Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kungl. Ma,jäs proposition angående förvaltningen af de på grund af arrendekontrakt om säteriet Stenhammar m. fl. hemman och hemmansdelar i Södermanlands län inflytande medel m. m.

1907-03-05 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1907:32, Utlåtande, i anledning af Kungl. Ma,jäs proposition angående förvaltningen af de på grund af arrendekontrakt om säteriet Stenhammar m. fl. hemman och hemmansdelar i Södermanlands län inflytande medel m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 32.

1

N:o 32.

Ank. till Riksd. kansli den 5 mars 1907, kl. 4 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Ma,jäs proposition angående

förvaltningen af de på grund af arrendekontrakt om

säteriet Stenhammar m. fl. hemman och hemmansdelar

i Södermanlands län inflytande medel m. m.

(I. A.)

I en till Riksdagen afgifven, till statsutskottet för förberedande

behandling remitterad proposition (n:o 33) har Kungl. Maj:t under

åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden

den 31 december 1906 föreslagit Riksdagen att för sin del besluta,

dels att de arrendemedel, tomtafgifter samt köpe- och löseskillingar,

hvilka redan influtit eller framdeles inflöte från säteriet 1 mantal Stenhammar

m. fl. hemman och hemmansdelar i Flens socken af Villåttinge

härad samt Sköldinge socken af Oppunda härad i Södermanlands län,

skulle tillgodoföras fonden under rubrik »hofmarskalken friherre A. R.

von Krsemers testamentsmedel»;

dels ock att samtliga på grund af friherre Anders Robert von

Kraemers den 17 maj 1901 dagtecknade testamente eller upprättadt

arrendekontrakt rörande omförmälda egendom staten åliggande utgifter

skulle i mån af tillgång bestridas af medel från nämnda fond.

Departementschefen har i detta ärende till förenämnda statsrådsprotokoll

anfört följande:

> Genom ett den 17 maj 1901 upprättadt testamente har hofmarskalken

friherre Anders Robert von Krsemer förordnat, att säteriet

Bih. till Riksd. Prof, 1907. 4 Sami. 1 Afd. 22 Höft. (Näs 32—34.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande iV:o 32.

1 mantal Stenhammar m. fl. hemman och hemmansdelar, jämte tillhörande

byggnader, i Flens socken af Villåttinge härad samt Sköldinge socken

af Oppunda härad i Södermanlands län skulle efter hans död tillfalla

svenska staten under de villkor samt med de förpliktelser och iakttaganden,

som i testamentet omförmälas. I testamentet föreskrefs, bland

annat, att, sedan arfskifte efter friherre von Krsemer afslutats, fastigheterna

skulle af staten utarrenderas till hans änka, friherrinnan Henriette

von Krsemer. född von Holst, på hennes lifstid, samt att fastigheterna

efter hennes död skulle på arrende upplåtas, hvarje gång på

lifstid, åt någon svensk undersåte varande prins af det regerande konungahuset,

hvilken hade eventuell arfsrätt till tronen, med företrädesrätt

för prins, som vore hertig af Södermanland, om han eller hans målsman

så önskade. Vidare bestämdes i testamentet, att efter friherre

von Krsemers död skulle af hans andel i lösöreboet afsättas 30,000

kronor, hvilket belopp skulle tillfalla staten, därest fastigheterna af

staten mottoges, för att användas till bestridande af med hemmanens

och hemmansdelarnas mottagande möjligen förbundna kostnader.

Sedan ifrågavarande testamente blifvit efter friherre von Krsemers

den 13 mars 1903 timade frånfälle å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar

bevakadt, hemställde Kungl. Maj:t i proposition till 1904 års Riksdag,

att Riksdagen måtte för sin del besluta, att ifrågavarande egendom

skulle åt svenska staten mottagas under de i testamentet angifna villkor;

och blef denna hemställan af Riksdagen bifallen.

Härefter har Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 30 september

1904 anbefallt statskontoret att bokföra förut omförmälda belopp, 30,000

kronor, hvilket blifvit till statsverket öfverlämnadt, under depositionstitel

och rubrik »hofmarskalken friherre A. R. von Krsemers testamentsmedel»

samt göra dem fruktbärande i enlighet med de i nådiga brefvet

den 31 augusti 1877 angående förvaltning af de under statskontorets

vård ställda fonders och kassors medel stadgade bestämmelser. Lagfart

å egendomen har under oktober månad 1904 beviljats svenska

staten.

Efter Kungl. Maj:ts därom meddelade förordnande har under april

och juni månader år 1905 å egendomen verkställts besiktning, därvid

befunna brister värderats till 39,232 kronor 15 öre.

Friherrinnan von Krsemer afled den 1 september 1904, hvarefter

hennes dödsbodelägare tillkännagåfvo, att de önskade den 14 mars 1905

till staten afträda ifrågavarande egendom. Kungl. Maj:t bemyndigade

sedermera den 16 mars 1906 dåvarande chefen för jordbruksdepartementet

att å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar underteckna ett på

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 32. * 3

grundvalen af förberörda testamente uppgjordt, af Kungl. Maj:t godkändt

kontrakt mellan Kungl. Maj:t och kronan, å ena, samt Hans

Kungl. Höghet Hertigen af Södermanland, å andra sidan, om upplåtande

på arrende, räknadt från den 14 mars 1905, af ifrågavarande egendom.

Undertecknandet ägde rum nyssnämnda den 16 mars; och Kungl. Maj:t

har genom nådigt bref likaledes den 16 mars 1906 anbefallt statskontoret

och domänstyrelsen att uppgöra och till Kungl. Maj:t snarast möjligt inkomma

med förslag till erforderliga bestämmelser ej mindre beträffande

förvaltningen af de medel, som på grund af nämnda kontrakt komme

att till statsverket inflyta, än äfven i fråga om sättet för bestridande

af sådana kostnader, som jämlikt berörda kontrakt skulle af staten

gäldas.

I underdånig skrifvelse den 18 april 1906 hafva bemälda ämbetsverk

afgifvit sådant förslag samt därvid hänfört sig till bestämmelserna

i mom. 1, 2 och 7 af omförmälda kontrakt, hvilka bestämmelser

i nu ifrågavarande delar äro af följande lydelse:

l:o.

Till Hans Kungl. Höghet Hertigen af Södermanland upplåtes under

arrende, räknadt från den 14 mars 1905, under hans lifstid ofvannämnda

hemman och hennnansdelar jämte tillhörande byggnader med inbegrepp

af före arrendetidens början från hemmanen och hemmansdelarna till

tomter på viss tid upplåtna delar däraf, men med de inskränkningar,

hvarom i punkt 7 härnedan förmäles.

I årligt arrende skall af arrendatorn erläggas ettusen (1,000) kronor.

För områden, hvilka på viss tid, enligt hvad i nyssnämnda punkt sägs,

mot afgift under arrendetiden af staten till tomter upplåtas, sker dock

nedsättning i arrendet, för hvarje arrendeår räknadt, efter nedan angifna

grunder. För hvarje tomt minskas sålunda arrendet med 20 kronor

och, om upplåten tomts areal öfverstiger en hektar, med ytterligare 2

kronor för hvarje Överskjutande tiondedel hektar. Sedan staten upplåtit

så många tomter, att, enligt hvad nu angifvits, det arrendatorn

medgifna afdrag å arrendet uppgår till arrendebeloppet, erhåller arrendatorn

för hvarje tomt, som ytterligare upplåtes, kontant en tredjedel

af för tomten inflytande tomtafgift. För tomt däremot, som före arrendetidens

början upplåtits från hemmanen och hemmansdelarna, uppbär arrendatorn

för den tid, upplåtelsen omfattar, stadgad tomtafgift oafkortad.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 32.

2:o.

Arrendator!! emottager de andelar af hemmanen och hemmansdelarna,

som i arrendet ingå, i befintligt skick, men är skyldig att i

enlighet med de bestämmelser, som meddelats vid den under april och

juni månader 1905 å egendomen hållna besiktning, hvilken förrättning

för arrendatorn skall gälla såsom tillträdessyn, försätta de arrenderade

hemmanen och hemmansdelarna i fullgodt stånd, för hvilket ändamål

staten tillhandahåller honom ett belopp af 30,000 kronor, i den mån

detsamma för verkställande af de i instrumentet öfver ofvanberörda

besiktning upptagna arbeten erfordras.

Därest kostnaderna för dessa arbeten öfverstiga den arrendatorn

sålunda tillerkända ersättningen, skall fråga om den ytterligare ersättning,

som må honom tillkomma, af Kungl. Maj:t pröfvas vid egendomens

afträdande.

Arrendatorn åligger att hålla de andelar af hemmanen och hemmansdelarna,

som han arrenderar, i fullgodt skick så till brukning som

till byggnader.

Inträffar brandskada å byggnad, kommer staten, som själf ombesörjer

och bekostar byggnadernas brandförsäkring samt uppbär brandskadeersättningar,

att återställa det brandskadade, hvilket därefter af

arrendatorn, efter tillträdessyn, på nytt emottages utan någon tillökning

i arrendet.

7:o.

Från de arrenderade hemmanen och hemmansdelarna, utom från

Stenhammars säteri, äger staten utan hinder af detta kontrakt att till

tomter på 49 års tid mot årlig tomtafgift upplåta mindre områden inom

Flens municipalsamhälles nuvarande eller blifvande planlagda område.

Upplåtelse af markområden utom municipalsamhällets planlagda

område må icke äga rum utan arrendatorns medgifvande.

Sedan för tomt de första 49 upplåtelseåren tilländagått, äger staten

jämväl ånyo på 49 år under förenämnda villkor upplåta tomten eller ock

densamma för alltid och med full äganderätt till gällande pris försälja.

Sker försäljning, lämnar staten arrendatorn hälft en af köpeskillingen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 32.

Hvad här ofvan angående förnyad upplåtelse af tomtområde eller

försäljning af sådant område stadgats, gäller jämväl i fråga om tomtområde,

som före arrendetidens början blifvit från hemman eller hemmansdel

på viss tid upplåtet.

Ämbetsverken hafva i sitt berörda utlåtande vidare anfört följande.

De på grund af kontraktet till statsverket inflytande medlen utgjordes

egentligen endast af den årliga arrendeafgift af 1,000 kronor,

som det ålåge arrendatorn att erlägga. Emellertid hade i enlighet med

det af hofmarskalken friherre von Krgemer upprättade testamente i

arrendekontraktet tillförsäkrats staten rätt, bland annat, att utan hinder

af kontraktet ej mindre till tomter på 49 års tid mot årlig afgift upplåta

mindre områden inom Flens municipalsamhälles nuvarande eller

blifvande planlagda område, än äfven att, sedan de första 49 upplåtelseåren

tilländagått, antingen ånyo på 49 år upplåta eller ock för alltid

och med full äganderätt försälja sådan tomt. För hvarje tomt, som af

staten sålunda eller eljest med arrendator^ medgifvande upplätes, ägde

arrendatorn att åtnjuta viss minskning i det fastställda arrendet; och

skulle så många tomter upplåtas, att det arrendatorn medgifna afdraget

uppginge till arrendebeloppet, vore arrendatorn tillförsäkrad att för hvarje

ytterligare upplåten tomt erhålla en tredjedel af för tomten inflytande

tomtafgift. Skedde försäljning af tomt, skulle staten lämna arrendatorn

hälften af köpeskillingen. Förutom det kontraktsenliga arrendebeloppet

kunde alltså i en framtid komma att från denna egendom till statsverket

inflyta dels tomtafgifter och dels köpeskillingar för försålda tomter.

Å andra sidan hade på grund af kontraktet staten

l:o) att svara för de med brandförsäkring af egendomens byggnader

förenade kostnader,

2: o) att, mot uppbärande af brandskadeersättning, som efter timad

eldsvåda utfallit, återställa det brandskadade,

3:o) att intill en summa af 30,000 kronor tillhandahålla arrendatorn

hvad som erfordrats för utförande af de arbeten, hvilka funnes

upptagna i instrumentet öfver den under april och juni månader 1905

å egendomen hållna besiktning,

4:o) att, därest kostnaderna för nyssnämnda arbeten skulle öfverstiga

den arrendatorn sålunda tillerkända ersättningen, vid egendomens

afträdande till arrendatorn utbetala den ersättning, som enligt Kungl.

Maj:ts bepröfvande kunde anses böra honom ytterligare tillkomma,

5:o) att antingen genom afdrag å arrendesumman eller kontant

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 32.

låta arrendator]! tillgodokomma honom tillförsäkrad andel i sådana årliga

tomtafgifter, som skulle till statsverket ingå. och

6:o) att lämna arrendator!! hälften af köpeskilling för af staten

från egendomen försåld tomt.

Ämbetsverken hafva vidare meddelat, att förenämnda, staten på

grund af testamentet tillkommande kontanta medel, 30,000 kronor, i

1905 års räkenskap utbalanserats med 31,478 kronor 27 öre, samt att

det innevarande år till betalning förfallna arrendet för egendomen blifva

med 1,000 kronor inlevererad! till statskontoret; och hade detta

belopp, i saknad af annan föreskrift, uppdebiterats bland statsmedlen

under rubrik: extra uppbörd.

Därefter hafva ämbetsverken framhållit, att för vissa af de kostnader,

som enligt hvad förut anförts borde af staten gäldas, särskilda

därför afsedda medel antingen redan nu funnes eller vid tiden för utgiften

komme att finnas, men att för andra af de utgifter, hvilka på

grund af kontraktets bestämmelser staten måste vidkännas, detta icke

vore händelsen, samt att det vore önskvärd!, att så väl arrendeafgiften

som behållna tomtafgifter och köpeskillingar för försålda tomter samt

löseskillingar för egendomen eljest frångången mark, i stället för att

uppdebiteras bland öfriga statsmedel, frånskildes dessa för att utgöra

en disponibel tillgång, då för egendomen förekomme sådana utgifter,

till hvilkas bestridande statsmedel eljest skolat särskildt anvisas. På

grund häraf hafva ämbetsverken föreslagit, att Kung!. Maj:t måtte

äska Riksdagens medgifvande därtill, att nämnda arrendemedel, tomtafgifter

samt köpe- och löseskillingar finge tillgodoföras den ofvanomförmälda,

redan bildade fonden, från hvilken i sådan händelse

samtliga staten på grund af testamentet eller arrendekontraktet åliggande

utgifter för egendomen borde i mån af tillgång bestridas.

Mot hvad statskontoret och domänstyrelsen sålunda hemställt

finner jag ej anledning till erinran. Såsom ämbetsverken framhållit,

finnas för täckande af en del utgifter, hvilka jämlikt arrendekontraktet

skola af statsmedel utgå, särskilda medel icke disponibla. Detta är

fallet med kostnaden för brandförsäkring af egendomens byggnader,

sådana utgifter, hvilka uppkomma vid återställande af det brandskadade

och som ej täckas af brandskadeersättningens belopp, samt ersättning,

som eventuellt pröfvas böra vederbörande tillkomma för utförande af de

i förutnämnda syneinstrument upptagna arbeten utöfver det för ändamålet

afsedda beloppet, 30,000 kronor. Det synes mig vara en naturlig

och ändamålsenlig anordning, att jämväl dylika utgifter bestridas

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande JS:o 32-

7

af de inkomster, som på grund af kontraktet från egendomen tillföras

statsverket; och genom sammanförande af samtliga inkomster och utgifter,

som betingas af bestämmelserna i berörda kontrakt, under förut

omförmälda redan bildade fond, torde det åsyftade ändamålet — åstadkommande

af en enhetlig förvaltning af här ifrågavarande medel — lättast

vinnas.»

Utskottet, som icke haft något att erinra mot hvad Kungl. Maj:t

sålunda föreslagit, hemställer alltså,

att Riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande

proposition.

Stockholm den 5 mars 1907.

På statsutskottets vägnar:

P. PEHRSON.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.