Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtelse af mark från förra länsmansbostället Mjogaryd Mellangård n:o 2 i Jönköpings län.

1907-05-21 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1907:162, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtelse af mark från förra länsmansbostället Mjogaryd Mellangård n:o 2 i Jönköpings län.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 162.

t

N:o 162.

Ank. till Biksd. kansli den 22 maj 1907, kl. 8,3 0 f. m.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtelse

af mark från förra länsmansbostället Mjogaryd

Mellangård n:o 2 i Jönköpings län.

(I. A.)

Uti en den 26 april innevarande år till Riksdagen aflåten, till

statsutskottet för förberedande behandling remitterad proposition (n:o 196)

har Kungl. Maj:t, under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver jordbruksärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen att

dels medgifva, att den mark, som kunde erfordras från förra länsmansbostället

Va mantal Mjogaryd Mellangård n:o 2 i Käfsjö socken af

Jönköpings län för anläggning i enlighet med af Kungl. Maj:t fastställd

plan af allmän farled från Marieholm i Åsenhöga socken till

Hillerstorp i Käfsjö socken, måtte för sagda ändamål upplåtas till

ingenjören H. Colieen mot ersättning, hvars belopp skulle fastställas i

den ordning, som stadgades i kungl. förordningen den 14 april 1866

angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof, dock att

det skulle åligga Colieen, vid äfventyr att detta medgifvande eljest

ansåges förfallet, att före den 1 september 1907 i vederbörlig ordning

hafva gjort framställning om tillsättande af sådan nämnd, som omförmäldes

i nyssnämnda förordning, samt att inom 3 månader, efter det

ersättningens belopp blifvit sålunda fastställdt, inbetala detsamma till

länets ränteri, hvarjämte Colieen skulle ensam vidkännas lagfartskostnaden

och öfriga med upplåtelsen förenade utgifter;

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 162.

7

dels ock besluta, att de medel, som genom ifrågavarande upplåtelse

till statsverket inflöte, skulle, på samma sätt som köpeskillingarna för

försålda mindre kronoegendomar, användas till inköp för kronans räkning

af skogbärande eller till skogsodling tjänlig mark.

I detta ärende bär departementschefen till nämnda statsrådsprotokoll

anfört följande:

»Sedan disponenten för Marieholms järnverksaktiebolag ingenjören

H. Colleen hos Kungl. Maj:ts befallninghafvande i Jönköpings län anhållit

om tillstånd att i enlighet med ett af distriktschefen, majoren i vägoch

vattenbyggnadskåren E. J. A. Westerberg den 28 juni 1900 afgifvet,

af ritningar och kostnadsberäkningar åttöljdt förslag inrätta allmän

farled från Marieholms bruk i Åsenhöga socken genom Mosjön och dennas

utlopp till sjön Flaten samt vidare genom sistnämnda sjö och en anlagd

kanal till Hillerstorps by i Käfsjö socken i närheten af Hillerstorps

järnvägsstation å Borås—Alfvesta järnväg, hölls den 17 december

1901 inför Kungl. Maj:ts befallningshafvande sammanträde i frågan

med vederbörande kommuner, trafikanter, strand-, bro-, fiske- och

vattenverksägare samt andra, hvilkas rätt kunde af frågan beröras.

Därvid framhöll Colleen, att den ifrågasatta farleden skulle blifva

till stort gagn ej blott såsom en synnerligen bekväm samfärdsled för

Marieholms bruk samt Åsenhöga och Käfsjö socknar, utan äfven till

följd af den med företaget förenade sänkningen af Mosjön, hvarigenom

ansenliga landvinningar komme att förvärfvas.

Åtskilliga socknemän från Åsenhöga instämde med Colleen samt

framhöllo, bland annat, att visserligen invånarna i en mindre del af

Åsenhöga socken hade närmare väg till annan station än Hillerstorps,

men att öfriga invånare i denna stora socken finge stor nytta af den

föreslagna farleden; att Marieholms bruks uppblomstring, som vore af

stor betydelse för socknen i dess helhet, torde befrämjas genom kanalen;

att äfven nya industriella inrättningar kunde uppstå invid densamma,

hvilket skulle medföra arbetstillfällen och ökade inkomster för ortens

befolkning; samt att, ehuru Åsenhöga socken och särskilt Marieholms

bruk väl finge större nytta af företaget än Käfsjö socken, äfven denna

socken komme att vinna stora fördelar af företaget.

Åtskilliga socknemän från sistnämnda socken yttrade sig emellertid

mot företaget samt åberopade därvid ett af socknemännen å kommunalstämma

den 8 september 1901 gjordt uttalande, att farleden

vore hvarken lämplig eller behöflig. Enligt talarnas mening skulle

företaget komma att medföra nytta endast för Marieholms bruk och

genom Mosjöns sänkning för några få hemman inom Åsenhöga socken.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 162.

För Käfsjö socken skulle farleden ej komma att medföra något väsentligt

gagn, då dess invånare ändå hade bekväm förbindelse med Hillerstorps

järnvägsstation. Då således endast ett fåtal komme att trafikera

farleden, kunde densamma icke anses behöflig för allmänna samfärdseln.

Däremot skulle den medföra åtskilliga olägenheter för strandägarna

kring sjön Flaten, hvars sänkning komme att förhindras genom företaget,

samt för en del jordägare söder om sistnämnda sjö, hvilkas

ägor komme att genomskäras af kanalen. Dessutom skulle flottningen

i vattendragen komma att försvåras af kanalen, emedan genom densamma

lösflottning skulle förhindras och svårigheter nog äfven uppstå

för flottning med sammanbundna flottar.

På framställd proposition å frågan, huruvida den föreslagna farleden

vore nyttig och behöflig för den allmänna samfärdseln, motsatte

sig flertalet af de vid sammanträdet närvarande det tillämnade företagets

utförande.

Genom utslag den 14 januari 1902 pröfvade Kungl. Maj:ts befallningshafvande,

af skäl, bland andra, att den föreslagna farleden

måste anses vara för den allmänna samfärdseln behöflig, skäligt tillåta

Colleen att inrätta allmän farled mellan förutnämnda orter. Detta utslag

öfverklagades med yrkande, att den meddelade tillåtelsen till inrättande

af ifrågavarande farled måtte upphäfvas, men enligt utslag

den 2 april 1903 fann kammarkollegium de hos kollegium fullföljda

besvären icke föranleda ändring i Kungl. Maj:ts befallningshafvandes

utslag, hvarefter Kungl. Maj:t i anledning af vidare fullföljd talan genom

nådig resolution den 12 februari 1904 icke fann skäl att göra ändring

i kollegii utslag.

Genom nådigt bref den 2 juni 1905 har därefter Kungl. Maj:t,

jämte beviljande af statsbidrag till ifrågavarande anläggning, fastställt

förutnämnda af majoren Westerberg upprättade arbetsplan för företaget.

Enligt kontrakt med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen den 5 maj

1906 har sedermera Colleen åtagit sig arbetets utförande enligt den fastställda

planen.

Genom nådig resolution den 24 augusti 1906 i anledning af en

utaf Colleen gjord underdånig ansökning om tillstånd att genast tillträda

de områden af jord och vatten, som erfordrades för farledens

inrättande, har Kungl. Maj:t vidare förordnat, bland annat, att den

enskild man, menighet eller inrättning tillhöriga jord eller lägenhet,

som enligt förenämnda af Kungl. Maj:t fastställda arbetsplan behöfde

för ifrågavarande farled begagnas, skulle till sökanden afstås att genast

tillträdas mot ersättning, som, därest godvillig öfverenskommelse icke

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 162.

9

kunde träffas, skulle bestämmas i den ordning, gällande förordning

angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof stadgade.

Hos Kungl. Maj:t har nu bemälde Colleen i underdånighet anhållit,

att, enär för farledens framdragande enligt fastställda planen

mark erfordrades från det för statsverkets räkning utarrenderade förra

länsmansbostället V2 mantal Mjogaryd Mellangård n:o 2 i Käfsjö socken,

dylik mark måtte för ändamålet upplåtas, samt att ersättning för de

områden, Indika kunde till följd häraf komma att af kronan afstås,

måtte bestämmas att utgå efter samma grunder, som tillämpades vid

upplåtande af kronojord för utförande af enskilda järnvägsanläggningar.

Ifrågavarande egendom är enligt domänstyrelsens kontrakt den

28 juli 1899 utarrenderad för en tid af 20 år från den 14 mars 1901,

och egendomens arrendator har i anledning af förevarande ansökning,

med bestridande af riktigheten utaf den af majoren Westerberg upprättade

kartan och under erinran, att sökanden redan tagit den ifrågavarande

marken i besittning och därstädes verkställt gräfningar, förklarat

sig ej hafva något att erinra mot ansökningen, därest full och

nöjaktig godtgörelse under återstående arrendetiden till den 14 mars

1921 tillerkändes honom för all skada och intrång, som orsakades

genom upplåtelsen.

Kronofogden har ansett, att kronan borde erhålla full ersättning

för marken i fråga, samt att åt arrendatorn borde förbehållas rätt till

godtgörelse för den skada och det intrång, han lidit och under sin

återstående arrendetid komme att lida af företaget.

Domänintendenten har framhållit, att ifrågavarande anläggning

säkerligen hade till hufvudsaklig uppgift att förbättra kommunikationsförhållandena

för större industri i orten, men att densamma äfven kunde

anses i någon mån allmännyttig. Upplåtelse af nödig mark syntes

därför icke böra förvägras, dock endast mot full ersättning enligt nyssnämnda

af kronofogden angifna grunder, hvilken ersättning syntes

böra bestämmas i den ordning, förordningen den 14 april 1866 angående

jords eller lägenhets afstående för allmänt behof stadgade.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande har meddelat, att, sedan det

blifvit anmäldt, att sökanden redan företagit gräfningsarbeten å ifrågavarande

egendom, Kungl. Maj:ts befallningshafvande, för att arbetet skulle

få fortgå, affordrat honom borgen för det belopp, hvartill ersättningen

för all den för företaget erforderliga mark beräknats skola komma att

uppgå, samt att sökanden aflämnat godkänd sådan å 5,033 kronor, utgörande

värdet af marken enligt det upprättade kostnadsförslaget.

Bill. till Iiiksd. Prof. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 101 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 162.

För egen del har Kungl. Maj:ts befallningshafvande, då ifrågavarande

företags nytta för det allmänna redan blifvit utredd och pröfvad

i sammanhang med beviljande af statsanslag till företaget, hemställt,

att sökanden måtte medgifvas rätt att förvärfva marken ifråga

i den i förordningen den 14 april 1866 stadgade ordning.

Emellertid har Kungl. Maj:ts befallningshafvande framhållit, att,

då den af sökanden åberopade kartan öfver kanalens sträckning dels,

enligt hvad arrendatorn anmärkt, vore i vissa delar felaktig och dels

ej angåfve, huru stor och af hvad beskaffenhet den mark vore, som

af företaget berördes, det syntes lämpligt, att vid bifall till ansökningen

fästes det villkor, att sökanden inom viss tid till Kungl.

Maj:ts befallningshafvande aflämnade en af vederbörligen förordnad

landtmätare upprättad karta med beskrifning öfver boställets mark,

som af anläggningen berördes.

Domänstyrelsen har upplyst, att i förenämnda med boställets

arrendator afslutade kontrakt stadgats såsom villkor, bland andra, att,

där sådant för allmännyttigt ändamål å kronans vägnar fordrades,

arrendatorn skulle afstå egendomen tillhörig mark äfvensom inkomstgifvande

lägenhet mot åtnjutande af minskning i arrendeafgiften, motsvarande

den förlust, honom tillskyndades.

För egen del har domänstyrelsen instämt i Kungl. Maj:ts befallningshafvandes

hemställan i ärendet.

Sedan slutligen från Kungl. Maj:ts befallningshafvande infordrats

dels uppgift å arealen och beskaffenheten af den mark, som ansåges

erforderlig för kanalföretaget, dels ock karta, utvisande kanalens sträckning

öfver omförmälda hemmans ägor, har Kungl. Maj:ts befallningshafvande

öfverlämnat en af vice kommissionslandtmätaren C. O. von

Gedda år 1906 med stöd af den för farleden af Kungl. Maj:t fastställda

plan upprättad karta öfver densammas sträckning å ägorna till förberörda

egendom jämte tillhörande beskrifning.

Af dessa handlingar inhämtas, att enligt planen af egendomen

skulle tagas i anspråk 23 ar åker, 3 hektar 86,9o ar ängsmark samt

34,4 0 ar betesmark; att vederbörande vid kanalens uppmätning

emellertid framställt en anhållan, att kanalens läge måtte något förändras;

samt att vid bifall till en sådan anhållan af boställets mark

skulle komma att tagas i anspråk en icke obetydligt mindre och

ej så värdefull areal som enligt den fastställda planen.

Jag finner icke hvad i ärendet förekommit innebära tillräckligt

skäl för, att sökanden skulle erhålla ifrågavarande områden åt sig

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 162.

11

upplåtna på andra villkor än dem, myndigheterna föreslagit, eller mot

full ersättning såsom vid expropriation från enskilda. Till förekommande

af dröjsmål med ersättningens bestämmande torde, på sätt myndigheterna

föreslagit, böra bestämmas viss dag, hvilken lämpligen torde

kunna bestämmas till den 1 september 1907, före hvilken sökanden

skall hafva gjort framställning om expropriationsnämndens tillsättning.

Dessutom synes, i öfverensstämmelse med hvad 1866 års förordning

stadgar, viss tid, inom hvilken löseskillingen skall erläggas, böra föreläggas

sökanden, då han, enligt hvad upplyst är, redan börjat verkställa

arbeten å hemmanets mark. Till sökandens förslag om ändrad

sträckning för viss del af anläggningen torde, då bifall till sådan ändring

i planen ännu ej blifvit sökt, annan hänsyn ej nu böra tagas än att

Riksdagens samtycke inhämtas till upplåtelse af den mark, som, sådant

företaget en gång kommer att utföras, kommer att erfordras för

•detsamma.»

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande

proposition.

Stockholm den 21 maj 1907.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1907:215 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtelse af mark från förra länsmansbostället Mjogaryd Mellangård n\o 2 i Jönköpin s. 14 i texten