Sök i Ratio Lex

Memorial med förslag till åtskilliga stadganden att införas i det nya reglementet för riksgäldskontor et.

1907-05-28 · 28 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 27 av 28 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1907:182, Memorial med förslag till åtskilliga stadganden att införas i det nya reglementet för riksgäldskontor et.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 182.

1

183.

Ank. till Riksd. kansli den 28 maj 1907, kl. 2 e. m.

Memorial med förslag till åtskilliga stadganden att införas

i det nya reglementet för riksgäldskontor et.

(R. A.)

Riksgäldskontoret får härmed öfverlämna förslag till åtskilliga stadganden

i det nya reglementet för riksgäldskontoret, hvilka stadganden angå:

återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar; från riksgäldskontoret

utgående riksdags- och revisionskostnader, afiöningar, förvaltningsutgifter

m. m.; samt fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och

uppdrag.

De föreslagna nya stadgandena i § 44 angående dyrtidstillägg åt tjänstemännen

vid justitieombudsmansexpeditionen, i § 46 angående utarbetande

af en historik öfver justitieombudsmansämbetets förvaltning samt i § 47

angående utgifvande af en uppslagsbok rörande innevarande års Riksdags

verksamhet grunda sig på Riksdagens bifall till utskottets utlåtanden nås

12 och 44 samt på det beslut, som Riksdagen medelst gemensam omröstning

fattat i anledning af utskottets utlåtande n:o 45.

Bestämmelserna i § 86 angående förvaltning af byggnadsfonden för

riksdags- och riksbankshus in. m. äro affattade i enlighet med hvad därom

föreslagits i sammansatta stats- och bankoutskottets af Riksdagen bifallna

memorial n:o 8.

Bih. till Riksd. Prof. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 117 Höft. (N:o 182).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Memorial N:o 182.

Ur § 88 har uteslutits det första stycket, som innehåller de efter ingången

af detta år ej längre gällande bestämmelserna om aflöning för vaktmästaren

vid Riksdagens hus.

I öfrigt äro de föreslagna stadgandena af lika innehåll med motsvarande

stadganden i nu gällande reglemente, hvarur uteslutits §§ 18—21

och 26—29, hvilka innehålla uppdrag, som numera blifvit fullgjorda.

Med förbehåll såsom vanligt att vid reglementets slutliga uppställning

få ändra paragrafernas nummerordning, där sådant kan erfordras, hemställer

utskottet,

att det nu öfverlämnade förslaget till stadganden

må af Riksdagen godkännas.

Stockholm den 28 maj 1907.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 182.

3

Angående riksgäldskontoret åliggande utbetalningar.

l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.

§ 9.

Eiksdagen har år 1898 beslutat, att till odlingslånefonden må under

hvart af åren 1899—1908 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande

annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och

uppå rekvisition af Kungl. Maj:t, öfverlämnas medel till så stort belopp, som

jämte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst

en million kronor årligen, samt att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla

godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels öfverlämnande

till fonden för riksgäldskontoret förorsakas.

§ 10.

Eiksdagen har år 1908 beslutat, att till odlingslånefonden må under

hvart af åren 1904—1908 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande

annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och

uppå rekvisition af Kungl. Maj:t, öfverlämnas medel till så stort belopp,

som jämte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande

af högst en million kronor årligen, samt att riksgäldskontoret skall af

fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels

öfverlämnande till fonden för riksgäldskontoret förorsakag.

§ 11-

Eiksdagen har år 1902 till bildande af en lånefond för torfindustriens

understödjande, särskild! tillverkningen af bränntorf och torfkol samt

framställandet af torfströ, att förvaltas och användas i öfverensstämmelse

med vissa angifna grunder, bemyndigat riksgäldskontoret att för ändamålet

i mån af behof tillhandahålla statskontoret ett belopp af högst

1,500,000 kronor samt medgifvit, att de kapitalafbetalningar, som skola å

de från fonden utgående lånen verkställas, må intill utgången af år 1908

tilläggas fonden.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Memorial N:o 182.

§ 12.

Riksdagen har år 1904, för bildande af en egnahemslånefond att användas

för af Riksdagen angifvet ändamål, bemyndigat riksgäldskontoret

att under åren 1905—1909 tillhandahålla statskontoret ett belopp af högst

tio millioner kronor; hvarjämte Riksdagen dels beslutat, att riksgäldskontoret

skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom

berörda medels öfverlämnande till fonden förorsakas riksgäldskontoret, dels

ock medgifvit, att de kapitalinbetalningar, som å de från fonden utlämnade

lånen verkställas, må intill utgången af år 1909 tilläggas fonden.

§ 13.

Riksdagen har år 1905, under de villkor och bestämmelser, som i

fråga om den redan bildade lånefonden för rederinäringens understödjande

stadgats med afseende å dess förvaltning och användning samt rörande

dispositionen af inflytande räntor och kapitalafbetalningar å de från fonden

utlämnade lån, bemyndigat riksgäldskontoret att, utöfver det till samma

fond år 1908 anvisade belopp af 5,000,000 kronor, i mån af behof tillhandahålla

statskontoret ytterligare 5,000,000 kronor.

§ 14.

1906 års Riksdag har, i anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda

framställning, beslutat, bland annat:

att en särskild fond å 800,000 kronor skall inrättas för befrämjande

af uppodling af jord i Norrland och Dalarna, från hvilken fond i mån af

tillgång lån må tilldelas landsting eller hushållningssällskap, som förklarat

sig villigt att utlämna låneunderstöd till mindre jordbrukare för uppodling

af till åker lämplig mark;

att inflytande räntor å de från fonden utlämnade lån må ingå till

fonden för att tillsammans med fondens öfriga tillgångar användas för det

med fonden afsedda ändamål;

att fonden skall af statskontoret förvaltas; samt

att bemyndiga riksgäldskontoret att för ändamålet under år 1907 i

mån af behof tillhandahålla statskontoret ett belopp af högst 100,000 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 182.

5

§ 15.

Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1896 års Riksdag beviljat

och ställt till Kungl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000 kronor,

att utgå under fem år från och med år 1897 med 1,500,000 kronor

årligen, dock så att belopp, som ej biff vit till utgående under ett af dessa

år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras,

ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af nya, ännu ej

påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa af Kungl. Maj:t beviljade

understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande villkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kungl. Maj:t,

som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka järnväg skall beröra, varande

det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen

erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande

med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens

granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,

skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital,

som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande

på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst sä

stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör

utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens utförande;

3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden

efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets

fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande

däraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet, som

bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalaingsskyldighet lämnadt

tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas,

och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondedel af

den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning af järnvägsanläggningen

blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af kungl. kungörelsen

den 11 december 1874, angående ordningen för afsyning och besiktning

af enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad,

och väg- och vatten byggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans

öppnande för allmän trafik;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträck
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Memorial N:o 182.

ningsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half

för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning därå;

b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre

år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kungl. Majrts bestämmande,

järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande

beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till

staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetslikviderna all öfrig ränta,

med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt,

så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så

länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd

medgifvits, blifvit till staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt

Kungl. Maj:ts bestämmande, järnväg senast skall vara färdig och för

trafik öppnad;

5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och

materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för

den af staten lämnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans

utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan

fordran i den järnväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen

beviljats; börande ej mindre, såsom villkor för statslånets erhållande

och tillgodonjutande, i bolagsordningen intagas stadgande om

bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets

järnväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran

hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till

dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats

för förut lyfta andelar af lånet; hvarjämte ofvanberörda sista tredjedel

ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt

framför hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets järnväg behörigen

meddelad;

6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd

ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innehar lån af

staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning

och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och

revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara

skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka

Kungl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de

villkor och kontroller, som af Kungl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 182.

7

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kungl.

Maj:t så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå

upplåtelse af den för järnvägsanläggningen erforderliga, kronan tillhöriga

mark, som står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är

om boställsjord eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes

upplåten kronojord, ersättning därför af bolaget bör lämnas i enlighet med

gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å kronans

ägor belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara

disponibla;

och åligger det fullmäktige att behörigen tillhandahålla och utbetala

de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag anvisa.

§ 16.

Till låneunderstöd för enskilda järnvägar bar 1901 års Riksdag beviljat

och ställt till Kungl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000

kronor, att utgå under fem år från och med år 1902 med 1,500,000 kronor

årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa

år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras,

ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af nya, ännu

ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa af Kungl. Maj:t beviljade

understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande villkor och bestämmelser:
l:o)

att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kungl. Maj:t, som

ock närmare bestämmer de ställen, hvilka järnväg skall beröra, varande det

sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen

erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande

med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens

granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,

skall vara skyldigt bos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital,

som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens

utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst

så stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden,

bör utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens utförande;

8:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden

efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets

fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakt
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Memorial N:o 182.

tagande däraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet, som

bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnadt

tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas,

och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondedel af

den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning af järnvägsanläggningen

blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af kungl. kungörelsen

den 11 december 1874, angående ordningen för afsyning och besiktning

af enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad,

och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans

öppnande för allmän trafik;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,

af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en

half för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning

därå;

b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre

år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande,

järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande

beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves,

till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetslikviderna all öfrig

ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet

godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande

fortfares så länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande

anstånd medgifvits, blifver till staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt,

Kungl. Maj:ts bestämmande, järnväg senast skall vara färdig och för trafik

öppnad;

5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och

materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för

den af staten lämnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans

utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan

fordran i den järnväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen

beviljats; börande ej mindre, såsom villkor för statslånets erhållande

och tillgodonjutande, i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets

skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg

med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran hos

bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till dess

inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 182.

9

förut lyftade andelar af lånet; hvarjämte ofvanberörda sista tredjedel ej må

utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför

hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets järnväg behörigen meddelad;
6:o)

att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd

ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innehar lån af staten,

och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och

räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall

bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara

skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka

Kungl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla

de villkor och kontroller, som af Kungl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga;

samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kungl. Maj:t

så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse

af den för järnvägsanläggningen erforderliga, kronan tillhöriga mark, som

står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord

eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten

kronojord, ersättning därför af bolaget bör lämnas i enlighet med gällande

expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å kronans ägor

belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla;

och åligger det fullmäktige att behörigen tillhandahålla och utbetala

de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag anvisa.

§ 17.

Riksdagen har år 1905 medgifvit, att å det af Riksdagen enligt skrifvelse

den 7 maj 1901 (n:o 74) till låneunderstöd för enskilda järnvägar

beviljade och till Kungl. Maj:ts förfogande ställda extra anslag af 7,500,000

kronor må, utan iakttagande af i statsrådsprotokollet öfver civilärenden

den 10 mars 1905 omförmälda, i Riksdagens berörda skrifvelse stadgade

villkor, åt Orsa—Härjeådalens järnvägsaktiebolag till fullbordande af den

redan påbörjade järnvägsanläggningen mellan Orsa och Sveg kunna anvisas

ytterligare ett låneunderstöd till belopp af 2,200,000 kronor, dock under

vilkor dels att landsting, kommuner eller enskilda i afgifven förbindelse,

som af Kungl. Maj:t godkännes, utfäst sig att, i händelse de af statsmedel

för järnvägsanläggningens utförande anvisade låneunderstöd jämte öfriga för

Bih. till Biksd. Prof. 1907. 4 Samt. 1 Afd. 117 Haft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Memorial N:o 182.

bolaget tillgängliga medel skulle visa sig icke vara tillräckliga för järnvägsbyggnadens

fullbordande enligt plan, som af Kungl. Maj:t fastställes, tillhandahålla

bolaget för detta ändamål ytterligare erforderliga medel intill

ett belopp af 250,000 kronor, dels ock att, därest från statsverkets sida

påyrkas inlösning af järnvägen, innan 10 år förflutit från det någon del

däraf öppnats för allmän trafik, staten skall äga påfordra, att inlösningsvärdet

bestämmes af gode män, på sätt i den å ifrågavarande järnvägsanläggning

meddelade koncessionen är föreskrifvet för den händelse inlösning

skulle senare ifrågakomma.

§ 18.

Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1906 års Riksdag beviljat

och ställt till Kungl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000

kronor, att utgå under fem år från och med år 1907 med 1,500,000

kronor årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett

af dessa år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod

disponeras, ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af

nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa af Kungl.

Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande villkor

och bestämmelser:

l:o); att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kungl. Maj:t,

som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka järnväg skall beröra, varande

det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för

möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens

användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens

granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,

skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett

kapital, som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens

utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst

så stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden,

bör utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens utförande;

8:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden

efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets

fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med

iakttagande däraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet,

som bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 182.

11

lämnadt tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman,

som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjämte en

tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning

af järnvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af

kungl. kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för afsyning

och besiktning af enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän

trafik förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till

banans öppnande för allmän trafik;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,

af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en

half för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning

därå;

b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre år,

dock icke utöfver ett år från den dag, då enligt Kungl. Maj:ts bestämmande

järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande

beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves,

till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetslikviderna all öfrig

ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt,

så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares

så länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande

anstånd medgifvits, blifver till staten inbetaldt;

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då enligt

Kungl. Maj:ts bestämmande järnväg senast skall vara färdig och för trafik

öppnad; och

d) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskrifven ordning

erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procent årlig ränta, intill dess

samma belopp varder behörigen inbetaldt;

5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och

materiel äfvensom all bolagets öfriga egendom skall utgöra säkerhet för

den af staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans

utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan

fordran i den järnväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen

beviljats; börande ej mindre såsom villkor för statslånets erhållande och

tillgodonjutande i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet

att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg med förmånsrätt

för samma fordran framför hvarje annan fordran hos bolaget, än ock

en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning med

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Memorial N:o 182.

ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för förut lyftade

andelar af lånet; hvarjämte ofvanberörda sista tredjedel ej må utbekommas,

förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje annan

fordran än statens blifvit i bolagets järnväg behörigen meddelad;

6:o) att KuDgl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd

ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innehar lån af staten,

och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning

och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor

skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara

skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik,

hvilka Kungl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt

alla de villkor och kontroller, som af Kungl. Maj:t pröfvas lämpliga och

nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kungl.

Maj: t så prof var lämpligt,

dels erhålla upplåtelse af den för järnvägsanläggningen erforderliga, kronan

tillhöriga jord sålunda: att jord, som står under kronans omedelbara disposition,

upplåtes utan någon ersättning; att jord från de under bruk och

bergverk för. nödigt skogsfång upplåtna kronoallmänningar upplåtes utan

annan godtgörelse än ersättning till vederbörande innehafvare för intrång i

nyttjanderätten; att jord från de genom domänstyrelsens försorg utarrenderade

kronoegendomar, hvilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas

fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond. upplåtes utan

annan ersättning än för minskning i arrendatorns brukningsområde under

den återstående arrendetiden äfvensom för skada och intrång; samt att

för jord, som är till boställe eller åt enskild person, menighet eller inrättning

med åborätt eller annorledes än hvad ofvan sagts upplåten, ersättning

skall lämnas såväl för själfva marken som för skada och intrång;

skolande ersättningen i ofvannämnda fall bestämmas i den ordning, förordningen

angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof den 14

april 1866 stadgar;

dels ock kostnadsfritt begagna för anläggningen sådana å kronans ägor

belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla;

och åligger det fullmäktige i riksgäldskontoret att behörigen tillhandahålla

och utbetala de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag

anvisa.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Statsutskottets Memorial N:o 182.

§ 19.

1899 års Riksdag har, under godkännande, till hufvudsakliga delar,

af de vid statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 6 mars 1899 fogade

förslagskontrakt angående förvärfvande för svenska statens räkning af bandelen

Örebro—Frövi af Örebro—Köpings järnväg och angående öfvertagande

af kontrakt om trafikerande af Örebro—Svärta järnväg, bemyndigat riksgäldskontoret

att enligt bestämmelserna i förstnämnda kontrakt fullgöra

likviden af köpeskillingen med tillhörande räntebetalning.

§ 20.

1902 års Riksdag har

a) för sin del förklarat, att hinder icke möter för försäljning

af fastigheten n:o 1 efter 1810 års nummerordning i kvarteret Lejonet i

Stockholm under villkor, dels att fastigheten inköpes för statsverkets räkning

för en köpeskilling af högst 2,250,000 kronor, hvilken köpeskilling

efter köpets anslutande, tills vidare och intill dess Riksdagen i fråga om

densammas utbetalande till säljaren annorlunda förordnar, skall för den

genom öfverenskommelsen emellan konung Gustaf III och prinsessan Sophia

Albertina den 17 mars 1788 bildade stiftelsens räkning innestå i riksgäldskontoret,

som å innestående beloppet årligen, räknadt från den dag

fastigheten till statsverkets disposition öfverlämnas, utbetalar fyra procent

ränta till den, som enligt bestämmelserna i nämnda öfverenskommelse må

vara därtill berättigad, dels att köpeskillingen må i sin helhet eller till

större eller mindre del, efter det Riksdagens medgifvande för hvarje särskilt

fall inhämtats, användas till fastighetsförvärf för omförmälda stiftelses

räkning; dels ock att statsmedel icke må användas till reparation

eller underhåll af sålunda inköpt fastighet eller till andra utgifter för

densamma; samt

b) bemyndigat riksgäldskontoret att, därest den ifrågavarande

försäljningen kommer till stånd, ej mindre verkställa den i mom. a) omförmälda

årliga ränteutbetalning, utan äfven tillhandahålla erforderliga

medel till de fastighetsinköp, som enligt samma moment framdeles kunna

för stiftelsens räkning förekomma.

§ 21.

1906 års Riksdag har, med bifall till därom af Kungl. Maj:t i proposition

n:o 180 gjord framställning, beslutat, bland annat:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Memorial N:o 182.

att en kraftstation för tillgodogörande af den staten tillhöriga vattenkraften

i Trollhätte strömmar skall anlaggas;

att till påbörjande af den för samma kraftstation erforderliga kraftkanalen,

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ett af styrelsen för Trollhätte

kanal- och vattenverk framlagdt, med ritning n:o 2 betecknadt förslag,

mellan de å ritningen med A och B betecknade punkter anvisa ett

belopp af 750,000 kronor;

att godkänna och antaga ett med propositionen framlagdt, den 13

mars 1906 upprättadt aftal med Trollhättans elektriska kraftaktiebolag angående

förvärf för 2,500,000 kronor och öfriga villkor åt Kungl. Maj:t

och kronan af alla samma bolag tillhöriga, inom Vassända-Naglums och

Trollhättans socknar belägna fastigheter jämte vatten- och fiskerätt, med

rätt för Kungl. Maj:t att i aftalet vidtaga de formella ändringar, som kunna

finnas påkallade; samt

att bemyndiga riksgäldskontoret att på rekvisition tillhandahålla Kungl.

Maj:t de medel, tillhopa 3,250,000 kronor, som erfordras för kraftkanalens

påbörjande och fullgörande af likviden till Trollhättans elektriska kraftaktiebolag.

§ 22.

1906 års Riksdag har, till fortsättande af arbetet med utläggning

af ytterligare ett järnvägsspår mellan Järfva och Uppsala järnvägsstationer,

för år 1907 till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett belopp

af 500,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 23.

Riksdagen har år 1906

dels medgifvit, att inköp af sådana, helt eller delvis, i enskild ägo

befintliga vattenfall, som inom den närmaste framtiden anses komma att

för drift af statens järnvägar erfordras och hvilkas inköp icke utan men

för staten anses kunna uppskjutas, må af Kung). Maj:t beslutas till ett

sammanlagdt belopp af intill 5,000,000 kronor; samt att den afkastning,

samma vattenfall kunna komma att lämna under tiden, intill dess de varda

för det med inköpet afsedda ändamålet använda, skall inlevereras till statskontoret

för att redovisas under titel extra uppbörd;

dels ock bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att i mån af

behof, enligt Kungl. Maj:ts rekvisition, utanordna för ändamålet erforderliga

medel intill nämnda summa.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 182.

15

5:o. Från riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,

aflöningnr, förvaltningsutgifter m. in.

§ 36.

Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader

skola, intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande

af samma genom Riksdagens statsutskott fullmäktige till efterrättelse

härvid meddelade beslut, omedelbart från riksgäldskontoret till vederbörande

utbetalas, hvarförutan sådana af Riksdag föranledda utgifter,

som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet dels redan blifvit, dels

framdeles varda af Kungl. Maj:t godkända och å statskontoret anvisade,

må, efter erhållna rekvisitioner och anställd granskning af därför aflämnade

verifikationshandlingar, statskontoret af riksgäldskontoret godtgöras.

§ 37.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten för vederbörligt

underhåll och tillsyn af den för Riksdagens sammankomster afsedda

fasta egendom äfvensom för de uti samma egendom befintliga inventariers

underhåll och komplettering skola utaf riksgäldskontorets medel bestridas,

i likhet med andra till så kallade kontorsexpenser vanligen hänförda utgifter.

§ 38.

1906 års Riksdag har, med bestämmande att vaktmästaren vid Riksdagens

hus skall benämnas öfvervaktmästare vid Riksdagens hus, dels för

honom fastställt följande aflöningsförmåner att från och med år 1907 utgå,

nämligen

lön........................................................................... kronor 1,400: —

tjänstgöringspenningar ....................................... » 600: —

kronor 2,000: —

samt fri bostad med nödigt bränsle och elektriskt ljus, dock med en strömförbrukning

af högst 75 kilowatt om året, äfvensom uniformsbeklädnad,

dels och föreskrifvit, att i fråga om tjänstgöringspenningars och pensions

erhållande skola för öfvervaktmästaren vid Riksdagens hus gälla samma

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Memorial N:o 182.

bestämmelser, som i riksgäldskontorets reglemente finnas för vaktmästare

vid detta verk angifna, samt att aflöning och pension till bemälde öfvervaktmästare

skola i riksgäldskontorets räkenskaper uppdebiteras och utbetalas

såsom kostnad af Riksdagens hus.

§ 39.

Riksdagen har år 1905 beviljat maskinisten vid Riksdagens hus Karl

Gustaf Oskar Nilsson en pension till belopp af 700 kronor årligen att från

och med månaden näst efter den, under hvilken Nilsson af fullmäktige i

riksgäldskontoret entledigas från sin befattning, till honom under hans

återstående lifstid från riksgäldskontoret utbetalas.

§ 40.

Riksdagen har till fullmäktiges i riksgäldskontoret disposition anvisat

ett särskildt årligt arfvode till belopp, som för tiden från och med år 1901

bestämts till 1,000 kronor, att tills vidare i början af hvarje år efter vederbörligen

fullgjord redovisningsskyldighet för det senast förflutna året tilldelas

den person, som därunder haft sig af fullmäktige uppdragen befattningen

att emottaga, vårda, utdela och redovisa ej mindre de från trycket

utgifna riksdagsprotokoll jämte därtill hörande bihang, än äfven andra tryckta

handlingar, som blifvit till riksgäldskontoret aflämnade och finnas i kontorets

förvar för att därstädes på föreskrifvet sätt tillhandahållas och utdelas;

börande den, som erhåller detta arfvode, emot åtnjutandet däraf vara

skyldig att, då tryckning på allmän bekostnad förekommer af sådana handlingar,

som kunna anses tillhöra Riksdagens protokoll eller skola bland

riksdagsmännen utdelas, vaka däröfver, att det i sådant afseende erforderliga

antal exemplar varder afdraget och till riksgäldskontoret vederbörligen aflämnadt,

äfvensom att fullgöra öfriga åligganden, som med nämnda befattning

hittills varit eller hädanefter enligt därom meddelade föreskrifter varda

förenade.

§ 41.

För komplettering och utvidgande af Riksdagens bibliotek samt dermed

förenade utgifter utgår ett årligt anslag af 4,500 kronor; och skola

de af 1882 års Riksdag fastställda stadgar för Riksdagens bibliotek, med

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 182.

17

däri vid 1894 och 1899 års riksdagar vidtagna ändringar, samt instruktion

för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjäna till efterrättelse.

Riksdagen har meddelat följande bestämmelser att från och med år

1901 tillämpas:

a) att aflöningen för Riksdagens bibliotekarie utgår med:

lön........................................................................... kronor 3,000: —

och tjänstgöringspenningar................................. 3> 1,500: —

kronor 4,500: —;

att lönen må kunna, efter fem års tjänstgöring i befattningen, ökas

med 500 kr. och, efter tio års tjänstgöring, med ytterligare 500 kronor;

att i fråga om tjänstgöringspenningars och pensions erhållande samma

bestämmelser gälla för Riksdagens bibliotekarie, som i riksgäldskontorets

reglemente finnas för detta verks tjänstemän angifna;

att bibliotekarien äger, när sådant utan hinder för göromålens behöriga

gång kan ske, utan afdrag å den för honom fastställda aflöning, åtnjuta

semester under en och en half månad årligen å tid, som fullmäktige bestämma;
att

bibliotekarien skall vara skyldig att ställa sig till efterrättelse

gällande eller blifvande stadgar för Riksdagens bibliotek och instruktion

för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek;

b) att fullmäktige i riksgäldskontoret äga att vid Riksdagens

bibliotek anställa en vaktmästare med åtnjutande af dels:

lön..,;.......................................................................... kronor 600: —

tjänstgöringspenningar...........,................................. » 200: —

kronor 800: —;

dels ock antingen fri bostad med nödig vedbrand eller, i stället för

denna förmån, 200 kronor såsom tjänstgöringspenningar, hvilken aflöning

må kunna efter fem års ordinarie tjänst höjas, lönen med 100 och tjänstgöringspenningarna

med 100 kronor;

att i fråga om tjänstgöringspenningars och pensions erhållande samma

bestämmelser gälla för den vid Riksdagens bibliotek anställda vaktmästare,

som i riksgäldskontorets reglemente finnas för vaktmästarne vid

detta verk angifna;

c) att såväl bibliotekariens som vaktmästarens vid Riksdagens bibliotek

aflöning och pension skola utgå af förslagsanslaget till riksdagskostnader;

och

Bih. till Biksd. Prot. 1907. 4 Sami. 1 Å/d. 117 UO/t.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Memorial N:o 182.

d) att fullmäktige i riksgäldskontoret äga att under riksdag vid

Riksdagens bibliotek anställa en amanuens med arfvode af 6 kronor 50

öre om dagen samt att tilldela vaktmästaren vid biblioteket, förutom hans

ofvan berörda aflöning, ett extra arfvode af 2 kronor 50 öre om dagen

under den tid, Riksdagen är samlad.

Enligt beslut af 1905 års Riksdag har ett årligt anslag af 1,000 kronor

ställts till fullmäktiges i riksgäldskontoret förfogande för beredande

åt Riksdagens bibliotekarie under de tider, då sådant pröfvas vara erforderligt,

af biträde vid katalogisering samt vissa andra i biblioteket förekommande

göromål.

Riksdagen har år 1905 bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att

under de tider af året, då behof däraf förefinnes, vid biblioteket anställa

en extra vaktmästare med åtnjutande under den tid riksdag pågår af enahanda

arfvode, som är eller varder bestämdt för vaktmästare hos Riksdagens

kamrar, samt å andra tider mot den godtgörelse, som fullmäktige

pröfva skälig.

§ 42.

De traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma Riksdagens

revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar,

utbetalas af riksgäldskontoret; ägande revisorerna att, utom de af dem

fastställda arfvoden till de hos dem anställda sekreterare samt kameral-,

kansli- och vaktbetjäning, på riksgäldskontoret anvisa ersättning för inköp

af papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter, för annonser om revisorernas

sammanträden samt för de kostnader, som kunna föranledas af verkställda

resor.

Kostnaderna för tryckning, häftning och utdelning af revisorernas

berättelse öfver revisionen af statsverket, riksbanken och riksgäldskontoret,

äfvensom af de förklaringar, som i anledning däraf kunna varda afgifna,

böra äfven af riksgäldskontorets medel bestridas.

§ 43.

Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anställda

kansli- och vaktbetjening bör af riksgäldskontoret utbetalas; skolande lönen

för justitieombudsmannen, under den tid innevarande Riksdags statsreglering

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 182.

19

kommer att blifva gällande, utgå med 8,000 kronor, eller lika belopp,

som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör; hvaremot

justitieombudsmannen, därest han förut innebar tjänst på rikets stat, är

skyldig att den därmed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär

justitieombudsmanslönen.

Utöfver den fastställda aflöningen äger den justitieombudsman, som

hädanefter tillträder detta ämbete och dessförinnan icke är i hufvudstaden

bosatt, att såsom flyttningshjälp uppbära från riksgäldskontoret 1,500 kronor.

För ofvan bemälda kansli- och vaktbetjaning utgår aflöningen med

följande årliga belopp, nämligen:

för sekreteraren med 4,500 kronor;

en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,

med 3,000 kronor; hvilka två löner dock kunna höjas efter fem

år med 500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor;

j> en kanslist med 2,500 kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen

att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göromålens

gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m.

använda nämnda belopp, dock med skyldighet å hans sida att för

medlens användning redovisa; samt

för en vaktmästare med 950 kronor, hvilket belopp dock efter fem års

innehafvande af tjänsten kan höjas med 100 kronor.

I öfrig! skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser

och villkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande,

gälla äfven för justitieombudsmansexpeditionen; hvarjämte särskild! är stadgadt,

dels att sekreteraren hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning

jämväl bestrida de göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen

hos tryckfrihetskommittén, dels att, därest han förut innehar tjänst på rikets

stat, samma villkor och förbehåll skola vid uppbärandet af ofvan berörda

aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende på’ utbetalningen af justitie©mbudsmanslönen

vid enahanda fall.

§ 44.

Riksdagen har, för beredande af dyrtidstillägg åt tjänstemännen vid

justitieombudsmansexpeditionen, för år 1907 anvisat 600 kronor att af

riksgäldskontoret utbetalas med iakttagande, att för beräknande af dyrtidstillägg

skola, gälla följande grunder:

opaginerad Kontrollera mot PDF

so

Statsutskottets Memorial N:o 182.

l:o) Dyrtidstillägg utgår med tio procent å kontant aflöning, dock

icke i något fall med högre belopp än 300 kronor;

2:o) Från åtnjutande af dyrtidstillägg undantagas:

a) de tjänstemän, i hvilkas aflöning ingår bostads- eller boställsförmån

in natura;

b) de tjänstemän, hvilkas aflöningsförmåner af statstjänst för innevarande

år uppgå till högre belopp än 5,000 kronor;

c) de tjänstemän och betjänte, hvilkas sammanlagda inkomster af

arbete, dyrtidstillägget oberäknadt, år 1906 af vederbörande taxeringsmyndigheter

uppskattats till högre belopp än 5,000 kronor;

8:o) Dyrtidstillägg till den, som af statens medel åtnjuter lön eller

arfvode för två eller flera befattningar, utgår endast för en af dessa, nämligen

för den, som jinedför högsta aflöningen, eller, därest denna på mer

än ett ställe är lika, för den af dem, till hvilken han först blifvit befordrad;

samt

4:o) Dyrtidstillägget anses tillhöra lönen.

§ 45.

Till kostnader för justitieombudsmannens ämbetsresor bör riksgäldskontoret

uppå hans rekvisition och emot därför inom hvarje års utgång afgifvande

redogörelse förskottsvis utbetala en summa af 2,000 kronor.

Till bestridande af expenser vid justitieombudsmannens och tryckfrihetskommitténs

expedition bör årligen ett belopp af 1,000 kronor, emot

behörig redogörelse, förskottsvis af riksgäldskontoret till justitieombudsmannen

utbetalas.

^Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens ämbetsberättelser

jämte därtill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars

tryckning anskaffas genom fullmäktiges försorg; dock skall den

därvid erforderliga korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande

samtliga trycknings- och häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser

och bilagor omedelbart utaf riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de

till expenser för sagda expedition beviljade anslag, hvaremot de medel,

hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning i bokhandeln, skola af

justitieombudsmannen, som härom äger foga anstalt, inför fullmäktige särskilt

redovisas.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 182.

21

§ 46.

Riksdagen bär år 1907 dels uppdragit åt justitieombudsmannen att

låta utarbeta och i en upplaga af 1,000 exemplar till trycket befordra en

utförlig historik öfver justitieombudsmansämbetets förvaltning under det första

seklet af detta ämbetes tillvaro, dels ock bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontor

att till justitieombudsmannen, på dennes rekvisition och emot

framdeles skeende redovisning, förskottsvis utbetala för arbetets utförande

nödiga medel intill ett belopp af 20,000 kronor att utgå af förslagsanslaget

till riksdasrskostnader.

§ 47.

För utgifvande af en uppslagsbok, innefattande redogörelse öfver 1907

års Riksdags verksamhet, bar Riksdagen bemyndigat fullmäktige att af förslagsanslaget

till riksdags- och revisionskostnader m. m. utbetala ett belopp

af 1,000 kronor, under villkor att 400 exemplar af boken varda till riksgäldskontor

för utdelning bland Riksdagens ledamöter kostnadsfritt öfverlämnade.

§ 48.

Såsom arfvode åtnjuter fullmäktiges ordförande 8,200 kronor, samt

hvar och en af de öfrige fullmäktige 1,600 kronor årligen; hvarförutom

fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, äger att för en resa årligen till

och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma grunder,

som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens

ledamöter.

Fullmäktiges deputerade åtnjuta härjämte särskilda årliga arfvoden,

som utgå med 5,000 kronor till förste deputeraden och med 8,00''0 kronor

till andre deputeraden.

§ 49.

Aflöningen för riksgäldskontorets tjänstemannapersonal och vaktbetjäning

utgår enligt den af Riksdagen för nämnda verk fastställda af

löningsstat, hvilken icke får öfverskridas.

§ 50.

Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier,

som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, äga fullmäktige att an
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Memorial N:o 182.

vända 8,000 kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke

behöft utgifvas under ett påföljande år ej för samma ändamål användas.

För öfrigt äga fullmäktige icke att tilldela betjäningen vid riksgäldskontoret

hvarken ljuspenningar eller andra arfvoden än de i aflöningsstaten

och detta reglemente särskildt bestämda eller medgifna.

§ 51.

Såsom begrafningshjälp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade

tjänstemän och vaktbetjänte vid riksgäldskontoret och f. d. generalassistanskontoret

äga fullmäktige att under loppet af hvarje år disponera

en summa af högst 225 kronor.

§ 52.

Därest änke- och pupillkassans vid riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen

granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa

riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de

utbetalningar, som därunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen,

inom ett belopp af högst 2,250 kronor för året, af riksgäldskontorets

medel godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma

för ett år ej behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas,

och under villkor, att delägarnes bidrag under tiden utgå utan förminskning

af deras uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda

belopp, samt att pensionerna för änkor och barn efter ämbets- och tjänstemän

samt vaktbetjänte vid riksgäldskontoret icke få höjas utöfver en

fjärdedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delägaren senast vid

detta verk innehaft, och för tjänstemäns samt vaktbetjäntes vid f. d.

generalassistanskontoret efterlämnade änkor och barn icke utöfver fem sextondedelar

af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda kontors

tjänstemannapersonal stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad

och vederbörligen inbetald.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 182.

23

Angående fullmäktige tillhörande särskilda åligganden

och uppdrag.

§ 83.

Fullmäktige skola minst eu gång hvarje år granska kamrerarens och

kassörens anteckningsböcker jämte ombudsmannens diarium samt genomgå

och inventera de under kamrerarens och kassörens vård befintliga låne- och

säkerhets- med flere handlingar.

§ 84.

En gång hvarje år böra fullmäktige anställa besiktning å Riksdagens

hus, hvilket står under deras vård och inseende.

Dessutom har Riksdagen uppdragit åt fullmäktige att låta tillse, det

icke allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra

inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris

på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen

utsättes, jämte tiden, då inköpet ägt rum, äfvensom att, vid

skeende kasseringar af obrukbara eller obehöfliga inventarier, desamma varda

utur inventarieförteckningen afförda, med anteckning af det pris, hvartill

desamma vid möjligen skeende försäljning blifvit föryttrade.

§ 85.

Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och

lägenheter inom Riksdagens hus af fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt

begagnande ej allenast af de kommittéer och revisioner, som kunna

varda af Kungl. Maj:t sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga

lokaler inom kronans hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå,

utan äfven af allmänna ämbetsmyndigheter, som antingen af särskild anledning

icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade ämbetsrum eller

också sakna egen lokal, äfvensom för andra, allmänt gagn afseende ändamål;

ägande fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de villkor, som

fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas

noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse

bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen och

s. 24 Kontrollera mot PDF

Statsutikottétn Mmwrial Nto 182.

24

inventarierna därförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt

skick samt, om så erfordras, reparerade.

§ 86.

Fullmäktige i riksgäldskontor^ äga att förvalta den jämlikt beslut

vid 1868 års riksdag bildade byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus.

Gemensamt med fullmäktige i riksbanken äga fullmäktige i riksgäldskontoret

att vidtaga de åtgärder, som erfordras för utförande af Riksdagens

beslut i fråga om nya byggnader för Riksdagen m. m. och riksbanken,

allt i öfverensstämmelse med de närmare föreskrifter, som i särskilda

skrifvelser af den 11 och 12 maj 1888 samt den 6 april 1906

blifvit af Riksdagen meddelade.

§ 87.

Då revisorerna öfver stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda,

skola fullmäktige till dem afgifva berättelse om riksgäldskontorets ställning

och förvaltning under den tid, som revisorernas granskning kommer att

omfatta.

Dessutom skola fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen

afgifva och till statsutskottet aflämna berättelse för hela den tid, som förflutit,

sedan fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.

§ 88.

Fullmäktige böra hvarje år till Riksdagens revisorers första sammanträde,

som skall äga rum i Riksdagens hus i Stockholm den 1 oktober

eller, om helgdag då inträffar, dagen därefter, utfärda kallelse genom kungörelse

i tidningar.

Därest revisor, sedan lagtima riksdag är afslutad och innan revisorerna

sammanträdt, hos fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen,

skola fullmäktige ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande suppleanten.

På enahanda sätt förfares, då hinder anmäles af inkallad suppleant.

§ 89.

Efter hvarje revisions slut skola fullmäktige föranstalta om tryckning

och utdelning med allmänna tidningarna af revisorernas öfver revisionen af

statsverket och riksgäldskontoret afgifna och fullmäktige tillställda berättelser

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 182.

25

jämte därtill hörande förklaringar, hvilka handlingar äfven genom fullmäktiges

försorg böra till näst sammanträdande Riksdag och revisorer öfverlämnas.

§ 90.

Före nästkommande riksdags början böra fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens

protokoll med därtill hörande bihang under samma riksdag erforderliga

papper och, med behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade

föreskrifter, låta upprätta kontrakt angående verkställighet af såväl protokollets

som bihangets tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af

de skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde

erfordras; samt

c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarna i Riksdagens

hus.

Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i

allmänna tidningarna, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla

och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda tryckningsmed

flere arbeten.

För öfrigt äga fullmäktige att utse någon bland riksgäldskontorets

tjänstemän, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda

och efter vederbörliga rekvisitioner utlämna de upphandlade effekterna samt

ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp,

äfvensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje

kalenderårs slut upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa

af honom mottagna effekter.

§ 91.

Som, enligt de af Kungl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den

27 april 1894 fastställda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanal verkets

räkenskaper skola årligen granskas utaf två revisorer, af hvilka den

ene bör utses af fullmäktige i riksgäldskontoret, så skola fullmäktige för

hvarje revision välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga.

Jämväl skola fullmäktige, i enlighet med den af Kungl. Maj:t för Kinda

kanals aktiebolag den 4 september 1874 fastställda bolagsordning, årligen

utse en revisor att granska detta bolags förvaltning och räkenskaper.

Bill. till Riksd. Prof. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 117 Haft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Memorial IS: o 182.

§ 92.

Då de bolag, som för järnvägsanläggningars utförande från riksgäldskontoret

utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kungl. Maj:t och

kronan afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kungl.

Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och

räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till civildepartementet

insändas, böra fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser

taga under öfvervägande, huruvida några åtgärder erfordras för

bevarande af riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgifna lånens

fortsatta likviderande.

§ 93.

Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som

skall vara vice ordförande, utses af fullmäktige i riksgäldskontoret. Likaså

utses af fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen af hypoteksbankens

förvaltning och räkenskaper eu revisor, som vid revisionen förer ordet.

Dessutom böra fullmäktige utse ett ombud såväl till den allmänna ordinarie

sammankomst, som mellan hypoteksbankens delägare skall äga rum hvarje

år efter afslutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst.

§ 94.

Fullmäktige i riksgäldskontoret skola bland sigj utse en ledamot i

postsparbankens styrelse.

§ 95.

Öfverinseendet öfver Kiksdagens bibliotek tillkommer fullmäktige i

riksgäldskontoret; och skola fullmäktige bland sig utse en inspektor för

utöfvande af den närmaste tillsynen öfver biblioteket.

§ 96.

Riksdagen har år 1906 dels uppdragit åt fullmäktige i riksgäldskontoret

att, för utrönande huruvida lämpliga konstverk kunna erhållas för

dekorering af de härtill afsedda större fälten i riksdagshusets plenisalar,

anordna en täflan mellan konstnärer samt därefter jämte framläggande af

det vunna resultatet till Riksdagen göra den framställning, hvartill förhållandena

föranleda, dels ock bemyndigat fullmäktige att af förslagsanslaget

till riksdagskostnader i mån af behof använda ett belopp af 10,000 kronor

till bestridande af kostnaden för berörda täflan.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 182.

27

§ 97.

Riksdagen har år 1906 dels uppdragit åt fullmäktige i riksgäldskontoret

att för begränsning af platsen framför riksdagshuset låta mot Norrbro

uppföra en barriär af sten med erforderliga öppningar för trafiken, dels ock

bemyndigat fullmäktige att af förslagsanslaget till riksdagskostnader i mån

af behof för nämnda ändamål använda ett belopp af 26,000 kronor.

§ 98.

Gemensamt med fullmäktige i riksbanken skola riksgäldskontorets

fullmäktige:

a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kungl. Maj:t i fråga

om den ort, där riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande

eller pest eller andra lika viktiga hinder göra riksdags hållande i hufvudstaden

omöjligt eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § regeringsformen)

;

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning,

i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt,

men kamrarna icke hunnit om fördelningen däraf blifva ense (109 §

regeringsformen);

c) uti justitieombudsmansämbetet genast insätta den man, som blifvit

utsedd till efterträdare åt justitieombudsmannen, ifall denne mellan riksdagarna

afsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom

utvälja annan behörig man i stället för justitieombudsmannens utsedde

efterträdare, därest äfven han mellan riksdagarna afsäger sig förtroendet

eller i justitieombudsmansämbetet insättes eller med döden afgår (98 §

regeringsformen);

d) för framtida uppsikten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande

utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å bankens

och riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal,

än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens

räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år,

och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill

utsedda personer kunna återväljas.

Vid fullmäktiges i banken och riksgäldskontoret gemensamma sammanträden

böra, såvidt beslut skall kunna fattas, minst fem af fullmäktige

i hvartdera verket vara tillstädes.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Memorial N:o 182.

% 99.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för

justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat,

skola tre bland fullmäktige i riksgäldskontoret vara tillstädes.

CENTKALTRYCKERIET, STOCKHOLM 190 7

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.