Sök i Ratio Lex

Statsutskottets Utlåtande N:o 45

1907-03-08 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1907:45, Statsutskottets Utlåtande N:o 45

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 45.

i

N:o 45.

Ank. till Riksd. kansli den 8 mars 1907, kl. 3 e. m.

Utlåtande i, anledning af väckt motion om anslag till utgifvande af

en uppslagsbok, innehållande kortfattade upplysningar angående

1907 års Riksdag och dess arbete.

(R. A.)

I en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 43) har herr S. J.

Enander anfört hufvudsakligen följande.

Vid behof af upplysningar rörande någon fråga, afseende Riksdagen

och dess arbeten, vore den politiskt intresserade allmänheten, —

åtminstone efter hvarje riksdags slut, då ju i regel inga upplysningar

stodo att vinna i dagspressen — hänvisad att finna sådana i riksdagsprotokollen

och bihangen därtill, hvilket för den mindre vane kunde

vara tidsödande och besvärligt nog, oafsedt att detta riksdagstryck ej

vore mera allmänt spridt. En kortfattad uppslagsbok med lätt tillgängliga

upplysningar kunde därför i många fall vara till stort gagn för

allmänheten.

Riksdagen utgåfve visserligen ett register till sina förhandlingar

med bihang, hvilket innehölle en hel del uppgifter både af personlig

och saklig art. Men det läge i sakens natur, att detta register ej kunde

innehålla alla de upplysningar, som man kunde behöfva att utan för

stor tidsutdräkt förskaffa sig, såsom t. ex om tiden för ärendenas afgörande

i kamrarna, utskottens förberedande behandling af desamma,

Bih. till Riksd. Rot. 1907. 4 Samt. 1 Afd. 32 Häft. (N:o 45.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 45.

röstsiffrorna vid beslutens fattande, öfverläggningen i kamrarna o. s. v.

I ett sådant register kunde ej heller företagas någon gallring af ärendena,

utan allt måste medtagas, under det att i en mera populärt hållen

uppslagsbok blott de ärenden, som vore af större vikt samt ägde mer

allmänt intresse, lämpligen borde medtagas; och i en sådan bok vore

äfven tillfälle att meddela dels en liten statistik öfver mera intressanta

data under hvarje riksdag, dels ock eu kort öfversikt öfver riksdagens

förlopp samt öfver de ärenden, som därvid behandlats, sammanförda i

större grupper alltefter sin art.

En sådan kortfattad redogörelse kunde naturligtvis ej gifva någon

mera ingående kunskap om riksdagsarbetet och dess resultat, utan denna

kunskap stode endast att vinna — förutom i den dagliga tidningspressen

— i Riksdagens officiella protokoll.

Ett försök att åstadkomma en sådan uppslagsbok, innehållande

»en kortfattad, praktisk, i möjligaste mån fullständig, fullt objektiv redogörelse

för hufvudresultatet af Riksdagens arbeten», hade sistlidet år

gjorts, i det att på Albert Bonniers förlag i Stockholm af T. Hedrén

— vid innevarande riksdag förste notarie hos Andra Kammaren — utgifvits,

till pris af 1 krona 50 öre, en kortfattad uppslagsbok, kallad

»Lagtima Riksdagen 1906». Denna lilla uppslagsbok hade väl närmast

varit afsedd till tjänst för dem, som hade att syssla med politik och

offentliga angelägenheter öfver hufvud, såsom riksdagsmän, tidningsmän,

en del tjänstemän m. fl., men den hade naturligtvis icke minst varit

afsedd till gagn för den störa allmänheten. Någon som helst pekuniär

ersättning till utgifvaren för hans arbete hade, enligt lämnad uppgift,

hvarken fordrats eller från förläggaren bekommits, utan hade utgifvandet

skett uteslutande af intresse för själfva saken.

Det dröjde emellertid — yttrar motionären vidare — en tid, innan

ett sådant arbete blefve så kändt bland den stora allmänheten, att dess

utgifvande kunde ske utan förlust för förläggaren, trots att ej någon

ersättning utginge till författaren. Därför funnes det ej heller för närvarande

någon utsikt, att ifrågavarande uppslagsbok skulle utkomma

vidare, därest ej Riksdagen på något sätt trädde emellan. Den nuvarande

förläggaren — och någon annan torde ej stå att få — hade

erbjudit sig att fortfarande utgifva boken på sitt förlag, därest Riksdagen

inlöste 400 exemplar å 1 kr. 50 öre per stycket. Detta antal

exemplar skulle förslå till utdelning bland Riksdagens ledamöter, hvilken

utdelning lämpligen kunde äga rum samtidigt med utsändningen af det

sedvanliga registret.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 45.

3

Förutom denna utgift för Riksdagen — eller 600 kronor — syntes

ett lämpligt belopp böra afses för arbetet med sammanställningen af

boken, enär man ej kunde begära, att detta arbete allt framgent skall

utföras utan all ersättning, helst som detsamma kräfde en ingalunda

obetydlig möda, noggrannhet och förmåga af urskillning. Såsom lämpligt

arfvode för arbetet med boken torde kunna anses ett belopp af

t. ex. 400 kronor, motsvarande ungefär en fjärdedel af den ersättning,

som af Riksdagen utbetalades för utarbetandet af det officiella registret.

Hela det erforderliga beloppet, hvarigenom Riksdagen sålunda

skulle möjliggöra arbetets fortsatta utgifvande, skulle alltså vara 1,000

kronor årligen, hvarvid dock vore att märka, att för en väsentlig del

häraf skulle lämnas valuta, bestående af nämnda antal exemplar af

arbetet.

För den händelse det begärda understödet beviljades, syntes detsamma

lämpligen kunna utgå af anslaget »till riksdags- och revisionskostnader

samt aflöningar m. m.» samt till vederbörande af riksgäldskontoret

utbetalas, sedan vederbörligt antal exemplar dit aflämnats,

hvilket borde ske inom fyra månader efter riksdagens afslutande.

På grund af det anförda har motionären föreslagit, att Riksdagen

för utgifvande under innevarande år af en uppslagsbok af nu angifven

beskaffenhet måtte anvisa ett anslag af 1,000 kronor att utgå innevarande

år på ofvan angifna villkor samt enligt de närmare bestämmelser,

som fullmäktige i riksgäldskontoret ägde meddela.

Utskottet, som haft tillfälle taga kännedom om den rörande

1906 års Riksdag utgifna uppslagsboken, har visserligen funnit densamma

på ett bekvämt sätt och i en populär form meddela många

upplysningar om Riksdagens arbete och resultaten däraf, liksom boken

ock bär vittne om författarens intresse för ämnet. Enligt utskottets

uppfattning kan en dylik uppslagsbok dock knappast vara

till någon större praktisk nytta för Riksdagens ledamöter. De upplysningar,

den innehåller, äro därtill alltför knapphändiga och ofullständiga,

och för att få tillräcklig kännedom om en fråga torde man i

de flesta fall icke kunna undgå att anlita riksdagsprotokollen med bihang.

Huruvida boken för den stora allmänheten är af större intresse

tilltror sig utskottet icke att afgöra; men om detta skulle vara fallet,

lärer väl publikationen på enskild väg och utan statsunderstöd vinna

framgång.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 45.

På grund af det anförda får utskottet hemställa,

att herr Enanders förevarande motion icke må vinna

Riksdagens bifall.

Stockholm den 8 mars 1907.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

Reservation

af herr E. Hammarlund, som anfört:

»Då en kortfattad uppslagsbok, innefattande redogörelser i sammanträngd

form för de viktigaste af Riksdagens beslut, torde kunna blifva

af ej oväsentligt gagn för Riksdagens ledamöter dels såsom stöd för

minnet af den stora och alltjämt ökade mängd frågor, som kommer

under Riksdagens behandling, dels såsom erbjudande möjlighet att på

ett ställe finna sammanförda en mängd uppgifter, som eljest kunna

anskaffas endast genom ett tidsödande arbete och dessutom efter några

års förlopp i en del fall äro svåråtkomliga;

då en dylik uppslagsbok bör med sina lätt tillgängliga uppgifter

vara välkommen för allmänheten, för pressens män, för ämbetsverken

m. fl. samt framför allt ägnad att hos den stora allmänheten väcka

intresse för och kunskap i politiska ting samt därigenom äfven för mera

ingående studier af de officiella riksdagsförhandlingarna, och

då det torde fordras någon tid, innan en dylik uppslagsbok hunnit

blifva så känd och inarbetad i bokhandeln, att företaget kan bära sig

själft, hvadan till en början bidrag af allmänna medel erfordras,

har jag yrkat, att utskottet skulle hemställa,

att Riksdagen må för utgifvande af en uppslagsbok,

innefattande redogörelse öfver innevarande Riksdags

verksamhet, bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret

att af förslagsanslaget till riksdags- och revisionskostnader

m. m. utbetala ett belopp af 1,000 kronor, under villkor

att 400 exemplar af boken varda till riksgäldskontoret

för utdelning bland Riksdagens ledamöter kostnadsfritt

öfverlämnade.»

Stockholm, K. B. Boströms Boktryckeri, 1907.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.