Sök i Ratio Lex

Memorial angående inrättande af en svensk statsskuldbok.

1907-03-19 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1907:57, Memorial angående inrättande af en svensk statsskuldbok.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Memorial N;o 57,

iV.*o 67.

Ank. till Riksd. kansli den 19 mars 1907, kl. 1,30 e. m.

Memorial angående inrättande af en svensk statsskuldbok.

(R. A.)

Fullmäktige i riksgäldskontoret hafva i skrifvelse till statsutskottet

af den 24 sistlidne januari anfört följande:

»Enligt bestämmelse i 2 § af riksgäldskontorets reglemente kunna

obligationer af svenska statslån — hvilka obligationer samtliga äro

utfärdade till innehafvaren — efter därom i hvarje fall gjord framställning

i riksgäldskontoret förses med påskrift, att de tillhöra viss

namngitven person och äro gällande endast i dennas band. Härigenom

beredes obligationsägaren viss trygghet vid stöld eller annat olofligt

tillegnande af obligationen. Kupongerna till sålunda på namn inskrifven

obligation äro emellertid fortfarande innebafvarepapper och betalas utan

vidare till den, som presenterar dem. Denna rätt att få obligationerna

inskrifna på namn har varit medgifven alltsedan år 1870, men vederbörande

obligationsägare hafva endast i ringa utsträckning begagnat

sig däraf.

En annan anordning till obligationsägarens trygghet har sedan

början af 1880-talet varit införd i riksgäldskontoret. Med afseende å

vissa af de svenska statslånen har riksgäldskontoret nämligen medgifvit,

att de obligationsinnehafvare, som sådant önska, äga att i riks
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 57.

5

gäldskontoret deponera sina obligationer med tillhörande kuponger. I

utbyte häremot aflämnar riksgäldskontoret ett på obligationsägarens

namn utställdt certifikat, hvilket berättigar honom att å förfallotiderna

få räntan å de deponerade obligationerna sig tillställd å viss i certifikatet

uppgifven plats. För utbekommande af själfva obligationerna

måste certifikatet, vederbörligen kvitteradt, återställas till riksgäldskontoret.

Denna anordning med deposition mot certifikat har egentligen

endast kommit till användning beträffande vissa i Frankrike och England

placerade svenska statslån, med afseende å hvilka vederbörande

utländska inlösningsställen åtagit sig att tillhandahålla deponenterna de

förfallande räntebeloppen. Visserligen har riksgäldskontoret någon

gång äfven från obligationsinnehafvare här i landet fått mottaga obligationer

till förvaring mot certifikat, men detta har förekommit endast

i enstaka fall.

Det har nu synts fullmäktige böra tagas under öfvervägande,

huruvida det icke vore lämpligt att i riksgäldskontoret inrätta en statsskuldbok

för att därigenom bereda särskilt obligationsinnehafvare inom

landet fördelar, som med förut omförmälda anordningar endast ofullständigt

kunna vinnas.

Statsskuldböcker finnas anordnade flerstädes i utlandet, och de

utgöra i åtskilliga länder grundvalen för hela den fonderade statsskulden.

Så är förhållandet med England, Frankrike m. fl. stater. I

England utgjordes den fonderade statsskulden förr uteslutande och

består ännu till största delen af i statsskuldboken för namngifna personer

införda fordringar på staten. Numera utgifvas visserligen obligationer

till innehafvaren, men i hvarje fall endast på grund af bokförd

fordran. Af väsentligen olika natur är det statsskuldbokssystem, som

år 1883 infördes i Preussen och därefter upptagits af flera andra tyska

stater äfvensom af tyska riket. Statsskuldböckerna utgöra här ett

komplement till vederbörande staters hufvudsakligen på obligationer

till innehafvaren grundade skulder; inskrifning i statsskuldboken kan

ske endast genom inlemnande af obligationer till statsskuldförvaltningen.

För svenska statsskuldförhållanden torde sist omförmälda system

otvifvelaktigt bäst egna sig. Vid besök i Berlin har en af fullmäktige

tagit kännedom om detta system och dess tillämpning samt härom inhämtat

bland annat följande.

Den preussiska statsskuldboken, hvilken, såsom redan nämnts,

inrättades år 1883, tjänar ett dubbelt ändamål, nämligen dels beredande

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Memorial N:o 57.

åt ägare af preussiska statsobligationer till innehafvaren af absolut trygghet

mot att, i följd af obligationers förlust genom stöld, brand eller på

annat sätt gå miste om kapital eller ränta, dels skapandet af en fast

grundval för statens kredit genom statsobligationernas spridning till

breda lager af befolkningen. Statsskuldboken är icke afsedd för placeringar

af mera tillfällig art, utan hufvudsakligen för sådana af stadigvarande

natur, såsom placeringar af myndlingars, allmänna kassors,

milda stiftelsers samt större och mindre privatkapitalisters medel, eller

i allmänhet för sådana placeringar, där det är af vikt att undgå svårigheten

och risken af värdepapperens förvaring samt besväret med

förvaltningen.

Hvarje innehafvare af obligationer tillhörande de konsoliderade

preussiska statslånen kan genom obligationernas inlämnande till statsskuldförvaltningen

få sin fordran på grund af obligationerna förvandlad

till en i statsskuldboken införd bokfordran. Kontanta penningar kunna

ej inlämnas direkt till statsskuldförvaltningen för införande i statsskuldboken,

men anordningar äro vidtagna för ombesörjande af inköp i

marknaden af obligationer och dessas aflämnande till statsskuldförvaltningen

för ifrågavarande ändamål.

Obligationsägaren erhåller kvitto å de utlämnade obligationerna

samt ett erkännande, utan värde i tredje mans hand, att fordringen

blifvit införd i statsskuldboken. För bokfordringen gälla i afseende å

räntesats, ränteterminer och konverteringsrätt samma villkor som för

de inlämnade obligationerna. Räntorna utbetalas antingen direkt genom

statsskuldförvaltningen eller genom ett stort antal offentliga kassor eller

genom godtskrifning å riksbankgirokonto eller genom posten.

I statsskuldboken införda fordringar kunna när som helst ökas

genom inlämnande af nya belopp statsobligationer, helt eller delvis

öfverföras till andra konton i statsskuldboken samt helt eller delvis

aflösas genom utlämnande af nya obligationer af samma slag som de

för bokfordringens åstadkommande inlämnade.

Af statsskuldbokens innehåll äga endast de i boken införda fordringsägarne

eller deras befullmäktigade ombud eller revisor af i boken

inskrifven allmän kassa, stiftelse eller förvaltning, eller förmyndare,

eller stärbhusutredningsman att taga del, hvar och en beträffande honom

vidkommande konto.

Till förebyggande af svårigheter i följd af statsskuldbokens förstöring

genom brand eller på annat sätt föres en afskrift af densamma,

förvarad i annan byggnad än hufvudurkunden.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 57.

7

Fullmäktige hafva tänkt sig, att den svenska statsskuldbok, som

nu satts i fråga, borde till en början begränsas att omfatta endast 1887

års 3,6 procents statslån. Detta lån är särskildt afsedt för den svenska

marknaden, dess obligationer äro förskrifna endast i svenskt mynt och

de befinna sig till största delen i svensk ägo. Med afseende härå synas

fördelarna af statsskuldboken i första rummet böra beredas ägare af

dessa obligationer. Ett bland de viktigaste syftemålen med inrättandet

af statsskuldboken anse fullmäktige nämligen vara att utveckla den

inhemska marknaden för statens obligationer. Om framdeles förhållandena

därtill gifva anledning, torde statsskuldboken kunna öppnas

äfven för andra lån än det nu nämnda.

Riksgäldskontorets kostnader för statsskuldboken blifva gifvetvis

väsentligen beroende på den utsträckning, i hvilken den kommer att

anlitas. Till en början torde kostnaderna kunna begränsas till de obetydliga

belopp, som erfordras för anskaffande af behöfliga böcker, formulär

och dylikt. Någon förstärkning af riksgäldskontorets arbetskrafter

anse fullmäktige icke påkallas af statsskuldbokens inrättande och skötsel

under de närmaste åren. Endast i den mån statsskuldboken får en

större användning, torde för dess skull ökning af riksgäldskontorets

arbetskrafter blifva erforderlig. De sålunda ökade kostnaderna torde

emellertid fullt uppvägas af de fördelar, som ett utveckladt statsskuldbokväsen

medför såväl för det allmänna som för obligationsägarne.

Med afseende å hvad ofvan anförts anse fullmäktige önskvärdt,

att genom stadgande i riksgäldskontorets reglemente bemyndigande

lämnas dem att i riksgäldskontoret inrätta en statsskuldbok. Beträffande

de lån statsskuldboken skulle omfatta, sättet för bokens anordning och

villkoren för dess begagnande torde det lämpligen medgifvas fullmäktige

att fatta beslut. Fullmäktige få i anledning häraf hemställa, att

statsutskottet må föreslå Riksdagen, att i riksgäldskontorets reglemente

införes ett stadgande af följande innehåll:

Riksdagen medgifver, att fullmäktige må i riksgäldskontoret inrätta

en statsskuldbok. Fordran på grund af riksgäldskontorets obligationer

af de lån, som fullmäktige bestämma, kan genom obligationers

inlämnande till riksgäldskontoret förvandlas till en i statsskuldboken

införd fordran. Fullmäktige fastställa bestämmelserna rörande statsskuldbokens

anordning samt villkoren för dess begagnande.»

Det har visserligen synts utskottet tvifvelaktigt, om förhållandena

i vårt land för närvarande påkalla inrättandet af en statsskuldbok liksom

ock om en sådan inrättning inom eu närmare framtid kommer att

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Memorial N:o 57.

hos oss anlitas i någon större utsträckning. Då emellertid fullmäktige

nu funnit skäl göra framställning i ämnet, har utskottet icke velat motsätta

sig förslaget, och får utskottet därför hemställa,

l

att i det nya reglementet för riksgäldskontoret

må införas ett stadgande af följande innehåll:

Riksdagen medgifver, att fullmäktige må i riksgäldskontoret

inrätta en statsskuldbok. Fordran på

grund af riksgäldskontorets obligationer af de lån, som

fullmäktige bestämma, kan genom obligationers inlämnande

till riksgäldskontoret förvandlas till en i

statsskuldboken införd fordran. Fullmäktige fastställa

bestämmelserna rörande statsskuldbokens anordning

samt villkoren för dess begagnande.

Stockholm den 19 mars 1907.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.