Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under rilcsstatens femte hufvudtitel, omfattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet.

1907-04-19 · 202 sidor, varav 186 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 186 av 202 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1907:6, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under rilcsstatens femte hufvudtitel, omfattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

1

N:o 6.

Ant till Riksd. kansli den 19 april 1907, kl. 3 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under rilcsstatens

femte hufvudtitel, omfattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet.

(l:a U. A.)

Ordinarie anslag.

Departementets afdelning af Kungl. IVlajits kansli.

l:o) Vid behandling af femte hufvudtiteln har utskottet till handläggning

förehaft en af friherre N. A. H. Palmstierna i Första Kammaren

väckt motion (n:o 7) om anslag till ökade arfvoden åt expeditionscheferna

i statsdepartementen, och får utskottet, under hänvisning

till hvad utskottet angående denna motion uttalat under andra hufvudtiteln,

hemställa,

att friherre Palmstiernas förevarande motion, i

hvad den afser löneförbättring åt expeditionschefen i

sjöförsvarsdepartementet, icke må af Riksdagen bifallas.

Bill. till Riksd. Prof. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 6 Iläft. (N:o 6). 1

Motion inom.

Första

Kammaren.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Marinförvalt
ningen.

[1.]°)

Marinförvaltningen.

2:6) I den till Riksdagen den 14 januari innevarande år aflåtna

propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har, under åberopande

af det propositionen bilagda statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden

den 12 i samma månad, Kungl. Maj:t under femte hufvudtiteln

i punkten 1 föreslagit Riksdagen att, med godkännande af stat

för marinförvaltningen af den lydelse, bilagan n:o 1 vid nämnda protokoll

utvisade, höja anslaget till marinförvaltningen från 49,600 kronor

till 50,600 kronor, eller med 1,000 kronor.

Statsrådet och chefen för sjöförsvarsdepartementet har beträffande

denna fråga till åberopade statsrådsprotokollet anfört följande:

»År 1882 anställdes vid flottan en kemist med uppdrag att mot ett

arfvode af 1,200 kronor för år vid speciella fall undersöka och utreda

med minväsendet sammanhängande frågor. Nämnda belopp upptogs

sedan till och med år 1895 i de af Kungl. Maj:t årligen fastställda

stater att utgå af extra ordinarie anslagen till minmateriel eller minväsendets

utveckling.

Då det visade sig alltmera behöfligt att äfven för utredning af

andra än minväsendet berörande frågor af kemisk-teknisk natur använda

en person med vetenskapliga insikter i kemi och fysik, anställdes från

och med år 1896 mot ett arfvode af 2,000 kronor för år jämte reseoch

traktamentsersättning en kemist för att verkställa kemiska undersökningar

och utredningar i kemisk-tekniska frågor äfvensom utöfva

besiktning och kontroll öfver tillverkning af explosiva ämnen. Nämnda

belopp utgick sedermera under åren 1896 — 99 af anslaget till flottans

nybyggnad och underhåll.

Emellertid hade i och med tillväxten af flottans materiel, och specielt

sedan de röksvaga krutslagen börjat att i allt större utsträckning

användas för flottans kanoner, kemistens göromål ökats och vikten af

denna befattning framträdt i sådan grad, att behof visade sig af att eu

på sprängämnesområdet speciellt utbildad kemist fast anställdes vid

flottan dels i och för kontroll af krut och sprängämnen vid deras mottagande

jämte inspektion af krutbruk och liknande fabriker, där tillverkning

af krut för flottan ägde rum, dels för undersökning och eftersyn

af de alltmera växande förråden af krut och sprängämnen för minor

och torpeder, dels ock för afgifvande af yttranden i hithörande frågor.

!:) Hänvisas till punkt i Kungl. Maj:ts proposition.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande JS:o 6.

3

På denna grund och sedan marinförvaltningen genom nådigt bref

den 15 december 1899 blifvit satt i tillfälle att disponera de för ändamålet

erforderliga medlen, anställdes ifrågavarande befattnings nuvarande

innehafvare medelst kontrakt med marinförvaltningen såsom kemist

från och med den 1 mars 1900. Sedermera hemställde i ämbetsskrifvelse

den 30 oktober samma år marinförvaltningen om anvisande af

medel å ordinarie stat för anställande i ämbetsverket af en kemist,

hvarvid föreslogs, dels att hans aflöning måtte bestämmas till samma

belopp, som funnes anslaget för min- och torpedingenjör jämte två ålderstillägg,

dels att kemisten måtte tilläggas enahanda pensionsrätt samt

rese- och traktamentsersättning, som tillkomme min-och torpedingenjör;

och sedan Kung! Maj:ts i öfverensstämmelse härmed gjorda proposition

till 1901 års Riksdag bifallits, hafva från och med år 1902 varit å staten

för marinförvaltningen uppförda för en kemist enahanda aflöningsförmåner,

som anvisats för min- och torpedingenjör, nämligen:

fast lön ................................................... kronor 3,750

och tjänstgöringspenningar.................. » 250

eller sammanlagdt kronor 4,000

jämte 2 ålderstillägg hvartdera å 500 kronor efter respektive 5 och 10

års tjänstgöring.

Sedan den på ordinarie stat uppförda kemistbefattningen blifvit

kungjord till ansökning, blef den förut genom kontrakt anställde kemisten

utnämnd till befattningen först genom nådigt förordnande den

21 februari 1902 och därefter genom nådig fullmakt den 13 mars 1903.

Uti underdånig skrifvelse den 11 december 1906 har nu marinförvaltningen

anfört, att, sedan 1905 års Riksdag i fastställd stat för

mariningenjörkåren höjt löneförmånerna för min- och torpedingenjörer

till

fast lön .................................................. kronor 4,500: —

och tjänstgöringspenningar.................. » 500: —

eller sammanlagdt kronor 5,000: —

äfvensom medgifvit, att lönen för denna personal finge efter 5, 10, 15

och 20 års väl vitsordad tjänstgöring höjas hvarje gång mod 500

kronor, marinförvaltningen ansåge, att aflöningsförmånerna för kemisten,

åt hvilken allt från början afsetts att i fråga om ekonomiska villkor

bereda fullständig likställighet med min- och torpedingenjör, jämväl

borde i lika mån höjas. Vid betraktande af de jämförelsevis höga löner,

som erbjödes inom den enskilda sprängämnesindustrien, syntes det, yttrar

ämbetsverket, ej sannolikt, att dugliga och kompetenta personer kunna

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

erhållas för kemistbefattningen mot lägre lönevillkor än de nu för minoch

torpedingenjörer fastställda. De orsaker, som föranledt till beviljandet

af flera ålderstillägg för min- och torpedingenjörer än för öfriga

mariningenjörer, nämligen att de ej i likhet med dessa kunde vinna befordran,

hvilket förhållande man ansett böra kompenseras genom flera

ålderstillägg, ägde i lika grad tillämpning på kemisten, hvilkens befattning

ingalunda vore af mindre vikt än min- och torpedingenjörs.

I enlighet med sålunda angifna grunder hafva i ett utaf marinförvaltningen

tillika öfverlämnadt förslag till ny stat för marinförvaltningen

aflöningsförmånerna för kemisten upptagits lika med dem, som enligt

staten för mariningenjörkåren bestämts för min- och torpedingenjör.

Till hvad marinförvaltningen sålunda föreslagit i fråga om aflöningsförmånerna

till ämbetsverkets kemist finner jag mig böra tillstyrka bifall.

Vidare bar marinförvaltningen • hemställt om ökning af de civila

arbetskrafterna i ämbetsverket.

Då förvaltningen af sjöärendena år 1877 ombildades till en marinförvaltning,

omfattade det nya ämbetsverket endast tre afdelningar,

nämligen militärafdelningen, ingenj örafdelningen och civilafdelningen.

Enligt 1884 års instruktion för ämbetsverket ersattes militärafdelningen

med tre afdelningar, intendent-, min- och artilleriafdelningarna. Härefter

bl ef ämbetsverkets sammansättning oförändrad, till dess år 1900

en torpedafdelning, år 1902 en fortifikationsafdelning och år 1903 en

sanitetsafdelning tillkommo.

Med tillkomsten af hvarje ny afdelning både ökade göromål tillförts

den civila personalen, särskild! amiralitetsrådet, som enligt gällande

instruktion hade att deltaga i behandlingen af alla ärenden, men

den starkaste ökningen på en gång hade inträdt genom organisationen af

kustartilleriet och dettas förläggande under marinförvaltningen, hvilken

därigenom från och med början af år 1902 anförtroddes den tekniska

och ekonomiska öfverstyrelsen jämväl öfver kustartilleriet med Vaxholms

och Karlskrona kustartilleriregementen, hvartdera med sin särskilda

ekonomi, samt öfver befästningarna vid Vaxholm och Oscar Fredriksborg,

Karlskrona och Ålfsborg med därtill hörande byggnader och

materiel.

Vid förvaltningens af sjöärendena ofvannämnda omorganisation

år 1877 till en marinförvaltning, hade för detta ämbetsverk i fråga

om den civila tjänstepersonalen jämte vaktbetjäningen fastställts följande

stat:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

5

Tjänst-

Miss-

Lön.

görings

räknings-

Summa.

penningar.

penningar.

Cioilafdelningen.

iEfter b år

, Chef: 1 öfverkommissarie..................

4,400

—

2,000

—

—

—

6,400

-

J kan lönon

\ höjas med

l 600 kr.

/Efter 5 år

kan lönen

1 kamrerare...................................

3,000

—

1,500

—

—

—

4,500

—

höjas med

1 kassör och bokhållare..................

1,800

—

1,200

—

500

—

3,500

—

500 kr. och

efter 10 är

2 revisorer och bokhållare................

1,800

1,200

6,000

med ytter- ligare 500

. kr.

Kansliet.

1 sekreterare, som tillika förrättar

advokatfiskalens göromål i marin- förvaltningen och vid Stockholms

Efter 5 år

station......................................

3,000

—

1,500

—

—

—

4,500

-

kan lönen

höjas mod

1 notarie.......................................

1,800

—

1.200

—

—

—

3,000

—

500 kr. och

1 registrator och aktuarie................

1,800

—

1,200

—

—

3,000

—

efter 10 år

med ytter- ligare 500

kr.

Vaktbetjäning.

1 förste vaktmästare........................

800

300

—

—

—

1,100

—

/-Efter 5 år

1,600

| kan lönon

2 vaktmästare...............................

500

—

300

—

—

—

—

''j höjas mod

{ 100 kr.

Till vikariatsersättningar, renskrifning,

flitpenningar och tillfälliga biträden

—

—

—

—

—

—

5,000

—

Efter framställning af marinförvaltningen och med anledning af

den ständigt växande arbetsbördan beslöt, på Kungl. Maj:ts förslag,

1899 års riksdag att höja den i staten för ämbetsverket uppförda anvisning

till vikariatsersättningar, renskrifning, flitpenningar och tillfälliga

biträden med 3,500 kronor och vid 1901 års riksdag blef, likaledes på

Kungl. Maj:ts förslag, i staten för ämbetsverket upptagen en särskild

advokatfiskal, som tillika förrättar advokatfiskalsgöromålen vid Stockholms

station, med ett arfvode af 2,500 kronor. Några andra förändringar

i staten för marinförvaltningen, för såvidt angår den civila

personalen, hafva hitintills icke blifvit vidtagna mod undantag däraf

att öfverkommissariens titel förändrats till amiralitetsråd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(5

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

I sitt underdåniga utlåtande den 14 december 1900 öfver kustartillerikommitténs

betänkande och förslag anförde emellertid marinförvaltningen,

att då det enligt berörda förslag skulle tillkomma ämbetsverket,

utöfver dittills varande åligganden, att handlägga ärenden, som

anginge kustbefästningarnas uppförande och underhåll, för så vidt de ej

vore åt chefen för fortifikationen personligen uppdragna, äfvensom att

dels för kustartilleriets personal och materiel utöfva den tillsyn, som

jämlikt § 4 i instruktionen för ämbetsverket ålåge detta beträffande

personal och materiel vid flottan, dels tillhandahålla regementscheferna

vid kustartilleriet samt fortifikationsbefälhafvarna å kustbefästningarna

för dem erforderliga penningebelopp från femte hufvudtiteln, hvaraf syntes

följa, att jämväl öfriga åligganden enligt berörda instruktion skulle med

afseende å kustartilleriet fullgöras af ämbetsverket, vore det uppenbart

att dettas göromål, därest förslaget godkändes, komme att så betydligt

ökas, att en förstärkning af arbetskrafterna därstädes blefve oundgängligen

erforderlig. Det kunde redan då förutses, att kustartilleriärendenas

tillkomst skulle föranleda behof af ytterligare en revisor i ämbetsverket

å ordinarie stat, hvarför marinförvaltningen i sitt statförslag då

upptog en sådan. Otvifvelaktigt vore äfven, förklarade ämbetsverket,

att ökning af tjänstemännens antal i kansliet blefve behöflig. I hvad

mån den förstärkning i arbetskrafterna, som genom anställande af en

särskild advokatfiskal skulle vinnas, kunde blifva af betydelse för beliofvet

af ytterligare ökning af kanslipersonalen, läte sig icke då med

någon grad af visshet bedömas. Om sättet för detta behofs tillgodoseende

anliölle marinförvaltningen därför att få framdeles yttra sig,

sedan någon erfarenhet kunnat vunnas, huru den då ifrågasatta utvidgningen

af marinförvaltningens åligganden komme att verka i tillämpningen.

Slutligen gjorde marinförvaltningen i sitt berörda underdåniga

utlåtande framställning om ökande af den ordinarie vaktbetjäningen i

ämbetsverket med ytterligare en vaktmästare.

Enligt hvad som framgår af protokollet öfver sjöförsvarsärenden den

11 januari 1901 anförde dåvarande chefen för sjöförsvarsdepartementet

i anledning häraf, att det visserligen voro tydligt, att den nya organisationen

af kustartilleriet komme att medföra ökadt arbete för marinförvaltningens

civila tjänstemän och möjligen äfven för ämbetsverkets

vaktbetjäning; men huruvida detta ökade arbete borde föranleda

den af marinförvaltningen föreslagna ökningen å ämbetsverkets stat af

ytterligare en re vds or och en vaktmästare, syntes honom då icke kunna

med den säkerhet bedömas, att någon framställning i sådant syfte borde

göras till 1901 års Riksdag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande jS’:o 6.

Uti underdånig skrifvelse den 24 september 1901 anförde marinförvaltningen

ånyo uti föreliggande ämne, att ur den kraftiga utveckling,

hvaråt flottan beträffande såväl ökningen af dess materiel som

ock däraf påkallad ökning af den militära personalen haft att glädja sig

under de senare åren, framträdt krafvet på ökad kraftutveckling af den

del af flottans administrativa maskineri, som utgjordes af den civila

tjänstemannapersonalen inom marinförvaltningen. Detta kraf hade ej

blott låtit sig af nämnda allmänna grund förnimmas, utan kunde till

följd af tillkomsten af en helt ny organisation, kustartilleriet, förväntas

blifva inom den allra närmaste framtiden ännu mera kännbart. Svårigheten

att med tillgängliga krafter motsvara samma kraf hade vid olika

tillfällen blifvit påpekad, men, om man undantoge uppförandet å ordinarie

stat åt en advokatfiskal i marinförvaltningen, hade icke någon

åtgärd vidtagits i sylte att ordna hithörande förhållanden. Under påpekande

af att med 1902 års början den nya organisationen af kustartilleriet

skulle träda i tillämpning, hvaraf följde en särskild ökning af

göromålen för ämbetsverkets civilafdelning och kansli, förklarade marinförvaltningen,

att, såvida med visshet skulle kunna påräknas, att ämbetsverket

skulle blifva i stånd att i behörig ordning fullgöra sina åligganden,

detsammas arbetskrafter måste förstärkas. Vid anställd beräkning

af behofvet hade marinförvaltningen funnit detta kunna tillsvidare

afhjälpas, om ämbetsverkets civilafdelning och kansli erhölle ytterligare

hvar sin amanuens och om den till gratifikationer åt extra ordinarie

tjänstemän i öfrigt anvisade medelstillgången blefve i någon män förstärkt.

Med anledning häraf hemställdes om anslag dels för ökning

af de dåvarande tre amanuensernas årliga arfvoden från 1,000 kronor

till hvar och en af dem till 1,200 kronor, dels för anställande af ytterligare

två amanuenser med likaledes hvardera 1,200 kronors årligt

arfvode och dels till gratifikationer åt öfriga e. o. tjänstemän samt

aflöning af ytterligare en e. o. vaktmästare med 1,500 kronor eller

således med tillhopa 4,500 kronor. Med anledning af denna framställning

föreslog Kungl. Maj:t Riksdagen att för tillfällig förstärkning

af arbetskrafterna i marinförvaltningen bevilja på extra stat för år 1903

ett anslag af 4,500 kronor; och blef detta anslag af Riksdagen

beviljadt.

I underdånig skrifvelse den 23 september 1902 framhöll marinförvaltningen,

att behofvet af förstärkning af ämbetsverkets civila arbetskrafter

fortfarande gjorde sig synnerligen kännbart. Då marinförvaltuingen

emellertid ännu icke ansett sig kunna med full visshet bedöma,

i hvad mån den, bland annat genom kustartilleriets tillkomst, under

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

senare tiden uppkomna ökningen af göromålen inom ämbetsverket

kunde komma att kräfva ändring i staten för marinförvaltningen, hvartill

komme, att frågan härom i viss mån kunde vara beroende af civilstatens

förändrade organisation, hade marinförvaltningen icke ansett

sig böra ifrågasätta något annat sätt för tillgodoseende af nämnda behof

än att ett extra anslag jämväl för år 1904 beviljades till samma belopp

som för år 1903 eller 4,500 kronor; och blef på Kungl. Maj:ts förslag

detta belopp af Riksdagen beviljadt för år 1904.

Då behofvet af förstärkning af ämbetsverkets civila arbetskrafter

gjorde sig allt mera gällande, framlade ämbetsverket i underdånig skrifvelse

den 18 september 1903 förslag om ökning af antalet ämbets- och

tjänstemän samt betjäning inom ämbetsverket. ^ Departementschefen ansåg

emellertid, att beslut om omorganisation af ämbetsverket icke borde

ifrågakomma, förr än den af Kungl. Maj:t tillsatta kommitté för afgifvande

af utlåtande och förslag rörande reglering af statens ämbetsverks

och myndigheters löneförhållanden afgifvit yttrande angående den nu

gällande organisationen.

För att tillsvidare underlätta arbetet i marinförvaltmngen hemställde

han därför, att för tillfällig förstärkning af arbetskrafterna därstädes

måtte hos Riksdagen äskas för år 1905 ett extra ordinarie anslag

å 8,700 kronor. Kungl. Maj:ts i enlighet härmed gjorda hemställan

blef af Riksdagen på det sätt bifallen, att för ändamålet beviljades

ett belopp af 7,500 kronor.

År 1904 inlämnade marinförvaltningen ett nytt förslag angående

förändring af ämbetsverkets organisation i viss del. Detta förslag innehöll,

bland annat, att marinöfverintendenten skulle blifva chef för marinförvaltningens

intendentafdelning, till hvilken skulle sammanföras

dels de enligt den nu gällande instruktionen för ämbetsverket denna

afdelning tillhörande ekonomiska ärendena dels de ekonomiska ärenden,

hvilka enligt nu gällande arbetsfördelning skola beredas och föredragas

af amiralitetsrådet, samt att såsom konsekvens häraf den marinförvaltningens

nuvarande civilafdelning tillhörande personalen skulle med föreslagen

förstärkning ingå i marinintendenturkåren och tjänstgöra å marinförvaltningens

intendentsafdelning.

Emellertid hade ämbetsverket därvid tillika hemställt, att, därest

detta förslag icke skulle bifallas, för för stärkning af marinförvaltningens

arbetskrafter måtte för år 1906 beviljas den af Kungl. Maj.t för år 1905

äskade summan eller 8,700 kronor.

Dåvarande chefen för sjöförsvarsdepartementet förklarade sig fortfarande

anse, att någon omorganisation af marinförvaltningen icke borde

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

9

ifrågakomma, förrän berörda kommitté afgifvit sitt utlåtande beträffande

ämbetsverket, och hemställde, att till förstärkning af arbetskrafterna

därstädes måtte för år 1905 äskas ett extra ordinarie anslag af 7,500

kronor.

Kungl. Maj:ts i enlighet härmed gjorda framställning till 1905 års

riksdag blef af densamma bifallen.

I underdånig skrifvelse den 29 september 1905 framhöll marinförvaltningen

ånyo, hurusom arbetskrafterna vore för sin uppgift otillräckliga

och de i de tidigare gjorda framställningarna ådagalagda missförhållandena

ännu i sin fulla utsträckning vore för handen. Det oaktadt

ansåg sig ämbetsverket då icke böra ifrågasätta att, utöfver hvad

förut skett, åtgärd vidtoges till deras afhjälpande i vidare mån än som

erfordrades till förekommande däraf, att de ämbetsverkets civilafdelning

åliggande gransknings- och öfriga göromål skulle i afsevärd grad blifva

eftersatta. För sådant ändamål kräfdes anställande af ytterligare eu revisor

och bokhållare, hvilken dock endast syntes böra uppföras å extra

stat med ett arfvode af 3,000 kronor för år. Marinförvaltningen hemställde

därför, att för anställande å extra stat af ytterligare en revisor

och bokhållare i ämbetsverket med arfvode af 3,000 kronor för år och

med rätt att utan afkortning i arfvodet åtnjuta semester i likhet med

ordinarie innehafvare af samma tjänstegrad samt för tillfällig förstärkning

i öfrigt i marinförvaltningen mätte hos Riksdagen äskas för år

1907 ett extra ordinarie anslag af 10,500 kronor.

Den af Kungl. Magt i enlighet härmed gjorda framställning bifölls

af Riksdagen, som emellertid därvid, då organisationen af marinförvaltningen

torde blifva föremål för utredning af löneregleringskommittén,

icke ansåg sig då böra ingå i pröfning rörande anställande inom ämbetsverket

af ytterligare en revisor och bokhållare.

Uti underdånig skrifvelse don 16 maj 1906 har marinförvaltningen

ånyo gjort framställning om ökning af arbetskrafterna i ämbetsverkets

civilafdelning och kansli, därvid ämbetsverket hemställt, bland annat,

att Kungl. Maj:t täcktes i nådig proposition till nästa Riksdag, jämte

framläggande af förslag till ny stat för ämbetsverket, äska ej blott

ökning af nuvarande anslaget till marinförvaltningen, 49,600 kronor,

med 17,675 kronor till 67,275 kronor, utan äfven 6,400 kronor å extra

stat för anställande åt ytterligare eu civil ledamot i ämbetsverket.

Då vid förberedande granskning af denna framställning det syntes

önskligt, att utredning åstadkoms om lämpligheten af att, utan samband med

den tidigare väckta frågan om öfverflyttning af personalen å ämbetsverkets

civilafdelning till marinintendenturkåren, marinöfverintendenten blefve

Bill. till Rilcsd. Prat. 1007. 4 Rami. / Afd. 0 imf t. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

ledamot af marinförvaltningen och chef för dess intendentafdelning och att

till denna afdelning i så fall öfverflyttades de för närvarande amiralitetsrådet

tillhörande ärenden af ekonomisk natur, men afdelningen befriades

från öfriga densamma nu tillhörande ärenden samt att för dessas

handläggande blefve, i öfverensstämmelse med ett af marinförvaltningen

uti ämbetsskrifvelse den 11 oktober 1904, angående ordnandet af sjöinstrumentväsendet

inom flottan, redan framlagdt förslag, inrättad en ny

afdelning inom ämbetsverket under en militär chef, anmodades marinförvaltningen

att inkomma med ej mindre utredning härutinnan än

äfven de förslag, hvartill utredningen kunde finnas föranleda. Med

ämbetsskrifvelse den 6 oktober 1906 har marinförvaltningen sedermera

öfverlämnat den sålunda infordrade utredningen.

Uti sin underdåniga skrifvelse den 16 maj 1906 förklarar marinförvaltningen

sig icke kunna stå till svars med ytterligare dröjsmål i att

söka råda bot för missförhållandena mellan ämbetsverkets göromål och

de till buds stående civila arbetskrafterna; och erinrar ämbetsverket

därom, att medan alla de öfriga sjöförsvaret tillhörande kårer och

stater, hvilkas ställning vore närmast jämförlig med den civila personalens

inom flottans öfverstyrelse, nämligen flottans civil-, läkare- och

mariningenjörstater, genom under åren 1900—1905 vidtagna omorganisationer

erhållit såväl förstärkning af sin numerär som förbättring af

sina aflöningsförhållanden, kvarstode marinförvaltningens civila personal

med i det allra närmaste samma numerär och vid alldeles samma aflöningsförhållanden,

som den erhöll vid 1877 års organisation. Emellertid har

marinförvaltningen, visserligen med påpekande af dess civila personals

ogynnsamma aflöningsförmaner, jämförda med marinintendenturkårens,

nu ansett sig endast böra göra framställning om, jämte viss -ändring

af ämbetsverkets organisation, ökning af den civila personalens numerär

i enlighet med hvad de flerdubblade göromålen kräfde.

För att ådagalägga, i hvilken grad göromålen ökats sedan 1877,

har marinförvaltningen åberopat, bland annat, följande uppgift för åren

1878—1905 å antalet ärenden under ämbetsverkets handläggning m. m.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

11

År.

Oafgjorda

från före- gående år.

Inkomna.

Summa.

Af-

gärda.

Kom

cerad

under

lägg

från

före-

gående

år.

muni-

eller

band-

ning.

för

året.

Summa.

Koncept

till af- gående

skri- velser.

1878 ...........................

11

2,395

2,406

2,390

5

11

2,406

1,301

1879 ..........................

16

2,370

2,386

2,348

7

31

2,386

1,266

1880 ...........................

38

2,240

2,278

2,230

9

39

2,278

1,100

1881 ...........................

48

2,210

2,258

2,200

13

45

2,258

1,048

1882 ...........................

58

2,371

2,429

2,367

13

49

2,429

1,098

1883 ...........................

62

2,519

2,581

2,533

19

29

2,581

1,199

1884 ...........................

48

2,628

2,676

2,631

18

27

2,676

1,243

1885 ...........................

45

2,726

2,771

2,718

21

32

2,771

1,177

1886 ...........................

53

2,809

2,862

2,816

15

31

2,862

1,229

I 1887 ...........................

46

2,985

3,031

2,994

7

30

3,031

1,273

1 1888 ...........................

38

2,982

3,020

2,966

9

45

3,020

1,333

j 1889 ...........................

54

3,019

3,073

3,027

15

31

3,073

1,398

j 1890 ...........................

46

3,291

3,337

3,276

18

43

3,337

1,564

1 1891 ...........................

61

3,145

3,206

3,162

17

27

3,206

1,497

1892 ...........................

44

3,246

3,290

3,253

9

28

3,290

1,475

j 1893 ...........................

37

3,508

3,545

3,501

6

38

3,545

1,625

! 1894 ...........................

44

3,502

3,546

3,488

10

48

3,546

1,526

1895 ...........................

58

3,640

3,698

3,645

8

45

3,698

2,039

! 1896 ...........................

53

4,241

4,294

4,239

12

43

4,294

2,526

1897 ...........................

55

4,621

4,676

4,603

14

59

4,676

2,653

1898 ...........................

73

4,757

4,830

4,759

18

53

4,830

2,737

1899 .......................

71

4,901

4,972

4,925

5

42

4,972

2,845

1900 ...........................

47

5,455

5,502

5,458

5

39

5,502

3,248

1901 ...........................

44

6,319

6,363

6,291

9

63

6,3^3

3,768

1902 ..........................

72

7,483

7,555

7,479

11

65

7,555

4,483

1903 ...........................

76

7,228

7,304

7,223

8

73

7,304

4.354

1904 ...........................

81

7,590

7,671

7,601

9

61

7,671

4,342

1905 ...........................

70

7,990

8,060

7,972

21

67

8,060

4,953

I ofvanstående siffror ingingo icke de s. k. hemliga ärendena, öfver

hvilka särskilda diarier började föras först år 1902. I afseende å dessa

ärenden har ämbetsverket meddelat följande:

År Inkomna ärenden Afgångna skrivelser År Inkomna ärenden Afgångna skrivelser

1902 134 “vuHnpi> 1904 291 167

1903 158 108 1905 352 203

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

I fråga om beloppet af de anslagsmedel, bvilkas uppbärande, användande

och redovisande åligger marinförvaltningen, har ämbetsverket

åberopat denna tablå:

Öfversikt af anslagen å femte hufvudtitelns stat 1878—1905 med afdrag af

anslagen till lots- och fyrinrättningen jämte lifräddningsanstalterna.

År.

Ordinarie

anslag.

Extra ordinarie

anslag.

I

j 187S..............................

4,057,486

02

1,772,200

_!

1879.............................

4,066,486

02

1,676,000

—

j 1880 .............................

4,090,486

02

503,000

—

j 1881.............................

4,072,691

452,000

—;

! 1882 .............................

4,072,691

—

755.000

~

| 1883..............................

4,072,691

—

1,189,000

—j

j 1884..............................

4,202,303

—

2,094,550

_1

1885.............................

4.219,691

—

1,965,000

—

1 1886.............................

4,484,702

75

2,078,688

25

j 1887..............................

4,678,091

—

964,200

—

| 1888..............................

4.757,628

—

912,563

I 1889..............................

4,810,394

25

1,017,296

75

1890..............................

4,856,931

—

1.385,860

— ''

| 1891.............................

4,901,931

—

1,665,860

—

j 1892..............................

4,956,381

—

2,143,110

! 1893.............................

5,236,781

—

1,989,110

—

I 1894..............................

5,478,747

48

1,419,443

52

1895..............................

5,549,491

—

1,739,360

—

1896..............................

5,569,491

—

1,739,760

—

1 1897..............................

5,619,491

—

5,880,860

-

1898.............................

5,619,531

—

6,777,360

—

1899..............................

5,738,156

—

3,569,335

—

1900..............................

5,958,031

—

13,134,760

1901.............................

7,125,486

—

13,224,105

—

1902.............................

8,935,173

—

10,983,043

—

1903..............................

10,341,748

—

7,819,083

—

1904..............................

11,135,023

—

8,629,468

~

1905..............................

11,497,581

—

8,535,810

-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

13

Angående antalet expedierade anordningar under samma tid har

ämbetsverket lämnat följande uppgift:

Uppgift å antalet af ämbetsverket expedierade anordningar åren 1878—1905.

1878.........................

...................... 985

1879........................

....................... 988

1880.........................

....................... 992

1881.........................

...................... 913

1882.........................

....................... 913

1883.........................

...................... 1,050

1884.........................

...................... 1,098

1885.........................

....................... 1,071

1886........................

....................... 1,149

1887........................

..................... 1,172

1888.........................

.................. 1,087

1889.........................

....................... 1,023

1890.......................

.................... 920

1891........................

....................... 926

1892.........................

.................... 951

1893.......................

....................... 1,021

1894.........................

..................... 953

1895........................

....................... 980

1896.........................

....................... 1,116

1897.........................

...................... 1,181

1898.........................

....................... 1,257

1899........................

....................... 1,311

1900.........................

....................... 1,502

1901.........................

....................... 1,684

1902.........................

....................... 1,974

1903........................

....................... 1,963

1904 .......................

....................... 2,179

1905........................

....................... 2,230

Anm. Nedgången i antalet anordningar efter 1889 beror af en då vidtagen förändring i anordningsväsendet,

hvarigenom berörda antal kunde nedbringas.

Beträffande antalet folier af i marinförvaltningen granskade utgiftsverifikationer

har följande uppgift meddelats:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Uppgift å antalet folier af i Marinförvaltningen granskade utgiftsverifikationer till

räkenskaperna för ämbetsverket, flottans stationer, Karlskrona artillerikår samt

Vaxholms och Karlskrona kustartilleriregementen åren 1878—1905.

O

A r.

Marin-

förvalt-

ningen.

Karlskrona

station.

Stockholms

station.

Karlskrona

artilleri-

kår.

Vaxholms

kust-

artilleri-

regemente.

Karlskrona

kust-

artilleri-

regemente.

Summa..

1878.............

4,080

11,904

9,615

_

_

_

25,599

1879 ..............

4,119

10,134

10,242

—

—

—

24,495

1880..............

4,206

9,995

9,927

—

—

—

24,128

1881...............

3,978

10,122

7,986

—

—

—

22,086

1882 ..............

3,970

10,741

11,285

—

—

—

25,996

1883..............

4,757

11,228

12,456

—

—

—

28,441

1884...............

5,422

9,905

10,933

—

—

—

26,260

1885...............

4,270

22,251

14,002

—

—

—

40,523

1886...............

4,940

19,229

15,214

—

—

—

39,383

1887...............

4,843

22,014

15,420

—

—

—

42,277

1888..............

4,686

23,578

15,045

—

—

43,309

1889...............

4,700

20,303

16,73o

—

—

—

41,736

1S90..............

5,370

23,033

13,033

—

—

—

41,436

1891..............

5,204

20,690

13,730

—

—

—

39,624

1892...............

4,796

23,722

13,442

—

—

—

41,960

1893...............

5,230

28,677

12,772

—

—

—

46,679

1894...............

5,061

25,492

12,687

—

—

—

43,240

1895...............

5,392

28,409

16,047

—

—

—

49,818

1896 ..............

5,915

28,479

15,930

1,872

—

—

52,196

1897...............

6,158

28,918

17,054

1,978

—

—

54,108

1898 .............

6,274

28,618

17,936

1,959

—

—

54,787

1899...............

5,903

29,124

19,640

2,160

—

—

56,827

1900...............

7,432

32,615

18,342

1,994

—

—

60,383

1901...............

7,912

38,188

23,644

1,920

—

—

71,664

1902...............

12,387

39,042

25,687

•—

4,706

2,731

84,553

1903...............

12,556

49,151

28,158

—

6,230

4,165

100,260

1904...............

11,799

50,992

27,345

—

7,813

6,220

104,169

1905...............

13,528

41,555

25,930

—

8,083

6,979

96,075

Anm. Nedgången under år 1905 af antalet folier beror därpå, att man under detta år börjat

sammanslå flera, stundom hundratals, verifikationsblad, tillhörande samma redogörelse, under ett

folionummer.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

15

Vidare har ämbetsverket, till ytterligare belysande af arbetsbördans

ökning, uppgjort en tablå öfver antalet räkenskapstitlar samt kon ti i

marinförvaltningens hufvudbok in. m. under vissa år af perioden 1877

—1905, så lydande:

Uppgift å antalet räkenskapstitlar (de specialkonti öfver inkomster och utgifter,

hvilka sammanföras i hufvudbokens konti) samt konti i Marinförvaltningens

hufvudbok m. m. under nedan nämnda år.

Räkenskap s titlarna.

Marinför-

valtningen.

Karlskrona

station.

Stockholms

station.

Karlskrona

kustartilleri-

regemente.

Vaxholms

kustartilleri-

regemente.

Summa.

Ink.

utg. *

Ink.

Utg.

Ink.

Utg.

Ink.

Utg.

Ink.

Utg.

1877.........

7

43

85

143

37

114

429

1890.........

10

40

99

162

65

117

-•

—

—

—

493

1902.........

28

108

127

226

95

182

10

17

18

22

833

1903 ........

28

119

137

259

99

186

12

19

15

23

897

1904........

19

124

139

243

89

145

14

19

19

23

834

1905.........

20

122

112

197

83

148

13

21

21

24

761

Marinförvaltningens hufvudbok.

Konti

Pagina

1877 ......................................................

98

216

1890 ......................................................

99

213

1902 ......................................................

196

420

1903 .....................................................

219

448

1904 ..... .........................

222

406

1905 ......................................................

222

396

Den särskilda räkenskapen öfver marinförvalt- ningens förlagsbokhandel omfattar 1905......

276

Anm. Nedgången af antalet räkenskapstitlar under år 1905 beror däraf, att de förut använda

titlarna för hvart och ett af de större fartygens underhåll sammanförts till en enda underhållstitel för

alla fartyg af samma klass.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Af dessa tablåer framginge beträffande tiden från och med år 1878

till närvarande tid, att beloppet af de anslagsmedel, hvilkas uppbärande,

användande och redovisande ålåge marinförvaltningen, närmare fyrdubblats,

samt att såväl antalet af de till ämbetsverket årligen inkomna

och därstädes handlagda mål, som äfven omfånget af de räkenskapshandlingar,

ämbetsverkets civilafdelning haft att genomgå och granska,

vuxit i samma proportion. Därvid har, enligt hvad marinförvaltningen

påpekat, jämte denna tillväxt af målens antal, inträdt en motsvarande

eller ännu starkare tillväxt af deras omfattning, hvartill komme att, på

sätt ämbetsverket jämväl erinrat, beskaffenheten af den administration,

som vore ämbetsverket anförtrodd, ofta kräfde i ärendenas behandling''

en skyndsamhet, som i hög grad bidragit att lika den växande arbetsbördans

tryck. Behofvet af en väsentlig förstärkning af ämbetsverkets

civila arbetskrafter hade fördenskull blifvit oafvisligt. Endast genom

att i stor omfattning anlita extra ordinarie tjänstemäns beredvilliga

hjälp hade det hittills varit möjligt att få utförda ‘de under årens lopp

så betydligt ökade, den civila personalen åliggande göromålen.

I afseende å arten af den förstärkning i marinförvaltningens civila

arbetskrafter, som enligt ämbetsverkets tanke fordrades för göromålens

behöriga fullgörande, vore främst att märka behofvet af ytterligare eu

civil ledamot i ämbetsverket.

Tanken på två civila ledamöter i det kollegium, hvars plats nu intoges

af marinförvaltningen, vore icke ny. Enligt instruktionen för

förvaltningen af sjöärendena den 23 mars 1803 fördelades göromålen

på två departement, af hvilka det ena skulle behandla ekonomiska mål,

som rörde örlogsflottan, och det andra handlägga ekonomiska mål, som

anginge arméns flotta. Vid hvartdera departementet anställdes ett amiralitetskammarråd.

Genom nådigt bref den. 25 juni 1814 upphäfdes

väl departementsindelningen och föreskrefs, att alla mål skulle behandlas

in pleno, men de två amiralitetskammarråden bibehöllos dock fortfarande.

Likaså enligt nådigt bref den 2 november 1824. Enligt detta

blefvo visserligen örlogsflottan och arméns flotta sammanslagna under

benämningen »Kungl. Maj:ts flotta», men skulle den ene civilledamoten

föredraga alla besvärs-, anmärknings- och befordringsmål samt juridiska

frågor, hvarjämte han hade inspektion öfver kansliet, medan den andre

civilledamoten skulle föredraga alla ekonomiska och redogörelsemål,

föra allmän kontroll öfver medlens disposition samt hafva inseende

öfver kammar- och sjömilitiekontoret. Genom instruktionen för förvaltningen

af sjöärendena den 15 januari 1841 inskränktes civilledamöternas

antal till en.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

17

Enligt gällande instruktion för marinförvaltningen åligger det amiralitetsrådet

att bereda och föredraga de ärenden, som angå

flottans fasta egendom i de delar, som ej tillhöra ingenjörafdelningen;
uppbörden,

förvaltningen, användande och redovisningen af alla

till marinförvaltningens befattning hörande medel och persedlar;

förklaring, ändring eller upphäfvande af gällande eller förslag till

nya författningar;

allmänna föreskrifter, som bero af marinförvaltningen att utfärda

för verkställighet af gällande författningar eller af Kungl. Maj:t särskild!

gifna nådiga befallningar;

tillsättning af och afsked från civil tjänstebefattning vid marinförvaltningen

och flottans civilstat samt föreståndare- och lärarebefattningvid

navigationsskola, ledighet från dylik befattning och ansvar för tjänstefel;

samt

ämbetsverkets arbetsordning.

Dessa ärenden utgjorde enligt amiralitetsrådets rotel för år 1905

ett antal af 4,566.

Utom hvad förut är sagdt åligger amiralitetsrådet enligt instruktionen
att

deltaga i handläggningen jämväl af alla öfriga ärenden, som

förekomma vid marinförvaltningens sammanträden;

att utöfva chefskapet öfver ämbetsverkets civilafdelning och kansli;

att deltaga i inventeringarna af marinförvaltningens kassa;

att å civilafdelningen afgöra hos marinförvaltningen förekommande

anmärkningsmål;

att jämte ämbetsverkets chef och en af militärledamöterna deltaga

uti ifrågakommande sammanträden med annat ämbetsverk, därest icke

ärendets beskaffenhet fordrar öfverdirektörens närvaro; samt

enligt arbetsordningen att jämte advokatfiskalen hafva under sitt

förvar ämbetsverkets säkerhets- och värdehandlingar.

Bland de amiralitetsrådet till beredning och föredragning åliggande

ärendena kunde, enligt hvad marinförvaltningen anfört, en särskild klass

urskiljas såsom med de öfriga olikartad. Denna klass utgjordes af de

ärenden, som anginge uppbörden, förvaltningen, användandet och redovisningen

af alla till marinförvaltningens befattning hörande medel och

persedlar. Dessa ärenden kunde betecknas såsom rent ekonomiska,

medan de öfriga vore af mera administrativ-juridisk art.

Det torde vara uppenbart, framhåller marinförvaltningen, hurusom

det växande omfånget af allt, som hörde till marinförvaltningens räkenBih.

till Rilcsd. Prof. 1907. 4 Sami. 1 A/d. 0 Tläft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

skapsväsende, medfört dels en högst betydande ökning af de kamreraren

i ämbetsverket åliggande göromål, dels att det icke kunde vara möjligt

för amiralitetsrådet att hafva den öfverblick af räkenskapen eller medelsdispositionerna,

som för en föredragande ofta kunde vara önskvärd,

utan att han i dessa hänseenden måste hufvudsakligen bygga sin föredragning

på kamrerarens uppgifter eller utredning. Riktigare vore då,

att de ärenden, hvilka ofvan betecknats såsom rent ekonomiska, finge

sin egen föredragande, medan de administrativt juridiska hade sin.

För afhjälpande af de berörda missförhållandena har marinförvaltningen,

på sätt förut nämnts, i sin underdåniga skrifvelse den 16 maj 1906

hemställt om nådig proposition till nästa riksdag med begäran om anvisande

på extra stat af 6,400 kronor för anställande af ytterligare en

civil ledamot i ämbetsverket. Anledningen till att anslaget begärdes

endast på extra stat var, enligt hvad ämbetsverkets särskilda skrivelser

i ämnet gifva vid handen, uteslutande den, att anställandet af en sådan

ledamot icke skulle utgöra hinder för genomförande i framtiden af den

år 1904 föreslagna omorganisationen af marinförvaltningen i det afseende,

att marinöfverintendenten skulle blifva ledamot af ämbetsverket

och chef för dess intendentafdelning. Uti sin ämbetsskrivelse den 6

oktober 1906 har ämbetsverket förklarat, att, därest den med 1904 års

förslag åsyftade organisationen kunde i denna del nu genomföras, detta

vore att obetingadt föredraga framför den i skrivelsen den 16 maj

1906 förordade anordningen med en ny civilledamot å extra ordinarie

stat och fullkomligt väl läte sig genomföras äfven utan någon förändring

af den ställning tjänstemannapersonalen å marinförvaltningens civilal - delning nu intoge.

Af den nu ifrågasatta anordningen följde nödvändigheten att bestämma,

hvarest de ärenden, hvilka icke kunde bibehållas å den under

marinöfverintendenten ställda intendentafdelningen, skulle förläggas. De

ärenden, som tillhörde den nuvarande intendentafdelningen, vore dels

af öfvervägande ekonomisk dels af öfvervägande militär beskaffenhet.

För att gifva en föreställning om antalet ärenden af hvartdera slaget

under åren 1902—1905 hade marinförvaltningen upprättat denna tablå:

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

19

Uppgift å antalet ärenden, som blifvit handlagda å Kungl. Marinförvaltningens

Intendentafdelning under hvardera af åren 1902, 1903, 1904 och 1905.

Antal

ärende

n

år

år

år

år

1902.

1903.

1904.

1905.

Ekonomiska:

angående proviant, beklädnad, sängservis, inkvartering samt

ett mindre antal angående sjukvård .................

119

114

76

68

» anslag, anvisningar, kostnadsförslag ......................

38

41

22

45

» boställen, expeditionslokaler, förrådshus, kok- och

tvätthus m. m.................................................

59

34

25

19

» aflöningsförmåner, gratifikationer, rese- och trakta-

mentsersättning................................................

17

14

14

11

o anmälan om tillträdda befattningar........................

—

38

1

1

» aviser från Kungl. Sjöförsvarsdepartementet............

67

307

37

20

» anskaffningar (särskildt kol) samt försäljningar .......

43

43

92

138

» mönstringar.......................................................

16

10

13

18

=

359

601

280

320

Militära:

angående personalens öfhingar ........i.................................

19

21

31

29

» skeppareinventarier och utredning ........................

59

104

66

62

» sjöinstrument, sjökort, kartor m. m......................

22

29

27

24

» kustsignalering och signalmateriel ........................

14

33

11

3

» eldsläckningsväsendet, sjötransporter, körslor, järn-

vägstrafik ......................................................

10

4

16

8

» navigationsskolorna .............................................

82

80

101

146

» fartygs nybyggnad och förändring in. m................

34

26

4

2

» chefers m. flis rapporter.......................................

16

29

11

17

» personalbehof, personaltillgång och organisation .....

17

14

20

30

» utlåning af lokaler, fartyg och materiel..................

34

24

14

22

» kollisionsmål och sjöfartsärenden...........................

—

1

3

4

» fartygs militära egenskaper.................................

—

3

1

1

» befordran ..........................................................

—

10

1

1

=

307

378

306

349

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Antal ärenden

år

år

år

år

1902.

1903.

1904.

1905.

Öfriga:

j angående afdelningens personal .........................................

11

16

18

» uppgifter för statskalender, flottans rulla etc..........

2

4

3

1

i mål öfverlämnade till annan afdelning................................

23

16

9

18

f

36

_20

28

37

!

■

.

ar

år

o

ar

år

Sammandrag:

1902.

1903.

1904.

1905.

Summa.

1 Ekonomiska .....................................................................

359

601

280

320

1,560

j Militära...........................................................................

307

378

306

349

j 1,340

'' Ö friga ...........................................................................

36

20

28

37

121

=

702

999

614

706

3,021

Den höga siffran för de ekonomiska ärendena år 1903 berodde däraf

att under detta år, i olikhet med den praxis, som såväl dessförinnan

som efter 1903 tillämpats, en del aviser om generalorder tilldelades

intendentafdelningen i stället för amiralitetsrådet. Sattes nämnda siffra

för 1903 lika med summan militära ärenden för samma år, blefve för

hela den ifrågavarande perioden medeltalet ärenden per år

ekonomiska .................................................. 334.

militära ............................................................ 335.

Marinförvaltningen har nu ansett, att samtliga den nuvarande intendentafdelningen

tillhörande ärenden, som icke vore att hänföra under intendenturen

— enligt den för åren 1902—1.905 uppgjorda tablån för dessa

år utgörande i medeltal hälften af totalantalet mål å afdelningen —

borde öfverlämnas till en inom ämbetsverket nyinrättad afdelning, hvars

chef skulle äga fackkunskap företrädesvis beträffande ärenden, som anginge

sjöinstrument- och sjökarteväsendet samt navigationsskolorna. Med

hänsyn härtill ansåge marinförvaltningen den nya afdelningen lämpligen

böra benämnas den nautiska afdelningen. Denna afdelning skulle sålunda

komma att handlägga ärenden, som rörde

sjöinstrument- och sjökarteförråden,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

21

de för öfvandet af sjöförsvarets personal erforderliga anordningarna

i tekniskt och ekonomiskt hänseende i de delar, som ej tillhörde

annan afdelning;

inventarier, tillhörande skeppareuppbörden för fartygen och den

öfriga flytande materielen;

stationernas eldsläckningsväsende, polis, sjötransporter, körslor och

järnvägstrafik samt

navigationsskolorna i de delar, som icke tillhörde civilafdelningen.

Däremot skulle af den nuvarande intendentafdelningens ärenden å

samma afdelning kvarstå de, som anginge

den sjöförsvaret tillhörande personalens provianterande, förseende

med beklädnad, sängservis samt inkvartering;

utredning, tillhörande material- och persedeluppbörderna i de delar,

som ej tillhörde annan afdelning, samt

trupptransporter och mönstringar.

Därjämte skulle till den under marinöfverintendenten ställda intendentafdelningen

från amiralitetsrådet öfverflyttas de rent ekonomiska

ärendena eller de, som anginge uppbörden, förvaltningen, användandet

och redovisningen af alla till marinförvaltningens befattning hörande

medel och persedlar. Dock syntes det marinförvaltningen, att alla anmärknings-

och besvärsmål fortfarande borde af amiralitetsrådet beredas

och föredragas.

Hvad angår förslaget om inrättande af en nautisk afdelning i ämbetsverket,

bär marinförvaltningen åberopat sin förut omnämnda skrifvelse

den 11 oktober 1904 i fråga om ordnandet af sjöinstrumentväsendet

inom flottan. Uti berörda skrifvelse har ämbetsverket, efter

verkställd utredning i frågan, förklarat såsom sin åsikt att åtgärder

med det snaraste borde vidtagas för att betrygga sjöinstrumentens sakkunniga

handhafvande inom vår flotta; att endast därigenom, att en

verkligt sakkunnig och fackutbildad man erhölle säte inom flottans öfverstyrelse

såsom representant företrädesvis för flottans sjöinstrumentväsen

och tillämpad nautisk vetenskap i allmänhet en fast organisation af

ifrågavande tjänstegren kunde åstadkommas och möjlighet beredas för

en sammanhållande och verkningsfull ledning inom densamma; att denna

fråga ej lämpligen kunde ordnas på annat sätt än genom inrättande af

en nautisk afdelning i ämbetsverket med de åligganden, som ofvan föreslagits

skola tillkomma en sådan afdelning; samt att genom den sålunda

förordade organisationen en lycklig lösning af frågan om sjöinstrumentväsendets

ordnande kunde ernås liksom äfven vinnas den bästa möjliga

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

garanti för att vår flotta kunde tillgodogöra sig utvecklingen ock framstegen

å sjöinstrumentens område.

Den sålunda förordade anordningen skulle nödvändiggöra sådan

förändring af staten för marinintendenturkåren, att däri för marinöfverintendenten

blefve, i stället för nuvarande arfvode å 1,000 kronor, upptaget,

liksom för i Stockholm bosatt kommendör vid flottan,

lön.......................................

dagaflöning å 6 kronor...

samt inkvarteringsbidrag

.... kronor

6,000: —

»

2,190: —

kronor

8,190: —

»

1,200: —

Pension för marinöfverintendenten skulle bestämmas efter samma

grunder och utgå med samma belopp som kommendörs.

Till marinförvaltningens framställning i hvad den afser förstärkning

i öfrigt af ämbetsverkets arbetskrafter skall jag återkomma vid framläggande

af mina förslag om äskanden af anslag å extra stat för år 1908.

Hvad angår den af marinförvaltningen föreslagna anordningen i afseende

å såväl marinöfverintendenten såsom chef för ämbetsverkets

intendentafdelning som inrättande af en nautisk afdelning, anser jag

samma anordning vara att synnerligen förorda. Redan i och för sig

finner jag det vara af behofvet påkalladt, att chefen för marinförvaltningens

intendentafdelning är mera stadigt fäst vid ämbetsverket än som

nu är fallet, då dels chefskapet i följd af befordringar eller förflyttningar

inom officerskåren ofta nog växlar, dels med anledning- af sjökommenderingar

chefen tidtals måste för längre perioder lämna chefskapet.

Vidare måste det gifvetvis anses såsom en fordel, att marinintendenturkårens

chef, i likhet med hvad som redan är fallet med

cheferna för mariningenjör- och marinläkarkårerna, har säte i flottans

öfverstyrelse, och hans inträde såsom ledamot i marinförvaltningen och

chef för dess intendentafdelning med de göromål, som nu föreslagits

skola tilläggas denna afdelning, skulle utgöra ett redan vid kårens

uppsättning ifrågasatt fullständigare genomförande af kårens organisation,

samtidigt som därmed på ett enkelt sätt komme att vinnas en lämplig

fördelning af den civilledamoten nu åliggande mängden af göromål.

Inrättande i sammanhang härmed af en nautisk afdelning i ämbetsverket

under en militär chef är på de af marinförvaltningen uti ämbetsverkets

skrifvelse den 11 oktober 1904 anförda och ofvan redan omförmälda

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

23

skäl af behofvet påkalladt. Däremot anser jag mig ej böra biträda af

marinförvaltningen tillika framställdt förslag om åtgärd för vidtagande

af sålunda ifrågasatta anordning redan under innevarande år.

I enlighet med hvad jag sålunda anfört ämnar jag hemställa, att

Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att i staten för marinintendenturkåren

upptaga aflöningen till marinöfverintendenten på sätt marinförvaltningen

föreslagit.»

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot den föreslagna

höjningen af de i staten för marinförvaltningen uppförda löneförmånerna

för en kemist till samma belopp som dem, hvilka enligt staten

för mariningenjör kår en bestämts för min- och torpedingenjörer, hemställer

alltså,

att Riksdagen må, med godkännande af stat för

marinförvaltningen af den lydelse, bilagan n:o 1 vid

statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den 12

januari 1907 utvisar, höja anslaget till marinförvaltningen

från 49,600 kronor till 50,600 kronor, eller

med 1,000 kronor.

Aflöning för flottans kårer och stater.

3:o) Under punkt 2 af femte hufvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att

dels godkänna stater för flottans officerskår, för flottans underofficerskår,

för flottans sjömanskår, för flottans skeppsgossekår samt

å dagaflöning till officerare och underofficerare vid flottan, äfvensom

för mariningenjörkåren, för marinintendenturkåren, och för marinläkarkåren

af den lydelse bilagorna n:is 6—13 vid förenämnda statsrådsprotokoll

utvisade;

dels medgifva,

att regementsintendenterna vid kustartilleriet och fästningsförvaltaren

å Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästning Ange öfverflyttas

till marinintendenturkåren såsom marinintendenter af l:a graden i enlighet

med de närmare bestämmelser angående deras öfvergång, hvilka

blefve af Kungl. Maj:t meddelade, och med rätt för dem, därest de

efter öfverflyttningen skulle komma att tillhöra l:a marinintendentsgradens

2:a löneklass, att åtnjuta fyllnad i aflöningsförmåner till det

belopp, som do vid öfverflyttningen åtnjöte vid kustartilleriet,

Aflöning för

flottans kårer

och stater.

[2.]

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

att, under förutsättning af bifall till den föreslagna ökningen af de

å marinintendenturkårens stat uppförda vaktmästarnas löner, de å flottans

civilstat kvarstående vaktmästaren J. G. Lundberg vid Stockholms

station samt förste vaktmästaren O. L. Olsson och vaktmästaren A. F.

Petersson vid Karlskrona station måtte under sin återstående tjänstetid

från och med år 1908 få åtnjuta ett personligt lönetillägg, de båda

förra af 300 kronor hvardera och den sistnämnde af 400 kronor, allt

för år räknadt, att bestridas från medel, anvisade å marinintendenturkårens

stat;

dels slutligen, med godkännande af den förordade minskningen i

anvisningen för reserv- och indragningsstaterna samt båtsmanskompanierna,

att i riksstaten för år 1908 höja anslaget till flottans kårer och

stater från 4,264,310 kronor till 5,181,339 kronor eller med 917,029

kronor.

Härom har departementschefen till statsrådsprotokollet anfört

följande:

»På sätt omnämnes i protokollet öfver sjöförsvarsärenden den 13

januari 1906, bilagdt samma års statsverksproposition, hade Riksdagen

i sin skrifvelse den 19 maj 1905 angående regleringen af utgifterna

under riksstatens femte hufvudtitel anställt en jämförelse mellan personalbehofvet

enligt de beräkningar, som framlagts för 1900 års riksdag att

gälla till och med år 1912, och det personalbehof, som sedermera i

själfva verket uppstått. Af denna jämförelse hade Riksdagen funnit

det framgå, att den stamanställda flottpersonalens numerär, hvad

underofficerare och manskap beträffade, år 1905 icke obetydligt öfverstege

hvad som uti 1900 års plan för flottans bemanning ansetts tillräckligt

sju år därefter eller för år 1912. Detta kunde visserligen

sägas hafva sin grund däruti, att personalbehofvet på eu del af flottans

fartyg något ökats samt att åtskilliga fartyg af nya typer, som icke

tagits i beräkning vid uppgörandet af förenämnda plan, tillkommit, men,

å andra sidan, hade antalet af de uti planen för sistnämnda år beräknade

fartygen ännu icke på långt när uppnåtts, hvartill komme, att en del

försvarsanordningar, för hvilka förut beräknats personal från flottan,

numera efter år 1901 öfvertagits af kustartilleriet. Kungl. Maj:ts

återkommande framställningar om ökning af flottans personal, hvilka

nu icke längre grundade sig på den en gång framlagda planen för

flottans bemanning, syntes, anförde Riksdagen vidare, innebära åtskilliga

olägenheter, särskild! härutinnan att Riksdagen betoges möjligheten att

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

25

på förhand öfverskåda omfånget af en slutlig organisation för flottans

personal och öfningarna med densamma samt bedöma, huruvida denna

organisation läte sig förena med landets ekonomiska bärkraft och möjligheten

att erhålla lämpligt folk för personalens rekrytering. Det

syntes därför Riksdagen nödigt, att för Riksdagen framlades en reviderad

plan för den slutliga organisationen för flottans personal samt

beräkning öfver de årliga kostnaderna för denna personals aflöning,

underhåll, öfningar m. m. Vid utarbetandet af en dylik plan syntes

det äfven böra tagas i noggrannt öfvervägande, i hvilken utsträckningflottans

behof af personal, särskildt å de äldre fartygen, lämpligen kunde

fyllas af reservofficerare och värnpliktiga, som fortfarande ägnade sig

åt sjömansyrket eller därmed sammanhängande yrkesgrenar, äfvensom

i hvad mån och på hvad sätt de svenska örlogs- och handelsflottorna

bäst kunde såväl i freds- som krigstid understödja hvarandra.

I anledning af Riksdagens nämnda uttalande om önskvärdheten af

en reviderad plan för den slutliga organisationen af flottans personal

anbefallde Kungl. Maj:t den 2 juni 1905 chefen för flottans stab att

inkomma med sådan plan under förutsättning att flottan komme att

bestå af de stridsfartyg, som vore upptagna i en till 1901 års sjökrigsmaterielkommittés

betänkande fogad tablå. Emellertid hade chefen för

flottans stab uti ämbetsskrifvelse den 11 september 1905, under framhållande

af behofvet utaf att ordnandet af landets försvar i händelse

af unionens upplösning underkastades en förnyad omfattande undersökning,

hvilken sannolikt torde komma att ådagalägga, att det af 1901

års materielkommitté uppgjorda programmet icke vidare kunde anses

tillfyllestgörande, utan att detsamma måste undergå en afsevärd förändring

med afseende å af kommittén föreslagna fartygstyper och antal

fartyg, och att det af nämnda kommitté uppgjorda betänkandet därför

ej längre kunde läggas till grund för eu utredning angående det verkliga

behofvet af personal, i underdånighet hemställt, det Kungl. Maj:t

behagade medgifva, att chefen för flottans stab icke behöfde utarbeta

och inkomma med nämnda plan och beräkning.

Behofvet af ytterligare undersökning, huruvida det af 1901 års sjökrigsmaterielkommitté

afgifna betänkande fortfarande, efter upplösandet

af unionen med Norge, kunde läggas till grund för den fortsatta anskaffningen

af fartygsmateriel, framhölls äfven af marinförvaltningen i

skrifvelse den 7 november 1905 samt utvecklades än ytterligare af chefen

för flottans stab i ny ämbetsskrifvelse den 30 november samma år.

I samband med att Kungl. Maj:t den 5 januari 1906 meddelade

llili. till /likså. Prof. 11)07. 4 Samt. t Afd. C Höft. 4

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 6

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

cheferna för generalstaben och flottans stab uppdrag att i samråd

utarbeta ett förslag till samfälld plan för rikets försvar behagade

Kungl. Maj:t jämväl återkalla det åt chefen för flottans stab den 2 juni

1905 lämnade uppdraget. På grund af nu angifna förhållanden kunde

sådan plan för organisationen af flottans personal, som af Riksdagen

åsyftats, icke föreläggas 1906 års Riksdag.

I sin skrifvelse den 25 maj 1906 angående regleringen af utgifterna

under riksstatens femte hufvudtitel uttalade Riksdagen, som funnit,

att vissa omständigheter utgjort hinder för utarbetandet af en reviderad

plan för den slutliga organisationen för flottans personal samt beräkning

öfver de årliga kostnaderna för denna personals aflöning, underhåll,

öfningar m. m., önskvärdheten af att sådan plan och beräkning måtte,

så vidt möjligt, för 1907 års riksdag framläggas.

Sedermera hafva cheferna för generalstaben och flottans stab till

fullgörande af det dem den 5 januari 1906 meddelade uppdrag med

underdånig skrifvelse den 18 sistlidna oktober till Kungl. Maj:t

öfverlämnat förslag till samfälld plan för rikets försvar äfvensom i

samband därmed lämnat, bland annat, en öfversikt af de anordningar,

som borde vidtagas till stärkande under fredens dagar af armén och

flottan, hvarförutom chefen för flottans stab afgifvit förslag till flottans

utveckling under perioden 1908—1913.

Då dessa frågor i vissa delar tarfvade ytterligare sakkunnig utredning,

har Kungl. Maj:t den 7 december 1906 bemyndigat chefen

för sjöförsvarsdepartementet att tillkalla sakkunnige för att inom

departementet biträda med den ytterligare utredning i ärendet, som

kunde befinnas erforderlig; och hafva i enlighet härmed den 8 i samma

månad sakkunnige tillkallats, hvilkas arbeten nu pågå.

Innan arbetet med den nyssberörda försvarsplanen afslutats, men

detsamma framskridit så långt, att de generella fordringar, som borde

ställas på vår sjökrigsmateriel, kunnat bestämmas, hade emellertid chefen

för flottans stab uti ämbetsskrifvelse den 7 september 1906 hemställt

om verkställande af sakkunnig utredning angående de fartygstyper,

som borde ingå i vår flotta; och tillkallade jag, efter af Kungl. Maj:t

den 14 i samma månad därtill erhållet nådigt bemyndigande, sakkunnige

för vidtagande af en allsidig utredning i afseende å de förändringar

i typerna för flottans stridsfartyg, som med hänsyn till ej

mindre rikets ändrade försvarspolitiska läge än äfven erfarenheten från

senaste ostasiatiska krig kunde synas önskliga. De sålunda tillkallade

sakkunnige hafva ännu icke afslutat sina arbeten.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

27

Ehuru med afseende å nu omförmälda förhållanden för närvarande,

i fråga om numerären af flottans personal, endast kan angifvas den

styrka, till hvilken personalen under den närmaste framtiden bör uppbringas,

finner jag mig emellertid dels af den anledning, att erfarenheten

gifvit vid handen, att fartygens behof af yrkesutbildad

personal icke är vederbörligen tillgodosedt, dels ock för att, såvidt

möjligt, tillmötesgå Riksdagens uttalade önskan om en reviderad plan

för den slutliga organisationen för flottans personal, böra redan nu

framlägga de grunder, Indika böra följas vid beräkning af personalbehofvet.

Hvad först beträffar behofvet utaf officerare af stammen har detta officerskåren,

hittills för den materiel, som antogs vara tillgänglig vid 1902 års ingång

samt sedermera tillkommen materiel angifvits i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med de beräkningar, Indika lågo till grund för den till 1900

års riksdag gjorda framställningen om ökning af officerskåren. Såsom

framgår af statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den 13 januari

1906, utgjordes enligt nämnda beräkningsgrunder behofvet af stamofficerare

för den materiel, som redan då var färdig eller till hvars

byggande Riksdagen beviljat medel, af 4 flaggmän, 42 regementsofficerare,

97 kaptener och 148 subalternofficerare eller sammanlagdt 291

officerare. Om härtill lägges det för den af 1906 års riksdag beviljade

fartygsmaterielen d. v. s. 2 jagare, 6 torpedbåtar af l:a klass och 5 af

2:a klass, erforderliga officersbehofvet, hvilket uppgår till 8 kaptener

och 15 subalternofficerare, skulle behofvet af stamofficerare för den

materiel, som redan är färdig eller till hvars byggande Riksdagen

beviljat medel, enligt 1900 års beräkningsgrunder utgöras af 314 officerare.

Emellertid kunna de år 1900 använda grunderna numera icke i allo

tillämpas vid beräknandet af officersbehofvet vid flottan.

Redan år 1904 hade fråga uppstått, huruvida dessa grunder borde

fortfarande tillämpas. Enär nämligen efter uppgörande af 1900 års

beräkningar angående den erforderliga ökningen af antalet officerare

samt dessas fördelning på de olika graderna öfver fyra år förflutit och

därunder uppenbarligen ytterligare erfarenhet vunnits angående behofvet

af officerare i de olika graderna samt det under sådana förhållanden

syntes böra tagas under ompröfning, huruvida den under år 1900 föreslagna

fördelningen å de särskilda graderna af den då afsedda ökningen

af officerskåren jämväl allt fortfarande vore att anse som den lämpligaste,

anmodade dåvarande departementschefen i ämbetsskrifvelse den

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Chefens för

flottans stab

utredning.

28 juni 1904 chefen för flottans stab att företaga en dylik ompröfning

samt därefter inkomma med det yttrande och det förslag, hvartill densamma

kunde gifva anledning. Till svar härå lämnade chefen för

flottans stab i två ämbetsskrifvelser den 22 oktober 1904, hvaraf den

ena hemlig, en utredning öfver behofvet af officerare vid mobilisering

med den materiel, som vid 1905 års ingång var färdig eller till hvars

byggande medel voro af Riksdagen beviljade.

Denna utredning innehåller hufvudsakligen följande.

Behofvet af officerare uppginge till 332 officerare af stammen och

165 af reserven under det behofvet med fasthållande af 1900 års beräkningsgrunder

skulle uppgått till 284 stam- och 141 reservofficerare.

Såsom skäl för den föreslagna ändringen af beräkningsgrunderna

anfördes, bland annat, att vid uppgörande af 1900 års beräkningar erfarenhet

saknades rörande reservofficerares användbarhet till tjänstgöring

å flottans fartyg äfvensom rörande de kraf, som vid utrustandet af

större sjöstyrkor ställdes på flottans stationer och varf. På grund af

rådande brist på stamofficerare hade sedan år 1901 reservofficerare

varit inkallade till aktiv tjänst vid flottan såväl i land som ombord,

och hade i allmänhet officerare al stammen och reserven ingått i besättningarna

till samma antal som i 1900 års beräkningar afsågs blifva

fallet vid mobilisering. Det hade därvid visat sig, att den utbildning,

som kunnat beredas reservofficerarna, icke förmått göra dem fullt vuxna

de poster, som de hade att bekläda, hvilket i synnerhet gällde dem,

som varit kommenderade å l:a kl. pansarbåt. Under dessa år hade

högste befälhafvare för å öfningsexpedition varande sjöstyrkor vid upprepade

tillfällen gjort underdånig anmälan om detta förhållande. Sålunda

anförde högste befälhafvaren för 1904 års kusteskader i afgifven generalrapport

följande: »Hvad beträffar reservofficerarna anser jag erfarenheten

från kusteskadern gifvit vid handen, att de i allmänhet oaktadt samvetsgrannt

och allvarligt sträfvande att fylla sin plats dock icke förmått

göra detta till följd af ovana vid militärtjänstgöring och bristande förmåga

alt utöfva befäl, hvarför det synes mig olämpligt att — såvida icke

reservofficersutbildningen undergår genomgripande förändringar, hvilket

af andra skäl knappast vore att förorda — vid mobilisering kommendera

reservofficerare på stridsfartygen, utan böra dessa afses till viss landtjänstgöring,

transportfartyg m. m.»

Tillkomsten af gnistsignalmaterielen, hvilken för sitt betjänande

fordrade särskildt utbildad personal, hade än ytterligare nödvändiggjort

ökning af antalet stamofficerare. För att l:a kl. pansarbåtarnas strids
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

29

värde skulle kunna fullt tillgodogöras fordrades sålunda, att dessa fartygs

i gällande besättningslistor upptagna antal officerare uteslutande

fylldes med officerare af stammen. För att erhålla den enhetliga ledning

af kustflottans torpedbåtar, som vore nödvändig för ett rätt tillgodogörande

af de många fördelar för försvaret, som torpedvapnet kunde

erbjuda, erfordrades, att nämnda torpedbåtar blefve ställda under en

gemensam afdelningschef. I den mån antalet torpedbåtar i kustflottan

växte, borde antalet afdelningschefer ökas, så att det funnes en afdelningsclief

för 3 divisioner eller 12 torpedbåtar. Till befäl vid handhafvande

af minmateriel hade det visat sig nödvändigt att i större utsträckning

än hittills varit fallet afse officerare af stammen. I officersberäkningen

för sjöfästningarnas staber och transportväsende hade några

mindre ändringar föreslagits, hvaremot personal icke upptagits för vare

sig Vaxholms och Oskar Fredriksborgs eller Karlskrona fästnings sjöbevakning,

då denna afsågs att öfvertagas af kustartilleriet.

Behofvet af officerare för flottans öfverstyrelse, stationer och varf

hade i 1900 års beräkningar upptagits i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med då gällande mobiliseringsplaner, för hvilka under år 1893 från vederbörande

myndigheter infordrade uppgifter hade legat till grund. Då emellertid

flottans materiel och personal under de senare åren väsentligt ökats,

ställdes numera vid och efter mobilisering betydligt ökade kraf såväl

på flottans stationer och varf som på dess öfverstyrelse. Därjämte

hade genom de större rustningar, som särskildt under år 1904 ägt

rum och vid hvilka förhållandena i vissa afseenden närmat sig förhållandena

vid mobilisering, ökad erfarenhet kunnat vinnas om behofvet

af officerare i öfverstyrelsen samt å stationer och varf vid mobilisering.

Med anledning häraf hade chefen för flottans stab af marinförvaltningen

samt stationsbefälhafvare och varfschefer vid flottans stationer anhållit

om uppgift å antalet officerare af olika grader inom stammen och

reserven, som de ansåge vid mobilisering böra afse» för tjänstgöring i olika

befattningar, och skulle vid uppgiftens upprättande bland annat iakttagas,

att personal af reserven afväges att fylla poster i land så långt

utan väsentlig olägenhet för tjänsten kunde ske. Det i stabschefens

beräkningar upptagna antalet officerare vore uppgjordt med ledning af

de från nämnda myndigheter inkomna uppgifterna.

Äfven beträffande kustsignalväsendet både erfarenhet vunnits, då

detsamma under de senare åren deltagit i flottans krigsöfning^-. Det hade

därvid visat sig, dels att så stort antal befäl från lotsverket, som från

början var afsedt, icke kunde påräknas för tjänstgöring vid kustsignal
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

väsendet, dels att i (ifrigt behof af förstärkning af officersporsonalen å

vissa poster vore erforderlig.

Behofvet af officerare tillhörande flottan till arméns förfogande hade

upptagits efter samråd med chefen för generalstaben. Under det att i

1900 års beräkningar större delen af denna personal beräknades skola fyllas

af reserven, hade såväl på grund af tjänstebefattningarnas art som den

ringa tillgången på regementsofficerare och kaptener af reserven behofvet

af officerare i dessa grader ansetts böra tillgodoses genom stamofficerare,

hvaremot behofvet af löjtnanter och underlöjtnanter såsom förut upptagits

att fyllas af reserven.

Frågan i hvad mån personal af reserven kunde användas, berodde

nämligen icke endast på beskaffenheten af de olika tjänstebefattningarna,

utan äfven på det tillgängliga antalet reservofficerare. En gjord sannolikhetsberäkning

visade, att under 10-årsperioden 1906—1915 antalet

pensionerade officerare, som vore tjänstskyldiga i flottans reserv, komme

att utgöra 8 å 17, under det att af sådana officerare beräknats tagas i

anspråk 23. För att fylla den brist, som sålunda uppstode, blefve

det nödvändigt att använda dels äldre pensionerade officerare, hvilka,

ehuru ej längre tjänstskyldiga, kunde befinnas villiga att inträda i tjänstgöring,

dels reservlöjtnanter. På grund af den ringa tillgången på

pensionerade officerare, tjänstskyldiga i reserven, ansåge chefen för

flottans stab det böra tagas under öfvervägande, huruvida icke flottans

officerare borde medgifvas att vid lägre lefnadsålder, än nu vore bestämd,

afgå med pension och fyllnadspension mot skyldighet att inträda

i flottans reserv. 1 sammanhang härmed framhölls, att kapten

vid armén kunde erhålla afsked med full pension vid uppnådda 50

lefnadsår, under det att kapten vid flottan erhölle denna förmån först

vid uppnådda 55 lefnadsår.

Slutligen framhöll chefen för flottans stab, hurusom, därest de stora

kostnader, som nedlagts på anskaffning af ny, tidsenlig materiel för

flottan, skulle kunna med framgång tillgodogöras för landets försvar,

det vore af synnerlig vikt, att åtgärder vidtoges för att med det snaraste

genomföra den ökning af flottans officerskår, som erfordrades för att

förse fartygen med fullgod officersbemanning.

T afseende å den af chefen för flottans stab sålunda lämnade utredningen

ansåg, på sätt af protokollet öfver sjöförsvar särenden den

14 januari 1905 framgår, dåvarande departementschefen, att den erfarenhet,

som vunnits efter upprättandet af 1900 års beräkningar af officersbehofvet,

icke efter en jämförelsevis så kort tid borde föranleda en rubbning

af de dittills tillämpade grunderna för ökningen af officerskåren.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

31

Emellertid liar enligt min bestämda åsikt den erfarenhet, som sedan

år 1904 ytterligare vunnits, tillfullo bekräftat beliofvet af en förstärkning

i antalet stamofficerare å våra förnämsta stridsfartyg, hvadan jaganser

beräkningen af officersbehofvet böra utföras hufvudsakligen på de

grunder, som af chefen för flottans stab blifvit angifna.

För att i möjligaste mån nedbringa behofvet af stamofficerare böra

reservofficerare eller värnpliktiga eller förhyrda sjökaptener användas

i så stor utsträckning som låter sig göra med fasthållande af den synpunkten,

att den dyrbara stridsfartygsmaterielen på det sätt bemannas,

att dess anfalls- och försvarsmedel må kunna, då så erfordras, blifva

fullständigt utnyttjade.

Efter en noggrann granskning af hvarje särskildt behof har jag

funnit, att i vissa fall det i chefens för flottans stab förslag den 22

oktober 1904 angifna officersbehofvet kunnat nedbringas, under det i

andra fall en ökning utöfver detsamma visat sig med nödvändighet

påkallad. Sålunda kan enligt min åsikt å flertalet torpedkryssare och

jagare upptagas en reservofficer, under det att i chefens för flottans

stab förslag hela officersbehofvet å dessa fartyg afsågs att fyllas medelst

stamofficerare. Å flottans äldsta l:a klass pansarbåt, Svea, som afses att

under år 1908 öfverflyttas till 2:a linjen, synes en väsentlig del af officersbefattningarna

kunna besättas med reservofficerare. En så vidsträckt

användning af reservofficerare å stridsfartygen anser jag emellertid tillrådlig

endast under den förutsättningen, att fordringarna med afseende å

ifrågavarande officerares utbildning i afsevärd mån höjas. För de kanonbåtar,

som afses att apteras till gniststations-, verkstads- och lasarettsfartyg,

kan antalet stamofficerare antingen minskas eller helt och hållet

ersättas med reserv- och värnpliktig personal, hvarjämte å 6 torpedbåtar,

som förutsättas blifva förändrade till bevakningsbåtar, icke erfordras

någon officer.

Beträffande behofvet af personal för öfverstyrelse, stationer och varf

har erfarenheten från år 1905, då ett större antal fartyg af vår flotta

var rustadt än förut varit fallet alltsedan den moderna fartygsmaterielens

införande, ytterligare bekräftat, att detta behof är väsentligen

större än hvad i 1900 års beräkningar upptogs. Likväl anser jag

det af chefen för flottans stab till 42 officerare beräknade behofvet

af personal för nu nämnda ändamål kunna nedbringas med 9 officerare

till 33.

A andra sidan måste i vissa fall afses ett större antal stamofficerare

än hvad som är upptaget i chefens för flottans stab förslag.

Å de fem nyaste pansarbåtarna hafva de kraf, som stiillas på ledningen

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Utlåtande N:o 0.

af artillerielden, nödvändiggjort offieersbesättningens ökande med ytterligare

en stamofficer å hvarje fartyg. Det för vårt försvar så ytterligt

viktiga minväsendet kräfver ytterligare utvidgning med däraf

följande ökadt officersbehof. Beträffande slutligen kustsignalväsendet

har erfarenheten från de senaste årens öfningar otvetydigt gifvit vid

handen, att jämväl för detsamma ett ökadt antal officerare erfordras.

I afseende å behofvet af såväl officerare som öfrig personal vid

mobilisering med den materiel, som beräknas vara tillgänglig år 1908,

har jag låtit uppgöra beräkningar, hvaraf ett sammandrag torde såsom

bil. n:r 2 få bifogas detta protokoll, liksom ock torde få protokollet

biläggas såsom bil. n:r 3 en upprättad tablå, innefattande en jämförelse

mellan officersbehofvet 1902 och 1908, med angifvande särskildt af den

ökning, resp. minskning, som uppkommit på grund af nytillkommen, resp.

alförd materiel, och särskildt den, som uppkommit på grund af ändrade

beräkningsgrunder. Af dessa tablåer framgår, att behofvet af stamofficerare

år 1908 kommer att uppgå till 343, samt att af den erforderliga

ökningen, utöfver hvad som för år 1902 beräknades, 52 officerare

erfordras för nytillkommen materiel och 27 böra tillkomma på grund

af ökadt behof å vissa fartyg m. in.

Det för flottans mobilisering under år 1908 sålunda erforderliga

antalet officerare, torde böra fördelas å de olika graderna och löneklasserna

på följande sätt:

flaggmän .............................................

kommendörer ....................................

kommendörkaptener af l:a graden

» » 2:a graden

kaptener i l:a löneklassen.............

» i 2:a » .............

löjtnanter...........................................

underlöjtnanter ....................................

Summa 343

9

21

22

77

39

114

56

De poster, som afses att vid mobilisering besättas med flaggmän, äro

högste befälhafvare för kustflottan............................................................. 1

chef för kustflottans III division ............................................................... 1

chef för marinförvaltningen .........................:.................................................. 1

chef för flottans stab .................................................................................... 1

befälhafvande amiral i Karlskrona .............................................................. 1

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

33

Kommendörerna äro afsedda för följande befattningar:

flaggkapten i högste befälhafvarens stab..................................................... 1

chefer för kustflottans II och IV divisioner .............................................. 2

eskaderchef för Stockholmseskadern.............................................................. 1

chef för sjöförsvarsdepartementets kommandoexpedition.......................... 1

en afdelningschef i marin förvaltningen ......................................................... 1

chef för underofficers- och sjömanskårerna i Karlskrona....................... 1

varfschefer vid flottans båda stationer ..................................................... 2

Vid fördelningen å de olika graderna af det erforderliga antalet

officerare har, förutom till tjänstebefattningarnas art, hänsyn äfven tagits

därtill, att befordringsutsikterna icke borde väsentligen försämras. Då

emellertid, jämfördt med den år 1900 föreslagna staten för år 1902,

kaptens- och subalternofficersgraderna nu förutsättas ökade i större proportion

än de högre graderna, har däraf måst blifva en följd, att antalet

flaggmän och regementsofficerare i proportion till kårens hela

numerär i här föreliggande förslag blifvit icke obetydligt mindre än hvad

hittills varit fallet. Denna proportion, som före år 1900 var 1,7 % flaggmän

och 17,1 % regementsofficerare, nedsattes i den till 1900 års riksdag

framlagda staten å 250 officerare till resp. 1,6 och 16,8; i den nu upptagna

fördelningen af det för mobilisering år 1908 erforderliga antalet

officerare äro motsvarande siffror 1,5 och 15,2.

I statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den 14 januari 1905

finnes införd en tabell utvisande den approximativa ökningen af officerskåren

vid utgången af hvart och ett af åren 1904—1910, då hänsyn

tagits såväl till det antal sjökadetter, hvilka årligen kunde antagas blifva

utexaminerade, som till beräknad afgång inom officerskåren. Enligt

denna tabell, som de båda senaste åren legat till grund för framställningarna

till Riksdagen om ökning af officerskåren, skulle denna under år

1908 kunna uppbringas till 282 officerare. Då emellertid afgången inom

officerskåren varit större och tillkomsten genom utexaminerade kadetter

mindre än beräknadt, torde officerskåren under år 1908 icke kunna komma

att ökas till mer än 276 officerare. Då staten för innevarande år upptager

264 officerare, synes mig därför ökningen för år 1908 böra begränsas

till 12, sålunda fördelade:

kommendör.............................................................................. 1

kommendörkapten af 2:a graden.................................... 1

kaptener af l:a klassen...................................................... 2

d:o af 2:a d:o ..................................................... 2

löjtnanter................................................................................. 3

underlöjtnanter .................................... 3

Summa 12

Bill. till Riksd. Prat. 1007. 4 Sami. 1 Afd. 6 Höft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Såsom skäl för upptagande af två regementsofficersbefattningar anhåller

jag särskildt få anföra, att, enär hvarken under innevarande eller

närmast föregående år officerskåren ökats med någon regementsofficer,

ehuru kåren i sin helhet ökats med 22 beställningar, en väsentlig

rubbning af förhållandet mellan de olika graderna inträdt. Genom uppförandet

af en kommendörs- och en kommendörkaptensbefattning

skulle antalet regementsofficei''are i de olika graderna likväl icke komma

att öfverskrida det antal, som i Kungl. Majrts nådiga proposition till

1900 års riksdag upptogs för den då föreslagna, till endast 250 officerare

uppgående kåren.

Med den nu föreslagna ökningen af officerskåren, hvilken, såvida

icke extraordinära åtgärder vidtagas, är den största som låter sig genomföras

under år 1908, kommer likväl, då behofvet uppgår till 343,

en brist af 67 stamofficerare att nämnda år förefinnas. Vådan af detta

i och för sig i händelse af mobilisering högst betänkliga förhållande

framträder än skarpare, då man tager i betraktande att, enligt utförda

beräkningar, grundade på den nuvarande tillgången af sjökadetter, det

för år 1908 erforderliga antalet officerare icke ens skulle vara uppnådt

år 1912, vid hvilken tidpunkt likväl behofvet af officerare sannolikt, på

grund af nytillkommen materiel, lärer vara väsentligt större. Det synes

mig fördenskull vara nödvändigt, att åtgärder vidtagas för ett snabbare

fyllande af officersbehofvet, än hvad med den 6-åriga utbildningen

är möjligt.

För att erhålla en allsidig utredning, huruvida en omorganisation

af sjökrigsskolan, med hänsyn såväl till de förändringar, sjökrigsmaterielen

undergått, som till den nyligen vidtagna reformen af de allmänna

läroverken, vore af behofvet påkallad, har jag, jämlikt mig af Kungl. Maj:t

den 28 september sistlidna år meddeladt bemyndigande, tillkallat fem sakkunnige,

hvilkas arbeten ännu pågå. Skulle af denna utredning framgå, att

någon väsentlig afkortning i den för närvarande 6-åriga utbildningstiden

vid sjökrigsskolan vore lämplig, och en dylik förändring blefve genomförd,

så kunde en ökning af officerskåren äga rum på kortare tid än nu är möjligt.

Om en sådan afkortning åter icke skulle komma till stånd, lärer det

blifva nödvändigt att använda den under åren 1901—1903 tillämpade

extrakadettinstitutionen, enligt hvilken ynglingar, som blifvit flyttade

till klass 7: 2 i allmänt läroverk eller aflagt mogenhetsexamen, efter

en utbildningstid vid flottan af omkring 3 Vs år kunde aflägga officersexamen.

För att så långt för närvarande är möjligt kunna angifva den

ökning af officerskåren, som, utöfver hvad förut blifvit angifvet,

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

35

bör ifrågasättas för framtiden, anmodade jag i ämbetsskrifvelse den 30

november 1906 chefen för flottans stab att inkomma med uppgift å den

stampersonal, hvarmed såväl officerskåren som flottans öfriga kårer och

stater behöfde ökas vid nyanskaffning af fartyg, tillhörande någon af

följande nu befintliga fartygstyper, nämligen l:a klassens pansarbåt af

Oskar II:s typ, pansarkryssare, jagare, torpedbåt af l:a och 2:a klass

samt undervattensbåt. Vid beräkningen af behofvet utaf stamofficerare

borde följas de grunder, som tillämpats vid beräkningen af officersbehofvet

för år 1908 och af mig här förut blifvit angifna. I sammanhang

härmed anmodade jag chefen för flottans stab att tillika lämna

uppgift å den minskning af stampersonal, som kunde företagas, under

förutsättning att fartygens tjänstetid i l:a och 2:a linjen bestämdes till

hvad som finnes angifvet i det af honom den 18 oktober 1906 afgifna

förslaget till flottans utveckling under perioden 1908—1913.

I ämbetsskrifvelse den 8 sistlidna december har chefen för flottans

stab inkommit med den begärda utredningen. Den ökning utaf officerare

af stammen, som, enligt hvad denna utredning gifver vid handen,

skulle erfordras för nytillkomna fartyg af nu befintliga fartygstyper,

framgår af ett i skrifvelsen befintligt sammandrag, hvilket torde få

bifogas detta protokoll såsom bil. n:r 4. I denna bilaga angifves dessutom

all den personal af stammen, som enligt chefens för flottans stab

förslag anses erforderlig för n}^ssnämnda fartyg. För att såvidt möjligt

nedbringa de fel, som icke kunde undvikas vid beräkning af ersättningspersonal

för så små styrkor som besättning å jagare, torped- och undervattensbåtar,

hade vid beräkningen dessa fartyg sammanförts i divisioner

om 4 fartyg, hvarigenom äfven den fördel vunnits, att det personalbehof,

som betingades af fartygens sammanförande i divisionsförband, jämväl

kunnat upptagas. För hvar fjärde pansarbåt eller pansarkryssare tillkomme

dessutom en divisionsstab och för hvar 3:e division torpedbåtar

en afdelningsstab. Den minskning af behofvet utaf stamofficerare, som

under perioden 1909—1913 skulle uppkomma på grund af fartygs öfverförande

till 2:a linjen eller torpedbåtars förändring till bevakningsbåtar,

uppginge till 8 officerare och den, som af samma anledning beräknades

uppkomma under år 1908, likaledes till 8 officerare.

Mot den af chefen för flottans stab sålunda lämnade utredningen

har jag intet att erinra. Då emellertid densamma afser nu befintliga

fartygstyper, under det fråga föreligger om förändring af vissa af

dessa typer, torde den beträffande de senare endast kunna tjäna till

ledning vid bedömandet af den personalökning, som skulle uppkomma,

under förutsättning att nuvarande fartygstyper bibohölles oförändrade.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Underofficersoch

sjömanskårerna.

1904 års

sakkunniges

betänkande.

Vid uppgörande af beräkningarna rörande officersbekofvet år 1908

(bil. n:r 2) har hänsyn tagits till den minskning i officersbehofvet, som

samma år skulle blifva en följd af fartygs öfverförande till 2:a linjen

eller torpedbåtars förändring till bevakningsbåtar. Officersbehofvet för

de fartyg, till hvilkas byggande jag ämnar föreslå Kung! Maj:t. att af

Riksdagen äska medel, uppgår till 22 officerare.

Det förslag, som af chefen för flottans stab den 22 oktober 1904

blifvit afgifvet för ökande af tillgången på pensionerade officerare, tjänstskyldiga

i reserven, finner jag synnerligen beaktansvärdt, och är frågan

om förändrade pensioneringsgrunder för flottans befäl under utredning.

En jämförelse mellan det erforderliga antalet reservlöjtnanter och

reservunderlöjtnanter och det antal, som vid mobilisering eller under

loppet af ett krig kan påräknas, gifver vid handen, att äfven beträffande

dessa förefinnes en brist, för hvars afhjälpande det antal reservofficersaspiranter,

som årligen utbildas, borde ökas. Då det emellertid visat

sig, att med nuvarande löneförmåner och öfriga villkor antalet sökande

knappast motsvarar behofvet, lärer eu ökning icke vara möjlig att

genomföra med mindre aflöningen under utbildningstiden höjes eller

förbättrade förmåner i annat afseende beredas reservbefälet vid flottan.

Någon förändring härutinnan anser jag mig likväl icke för närvarande

böra föreslå, då frågan om en förbättring af reservofficersutbildningen är

under utredning.

I staten för flottans officerskår har i fråga om det tillägg till fasta

lönen å 2,000 kronor, som skall utgå till innehafvare af någon utaf

vissa angifna befattningar, därest han icke uppbär flaggmans lön, den

ändring vidtagits, att jämväl inspektören af flottans öfningar till sjöss

upptagits bland innehafvarna af ifrågavarande befattningar.

Sedan Kungl. Maj:t den 16 oktober 1903 bemyndigat chefen

för sjöförsvarsdepartementet att tillkalla ett antal sakkunnige för att

inom departementet biträda vid uppgörande af förslag till ändrad

organisation af flottans sjömanskår och därmed sammanhängande föreskrifter

m. in., samt de med stöd af detta bemyndigande tillkallade

sakkunnige den 23 juli 1904 afslutat sina arbeten, öfverlämnade de

samma dag betänkande i ämnet.

Ur hvad betänkandet innehåller torde följande böra här relateras.

Kraftiga åtgärder måste snarast möjligt vidtagas dels för åstadkommande

af bättre rekrytering af sjömanskåren, dels för att i tjänst

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

37

vid flottan under längre tid få behålla det manskap, som befunnes

lämpligt.

Underofficerskorpralernas ställning måste förbättras. I sådant afseende

föresloges en väsentlig ökning af underofficerskåren genom

tillkomst af en ny klass underofficerare, motsvarande sergeant af 2:a

klassen vid armén. De nuvarande underofficerskorpralerna skulle ersättas

dels af den nya underofficersklassen dels af en föreslagen högre korpralsgrad

inom sjömanskåren, benämnd örlogskorpral.

I stället för den nuvarande indelningen af underofficerskåren i 9

stater och af sjömanskåren i 5 afdelningar borde göras en indelning

af såväl underofficers- som sjömanskåren i 4 afdelningar, nämligen:

militär-, ekonomi-, maskin- och handtverksafdelningarna.

Nu gällande bestämmelser, enligt hvilka hornblåsare, sjukvårdare,

kockar och hofmästare vid sjömanskåren erhölle sin hufvud sakligaste

utbildning i vederbörligt yrke, men vid befordran till underofficer

afsåges att tjänstgöra såsom redogörare, hade icke visat goda resultat.

Fördenskull borde för hornblåsare och sjukvårdare fordras vissa

kompetensvillkor inom egen yrkesgren för befordran till underofficer,

dock att musikunderofficeren jämväl skulle utbildas för att

kunna användas såsom expeditionsunderofficer eller skrifbiträde och

sjukvårdsunderofficeren för att kunna användas såsom redogörare å

mindre fartyg, där läkare ej funnes kommenderad. Kockar och hofmästare

borde däremot icke uteslutande på grund af visad skicklighet

inom egen yrkesgren befordras till underofficerare. I stället

borde för sådana kockar och hofmästare, hvilka ägde vitsord om

pålitlighet och utmärkt duglighet i egen yrkesgren, men hvilka icke

önskade eller icke kunde befordras till underofficerare, afses ett visst

antal löner af samma storlek som de båda lägre underofficersgradernas.

De, som åtnjöte sådan lön, afsåges att tjänstgöra dels i land å stationernas

förråd och matinrättningar samt såsom instruktörer vid för hofmästare

och kockar anordnade utbildningskurser dels ombord.

I fråga om personalbehofvet erinrades att den rastlösa utveckling

sjökrigsmaterielen alltjämt underginge ställde allt större kraf

på den personal, som skulle handhafva densamma, och att erfarenheten

från alla nyare sjökrig utvisade, att äfven den yppersta materiel

vore värdelös för försvaret om densamma ej vore bemannad med väl

utbildade och disciplinerade besättningar.

Enligt för flottan gällande personalorganisation skulle fartygens

behof af befäl, underbefäl och förhandsfolk vid mobilisering fyllas, dels

genom personal af stammen och reserven, dels genom värnpliktiga, som

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

förut varit anställda vid flottans stam och vid afgången därifrån öfverförts

till flottans beväring (f. d. stamanställda värnpliktiga). Då endast

den personal, som tillhörde stammen, vore i ständig tjänstgöring, men

däremot af f. d. stamanställda värnpliktiga endast ett ringa antal, som

underginge dem enligt värnpliktslagen åliggande repetitionsöfning, under

en kortare del af året funnes i tjänstgöring, kunde flottans fartyg under

vanliga förhållanden icke utgå på öfningar med besättningar sammansatta

af den personal, hvarmed de vid mobilisering skulle bemannas. Den del

af fartygens besättningar, som vore afsedd att vid mobilisering fyllas

med f. d. stamanställdt manskap, måste därför under öfningarna i fredstid

ersättas med stammanskap, som vid mobilisering afsåges för vid

årets öfningar icke rustade fartyg. A för öfning rustade fartyg måste

därför i händelse af mobilisering en ej oväsentlig del af stammanskapet

utbytas mot vid mobiliseringstillfället inkallade f. d. stamanställda

värnpliktiga, af hvilka större delen, på grund af den långa tid, som

förflutit sedan de afgått från flottans stam, först efter någon tids

öfning hunne återförvärfva erforderlig tjänstbarhet. En ytterligare

anledning till personalombyte vid mobilisering förefunnes i det förhållandet,

att enligt hittills använda beräkningsgrunder en del underbefälsposter

afsåges att vid mobilisering fyllas genom manskap, som under

fredstid icke tjänstgjort i sådan befattning.

Genom att man sålunda nödgades å rustade fartyg utbyta en del

af stambesättningen och i stället låta embarkera personal, af hvilken en

stor del saknade den för materielens skötande erforderliga öfningen,

komme flottans fartyg vid mobilisering att utgå med besättningar,

hvilka först efter längre tids öfning kunde samarbetas till den enhet

och förvärfva den färdighet i materielens skötande, som utgjorde den

första förutsättningen för framgång under strid. Erfarenheten utvisade

emellertid, att krigen såsom regel började, innan krigsförklaring utfärdats,

därvid fientligheterna i allmänhet inleddes med sjökrigsoperationer.

Vid början af en mobilisering eller just vid det tillfälle, då det

för landets försvar vore af största vikt att flottans stridskrafter, såväl

hvad beträffade materiel som personal, vore fullt beredda att upptaga

strid, befunne sig bemanningen genom erforderliga ombyten uti besättningarna

uti ett svaghetstillstånd, hvars följder, med senare tids erfarenhet

för ögonen, lätt kunde förutses.

Då utsikterna för att flottan skulle kunna fylla sin uppgift vid

landets försvar i väsentlig mån vore beroende på, att flottan ständigt

hölls i sådan beredskap, att densamma utan längre mobiliseringstid kunde

vara färdig till strid, vore det nödvändigt, att flottans stampersonal

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

39

ökades till sådan styrka, att för mobilisering af flottans stridskrafter

erforderligt underbefäl och till förhandsmän utbildadt manskap ständigt

funnes i tjänstgöring. För detta ändamål hade de sakkunnige verkställt

en detaljerad beräkning öfver behofvet af personal för flottans mobilisering

år 1905, i hvilken upptagits personal för den materiel, som i

Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen 1904 beräknats erfordra bemanning

under år 1905. Då nämnda beräkning innehölle uppgifter

rörande försvaret, Indika borde hemlighållas, hade de sakkunnige genom

särskild skrifvelse öfverlämnat densamma.

Af ett i betänkandet infördt sammandrag öfver beräkningarna framginge

emellertid, att behofvet af underbefäl och yrkesutbildadt manskap

af stammen för flottans mobilisering år 1905 uppginge till 775 underofficerare

och 3,750 man. Vid beräkningens uppgörande hade iakttagits

den ökning i behofvet af underbefäl och utbildadt förhandsfolk, som,

enligt hvad erfarenheten under senaste årens öfningar gifvit vid handen,

uppstått genom

dels fartygens förseende med nytillkommen materiel såsom exempelvis

telefon- och gnistsignalmaterielen,

dels de större anspråk den nyare sjökrigsmaterielens handhafvande,

på grund af dess alltmera invecklade beskaffenhet, ställde på personalens

yi''kesfärdighet,

dels de skärpta fordringar i afseende å skjutfärdighet, eldhastighet

och bevakning in. m., som blifvit en följd af nutidens krigföringssätt

på sjön.

Vid mobilisering måste ersättningspersonal finnas, dels för att ersätta

uppstående afgång i den mobiliserade styrkan, dels för att tillgodose

sådana ytterligare bemanningsbehof, som nödvändigtvis måste

uppstå under loppet af ett krig. Såsom ersättningspersonal hade af

stampersonalen beräknats en styrka motsvarande 15 % af militärafdelningen

och 10 % af öfriga afdelningar, däri inbegripits reserv för sjuka

eller af annan anledning ej påräkneliga. Fn del af återstående behofvet

af ersättningspersonal afsåges att fyllas genom från stamanställning

öfverförda värnpliktiga. 1 öfrigt afsåges dessa till att bestrida vissa

poster i land å flottans stationer och varf samt att ingå såsom värnpliktiga

i fartygsbesättningarna.

Beträffande manskapet angåfve sammandraget endast behofvet af

stammanskap, som erhållit sin första yrkesutbildning, eller s. k. mobiliseringsbart

manskap. För att tillgodose mobiliseringsbehofvet borde

sjömanskåren utöfver den numerär, som motsvarade sagda behof, upptaga

eu styrka motsvarande det antal manskap, som ännu ej hunnit bi
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

bringas den första yrkesutbildningen. Under förutsättning att vissa af

de utaf de sakkunnige föreslagna åtgärderna, nämligen skeppsgossekårens

ökning, meddelande af yrkesutbildning åt skeppsgossarna samt

utsträckning af anställningstiden för manskap, blefve genomförda, både

de sakkunnige, för att begränsa ökningen till den minsta möjliga, ansett,

att sjömanskårens styrka kunde bestämmas till den numerär, som erfordrades

för mobiliseringsbehofvets fyllande.

Jämfördt med den styrka af 465 underofficerare och 3,400 man af

sjömanskåren, som upptagits i propositionen till 1904 års riksdag, innebure

förslaget en ökning af 310 underofficerare och 350 man af sjömanskåren.

På grund af stridsfartygens alltmera genomförda indelning i från

hvarandra vattentätt afskilda smärre rum komme befälet icke, såsom

förut varit fallet, i tillfälle att under strid öfvervaka och handleda den

till en mångfald olika poster afdelade besättningen, och i samma mån

ökades äfven det ansvar och vikten af de åligganden, som tillkomme

det till förhandsfolk å de olika posterna afdelade stammanskapet. De

ökade kraf, örlogstjänsten sålunda numera ställde icke blott på stammanskapets

yrkesutbildning utan äfven på dess mogenhet och omdöme,

fordrade en väsentligt längre och grundligare utbildning, än som kunde

bibringas det manskap, som endast för en kortare tid anställdes vid

flottans stam. Militärafdelningen borde fördenskull uteslutande rekryteras

från skeppsgossekåren, hvarjämte första anställningstiden för alla,

som anställdes vid sjömanskåren, borde bestämmas till samma tid som

den nu fastställda för dem, som karlskrifvas från skeppsgossekåren, eller

sex år. Under öfvergångstiden borde dock, i den mån sådant för vakansernas

fyllande erfordrades, jämväl anställning på endast 4 år böra medgifvas.

För erhållande af en fullgod bemanning för flottans fartyg, vore

det af synnerlig vikt, att pålitligt och dugligt folk efter den första anställningstidens

slut kvarstode i sjömanskåren. För att detta skulle

blifva fallet måste aflöningsförmånerna vara så afpassade, att en man,

äfven sedan han bildat familj, kunde hafva sin anständiga utkomst af

desamma. Aflöningsförmånerna för det äldre manskapet inom sjömanskåren

motsvarade icke de numera så väsentligt stegrade lefnadskostnaderna.

Detta missförhållande framträdde ännu mera, om man toge hän-^

syn till den höga befordringsåldern till underofficer, till de låga belopp,

till hvilket pensionen för manskap uppginge, och till de höga arbetslöner,

som erhölles inom så godt som alla näringsgrenar inom det civila

lifvet. De sakkunnige hafva fördenskull föreslagit dels en väsentlig ök
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o C.

41

ning af underofficerskåren, hvarigenom snabbare befordran skulle vinnas,

dels förbättring af aflöningen för sjömanskårens manskap.

De sakkunnige hafva äfven afgifvit förslag till förändrade grunder

för pensionering af sjömanskårens manskap.

Enligt den kostnadsberäkning, som uppgjorts af de sakkunnige,

skulle förslagets genomförande, häri inbegripet en ökning af skeppsgossekåren

till 900 gossar, betinga en ökad kostnad för aflöning, underhåll

och beklädnad af 1,153,776 kronor 80 öre.

Öfver de sakkunniges förslag har utlåtande infordrats från marinförvaltningen,

chefen för flottans stab och stationsbefälhafvarna vid

flottans båda stationer.

Marinförv ältning en har ansett giltiga skäl föreligga för den af de

sakkunnige föreslagna ändrade organisationen af flottans underofficers-,

sjömans- och skeppsgossekårer, men framhåller önskvärdheten af att

en plan blifvit uppställd för personalökningens genomförande, hvarvid

icke endast tagits i betraktande den erforderliga ökningen af personal

för vid förslagets afgifvande befintlig eller under byggnad varande

materiel, utan jämväl för den, som under öfvergångstiden kunde beräknas

tillkomma.

Chefen för flottans stab har mot de af de sakkunnige utförda beräkningarna

öfver personalbehofvet erinrat, att en ökning i behofvet af

personal för handminpositioner och handminfartyg vore erforderlig.

Erfarenheten från det vid yttrandets afgifvande pågående rysk-japanska

kriget hade tillfullo bekräftat, att minvapnet under nutida sjökrig

komme att intaga en framskjuten ställning, men på samma gång hade

äfven visat sig, i hvilken hög grad ett framgångsrikt utnyttjande af

detta vapens fördelar vore beroende af tillgången på för detsammas

skötande fullt utbildad personal. I annat fäll kunde minorna medföra

lika stor våda för egna som för fiendens fartyg. Den dels på grund

häraf dels med anledning af en utaf vunnen erfarenhet förestafvad

ökning med en underofficer (maskinist) å undervattensbåten Hajen uppkomna

ökningen i personalbehofvet uppginge till 30 underofficerare och

130 man af sjömanskåren. Det verkliga behofvet af personal för den

materiel, som angåfves i det af de sakkunnige afgifna betänkandet,

utgjorde sålunda 805 underofficerare och 3,880 man. I detta antal vore

emellertid icke inberäknadt personal för den materiel, som tillkommit

efter sedan de sakkunnige afgifvit sitt betänkande.

Beträffande aflöningsförmånerna erinrade chefen för flottans stab,

att lian, enär det visat sig, att antalet vakanser inom flottans sjömanskår

icke under år 1905 kunnat fyllas, uti underdånig skrifvelse den 4

Bill. till Riksd. Prot. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 6 Haft. 6

Utlåtanden

öfver de

sakkunniges

förslag.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Framställningar

och utlåtanden

i afseende

å aflöningen

för flottans

underofficerare

och

manskap.

mars nämnda år hemställt om beredande af ökade aflöningsförmåner åt

sjömanskårens manskap. I sammanhang därmed framhöll chefen för

flottans stab, att, då de belopp, som för att hålla sjömanskåren fulltalig

kunde behöfva utbetalas i lega, vore väsentligen beroende på rådande

konjunkturer, legan icke torde böra en gång för alla fastslås till visst

belopp, utan att beloppet torde kunna af Kungl. Maj:t höjas i den män

sådant för fyllande af vakanserna inom sjömanskåren skulle visa sig

erforderligt.

Stationsbefälhafvaren vid flottans station i Karlskrona bar icke haft

något att erinra mot de sakkunniges betänkande och förslag.

Förutom åtskilliga erinringar rörande de olika afdelningarnas och

yrkesgrenarnes benämning m. in. har stationsbefälhafvaren vid flottans

station i Stockholm framhållit lämpligheten ej minst för disciplinens höjande,

att uppmuntringspenningarna, som för närvarande utgå med dubbelt

så stort belopp ombord som i land, städse komme att utgå med det högre

beloppet. Utstrykning ur uppmuntringsklass blefve härigenom förenad

med eu mera kännbar ekonomisk förlust, och medvetandet härom skulle

antagligen i afsevärd mån bidraga till att manskapet genom godt uppförande

sökte hålla sig kvar i en uppnådd uppmuntringsklass.

Stationsbefälhafvaren i Karlskrona har sedermera i ämbetsskrifvelse

den 7 juni 1905 föreslagit, bland annat, eu väsentlig höjning af legan.

I underdånig skrifvelse den 12 december 1905 har chefen för

flottans stab gjort förnyad hemställan om åtgärders vidtagande för nedbringande

af vakanserna i de högre tjänstbarhetsklasserna. Häri anfördes,

bland annat, att antalet vakanser jämfördt med de efter årsskiftet

gällande ökade staterna komme att utgöra 156 underofficerskorpraler

och 563 man i l:a sjömansklassen eller resp. 32 och 43 procent.

I afgifna generalrapporter hafva högste befälhafvarna för de årliga

öfningseskadrarna vid flera tillfällen framhållit nödvändigheten af åtgärders

vidtagande för minskande af vakanserna i de högre lönegraderna.

Så har sistlidet års högste befälhafvare för kusteskadern i sin

den 30 oktober 1906 afgifna underdåniga generalrapport framhållit det

synnerligen betänkligt), tillstånd, hvari flottans sjömanskår befunne sig

beträffande tillgång på förhandsmän, samt de mörka utsikter till förbättring

härutinnan, som tedde sig för framtiden.

Slutligen har chefen för flottans stab i underdånig skrifvelse den

28 sistlidne augusti afgifvit förslag till grunder för aflöning af manskap

vid flottans sjömanskår, hvilka grunder vore afsedda att jämväl tilllämpas

för kustartilleriets manskap. De skäl, som förut anförts för

höjning af aflöningeh förefunnes allt fortfarande och intet tvifvel kunde

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

43

finnas därom, att den förnämsta orsaken till den rådande bristen på förhandsmän

inom sjömanskårea vore att söka i för små aflöningsförmåner,

särskildt inom de högre lönegraderna. Det läge i öppen dag,

att en brist bland de för fartygens stridsduglighet så viktiga förhandsmännen

bland manskapet måste innebära en allvarlig olägenhet,

för den händelse flottan skulle kallas att värna landets intressen.

För så vidt icke, anförde vidare chefen för flottans stab, sjöförsvarets

effektivitet skulle komma att inom en snar framtid på det allvarligaste

äfventyras, måste nödvändigtvis bättre aflöningsförhållanden

beredas såväl flottans som kustartilleriets manskap. Den föreslagna

aflöningsförhöjningen syntes jämväl befogad i betraktande af de alltjämt

stegrade prisen på lifsmedel och andra förnödenheter samt den

ständigt växande aflöningen inom den civila arbetsmarknaden.

Chefen för flottans stab hemställde slutligen, att Kungl. Maj:t täcktes

till instundande riksdag aflåta proposition om förbättrad aflöning för

manskapet vid flottan och kustartilleriet.

Under framhållande att aflöningen icke motsvarade lefnadsomkostnaderna

hafva såväl underofficerare som underofficerskorpraler gjort underdåniga

framställningar om löneförhöjning. Underofficerarna vid maskiniststaten

i Stockholm hafva därvid anhållit, att aflöningen måtte

för en flaggmaskinist utgå med 3,000 kronor och för en maskinistunderofficer

af 2:a graden med 2,500 kronor. Underofficerarna vid öfriga

stater hafva i särskilda framställningar hemställt att blifva i aflöningshänseende

jämställda med underofficerarna vid maskiniststaten.

De af underofficerskorpralerna gjorda framställningarna utmynna i

begäran om löneförhöjning med 25 kronor i Stockholm och 20 kronor i

Karlskrona, allt per månad.

Öfver såväl dessa framställningar som chefens för flottans stab förslag

till aflöning för sjömanskårens manskap har infordrats marinförvaltningens

utlåtande; och bär ämbetsverket i fyra särskilda skrivelser,

hvaraf tre den 15 november och en den 3 december 1906 inkommit

med yttrande i ämnet.

Beträffande till en början underofficerarnas aflöningsförliållnaden har

marinförvaltningen anfört, hurusom det vore allbekant, att lefnadskostnaderna

jämväl efter år 1903, då underofficerarna vid flottan senast orhöllo

någon lönetillökning, varit i ständigt stigande och att de fortfarande

syntes komma att stiga. Framför allt syntes de till sina nuvarande

belopp vid 1900 års riksdag fastställda inkvarteringsbidragen

ingalunda motsvara den närvarande tidens högt uppdrifna hyrespris,

hvilket missförhållande vore så mycket mera kännbart, som endast en

s. 44 Kontrollera mot PDF

i

44 Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

mindre del af underofficerarna vid flottan kunde beredas förmånen af

fri bostad. Under nuvarande förhållanden befunne sig i regel en underofficer,

som vore familjeförsörjare, i ganska tryckta ekonomiska omständigheter,

urståndsatt som han tillika vore att utom tjänsten skaffa sig

inkomst.

Då, enligt hvad marinförvaltningen inhämtat, chefen för landtförsvarsdepartementet

skulle hafva för afsikt att till Kungl. Maj:t

inkomma med förslag till löneförbättring för arméns underofficerare,

hvarigenom en ökning i den årliga inkomsten skulle beredas dem med

312 kronor 50 öre för fanjunkare samt 282 kronor 50 öre för sergeant

af l:a klassen, hvilka grader motsvarade respektive flaggunderofficer

och underofficer af 2:a graden vid flottan, läge, enligt ämbetsverkets

förmenande, i denna omständighet ett ytterligare skäl för åvägabringande

af en löneförbättring jämväl för flottans underofficerskår.

Af en jämförelse mellan maskiniststatens och öfriga staters aflöningsförmåner

framginge, att flaggmaskinists årsinkomst öfverstege annan

flaggunderofficers med 367 kronor och 75 öre samt att underofficer af

2:a graden tillhörande maskiniststaten åtnjöte 237 kronor 25 öre mera

i årlig aflöning än sina vederlikar inom öfriga stater. En sådan skillnad

i aflöning mellan nämnda underofficersstater ansåge marinförvaltningen

fortfarande böra bibehållas. Ämbetsverket hemställde på den grund att

en ökning i aflöning skulle beredas samtliga underofficerare, oberoende

af hvilka stater och grader de tillhörde, med 319 kronor 50 öre, hvilket

belopp med endast 7 kronor öfverskrede den vid armén föreslagna

höjningen af fanjunkares årsaflöning samtidigt som det i det närmaste

motsvarade de af underofficerarna själfva framställda löneanspråken.

Enligt det för armén afsedda förslaget torde aflöningshöjningen komma

att innebära dels en höjning af dagaflöningen med 50 öre dels ock införandet

af en ny löneförmån, kallad »ersättning för ved och ljus» till belopp

af 130 kronor för fanjunkare och 100 kronor för sergeant af l:a

klassen, för år räknadt. Marinförvaltningen, som beträffande flottans

underofficerare ej ansåge tillrådligt att ytterligare öka antalet af de

redan förut talrika aflöningsrubrikerna, hade tänkt sig ökningen för dem

lämpligen böra genomföras på så sätt, att den fasta lönen höjdes med

110 kronor, dagaflöningen med 30 öre om dagen eller 109 kronor 50

öre om året samt inkvarteringsbidraget med 100 kronor. Genom en

sådan fördelning af löneförhöjningen skulle ytterligare den förmånen

beredas flaggunderofficerarna vid flottan, att pensionen vid afskedstagandet

för dem hädanefter komme att utgå med något förhöjdt

belopp.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

45

Med afseende på aflöningsförmånerna för sjömanskårens manskap

kar marinförvaltningen anfört, att ämbetsverket i likhet med chefen för

flottans stab ansåge det vara en tvingande nödvändighet, att åtgärder

vidtoges för att manskapet vid flottan och kustartilleriet måtte kunna

hållas vid full numerär. I det stora antalet befintliga vakanser, särskild!

bland förhandsmännen, syntes ligga en verklig fara för möjligheten att

kunna vid behof fullt utnyttja sjöförsvarets stridskrafter. En förbättring

i manskapets aflöning kunde dessutom anses fullt motiverad af de förhöjda

lefnadsomkostnaderna i allmänhet och däraf följande högre arbetspris.

I fråga om förslagets detaljer ansåg sig marinförvaltningen böra

göra särskilda framställningar och afvikande förslag, särskildt med hänsyn

till att ämbetsverket inhämtat, det förslag torde föreligga om ökning

af aflöningen till manskapet vid armén. Det sålunda af marinförvaltningen

framlagda förslaget är af följande innebörd.

Månadslön och dagafiöning till manskap borde utgå med följande

belopp:

| månadslön 45 kronor,

| dagafiöning 80 öre,

f månadslön 23 kronor,

| dagafiöning 60 öre,

\ månadslön 15 kronor,

j dagafiöning 50 öre,

( månadslön 12 kronor,

j dagafiöning 30 öre.

Lönetillägg borde efter viss tjänstetid vid sjömanskåren (kustartilleriet),

utgå sålunda, att den, som tillhörde l:a lönegraden erkölle tvenne lönetillägg,

hvartdera å 5 kronor i månaden, det första efter 9 års och det andra efter

12 års tjänstetid samt att den, som tillhörde 2:a lönegraden och vore underofficerskorpral

eller l:a klassens sjöman (kustartillerist) erhölle efter

en tjänstetid af 5 år ett första lönetillägg af 10 kronor och efter en

tjänstetid af 12 år ett andra lönetillägg af 5 kronor, allt räknadt per

månad.

Lega skulle till ett belopp af 12 kronor 50 öre för hvarje år, som

anställningen afsåge, vid nyanställning utgå till manskap, som anställdes

medelst kontrakt, och vid rekapitulation till allt manskap.

för den, som tillhörde l:a lönegraden

» » » » 2:a »

» » » » 3:e »

» » » » 4:e »

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Uppmuntringspenningar skulle utgå enligt för flottan nu gällande

bestämmelser.

Inkvartering sbidragen skulle höjas till följande belopp (per månad):

I Stockholm I Karlskrona

eller Göteborg eller å kustposition

kr. kr.

för underofficerskorpral, som innehade en tjänstetid

vid sjömanskåren (kustartilleriet)

af minst 81 månader (G3/* år) ................. 20: — 15: —

för öfrigt manskap............................................... 15: — 10: —

Sjötillägg borde utgå enligt hittills gällande grunder till i vissa fall

något höjdt belopp.

I öfrigt skulle nu fastställda förmåner bibehållas.

Beträffande manskapets pensionerande hade chefen för flottans stab

visserligen därom afgifvit förslag, men ansåge marinförvaltningen denna

fråga böra göras till föremål för särskild behandling, hvadan ämbetsverket

icke nu vore beredt afgifva yttrande härutinnan.

Af hvad nu anförts framgår otvetydigt dels att åtgärder måste

vidtagas för att höja tjänstbarheten inom sjömanskåren dels att en

ökning af underofficers- och sjömanskårernas numerär är med nödvändighet

af behofvet påkallad.

Hvad först beträffar tjänstbarhetens höjande hafva de sakkunnige

såsom medel härför, bland annat, föreslagit borttagande af den nuvarande

underofficerskorpralsgraden och dess ersättande med dels en ny

klass af underofficerare med lägre lön än de nuvarande dels en högre

korpralsgrad med samma begynnelselön, som erhålles i den nuvarande

underofficerskorpralsgraden.

Enligt min åsikt bör emellertid ingen ändring ske i nu bestående

organisation af underofficerskåren i hvad beträffar dess indelning i grader

samt proportionen dem emellan; ej heller synes mig någon afsevärdare

förändring med afseende på underofficerskorpralsgraden vara af

behofvet påkallad. Den erforderliga förbättringen i underbefälets ställning

anser jag i stället böra vinnas genom förhöjning af aflöningen

och synas mig de af marinförvaltningen föreslagna aflöningsbeloppen

vara väl afpassade. Äfven beträffande manskapet är en löneförhöjning

erforderlig, då det tydligen visat sig icke vara möjligt att med nuvarande

aflöningsförmåner hålla sjömanskåren fulltalig; och ansluter jag

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlutande N:o 6. 47

mig äfven beträffande sjömanskårens aflöning till hvad af marinförvaltningen

föreslagits.

Tillämpad på de för år 1907 af Riksdagen godkända staterna

skulle den föreslagna aflöningsförhöjningen medföra en ökad utgift af

159,1H kronor för underofficerskåren och af 455,056 kronor 40 öre

för sjömanskåren.

Mot af de sakkunnige afgifna förslag till förbättrande af yrkesskickligheten

inom en del af ekonomiafdelningens yrkesgrenar har jag

icke annat att erinra, än att det ej synes erforderligt att å särskild

stat uppföra de kockar och hofmästare, som skulle komma i åtnjutande

af underofficers aflöning. Yrkesmän af nu nämndt slag, hvilka visa

framstående skicklighet inom eget yrke och nått den ålder, då befordran

till underofficer i allmänhet äger ram, torde i stället, till ett visst

mindre antal, böra uppbära aflöning på underofficerskårens stat och

har bestämmelse i sådant afseende blifvit i staten för flottans underofficerskår

intagen. I samma stat har vidtagits den förenkling, att alla

underofficerare af samma grad, hvilka icke åtnjuta maskinists aflöning,

sammanförts till en grupp.

Då de belopp, som för erhållande af det erforderliga antalet

rekryter behöfva utbetalas i lega, äro väsentligen beroende på rådande

konjunkturer, bör, på sätt chefen för flottans stab föreslagit,

legan kunna af Kungl. Maj:t höjas, om detta för fyllande af vakanserna

skulle visa sig erforderligt och besparingar på aflöningsanslaget

därtill lämna tillgång. En framställning till Riksdagen om

dylik höjning för en viss rekryteringsperiod, under hvilken eu höjning

kunde befinnes erforderlig, torde nämligen icke medföra åsyftad verkan,

enär, å ena sidan, framställningen i regel icke torde hinna att af

Riksdagen behandlas, förrän efter det den ifrågavarande rekryteringsperioden

redan gått till ända, och, å andra sidan, en felslagen rekrytering

blott under ett enda år vore för flottans bemanning högst betänklig

och sträckte sina verkningar öfver en läng följd af år.

Hvad angår personalbehofvet, kan vikten af väl utbildade och öfvade

besättningar icke nog framhållas. Det ligger i öppen dag, att besättningen

till ett nutida krigsfartyg med dess mångfald af mer eller mindre

komplicerade anfalls- och försvarsmedel icke kan först vid krigstillfälle

sammanföras. Fastmera lärer det vara nödvändigt, att fartygsbesättningen,

åtminstone hvad angår den del, af hvilken måste fordras någon

högre grad af yrkesutbildning, redan i fredstid är färdigbildad. Inom

utländska mariner kvarstår vanligen besättningen ombord på samma

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

fartyg i tre år. Ett rustadt fartyg är sålunda alltid mobiliseradt; utbryter

krig är den rustade delen af flottan äfven slagfärdig.

Då för närvarande f. d. stamanställda värnpliktiga beräknas ingå

i fartygens besättningar för att fylla en del af de poster, som fordra

personal med fullständigare yrkesutbildning än som kan bibringas

under värnpliktstiden, kan inom vår flotta ett fartyg endast undantagsvis

i fredstid gifvas den besättning, som vid mobilisering afses för detsamma.

Svagheten i ett sådant förhållande är uppenbar och en snar

förändring erforderlig.

I sitt förslag till flottans utveckling under perioden 1908—1913

har jämväl chefen för flottans stab kraftigt framhållit, att en hög

grad af stridsberedskap hos flottan är af den största vikt icke blott

ur rent militär synpunkt utan äfven såsom en garanti för freden.

Såsom minimifordringar med afseende å personaltillgång af stam under

fredstid anser stabschefen böra uppställas, att stampersonalen hålles

vid sådan styrka, att det antal officerare, civilmilitära tjänstemän, underbefäl

och yrkesutbild adt manskap, som vid mobilisering erfordras, ständigt

finnes i tjänstgöring.

De grunder för beräkningen af den erforderliga stampersonalen,

hvilka af 1904 års sakkunnige blifvit tillämpade, anser jag i hufvudsak

böra följas. I vissa fall, särskildt å de äldre fartygen, kan likväl, enligt

min åsikt, för bemanningen afses värnpliktigt manskap i större utsträckning

än de sakkunnige afsett och sålunda behofvet af stampersonal

i motsvarande mån nedbringas. Då tjänstgöringstiden för de värnpliktige

inom kort blifver utsträckt till 300 dagar, lärer nämligen möjlighet

förefinnas att bibringa åtminstone någon del af dessa sådan yrkesutbildning,

att de kunna fylla en del af de poster, för hvilka de

sakkunnige afsett yrkesutbildad stampersonal. Äfven har jag funnit

ersättningspersonalen af stammen kunna något minskas, nämligen till

10 % för samtliga afdelningar. Med afseende å personal för handminfartyg

och handminpositioner bör behofvet upptagas i öfvensstämmelse

med hvad chefen för flottans stab i afgifvet utlåtande öfver de sakkunniges

förslag beräknat erforderligt.

I enlighet med nu angifna grunder hafva detaljberäkningar blifvit

utförda öfver personalbehofvet vid mobilisering med den materiel, som

beräknas vara tillgänglig år 1908.

Vid uppgörandet af dessa beräkningar har personal afsetts förföljande

materiel:

12 pansarbåtar af l:a klass,

1 pansarkryssare,

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

49

3 pansarbåtar af 2:a klass,

7 » » 3:e »

5 torpedkryssare,

5 jagare,

23 torpedbåtar af l:a klass,

20 » » 2:a »

3 kanonbåtar » l:a »

4 » » l:a x>

(förändrade till handmin-, gniststationsoch

lasarettsfartyg),

1

» 2:a »

2 handminfartyg,

2 verkstads fartyg,

1 ballongfartyg,

6 bevakningsbåtar,

nndervattensbåtförsvaret,

förhyrda kanon- och bevakningsbåtar samt trängfartyg äfvensom

för staber, handminpositioner, öfverstyrelse, stationer, varf m. m.,

hvaremot icke någon personal beräknats för kustbefästningarnas sjöbevakning,

hvilken förutsatts hafva blifvit öfvertagen af kustartilleriets

personal.

I det år 1900 framlagda bemanningsförslaget för perioden 1902—

1912 antogs, bland annat, att hvarje år en kanonbåt af l:a klass skulle

utrangeras; i enlighet härmed skulle vid 1908 års ingång endast återstå

tvenne dylika fartyg. Då emellertid 3 af kanonbåtarna blifvit ombestyckade

och dessa fartyg ännu under åtskilliga år kunna med fördel

användas såsom bevakningsfartyg, bör bemanning för desamma tills

vidare afses. Däremot har bemanning icke beräknats för 2:a klass

pansarbåten Loke, som förutsattes ej blifva moderniserad. För pansarbåten

Svea, hvilken afses att under år 1908 öfverflyttas till 2:a linjen,

äfvensom för öfriga äldre krigsfartyg har reserv- och värnpliktig personal

beräknats i bemanningen ingå i så stor utsträckning, som ansetts

möjligt utan afsevärd reducering af fartygens stridsvärde. Samtliga

förhyrda handelsfartyg med undantag af handminfartygen äro afsedda

att hufvudsakligen bemannas af reservpersonal och värnpliktig eller förhyrd

personal.

Då flottans reservbefäl och värnpliktiga personal till största delen

utgöras af befäl och manskap från handelsflottan, har sålunda den utbildning

och erfarenhet, som vinnas inom svenska handelsflottan, afsetts

att vid krigstillfälle utnyttjas af örlogsflottan i så stor utsträckning

som möjligt. Med anledning af de nutida örlogsfartygens säregna

Bill. till Riksd. Prat. 1007. 4 Samt. 1 Afd. G lläft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

byggnadssätt, kunna däremot svenska handelsflottans fartyg endast i ringa

grad användas för krigsbruk; till bevaknings- och trängtjänst m. m.

d}dikt hafva emellertid förhyrda handelsfartyg beräknats tagas i anspråk

i så stor utsträckning, som ansetts ändamålsenligt.

Sammandraget af de utförda beräkningarna öfver personalbehofvet

(bil. n:o 2) visar, att behofvet af stampersonal vid nu afhandlade kårer

utgöres af 1,300 underofficerare och underofficerskorpraler samt i rundt

tal 3,450 gemenskap. Denna personal bör fördelas på underofficersoch

sjömanskårerna samt på den förras grader och den senares lönegrader

sålunda:

Under officerskåren:

134 flaggunderofficerare (ej maskinister)

83 » (maskinister)

267 underofficerare af 2:a graden (ej maskinister)

166 » (maskiuister)

Summa 650

Sjömanskåren:

650

man

i

l:a

lönegraden

1,650

»

»

2:a

»

650

))

3:e

i>

650

»

»

(3:e

4:e

»

500

»

)>

4:e

4,100

i 6 månader

» » »

Jämfördt med de af Riksdagen godkända staterna för år 1907

innebär det nu angifna behofvet en ökning af underofficerskåren med

152 underofficerare och af sjömanskåren med 382 man. Härvid är att

märka, att, då behofvet kräfver ökadt antal underbefäl och yrkesutbildadt

manskap, den föreslagna ökningen af sjömanskåren uteslutande

faller på de båda högsta lönegraderna, under det att de tvenne lägsta

i stället något minskats.

Enär ett stort antal vakanser förefinnes, särskild! inom 2:a lönegraden,

synes det icke vara möjligt att, med bibehållande af god rekrytering,

genomföra denna ökning under loppet af endast ett år, utan

torde densamma, för såvidt nu kan beräknas, lämpligen böra fördelas

på 4 år, dock att sjömanskåren i sin helhet redan år 1909 bör upp
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

51

bringas till den ofvan angifna numerären och ökning af de högre lönegraderna

därefter äga rum i den mån manskap hinner utbildas.

Den ökning, som lämpligen skulle kunna genomföras under år

1908 utgör:

af underofficerskåren

11 flaggunderoflicerare (ej maskinister)

6 » (maskinister)

22 underofficerare af 2:a gr. (ej maskinister)

9 » » (maskinister)

Summa 48

samt af sjömanskåren

48 man i l:a lönegraden

„ f3:e » i 6 månader

(4:e » » » »

117 » » 4:e )>

Summa 282

Såsom jag förut nämnt, hade chefen för flottans stab af mig anmodats

att inkomma med uppgift ej mindre å den stampersonal, hvarmed

flottans kårer och stater behöfde ökas vid nyanskaffning af fartyg

tillhörande nu befintliga fartygstyper, än äfven å den minskning af stampersonalen,

som kunde blifva en följd af den öfverflyttning af fartyg

till 2:a linjen samt den tjänstetid i densamma, som af chefen för flottans

stab blifvit ifrågasatt i det af honom afgifna förslaget till flottans

utveckling under perioden 1908—1913. Vid beräkningen af behofvet

utaf underofficerare och manskap skulle följas de grunder, som af mig

förut här blifvit angifna, hvarjemte särskildt borde tagas under ompröfning,

huruvida icke reserv- och värnpliktig personal kunde å till

2:a linjen öfverflyttade fartyg användas i större utsträckning än å fartyg,

som tillhörde l:a linjen.

Med ämbetsskrifvelse den 8 sistlidna december har chefen för

flottans stab lämnat de infordrade uppgifterna; och har däri personalbehofvet

för nytillkommande materiel upptagits på sätt bil. n:o

4 till detta protokoll utvisar. Chefen för flottans stab har härvid

anfört, att det sålunda upptagna behofvet i allmänhet understege det, som

för samma ändamål af marinförvaltningen upptagits i de förslag rörande

personalbehofvet för nytillkommande fartyg, som jämlikt föreskrift i

nådigt bref den 17 juni 1903 årligen upprättats i samråd med chefen

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

för flottans stab. Orsaken till denna olikhet vore att söka däri, att i

sistnämnda förslag dels ersättningspersonalen upptagits efter en högre

beräkningsgrund dels i allmänhet i bemanningsbehofvet jämväl inrymts

den rekrytkontingent, som ansetts erforderlig för erhållande af den för

hvarje fartyg behöfliga yrkesutbildade personalen. I detta afseende hade

1904 års sakkunnige anfört, att, under förutsättning att deras förslag

i öfrigt blefve genomfördt, den å stat erforderliga personalen för hvarje

fartyg skulle utgöras af dess stambehof, ökadt med ersättningspersonalen.

Endast under förutsättning, att de af de sakkunnige i detta

afseende föreslagna åtgärderna, nämligen skeppsgossekårens ökning till

minst 900 gossar, meddelande af yrkesutbildning åt skeppsgossarna

samt utsträckning af anställningstiden för manskapet, blefve genomförda,

ansåge chefen för flottans stab de nämnda beräkningsgrunderna

kunna följas. Skulle dessa förutsättningar emellertid icke blifva uppfyllda,

borde, liksom hittills varit fallet, i det å stat erforderliga behofvet

af personal för hvarje fartyg dessutom upptagas den rekrytkontingent,

som erfordrades för erhållande af den för hvarje fartyg behöfliga

yrkesutbildade personalen.

Beträffande frågan, huruvida för bemanning af till 2:a linjen öfverflyttade

fartyg kunde användas reserv- och värnpliktig personal i större

utsträckning än hvad förut blifvit ifrågasatt, anförde chefen för flottans

stab, att det blott vore pansarbåfarna Svea och Göta, som under den

afhandlade perioden skulle ifrågakomma att öfverflyttas till 2:a linjen.

Enär dessa fartyg, ehuru icke längre fullt lämpliga att tillhöra kustflottan,

likväl ännu under eu lång följd af år torde blifva af stor betydelse

vid lokalförsvaret, vore det särdeles önskvärdt, att desamma

erhölle en god bemanning; hvarje minskning af den stampersonal, som

enligt af de sakkunnige utförda beräkningar ansetts erforderlig, borde

sålunda ske med stor försiktighet. Förslag hade emellertid afgifvits

till den minskning af stampersonal, som ansåges i nödfall kunna vidtagas,

om så af kostnadshänsyn befunnes nödvändigt.

Mot de af chefen för flottans stab sålunda gjorda beräkningar och

afgifna förslag har jag ej annat att erinra än att den föreslagna minskningen

af stampersonalen å till 2:a linjen öfverförda fartyg enligt min

åsikt''bör vidtagas.

Vid nyanskaffning af fartyg af nu befintliga fartygstyper bör alltså

stampersonalen ökas i enlighet med hvad i bil. n:r 4 för hvarje fartyg,

resp. division finnes angifvet. Skulle emellertid fartyg af annan typ än

de nu befintliga komma att föreslås, blifver gifvetvis äfven behofvet

af stampersonal ett annat, men torde detsamma åtminstone approxima
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

53

tivt kunna angifvas, samtidigt med att anslag till fartygets byggande

äskas. För bemanning af de fartyg, till hvilkas nybyggande jag ämnar

föreslå Kungl. Maj:t att af Riksdagen äska medel, erfordras af underofficerare

och stammanskap 39 underofficerare och 198 man.

Den minskning af personal vid underofficers- och sjömanskårerna,

som skulle uppkomma på grund af fartygs öfverflyttning till 2:a linjen

eller torpedbåtars förändring till bevakningsbåtar under perioden 1909

—1913 utgör 1 underofficer och 70 man. Den minskning, som af

samma anledning kan äga rum under år 1908, nämligen likaledes 1

underofficer och 70 man, är redan iakttagen vid uppgörande af personalberäkningarna

för år 1908.

För att visa huru kostnaderna för bemanningen af den år 1908

tillgängliga materielen skulle ställa sig, därest flottans stampersonal

skulle redan samma år kunnat uppbringas till den i bil. n:r 2 angifna

numerären, har utarbetats en beräkning af dessa kostnader, hvaröfver

sammandrag torde såsom bil. n:r 5 få detta protokoll bifogas.

Med afseende på skeppsgossekär en hafva 1904 års sakkunnige fram- Skeppsgossehållit,

att densamma borde tillföra sjömanskåren manskap, som redan igo^åra

vid karlskrifningen erhållit sådan utbildning, att det vid mobilisering sakkunniges

kunde tjänstgöra såsom yrkesutbildadt. Under erinran att sjömanskårens forslaemilitärafdelning

borde rekryteras uteslutande från skeppsgossekåren

hafva de sakkunnige vidare föreslagit, att densamma borde ökas till

ett antal af 900 gossar. För att underlätta rekryteringen ansågs den

till värfningsförrättare utgående ersättning, hvilken för närvarande

utginge med 5 kronor, böra höjas till 10 kronor; kostnaden för rekrytering

borde i skeppsgossekårens stat upptagas till ett belopp motsvarande

25 kronor för hvarje antagen gosse. Beträffande aflöningen,

som för närvarande utginge med 10 öre om dagen, borde densamma

för de äldre gossarna, hvilka voro 17 å 18 år gamla, höjas med ytterligare

10 öre. Skeppsgossekorpralerna borde ersättas af ett något

ökadt antal ordningsmän, med samma aflöningstillägg, som för närvarande

utginge till korpral eller 5 öre om dagen.

Såsom förut i fråga om beräknande af personalbehofvet blifvit framhållet,

utgör meddelande af yrkesutbildning åt skeppsgossarna en af

förutsättningarna för att allt sjömanskårens manskap kunnat i beräk
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Mariningen
jörkåren.

ningarna upptagas såsom yrkesutbildadt. Beredande af förbättrad utbildning

åt skeppsgossarna bör sålunda blifva en naturlig följd af nämnda

beräkningsgrunders antagande.

Den af de sakkunnige uttalade uppfattningen angående skeppsgossekårens

storlek delar jag tillfullo, men anser likväl, att någon ökning

af kåren under år 1908 icke bör ifrågasättas, då staten för innevarande

år, jämförd med den för år 1906, ökats med 100 gossar. De

sakkunnige hafva äfven ansett, att genomförandet af deras förslag borde

fördelas på en tidsperiod af sex år.

Hvad rekryteringen beträffar, tillgick därmed före år 1900 så, att

de gossar, som önskade blifva antagna till skeppsgossar, fingo på

egen bekostnad inställa sig vid endera af flottans stationer; de, som

ej antogos, erhöllo icke heller någon ersättning för återresan. Sedan

emellertid svårighet uppstått att med lämpliga gossar rekrytera

skeppsgossekåren, anbefallde Kungl. Maj:t genom nådigt bref den

21 december 1900, att vid under år 1901 skeende antagning skulle

dels utbetalas ersättning till värfnings förr ältare med 5 kronor för

hvarje antagen skeppsgosse, dels utlämnas truppbiljett för färd till

vederbörlig flottstation för gosse, som styrkt, att han uppfyllt fordringarna

för antagning till skeppsgosse, äfvensom för återresa, i

händelse anställning vid kåren icke vunnes. De häraf föranledda kostnaderna

skulle bestridas dels af femte hufvudtitelns allmänna besparingar

dels af samma hufvudtitels anslag till rese- och traktamentspenningar.

Då dessa bestämmelser visade sig synnerligen ändamålsenliga anbefallde

Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 29 november 1901, att de

tillsvidare skulle tillämpas. Jag anser emellertid det lämpligare, att, på

sätt de sakkunnige föreslagit, ifrågavarande kostnad upptages på skeppsgossekårens

stat, liksom jag ock håller före, att, för höjande af intresset

hos värfningsförrättare för rekryteringen, ersättningen till värfningsförrättare

bör höjas till föreslagna 10 kronor för hvarje antagen

skeppsgosse.

Äfven beträffande skeppsgossarnas aflöning är en ökning i enlighet

med de sakkunniges förslag af behofvet påkallad, då en aflöning

af endast 10 öre om dagen för gosse, som uppnått 17 ä 18 års ålder,

numera måste anses vara alldeles för låg. Den föreslagna ökningen af

antalet korpraler eller ordningsmän synes mig äfven böra vidtagas.

Hvad angår mariningenjörkåren hade de sakkunnige, hvilkas betänkande

låg till grund för det af Kungl. Maj:t och Riksdagen år

1905 fattade beslut om den förutvarande mariningenjörstatens ombild
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

55

ning till en mariningenjörkår, visserligen angifvit det behof af marindirektörer

och mariningenjörer, som förefunnes redan år 1906, till SO,

men likväl ansett kåren icke böra nämnda år uppbringas till denna

styrka, utan lämpligen kunna under år 1906 ökas till 26, samt under

de båda följande åren med 2 om året. Den af Kung!. Maj:t föreslagna

och af 1905 års riksdag antagna staten för mariningenjörkåren

för år 1906 upptager emellertid af marindirektörer och mariningenjörer

ett antal af tillhopa endast 24. Detta antal har i kårens stat för 1907

ökats till 26.

I sin underdåniga skrifvelse den 11 december 1906 har marinförvaltningen

föreslagit, att kårens numerär måtte år 1908 ytterligare ökas

med 2 mariningenjörer, nämligen en mariningenjör af l:a graden, l:a

löneklassen och en mariningenjör af 2:a graden.

Till denna marinförvaltningens hemställan för jag tillstyrka bifall.

I afseende å ''marinintendenturkåren har marinförvaltningen åberopat

hvad i ämbetsverkets förut af mig omnämnda ämbetsskrifvelse den 6

oktober 1906, angående ändringar i marinförvaltningens organisation,

blifvit anfördt, rörande uppförande å marinintendenturkårens stat af

aflöning för marinöfverintendenten lika med i Stockholm bosatt kommendörs

vid flottan.

Med anledning af senaste riksdags uttalande i ämnet har marinförvaltningen

uti sin underdåniga skrifvelse den 28 september 1906

föreslagit, att i staten för kustartilleriet jämväl för år 1907 uppförda

2 regementsintendenter och 1 fästningsförvaltare skulle öfverflyttas till

marinintendenturkårens stat.

Sådan öfverflyttning, för hvilken efter Riksdagens berörda uttalande

icke lärer erfordras vidare motivering, möter, yttrar marinförvaltningen,

hvad angår de båda regementsintendenterna, så mycket mindre något

hinder, som på grund af deras fullmakters ordalydelse de äro pliktiga

att, när sådant påkallas, öfvergå till marinintendenturkåren. Däremot

har ämbetsverket ansett sig icke böra ifrågasätta fästningsförvaltarens

å Vaxholms och Oscar Fredriksborgs fästning öfvergång till marinintendenturkåren,

enär han icke fullgjort de för anställning vid flottans civilstat

stadgade kompetensvillkoren eller haft tillfälle att eljest förvärfva

kännedom om de flottans intendentur tillhörande angelägenheter. Hans

aflöningsförmåner, enligt stat utgörande lön, ålderstillägg, tjänstgöringspenningar

och inkvartering, tillhopa 3,800 kronor, kunde efter genomförande

åt nu förordade förändringen utgå af den till sammanlagdt

4,360 kronor uppgående aflöning, som i staten för marinintendenturkåren

upptagits för en ny marinintendentsbefattning af l:a graden, 2:a löneklassen.

Marininten
denturkåren^
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Beträffande regementsintendenternas öfvergång har marinförvaltningen

ansett sådana bestämmelser böra meddelas, att öfvergången icke

komme att leda till förfång för de marinintendenturkåren tillhörande

tjänstemän, hvilka, före sin öfvergång till kåren från flottans civilstat,

inom denna innehade tur före bemälda regementsintendenter, samt att

dessa i den tur och ordning sinsemellan, hvilken de innehade medan

de tillhörde flottans civilstat, öfverflyttas till marinintendenturkåren

såsom marintendenter af l:a graden med tur och befordringsrätt närmast

efter den till marinintendenturkåren den 31 december 1903 öfverflyttade

äldste kammarskrifvaren vid flottan, dock, därest de komme att

tillhöra 2:a löneklassen, med rätt till fyllnad i aflöningsförmåner till

det belopp, som de vid öfverflyttningen åtnjuta vid kustartilleriet.

För öfverflyttningens genomförande och ofvannämnda fästningsförvaltares

aflönande på angifvet sätt har i det af marinförvaltningen uppgjorda

förslag till stat för marinintendenturkåren upptagits 2 marininteudentsbefattningar

af l:a graden, l:a löneklassen, och 1 marinintendent

af l:a graden, 2:a löneklassen.

I en af marinförvaltningen öfverlämnad skrifvelse af den 29 september

1906 har marinöfverintendenten, förutom nu nämnda tillökning af marinintendenturkåren,

på anförda skäl jämväl föreslagit ökning af kårens

numerär för flottans räkning med 7 platser fördelade å olika grader på

tillika angifvet sätt. Öfver den sålunda föreslagna ökningen yttrar

marinförvaltningen, att, ehuru de för den andragna skälen i och för sig

måste anses beaktansvärda, ämbetsverket, som föranstaltat om utredning

angående lämpligheten af anställande vid marinintendenturkåren af

personal, af hvilken icke kräfdes den för kårens intendenturpersonal

erforderliga kompetens och utbildning, icke ansett sig böra, innan resultatet

af denna utredning föreligger, förorda annan ökning af marinintendenturkåren

än med, förutom hvad ämbetsverket redan förordat, en

marinintendent af 2:a graden för tillgodoseende af hufvudsakligen ett utaf

chefen för flottans stab framhållet behof af en registrator i staben.

Vidkommande aflöning åt väbel har marinförvaltningen föreslagit,

att väbel bör komma i åtnjutande af samma ökning i dagaflöning och

inkvartering, som föreslagits för flaggunderofficer.

Från de vid flottans bägge stationer anställda vaktmästarna hafva

inkommit framställningar om förbättrade löneförmåner.

Af dessa vaktmästare, som äro 7 till antalet och hvilkas löner bestridas

af medel, anvisade å marinintendenturkårens stat, tillhöra 4

marinintendenturkåren och åtnjuta i lön 500 kronor, tjänstgöringspenningar

300 kronor, samt efter fem år ett ålderstillägg med 100 kronor,

men förlora belöpande del af tjänstgöringspenningarna vid sjuk
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

57

dom och längre tids tjänstledighet samt äro skyldiga att af sina aflöningsförmåner

afstå 150 kronor om året, därest de innehafva bostad i

kronans hus.

De tre återstående vaktmästarna kvarstå å flottans civilstat och

liar en af dem i lön 600 kronor och de två öfriga 700 kronor; hvarjämte

en af de sistnämnda äfven åtnjuter fri bostad.

Marinförvaltningen, som den 21 november 1906 afgifvit yttrande i

denna fråga, har ansett eu aflöningsförbättring vara synnerligen af nöden

såväl för de marinintendenturkåren tillhörande som för de å civilstaten

kvarstående vaktmästarna och har ämbetsverket ansett såsom lämplig

förbättring åt de förre en tillökning i lönen, hvarmed äfven förbättring

af pensionen skulle följa. Denna tillökning borde icke sättas till

lägre belopp än 300 kronor, hvarigenom lönen skulle i stället för nuvarande

500 kronor komma att utgöra 800 kronor, och borde därjämte

det nu utgående ålderstillägget bibehållas, enär lönen för ämbetsverkens

vaktmästare vid den å bane varande omregleringen för dem torde komma

att höjas. Härigenom skulle begynnelseaflöningen per år komma att

utgöra 1,100 kronor, som efter 5 års väl vitsordad tjänstgöring kunde

höjas med 100 kronor.

Hvad beträffade löneförbättring åt de stationernas vaktmästare,

som kvarstode å civilstaten, syntes, då vid deras afgång befattningarna

icke skulle tillsättas på civilstatens, utan på marinintendenturkårens

stat, icke lämpligt att föreslå ändring i stat för civilstaten. Däremot

syntes billighet och rättvisa kräfva, att de nuvarande vaktmästarna å

civilstaten, bereddes ett personligt lönetillägg, hvaraf deras långa tjänstetid

vid flottan gjorde dem väl förtjänta. Storleken af detta lönetillägg

syntes böra vara sådan, att sammanlagda aflöningen för en hvar af dem

uppginge till 1,000 kronor. För sådant ändamål erfordrades ett personligt

lönetillägg af 300 kronor för en hvar af vaktmästarna J. G.

Lundberg och O. L. Olsson, den förre vid Stockholms och den senare

vid Karlskrona station, samt af 400 kronor till vaktmästaren A. F.

Petersson vid sistnämnda station. Dessa lönetillägg borde såsom de

till nämnda vaktmästare nu utgående lönerna bestridas af medel, anvisade

å marinintendenturkårens stat, å hvilken, för beredande af medel

till de tre å civilstaten kvarstående vaktmästarnas aflönande, tre vaktmästarebefattningar

för närvarande hölles vakanta.

På grund af det anförda har marinförvaltningen hemställt, att

Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att besluta dels den ändring

i marinintendenturkårens stat, att lönen för vaktmästare ökades från

nuvarande belopp 500 kronor till 800 kronor, dels att, från och med det

eu sålunda förändrad stat för marinintendenturkåren började tillämpas,

Bill. till Riksd. Prat. 11)07. 4 Rami. 1 Afd. 0 Höft. B

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

vaktmästaren J. G. Lundberg vid Stockholms station samt förste vaktmästaren

O. L. Olsson och vaktmästaren A. F. Petersson vid Karlskrona

station skola under sin återstående tjänstetid från medel, som

anvisats å staten för marinintendenturkåren, åtnjuta ett personligt lönetillägg,

de båda förre af 300 kronor och den sistnämnde af 400 kronor,

allt för år räknadt.

Vidkommande först marinförvaltningens förslag rörande marinöfverintendentens

aflöning tillåter jag mig i underdånighet erinra om hvad

jag härutinnan under marin förvaltningen yttrat.

Beträffande frågan om de i staten för kustartilleriet uppförda 2

regementsintendenternas och en fästningsförvaltares öfverflyttande till

marinintendenturkåren anser jag, i enlighet med hvad Riksdagen uttalat,

sådan öfverflyttning böra äga rum, därvid jag, likaledes i full öfverensstämmelse

med den af Riksdagen uttalade mening i ämnet, håller före,

att jämväl åt den nuvarande fästningsförvaltaren, hvilken uti till chefen

för sjöförsvarsdepartementet ställd skrifvelse af den 15 december 1906

därom särskild! gjort framställning, bör medgifvas att få öfvergå till

marinintendenturkåren. För öfverflyttningens genomförande bör, i enlighet

med marinförvaltningens förslag, staten för marinintendenturkåren

ökas med 2 marinintendentsbefattningar af l:a graden, l:a löneklassen

och 1 marinintendent af l:a graden, 2:a löneklassen.

I öfrigt anser jag att, i afvaktan på resultatet af den pågående

utredningen om lämpligheten af ^ställande vid marinintendenturkåren af

personal, af hvilken icke kräfdes den för kårens personal nu erforderliga

kompetens och utbildning, någon framställning till innevarande års riksdagom

ökning af kåren utöfver hvad jag sålunda ifrågasatt icke böra göras.

Då väbel nu åtnjuter samma dagaflöning och inkvarteringsbidrag

som flaggunderofficer, lärer billigheten fordra, att, i öfverensstämmelse

med marinförvaltningens hemställan, väbelns ifrågavarande aflöningsförmåner

ökas med samma belopp, som föreslagits för flaggunderofficer.

Hvad angår aflöningen till vaktmästarna vid flottans stationer

finner jag^ i likhet med marinförvaltningen och öfriga myndigheter,

som yttrat sig i denna fråga, med afsende å de under senare år så

betydligt stegrade kostnaderna för lifsuppehälle!, ifrågavarande vaktmästares

nuvarande löner vara otillräckliga; och anser jag mig böra

biträda marinförvaltningens hemställan såväl i hvad angår höjning af

vaktmästarnas vid marinintendenturkårens löner som ock tilldelande af

personligt lönetillägg åt förenämnde J. G. Lundberg, O. L. Olsson och

A. F. Petersson.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

59

Hvad angår marinläkarkåren blef i nådig proposition till 1906 års

riksdag af Kungl. Maj:t, uppå marinförvaltningens underdåniga framställning,

anslag äskadt för tre nya marinläkarbefattniugar af l:a graden

för att kustartilleriets behof af ordinarie läkare vid Kungsholms fort,

Fårösunds kustposition och Ålfsborgs fästning måtte blifva tillgodosedt,

men Kiksdagen beviljade medel på marinläkarkårens stat endast för

två nya läkare.

Nu bar marinförvaltningen i sin underdåniga skrifvelse den 11

december 1906 anfört, att den besparing, som härigenom vinnes, icke

svarar mot de stora olägenheter, som af densammma uppstå. Sedan nämligen

Ålfsborgs fästning hunnit så långt i sin utveckling, att ett kustartilleridetachement

blifvit därstädes förlagdt med stam och beväring, vore

det ej nog att där hafva eu billig ackordsläkare, som komme på sjukbesök

vid kallelse, utan det viktiga militära etablissementet kräfde anställandet

af en fast anställd läkare, som gjorde dagliga sjukvisitationer,

vore närvarande vid de dagliga öfningarna, såväl under exercis

som skjutningar, och funnes tillgänglig vid händelse af olycksfall, undervisade

manskapet i hälso- och förbandslära och-vore den hygieniske

rådgifvaren åt befäl och trupp o. s. v.

Skulle ackordslälcaren fullgöra alla dessa en ordinarie marinläkares

skyldigheter, komme lian sannolikt att begära en penningeersättning,

stor nog att underhålla en stamanställd marinläkare.

Då för öfrigt staten fordrade af sina vid sjöförsvaret anställda läkare

eu ganska afsevärd kompetens, för hvars vinnande och förökande man

anordnat marinläkarkurser, utländska studieresor på det allmännas bekostnad

in. m., syntes det marinförvaltningen inkonsekvent, att en viktig

plats för en marinläkares verksamhet skulle besättas med en praktiserande

läkare, som icke fått någon specialutbildning för sin anställning

vid sjöförsvaret.

Af sålunda anförda grunder har marinförvaltningen för anställande

af en marinläkare vid Ålfsborgs fästning uti sitt förslag till stat för

marinläkarkåren upptagit en ny marinläkarbefattning af l:a graden.

De af marinförvaltningen för anställande af en marinläkare vid

Ålfsborgs fästning anförda skäl synes mig synnerligen vägande. Anlitande

af en ackordsläkare är en provisorisk nödfallsanordning, hvilken

med hänsyn till den betydelse och omfattning, som det ifrågavarande etablissementet

numera erhållit, icke längre kan försvaras. Den nya marinläkarbefattning,

hvilken jag sålunda anser böra för ifrågavarande ändamål

tillkomma, synes mig, i enlighet med hvad marinförvaltningen föreslagit

och i öfverensstämmelse med hvad som ägt rum i fråga om de

vid 1906 års riksdag för läkarvården å Fårösund och Kungsholms fort

Marin
läkarkåren.

✓

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Reserv- och

in dragrör» gsstaterna

samt

båtsmanskompanierna.

Anslags
belopp.

inrättade befattningarna, böra uppföras såsom marinläkartjänst af l:a

graden.

Jag får således i underdånighet tillstyrka bifall till marinförvaltningens

förevarande framställning.

Marinförvaltningen har beräknat medelsbehofvet för reserv- och

indragningsstaterna samt båtsmanskompanierna, för de två förstnämnda

staterna till............................................................................... kronor 32,162:32

och för båtsmanskompanierna till ................................... » 7,202: —

Summa kronor 39,364: 32

Emot dessa beräkningar har jag icke något att erinra.

Enligt de beräkningar jag sålunda anfört, skulle medelsbehofvet

under anslagstiteln aflöning för flottans kårer och stater år 1908 blifva

följande:

För 1907 af

Riksdagen

anvisadt

För 1908

beräknadt

behof.

Ökning.

Minskning.

Officerskåren...............................................

655,520

_

683,780

_

28,260

_

----

-1

Reservofficersaspiranter.................................

26,700

—

26,700

—

—

—

--

1

Underofficerskåren........................................

563,160

—

677,460

—

114,300

—

——

—

Sjömanskåren..............................................

1.619,191

40

2,194,589

40

575,398

—

—

—!

Skeppsgossekåren.........................................

22,447

50

34,767

50

12,320

—

—

—

Mariningenjörkåren......................................

199,595

—

210,550

—

10,955

—

—

| Marinintendenturkåren..................................

250,984

50

275,873

50

24,889

—

—

—

I):o i flottans reserv...........

4,285

—

4,285

—

--

—

—

— |

Ecklesiastikstaten.........................................

8,900

—

8,900

—

—

—

—-

—

Marinläkarkären...........................................

99,100

—

103,760

-

4,660

—

--

—|

Poliskåren..................................................

Inkvarteringsbidrag för officerare och under-

46,900

—

46,900

—

_j

officerare, förslagsvis.................................

Resen''- och indragningsstater samt båtsmans-

224,920

—

295,640

—

70,720

_

j

kompanierna, förslagsvis.............................

j Dagafföning till officerare och underofficerare

41,284

32

39,364

32

1,920

förslagsvis..............................................

501,322

—

578,769

—

77,447

-

—

-

| I riksstaten afrundadt med...........................

—

28

—

28

—

—

—

—

Summa kronor

4,264,310

5,181,339

—

918.949

—

1,920

-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Öl

Den erforderliga ökningen utöfver för år 1907 anvisadt belopp

uppgår alltså till 917,029 kronor.»

Den af Kungl. Maj:t föreslagna ökningen af flottans officerskår

anser sig utskottet för närvarande icke kunna helt och hållet biträda.

Då emellertid någon ökning af berörda kår synts utskottet vara af

behofvet påkallad, har utskottet, på grund af hvad i ärendet förekommit,

ansett sig böra föreslå, att officerskåren under år 1908 må

ökas, i stället för, såsom Kungl. Maj:t föreslagit, med 12 beställningar,

endast med 7 sådana, fördelade mellan de olika graderna på följande sätt:

kommendör ......................................... 1

kommendörkapten af 2:dra graden 1

kapten af 1 :a klassen .................. 1

D:o af 2:a d:o ..................... 1

löjtnant .............................................. 1

underlöjtnanter.................................... 2

Summa 7

Beträffande den i statsrådsprotokollet omförmälda ändringen i staten

för flottans officerskår i fråga om det tillägg till fasta lönen å 2,000

kronor, som skall utgå till innehafvare af någon utaf vissa angifna befattningar,

därest han icke uppbär flaggmans lön, att jämväl inspektören

för flottans öfningar till sjöss upptagits bland innehafvarna af ifrågavarande

befattningar, har utskottet icke funnit anledning till erinran.

I fråga om flottans underofficerskär finner utskottet i likhet med

Kungl. Maj:t eu förbättring af nämnda kårs afiöningsförmåner af behofvet

påkallad. Det af Kung!. Maj:t föreslagna sättet för genomförande

af en sådan färbättring anser sig utskottet däremot icke kunna

biträda. Den ifrågasatta höjningen af den fasta lönen skulle nämligen

medföra en höjning jämväl af pensionen, men då denna redan nu är

större för flottans underofficerare än för motsvarande grader vid armén,

synes en sådan pensionsförhöjning icke vara lämplig. En ökning af

inkvarteringsbidraget för flottans underofficerare, såsom Kungl. Maj:t

föreslagit, skulle medföra, att dessa skulle erhålla högre inkvarteringsbidrag,

än hvad underofficerarna vid armén och kustartilleriet åtnjuta,

hvilket icke heller synes vara lämpligt. Beträffande storleken af den

ifrågasatta löneförhöjningen synes skäl ej föreligga att öka underofficerarnas

vid flottan löneförmåner i högre grad än vid armén ägt rum,

och synes jämväl med afseende å sättet för beredande af den afsedda

löneförbättringen för flottans underofficerskår samma regler, som till.

Utskottets

yttrande.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62 Statsutskottets Utlåtande JV;o G.

lämpats i fråga om arméns underofficerare, lämpligen kunna komma till

användning.

Med tillämpning af dessa regler skulle löneförbättringen bestå dels

i en höjning af dagaflöningen med 50 öre om dagen för alla underofficerare,

dels och i införandet af eu ny löneförmån, kallad »ersättning

för ved och ljus,» till belopp af 130 kronor för flaggunderofficerare

och 100 kronor för underofficerare af 2:a graden. Den sålunda bestämda

löneförbättringen skulle för flaggunderofficerarna uppgå till

ungefär samma belopp som den af Kungl. Maj:t föreslagna samt för

underofficerarna af 2:a graden understiga den af Kungl. Maj:t föreslagna

med några tiotal kronor för år.

Den i den kungl. propositionen ifrågasatta ökningen af underofficerskåren

med 48 underofficerare, på sätt förslagsstaten utvisar, anser

sig utskottet böra tillstyrka.

Mot den i staten för flottans underofficerskår intagna bestämmelseu,

att ett mindre antal kockar och hofmästare, som, utan att hafva förvärfvat

kompetens för befordran till underofficerare, visat framstående

skicklighet i egen yrkesgren, må uppbära aflöning å underofficerskårens

stat, har utskottet icke funnit anledning till erinran.

Utskottet har ej heller funnit anledning till erinran vare sig mot

den af Kungl. Maj:t föreslagna ökningen af flottans sjömanskär med

282 man, fördelade mellan de olika graderna på sätt förslagsstaten utvisar,

eller mot den ifrågasatta höjningen af löneförmånerna för nämnda

kår. Dock har utskottet i detta sammanhang velat uttala den åsikten,

att iukvarteringsbidrag i allmänhet icke synes böra utgå annat än i

den mån tillräckligt och lämpligt bostadsutrymme saknas i kronans hus

och underbefälets (af manskapsklassen) närvaro i kasernen icke är af

behofvet påkalladt. Beträffande sjötillägget har utskottet, då de grunder,

enligt li vilka dylikt tillägg är afsedt att utgå, icke i statsrådsprotokollet

finnas antydda, icke kunnat bilda sig något omdöme om denna förmån.

Hvad vidare angår skeppsgossekåren har utskottet icke funnit anledning

till erinran mot hvad Kungl. Maj:t föreslagit i fråga om dels

höjning åt den till värfningsförrättare utgående ersättningen för hvarje

antagen skeppsgosse, dels uppförande å kårens stat af kostnaderna för

dess rekrytering, dels ökning af de äldre gossarnas aflöning, dels ock

ökning af antalet ordningsmän.

Utskottet har ej heller ansett sig böra framställa någon erinran

mot mariningenjörkärens ökning med 2 mariningenjörer.

På de i statsrådsprotokollet anförda skäl anser sig utskottet böra

tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag därom, att i staten för marinintendentur
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

*

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

63

känn må för marinöfverintendenten upptagas, i stället för nuvarande

arfvode å 1,000 kronor, samma aflöningsförmåner som för i Stockholm

bosatt kommendör vid flottan, äfvensom att pension för marinöfverintendenten

må bestämmas efter samma grunder och utgå med samma

belopp som kommendörs.

Beträffande Kungl. Maj:ts framställningar om de i staten för kustartilleriet

uppförda två regementsintendenternas och en fästningsförvaltares

öfverflyttande till intendenturkåren och uppförande, för öfverflyttningens

verkställande, i staten för marinintendenturkåren af tre nya

marinintendentsbefattningar af l:a graden, däraf två af l:a och en af

2.a löneklassen, har utskottet, som redan nästföregående år i sitt utlåtande

angående regleringen af utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel

fiamhallit önskvärdheten af införlifvandet af den nuvarande

intendenturpersonalen vid kustartilleriet med marinintendenturkåren, icke

funnit anledning till erinran.

I fråga om de å marinintendenturkårens stat uppförda väblarnas

aflöningsförmåner har. Kungl. Maj:t föreslagit, att, som väbel nu åtnjuter

samma dagaflöning ooh inkvarteringsbidrag som flaggunderofficer,

nämnda aflöningsförmåner för väbel måtte ökas med samma belopp, som

af Kungl. Maj:t föreslagits för flaggunderofficer, d. v. s. dagaflöningen

med 30 öre om dagen och inkvarteringsbidraget med 100 kronor om

året. Som utskottet här ofvan föreslagit, att flaggunderofficerarna icke

skulle erhålla den föreslagna ökningen af inkvarteringsbidraget men däremot

skulle få dagaflöningen höjd med 50 öre om dagen, har utskottet

i öfverensstämmelse därmed ansett sig böra föreslå, att jämväl väblarnas

dagaflöning må höjas med 50 öre om dagen, men att deras inkvarteringsbidrag

må utgå med oförändradt belopp.

Hvad härefter angår aflöningen till de å marinintendenturkårens

stat uppförda vaktmästarna vid flottans stationer, har utskottet ansett,

att, då dessa vaktmästare lämpligen torde böra erhålla samma aflöningsförmåner

som vaktmästarna vid statens ämbetsverk, med hvilka de synas

närmast vara att jämföra, frågan om förhöjda löner åt ifrågavarande

vaktmästare bör anstå till dess Riksdagen bestämt staten för statskontoret

för år 1908, hvilken stat torde böra blifva normerande för de

löneregleringar, som under innevarande riksdag komma att äga ruin.

Fördenskull har de å intendenturkårens stat uppförda vaktmästarnas aflöning

i staten för år 1908 tills vidare upptagits till samma belopp som

i nu gällande stat.

På de i statsrådsprotokollet anförda skäl har utskottet ansett sig

hora tillstyrka, att, såsom Kungl. Maj:t föreslagit, för anställande af en

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

marinläkare vid Ålfsborgs fästning i staten för marinläkarkåren upptages

en ny marinläkarebefattning af l:a graden.

Beträffande slutligen det beräknade medelsbehofvet för reserv- och

indragningsstaterna samt båtsmanskompanierna under år 1908 har utskottet

icke något att erinra.

Enligt utskottets förslag skulle alltså medelsbehofvet under anslagstiteln

aflöning för flottans kårer och stater blifva följande:

:

För 1907 af

Riksdagen

anvisadt

För 1908

beräknadt

behof.

Ökning.

Minskning.

J Officerskåren............................................

655,520

i

674,260

—

18,740

—

—

j Reservofficersaspiranter.............................

26,700

26,700

—

—

—

—

Underofficerskåren....................................

563,160

677,460

—

114,300

—

—

—

| Sjömanskåren ..........................................

1,619,191

40

2,194,589

40

575,398

—

—

—

Skeppsgossekåren .....................................

22,447

50

34,767

50

12,320

—1

Mariningenjörkåren..................................

199,595

—

210,550

—

10,955

—

—

—

! Marinintendenturkåren .............................

250,984

50

273,719

50

22,735

—

—

—

D-o i flottans reserv........

'' 4,285

—

4,285

—

—

—

—

| Ecklesiastikstaten.....................................

8,900

—

8,900

—

—

—

—

Marinläkarkåren.......................................

99,100

—

103,760

—

4,660

—

J Poliskåren............................. .................

46,900

—

46,900

—

1 Inkvarteringsbi drag för officerare och under-

officerare, förslagsvis...........................

■Reserv- och indragningsstater samt båtsmans-

224.920

''

239,140

14,220

kompanierna, förslagsvis.........................

| 41,284

32

39,364

32

—

—

1,920

| Da^aflöniim till officerare och underofficerare,

förslagsvis ...........................................

501,322

—

601,667

100,345

_

—

—

28

! -

28

1 ‘-

—

1-

Summa kronor

4,264,310

L

1

| 5,136,063

|_

| 873,673

!

i

1,920

|—

Under åberopande af hvad utskottet här ofvan anfört, får utskottet

hemställa,

att Riksdagen må

a) med godkännande af det vid detta utlåtande

fogade förslag till stat för flottans officerskår (bil. n:o

1 ''vid detta utlåtande) öka denna kår med 7 officerare;

b) med godkännande af bilagda förslag till stat

för flottans underofficerskår (bil. n:o 2 vid detta utlåtande)

öka denna kar med 48 underofficerare,

s. 65 Kontrollera mot PDF

/

Statsutskottets Utlåtande N:o 6. 65

c) med godkännande af det vid förenämnda statsrådsprotokoll

fogade förslag till stat för flottans sjömanskår

(bil. n:o 8 vid berörda protokoll) öka denna

kår med 282 man;

d) godkänna det vid omförmälda statsrådsprotokoll

fogade förslag till stat för flottans skeppsgossekår

(bil. n:o 9 vid nämnda protokoll);

e) med godkännande af det vid samma protokoll

fogade förslag till stat för mariningenjörkären (bil.

n:o 11 vid berörda protokoll) öka denna kår med 2

mariningenjörer;

f) godkänna bilagda förslag till stat för marinintendenturkåren

(bil. n:o 3);

g) med godkännande af det vid förberörda statsrådsprotokoll

fogade förslag till stat för marinläkarkåren

(bil. n:o 13 vid sagda protokoll) öka denna kår

med eu marinläkare af l:a graden;

h) medgifva, att de nuvarande regementsintendenterna

vid kustartilleriet och fästningsförvaltaren å

Vaxholms och Oscar Fredriksborgs fästning må, därest

de efter öfverflyttningen till marinintendenturkåren

skulle komma att tillhöra l:a marinintendentsgradens

2:a löneklass, erhålla fyllnad i aflöningsförmåner till

det belopp, som de vid öfverflyttningen åtnjuta vid

kustartilleriet;

i) godkänna den af Kung! Maj:t föreslagna minskningen

i anslaget till reserv- och indragningsstaterna

samt båtsmanskompanierna; samt

k) vid bifall till hvad utskottet under mom. a) — i)

hemställt och med godkännande åt det vid detta utlåtande

fogade förslag till stat å dagaflöning till

officerare och underofficerare vid flottan (bil. n:o 4)

höja anslaget till aflöning för flottans kårer och stater

med 871,753 kronor eller från 4,264,310 kronor till

5,136,063 kronor.

Öfver Kungl. Maj:ts föreliggande förslag om förhöjning af de å

marintendenturkårens stat uppförda vaktmästarnas löneförmåner samt

om tilldelande af personligt lönetillägg åt de å flottans civilstat kvarstående

vaktmästarna J. G. Lundberg, O. L. Olsson och A. F. Petersson

Dill. till Riksd. Prof. 1907. 4 Sand. 1 Afd. G Höft. 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Beklädnad åt

sjömans- och

skeppsgossekårerna.

[3.]

Naturaunderhåll

åt

personal vid

flottan.

[4.]

66

kommer utskottet att framdeles afgifva yttrande och förslag; hvilket

utskottet skolat härmed för Riksdagen

anmäla.

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna.

4:o) Under punkt 3 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att höja reservationsanslaget till beklädnad åt sjömansoch

skeppsgossekårerna från 456,498 kronor till 487,800 kronor eller

med 31,302 kronor.

Departementschefen har i fråga härom till åberopade statsrådsprotokollet

anfört, att, därest den af honom föreslagna ökningen af

personalen vid flottans sjömanskår skulle blifva beslutad, skulle, enligt

gjorda beräkningar, de från anslaget till beklädnad åt sjömans- och

skeppsgossekårerna erforderliga utgifterna för år 1908 komma att uppgå

till 487,800 kronor. Denna beräkning hade verkställts enligt samma

grunder, som vid föregående höjningar af detta anslag tillämpats.

Med anledning af hvad departementschefen sålunda anfört, hemställer

utskottet,

att Riksdagen må i riksstaten för år 1908 höja

reservationsanslaget till beklädnad åt sjömans- och

skeppsgossekårerna från 456,498 kronor till 487,800

kronor, eller med 31,302 kronor.

Natur aunderhåll åt personal vid flottan.

5:o) Kungl. Majt bär under punkt 4 af förevarande hufvudtitel

föreslagit Riksdagen'' att höja förslagsanslaget till naturaunderhåll åt

personalen vid flottan från 1,089,098 kronor till 1,163,744 kronor eller

med 74,646 kronor.

Departementschefen har i detta afseende till statsrådsprotokollet

anfört följande:

»Såsom framgår af statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden,

den 14 januari 1905, bifogadt samma års statsverksproposition, hade

vid uppgörande af beräkningarna utaf utgifterna å förslagsanslaget till

naturaunderhållet åt personal vid flottan under år 1906, i anledning af

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6. 67

ett utaf statsutskottet vid 1904 års riksdag gjordt uttalande om önskvärdheten

af att ifrågavarande beräkningar grundades på hvad den verkliga

kostnaden kunde antagas komma att utgöra, beräknats, att underofficerare

samt sjömans- och skeppsgossekårernas manskap komme att

tjänstgöra 275 dagar i land och 90 dagar till sjöss samt att för underofficerare

portionsersättningen skulle utgöra 62 öre i land och 88 öre

ombord samt portionen för nämnda manskap kosta 52 öre i land och

88 öre ombord. För reservofficersaspiranter beräknades samma portionsersättning

som för underofficerare.

Enligt samma beräkningsgrunder och under antagande, att mina

förslag om ökning af underofficers- och sjömanskårerna vinna bifall,

skulle det belopp, hvartill förevarande anslag bör beräknas för år 1908,

komma att uppgå till 1,163,744 kronor.»

Med tillstyrkande af bifall till hvad Kungl. Maj:t i denna punkt

föreslagit, hemställer utskottet,

att Riksdagen må i riksstaten för år 1908 höja

förslagsanslaget till naturaunderhåll åt personal vid

flottan från 1,089,098 kronor till 1,163,744 kronor,

eller med 74,646 kronor.

Ersättning för rustning och rotering.

♦

6:o) Under punkt 5 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att minska förslagsanslaget till ersättning för rustning

och rotering från 17,000 kronor till 14,000 kronor eller med 3,000 kronor.

Rörande denna fråga har departementschefen till statsrådsprotokollet

anfört följande:

»Förslagsanslaget till ersättning för rustning och rotering är i riksstaten

för innevarande år upptaget till ett belopp af 17,000 kronor.

Sedan marinförvaltningen från statskontoret erhållit uppgift därom,

att för närvarande kvarstode i indelningsverket såsom effektiva ett antal

af endast 157 rotenummer vid båtsmanshållet, hvilka för år 1906 tillkomme

en ersättning för rustnings- och roteringsbesväret å tillhopa

17,168 kronor 34 öre, har marinförvaltningen i underdånig skrifvelse

den 11 december 1906 anfört, att, mod afseende dels därå, att ifrågavarande

förslagsanslag åren 1902, 1903, 1904 och 1905 lämnat besparingar

å respektive 1,231 kronor 38 öre, 5,066 kronor 36 öre, 4,865 kronor

Ersättning för

rastning och

rotering.

[5.]

opaginerad Kontrollera mot PDF

(58

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

88 öre samt 5,596 kronor 94 öre, dels ock å beräknelig vakanssättning

under år 1908, anslaget för år 1908 bör kunna nedsättas till 14,000

kronor.»

Med anledning af hvad sålunda anförts hemställer utskottet,

att Riksdagen må i riksstaten för år 1908 minska

förslagsanslaget till ersättning för rustning och rotering

från 17,000 kronor till 14,000 kronor, eller med

3,000 kronor.

Flottans nybyggnad och underhåll.

Flottans 7:o) Uti punkt 6 under femte hufvudtiteln har Kungl. Maj:t före
“hundfrh&n

Riksdagen att höja reservationsanslaget till flottans nybyggnad

[6.]

och underhåll från 2,250,000 kronor till 2,300,000 kronor, eller med

50,000 kronor.

Beträffande denna framställning har departementschefen till åberopade

statsrådsprotokollet anfört följande:

»Uti den ökning af detta anslag, hvilken senaste riksdag beviljade,

ingick endast hälften af beräknade underhållskostnaden för ett år för

pansarbåten Oscar II och pansarkryssaren Fylgia. För dessa fartyg

måste därför anslaget nu ökas med årliga underhållskostnadens andra hälft.

I sin underdåniga skrifvelse dejL 11 december 1906 har marinförvaltningen

anfört, att för de fartyg, som med af 1906 års riksdag

beviljade medel nyanskaffas, borde, hvad angår de båda jagarna och de

sex l:a klass torpedbåtarna, medel till halfva och, beträffande de öfriga

fartygen, till hela underhållskostnaden för ett år beredas.

Ilen ökning af ifrågavarande anslag, som däraf påkallades, utgjorde

för pansarbåten Oscar II (andra hälften af ett års

underhåll).........................................................................

» pansarkryssaren Fylgia (d:o).....................................

för jagaren Ragnar (första hälften af ett års underhåll)

..................................................................................

» jagaren Sigurd (d:o)....................................................

» 6 l:a klassens torpedbåtar (d:o) .............................

» 2:a kl. torpedbåtarna n:o 10, 11, 12, 14 och 15

å kr. 2,500: — ..............................................................

kronor 13,750:—

» 17,500: —

3,000

3,000

13,500

_» 12,500:

Summa kronor 63,250:

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

69

Då de sex l:a klass torpedbåtar, till hvilkas påbörjande 1906 års

Riksdag beviljat medel, icke komma att blifva färdiga förr än under

hösten 1908, anser jag anslaget för år 1908 icke behöfva ökas med

mera än i rundt tal 50,000 kronor.»

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot hvad Kungi.

Magt under denna punkt föreslagit, hemställer alltså,

att Riksdagen må i riksstaten för år 1908 höja

reservationsanslaget till flottans nybyggnad och underhåll

från 2,250,000 kronor till 2,300,000 kronor, eller

med 50,000 kronor.

Skeppsgosseskolan.

8:o) Kungl. Maj:t har under punkt 7 af denna hufvudtitel föreslagit

Riksdagen att dels medgifva, att rektor vid skeppsgosseskolan

må erhålla rätt att, från och med år 1908, för erhållande af ålderstillägg

räkna sig till godo det antal tjänsteår vid de allmänna läroverken, han

såsom adjunkt vid desamma skulle ägt rätt beräkna för uppflyttning i

högre lönegrad, dels ock, med godkännande af stat för skeppsgosseskolan

af den lydelse bilagan n:o 14 vid åberopade statsrådsprotokollet

utvisade, i riksstaten för år 1908 höja anslaget till skeppsgosseskolan

från 18,770 kronor till 22,970 kronor, eller med 4,200 kronor; och

skulle vid bifall härtill anslaget till undervisningsverken i sin helhet

höjas från 89,735 kronor till 93,935 kronor.

I detta ärende har departementschefen till berörda statsrådsprotokoll

anfört följande:

»Från rektor och lärarne vid skeppsgosseskolan hafva till Kungl.

Maj:t inkommit särskilda underdåniga framställningar om löneförbättring.

Vidkommande först rektors framställning innehåller den hufvudsakligen

följande. Såväl begynnelselönen, 3,000 kronor, som slutlönen,

4,000 kronor, för rektor vid skeppsgosseskolan bestämdes vid 1876 års

riksdag och hafva sedermera förblifvit oförändrade, oaktadt den sedan

dess inträffade oerhörda stegringen af lefnadskostnaderna. För läroverksadjunkt

utginge från och med år 1905 begynnelselönen med 3,000

kronor och högsta lönen med 5,000 kronor, kvarjämte adjunkt dels ägde

för uppflyttning till högre lönegrad rätt räkna sig till godo de år, lian

före ingången af år 1905 tjänstgjort såsom extra ordinarie lärare vid

allmänt läroverk, dels ock både utsikt blifva befordrad till rektor vid

Skeppsgosse
skolan.

[7-]

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

real- eller samskola med begynnelselön af 5,000 kronor och slutlön af

5,500 kronor förutom fri bostad eller hyresersättning. Lönen för rektor

vid skeppsgosseskolan sattes till sitt nuvarande belopp vid den tid,

då lönen för adjunkt var bestämd till 1,500—3,500 kronor och lönen

för rektor vid 3-klassigt läroverk till 3,000—3,500 kronor jämte fri

bostad eller hyresersättning, hvadan, bostadsförmånen oafsedt, rektors

vid skeppsgosseskolan slutlön vid regleringen till och med öfversteg

rektors vid 3-klassigt läroverk med 500 kronor. Med erinran att de

3-klassiga läroverken numera ersatts af real- eller samskolor, har rektorn

vid skeppsgosseskolan nu i underdånighet anhållit, dels att det ursprungliga

förhållandet i afseende, å lönerna måtte någorlunda uppehållas,

samt att i öfverensstämmelse härmed lönen för rektor vid skeppsgosseskolan

måtte från och med år 1908 få utgå med 5,000 kronor och efter

10 års tjänstgöring med 5,500 kronor, dock utan bostadsförmån, dels

ock att motsvarande löneförbättring måtte utverkas jämväl för år 1907.

Uti underdånig skrifvelse den 28 september 1906, med hvilken

ifrågavarande framställning öfverlämnats till Kungl. Maj:t, har stationsbefälhafvaren

i Karlskrona framhållit behofvet af löneförbättring för

rektor inom en snar framtid.

1 anledning af denna ansökning har marinförvaltningen härefter

den 5 november 1906 afgifvit infordradt underdånigt utlåtande och

däruti hufvudsakligen anfört följande.

Såsom af handlingarna i ärendet framginge, hade stationsbefälhafvaren

icke tillstyrkt, att lönen för rektor vid skeppsgosseskolan sattes

till de af sökanden önskade, jämförelsevis höga belopp, och funne ej

heller marinförvaltningen skäl att i afseende å kontanta löneförmåner

likställa rektor vid skeppsgosseskolan med rektor vid realskola.

Den likställighet i afseende å undervisningen vid skolorna och

deras föreståndares tjänsteåligganden m. m., som, jämväl frånsedt. den

betydliga olikheten i den årliga tjänstetiden, skulle göra en sådan åtgärd

befogad, torde nämligen ingalunda vara för handen. Däremot funne

förvaltningen billigt, att rektors vid skeppsgosseskolan löneförmåner,

hvilka på 30 år icke undergått annan förändring än att ålderstilläggen,

som vid regleringen bestämts till 4 å 250 kronor hvardera efter 5, 10,

15 och 20 års väl vitsordad tjänstgöring, vid 1898 års riksdag sattes

till 2 å 500 kronor hvardera att tillgodonjutas efter 5 och 10 års

tjänstetid, måtte varda förbättrade. Emellertid vore härvid att iakttaga

att synnerligen ingripande förändringar med afseende å skeppsgosseskolans

förhållanden inom en snar framtid torde inträda med anledning

däraf, att 1906 års riksdag anvisat medel till anordnande under år 1907

af en ny skeppsgosseskola i Marstrand. Såsom en första omedelbar

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

71

följd häraf komrne sålunda antalet lärare, monitorer och skeppsgossar vid

skolan i Karlskrona att minskas. Att under sådana förhållanden nu föreslå

nyreglering af rektorslönen måste förvaltningen anse mindre lämpligt.

Vid betraktande af det förhållande, att enligt stadgan för skeppsgosseskolan

för erhållande af befattning såsom rektor vid skolan erfordrades

samma kompetens som för erhållande af adjunktstjänst vid allmänt läroverk,

framstode det emellertid som ett önskemål, att rektor vid skeppsgosseskolan

finge rätt att för ålderstilläggs erhållande räkna sig till

godo de tjänsteår, han skulle ägt beräkna för uppflyttning i högre

lönegrad som adjunkt. Likställighet i detta afseende mellan förmånerna

å rektorstjänsten och adjunktsbefattningarna vid de allmänna

läroverken syntes, enligt förvaltningens mening, vara i lika hög grad

öfverensstämmande med rätt och billighet som nödvändig med hänsyn

till skeppsgosseskolans sanna bästa. Det måste nämligen anses vara

af synnerlig vikt, att möjlighet bereddes att äfven för framtiden kunna

för skeppsgosseskolan förvärfva såsom rektor en ung och kraftig lärare

vid de allmänna läroverken, som med outtröttadt nit och intresse för

undervisningen förenade vunnen erfarenhet och mognad.

På grund af eu sådan, rektor vid skeppsgosseskolan tillerkänd

rätt skulle sökanden, som enligt egen uppgift före utnämningen till rektor

vid skeppsgosseskolan under 4 år tjänstgjort vid de allmänna läroverken,

vinna en afsevärd förhöjning i löneförmåner. Därest en sådan

förmån kunde utverkas, torde särskild framställning om beredande af

tillfällig löneförbättring för sökanden för år 1907 icke lämpligen kunna

göras.

På grund af hvad sålunda anförts har marinförvaltningen hemställt

om aflåtande af proposition till Riksdagen om rätt för rektor vid skeppsgosseskolan

att från och med år 1908 för tillgodonjutande af ålderstillägg

räkna sig tillgodo det antal tjänsteår vid de allmänna läroverken,

han såsom adjunkt vid desamma skulle ägt rätt beräkna för uppflyttning

i högre lönegrad.

Beträffande rektors vid skeppsgosseskolan löneförmåner håller jagföre,

att de böra likställas med adjunkts vid allmänt läroverk. I enlighet

härmed bör rektor vid skeppsgosseskolan, liksom adjunkt, vara berättigad

till fyra ålderstillägg, hvardera å 500 kronor efter resp. 5, 10, 15

och 20 års väl vitsordad tjänstgöring, hvarjämte rektorn, på sätt marinförvaltningen

föreslagit, bör medgifvas, att för ålderstilläggs tillgodonjutande

räkna sig tillgodo de tjänsteår, han skulle ägt beräkna för

uppflyttning i högre lönegrad som adjunkt.

Hvad angår lärarnas vid skeppsgosseskolan framställning om löneförbättring,

så hafva desse anfört

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

att grundlönen för skeppsgosse!ärare, 1,200 kronor med tre ålderstillägg

å 200 kronor livartdera, enligt deras erfarenhet vore otillräcklig,

då dels lefnadskostnaderna i Karlskrona vore i jämt stigande och redan

högre än i de flesta andra städer, dels ock skatter samt afgifter till

pensions- och gratialkassan för sökandena utginge med afsevärda belopp;

att fordringarna på skeppsgosselärarnas kunskaper vore högre än

på folkskolans lärares;

att folkskolelärarnas löner vore i de större städerna högre än sökandenas;
att

skeppsgosselärarna visserligen hade tjänstgöringsskyldighet under

endast 61,2 månader för år mot 8 månader vid folkskolan, men att arbetet

vid skeppsgosseskolan toge lärarnas krafter betydligt mera i anspråk

än i allmänhet arbetet vid folkskolan, och att den kortare läsetiden

ej kunde synnerligen inverka på möjligheten att förtjäna medel

för lifsuppehället, då extra inkomster vore svåra att erhålla.

På grund häraf hafva sökandena anhållit, att lönen för skeppsgosselärare

måtte bestämmas till 2,000 kronor med tre ålderstillägg å 200 kronor,

hvart och ett efter 5 års tjänstgöring vid skeppsgosseskolan, och

att, då en af 1907 års riksdag eventuelt medgifven löneförbättring ej

skulle komma dem till godo förr än 1908, för år 1907 måtte beviljas

dem ett extra lönetillskott, motsvarande den ökning i lönen, som genom

lönereglering kunde vara att förvänta.

Denna framställning bär stationsbefälhafvaren vid flottans station

i Karlskrona öfverlämnat till Kungl. Maj:t med underdånig skrifvelse

den 28 september 1906 och därvid fogat särskilda yttranden

af rektor vid skeppsgosseskolan och chefen för skeppsgossekåren.

Under anförande att, på sätt en närsluten tablå närmare utvisade,

öfverallt i landets större städer folkskolelärarnas lägsta löner vore 300

kronor och högsta löner minst 450 kronor högre än skeppsgosselärarnas,

och att därjämte församlingarna vore skyldiga betala pensionsafgifter för

sina lärare, under det skeppsgosselärare måste själf erlägga de med omkring

100 kronor för år utgående afgifterna till flottans pensionskassa,

har nämnda chef sålunda föreslagit, att lärarna måtte beredas samma

aflöningsförmåner, som utginge till lärarna i församlingarnas i Karlskrona

skolor med ett tillägg af 50 kronor, motsvarande ungefär hälften af

lärarnas pensionsafgift, allt under förutsättning att deras undervisningsskyldighet

utsträcktes till åtta månader om året.

För egen del har stationsbefälhafvaren, med påpekande att, enligt

den vid kårchefens yttrande fogade förteckning samt öfverlämnad uppgift

af pastor i amiralitetsförsamlingen, aflöningsförmånerna för lärarna

i folkskolorna i Karlskrona uppginge till 1,500 kronor i begynnelselön

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

73

med tre ålderstillägg å 250 kronor efter 5, 10 och 15 års väl vitsordad

tjänstgöring, tillstyrkt, att enahanda aflöningsförmåner jämte det

tillägg af 50 kronor, kårchefen föreslagit, måtte tilldelas lärarne vid

skeppsgosseskolan, hvarjämte stationsbefälhafvaren hemställt, att, under

förutsättning af bifall till kårchefens förslag om förlängning af lärarnas

årliga tjänstgöringstid, stadgan om skeppsgosseskolan måtte ändras

i öfverensstämmelse med ett af kårchefen tillika afgifvet förslag, enligt

hvilket för i skolan efterblifna gossar skulle anordnas en särskild kurs

mellan den 2 och 15 januari samt läsåret utsträckas intill den 1 juni

för gossar, som ej under sommaren kunde rymmas å öfningsfartygen.

Häruppå har marinförvaltningen den 5 sistlidne november afgifvit

infordradt utlåtande öfver ifrågavarande framställning och däri i hufvudsak

anfört följande.

Under år 1899 gjorde skeppsgosselärarna framställning därom, att

deras löner, som då sedan år 1895 utgingo med 1,000 kronor för år

med två ålderstillägg å 200 kronor efter 5 och 10 år, måtte höjas till

1,400 kronor med tre ålderstillägg å 200 kronor efter 5, 10 och 15

år. Denna ansökan tillstyrktes af marinförvaltningen och föranledde

nådig proposition till 1900 års riksdag, men medgaf Riksdagen en förhöjning

till allenast 1,200 kronor med de begärda ålderstilläggen.

År 1901 gjorde lärarna förnyad framställning om lönernas höjande

till förut begärda belopp. Ansökningen förordades af marinförvaltningen

i underdånig skrifvelse den 27 maj 1902, men föranledde ingen

annan Kungl. Maj:ts åtgärd än att samtliga handlingarna i ämnet öfverlämnades

till den samma år tillsatta löneregleringskommittén.

Enligt hvad marinförvaltningen inhämtat, hade lönerna för ordinarie

folkskollärare under den allra sista tiden i en del större städer bestämts

att från och med år 1907 utgå med i afsevärd mån höjda belopp,

och ville förvaltningen, med anledning af hvad i ärendet blifvit anfördt,

göra en del erinringar. Så torde påståendet att fordringarna å skeppsgosseskolans

lärare vore högre än å folkskolans näppeligen, hvad

de större städerna anginge, vara riktigt hvarken med hänsyn till krafvel!

på kunskaper hos lärarna eller deras tjänstgöringsskyldighet. 1 de

större städerna vore nämligen i allmänhet anordnade särskilda kurser,

afsedda att meddela mera omfattande kunskaper än folkskolorna enligt

författningarna borde bibringa. Det mått af vetande, som i dessa

öfverbyggnader på folkskolan meddelades, torde icke stå tillbaka för

det för skeppsgosseskolan föreskrifna. De lärare, som undervisade i

nu omnämnda kurser, åtnjöte i allmänhet icke härför särskild godtgörelse.

Bih. till Eikscl. Prof. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 0 Hitft.

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

I de större städer, som medgifvit sina folkskollärare jämförelsevis

höga löner, syntes, enligt hvad marinförvaltningen kunnat inhämta,

tjänstgöringstiden i allmänhet omfatta omkring 30 timmar i veckan,

under det, att döma af den för innevarande läsår för skeppsgosseskolan

fastställda läsplan, skeppsgosselärarna syntes tjänstgöra i medeltal allenast

omkring 27 Va timmar i veckan.

Den årliga tjänstgöringstiden, som enligt folkskolestadgan utgjorde

minst 8 månader (= 34 Vä läsveckor), uppginge enligt stadgan för

skeppsgosseskolan till högst 6 V* månader, enligt ofvan angifna beräkning

motsvarande 28 läsveckor. Emellertid befunnes att i de större

städerna med höga lärarelöner lästiden i väsentlig mån utsträckts utöfver

den normala. Så lästes till exempel i Helsingborg, Halmstad och

Eskilstuna 38, i Karlskrona stadsförsamlings folkskolor 38 V2, i Malmö

och Kristianstad 39 veckor under året samt i Amiralitetsförsamlingens

i Karlskrona skolor ända till 41 veckor.

Kursen den 2—15 januari för sådana skeppsgossar, som vore i

särskild! behof af att i kunskaper förkofra sig, kunde marinförvaltningen

redan af det skäl icke tillstyrka, att gossarna enligt nu gällande

föreskrifter under ett år icke åtnjöte ferier å annan tid än den 21

december—15 januari eller 26 dagar, hvilken tid för vistelse i hemmen

icke borde under några förhållanden förkortas. Förutsättningarna för

möjligheten af en lärokurs under maj månad hoppades marinförvaltningen

icke längre skola vara för handen, i det att, sedan förändringen

af korvetten Freja blifvit fullbordad, samtliga skeppsgossar under hela

tiden från vårterminens slut till den 20 september torde kunna öfvas

under sjöexpedition.

I öfrigt ansåge marinförvaltningen, att skeppsgosselärarna med en

sammanhängande sommarledighet af nära 5 månader borde utan allt

för stor svårighet, därest sådant ansåges önskvärdt, kunna förskaffa

sig någon extra inkomst, såsom ock, enligt hvad förvaltningen hade

sig bekant, visat sig vara händelsen.

Emellertid funne marinförvaltningen, som, enligt hvad af det anförda

framginge, ansett och fortfarande ansåge, att skeppsgosselärarnas

löner under de senare åren varit satta till ett med hänsyn till samtliga

de förhållanden, som i detta afseende borde vara bestämmande, allt för

lågt belopp, det vara fullt ådagalagdt, att dessa lärares löneförmåner

måste i afsevärd mån förbättras. Med hänsyn till det obestridligen

befogade i det af sökandena framhållna önskemålet, att särskild! de

yngre lärarna, såsom däraf i jämförelsevis högre grad i behof, måtte erhålla

ökade löner, hade marinförvaltningen trott den erforderliga höjningen

böra äga rum med afseende å begynnelselönen, icke å ålderstilläggen.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

75

Af ofvan utvecklade skäl hade dock marinförvaltningen ansett en

så stor höjning af minimilönen som den af sökandena önskade icke böra

af ämbetsverket ifrågasättas, utan hade förvaltningen funnit billigt, att

densamma, med bibehållande af nu i stat upptagna ålderstillägg, sattes

till 1,600 kronor, och ville förvaltningen därför föreslå, att ifrågavarande

löner måtte från och med år 1908 utgå med 1,600 kronor för år,

med tre ålderstillägg å 200 kronor efter 5, 10 och 15 års väl vitsordad

tjänstgöring, men funne förvaltningen sig däremot icke kunna förorda

sökandenas begäran om extra lönetillskott för år 1907.

Då de nu utgående lönerna till lärarna vid skeppgosseskolan måste anses

otillräckliga för tillfredsställande af de nödtorftiga lefnadsbehofven och

en förhöjning i lönerna, i enlighet med marinförvaltningens förslag, torde

vara den minsta, som skäligen kan ifrågasättas, finner jag mig böra

förorda bifall till den af ämbetsverket föreslagna löneförhöjningen.

Slutligen får jag, med erinran därom att 1906 års riksdag framhållit

önskvärdheten af att skeppsgossarna måtte i skeppsgosseskolan

erhålla jämväl någon religionsundervisning, föreslå, att för anordnande

af sådan undervisning må i staten för skeppsgosseskolan uppföras etf

belopp af 1,000 kronor.»

Utskottet, som finner en förbättring af rektorns och lärarnes vid

skeppsgosseskolan löneförhållanden vara af behofvet påkallad, har ej

funnit anledning till erinran mot det af Kungl. Maj:t föreslagna sättet

för åstadkommandet af sådan förbättring, och hemställer alltså,

att Riksdagen må,

dels medgifva, att rektor vid skeppsgosseskolan

må erhålla rätt att, från och med år 1908, för erhållande

af ålderstillägg räkna sig till godo det antal

tjänstår vid de allmänna läroverken, han såsom adjunkt

vid desamma skulle ägt rätt beräkna för uppflyttning i

högre lönegrad,

dels ock, med godkännande af stat för skeppsgosseskolan

af den lydelse, bilagan n:o 14 vid statsrådsprotokollet

öfver sjöförsvarsärenden den 12 januari

1907 utvisar, i riksstaten för år 1908 höja anslaget

till skeppsgosseskolan från 18,770 kronor till 22,970

kronor, eller med 4,200 kronor.

Vid bifall härtill kommer anslaget till undervisningsverken att i

sin helhet höjas från 89,735 kronor till 93,935 kronor.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Sjukvård för flottans personal.

9:o) Under punkt 8 af femte hufvudtiteln har Kung!. Maj:t föreslagit

Riksdagen att i riksstaten för år 1908 höja reservationsanslaget

till sjukvård för flottans personal från 69,000 kronor till 70,500 kronor,

eller med 1,500 kronor.

Med afseende å denna framställning har departementschefen anfört

följande:

»Under flera år har vid flottans sjukhus i Karlskrona behofvet af

sakkunnigt biträde vid vården af tandsjukdomar gjort sig gällande.

Visserligen har en i nämnda stad praktiserande tandläkare de senaste

åren afgiftsfritt tillhandagått manskapet vid flottan med hjälp vid tandsjukdomar,

men har denne tandläkare numera gjort framställning om lämplig

ersättning för sitt arbete. Uti sin den 30 december 1905 afgifna årsberättelse

öfver hälso- och sjukvården vid flottan och kustartilleriet

framhåller marinöfverläkaren och chefen för marinläkarkåren, att den

kostnadsfria poliklinik för tandsjukdomar, som af ifrågavarande tandläkare

beredts stationens personal varit folket till stor nytta och inom

sitt område utgjorde en så viktig del af stationens sjukvård, att den

numera svårligen kunde undvaras. Tandkaries och tanddefekter vore

nämligen hos såväl värnpliktiga som stamanställda och skeppsgossar

mycket vanliga sjukdomar och af sådan art, att de vore i stort behof af

ändamålsenlig och sakkunnig vård. Sådan kunde emellertid endast

åstadkommas af en fackbildad tandläkare.

Med erinran hurusom genom 1906 års riksdags beslut vid garnisonssjukhuset

en föreståndare för tandpoliklinik blifvit. uppförd på sjukhusets

stat, har marinförvaltningen i underdånig skrifvelse den 28 september

1906 angående utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel för

år 1908 framhållit, att enahanda förhållanden, som föranledt inrättande

af sistberörda poliklinik, påfordrade anordnande af en dylik poliklinik

med aflönad föreståndare äfvenledes vid flottans sjukhus i Karlskrona.

Marinförvaltningen har därvid ansett, att föreståndaren bör antagas af

stationsbefälhafvaren i Karlskrona på förslag af chefsläkaren vid sjukhuset

på samma sätt som öfriga biträden vid sjukhuset. Kostnaden fölen

dylik poliklinik har marinförvaltningen beräknat till 1,500 kronor

om året, hvilket belopp borde bestridas af reservationsanslaget till sjukvård

för flottans personal. Fördenskull hemställer marinförvaltningen,

att framställning måtte göras till innevarande års riksdag om förevarande

anslags höjning från 69,000 kronor till 70,500 kronor.»

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

77

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot hvad Kungl.

Maj:t under förevarande punkt föreslagit, hemställer alltså,

att Riksdagen må i riksstaten för år 1908 höja

reservationsanslaget till sjukvård för flottans personal

från 69,000 kronor till 70,500 kronor, eller med 1,500

kronor.

Aflöning för kustartilleriets personal.

10:o) Kungl. Maj:t har under punkt 9 af denna hufvudtitel föreslagit

Riksdagen att dels godkänna stat för kustartilleriet af den lydelse, bilagan

n:o 15 vid åberopade stadsrådsprotokollet utvisar;

dels medgifva, att efter i tjänst afliden underofficer vid kustartilleriet

må utgå begrafningshjälp med ett belopp, motsvarande den aflöning,

hvartill den aflidne varit berättigad under trettio dagars tjänstgöring

vid kustartilleriet näst före dödsfallet;

dels ock i riksstaten för år 1908 höja anslaget till aflöning för

kustartilleriets personal från 1,064,571 kronor till 1,358,212 kronor,

eller med 293,641 kronor.

Departementschefen har härom till åberopade statsrådsprotokollet

anfört följande:

»I sin framställning om förslag till 1907 års Riksdag har chefen

för kustartilleriet i fråga om lön och dagaflöning m. m. för kustartilleriets

personal erinrat, att i öfverensstämmelse med den af 1901 års riksdag

godkända planen för kustartilleriets uppsättning den fjärde uppsättningsperioden

inginge med 1908 års början och att i enlighet härmed officerskåren

skulle från och med nyssnämnda år ökas med 1 major, 3 kaptener

af l:a och 2 af 2:a klassen, 3 löjtnanter och 1 underlöjtnant. Visserligen

hade det de två sista åren anmälda behofvet af ytterligare ökad

officerspersonal för nytillkommen försvarsmateriel blifvit af vunnen erfarenhet

bestyrkt, men torde denna ökning böra anstå till 1908 års

riksdag, enär först 1909 ungefär motsvarande antal officerare syntes

komma att utexamineras från sjökrigsskolan. I sitt förslag till stat har

fördenskull chefen för kustartilleriet i enlighet med organisationsplanen

upptagit ökningen af officerare till ofvannämnda antal i angifna grader.

Beträffande den öfriga personalen anföres af chefen för kustartilleriet,

att det af honom år 1905 anmälda behofvet af ökning med inalles

59 underofficerare och manskap blifvit allenast såtillvida tillgodo
-

Aflöning för

kustartilleriets

personal.

[9.J

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

sedt, att 1906 års Riksdag beviljat en ökning af 25. För att icke nödgas

bemanna och sköta befintlig materiel med personal, som hvarken

kvantitativt eller kvalitativt vore därtill skickad, erfordrades nu ökning

med återstående 34, hvilka, på det att utsikterna till befordran måtte

blifva sådana, att manskapet till större antal än hittills skulle kunna

förmås att kvarstanna i tjänsten, borde fördelas i öfverensstämmelse

med det år 1905 afgifna och i statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden

den 13 januari 1906 omnämnda förslaget med den af samma

års riksdags beslut i ämnet föranledda jämkning. I enlighet härmed

har chefen för kustartilleriet föreslagit, att ökningen måtte fastställas

till 3 underofficerare af l:a och 5 af 2:a graden, samt 11 man i l:a

och 15 i 2:a lönegraden.

I afseende å chefens för kustartilleriet sålunda framställda förslag

angående personalökning och dennas fördelning på olika grader har

marinförvaltningen icke haft något att erinra; och finner jag mig böra

tillstyrka bifall till samma förslag.

I fråga om aflöningen till kustartilleriets underofficerare och manskap

hafva till Kungl. Maj:t inkommit särskilda framställningar om löneförbättring.

Därvid hafva underofficerarna af 2:a graden hemställt,

bland annat, att varda i afseende å löneförmåner likställda med underofficerarna

af motsvarande grad vid flottan under tjänstgöring i land;

och har chefen för kustartilleriet biträdt denna hemställan.

I anledning af dessa framställningar har, hvad först beträffar underofficerarna,

marinförvaltningen i underdånig skrifvelse den 15 november

1906, med vidhållande af utaf ämbetsverket tidigare uttalad åsikt, att

aflöningen till kustartilleriets underofficerspersonal alltjämt borde hufvudsakligen

utgå efter samma grunder som till arméns, dels hemställt,

att underofficerarnas af 2:a graden nyssberörda framställning om likställighet

med underofficerarna af 2:a graden vid flottan måtte lämnas

utan afseende, dels ock föreslagit, att åt underofficerarna af såväl l:a

som 2:a graden vid kustartilleriet måtte beredas en sammanlagd ökning

i aflöningen af 312 kronor 50 öre om året, att utgå genom en med 50

öre om dagen eller 182 kronor 50 öre om året förhöjd dagaflöning

samt i form af »ersättning för ved och ljus» med 130 kronor om året.

I hvad marinförvaltningen sålunda hemställt och föreslagit finner

jag mig, under erinran tillika om hvad jag förut i dag anfört i fråga

om underofficerskårens vid flottan aflöningsförmåner, böra till alla delar

instämma.

Beträffande löneförbättring åt kustartilleriets manskap har marinförvaltningen

enligt ämbetsverkets förut af mig omnämnda underdåniga

skrifvelse den 3 december 1906 angående förbättrade aflöningsförmåner

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

79

för flottans och kustartilleriets manskap ansett kustartilleriets manskap

böra i aflöningshänseende likställas med flottans manskap. Denna uppfattning

finner jag mig så mycket hellre kunna biträda, som vid kustartilleriet

ännu större svårigheter än vid flottan visat sig för vidmakthållande

af manskapsnumerären och från kustartilleriets målsmän framhållits,

att en förbättring i förhållandena icke kunde förväntas inträda

med mindre aflöningen för manskapet höjdes till samma belopp som för

motsvarande grader inom sjömanskåren.

Inkvarteringsbidrag för officerare och underofficerare torde under

förutsättning af att dels officers- och underofficerskårerna ökas i enlighet

med hvad jag föreslagit, dels regementsintendenterna och fästningsförvaltaren

å Vaxholms och Oscar Fredriksborgs fästning, på sätt jag

äfvenledes hemställt, öfverflyttas till marinintendenturkåren, höra beräknas

till 24,600 kronor.

I fråga om inkvarteringsbidrag till underofficerskorpraler äga enligt

gällande stat af de underofficerskorpraler, som erhållit vederbörligt tillstånd

att bo utom kasern, högst 50 att åtnjuta inkvarteringsbidrag.

Detta antal har chefen för kustartilleriet ansett böra ökas till 100.

Jämväl marinförvaltningen har, med hänsyn till hela antalet underofficerskorpraler,

ansett en sådan ökning vara riktig; och finner jag mig

böra förorda den sålunda föreslagna ökningen.

I enlighet med sålunda angifna grunder har uppgjorts förslag till

ny stat för kustartilleriet.

Chefen för kustartilleriet har hemställt om beredande af begrafningshjälp

åt kustartilleriets underofficerare i likhet med flottans. Marinförvaltningen

har med afseende å de starka skäl af billighet och

rättvisa, som talade för förslaget, tillstyrkt bifall därtill. Årliga utgiften

för ändamålet läte sig visserligen icke beräkna, men blefve i allt fall

ringa. På sätt, som skett med begrafningshjälpen till kustartilleriets

manskap, anser marinförvaltningen utgiften kunna bestridas af besparingar

å anslaget.

Då skäl ej föreligger, hvarför kustartilleriets underofficerare icke

lika väl som flottans borde vara tillförsäkrade förmånen af begrafningshjälp,

finner jag mig böra tillstyrka bifall till denna hemställan.»

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande

i Andra Kammaren väckta motioner, nämligen:

n:o 57, däri herr E. O. V. Wavrinsky i Stockholm, i hvad denna

hufvudtitel angår, föreslagit, att Riksdagen måtte, med utslag å Kungl.

Maj:ts framställning om kostnadsfritt tillhandahållande af bränsle och

lyse till samtliga kustartilleriets underofficerare, som bo i kronans hus,

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Utskottets

yttrande.

lämna dem, som ej inkvarteras i de nya, modernt inredda kasernerna,

kontant bidrag till nämnda förnödenheters anskaffning med de beräknade

beloppen 130 kronor för underofficerare af l:a graden och 100

kronor för underofficerare af 2:a graden och lika för deras respektive

vederlikar; samt

n:o 58, däri samma motionär föreslagit, att Riksdagen måtte besluta

lämna underofficerarna af 2:a graden vid kustartilleriet samma förmåner,

som underofficerarna af motsvarande grad i flottan åtnjöte under

tjänstgöring i land, och således på femte hufvudtiteln öka anslaget till

aflöning för kustartilleriets personal med kronor 27,588, eller åtminstone

— därest de 100 kronor för år och löntagare, som Kungl. Maj:t

föreslagit att utgå såsom ökning i hyresbidrag för flottans underofficerare,

ej kunde räknas som ökning i deras aflöning — med kronor

16,588.

Hvad beträffar de skäl, motionären anfört till stöd för sina omformälda

framställningar, tillåter sig utskottet hänvisa till motionerna.

Mot den af Kungl. Maj:t i denna punkt föreslagna ökningen af

kustartilleriets personal har utskottet icke funnit anledning till erinran.

Beträffande härefter de af Kungl. Maj:t föreslagna grunderna för

förbättring af underofficerskårens vid kustartilleriet aflöningsförmåner

har utskottet icke funnit annan anledning till erinran, än att enligt utskottets

åsikt den föreslagna nya aflöningsförmånen »ersättning för ved

och ljus» för underofficerarna af 2:a graden bör utgå med samma belopp,

som af utskottet föreslagits för motsvarande personal vid såväl

armén som flottan, eller med 100 kronor i stället för 130 kronor, såsom

Kungl. Maj:t föreslagit.

Hvad angår herr Wavrinskys motion n:o 58 har utskottet visserligen

ansett, att, då officerarna och underofficerarna af l:a graden äfvensom

manskapet vid kustartilleriet i aflöningshänseende antingen redan

äro eller ock af utskottet föreslagits att blifva likställda med flottans

personal af motsvarande grader, det skulle vara med billigheten öfverensstämmande,

att jämväl underofficerarna af 2:a graden vid kustartilleriet

finge uppbära samma aflöning som underofficerare af samma grad

vid flottan, men då, enligt utskottets åsikt, Riksdagen icke torde böra,

utan föregående utredning af vederbörande myndigheter, bifalla en enskild

motionärs hemställan i en lönefråga af den räckvidd, som ifrågavarande

motion innebär, samt härtill kommer, att den i motionen afsedda

personal, därest utskottets hemställan varder af Riksdagen bifallen,

i allt fall redan nu erhåller en afsevärd löneförbättring, har utskottet

funnit sig icke kunna tillstyrka bifall till nämnda motion.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlutande N:o 6.

81

Vidkommande härefter herr Wavrinskys motion n:o 57 har utskottet

ansett, att i öfverensstämmelse med Riksdagens i anledning af samma

motion, såvidt den rör fjärde hufvudtiteln, fattade beslut, det bör öfverlämnas

åt Kungl. Maj:t att afgöra, i hvilka fall de underofficerare vid

kustartilleriet, som bo i kronans hus, men icke i de nya kasernerna,

böra erhålla bränsle och lyse in natura, och i hvilka fall de böra erhålla

kontant bidrag till berörda förnödenheters anskaffande.

Den af Kungl. Maj:t föreslagna höjningen af manskapets vid kustartilleriet

aflöningsförmåner, så att detta manskap skulle blifva likställdt

med flottans manskap, anser sig utskottet böra tillstyrka.

Utskottet, som under punkt 3 här ofvan biträdt Kungl. Maj:ts

framställning om öfverflyttning af regementsintendenterna vid kustartilleriet

och fästningsförvaltaren å Vaxholms och Oscar Fredriksborgs

fästning till marinintendenturkåren, har icke funnit anledning till erinran

mot den af Kungl. Maj:t föreslagna beräkningen af beloppet af inkvarterings

bidraget till kustartilleriets officers- och underofficerskårer.

I fråga däremot om beräkningen af inkvarteringsbidraget till kustartilleriets

underofficerskorpraler anser utskottet, att, med hänsyn till

det stora antalet vakanser inom nämnda grad, det högsta antalet dylika

korpraler, som må tillåtas att bo utom kasern, bör bestämmas till 75,

samt att anslagets belopp bör jämkas i öfverensstämmelse härmed.

Hvad slutligen angår frågan om beredande af begrafningshjälp åt

kustartilleriets underofficerare, har utskottet ansett sig böra biträda

Kungl. Maj:ts i sådant afseende gjorda framställning.

På grund af hvad sålunda anförts hemställer utskottet,

att Riksdagen må:

a) bifalla den af Kungl. Maj:t föreslagna ökningen

af kustartilleriets officerspersonal med 1 major, 3

kaptener af l:a och 2 af 2:a klassen, 3 löjtnanter och

1 underlöjtnant;

b) med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda

framställning öka underofficerskåren vid kustartilleriet

med 3 underofficerare af l:a och 5 af 2:a graden;

c) bifalla den föreslagna ökningen i kustartilleriets

manskapsgrader med 11 man i l:a och 15 man i 2:a

lönegraden;

d) i anledning af herr Wavrinskys motion n:o 57

öfverlämna åt Kung]. Maj:t att afgöra, i hvilka fall

de underofficerare vid kustartilleriet eller dess veder
Bih.

till Riksd. Prof. W07. 4 Sand. 1 Afd. 6 Hä/t. 11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Beklädnad åt

kustartilleriets

manskap.

[10.]

Nådeunderhåll

åt kustartilleriets

manskap.

[ll.]

likar, hvilka bo i kronans hus, men icke i de nya

kasernerna, böra erhålla bränsle och lyse in natura,

och i hvilka fall -de böra erhålla kontant bidrag till

berörda förnödenheters anskaffande;

e) afslå herr Wavrinskys motion n:o 58;

f) vid bifall till hvad utskottet under mom a)—e)

föreslagit och med godkännande af vidfogade förslag

till stat för kustartilleriet (bil. n:o 8 vid detta utlåtande)

höja anslaget till aflöning för kustartilleriets

personal med 287,311 kronor eller från 1,064,571 kronor

till 1,351,882 kronor; samt

g) medgifva, att efter i tjänst afliden underofficer

vid kustartilleriet må utgå begrafningshjälp med ett

belopp, motsvarande den aflöning, hvartill den aflidne

varit berättigad under trettio dagars tjänstgöring vid

kustartilleriet näst före dödsfallet.

Beklädnad åt kustartilleriets manskap.

ll:o). Med tillstyrkande af bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda

framställning hemställer utskottet,

att Riksdagen må i riksstaten för år 1908 höja

reservationsanslaget till beklädnad åt kustartilleriets

manskap från 148,035 kronor till 150,921 kronor,

eller med 2,886 kronor.

Natur aunderhåll åt kustartilleriets manskap.

12:o). Under punkt 11 af femte hufvudtiteln har Kungl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att i riksstaten för år 1908 höja förslagsanslaget

till naturaunderhåll åt kustartilleriets manskap från 253,383 kronor

till 258,318 kronor, eller med i jämnadt tal 4,935 kronor.

Beträffande denna framställning har departementschefen till statsrådsprotokollet

erinrat därom, att förslagsanslaget till naturaunderhåll

åt kustartilleriets manskap vore, med en beräkningsgrund af 52 öre per

man och dag, i staten för innevarande år upptaget till ett belopp af

253,383 kronor, samt att, med användande af samma beräkningsgrund,

anslaget, därest den föreslagna ökningen af kustartilleriets manskap

blefve bifallen, borde höjas med ett belopp af 4,934 kronor 80 öre.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

83

Med tillstyrkande af bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag

får utskottet hemställa,

att Riksdagen må i riksstaten för år 1908 höja

förslagsanslaget till naturaunderhåll åt kustartilleriets

manskap från 253,383 kronor till 258,318 kronor, eller

med i jämnadt tal 4,935 kronor.

Resestipendium åt läkare.

13:o). På grund af därom i punkt 12 af denna hufvudtitel utaf HesestipenSungl.

Maj:t framställdt förslag hemställer utskottet, läkLe.*

att Riksdagen må i riksstaten för år 1908 uppföra

reservationsanslaget till »resestipendium åt läkare vid

flottan och kustartilleriet» under förändrad benämning:

»Resestipendium åt läkare vid marinläkarkåren».

Rese- och traktamentspenningar.

14:o) I punkt 13 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit Rese-ochtrakRiksdagen

att i riksstaten för år 1908 höja förslagsanslaget till rese- teningar.en"

och traktamentspenningar från 36,750 kronor till 55,500 kronor, eller [13.]

med 18,750 kronor.

Departementschefen har i denna fråga yttrat följande:

»Detta förslagsanslag har från och med år 1902 varit i riksstaten

uppfördt med ett belopp, som i 1901 års plan öfver ordinarie anslagsbehofven

beräknades, men hvarje år hav anslaget med ett betydligt

belopp öfverskridits på sätt framgår af följande tablå:

år 1902

» 1903

» 1904

» 1905

Anslagets belopp Utgifter Öfvor
enligt

riksstaten å anslaget betalning.

kronor 23,500:— 61,839:— 38,339:06

» 26,150:— 54,131:91 27,981:91

» 28,800: — 61,438: 75 32,638: 75

» 31,450: — 55,493: 96 24,043: 96

Att vidare följa nämnda plan synes fördenskull icke vara lämpligt,

utan torde förslagsanslaget böra i riksstaten upptagas till det

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Anordnande

af föreläsningar

och

idrottsöfningar

m. m.

för flottans

och kustartilleriets

manskap

och beväring.

[14.]

belopp, hvartill utgifter, som skola därifrån bestridas, kunna med sannolikhet

beräknas. Enligt beslut af senaste riksdag, som bestämde anslaget

för innevarande år till 36,750 kronor, skall anslaget jämväl

användas för personalens vid den beslutade nya skeppsgossekåren i

Marstrand resor. Med erinran härom, och då utgifterna å detta anslagår

1908 icke kunde antagas blifva mindre än år 1905, har marinförvaltningen

hemställt, att Kungl. Maj:t måtte äska anslagets uppförande

i riksstaten för år 1908 med ett belopp af i jämnadt tal 55,500

kronor.»

Med anledning af hvad sålunda anförts hemställer utskottet,

att Riksdagen må i riksstaten för år 1908 höja

förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar

från 36,750 kronor till 55,500 kronor, eller med 18,750

kronor.

Anordnande af föreläsningar och idrottsöfningar m. m. för

flottans och kustartilleriets manskap och beväring.

15:o) Uti punkt 14 af femte hufvudtiteln har Kungl. Majtt föreslagit

Riksdagen

dels att i riksstaten för år 1908 uppföra ett reservationsanslag af

7,000 kronor för anordnande af föreläsningar och idrottsöfningar m. m.

för flottans och kustartilleriets manskap och beväring,

dels att medgifva, att för enahanda ändamål finge under innevarande

år användas likaledes 7,000 kronor af femte hufvudt.itelns allmänna

besparingar.

I detta ärende har departementschefen till statsrådsprotokollet anfört

följande:

»Behofvet af anordnande af idrottsöfningar för flottans och kustartilleriets

stammanskap och beväring har under senaste åren alltmera

framträdt. I framställningar till Kungl. Maj:t om anvisande

af medel till anskaffning af behöflig idrottsmateriel och till pris

vid idrottstäflingar för inom Karlskrona fästning förlagda truppförband,

för kustartilleriets båda regementen, för kusteskadern, för båda

beväringsafdelningarna m. fl. expeditioner, där flottan tillhörande personal

af stam och beväring varit kommenderad, har marinförvaltningen

framhållit den stora nytta, som anordnade idrottsöfningar med täflingar

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlutande N:o 6.

85

ansetts medföra för personalens utveckling i fysiskt och intellektuellt

hänseende. Kungl. Maj:t har också uppå dessa framställningar anvisat

de behöfliga medlen och därigenom gifvit erkännande åt denna sträfvan

att sörja för åstadkommande jämväl af nyttiga och förädlande sysselsättningar

på lediga stunder för flottans och kustartilleriets personal. Det har

emellertid, anför marinförvaltningen i sin underdåniga skrifvelse den 28

september 1906, blifvit tydligt, att det ändamål, som införandet af idrottstäflingar

åsyftat, ytterligare behöfde tillgodoses genom annan allmänbildande

förströelse, därvid särskildt föreläsningar och slöjd borde ifrågakomma;

och har beliofvet af att ett särskildt anslag årligen stode till

Kungl. Maj:ts förfogande för ofvannämnda ändamål blifvit kännbart,

då icke lämpligen de för andra ändamål tillgängliga anslag borde tagas

i anspråk för detta nytillkomna behof. Ett sådant anslag syntes marinförvaltningen

lämpligen böra blifva af reservationsanslags natur.

Hvad kustartilleriet angår, har chefen för kustartilleriet uti sitt till

marinförvaltningen afgifna förslag till beräknande af utgifterna för kustartilleriet

under år 1908 upptagit behofvet af anslag för nu ifrågavarande

ändamål och föreslagit, att en summa af 1,000 kronor för

hvartdera kustartilleriregementet måtte ställas till vederbörande regementschefs

förfogande för att enligt de föreskrifter, som af Kungl.

Maj:t kunde varda utfärdade, användas senast under år 1908 i och

för manskapets bästa i nu angifna riktning. Med afseende härå har

marinförvaltningen icke haft något att erinra.

I fråga om det för ändamålet för flottan erforderliga beloppet

har marinförvaltningen, ehuru detsamma svårligen läte sig exakt beräknas,

då det komme att blifva beroende af planen för flottans

öfningar under året, dock med ledning af hvad hittills för samma ändamål

utgått och med hänsyn till vikten af ett rationellt ordnande af

denna viktiga angelägenhet, ansett, att till en början årsbehofvet icke

kunde sättas till lägre belopp än 5,000 kronor.

Marinförvaltningen har fördenskull hemställt, att Kungl. Maj:t

täcktes hos nästa Riksdag begära anvisande för år 1908 af ett ordinarie

reservationsanslag af 7,000 kronor, däraf 5,000 kronor för flottan och

2.000 kronor för kustartilleriet, för anordnande af föreläsningar och

idrottsöfningar m. m. för flottans och kustartilleriets manskap och beväring;

hvarförutom ämbetsverket, med hänsyn till behofvet af att redan

innevarande år medel för enahanda ändamål ställdes till Kungl. Majt:s

förfogande, tillika hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes utverka Riksdagens

medgifvande därtill, att härför finge under innevarande år användas

7.000 kronor af femte hufvudtitelns allmänna besparingar.»

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Uppvärmning,

belysning,

renhållning

samt tvättoch

badinrättningar.

[15.]

Utskottet, som till fullo uppskattar den stora nytta, anordnandet

af föreläsningar och idrottsöfningar m. m. för manskapet medför, anser

dock, att berörda föreläsningar och öfningar in. m. ej böra göras så

dyrbara, att särskildt anslag för ändamålet erfordras, utan torde Kungl.

Maj:t af tillgängliga besparingar kunna anvisa därför oundgängligen

erforderliga medel.

På grund häraf hemställer utskottet,

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning icke

måtte vinna Riksdagens bifall.

Uppvärmning, belysning, renhållning samt tvätt- och

badinrättningar.

16:o) Under punkt 15 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen dels att ur riksstaten för år 1908 utesluta i nu gällande

riksstat upptagna förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved

m. m. å 150,974 kronor, dels ock att i riksstaten för år 1908 å ordinarie

stat uppföra ett förslagsanslag till »uppvärmning, belysning, renhållning

samt tvätt- och badinrättningar» å 235,000 kronor.

Departementschefen har i denna fråga till statsrådsprotokollet anfört

följande:

»Under erinran om de betydande öfverbetalningar, som under de

senare åren ägt rum å det å femte hufvudtiteln uppförda förslagsanslag

till skrifmaterialier och expenser, ved m. in., anmodade genom ämbetsskrifvelse

den 15 januari 1906 dåvarande departementschefen marinförvaltningen

att inkomma med utredning i fråga om orsakerna till

berörda öfverbetalningar. Med ämbetsskrifvelse den 27 juli 1906 öfverlämnade

marinförvaltningen den sålunda infordrade utredningen, och anförde

ämbetsverket därvid hufvudsakligen följande.

Redan under en lång följd af år hade betydliga öfverbetalningar

ägt rum å ifrågavarande anslag. Detta missförhållande hade vid upprepade

tillfällen varit föremål för anmärkning af Riksdagens revisorer,

hvilka i samband därmed i sin revisionsberättelse tillika framhållit,

bland annat, olämpligheten däraf, att förslagsanslaget bibehölles vid ett

nominellt belopp, som stode i uppenbart missförhållande till det verkliga

behofvet. Då år 1896 Riksdagens revisorer senast framställde

anmärkning i berörda hänseende och Kungl. Maj:t häröfver infordrade

ämbetsverkets utlåtande, anförde marinförvaltningen i sin den

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

87

20 januari 1898 i anledning däraf aflåtna underdåniga skrifvelse till

förklaring af anslagets öfverskridande, bland annat, att flottans personal

ocli materiel under de närmast föregående åren afsevärdt ökats samt

att de behof, för livilka ifrågavarande anslag tagits i anspråk, vuxit i

samma mån som flottans verkstäder utvidgats, kontrollen å den ekonomiska

förvaltningen skärpts och anspråken på ordning och snygghet

höjts inom varf och kaserner. Hvad marinförvaltningen i sin berörda

skrifvelse framhållit, syntes äga full giltighet beträffande den sedan

dess förflutna tiden och hade, hvad anginge de sist förflutna åren, vunnit

ytterligare bekräftelse af den nu anskaffade utredningen. Visserligen

hade anslagets belopp numera erhållit en till synes betydande ökning,

i det att detsamma, som år 1897 utgjorde allenast 46,929 kronor, uppgått

år 1905 ända till 132,096 kronor och år 1906 till 141,543 kronor,

men hade icke förty de uti de senare årens statsverkspropositioner äskade

anslagsförhöjningarna aldrig varit i storlek tillmätta efter det verkliga

behofvet, hvilken tydligast framginge af det förhållandet, att det årliga

öfverskridandet af anslaget alltjämt ökats, så att det för närvarande

uppginge till mångdubbelt större belopp än t. ex. för år 1897. Förklaringen

härtill måste, enligt ämbetsverkets förmenande, sökas allenast

i den alltjämt fortgående utvecklingen af vårt sjöförsvar och den därmed

sammanhängande ökningen af flottans personal och materiel.

Med anledning af hvad utredningen gifvit vid handen, anmodade

jag genom ''ämbetsskrifvelse den 24 september 1906 marinförvaltningen

att vid uppgörandet af sitt förslag till beräknande af utgifterna under

femte liufvudtiteln för år 1908 taga under öfvervägande, huruvida ej

berörda förslagsanslag lämpligen borde uppdelas i två förslagsanslag,

däraf det ena till »uppvärmning, belysning, renhållning samt tvätt- och

badinrättningar» och det andra till »skrifmaterialier och expenser m. m.x>

I anledning häraf har marinförvaltningen i sin underdåniga skrifvelse

den 11 december 1906 anfört följande.

Med fog syntes kunna anmärkas, att under ifrågavarande anslagstitel

hittills sammanförts behof så olikartade, att de skäligen bort kräfva

hvar sitt särskilda anslag. Den framställda tanken att fördela det ej

blott för uppvärmning, belysning, renhållning, tvätt och badinrättningar,

utan äfven för skrifmaterialier, blankettryck, lokalhyror, möbelanskaffningar,

städning in. m. hittills använda anslaget på två särskilda förslagsanslag

syntes fördenskull väl värd beaktande. Om också icke

någon utgiftsminskning i det hela däraf kunde förväntas, torde dock

uppdelningen vara ägnad att underlätta öfversikt och kontroll öfver

anslagsmedlens användande. Marinförvaltningen finge fördenskull förorda

den ifrågasatta uppdelningen.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets Utlutande N:o 6.

För bedömandet af anslagsbehofvet under en hvar af de nya anslagstitlarna

hade marinförvaltningen låtit upprätta och öfverlämnade nu

uppgift i runda tal å utgifterna för de till hvardera titeln hänförliga

behofven under år 1905. Däraf visade sig, att utgifterna nämnda år

för uppvärmning, belysning, renhållning samt tvätt- och badinrättningar

uppgått till i rundt tal 235,000 kronor och öfriga utgifterna å anslaget

till i rundt tal 113,050 kronor, motsvarande den förra siffran ungefär

~ s och den senare Va af totalutgifterna. Marinförvaltningen ansåge sig

fördenskull kunna förorda, att anslaget uppdelades efter den sålunda

gifna normen.

Vidare och då ingen anledning förelåge därtill, att utgifterna för

de ifrågavarande ändamålen skulle kunna hädanefter nedbringas under

hvad de utgjort för år 1905, och jämväl allt skäl saknades att uppföra

förslagsanslag i riksstaten med andra belopp än hvartill utgifterna med

all sannolikhet kunde beräknas, har marinförvaltningen ansett sig böra

vid uppdelningen utgå från en beräknad utgiftssumma af i afrundadt tal

348,000 kronor.

Marinförvaltningen har fördenskull hemställt, att Kungl. Maj:t

täcktes hos nästa riksdag äska uppförande för år 1908 å ordinarie stat

af ett förslagsanslag å 235,000 kronor till uppvärmning, belysning,

renhållning samt tvätt- och badinrättningar.

På de af marinförvaltningen anförda skäl får jag tillstyrka bifall

till hvad ämbetsverket sålunda föreslagit.»

Utskottet, som ansett sig böra biträda det af Kungl. Maj:t framställda

förslaget om uppdelande af det i riksstaten uppförda förslagsanslaget

till »skrifmaterialier och expenser, ved m. m.» i två förslagsanslag,

det ena till »uppvärmning, belysning, renhållning samt tvättoch

badinrättningar» och det andra till »skrifmaterialier och expenser

in. m.», har icke funnit anledning till erinran mot det af Kungl. Maj:t

under det förstnämnda af de nya anslagen upptagna beloppet och hemställer

alltså,

att Riksdagen må dels ur riksstaten för år 1908

utesluta det i nu gällande riksstat upptagna förslagsanslaget

till skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

å 150,974 kronor,

dels ock i riksstaten för år 1908 å ordinarie stat

uppföra ett förslagsanslag till »uppvärmning, belysning,

renhållning samt tvätt- och badinrättningar» å 235,000

kronor.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

89

Skrifmaterialier och expenser m. m.

17:o) Under punkt 16 af femte hufvudtiteln har Kung!. Maj:t föreslagit

Riksdagen att i riksstaten för år 1908 å ordinarie stat uppföra ett

förslagsanslag till »skrifmaterialier och expenser m. m.» af 113,795 kronor.

Härom har departementschefen till statsrådsprotokollet yttrat följande:

»På sätt under föregående punkt anförts har marinförvaltningen

föreslagit, att i riksstaten för år 1908 å ordinarie stat må uppföras ett

förslagsanslag å 113,000 kronor till »skrifmaterialier och expenser m. m.

Detta förslag finner jag mig böra biträda, allenast med den afvikelse,

som erfordras för jämnande af hufvudtitelns slutsumma.»

Utskottet, som under nästföregående punkt förklarat sig biträda

Kungl. Majrts förslag om uppförande i riksstaten af ett förslagsanslag

med ofvan angifna benämning, har ej funnit anledning till erinran mot

det af Kungl. Maj:t föreslagna beloppet af anslaget och hemställer

alltså,

att Riksdagen må i riksstaten för år 1908 å

ordinarie stat uppföra ett förslagsanslag till »skrifmaterialier

och expenser in. m.» af 113,795 kronor,

dock att i anslaget må göras den jämkning, som kan

erfordras för jämnande af hufvudtitelns slutsumma.

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna.

18:o) Med tillstyrkande af bifall till hvad Kungl. Maj:t under

punkt 17 af femte hufvudtiteln föreslagit hemställer utskottet,

att penninganslaget till lots- och fyrinrättningen

med lifräddningsanstalterna måtte i riksstaten för år

1908 upptagas till enahanda belopp som i nu gällande

riksstat och följaktligen, med inberäkning af

däruti ingående friheter och ersättningar 409 kronor,

utföras med 1,700,409 kronor, under förutsättning

därjämte att de å förenämnda''inkomsttitel uppkommande

öfverskott fortfarande må såsom hittills få användas

för de med anslaget afsedda ändamål.

Di/i. till Riksd. Prof. 1907, 4 Sami. 1 Afd. C> Haft.

Skrifmaterialier

och expenser

m. m.

[16.]

Lots- och

fyrinrättningen

med

lifräddningsanstalterna.

[17.]

12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Nautiskmeteorologiska

byrån.

[18.]

Marinförvaltningens

och

föreståndarens

för nautiskmeteorologiska

byrån

yttrande år

1904.

Nautisk-meteorologiska byrån.

19:o) Kung! Maj:t har i punkt 18 under förevarande liufvudtitel

föreslagit Riksdagen att, med godkännande af stat för nautisk-meteorologiska

byrån af den lydelse, bilagan n:r 16 vid förenämnda protokoll

utvisade, höja anslaget till nautisk-meteorologiska byrån från 9,000

kronor till 24,000 kronor eller med 15,000 kronor.

Beträffande denna framställning har departementschefen till berörda

statsrådsprotokoll anfört följande:

»Sedan fråga uppstått, huruvida icke med afseende å de enligt nådiga

instruktionen för nautisk-meteorologiska byrån den 7 juni 1878

byrån förelagda verksamhetsområden sådana förhållanden inträdt, att de

bestämmelser, som gällde för byråns verksamhet, borde i större eller

mindre mån förändras, anmodade chefen för sjöförsvarsdepartementet

genom skrifvelse den 16 juni 1904 marinförvaltningen att jämte föreståndaren

för byrån inkomma med yttrande i detta afseende samt,

därest en förändring i de gällande bestämmelserna skulle synas önskvärd,

med förslag i ämnet.

Till fullgörande af detta uppdrag afgåfvo marinförvaltningen och

föreståndaren för nautisk-meteorologiska byrån den 29 december 1904

ett yttrande, däruti de anförde hufvudsakligen följande.

För ett rätt bedömande af huruvida någi-a förändringar med afseende

på nautisk-meteorologiska byråns verksamhet vore nödvändiga

eller önskvärda, torde det vara erforderligt att lämna en kortfattad

jämförande, framställning af de förhållanden, som gåfvo anledning till

inrättandet af byrån, och de nuvarande samt i sammanhang härmed af

den verksamhet, som byrån i enlighet med nu gällande instruktion och

på grund af senare tillkomna nådiga bref utöfvat under de 27 år, den

ägt bestånd.

Redan på 1850-talet framställdes det som ett önskemål, att Sverige

med sin icke oansenliga segelflotta skulle deltaga i det internationella

arbete på den maritima meteorologiens område, som närmare bestämdes

och ordnades på den kongress i Bruxelles 1853, till hvilken de sjöfartsidkande

nationernas regeringar hade sändt ombud.

På grund af fi amställningar från Nordamerikas Förenta staters

regering och efter hörande af vetenskapsakademien hade Kungl. Maj:t

genom nådigt beslut den 18 januari 1853 förordnat, att ombord å de

svenska örlogsfartyg, som gjorde resor öfver Atlantiska oceanen, skulle

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

91

föras meteorologiska journaler, och genom nådigt bref den 4 augusti

samma år, att Maurys’ meteorologiska kartor skulle anskaffas och jämte

anvisningar om deras bruk tilldelas sådana befälhafvare af handelsflottan,

som företogo resor öfver oceanen och skriftligen förbundit sig att föra

meteorologiska journaler.

Resultatet af dessa åtgärder blef, att under de första åren en del

ombord å svenska fartyg förda meteorologiska journaler kunde öfversändas

till Washington för att bearbetas i sammanhang med observationer,

gjorda å andra länders fartyg, samt att dessutom intill år 1874,

58 journaler insamlades. Af dessa voro 32 förda på flottans fartyg

och endast 26 å handelsfartyg, däraf den sista daterade sig från år

1866. Det borde dessutom anmärkas, att med undantag för det fartyg

som lämnat nyss nämnda journal, alla öfriga handelsfartygs journaler

förskrefvo sig från 1850-talet.

De träffade anstalterna hade således icke burit de frukter, man haft

anledning vänta, enär handelsflottans deltagande i observationstjänsten

ganska kort tid efter dess inrättande i det närmaste upphört.

Med öppen blick för det beklagliga i detta förhållande ingåfvo

några ledamöter af vetenskapsakademien, i anslutning till de å den internationella

kongressen i London år 1874 fattade beslut, en skrifvelse

till nämnda akademi, i hvilken föreslogs inrättandet af en antingen fristående

eller med någon redan befintlig inrättning i förbindelse ställd

byrå, som skulle hafva till sin uppgift icke allenast att utdela justerade

instrument och journaler åt de fartygsbefälhafvare, som önskade deltaga

i observationsarbetet, samt att granska de inkommande journalerna,

utan äfven att göra sig bekant med de framsteg, som andra länder hade

att uppvisa inom den maritima meteorologiens alla grenar, och att genom

lämpliga åtgärder söka sprida kunskapen om dessa framsteg bland

vårt lands sjöfarande.

Sedan, med framhållande af den väckta frågans stora betydelse

icke blott för vetenskapen utan lika mycket för sjöfartens utveckling,

akademien i underdånig skrifvelse den 18 oktober 1875 till Kungl. Maj:t

öfverlämnat denna skrifvelse samt på det varmaste till nådigt afseende

förordat de uti densamma gjorda framställningar, uppdrog Kungl. Maj:t

den 29 oktober 1875 åt eu kommitté att utarbeta förslag till ett ändamålsenligare

ordnande af meteorologiska observationer å svenska fartyg

och att i öfrigt yttra sig öfver de med denna angelägenhet sammanhörande

frågor.

Denna kommitté afgaf den 11 januari 1876 förslag till upprättande

af en särskild byrå med uppgift att:

opaginerad Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

samla och. i lämplig befunnen utsträckning bearbeta iakttagelser,

anställda ombord å svenska fartyg, som göra längre resor;

anordna ett passande observationssystem på de fartyg, som trafikera

Östersjön, Kattegat och Nordsjön;

öfvertaga ledningen af observationsväsendet å fyrarna och fyrfartygen;

samt

gagna sjöfarten genom att i mån af tillgång anskaffa och för sjöfarande

förevisa andra nautiska instrument än de rent meteorologiska,

såsom kompasser m. m., och genom att anskaffa och hålla tillgängliga

böcker och kartor, som vore af vikt i nautiskt och meteorologiskt hänseende.

I nära öfverensstämmelse härmed men efter något utvidgad plan framlade

Kutig!. Maj:t efter hörande af vetenskapsakademien och lotsstyrelsen i

nådig proposition till 1877 års Riksdag förslag om inrättandet af en

nautisk-meteorologisk byrå. Sedan förslaget vunnit riksdagens bifall,

anvisades 7,100 kronor ur handels- och sjöfartsfonden till upphandling

af instrument m. in. Instruktion för byrån fastställdes af Kungl. Maj:t

den 7 juni 1878.

För realiserande af byråns uppgift i fråga om anskaffande och bearbetande

af meteorologiskt observationsmaterial anskaffades för nyss

nämnda medel en del ställ meteorologiska instrument, afsedda att såsom

lån tillhandahållas sjökaptener, hvilka förbundo sig att föra och till

byrån insända meteorologiska journaler. Samtidigt härmed utsändes

tryckta cirkulär till rederier och fartygsbefälhafvare angående önskvärdheten

af meteorologiska observationers verkställande på handelsfartyg,

hvarjämte meteorologiska journaler och anteckningsböcker anskaffades

och instruktioner för utförande af observationerna trycktes för att tillställas

do befälhafvare, som åtogo sig utförandet af meteorologiska

observationer.

Utlämnandet af instrument in. m. till sjögående fartyg fortgick ock

med sådan framgång, att föreståndaren för byrån den 16 augusti 1880

kunde anmäla, att alla de för meteorologiska observationers utförande

på oceangående fartyg afsedda 26 ställ instrument blifvit utdelade. •

Icke desto mindre syntes intresset för de meteorologiska observationerna

ombord på fartyg hafva förblifvit mycket ringa. Särskild! i

Göteborg var antalet befälhafvare, som kunde vinnas för dylik verksamhet,

redan från början anmärkningsvärd! litet; efter några få år

upphörde fartygsbefälhafvarna alldeles med. förandet af meteorologiska

journaler, hvadan ombudet på platsen återställde de utlämnade instrumenten

till byrån. I Gefle var intresset till en början visserligen mera

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

93

allmänt, och hade det äfven där bättre hållits vid makt, i det att flere

af de befälhafvare, som åtogo sig dylikt arbete, därefter under åratal

fortsatte med detsamma. Antalet i arbetet deltagande befälhafvare aftog

dock äfven här ganska snart och utgjorde under de 5 sista åren

endast 3.

Liksom efter de år 1853 vidtagna åtgärderna visade sig en jämförelsevis

kraftig utveckling under de första åren efter byråns inrättande,

och kulmen nåddes år 1882 med ett antal af 39 samma år inlämnade

journaler. Men efter denna tid aftog småningom antalet af

observerande fartyg och hade under de senaste 5 åren i medeltal per

år utgjort endast 4 örlogs- och handelsfartyg med 7 insända journaler,

omfattande en observationstid af 19,7 månader.

De insända journalerna hade vid byrån blifvit granskade och de i

anmärkningskolumnerna gjorda anteckningarna öfversätta till engelska,

hvarefter de journaler, som befunnits användbara, blifvit öfverlämnade

till meteorologiska institutet i Utrecht för att därstädes bearbetas i sammanhang

med andra inkomna journaler. En del utdrag ur journalerna

hade äfven blifvit öfverlämnade till meteorologiska institutet i Washington.

Den vid byrån verkställda granskningen hade gifvit vid handen,

att, om äfven en del journaler — särskild! sådana som blifvit förda af

sjökaptener, hvilka under åratal fortsatt att samvetsgrann! föra dylika,

— varit oklanderligt förda och innehållit värderika iakttagelser, ett

icke ringa antal, och bland dessa flera från örlogsfartyg insända, varit

mer eller mindre värdelösa hufvudsakligen på grund af bristande fullständighet.

Med afseende på de mindre omfattande meteorologiska observationer,

som å fartyg, hvilka trafikerade Östersjön, Kattegat och Nordsjön,

fördes i s. k. väderleksbok, blefvo resultaten ännu sämre. Under år

1879 anställdes dylika observationer å 9 örlogsfartyg och år 1882 å 5

örlogs- och 5 handelsfartyg, efter hvilket år inga observationer inkommit

från handelsfartyg. Däremot hade djdika observationer inkommit

till och med 1891 från mellan 2 och 9 örlogsfartyg om året, men efter

detta år hade äfven örlogsfartygen upphört att insända dylika observationer.

I öfrig! hade de inkomna observationerna hvarken blifvit bearbetade

eller publicerade.

De meteorologiska och fysiska observationer, som vid tiden för

byråns upprättande anställdes å svenska fyrplatser och fyrfartyg, hade

däremot under byråns ledning oafbrutet fortgått och detta efter betydligt

utvidgad plan. Så hade stationernas antal blifvit icke oväsentligen

ökadt, nämligen från under 1879 uppsatta 17 meteorologiska och 8

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

hydrografiska stationer till nuvarande 20 meteorologiska, 24 nederbördsmätnings-

och IG hydrografiska stationer. De sålunda inkomna observationerna

jämte de meteorologiska observationerna från en station å

Käringön, som bekostades af Göteborgs- och Bohus läns hushållningssällskap,

hade blifvit sammanställda och bearbeiade så till vida, att

korrektioner blifvit anbragta och månadsmedia beräknade. Däremot

hade inga observationer eller resultat blifvit publicerade med undantag

af nederbördsmätningarna, som inginge i den af professor H. E. Hamberg

publicerade »Månadsöfversikten af väderleken i Sverige». Af de

hydrografiska observationerna hade en del kommit den hydrografiska

kommissionen till godo och blifvit af denna bearbetade och publicerade.

Till det danska meteorologiska institutet lämnades månatligen en

del meteorologiska uppgifter från 6 stationer på västkusten och till

Deutsche Seewarte, Finland, Köpenhamn och Göteborg hade vid flera

tillfällen mera omfattande journalutdrag och sammanställningar lämnats

på anhållan af vederbörande myndigheter.

Bland de fysiska iakttagelser, som redan före byråns upprättande

anställdes å en del fyrstationer under lotsstyrelsens ledning, förekommo

äfven vattenhöjdmätningar. Den ofvan omtalade kommittén föreslog

också, att detta observationssystem skulle ej blott bibehållas utan äfven

förbättras och utvidgas. En sådan utvidgning hade ock allt sedan 188G

ägt rum och det i sådan omfattning, att man utan öfverdrift torde

kunna påstå, att föreståndarens arbetstid så godt som helt och hållet

tagits i anspråk häraf.

De före byråns upprättande anställda observationerna torde uteslutande

bestått i direkta, en gång om dagen anställda iakttagelser på

pegel, men på grund af en från Tyskland gjord framställning uppdrog

Kungl. Maj:t 1884 åt föreståndaren för byrån och professorn i generalstaben

att inkomma med förslag till anordningar för fullständiga vattenhöjdmätningar

vid Sveriges kuster och till precisionsnivellering i landet.

Sedan erforderlig utredning i frågan blifvit förebragt och 1885

års riksdag under riksstatens 8:e hufvudtitel beviljat erforderliga medel,

anbefallde Kungl. Maj:t i nådigt bref den 24 oktober 1885 byråns styrelse

att anlägga 4 st. vattenhöjdmätningsstationer med själfregistrerande

apparater, att ordna och öfvervälta tjänsten på stationerna samt

att insamla observationsmaterialet. I nådigt bref den 21 april 1886

anbefalldes byrån vidare att upprätta 6 stycken peglar i Mälaren samt

att anordna observationerna vid dessa, hvarvid uppsättningskostnaderna

bestredos af allmänna medel, hvaremot stationernas underhåll bekostades

af hushållningssällskapen i de län, som gränsa till Mälaren.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

95

Under årens lopp både en del nya stationer tillkommit, så att dessa

för närvarande utgjorde 8 med själfregistrerande apparater och 11 försedda

med peglar. De inkomna observationerna hade vid byrån blifvit

sammanställda och bearbetade, för hvilket ändamål hvart annat år medel

blifvit anvisade å 8:e hufvudtitelns extra ordinarie stat. Någon publicering

af observationerna hade emellertid icke ägt rum utom med afseende

på pegelobservationerna i Mälaren, hvilka blifvit utgifna med användande

af besparingar på hushållningssällskapens anslag. För inspektion

och tillsyn af vattenhöjdmätningsstationerna hade icke oväsentlig tid

åtgått, särskildt för de själfregistrerande stationerna, vid hvilka årligen

kontrollmätningar måste utföras.

Hvad slutligen beträffade den verksamhet, som i öfrigt ålåge byrån,

torde böra nämnas, att den tagits i anspråk för diverse utredningar

för olika myndigheters räkning samt för undersökningar af instrument.

Så hade på begäran af flottans myndigheter byrån dels upphandlat

nautiska instrument dels undersökt och besiktigat såväl nyinköpta som

för Karlskrona stations räkning i Stockholm reparerade instrument,

hvarjämte kompenseringar, devieringar och en del mer eller mindre

fullständiga magnetiska mätningar blifvit verkställda på några af flottans

nybyggda fartyg.

År 1895 anskaffade byrån nya efter af byrån meddelade anvisningar

konstruerade instrument för fullständigare uudersökning af kompasser,

och under år 1898 hade en paviljong för dylika undersökningar

blifvit uppförd för särskildt anvisade medel. Antalet kompasser och

kompensationsmagneter, som sedan denna tid blifvit vid byrån undersökta,

framginge af nedanstående tabell:

År.

Kompasser.

Kompen:s

magneter.

År.

Kompasser.

Kompen: s

magneter.

Sprit-

Luft-

Sprit-

Luft-

1895

4

2

5

1900

26

5

96

3

—

—

Öl

2

2

—

97

4

4

23

02

6

—

—

98

9

5

—

03

3

2

99

3

4

—

!

En icke ringa del af dessa instrument hade utgjorts af för flottan

nyanskaffade kompasser, för hvilka fabrikanterna stundom affordrats

certifikat.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Af vikt vore att iakttaga, hurusom denna tabell klart ådagalade,

att tillgången till undersökningsanstalten föranledde ett rätt lifligt anlitande

af densamma under första åren af dess tillvaro, men att detta

sedermera hastigt aftagit. Denna erfarenhet vore i öfrigt ensartad med

den i andra länder vunna, och hade i en del af dessa det här ifrågavarande

förhållandet föranledt utfärdande af förordningar om obligatoriska

instrumentpröfningar. Sådant torde ock här höra blifva fallet.

Medan sålunda byrån på de flesta andra områden hade att uppvisa

en glädjande utveckling, hade däremot dess framgång på det fält, från

hvilket den egentliga ansatsen till byråns inrättande utgått, varit anmärkningsvärdt

ringa, och detta ehuru byråns förpliktelser härutinnan

vore af internationellt bindande betydelse, hvarför ock dess verksamhet

på detta område redan af denna anledning icke borde få afskrifvas.

Anledningarna till denna ringa framgång voro flera och lågo till

större delen i omständigheter, som det icke stått i byråns makt att

afhjälpa. Det kunde nämligen icke förnekas, att resultatet torde kunnat

blifva afsevärdt gynnsammare, om icke den arbetsbörda, som enligt

ofvanstående redogörelse visats åligga byrån, tydligen varit alldeles för

stor för att kunna med framgång bäras af dess personal, som utgjorts

af endast dess föreståndare, tidtals biträdd af ett mot blott 500 kronors

ersättning anställdt tillfälligt biträde. Föreståndaren hade därför nödgats

lämna en del af arbetsfältet jämförelsevis åt sig själft för att

kunna hålla det öfriga i tillfredsställande skick.

Om sålunda byråns alltför stora arbetsbörda icke medgifva, att intresset

för de meteorologiska observationerna i önskvärd mån kunnat

väckas och underhållas, hade äfven andra nedan antydda orsaker bidragit

att småningom minska detta intresse och hade sålunda förkväft den

efter de åren 1853 och 1879 vidtagna åtgärderna till en början vaknande

arbetslusten. Dels hade den svenska segelsjöfarten på aflägsnare

farvatten i icke oväsentlig grad aftagit under den senare hälften af

det förra århundradet, dels hade den kunskapsnivå, till hvilken fartygsbefälet

i allmänhet visat sig nå vid rikets navigationsskolor, tydligen

varit alltför låg, för att det stora flertalet af detsamma skulle kunna

komma till rätt insikt om nyttan och fördelarna af de arbeten, som

afsåges med de meteorologiska iakttagelserna. Befälets fåtalighet på de

svenska fartygen föranledde vidare, att regelbundna observationer på

de flesta fartyg endast med största svårighet kunde anordnas.

Vidare hafva i förberörda yttrande af den 29 december 1904

marinförvaltningen och föreståndaren för nautisk-meteorologiska byrån

s. 97 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

97

lämnat följande redogörelse för livad i fråga om upprättande af lanterneundersökningsstationer

förekommit.

I en till chefen för sjöförsvarsdepartementet den 5 september

1901 ingifven skrift hade inspektörerna för passagerareångfartyg A. F.

Ouchterlony och G. Ljungquist anfört, att de under utöfvandet af sina

befattningar i nämnda egenskap funnit, att en stor del af de inspekterade

ångfartygens topp- och sidolanternor varit mer eller mindre felaktiga,

och att de för den skull ansåge högst nödvändigt, att i Sverige

tillfälle bereddes för lanternefabrikanter och fartygsbefälhafvare att

kunna af sakkunniga personer medelst tidsenliga instrument få skeppslanternor

undersökta och, om dessa befunnes riktiga, därom erhålla

bevis; och hade bemälte inspektörer tillika anfört, att det enligt deras

tanke vore tillräckligt, om sådan undersökning utfördes af föreståndarna

för nautisk-meteorologiska byrån i Stockholm och för navigationsskolorna

i Göteborg, Malmö och Hernösand, samt att det vore önskvärdt,

att dessa personer jämväl undersökte kompasser, när så åstundades.

Denna skrifvelse remitterades till styrelsen för nautisk-meteorologiska

byrån, hvilken, under lifligt instämmande i hufvudsyftet med inspektörerna

Ouchterlonys och Ljungquists framställning i yttrande den

29 januari 1902 efter en sakrik utredning af frågan för sin del bland

annat hemställde:

att åtgärder snarast måtte vidtagas för utarbetande och utfärdande

af en förordning, som ålade fartygsägare att å sina fartyg hafva lanternor

till föreskrifvet antal, hvilka genom certifikat från lanterneundersökningsstation

vore vitsordade att uppfylla gällande författningars fordringar,

samt bestämde lämplig besiktningskontroll öfver författningens

efterlefvande;

att nautisk-meteorologiska byråns verksamhet måtte utvidgas till

att omfatta anordnandet och öfvervakandet af ett effektivt lanterneundersökningsväsende

i landet;

att byråns ordinarie stat måtte för detta ändamål ökas med 3,250

kronor, hvaraf högst 2,500 kronor måtte få användas till arfvode åt eu

assistent samt 500 kronor till blankett-tryck m. m. dylikt;

att till byråns förfogande måtte ställas en gång för alla ett belopp

af 6,800 kronor att i mån af behof disponeras till inköp af instrumentutrustning

för byrån såsom centralanstalt för lanterneundersökningsväsendet,

samt för lanterneundersökningsstationerna, som föreslagits att

förläggas till Göteborg, Malmö, Karlskrona, Kalmar, Stockholm, Gefle,

Hernösand eller Sundsvall och Luleå; samt

Bill. till Rilcsd. Prot. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 0 Höft.

13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

att åt byrån måtte lämnas uppdrag att upprätta undersökningsstationer

för lanternepröfningar, förse dessa med nödig, af byrån kontrollerad

instrumentattiralj, instruera och i händelse af behof komplettera

deras personal samt öfver dem allt framgent utöfva den kontroll, som

byråns styrelse funne nödig för ernåendet af likformiga, noggranna och

tillförlitliga undersökningsresultat.

Uti med anledning af detta förslag infordradt gemensamt underdånigt

utlåtande af den 6 december 1902 förklarade marinförvaltningen

och kommerskollegium sig i likhet med styrelsen för nautisk-meteorologiska

byrån anse tiden vara inne att afhjälpa det länge kända behofvet

af anstalter, där fartygslanternor kunde blifva besiktigade och

certifikat öfver deras lagenliga beskaffenhet utfärdade.

Med förmälan att en med enskilda medel bekostad dylik anstalt

redan funnes vid navigationsskolan i Göteborg, men att dels allenast

en anstalt för hela riket vore otillräcklig, dels ock att, då denna anstalt

icke arbetade efter officiellt utfärdade föreskrifter, dess certifikat

icke hade eller lämpligen kunde erhålla legal giltighet, föreslogo ämbetsverken,

att flera dylika anstalter borde anordnas och helst å alla de

mera framstående sjöfartsplatserna utefter rikets kuster, samt att, i

betraktande af erfarenheterna från Tyskland, där förhållandena i hithörande

afseenden torde bäst motsvara våra, undersökningen af skeppslanternor

såväl för lastfartyg som passagerarefartyg borde göras obligatorisk,

så snart anstalter i tillräckligt antal blifvit upprättade. Ämbetsverken

hade icke förbisett den utgift, som en sådan undersökningsplikt

skulle föranleda för fartygsägare, men dels borde den taxa, efter

hvilken undersökningsafgifterna skulle utgå, fastställas af offentlig myndighet,

som sålunda kunde vaka öfver, att afgifterna hölles vid skäliga

belopp och till lika storlek vid alla anstalterna, och dels blefve fördelarna

af ifrågavarande slags undersökningar till så stort gagn i det

allmännas och särskild! i sjöfartsnäringens intresse, att denna ekonomiska

hänsyn icke borde tilimätas större betydelse. Erfarenheten hade

för öfrigt gifvit vid handen, att de flesta i vårt lands sjöfart använda

lanternor vore af så otillfredsställande beskaffenhet, att verkligt effektiva

åtgärder måste vidtagas för rättande af detta missförhållande.

Beträffande den organisation af lanterneundersökningsväsendet, som

styrelsen för nautisk-meteorologiska byrån föreslagit, hade ämbetsverken

intet att erinra liksom icke heller i fråga om de kostnader, som beräknats

erforderliga för kontrollanstalternas anordnande; dock törefölle

det ämbetsverken, som om arfvodet. till byråns assistent och beloppet

för oförutsedda utgifters bestridande hade bort sättas något högre.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

99

Hvad undersökning och certifiering af kompasser beträffade, ansågo

ämbetsverken på de skäl, nautisk-meteorologiska byrån anfört, särskilda

åtgärder för det dåvarande icke vara erforderliga, utan borde frågan

härom blifva föremål för särskild pröfning, sedan lanterneundersökningsanstalter

upprättats och nådiga föreskrifter meddelats rörande fartygskompassers

beskaffenhet.

På grund af hvad sålunda anförts hemställde ämbetsverken, det

täcktes Kungl. Maj:t att, med bifall till hvad styrelsen för nautiskmeteorologiska

byrån så i ena som andra hänseendet föreslagit, vidtaga

åtgärder för beredande af medel till upprättandet af ett lanterneundersökningsväsen

inom landet. I sådant afseende ansågo ämbetsverken

nödvändigt, att den erforderliga ökningen af 3,250 kronor i anslaget

till nautisk-meteorologiska byrån äskades af riksdagen.

Beträffande åter det belopp af 6,800 kronor, hvilket erfordrades

för endast en gång, ansågo ämbetsverken detsamma lämpligen kunna

anvisas ur handels- och sjöfartsfonden, hvarigenom nautisk-meteorologiska

byrån redan under år 1903 skulle sättas i tillfälle att inom Stockholm

tillhandagå allmänheten med besiktning af fartygslanternor och

däröfver utfärda certifikat. Ämbetsverken hölle nämligen före, att vid

införande af en obligatorisk undersökning af ifrågavarande slag de

under första tiden inflytande afgifterna skulle blifva tillräckliga för

bestridande af utgifterna, intill dess medel kunde blifva i riksstaten

uppförda.

Ämbetsverken föreslogo sålunda i underdånighet, att Kungl. Maj:t

dels i nådig proposition till 1903 års riksdag ville begära, att anslaget

till nautisk-meteorologiska byrån, som då utgjorde 9,000 kronor, måtte

ökas med 3,250 kronor och sålunda från och med 1904 utgå med

12,250 kronor, dels måtte ur handels och sjöfartsfonden ställa till

nautisk-meteorologiska byråns förfogande ett belopp af 6,800 kronor,

på det att redan under år 1903 denna anstalt måtte i Stockholm kunna

påbörja undersökning af fartygslanternor, hvilket enligt ämbetsverkens

åsikt vore af behofvet oafvisligen påkalladt.

I sitt ifrågavarande den 29 december 1904 afgifna yttrande hafva

nu marinförvaltningen och föreståndaren för nautisk-meteorologiska byrån

förklarat sig finna af den sålunda lämnade redogörelsen för behandlingen

af denna fråga tydligen framgå, att tiden för dess afgörande

vore mogen, samt att — helst till nautiska-meteorologiska byrån från

den sjöfartsidkande allmänheten oupphörligt framställdes förfrågningar,

om icke snart möjlighet skulle beredas att få lanternor undersökta och

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

certifierade — det icke vore rådligt att uppskjuta anordnandet af ett

effektivt undersökningsväsende längre tid än vidtagandet af de erforderliga

åtgärderna oundgängligen fordrade.

Marinförvaltningen och föreståndaren för nautisk-meteorologiska

byrån hölle vidare före, att den uppdragna jämförelsen mellan de

omständigheter, som betingade byråns upprättande och bestämde

omfattningen af dess första verksamhet, samt den situation, hvilken

framkallats af de följande årens utveckling, närmast ledde till den slutsatsen,

att upprättandet af ett instrumentundersökningsväsende måste

framstå såsom nödvändigt, att nautisk-meteorologiska byrån borde anses

såsom dess själfskrifne målsman samt att med anledning däraf

byråns personal måste ökas med fast anställdt biträde. Den tid, som,

enligt hvad vid byråns inrättande anförts, erfordrades för inhämtande

af erfarenhet beträffande ifrågavarande behof, syntes med fullt skäl

kunna anses vara tilländalupen.

Då tillika föreståndaren för byrån ålagts bestrida den i § 9 af

reglementet för navigationsskolorna i riket omförmälda skyldighet att

undervisa och examinera dem, som önskade förvärfva kompetens att

söka föreståndarebefattning vid nämnda skolor, torde behofvet af en

ökning i byråns personal så mycket kraftigare framträda.

Slutligen ville marinförvaltningen och föreståndaren för nautiskmeteorologiska

byrån i detta sammanhang påpeka, att anställandet i

de större sjöstäderna af genom nautisk-meteorologiska byrån aflönade

ombud, åt hvilka instrumentundersökningarna i de respektive orterna

uppdroges, skulle skänka byrån ett kraftigt verkande medel att befordra

dess hittills föga framgångsrika sträfvanden för erhållanden af meteorologiska

observationer från sjögående fartyg, helst dessa byråns ombud

genom sin öfriga verksamhet måste träda i närmare beröring med

sjöfartskretsarna än fallet varit med hittills af byrån använda agenter.

Då byråns verksamhet äfven i vissa andra, förut icke berörda hänseenden

måste kompletteras, för att de ändamål, som afsågos med

byråns upprättande, måtte kunna uppnås samt resultaten af byråns

verksamhet bättre motsvara de kostnader, som på byrån nedlades, hade

marinförvaltningen och föreståndaren för byrån ansett lämpligt att med

fästadt afseende jämväl till hvad ofvan utvecklats framlägga ett förslag

till program för byråns verksamhet.

Detta program är, med en del uteslutningar, af följande lydelse:

»Kungl. nautisk-meteorologiska byråns verksamhet skall omfatta

1. Maritim-meteorologi,

2. Ivust-meteorologi,

s. 101 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

101

3. Hydrografi, inclusive vattenhöjdmätningsobservationer,

4. Jordmagnetiska rekognosceringar,

5. Undersökning och certifiering af nautiska instrument, samt

6. Publicerandet af utförda observationer.

1. Maritiin-meteorologi.

Då önskan att insamla meteorologiska observationer från svenska

fartyg, som befara de större världshafven, varit ett af de tyngst vägande

skälen för upprättandet af byrån, och då dylika observationer

fortfarande äro erforderliga för att den maritima meteorologien skall

kunna utveckla sig på ett för sjöfarten gagnande sätt, synes den omständigheten,

att resultaten af byråns verksamhet på detta område hittills

icke motsvarat de förhoppningar, man ställt på byrån, icke böra

föranleda till uppgifvande af detta verksamhetsfält utan fast mera egga

till nya ansträngningar.

En förhoppning att genom kraftigare arbete för denna sak kunna

hos vederbörande rederier och befälhafvare åstadkomma ett verksammare

intresse därför borde icke anses förmäten.

2. Kust-meteorologi.

Äfven på detta område synes byråns verksamhet böra fortsättas

efter hufvudsakligen samma plan som hittills, dock med iakttagande af

att stationsnätet något fullständigas. I alla händelser synes det emellertid

vara oundgängligen nödvändigt, att de inkomna observationerna

såväl reduceras som i lämpliga publikationer offentliggöras till sjöfartens

och vetenskapens fromma.

Hvad åter beträffar frågan om anställande af meteorologiska observationer

å fartyg, som endast befara Östersjön, Kattegat och Nordsjön,

synes tiden för närvarande icke vara inne att för deras återinförande

vidtaga några särskilda mått och steg, utan torde det vara

lämpligare att först afvakta de ändringar, som kunna komma att vidtagas

i förordningen rörande befälet å handelsfartygen, alldenstund det

visat sig, att dess fåtalighet och de mångahanda skyldigheter, som

åligga detsamma, utgjort det största hindret för verkställande af dylika

observationer under korta resor.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

3. Hydrografi.

Utöfver de hydrografiska observationer, som för närvarande utföras

å en del fyrskepp och fyrstationer, och hvilka i oförminskadt omfång

böra fortsättas, åligga byrån äfven de ofvan omförmälda vattenhöjdmätningarna

vid rikets kuster. Då dessa observationer i första

hand tillkommit för att bestämma vattenytans sekulära variationer i förhållande

till ett genom precisionsnivelleringen bestämdt normalplan,

måste de fortsättas under mycket långa tidsperioder för att kunna

lämna de önskade resultaten. Observationerna stå emellertid i allra

närmaste sammanhang med öfriga hydrografiska observationer, i det

att kunskap om såväl de sekulära som de årliga, dagliga och tillfälliga

nivåförändringarna i vattenytan är erforderlig för en fullständig kännedom

af de Sverige omgifvande farvattnens hydrografi.

Vidare böra de i sjökorten utsatta vattendjupen reduceras till en

vattenyta, hvars höjd i förhållande till ofvan nämnda normalplan bestämmes

genom vattenhöjdmätningsobservationerna. Med hänsyn härtill

och då icke oväsentliga fördelar beträffande handhafvandet och redovisningen

af de åt byrån anslagna penningemedlen så kunde vinnas,

synas de anslag för sagda vattenhöjdmätningar, som för närvarande

äro uppförda å riksstatens 8:e hufvudtitel, böra öfverflyttas till nautiskmeteorologiska

byråns stat å 5:e hufvudtiteln. För en dylik öfverflyttning

talar äfven det förhållandet, att kostnaden för samtliga resor för

inspektion och tillsyn af vattenhöjdmätningsstationerna hittills bestridts

af 5:e hufvudtitelns anslag till resekostnads- och traktamentsersättningar

och detta af den anledning, att resorna med hänsyn till vederbörlig

sparsamhet med statens medel samt för tidsvinst naturligen måste ordnas

så, att samtidigt med vattenhöjdmätningsstationerna inspekterats

jämväl andra byrån underställda stationer på samma eller närliggande

platser.

Redan i sitt första förslag rörande vattenhöjdregistreringsstationer

upptog nautisk-meteorologiska byråns styrelse en station vid Hållö, liksom

den i senare förslag framhållit behofvet af en station norr om

Qvarken. Ingendera af dessa stationer har emellertid ännu kommit till

stånd. På senaste åren har anordnandet af en dylik station på lämplig

plats mellan Strömstad och Vinga kraftigt påyrkats dels af hydrografiska

kommissionen, dels uti väg- och vattenbyggnadsstyrelsens samt

landtbruksstyrelsens gemensamma underdåniga utlåtande den 19 december

1900, angående ordnandet af hydrografiska undersökningar inom

s. 103 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

103

landet, och det af vetenskapsakademien häröfver under den 13 februari

1901 afgifna yttrande. Slutligen har af lotskaptenen i Göteborg framhållits

önskvärdheten däraf, att bestämningar af tidkantringarna vid

ofvan angifna kuststräcka utföras särskildt med hänsyn till strömförhållandena

i dess sund och vikar. Det är också uppenbarligen af största

vetenskapliga intresse att kunna bestämma den från Skagerack mot

nämnda kuststräcka framträngande tidvattensvågens brytning och reflex

vid kusten samt nedträngande i Kattegat. Besvarandet af alla dessa

frågor torde emellertid vara omöjligt utan tillgång till en registreringsstation

någonstädes inom det angifna området.

De för anordnandet af en station norr om Qvarken på sin tid

anförda skälen kvarstå med oförsvagad giltighet.

Med hänsyn till hvad sålunda anförts böra de själfregistrerande

vattenhöjdmätningsstationernas antal snarast möjligt ökas med en station

på västkusten å lämplig; plats mellan Strömstad och Vinga och en

station i Norra Bottenhafvet norr om Qvarken.

Omkostnaderna för anläggandet af dessa två stationer torde komma

att uppgå till 10,000 kronor (anläggningskostnaderna för 7 stationer

hafva i medeltal utgjort 4,912 kronor 37 öre) och synas böra upptagas

på extra ordinarie stat.

Underhållskostnaderna för vattenhöjdmätningsstationerna, som för

närvarande för 7 stationer uppgå till 2,800 kronor, böra, sedan ofvan

angifna 2 stationer tillkommit, upptagas till 3,600 kronor och omkostnaderna

för de erhållna resultatens tabellering och sammanställning,

hvilka nu utgå med 1,300 kronor hvart annat år, till förslagsvis 800

kronor årligen, båda anslagen på byråns ordinarie stat.

4. Jordmagnetiska rekognosceringar.

Behofvet af noggrannare kännedom af de magnetiska elementen

vid Sveriges kuster och på desamma omgifvande farvatten gör sig för

hvarje år allt mera gällande. De i våra sjökort utsatta värdena å deklinationen

hafva visat sig vara mindre tillförlitliga och framför allt

äro de lokala afvikningarna eller oregelbundenheterna i deklinationen,

som på flera ställen vid våra kuster göra navigationen farlig och osäker,

allt för litet kända, för att icke verkligt berättigade klagomål med anledning

af angifna brister kunnat framställas.

Att kunskapen om de magnetiska förhållandena icke kan vara till

fyllest framgår äfven af det sakförhållandet att magnetiska observatio
-

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

ner aldrig systematiskt blifvit utförda i Sverige utan allenast kortare

observation sserier på vidt skilda tider och blott inom mindre områden

af landet, hufvudsakligen för rent vetenskapligt ändamål och oftast

utan deklinationsbestämningar, hvilka i nautiskt afseende äro de viktigaste.

I sammanhang härmed torde böra bemärkas dels att ofvan afsedda,

för sjöfartens tryggande nödvändiga magnetiska rekognosceringar äro

närmast att hänföra till sådana fysiska iakttagelser, som på grund af

sin beskaffenhet jämlikt den för nautisk-meteor ologiska byrån gällande

instruktion åligga densamma, dels ock att dessa observationer böra med

regelbundna mellantider upprepas för att kunna konstatera förändringarna

i de magnetiska elementen. Med hänsyn härtill bör i staten för

nautisk-meteorologiska byrån uppföras ett anslag af 1,000 kronor för

år, hvarigenom Vs af rikets kuster årligen skulle kunna rekognosceras

och sålunda observationerna återkomma hvart femte år på samma

punkter. Af anslaget anses cirka 600 kronor åtgå för observationernas

utförande och 400 kronor till deras beräknande.

5. Undersökning af nautiska instrument.

Det oundgängliga behofvet af en effektiv kontroll öfver skeppslanternor

framgår tydligen af de här ofvan omnämnda utlåtandena.

Den jämväl i desamma framhållna önskvärdheten af dylik kontroll öfver

nautiska instrument i allmänhet har en sorglig erfarenhet inom vårt

land allt kraftigare påvisat.

Under en tid, då samhället låter sig angeläget vara att genom

lagar och förordningar i möjligaste mån skydda arbetare för de faror,

som utöfvandet af de olika yrkena medför, hafva för sjömän och fiskare

hos oss inga andra åtgärder i deuna riktning blifvit vidtagna än dem

internationella överenskommelser nödvändiggjort. De få bestämmelser

i detta hänseende, vår nu gällande sjölag innehåller, äro nämligen allt

annat än effektiva. För hvad angår passagerareångfartyg har man

visserligen genom särskild författning i nu angifvet syfte sökt sörja,

men dels motsvara dess bestämmelser icke nutidens fordringar, dels afse

desamma egentligen blott skydd för passagerare och icke i någon

väsentlig grad jämväl för sjöfolket.

Bland de bestämmelser, som i första hand synas böra inrymmas i

en skyddslagstiftning för sjöfolket, lära de böra anses mest nödvändiga,

som afse att åstadkomma säkrare navigering. Statistiken visar

nämligen, att de oftast förekommande anledningarna till olycksfall på

s. 105 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

105

sjön äro strandningar, hvilka åter oftast torde bero på bristfällig navigering

eller otillräckliga hjälpmedel för en sorgfällig sådan. Hos de

större sjöfartsidkande nationerna hafva också utfärdats ganska vidtomfattande

föreskrifter i syfte att göra navigationen säker. Hos oss

vore en sådan lagstiftning så mycket mera af nöden, som antalet strandningar,

uttryckt i procent af alla olycksfall till sjöss, är icke obetydligt

högre än i medeltal för de 15 största sjöfartsidkande nationerna.

I öfverensstämmelse med punkt 2 i gällande instruktion har nautiskmeteorologiska

byrån tagit del i arbetet för ofvan angifna ändamål, i

det byrån, på sätt ofvan omförmälts, efter anskaffande af lokal och erforderliga

instrument, i Stockholm anordnat undersökning af kompasser,

och har sålunda byrån i vårt land gått i spetsen för ordnandet af ifrågavarande

för vårt sjöfolk och vår sjöfart så utomordentligt viktiga angelägenhet.

En slutlig lösning af denna fråga lärer ej kunna ernås på annat

sätt än att genom utfärdad förordning obligatorisk besiktning och undersökning

af samtliga nautiska instrument varder påbjuden. Och vore det

af synnerlig stor vikt, att ett dylikt stadgande kunde snarast möjligt

utfärdas och omedelbart blifva effektivt.

Under afvaktan på en dylik lagstiftning, som icke lärer länge låta

vänta på sig, är det af särdeles stor betydelse att genom inrättande af

de föreslagna lanterneundersökningsstationerna åstadkomma möjlighet att

genom undersökning af nautiska instrument bereda vårt sjöfolk och

vår sjöfart samma fördelar, som inom de flesta andra länder befunnits

nödvändiga, helst nyss omordade författning icke lärer förr kunna utfärdas

än de för dess åtlydande nödvändiga officiella undersökningsstationerna

finnas upprättade.

Emellertid lärer det af nedan angifvet skäl icke vara erforderligt,

att dylika anstalter upprättas på så många orter i landet, som i förslaget

finnas upptagna. Ty om också arbetet på ett färre antal stationer

under de första åren, då besiktningar af lanternor och nautiska

instrument blifvit obligatoriska, lärer komma att visa sig mera betungande,

än om detsamma uppdelades på flera stationer, och om i öfrigt

vissa olägenheter torde uppstå för fartygsägare beträffande erhållandet

af vederbörliga certifikat, lära väl efter de första åren, då alla i bruk

varande nautiska instrument blifvit undersökta, förhållandena utan tvifvel

komma att utveckla sig därhän, att besiktningarna påfordras af

vederbörande fabrikanter i stället för af fartygsägarna, i det att dessa

senare redan vid inköpet torde vilja vara förvissade om att den upphandlade

varan fyller de lagligen föreskrifna fordringarna.

Bill. till Riksd. Prot. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 6 Iläft.

14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

I fråga om ett ändamålsenligt anordnande af ifrågavarande stationer

synes vara att, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad i

ämnet blifvit föreslaget, förorda,

att nautisk-meteorologiska byrån anordnas såsom centralanstalt för

det nautiska undersökningsväsendet inom riket;

att i städerna Göteborg, Malmö, Kalmar och Hernösand, upprättas

agenturer för byrån, försedda med fullständig utrustning af instrument

för undersökning af lanternor och nautiska instrument;

att vid hvardera agenturen anställes ett ombud med fast arfvode

å stat, förslagsvis 500 kronor, samt berättigadt till viss del, förslagsvis

*/4, af de inkomster, som inflyta för utförda besiktningar och utfärdade

certifikat;

att ombuden åläggas att förutom beträffande pröfning af ofvannämnda

instrument äfven i andra hänseenden tillhandagå nautisk-meteorologiska

byrån och framförallt verka för meteorologiska journalers förande

å fartyg, som gå på aflägsnare farvatten;

att nautisk-meteorologiska byrån erhåller uppdrag att med stadsmyndigheterna

i de städer, där agenturer skola upprättas, inleda underhandlingar

om upplåtande af fri lokal för agenturerna, helst i navigationsskolornas

hus;

att för anskaffning af eu första uppsättning instrument för undersökningarna

4,000 kronor anvisas ur handels- och sjöfartsfonden, af

hvilket belopp för centralanstalten i Stockholm afses 1,200 kronor och

för hvar och en af de 4 agenturerna 700 kronor;

att afgifterna för besiktningar och certifikat, hvilkas storlek bestämmes

af Kungl. Maj:t, afses, sedan den för ombuden bestämda delen utgått,

för instrumentens underhåll, belysning, blankett-tryck m. m.

att inkomsterna, som under de första åren kunna förväntas blifva

betydligt större än längre fram i tiden, vidare må få användas till anskaffning

af instrument för undersökning af kompasser, för hvilket

ändamål cirka 1,000 kronor erfordras per agentur, normalinstrument

för komparation af meteorologiska instrument med flera; samt

att inkomstmedlen redovisas tillsammans med byråns öfriga medel

och att eventuella öfverskott få reserveras till kommande års behof.

Alldenstund nautisk-meteorologiska byråns här ofvan föreslagna

verksamhet för nautiska undersökningar äfven för Kungl. flottan bör,

under förutsättning af ett lämpligen ordnadt samarbete, vara af största

betydelse, torde vara lämpligt att något närmare yttra sig i detta ämne.

Att ålägga byrån något som helst ansvar eller någon inspektionsskyldighet

med afseende på flottans förråd af sjöinstrument m. in. synes

s. 107 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

107

icke kunna ifrågasättas utan att byrån indroges under den militära organisationen,

hvilket åter skulle menligt kunna inverka på byråns öfriga

verksamhetsområden. Däremot synes, för att flottan må kunna i största

möjliga omfattning tillgodogöra sig byråns tekniska och vetenskapliga

insikter, arbetskrafter och instrument i och för sjöinstrumentväsendets

handhafvande, det vara lämpligt att någon representant för marinförvaltningen

står i ständig förbindelse med byrån och noga följer dess

verksamhet. En sådan anslutning mellan flottans öfverstyrelse och

byrån synes, under förutsättning att Kungl. Maj:t godkänner den af

marinförvaltningen i skrifvelse till chefen för sjöförsvarsdepartementet

den 11 oktober innevarande år föreslagna omorganisationen af ämbetsverket,

med ögonskenlig fördel kunna så åvägabringas, att chefen för

den föreslagna nya nautiska afdelningen inginge såsom ledamot i den

styrelse, som enligt instruktion för byrån utöfvar det närmaste inseendet

öfver densamma.

6. Publikationer.

Af de till byrån allt sedan dess upprättande inkomna observationsserierna

hafva de, som blifvit verkställda ombord på fartyg å aflägsnare

farvatten, blifvit sända till meteorologiska institutet i Utrecht. Alla

öfriga från byråns stationer inkomna observationsserier hafva visserligen

blifvit tabellerade och delvis reducerade, men i öfrigt hvarken

bearbetade eller publicerade, med undantag af nederbördsobservationerna.

Att på sådant sätt insamla och magasinera observationer utan att

låta dem komma till användning hvarken för praktiska behof eller i

vetenskapligt intresse, är lika litet i andra hänseenden försvarligt som

förenadt med god ekonomi.

Ett talande skäl för att icke längre uppskjuta publicerandet af observationsserierna

ligger äfven i den omständigheten att byrån, som redan

vid upprättandet inträdde i internationellt utbyte af publikationer med

motsvarande institutioner i andra länder, allt sedan denna tid emottag^

ett synnerligen betydligt antal arbeten utan att själf någonsin utsända

något sådant, hvilken omständighet gifvit anledning till en viss .förundran

utomlands och till och med föranledt förfrågan om byrån ännu

existerade.

Då, på sätt ofvan framhållits, det är af stor betydelse att observationerna

fortsättas, måste ock nödvändigtvis erforderliga medel för

observationernas publicerande ställas till byråns förfogande.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Vid uppgörandet af här nedan framlagda kostnadsberäkning har

ingen hänsyn tagits till bearbetning för praktiskt eller vetenskapligt

ändamål utan endast till de reduktioner och beräkningar, som oundgängligen

äro erforderliga i och för publicerandet af observationerna i

sådan form, att de kunna blifva till nytta för enskilda personer och

institut, som önska använda dem för bearbetning.

De årliga kostnader, som ett dylikt publicerande komme att medföra,

synas böra beräknas på nedan angifvet sätt.

Beräkningar af

meteorologiska observationer: 3 kronor för hvarje

omfattande en månad pr station .........................

hydrografiska observationer: 3 kronor för hvarje

omfattande en månad pr station ..........................

statistik ..................................................................................

kr. 1,400: —

tabell,

tabell,

kr. 720: —

»

»

576

104

Härvid är att märka, dels att vattenhöjdsobservationerna

äro afsedda att beräknas för medel, som för detta

ändamål redan anvisats, dels att för beräknande af magnetiska

observationer under punkt 4 härofvan upptagits 400

kronor.

Tryckning.

meteorologiska observationer

hydrografiska ))

vattenhöjdmätnings- »

magnetiska »

statistik .........................................

å 150 kronor pr ark

17 Va ark

12 »

7 ))

1 »

v* »

38 ark

.................... » 5,700: —

Summa kr. 7,100: —

Att tryckningskostnaderna blifvit upptagna så högt som till 150

kronor per ark är beroende på att publikationerna nästan uteslutande

komma att utgöras af tabelltryck.

Under förutsättning att anslaget afrundas till 7,500 kronor samt

att detsamma erhåller reservationsanslags natur torde icke vara erfor
-

s. 109 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

109

derligt att för beräkning och tryckning af under de redan gångna åren

af byråns verksamhet gjorda observationer begära särskildt anslag, utan

torde, i betraktande däraf, att stationernas antal till en början var

mindre än nu, att vattenhöjdmätningsobservationerna först tilikommo

under 1886 och att magnetiska observationer icke ännu förekommit,

äldre årgångar så småningom kunna publiceras vid sidan af de nya

för antagligen uppkommande besparingar å anslaget.»

Marinförvaltningen och föreståndaren för nautisk-meteorologiska

byrån hafva vidare anfört, att det, då de byrån enligt gällande instruktion

redan nu tillkommande åligganden icke nöjaktigt kunde af en

person ensam skötas, vore för genomförandet af det sålunda framlagda

programmet för byråns blifvande verksamhet nödvändigt att byråns

personal ökades.

Enär emellertid en icke obetydlig del af de beräkningar och tabellleringar,

som skulle åligga byrån, kunde, liksom nu redan vore fallet,

verkställas af tillfälligt anställd personal, samt medel härför redan blifvit

ofvan upptagna, syntes det som om denna ökning för det närvarande

kunde inskränkas till att omfatta allenast en fast anställd assistent,

som borde förnämligast förrätta undersökningarna af lanternor och nautiska

instrument.

Uti det yttrande, som styrelsen för nautisk-meteorologiska byrån

den 29 januari 1902 afgifvit rörande lanterneundersökningsstationer,

föreslogs anställandet af en assistent att tjänstgöra på de tider, enligt

den arbetsordning samt mot den ersättning inom gränsen af 2,500

kronor, som styrelsen skulle äga aftala med härför lämplig person.

Emellertid hade enligt öfver berörda förslag afgifvet utlåtande det

synts marinförvaltningen och kommerskollegium, som om detta arfvode

hade bort sättas något högre. Då den föreslagna utvidgningen af byråns

verksamhet fordrade, att assistenten skötte undersökningarna af

lanternor och instrument samt i öfrigt användes vid inom byrån förefallande

arbeten, och sålunda borde stå till byråns ständiga förfogande

under vanlig tjänstetid, hade arfvodet föreslagits till 3,000 kronor med

arf vodes tillökningar å 500 kronor efter respektive 5 och 10 års tjänstgöring.

Om, såsom syntes lämpligt, vid nästkommande ombyte af chef för

sjökarteverket, borttoges dennes skyldighet att vid tjänsteresor eller

annat förfall för nautisk-meteorologiska byråns föreståndare bestrida

hans befattning, torde assistenten lämpligen kunna åläggas att vid sådana

tillfällen sköta de löpande göromålen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Hvad anginge förslaget till stat för n an ti sk-m eteorologiska byrån,

syntes den i nådiga brefvet den 18 november 1881 meddelade bestämmelsen

böra upptagas under den form, att i den mån något af de i

staten anvisade beloppen, med undantag af de till aflöning upptagna,

icke skulle åtgå för afsedt ändamål, det finge användas till annat i

staten angifvet ändamål utom till aflöning af i staten omförmäld personal.

Vidare torde det för förslagets genomförande vara erforderligt, att

anvisningarna i staten, med undantag af de till aflöning anvisade beloppen,

erhölle reservationsanslags natur. För såvidt anginge publikationer

hade detta redan framhållits under punkt 6. I öfrigt gällde

dels att de i statförslaget upptagna anvisningarna äfven för de vanliga

förhållandena vore så knappt tillmätta, att ett år möjligen uppkommande

besparingar vore särdeles behöfliga under ett kommande år, dels

ock att ifrågavarande anvisningar afsåge sådana ändamål, som ovillkorligen

måste föranleda olika stora kostnader olika år. Så till exempel

måste underhållet af byråns instrument variera högst betydligt.

Vidare torde de magnetiska observationerna icke kunna utföras för

samma kostnader alla år, beroende på de olika långa resorna olika år.

Äfven syntes de beräkningar, som skulle verkställas af tillfälliga biträden,

svårligen låta ordna sig så, att de alltid vore afslutade vid

uppgörandet af bokslutet.

Slutligen hafva marinförvaltningen och föreståndaren för nautiskmeteorologiska

byrån hemställt, bland annat, att Kungl. Maj:t måtte i nåder

genom proposition till Riksdagen göra framställning om ej mindre

höjning af det för nämnda byrå afsedda årliga anslag från dess nuvarande

belopp, 9,000 kronor, till 26,900 kronor, hvarvid dock de i riksstaten

under 8:e hufvudtiteln uppförda extra anslagen till underhåll

och tillsyn af de i riket inrättade vattenhöjdmätningsstationerna m. m.

å 2,800 kronor samt till fortsatt sammanställning och bearbetande af

anteckningar öfver registrerade vattenhöjder å 1,300 kronor icke vidare

blefve erforderliga, än äfven beviljande å extra stat af ett anslag å

10,000 kronor för inrättande af en vattenhöjdmätningsstation å lämpligplats

mellan Strömstad och Vinga samt en dylik i Norra Bottenhafvet

norr om Qvarken.

styrelsens för Öfver det af marinförvaltningen och föreståndaren för nautiskmeteoro-

meteorologiska byrån sålunda afgifna yttrandet afgaf styrelsen för byrån

logiska byrån den 16 mars 1905 infordradt utlåtande, däruti styrelsen på det krafutlåtande.

|jgag£e anbefallde antagande af det framlagda förslaget samt tillstyrkte

nådig proposition i ämnet till den då församlade Riksdagen.

Kommers- Sedermera har kommerskollegium, som genom nådig remiss fått

båtande!* sig anbefalldt att inkomma med underdånigt utlåtande i detta ärende, i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

in

hvad detsamma afsåge undersökning af nautiska instrument, i skrifvelse

den 7 april 1906 hufvudsakligen anfört följande.

Det syntes kollegium obestridligt, att det skulle ur alla synpunkter

medföra synnerligen stort gagn, om möjlighet bereddes att få fartygslanternor

och nautiska instrument, särskildt kompasser, undersökta af

en kontrollanstalt, som kunde lämna vitsord ägande intyg om deras

beskaffenhet. Under förutsättning att dylika anstalter genom statens

medverkan inrättades ansåge kollegium, i öfverensstämmelse med hvad

kollegium redan i sitt gemensamt med marinförvaltningen afgifna underdåniga

utlåtande af den 6 december 1902 uttalat, särskildt af vikt att

obligatorisk undersökning och kontroll omedelbart infördes i afseende

å fartygslanternor. Frågan om allmän statskontroll å fartyg hade sedan

åtskilliga år tillbaka dryftats inom vårt land, men med hänsyn till

de med anordnande af eu sådan kontroll förenade vanskligheter och

kostnader för såväl det allmänna som enskilde syntes föga sannolikt,

att denna fråga skulle inom den närmaste framtiden vinna sin lösning.

För undanröjande i sin mån af de olägenheter, som bristen å en allmän

kontroll måste anses medföra, torde vara desto mera angeläget,

att kontroll komme till stånd i afseende å vissa delar af ett fartygs

utrustning, hvilka för en riktig navigering och förebyggande af sjöolyckor

vore af synnerligen stor vikt. Till dessa delar af ett fartygs

utrustning vore gitvetvis att hänföra äfven kompasser; och fann sig

kollegium böra, då frågan näppeligen torde kunna lika litet som i fråga

om fartygslanternor tillfredsställande ordnas på frivillighetens väg, i

princip uttala sig för att obligatorisk undersökning jämväl å fartygskompasser

infördes. Då emellertid inga föreskrifter funnes meddelade

angående beskaffenheten och antalet kompasser, som böra finnas ombord,

torde redan af denna anledning och i saknad af officiella undersökningsanstalter

stadgande af obligatorisk undersökning å kompasser

icke kunna för närvarande utfärdas utan syntes härmed böra anstå, till

dess de föreslagna anstalterna kommit till stånd.

Med hänsyn till hvad sålunda anförts och enligt handlingarna i

öfrigt förekommit fann sig kollegium böra biträda hvad af marinförvaltningen

och föreståndaren för nautisk-meteorologiska byrån i ofvanberörda

gemensamt afgifna skrifvelse föreslagits i syfte att anordna anstalter

för undersökning af fartygslanternor och nautiska instrument,

och, då beloppen af de härför ifrågasatta statsmedel syntes kollegium

icke öfverstiga livad som kunde anses skäligt, hemställde kollegium i

underdånighet, att Kungl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärd för att de för

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

ändamålet begärda statsmedel måtte varda ställda till nautisk-meteorologiska

byråns förfogande.

Lika med de myndigheter, som yttrat sig i detta ärende, anser jag

tiden nu vara inne att gå i författning om vidtagande af åtgärder för

omorganisation af nautisk-meteorologiska byrån, på det densamma må

blifva i stånd att ej mindre följa den fortgående utvecklingen å de

områden, som byråns verksamhet redan omfattar, än äfven att bilda

den centralanstalt för det nautiska undersökningsväsendet inom landet,

som i allt fall lärer påkallas af nödvändigheten att inom den närmare

framtiden införa obligatorisk kontroll å fartygs lanternor och nautiska

instrument.

Beträffande de åtgärder, som i berörda hänseende äro erforderliga,

finner jag mig böra i hufvudsak biträda hvad marinförvaltningen och

föreståndaren för byrån härutinnan föreslagit. Hvad särskildt angår

byråns befattning med undersökning af fartygslanternor och nautiska

instrument tillåter jag mig erinra därom, att Kungl. Maj:t jämlikt

nådigt bref den 16 mars 1906 redan anvisat medel från handelsoeh

sjöfartsfonden för anskaffande af nödig instrumentutredning för

byrån såsom undersökningsanstalt i Stockholm och såsom centralanstalt

för det nautiska undersökningsväsendet inom landet, i hvad rörer undersökning

af fartygslanternor. Beträffande byråns ifrågasatta agenturer

i landsorten, synes mig, på sätt myndigheterna föreslagit, sådana

agenturer böra upprättas i städerna Göteborg, Malmö, Kalmar och

Härnösand.

Vidkommande den speciella frågan om anläggning af nya vattenhöj

dmätningsstationer anser jag, att för närvarande endast en dylik

station bör komma till stånd å rikets västra kust, hvaremot med anord1

nande af den tillika föreslagna stationen i Norra Bottenhafvet tills

vidare lärer kunna anstå; och torde till följd däraf de beräknade underhållskostnaderna

för vattenhöjdmätningsstationerna kunna minskas med

underhållskostnaden för en sådan station, eller 400 kronor. För anläggning

af en sådan station å lämplig plats mellan Strömstad och

Vinga, torde af Riksdagen begäras å extra stat för år 1908 ett anslag

af 5,000 kronor.

I öfrigt har jag mot de beräknade kostnaderna ej annan erinran

att göra, än att utgifterna för publikationer synas mig kunna begränsas

till 5,000 kronor.

Såsom marinförvaltningen och föreståndaren för nautisk-meteorologiska

byrån framhållit, blifva, under förutsättning att de för den

s. 113 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlutande N:o 6.

113

ifrågasatta omorganisationen behöfliga medlen varda af Riksdagen beviljade,

de under en följd af år under 8:e bufvudtiteln uppförda extra

anslagen till underhåll och tillsyn af de i riket inrättade vattenhöjdmätningsstationerna

m. m. samt till fortsatt sammanställning och bearbetande

af anteckningar öfver registrerade vattenhöjder icke vidare

erforderliga. Denna uppfattning delas jämväl af chefen för ecklesiastikdepartementet,

med hvilken jag öfverlagt rörande denna fråga.

Sedan Riksdagen fattat beslut i ämnet, lärer det ankomma på

Kungl. Maj:t att meddela de närmare förskrifter, som må erfordras i

fråga om den omorganiserade byråns framtida verksamhet.))

Utskottet, som icke haft något att erinra vare sig mot den föreslagna

omorganisationen af nautisk-meteorologiska byrån, eller mot upprättandet

af agenturer för byrån i Göteborg, Malmö, Kalmar och Härnösand

för undersökning af lanternor och nautiska instrument samt af

en ny vattenhöjdmätningsstation å rikets västra kust, får alltså, under

hänvisning, hvad beträffar vattenhöjdmätningsstationen, till utskottets

yttrande under punkt 45 här nedan, hemställa,

att Riksdagen må, med godkännande af stat för

nautisk-meteorologiska byrån af den lydelse, bilagan

n:o 16 vid åberopade statsrådsprotokollet utvisar, höja

anslaget till nautisk-meteorologiska byrån från 9,000

kronor till 24,000 kronor eller med 15,000 kronor.

Öfriga ordinarie anslag.

20:o) Beträffande öfriga i nu gällande riksstat under femte hufvudtiteln

upptagna ordinarie anslag har någon förändring icke ifrågasatts;

och får utskottet hemställa,

Öfriga

ordinarie

anslag.

att samtliga de ordinarie anslag under femte

hufvudtiteln, i afseende å hvilka utskottet icke här

ofvan framställt förslag, må i riksstaten för år 1908

upptagas till oförändrade belopp.

Bill. till Riksd. Fröt. 1907. 4 Sami. 1 Af cl. 0 Jfäft.

15

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Statsutskottets Utlåtande N-.o 6.

Nyanskaffning

af krigsfartygsraateriel.

[19.]

Extra anslag.

Nyanskaffning af ^krigsmateriel.

21:o) Kungl. Maj:t liar uti punkt 19 af femte hufvudtiteln föreslagit

Riksdagen att till nyanskaffning af krigsfartygsmateriel bevilja på

extra stat för år 1908 ett anslag af 6,308,000 kronor.

Beträffande denna framställning har departementschefen till statsrådsprotokollet

anfört följande:

))I sin underdåniga skrifvelse den 28 september 1906 har marinförvaltningen,

under erinran om den af Kungl. Maj:t den 14 i samma

månad anbefallda utredning i afseende å erforderliga förändringar i

typerna för vår flottas stridsfartyg, anhållit, att, sedan utredningen

blifvit afslutad, få inkomma med underdånigt förslag om nyanskaffning

af pansarfartyg. Då denna utredning ännu pågår, har dylikt förslag

ännu icke kunnat afgifvas.

Det är visserligen en tvingande nödvändighet att snarast öka vår

pansarfartygsmateriel, och jag måste vid sådant förhållande synnerligen

beklaga, att förslag om anskaffning af dylik materiel icke nu kunna af

mig framläggas. Innan nämligen nyssberörda utredning hunnit afslutas

och de sakkunniges förslag underkastats den ingående granskning, som

ej mindre hänsynen till den nu utarbetade försvarsplanen än de med

anskaffningen af pansarfartyg förenade stora kostnader gifvetvis kräfva,

lärer någon framställning till Riksdagen om beviljande af medel för

anskaffning af dylik materiel icke böra ifrågakomma.

Däremot anser jag nu böra äskas medel till nyanskaffning af ett

flertal jagare och torpedbåtar.

Hvad jagare vidkommer äger vår flotta färdigbyggda två samt

under byggnad tre dylika fartyg, däraf eu, Wale, beräknats blifva färdig

innevarande års sommar och de två öfriga, till hvilkas påbörjande 1906

års Riksdag beviljat 1,262,000 kronor, motsvarande halfva beräknade

kostnaden för två sådana fartyg, afses blifva fullbordade under år 1908.

Enligt det utlåtande, som afgifvits af 1901 års sjökrigsmaterielkommitté,

borde vid 1908 års slut finnas färdiga fem jagare samt ar
-

s. 115 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande A:o 6.

115

betet å eu sjette vara till två tredjedelar fullgjord! För att vid nyssnämnda

tidpunkt kunna i det närmaste uppnå detta antal erfordrades

således, att medel beviljades af innevarande års Riksdag till en jagare,

hvilken vid 1908 års slut borde hinna till omkring hälften fullbordas.

I sin underdåniga skrifvelse den 28 september 1906 har marinförvaltningen,

med hänvisning till ämbetsverkets i föregående underdåniga

skrifvelser angående regleringen af utgifterna under riksstatens

femte hufvudtitel uttalade åsikt om jagarecertens lämplighet, förklarat

sig äfven nu vidhålla den uppfattning, att ett ökande af antalet sådana

stridsfartyg vore af största vikt för landets sjöförsvar.

Hvad anginge den för ett dylikt fartygs färdigbyggande och förseende

med, bland annat, tvenne ammunitionsutredningar beräknade

kostnaden, 1,286,000 kronor, öfverstege detta belopp med 24,000 kronor

den summa af 1,262,000 kronor, som beräknats för en hvar af de två

jagare, till hvilkas byggande 1906 års riksdag beviljat medel, men

denna förhöjning ansåge marinförvaltningen nödvändig för att kunna

möta de prisstegringar å materialier och arbetskostnader, hvilka på

senare tider uppstått.

Marinförvaltningen har därför ansett, att hos Riksdagen borde begäras

medel dels till afslutando af nybyggnaden af de redan påbörjade

jagarna dels till påbörjande af nybyggnaden af en jagare.

Beträffande nyanskaffning af torpedbåtar erinrar marinförvaltningen

i sin underdåniga skrifvelse den 28 september 1906 därom, att enligt

1901 års sjökrigsmaterielkommittés betänkande och förslag vid 1908

års slut borde finnas färdiga 32 l:a klass torpedbåtar och 26 2:a klass

torpedbåtar, samt att, för att vid sagda tid kunna uppnå detta antal,

erfordrades, att, utöfver det antal dylika båtar, till hvilkas påbörjande

eller byggande 1906 års Riksdag beviljat medel, ytterligare 5 l:a klass

och 4 2:a klass torpedbåtar nybyggdes.

Beträffande anskaffningskostnaden för torpedbåtar har marinförvaltningen

meddelat dels att de från inhemska verkstäder inkomna

anbud å nybyggnad af l:a och 2:a klass torpedbåtar, hvartill 1906 års

Riksdag beviljat medel, befunnits vara högre än som beräknades, dels

att kostnaden för de torpedbåtar, hvilka anbefallts till byggande vid

flottans varf, äfven torde komma att betinga eu högre än beräknad

^byggnadskostnad, hvadan ämbetsverket såge sig nödsakadt att begära

förhöjning af det anslagsbelopp, som tidigare ansågs tillräckligt för

afslutande af nybyggnaden af dessa torpedbåtar äfvensom att beräkna

förhöjd anskaffningskostnad för de torpedbåtar, för hvilkas nybyggnad

marinförvaltningen nu tillstyrkte fiskande af medel. Denna förhöjda

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

anskaffningskostnad hade beräknats för en l:a klass torpedbåt till

435.000 kronor i stället för år 1905 beräknade 385,000 kronor och fölen

2:a klass torpedbåt till 234,000 kronor i stället för år 1905 beräknade

230.000 kronor, därvid förutsatts, att alla fartygen försåges med två

utredningar artilleriammunition och full utredning torpeder.

På grund af hvad sålunda anförts har marinförvaltningen ansett,

att hos innevarande års Riksdag borde äskas på extra ordinarie stat

för år 190S

dels andra hälften af erforderliga beloppet för

nybyggnaden af de två påbörjade jagarna med kronor 1,262,000: —

dels, för påbörjande af nybyggnaden af en jagare,

hälften af totala medelsbekofvet med..................... » 643,000: —

dels till fortsatt nybyggnad och afstötande af 6 l:a

klass torpedbåtar................................................... » 1,455,000: —

dels, för påbörjande af 5 l:a klass torpedbåtar,

hälften af totala anskaffningskostnaden med...... » 1,087,500: —

dels ock totala anskaffningskostnaden för 4 2:a

klass torpedbåtar med ............................................... » 936,000: —

eller för anskaffning af jagare och torpedbåtar

sammanlagdt ................................................................ kronor 5,383,500: —

Härvid vill jag till en början anmärka, dels att under år 1906 de

fyra äldsta l:a klass torpedbåtarna öfverflyttats till 2:a klass, dels att

i det i sammanhang med 1906 års försvarsplans afgifvande af chefen

för flottans stab afgifna förslag till flottans utveckling under perioden

1908—1913 någon ytterligare nybyggnad af 2:a klass torpedbåtar ansetts

icke böra ifrågasättas under samma period.

Af denna anledning, och då i allt fall behofvet af 2:a klass torpedbåtar

ej är af så trängande beskaffenhet som behofvet af ökadt

antal jagare* och l:a klass torpedbåtar, torde för närvarande några

medel icke böra afses för anskaffning af 2:a klass torpedbåtar.

Däremot och med särskild hänsyn till att, på sätt jag förut nämnt,

nyanskaffning af pansarfartyg tills vidare lärer få uppskjutas, anser jag

det nödvändigt att under tiden påskynda anskaffandet af de för vårt

sjöförsvar så förträffliga och viktiga jagarna äfvensom af l:a klass torpedbåtar.

Fördenskull bör enligt min åsikt nu hos Riksdagen äskas

s. 117 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6. 117

dels till fullbordande af de redan påbörjade

två jagarna..................................................................... kronor 1,262,000: —

och sex l:a kl. torpedbåtarna........................... » 1,455,000: —

dels till påbörjande af ytterligare

två jagare ........................................................................ » 1,286,000: —

och sex l:a kl. torpedbåtar ........................................ » 1,305,000: —

eller för anskaffning af jagare och torpedbåtar

sammanlagdt............................................................ kronor 5,308,000: —

Då det synes mig önskvärdt, att vår flotta vinner egen erfarenhet

om lämpligheten af att till framdrifvande af torpedbåtar använda turbinmaskineri,

är det min afsikt att föreslå Kungl. Maj:t, det en af de l:a

klass torpedbåtar, till hvilkas påbörjande medel enligt min åsikt nu

böra äskas, skall förses med dylikt maskineri. Någon ökning i det

ifrågasatta anslagets belopp torde för sådant ändamål icke blifva behöflig.

Marinförvaltningen har föreslagit att för nyanskaffande af undervattensbåtar

måtte äskas ett extra ordinarie anslag för år 1908 å

1,000,000 kronor.

Då enligt numera vunnen erfarenhet undervattensbåtförsvaret bör

utgöra ett synnerligen viktigt led i vårt sjöförsvar, anser jag att för

stärkande af detta bör för år 1908 anvisas det af marinförvaltningen

föreslagna beloppet, 1,000,000 kronor, att användas i enlighet med de

förslag om nyanskaffning af undervattensbåtar, hvilka torde få Riksdagens

vederbörande utskott tillhandahållas.

Under titeln nyanskaffning af krigsfartygsmateriel bör sålunda, enligt

min åsikt, på extra stat för år 1908 äskas

för fullbordande af arbetet å två jagare ................. kronor 1,262,000: —

» påbörjande af två jagare ..................................... » 1,286,000: —-

» fullbordande af arbetet å sex l:a kl. torpedbåtar

.................................................................. » 1,455,000: —

n påbörjande af sex l:a kl. torpedbåtar .............. » 1,305,000: —

» undervattensbåtförsvaret.......................................... » 1,000,000: —

eller tillhopa kronor 6,308,000: —

För att, liksom under de senare åren ägt rum, kunna lämna Riksdagen

kännedom om de kostnader, Indika, utöfver utgifterna för själfva

anskaffandet af ett nytt fartyg, måste blifva en följd af detsammas

införlifvande med svenska flottan, har jag anmodat marinförvaltningen

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Statsutskottets Utlutande N:o 6.

Utskottets

yttrande.

att, med ledning af chefens för flottans stab förutnämnda skrifvelse den

8 december 1906 angående behofvet af stampersonal å nytillkommande

fartyg, utföra beräkning å nämnda kostnader. Till svar härå har

marinförvaltningen i skrifvelse den 28 i samma månad inkommit med de

begärda uppgifterna, af hvilka framgår, att de årliga kostnaderna å de

ordinarie anslagen till aflöning, beklädnad, natur aunderhåll, flottans

nybyggnad och underhåll samt flottans öfningar uppgå till sammanlagdt

190,910 kronor för två jagare och 214,292 kronor för sex l:a klass

torpedbåtar.

Beträffande motsvarande kostnad för af mig föreslagen förstärkning

i undervattensbåtförsvaret torde äfvenledes uppgift få tillhandahållas

Riksdagens vederbörande utskott.»

Med hänsyn till öfriga stora anslagsbehof såväl under denna som

under andra hufvudtitlar har utskottet funnit kostnaden för nyanskaffning

af krigsfartygs materiel böra för nästkommande år i någon mån

begränsas. Dock har utskottet icke velat motsätta sig Kungl. Mapts

nu ifrågavarande framställning i hvad densamma afser anvisande af

medel till fullbordande af arbetet å redan påbörjade två jagare och sex

l:a klass torpedbåtar, utan finner utskottet den åsyftade kostnadsminskningen

böra åstadkommas genom inskränkning af det antal krigsfartyg,

till hvilkas påbörjande Kungl. Maj:t äskat medel. Det synes föreligga

så mycket större skäl till varsamhet vid anskaffandet af nya krigsfartyg,

som hvarje nytt sådant fartyg, så snart det blifvit inrangeradt

i flottan, medför betydande årliga kostnader för bemanning, underhåll

och öfningar. Härtill kommer, att på grund af det stora antalet vakanser

i manskapsklassen svårighet förefinnes att väl bemanna de fartyg,

som redan nu finnas färdiga, hvilket förhållande ytterligare talar för

försiktighet vid nyanskaffning af fartygsmateriel.

Hvad då först angår nyanskaffningen af jagare synes det utskottet,

att denna icke torde böra utsträckas utöfver hvad som erfordras för

att vid 1908 års slut må finnas färdiga eller påbörjade det antal af

dylika fartyg, som 1901 års sjökrigsmaterielkommitté ansett då böra

förefinnas. För ernående af detta resultat erfordras, enligt hvad statsrådsprotokollet

ger vid handen, att medel för år 1908 anvisas för påbörjande

af en ny jagare.

Då från sakkunnigt håll uttalats den åsikten, att hvarje division af

torpedbåtar, bestående af fyra fartyg, borde vara sammansatt af fartyg

af samma typ, och att vid nyanskaffning af torpedbåtar helst en division

dylika fartyg borde samtidigt byggas, har utskottet ansett, att

s. 119 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

119

under 1908 borde påbörjas endast fyra torpedbåtar i stället för sex.

såsom Kungl. Maj:t föreslagit. Med hänsyn till hvad departementschefen

i sådant afseende anfört, har utskottet icke funnit anledning

till erinran mot att en af dessa båtar förses med turbinmaskineri.

Hvad slutligen vidkommer undervattensbåtförsvaret, anser sig utskottet

på grund af inhämtade upplysningar i ämnet böra tillstyrka

beviljandet af det anslagsbelopp, Kungl. Maj:t äskat för stärkande af

detta försvar.

Utskottet anser alltså, att för år 1908 å ifrågavarande anslagstitel

bör anvisas:

dels andra hälften af erforderliga beloppet för nybyggnaden af de

två påbörjade jagarna med .................................... kronor 1,262,000: —

dels, för påbörjande af nybyggnaden af en

jagare, hälften af totala medelsbehofvet med...... » 643,000: —

dels till fortsatt nybyggnad och afsilande

af 6 l:sta klass torpedbåtar....................................... » 1,455,000: —

dels, för påbörjande af nybyggnaden af 4

l:sta klass torpedbåtar, hälften af totala anskaffningskostnaden

med..................................................... » 870,000: —

dels och för undervattensbåtförsvaret ............ » 1,000,000: —

eller tillhopa kronor 5,230,000: —

På grund af det anförda hemställer utskottet

att Riksdagen må på det sätt bifalla Kungl. Maj:ts

ifrågavarande framställning, att Riksdagen på extra

stat för år 1908 till nyanskaffning af krigsfartygsmateriel

beviljar ett anslag å 5,230,000 kronor.

Ändring af 3:e klass pansarbåtarna Hildur, Björn och Gerda.

22:o) Under punkt 20 af denna hufvudtitel har Kungl. Maja föreslagit

Riksdagen att till ändring af 3:e klass pansarbåtarna Hildur

Björn och Gerda bevilja ett anslag af 600,000 kronor och däraf på

extra stat för år 1908 anvisa ett belopp af 300,000 kronor.

Departementschefen har härom till åberopade statsrådsprotokollet

yttrat följande:

Ändring af

3:e kl. pansarbåtarna

Hildnr, Björn

och Gerda.

[20.]

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

»I underdånig skrifvelse den 10 september 1897 framhöll marinförvaltningen

behofvet däraf, att den påbörjade ändringen af 3:e klass

pansarbåtar i ändamål att förse dem med modernt snabbskjutande artilleri,

hvilken ändring då var afslutad å ett af dessa fartyg och påbörjad å

ett annat, finge fortgå; och af det utaf 1898 års riksdag beviljade extra

anslag till krigsfartygsmateriel anvisade Kungi. Maj:t, i enlighet med

hvad dåvarande departementschefen i sitt anförande till statsrådsprotokollet

den 14 januari 1898 föreslagit beträffande användningen af nyssnämnda

anslag, genom nådigt bref den 20 maj samma år ett belopp

af 125,000 kronor för ifrågavarande ändamål.

Af flottans 7 pansarbåtar af 3:e klass — Hildur, Gerda, Ulf, Björn,

Berserk, Sölve och Folke — hafva med hittills tillgängliga medel tre

kunnat moderniseras, nämligen Berserk, Ulf och Sölve. För ytterligare

två, Folke och Hildur, äro bestyckning och ammunition anskaffade, hvarjämte

Folke är förlagd under ombyggnad, som beräknas kunna bestridas

med tillgängliga medel.

Uti sin underdåniga skrifvelse den 24 september 1901 angående

utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel för år 1903 framhöll

marinförvaltningen angelägenheten af att ombyggnaden af Hildur, Björn

och Gerda, hvilken ombyggnad af varfschefen vid flottans station i

Stockholm hade beräknats medföra en kostnad af 297,000 kronor, genomfördes

på kortare tid än som skulle därför åtgå, i händelse kostnaderna

för ombyggnadsarbetet skulle bestridas af anslaget till flottans

nybyggnad och underhåll, och uttalade marinförvaltningen därvid den

åsikt, att af Riksdagen borde äskas nyssnämnda belopp, ökadt med kostnaden

för artilleri med utredningar till Björn och Gerda, hvilken beräknats

till 212,000 kronor, eller tillhopa 509,000 kronor.

Af hänsyn till andra, mera trängande anslagsbehof ansåg dåvarande

departementschefen sig emellertid icke kunna tillstyrka Kungl. Maj:t att

till 1902 års riksdag aflåta proposition i ämnet.

I anledning af förnyad framställning från marinförvaltningen angående

ändring af ifrågavarande pansarbåtar aflät Kungl. Maj:t nådig

proposition till 1903 års riksdag om beviljande af anslag till ändring

af pansarbåten Hildur. Denna Kungl. Maj:ts framställning vann dock

icke Riksdagens bifall.

Marinförvaltningen har sedermera åren 1903, 1904 och 1905 gjort

förnyade underdåniga framställningar i ämnet, men hafva dessa icke

föranledt någon Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen.

Nu har marinförvaltningen i sin underdåniga skrifvelse den 28

september 1906, med hänvisning till sina föregående underdåniga skrif
-

s. 121 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

121

velser i ämnet, ånyo framhållit angelägenheten af att ombyggnaden

af 3:e klass pansarbåtar genomfördes. Därvid har marinförvaltningen med

afseende å dels stegrade pris å materialier och arbete, dels af ämbetsverket

föreslagen ökning af bestyckningen för hvardera af pansarbåtarna Björn

och Gerda med ytterligare en 57 mm. kanon beräknat den förut till

297,000 kronor beräknade kostnaden för de ifrågavarande 3 fartygens

ombyggnad» till ............................................................... kronor 330,000: —

och den för artilleriet med tillhörande två utredningar

ammunition för Björn och Gerda förut till 212,000

kronor beräknade kostnaden till ............................. » 270,000: —

Summa kronor 600,000: —

Med hänsyn till andra viktiga anslagskraf bär ämbetsverket ansett

sig icke böra nu föreslå äskande på eu gång af hela det belopp, som

erfordrades för ifrågavarande pansarbåtars försättande i tidsenligt skick,

utan hemställt allenast, att Kungl. Maj:t täcktes hos nästa riksdag

äska för påbörjande af ändring af 3:e klass pansarbåtarna Hildur, Björn

och Gerda ett extra ordinarie anslag för år 1908 af 300,000 kronor.»

På grund af hvad till statsrådsprotokollet i denna fråga anförts

och då, enligt hvad utskottet inhämtat, ifrågavarande fartyg efter förändringens

vidtagande komma att blifva synnerligen lämpliga för det

ändamål, till hvilket de äro afsedda, samt byggandet af nya fartyg för

samma ändamål skulle draga en kostnad af flerfaldigt högre belopp än

det här begärda anslaget, har utskottet funnit sig böra biträda Kungl.

Maj:ts framställning om medels beviljande för ändring af ofvanuämnda

3:e klass pansarbåtar. Utskottet bär dock ansett, att anslaget lämpligen

borde kunna fördelas på tre år i stället för, såsom Kungl. Maj:t

föreslagit, på två år, och hemställer alltså,

att Riksdagen må till ändring af 3:e klass pansarbåtarna

Hildur, Björn och Gerda bevilja ett anslag af

600,000 kronor och häraf på extra stat för år 1908

anvisa ett belopp af 200,000 kronor.

Bill. till Riksd. Prof. 1007. 4 Samt. 1 Afd. fl Höft.

16

Utskottets

yttrande.

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Artilleri- och

torpedmateriel

för strids fartygen

m. m.

[21.]

Artilleri- och torpedmateriel för stridsfartygen m. m.

23:o) Kungi. Maj:t har under femte hufvudtiteln vidare föreslagit

Riksdagen

dels att på extra stat för år 1908 bevilja:

till skjutförsök och inskjutning af kanoner 30,000 kronor;

till anskaffning af tubkanoner för kanoner tillhörande vissa pansarbåtar

59,200 kronor;

till anskaffande af torpeder i reserv 300,000 kronor;

till försök med torped- och gnistsignalmateriel 10,000 kronor;

dels att af det utaf 1905 års lagtima Riksdag beviljade anslag för

komplettering af fartygs och fästningars ammunitionsförråd med modern

artilleriammunitionsutredning å 827,750 kronor anvisa på extra stat för

år 1908 återstående tredjedelen eller 275,916 kronor;

dels att af det utaf 1906 års Riksdag beviljade anslag för anskaffning

af orderapparater och af''ståndsmätare å 208,000 kronor anvisa på

extra stat för år 1908 återstående ännu icke anvisade beloppet, 104,000

kronor;

dels ock att af det utaf samma Riksdag beviljade anslag för anskaffning

af kanoner i reserv å 608,000 kronor anvisa på extra stat för år

1908 ett belopp af 203,000 kronor.

Rörande denna framställning har departementschefen till statsrådsprotokollet

yttrat följande:

»För hvart och ett af åren 1904, 1905 och 1906 har af Riksdagen

beviljats 30,000 kronor till skjutförsök och inskjutning af kanoner.

För år 1907 beviljades för enahanda ändamål 37,000 kronor, dåra!

ett belopp af 7,000 kronor afsåga för anskaffning af en tubkanon för

gröfre kusthaubitser.

I sin underdåniga skrifvelse den 28 september 1906 har marinförvaltningen

hemställt, att, då det belopp, som för år 1908 erfordrades för

skjutförsök och inskjutning af kanoner, icke kunde beräknas lägre än

30,000 kronor eller det belopp, hvarmed anslag för ändamålet under

hvart och ett af åren 1904—1906 utgått, för år 1908 måtte äskas ett

anslag af 30,000 kronor för sagda ändamål.

Till denna marinförvaltningens framställning får jag tillstyrka bifall.

1905 års lagtima riksdag beviljade ett belopp af 827,750 kronor

för komplettering af fartygs och fästningars ammunitionsförråd med modern

ammunitionsutredning. Dåvarande chefen för sjöförsvarsdepartementet

s. 123 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

123

förklarade sig, på sätt framgår af hans yttrande i ämnet till statsrådsprotokollet

den 14 januari 1905, anse, att ifrågavande anskaffning

kunde fördelas på tre år. I enlighet med Kungl. Maj:ts i öfverensstämmelse

härmed gjorda framställningar hafva för hvart och ett af

åren 1906 och 1907 anvisats en tredjedel af det beviljade beloppet

eller 275,917 kronor.

Marinförvaltningen har nu hemställt, att af innevarande års riksdag

måtte äskas återstående tredjedel af ifrågavarande belopp med

275,916 kronor.

Till denna ämbetsverkets framställning får jag tillstyrka bifall.

För anskaffning af orderapparater och afständsmätare beviljade 1906

års riksdag, uppå framställning af Kungl. Maj:t, ett anslag af 208,000

kronor och anvisade däraf på extra stat för år 1907 ett belopp af

104.000 kronor.

I öfverensstämmelse med marinförvaltningens förslag hemställer

jag om äskande hos innevarande års riksdag af återstoden af det sålunda

beviljade beloppet eller 104,000 kronor.

För anskaffning af kanoner i reserv beviljade 1906 års riksdag,

på Kungl. Maj:ts framställning, ett anslag af 608,000 kronor och

anvisade däraf på extra stat för år 1907 ett belopp af 203,000 kronor.

Marinförvaltningen har nu hemställt, att af innevarande års riksdag

måtte äskas ytterligare en tredjedel af det beviljade beloppet eller

203.000 kronor.

Till denna ämbetsverkets framställning tillstyrker jag bifall.

Samtliga pansarbåtar af l:a klass med undantag af Oden, Thor

och Niord hafva för närvarande tubkanoner af modern konstruktion för

såväl det svåra som det medelsvåra artilleriet. Förutom dessa tre pansarbåtar

sakna äfven samtliga fem torpedkryssare dylika tubkanoner.

Då det emellertid visat sig, att tubkanoner äro af största betydelse

för personalens utbildning och då man genom tubkanonernas användande

erhåller en god öfning för betydligt billigare pris, än om

pjäsernas egen ammunition skulle användas, och de större pjäserna

härigenom icke utsättas för slitning, har marinförvaltningen, enligt hvad

ämbetsverket anfört i sin underdåniga skrifvelse den 28 september 1906,

hemställt, att tubkanoner måtte anskaffas för, bland annat, pansarbåtarna

Oden, Thor och Niord samt för fem torpedkryssare, hvilken anskaffning

skulle medföra en kostnad af 87,200 kronor.

1 likhet med marinförvaltningen anser jag tubkanoner böra anskaffas

för nämnda pansarbåtar, hvaremot med anskaffningen af tubkanoner

för kryssarna torde böra anstå. Kostnaden för tubkanoner för

s. 124 Kontrollera mot PDF

124 Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

pansarbåtarna komme att uppgå till 59,200 kronor. Jag får fördenskull

i underdånighet tillstyrka, att Ivungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att till anskaffning af tubkanoDer för kanoner tillhörande vissa pansarbåtar

bevilja på extra stat för år 1908 ett anslag af 59,200 kronor.

I sin underdåniga skrifvelse den 29 september 1905 hemställde

marinförvaltningen, det täcktes Kung!. Maj:t hos Riksdagen äska ett

belopp af 400,000 kronor till anskaffning af torpeder, afsedda att utfylla

flottans förråd med det antal torpeder, som ansågs erforderligt.

Emellertid ansåg Kungl. Maj:t, att med beviljande af medel för anskaffande

af ytterligare torpeder kunde, då inskränkningar i anslagsäskandena

vore af nöden, anstå till ett följande år.

Uti sin underdåniga skrifvelse den 28 september 1906 har marinförvaltningen

anmält, att samma behof, som föregående år förelåg,

fortfarande kvarstod, men därvid till undvikande af otydlighet tillika

framhållit, att det här icke vore fråga om brist på torpeder i den mening,

att befintliga förråd skulle innehålla ett mindre antal torpeder,

än gällande utredningsreglementen bestämde, ty så vore icke förhållandet,

alldenstund, sedan nu under tillverkning varande torpeder blifvit

levererade, förråden komme att utvisa öfverskott i förhållande till de genom

utredningsreglementet bestämda kvantiteterna.

Såsom särskilda anledningar att öka förrådet af torpeder har marinförvaltningen

anfört, dels att erfarenheten antyder, att förbrukningen

af torpeder under krig lätt antager en omfattning, som hos oss icke

varit vid utredningsreglementenas fastställande förutsedd, och att torpedutredningarna

på den grund torde, åtminstone beträffande vissa fartygstyper,

få anses vara särdeles knappa, dels att utredningsreglementet

icke upptager någon torpedreserv för torpedskolans öfningar, utan

att vid torpedskolan i allmänhet användas torpeder, som äro afsedda

för särskilda fartyg, hvarigenom dessa fartygs utredningar rubbas.

Förutom det att de torpeder, som användts för denna skolas öfningar,

efteråt borde öfverses och sålunda icke vore tillgängliga för respektive

fartyg, inträffade det, att torpeder under öfningsskjutning stundom ådroges

sådana skador, att de blefve för längre tid obrukbara. Icke mindre

än 4 torpeder hafva anmälts så skadade under 1906 års torpedskoleöfningar.

Äfven förlorades årligen ett mindre antal torpeder,

som måste ersättas. Af dessa skäl äfvensom för att ersätta äldre torpeder

har marinförvaltningen ansett nödigt att fortgå på torpedanskaffningens

väg, hvarvid, då de äldre 2:a klass torpedbåtarna ganska snart

måste utrangeras såsom krigsfartyg, något anslag för anskaffande af

reservtorpeder för dessa fartyg icke ansetts böra beräknas. Marinför
-

s. 125 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

125

valtningen liar fördenskull föreslagit, att Kungl. Maj:t ville lios nästa

riksdag äska ett anslag af 300,000 kronor å extra ordinarie stat till

anskaffande af 38- och 45 cm. torpeder i reserv.

Det af marinförvaltningen sålunda framhållna behofvet är, såsom de

af ämbetsverket anförda skäl visa, af sådan vikt, att medel synas mig böra

snarast ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för detsammas fyllande,

hvadan jag finner mig böra tillstyrka bifall till denna marinförvaltningens

hemställan.

Af 1904, 1905 och 1906 års Riksdagar hafva beviljats extra ordinarie

anslag af 10,000 kronor för försök med torped- och gnistsignalmateriel.

Då, enligt hvad marinförvaltningen i sin underdåniga skrifvelse

den 28 september 1906 förmält, jämväl för år 1908 erfordras lika belopp såväl

för profskjutningar med torpeder och utförande af öfriga med ifrågavarande

materiel årligen erforderliga försök som ock för profvande af

nya uppfinningar och förbättringar, lärer, på sätt marinförvaltningen

tillika hemställt, äfven för år 1908 ett anslag af 10,000 kronor böra

anvisas för ifrågavarande ändamål.))

Utskottet, som icke haft något att erinra mot hvad Kungl. Maj:t

under ''förevarande punkt föreslagit får, under åberopande af hvad utskottet

i särskildt utlåtande anför i fråga om anslaget till anskaffning af orderapparater

och afståndsmätare, hemställa,

att Riksdagen:

Do) på extra stat för år 1908 beviljar

a) till skjutförsök och inskjutning af kanoner

30.000 kronor,

b) till anskaffning af tubkanoner för kanoner tillhörande

vissa pansarbåtar 59,200 kronor,

c) till anskaffande af torpeder i reserv 300,000

kronor, och

d) till försök med torped och gnistsignalmateriel

10.000 kronor;

2:o) af det utaf 1905 års lagtima Riksdag beviljade

anslag för komplettering af fartygs och fästningars

ammunitionsförråd med modern artilleriammunitionsutredning

å 827,750 kronor anvisar på extra stat för

år 1908 återstående tredjedelen eller 275,916 kronor;

3:o) af det utaf 1906 års Riksdag beviljade anslag

för anskaffning af orderapparater och afstånds
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Min- och

telefonmateriel

för flottan.

[22.]

126. Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

mätare å 208,000 kronor anvisar på extra stat för år 1908

återstående ännu icke anvisade beloppet, 104,000 kronor;

samt

4:o) af det utaf samma Riksdag beviljade anslagför

anskaffning af kanoner i reserv å 608,000 kronor

anvisar på extra stat för år 1908 ett belopp af 203,000

kronor.

Min- och telefonmateriel för flottan.

24:o) Uti punkt 22 af förevarande hufvudtitel har Kungl. Maj:t

föreslagit Riksdagen

dels att bevilja till ändring och komplettering af skär går dstelefonmateriel

ett anslag af 156,000 kronor och däraf på extra stat för år

1908 anvisa ett belopp af 78,000 kronor;

dels att till minväsendets utveckling bevilja på extra stat för år

1908 ett anslag af 20,000 kronor;

dels ock att för anskaffning af handminmateriel bevilja pa extra

stat för år 1908 ett anslag af 302,500 kronor.

Departementschefen har härom till statsrådsprotokollet anfört följande:
»Erfarenheterna

från senaste sjökrigshändelser äfvensom från öfningar

såväl i vårt land som i utlandet hafva med all tydlighet ådagalagt

vikten af att kunna upprätta och vidmakthålla snabba och, framförallt,

pålitliga förbindelser mellan olika delar af en sjöstyrka äfvensom

med olika myndigheter och organisationer snart sagdt öfver hela landet.

Genom användandet af den så kallade skärgårdstelefonmaterielen

kan detta numera i hög grad underlättas.

Vid de försök, som utförts af en utaf marinförvaltningen med

stöd af nådig generalorder den 7 april 1903 utsedd kommission för

pröfning af denna materiel, har dock, enligt hvad marinförvaltningen

anfört i sin underdåniga skrifvelse den 28 september 1906, dels påvisats

en del brister, som hittills vidlådt densamma och hvilka kräfde snar

rättelse, dels ock föreslagits nya konstruktioner af bårar, axlar och

vefvar, ny modell på kabel, användandet af däfvert vid upptagningen

af sådan kabel samt ett nytt sätt för skarfning af telefonkabel; och

hafva dessa förslag af marinförvaltningen blifvit godkända. För att

genomföra de sålunda föreslagna ändringarna och därigenom bringa

s. 127 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

127

den nu befintliga skärgårdstelefonmaterielen i fullt tidsenligt skick erfordrades

ändring af nu för flottans fartyg afsedda telefonapparater,

kabelrullar och bårar; och har kostnaden härför beräknats till omkring

10,330 kronor.

Denna materiel har emellertid visat sig till kvantiteten otillräcklig.

Enligt i marinförvaltningen uppgjord beräkning erfordras för ändring

och nyanskaffning af dylik materiel i rundt tal 156,000 kronor,

i hvilket belopp ingår kostnaden för, bland annat, telefonapparater

med 7,750 kronor samt kablar jämte rullar och bårar med omkring

127,700 kronor.

Marinförvaltningen har därför hemställt om äskande hos Riksdagen

af ett anslag för ändamålet å 156,000 kronor, därvid emellertid ämbetsverket,

då genomförandet af dessa ändringar och nyanskaffningar,

huru trängande behofvet däraf än vore, likväl sannolikt komme att

kräfva längre tid än ett år, ansett det vara tillräckligt, att för år 1908

anvisades endast hälften af nyssnämnda summa eller ett belopp af

78,000 kronor.

På de af marinförvaltningen anförda skäl och då jag ej funnit något

att erinra mot de af marinförvaltningen gjorda beräkningar rörande kostnaden

för ifrågavarande ändringar och nyanskaffningar, får jag tillstyrka

bifall till förevarande framställning.

Vid riksdagarna 1892 och 1895 beviljades på extra ordinarie stat

för undersökningar och utredningar beträffande minväsendet hvartdera

året 10,000 kronor.

Sedan denna tid befanns anslag för detta ändamål icke behöfligt

intill dess marinförvaltningen år 1905 hemställde, att af en då uppkommen

besparing 12,209 kronor 22 öre måtte ställas till Kungl. Maj:ts

disposition för minväsendets utveckling, hvilken hemställan sedermera,

på förslag af Kungl. Maj:t, 1906 års Riksdag biföll.

Uti sin underdåniga skrifvelse den 28 september 1906 anför nu

marinförvaltningen, att då nyssnämnda belopp med säkerhet torde helt

och hållet för ändamålet åtgå under år 1907, därmed skulle afstanna de

för minvapnet så viktiga undersökningar och försök, hvilka under den

närmaste framtiden i rätt stor skala torde erfordras för tillgodogörande

af erfarenheterna från senaste krig och krigsöfningar äfvensom för en

tillfredsställande utveckling af den för försvaret af våra hamninlopp

och skärgårdar så oumbärliga minmaterielen, såvida icke medel härför

kunde af Kungl. Maj:t disponeras äfven under år 1908.

Ett utan afbrott fortgående studium af hithörande frågor vore nödvändigt,

och då, såvidt nu kunde förutses, ett sådant studium icke

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

skulle kunna gifva positiva resultat utan en del resor, sprängningsförsök

och försökstillverkningar, ansåge marinförvaltningen, som uppskattat

behofvet af anslag för detta ändamål för år 1908 till 20,000 kronor,

nödvändigt, att af nästkommande Riksdag äskade sett särskildt anslag å

extra ordinarie stat för år 1908 af 20,000 kronor, att ställas till Kungl.

Maj:ts förfogande för minväsendets utveckling.

Då det är af synnerlig vikt, att de pågående försöken till åstadkommande

af förbättring i vår minmateriel fortsättas jämväl under år

1908, hemställer jag om bifall till marinförvaltningens framställning i

detta afseende.

Uti särskild underdånig skrifvelse den 28 september 1906 af hemlig

natur har marinförvaltningen hemställt, att Kungl. Maj:t ville föreslå

1907 års Riksdag att för anskaffning af handminmateriel bevilja ett anslag

af 916,500 kronor.

Någon redogörelse i afseende å behofvet af ifrågavarande anslag

lärer icke lämpligen nu böra lämnas, utan torde de frågan rörande

handlingar få tillhandahållas Riksdagens vederbörande utskott.

Jag anser mig emellertid nu böra föreslå äskande af ett anslag å

allenast 302,500 kronor för ifrågavarande ändamål.?>

Utskottet, som med hänsyn till hvad departementschefen här ofvan

anfört och på grund af utskottet tillhandakomna upplysningar ansett

sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts under denna punkt gjorda framställningar,

föreslår alltså,

att Riksdagen må

l:o) till ändring och komplettering af skärgårdstelefonmateriel

bevilja ett anslag af 156,000 kronor

och däraf på extra stat för år 1908 anvisa ett belopp

af 78,000 kronor,

2:o) till minväsendets utveckling bevilja på extra

stat för år 1908 ett anslag af 20,000 kronor, samt

3:o) för anskaffning af handminmateriel bevilja

på extra stat för år 1908 ett anslag af 302,500 kronor.

Beklädnad åt sjöbeväringen.

Beklädnad åt 25:o) Kungl. Maj:t har under denna hufvudtitel vidare föreslagit

sjöbeväringen. Riksdagen

[23.]

s. 129 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

129

att för anskaffande af beklädnad åt sjöbeväringen bevilja ett anslag

af 938,000 kronor och däraf på extra stat för år 1908 anvisa ett belopp

af 234,500 kronor.

I denna fråga har departementschefen till åberopade statsrådsprotokollet

anfört följande:

»Stationsbefälhafvaren vid flottans station i Karlskrona har i en af

marinförvaltningen öfverlämnad skrifvelse till ämbetsverket den 21

februari 1906 anmält behofvet af tillökning af sjöbeväringens beklädnadsförråd

och därvid öfverlämnat af förvaltningsdirektionen i ämnet

verkställd utredning och afgifvet förslag samt tillkännagifvit, att beväringsbefälhafvaren,

i ärendet hörd, till alla delar instämt i berörda

förslag.

Utredningen gifver vid handen, att Karlskrona stations förråd af

beklädnad för värnpliktige, utgörande 2,737 vanliga ställ, med undantag

för i stället ingående skor, strumpor och stöflar, af hvilka persedlar

funnos respektive 2,000, 2,337 och 2,450 ställ, samt 550 ställ tilläggspersedlar

för eldare och 126 ställ för handtverkare, numera visat sig

otillräckligt att motsvara beklädnadsbehofvet för de inryckande beväringskontingenterna.

Exempelvis anföres, hurusom föregående år till

bruk utlämnats mellan 1,700 och 1,800 ställ vanlig beklädnad jämte

450 ställ tilläggspersedlar för eldare och handtverkare, hvilken beklädnad

till största delen ej till förrådet återleverades förr än i slutet af

oktober, och att till följd häraf stora svårigheter mött att under den

korta tiden af november och december månader få så stor del af denna

beklädnad tvättad, reparerad och kompletterad, som, utöfver de i förrådet

återstående 900 å, 1,000 ställen vanlig beklädnad, 300 å 400 ställ

skor och 600 å 700 ställ stöflar samt ett hundratal eldareställ, erfordrades

för att fullt nöjaktigt kunna bekläda den i början af därpå följande

januari inryckande beväringskontingenten. I detta sammanhang

betonades därjämte, att för ett nöjaktigt beklädande af 1,000 man beväring

erfordrades minst 1,500 ställ i beredskap, beroende på den

mängd olika storlekar åtminstone af vissa persedlar, som måste föras

i lager. Vidare framhålles svårigheten att på ett fullt nöjaktigt sätt

kunna med det vid beväringens olika inryckningstider nu i förråd

befintliga antalet ställ bekläda de olika beväringskontingenterna, och

hurusom vid den tid, då öfningstiden för värnpliktiga komme att utsträckas

till 300 dagar, svårigheten blefve ännu kännbarare därigenom,

att den beklädnad, som varit använd ena året, icke hunne tvättas,

repareras och kompletteras under den korta mellantid, som förflöte, tills

Bill. till Riksd. Prof. 1!)07. 4 Sami. I Afd. ti Häft. 17

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

beklädnaden följande år skulle komma att tagas i anspråk för det årets

värnpliktige.

Den ökning, som enligt beklädnadsintendentens, af förvaltningsdirektionen

tillstyrkta förslag ansåges böra tillföras sjöbeväringsbeklädnadsförrådet

vid Karlskrona station med hänsyn jämväl därtill, att ett

lager på 1,000 ställ beväringsbeklädnad ansåges ständigt böra hållas

klart och färdigt till användning, är i utredningen upptagen till sådan

storlek, att myckenheten vanliga ställ komme att utgöra 4,000, tilläggspersedlar

för eldare 1,000 ställ och för handtverkare 200 ställ, hvarjämte,

utöfver i ställen ingående hvita kalsonger af bomullsväf och

undertröjor af halfylle, 1,000 af hvardera persedelslaget ansåges böra

hållas i förråd med hänsyn till bestämmelsen om tilldelande åt beväringsmän

i visst fall af ett par kalsonger och en undertröja utöfver

hvad gällande beklädnadsstat för flottans beväring upptoge. Kostnaden

för en sådan tillökning var beräknad till 222,737 kronor 87 öre.

Emellertid har förvaltningsdirektionen, som jämväl ansett förrådets tillökning

snarast möjligt erforderlig och fäst uppmärksamheten därå, att

den sjöbeväringen enligt nu gällande föreskrifter tilldelade beklädnaden

redan med sjöbeväringens kortare öfningstid visat sig otillräcklig och

att detta förhållande måste blifva ännu mycket ogynnsammare under

den längre öfningstiden, ifrågasatt, om ej tillökningen borde ske i sådan

utsträckning, att sjöbeväringsman tilldelades samma beklädnad som den

vid sjömanskåren anställde under första tjänståret. En dylik ökning

i sammansättningen af ofvannämnda antal ställ skulle föranleda en ytterligare

kostnad af 181,050 kronor och alltså hela anskaffningskostnaden

enligt förvaltningsdirektionens förslag uppgå till 403,787 kronor 87

öre. Härvid har erinrats, att denna kostnad, för hvars beräknande

1906 års medelpris å persedlarna legat till grund, genom anlitande af

fångvården för tillverkning af beklädnadspersedlar, torde kunna nedbringas

med innemot 20 % till 323,030 kronor 30 öre, hvadan hela

anskaffningskostnaden ansetts kunna beräknas till i afrundadt tal 325,000

kronor. I enlighet med detta förvaltningsdirektionens förslag, uti hvilket

jämväl beväringsbefälhafvaren vid stationen instämt, har stationsbefälhafvaren

tillstyrkt ökning af sjöbeväringsbeklädnaden vid stationen.

Af nämnda beträffande Karlskrona station framställda kraf fann

sig marinförvaltningen föranlåten att från stationsbefälhafvaren vid flottans

station i Stockholm infordra förslag jämte kostnadsberäkning beträffande

ej mindre den ökning af stationens beväringsbeklädnadsförråd,

''som kunde befinnas erforderlig med hänsyn till att under år 1909 sjöbeväringens

öfningstid komme att utsträckas till 300 dagar, än äfven

s. 131 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

131

med anledning häraf möjligen erforderligt ökadt förrådsutrymme, därvid

stationsbefälhafvaren tillika borde taga under ompröfning, huruvida med

hänsyn till den ökade öfningstiden för sjöbeväringen förändringar ansåges

böra vidtagas i beklädnadsstaten för sådan beväring. I anledning

häraf och efter det marinförvaltningen tillhandahållit bemälde stationsbefälhafvare

en inom flottans stab på ämbetsverkets framställning upprättad

beräkning öfver flottans behof af värnpliktiga (ej inberäknadt de

till fästningstjänst inskrifne) i händelse af mobilisering åren 1908 och

1910, har stationsbefälhafvaren med skrifvelse den 28 augusti 1906

öfverlämnat en af förvaltningsdirektionen verkställd utredning i frågan

i dess helhet och af varfschefen i fråga om förrådsutrymmet.

Hvad angår frågan om tillökning af stationens beväringsbeklädnadsförråd

har förvaltningsdirektionen funnit sådan behöflig för att kunna

i händelse af mobilisering bekläda stationens värnpliktiga. Med ledning

af förenäranda beräkning öfver stationens behof af värnpliktiga vid mobilisering,

som utgjorde för år 1908 3,747 man och 3,823 man för år

1910, har direktionen beräknat beklädnadsbehofvet för ett medeltal af

3,800 man. För att emellertid kunna bekläda detta antal med passande

storlekar af beklädnaden har direktionen ansett beklädnadsställens antal

böra förhöjas med 10 % eller i rundt tal 4,200 ställ. Utöfver detta mobiliseringsbehof

skulle därjämte erfordras 1,200 ställ beklädnader för

den årligen till öfning inkallade beväringskontingenten, hvarigenom stationens

förråd af beklädnad för värnpliktiga skulle behöfva uppgå till

5,400 ställ, afsedda för 1,200 eldare, 100 handtverkare och 4,100 öfrige.

Med hänsyn till sjöbeväringsbeklädnadsförrådets nuvarande storlek eller

3,000 fullständiga ställ utom af skodon, hvaraf funnes 1,500 ställ skor

och 2,400 ställ stöfiar, skulle, för förrådets uppbringande till 5,400 fullständiga

ställ jämte tilläggspersedlar för eldare och handtverkare samt

kalsonger och undertröjor för användning i enlighet med föreskriften i

nådiga brefvet den 10 mars 1905, kostnaden enligt förvaltningsdirektionens

kostnadsförslag uppgå till 424,726 kronor 50 öre, hvilket belopp

dock genom de flesta persedlarnas tillverkning af fångvården

ansåges kunna nedbringas med omkring 15 %.

Marinförvaltningen har uti underdånig skrifvelse den 3 december

1906 anfört, hurusom ämbetsverket funnit frågan om ökning af stationernas

sjöbeväringsbeklädnadsförråd vara af synnerligen stor vikt och icke

tåla uppskof, då vid en till 300 dagar utsträckt öfningstid för de värnpliktiga

den nuvarande tillgången af beklädnadsställ i stationernas förråd

endast i ringa mån skulle medgifva beklädnad af värnpliktiga i

händelse af mobilisering.

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Ehuru, såsom marinförvaltningen redan i en tidigare underdånig skrifvelse

omförmält, beklädnadsstaten för flottans beväring torde böra underkastas

den förändring, hvilken föranleddes af den längre öfningstid, som

med år 1909 inträder för beväringen, och marinförvaltningen, med ledning

af de hos ämbetsverket föreliggande af stationsmyndigheterna afgifna

förslagen härom, hade för afsikt att inkomma med underdånigt

förslag till ändringar i beklädnadsstaten icke allenast för flottans beväring

utan äfven för sjömans- och skeppsgossekårerna samt ansett utredning

beträffande behofvet af dylika ändringar böra i ett sammanhang

verkställas, hade ämbetsverket dock ansett den viktiga frågan om beredande

af medel för ökning af stationernas beklädnadsförråd för värnpliktiga

icke kunna uppskjutas i afvaktan på, att till grund för beräkning

öfver medelsbehofvet för en sådan ökning skulle läggas den förändrade

beklädnadsstat, som kunde blifva fastställd.

Af de båda nämnda ökningsförslagen afsåge det af förvaltningsdirektionen

i Stockholm afgifna att bereda tillgång till erforderlig beklädnad

enligt nu gällande föreskrifter för mobiliseringsbehofvet af

värnpliktiga jämte den mindre kontingent af stationens värnpliktiga,

som fullgjorde sin öfningstjänstgöring, under det att Karlskrona stations

ökningsförslag endast afsåge att tillgodose det ökade behofvet af beklädnadsställ

för stationens värnpliktiga under öfningstjänstgöring.

Marinförvaltningen, som ansett en ökning för båda de ofvannämnda

ändamålen nödvändig och som, under förutsättning att gällande

föreskrifter om tilldelande af beklädnad åt värnpliktiga skola läggas

till grund för beklädnadsställens sammansättning, funnit det för Stockholms

station beräknade behofvet af 1,200 ställ beklädnader för fredsändamål

böra inskränkas till 1,000 ställ och i följd häraf denna stations

kostnadsförslag kunna nedsättas med 29,568 kronor till 395,158

kronor 50 öre, men i öfrigt icke haft något att vid förslaget erinra, har

inom sin intendentafdelning låtit verkställa beräkning öfver kostnaden

för den i enlighet med samma grunder för Karlskrona station behöfliga

ökningen af dess sjöbeväringsbeklädnadsförråd, som ansetts böra innehålla

6,07 5 fullständiga beklädnadsställ jämte tiliäggspersedlar för 1,200

eldare och 200 handtverkare samt vissa för konstitueradt underbefäl

föreskrifna persedlar, hvilka icke redan inginge i beklädnadsställen. I

afseende å denna beräkning har marinförvaltningen erinrat därom, att

enligt den af flottans stab lämnade uppgift å personalbehofvet åren

1908 och 1910 medeltalet för Karlskrona station utgjorde omkring 4,250

man, för hvilka med hänsyn jämväl till, att ett med 10 % för utpassningen

ökadt antal beklädnadsställ skulle behöfva finnas]'' förråd,4,675 ställ

s. 133 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:0 6.

133

beklädnader skulle utgöra förrådets mobiliseringsbehof. Härtill komine beklädnadsställ

för till öfning inkallade värnpliktiga, och har marinförvaltningen

ansett dessa böra upptagas till 1,400. Denna kostnadsberäkning,

vid hvars upprättande användts stationens medelpris å beklädnadspersedlar,

slutar på en summa af 550,763 kronor 92 öre. Motsvarande

siffror för Stockholmsförslagefr med den af marinförvaltningen angifna

minskning vore 395,158 kronor 50 öre, hvadan en ökning af båda stationernas

sjöbeväringsbeklädnadsförråd efter dessa grunder skulle betinga

ett sammanlagdt medelsbehof af 945,922 kronor 42 öre. Då

emellertid, såsom stationernas förvaltningsdirektioner uppgifvit, genom

användande af fångarbetet för tillverkning af flertalet af persedlar, i

den beräknade tillökningen nedsättning med 15 å 20 % i anskaffningskostnaden

kunde påräknas och gifvetvis i detta fall fångarbetet i största

möjliga utsträckning skulle komma att tagas i anspråk, skulle med

nedsättningens beräknande till 17 %, anskaffningskostnaden utgöra

785,115 kronor 61 öre eller i afrundadt, tal 786,000 kronor.

Då den utsträckta öfningstiden för värnpliktiga medförde behof af

ökning i antalet af vissa i beklädnadsstället ingående persedelslag, kunde

redan nu förutses, att det på ofvanstående beräkning grundade medelsbehofvet

för en ökning af beklädnadsställenas antal till ofvan angifna

myckenhet icke skulle blifva tillfyllest, och att således den nya beklädnadsstat,

som kunde komma att fastställas, skulle gifva anledning till ökadt

medelsbehof. För utrönande så vidt möjligt af detta ytterligare

medelsbehof har ämbetsverkets intendentafdelning upprättat och jämväl

öfverhimnat ett preliminärt förslag till beklädnadsstat för flottans beväring,

grundadt på af stationsmyndigheterna afgifna förslag, och med

ledning däraf beräknat kostnaden för eu ökning till ofvannämnda antal

ställ af båda stationernas sjöbeväringsbeklädnadsförråd. Denna beräkning

gåfve vid handen att med iakttagande af den prisnedsättning, som

genom fångarbetets användande kunde påräknas, det ytterligare medelsbehofvet

skulle uppgå till 152,000 kronor och ökningen i sin helhet

alltså betinga en ungefärlig kostnad af 938,000 kronor.

Den ifrågakomma ökningen af beväringsbeklädnadsförråden syntes

marinförvaltningen lämpligen böra successivt äga rum under en tidrymd

af fyra år, vid hvilket förhållande det syntes marinförvaltningen lämpligast,

att det högre medelsbeloppet eller 938,000 kronor hos Riksdagen

äskades på extra stat att utgå med en fjärdedel under hvartdera af åren

1908, 1909, 1910 och 1911.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har marinförvaltningen

hemställt, att Kung!. Maj:t täcktes hos instundande riksdag för anskaf
-

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Ökadt utrymme

för

Stockholms

stations

bekläd nadsförråd.

[24.]

fande af beklädnad åt sjöbeväringen äska ett extra ordinarie anslag

af 938,000 kronor och att däraf måtte för år 1908 anvisas en fjärdedel

med 234,500 kronor.

Den sålunda lämnade utredningen ådagalägger tillfyllest nödvändigheten

att, oafsedt den förändring i beklädnadsstaten, som kan

erfordras med anledning af den längre öfningstid för beväringen, som

inträder från och med år 1909, redan nu gå i författning om ökning

af beväringsbeklädnadsförrådet; och får jag tillstyrka bifall till livad

marinförvaltningen härutinnan föreslagit.»

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, hemställer alltså,

att Riksdagen må för anskaffande af beklädnad

åt sjöbeväringen bevilja ett anslag af 938,000 kronor

och däraf på extra stat för år 1908 anvisa ett belopp

af 234,500 kronor.

Ökadt utrymme för Stockholms stations beklädnadsförråd.

26:o) Under punkt 24 af femte hufvudtiteln bär Kungl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att till utvidgning af beklädnadsförrådets och sjöbeväringsbeklädnadsförradets

lokaler vid flottans station i Stockholm bevilja

på extra stat för år 1908 ett anslag af 14,800 kronor.

Härom har departementetschefen anfört följande:

»I sin förut af mig omförmälda underdåniga skrifvelse den 3 december

1906 angående ökning af flottans stationers beväringsbeklädnadsförråd

har marinförvaltningen tillika erinrat därom, att den föreslagna

ökningen föranledde behof af ökadt förrådsutrymme å flottans

båda stationer.

Hvad angår sådant utrymme å Karlskrona station vill jag senare

återkomma till denna fråga.

Beträffande utrymmet för den föreslagna tillökningen i Stockholms

stations beväringsbeldädnadsförråd har, såsom marinförvaltningen i förstnämnda

skrifvelse omförmält, stationsbefälhafvaren öfverlämnat, förvaltningsdirektionens

vid stationen förslag om beredande af lämpliga lokaler

s. 135 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N-.o 6.

135

för vinnande af detta utrymme äfvensom varfschefens däröfver afgifna

yttrande med kostnadsförslag och ritningar.

Enligt förvaltningsdirektionens åsikt vore beväringsbeklädnadsförrådets

utrymme för närvarande så helt och hållet taget i anspråk, att

förrådet ej kunde mottaga flera persedlar af något slag. Förrådet, beläget

i det s. k. tyghuset, upptoge nu eu yta af omkring 300 kvadratmeter

med omkring 3 meters höjd, omklädningsrummet på vinden oräknadt,

och ansåges för att kunna mottaga 5,400 ställ böra tillökas med

omkring 300 kvadratmeter med nämnda höjd, hvilken tillökning lämpligen

borde ske i det nuvarande förrådets fortsättning med de lokaler,

som upptoges af sjukvårds- och flaggförråden samt ett mindre utlämningsrum.

I sammanhang härmed framhöll förvaltningsdirektionen nödvändigheten

af ökadt utrymme äfven för stationens allmänna beklädnadsförråd.

På detta förråd, som för omkring 20 år sedan erhållit sin

nuvarande lokal i det s. k. tyghuset och som förfogade öfver ett utrymme

af omkring 500 kvadratmeter, hade genom sjömanskårens betydliga

ökning, genom utsträckningen af beväringens öfningstid och

genom den för stationen tillkomna skyldigheten att utlämna beklädnadsmaterialier

och beklädnadspersedlar till Vaxholms kustartilleriregemente,

kommit att ställas betydligt ökade fordringar, livilka ännu mer komme

att stegras genom ytterligare utsträckning af öfningstiden för beväringen

med däraf föranledd större slitning och konsumtion af persedlar, till

hvilkas kompletterande ett tillräckligt lager borde finnas i detta förråd.

Det med anledning häraf behöfliga ökade utrymmet för förrådet hade

förvaltningsdirektionen upptagit till omkring 300 kvadratmeter af cirka

2 meters höjd, hvarvid föreslagits användande af en del af de rum för

skeppar- och artilleriinventarieuppbörderna, som nu utgjorde fortsättningen

af beklädnadsförrådet en trappa upp. Med ledning af dessa af

förvaltningsdirektionen lämnade uppgifter hade varfschefen haft att

utreda sättet och kostnaden för utrymmesfrågans lösning och funnit

följande anordningar i sådant syfte lämpliga, i enlighet hvarmed ritningar

och kostnadsförslag upprättats:

l:o. Anordnande för beväringsbeklädnadsförrådet af de rum 2 trappor

upp i tyghuset, som nu upptagas af sängpersedelförrådet, sjukvårdsförrådet

och flaggförrådet;

2:o. Anordnande för beklädnadsförrådet af det rum 1 trappa upp i

tyghuset, som är beläget närmast sagda förråd och nu är afsedt för

»Drotts» skepparuppbörd, jämte ytterligare erforderligt utrymme för

förrådet af de rum i samma våning, som för närvarande äro afsedda

för artilleriinventarier;

s. 136 Kontrollera mot PDF

136 Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

3:o. Anordnande för sängpersedel- och sjukvårdsförråden af det

återstående utrymmet af artilleriinventarierummen 1 trappa upp intill 2:a

trappuppgången, norrifrån räknadt;

4:o. Anordnande af hela det utrymme söder om 2:a trappuppgången

i tyghuset 1 trappa upp, som nu upptages af inventarierum

för skepparuppbörderna för »Mode» och »Magne», ångkranpråmarnas

timmermansinventarier m. m., till artilleriinventarierum i stället för dem,

som enligt 2:o och 3:o härofvan samt 5:o här nedan blifvit utrymda;

o:o. Anordnande å tyghusets nedra botten af utrymme för flaggförrådet.

i de rum intill ballongrummet, som nu upptagas af artilleriuppbörder

för pansarbåtar;

6:o. Anordnande i det s. k. »gamla kulförrådet» af skeppar- och

timmermansinventarierum i stället för de på grund af 4:o utrymda,

för hvilket ändamål halfva arean af förrådets nedra botten skulle afses

och utgång å södra gafveln upptagas;

7:o. Anordnandet å den nedanför kulförrådet belägna mindre

ankarmöljen och å kanongården utanför stora slupskjulet af med tak

skyddade upplagsplatser för de i kulförrådet nu upplagda projektiler,

som lämpligen kunde utomhus förvaras.

Härvid har dock varfschefen framhållit, att lösningen af frågan

om beredande af ökadt utrymme för beklädnads- och beväringsbeklädförråden

in. m. på ofvan angifna sätt icke vore från varfvets synpunkt

att betrakta såsom synnerligen tillfredsställande eller i någon mån

befordrande dess intressen, enär äfven varfvet under årens lopp torde

behöfva ökadt utrymme för uppbörder och förråd i den mån fart.ygsmaterielen

vid stationen växte, och att det bästa och enda fullt rationella

sättet för utrymmesbehofvets fulla tillgodoseende å ömse sidor

vore uppförandet af själfständig byggnad för beklädnadsförråden.

Med öfverlämnande af ofvannämnda yttrande och förslag har

stationsbefälhafvaren, ehuru han ansåge, att uppförandet af en själfständig

byggnad för beklädnadsförråden vore det enda fullt rationella

sättet för utrymmesbehofvets fulla tillgodoseende, dock med tanke på

möjligheten af stationens förflyttning i en ej alltför aflägsen framtid

funnit sig böra biträda de af varfschefen föreslagna anordningarna till

frågans lösning.

Uti särskild underdånig skrifvelse den 3 december 1906, hvarmed

marinförvaltningen öfverlämnat de till ärendet hörande handlingar,

anför ämbetsverket, att utrymmet för Stockholms stations allmänna

beklädnadsförråd måste anses otillräckligt redan efter nu rådande förhållanden

och att vid bifall till den af ämbetsverket gjorda framställ
-

s. 137 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N.o 0.

137

ning om beredande af medel till ökning af beklädnadsställens antal i

sjöbeväringsbeklädnadsförrådet vid stationen utrymme jämväl måste

beredas för denna tillökning. De förslag till utvidgning af dessa båda

förråd, som station smyndigheterna afgifvit, finner marinförvaltningen

innefatta den för närvarande mest lämpliga lösningen af frågan om

tillgodoseende af utrymme för förråden. Kostnadsförslaget för utvidgningen

af lokalerna jämte därmed sammanhängande anordningar upptager

ett belopp af 14,800 kronor, i afseende hvarå marinförvaltningen

icke har något att erinra. Dessa medel synas ämbetsverket lämpligen

böra af Riksdagen på extra stat anvisas i sammanhang med föreslagen

anvisning af medel till sjöbeväringsbeklädnadsförrådens ökande.

Då med tillgodoseende af det för beklädnadsförråden vid Stockholms

station erforderliga utrymme icke kan anstå till stationens snart

nödvändiga förflyttning, och då sådant utrymme icke lärer på något

sätt kunna vinnas för ringare kostnad än den, som beklädnadsförrådets

utvidgning på det af marinförvaltningen föreslagna sätt skulle medföra,

finner jag mig böra biträda marin förvaltningens förslag.»

På grund af hvad departementschefen sålunda anfört hemställer

utskottet, som under nästföregående punkt tillstyrkt bifall till den af

Kungl. Maj:t föreslagna ökningen af flottans stationers beväringsbeklädnadsförråd,

att Riksdagen må till utvidgning af beklädnadsförrådets

och sjöbeväringsbeklädnadsförrådets lokaler

vid flottans station i Stockholm bevilja på extra stat

för år 1908 ett anslag af 14,800 kronor.

Arfvoden åt vid skeppsgossekåren i Marstrand anställda

personer samt medikamenter, bad m. m.

27:o) Kungl. Maj:t har under punkt 25 af förevarande hufvudtitel Arfvoden it

töreslagit Riksdagen att för arfvoden åt vid skeppsgossekåren i Marstrand „"dgeSe’i

anställda personer samt medikamenter, bad, m. m. på extra stat för år

1908 bevilja ett anslag af 5,500 kronor. stånda pexso

[25.1

Rörande denna fråga har departementschefen anfört, hurusom, se- 1 ’

dan 190(1 års Riksdag, med bifall till Kungl. Majts förslag om förlägISih.

till Riksd. Prat. 1(107. 4 Samt. t Afl. 6 Haft. *18

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Kustbefäst.

ningarna.

[26.]

gande af en del af skeppsgossebåren till Marstrand, för arfvoden till

vid denna skeppsgossekår anställda personer samt för medikamenter,

bad m. in. på extra stat för år 1907 beviljat ett anslag af 5,000 kronor,

marinförvaltningen hemställt, att Knngl. Maj:t ville af nästa Riksdag

jämväl på extra stat för samma ändamål äska ett anslag för år

1908 af 5,000 kronor. Då emellertid Riksdagen uttalat önskvärdheten

af att skeppsgossarna måtte i skeppsgosseskolan erhålla jämväl någon

religionsundervisning, hade departementschefen ansett sig böra hemställa,

att ifrågavarande anslag för sådant ändamål ökades med ett belopp

af 500 kronor.

Med tillstyrkande af bifall till Kungl. Maj:ts förevarande framställning

hemställer utskottet,

att Riksdagen må för arfvoden åt vid skeppsgossekåren

i Marstrand anställda personer samt medikamenter,

bad m. m. på extra stat för år 1908 bevilja

ett anslag af 5,500 kronor.

Kustbefästningarna.

28:o) Uti punkt 26 af femte hufvudtiteln har Kungl. Magt föreslagit

Riksdagen att af det utaf 1905 års lagtima Riksdag beviljade anslag

till fortsättande af arbetena å rikets kustbefästningar å 2,887,500 kronor

anvisa på extra stat för år 1908 återstående, ännu ej anvisade beloppet,

386,450 kronor.

Vid denna frågas föredragning i statsrådet yttrade departementschefen

följande:

»Den tredje af de utaf 1897 —1898 års befästningskommitté föreslagna

byggnadsperioderna för fortsättande af arbetena å rikets fasta

försvar ingick med år 1906 och skulle enligt den uppgjorda planen

omfatta förutom sistnämnda år jämväl åren 1907 och 1908. För de

utgifter, som under nämnda period beräknats skola komma att utgå för

arbetena å kustbefästningarna, har blifvit redogjordt i protokollet öfver

sjöförsvar särenden den 14 januari 1905, bilagdt samma års statsverksproposition.

Enligt hvad till berörda protokoll anförts, beräknades samtliga utgifter

för ifrågavarande ändamål under den tredje byggnadsperioden

s. 139 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

139

komma att uppgå till 2,887,500 kronor, ocli blef detta belopp af 1905

års lagtima riksdag beviljadt.

För år 1906 anvisades häraf 1,687,550 kronor och för år 1907

813,500 kronor.

I berörda summa, 2,887,500 kronor, ingingo för befästningskostnader

1,408,100 kronor samt för bestyckningskostnader och kostnader

för eldens ledning återstående 1,479,400 kronor. Af det för år 1906

anvisade beloppet, 1,687,550 kronor, utgjordes 878,550 kronor af befästningskostnader

och 809,000 kronor af bestyckningskostnader och

kostnader för eldens ledning. Af det för år 1907 anvisade beloppet,

813,500 kronor, utgjordes 423,100 kronor af befästningskostnader och

390,400 kronor af bestyckningskostnader och kostnader för eldens

ledning.

Hvad först angår befästningskostnaderna under hela perioden beräknades

dessa komma att bestå af följande utgifter:

till täckande af brist i befästningsanslaget till

Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästning... kronor 455,000: —

» fullbordande af planlagda befästningarbeten

vid Karlskrona fästning........................................ » 748,100: —

» fullbordande af planlagda befästningarbeten

vid Ålfsborgs fästning........................................... » 99,000: —

» fortifikationsförråd å knstbefästningarna ......... » 106,000: —

Summa kronor 1,408,100

I det belopp af 1,687,550 kronor, som anvisades för år 1906, ingingo

af nämnda befästningskostnader följande:

till täckande af brist i befästningsanslaget till

Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästning... kronor 455,000:.....

)) de fortifikatoriska arbetena vid Karlskrona fästning

......................................................................... » 374,050: —

» de fortifikatoriska arbetena vid Ålfsborgs fästning

............................................................................ » 49,500: —

Summa kronor 878,550: —

I det för 1907 anvisade beloppet, 813,500 kronor, ingingo af befästningskostnaderna

följande:

till befästningsarbeten vid Karlskrona fästning...... kronor 374,050: —

y> » » Ålfsborgs » ...... » 49,050: —

Summa kronor 423,100: —

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Statsutskottets Utlåtande N:o G.

För befästningsarbetena under förevarande period återstå således

att anvisa 106,450 kronor.

I underdånig skrifvelse den 16 juni 1906 har chefen för fortifikationen

hemställt, att sistnämnda belopp måtte anvisas för befästningskostnader

för år 1908.

Emot detta förslag har marin förvaltningen icke haft något att erinra.

Såsom jag redan nämnt, ingingö i det af 1905 års riksdag beviljade

anslaget å 2,887,500 kronor bestyckningskostnader och kostnader

för eldens ledning till ett belopp af 1,479,400 kronor. Detta belopp

var fördeladt. på följande arbeten, nämligen:

till bestyckningsarbeten vid Älfsborgs fästning...... kronor 410,000: —

» återstående hälften af anslaget till eldens ledning

vid samma fästning ....................................... )) 25,000: —

>> bestyckningskostnader å Västra Hästholmen...... ''» 195,800: —

» eldens ledning å samma fort ................................ )> 100,700: —

» kanoner å Västerberget utöfver redan beviljadt

belopp...................................................................... » 220,000: —

» bestyckningsarbeten å Vaxholms och Oscar
Fredriksborgs

fästning......................................... » 205,000: -—

>> anordningar för eldens ledning å Ålfsborgs

fästning .................................................................... » 185,000: —

» anskaffning af kanoner med ammunition till

fortet å Västra Hästholmen ................................. » 38,600: —

)j anordningar för eldens ledning å sistnämnda fort »_99,300: —

Summa kronor 1,479,400:-—

Häraf hafva anvisats följande belopp:

för dr 1906:

för bestyckningsarbetena vid Ålfsborgs fästning ... kronor

den återstående hälften af anslaget till eldens ledning

vid samma fästning .................................... »

för bestyckningsarbeten å Västra Hästholmen ...... ))

)> anordningar för eldens ledning å samma fort... »

» kanoner å Västerberget............................................ )>

» täckande af bristen å bestyckningsarbetena å Vaxholms

och Oscar-Fredriksborgs fästning ._........ »

af ytterligare kostnader för eldens ledning å Ålfsborgs

fästning.............. )>

d ytterligare kostnad för anskaffning af kanoner

med ammunition till fortet å Västra Hästholmen ))

200,000: —

25,000: - 155,400: - 50,000: —

110,000: -

205,000: —

25,000: —

38,600: -

Summa kronor 809,000:

s. 141 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6. 141

för år 1907:

för bestyckningskostnader vid Älfsborgs fästning kronor 160,000: —

» återstående bestyckningskostnader å Västra Hästholmen

...................................................................... » 40,400: —

återstående delen af beviljadt belopp för kanoner

å Västerberget....................................................... » 110,000: —

af återstående kostnad för eldens ledning å Älfsborgs

fästning.......................................................... » 80,000: —

Summa kronor 390,400: —

För år 1908 återstå således att anvisa till bestyckningskostnader

och för anordnande af eldens ledning 280,000 kronor, däraf

till återstående bestyckningskostnader vid Älfsborgs

fästning...................................................... kronor 50,000: —

» återstående anordningar för eldens ledning å

Västra Hästholmen.............................................. )> 50,700: —

» återstående kostnader för eldens ledning å Älfsborgs

fästning......................................................... >> 80,000: —

» återstående kostnader för eldens ledning å Västra

Hästholmens fort.................................................... » 99,300: —

Summa kronor 280,000: —

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må af det utaf 1905 års lagtima

riksdag beviljade anslag till fortsättande af arbetena å

rikets kust befästningar å 2,887,500 kronor anvisa på

extra stat för år 1908 återstående, ännu ej anvisade

beloppet, 386,450 kronor.

Min- och telefonmateriel för kustartilleriet.

29:o) Under punkt 27 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att för anskaffning af. min- och telefonmateriel för kustartilleriet

bevilja ett anslag af 145,350 kronor och däraf på extra stat

för år 1908 anvisa ett belopp af 92,090 kronor.

Min- och

telefonmateriel

för kustartilleriet.

[27.]

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Med afseende å denna framställning har departementschefen till

åberopade statsrådsprotokollet anfört följande:

»I sin underdåniga skrifvelse den 28 september 1906 har marinförvaltningen

anmält, att den ändring af äldre minor, till hvilken medel

redan blifvit anvisade, nu vore i det närmaste genomförd.

Emellertid anför marinförvaltningen i samma skrifvelse, att antalet

för berörda medel ändrade minor endast komme att fylla behofvet af

minor för de nu fastställda minpositionerna och till exercis och öfning

endast lämnade tillgång till ett mindre antal minor, men däremot ej

till någon reserv. Med afseende härå och då i förråd för närvarande

funnes ett antal för svartkrut afsedda minor af samma äldre konstruktion

som de nu ändrade minorna före ändringen, anser ämbetsverket

att med ändringen bör fortsättas, åtminstone intill dess en lämplig

reserv af omkring 25 procent erhållits.

Kostnaden för den sålunda ifrågasatta ändringen jämte anskaffning

af bomullskrutladdningar och reservtändkolfvar till de ändrade

minorna uppgår till 55,000 kronor. Då denna ändring enligt marinförvaltningens

åsikt lämpligen torde kunna fördelas på två år, kunde

det extra ordinarie anslag å 55,000 kronor till ändring af äldre minor

samt anskaffning af laddningar och reservtändkolfvar till desamma,

hvilket ämbetsverket anser böra hos nästa riksdag äskas, jämväl på två

år fördelas och sålunda för år 1908 anvisas hälften af nämnda summa

med 27,500 kronor.

Marinförvaltningen har vidare upprepat sin i sin underdåniga skrifvelse

den 29 september 1905 gjorda och i statsrådsprotokollet öfver

sjöförsvarsärenden den 13 januari 1906 omförmälda framställning om

äskande af medel för anskaffande af en reservångkranpråm, som dessutom

vore behöflig att ersätta den 30 år gamla ångkranpråmen n:r 1.

Kostnaden härför har nu beräknats till 105,000 kronor.

På grund af yttrande, som afgifvits af den förut omnämnda kommissionen

för pröfning af skärgårdstelefonmaterielen, och för att äfven

vid minspärrningarna införa samma förbättrade materiel och metoder,

som föreslagits för flottans telefonmateriel, anser marinförvaltningen

erfordras för ändring af telefonapparater, kabelrullar och bårar samt för

nyanskaffning af kabel, diverse tillbehör och skarfrör tillhopa 51,520

kronor; och har ämbetsverket fördenskull hemställt om äskande af ett

extra ordinarie anslag å detta belopp, hvilket anslag ämbetsverket emellertid

af samma skäl som det beträffande den för flottans fartyg afsedda

telefonmaterielen anförda finner kunna fördelas på två år.

s. 143 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

143

Då minspärrningarnas båtmateriel numera blifvit öfver flyttad till

fortens inventarier och dess underhåll ombestyres af artilleribefälhafvarna,

synes det, anför marinförvaltningen vidare i sin underdåniga

skrifvelse den 28 september 1906, äfven vara riktigt, att denna materiel,

såsom chefen för kustartilleriet föreslagit, förlägges i omedelbar

närhet af spärrningarna, något som därjämte ur mobiliseringssynpunkt

torde vara fördelaktigt.

Sedan befälhafvande amiralen i Karlskrona i sitt underdåniga förslag

till åtgärder för stärkande af Karlskrona fästnings försvarskraft

framhållit nödvändigheten af att anordna enklare slipar och skjul vid

denna fästnings minspärrningar, har marinförvaltningen från artilleribefälhafvaren

å Vaxholm och Oscar-Fredriksborgs fästning infordrat

yttrande i samma ämne beträffande denna senare fästning, samt föranstaltat

om undersökning af kostnaderna för uppförande af dylika slipar

och skjul, hvarvid de, som äro afsedda för Vaxholm och Oscar-Fredriksborg,

beräknats för något tyngre och större båtar på grund af denna

fästnings mera aflägsna belägenhet från flottans varf än förhållandet är

med befästningarna vid Karlskrona. De sålunda uppgjorda kostnadsberäkningarna

uppgå för Karlskrona till 10,170 kronor samt för Vaxholm

och Oscar-Fredriksborgs fästning till 28,660 kronor, eller tillsammans

till 38,830 kronor.

Då marinförvaltningen ansåge uppenbart, att de ifrågasatta anordningarna

vore synnerligen ändamålsenliga och af behofvet påkallade,

hemställde ämbetsverket om äskande hos Riksdagen af anslag till ett

belopp af 38,830 kronor till anordnande af upphalningsslipar och skjul

för minspärrningarna vid Vaxholm och Oscar-Fredriksborgs samt Karlskrona

fästningar.

De af marinförvaltningen framhållna behofven i fråga om dels

ändring af äldre minor samt anskaffning af laddningar och reservtändkolfvar

till desamma, dels ändring och komplettering af skärgårdstelefonmateriel

för min spärrningarna, dels ock uppförande af slipar och

skjul för minspärrningarnas båtmateriel vid Vaxholm och Oscar-Fredriksborgs

samt Karlskrona fästningar finner jag, med afseende å minväsendets

stora betydelse för vårt försvar och nödvändigheten att ständigt

hålla detsamma i fullgodt skick, ovillkorligen böra så snart sig göra låter

fyllas. På de af marinförvaltningen anförda skäl lärer emellertid det

för ändring af äldre minor in. in. erforderliga anslaget å 55,000 kronor

samt det för ändring och komplettering af skärgårdstelefonmaterielen

för minspärrningarna behöfliga beloppet, 51,520 kronor, böra fördelas

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Tubkanoner

för Karlskrona

fästning.

[28.]

till anvisande på två år. Däremot anser jag, att med anskaffningen af

den ifrågasatta ångkranpråmen kan tillsvidare anstå.»

Utskottet, som icke haft något att erinra mot beviljandet af det

under förevarande punkt äskade anslaget, hemställer,

att Riksdagen må för anskaffning af min- och

telefonmateriel för kustartilleriet bevilja ett anslag af

145,350 kronor och däraf på extra stat för år 1908

anvisa ett belopp af 92,090 kronor.

Tubkanoner för Karlskrona fästning.

30:o) Kung!. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att för anskaffande

af tubkanoner för kanoner tillhörande Karlskrona fästning bevilja

på extra stat för år 1908 ett anslag af 58,000 kronor.

Härom innehåller statsrådsprotokollet följande yttrande af departementschefen:
»Uti

sin underdåniga skrifvelse den 28 september 1906 har marinförvaltningen

i sammanhang med ämbetsverkets förut omnämnda framställning

om äskande af medel för anskaffning af tubkanoner för vissa

fartyg anfört, att äfven för en del af Karlskrona fästnings kanoner

tubkanoner af större kaliber vore nödvändiga, bland annat för att

kunna utsträcka elden med tubkanoner på längre afstånd, så att dylika

skjutöfningar blefve mer öfverensstämmande med verkliga skarpskjutningar.

Under de senare åren hafva tubkanoner af större kaliber (57

—37 mm.) anskaffats för en stor del af kustfästningarnas svåra och

medelsvåra pjäser. Kostnaderna för denna anskaffning hafva i allmänhet

blifvit bestridda af för bestyckningsändamål afsedda medel. Då

emellertid de för Karlskrona fästnings ombestyckning i enlighet med

1897 års fästningskommittés förslag tillgängliga medel icke hafva medgifvit

anskaffning af dylika tubkanoner af större kaliber, kräfves därför

enligt af marinförvaltningen uppgjord beräkning ett anslag af 79,700

kronor.

För detta belopp skulle, jämlikt hvad jag inhämtat, anskaffas 18

tubkanoner. Detta antal har dock synts mig kunna för närvarande

inskränkas till 13; vid denna begränsning skulle den ifrågasatta an
-

s. 145 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N-.o 8.

145

skaffningen medföra en kostnad af allenast 58,000 kronor, hvilket

belopp jag anser böra för ändamålet hos Riksdagen äskas.»

Under tillstyrkande af bifall till hvad Kungi. Maj:t sålunda föreslagit

hemställer utskottet,

att Riksdagen må för anskaffande af tubkanoner

för kanoner tillhörande Karlskrona fästning bevilja på

extra stat för år 1908 ett anslag af 58,000 kronor.

Anskaffning af föreställare till Vaxholms och OscarFredriksborgs

fästnings rörliga bestyckning.

31:o) Uti punkt 29 af femte hufvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att för anskaffande af föreställare för Vaxholms och

Oscar-Fredriksborgs fästnings rörliga bestyckning bevilja på extra stat för

år 1908 ett anslag af 4,500 kronor.

Departementschefen har i fråga om detta anslagskraf yttrat följande:

»Då Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästning år 1902 öfverflyttades

från landt- till sjöförsvaret, öfverlämnades endast 4 st. 12 cm.

föreställare till de 12 cm. kanoner m/85, som ingå i fästningens fasta

bestyckning, hvaremot inga föreställare öfverlämnades för dess rörliga

bestyckning. Detta behof har delvis blifvit fylldt därigenom, att från

armén år 1906 utan ersättning öfverlämnats 8 st. 8 cm. föreställare

m/81.

För fyllande af den återstående bristen af föreställare till den rörliga

bestyckningen erfordras ett belopp af 4,500 kronor.»

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot förevarande

framställning, hemställer,

att Riksdagen må för anskaffande af resterande

föreställare för Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästnings

rörliga bestyckning bevilja på extra stat för år

1908 ett anslag af 4,500 kronor.

Anskaffning af

föreställare

till Vaxholms

och OscarFredriksborgs

fästnings rörliga

bestyckning.

[29.]

Bill. till liiksd. Pvot. 1907. 4 Sami. 1 A/cl. fl Iläft.

19

opaginerad Kontrollera mot PDF

140

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Beväpning

för

kustartilleriet.

[30.]

Handvapens
ammunition
för
kustartilleriet.

[31.]

Beväpning för kustartilleriet.

32:o) Med tillstyrkande af bifall till Kungl. Majds under punkt

30 af denna hufvudtitel gjorda framställning hemställer utskottet,

att Riksdagen må af det utaf 1905 års lagtima

Riksdag beviljade anslag för kustartilleriets beväpning å

294,300 kronor anvisa på extra stat för år 1908 återstående,

ännu icke anvisade beloppet, 94,300 kronor.

Handvapensammunition för kustartilleriet.

33:o) Kungl. Majd har under punkt 31 af femte hufvudtiteln föreslagit

Riksdagen att bevilja för utfyllande af mobiliseringsbehofvet af

handvapensammunition för kustartilleriets personal ett anslag af 171,000

kronor och däraf på extra stat för år 1908 anvisa ett belopp af 85,500

kronor.

Rörande behof vet af denna anskaffning har departementschefen yttrat

följande:

»Före kustartilleriets bildande fanns uti flottans förråd i Karlskrona

all den för dåvarande Karlskrona artillerikårs mobilisering erforderliga

handvapensammunitionen, och vid ingången af år 1902 öfverlämnades

från landt- till sjöförsvaret viss för dåvarande Vaxholms artillerikårs

mobilisering erforderlig sådan ammunition. I och med kustartilleriets

bildande utökades emellertid personalstyrkan, hvarigenom en brist uppstod

i befintliga tillgången af sådan ammunition, i viss mån äfven förorsakad

af bättre beväpning, som kräft större patronantal per vapen.

I och för utfyllandet af denna brist, hvilken i rundt tal uppginge

till 1,900,000 patroner, anhöll marinförvaltningen uti ämbetsskrifvelse

den 7 februari 1905 om utverkande, att detta erforderliga behof af

skarpa patroner för kustartilleriets mobilisering måtte deponeras från

arméns förråd, och fann Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 9

juni 1905 godt föreskrifva, att ofvannämnda patronantal skulle från arméns

förråd utlämnas till kustfästningarnas förråd, dock ej såsom deposition

utan mot ersättning nu eller framdeles enligt gällande tillverkningspris.

s. 147 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

147

Då emellertid vid kustartilleriets uppsättande några medel för anskaffning

af det ökade patronantalet icke ställdes till marinförvaltningens

förfogande eller blifvit för dåvarande Vaxholms artillerikår från

landtförsvaret öfverlämnade, hemställde marinförvaltningen i sin underdåniga

skrifvelse den 29 september 1905 angående utgifterna under

riksstatens femte hufvudtitel för år 1907 om äskande hos Riksdagen

af ett belopp af 171,000 kronor för utfyllandet af mobiliseringsbehofvet

af handvapensammunition för kustartilleriets personal att utgå med

85,500 kronor under hvartdera af åren 1907 och 1908.

Denna hemställan föranledde emellertid icke till någon Kungl. Maj:ts

framställning till 1906 års Riksdag.

Nu har marinförvaltningen uti sin underdåniga skrifvelse den 28

september 1906 med hänvisning till sin underdåniga skrifvelse den 29

september 1905 hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes af 1907 års riksdag

äska å extra stat ett anslag af 171,000 kronor för utfyllande

af det här afsedda behofvet, att utgå med 85,500 kronor under hvartdera

af åren 1908 och 1909.

Med tillgodoseende af här omförmälda behof finner jag icke lämpligen

längre böra anstå.»

På grund af hvad departementschefen sålunda anfört hemställer

utskottet,

att Riksdagen må för utfyllande af mobiliseringsbehofvet

af handvapensammunition för kustartilleriets

personal bevilja ett anslag af 171,000 kronor och däraf

på extra stat för år 1908 anvisa ett belopp af 85,500

kronor.

Röksvagt krut till kustfästningarnas kanoner.

34:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

därom gjorda framställning hemställer utskottet,

att Riksdagen må af det utaf 1906 års Riksdag

beviljade anslag för anskaffande af röksvagt krut till

vissa af kustfästningarnas kanoner å 274,300 kronor

anvisa på extra stat för år 1908 återstående, ännu

icke anvisade beloppet, 137,150 kronor.

Röksvagt krut

till kustfästningarnas

kanoner.

[32.]

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Beklädnad och sängservis till värnpliktiga vid

kustartilleriet.

Beklädnad och 35:o) Uti punkt 33 af förevarande hufvudtitel har Kung!. Maj:t

tårfärnpiik- föreslagit Riksdagen att af det utaf 1904 års Riksdag beviljade anslag

tiga vid kust- för anskaffning af beklädnad och sängservis för kustartilleriets värnpliktiga

aHiiienet. ^ 1,508,000 kronor anvisa på extra stat för år 1908 ett belopp af

L33.J 215,430 kronor.

Departementschefen har härom yttrat följande:

»I sin skrifvelse angående utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel

för år 1905 föreslog marinförvaltningen, att hos Riksdagen

måtte göras framställning om att för anskaffning af beklädnad och

sängservis för kustartilleriets värnpliktiga bevilja ett anslag af 1,508,000

kronor, och förklarade marinförvaltningen sig tillika anse, att ifrågavarande

anskaffning kunde fördelas på sju år. I enlighet härmed föreslog

Kungl. Maj:t Riksdagen att för nämnda ändamål bevilja ett anslag

af 1,508,000 kronor och däraf på extra stat för år 1905 anvisa

ett belopp af 215,430 kronor. Denna framställning blef af Riksdagen

bifallen.

I öfverensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag blef vid 1905

års lagtima riksdag af det beviljade anslaget anvisadt för år 1906

ytterligare ett belopp af 215,430 kronor.

Med hänsyn till de förhållanden, som under sommaren 1905 inträffade,

befanns det nödvändigt att undersöka, huruvida, därest mobilisering

då måste ske af de värnpliktiga vid kustartilleriet, beklädnad

och sängservis för det mest nödvändiga behofvet förefunnes. Vid berörda

undersökning utröntes, att, äfven om man toge i anspråk 2,000

ställ bussarongsbeklädnad, som funnes i förråd och hvilka af de värnpliktiga

skulle kunna användas ofvanpå egna kläder, beklädnad äfven

af denna enkla beskaffenhet saknades för cirka 2,700 värnpliktiga. Hvad

sängservis beträffade, saknades dylik för 5,046 man. Då ett omedelbart

anskaffande af åtminstone berörda bussarongsbeklädnad och .sängservis

befanns vara alldeles nödvändigt, beslöt Kungl. Maj:t den 7 juli 1905,

uppå framställning af marinförvaltningen, att till anskaffning för

kustartilleriets värnpliktiga af 2,700 ställ bussarongsbeklädnad skulle

få användas 22,950 kronor och till sängservis för 5,046 man 126,150

kronor att med tillhopa 149,100 kronor utgå af omhänderhafvande

medel och af marinförvaltningen framdeles till ersättande anmälas.

s. 149 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

149

I sin underdåniga skrifvelse den 29 september 1905 meddelade

marinförvaltningen, att, sedan chefen för kustartilleriet uti sitt förslag

öfver anslagsbehofven för år 1907 påpekat behofvet af att den af 1904

års Riksdag beslutade uppsättningen af beklädnad och sängservis för

kustartilleriets värnpliktiga påskyndades, förvaltningen ansett sig böra

taga under ompröfning, huruvida ej för år 1907 ett större belopp borde

äskas för ifrågavarande ändamål, än den summa af 215,430 kronor,

som enligt den ursprungliga planen borde af det beviljade anslaget

utgå under samma år. Ämbetsverket hade emellertid funnit sig icke

då böra föreslå någon ändring i anskaffningsplanen, enär tillräcklig erfarenhet

ännu icke vunnits, i hvilken utsträckning fångarbetet kunde

inverka på regementenas förmåga att verkställa anskaffning af beklädnad

till större myckenhet. Beträffande det belopp af tillhopa 149,100 kronor,

som under sommaren 1905 för ifrågavarande ändamål särskildt

anvisats, ansåg marinförvaltningen, att, då med dessa särskildt anvisade

medel icke afsetts anskaffandet af fullständig beklädnad och sängservis,

berörda anskaffning icke för det dåvarande borde verka rubbande

på den dittills följda planen i afseende på anskaffningen af fullständiga

beklädnads- och sängservisställ för kustartilleriets värnpliktiga och således

icke föranleda minskning i det för år 1907 påräknade anslagsbeloppet

af 215,430 kronor.

På grund häraf hemställde marin förvaltningen om framställning till

1906 års Riksdag om anvisande för år 1907 af ytterligare en sjundedel,

eller 215,430 kronor, utaf det af 1904 års Riksdag beviljade anslaget

till beklädnad och sängservis till värnpliktiga vid kustartilleriet.

På sätt framgår af protokollet öfver sjöförsvarsärenden den 13

januari 1906 fann Kungl. Maj:t, att, då den särskilda anskaffning,

som, på sätt vore nämndt, skedde under sommaren 1905, uteslutande

var föranledd af den dåvarande politiska ställningen, denna anskaffning,

i likhet med öfriga med omhänderhafvande medel bestridda utgifter,

som gjorts af samma anledning, borde för Riksdagen särskildt anmälas

för utgiftens betäckande. Som emellertid de beklädnadspersedlar och

den sängservis, som sålunda anskaffats, från början beräknats skola

bekostas af ifrågavarande, utaf Riksdagen beviljade anslag å 1,508,000

kronor, borde detta anslag minskas med motsvarande belopp eller således

med 149,100 kronor. Hvad sängservisen beträffade, hade genom

berörda särskilda anskaffning det mest trängande behofvet däraf blifvit

tillgodosedt, och syntes därför hinder icke möta att redan för år 1907

minska anslaget i fråga med det belopp, som i sådant afseende utgifvits,

eller 126,150 kronor.

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Någon minskning ansågs däremot icke böra ske i den summa, som

från början afsetts för beklädnaden. Den anskaffade bussarongsbeklädnaden

komme visserligen att ingå i de beklädnadsställ, som för ifrågavarande

anslag skulle anskaffas, men de kunde tydligen icke ersätta den

fullständiga beklädnaden, och då det torde vara att befara, att de värnpliktiga

vid kustartilleriet, som under de närmaste åren skulle öfvas,

icke skulle kunna förses med erforderlig beklädnad, därest redan då

inskränkning gjordes i det för beklädnaden afsedda beloppet af förevarande

anslag, ansågs det vara nödvändigt att till ett följande statsregleringsår

uppskjuta afdraget för den under sommaren 1905 gjorda

särskilda beklädnadsanskaffningen för 22,950 kronor. Den från ifrågavarande

anslag under år 1907 utgående summan ansågs vid sådant

förhållande böra bestämmas till 89,280 kronor. Med bifall till Kungl.

Maj:ts i enlighet härmed gjorda framställning anvisade 1906 års

Riksdag för år 1907 endast 89,280 kronor af det beviljade anslaget.

Under erinran om hvad sålunda i detta ärende förekommit har

marinförvaltningen i sin underdåniga skrifvelse den 28 september 1906

anfört, att med afseende å storleken af den anvisning, som erfordras

för år 1908, den ursprungliga planen för anvisningar från detta anslag

torde böra följas. Ehuru, såsom marinförvaltningen i sin underdåniga

skrifvelse den 29 september 1905 meddelat, chefen för kustartilleriet

beträffande anslagsbehofvet för år 1907 påpekat behofvet af att den af

1904 års Riksdag beslutade uppsättningen af beklädnad och sängservis

för kustartilleriets värnpliktiga påskyndades och i afgifvet förslag öfver

anslagsbehofvet för 1908 jämväl framhållit, att det för anskaffning af

beklädnad och sängservis för nämnda värnpliktiga erforderliga anslaget

syntes honom böra upptagas till största möjliga belopp, på det att

ifrågavarande vid mobilisering så ytterst nödvändiga persedlar måtte,

så snart som möjligt, varda anskaffade, har, då det mest trängande

behofvet af sängservis blifvit tillgodosedt och alltså anskaffningen hufvudsakligen

af beklädnad behöfver påskyndas, men det ännu icke kunde

antagas, att anskaffning af beklädnad till större myckenhet, än som

hittills med de anvisade medlen var beräknad, kunde af regementsförvaltningarna

utföras äfven med anlitande af fångarbete, marinförvaltningen

ansett, att en sjundedel af det till beklädnad och sängservis

beviljade anslaget å 1,508,000 kronor eller 215,430 kronor är för år

1908 erforderligt, dock utan afdrag för den under år 1905 gjorda särskilda

beklädnadsanskaffningen för 22,950 kronor.»

s. 151 Kontrollera mot PDF

Siatsutslcottets Utlåtande N:o 6. 151

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts

förevarande framställning, hemställer alltså,

att Riksdagen må af det utaf 1904 års Riksdag

beviljade anslag för anskaffning af beklädnad och sängservis

för kustartilleriets värnpliktiga å 1,508,000

kronor anvisa på extra stat för år 1908 ett belopp

af 215,430 kronor.

Anskaffande af proviant för ett mobiliseringsproviantförråd

i Karlskrona fästning.

36:o) Med tillstyrkande af bifall till hvad Kungl. Maj:t uti punkt

34 af femte hufvudtiteln föreslagit hemställer utskottet,

att Riksdagen må för anskaffande af proviant för

ett mobiliseringsproviantförråd i Karlskrona fästning på

extra stat för år 1908 bevilja ett anslag af 89,500

kronor.

Tillbyggnad till förrådshuset å Kungshall.

37:o) Kungl Maj:t bar under punkt 35 af denna hufvudtitel föreslagit

Riksdagen att för en tillbyggnad till förrådshuset ä Kungshall för

inrymmande af ett mobiliseringsproviantförråd m. m. på extra stat för

år 1908 bevilja ett anslag af 118,000 kronor.

Rörande denna framställning bar departementschefen anfört följande:

»Då det nuvarande lakegodsmagasinet å Kungshall visat sig alldeles

otillräckligt för inrymmande af de stora lager af salt kött, salt fläsk

och smör, som numera årligen upphandlas och måste hållas i förråd,

har stationsbefälhafvaren vid flottans station i Karlskrona låtit verkställa

utredning rörande kostnaden för ett nytt lakegodsmagasin, som enligt

proviantintendentens vid stationen förslag ansetts böra uppföras utanför

och invid Kungshalls norra fästningsmur af sådana dimensioner, att det

förmådde mottaga omkring 1,500—2,000 fläsk- och köttunnor af nu

använda modeller; och har bemälde stationsbefälhafvare i skrifvelse den

23 september 1904 hos marinförvaltuiugen hemställt om vidtagande af

Anskaffande

af proviant

för ett mobili - seringsproviantförråd

i Karlskrona

fästning.

[34.]

Tillbyggnad

till förrådshuset

å

Kungshall.

[35.]

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

åtgärd för beredande af erforderligt utrymme för stationens proviantförråd

samt därvid öfverlämnat af varfschefen afgifna alternativa förslag

jämte kostnadsberäkning, det ena skitande på 37,000 kronor och

det andra på 33,000 kronor. Af dessa förslag hade det förra, som afsåge

uppförande af ett lakegodsmagasin af sten på den af proviantintendenten

föreslagna platsen invid och norr om Kungshalls norra

fästningsmur, af stationsmyndigheterna ansetts äga afgjordt företräde.

Sedermera, i skrifvelse den 7 november 1905, har stationsbefälhafvaren

omförmält, att han, med anledning af frågan om uppläggande

redan i fredstid inom fästningen af ett särskildt proviantförråd för underlättande

af fästningens provianterande vid mobilisering, låtit verkställa

utredning om lämpligaste sättet för beredande af utrymme för ett sådant

förråd. En af stationsbefälhafvaren för ändamålet tillsatt kommission

hade såsom lämpligt utrymme för mobiliseringsproviantförrådet föreslagit

det s. k. gamla kronobageriet å Stumholmen, hvars förändring härför

skulle betinga en kostnad af 83,000 kronor. Vid afgifvande af detta

förslag hade dock kommissionen fäst stationsbefälhafvarens uppmärksamhet

å det förhållandet, att en eventuell omändring af det gamla

kronobageriet för nu ifrågakomna ändamål på intet vis minskade behofvet

af det lakegodsmagasin, om hvars uppförande proviantintendenten

hemställt. Mot kommissionens förslag för beredande af utrymme för

ett eventuellt mobiliseringsproviantförråd har stationsbefälhafvaren icke

haft något att erinra.

Med anledning af hvad sålunda förekommit och efter det chefen

för marin förvaltningens intendentafdelning på ort och ställe undersökt

lämpligheten af de föreslagna anordningarna, anmodade marinförvaltningen

stationsbefälhafvaren att dels taga under öfvervägande, huruvida

icke det föreslagna nya lakegodsmagasinet vid Kungshall skulle

kunna göras så stort, att det äfven kunde inrymma det föreslagna mobiliseringsproviantförrådets

lakegods, äfvensom huruvida icke sjöbeväringens

beklädnadsförråd, som för närvarande vore inrymdt i första

och andra våningarna af förrådshuset å Kungshall, lämpligen kunde

flyttas till gamla kronobageriet och i följd häraf sagda bägge våningar

disponeras för inrymmande af det ifrågasatta mobiliseringsproviantförrådet,

med undantag af lakegodset, dels ock i sammanhang härmed låta

utreda, huruvida icke vid utförandet af förstnämnda lakegodsmagasin

en del af Kungshalls fästningsmur skulle kunna användas såsom innervägg

i magasinet, genom hvilken anordning, därest den lämpligen

läte sig genomföra, en icke oväsentlig kostnadsbesparing kunde åstadkommas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

153 i

I med anledning häraf afgifvet yttrande af den 29 september 1906

har stationsbefälhafvaren anfört, att han från varfschefen vid stationen

i ärendet införskaffat utredning och förslag, som innefattades uti ett af

chefen för ingenjördepartementet den 22 i samma månad afgifvet yttrande

med tillhörande kostnadsförslag och ritningar samt uti förvaltningsdirektionens

däröfver afgifna yttrande. I detta sitt yttrande har

chefen för ingenjördepartementet på anförda skäl afstyrka det af ämbetsverket

ifrågasatta användandet af Kungshalls fästningsmur såsom

innervägg i det föreslagna lakegodsmagasinet. Däremot ansåge departementschefen

lämpligt att låta Kungshallsmagasinets norra långvägg ingå

i en ny förrådsbyggnad, afsedd att ersätta såväl den föreslagna mobiliseringsförrådsbyggnaden

som det nya lakegodsmagasinet, hvarigenom i

våningen två trappor upp och på vinden äfven kunde beredas behöfligt

ökadt utrymme för sjöbeväringens beklädnadsförråd. Enligt uppgjorda

förslag skulle kostnaden för tillbyggnaden af nuvarande Kungshallsmagasinet

utgöra 91,000 kronor, hvartill komme kostnaden för flyttning

af nu befintliga förvaringsbodar till den nya byggnadens norra sida

samt af befintlig spårväg, 4,300 kronor, och för anordnande af ångpannehus

och värmeledning i beklädnadsförråden och i förråden för

torrproviant i nya byggnaden, 22,700 kronor, eller sammanlagdt 118,000

kronor. Stationens förvaltningsdirektion har instämt i berörda förslag

cm tillbyggnad af den nuvarande Kungshallsbyggnaden och funnit behofvet

af utrymme för proviantförrådet därigenom blifva väl tillgodosedt

för den billigaste kostnaden. Vidare har förvaltningsdirektionen

ansett, att genom samma förslag äfven komme att tillgodoses det behof

af ökadt utrymme i sjöbeväringsbeklädnadsförrådet, som betingades af

det i annat sammanhang anmälda behofvet af ökning af persedlarna i

samma förråd.

Med anslutning till den i ärendet förebragta utredningen har stationsbefälhafvaren

hemställt, att å Kungshall norr om och intill nuvarande

förrådsbyggnaden måtte uppföras en byggnad, däri undervåningen borde

afses för det lakegods, som förut föreslagits att inrymmas i merauämnda

lakegodsmagasin och mobiliseringsproviantförråd, våningen en trappa

upp afses för berörda mobiliseringsproviantförråds torrproviant samt

våningen två trappor upp och vinden afses för ökning af utrymmet för

sjöbeväringsbeklädnadsförråd, hvarför kostnaden beräknats till 118,000

kronor. Härvid har stationsbefälhafvaren tillika erinrat, att det snart

oafvisliga behofvet af ökadt utrymme för sjöbeväringens beklädnadsförråd

skulle komma att tillgodoses på förmånligaste och billigaste sätt

genom att detta förråds lokaler ökades i samband med nu ifrågakomna byggBih.

till Rilcsd. Prot. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 6 Höft. 20

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

nadsanordningarna. Med anmälan om hvad sålunda i detta ärende förekommit

har marinförvaltningen i underdånig skrifvelse den 3 december

1906 anfört, att med hänsyn till de stora lager af lakegods, som de

årliga rustningarna kräfde, utrymmet i proviantförrådets vid Karlskrona

station lakegodsmagasin måste anses otillräckligt och åtgärd vidtagas

att härför bereda ökadt utrymme. Likaledes måste, om det mobiliseringsförråd

af proviant, om hvars uppläggande ämbetsverket i särskild underdånig

skrifvelse sistnämnda dag gjort framställning, kommer till

stånd, utrymme för detta förråd beredas, och ansåge ämbetsverket det

af stationsbefälhafvaren afgifna förslaget om tillbyggnad af magasinsbyggnaden

å Kungshall Utgöra den bästa lösningen af frågan om beredande

af utrymme såväl för ökningen af nuvarande proviantförrådets

lakegods som för den proviant, som vore afsedd att utgöra mobiliseringsförråd,

hvartill komme att, enligt hvad marinförvaltningen under

hand inhämtat, samtidigt skulle kunna beredas jämväl det förrådsutrymme,

som blefve erforderligt för den af ämbetsverket i underdånig

skrifvelse jämväl af den 3 december 1906 föreslagna ökningen

af antalet persedlar i Karlskrona stations sjöbeväringsbeklädnadsförråd.

Marinförvaltningen funne tillika det redan för 1904 års Riksdag anmälda

behofvet af uppvärmning af beklädnadsförrådshuset å Kungshall

böra tillgodoses i sammanhang med den ifrågasatta ökningen på föreslaget

sätt af utrymmet för sjöbeväringens beklädnad. Mot de i enlighet

härmed afgifna förslagen och uppgjorda kostnadsberäkningarna

hade ämbetsverket intet att erinra, och hvad anginge behofvet af värmeanordning

i sjöbeväringsbeklädnadsförrådet ansåge sig marinförvaltningen

med åberopande af den utredning, som redan tidigare härom förebragts

och som uti punkt 20 af protokollet öfver sjöförsvarsärenden

den 12 januari 1904 funnes refererad, endast behöfva erinra, att den

nu brukliga åtgärden, att, en tid före beklädnadens utlämnande till de

värnpliktiga, från förrådet uttaga och till det ingalunda närbelägna

exercishuset transportera till utlämning afsedd beklädnad för dess uppvärmning,

icke kunde anses vara ett tidsenligt tillvägagångssätt vid

beklädande af de värnpliktiga, i synnerhet vid mobilisering. Det redan

befintliga beväringsbeklädnadsförrådets inredande med omklädningsrum

afsåge att snabbt och säkert kunna verkställa beväringens beklädande.

Detta önskemål kvarstode emellertid ouppfylldt, och då numera den

olikhet mot förr inträdt, att beklädandet i fredstid måste försiggå äfven

vintertiden, bjöde nödvändigheten, att värmeanordning åstadkommes i

sjöbeväringsbeklädnadsförrådet.

s. 155 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

155

På grund häraf har marinförvaltningen hemställt, att, under förutsättning

att framställningen om uppläggande af ett mobiliseringsproviantförråd

vinner Kungl. Maj:ts godkännande, Kungl. Maj:t täcktes

hos nästa Riksdag begära ett extra ordinarie anslag åt 118,000 kronor

för en tillbyggnad till förrådshuset å Kungshall för inrymmande af

dels ett mobiliseringsproviantförråd, dels ytterligare kvantiteter lakegods

för nuvarande proviantförrådet i Karlskrona, dels ock för beredande

af ökadt utrymme för sjöbeväringens beklädnad samt för anordnande

af värmeledning i vissa delar af byggnaden.

Hvad nu föreliggande framställning vidkommer tillåter jag mig

först i underdånighet erinra om mina förut i dag gjorda förslag om

anslagsäskanden för dels anskaffande af proviant för ett mobiliseringsproviantförråd

i Karlskrona fästning, dels anskaffande af beklädnad för

sjöbeväringen. Under förutsättning af bifall till berörda förslag måste

erforderligt utrymme för dessa förråd beredas.»

På grund af det anförda och då därjämte finge anses utredt, att

ökadt utrymme för de öfriga i marinförvaltningens föreliggande framställning

angifna förråd vore oafvisligt, och då vidare mot förslaget om

tillbyggnaden till förrådshuset å Kungshall för angifna ändamål och mot

de uppgjorda kostnadsberäkningarna icke något synts vara att erinra, hade

departementschefen ansett sig böra biträda marinförvaltningens förslag.

På grund af hvad i statsrådsprotokollet anförts finner utskottet,

som under punkterna 25 och 36 här ofvan tillstyrkt bifall till Kungl.

Majtts framställningar om beviljande af medel dels för anskaffning af

beklädnad åt sjöbeväringen och för anskaffande af proviant för ett

mobiliseringsproviantförråd i Karlskrona fästning, behofvet af utrymme

för dessa förråd vara ådagalagdt. Det af Kungl. Maj:t föreslagna sättet

för beredande af erforderligt utrymme medelst tillbyggnad till förrådshuset

å Kungshall har emellertid utskottet icke funnit lämpligt. Enligt

detta förslag skulle nämligen erhållas en byggnad om 100 fots bredd,

hvilket torde medföra svårighet att erhålla en tillfredsställande belysning

af lokalerna. Därjämte synes det ej fullt ändamålsenligt att sammanföra

proviant, särskilt lakegods, med beklädnadspersedlar, i synnerhet

som lokalerna för sistnämnda persedlar föreslås kunna uppvärmas.

På grund af det anförda synes det vara lämpligare att inrätta särskilda

magasin för proviant och för beklädnadspersedlar, därvid möjligen det

förefintliga gamla kronobageriet kan komma till användning. Utskottet

Utskottet

yttrande

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Statsutskottets Utlåtande N-.o 6,

har emellertid ansett, att det för ifrågavarande ändamål äskade anslagsbeloppet

bör beviljas, och hemställer alltså,

att Riksdagen må till beredande af utrymme för

ett mobiliseringsproviantförråd m. m. i Karlskrona

fästning på extra stat för år 1908 bevilja ett anslag

af 118,000 kronor.

Transportmedel för varfven.

Transportmedel

för

varf ven.

[36.]

38:o) Kung]. Maj:t bar under punkt 36 af femte hufvudtiteln föreslagit

Riksdagen att för anskaffande af transportmedel för flottans varf

bevilja på extra stat för år 1908 ett anslag af 171,000 kronor.

I denna fråga bar departementschefen till statsrådsprotokollet anfört

följande:

»Uti sina förslag öfver anslagsbebofven för år 1908 hafva varfscbeferna

vid flottans stationer hemställt om ökning af varfvens transportmedel

och därvid anhållit om anskaffning af följande materiel:

för Karlskrona station:

1 bogserbåt,

1 ångslup,

1 motorbåt,

för Stockholms station:

2 sjödugliga kolpråmar,

5 mindre kolpråmar,

1 vattenbåt,

1 utrednings- och provianttransportpråm.

1 ammunitionspråm,

1 motortransportbåt,

1 bogserfartyg.

Beträffande den för Karlskrona station begärda bogserbåten, hade

varfscbefen hemställt om en sådan båt uti förslagen öfver anslagsbebofven

för såväl 1906 som år 1907. Marinförvaltningen hade vid

dessa båda tillfällen, ansett, att med desamma kunde anstå, sista gån
-

s. 157 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

157

gen dock under förutsättning, att Karlskrona station erhölle de vid 1906

års riksdag äskade två motorbåtarna.

1906 års riksdag beviljade likväl endast den mindre af dessa motorbåtar

för en kostnad af 9,000 kronor, hvaremot framställningen om

anslag till en för en kostnad af 15,000 kronor beräknad motorbåt, afsedd

för, bland annat, bogsering af ammunitionspråmar, ej bifölls på

den grund, att Riksdagen icke fann sig öfvertygad om att tekniken i

afseende å förfärdigandet af motorbåtar ännu nått en sådan utveckling,

att dylika båtar med fördel kunde användas till arbeten af nyssberörda

art.

Uti sin underdåniga skrifvelse den 28 september 1906 förklarar

marinförvaltningen, som vore förvissad om att motorbåtstekniken för

närvarande mycket väl vore i stånd att framställa motorbåtar, hvilka

med fördel kunde användas såsom bogserbåtar, sig ej tveka att hemställa,

det Kungl. Maj:t täcktes vid nästinstundande riksdag föreslå

anskaffandet af en motorbåt för en kostnad af 15,000 kronor i stället

för den af varfschefen i Karlskrona föreslagna ångslupen, hvilken skulle

betinga en kostnad af 80,000 kronor; och i händelse af bifall härtill

anser ämbetsverket att med öfriga af varfschefen i Karlskrona föreslagna

transportmedel, nämligen en bogserbåt och en motorbåt, tillsvidare

torde kunna anstå.

Hvad beträffar Stockholms station, har det med hänsyn till andra

behof, som i första hand borde tillgodoses, ej synts marinförvaltningen

lämpligt att nu hos Kungl. Maj:t hemställa om anskaffning af all

den utaf varfschefen föreslagna materielen, utan har ämbetsverket ansett,

att de mest trängande behofven af transportmateriel kunde anses

tillgodosedda genom anskaffning af en sjöduglig kolpråm, två mindre

kolpråmar, en ammunitionspråm, en motortransportbåt och ett bogserf

ar tyg.

I sin underdåniga skrifvelse den 29 september 1905 framhöll marinförvaltningen

behofvet af ett bogser- och isbrytarfartyg för Stockholms

station, för en kostnad af 116,000 kronor, men detta förslag föranledde

icke någon Kungl. Maj:ts åtgärd, emedan det föreslagna fartyget

ansågs icke blifva nog stort och kraftigt såsom isbrytarfartyg.

Fördenskull har varfschefen i Stockholm och sedermera jämväl marinförvaltningen

ansett sig böra frångå förslaget beträffande isbrytarfartyget

och endast begära ett mindre bogserfartyg för en kostnad af

50,000 kronor.

På grund af hvad sålunda anförts har marinförvaltningen hemställt,

det täcktes Kungl. Maj:t hos nästinstundande riksdag å extra stat för

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

år 1908 äska medel för anskaffning- af följande materiel till nedan an
-

gifven kostnad, nämligen:

1 motorbåt för Karlskrona station............................... kronor 15,000: —

1 sjöduglig kolpråm för Stockholms station............... )> 40,000: —

2 mindre kolpråmar å 12,000 kr. för Stockholms station » '' 24,000: —

1 ammunitionspråm för Stockholms station .............. >» 20,000: —

1 motortransportbåt för Stockholms station ............... » 22,000: —

1 bogserfartyg för Stockholms station ........................ » 50,000: —

Summa kronor 171,000: —

Samtliga de af marinförvaltningen sålunda föreslagna anskaffningarna

äro af behofvet påkallade. Vidkommande motorbåtteknikens nuvarande

ståndpunkt anser jag mig kunna till fullo instämma i hvad

marinförvaltningen därom anfört.»

Härjämte har departementschefen anfört, att någon anledning till

erinran mot marinförvaltningens beräkningar i afseende å kostnaden

för anskaffningen af de föreslagna transportmedlen icke förefunnes.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot denna framställning,

föreslår

att Riksdagen må för anskaffande af transportmedel

för flottans varf bevilja på extra stat för år

1908 ett anslag af 171,000 kronor.

Flodångspruta för Karlskrona fästning.

riodångspruta 39:o) Under punkt 37 af förevarande hufvudtitel har Kungl. Magt.

f°rKstning°na föreslagit Riksdagen att för anskaffande af en flodångspruta för Karlskrona

[37] fästning för en beräknad kostnad af 46,700 kronor bevilja på extra

stat för år 1908 det, efter afdrag af ett af Kaidskrona stad till den

ifrågasatta anskaffningen beslutadt bidrag, högst 19,300 kronor, härför

erforderliga beloppet, eller ett anslag af 27,400 kronor.

Rörande behofvet af detta anslag har departementschefen till statsrådsprotokollet

anfört följande:

»I underdånig skrifvelse den 31 maj 1906 hade befälhafvande amiralen

i Karlskrona anhållit, att en flodångspruta måtte få upphandlas

för Karlskrona fästning och att af den därför erforderliga kostnaden,

46,700 kronor, ett belopp af 27,400 kronor måtte af statsmedel

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlutande N:o G.

lön

anvisas för att jämte af Karlskrona stad utfäst bidrag, högst 19,300

kronor, ställas till varfschefens vid stationen förfogande. I häröfver afgift

underdånigt utlåtande af den 8 juni 1906 anförde marinförvaltningen,

att ämbetsverket väl funnit det anmälda behofvet vara synnerligen

behjärtansvärdt, men att, då detsamma ej syntes vara af så trängande

natur, att åtgärder för dess afhjälpande borde vidtagas i annan

ordning än som föreskrifvits i fråga om pröfning af anslagsbehofven

under femte hufvudtiteln i allmänhet, framställningen då ej måtte föranleda

till någon Kung!. Maj:ts vidare åtgärd, därvid ämbetsverket

emellertid tillika uppgaf sig hafva för afsikt att taga ärendet under

förnyad handläggning i sammanhang med öfriga framdeles sig vppande

dylika behof.

Nu har marinförvaltningen i sin underdåniga skrifvelse den 28 september

1906 till pröfning upptagit behofvet af den föreslagna flodångsprutan.

Befälhafvande amiralens förenämnda skrifvelse var föranledd af* eu

honom tillhandakommen skrifvelse från stationens brandchef, hvaruti

denne, med anmälan att den eldsläckningsmateriel, hvilken kunde afses

för varfvet med därinom befintliga fartyg, verkstäder och förråd, vore

otillräcklig för att med erforderlig kraft kunna släcka utbruten eld,

framhållit behofvet för varfvet af en flodångspruta. Därvid hade bemälde

brandchef vidare anfört, hurusom han ansåge, att, för att, i händelse af

uppkommen eld i de dyrbara kolförråden å Söderstjärna, kunna rädda

desamma och verkligen åstadkomma släckning af elden, innan det vore

försent, ingen annan eldsläckningsmateriel vore härför tillräcklig än en

flodångspruta, med hvars tillhjälp kunde, från hvilken sida som helst,

öfver platsen utgjutas en större kvantitet vatten än som kunde åstadkommas

med ångsprutorna, hvilkas slangar endast kunde läggas å en väg

för att nå platsen, och att, då därjämte vid den blifvande mobiliseringska

jen komme att uppföras nya förrådshus och inom varfvet i öfrigt

vore hopade en massa dyrbara förrådsartiklar, den eldsläckningsmateriel,

som inom varfvet vore tillgänglig, borde vara af sådan art, att man

kunde vara fullt säker om att blifva herre öfver eu vare sig i fartyg

eller förrådshus därstädes utbruten eld, därtill de å varfvet nu tillgängliga

två ångsprutorna vore otillräckliga, emedan man med dessas

slangar i regeln endast kunde angripa elden från landsidan. Med det

läge varfvet hade och med den möjlighet att kunna nå alla å varfvet

varande fartyg och viktigare förrådshus, som eu flodångspruta medgåfve,

ansåge därför brandchefen starka skäl föreligga att taga under

pröfning behofvet af att anskaffa ett sådant för varfvets säkerhet så

ovärderligt eldsläckningsredskap som en flodångspruta.

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Statsutskottets Utlåtande N:0 6.

I hvad brandchefen vid stationen anfört angående behofvet för

varfvet af en flodångspruta hade befälhafvande amiralen ansett sig böra

till fullo instämma, särskild! som, i händelse af krigsutbrott och bombardering

af staden och varfvet, ökad fara skulle uppstå för en del

både eldfarliga och svåråtkomliga, vid krigstillfälle snart sagdt oskattbara

förråd och verkstäder, såsom alla byggnader och förråd å Lindholmen,

Söderstjärna, Stumholmen och Laboratorieholmen, där flottans

epidemisjukhus vore beläget, och till hvilka platser blott en farbar väg

ledde, samt en del holmar, hvilka vore oåtkomliga från land och som

med sina upplag af ammunition och eldfarliga ämnen skulle, om de

skötes i brand, vara lätt utsatta för fullständig ödeläggelse, om ej

lämplig eldsläckningsmateriel funnes att tillgå.

Med anledning häraf hade befälhafvande amiralen inhämtat yttrande

och förslag från varfschefen beträffande storlek och styrka m. m.

af en för ifrågavarande förhållanden lämplig flodångspruta, och hade

varfschefen föreslagit, att densamma måtte erhålla 4,000 minutliters kapacitet

samt apteras i för ändamålet speciellt afsedd och inrättad båt, utrustad

med en snabbuppeldad ångpanna och propellermaskin samt af

cirka 15 m. längd, 4,25 m. bredd, 1,5 m. djupgående och 8 knops fart.

Kostnaden för en sådan flodångspruta skulle enligt anbud, som varfschefen

år 1904 erhållit från Ludvigsbergs verkstads aktiebolag i Stockholm,

belöpa sig till 37,000 kronor, eller, då härtill komme kostnaden

för 1,200 m. tryckslangar, hvilka med kopplingar ansåges betinga ett

pris af cirka 1,600 kronor, sammanlagdt 38,600 kronor. Då emellertid

sagda kostnad syntes befälhafvande amiralen för stor för att statsverket

skulle ensamt för flottans etablissement kunna därmed betungas

och då dessutom påtagligen Karlskrona stad skulle hafva en väsentlig

fördel af en flodångspruta, som äfven finge användas för eldsläckning,

hvarhelst inom stadens område den möjligen skulle kunna erfordras,

hade han ansett, att denna fråga lämpligast borde kunna lösas på

sådant sätt, att äfven staden bidroge till anskaffningen med skäligt

belopp, hvarför befälhafvande amiralen hänvändt sig till magistraten

i Karlskrona med hemställan, huruvida icke staden skulle befinnas

villig att, för den händelse ifrågavarande flodångspruta komme

att anskaffas, i någon mån, förslagsvis med hälften eller 19,300 kronor,

deltaga i anskaffningskostnaderna för densamma, under förutsättning

likväl att kronan skulle blifva ensam ägare och att flottan skulle

bestrida underhåll och bemanning. Härpå hade stadsfullmäktige vid

ärendets föredragning den 12 januari 1906 beslutat, att till anskaffande

af en flodångspruta bidraga med ett belopp af högst 19,300 kronor, med

s. 161 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

161

villkor att sprutan, underhållen och bemannad af kronan, hölles tillgänglig

för eldsläckning inom Karlskrona stad och ej finge förflyttas

utom Karlskrona station.

Då emellertid anledning förefanns antaga, att det år 1904 aflämnade

anbudet på grund af stegrade arbets- och materialpriser möjligen

ej längre kvarstode, anmodades varfschefen infordra nytt anbud, hvilket

aflämnades den 27 april 1906 och upptog en kostnad af 45,100 kronor,

hvarigenom hela kostnaden med inberäknande af kostnaden för tryckslangar

uppginge till 46,700 kronor samt efter afdrag af det belopp,

19,300 kronor, som kunde från Karlskrona stad påräknas, den utgift,

hvilken statsverket skulle komma att vidkännas för anskaffandet af

nämnda flodångspruta, till 27,400 kronor. Sistnämnda anbud, hvilket

vid dess afgifvande förklarats gälla till 1906 års slut har på framställning

af marinförvaltningen prolongerats till den 1 juli innevarande år.

I likhet med befälhafvande amiralen finner marinförvaltningen det

blifva till synnerlig fördel för Karlskrona fästning att disponera ett

så kraftigt och för denna vattenomflutna plats så ändamålsenligt eldsläckningsredskap

som det ifrågavarande, hvilket på grund af sin betydelse

vid beskjutning och däraf framkallade eldsvådor lämpligen borde

ingå bland fästningens försvarsmedel; och har marinförvaltningen fördenskull

hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes hos nästa riksdag begära

anvisande på extra stat för år 1908 af det, efter afdrag af det af

Karlskrona stad beslutade bidraget, högst 19,300 kronor, erforderliga

beloppet för anskaffande af en flodångspruta för Karlskrona fästning,

eller 27,400 kronor. Därvid har emellertid ämbetsverket, då det borde

vara af största vikt, att behofvet af förenämnda eldsläckningsmateriel

måtte blifva fylldt så snart ske kunde efter det att nödiga medel

därtill blifvit anvisade samt med hänsyn till att det afgifna leveransanbudet

gäller endast till den 1 juli 1907, i underdånighet hemställt,

det Kungl. Maj:t, därest det ifrågavarande beloppet blir af

Riksdagen anvisadt, ville omedelbart anbefalla anskaffandet af flodångsprutan

med anlitande af omhänderhafvande medel till kostnadens bestridande

mot ersättning framdeles af vederbörligt anslag.

Af hvad ofvan anförts framgår uppenbart, af hvilken betydelse en

flodångspruta skulle vara för Karlskrona fästnings eldsläckningsväsende.x»

På grund af hvad sålunda af departementschefen anförts, hemställer

utskottet,

att Riksdagen må för anskaffande af en flodångspruta

för Karlskrona fästning för en beräknad kostnad

af 46,700 kronor bevilja på extra stat för år 1908

Bill. till Riksd. Prof. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 6 Häft. 21

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Marinläkar
kurs.

[38.]

det, efter afdrag af ett af Karlskrona stad till den

ifrågasatta anskaffningen beslutadt bidrag, högst 19,300

kronor, härför erforderliga beloppet, eller ett anslag

af 27,400 kronor.

Marinläkarkurs.

40:o) Kungl. Maj:t bär under denna hufvudtitel vidare föreslagit •

Riksdagen att för anordnande af en marinläkarkurs bevilja på extra stat

för år 1908 ett anslag af 5,000 kronor.

Vid detta ärendes föredragning i statsrådet yttrade departementschefen

följande:

»Uti sin underdåniga skrifvelse den 27 september 1904 angående

utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel för år 1905 anförde marinförvaltningen,

bland annat, att marinläkarkåren hunnit rekryteras så fullständigt,

som det läte sig göra med hänsyn till de oundvikliga vakanserna

för de ännu på gamla läkarstaten kvarstående läkarna och de

kompetensvillkor, som gällde för erhållande af nådigt förordnande som

marinläkare af 2:a graden. Kåren bestode då af 2 förste marinläkare,

5 marinläkare af l:a graden, 18 marinläkare af 2:a graden och 12 marinläkarstipendiater.

Under sådana förhållanden ville marinförvaltningen

framhålla behofvet af extra anslag till bestridande af de utgifter, som

vore förenade med en snarast möjligt behöflig marinläkarkurs. Denna

af marinöfverläkaren ledda kurs skulle upptaga eu tid af 40 dagar,

genomgås här i Stockholm af högst 10 marinläkare, som författningsenligt

därtill kommenderats af Kungl. Maj:t på förslag af marinöfverläkaren,

och bestå i daglig undervisning i krigskirurgi och radiografi,

naval hälso- och sjukdomslära samt bakteriologi, meddelad af två

yngre lärare vid Karolinska Institutet, hvilka på samma gång vore

marinläkare, och efter ett program, som uppgjordes af marinöfverläkaren

och stadfästes af Kungl. Maj:t.

Utgifterna för denna kurs beräknades till följande belopp:

dagtraktamente under 40 dagar å 7 kronor åt 10

marinläkare ........................................... kronor 2,800: —

arfvode åt 2 lärare (500 kronor åt hvardera).................. » 1,000: —

undervisningsmateriel, såsom röntgenplåtar, böcker,

reagens m. m................................................................... » 500: —

Summa kronor 4,300: —

s. 163 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6. 163

t Marinöfverläkaren både, enär genom denna kurs endast en del af

marinläkarkåren komme i åtnjutande af den specialutbildning, som

tjänsten kräfde hos hvarje marinläkare, förmält det vara sin afsikt att

ett följande år göra framställning om åtgärders vidtagande för anordnande

af förnyad marinläkarkurs, hvarefter måhända ett uppehåll i dessa

kurser kunde göras under flera år, intill dess omsättningen bland marinläkarna

kräfde ny utbildningskurs.

På grund häraf hemställde marinförvaltningen, att hos 1905 års

riksdag måtte äskas för anordnande af en marinläkarkurs ett extra ordinarie

anslag för år 1906 af 4,300 kronor.

Kungl. Majits i enlighet härmed gjorda framställning till nämnda

riksdag om beviljande af ett anslag af 4,300 kronor för anordnande

af en marinläkarkurs vann ock riksdagens bifall.

Nu har marinförvaltningen, med hänvisning till hvad för ifrågavarande

anslags beviljande anförts i ämbetsverkets skrifvelse den 27

september 1904, hemställt, att ett extra anslag för år 1908 till en andra

marinläkarkurs måtte äskas till ett belopp af 5,000 kronor, då erfarenheten

visat, att anslaget behöfde i någon mån ökas utöfver det belopp

af 4,300 kronor, som för ändamålet beviljades af 1905 års riksdag, i

det att utgiften för undervisningsmateriel, såsom röntgenplåtar, böcker,

reagens m. m., som då beräknades till 500 kronor, visat sig hafva blifvit

större och anslaget således varit otillräckligt.))

På grund af hvad marinförvaltningen sålunda anfört, och då behofvet

af anordnande af marinläkarkurser i och för marinläkarnas behöriga

utbildning vore ställdt utom allt tvifvel, hade departementschefen

ansett sig böra tillstyrka marinförvaltningens berörda framställning.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot hvad Kungl.

Maj:t under denna punkt föreslagit, hemställer alltså,

att Riksdagen må för anordnande af en marinläkarkurs

bevilja på extra stat för år 1908 ett anslag

af 5,000 kronor.

Tillfällig förstärkning af arbetskrafterna i marinförvaltningen.

41:o) Kung]. Maj:t har under punkt 39 af femte hufvudtiteln före- Tillfällig förslagit

Riksdagen att till förstärkning af arbetskrafterna i marinförvalt- stärkning af

ningen bevilja på extra stat för år 1908 ett anslag af 15,000 kronor. temaYmadn
förvaltningen.

[39.]

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

»På sätt jag redan förut i dag nämnt, har marinförvaltningen gjort

framställning om ökning af arbetskrafterna å ämbetsverkets civilafdelning

och kansli. Af den utredning, som därvid lämnats angående ökningen

af marinförvaltningens göromål sedan år 1878, framgår uppenbart,

att de civila arbetskrafterna i ämbetsverket måste väsentligen ökas för

att detsamma skall vara i stånd att behörigen fullgöra sina omfattande

åligganden.

Med afseende å behofvet af arbetskrafternas ökning i marinförvaltningens

civilafdelning och kansli hade ämbetsverket i sin förut omnämnda

underdåniga skrifvelse den 18 september 1903 förklarat, bland

annat, hvad civilafdelningen vidkomme, att där fordrades en förstärkning

med minst en tjänsteman, samt att, om göromålen komme att

under de närmaste åren växa i samma förhållande som dittills, ytterligare,

för vinnande af tillräcklig snabbhet och säkerhet i expeditionen,

en tjänsteman torde blifva behöflig. Under erinran härom anför marinförvaltningen

i sin underdåniga skrifvelse den 16 maj 1906, att då

ämbetsverket nu, oaktadt göromålens fortsatta tillväxt efter år 1903,

likväl endast begärde ökning af personalen med en revisor, medel

måste beredas till bibehållande af nuvarande två amanuenser å civilafdelningen,

af hvilka den ene aflönades från extra ordinarie anslag.

I fråga om personalökningen å ämbetsverkets kansli anfördes i

1903 års skrifvelse, att det visserligen vore önskvärdt och gagneligast

att efter enahanda principer, som följts vid ombildningen till exempel

af kommerskollegium, där hvarje byrå fått sin sekreterare, åtminstone

de större afdelningarna i marinförvaltningen hvardera erhölle sin egen

sekreterare. Emellertid hade ämbetsverket då ansett sig böra inskränka

sig till att föreslå inrättande af allenast en ny sekreterare- och en ny

notariebefattning. Skälet till denna inskränkning var uteslutande ekonomiskt.

Under ett flertal år hade man genom anordnande af föredragningslistor,

hvari jämväl skedde anteckning om besluten, väsentligen

reducerat arbetet med protokollsföringen, hvarigenom notarien kunnat

hufvudsakligen användas för sekreteraregöromål. Förslaget om den

nye notarien var alltså i viss mån ett förslag om en sekreterare med

lägre aflöning. Numera hade anordningen med föredragningslistorna

blifvit ytterligare genomförd, och hade jämväl i öfrigt förenklingar beträffande

protokollsföringen vidtagits, så att uppsättandet af formligt

protokoll enligt äldre mönster allenast undantagsvis förekomme och

i sådant fall liksom annat uppsättningsarbete verkställdes genom

kansliet, af hvars tjänstemän endast vid behof någon tillkallades för

att vid marinförvaltningens sammanträde göra notarietjänst. Därjämte

s. 165 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

165

och sedan det på marinförvaltningens framställning blifvit genom nådigt

bref den 4 maj 1906 medgifvet, att marinförvaltningen finge, när

sådant syntes erforderligt, förordna annan tjänsteman än sekreteraren

i ämbetsverket att i afseende å visst ärende eller viss grupp af ärenden

fullgöra sekreterarens åligganden, komme notariens tjänstgöring att uteslutande

blifva densamma som en sekreterares. Att vid sådant förhållande

inrätta en ny notarietjänst eller ens bibehålla den gamla, syntes

icke vara riktigt. Med hänsyn till, å ena sidan, de sålunda förändrade

förhållandena och, å andra sidan, till det alltmera kännbara behofvet af

att uppsättningsarbetet jämväl för de militära afdelningarna kunde fullständigare

än hittills öfverlämnas åt en sekreterare, ansåge marinförvaltningen

1903 års förslag böra jämkas så, att den nuvarande notariebefattningen

utbyttes mot eu sekreterarebefattning och att en ny sekreteraretjänst

inrättades. Härigenom skulle alltså kansliets ordinarie personal

komma att bestå af, förutom advokatfiskal och registrator, tre

sekreterare.

1 enlighet med nu angifna grunder har marinförvaltningen upprättat

och med sin underdåniga skrifvelse den 11 december 1906 öfverlämnat

ett förslag till ny stat för ämbetsverket, hvarvid i afseende å anvisningen

till vikariatsersättning m. m. förutsatts, att äfven å kansliet nuvarande

antal af tre amanuenser bibehölles. Hvad angår aflöningarna

för de ifrågasatta nya befattningarna, hafva de föreslagits med hänsyn

till nu gällande lönereglering och under förutsättning, att den nya allmänna

lönereglering för de centrala ämbetsverken, för hvilken förberedande

arbeten pågå, skall komma äfven dessa tjänster till godo.

Mot den förstärkning af arbetskrafterna, marinförvaltningen sålunda

föreslagit, har jag, med afseende å den förebragta utredningen

om göromålens ökning, visserligen ej något att erinra; men, då enligt

hvad jag jag förut omförmält, 1906 års Riksdag ansett sig af det skäl

icke böra ingå i pröfning rörande behofvet af anställande inom marinförvaltningen

af ytterligare en revisor, att organisationen af ämbetsverket

torde blifva föremål för utredning af löneregleringskommittén,

lärer det icke kunna förväntas, att Riksdagen, innan dylik utredning

framlagts, skulle vara benägen att inrätta nya tjänster på stat inom

ämbetsverket. Vid sådant förhållande finner jag medel böra beredas

på extra stat till vinnande af den förstärkning af arbetskrafterna, som

är oundgängligen nödvändig för att ämbetsverket skall kunna på ett

tillfredsställande sätt fungera. Härför torde erfordras ett anslag af

minst 15,000 kronor, motsvarande det för innevarande år till ifrågavarande

ändamål anvisade extra anslag, 10,500 kronor, ökadt med 4,500

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Utskottets

yttrande.

Personligt lönetillägg

åt

bataljonspredikanterna

vid flottans

station i Karlskrona.

[40.]

kronor eller samma belopp, som enligt nu gällande lönestat utgör sekreterares

i marinförvaltningen aflöning.

En af marinförvaltningen tillika gjord framställning om anvisande

af ytterligare medel för innevarande år till samma ändamål finner jag

mig icke böra biträda.»

Då, såsom departementschefen här ofvan anmärkt, organisationen

af marinförvaltningen under den närmaste framtiden torde blifva föremål

för utredning af löneregleringskommittén, har utskottet, i öfverensstämmelse

med hvad 1906 års Riksdag, enligt hvad jämväl här ofvan

omförmälts, uttalat i fråga om behofvet af anställande inom ämbetsverket

af ytterligare en revisor, icke ansett sig böra ingå i pröfning

af behofvet af anställande därstädes af ytterligare en sekreterare. Men

då af den utredning, som i ärendet förebragts, synes framgå, att för

år 1908 utöfver det belopp af 10,500 kronor, som för innevarande år

anvisats till förstärkning af marinförvaltningens arbetskrafter, ytterligare

medel böra ställas till ämbetsverkets förfogande, för att arbetet därstädes

må kunna utföras inom vederbörlig tid, har utskottet funnit sig

böra tillstyrka beviljande af det af Kungl. Maj:t nu äskade beloppet,

15,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen må till förstärkning af arbetskrafterna

i marinförvaltningen bevilja på extra stat för

år 1908 ett anslag af 15,000 kronor.

Personligt lönetillägg åt bataljonspredikanterna vid flottans

station i Karlskrona.

42:o) Kungl. Maj:t har under punkt 40 af denna hufvudtitel föreslagit

Riksdagen att till beredande af personligt lönetillägg af 1,200 kronor

för år åt hvardera af bataljonspredikanterna vid flottans station i

Karlskrona Ernst Alfred Waldemar Holmberg och Ernst Algot Collén

på extra stat för år 1908 anvisa ett belopp af 2,400 kronor.

Rörande denna framställning har departementschefen till åberopade

statsrådsprotokollet anfört följande:

»Till stationsbefälhafvaren vid flottans station i Karlskrona hafva

bataljonspredikanterna vid samma station E. A. W. Holmberg och E.

A. Collén ingifvit en underdånig framställning därom att, intill

s. 167 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

167

dess ny lönereglering för amiralitetsprästerskapet blefve fastställd, måtte

dem hvardera beviljas ett personligt lönetillägg af 1,200 kronor årligen.

Härvid hafva sökandena framhållit, att deras löneföi’måner, som

för närvarande uppginge till 2,095 kronor, däraf lön på stat 1,200

kronor, dyrtidstillägg 120 kronor, och bidrag från amiralitetsförsamlingen

enligt fastställd lönereglering 775 kronor, hvartill komme af

nämnda församling beviljade personliga lönetillägg å 1,000 kronor åt

Holmberg, som inom församlingen tjänstgjort i 15 år, och 500 kronor

åt Collén, som tjänstgjort i 10 år, voro betydligt lägre än de, som

tillkomme när- eller likställda tjänstemän, och otillräckliga för att

bereda sökandena och deras familjer anständig bärgning. Med anledning

häraf hade sökandena den 3 september 1904 hos Kungl. Maj:t

anhållit om reglering af deras löneinkomster, hvilken ansökan dock

icke föranledt till annan åtgärd än att handlingarna i ärendet öfverlämnats

till kommittén för afgifvande af förslag till reglering af statens

ämbetsverks och myndigheters löneförhållanden. Hå det emellertid

kunde dröja länge, innan denna kommittés förslag inkomme till Kungl.

Maj:t, och de ekonomiska svårigheterna för sökandena alltmera tilltagit

med fara att verka nedtryckande på deras arbete, och då tilllika

från och med innevarande år det sämst aflönade ordinarie prästerskapet

inom riket fått afsevärdt förbättrade lönevillkor, hvarifrån sökandena

vore alldeles uteslutna, liksom ock från den löneförbättring,

som under senare åren kommit samtliga andra flottans kårer och stater

samt lärarna vid rikets läroverk till del, vågade sökandena ännu en

gång anhålla om hjälp i sin betryckta ställning. Såsom ytterligare

skäl för någon förbättring af bataljonspredikanternas löneförmåner,

som sedan 1868 års ..reglering snarare minskats än ökats, under det

att amiralitetspastorns flerdubblats, hafva sökandena vidare erinrat

därom, att bataljonspredikanternas tjänstgöringsskyldighet betydligt ökats

genom skyldigheten att utan ersättning predika på flottans sjukhus,

genom de söndagligen förekommande ungdomsgudstjänsterna och för

öfrigt genom ökad församlingsvård, under det att däremot afsevärda

förmåner sedan sista löneregleringen blifvit dem frånhända, såsom

t. ex. den att vid inträffande ledighet å befattningen såsom amiralitetspastor

»komma i åtanke» samt att »omedelbart hos Kungl. Maj:t utan

förslag söka regala pastorat i alla rikets stift», hvarigenom utsikterna

till befordran för bataljonspredikanterna betydligt minskats.

Öfver sökandenas ifrågavarande anhållan har biskopen i Lunds

stift afgifvit yttrande, däruti på anförda skäl tillstyrkes, att åtgärd

måtte vidtagas för beredande af den begärda löneförbättringen, genom

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

hvars beviljande icke skulle gifvas något prejudikat, hvaraf vidtgående

konsekvenser vore att befara.

Med erinran därom att tillförene till Kung! Maj:t öfverlämnats

framställningar under år 1902 i fråga om ny reglering af ecklesiastikstatens

aflöning och under år 1904 beträffande särskildt bataljonspredikanternas

aflöningsförmåner, hvilken senare innefattat anhållan

att regleringen finge ske genom dels höjande af begynnelselönen å stat

förslagsvis från 1,200 till 1,800 kronor dels ock beviljande af två ålderstillägg

å 500 kronor efter respektive 5 och 10 års tjänstgöring,

har stationsbefälhafvaren vid flottans station i Karlskrona med underdånig

skrifvelse den 12 sistlidne september till Kungl. Maj:t öfverlämnat

de till ifrågavarande ärende hörande handlingar och tillika

framhållit, att den af sökandena förebragta utredning i ärendet syntes

tydligt gifva vid handen, att åtgärd för löneförbättring för bataljonspredikanterna

borde såvidt möjligt åstadkommas inom snar framtid.

öfver ifrågavarande framställning har marinförvaltningen den 5

november 1906 afgifvit infordradt underdånigt utlåtande och däri anfört

följande.

Med anledning af den utaf stationsbefälhafvaren först omnämnda

framställningen hade marinförvaltningen genom underdånig skrifvelse

den 27 maj 1902 hemställt om höjning af bataljonspredikanternas vid

stationerna löner från 1,200 till 1,500 kronor för år, till hvilket förslag

ämbetsverket hänvisat i utlåtande öfver den år 1904 gjorda hemställan

i nu förevarande ämne.

Ingendera af dessa ansökningar hade emellertid föranledt proposition

till Riksdagen.

Sedan år 1902 hade lefnadskostnaderna i allmänhet och icke minst

i Karlskrona i väsentlig mån stigit, hvadan sökandenas aflöningsförmåner

torde visat sig i allt högre grad otillräckliga. Med hänsyn härtill

måste sökandenas anhållan framstå så mycket mera behjärtansvärd,

som, enligt hvad marinförvaltningen hade sig bekant, de till församlingsvården

hörande göromålen inom amiralitetsförsamlingen vore synnerligen

betungande.

Då församlingen icke kunde förväntas komma att för höjande af

bataljonspredikanternas löner lämna större bidrag än som redan beviljats,

måste behofvet af löneförbättring tillgodoses genom ökadt

statsanslag.

I afseende å den önskade formen härför tilläte sig marinförvaltningen

framhålla, dels att det icke torde kunna lämpligen ifrågasättas

att redan nu vidtaga en verklig reglering af de med sökandenas beställningar

förenade löneförmåner, enär en sådan icke torde böra tilläm
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

109

pas förr än den 1 maj år 1919, då tiden för den beträffande amiralitetsförsamlingens

prästerskap gällande lönekonventionen utlöpte, dels

ock att, under det bataljonspredikantsbefattningen vid Stockholms station

befunnits kunna väl bestridas jämte annan prästerlig anställning,

innehafvarne af motsvarande tjänster vid Karlskrona station däremot,

på grund af såväl mängden af ämbetsåligganden som bristande tillfälle

att erhålla annat med innehafvande befattning förenligt prästerligt

kall, vore för sin utkomst — tillfälliga inkomstkällor oafsedt — uteslutande

hänvisade till sina bataljonspredikantstjänster.

Under sådana förhållanden måste marinförvaltningen anse det förslaget

lyckligt funnet, att den erforderliga ökningen i löneförmåner

skulle komma sökandena till godo såsom personliga lönetillägg; och

hemställde marinförvaltningen på grund häraf, att sökandena måtte

beredas personligt lönetillägg af 600 kronor hvardera för år, intill dess

reglering af ecklesiastikstatens vid stationen aflöningsförmåner kunde

komma till stånd, samt att proposition om äskande af medel härför å

extra stat måtte aflåtas till nästa Riksdag.

Förevarande framställning anser jag vara i hög grad behjärtansvärd.

Hvad beträffar det af sökandena begärda beloppet finner jagnågon

nedsättning i detsamma ingalunda böra ifrågakomma.))

Utskottet, som funnit en löneförbättring för ifrågavarande predikanter

af behofvet påkallad, har dock ansett sig icke kunna biträda

hvad Kungl. Maj:t i sådant afseende föreslagit, utan synes det utskottet,

att löneförbättringen lämpligen torde kunna begränsas till de af marinförvaltningen

föreslagna beloppen. På grund häraf hemställer utskottet,

att Riksdagen må till beredande af personligt lönetilllägg

af 600 kronor för år åt hvardera af bataljonspredikanterna

vid flottans station i Karlskrona Ernst Alfred

Waldemar Holmberg och Ernst Algot Collén på extra

stat för år 1908 anvisa ett belopp af 1,200 kronor.

Tillfälligt lönetillägg åt personal vid flottans poliskår.

43:o) Under förevarande hufvud titel har Kungl. Maj:t vidare föreslagit

Riksdagen

dels anvisa å extra ordinarie stat för är 1908 ett belopp af 8,500

kronor för beredande af tillfälligt lönetillägg för nämnda år åt öfverBili.

till Riksd. Prof. 1907. 4 Sami. 1 Afd. tj Häft. 22

Tillfälligt

lönetillägg vid

polisk&r.

[41.]

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Statsutskottets Utlåtande N:o G.

konstaplar och konstaplar vid varfspoliskdren i Karlskrona med 200 kronor

och i Stockholm med 300 kronor för man;

dels medgifva, att, för tilldelande af tillfälligt lönetillägg för

innevarande år å samma belopp till ifrågavarande personer, må af femte

hufvudtitelns allmänna besparingar utgå likaledes ett belopp af 8,500

kronor.

I fråga om denna framställning har departementschefen till statsrådsprotokollet

yttrat följande:

»Från polispersonalen vid flottans båda stationer hafva till Kungl.

Mai:t. inkommit upprepade framställningar om erhållande af förbättrade

löneförmåner.

Den för flottans poliskår nu gällande år 1902 fastställda stat upptager,

vid Karlskrona station 1 poliskommissarie med en aflöning af

1,900 kronor för år, vid Stockholms station 1 poliskommissarie, tillika

väbel, med en aflöning af 1,000 kronor för år samt vid hvardera stationen

2 öfverkonstaplar med aflöning för hvarje af 1,500 kronor och

15 poliskonstaplar med aflöning för enhvar af 968 kronor jämte 132

kronor såsom beklädnadsersättning. Härutöfver åtnjuter polispersonalen

2 ålderstillägg, hvartdera utgörande, för poliskommissarie vid Karlskrona

station 200 kronor samt för enhvar af öfverkonstaplarna och

konstaplarna 100 kronor, det första ålderstillägget efter 5 och det andra

efter 10 års väl vitsordad tjänstgöring i samma grad. Åtnjuter poliskommissarie,

öfverkonstapel eller konstapel bostad i kronans hus, afdrages,

så länge denna fördel varar, från lönen för kommissarie och

öfverkonstapel 150 kronor och för konstapel 100 kronor, allt för år.

1 öfrigt upptager staten vid hvardera stationen ett belopp af 1,500

kronor till extra konstaplar och 1,000 kronor till uppmuntringspenningar

till personalen.

Uti underdånig skrifvelse den 20 juli 1904 från den poliskåren i

Karlskrona tillhörande personalen anfördes bland annat, att, ehuru vid

inrättandet af poliskåren år 1873 aflöningsförmånerna bestämdes i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med aflöningen åt personal vid andra flottans

kårer och stater samt poliskåren särskilda gånger och senast genom

1902 års Riksdags beslut hugnats med löneförbättringar, polismännens

aflöningsförmåner vore betydligt lägre än med dem jämnställd personals

vid flottan, att vid Karlskrona stads poliskår ''anställda konstaplar och

öfverkonstaplar erhölle i aflöning, de förre 1,375 och 1,275 kronor samt

de senare 1,725 kronor, hvartill komme 2 ålderstilllägg å 100 kronor

s. 171 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

171

efter 5 och 10 år äfvensom kostnadsfri pension efter 55 lefnads- och

25 tjänstår, samt att jämväl vid Stockholms, Göteborgs, Malmö ocli

Helsingborgs med flera städers poliskårer aflöningsförmånerna vore betydligt

högre än poliskårens vid flottans station i Karlskrona.

Då polismännens vid flottan aflöningsförmåner icke vore tillräckliga

för att bestrida de dagliga lefnadsbehofven, samt deras tjänstgöring, som

ägde rum natt och dag, äfven sön- och helgdagar, vore ytterst ansträngande

och trägen samt lika maktpåliggande som annan motsvarande

tjänst inom flottan, anhöll polispersonalen, att poliskonstaplar (rang lika

med underofficer af 2:dra graden) och polisöfverkonstaplar (rang lika

med flagguuderofficer) måtte i aflöningsafseende blifva likställda med

motsvarande grader inom underofficerskåren, samt att poliskommissarier

(poliskommissaries i Karlskrona rang lika med underlöjtnant) måtte utöfver

den nuvarande aflöningen erhålla dagaflöning och inkvarteringsbidrag

i liket med underlöjtnant.

Uti underdånig skrifvelse den 31 augusti 1904, hvarmed varfschefen

i Karlskrona till Kung!. Maj:t öfverlämnat stationens poliskårs berörda

framställning, tillstyrkte varfschefen, enär det syntes honom

skäligt, att stationens polispersonal i aflöningshänseendo blefve, hvad

anginge öfverkonstaplar och konstaplar, i hufvudsak likställd med Karlskrona

stads poliskår, att löneförmånerna för stationens polispersonal

måtte i den mån förhöjas, att från och med år 1905 öfverkonstapels

lön höjdes med 225 och konstapels med 175 kronor. Däremot fann

sig varfschefen icke kunna förorda framställningen därom, att poliskommissarien

skulle utöfver nuvarande löneförmåner erhålla dagaflöning

och inkvarteringsbidrag i likhet med underlöjtnant.

Genom nådig remiss den 5 september 1904 anbefallde Kungl. Maj:t

marinförvaltningen att inkomma med underdånigt utlåtande i ärendet.

Innan den framställning från poliskåren i Karlskrona, hvarför nyss

redogjorts, i anledning af nämnda nådiga remiss blifvit föremål för

marinförvaltningens handläggning, hade emellertid öfverkonstaplar och

konstaplar vid flottans station i Stockholm uti skrifvelse till varfschefen

vid stationen den 9 augusti 1904 anhållit omsådan förbättring af deras

aflöningsförmåner, att de måtte blifva enahanda och likartade med underofficerskårens

vid flottan, och anförde de därvid hufvudsakligen samma

skäl, som af poliskåren vid Karlskrona station åberopats. Därutöfver

erinrade de, bland annat, att deras aflöning vore vida lägre än de förmåner,

som tillkomme varfvets månadslönare, med hvilka sökandena

voro till graden jämnställda, i det månadslönarnes aflöning i medeltal

uppginge till 2,168 kronor 57 öre för verkmästare och 1,098 kronor

för mästare, hvartill för flertalet af dessa komma fri bostad i kronans hus.

F ramatällning

från ofverkon

staplar

och konstaplar

vid

flottans station

i

Stockholm.

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Infordrade

utlåtanden

från varfscheferna.

Marin
förvaltningens
utlåtande.

Uti skrifvelse till marinförvaltningen den 11 augusti 1904, hvarmed

polispersonalens i Stockholm framställning af varfschefen öfverlämnades,

hemställde denne, då sökandenas begäran syntes behjärtansvärd,

om utverkande af sådan löneförbättring till- sökandena, att deras

löneförmåner åter måtte komma i samma proportion till underofficerskårens

som före senast beslutade löneförhöjning för sistnämnda kår.

Med anledning af den nådiga remissen å framställningen rörande

Karlskrona poliskår anmodade marinförvaltningen varfschefen därstädes

att inkomma med utredning angående, bland annat, dels den af sökandena

omnämnda höjningen af lefnadsomkostnaderna, dels Karlskrona

stads poliskårs aflönings- och pensionsförhållanden i jämförelse med de

sökandena tillkommande förmåner.

Enahanda utredning beträffande höjningen af lefnadsomkostnaderna

i Stockholm äfvensom aflöningsförhållandena vid Stockholms stads poliskår

infordrades från varfschefen i Stockholm.

Vid öfverlämnande af den utredning, som på grund af marinförvaltningens

berörda anmodan åvägabragtes af varfschefen i Karlskrona,

förklarade denne med stöd af samma utredning sig icke tveka att tillstyrka

bifall till hvad tillförene af varfschefsämbetet i ärendet föreslagits.

Varfschefen i Stockholm föreslog i det yttrande, hvarmed han öfverlämnade

från honom infordrad utredning i ämnet, att öfverkonstaplarnes

vid flottans station i Stockholm aflöningsförmåner höjdes med 300 kronor

eller från respektive kronor 1,600, 1,600 och 1,700 till respektive kronor.

1,800, 1,900 och 2,000 samt att konstaplarnas vid stationen löneförmåner

likaledes i medeltal ökades med 300 kronor, dock på det sätt

att lönerna komme att utgå med respektive kronor 1,350, 1,500 och

1,650, hvarjämte varfschefen särskildt, fäste uppmärksamheten därå, att,

enligt hvad utredningen gåfve vid handen, lefnadsomkostnaderna i hufvudstaden

vore väsentligt högre än i Karlskrona.

Sedan de infordrade utredningarna från varfscheferna inkommit, afgaf

marinförvaltningen den 12 december 1905 underdånigt utlåtande i

ärendet.

Beträffande först den af varfspolisen vid flottans bägge stationer

framställda begäran om erhållande af samma aflöningsförmåner, som tillkomma

flottans underofficerskår, ansåg marinförvaltningen en sådan

framställning icke berättigad, ty det lede intet tvifvel, att varfspolisen

ej behöfde uppfylla de höga fordringar på teoretisk och praktisk utbildning,

som nödvändigtvis måste ställas på flottans underofficerskår.

Detsamma torde gälla om varfspolisen jämväl i förhållande till åtmin
-

s. 173 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande X:o 6.

173

stone de större städernas väl organiserade poliskårer. Den förra torde

väl nämligen icke vid bevakningstjänstens bestridande utsättas för sådana

situationer, som i så hög grad kräfde förmåga af snabb uppfattning

och kraftigt ingripande som beträffande polismän tillhörande sist

angifna kårer ofta vore fallet, liksom också varfspolisens tjänst torde

vara af mindre grannlaga beskaffenhet och i hvarje fall ej medförde så

stor fara. Medan man af ofvan antydd anledning nödgats inom stadspoliskårer

vid antagning söka uppehålla ganska höga fordringar på de

inträdessökandes kunskaper — så till exempel fordrades för inträde vid

Stockholms poliskår i allmänhet antingen fullgoda betyg från femte

klassen i elementarskola eller ock fullständig underofficersexamen, helst

från artilleriet — torde för utförandet af varfspolisens uppgift att upprätthålla

ordningen å varfvet, att afvärja eldsolycka och upptäcka olofliga

tillgrepp icke erfordras högre teoretisk utbildning än folkskolan vore

ansedd att bibringa. Den omständigheten att varfspolisen tillagts underofficers

värdighet torde uteslutande varit föranledd af önskan att underlätta

utförandet af kårens uppdrag och kunde af sådan anledning ej

anföras som skäl för fordran på likställighet jämväl i afseende å aflöning.

Emellertid ansåg marinförvaltningen en förhöjning af flottans

poliskårs aflöning vara lika önsklig som nödvändig.

De af varfseheferna föranstaltade undersökningarna beträffande den

inträdda stegringen af ej blott kostnaden för lifsförnödenheter utan

jämväl den totala lefnadskostnaden för eu familj gåfve på det mest

otvetydiga sätt vid handen, att varfspolisbårens nuvarande löneförhållanden

icke vore tillfredsställande utan behöfde i ingalunda obetydlig

mån förbättras. Den verkställda utredningen måste nämligen hafva

ådagalagt, att de visserligen upprepade löneförbättringarna icke hållit

jämna steg med de ständigt ökade kostnaderna för lifvets nödtorft.

Under sådana förhållanden finge icke den omständigheten, att varfspolisens

löneförmåner nyligen reglerats, stå hindrande i vägen för omedelbart

vidtagande af åtgärder för afhjälpande af det ögonskenliga missförhållandet

mellan kårens aflöning och lefnadskostnader.

Huru önskligt det än vore att poliskårens aflöning då kunde definitivt

regleras, ansåg marinförvaltningen dock, att därmed borde af

många skäl tillsvidare anstå. Särskildt erinrade marinförvaltningen

därom, att regleringen ägde ett visst sammanhang med frågan om förflyttning

af flottans station i Stockholm, alldenstund, äfven om en

fullständig reglering af varfspoliskårens aflöningsförmåner nu kunde

genomföras, likväl inom en snar framtid en genomgripande omorganisation

af poliskåren och reglering af dess löneförhållanden skulle

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

nödvändiggöras redan af den ökning af polispersonalen, som erfordrades

för ej blott uppehållande för en längre tid af polisbevakningen

såväl å den gamla som den nya stationen utan äfven sedermera för

polistjänstens bestridande å den nya, betydligt utvidgade stationen. Af

sålunda anförda skäl ansåg marin förvaltningen ingen verklig reglering

beträffande flottans poliskårs löneförhållanden kunna för det närvarande

äga rum utan nödgades inskränka sig till att afgifva förslag om sådan

tillfällig förbättring i kårens aflöning, som finge anses af nuvarande

förhållanden med nödvändighet betingad.

Beträffande den erforderliga löneförhöjningen ansåg marinförvaltningen

de af varfscheferna föreslagna beloppen vara, på sätt ock af de

verkställda undersökningarna framginge, väl afvägda. I likhet med

varfschefen i Karlskrona funne marinförvaltningen löneförhöjning för

poliskommissarien icke för det närvarande af behofvet påkallad. Löneförhöjning

till nuvarande väbeln vid Stockholms station, som tillika

fungerade som poliskommissarie vid stationen, hade icke ens varit

ifrågasatt.

På sätt förordats af de myndigheter, som i ämnet sig yttrat, ansåg

marinförvaltningen anslagen till uppmuntringspenningar och till extra

konstaplar böra fortfarande utgå. Emellertid fann marinförvaltningen,

att varfscheferna vid afgifvande af sina förslag till löneförhöjning icke

syntes hafva i tillräcklig grad beaktat det förhållande, att, då en löneförhöjning

föranleddes af ökade kostnader särskildt för lifsuppehälle

och bostad, dels förhöjningen för, såsom här vore fallet, i såväl socialt

som ekonomiskt afseende hvarandra närstående funktionärer bordo

sättas till samma belopp, dels ock i synnerhet de mindre inkomsterna

i högre mån tarfvade effektiv förhöjning. På grund af denna uppfattning

ansåg marinförvaltningen att, då varfschefen i Karlskrona

föreslagit en ökning af öfverkonstaplarnas löner med 225 kronor och af

konstaplarnas med 175 kronor, ökningen borde för bägge graderna

sättas till 200 kronor, liksom förvaltningen ock på grund af den utredning,

som blifvit i ämnet förebragt, ansåg löneförhöjningen till

såväl öfverkonstaplar som konstaplar vid Stockholms station böra bestämmas

till 300 kronor.

Kostnaden för en löneförhöjning till öfverkonstaplar och konstaplar

vid Karlskrona station å 200 kronor och vid Stockholms station å 300

kronor skulle uppgå till:

för 2 öfverkonstaplar och 15 konstaplar å 200 kr.......... 3,400 kronor

»2 » x> 15 » » 300 » ......... 5,100 j>

eller till sammanlagdt 8,500 kronor.

s. 175 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

175

På grund af livad sålunda blifvit anfördt och i öfrigt i ärendet

förekommit hemställde marinförvaltningen, att af 1906 års riksdag måtte

äskas dels anvisande å extra ordinarie stat för år 1907 ett belopp å

8,500 kronor för beredande af tillfälligt lönetillägg för sistnämnda år

åt öfverkonstaplar och konstaplar vid varfspoliskåren i Karlskrona och

i Stockholm, dels medgifvande att för tilldelande af tillfälligt lönetillägg

för år 1906 till samma funktionärer finge af femte hufvudtitelns allmänna

besparingar användas likaledes ett belopp af 8,500 kronor.

Denna hemställan föranledde emellertid icke någon Kungl. Maj:ts

framställning till Riksdagen.

Sedermera har varfsehefen vid flottans station i Stockholm uti

ämbetsskrifvelse den 22 juni 1906 anmält, att samtliga poliskonstaplar

vid stationen hos honom gjort framställning om att i sina kontant utgående

förmåner erhålla någon tillfällig förbättring, med beräkning från

1906 års början, intill dess ny lönereglering för poliskåren kunde varda

fastställd. Därvid hafva poliskonstaplarna framhållit, att de under nuvarande

förhållanden icke kunde underhålla sig och sina familjer utan

att till stor omfattning skuldsätta sig. För sin del har varfsehefen,

under åberopande af, bland annat, den utaf honom tidigare gjorda utredning

angående höjningen af lefnadsomkostnaderna i Stockholm samt

med erinran tillika att Stockholms stads poliskår numera erhållit en

väsentlig ökning i aflöningsförmåner, hemställt om beredande af gratifikation

åt ifrågavarande poliskonstaplar, att utgå på sätt af dem ifrågasatts.

Öfver framställningen har marinförvaltningen den 28 augusti 1906

afgifvit infordradt yttrande och därvid till en början, med afseende å

den i varfsehefens skrifvelse omförmälda förhöjningen i kontanta aflöningen

för Stockholms poliskår, såsom tillägg till de i ämbetsverkets

underdåniga skrifvelse den 12 december 1905 lämnade uppgifter meddelat,

att från och med 1906 års ingång, förutom fri uniform eller beklädnadsersättning

med 150 kronor för år för öfverkonstaplar och 132

kronor för öfrige, åtnjutes för år af

öfverkonstaplar resp. 2,200 kronor, 2,300 kronor och 2,500 kronor;

inspektions- och detektivkonstaplar resp. 2,000 och 2,100 kronor

samt

konstaplar resp. 1,300 kronor, 1,500 kronor, 1,700 kronor och 1,900

kronor, därvid 1,300 kronor dock bestämts för af hela antalet konstaplar

allenast 10 %, enär de beräknats blifva nyantagna såsom ogifta och

i öfrigt åtnjuta vissa fördelar med afseende å bostad.

I öfrigt har marinförvaltningen med åberopande af den i ämbetsverkets

nyssberörda skrifvelse den 12 december 1905 åvägabragta ut
-

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

redning i ämnet ansett den för år 1906 begärda löneförbättringen numera

icke lämpligen kunna förordas, men hemställt om aflåtande af

nådig proposition till Riksdagen om medgifvande därtill att, för tilldelande

af tillfälligt lönetillägg för år 1907 åt öfverkonstaplar och konstaplar

vid varfspoliskåren i Karlskrona med 200 kronor och i Stockholm

med 300 kronor för man, måtte af femte hufvudtitelns allmänna

besparingar få utgå ett belopp af 8,500 kronor.

Vidare hafva öfverkonstaplar och konstaplar vid flottans poliskår

i Karlskrona uti en till varfschefen därstädes ingifven och af denne

med skrifvelse den 10 september 1906 till marinförvaltningen öfverlämnad

skrift ånyo hemställt om förbättrade aflöningsförmåner, hvarjemte

de anhållit om beredande af gratifikation med 200 kronor om

året åt dem hvardera under tiden intill dess löneförbättring kunde

komma dem till del.

Varfschefen har vid framställningens öfverlämnande till marinförvaltningen

hänvisat till sina förut afgifna förslag i samma ämne samt

vitsordat behofvet af den sökta gratifikationen. Marinförvaltningen har

i anledning af samma framställning åberopat hvad ämbetsverket uti

sin förenämnda skrifvelse den 28 augusti 1906 anfört.

Slutligen har marinförvaltningen i sin ofta berörda underdåniga

skrifvelse den 28 september 1906 hemställt, det Kungl. Maj:t ville

vid 1907 års Riksdag äska anvisande å extra ordinarie stat för år

1908 af 8,500 kronor för beredande af tillfälligt lönetillägg för sistnämnda

år åt öfverkonstaplar och konstaplar vid varfspoliskåren i Karlskrona

med 200 kronor och i Stockholm med 300 kronor för man; hvarjemte

ämbetsverket i samma skrifvelse förnyat sin hemställan om begäran

af Riksdagens medgifvande att för tillfälligt lönetillägg för innevarande

år finge af femte hufvudtitelns allmänna besparingar utgå likaledes

8,500 kronor.

Den utredning, som blifvit i ärendet förebragt, gifver otvetydigt

vid handen, att en snar förbättring i öfverkonstaplarnas och konstaplarnas

vid flottans poliskår löneförhållanden är oundgängligen af nöden.

De nuvarande lönerna måste anses otillräckliga för tillfredsställande af

polispersonalens nödtorftiga lefnadsbehof. Särskild! upplysande i fråga

om aflöningsförkållandena är en af marinförvaltningen upprättad jämförande

tablå, afseende stadspolisens aflöningsförmåner i Stockholm,

Malmö, Köpenhamn och Karlskrona, jämförda med flottans poliskårs

nuvarande aflöningsförmåner. Sedan denna tablå numera blifvit så till

s. 177 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

177

vida rättad, att den, vidkommande Stockholms poliskårs aflöning, innehåller

den från och med 1906 års ingång gällande stat i stället för

ursprungligen det förslag till ny stat, som uppgjorts af stadens drätselnämnd,

är den af följande lydelse:

Tablå

öfver polisens aflöningsförmåner i nedannämndä städer och öfver

flottans poliskårs nuvarande aflöningsförmåner.

Öfverkonstaplar.

Konstaplar.

Aflöning

Aflöning

jämte

j ämte

dyrtids-

Bekläd-

dyrtids-

tillägg

Summa.

tillägg

Summa.

i de fall

nåd.

i de fall

nåd.

då sådant

då sådant

bestås.

bestås.

Stockholm, enligt intill år 1906

.

■

gällande stat

l:a lönegraden........................

2,000

132

2,132

1,500

132

1,632

2:a » .................''.......

1,900

132

2,032

1,400

132

1,532

3:e > ........................

1,800

132

1,932

1,200

132

1,332

4:e > .......................

—

—

—

1,100

132

1,332

Stockholm, enligt den från och med

1

år 1906 gällande stat

•

l:a lönegraden........................

2,500

150

2.650

1,900

132

2,032

2:a » .......................

2,300

150

2,450

1,700

132

1,832

3:e » ........................

2,200

150

2,350

1,500

132

1,632

4:e » ........................

—

—

—

1,300

132

1,432

Malmö

l:a lönegraden........................

2,300

no

2,440

1,800

100

1,900

2:a J .......................

2,200

no

2,340

1,700

100

1,800

3:e > .......................

2,100

140

2,240

1,600

100

1,700

4:e > ........................

2,000

140

2,140

1,500

100

1,600 j

5:e » ........................

—

■ —

—

1,400

100

1,500

6:o » ........................

—

—

—

1,300

100

1,400

Bill. till Riksd. Prof. 1907. -1 Samt. 1 A JO. 0 Höft. 2.‘!

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

Statsutskottets Utlutande N:o 6.

Öfverkonstaplar.

Konstaplar.

Aflöning

jämte

dyrtids- ti Hägg

i de fall,

då sådant

bestås.

Bekläd-

nad.

Summa.

Aflöning

jämte

dyrtids - tillägg

i de fall

då sådant

bestås.

Bekläd-

nad.

Summa.

Köpenhamn

l:a lönegraden........................

—

—

2,300

—

—

1,400—1,700

2:a » ........................

—

—

2,100

—

—

1,300—1,600

3:e » ........................

—

—

1,900

—

—

1,200-1,500

4:e » ........................

—

—

—

—

—

1,100-1,400

5:e » ........................

—

—

—

j —

—

1,000-1,300

6:e s .......................

—

—

—

—

—

800-1,100

Karlskrona

l:a lönegraden........................

1,600

125

1,725

j 1,150

125

1,275

2:a » ........................

1,700

125

1,825

! 1,250

125

1,375

3:e » ........................

1,800

125

1,925

1,350*)

125

1,475

Flottans poliskår enligt gällande

stat

l:a lönegraden........................

1,700

—

1,700

1,168

132

1,300

2:a » ........................

1,600

—

1,600

| 1,068

132

1,200

3:e » ........................

1,500

—

1,500

j 968

132

1,100

*) 4 af de mest förtjänta tonstaplarna åtnjuta ytterligare lön med 100 kronor.

I likhet med marinförvaltningen anser jag, att med en definitiv

reglering af flottans poliskårs aflöningsförhållanden tillsvidare lämpligen

bör anstå, men att nu en af förhållandena betingad tillfällig löneförhöjning

bör ifrågakomma.

Därvid finner jag, i likhet med marinförvaltningen, sådan vara erforderlig

allenast för öfverkonstaplarna och konstaplarna vid flottans

båda stationer, men ej för poliskommissarien i Karlskrona, samt att den

bör utgå med af förvaltningen föreslagna belopp, vid hvardera stationen

lika för öfverkonstaplar och konstaplar eller 200 kronor till hvar

och en af öfverkonstaplarna och konstaplarna i Karlskrona samt 300

kronor till hvar och en af öfverkonstaplarna och konstaplarna i Stockholm.»

s. 179 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

179

Utskottet, som instämmer i de i statsrådsprotokollet gjorda uttalandena

därom, att personalen vid flottans poliskår icke behöfver uppfylla

de höga fordringar, som ställas på såväl flottans underofficerskår

som ock de större städernas påliskårer, anser sig böra tillstyrka beviljandet

af det af Kungl. Maj:t föreslagna lönetillägget, och hemställer

alltså,

att Riksdagen må:

a) anvisa å extra ordinarie stat för år 1908

ett belopp af 8,500 kronor för beredande af tillfälligt

lönetillägg för nämnda år åt öfverkonstaplar och

konstaplar vid varfspoliskåren i Karlskrona med 200

kronor och i Stockholm med 300 kronor för man; samt

b) medgifva, att, för tilldelande af tillfälligt lönetillägg

för innevarande år å samma belopp till ifrågavarande

personer, må af femte hufvudtitelns allmänna

besparingar utgå likaledes ett belopp af 8,500 kronor.

Påskyndande af sjömätningama vid rikets kuster.

44:o) Kungl. Maj:t har uti punkt 42 af denna hufvudtitel föreslagit

Riksdagen att för påskyndande af sjömätningarna vid rikets kuster bevilja

på extra stat för år 1908 ett anslag af 41,000 kronor.

I fråga om denna framställning har departementschefen hänvisat

till hvad till statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den 11 januari

1902, bifogadt samma års statsverksproposition, anförts rörande behofvet

af extra anslag under de närmaste åren till påskyndande af sjömätningarna

vid rikets kuster.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må för påskyndande af sjömätningarna

vid rikets kuster bevilja på extra stat för år 1908 ett

anslag af 41,000 kronor.

Påskyndande

af sjömätningarna

vid

rikets kuster.

[42.]

opaginerad Kontrollera mot PDF

ISO

Statsutskottets Utlåtande N.-o 6.

Anläggning af

en ny vattenhöjdmätningsstation.

[43.]

Dyrjkid stilla gg

åt vissa statens

tjänstemän

och

bet j ant e.

[44.]

Anläggning af en ny vattenhöj dmätningsstation.

45:o) Under punkt 43 af förevarande hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att, för anläggning af en ny vattenhöjdmätning sstation k

lämplig plats mellan Strömstad och Vinga, å extra stat för år 1908

bevilja ett belopp af 5,000 kronor.

Beträffande denna framställning har departementschefen åberopat

hvad han här ofvan vid behandlingen af anslaget till nautisk-meteorologiska

byrån anfört i fråga om anläggning af en dylik station.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må, för anläggning af en ny vattenhöjdmätningsstation

å lämplig plats mellan Strömstad

och Vinga, å extra stat för år 1908 bevilja ett

belopp af 5,000 kronor.

Dyrtidstillägg åt vissa statens tjänstemän och betjänte.

46:o) Uti punkt 44 af femte liufvudtiteln har Kung!. Maj:t föreslagit

Riksdagen att, till beredande af dyrtidstillägg för innevarande år

åt en del tjänstemän och betjänte i sjöförsvarsdepartementets afdelning

af Kungl. Maj:ts kansli samt till sjöförsvarsdepartementet hörande ämbetsverk,

kårer och stater, på extra stat för år 1908 anvisa såsom förslagsanslag

ett belopp af 16,000 kronor.

Rörande denna framställning kommer utskottet att framdeles afgifva

utlåtande, hvilket utskottet skolat härmed för Riksdagen

anmäla.

s. 181 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N--o 6.

181

Extra lönetillägg för vaktmästare.

47:o) Under denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t vidare uti punkt

45 föreslagit Riksdagen att till beredande af extra lönetillägg för år 1907

åt ordinarie vaktmästare och med dem likställda personer hos sjöförsvarsdepartementet

samt departementet underlydande ämbetsverk, kårer

och stater å extra stat för år 1908 såsom förslagsanslag anvisa ett

belopp af 1,500 kronor.

Jämväl i denna fråga kommer utskottet att framdeles afgifva utlåtande,

hvilket utskottet härmed får för Riksdagen

anmäla.

Dyrtidstillägg åt tjänstemän och vaktmästare vid

flottans pensionskassa.

48:o) Kungl. Maj:t har uti punkt 46 under denna hufvudtitel föreslagit

Riksdagen att medgifva, att dyrtidstillägg måtte för år 1907 utgå

till tjänstemän och vaktmästare vid flottans pensionskassa.

Öfver denna framställning kommer utskottet att framdeles afgifva

utlåtande, hvilket utskottet härmed får för Riksdagen

anmäla.

Extra lönetillägg för vaktmästare vid flottans pensionskassa.

49:o) Slutligen har Kungl. Maj:t under femte hufvudtiteln föreslagit

Riksdagen att medgifva, att ett extra lönetillägg måtte för år 1907 utgå

till ordinarie vaktmästare vid flottans pensionskassa.

Jämväl härom kommer utskottet att framdeles afgifva yttrande,

hvilket utskottet skolat härmed

anmäla.

Stockholm den 19 april 1907.

På statsutskottets vägnar:

Extra lönetilllägg

för vaktmästare

m. fl.

[45.]

Dyrtidstillägg

åt tjänstemän

och vaktmästare

vid

flottans pensionskassa.

[46.]

Extra lönetilllägg

för vaktmästare

vid

flottans pensionskassa.

[47.]

HUGO TAMM.

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Reservationer:

Vid punkt 3. (ang. aflöning för flottans kårer och stater):

af herr C. Persson, som ansett, att i utskottets motivering (sid. 61)

bort inflyta följande uttalande:

»Beträffande------------har utskottet

icke funnit anledning till annan erinran, än att denna inspektör icke

må äga rätt att uttränga den befattningshäfvare, som för närvarande

innehar detta lönetillägg;»

Vid punkt 3, mom. c) (ang. stat för flottans sjömanskår):

af herrar K. Starbäck och J. T. Larsson;

Vid punkt 10. (ang. aflöning för kustartilleriets personal):

af herrar E. Hammarlund, K. Starbäck och J. T. Larsson; hvilka

ansett, att utskottets hemställan bort hafva följande lydelse:

»att Riksdagen må

e) på det sätt bifalla herr Wavrinskys motion n:o

58, att Riksdagen beslutar lämna underofficerare af

2:a graden vid kustartilleriet samma förmåner, som

underofficerarne af motsvarande grad i flottan åtnjuta

under tjänstgöring i land, samt i följd häraf öka anslaget

till kustartilleriets personal med 27,588 kronor;

f) vid bifall till hvad utskottet under mom. a)—e)

föreslagit höja anslaget till aflöning för kustartilleriets

personal med 314,899 kronor eller från 1,064,571 kronor

till 1,379,470 kronor;

• g)-----------------

Vid punkt 22. (ang. ändring af pansarbåtarna Hildur, Björn och

Gerda):

af herrar K. Starbäck, C. Persson, J. T. Larsson, -ÅT. Svensson och

G. Lindgren, hvilka ansett att utskottet bort hemställa,

att Kungl. Maj:ts framställning icke måtte af

Riksdagen bifallas.

Det skulle här antecknas, att herrar L>. Persson, L. Eriksson och

A. Wiklund icke deltagit i förestående hufvudtitels behandling inom

utskottet.

s. 183 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

183

Bil. n:o 1.

Stat

för flottans officerskår.

...................................''

Fast lön. i

Antal.

Kr.

Ö.

1

Flaggman...............................................................................................

8,000

1

3

D:o ................................................................................................

24,000

—!

1

Kommendör............................................................................................

6,000

—

7

D:o ............................................................................................

42,000

—

1

Kommendörkapten af l:a graden..............................................................

4,500

—

16

D-.o af d:o ...............................................................

72,000

1

D:o af 2:a graden...............................................................

4,000

J

16

D:o af d:o ...............................................................

64,000

—

1

3,400

_

60

D:o af d:o .................................................................................

204,000

—

1

D:o af 2:a klass ................................................................................

2,400

—

30

B:o af d:o ................................................................................

72,000

1

Löjtnant .................................................................................................

1,500

89

D:o ................................................................................................

133,500

—

1

Underlöjtnant.........................................................................................

720

—

42

D:o ..........................................................................................

30,240

—

271

Kronor

672,260

—

Tillkommer:

Årligt tillägg till fasta lönen åt innehafvare af chefsbefattningen i marin-

förvaltningen, chefsbefattningen i flottans stab, stationsbefälhafvarbefatt-

ning eller befattningen såsom inspektör af flottans öfningar till sjöss,

därest lian icke uppbär flaggmans lön, med iakttagande att, om två af

1

:

nämnda befattningsinnehafvare icke uppbära dylik lön, tillägget skall

tilldelas den, som är i sin befattning äldst..........................................

2,000

Summa kronor

674,260

_

Anmärkningar:

l:o. Dagaflöning å 7 kronor till flaggman, 6 kronor till kommendör, 5 kronor till kommendörkapten

af l:a eller 2:a graden, 4 kronor till kapten af l:a eller 2:a klassen samt 3 kronor till löjtnant

och underlöjtnant eller half dagaflöning efter hvardera af förestående belopp tillkommer i den ordning,

reglemente för flottan bestämmer.

s. 184 Kontrollera mot PDF

184

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

den ordning reglemente för

2:o. Till officer, som icke åtnjuter fri bostad i kronans hus, utgår,

flottan bestämmer, inkvarteringsbidrag med ett efter år räknadt belopp af:

vid Karlskrona

station

för flaggman ............................... 1,200 kronor;

» kommendör............................ 900 »

> kommendörkapten................... 600 >

> kapten.................................. 400 »

löjtnant och \

underlöjtnant/

3:o. Då befälhafvande amirals- och stationsbefälhafvarämbetena i Karlskrona innehafvas af eu

och gamma person, åtnjuter innehafvaren ett särskildt arfvode af 3,000 kronor om året.

300

vid Stockholms

station

1,500 kronor.

1,200 >

1,000 >

500 >

400 >

s. 185 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

185

Bil. n:o 2.

Stat

för flottans underofficerskår.

Fast lön.

Bekläd-

nadsersätt-

ning.

Ersättning

för ved

och ljus.

Summa.

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

Kr.

ö.

Kr.

Ö.

900

—

200

130

1,230

—

99,900

—

22,200

14,430

—

136,530

—

1,140

-

200

130

—

1,470

—

78,660

—

13,800

—

8,970

—

101,430

—

900

—

200

—

100

—

1,200

-

200,700

—

44,600

-

22,300

—

267,600

—

900

-

200

—

100

—

1,200

—

125.100

—

27.800

—

13,900

—

166 800

—

508,200 !—

109,200

_

60,060

—

677,460

—

An
tal.

1 j Flaggunderofficer (ej maskinist)

| 111

1

69

1

223

1

139

546

D:o

D:o

D:o

d:o

(maskinist)

d;o

Underofficer af 2:a graden (ej maskinist)

D:o d:o

D:o (maskinist)

D:o d:o

Anmärkningar:

l:o. Dagaflöning å 2 kronor 50 öre till flaggunderofficer (maskinist), 2 krona 15 öre till flaggunderofficer

(ej maskinist) och underofficer af 2:a graden (maskinist) samt 1 krona 50 öre till underofficer

af 2:a graden (ej maskinist) eller half dagaflöning efter hvartdera af förestående belopp tillkommer i

den ordning, reglemente för flottan bestämmer.

2:o. Till underofficer, som icke åtnjuter fri bostad i kronans hus, utgår, i den ordning reglemente

för flottan bestämmer, inkvarteringsbidrag med ett efter år räknndt belopp af:

vid Karlskrona vid Stockholms

station station

för flaggunderofficer............................. 240 kronor: 300 kronor.

» underofficer af 2:a graden................ 180 » 240 »

3:o Underofficers af 2:a graden löneförmåner må utgå till högst 10 kockar eller hofmästare, som

utan att hafva förvärfvat kompetens för befordran till underofficer visat framstående skicklighet i egen

yrkesgren.

Bih. till Riksd. Prot. 1B07. 4 Sami. J Afd. 6 Häft.

24

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

Statsutskottets Utlåtande N.-o 6.

Bil. n:o 3.

Stat

för marinintendenturkåren.

Antal.

Kr.

ö. Kr.

ö.

1

Marinöfverintendent och chef:

lön..........................................................................

6,000

—

dagaflöning å 6 kronor................................................

2.190

- 8,190

—

1

Förste marinintendent:

lön...................................................................

4,000

—!

dagaflöning å 5 kronor...............................................

1,825

5,825

_

2

Förste marinintendenter ...................................................

—

- 11,650

—!

1

Marinintendent af l:a graden. l:a löneklassen:

lön..........................................................................

3,400

—

dagaflöning å. 4 kronor................................ .............

1,460

4,860

14

Marinintendenter af l:a graden, l:a löneklassen .................

_

- 68,040

—1

1

Marinintendent af l:a graden, 2:a löneklassen:

lön............................................................................

2,400

—

dagaflöning å 4 kronor...............................................

1,460

— 3,860

6

Marinintendenter af l:a graden, 2:a löneklassen................

—

- 23,160

-i

1

Marinintendent af 2:a graden:

lön...........................................................................

1,500

—

dagaflöning å 3 kronor................................................

1,095

2,595

21

Marinintendenter af 2:a graden..........................................

—

—; 54,495

_•

1

Marinunderintendent:

lön...........................................................................

720

—

dagaflöning é, 3 kronor...............................................

1,095

1.815

_

j 22

Marinunderintendenter......................................................

—

— 39,930

—

71

1

Auditör vid Karlskrona station:

lön...........................................................................

3,000

tjftnstgöringspenningar...............................................

1,000

4.000

-

1

Transport

—

-1 228,420

J

s. 187 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

187

Antal.

Kr. ö.

Kr. ö.

i

Tran sport

- -

I

228,420

1

Auditör vid Stockholms station:

arfvode......................................................................

1,800 j-

tjänstgöringspenningar..............................................

700 i-

2.500 1—!

1

Advokatfiskal vid Karlskrona station:

arfvode......................................................................

1,800 —

tjänstgöringspenningar................................................

700 j—

2,500 !-

3

1

Väbel vid Karlskrona station:

lön...........................................................................

600 j —

! i

dagaflöning ä 2 kr. 13 öre...........................................

784 i 75

1,384 75|

1

Väbel vid Stockholms station............................................

1

1,384 75

! i

z

1

Vaktmästare vid Karlskrona station:

!

| i

lön.......................................................................

500 !

tjänstgöringspenningar................................................

300 |—

800 |—|

6

Vaktmästare,därafS vidKarlskronaoch3vidStockholms station

4,800 —i

7

Dagaflöning till marinunderintendenter öfver stat...............

-- j-

2,190 |—i

Missräkningspenningar till kassör å hvardera stationen å

500 kronor.................................................................

— —

1,000 j—

Inkvarteringsbidrag, förslagsvis........................................

- i-

28,740 |-j

Summa kronor

273,719 ''50

Anmärkningar:

l:o. Till personal, aom icke åtnjuter fri bostad i kronans hus, utgår, i den ordning reglemente

för flottan bestämmer, inkvarteringsbidrag med ett efter år räknadt belopp af

i Karlskrona

i Stockholm

eller å kustposition

eller Göteborg

marinöfveriuteudeut...

1,200 kronor

förste marinintendent

1,000 *

marinintendent af l:a

graden ....................

................ 400

500 »

marinintendent af 2:a

marinunderintendent

graden och1

i .............

............... 800 >

400 »

............... 240

300 >

2:o. För auditör vid Karlskrona station ökas lönen efter 5 års väl vitsordad tjänstgöring med

500 kronor och efter 10 års sådan tjänstgöring med ytterligare 500 kronor. För väbel ökas lönen efter

5 års väl vitsordad tjänstgöring med 100 kronor och efter 10 års sådan tjänstgöring med ytterligare

100 kronor. För vaktmästare ökas lönen efter 5 års väl vitsordad tjänstgöring med 100 kronor.

3:o. . Om vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall, så länge donna förmån kvar

står, lönen minskas med 15 0 kronor.

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Bil. n:o 4.

Stat

å dagaflöning till officerare och underofficerare vid flottan.

i

Kr.

ö.j Kr.

1 “ I—

ö.j Kr. lö.

Officerskåren,

! i

4 Flaggman ................

. dagaflöning ä 7

kr. i 365 dagar)

10,220

—!

8 Kommendörer ...........

> » 6

>

>

17,520

34 Kommendörkaptener ..

> »5

> !

62,050

—

! 92 Kaptener...................

> »4

>

>

134,320

| 133 Löjtnanter och 1

» »3

»

» |

145,635

—j 369,745

|

underlöjtnanter |

j

271

i

Af går förslagsvis:

\ Dagaflöning under tjänstgöring på varfyet och i sjökarteverket.

..............................................................

Underofllcerskåren.

112 Plaggunderofficerare (ej maskinister) dagaflöning å 2 kr.|

15 öre i 365 dagar.............................................

70 Flaggunderofficerare (maskinister) dagaflöning å 2 kr. 50)

öre i 365 dagar ................................................

224 Underofficerare af 2:a gr. (ej maskinister) dagaflöning)

å 1 kr. 50 öre i 365 dagar.................................

| 140 Underofficerare af 2:a gr. (maskinister) dagaflöning å!

2 kr. 15 öre i 365 dagar ....................................

I 546

—1 25,000—! 314.745)-

87,892

1 !

i ■ J

63,875

—

122,640

~

109,865

“1 384,272)

-| 384,272- 344,745!-

s. 189 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

189

Kv. jö. Kr. öj Kr. | ö.

Transport

- — 384,272:—| 344,745!—

Afgår dagaflöning under tjänstgöring på varfvet förslagsvis:

{Gr 70 Flaggunderofficerare (maskinister) dagaflöning å 2 kr.

50 öre i 225 dagar ................................................

39,375j—

» 10 Flaggunderofficerare (rustmästare, torpedmästare eller

kvartersmän) dagaflöning å 2 kr. 15 öre i 225 dagar

4.837|50

i 140 Underofficerare af 2:a gr. (maskinister) dagaflöning

1 | I

å, 2 kr. 15 öre i 225 dagar.......................................

67,725:-,

» 19 Underofficerare af 2:a gr. (rustmästare, torpedmästare

| 1

eller kvartersmän) dagaflöning å 1 kr. BO öre i 225 dagar

6,412|50

» Ofriga Underofficerare .............................................

9,°°°; ! 127,350!—i 256,922;—

Summa kronor

— -| — |—! 601,6671-i

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Bil. n:o 5.

Stat

för kustartilleriet.

Antal. Kronor.

I. Lön och dagaflöning.

Officerare.

1 ; Chef för kustartilleriet:

lön................................................................... 8,000 —

dagaflöning it 7 kronor...................................... 2,555j— 10,555;_

1 Öfverste:

lön.................................................................... (1,000:—

dagaflöning a 6 kronor....................................... 2,190,— 8,1901 —

1 Öfverste.................................................................. — j— 8.190 —

1 - Öfverstlöjtnant:

lön.................................................................. 4,500! —

dagaflöning å 5 kronor....................................... l,825j— 6 325|—

1 , Öfverstlöjtnant......................................................... —• — 6,325i—

1 j Major:

lön.................................................................... 4,000;—

dagaflöning å 5 kronor.......................................* 1 * * * 5 1,8261— 5,825|

5 ; Majorer ................................................................. — — 29,125;—

1 : Kapten af l:a klassen:

lön................................................................... 3,400 —

dagaflöning a 4 kronor......................................., 1,460)— 4,860;—

20 | Kaptener af l:a klassen............................................ — 1— 97,200; —

1 ; Kapten af 2:a klassen:

lön.................................................................... 2,400,—

dagaflöning å 4 kronor....................................... 1,460|— 0,860 —

16 , Kaptener af 2:a klassen......................................... —__j—; 61,760j — [

49 Transport — — 242,21ö|—j

s. 191 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

191

Antal

Kronor.

49

Transport

- 242,215''-''

|

1

j Löjtnant: ''

lön....................................................................

1,500

dagaflöning å 3 kronor..........................

1,095

- 2,595-

33

Löjtnanter......................

—

-i 85,635 -

1

Underlöjtnant:

lön....................................................................

720

!

!

dagaflöning å 3 kronor.......................................

1,095

—: 1,815—!

1 16

Underlöjtnanter ....................................

~1 29.040 —. 36i 3oo

100

Reservofflcersaspiranter.

1

Reservofficersaspirant:

dagaflöning 4 4,50 kronor.......................

—

— 1,642.50

5

Reservofflcersaspiranter........

—

~.____8>21250 9,855

—!

6

Underofficerare.

i

Underofficer af l:a graden:

lön................

1,200

— 1

dagaflöning a 2.50 kronor .................................

912

50

ersättning för ljus och. ved.............. ......

130

- 2,242 50

i 54

Underofficerare af l:a graden.....

—

-! 121,095 —

i

Underofficer af 2:a graden:

lön....................................................................

900

dagaflöning å 2 kronor .....................................

730

ersättning för ljus och ved......... ......

100

-! 1,730 -

no

Underofficerare af 2:a graden.......

_

— 190,300!—] 315,367

50

1G6

Manskap.

1

l a lönegrad (underofficerskorpral):

lön....................................................................

540

—

dagaflöning a 80 öre.................................

292|

832;-

176

l:a lönegrad (underofficerskorpraler).......................!

—

- 146,432|—

1

2:a lönegrad:

lön.................................................................

276i

-! | 1

—

dagaflöning 4 60 öre.........................................

219]

495 —

178

Transport

1

- 147,769|-! 686,522 50

s. 192 Kontrollera mot PDF

192

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Antal.

Krono

r.

178 |

Transport

; 1

147,759

I

686.522''

50

416

2:a lönegrad...........................................................

— —

205,920

1 j

3:e lönegrad:

lön....................................................................

iso-

dagaflöning å 50 öre..........................................

182150

362,

50

218

3:e lönegrad ............................................................

—

79,025

1

4:e lönegrad:

'' :

lön....................................................................

144}—

dagaflöning å, 30 öre..........................................

109:50

253;

50;

547

1

138,664

50; 571,984

50

1.361

1

II. Arfvoden.

1

Auditör..................................................................

_ _

800

—

1

Regementspastor.....................................................

1,000

-i

1

Fästningspredikant...................................................

120

“j 1,920

—

3

III. Rekryteringskostnader.

,

Lega, räknad efter 12 kronor 50 öre per år, samt

öfriga rekryteringskostnader, beräknade efter 40

kronor per man, däraf högst 30 kronor till värf-

våren, förslagsvis ..............................................

- j-

22,500

— 22,500

1

IV. Inkvarteringsbidrag.

Inkvarteringsbidrag för officerare och underofficerare,

förslagsvis .........................................................

— |-

24,600j—

Inkvarteringsbidrag för underofficerskorpraler, förslags-

— —

15,000

— 39,600

V. Lönetillägg och uppmuntrings-

! 1

I

penningar.

; Lönetillägg, förslagsvis.............................................

— i—

8,940

H

i Uppmuntringspenningar, förslagsvis...........................

— —

20,415

1—| 29,355

i-!

Summa kronor

— —

i —

-!l,351,882!—

s. 193 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

193

-4.fi

, 1:°* Officer och underofficer, som icke åtnjuta fri bostad i kronans hus, uppbära inkvarterings
bidrag

med ett efter år räknadt belopp af:

å kustposition

kr.

i Stockholm

eller Göteborg

kr.

generalsperson........................... —

öfverste ................................. 900

öfverstlöjtnant eller major .......... 600

kapten ................................... 400

subalternofficer ........................ 300

underofficer af l:a graden ......... 240

underofficer af 2:a graden ......... 180

1,500

1,200

1,000

500

400

300

240

2:o. Af de tmderofficerskorpraler, som erhållit vederbörligt tillstånd att bo utom kasern, äga

högst 75 att åtnjuta inkvarteringsbidrag till följande månatliga belopp:

kustposition

i Stockholm

den, som innehar en tjänstetid vid

kustartilleriet af minst 81 måna-

kr.

eller Göteborg

kr.

der (6 !/* år) .........

15

20

annan underofficerskorpral .........

10

15

Sådant bidrag må af underofficerskorpral, som är gift eller änkling med minderårigt barn, bibehållas

äfven under tjänstgöring, hvilken föranleder inkvartering ombord å fartyg eller i land på sådan

plats, att den af honom eljest använda bostaden icke kan begagnas.

8:0. Skulle det härofvan bestämda antalet manskap i någon af de tre högre lönegraderna icke

finnas fulltaligt, må de löner, som till följd däraf sakna innehafvare, till så stor del, som erfordras,

användas till aflöning åt manskap i lägre lönegrad samt till bestridande af lega och rekryteringskostnader,

om det under III här ofvan förslagsvis beräknade belopp därtill visar sig otillräckligt.

4:o. Uppmuntringspenningar utgå under tjänstgöring i land till manskap, som tillhör l:a, 2:a

eller 3:e uppmuntringsklassen, med respektive 15, 10 och 5 öre om dagen enligt de för dagaflönings

åtnjutande gällande grunder.

5:o. Den, som tillhör l:a lönegraden, erhåller, om han vid kustartilleriet innehar en tjänstetid

af minst 108 månader (9 år), ett första lönetillägg af 5 kronor i månaden och, om han vid kustartilleriet

innehar en tjänstetid af minst 144 månader (12 år), ett andra lönetillägg af 5 kronor i månaden.

Den, som tillhör 2:a lönegraden och är underofficerskorpral eller l:a klassens kustartillerist, erhåller,

om han vid kustartilleriet innehar en tjänstetid af minst 60 månader (5 år) ett första lönetilllägg

af 10 kronor i månaden och om han vid kustartilleriet innehar en tjänstetid af minst 144 månader

(12 ar) ett andra lönetillägg af 5 kronor i månaden.

6:o. Vid beräkning af tjänstetid vid kustartilleriet äger den, som i egenskap af värnpliktig

tjänstgjort vid detta vapen eller antagits i högre lönegrad än den lägsta, att tillgodoräkna sig extra

tjänstetid enligt bestämmelser, som af Konungen meddelas.

Bill. till Rikud. Prot. 11)07. 4 Sami.

1 A fil. (1 lju ft.

s. 194 Kontrollera mot PDF

194

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

S:gr

Tr.pt

1907 års riksstat anslår:

Anvisning i

Indelning och därmed järn- j

förlig anvisning

på förslag. j Anvisning i

kontant.

Friheter.

Ersättningar

kontant.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

17,000

29,200

—

—

—

17,000

29,200

49,600

—

—

—

—

49,600

—

95,800

—

—

—

—

—

95,800

—

4,264,310

—

—

—

—

—

4,264,310

—

456,498

—

—

—

—

—

456,498

—

1,089,098

—

—

—

—

—

1,089,098

—

17,000

—-

—

—-

—

—

17,000

—

2,250,000

—

—

—

2,250,000

—

1,200,000

__

1,200,000

—

'' 14,900

_

—

—

—

14,900

—

1,150,000

_

__

—

—

1,150,000

—

'' 89,735

89,735

69,000

69,000

—

10,600,541

—

—

—

—

—

10,600,541

—

10,696,341

—

-

—

_

10,696,341

—

Sjotorsvars
Departeinentet

och

Departementschefen.............................................

Departementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli

Marinförvaltningen. Nuvarande belopp..................

Ökas med ............................................................

Flottan.

Aflöning för flottans kårer och stater. Nuvarande

Ökas med..............................................................

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna,

Ökas ined ..............................................................

Naturaunderhåll åt personal vid flottan, förslags
Ökas

med ...............................................................

Ersättning för rustning och rotering, förslags
Minskas

med............................................................

Flottans nybyggnad och underhåll, reservations
Ökas

med ..........................................................

Flottans öfningar, reservationsanslag........................

Repetitionsöfningar för reservofficerare vid flottan,

Sjöbeväringens vapenöfningar samt beklädnad och erTJndervisningsverken

:

Sjökrigshögskolan, reservationsanslag..................

Sjökrigsskolan ......................................................

Skeppsgosseskolan. Nuvarande belopp...............

Ökas med .........................................................

Marinintendentskolan, reservationsanslag............

Sjukvård för flottans personal, reservationsanslag.

Ökas med .............................................................

Häri ingå vissa belopp, hvaröfver utskottet framdeles kommer att afgifva särskildt utlåtande.

s. 195 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

195

IÅtt. A.

riksstatens Femte hufvudtitel,

departementet.

öfverstyrelse!!.

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning i

kontant.

Indelning och därmed jäm- förlig anvisning

pa förslag.

j

Anvisning i 1

kontant.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

ö. Kronor.

Kronor.

17,000—1

Kronor.

17,000—1

samt kommandoexpeditionen...............

49^600: —

1,000: —

29,200

50,600

2

_

29,200

50,600

S:gr

96,800

—

—

—

—

_

96,800

i

belopp ..............................................

4,204,310

*) 871,753

—

5,136,063

5,136,063

reservationsanslag. Nuvarande belopp

456,498

31,302

—

487,800

487,800

i

anslag. Nuvarande belopp..................

1,089,098

74,646

—

1,163,744

1,163,744

!

anslag. Nuvarande belopp ...............

17,000

3,000

—

14,000

14,000

f

anslag. Nuvarande belopp..................

2,250,000

50,000

—

2,300,000

2,300,000

j

reservationsanslag..................................

sättning därför, förslagsanslag..............

1,200,000

14,900

1,150,000

_

—

—

—

_

1,200,000

14,900

1,150,000

............................................... 18,770: -

............................................. 4,200: -

. 16,100

. 46,265

- 22,970

—

i

8,600

—

93,935

—

—

—

—

93,935

—

Nuvarande belopp..................................

69,000

1,500

—

70,500

_

__

__

70,500

_

S:gr

11,630,942

—

—

—

—

—

11,630,942

—

T

r:pt

11,727,742

—

—

-

—

—

11,727,742

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

196''

1906 års riksstat anslår

| Anvisning

I kontant.

Indelning och därmed jäm- förlig anvisning

pa förslag.

1

Friheter, j Ersättningar.

Anvisning

kontant.

j

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

t 10,696,341

__

10,696,341

1,064,571

i

_

—

—

1,064,571

148,035

—

—

—

—

148,035

—

253,383

—

—

—

253,383

—

326,437

___

_

326,437

| 160,000

—

—

—

—

160,000

_

290,000

—

—

290,000

—

15,000

—

—

—

—

—

15,000

_

14,000

—

—

—

—

—

14,000

—

2,271,426

—

—

2,271,426

—

26,700

26,700

13,000

—

—

—

—

—

13,000

_j

2,000

—

—

2,000

—

22,254

22,254

_j

36,750

—

—

—

—

—

36,750

—|

150,974

—

—

——

—

150,974

!

12,500

—

—

__

_

12,500

264,178

—

—

—

264,178

j

13,231,945

_

_

_

13,231,9451—''

Kust
Aflöning

för kustartilleriets personal. Nuvarande

Ökas med.............................................................

Beklädnad åt kustartilleriets manskap, reservations
Ökas

med ........................................................

Naturaunderhåll åt kustartilleriets manskap, förökas

med ................... .....................................

Underhåll af kustartilleriets byggnader och materiel,

Kustartilleriets öfningar, reservationsanslag............

Kustartilleribeväringens vapenöfningar samt beKrigsöfningar

vid kustpositionerna, reservationsanSjukvård

för kustartilleriets personal, reservations
-

Diversc

Ålderstillägg, förslagsanslag ....................................

Ersättning åt officerare och ingenjörer under anResestipendium

åt läkare vid flottan och kustMed

bibehållande af anslagets belopp oförändradt

marinläkarkåren, reservationsanslag»..............

Diverse behof ...........................................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag.

Ökas med ..............................................................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsUppvärmning,

belysning, renhållning samt tvättSkrifmaterialier

och expenser m. m. förslagsanslag

Extra utgifter ...........................................................

s. 197 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

197

Förslag till blifvande riksstat:

_ ... . ■

Indelning och därmed järn- 1

1

förn

g anvisning

Anvisning i

p

1 förslag.

Anvisning

i

kontant.

!

kontant.

Friheter. '' Ersättningar.

Kronor. I B.

Kronor.

ö. 1 Kronor.

ö. Kronor.

■i

ö.

Tr:pt

11,727,742 —

- 11,727,742

—1

1,064,571: —

i

i

1

287,311: —

1,351,882 -

—

—i--

—j 1,351,882

_;

148,035: —

i

2,886: —

150,921 -

—j--

—! 150,921

253,383: —

j

4,935: —

258,318 -

—

—1--

—: 258,318

_

326,437 —

---

—--•

—1 326,437

_

160,000 -

—

—j--

— 160,000

_

isanslag ........

290,000 -

-—_

—1 —

— 290,000

_

.................... ___

15,000 —

—

—--

15,000

_

.......................

14,000 —

—

1

14,000

—

S:gr

2,566,558 —

—-

—i —

— 2,566,558

....................

i

26,700 —

i

I

i

— 26,700

1

13,000 —

__

— —

13,000

—

åt läkare vid

2,000 —

— —

2,000

22,2541—

—

—i —

-| 22,254

_

... 36,750: -

... 18,750: —|

55,500 —

—

—:__

— 55,500

1

ten ...............

ytt)..............

235,000 —

—

— I---

235,000

—

113,795 —|

—

---

113,795

_

.....................

12,500 -

—-

—i -—

12,500

—

S:gr

480,749—|

__I

1

—| —

-| 480,749

—

Tr:pti

14,775,049''—j

— !

! 1

- 14,775,049]

—I

artilleriet.

belopp ..........................................

anslag. Nuvarande belopp ......

slagsanslag. Nuvarande belopp

reservationsanslag......................

slag.....

anslag

anslag.

ställning eller kommendering utrikes

artilleriet, reservationsanslag...............

Nuvarande belopp

(nytt)

s. 198 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets, Utlåtande N:o 6\

198

1906 års riksstat anslår:

1

Anvisning i

Indelning och. därmed jäm- förlig anvisning

på förslag.

1 kontant.

I

Friheter. 1 Ersättningar, j

Anmaning i

kontant.

i Kronor.

ö.

Kronor.

ö. i

Kron9r.

ö. Kronor.

|

Ö.

13,231,945

—

■

- 13,231,945

!

65,000

— i 65,000

1,700,000

—

405

-''

4

- 1,700,409

-:

| 100,800

—

—

—

—

- 100,800

—

9,000

—

—

---

— 9,000

i

13,000

—

—

-—

— 13,000

—

1,887,800

405

4

- 1,888,209

—

1 15,119,745

—

405

—

4

—| 15,120,154

Han
-

8 j ökar te verket, reservationsanslag ...........................

Lots-, pell fyrinrättningen med lifräddningsanstal
Undervisningsanstalter

för sjöfart ....... .........,......

Nautisk-meteorologiska byrån. Nuvarande belopp

Ökas med..............................................................

Ålderstillägg för personalen vid undervisningsanstalmeteorologiska

byrån, förslagsanslag.................

s. 199 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6. 199

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning i

Indelning ock därmed jäm- förlig anvisning

pa förslag.

Anvisning

kontant.

kontant.

Friheter

Ersättningar.

Kronor. ö.

I

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor,

ö.

Tr:pt

14,775,049 —

-—

—

—

—

14,775,049

—

(leln.

terna, reservationsanslag.............................................

.................................................................. 15,000: -

65.000 —

1,700,000 —

100,800 —

24.000 —

405

__

4

—

65.000

1,700,409

100,800

24.000

—

terna för sjöfart och föreståndaren vid nautisk-

13,000 —

__

—

—

13,000

_

S:gr

1,902,800 -

405

—! 4

—

1,903,209

—

Summa

16,677,849! —

405

—

4

—

16,678,258 —

s. 200 Kontrollera mot PDF

200

Statsutskottets Utlåtande N:o 6

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens

F e in t e liufvudtitel.

~ * " " ■.......... - - - - - - -

,

Kronor. j ö.

Kronor.

ö.

Sj öförsvarsdepartementet:

|

Flottan och Kustartilleriet.

1

Till nyanskaffning af krigsfartygsmateriel ..................

5,230,000 —

-» ändring af 3:e klass pansarbåtarna Hildur, Björn

och Gerda ................................................

200,000 —

» skjutförsök och inskjutning af kanoner ...............

30,000 —

» anskaffning af tubkanoner för kanoner tillhörande

vissa pansarbätar ............................................

59,200 —

» anskaffning af torpeder i reserv ...........................

300,000 —

» försök med torped- och gnistsignalmateriel........

10,000 —

» komplettering af fartvgs och fästningars ammu-

nition sförråd ....................................................

275,916 -

» anskaffning af orderapparater och afståndsmätare

104,000 —

» anskaffning af kanoner i reserv ...........................

203,000 -

» ändring och komplettering af skärgårdstelefon-

materiel............................................................

78,000 —

» minväsendets utveckling .....................................

20,000 -

» anskaffning af handminmateriel ...........................

302,500 —

För anskaffande af beklädnad åt sjöbeväringen .........

234,500 —

Till utvidgning af beklädnadsförrådets och sjöbevä-

ringsbeklädnadsförrådets lokaler vid flottans

station i Stockholm .........................................

14,800 —

» arfvoden åt vid skeppsgossekåren i Marstrand an-

|

ställda personer samt medikamenter, bad in. m.

5,500 —

» fortsättande af arbetena å rikets kustbefästningar

386,450 —

För anskaffning af min- och telefonmateriel för kust-

artilleriet........................................................

92,090 —

Transport

7,545,956 —

____

—

s. 201 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

201

*

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Transport

7,545,956

—

För anskaffande af tubkanoner för kanoner tillhörande

Karlskrona fästning ......................................

» anskaffande af resterande föreställare för Vax- holms och Oskar-Fredriksborgs fästnings rör- liga bestyckning..............................................

» kustartilleriets beväpning .......................................

» utfyllande af mobiliseringsbehofvet afhandvapens-

ammunition för kustartilleriets personal.........

» anskaffande af röksvagt krut till vissa af kust- fästningarnas kanoner ..........................

58.000

4.500

94,300

85.500

137,150

215,430

89.500

118,000

171,000

27,400

5,000

15.000

1,200

8.500

—

» anskaffning af beklädnad och sängservis för kust- artilleriets värnpliktiga .................................

Till anskaffande af proviant för ett mobiliserings-

proviantförråd i Karlskrona fästning..............

För beredande af utrymme för ett mobiliseringsproviant-

förråd m. m. i Karlskrona .............................

» anskaffande af transportmedel för flottans varf.....

» anskaffande af en flodångspruta för Karlskrona

fästning...................................

» anordnande af en marinläkarkurs...........................

Till förstärkning af arbetskrafterna i marinförvalt- ningen .......................................................

» beredande af personligt lönetillägg af 600 kronor

för år åt hvardera af bataljonspredikanterna

vid flottans station i Karlskrona E. A. W.

Holmberg och E. A. Collén.............................

» beredande af tillfälligt lönetillägg för år 1908 åt

öfverkonstaplar och konstaplar vid varfspolisen

i Karlskrona och Stockholm ..........................

—

«

8,‘576,436

Handeln.

För påskyndande af sjömätningarna vid rikets kuster

» anläggning af en ny vattenhöjdmätningsstation

å lämplig plats mellan Strömstad och Vinga

41,000

5,000

—

46,000

Dyrtidstillägg m. m.

Till beredande af dyrtidstillägg för år 1907 åt en del

tjänstemän och betjänte i sjöförsvarsdeparte- mentet samt därtill hörande ämbetsverk, kårer

och stater, förslagsanslag ................................

*) 16,000

Transport

16,000

—

8,622,436

—

*) Af Kungl. Maj:t föreslagot belopp, hvaröfver utskottet framdeles kotnmer att afgifva utlåtande.

liih. till Riksd. Prof. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 6 Höft. 26

s. 202 Kontrollera mot PDF

202

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Transport

16,000

—

8,622,436

—

Till beredande af extra lönetillägg för år 1907 åt ordi- narie vaktmästare och med dem likställda

personer hos sjöförsvarsdepartementet samt

därtill hörande ämbetsverk, kårer och stater,

förslagsanslag ..................................................

*) 1,500

17,500

1

Summa

i

—

—

8,639,936

j—

*) Af Kung!. Maj:t föreslaget belopp, hvaröfver utskottet framdeles kommer att afgifva utlåtande.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1907.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.