Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående riksgäldskontorets förvaltning under den tid, som förflutit sedan ansvarsfrihet senast tillerkändes fullmäktige i nämnda kontor.

1907-02-08 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1907:23, Utlåtande, angående riksgäldskontorets förvaltning under den tid, som förflutit sedan ansvarsfrihet senast tillerkändes fullmäktige i nämnda kontor.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 23.

1

Nso Z3.

Ank. till Riksd. kansli den 8 februari 1907, kl. 1 e. m.

Utlåtande, angående riksgäldskontorets förvaltning under den tid,

som förflutit sedan ansvarsfrihet senast tillerkändes fullmäktige

i nämnda kontor.

(R. A.)

Sedan statsutskottet tagit kännedom om den af Riksdagens år

1906 församlade revisorer afgifna berättelsen om granskning af riksgäldskontorets

tillstånd och förvaltning samt genomläst de protokoll,

som blifvit förda hos fullmäktige i riksgäldskontoret efter den 28 september

1906, med hvilken dag revisorernas protokollsgranskning slutade,

till och med den 18 januari 1907, hvilken dag fullmäktiges berättelse

till Riksdagen blifvit afgifven, får utskottet nu meddela yttrande i

anledning af berörda, sålunda verkställda granskning.

l:o.

Angående skillnaden mellan statens utgifter för järnväg slån och statens

inkomster dels af behållna järnvägstrafikmedel, dels af enskilda

järnvägsaktiebolags annuitetshkvider.

Till fullföljande af de i ofvan angifna hänseende af föregående

Riksdagars statsutskott lämnade uppgifter får utskottet för det senast

tilländagångna året 1906 meddela följande siffror.

Bih. till Riksd Prof. 1907. 4 Sami. 1 Åfd. 16 Raft. (N:o 23.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 23.

Till statskontoret levererad behållning af trafikinkomster

å statens järnvägar ................................... Kr.

Till riksgäldskontor inbetald ränta å lånen till enskilda

järnvägsaktiebolag0) ...... Kr. 1,674,854: 4i.

Amortering å dito........................... 706,871:17.

Af riksgäldskontoret utbetald ränta å de fonderade

statslånen ..................................... Kr. 13,301,184: 62.

Med anledning däraf att i denna

post ingår ränta å medel, som

upplånats dels för nedan nämnda,

under statskontorets förvaltningstående

fonder, dels för utveckling

af statens telefonväsende,

dels för inköp af Trollhätte

kanalverk, dels ock för beredande

åt riksgäldskontoret af

kassareserver i utlandet till belopp

af 15,000,000 kronor, bör

från ofvan utförda räntepost

afdragas:

Af statskontoret till riksgäldskontoret

levererade ränte medel

från odlingslåne
fonden

............ Kr. 157,815: 86.

från torfindustri
fonden

............ „ 22,043: 56.

från rederinä
ringsfonden

... „ 201,350: 56.

från egnahems
lånefonden.

..... „ 257,346 : 84.

af telegrafstyrelsen

betald

ränta å i riksgäldskontoret

lyftade medel

för utveckling

Transport Kr. 638,556: 82.~Kt\ 13,301,184: 62. Kr.

*) Den för år 1906 debiterade räntan utgjorde kr. 1,998,226: 31.

17,300,000: —

2,381,725: 58.

19,681,725: 58.

19,681,725: 58.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottess Utlåtande N:o 23.

3

Transport

af statens telefonväsen

de ...

till riksgäldskontoret

erlagd

ränta för

år 1906 å kö
-

Kr. 638,556: 82. Kr. 13,301,184: 62. Kr. 19

,68

321,902: so.

peskillingen

för Trollhätte

kanalverk...... „ 205,982: 16.

till riksgäldskontor

influtna

räntor å

förberörda utländska

kassareserver

omkring

.............. „ 480,000: — „ 1,646,441: 48.

“Kr. 11,654,743: 14.

Däremot skall härtill läggas af

riksgäldskontoret utbetald ränta

dels å de af staten i följd af västkustbanans

förvärfvande öfvertagna

kommunlånen

...... Kr. 34,390: 67.

dels ock å den

hos staten innestående

andelen

af köpeskillingen

för

bandelen Örebro—Frövi

,, 120,000: — ,, 154,390: 6 7.

Utvisande dessa sammanlagda belopp

en statens ränteutgift å

upplåningen för järnvägar af Kr. 11,809,133: 81.

Enligt gällande

amorteringsplaner

verkställd

kapital
-

.,725: 58.

Transport Kr. 11,809,133: 8i. Kr. 19,681,725: 58.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets Utlåtande N:o 23.

Transport Kr. 11,809,133: si. Kr. 19,681,725: 58.

afbetalning å

de fonderade

statslånen . Kr. 3,167,726: 67.

Stadgad afsättning

till amortering

å dito „ 397,633: 33.

Kapitalafbetalning

å af staten

öfvertagna

kommunlån __30,661: 11. „ 3,596,021: 14, „ 16,405,154: 95.

Öfverskott statsverket till godo ..................................... Kr. 4,276,570: 63.

Härvid är att märka, att å vissa lån till enskilda järnvägsanläggningar

för år 1906 upplupit ränta, med hvars erläggande anstånd af

Riksdagen medgifvits, men hvilken räntefordran i själfva verket utgör

ett riksgäldskontorets, under året uppkomna tillgodohafvande hos enskilda

järnvägar. Detta räntebelopp uppgår till 217,798 kronor 24 öre.

2:o.

Fullmäktige hafva å sid. 9—17 af sin till Riksdagen afgifna, i

statsutskottets memorial n:o 1 intagna berättelse meddelat, hvilka då

till betalning förfallna annuitetsbelopp å de från riksgäldskontoret till

kanal- och järnvägsanläggningars utförande samt till byggnader utgifna

lån icke vid nämnda tid blifvit af vederbörande gäldade. Enligt hvad

utskottet inhämtat, har efter berättelsens afgifvande icke inträffat annan

förändring i berörda hänseende, än att direktionen för högre lärarinneseminarium

i Stockholm erlagt förfallen annuitet å lånet för inköp af

byggnad åt seminariet samt att i afräkning å förfallen skuld för det till

förändring och tillbyggnad af elementarläroverksbyggnaden i Skara beviljade

lånet inbetalts 1,000 kronor.

Till jämförelse mellan förhållandena under de senast förflutna

åren vill utskottet här meddela, att riksgäldskontorets fordran för förfallna,

men icke verkställda inbetalningar å utgifna lån för enskilda

järnvägar, kanal- och slussanläggningar m. m. uppgått till följande

belopp (oberäknadt upplupna s. k. öfverräntor å förfallna annuiteter),

nämligen:

Vid början af år 1898 ............................ kronor 2,336,180: 09.

1899 .............................. „ 1,909,558: 73.

1900 ............................ „ 2,031,872: 33.

11

77

>7

71

11 17

11 71

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 23.

Vid början af år 1901

i? it ii ii 1902

„ „ „ „ 1903

„ „ „ „ 1904

„ „ „ „ 1905

» » » n 1906 ...

„ » n » 1907 -

kronor 2,184,776: 46.

„ 2,471,279: 06.

„ 2,593,918: 77.

„ 2,978,329: 88.

„ 2,414,023: 89.x)

„ 2,044,888: 65.1)

„ 2,457,777: 71.

3:o.

Angående infriande af riksgäldskontor skulder till Södertälje

stads kyrka och till skepparesocieteten i Stockholm.

(Revisionsberättelsen sid. 51 och 372—380.)

I fråga härom hafva Riksdagens revisorer anfört följande:

Bland riksgäldskontorets icke fonderade skulder med ränta finnas

under gemensam benämning »det s. k. gamla lånet» upptagna två skuldposter,

den ena å 750 kronor till Södertälje stads kyrka och den andra

å 9,375 kronor till skepparesocieteten i Stockholm. Dessa skulder, som

löpa med fem procent ränta, äro visserligen från riksgäldskontorets sida

ouppsägbara, men revisorerna anse sig emellertid, med hänsyn till

önskvärdheten af en reglering af dessa gamla skuldförhållanden, böra

ifrågasätta, huruvida icke från fullmäktiges sida lämpligen borde vidtao-as

åtgärd i syfte att genom öfverenskommelse med vederbörande

förskaffa riksgäldskontoret rätt att infria berörda skulder.

Med afseende å uppkomsten och beskaffenheten af riksgäldskontorets

ifrågavarande skulder hafva fullmäktige lämnat en utförlig redogörelse,

hvaraf utskottet får här meddela följande.

Beträffande skulden till Södertälje stads kyrka inhämtas af protokollet

vid fullmäktiges sammanträde den 8 mars 1798, att ett kapital

af 500 riksdaler banko anslagits till nämnda kyrka på det sätt, »att

penningarna öfverlämnades till riksgäldsfonden att där för all framtid

blifva, men räntan däraf årligen uttagas och disponeras af Södertälje

kyrkas föreståndare». Donationen hade skett på det att en vid kyrkan

af kungl. rådet grefve Dahlberg byggd graf »icke i brist af nödig för
-

‘1 Jämlikt särskilda beslut åt Riksdagen har dels af Vislanda—Bolmens järnvägsaktiebolags

lån ett förfallet räntebelopp af 542,356 kronor 32 öre blifvit vid 1904 års slut i riksgäldskontorets

räkenskaper fördt inom linjen och sedermera afskrifvet, dels ook af Ränna—Norrtälje jarnvagsaktiebolags

lan ett förfallet rånte- och kapitalbelopp af 649,198 kronor 97 öre för ar 1906 afskritvits.

Dessa afskrifningar hafva föranledt den minskning i summan åt riksgäldskontorets fortallna fordringar,

som de för åren 1905 och 1906 här ofvan angifna siffrorna utvisa.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Statsutskottets Utlåtande N:o 23.

fattning till underhållandet måtte i framtiden förfalla». Eu sjättedel af

den årliga räntan . vore emellertid afsedd för församlingens fattiga. _

Det donerade penningbeloppet öfverlämnades vid nämnda sammanträde

tdl tullmäk^ge, som följande dag den 9 mars 1798 utfärdade en skuldförbindelse

af innehåll, att af Södertälje stads kyrka blifvit i riksgäldse

ncr>re^’ .tiksgäldsfonden till godo, insatt ett beständigt stående kapital

åt 500 riksdaler banko specie, hvarå en årlig oafkortad ränta af fem

för hundra skulle betalas.

Skulden till skepparesocieteten i Stockholm har uppkommit på följande

sätt.

Koflferdiskepparen Johan Nordberg hade genom testamente den

4 april 1786 förordnat, att en honom tillhörig fastighet å Södermalm i

Stockholm skulle tillfalla kofferdiskepparesocieteten i Stockholm på det

sätt, att^ fastighetens behållna afkastning för evärdliga tider skulle tilldelas

två behöfvande sjökaptener och två torftiga kofferdiskeppareänkor.

Skepparesocieteten, som efter Nordbergs frånfälle på grund af testamentet

kom i besittning åt nämnda fastighet, gjorde emellertid sedermera genom

sina deputerade ansökning hos Kung].’ Maj:t om tillåtelse att få försälja

fastigheten, hvarvid sökandena tillika hemställde, att hela köpeskillingen

skulle för evärdliga tider nedsättas i riksgäldskontoret. I detta ärende

åberopades ett utdrag af riksgäldsfullmäktiges protokoll för den 27

maj 1811, hvaraf inhämtades, att fullmäktige på förfrågan af societetens

deputerade förklarat, att ifrågavarande köpeskilling finge i riksgäldskontoret

mot årlig, ränta af fem för hundra insättas och därstädes

innestå, så länge riksgäldskontoret behölle och förräntade något annat

inrikes eller utrikes lånekapital, hvaremot å riksgäldskontorets sida

förbehölles, att, så länge den utfästa räntan erlades, kapitalet icke fino-e

uppsägas och återfordras.

Genom utslag den 10 oktober 1811 tillät Kungl. Maj:t kofferdiskepparesocietetens

deputerade att för 6,000 riksdaler banko, därest ej

mer kunde erhållas, försälja ifrågavarande fastighet, hvarefter den inflytande

köpeskillingen borde insättas i riksgäldskontoret och räntan

däraf efter fem för hundra om året tilldelas de utsedda pensionärerna.

Fastigheten såldes härefter för 6,250 riksdaler banko och den

30 december 1811 insattes denna köpeskilling för riksgäldskontorets

räkning i riksbanken. Den samma dag daterade skuldförbindelse, som

] iksgäldskontoret härför utfärdade, innehåller, att nämnda kapital 6,250

iikfcdaler banko blifvit jämlikt Kungl. Maj:ts utslag den 10 oktober 1811

af kofferdiskepparesocieteten i Stockholm insatt i riksgäldskontoret;

att riksgäldskontoret förband sig att därå betala 5 procent årlig ränta;

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 23.

7

samt att kofferdiskepparesocieteten försäkrades, att detta kapital skulle

få innestå i riksgäldskontoret, så länge kontoret behölle och förräntade

något annat inrikes eller utrikes lånekapital, hvaremot å riksgäldskontorets

sida förbehölles att, så länge den utfästa räntan erlades, ofvannämnda

lånekapital icke finge af långifvaren uppsägas och återfordras.

I anledning af revisorernas ofvan omförmälda framställning har

enligt utdrag af protokoll, hållet å kyrkostämma med Södertälje stadsoch

landsförsamling den 27 december 1906, stämman gjort det uttalande,

att den ej hade något att erinra mot den föreslagna inlösen af riksgäldskontorets

den 9 mars 1798 till kyrkan utfärdade skuldförbindelse.

Jämte äfverlämnande af detta protokollsutdrag har Strängnäs domkapitel

i skrifvelse af den 5 näst.lidne januari tillkännagifvit, att domkapitlet

för sin del ej hade något att erinra mot den föreslagna inlösen

af ifrågavarande skuldförbindelse.

Vid afgifvande af detta yttrande hafva emellertid tre af domkapitlets

sju närvarande ledamöter varit skiljaktiga och enligt skrifvelsen

bifogadt protokollstranssumt förklarat sig anse, att frågan borde underställas

Kungl. Maj:ts pröfning, alldenstund den bestämmelsen vore

fästad vid donationen, att medlen skulle för all framtid förblifva i riksgäldskontoret.

Med afseende å skulden till skepparesocieteten i Stockholm —

hvilket sällskap numera benämnes sjökaptenssocieteten i Stockholm —

hafva societetens deputerade vid sammankomst den 6 december 1906 beslutat

erbjuda fullmäktige att få utbyta den ofv<annämnda reversen mot

svenska statens obligationer löpande med 3,6 procent ränta till så stort

belopp, att societeten för framtiden vore garanterad samma ränteinkomst,

468 kronor 75 öre årligen, som den nu hade af reversen.

För egen del hafva fullmäktige i riksgäldskontoret anfört följande.

Såsom framginge af den redogörelse fullmäktige lämnat, hade med

afseende å såväl den ena som den andra af riksgäldskontorets ifrågavarande

skulder representanter för vederbörande fordringsägare visat

sig villiga att träffa uppgörelse om skuldförbindelsernas inlösen. Beträffande

skulden till Södertälje stads kyrka torde församlingens beslut

af den 27 december 1906 få anses innebära medgifvande för riksgäldskontoret

att infria skulden genom erläggande af det förskrifna kapitalbeloppet

750 kronor jämte upplupen ränta. Hvad åter anginge skulden

till skepparesocieteten i Stockholm, hade sjökaptenssocietetens deputerade

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 23.

erbjudit uppgörelse på det sätt, att riksgäldskontoret skulle återfå sin

skuldförbindelse mot aflämnande till societeten af svenska statens 3,6

procent obligationer till så stort belopp, att societeten häraf finge samma

årliga ränteinkomst, 468 kronor 75 öre, som den nu hade af den

med 5 procent ränta löpande skuldförbindelsen å 9,375 kronor. Detta

kunde i det närmaste åstadkommas genom att till societeten aflämnades

obligationer å ett kapitalbelopp af 13,000 kronor, hvilka obligationer

efter 3,6 procent lämnade en ränta af 468 kronor. Härefter återstode

en årlig ränta af 75 öre, som kapitaliserad efter samma procentsats motsvarade

ett belopp af 20 kronor 83 öre, hvarmed societeten ytterligare

borde godtgöras.

De särskilda omständigheter, under hvilka ifrågavarande båda

summor blifvit i riksgäldskontoret insatta, syntes emellertid enligt fullmäktiges

uppfattning böra såväl i ena som i andra fallet utgöra hinder

för vederbörande fordringsägare att utfå kapitalbeloppen utan att Kungl.

Maj:t därtill lämnat tillstånd. För den händelse sådant tillstånd på ansökning

af vederbörande skulle vinnas, syntes från riksgäldskontorets

sida ej något vara att erinra mot ett infriande af de ifrågavarande

skuldförbindelserna, den till skepparesocieteten afgifna på de grunder,

som af societetens deputerade föreslagits, och förbindelsen till Södertälje

stads kyrka på villkor, som ej vore för riksgäldskontoret mindre

fördelaktiga. Fullmäktige ansåge sig därför hafva anledning tillstyrka,

att Riksdagen lämnade sitt medgifvande därtill att omförmälda båda

skuldförbindelser finge af riksgäldskontoret på nyss angifna villkor infrias,

detta dock under förutsättning att i hvarje fall vederbörande fordringsägare

härtill utverkat Kungl. Maj:ts tillstånd.

Utskottet har funnit skäl biträda hvad af fullmäktige sålunda tillstyrkts,

och får utskottet alltså hemställa,

att Riksdagen må medgifva, att ifrågavarande båda

skuldförbindelser må af riksgäldskontoret infrias, förbindelsen

till skepparesocieteten i Stockholm på de

grunder, som af societetens deputerade enligt protokoll

af den 6 december 1906 föreslagits, och förbindelsen

till Södertälje stads kyrka på villkor, som ej

äro för riksgäldskontoret mindre fördelaktiga, dock

att hvarken i ena eller andra fallet sådant infriande

må ske så vida icke vederbörande fordringsägare därtill

utverkat Kungl. Maj:ts tillstånd.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 23.

9

4:o.

Angående Västerås domkyrkas lån.

(Revisionsberättelsen sid. 51, 52 och 381—383.)

Under erinran, att vid 1860 års riksdag beviljats ett statsbidrag

af 28,000 kronor till fortsättning af reparationsarbetena å Västerås domkyrka,

under villkor att det beviljade understödet, hvarå ränta icke

skulle beräknas, borde återgäldas i den män domkyrkans inkomster

framdeles därtill lämnade tillgång, hafva revisorerna meddelat, att å

berörda lån, för hvilket skuldförbindelse afgifvits af domkyrkokommissionen

i Västerås i egenskap af nämnda domkyrkas föreståndare och

förvaltare, ännu icke gjorts någon afbetalning.

Då af domkyrkokassans räkenskaper för år 1905 inhämtats, att

kassans inkomster under nämnda år uppgått till 7,905 kronor 7 öre

och dess utgifter till 2,900 kronor 51 öre samt att ett öfverskott för

året alltså uppstått till belopp af 5,004 kronor 56 öre, som i sin

helhet uibalanserats i räkenskapen vid årets slut, syntes det revisorerna

anmärkningsvärd!, att någon afbetalning å skulden för omförmälda lån

icke verkställts.

I häröfver afgifven förklaring af den 17 december 1906 har domkyrkokommissionen

i Västerås meddelat, att vid 1905 års slut visserligen

uppstod ett öfverskott å 5,004 kronor 56 öre, men att därmed

gjordes afbetalning å eu annan domkyrkans skuld, nämligen till fastighetsfonden,

som är bildad af köpeskillingsmedel för af domkyrkan med

Kungl. Maj:ts tillstånd försålda fastigheter och hvaraf domkyrkan uppbär

räntan, så att domkyrkokassans verkliga behållning utgjorde 1,711

kronor 68 öre.

Vidare har domkyrkokommissionen anfört, att icke blott de

reparationsarbeten, till hvilkas fortsättande ifrågavarande lån anvisades,

blifvit verkställda, utan ock att domkyrkan åren 1896—1898 undergått

en genomgående restaurering, som kostade domkyrkan 139,493 kronor

44 öre och medtog icke blott hennes då besparade tillgångar, utan

kräfde äfven ytterligare medel, som måste anskaffas genom lån å 43,338

kronor 44 öre, af hvilket ett belopp af 27,186 kronor 94 öre ännu vore

oguldet.

På grund häraf och då det vid beviljandet af 1860 års lån å

28,000 kronor gjorda villkor, att det lämnade understödet borde återBih.

till RiJcsd. Prof. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 16 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 23.

gäldas i den mån domkyrkans tillgångar därtill framdeles lämnade tillgång,

enligt domkyrkokommissionens mening tydligen icke innebure

någon föreskrift därom, att understödet skulle återbetalas, när de arbeten,

för hvilkas utförande det lämnats, blifvit verkställda, utan att det

skulle ske, när domkyrkans inkomster därtill lämnade tillgång, men

detta gjorde de icke, förrän kostnaden för restaureringen åren 1896—1898

blifvit af hennes inkomster till fullo gulden, ansåge domkyrkokommissionen

sig berättigad och pligtig att före statsunderstödets återgäldande

föret inbetala det lån, som för sistnämnda reparation upptagits.

Ytterligare har domkyrkokommissionen anfört, att biskopshuset

år 1902 blifvit repareradt för en kostnad af 30,324 kronor 18 öre, till

bestridande hvaraf enligt kungl. brefvet den 6 november 1903 från

biskopslöneregleringsfonden erhållits såsom bidrag dels ett anslag å

10,000 kronor utan återbetalningsskyldighet och dels ett räntefritt, lån

å 15,000 kronor att amorteras med en femtondedel årligen, å hvilket

lån återstode 14,000 kronor, så att domkyrkans hela skuld den 31

december 1905 utgjorde 41,186 kronor 94 öre, oberäknad! skulden till

riksgäldskontoret.

Slutligen har domkyrkokommissionen meddelat, att konsistoriehuset,

som domkyrkan jämväl hade att bygga och underhålla, befunne sig i

högst otillfredsställande skick och tarfvade en snar reparation, som enligt

uppgjordt förslag vore beräknad att kosta omkring 20,000 kronor.

Riksdagens revisorer hafva redan förut en gång, nämligen i sin

år 1892 afgifna berättelse, fäst uppmärksamheten å domkyrkokommissionens

underlåtenhet att göra afbetalning å domkyrkans ifrågavarande

skuld. I anledning häraf framställde fullmäktige i riksgäldskontoret,

enligt uppdrag af Riksdagen, erinran till domkyrkokommissionen om

verkställande af sådan afbetalning. Kommissionen påvisade emellertid,

hurusom domkyrkans inkomster fortfarande såsom förut toges i anspråk

för reparationer, som måste med dessa medel bekostas. Vid detta förhållande

och då i fråga om återbetalningen af förevarande lån endast

föreskrifvits, att detsamma bör återgäldas i den mån domkyrkans inkomster

därtill lämna tillgång, kunde någon afbetalning å statens fordran

då icke erhållas.

De upplysningar, domkyrkokommissionen nu lämnat beträffande

kassabehållningen och de domkyrkan åliggande utgifterna, gifva vid

handen, att ej heller nu ställningen är sådan, att kyrkans inkomster

kunna anses vara tillgängliga att användas till afbetalning å ifrågavarande

lån. Med afseende härå och ehuru domkyrkans skyldighet

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 23.

11

att eu gång återgälda denna sin skuld ingalunda synes böra eftergifvas,

anser utskottet dock, att för närvarande anledning saknas att vidtaga

åtgärd för att söka utfå någon del af den lämnade försträckningen.

Utskottet hemställer därför,

att revisorernas förevarande framställning icke

må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

5:o.

Hvad i revisorernas berättelse om granskning af riksgäldsko ntorets

tillstånd och förvaltning eljest blifvit anmärkt eller anfördt har ut skottet

funnit dels vara genom vederbörandes utlåtande nöjaktigt förklaradt,

dels icke vara af beskaffenhet att från utskottets sida påkalla något

yttrande; och har utskottet funnit hvad vid läsningen af fullmäktiges

protokoll förekommit ej böra föranleda någon utskottets anmälan eller

hemställan.

6:o.

Granskningen af fullmäktiges i riksgäldskontoret gemensamt med

fullmäktige i riksbanken vidtagna åtgärder för utförande af det dem

gemensamt lämnade uppdraget i fråga om uppförande å Helgeandsholmen

af riksdags- och riksbankshus har öfverlämnats till behandling

af sammansatt stats- och bankoutskott.

\

7:o.

Angående ansvarsfrihet för riksgäldskontorets styrelse.

Då utskottet vid den nu verkställda granskningen af riksgäldskontorets

styrelse och förvaltning funnit fullmäktige i nämnda kontor

hafva med nit och omsorg uppfyllt sitt viktiga och ansvarsfulla kall,

tillstyrker utskottet,

att fullmäktige i riksgäldskontoret må tillerkännas

full ansvarsfrihet för alla beslut och åtgärder, som

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 23.

finnas antecknade i deras protokoll från den 18 januari

1906 till och med den 18 januari 1907.

Stockholm den 8 februari 1907.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

STOCKHOLM, P. A. NYMANS EFTERTB. TRYCKERI, 1907.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.