Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående understöd till aktiebolaget svenska östasiatiska kompaniet för uppehållande af regelbunden ångbålsförbindelse mellan Sverige och Ostasien.

1907-05-23 · 18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1907:168, Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående understöd till aktiebolaget svenska östasiatiska kompaniet för uppehållande af regelbunden ångbålsförbindelse mellan Sverige och Ostasien.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 168.

1

N:o 168.

Ank. till Riksd. kansli den 23 maj 1907, kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående

understöd till aktiebolaget svenska östasiatiska kompaniet

för uppehållande af regelbunden ångbålsförbindelse mellan

Sverige och Ostasien.

(2 IT. A.)

I en till Riksdagen den 7 innevarande maj aflåten, till statsutskottets

förberedande behandling öfver lämnad proposition (n:o 198) har

Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver finnansärenden för samma dag föreslagit Riksdagen att, under

förutsättning att det under bildning varande aktiebolaget svenska ostasiatiska

kompaniet kommer till stånd samt att aftal mellan detta bolag

och det danska »östasiatiske kompagni» blefve träffadt om upprättande

af gemensam regelbunden ångbåtsförbindelse mellan Sverige och Danmark,

å ena, samt Ostasien, å andra sidan,

dels medgifva, det statskontoret finge på enahanda villkor och med

enahanda återbetalningsskyldighet, som i fråga om lån ur lånefonden

till rederinäringens understödjande vore stadgade, för anskaffande af fartyg

till uppehållande af nämnda förbindelse bevilja bolaget lån å tillhopa

2,000,000 kronor, samt för sådant ändamål bemyndiga riksgäldskontoret

att, i mån af behof, tillhandahålla statskontoret nämnda belopp,

med skyldighet för statskontoret att, i den mån de utlånade medlen

eller därå förfallna räntor blefve till statskontoret inbetalade, leverera

hvad sålunda gnidits tillbaka till riksgäldskontoret;

dels, såsom understöd åt nämnda bolag för uppehållande af sådan

förbindelse, hvarom nyss nämnts, bevilja såsom förslagsanslag ett belopp

af högst 1,850,000 kronor, att, på de villkor, Kungl. Maj :t i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med de i statsrådsprotokollet angifna gruuder kunde

Bih. till Riksd. Prof. 1907. 4 Samt. 1 Afd. 106 Höft. (N:o 168.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 168.

finna skäligt föreskrifva, för en tid af fem år, räknadt från den dag,

någon bolaget tillhörig ångare först afginge från Sverige till Ostasien,

till bolaget utbetalas med belopp, motsvarande de af bolaget för dess

fartyg erlagda afgifter i Suezkanalen, dock ej öfverstigande för år räknadt

370,000 kronor;

dels ock till beredande af sådant understöd åt bolaget för åren

1907 och 1908 af nämnda anslag å extra stat för år 1908 anvisa ett

belopp af högst 470,000 kronor.

I detta ärende har departementschefen till ofvanberörda statsrådsprotokoll

anfört följande:

»Jämte eget underdånigt utlåtande har kommerskollegium den 3

innevarande maj öfverlämnat en till Konungen ställd skrift, däri ett

större antal representanter för vårt lands mest betydande företag på

industriens, sjöfartens, handelns och bankväsendets områden — med förmälan,

att de i afsikt att skyndsamt förverkliga planen om en svensk

ångfartygslinje till Ostasien bildat ett bolag, benämndt aktiebolaget

svenska ostasiatiska kompaniet, med ändamål att drifva rederirörelse

närmast genom en regelbunden trafik från Sverige till Ostasien och att

i framtiden möjligen utvidga sin verksamhet till att omfatta handelsoch

industriell verksamhet — anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes till

nu pågående Riksdag aflåta proposition om beviljande af dels en årlig

subvention under en tid af fem år för upprätthållande af linjen till

belopp af högst 370,000 kronor, dels rederilån å högst 2,000,000 kronor

för anskaffande af de för företaget afsedda fyra första ångare.

Till stöd för denna ansökan hafva sökandena anfört:

»Den rastlösa utvecklingen af det industriella arbetet, som så

mäktigt sätter sin prägel på vår tid, tvingar nationerna att uppbjuda

sina yttersta krafter för att utveckla sina handelsområden och därigenom

vinna ökade afsättningsmöjligheter för varuutbytet.

Uti kolonisationspolitiken hafva stormakterna sökt att finna ett

medel för att skaffa fasta baser för sin handelsomsättning, och som

handelns bärare går sträfvan att utveckla och befästa förbindelserna,

vare sig till lands eller sjöledes.

Det är uppenbart, att uti denna täflan på världshandelns områden

skola för de mindre nationerna yppa sig stora svårigheter att

tränga sig fram, vore det icke så, att hvarje land äger sina säregna

utvecklingsmöjligheter och förmåga att producera alster, som måste

göra sig gällande och genom sin egen inneboende kraft kämpa sig fram.

Men villkoret för att varuutbytet skall nå en sund och kraftig

utveckling, det är att säljaren i största möjliga utsträckning skall

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 168.

3

kunna träda i direkt förbindelse med köparen. Häruti se vi anledningen

till den sträfvan bos de europeiska folken, som drifva sjöhandel,

att framför allt med sitt eget lands sjöförbindelser fostra och utveckla

sin handelsrörelse med andra länder.

Hvad vårt land beträffar hafva våra reguljära sjöförbindelser med

utlandet allt intill senaste tiden inskränkt sig till de närliggande europeiska

länderna, förnämligast Tyskland, England, Frankrike, Holland

och Belgien, och den afsättning, våra varor funnit uti aflägsnare länder,

har förmedlats genom omlastning uti dessa länders stora centra

för världshandeln.

Skall vår handel blomstra upp och nå en kraftig utveckling

äfven utom Europa, måste vi äfven med betydande pekuniära uppoffringar

söka att träda i direkt förbindelse med afnämarna af våra

alster, ty först då kunna vi rätt lära känna deras behof och förutsättningarna

för att våra produkter skola kunna vinna en större marknad

liksom köparna först genom den direkta förbindelsen kunna få en

rätt uppfattning och förvissning om, hvad vårt land kan producera

och afyttra.

Genom ökad företagsamhet och stegrad energi har vår industri

och handel likväl under senare år nått en glädjande utveckling. Äfven

rederirörelsen har kraftigt utvecklat sig och så ha vi för 3 å 4 år

sedan kommit därhän, att regelbundna svenska ångbåtslinjer med

transmarina länder upprättats. Klart är, att man därvid i första hand

lagt an särskildt på de områden, där man efter verkställda undersökningar

fått kännedom om, att exporten af svenska varor varit särskildt

betydande. Och naturligt var, att man i första hand sökte sig fram

till de länder, i förbindelse med hvilka man kunde använda ett ej

allt för dyrbart fartygs tonnage, så att den ekonomiska risken med

företaget, om det skulle komma att icke visa sig lönande, ej skulle

bli för stor.

Upprättandet af de svenska linjerna på Sydafrika och Sydamerika

(La Platå) betecknar ett genombrott uti den svenska handelns och den

svenska sjöfartens historia, som kommer att ha den mest vidtgående

betydelse för vårt lands ekonomiska utveckling. Statsmakterna ha

också i synnerlig grad beaktat betydelsen af dessa företag genom att

understödja rederibolagen dels genom billiga lån till betydande belopp

ur lånefonden för rederinäringens befrämjande och dels genom subvention

till La Platalinjen under en tid af fem år.

Alla tecken gifva vid handen, att, när början väl en gång är

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 168.

gjord med egna ångbåtslinjer till transmarina länder, kommer det ej

att stanna vid de nu upprättade.

När Sveriges Kiksdag förra året beslöt upprättandet af en beskickning

uti Japan, var det helt visst en åtgärd, som var betingad

icke allenast med hänsyn till Japans ställning som stormakt utan äfven

med blicken fästad vid betydelsen af att i fjärran Östern ha en representation,

som icke allenast kunde skydda utan äfven genom sitt inflytande

verka banbrytande för utvecklingen af Sveriges handelsförbindelser med

Ostasien.

Man kan med fog säga, att Europas folk slagits med häpnad

öfver den enorma kraft och intelligens, som det japanska folket visat

under de senaste fyra årtiondena för att uti sitt iand omsätta erfarenheter

och insikter, som deras utskickade landsmän inhämtat uti Europa

och Nordamerika uti icke allenast politiska, sociala och militära förhållanden

utan framför allt i hvad som rörer handel, industri och sjöfart.

Men ej må man tro, att denna rastlösa utveckling skall bland

Asiens många hundra millioner innebyggare inskränka sig allenast

till 50 millioner japaner. De äro i minoriteten. Och allt efter som

de betydligt större folkslagen, 400 millioner kineser och öfver 200

millioner indier, komma att röra på sig och öppna sina väldiga

riken för modärn kultur, måste deras behof af alster, som äro nödvändiga

för den modärna kulturens utbredande, komma att göra sig

gällande i en enorm omfattning.

Många omständigheter gifva vid handen, att fjärran Österns folk

nu befinna sig uti en brytningsperiod. Det gäller därför nu mer än

någonsin tidigare att passa på, medan tid är, för att utveckla vår

handel med dessa aflägsna länders folk.

Att öfver storleken af vår export på Ostasien lämna en rätt uppgift

genom vår statistik låter sig icke göras. Vårt varuutbyte med

fjärran Östern har med några få undantagsfall skett genom omlastning

af de svenska varorna uti Hamburg, Bremen, Antwerpen, London och

liknande hamnar. Men de undersökningar, som under förra året gjordes

af vårt sändebud uti Tokio före hans afresa till Japan, och hvilka från

annat sakkunnigt håll bekräftats, gifva vid handen, att Sveriges export

till asiatiska hamnar redan nu kan uppskattas till omkring 50,000

tons årligen förnämligast bestående af järn, stål, maskiner, cement,

tändstickor, papper, pappersmassa, calciumcarbid, konserver m. m.

Det finnes sålunda redan nu ett högst beaktansvärdt underlag af

svensk export, hvarpå en reguljär förbindelse med Ostasien har att

räkna, ehuruväl det af flera skäl ej får förbises, att all den export,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 168.

5

som nu förefinnes, ej genast skulle kunna öfverföras till en regelbunden

ångbåtsförbindelse från Sverige. Man kan därför icke räkna

därpå, att fartygen enbart från Sverige skulle kunna erhålla fulla

laster, hvilket man väl kan förstå är af en för företagets ekonomiska

bärkraft oundgänglig nödvändighet.

Fartygen måste därför anlöpa andra hamnar för att intaga lastfyllnad.

På grund af den mångfald af stora och mäktiga bolag, som

från kontinentala och engelska hamnar upprätthålla förbindelser med

asiatiska hamnar, erbjuder det betydande svårigheter att vid sidan af

dessa kunna med ett nytt företag göra intrång på deras områden.

Tanken har därför med nödvändighet ledts därhän att söka ett

samarbete med en i traden redan inarbetad linje, hvilken genom samverkan

med det svenska företaget erbjöds fördelen att deltaga uti det

svenska varuutbytet med Ostasien, men som å andra sidan kunde

genom sina redan inarbetade förbindelser uti de hamnar, som utgöra

hufvudexportplatserna till Ostasien, tillförsäkra det svenska bolaget de

godsmängder, som icke i Sverige kunde erhållas för att skaffa fartygen

fulla laster.

Verkställda undersökningar gifva vid handen, att ett dylikt samarbete

kan erhållas med det östasiatiske kompagni i Köpenhamn, som

uppehåller en månatlig förbindelse från Danmark med anlöpande af

Antwerpen eller annan kontinental hamn för lastfyllnads erhållande.

Detta bolag, som icke allenast drifver rederi- utan äfven handelsrörelse,

äger en fullt upparbetad förbindelse till Ostasien med ett vidt förgrenadt

nät af tillförlitliga ombud, och utsträcka deras fartyg sina

resor ända till Vladivostock och Yokohama.

Fördelen af ett dylikt samarbete ligger i öppen dag. Det svenska

bolaget finge med ens fördel af den omfattande erfarenhet uti trafiken

på östern, som det danska bolaget efter årslång erfarenhet förvärfvat;

det danska bolaget erbjödes fördelen att uti ett land så närbeläget

som Sverige erhålla ökade godsmängder för sina ångare med utsikt att

en i framtiden väsentligt stegrad varuutskeppning från Sverige skulle

kunna fylla fartygen utan att behöfva anlöpa kontinental hamn, hvilket

blefve ekonomiskt fördelaktigare för fartygen.

En linje till Östasien skulle i regel komma att anlöpa Port Said,

Colombo, Penang, Singapore, Hongkong, Schanghai, Vladivostock samt

följande hamnar i Japan, nämligen Yokohama, Ivobe och Moji, och

skulle fraktsatserna från Göteborg blifva enahanda med hvad som är

gällande från Köpenhamn eller Hamburg, sålunda särskild! förmånliga

för de svenska exportörerna. De blefve genom den nya linjen således

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 168.

redan i frakthänseende ställda betydligt gynnsammare och i mera konkurrensmässig

ställning än för närvarande är möjligt, att ej nämna de

uppenbara fördelar, som ligga däruti, att varorna ej behöfva omlastas

och därvid taga skada, eller deras afsändande försenas uti exporthamnen,

som ofta inträffar vid omlastningar.

Men en afsevärd fördel är därjämte att taga i beaktande, nämligen

att genom samarbetet med den danska linjen redan från företagets

början kunde så ordnas, att varor kunde tecknas på genomgångsfrakt

till alla de hamnar i Ostasien, som äga sjöförbindelser med de

här ofvan angifna hamnarna, en lättnad för vår export, som är af den

största betydelse.

Genom samtrafik med såväl statens järnvägar som enskilda järnvägar

i vårt land, så att från en mångfald stationer direkta fraktbref

kunde tecknas till ostasiatiska hamnar, skulle därjämte fördelar beredas

vår export, hvilka torde komma att blifva af den allra största

betydelse för dess utveckling.

Snabba och täta förbindelser med billiga och bestämda fraktsatser,

det är helt enkelt de allra bästa förutsättningarna att skydda

och främja vår export.

Utsikterna till en sådan förmånlig lösning af möjligheten att

träda i direkt förbindelse med Ostasien ligga nu nära till förverkligande,

men härtill fordras ett snabbt ingripande från statsmakternas

sida för att genom ekonomiskt understöd möjliggöra en sådan plan.

Som ofvan nämnts, förutsättas särdeles låga och bestämda frakttaxor.

Omkostnaderna för dessa resor äro högst betydande, och får

uti trafiken på Ostasien särskildt tagas i betraktande de betydande

umgälder, som fartygen ha att erlägga vid passerandet af Suezkanalen,

och hvilka utgå med ett belopp af 8 7« francs per ton netto dräktighet

efter särskild mätning (Suez kanal tonnage), som är något högre än

vårt nuvarande svenska nettotontal, samt 10 francs för hvarje passagerare.

De understöd, som engelska, tyska och franska linjer erhålla i

traden på Ostasien äro högst betydande och uppgå till flere millioner

kronor årligen, men förhållandena äro med det föreliggande svenska

företaget ej analoga, då angifna utländska linjer måste i och för en

snabb post- och passagerarbefordran anskaffa särskildt dyrbara och

snabbgående ångare, som kräfva en anskaffningskostnad af flera millioner

kronor och snart bli omoderna.

Att på grund af en kalkyl angifva storleken af en erforderlig

subvention vore ett spegelfäkteri. då man icke har de bestämmande

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 168.

7

faktorerna i sin kand, ty såväl de utgående som kemgående frakterna

äro beroende af konjunkturer, som man icke kan beräkna och som

kunna göra varutillförseln ytterst variabel. Då det »östasiatiske kompagni»

idkade trafik från Ryssland till Ostasien under rysk flagg, ersatte

ryska regeringen bolaget umgälderna i Suezkanalen.

Då de större ledande ångfartygslinjerna i trafiken till Ostasien,

som ofvan nämnts, till afsevärda belopp erhålla understöd af sina

respektive regeringar, anse vi en subvention till den föreslagna linjen

absolut nödvändig, och kunna vi icke utan ett dylikt understöd tänka

på upprättande af densamma. Den lämpligaste formen torde vara, att

staten ersätter bolaget afgifterna uti Suezkanalen för bolagets egna

ångfartyg under svensk flagg.

Planen för det nya bolagets samarbete med det östasiatiske

kompagni är, att hvardera bolaget insätter fyra ångare, hvarigenom

afgångsturerna från Sverige beräknas redan från början kunna ske

hvar tredje vecka, alltså en särdeles förmånlig förbindelse, hvilken

tillåter svenska exportörer de bästa möjligheter att snabbt kunna utskeppa

inkommande order.

Alltefter som behofvet af ökadt lastrum framträder, är afsikten

att insätta ytterligare ångare, dock alltjämt med fasthållande vid

den nu öfVerenskomna planen, att halfva antalet ångare skall vara

svenskt och halfva antalet danskt, så att uti planen för resornas utförande

hvarannan ångare är svensk och hvarannan dansk.

Då linjen utvecklat sig därhän, att afgångstiderna kunna sättas

till hvar fjortonde dag, har man beräknat, att afgifterna uti Suezkanalen

för 26 enkla turer skulle uppgå till högst 370,000 kronor,

hvilket enligt vår förmening bör blifva den begränsning uppåt, hvartill

den årliga subvention, som vi nu i underdånighet anhålla om, bör

utgå, sålunda att bolaget för hvarje år erhåller understöd till det

belopp, som det med verifikationer kan styrka, att dess afgifter uti

Suezkanalen uppgå till, dock för hvarje år ej öfverstigande förenämnda

belopp af 370,000 kronor.

Den minsta tidsrymd, hvarunder ett dylikt understöd bör utgå,

synes oss vara fem år för att åt icke allenast företaget i sig själft

utan äfven åt den svenska exportrörelsen på ifrågavarande länder

skänka nödig stadga, och bör detta lämpligen beräknas från och med

den dag, då bolagets första ångare från svensk hamn utgår i trafik

till Ostasien.

De fyra ångare, hvarmed bolaget skulle börja sin verksamhet,

böra ha en storlek af 6 å 8,000 tons hvardera, och beräknas anskaff
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 168.

ningskostnaden uppgå till omkring 4,000,000 kronor. Att på enskild

väg anskaffa hela detta betydande kapital låter sig icke nu göra, då

företaget icke kan beräknas att under de första åren äfven med den

begärda subventionen lämna någon afsevärd vinst. Nödvändigt är därför,

att bolaget stödjes med ett lån till halfva anskaffningskostnaden

för ifrågavarande fyra ångare, dock ej öfverstigande 2,000,000 kronor,

och på enahanda villkor, som äro förbundna med lån ur fonden för

rederinäringens understödjande. Då det är oss bekant, att de utaf

innevarande års Riksdag till nämnda fond beviljade 5,000,000 kronor

ej komma att ens till hälften kunna förslå att tillgodose lånebehofvet,

synes det oss icke lämpligt att ingå med ansökan om lån ur nämnda

fond till ett så betydande belopp, som här är erforderligt, hvilket, om

det skulle beviljas ur fonden, komme att väcka stort missnöje hos det

stora antal redare, som redan inlämnat ansökningar, och som i så fall

komme att se sina förhoppningar på lån gäckade af ett stort företag,,

som tillkommit efter det Riksdagen beviljat tillökningen i lånefonden.

I afsikt att skyndsamt förverkliga planen om en svensk ångfartygslinje

till Ostasien hafva undertecknade bildat ett bolag, benämndt

aktiebolaget svenska östasiatiska kompaniet, hvars ändamål är att drifva

rederirörelse, här närmast en regelbunden trafik från Sverige till Ostasien,

och i framtiden möjligen utvidga sin verksamhet till att omfatta

handels- och industriel verksamhet.

Detta bolag äger ett minimikapital af 2,000,000 kronor, och skall

aktiekapitalet utgöra högst 6,000,000 kronor samt är bildadt under

förutsättning dels att bolaget för upprätthållandet af regelbunden ångfartygsförbindelse

mellan Sverige och ostasiatiska hamnar af staten erhåller

en årlig subvention under en tid af fem år, räknadt från första ångarens

afgång från Sverige till Ostasien, med ett belopp motsvarande de af

bolaget för sina ägande fartyg erlagda afgifterna uti Suezkanalen, dock

ej öfverstigande 370,000 kronor årligen, och dels att bolaget för anskaffningskostnaden

af de fyra första ångarna erhåller ett lån af staten ä

högst 2,000,000 kronor på enahanda villkor, som äro nu gällande för

erhållande af lån ur fonden för rederinäringens understödjande.»

Skriften är undertecknad af följande personer: Th. Adelswärd,

Rob. Almström, Chr. Aspelin, John Bernström, ElofBiesert, Knut Bohman,

Carl C:son Bonde, Dan Broström, C. L. Danielsson, G. Danielson, Axel

Ekman, Johan Ekman, P. Eriksson, Y. Bolin, Louis Fraenckel, Erik

Frisell, Edv. Fränekel, William Gibson, Berndt Hay, Otto Höglund,

Carl Hultgren, Axel Johnson, Carl Aug. Kjellberg, Jonas C:son Kjellberg,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 168.

9

O. Lamm, E. J. Ljungberg, Tord Magnuson, Aug. Schmitz, W. von

Schwerin, Ivan Svensson, Gust. Tamm, W. Tham, Artbur Thiel, Axel

Wahlberg, K. A. Wallenberg, Marc. Wallenberg, Carl Wijk, G. F. Östberg.

I sitt ofvanberörda underdåniga utlåtande har kommerskollegium i

hufvudsak anfört följande:

Rörande ifrågavarande företags betydelse för svensk exportindustri

och handel tilläte sig kollegium, som till följd af ärendets synnerligen

brådskande beskaffenhet icke vore i tillfälle att förebringa en mera

ingående utredning än den sökandena förebragt, hänvisa till hvad af

dem i olika afseenden blifvit anfördt. Utsikterna till företagets framgång

läte sig svårligen med fullständig säkerhet beräkna, men den

omständigheten, att de erfarna och framstående affärsmän, hvilka gjort

ansökningen, funnit sig äga anledning att teckna ett betydande kapital

för planens realiserande, utgjorde ett kraftig stöd för ett antagande,

att företaget skulle kunna utvecklas i gynnsam riktning och vinna

framtida bärkraft. Det planerade samarbetet med det östasiatiske

kompagni i Köpenhamn torde vara ägnadt att undanrödja en stor

del af de svårigheter, som eljest otvifvelaktigt skulle möta företaget

särskildt i dess början. En för företagets ekonomiska trygghet synnerligen

betydelsefull omständighet läge jämväl däri, att åt en linje på

Ostasien redan från början vore att påräkna återfrakter i stor omfattning.

På grund af den svenska industriens alltjämt pågående uppsving

och dess synnerligen stora utvecklingsmöjligheter vågade kollegium

hysa den tillförsikt, att betydande mängder svenskt exportgods skulle

blifva att påräkna för den nya linjen. De vidtgående afsättningsmöjligheter,

som den skulle framkalla, måste i gynnsam riktning återverka

på vår industri och jämväl på vår handel och sjöfart.

Företaget syntes därför blifva af så stor nationalekonomisk betydelse

för vårt land, att dess förverkligande vore förtjänt af statens

kraftiga understöd.

Af detta skäl ville kollegium, som icke funnit anledning till

•någon hufvudsaklig invändning mot sökandenas framställning, för sin

del förorda bifall till ansökningen.

I likhet med sökandena ansåge kollegium, att till det begärda lånet

icke borde tagas i anspråk någon del af de lånefonden för rederinäringens

understödjande redan tillagda medel. De redan förut på

kollegii handläggning beroende ansökningar om lån ur fonden utgjorde

Bih. till Riksd. Prof. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 106 Häft. 2

Kommers
kollegii
utlåtande.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 168.

Departements
chefens
yttrande.

ett antal af 24, och samman af de begärda lånebeloppen uppgingetill

i det närmaste 8 millioner kronor.

Hvad subventionen anginge, syntes de närmare bestämmelserna

böra intagas i kontrakt mellan kronan samt bolaget, sedan detta

registrerats.

Grunderna för ett sådant kontrakt borde i tillämpliga delar

blifva hufvudsakligen desamma som de i afseende å La Plata-linjen

gällande, dock med de modifikationer, som måste betingas af de tätare

turerna, af det nödiga samarbetet med den danska linjen och af en

för bolaget synnerligen behöflig frihet att taga fyllnadslast vid utfarten

till Ostasien i andra än svenska eller danska hamnar, i den mån svenskt

eller danskt exportgods icke stode till förfogande.

Tanken på en direkt ångbåtsförbindelse med Ostasien är ickealldeles

ny i vårt land. Redan handels- och sjöfartskommittén har i

sitt år 1900 afgifna utlåtande förordat upprättandet af en ostasiatisk

linje, ehuruväl först i andra rummet, sedan regelbunden förbindelse

med La Platastaterna åstadkommits. Under de närmast följande åren

kan denna tanke likväl sägas hafva hvilat. Först sedan nu den sydamerikanska

linjen kommit till stånd samt Sverige genom upprättande

af beskickningen i Tokio trädt officiellt i beröring med den mest framskridna

af de ostasiatiska staterna, har denna plan åter med större

allvar upptagits.

Det skäl, som först och främst talar för statens understödjande

af det ifrågasatta företaget, är, såsom äfven af sökandena framhållits,

den omständigheten, att skapandet af en verkligt betydande export till

aflägsnare länder nödvändigtvis betingar direkta sjöfartsförbindelser.

Redan vårt aflägsna läge innebär för oss en underlägsenhet i jämförelse

med andra länder, hvilka ligga de stora världshafven närmare, men så

länge därjämte, såsom nu sker, det för export afsedda godset måste underkastas

omlastning å främmande ort och således utgifter och kostnader

tillkomma, hvilka äro våra medtäflare å världsmarknaden besparade,

synes icke mycken utsikt förefinnas för den svenska handeln och

industrien att bestå i denna täflan. Härtill kommer ett annat skäl.

Med frånvaron af direkta linjer följer gärna, att handeln besörjes icke

direkt mellan säljare och köpare utan genom mellanhänder. Men

dessa hafva naturligtvis intet särskildt intresse att göra det svenska

märket kändt; ofta no g går i sådant fall den svenska varan under

annat märke, och den svenska industrien löper därför, så snart de an
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 168.

11

/

litade mellanhänderna finna fördelaktigare att vända sig till annan

marknad, fara att förlora den kundkrets, densamma möjligen kan hafva

lyckats att förvärfva. Därest en direkt, regelbunden ångbåtsförbindelse

kommer till stånd, torde man däremot kunna antaga, att, åtminstone

efter hand, anlitandet af för den svenska handelns utveckling likgiltiga

mellanhänder må kunna i största möjliga mån undvikas.

Ett skapande af direkta sjöfartsförbindelser med de länder, hvarest

en större marknad för svensk industri kan påräknas, är därför uppenbarligen

ett lifsbehof för densamma. Riksdagen har äfven föregående år

med beviljande af understöd till La Plata-linjen behjärtat betydelsen häraf.

Det skulle naturligtvis för bedömande af den ekonomiska bärkraft,

det nu ifrågasatta företaget kan antagas äga, vara synnerligen

önskvärd!, att fullständiga upplysningar rörande storleken af vår export

till Ostasien funnes att tillgå. Yår officiella handelsstatistik har

emellertid som bekant ända intill senaste tiden i afseende på vår

export varit föga tillförlitlig, i det att såsom destination för Sveriges

export angifvits icke det land, dit en vara verkligen försålts, utan det,

dit den närmast skeppats. Just den omständigheten, att vi sakna direkt

linje på Ostasien, har således medfört, att dit utfördt svenskt gods icke

alltid gått under sådan benämning.

Af åtskilliga konsulsberättelser från Japan framgår emellertid,

att redan nu en ganska betydande export från Sverige dit äger rum

samt att densamma under de senare åren i trots af de redan påpekade

ogynnsamma omständigheter, med hvilka den kämpar, synes vara stadd

ökning. Sålunda utvisar konsulns i Kobe årsberättelse för år 1905, i

att, medan värdet af Sveriges export till Japan år 1903 uppgick till

endast 290,697 yen (1 yen = omkring 1 krona 86 öre), hade densamma

för år 1904 stigit till 430,637 yen samt för år 1905 till 1,002,459 yen.

Denna export fördelade sig hufvudsakligen på följande artiklar, nämligen

järn, stål, trämassa och papper; och uppginge värdet af exporten af

dessa olika varuslag under åren 1904 och 1905 till följande belopp:

1904 1905

Järn och mjukt stål ........................... 127,393 yen 227,650 yen

Stål, andra slag än mjukt stål......... 117,165 ,, 216,856 „

Trämassa................................................... 122,584 „ 250,160 „

Papper ................................................ 62,693 ,, 291,180 ,,

Emellertid, tillägger konsuln, vore det antagligt, att den svenska

exporten till Japan varit icke obetydligt större än de af konsuln anförda

siffrorna utvisade; och erinrar konsuln i sammanhang härmed,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 168.

\

att endast sådana varor, som åtnjöte förmånen af behandling enligt

konventionstariff och som komme direkt från länder, hvilka i likhet med

Sverige behandlades enligt sådan tariff, vore beledsagade af ursprungsbevis.

Transitovaror i allmänhet behandlades däremot såsom importerade

från det land, hvarifrån de slutligen skeppats till Japan. Vid sådant

förhållande och då man betänkte, att en så stor artikel som trämassa

samt åtskilliga artiklar inom järn- och stålbranschen förtullades enligt

den allmänna taxan, gjorde man sig enligt konsulns åsikt icke skyldig

till någon öfverskattning, om man beräknade värdet af Sveriges hela

export till Japan under år 1905 till i rundt tal 2,000,000 kronor. Då

vår export till Japan hufvudsakligen utgjordes af våra specialiteter

järn och stål samt trämassa och papper samt man i Japan kunde

räkna på ett beständigt, stort köpbehof af dessa artiklar, syntes

vår export där hafva betydande expansionsmöjligheter. Men hufvudvillkoret

härför, påpekar konsuln, vore en direkt, billig och snabb

förbindelse.

Det torde böra nämnas, att i tillgängliga, från Japan meddelade

uppgifter rörande dess handelsomsättning med främmande länder Sverige

och Norge intill år 1903 befinnas sammanförda med hvarandra, hvarför

icke någon tillförlitlig ledning med afseende på vår export före

nämnda år kan hämtas ur dessa källor.

Beträffande öfriga ostasiatiska länder, Kina, Siarn m. fl., kan icke

någon egentlig utredning förebringas. Jag ber blott att få erinra,

hurusom Kungl. Maj:ts minister i Tokio G. Wallenberg kort före

sin afresa till beskickningsorten förliden höst vid anställda undersökningar

i Köpenhamn och Hamburg beräknat den godskvantitet, som

årligen utginge från Sverige till hela Ostasien, till cirka 50,000 tons, däraf

största delen utgjordes af pappersmassa och papper samt något järn,

stål, cement och tändstickor.

Vid beräkningen af våra exportmöjligheter till ifrågavarande

länder måste slutligen tagas i betraktande den rika utveckling, hvari desamma

för närvarande äro stadda. Alla kompetenta vittnesbörd öfverensstämma

härutinnan. Allbekant är den storartade utveckling, Japan i våra

dagar uppnått och som på några årtionden förvandlat detta rike till en

med de europeiska stormakterna jämnbördig stat. Men äfven Kina

och Siarn sträfva numera att blifva delaktiga af den västerländska

odling, från hvilken de så länge utestängt sig.

Måhända skulle man med hänsyn därtill att för närvarande icke

möjlighet gifves att exakt beräkna utsikterna för vår export å Ostasien

härutinnan finna ett skäl för frågans uppskjutande tillsvidare. Här
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 168.

13

emot må dock till en början erinras, att man vid uppgörande af

dylika beräkningar alltid i väsentlig mån är hänvisad till sannolikhetskalkyler.

Och vidare skulle det säkerligen vara mindre välbetänkt att

genom ett uppskof lämna de nationer, hvilka sedan länge äro kunder

å den östasiatiska marknaden, tillfälle att där ytterligare befästa sig.

Äfven kan man genom ett dröjsmål måhända utsätta sig för risken, att

andra sjöfartsidkande nationer upprätta ångbåtsförbindelser, med hvilka

det sedermera skulle blifva svårt för oss att konkurrera.

Slutligen — och detta synes mig vara det viktigaste skäl, hvarför

frågan redan nu kräfver sin lösning — förefinnes ingen säkerhet

för, att den nu föreliggande möjligheten för det nya svenska bolaget

att samverka med det danska ostasiatiska kompaniet vidare kan stå till

buds. En nödvändig förutsättning för att ett företag sådant som. det

ifrågasatta skall kunna krönas med framgång synes mig nämligen vara,

att ett samarbete, på sätt sökandena förorda, kommer till stånd mellan

de båda bolagen. Fördelarna häraf kunna svårligen underskattas; och

tillåter jag mig att i sådant afseende erinra om hvad sökandena därutinnan

anfört. Särskildt ber jag att få fästa uppmärksamheten därå,

att endast på denna väg verkligen täta ångbåtsförbindelser kunna ernås.

Möjligen skulle man kunna, såsom äfven under ärendets förberedande

behandling varit ifrågasatt, anse, att den utsikt till direkt afsättning

för våra industrivaror, som genom förslaget afses, skulle kunna

vinnas på enklare och billigare sätt, nämligen sålunda, att aftal uppgjordes

med det danska bolaget därom, att dess fartyg mot lindringar i hamnumgälder

och möjligen direkt ersättning på utgåendet till Ostasien anlöpte

Göteborg för att där mottaga de svenska exportörernas varor.

Frånsedt att härigenom den för nationalkänslan tilltalande tanken, att den

svenska flaggan åter, liksom fordom, komme att vaja öfver dessa fjärran haf,

icke skulle bringas till utförande, skulle ett sådant tillvägagångssätt medföra

äfven rent praktiska olägenheter. Redan däri, att Sverige såsom

industri- och sjöfartsidkande land alltjämt förblifver tämligen okändt å

nu ifrågavarande delar af jordklotet, ligger en reell olägenhet. Vidare

skulle vår sjöfartsförbindelse med Ostasien förmedlas genom utländska

händer, och det är tydligt, att ju större framgång ett sådant företag vunne,

desto svårare skulle det blifva för oss i en framtid att lösgöra oss från det

beroende, hvari vi ställt oss. Jag anser mig således, i trots af de betydande

uppoffringar, som från statsverkets sida kräfvas för förverkligande

af den af sökandena ifrågasatta planen, böra förorda, att proposition

i öfverensstämmelse med hvad af dem föreslagits varder till

Riksdagen aflåten.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 168.

Det understöd, bolaget begär, afser dels ett statslån å högst 2,000,000

kronor såsom bidrag för anskaffande af fyra ångare dels ock under fem

års tid eu årlig subvention, motsvarande det belopp, hvartill afgifterna

för Suez-kanalens passerande beräknats årligen uppgå, dock ej högre än

370,000 kronor; och är under förutsättning af bifall härtill bolagets

bildande, enligt hvad jag haft tillfälle inhämta, fullt betryggadt.

Af skäl, som af bolaget framhållits och äfven af kommerskollegium

biträdts, synes för det lån, som af bolaget begärts, rederilånefonden icke

böra anlitas, utan synes lämpligare, att för ändamålet ett särskildt anslag

af Riksdagen äskas, hvilket dock i likhet med de till rederilånefonden anvisade

medel, synes böra utgå från riksgäldskontoret. I fråga om villkoren

för lånets lyftande och återbetalande torde däremot enahanda villkor

böra gälla som i fråga om lån ur nyssnämnda fond.

Hvad angår den begärda subventionen, synes mig, på sätt föreslagits,

lämpligt, att statens understöd till bolaget bestämmes till visst

årligt belopp, afsedt att täcka bolagets utgifter för Suez-afgifternas

erläggande. Ett årligt statsunderstöd är med hänsyn till de låga fraktsatserna

och de andra omständigheter, som äro förenade med startande

af en så omfattande ångbåtslinje en absolut nödvändighet för att trygga

företagets existens under de första banbrytande åren af dess verksamhet.

I fråga om storleken af det belopp, som från statens sida erfordras,

har bolaget, såsom nämnts, begränsat detsamma till högst 370,000

kronor. Med afseende härå anser jag mig böra nämna, att, enligt mig

tillhandakomna upplysningar, afgifterna för Suez-kanalens passerande

för hvarje enkel resa med fartyg af den storlek, det danska kompaniet

använder, belöpa sig till omkring 22,000 kronor i medeltal; och skulle

således, då enligt den uppgjorda planen det svenska bolagets ångare

skulle till en början göra 16 enkla resor, den årliga subventionen antagligen

i verkligheten komma att utgöra omkring 350,000 kronor.

Då emellertid i anseende till sättet för den föreslagna subventionens

beräknande det årliga beloppet däraf icke kan på förhand fixeras,

torde det anslag, som må komma att såsom statsunderstöd åt bolaget

beviljas, böra gifvas natur af förslagsanslag.

En förutsättning för beviljande af såväl lån som subvention är,

såsom redan framhållits, att aftal om samarbete med det danska bolaget

kommer till stånd. I öfrigt synas för subventionens åtnjutande i hufvudsak

följande grunder böra tillämpas:

1) Sedan det svenska bolaget snarast möjligt anskaffat fyra ångbåtar

samt träffat aftal med det danska ostasiatiska kompaniet om

upprätthållande af gemensam trafik å Ostasien, skall regelbunden ång
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 168.

15

fartygsförbindelse äga rum mellan Sverige och Ostasien enligt följande

plan. En ångbåt om minst 6,000 tons expedieras från Göteborg ungefär

hvar tredje vecka till Ostasien sålunda, att hvar annan gång afgår en

af bolagets båtar samt hvar annan gång en af det danska ostasiatiska

kompaniets. I enahanda ordning och å ungefär samma tid expedieras

en ångbåt i motsatt riktning.

2) Från Sverige till Ostasien afgående svenskt fartyg må icke,

förr än allt för befordran åt fartyget erbjudet, till Asien destineradt

svenskt gods i fartyget mottagits, tagas i anspråk för fraktande af

annat gods. Det till Asien destinerade svenska godset befordras enligt

af Kungl. Maj:t fastställda maximitaxor.

3) Postföring å bolagets fartyg ombesörjes kostnadsfritt.

4) Sjöfolk, som af svenska konsulat hemförpassas från de hamnar,

de svenska fartygen anlöpa i Asien, medföres utan ersättning.

5) Fri öfverresa och fritt vivre under resan lämnas å de svenska

fartygen de handelsstipendiater, som utsändas till Asien, hvarjämte fri

återresa lämnas de stipendiater, som återvända till Sverige.

6) Motsvarande förmåner lämnas de ombud, hvilka af svenska

industriidkare och exportörer utsändas för att i Asien verka för afsättning

af svenska industrialster.

7) Understöden utbetalas för hvarje halfår, så snart bolaget styrkt

beloppet af de afgifter för Suez-kanalens passerande, som under samma

halfår af dess fartyg erlagts; dock med skyldighet för bolaget att,

i händelse de intäkter, hvilka under hela den tid, subventionen afser,

af trafiken influtit, öfverskjuta hvad för bestridande af öfriga kostnader

för linjens uppehållande erfordras, till statsverket återbära så stor del

af understödet, som motsvarar öfverskottet; ägande bolaget att bland

omkostnader beräkna 5 procents amortering för år å värdet af de

ångare, som användas för linjens upprätthållande, äfvensom årligen

4 procents ränta å ångarnas efter afdrag af beräknade amorteringar

återstående värde.

8) Bolaget skall vara skyldigt att beträffande ifrågavarande företag

föra särskilda, fullständiga räkenskaper, hvilka med alla därtill hörande

handlingar och verifikationer skola granskas af en utaf Kungl. Maj:t

eller den myndighet, som Kungl. Maj:t förordnar, utsedd kontrollant.

9) I händelse Sverige under den tid, subventionen afser, invecklas

i krig, ställas bolagets för förbindelsen med Ostasien afsedda ångare

mot viss godtgörelse till svenska regeringens disposition.

De sålunda föreslagna grunderna äro i enlighet med kommers
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 168.

XJtskottets

yttrande.

kollega hemställan uppgjorda i hufvudsaklig öfverensstämmelse med

dem, som gälla för rederibolaget Nordstjerna^

Med hänsyn till storleken af det understöd, som, enligt hvad jag

nu tillåtit mig föreslå, skulle tilldelas bolaget, anser jag detsamma icke

böra bestämmas att utgå från någon af de under Kungl. Maj:ts disposition

ställda fonder, hvilka därigenom skulle för hårdt anlitas, utan

synes mig särskildt anslag böra för ändamålet af Riksdagen äskas.

Bolaget har för afsikt att så snart som möjligt sätta det beramade

företaget i gång. Med hänsyn till den tid, som åtgår för anskaffande

af fartyg äfvensom för de öfriga förberedelser, som kräfvas för ett så

omfattande företags igångsättande, torde säkerligen åtskilliga månader

förflyta, innan bolaget kan blifva i tillfälle att utsända någon ångare till

Ostasien och således komma i åtnjutande af den ifrågasatta subventionen.

Det belopp, som erfordras för kanalafgifternas gäldande under innevarande

år, kan därför icke nu med visshet beräknas. Då emellertid

den svenska linjen antages kunna öppnas under innevarande års sensommar,

torde ett belopp af 100,000 kronor för år 1907 få anses tillräckligt.

Därest, såsom lämpligt synes vara, det för år 1908 erforderliga

beloppet anvisas redan innevarande år, skulle således å 1908 års riksstat

behöfva uppföras ett belopp af sammanlagdt 470,000 kronor. Då den

del häraf som kan komma att på innevarande år belöpa, jämlikt bestämmelserna

i punkt 7 af ofvanintagna villkor för subventions åtnjutande,

icke skall till bolaget utbetalas förrän vid ingången af år 1908,

behöfver icke framställning göras därom, att ifrågavarande del af det

begärda anslaget må redan under år 1907 af Kungl. Maj:t disponeras.»

En regelbunden direkt sjöfartsförbindelse med Ostasien är utan

tvifvel för våra handels- och rederiintressen af stor betydelse såväl på

grund däraf, att genom en sådan förbindelse undanröjes det hinder

för en mera betydande export, som ligger i den omständigheten, att

de svenska varor, som nu äro afsedda att utskeppas till Indien, Kina,

Japan och Sibirien, för närvarande måste underkastas en med kostnad

och tidsutdräkt förenad omlastning i de stora engelska och kontinentala

frakthamnarna som ock därigenom att en stor del af de mellanhänder

mellan köpare och säljare, som för närvarande i allmänhet användas

beträffande de svenska exportvarorna, torde vid direkt fraktförbindelse

kunna i väsentlig mån undvaras och de svenska märkena således hafva

lättare att göra sig kända och efterfrågade. Då det emellertid ligger i

sakens natur, att ett företag som det ifrågasatta ej kan beräknas under

de första åren visa sig ekonomiskt bärande, har utskottet ansett, att

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 168-

17

statsunderstöd bör beredas detsamma, på sätt förut ägt rum beträffande

rederiaktiebolaget Nordstjärnans direkta ångbåtstrafik på La Plataländerna;

och har utskottet icke haft något att erinra mot hvad i sådant

afseende föreslagits eller beviljande af, dels såsom bidrag för anskaffande

af fyra ångare ett lån å 2,000,000 kronor med enahanda

villkor och återbetalningsskyldighet som äro stadgade i fråga om

lån från lånefonden till rederinäringens understödjande, dels ock en

årlig subvention af högst 370,000 kronor till täckande af afgifterna

för bolagets båtar vid passerandet af Suezkanalen.

I afseende å det ifrågasatta samarbetet med det Östasiatiske

kompagni i Köpenhamn har utskottet fäst sig vid hvad sökandena i

ärendet framhållit angående omöjligheten för fartygen att redan från

början erhålla full last från Sverige och nödvändigheten att, för att

företaget skall blifva ekonomiskt bärande, lasten kan kompletteras i

utländska hamnar. Enligt hvad utskottet inhämtat, förefinnes emellertid

bland de ångbåtslinjer, som från engelska och kontinentala hamnar

behärska trafiken på Östasien, eu i afsikt att utestänga konkurrens

bildad sammanslutning, hvilken genom sina bestämmelser om frakttaxor

och fraktrabatter så godt som omöjliggör för varuafsändare att skeppa

sitt gods med andra ångbåtslinjer än dem, som äro upptagna i denna

sammanslutning. En samverkan med ett uti denna förening upptaget

ångbåtsbolag anses därför såsom en nödvändig förutsättning för att åt

ett svenskt bolag bereda den utsikt till lastfyllnad uti hamnar som

beröras af omnämnda sammanslutning, förutan hvilken det svenska

företaget ej skulle vara ekonomiskt möjligt. Det ioreslagna svenska

ångfartygsbolagets upphofsmän hafva nu åvägabragt ett samarbete med

det Östasiatiske kompagni i Köpenhamn, som tillhör den omtalade

sammanslutningen, och anser man sig härigenom hafva grundad förvissning

om att de svårigheter, som eljest skulle hafva uppstått för

det svenska företaget med hänsyn till godsanskaffning från hamnar

utom Sverige, blifvit till en väsentlig del undanröjda.

I afseende å de af Kungl. Maj:t omnämnda villkor för understödets

åtnjutande har utskottet icke funnit annan anledning till erinran mot

desamma, än att det synts utskottet, som om, till förekommande af

missbruk beträffande utnyttjandet af den i mom. 6 omförmälda förmånen

af fri öfverresa och fritt vivre för svenska industriidkares och exportörers

ombud, kommerskollegi yttrande öfver framställning om sådan

förmån bör före dess beviljande inhämtas.

På grund af hvad sålunda anförts får utskottet hemställa:

Bih. till Riksd. Prof. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 106 Häft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 168.

att Riksdagen må, under förutsättning att det

under bildning varande aktiebolaget svenska ostasiatiska

kompaniet kommer till stånd samt att aftal

mellan detta bolag och det danska »östasiatiske kompagni»

varder träffadt om upprättande af gemensam

regelbunden ångbåtsförbindelse mellan Sverige och

Danmark, å ena, samt Ostasien, å andra sidan,

a) medgifva, det statskontoret må på enahanda

villkor och med enahanda återbetalningsskyldighet,

som i fråga om lån ur lånefonden till rederinäringens

understödjande äro stadgade, för anskaffande af fartyg

till uppehållande af nämnda förbindelse bevilja bolaget

lån å tillhopa 2,000,000 kronor, samt för sådant

ändamål bemyndiga riksgäldskontoret att, i mån af

behof, tillhandahålla statskontoret nämnda belopp, med

skyldighet för statskontoret att, i den mån de utlånade

medlen eller därå förfallna räntor varda till statskontoret

inbetalade, leverera hvad sålunda giddits tillbaka

till riksgäldskontoret;

b) såsom understöd åt nämnda bolag för uppehållande

af sådan förbindelse, hvarom nyss nämnts,

bevilja såsom förslagsanslag ett belopp af högst

1,850,000 kronor, att, på de villkor, Kungl. Maj:t i

hufvudsaklig öfverensstämmelse med de i statsrådsprotokollet

öfver finansärenden den 7 maj 1907 angifna

grunder må finna skäligt föreskrifva, för en

tid af fem är, räknadt från den dag, någon bolaget

tillhörig ångare först afgår från Sverige till Ostasien,

till bolaget utbetalas med belopp, motsvarande de af

bolaget för dess fartyg erlagda afgifter i Suezkanalen,

dock ej öfverstigande för år räknadt 370,000 kronor;

samt

c) till beredande af sådant understöd åt bolaget

för åren 1907 och 1908 af nämnda anslag å extra stat

för år 1908 anvisa ett belopp af högst 470,000 kronor.

Stockholm den 23 maj 1907.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1907.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.