Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kanal. Maj.ts proposition angående försäljning af viss del af Kronobergs kungsgård i Kronobergs lön.

1907-05-21 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1907:163, Utlåtande, i anledning af Kanal. Maj.ts proposition angående försäljning af viss del af Kronobergs kungsgård i Kronobergs lön.

Dokumentets text

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 163.

N:o 163.

Ank. till RAksd. kansli den 22 maj 1907, kl. 8,3 0 f. m.

Utlåtande, i anledning af Kanal. Maj.ts proposition angående

försäljning af viss del af Kronobergs kungsgård i Kronobergs

lön.

(I. A.)

Uti en den 26 april innevarande år till Riksdagen afiåten, till

statsutskottet för förberedande behandling öfverlämnad proposition (n:o

197) har Kungl. Maj:t, under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver jordbruksärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen

medgifva,

dels att ett å ett af förste landtmätaren A. Frykberg gjordt

utdrag af en af vice kommissionslandtmätaren Sven Svensson år 1902

öfver Kronobergs kungsgård i Yäxjö socken af Kronobergs län upprättad

karta utmärkt, med ägofigurerna n:is 445—-451, 451 a, 452, 453, a,

454—484 och del af 510 betecknadt område af Evedalstorpet, utgörande

16 hektar 90 kvadratmeter, måtte från kungsgården afsöndras och till

Yäxjö stad, såsom innehafvare af Evedals brunns- och badinrättning,

försäljas med tillträdesrätt den 14 mars 1908 och mot köpeskilling, som

på stadens bekostnad skulle bestämmas i den ordning, som i nådiga förordningen

den 14 april 1866 vore föreskrifven i fråga om jords eller

lägenhets afstående för allmänt behof, samt under villkor i öfrigt, att

köpeskillingen erlades vid tillträdet och inbetaltes till länets ränteri,

att staden ensam vidkändes lagfartskostnaden och öfriga med köpet

förenade utgifter, samt att staden uppsatte och för framtiden underhölle

stängsel i gränsen mellan ifrågavarande område och kronans mark,.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 163.

13

dels oclc att köpeskillingen för området måtte, på samma sätt, som

köpeskillingarna för försålda mindre kronoegendomar, användas till

inköp för kronans räkning af skogbärande eller till skogsodling tjänlig

mark.

I detta ärende har departementschefen till förberörda statsrådsprotokoll

anfört följande:

>Kronobergs kungsgård n:o 1 om 3 mantal i Växjö socken och,

Konga härad af Kronobergs län jämte Helgon n:o 3 i Öjaby socken

och Kinnevalds härad af samma län är belägen 6 kilometer från Växjö

vid Helgasjön och omfattar en areal af sammanlagdt 833 hektar 6,g o

ar, däraf 101 hektar 48,40 ar tomter och åker, 149 hektar 90,60 ar

ängsmark, 574 hektar 90,50 ar afrösningsjord och 6 hektar 77,i o

ar impediment. Af kungsgården har genom kammarkollegii kontrakt

den 20 oktober 1873 på 32 års tid från den 14 mars 1874 på särskild!

arrende upplåtits några områden, bestående af trädgård och

gårdsplan, källartomt, bad- och brygghusplan samt holmarna Carlslund

och Ruinholmen med en areal af sammanlagdt 2 hektar 61,20

ar äfvensom uteslutande jakträtt å kungsgårdens ägor med flera förmåner.

Till detta arrende har sedermera lagts äfven den till kungsgården

hörande så kallade Stallholmen med en areal af 62,50 ar. På särskild!

arrende har jämväl upplåtits ett område af 16 hektar 90 kvadratmeter,

däraf 3 hektar 73,90 ar åker, 2 hektar 59,30 ar äng, 9 hektar 65,50

ar afrösningsjord och 2,2 0 ar impediment af det så kallade Evedalstorpet,

hvilket område disponeras af Evedals brunns- och badinrättning.

Egendomen i öfrigt har genom domänstyrelsens kontrakt den 2 februari

1886 utarrenderats för tiden 14 mars 1886—14 mars 1906 mot årligt

arrende af 2,505 kronor, därvid dock för skogsväsendets räkning från

arrendet undantagits all egendomens utmark. Å den sålunda undantagna

utmarken har sedermera upplåtits lägenheten Marieberg med eu

areal af 1 hektar 50,2o ar samt lägenheten Hyddan med en areal af

31,02 ar, hvarjämte jämlikt särskilda af styrelsen meddelade beslut å

torpet Lilla Hults mark upplåtits lägenheterna Signesberg med en

areal af 72 ar 40 kvadratmeter och Sjövik med en ytvidd af 48 ar..

Afgälderna för dessa lägenheter, hvilka samtliga äro försedda med

innehafvarna tillhöriga byggnader, utgöra sammanlagdt 165 kronor,

däraf torparen å Lilla Hult uppbär 15 kronor och återstoden redovisas

bland skogsmedlen.

År 1903 hölls i anledning af den förestående utarrenderingen af

egendomen arrendevärdering å densamma. Uppskattningsmännen hemställde

därvid, att egendomen med undantag af förenämnda på särskilda

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 163.

arrenden upplåtna delar däraf och den för skogsväsendet^ räkning

undantagna utmarken skulle utarrenderas för en tid af tjugu år. I

sammanhang med värderingen togo uppskattningsmännen under ompröfning

särskilda hos styrelsen gjorda och af styrelsen till uppskattningsmännen

öfverlämnade framställningar från innehafva,ren af lägenheten

Signesberg vice häradshöfdingen C. Y. Ödmann samt innehafvaren

af lägenheten Sjövik handlanden J. Sjögren, båda i Yäxjö, om inköp af

deras respektive lägenheter, och anförde uppskattningsmännen härom,

att det i nådiga skrifvelsen den 25 september 1896 angående bestämmelser

att tjäna till efterrättelse i fråga om lägenheters upplåtande

från kronans jordbruksdomäner omförmälda syfte att åt mindre bemedlade

och obemedlade bereda tillfälle att bilda egna jordbruk härvidlag

ej vore för handen eller kunde tillämpas, enär kändt vore, att

hvarken Ödmann eller Sjögren kunde anses såsom mindre bemedlade,

och deras lägenheter ej kunde betraktas såsom jordbrukslägenheter

utan vore sommarbostäder för bemedlade personer; att emot nuvarande

innehafvarna af dessa lägenheter ej funnes anledning till anmärkning,

men att äganderätten kunde, om statsverket afhände sig densamma,

öfvergå till sådana innehafvare, att afsöndringen af lägenheterna i mer

än ett afseende komme att lända kungsgården till olägenhet om ej

till skada; samt att uppskattningsmännen därför ansåge sig böra afstyrka

afsöndring af så väl nu ifrågavarande som all annan mark från

kungsgården.

Revirförvaltaren har, därom tillspord, framhållit såsom för statsverket

förmånligast »att vid denna egendom så mycket som möjligt

lägga an på skogsbruk», i hvilket afseende revirförvaltaren, med instämmande

af öfverjägmästaren i distriktet, föreslagit, att en kronopark

skulle bildas af den kronan tillhörande delen af Helgd med torpet

Bokelund samt Hissö med kringliggande öar, hvilka områden å en af

vice kommissionslandtmätaren Sven Svensson år 1902 öfver egendomen

upprättad karta betecknats med ägofigurerna n:ris 733—820. Utmarken

å fastlandet däremot borde inbegripas under arrendet så till vida, att

därifrån skulle tilldelas arrendatorn nödigt husbehofsvirke och därstädes

upplåtas bete för gårdens och torpens vinterfödda kreatur.

Framställningarna om afsöndring och försäljning af lägenheterna

Signesberg och Sjövik har revirförvaltaren i likhet med uppskattningsmännen

afstyrka medan öfverjägmästaren, som ansett det icke tillkomma

honom att afgifva något yttrande beträffande lägenheten Sjövik,

hvilken vore belägen å inägorna till torpet Lilla Hult, vidkommande lägenheten

Signesberg framhållit, att, i betraktande af markens oländiga

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 163.

15

beskaffenhet före bebyggandet, någon skada ej tillskyndats stamhemmanet

genom markens brytning och planering, samt att ej någon som

helst olägenhet syntes honom kunna uppstå genom områdets afsöndring

och försäljning. Tvärtom funne han det vara en fördel för kronan

om dylik, för kronan snart sagdt värdelös mark upplätes åt enskilda

med full äganderätt. Dels vågade nämligen få nedlägga några dryga

kostnader för byggnader in. in. å ofri grund dels ock borde, frånsedt

den direkta inkomsten af försäljningssumman, hvarpå ett årsarrende

syntes utgöra en ringa ränta, i den mån flera dylika själfägande

lägenhetsinnehafvare där sloge sig ned, allmänna välståndet hos torpare

och andra närboende växa på samma gång tillfälle yppades

att från kronans närbelägna skog till högt pris afyttra virke, jord,

grus och dylikt samt att få eu högre afgift för fisket än hvad eljest

kunde påräknas.

Vice häradshöfdingen Ödmann och handlanden Sjögren hafva sedermera

erbjudit sig att inköpa, Ödmann lägenheten Signesberg för 400

kronor och Sjögren lägenheten Sjövik för 200 kronor.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande har angående egendomens disposition

anfört, bland annat, att Kungl. Maj:ts befallningshafvande ansåge

sig sakna giltig anledning biträda skogstjänstemännens hemställan.

om bildande af kronopark utaf öarna; att, hvad anginge den ifrågasatta

försäljningen af Signesberg och Sjövik, Kungl. Maj:ts befallningshafvande

ansåge de erbjudna köpeskillingarna mer än väl motsvara de

förut nästan alldeles värdelösa impedimentsområdenas värde; samt att,

då, såsom öfverjägmästaren på fullgoda grunder utvecklat, ifrågavarande

områdens upplåtande med full äganderätt endast kunde vara ägnadt

att lända stamhemmanet till framtida nytta och förkofran, Kungl. Maj:ts

befallningshafvande utan tvekan funne sig föranlåten hemställa om bifall

till försäljningen.

Såsom förut omförmälts har den i kronans ägo kvarvarande delen

af torpet Evedal, omfattande, enligt ett af förste landtmätaren A. Frykberg

gjordt utdrag af förberörda karta, ägofigurerna n:ris 445—451,

451 a, 452, 458, a, 454—484 samt del af 510, på särskildt arrende upplåtits

till Evedals brunns- och badinrättning. I arrende erlägges 200 kronor,

hvarförutom arrendatorn är tillförbunden att genom af domänstyrelsen

godkänd person handhafva skogsbevakningen å kungsgården. Nämnda

brunns- och badinrättning äges numera af Växjö stad, som redan enligt

nådigt bref den 28 maj 1897 af torpet Evedal med äganderätt

förvärfvat ett jordområde om sammanlagdt 10 hektar 3,(50 ar mot

köpeskilling, som på stadens bekostnad blifvit bestämd i den ordning,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 163.

som i nådiga förordningen den 14 april 1866 vore föreskrifven i fråga

•om jords eller lägenhets afstående för allmänt behof.

I den proposition i ämnet, som afläts till 1897 års Riksdag, framhölls,

hurusom staden såsom skäl för nämnda upplåtelse hufvudsakligen

anfört, att Evedals brunns- och badort, hvilken alltsedan början af 1700- talet tidtals varit ganska talrikt besökt, måste anses vara en inrättning

af allmännyttig beskaffenhet; att inrättningen visserligen under de senaste

åren delvis blifvit med icke obetydliga kostnader försatt i tidsenligt och

ändamålsenligt skick, i det att, bland annat, nya varm- och kallbadhus

äfvensom lämplig restaurationsbyggnad där uppförts, men att, enligt

hvad tillförordnade förste provinsialläkaren i länet jämväl vitsordat, inrättningen,

därest densamma skulle kunna på erforderligt sätt vidare

utvecklas och lämna utrymme för dem, som under sommarmånaderna

ville där vistas, måste förses med flere bostäder, för hvilket ändamål

äfvensom för möjliggörande af lämplig plan vid bebyggandet samt för

åstadkommande af promenadplatser och gångvägar m. m. kräfdes ett

väsentligen utvidgadt område; att intresset för inrättningens utveckling

och förkofran i orten visat sig så stort och allmänt, att, då järnvägen

mellan Växjö och Klafreström nyligen anlades, aktier i järnvägsbolaget

tecknades till afsevärdt belopp mot uttryckligt villkor att järnvägen

komme att dragas öfver Evedals område och station där förläggas; att

i följd af detta allmänhetens intresse för Evedals brunns- och badort

järnvägsstation nu också funnes där inrättad; att den ökade frekvens af

besökande, som genom underlättad samfärdsel beredts och framdeles

komme att beredas inrättningen, med nödvändighet påkallade dess utvidgande

och förbättrande; att brunns- och badorten tillskyndade de

Kronobergs kungsgård underlydande och Evedal närboende torparna icke

så oväsentliga inkomster och fördelar, hvilka sannolikt komme att än

vidare ökas, om inrättningen genom utvidgning blefve i tillfälle att

mottaga ökadt antal besökande; samt att någon olägenhet icke förorsakades

kungsgården genom den ifrågasatta upplåtelsen af jord, helst som

denna jord till största delen vore af klen och mindre värdefull beskaffenhet

samt belägen i utkanten af kungsgårdens ägor.

Nu hafva stadsfullmäktige i Växjö i en till Kungl. Maj:t ställd,

af Kungl. Maj:ts befallningshafvande med skrifvelse den 11 augusti 1904

till domänstyrelsen öfverlämnad skrift framhållit, att det sålunda förvärfvade

området redan under de dittills gångna åren befunnits vara för brunnsoch

badinrättningens vidmakthållande och utvidgande alldeles otillräckligt,

samt förty i underdånighet anhållit om nådigt tillstånd för Växjö

stad att, för vidmakthållande och utvidgning af inrättningen, med

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 163.

17

äganderätt förvärfva jämväl den i kronans ägo kvarvarande delen

af torpet Evedal med därå befintliga, kronan tillhöriga hus och byggnader.

Sedan på domänstyrelsens föranstaltande samtliga kungsgården

rörande kontrakt blifvit utsträckta att gälla till den 14 mars 1908,

anmodade styrelsen, som ej funnit den förra arrendevärderingen tillfredsställande,

i skrifvelse den 6 juli 1906 Kungl. Maj:ts befallningshafvande

att uppdraga åt vederbörande uppskattningsmän att uppgöra ny arrendevärdering

å egendomen med iakttagande därvid jämväl af möjligheten,

att det af revirförvaltaren ifrågasatta området blefve afsatt till kronopark.

Till förrättningsmännen öfverlämnades dessutom dels eu af lägenhetsinnehafvarna

Ödmann och Sjögren till styrelsen ingifven skrift, däri

desse, för den händelse deras förenämnda framställningar om inköp af

lägenheterna Signesberg och Sjövik å torpet Lilla Hults ägor ansåges

ej kunna bifallas, anhållit, att styrelsen ville hos Kungl. Maj:t göra

underdånig ansökning därom, att Kungl. Maj:t måtte hos Riksdagen

göra framställning om försäljning till dem af hela torpet

Lilla Hult, dels ock en skrift, däri Nina Lundh och Anna Rundberg, med

förmälan att de genom arf bekommit den å Hissön belägna villan

Marieberg, anhållit att få lösa den jord, hvarå villan vore belägen.

Uti det vid förrättningen uppgjorda instrumentet hemställde förrättningsmännen,

bland annat, att den i kronans ägo kvarvarande delen

af torpet Evedal måtte försäljas till Yäxjö stad; att hvad anginge

Ödmanns och Sjögrens framställningar, nådiga skrifvelsen den 25 september

1896 ej syntes förrättningsmännen kunna lägga hinder i vägen

för försäljning af dessa lägenheter, om än det i samma skrifvelse omförmälda

syfte här ej vore för handen; att förrättningsmännen ansåge

sig på de af öfverjägmästaren anförda grunder böra tillstyrka ansökningarna

rörande lägenheterna Signesberg och Sjövik äfven hvad

beträffade anbud å köpeskillingen; att förrättningsmännen däremot ej

under några villkor kunde förorda bifall till Ödmans och Sjögrens

ansökning om inköp af torpet Lilla Hult i dess helhet; samt att, då

lägenheten Marieberg läge på det blifvande kronoparksområdet, förrättningsmännen

ansåge sig ej böra yttra sig beträffande ansökningen

om inköp af denna lägenhet.

Slutligen har domänintendenten i ett den 2 nästlidne mars uppgjordt

instrument anfört, att lägenheterna Signesberg och Sjövik vid

tiden för deras bebyggande för ett tiotal år sedan till större delen

bestode af så godt som alldeles värdelöst impediment; att innehafvarna

Bih. till Riksd. Prof. 1907. 4 Sand. 1 Afd. 101 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 163.

med betydliga kostnader låtit med ditkörd jord ocli grus planera områdena;

samt att med hänsyn såväl till markens från början dåliga beskaffenhet

och de kostnader, som nedlagts därå, som å andra sidan det vackra

läge vid Helgasjöstranden, som gjorde områdena i det afseendet lämpliga

för villabyggnad, domänintendenten ansåge, att jordområdena kunde

saluvärderas efter högst 800 kronor per hektar; och har domänintendenten

med tillämpning af denna beräkningsgrund saluvärderat Signesberg

till 580 kronor och Sjövik till 880 kronor. I sammanhang härmed

har domänintendenten upplyst, att den i kronans ägo kvarvarande delen

af torpet Evedal vid 1906 års värdering af förrättningsmännen blifvit

åsatt ett saluvärde af 15,540 kronor.

För egen del har domänstyrelsen uti skrifvelse den 18 nästlidne mars,

så vidt nu är i fråga — med förklaring att styrelsen, på grund af hvad

förrättningsmännen vid den år 1903 å egendomen hållna värdering anfört,

ansett de af innehafvarna af lägenheterna Signesberg, Sjövik och Marieberg

gjorda framställningar om inköp icke böra vinna bifall i underdånighet

hemställt, att förberörda del af Evedalstorpet måtte till Yäxjö

stad försäljas. _ o .

Från denna styrelsens åsikt var en ledamot i så måtto skiljaktig,

att han ansåg, att styrelsen hade bort hos Kungl. Maj:t hemställa om

försäljning till respektive innehafvare af lägenheterna Signesberg och

Sjövik för köpeskillingar, motsvarande de lägenheterna af domänintendenten

åsätta saluvärden.

I likhet med domänstyrelsen anser jag, att grunderna för upplåtelse

af lägenheter i enlighet med nådiga skrifvelsen den 25 september

1896 ej äro tillämpliga i fråga om afyttring af lägenheterna Signesberg,

Sjövik och Marieberg. Dessutom kan det ifrågasättas, om ej en upplåtelse

nu af nämnda lägenheter med äganderätt skulle kunna verka

till hinder för en framtida utveckling af ifrågavarande trakt till villaområde

för Yäxjö stad, hvartill den synes synnerligen väl lämpa sig. En

sådan utveckling torde nämligen bäst ske därigenom, att vid lämplig

tidpunkt bebyggandet ordnas efter en sammanhängande plan. Föi

genomförande af en sådan plan kunde emellertid upplåtelser af nu

ifrågasatt art komma att ligga i vägen. Beträffande åter den i statens

ägo kvarvarande delen af torpet Evedal, synes mig en upplåtelse däraf

till staden böra förordas. Torpet behöfs nämligen, enligt hvad handlingarna

visa, ej för hufvudgården; medan hvad stadsfullmäktige anfört

om otillräckligheten af det redan till staden upplåtna området icke

från något håll bestridts.»

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 163.

19

Utskottet hemställer,

att Eiksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande

proposition.

Stockholm den 21 maj 1907.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1907:216 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungi. Maj:ts proposition angående försäljning af viss del af Kronobergs kungsgård i Kronobergs län. s. 16 i texten