Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner i fråga om undersökning af Sveriges tillgångar af malmer, stenkol m. m.

1907-05-23 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1907:166, Utlåtande, i anledning af väckta motioner i fråga om undersökning af Sveriges tillgångar af malmer, stenkol m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 166.

1

liso 166.

Ank. till Riksd. kansli den 23 maj 1907, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner i fråga om undersökning

af Sveriges tillgångar af malmer, stenkol

m. m. (I. A.)

Till statsutskottets förberedande behandling hafva öfverlämnats nedannämnda,

inom Riksdagen väckta motioner, hvilka, samtlige berörande

samma ämne eller undersökning af de inom vårt land förefintliga tillgångar

af malmer, stenkol m. m., utskottet i ett sammanhang behandlat,

nämligen:

inom Första Kammaren

motion n:o 17 af grefve L. Douglas, som föreslagit, att Riksdagen

ville ställa till Kung], Maj:ts disposition en summa af 200,000 kronor till

påbörjande af en omfattande, i siffror uttryckt och där så nödigt befunnes

äfven genom djupborrningar verkställd utredning angående mängden af i

Sverige förekommande malmer samt angående befintligheten af stenkol

och andra nyttiga mineralier;

motion n:o 27 af herr W. E. Montgomery, som hemställt, att

Riksdagen behagade ställa till Kungl. Maj:ts förfogande ett anslag af

Bih. till Riksd. Prof. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 104 Häft. (N:o 166). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 166.

25,000 kronor för att verkställa utredning af, huru stora malmkvantiteterna

kunde vara vid de för närvarande inmutade järnmalmsfyndigheterna

i Lappland;

inom Andra Kammaren

motion n:o 120 af herr C. J. Berggren, som föreslagit, att Riksdagen

behagade ställa till Kungl. Maj:ts förfogande ett anslag af 25,000

kronor för verkställande af utredning, huru stora malmkvantiteterna kunde

vara vid de för närvarande inmutade järnmalmsfyndigheterna i Lappland;

samt

motion n:o 153 af herr C. A. Lindhagen, som framställt

yrkande, om att Riksdagen måtte begära af Kungl. Maj:t en officiell och

offentlig undersökning af de malmkvantiter, som funnes inom utmål, beviljade

aktiebolaget Luossavaara—Kiirunavaara och eventuellt aktiebolaget

Gellivare malmfält, därvid särskildt borde uträknas den malm, som funnes

dels inom utmål, i hvilka kronan hade jordäganderätt och dels inom utmål,

som på senare tider skulle hafva opåtaldt beviljats bolaget i strid

mot högsta domstolens tolkning af gällande lag.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag,

tillåter sig utskottet att hänvisa till motionerna.

I föreliggande ämne har utskottet inhämtat upplysningar från chefen

för Sveriges geologiska undersökning, hvilken i ett till utskottet afgifvet

utlåtande, efter att hafva redogjort för de i ämnet väckta förslagen, beträffande

grefve Douglas’ ofvannämnda motion och en af friherre Adelswärd

inom Andra Kammaren väckt, till tilltälligt utskott remitterad motion

i samma ämne anfört följande:

»Motionärerna föreslå ingenting mindre än ’en allmän inventering af

våra jordskatter’, en i siffror uttryckt utredning rörande landets tillgångar

af malmer, stenkol, äfvensom andra mineral och bergarter, hvilka kunna

blifva föremål för tekniskt tillgodogörande.

Det är klart, att denna storslagna och vidtsynta plan måste väcka

tillfredsställelse och sympati hos alla vänner af den praktiska geologien,

såsom ett betydelsefullt tecken till stegradt intresse för detta slag af undersökningar,

hvilka böra kunna utvecklas till alltjämt ökad betydelse för

vårt lands industri.

Genom sin vida omfattning är motionärernas plan emellertid i någon

mån ägnad att framkalla tvekan hos fackmannen. Den berör nämligen

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 166.

3

förutom malmerna och stenkolen en del andra förekomster, på hvilka

inventeringssynpunkten ej så väl låter anbringa sig. Detta gäller t. ex.

en stor del af våra tillgångar af ornaments- och byggnadssten, våra kalkstenar

och de bituminösa skiffrarna. Af dessa viktiga stenarter äga vi

i skilda delar af landet så väldiga tillgångar, att frågan om förekomsternas

kvantitet endast i enstaka, lokala fall kan anses aktuell. A andra sidan

äro dock dessa förekomster långt ifrån tillfredsställande kända. Omfattande

petrografiska, fysikaliska och äfven rent tekniska utredningar skulle

ge betydelsefull vägledning för vår stenindustri; kalkstensförekomsterna

kräfva ingående geologiska och kemiska undersökningar, och tillgodogörandet

af de bituminösa skiffrarna är ett synnerligen kompliceradt

kemiskt-tekniskt problem, hvars lösning äger en, visserligen hittills nästan

obeaktad, men dock synnerligen stor nationalekonomisk betydelse.

Det kan befaras, att, om inventeringen utsträckes äfven till detta

slag af förekomster, densamma skall blifva mer än önskligt långvarig och

kunna komma att stå hindrande i vägen för beviljande af nödiga anslag

till mer trängande praktiskt-geologiska utredningar. Men å andra sidan

är det fullt visst, att den af grefve Douglas och friherre Adelswärd framlagda

planen är ett synnerligen beaktansvärdt uppslag i den händelse, att

den begränsas till de förekomster, för hvilka den äger sitt främsta berättigande,

nämligen malmerna och stenkolstillgångarna.

Men äfven med denna begränsning blir planen dock så omfattande,

att det torde vara nödvändigt, särskildt med hänsyn till den knappa tillgången

på arbetskrafter, att företaga en sofring bland den stora mängden

af olikartade förekomster för att till en början koncentrera arbetet på de

grupper af fyndigheter, hvilka mer än de öfriga kräfva en snar utredning.

»

Sedan härefter, under förutsättning att icke något definitivt aftal blefve

träffadt mellan staten och Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag, meddelats

en utredning rörande Norrbottens malmtillgångar och deras tillgodogörande,

anför chefen för den geologiska undersökningen följande.

»I vårt* lands sydligare delar föreligger naturligtvis en mångfald af

olikartade praktiskt-geologiska uppgifter, om än ingen af den omfattning

och trängande art som utredningen af norrbottensmalmerna.

Beträffande vissa grupper af dessa geotekniska spörsmål vill jag ej

i detta sammanhang föreslå några särskilda åtgärder från Riksdagens sida,

dels emedan, som jag ofvan visat, inventeringssynpunkten ej väl låter

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 166.

sig anbringas på dem, dels af den grund att Sveriges geologiska undersökning

redan har flera af dessa uppgifter under arbete. Hvad sålunda

stenindustrien beträffar, skola enligt planen för Sveriges geologiska undersöknings

verksamhet de olika grupperna af tekniskt användbara stenarter,

graniter, marmor, täljsten m. m., monografiskt beskrifvas, ett arbete,

hvars fullständiga genomförande dock kommer att kräfva betydande tid.

Redan inom de närmaste månaderna kommer en rikt illustrerad sammanfattande

framställning rörande landets hela stenindustri att af Sveriges

geologiska undersökning publiceras, och denna publikation skall genom

jordbruksdepartementets försorg i utlandet distribueras till ett antal af

2,000 exemplar för befordrande af den svenska stenexportens utveckling. ''

En annan fråga af stor nationalekonomisk betydelse, som inom kort

kommer att behandlas i Sveriges geologiska undersöknings publikationer,

är tillgodogörandet af landets väldiga tillgångar på bituminösa skiffrar.

Sedan flera år ha på enskildt initiativ omfattande vetenskapliga utredningar

rörande dessa förekomster fortgått, och tack vare intressenternas

tillmötesgående har Sveriges geologiska undersökning blifvit satt i tillfälle

att publicera resultaten af dessa undersökningar.

Beträffande dessa nu antydda stenindustriella och kemiskt-tekniska

utredningar har jag för tillfället intet anslagsyrkande. Men det föreligger

några andra uppgifter af den omfattning och brådskande art, att de ej

med anlitande af endast Sveriges geologiska undersöknings årsanslag

kunna behandlas med önsklig snabbhet. Rörande dessa vill jag därför

vördsamt påkalla statsutskottets uppmärksamhet.

Det gäller till en början en undersökning af malmförekomster och

tekniskt användbara stenarter kring den planerade inlandsbanan. I betraktande

af den omläggning af alla ekonomiska värden, som kommer

att äga rum i de trakter, där denna stora längdbana dragés fram, anser

jag det vara förenadt med ett betydande statsintresse att föranstalta en

utredning af dessa fyndigheter. Detta är dess mer angeläget, som under

diskussionen af banans ekonomiska bärighet dessa förekomster i vissa

fall blifvit till sitt värde öfverskattade, liksom de, sedan banan en gång

är beslutad, säkerligen bli föremål för omfattande spekulation, på hvilket

allt en af staten företagen undersökning skulle verka hälsosamt dämpande.

De här ifrågavarande förekomsterna äro järnmalm, magnesit m. m.

i Kvikkjokksfjallen, det lappländsk-jämtländska silurområdets kalkstenar

och skiffrar, kopparmalmsanledningarna m. m. i sydvästra Jämtland och

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 166.

5

nordvästra Härjedalen, m. fl. smärre fyndigheter. Den förstnämnda gruppen

skulle omhändertagas af norrbottenskommissionen, i den händelse

en sådan kommer till stånd, men jag har anfört den äfven här för det

fall, att endast inlandsbanans förekomster skulle bli föremål för undersökning.

Nästa uppgift skulle blifva en pröfning af den af dr. Carlheim-Gyllensköld

utarbetade, förfinade magnetometriska metodens användbarhet i

mellersta Sveriges malmtrakter. En omfattande plan för en systematisk

magnetometrisk undersökning af Bergslagen har tillställts mig af bergmästaren

Dahlblom, och har jag med anledning häraf rådgjort med prof.

W. Petersson och dr. Carlheim-Gyllensköld. Såsom resultat af denna

öfverläggning framgår, att en systematisk magnetisk undersökning af

mellersta Sveriges malmtrakter skulle erbjuda synnerligen stor praktisk

betydelse. Innan en sådan hela Bergslagen omfattande magnetisk undersökning

beslutas och igångsättes, bör dock företaget försöksvis pröfvas

inom ett mindre område, där samtidigt en geognostisk detaljutredning

företages.

Den sista uppgift, på hvilken jag vill fästa utskottets uppmärksamhet,

är en utredning af stenkolstillgångarna i Skåne. Detta ärende förevar

vid 1900 års riksdag, ehuruväl de då ifrågasatta djupborrningarna ej

kommo till utförande.

Behofvet af en utredning, huruvida brytvärda stenkolsflötser och saltlager

förefinnas under kritlagren i Skåne, är nu snarast ännu mer trängande

än hvad fallet var 1900, men en omständighet har mellankommit,

som manar till försiktighet vid planerandet af djupborrningar, hvilkas

kostnad går lös på hundratusental kronor.

Invid Köpenhamn har under prof. Ussings ledning nedslagits ett

borrhål, hvilket (enligt uppgift af 28 januari 1907) nedträngt till 800 m.

djup utan att kritformationens botten ännu blifvit nådd. Då de geologiska

förhållandena vid Köpenhamn kunna förmodas ganska väl motsvara

de i sydvästra Skåne rådande, torde det vara lämpligt att afvakta den

danska borrningens afslutning, innan borrningar inom de skånska kritområdena

planeras. Men under tiden bör ett viktigt förarbete utföras i

Skåne, nämligen utarbetandet af en fullt tidsenlig beskrifning öfver det

område i nordvästra Skåne, där kolbrytning nu sker. Sådana monografier

öfver den skånska kolförande formationen hafva publicerats af Sveriges

geologiska undersökning 1872 och 1887. Den sistnämnda beskrifningen

är emellertid oafslutad, och under de tjugu år, som sedan dess

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 166.

offentliggörande förflutit, har det hopat sig ett omfattande, men ännu obearbetadt

material af fältiakttagelser, erfarenheter under brytningen, djupborrningar

in. m., hvilket allt, om det blefve sammanfattadt, skulle ge en

fyllig och tidsenlig bild af den skånska kolbrytningen.

Helt nyligen har geologen Erdmann — vår förnämste kännare af den

skånska kolförande formationen och författare till de tidigare beskrifningarna

öfver densamma — på anmodan af mig företagit en approximativ

beräkning af den brytvärda kolmängden inom kolfälten i nordvästra

Skåne. Såsom ett minimital har han angifvit en kolmängd af 65 mill.

ton, d. v. s. en kvantitet, som med den nuvarande brytningen (322,384

ton 1905) skulle räcka omkring 200 år. En mer detaljerad utredning

skulle sannolikt ge ett betydligt högre tal, och en noggrann kännedom af

kolmängden i nordvästra Skåne är tydligtvis af synnerligen stort praktiskt

intresse. Den beskrifning af den skånska kolförande formationen, som

jag nu planerar, borde omfatta ej endast en redogörelse för kolens förekomstsätt

och mängd, utan äfven en utredning af kolens, kolskiffrarnas

och de med dessa förbundna lerornas tekniska egenskaper, deras nutida

användning m. m. Den skulle också sammanfatta alla iakttagelser, borrningar

o. s. v., som kunna belysa kollagrens sannolika utbredning under

kritan i södra Skåne samt vid Engelholm och Båstad. På detta sätt

skulle man vinna de säkraste förutsättningar för att planera större, mer

dyrbara djupborrningar.

De praktiskt-geologiska arbeten, hvilka jag ofvan föreslagit, äro —

förutom den stora norrbottensundersökningen — en utredning rörande

malmförekomster och tekniskt användbara stenarter kring inlandsbanan,

påbörjandet af en detaljerad geognostisk undersökning af vissa mindre

kända delar af mellersta Sveriges bergslag och i samband härmed anställande

af förberedande försök rörande en magnetisk undersökning af

Bergslagens malmtrakter samt utarbetandet af en tidsenlig beskrifning

öfver Skånes kolförande formation.

För behandlingen af dessa uppgifter äro inga speciella, tillfälliga anordningar

af nöden, utan kunna de lämpligen anförtros åt Sveriges

geologiska undersökning, som bland sina geologer räknar den främste

kännaren af Skånes kolförande formation och som numera äfven för

malmgeologiska arbeten kan disponera sakkunnig arbetskraft.

Såsom af nedanstående tablå framgår, har jag beräknat, att behandlingen

af de tre nämnda uppgifterna skall draga en kostnad af 24,000

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 166.

7

kr. med tillägg af ytterligare 5,000 kr., i den händelse äfven förekomsterna

i Kvikkjokksfjällen skola ingå i planen för inlandsbaneundersökningen:

Undersökning af Inlandsbanans malmförekomster

m. m.............................................. 6,000 ev. 11,000 kr.

Magnetiska och geologiska undersökningar i

Bergslagen ....................................... 5,000

Utarbetande af beskrifning öfver Skånes kolförande

formation .................. 13,000_

Summa 24,000 ev. 29,000 kr.»

Hvad först beträffar grefve Douglas’ motion i hvad den afser djupborrningar

för utredning angående mängden af i Sverige förekommande

malmer och andra mineralier än stenkol, har utskottet visserligen velat

gifva sitt erkännande åt den storslagna tanke, som ligger till grund för

motionärens förslag. Utskottet finner emellertid detta förslag vara alltför

omfattande för att kunna bringas till utförande. Dess räckvidd i afseende

å tid och kostnader synes vara nästan oöfverskådlig. På sätt chefen för

Sveriges geologiska undersökning antydt, torde vara erforderligt, att arbetet

koncentreras på de grupper af fyndigheter, hvilka mer än de öfriga

kräfva en snar utredning. I sådant afseende har utskottet föreställt sig, att

man lämpligen borde inskränka sig till företagande af en undersökning angående

malmförekomster och tekniskt användbara stenarter i de trakter,

den i kungl. proposition n:r 162 och utskottets utlåtande n:r 149 omförmälda

så kallade inlandsbanan skulle komma att genomlöpa. Härvid

skulle äfven någon del af den i herrar Montgomerys och Berggrens motioner

åsyftade undersökningen af järnmalmsfyndigheter komma till stånd;

och hvad dessa motioner i öfrigt vidkommer, torde de förutsättningar,

under hvilka de blifvit väckta, hafva förfallit, sedan Riksdagen antagit

den föreslagna öfverenskommelsen mellan svenska staten, å ena, samt

Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag, Aktiebolaget Gellivare malmfält och

trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund, å andra sidan, angående viss

grufegendom m. m.

Den af utskottet nu förordade utredning har chefen för Sveriges

geologiska undersökning beräknat skola draga en kostnad af 11,000 kronor;

och anser ulskottet detta belopp böra för ändamålet beviljas.

Beträffande grefve Douglas’ förslag om djupborrningar för utredning

angående befintligheten af stenkol, får utskottet erinra om, att Riksdagen

Utskottets

yttrande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 166.

i skrifvelse den 12 maj 1900 med hänsyn, bland annat, till möjligheten

af att anträffa stenkol anhållit, att Kungl. Maj:t måtte föranstalta om utredning,

huruvida djupborrningar lämpligen borde företagas i Skåne och

sydligaste delen af Halland samt hvilka kostnader sådana borrningar kunde

antagas medföra.

Efter det chefen för Sveriges geologiska undersökning häröfver afgifvit

infordradt yttrande och jämväl vetenskapsakademien i ärendet sig utlåtit,

föredrogs detsamma inför Kungl. Maj:t den 11 januari 1901 i samband

med regleringen af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel

men föranledde ej till äskande af anslag till de ifrågasatta djupborrningarna,

hufvudsakligen af skäl, att de i ärendet hörda sakkunnige stannat

i olika meningar beträffande den plats, där borrhål lämpligast borde först

och främst anläggas, hvarjämte sannolikheten att vid ifrågavarande jordborrningar

påträffa brytvärda stenkol eller andra värdefulla ämnen ansågs

vara så ringa, att deras omedelbara företagande icke syntes af omständigheterna

påkalladt.

På grund af hvad sålunda förekommit och med afseende å hvad i

ofvan åberopade utlåtande anförts rörande pågående djupborrning invid

Köpenhamn, anser sig utskottet icke böra förorda det af grefve Douglas

föreslagna sökandet efter stenkolsfyndigheter i den utsträckning, han åsyftat.

En undersökning och därmed förenad beskrifning af den skånska

kolförande formationen synas emellertid önskliga, hvarför utskottet med

anledning af berörda motion finner sig böra tillstyrka att för sistnämnda

ändamål anvisas ett belopp af 18,000 kronor, hvilket belopp i det anförda

utlåtandet uppgifves såsom för ändamålet tillräckligt.

Vidkommande slutligen herr Lindhagens ofvan omförmälda motion,

torde densamma, då den däri föreslagna undersökningen afser utrönande

af malmkvantiteten inom aktiebolagen Luossavaara—Kiirunavaara och

Gellivare malmfälts utmål, men hithörande angelägenheter genom ofvan

åberopade öfverenskommelse blifvit ordnade, icke under sådana förhållanden

gifva anledning till någon åtgärd från Riksdagens sida.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt får utskottet hemställa,

l:o) att Riksdagen, med anledning af herrar

grefve Douglas’, Montgomerys och Rerggrens ifrågavarande

motioner, må på extra stat för år 1908 bevilja

a) till utredning rörande malmförekomster och

tekniskt användbara bergarter kring den ifrågasatta

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Statsutskottets Utlåtande N:o 166.

så kallade inlandsbanan ett belopp af 11,000 kronor;

och

b) till undersökning om beskrifning af Skånes

kolförande formation 13,000 kronor,

eller tillsammans 24,000 kronor att för dessa

ändamål ställas till disposition af Sveriges geologiska

undersökning; samt

2:o) att herr Lindhagens ofvannämnda motion

icke må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 23 maj 1907.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

Bih, till Riksd. Prof.. 1.907. 4 Sami. 1 Afd. 104 Häft.

9

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.