestämmelser

för åtnjutande af de i staten för rektor, öfriga professorer,

lektorer, adjunkt, vaktmästare, fodermarsk

samt post- och telefonvakt vid veterinärinstitutet upptagna

aflöningsförmåner, nämligen:

att sådan tjänstinnekafvare skall vara underkastad

den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller

jämkning i åligganden, som kan varda honom i behörig

ordning ålagd;

att med befattning af ifrågavarande slag icke

må förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller

kommuns stat;

att med sådan befattning ej heller må förenas

vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i

styrelse för verk eller bolag, som är med Kungl.

Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag

registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant

verk eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad

slag som helst, så framt ej, hvad angår rektor och

professor, Kungl. Maj:t och, hvad angår innehafvare

af annan befattning, direktionen uppå därom gjord framställning

och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag

eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt

på tjänstgöringen vid institutet, finner uppdraget

eller befattningen kunna få tills vidare bibehållas

och mottagas;

att innehafvare af lärarbefattningar vid institutet

icke äga att utan direktionens medgifvande utöfva

enskild praktik;

att tjänstgöringspenningar eller arfvode få uppbäras

endast för den tid, befattnings innehafvare verkligen

tjänstgjort eller åtnjutit semester eller därmed

jämförlig ledighet, men skola för den tid, han eljest

varit från tjänstgöring befriad, utgå till den, som

uppehållit befattningen;

att den, som af sjukdom hindras att sin befattning

förrätta, äger uppbära hela lönen, men att den,

som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda

angelägenheter eller särskilda uppdrag eller i behörig

ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest är lag
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets Utlåtande N:o 154.

ligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas

att, utöfver tjänstgöringspenningar och arfvode, där

sådant åtnjutes, afstå så mycket af lönen, som för

befattningens uppehållande erfordras eller eljest pröfvas

skäligt;

att aflöning ej må utgå för tid, hvarunder befattnings

innehafvare afhållit sig från tjänstgöring

utan att hafva i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet

eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest befattnings innehafvare varder afstängd

från tjänstgöring eller i häkte tagen, den del af hans

aflöning, som icke pröfvas böra användas till befattningens

uppehållande, skall under tiden innehållas,

såvida ej pröfvas skäligt låta honom uppbära något

däraf;

att, där höjning af aflöningen efter viss tids

fortsatt innehafvande af befattning i samma lönegrad

är i staten medgifven, tidpunkten för första förhöjningen

bestämmes att inträda efter fem år, under villkor

att innehafvaren mer än fyra år af denna tid med

goda vitsord bestridt sin egen eller, på grund af förordnande,

annan statens tjänst eller fullgjort annat

offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras

honom till last den tid, han åtnjutit semester eller

därmed jämförlig ledighet, och för andra förhöjningen

efter ytterligare fem år, på samma villkor, samt för

tredje förhöjningan efter nya fem år, äfvenledes på

samma villkor, äfvensom för fjärde förhöjningen efter

än ytterligare fem år, likaledes på samma villkor,

under iakttagande, hvad hvar och en af dessa aflöningsförhöjningar

angår, att den högre aflöningen ej får

tillträdas förrän vid början af kalenderåret näst efter

det, hvarunder den stadgade tjänståldern blifvit uppnådd;
att

tjänstinnehafvare må äga att för rätt till

ålderstillägg tillgodoräkna sig ordinarie tjänstgöring

i samma befattning äfven före den nya aflöningsstatens

trädande i kraft;

att tjänstinnehafvare, som, då han intjänat stadgad

tid för erhållande af aflöningsförhöjning redan

s. 41 Kontrollera mot PDF

L Statsutskottets Utlåtande N:o 154-

41

uppnått den lefnads- ocli tjänstålder, som berättigar

honom till pension, icke må samma förhöjning tillträda;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande,

entledigande eller dödsfall själfva lönen utgår

till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå

äfvensom i fråga om rätt till pension skall gälla hvad

i särskild lag angående civila tjänstinnehafvares rätt

till pension är vid tiden för den nya lönestatens ikraftträdande

eller, såvidt angår innehafvare af befattning,

som därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen

stadgadt; samt

att den, som tillträder den nya aflöningsstaten,

skall vara skyldig underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts

bestämmande, upphörande eller minskning i extra inkomster,

som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå

för bestyr i sammanhang därmed;

att en hvar, som efter den dag, kungörelse om

de för de nya aflöningsförmånernas åtnjutande stadgade

villkor och bestämmelser varder utfärdad, tillträder

befattning vid institutet, skall vara pliktig underkasta

sig samma villkor och bestämmelser; samt

att till förutvarande innehafvare af professorsbefattning,

hvilken icke före viss tidpunkt, som af

Kungl. Maj:t bestämmes, förklarat sig villig att öfvergå

till den nya aflöningsstaten samt att underkasta sig

de för aflöningens åtnjutande stadgade villkor och

bestämmelser och som icke lagligen kan därtill förbindas,

aflöningsförmåner skola utgå enligt hittills

gällande grunder;

c) medgifva, att nuvarande innehafvaren af instruktionssmedsbéfattningen

vid veterinärinstitutet Axel

Robert Pålman må, vid utnämning till ordinarie adjunkt,

äga att för rätt till ålderstillägg tillgodoräkna sig sin

tjänstgöring såsom instruktionssmed vid institutet, samt

d) i riksstaten uppföra det under anslagstiteln

»veterinärundervisningen» upptagna anslaget till veterinärinstitutet

i Stockholm under förändrad benämning

Bih. till Riksd. Prof. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 99 Häft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets Utlutande N:o 154.

till »veterinärinstitutet» äfvensom höja ifrågavarande

anslag, nu 57,100 kronor, till 81,800 kronor, eller med

24,700 kronor.

Stockholm den 21 maj 1907.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1807.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.