Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående utredning rörande en ny förbindelseled mellan Baggensfjärden och den inre Stockholmsskärgården m. m.

1907-03-08 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1907:43, Utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående utredning rörande en ny förbindelseled mellan Baggensfjärden och den inre Stockholmsskärgården m. m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 43.

N:o 43*

Ank. till Riksd. kansli den 8 mars 1907, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl.

Maj:t angående utredning rörande en ny förbindelseled

mellan Baggensfjärden och den inre Stockholmsskärgården

m. m.

(R. A.)

I en inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 107, har herr

S. T. Palme hemställt:

att Riksdagen i skrifvelse måtte anhålla, det Kungl. Maj:t behagade

dels låta verkställa en fullständig och allsidig teknisk, ekonomisk

och militär utredning beträffande en ny förbindelseled mellan

Baggensfjärden och den inre Stockholmsskärgården, dels därefter till

Riksdagen inkomma med de förslag, som af utredningen kunde föranledas;

att Riksdagen för sagda utrednings verkställande ville till Kungl.

Maj:ts förfogande ställa ett anslag af 15,000 kronor; äfvensom

att Riksdagen, likaledes i skrifvelse till Kungl. Maj:t, måtte uttala

önskvärdheten af att icke någon, för större fartyg trafikabel, ny farled

mellan Baggensfjärden och den inre Stockholmsskärgården måtte, utan

Riksdagens hörande, vinna nådig koncession.

Motionären har till en början anfört, hurusom det skärgårdsområde,

som öster ut från Stockholm sträcker sig vida omkring, kunde

genom befåstningslinjen Vaxholm-Oskar-Fredriksborg anses deladt i två

hufvuddelar, en inre och en yttre. Hvarje förbindelse mellan Stockholm

och Östersjön, med undantag af den endast för mindre fartyg

Bih. till Jtiksd. Prof. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 30 Höft. (N:o 43.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 43.

möjliga trafikleden genom Baggensstäket, måste passera genom nyss

nämnda befästningslinje. Mot detta enda inlopp mynnade sålunda alla

de infartsleder, som utifrån förde till Stockholm, norrifrån genom

Furusundsleden, österifrån förbi Sandhamn, söderifrån öfver Nämdöfjärden

o. s. v.

I fredstid betydde detta, att handelsfartyg, särskildt de som

komme söderifrån, måste göra mer eller mindre betydliga omvägar

för att komma in till Stockholm. I krigstid kunde en öfverlägsen fientlig

flotta, som gjort sig till herre i skärgården och som tvungit den

svenska flottan att söka skydd bakom Oskar-Fredriksborgs kanoner,

med lätthet därstädes blockera densamma och använda sitt öfverskott

af kraft på annat håll.

Den fredliga samfärdselns synpunkt, liksom ock försvarssynpunkten,

hade därför sedan länge enträget kräft upptagandet af ännu en,

för djupgående fartyg trafikabel inloppsled till Stockholm.

Motionären, som lämnat en historisk redogörelse för de förslag,

som i detta syfte framställts, har däri framhållit, hurusom intresset

länge hufvudsakligen koncentrerade sig på upprensning och fördjupning

af Baggensstäket, men att i senare tid fråga uppstått om upptagande

af en ny farled genom anläggning, vid sidan af Baggensstäket, af en

kanal genom det s. k. Moranedet. Sistnämnda plan, som vid upprepade

tillfällen varit å bane, hade senast upptagits i en den 18 februari

1904 till Kungl. Maj:t gjord framställning, hvaruti bankdirektören

Knut Wall enberg föreslagit,

antingen att, därest Kungl. Maj:t inom den närmaste tiden beslöte

att- med eller utan medverkan af Stockholms stad upptaga en farled

mellan Baggensfjärden och Lännerstasunden öfver det så kallade Moranedet

af minst, 6,6 meters djup och 19,5 meters bottenbredd, Wallenberg

skulle förbinda sig att utan ersättning tillhandahålla den erforderliga

marken,

eller och att, därest Kungl. Maj:t lämnade Wallenberg tillstånd att

upptaga en sådan farled, han skulle förbinda sig att själf eller genom

ett svenskt aktiebolag åstadkomma en kanal öfver Moranedet af ofvannämnda

dimensioner enligt ett föreliggande, af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

godkändt förslag, för hvilket kostnaden beräknades till 1,500,000

kronor, samt att underhålla densamma mot villkor att han eller det

eventuella bolaget erhölle dels ett anslag ur handels- och sjöfartsfonden,

eller af andra medel, af 500,000 kronor att utgå med 125,000

kronor årligen under fyra år, dels ock rätt att af fartyg, som icke

tillhörde kronan, uppbära afgifter ej högre än de af Kungl. Maj:t för

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 43.

3

Södertälje kanal fastställda, med staten tillförsäkrad rätt att när som

helst öfvertaga kanalen på de inlösningsvillkor, som nu plägade föreskrifvas

vid beviljandet af järnvägskoncessioner.

Sedan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen den 18 juni 1904 förklarat

att, för så vidt icke, såsom styrelsen föredroge, kanalen »komme

till stånd genom statens försorg under bidrag från Stockholms stad»,

styrelsen i hufvudsak och på vissa villkor ville tillstyrka bifall till sökandens

andra alternativ, hade denna fråga hvilat hos Kungl. Maj:t.

Motionären har härefter ingått på en närmare redogörelse för

den ifrågasatta trafikledens betydelse dels för sjöfarten på Stockholm,

dels ock ur försvarssynpunkt, och har motionären härvid lämnat åtskilliga

meddelanden om hvad i berörda hänseenden under frågans föregående

behandling anförts såväl af civila som af militära myndigheter.

Efter denna redogörelse, till hvilken utskottet tillåter sig att hänvisa,

har motionären slutligen anfört följande:

»Då det sålunda från militära håll dels uttalas farhågor mot de rent

passiva försvarsanordningarna, dels framhålles såsom en nödvändig följd

af en kanals byggande, att starkare, permanenta befästningsanordningar

måste göras, föreställer jag mig, att ingen regering lärer kunna tillstyrka

Kungl. Maj:t att låta en sådan kanalanläggning göras, utan

Riksdagens hörande, genom en enkel koncessionering och ett anslag

ur en till Kungl. Maj:ts förfogande stående fond.

Om detta måste anses såsom alldeles naturligt och nödvändigt,

så återstår endast att, därest en grundlig utredning af alla för frågan

betydelsefulla ekonomiska och militära synpunkter ger vid handen, att

upptagandet af en förbindelseled mellan Baggensfjärden och den inre

skärgården verkligen är, såsom jag för min del håller före, ett stort

och viktigt riksintresse på samma gång som ett betydelsefullt intresse

för Stockholms stad, därom framlägges nådig proposition till Riksdagen.

Vid denna utredning bör icke lämnas ur sikte, att äfven andra

förbindelseleder än vid Moranedet kunna komma i fråga. Vice ordföranden

i föreningen för Stockholms fasta försvar, f. d. ledamoten af

Andra Kammaren, öfverste John Bratt, har sålunda nyligen framkastat

tanken på farledens upptagande från Baggensfjärdens norra del till

Högarnsfjärden. Ett annat projekt lär gå ut på en sådan kanals

utmynnande i den del af farvattnet utanför Kyrkviken på Lidingö, i

närheten af hvilken enligt det senaste förslaget man ju lär önska

förlägga flottans station.

Hufvudsaken är emellertid, att en fullständig, allsidig och opartisk

utredning kommer till stånd.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets Utlåtande N:o 43.

Huru viktig emellertid eu sådan utredning af denna betydelsefulla

fråga är, så är det dock min lifliga förhoppning, att därmed icke på

något sätt måtte än vidare förhalas den ännu viktigare frågan om förläggning

till Stockholm af flottans hufvudstyrka. Om denna fråga

blifvit ännu mera brännande genom vissa företeelser förliden sommar

inom den närmast intill Stockholmsskärgården gränsande icke-svenska

ögruppen, så anses icke utan skäl nödig hänsyn till vårt försvarspolitiska

läge # draga med sig önskvärdheten att genom ännu ett, med befästningar

skyddadt utlopp väsentligen stärka Stockholmsskärgårdens försvar.

En sådan utredning, som jag här antydt, skall ådagalägga, om

de uppoffringar, som äro nödvändiga för ernåendet å ena sidan af det

militära ändamålet och å andra sidan af den i den fredliga samfärdselns

intresse länge med rätta åstundade trafikleden, äro sådana, att de

kunna af oss bäras inom ramen för statens skäliga utgifter, eller om

vi af ekonomiska, skäl för det närvarande måste afstå från att söka

vinna de ekonomiska och militära fördelar, som med en sådan trafikleds

öppnande ovillkorligen äro förenade.»

Såsom framgår af den i motionen lämnade redogörelsen, har

frågan om upptagande af en ny, för större fartyg trafikabel farled

mellan Baggensfjärden och den inre Stockholmsskärgården vid upprepade

tillfällen varit föremål såväl för Riksdagens som för Kungl.

Maj:ts pröfning. De militära myndigheter, som i anledning häraf fått

yttra sig i frågan, hafva städse med styrka framhållit, att farledens

upptagande med nödvändighet måste medföra mer eller mindre omfattande

befästningsanläggningar. Med hänsyn till detta förhållande

måste det anses vara af synnerlig vikt, att koncession å anläggning

af en dylik farled icke af Kungl. Maj:t lämnas utan att Riksdagen

blifvit där öfver hord; och finner sig utskottet därför hafva skäl tillstyrka

det i motionen framställda förslaget, att Riksdagen i skrifvelse

Till Kungl. Maj:t gör ett uttalande i denna riktning.

Hvad åter angår motionärens förslag, att Riksdagen skulle hos

Kungl. Maj:t anhålla om verkställande af en fullständig utredning i

förevarande fråga samt om däraf föranledd framställning i ämnet, har

utskottet icke funnit sig öfvertygadt om lämpligheten af att Riksdagen

nu vidtager åtgärd för att framkalla en sådan framställning från Kungl.

Maj:t. I följd af den ansökning om en kanalanläggning öfver Moranedet,

som för närvarande är föremål för Kungl. Maj:ts pröfning, har

Kungl. Maj:t redan särskild anledning att ägna sin uppmärksamhet åt

förberörda fråga; och man torde kunna vara förvissad om att Kungl.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 43.

5

Maj:t, i händelse omständigheterna det påkalla och då tiden kan anses

vara mogen, icke skall underlåta att till Riksdagen inkomma med förslag

i ämnet.

På grund af det anförda får utskottet hemställa:

a) att Riksdagen i anledning af herr Palmes

förevarande motion må besluta att i skrifvelse till

Kungl. Maj:t uttala önskvärdheten af att icke någon,

för större fartyg trafikabel, ny farled mellan Baggensfjärden

och den inre Stockholmsskärgården må utan

Riksdagens hörande vinna Kungl. Maj:tskoncession; och

b) att hvad i omförmälda motion i öfrigt föreslagits

icke må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 8 mars 1907.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

Reservation

af herrar friherre J. T. Gripenstedt, grefve C. O. Taube, A. A. W.

Ericsson och E. Hammarlund.

Herr I. Wijk har begärt få antecknadt, att han icke inom utskottet

deltagit i behandlingen af detta ärende.

Bih. till Riksd. Prof. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 30 Höft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1907:109 Riksdagens Skrifvelse N:o 109 a1 i texten