Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående anordnande af en hydrografisk undersökning af Sveriges färskvatten.

1907-04-09 · 57 sidor, varav 56 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 3,5 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 56 av 57 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1907:70, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående anordnande af en hydrografisk undersökning af Sveriges färskvatten.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 70.

1

N:o 70.

Ank. till Riksd. kansli den 9 april 1907 kl. 3,so e. m.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående

anordnande af en hydrografisk undersökning af Sveriges

färskvatten.

(I. A.)

I en till Riksdagen afgifven, till statsutskottet för förberedande

behandling remitterad proposition (n:o 2) af den 21 december nästlidet år

bar Kungl. Maj:t, med åberopande af statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden

för samma dag, föreslagit Riksdagen dels att besluta, att

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de i statsrådsprotokollet angifna

grunder en hydrografisk undersökning af Sveriges färskvatten skulle

företagas under ledning af en särskild för ändamålet bildad hydrografisk

byrå, samt dels att för ifrågavarande ändamål å extra stat för

år 1908 bevilja ett anslag af 40,800 kronor.

I detta ärende har departementschefen till förberörda statsrådsprotokoll

anfört följande:

»Frågan om Sveriges hydrografiska undersökning har länge stått

på dagordningen.

Statens landtbruksingenjörer, som under mars månad 1888 voro

samlade till möte i Stockholm, hemställde i skrifvelse till landtbruksakademiens

förvaltningskommitté om åtgärders vidtagande för att

undersökningar måtte varda anställda i ändamål att vinna tillförlitlig

kännedom om den vattenmängd, som vattendragen under olika tider

afbördade, och om de framrinnande vattenmängdernas förhållande före

och efter större vattenafleduingsföretags utförande.

Bih. till Riksd. Prof. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 48 Häft. (N:o 70.)

Statens

landtbruks

ingenjörer

mars 1888.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 70.

Cirkulär till

hushållnings

sällskapen.

Hushåll
nings
sällskapen.

Kalmar läns

södra hushållningssällskap

1889.

Landtbruks
akademiens
mekaniska
afdelning.

Med anledning af denna hemställan utfärdade kommittén eu

cirkulärskrifvelse till samtliga hushållningssällskap, däri kommittén

fäste dessas uppmärksamhet på berörda undersökningars vikt och betydelse,

särskild! med afseende å de beräkningar, som skulle läggas

till grund för sådana vattenafledningsplaner, hvilka det ålåge statens

landtbruksingenjörer att uppgöra, samt uttalade den förhoppning, att

sällskapen måtte med intresse omfatta ifrågavarande angelägenhet samt

finnas benägna att genom lämpligt understöd möjliggöra och befordra

dylika undersökningars anställande, hvart och ett inom sitt område.

Åtskilliga hushållningssällskap lära ock hafva vidtagit åtgärder i

det antydda syftet.

Emellertid inkom i början af år 1889 Kalmar läns södra hushållningssällskap

till landtbruksakademiens förvaltningskommitté med en skrifvelse,

däri sällskapet, med tillkännagifvande, att det till förberedande åtgärders

vidtagande ställt till sitt förvaltningsutskotts förfogande för sistnämnda

år ett anslag af 500 kronor, och med framhållande såsom sin åsikt,

att sådana undersökningar, anställda delvis af spridda hushållningssällskap,

utan sammanhang i undersökningarna af vattendrag, sträckande

sig genom flere län, svårligen skulle kunna medföra hela det gagn,

som därmed afsåges, hemställde, huruvida icke kommittén skulle finna

skäl att hos Kungl. Maj:t göra framställning om bidrag af allmänna

medel till dylika undersökningars anställande, under villkor,

att de verkställdes utefter vattendragens hela sträckning eller eljest

på sätt och villkor kommittén kunde finna lämpligt föreslå.

Landtbruksakademiens mekaniska afdelning, i ärendet hörd, uttalade

såsom sin mening:

att nyttan och behofvet af undersökningar af våra vattendrag,

till utrönande af deras hydrografiska förhållanden, i sådan utsträckning,

att undersökningarna omfattade hela vattensystem, väl ej torde kunna

bestridas, om man ock kunde vara tveksam i fråga om sättet, hvarpå

de ändamålsenligast borde anordnas;

att det emellertid ej kunde ifrågasättas att hydrografiskt undersöka

hvarje vattendrag i vårt land, emedan arbeten af detta slag erfordrade

mycken tid och stora kostnader;

att det dock till en början vore angeläget att få utrönt, med

större visshet än som nu i allmänhet vore fallet, förhållandet i särskilda

delar af landet mellan nederbörd, afdunstning och afrinnande vattenmängd

under i meteorologiskt hänseende olika beskaffade år, äfvensom

tiderna för inträffade flöden, deras varaktighet och storlek, med flere

därmed i samband varande frågor;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 70. 3

att af de förhållanden, som för vissa märkligare vattendrag sålunda

blefve kända, slutledningar vid uppgörandet af vattenafledningsplaner

äfven beträffande andra i närheten befintliga vattendrag skulle

kunna dragas af mera positiv beskaffenhet, än som nu vanligen ägde

rum, då till grund för beräkningarna ofta måste läggas mer och mindre

osäkra antaganden:

att verkställigheten af ifrågavarande slag af undersökningar med

flen nu angifna begränsningen, enligt afdelningens förmenande, vore

en både tänkbar och i pekuniärt hänseende möjlig uppgift, som kunde

småningom leda till mera omfattande vetenskapliga utredningar af våra

vattenförhållanden;

att äfven samlandet och ett systematiskt ordnande af de erfarenhetsrön,

som af våra såväl vattenbyggnads- som landtbruksingenjöier

gjorts under vidsträckta och mångåriga arbeten i och för vattendrags

reglering, otvifvelaktigt vore af högt värde, men

att hvad som dock i främsta rummet erfordrades vore uppgörandet

af ett program eller en allmän plan för undersökningarna, i saknad af

hvilken, enligt afdelningens åsikt, ett nedläggande af penningar på

dylika undersökningar vore ändamålslöst,

Uti underdånig skrifvelse den 14 september 1889 lämnade kom- ^andtbruksrnittén

redogörelse för hvad sålunda förekommit, samt hemställde förvaltningsvned

framhållande af den stora betydelse förevarande sak ägde för de

i vårt land så talrikt förekommande vattenaflednings- och vattenregle- t“beri889.

ringsarbetena — i öfverensstämmelse med den åt akademiens mekaniska

afdelning uttalade mening, som äfven af kommittén delades, att

Kungl. Maj:t täcktes låta genom sakkunniga personer utarbeta förslagdels

till eu allmän plan för verkställande af hydrografiska undersökningar

i olika delar af landet dels äfven till de kostnader, som för

dessa undersökningars utförande erfordrades.

Uti häröfver afgifvet underdånigt utlåtande af den 11 mars 1890 väg- och

förklarade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen sig anse de af förvaltningskommittén

anförda skäl angående vikten af dylika undersökningar den n mars

tillräckligt talande. Styrelsen hade äfven för sin del länge insett behofvet

och önskvärdheten af att sådana hydrografiska arbeten, som nu

ifrågasattes, komme till utförande, ehuru styrelsen med hänsyn till de

kostnader, som därmed blefve förenade, icke ansett sig tills vidare

böra därom väcka fråga, Då styrelsen därjämte för sin del till alla

delar gillade den begränsning, som åt arbetena skulle till eu början

gifvas, och i likhet med kommittén ansåge, att, för vinnande af värdefulla

resultat, en plan för arbetena borde på förhand uppgöras samt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 70.

Vetenskapsakademien

den 17 september

1890.

kostnaderna för dess genomförande förslagsvis beräknas, kunde styrelsen

icke annat än för sin del i underdånighet tillstyrka nådigt bifall till

den gjorda framställningen.

Till följd af nådig remiss inkom vetenskapsakademien med underdånigt

utlåtande i frågan af den 17 september 1890, däri akademien

såsom sitt utlåtande åberopade ett af dess sakkunniga ledamöter generaldirektören

grefve R. Cronstedt, professoren R. Rubenson och läraren

vid Stockholms högskola O. Pettersson afgifvet yttrande, däruti desse

— med förklarande, att landtbruksakademiens förvaltningskommittés

ofvanberörda framställning syntes dem afse fyllandet af ett verkligt

behof och vara behörigen motiverad genom det utlåtande, som i frågan

afgifvits af landtbruksakademiens mekaniska afdelning, hvari, förutom

den praktiska nyttan af ifrågavarande undersökningar, vissa synpunkter

som vid planens utarbetande borde tagas i betraktande, påpekades —,

vidare anfört följande.

Från många håll, såväl i offentliga utlåtanden som ock i tryckta

arbeten af svenska ingenjörer, framhölles, hurusom siffervärden, hvilka

vid beräkningar komme till användning i fråga om sjöregleringar och

dylika arbeten, måste hämtas ur utländska skrifter, utan att någon

säkerhet funnes, att de riktigt återgåfve förhållandena i våra vattendrag.

På senare tider, då praktiska arbeten af ifrågavarande slag såväl

till landtbrukets som industriens och kommunikationernas fromma

vunnit allt större utsträckning, hade en större säkerhet i metoderna

och i de till grund för dessa arbeten liggande siffervärden blifvit ett

allt mera oafvisligt behof. Hitintills hade i vårt land endast få och

otillräckliga hydrografiska arbeten utförts, om man bortsåge från den

reguliära uppmätningen af vattenståndet i några större insjöar, såsom

Vänern, Hjälmaren, Mälaren in. fl. Med undantag af några för vissa

ändamål utförda bestämningar af den utrinnande vattenmängden, i

Eskilstunaån af kapten P. L. Laurell, i Norrtäljeån af ingenjör O. Appelberg,

i Göta älf af öfverste N. Ericson in. fl., hade dylika undersökningar

i mera allmänt syfte endast blifvit utförda i tvenne af våra större älfvar,

nämligen Lule älf och Klarälfven, beträffande hvilken sistnämnda älf

undersökningarna ännu fortginge. I sammanhang med observationer för

utrönande af skogarnas inverkan på klimatet både nämligen af meteorologiska

centralanstalten hydrografiska observationer inrättats vid dessa

älfvar, hvilka observationer blifvit beräknade af ingenjör Appelberg och i

tvenne uppsatser införda i ingen]örföreningens förhandlingar. De otillräckliga

medel, centralanstalten haft till sitt förfogande, hade emellertid

gjort, att de hydrografiska undersökningarna ej kunnat utföras i den skala,

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Statsutskottets Utlåtande N:o 70.

som varit erforderlig för att tjäna till allmännare gagn. En annan

faktor, som den hithörande ingenjörsverksamheten behöfde känna, vore

afdunstningen. Äfven denna hade utgjort föremål för observationer

under meteorologiska centralanstaltens anordning och inseende, hvarför

ock oupphörligen förfrågningar härom inginge till anstalten; men hade

anstalten icke heller i denna punkt kunnat lämna så noggranna och

allmängiltiga upplysningar, som önskligt varit, förnämligast på den

grund, att afdunstningsobservationer särskilt för hydrografiskt ändamål

måste anordnas i samband med öfriga hydrografiska undersökningar och

på särskildt för ändamålet lämpade lokaler. Hvad sålunda blifvit anfördt

syntes ytterligare bekräfta behofvet af utsträckta undersökningar

i hydrografiskt syfte.

Förutom den praktiska nytta, som de hydrografiska undersökningarna

afsåge, vore de äfven af stor betydelse i rent vetenskapligt

afseende. Det tillflöde af färskvatten, som våra inliaf, särskildt Östersjön,

erhölle af de större älfvarna, betingade för inhafvens vatten

minskad salthalt i förhållande till oceanvattnet, och utöfvade dymedelst

ett väsentligt inflytande på floran och faunan i olika delar af dessa haf.

De förändringar i vattenhöjd Östersjöns medelnivå underginge under årets

lopp syntes, efter hvad undersökningar i andra instängda hafsbäcken,

såsom Svarta och Kaspiska hafven, gifvit vid handen, stå i ett direkt

samband med den vattenmängd, som på olika årstider utrunne ur de i

detta haf utfällande stora älfvarna. Hafvens hydrografi kunde således ej

med noggrannhet utrönas utan kännedom af de fysikaliska förhållandena

hos de i dem utrinnande floder. I klimatologiskt hänseende vore det

af vikt att hafva eu noggrannare kunskap om de flöden, som vissa tider

af året ägde rum i våra alfvar, och känna sambandet mellan storleken

af dessa flöden och den nederbörd, som fallit inom dessa älfvars vattenområde,

eller den snösmältning, som försigginge i fjällen, där de hade

sina källor. De sekulära förändringar, som vattenhöjden vore underkastad

i insjöarna, hade på sista tiden utgjort föremål för utländska

forskares arbeten, och vore det följaktligen åt intresse att kunna jämväl

för vårt land lämna bidrag till utrönande af dylika för jordens fysik

viktiga ämnen. Dessa exempelvis anförda vetenskapliga frågor jämte

många andra för deri fysikaliska geografien, geologien och andra vetenskapsgrenar

viktiga spörsmål fordrade för sin lösning systematiskt

ordnade observationer i våra vattendrag, och kunde således äfven pa

vetenskapliga grunder förordas, att vidsträcktare hydrografiska undersökningar

komme till stånd i vårt land.

Ehuruväl det framställda förslaget i främsta rummet afsåge att

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 70.

tillfredsställa ett praktiskt behof, och af ekonomiska skäl de projekterade

undersökningarna till en början lämpligast borde inskränkas till vissa

vattendrag, syntes dock de vetenskapliga frågorna kräfva en mera omfattande

undersökning, till följd hvaraf det allmänna program för

dessa undersökningar, hvars upprättande genom sakkunniga personer

blifvit af landtbruksakademiens mekaniska afdelning föreslaget, torde

böra icke uteslutande affattas med afseende på de rent praktiska behofVen

utan äfven upptaga sådana observationer och anordningar, som

vore behöfliga för utrönandet af de mera vetenskapliga frågorna, för

hvilkas tillgodoseende jämväl syntes erfordras, att vid ledningen af

undersökningarnas utförande tillfälle-bereddes för en vetenskapligt bildad

fackman att i denna ledning deltaga för att i ämnet bevaka vetenskapens

intressen, utan hvilkas tillgodoseende jämväl de praktiska intressena

skulle i ej oväsentlig mån komma att lida.

Landtbruks- 1 .and tinaiksstyrelsen, som härefter tick ärendet till sig remitteradt,

styrelsen den anförde i underdånigt utlåtande af den 3 oktober 1891 hufvudsakligen

1891, följande.

Sedan lång tid tillbaka hade frågan om anställande af hydrografiska

undersökningar inom vårt land varit föremål för uppmärksamhet

från ej blott de sakkunnigas sida utan äfven deras, hvilkas intressen

varit på ett eller annat sätt beroende på dylika undersökningars utförande.

Med sällspord enighet hade också från olika håll erkänts och

framhållits, huru stora fördelar skulle vinnas, därest dylika, hela landet

omfattande undersökningar komme till utförande, och endast beträffande

lämpligaste sättet för åvägabringande af eu sådan plan hade någon

ovisshet eller tvekan försports. Då landtbruksstyrelsen nu blifvit satt

i tillfälle att för sin del yttra sig i frågan, hade styrelsen därför ansett

sig ej böra inskränka sig till att, i likhet med öfriga myndigheter, som

blifvit i ärendet hörda, endast förorda bifall till förevarande framställning

utan funnit sig manad att utarbeta och underställa Kungl. Maj:ts

nådiga pröfning ett förslag till frågans slutliga lösning.

I flera främmande länder, såsom t. ex. Belgien, Holland, Tyskland

in. tf, hade mycket fullständiga hydrografiska undersökningar redan

blifvit verkställda, och om å ena sidan måste medgifvas, att stora olikheter

rådde mellan Sveriges och åtminstone vissa af dessa länders

hydrografiska förhållanden, så syntes det oaktadt å andra sidan med

full visshet kunna påstås, att det för vårt land vore lika viktigt att

erhålla en fullständig och noggrann hydrografi, som det varit för de

länder, där sådana undersökningar redan blifvit utförda. Om också inom

Sveriges landamären icke funnes några så stora floder som exempelvis

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 70.

7

i Tyskland och ej heller så rika och tätt befolkade flodtrakter som t. ex.

Rhenländerna, Elbes, Weichsels och Donaus floddalar, så hänvisade i

allt fall hela karaktären af de för jordbruket, den mekaniska industrien,

skogshushållningen samt sjö- och tiodfarten så viktiga svenska vattendragen

å behofvet däraf, att samma vattendrags hydrografiska förhållanden

blefve så noggrant som möjligt undersökta.

Vattensystemen inom landet utmärkte sig i allmänhet för sin

långsträckta form och bestode ej sällan till en stor del af sjöar. De

inneslötes ofta å ömse sidor af de för Skandinavien egendomliga åsbildningarna,

hvilka visserligen inskränkte det inflytande, som ett vattendrags

växlande vattenmängd kunde utöfva på sin omgifning, inom området

för de vanligen tämligen smala dalgångar, som bildats af åsarna,

men då samma vattensystem kunde genom den drifkraft, som däri funnes

innesluten, tjäna industriens ändamål äfvensom befordra samfärdseln och

transporten af varor, syntes deras vikt för landets ekonomi icke kunna

skattas nog högt, på samma gång den stora rikedomen på sjöar inom

vattensystemen förorsakade, att sjösänkningar och vattenaftappningar

så talrikt förekomme, att de kunde sägas vara de hydrotekniska arbeten,

hvilka inom vårt land oftast blifvit för jordbrukets räkning utförda.

Den stora betydelse dessa sjösänkningar ägde och de stora rikedomar

de kunde tillföra nationalförmögenheten genom de landvinningar,

som därigenom bereddes, torde vara öfverflödigt att utförligare framhålla.

Däremot syntes i detta sammanhang icke böra lämnas obeaktadt,

huru den nytta, som af sagda företag kunde hämtas, lätteligen, såsom

väl ofta syntes hafva skett, blefve förminskad eller rent af tillspillo gifven

därigenom att företagen icke grundade sig på noggranna förundersökningar

rörande vattenförhållandena inom de vattensystem, som af företagen

berördes. Dessa undersökningar kunde emellertid icke ske på en

gång eller i hast, utan erfordrade, om de skulle vara pålitliga, observationer

utförda under en längre tid. Detsamma gällde om de undersökningar,

hvilka måste föregå sådana hydrotekniska arbeten, som ägde

betydelse för sjö- och flodfarten, den mekaniska industrien, timmerflottningen

m. in.

Slutligen syntes det icke böra lämnas alldeles oanmärkt, att de

undersökningar, hvarom nu vore fråga, kunde i betydlig mån inskränka

antalet af de svårlösta tvister, som till följd af bristande kännedom om

vattenförhållandena inom ett visst vattensystem lagt hinder i vägen för

utförandet af företag, som eljest kunnat blifva till stor båtnad så väl

för den enskildes ekonomi som för det allmänna.

Om det således finge anses vara till fullo ådagalagdt, att ifråga
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 70.

varande undersökningar i flera afseenden kunde utöfva inflytande på

landets ekonomiska utveckling, följde att uppvisa, huru sådana undersökningar

lämpligen borde anordnas. Men innan denna fråga kunde

nöjaktigt besvaras, måste förut hafva redogjorts för de faktorer, bvilka

på ett bestämmande sätt inverkade på våra vattendrags hydrografiska

beskaffenhet och därför behöfde tagas i beräkning vid besvarandet af

nämnda fråga.

I främsta rummet syntes i berörda afseende böra framhållas den

afrinnande vattenmängden i vattendragen och den olika vattenhöjden i

dessa. Men då vattenmängden och vattenhöjden vore beroende på åtskilliga

andra omständigheter, kunde en fullt tillförlitlig kunskap om

de förra icke erhållas utan att undersökningar anställdes äfven för utrönande

af de senare. Såsom de viktigaste bland dessa åter måste

anses nederbörden och temperaturen inom flodområdet, detta områdes

höjd öfver hafvet, vattensystemets topografi, den inom området befintliga

jordmånen samt dennas odlingsgrad och genomsläpplighet, antalet och

omfånget af naturliga vattenbehållare inom vattensystemet samt afdunstningen.

Alla dessa faktorer behöfde emellertid icke nu blifva föremål för

undersökningar, ty en del af dem kunde redan anses vara tillbörligen

kända. Så hade sedan en lång följd af år från vetenskapsakademien

och den meteorologiska centralanstalten tabeller öfver såväl nederbörd

som temperatur utgifvits, hvilka tabeller fullt motsvarade de fordringar,

som för nu ifrågavarande ändamål behöfde ställas på desamma, helst

de observationer, som läge till grund för sagda tabeller, under årens

lopp anställts från allt flera platser, så att i den delen knappast

något behöfde för förevarande ändamål åtgöras. Vidare hade genom

generalstabens topografiska kartor, sådana de numera utgåfves, meddelats

många och goda höjdsiffror, i de flesta fall tillräckliga för att

enligt dem vattendelaren mellan de olika vattendragen kunde uppdragas,

samt genom utgifvandet af de ekonomiska och geologiska kartverken

öfver landet äfvensom länskartor vunnits den fördel att, äfven om detaljkartor

för hvarje särskildt vattenafledningsföretag fortfarande vore af

nöden, god ledning i alla dessa afseenden funnes för det slags undersökningar,

som här afsåges. Däremot ställde sig frågan något ofcrdelaktigare,

då det gällde utrönandet af vattendragens afdunstning.

Men, utan att vilja i någon mån förneka vikten för ifrågavarande angelägenhet

af verkligt pålitliga undersökningar i sistnämnda hänseende,

ansåge likväl landtbruksstyrelsen, att för vinnandet af de praktiska

ändamål, som med undersökningarna närmast afsåges och hvilka torde

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottet ^Utlåtande N:o 70-

9

vara de, som i första hand borde tillgodoses, undersökningar rörande

afdunstningen icke kunde tillmätas samma betydelse som öfriga bär

ofvan omförmälda undersökningar, utan lämpligen kunde tillsvidare anstå

för att möjligen framdeles komma till utförande, helst sådana undersökningar

vore förenade med stora svårigheter och skulle medföra icke

obetydliga kostnader.

De undersökningar, hvilka återstode och närmast måste bringas

till utförande, afsåge alltså den afrinnande vattenmängden i vattendragen

och den olika vattenhöjden inom dessa. Huru noggranna undersökningar

rörande vattenförhållandena än i öfrigt kunde stå till buds,

utan direkta dylika mätningar kunde i allt fall icke någon fullständig

kännedom om våra vattendrag vinnas. Väl hade äfven härutinnan åtskilligt

arbete redan blifvit undangjordt. Men huru värderika dessa förarbeten

än kunde vara, gåfve de dock icke anledning till den förhoppningen,

att det stora målet, en fullständig undersökning af landets

hydrografiska beskaffenhet, skulle kunna bringas till slut, därest arbetena

för nämnda ändamål icke utfördes enligt en bestämd och för

hela landet gemensamt upprättad plan. Härigenom vunnes också den

fördelen, att observationsplatsernas antal äfvensom kostnaderna för undersökningarna

kunde betydligt nedbringas under hvad förhållandet skulle

blifva, om särskilda undersökningar å olika håll bedrefves oberoende

af och utan hänsyn till hvarandra.

Hvad anginge de undersökningar, som nu skulle efter en gemensam

plan utföras, så utgjordes samma undersökningar af dels vattenståndsobservationer,

dels ock vattenmängdsmätningar. De förra vore jämförelsevis

lätta att åvägabringa och, om äfven valet af platserna för

observationernas utförande äfvensom bestämmandet af tiderna för deras

anställande måste öfverlämnas åt sakkunniga personer, så vore detta

icke förhållandet med själfva observationerna, hvilka kunde verkställas

af tillfälligtvis anlitade biträden. Vattenmängdsmätningarna åter kunde

icke anförtros åt andra personer än sådana, hvilka ägde särskild sakkunskap

i ämnet. De utgjordes af hastighets- och sektionsmätningar,

och tabellerna öfver desamma måste uppställas så att de utvisade den

största och minsta mängd vatten i sekunden, som framflutit genom

vattendraget såväl under ett helt år som på olika tider däraf.

Då det inom landet funnes stora områden, hvilka hade samma

klimat och likartade nederbörds- och terrängförhållanden, hvarigenom

de resultat, som i förevarande afseende vunnits inom el t vattensystem,

kunde med mindre modifikationer tillämpas på vattenförhållandena inom

flera andra områden, hade landtbruksstyrelsen föreställt sig, att antalet

Bill. till Riksd. Prat. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 48 Raft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 70.

platser, där vattenståndsobservationer och vattenmängdsmätningar borde

anställas, kunde inskränkas, inom södra och mellersta delarna af landet

till 40 eller 50 och inom norra länen, där kulturförhållandena gjorde

vattenundersökningar mindre af behofvet påkallade, till 4 eller 5.

För att emellertid ett värdefullt resultat af de nu omförmälda

undersökningarna skulle vinnas, vore det icke nog att sådana undersökningar

utfördes, utan resultaten af desamma måste äfven bearbetas

och sammanställas med till ämnet hörande uppgifter, som kunde från

annat håll erhållas. Så måste de från meteorologiska centralanstalten

hämtade uppgifterna rörande nederbörds- och temperaturförhållanden,

efter att hafva blifvit för ändamålet sammanfattade, tillämpas å resultaten

af vattenmätningarna, flodområdenas ytvidd och omfattning af

olika slags mark beräknas, det sålunda vunna materialet genom

ytterligare bearbetning sammanfattas och tillämpas å hvarje särskildt

vattensystem, samt vattenförhållandena inom större områden af landet

sammanfattas och åskådliggöras dels genom grafisk framställning och

dels genom att i hufvuddrag återgifva den vattenmängd, som under

olika årstider afrunne från olika slag af mark, huru vattenförhållandena

gestaltat sig under vinter- och sommarhalfåret, under vårflödeoch

vegetationsperioden, vid lågvatten m. m.

Enligt hvad ofvan antydts, syntes för utförande af ifrågavarande

undersökningar erfordras en för hela landet gemensamt uppgjord plan.

För sådant ändamål borde äfven landet indelas i vissa distrikt med

hänsyn till höjdförhållandena och geografiska läget, af hvilka omständigheter

temperatur- och nederbördsförhållandena vore beroende. Planen

syntes böra upprättas af landtbruksstyrelsen, som jämväl borde erhålla

i uppdrag att handhafva öfverinseendet öfver och ledningen af ifrågavarande

arbetens utförande. Till biträde i berörda afseende åt styrelsen,

där ärenden af ifrågavarande slag kunde beredas och föredragas af

öfveringenjören, äfvensom för utförande af vissa undersökningar borde

anställas två ingenjörer och en stipendiat, hvilka det skulle åligga att,

i samråd med den landtbruksingenjör, inom hvars distrikt hydrografiska

undersökningar skulle företagas, utse och anordna platser för vattenståndsobservationer,

att utföra vattenmängdsmätningar äfvensom nödiga

kontrollmätningar, att ordna till styrelsen inkomna observationslistor,

att utarbeta redogörelser för de årliga undersökningarna inom olika

vattensystem, samt att sammanfatta årsresultaten af de hydrografiska

undersökningarna inom olika delar af landet. Under antagande att

denna organisation genomfördes, ansåge landtbruksstyrelsen, att ifråga
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 70.

11

varande undersökningar skulle hinna fullbordas under en tid af omkring

20 år.

Öfver ett i öfverensstämmelse med ofvan omförmälda hufvudgrunder

utarbetadt förslag till anordning af hydrografiska undersökningar

inom landet, enligt bvilket förslag kostnaderna för undersökningarna

borde till större delen utgå af statsmedel, men däremot åtskilliga mindre

utgifter för desamma bestridas af hushållningssällskapen, hade landtbruksstyrelsen

lämnat samtliga hushållningssällskapens förvaltningsutskott

tillfälle att afgifva yttranden samt därvid tillika hemställt, huruvida

anledning förefunnes att antaga, det några bidrag för ifrågavarande

ändamål kunde vara att från sällskapens sida förvänta; och

hade af 23 förvaltningsutskott, som begagnat sig af det sålunda lämnade

tillfället att yttra sig i ämnet, 20 utskott understödt förslaget, hvarför

de kunde anses villiga att hos sällskapen förorda medels anvisande för

bestridande af de utgifter, som landtbruksstyrelsen ifrågasatt skola

gäldas af sällskapen.

I likhet med hvad uti nämnda förslag blifvit förutsatt, ansåge

landtbruksstyrelsen fortfarande, att kostnaderna för ifrågavarande arbeten

borde hufvudsakligen bestridas af statsmedel. Dessa kostnader utgjordes

af:

aflöning åt två ingenjörer ......................... kronor 7,000

aflöning åt observatörer vid stationerna,

handtlangningskostnad och kostnader

för reparationer m. m. å 60 kronor för

hvarje station ..........................................> ,, 3,000

arfvode åt en stipendiat samt för biträde

af statens landtbruksingenjörer ............ „ 2,000

tryckningskostnader, underhåll af instrument

m. fl. expenser........................... „ 2,000 kronor 14,000

Utom dessa årliga utgifter erfordrades

för en gång ett anslag för 50 observationsplatsers

ordnande å 60 kronor...... kronor 3,000

och för inköp af vattenmätningsinstru
ment,

litteratur in. m............................ „ 2,000 5,000;

och skulle ingenjörerna och stipendiaten erhålla rätt till resekostnadsersättning,

de förre i likhet med landtbruksingenjörerna och

den senare i likhet med statens landtbruksstipendiater.

Hvad nu anginge frågan i hvad mån hushållningssällskapens biträde

borde tagas i anspråk för bestridandet af dessa kostnader, så

syntes, om också sällskapens intresse för ifrågavarande undersökningar

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 70.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

den

16 september

1897.

icke kunde betviflas, det likväl vara förenadt med en viss vansklighet

att i någon mån grunda verkets fullbordan på förutsättningen af hushållningssällskapens

fortfarande offervillighet i berörda hänseende, men

däremot syntes med allt skäl kunna antagas, att nämnda sällskap skulle

finnas villiga att, hvar för sin del, bestrida kostnaderna för observationsplatsernas

anordnande, hvilken kostnad beräknats skola för eu gång

utgå med tillhopa 3,000 kronor. Däremot borde samtliga öfriga kostnader

gäldas af statsmedel.

Med stöd af hvad sålunda blifvit anfördt hemställde landtbruksstyrelsen

i underdånighet, att Kungl. Magt täcktes till Riksdagen

aflåta nådig proposition, med förslag att Riksdagen måtte, jämte medgifvande

af resekostnadsersättning enligt ofvan angifna grunder åt

ifrågavarande tvenne ingenjörer äfvensom åt ofvan omförmälde stipendiat,

på extra stat anvisa dels 14,000 kronor till bestridande af kostnader

för utförande af hydrografiska undersökningar under ett år, dels

ock 2,000 kronor till inköp af erforderliga vattenmätningsinstrument,

litteratur in. m., som erfordrades för hydrografiska undersökningars

utförande inom landet.

\ äg- och vattenbyggnadsstyrelsen afgaf härpå, efter nådig remiss,

förnyadt underdånigt utlåtande af den 16 september 1897, däruti styrelsen

efter förklaring, att den ansåge utlåtandet böra omfatta yttrande, huruvida

sådan utredning kunde anses vara åstadkommen genom landtbruksstyrelsens

ofvanintagna förslag, att nådig proposition därå kunde

grundas, anförde hufvudsakligen följande.

_ För frågans bedömande syntes först böra erinras, huruledes undersökningarnas

ändamål skulle vara att främja, enligt landtbruksstyrelsens

utlåtande, jordbruket, den mekaniska industrien, skogshushållningen

(timmerflottning m. m.) samt sjö- och flodfart och, enligt vetenskapsakademiens

utlåtande, äfven vetenskapen. Af alla dessa vore det endast

jordbruket, som hittills utgjort föremål för landtbruksstyrelsens ämbetsverksamhet

och i hvad jordbruket vore beroende af vattenaftappningar

de till jordbruket hörande arbeten, för hvilka de hydrografiska undersökningarna

vore af nöden — utöfvades denna landtbruksstyrelsens verksamhet

gemensamt med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Till en del

syntes väl denna gemensamhet bero därpå, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

före landtbruksstyrelsens bildande ensam beredde frågor om

vattenaftappningar för jordbrukets räkning, men i hufvudsak hade väl

anledningen till den gemensamma behandlingen legat däruti, att endast

de agronomiska delarna af dessa frågor ansetts stå fullt tillsammans

med landtbruksstyrelsens, men de tekniska, däribland speciellt de hydro
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 70.

13

tekniska delarna, nära slöte sig till väg- och vattenl^ggnadsstyrelsens

öfriga ämbetsverksamhet.

I hvad de hydrografiska undersökningarna afsåge jordbruket, syntes

således formella skäl snarare föranleda deras förläggande under vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen än under landtbruksstyrelsen, och deras

ändamål att tjäna industri samt i synnerhet sjö- och flodfart ledde till

samma sint, hvaremot undersökningarnas vetenskapliga betydelse påkallade

äfven annan ledning än väg- och vattenbyggnadsstyrelsens.

Sant vore visserligen, att vid undersökningarnas ordnande och vid

insamlande af undersökningsmaterial m. m. borde kunna påräknas biträde

från de under landtbruksstyrelsen sorterande, i statens tjänst anställda

landtbruksingenjörerna, men enahanda biträde komme påtagligen ock

att lämnas af vetenskapliga institutioner, af nautisk-meteorologiska byrån,

af väg- och vattenbyggnadsstyrelsens tjänstemän, af väg- och vattenbyggnadskårens

officerare, af andra vatten byggnadsingenjörer, af tjänstemän

och betjänte vid de under väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

kontroll stående hamnarna och farlederna, af lotsstyrelsens underlydande

samt af enskilde industriidkares tjänstepersonal och betjänte, hvarför

statens landtbruksingenjörers andel i detta biträde ej syntes böra tillmätas

afgörande inflytande vid ledningens bestämmande. Men till

dessa formella skäl komme, att, på grund däraf att under landtbruksstyrelsens

ämbetsverksamhet hörde deltagande i behandlingen af endast

de till jordbruket hörande frågorna, men ej någon del i de öfriga, för

hvilka de hydrografiska undersökningarna vore af nöden, befaras kunde,

att under landtbruksstyrelsens ledning undersökningarna komme att

ordnas med hänsyn nästan uteslutande till jordbruksfrågorna, men att

de öfriga, trots den bästa vilja, komme att betraktas såsom underordnade,

något som ock spårades i det uppgjorda programmet. Redan

det sålunda anförda ansåge väg- och vattenbyggnadsstyrelsen utgöra

giltig anledning att ej tillstyrka landtbruksstyrelsens förslag i denna del.

Äfven beträffande de förhållanden, som skulle varda föremål för

undersökning, afveke väg- och vattenbyggnadsstyrelsens åsikt från

landtbruksstyrelsens.

Främst ansåge sig väg- och vattenbyggnadsstyrelsen härvid böra

nämna den af landtbruksstyrelsen uteslutna, men af landtbruksakademiens

mekaniska afdelning och af vetenskapsakademien till undersökning förordade

afdunstningen, hvilkeus undersökning vore nödvändig äfven af

andra skäl än de vetenskapliga, och såsom exempel på detta fenomens

praktiska betydelse tilläte sig väg- och vattenbyggnadsstyrelsen erinra,

huruledes det redan kunde anses vara fullt bevisadt, att, åtminstone i

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 70.

vissa delar af landet, från en sjöyta, för år räknadt, genom afdunstning

bortginge väsentligt mera vatten, än som i form af nederbörd

folie på samma yta, så att sjöarna i sådana delar af landet för bibehållande

af sin nivå måste mottaga tillskott från vare sig öppna eller

såsom grundvatten framgående strömmar, livilka i sin ordning afförde

endast den del åt nederbörden, hvilken ej bortgått genom afdunstning,

upptagits af växter o. d. Denna från land genom afdunstning bortgående

del af nederbörden, till sin storlek väsentligt olika för olika

slags terräng, terrängbeklädnad m. in., kunde äfven den under vissa

förhållanden ensam bortföra hela den samtidigt fallande nederbördsmängden,

så att däraf intet komme Arattendragen till godo, hvaremot

under andra förhållanden samma nederbördsmängd — exempelvis då

den nedkommit på jämförelsevis kort tid, d. v. s. då omederbördsintensiteten»

varit stor — kunde lämna större eller mindre tillskott till

öppna eller grundvattenströmmar. Häraf syntes framgå icke blott

att afdunstningsmätningar icke kunde uteslutas från de hydrografiska

undersökniugarna, utan äfven att därutöfver nederbördsintensitet och

grundvattenströmmar, livilka ej i det uppgjorda programmet nämndes,

borde varda föremål för observationer, och såsom ytterligare stöd för

första delen af denna slutsats tilläte sig väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

meddela, att sedan 1889 påginge afdunstningsmätningar sommartid

vid sjön Hjälmarens utlopp, såsom varande af behofvet påkallade

för den kontroll å sjöns aflopp, som på grund af Kungl. JVlaj:ts nådiga

befallning utöfvades åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

I det uppgjorda programmet nämndes ej heller vindtryck och

hafsströmmar. Det vore dock kändt, att vindens riktning och styrka

under vissa förhållanden utöfvade väsentligt inflytande å vattenhöjden

i strömmars spakvatten och i sjöar, hvarjämte vissa iakttagelser lämnade

rum för den slutsats, att nämnda faktorer äfven på annat sätt än genom

förändringar af vattenhöjden inverkade på strömhastighet; och då kännedom

om vindtryck dessutom vore af vikt för andra till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

ämbetsverksamhet hörande frågor än de hydrotekniska,

hade styrelsen ansett sig kunna ifrågasätta anordnande äfven af vindtrycksmätningar

vid åtminstone vissa observationsstationer.

Hafsströmmarna efter kusterna utöfvade ett synnerligt inflytande

på bland annat valet af hufvudanordningar vid hamnar utmed öppna

kuster, och bristande kännedom om sådana strömmar hade en afsevärd

del i de olägenheter, som vidlådde åtskilliga af de gamla fiskehamnarna.

Progn^mmet för de hydrografiska undersökningarna borde således

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 70.

15

enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens åsikt omfatta väsentligt mera

än landtbruksstyrelsen föreslagit, och därmed förändrades äfven den

under andra förutsättningar uppgjorda kostnadsberäkningen, hvilken

äfven af andra skäl syntes böra undergå modifikation.

Undersökningsdistrikten — om detta uttryck, ehuru måhända något

oegentligt, finge användas — borde nämligen utgöras af flodområden

och kuststräckor, och vid val af dessa väsentligt mera vikt, än i programmet

skett, tillmätas de stora norrländska vattendragen, enär deras

undersökning måste anses vara af den största betydelse för ändamålets

vinnande, och deras underskattande likasom utelämnandet ur programmet

af vissa ofvannämnda undersökningsföremål antagligen föranledts

af landtbruksstyrelsens öfvervägande hänsyn till jordbruket. Inom hvart

och ett af de sålunda valda områdena borde sedermera anordnas observationsställen

med hänsyn till områdenas vidd, geografiska läge, höjd

öfver hafvet, terrängens beskaffenhet m. in., som inverkade på nederbörd,

afrinning och andra strömförhållanden samt afdunstning äfvensom

med hänsyn till möjligheten att få observationerna mot måttliga

ersättningar ordentligt skötta.

Ville man nå målet, vore klart, att detta ej kunde ske utan högre

årliga kostnader än de af landtbruksstyrelsen beräknade. Men därtill

komme, att enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens åsikt undersökningarna

ej kunde tänkas slutförda inom en till omkring 20 år

begränsad tidrymd, såsom landtbruksstyrelsen antagit, enär sannolikast

vore, att desamma, en gång började, komme att varda, åtminstone i

vissa delar, permanenta, och därförutan lämnades ock antagligen outredd

frågan om inverkan af de med kulturutvecklingen följande i-ubbningarna

i de förhållanden, som reglerade vattnets cirkelprocess i

naturen, och äfven i andra hänseenden komme nog med en jämförelsevis

kort undersökningsperiod ändamålet med undersökningarna till stor

del att förfelas.

Det vore tanken på kostnaden för en efter väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

här uttalade åsikt ordnad undersökning, som, enligt

hvad styrelsen i sitt föregående utlåtande anfört, af hållit styrelsen från

eget initiativ, men det ökade, nära nog oafvisliga, behofvet af dylika

undersökningar i förening med landets ökade förmåga att bära kostnaden

för deras fullständiga anordnande hade numera föranledt styrelsen

att öfvergifva dessa betänkligheter och biträda landtbruksakademiens

förvaltningskommittés hemställan.

En vidare i detalj gående granskning af det uppgjorda programmet

än den redan lämnade hade styrelsen så mycket mindre trott sig

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 70.

Bemiss till

väg- och.

vattenbyggnad

sstyrelsen

samt

landtbruksstyrelsen.

Väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen

samt

landtbruksstyrelsen

den

19 december

1900.

höra framlägga, som redan af det sagda framginge, att styrelsen icke

ansåge de hydrografiska undersökningarnas programfråga löst genom

det remitterade förslaget och således ej heller knnde tillstyrka framläggande

för Riksdagen af en därpå grundad nådig proposition om anslag

för ändamålet, — och vidhållande sin förut uttalade mening, att,

på sätt landthruksakademiens förvaltningskommitté hemställt, frågan

tarfvade utredning genom i flera hänseenden sakkunniga, saknade styrelsen

anledning att framlägga eget programförslag — antagande dock

att, likasom de vetenskapliga intressena ansetts fordra vetenskapligt

bildad fackmans deltagande i programs uppgörande och undersökningarnas

ledning, dessa arbeten åtminstone icke komme att göras oberoende

af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, hvilken, såsom ofvan påvisats,

under området för sin ämbetsverksamhet räknade många af de praktiska

spörsmål, för hvilkas lösning hydrografien toges i anspråk.

Genom nådig remiss den 1 maj 1900 anbefallde Kungl. Maj:t

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt landtbruksstyrelsen att gemensamt

uppgöra och till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till plan för

anställande af hydrografiska undersökningar inom landet.

Det sålunda infordrade förslaget afgåfvo styrelserna uti underdånig

stafvelse den 19 december 1900, däruti de i ämnet anförde

hufvudsakligen följande.

Förslaget hade ansetts böra omfatta en fullständig plan för hydrografiska

undersökningar af landets färskvatten jämte några särskilda

undersökningar rörande hafsvattnet längs kusterna.

De senare skulle tagas i anspråk vid lösning af de för sjöfart,

fiske, farledsrensningar och hamnbyggnader med mera viktiga frågorna

om hafsströmmarna och deras beroende af vindarna, om tillfälliga,

periodiska och sekulära förändringar i nivåförhållandet mellan land

och hat och om det från de stora floderna kommande färskvattnets inflytande

å salthalten samt å floran och faunan i våra innanhaf, speciellt

Östersjön.

I vissa af dessa hänseenden påginge emellertid redan undersökningar

dels under nautisk-meteorologiska byråns ledning medelst iakttagelser

öfver hafvets vattenstånd, gjorda vid själfregistrerande peglar

utmed svenska kusten från och med Varberg till och med Ratan, dels

ock genom de hj-drografiska arbeten, som, på egen bekostnad påbörjade

af läraren vid Stockholms högskola Otto Pettersson och ingenjören

Gust. Ekman i Göteborg, sedan flera år tillbaka af dem fortsatts med

bidrag af statsmedel, anvisade från det så kallade fiskerianslaget.

Dessa undersökningar, som ådragit sig välförtjänt uppmärksamhet

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 70.

17

äfven i utlandet och omfattats med allt större intresse, skulle nu fortsättas

genom internationell kooperation, hvartill svenska staten anslagit

medel; och då väl staten icke torde undandraga sig att fortfarande

stödja det vetenskapliga arbete, som kunde komma att omhändertaga

fortsättningen af dessa undersökningar, hvilka icke gällde inomskärsfarleder,

fjordar och hamnar, hade af den maritima hydrografien i förslaget

intagits endast en för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens ämbetsverksamhet

betydelsefull komplettering af nautisk-meteorologiska byråns

undersökningar.

Det kunde visserligen icke förnekas, att äfven färskvattenshydrografien

redan i många år varit så tillvida uppmärksammad, att å vissa

håll, företrädesvis vid kanaler och vattenverk, antecknats iakttagelser

öfver vattenstånd, hvilket material undantagsvis och för vissa speciella

fall efter kombination med vattenmängdsbestämningar bearbetats, hvartill

under senaste årtiondena kommit hufvudsakligen af hushållningssällskapen

bekostade, mera fullständiga fortgående hydrografiska iakttagelser

och bearbetningar, afsedda att tjäna till ledning vid behandling

af frågor om jords torrläggning, farleders, flottleders och vattenverks

anläggning in. in.; men utom det att det mesta af det verkställda

arbetet, som påtagligen vittnade om en alltmer utbredd insikt

om hydrografiska undersökningars nödvändighet, ej ännu kunnat efter

granskning och bearbetning fullt, tillgodogöras, vore detta arbete i

förhållande till behofvet alldeles för obetydligt för att motsvara de

berättigade anspråk, som å hydrografien ställdes såväl af vetenskap som

af rent praktiska intressen.

Vetenskapen ville beträffande färskvattenshydrografien hufvudsakligen

utforska sambandet mellan å ena sidan afrinning i de öppna

vattendragen och i grundvattenströmmarna och å den andra de meteorologiska

fenomenen, speciellt nederbörden och afdunstningen.

De praktiska intressena åter kräfde kännedom om flödens storlek

och varaktighet, om vattenståndens och vattentillgångarnas variationer,

om den såsom pålitlig kraftkälla påräkneliga vattentillgången och om

medlen att höja denna, om grundvattens förekomst och så vidare, allt

faktorer, som, stundom flera tillsammans stundom hvar för sig, inverkade

vid bestämmande af dimensioner och lutning å aflopp för jords

torrläggning till visst djup, vid frågor om erforderliga öppningar för

landsvägs- och järnvägsbroar, om vissa lägenheters eller orters fredande

mot öfversvämningar, om det kraftbelopp, för hvilket vattenverk kunde

lämpligast anordnas, om påräkneligt djup i farled och flottled, om vattenBih.

till Riksd. Prof. 1907. 4 Sand. 1 Afd. 48 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 70.

ledningsanläggnings kapacitet och så vidare, och ofta nog vore de olika

intressena af hvarandra så beroende, att mellan dem ej kunde vederbörligen

skiljas utan fullständig kännedom om flera eller färre bland

de förenämnda förhållandena.

Visserligen skulle de flesta af sagda praktiska frågor kunna besvaras

af en vattendragsstatistik, grundad på rent hydrometriska arbeten

utan bidrag af meteorologiska undersökningar. Men där till exempel

fråga väckts att, på grund af undersökningsresultaten från ett vattendrag

och dess flodområde, draga slutsatser angående motsvarande förhållanden

vid ett med afseende på belägenhet, storlek och beskaffenhet

därmed jämförligt, men ej undersökt vattendrag och dess flod- eller

vattensamlingsområde, eller när det gällde att medelst dammar reglera

vattenstånd i sjöar och därvid iakttaga exempelvis jordbrukets, sjöfartens

och industriens mot hvarandra i viss mån stridande intressen

— såsom redan vore stadgadt om Hjälmaren och hvarom undersökningar

påginge vid Vänern samt ifrågasatts för Mälaren — där vore

en ren vattendragsstatistik ej längre tillräcklig, och då en sådan, utan

att lämna nämnvärdt bidrag till vetenskapen, ändock skulle kräfva

hydrometriska arbeten för långt flera hufvud- och bivattendrag och vid

hvart och ett af dessa för långt flera stationer än dylika arbeten i förening

med meteorologiska undersökningar, samt därigeuom medföra lika

stora kostnader som fullständiga, vetenskapligt ordnade hydrografiska

undersökningar, hade förevarande förslag utarbetats på sistnämnda

grundval, härutinnan slutande sig till landtbruksstyrelsens förslag af

1891, från hvilket det, hvad anginge färskvattenshydrografien, skilde

sig hufvudsakligast däri, att nu väsentligt större vikt tillmätts undersökningen

af norra Sveriges vattendrag, i indika de rikaste kraftkällorna

vore att påräkna, att likaledes för södra och mellersta Sverige föreslagits

undersökning åt flera vattendrag, och att särskilda kostnader beräknats för

dels de meteorologiska undersökningarnas utsträckning till vissa i meteorologiskt

och hydrografiskt afseende viktiga, till det utvidgade undersökningsområdet

hörande orter, dels en fastare organisation af samma

undersökningar, än som kunnat med förut tillgängliga medel ordnas i

öfriga delar af undersökningsområdet. Därjämte hade såsom en följd af

alla dessa utvidgningar föreslagits en särskild byrå för de hydrografiska

undersökningarnas ledning samt vissa hydrometriska arbetens verkställande

och undersökningsmaterialets bearbetande med mera.

Det vore gifvet, att färskvattensundersökningarnas utsträckning

tillsammans med de meteorologiska undersökningarnas fastare organisation

och den maritima hydrografiens införande i planen, allt på sätt

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 70.

19

härofvan anförts, skulle medföra kostnader, väsentligt högre än dem,

som beräknats i landtbruksstyrelsens förslag af år 1891. Men då en icke

ringa del af landets nationalförmögenhet läge i dess rikedom på vattenkraft

och då ett rationellt och systematiskt tillgodogörande af denna

samt flera viktiga näringars och deras hjälpmedels utveckling till stor

del vore beroende på eu, så vidt möjligt, fullständig kännedom om

landets hydrografiska förhållanden, hade så mycket mindre rådt tvekan

därom, att förslaget borde upprättas efter denna måttstock, som endast

de fullständiga undersökningarna kunde anses för därå nedlagda kostnader

lämna full ersättning dels i vinst för vetenskapen genom de bidrag,

denna erhölle för studiet af viktiga frågor inom meteorologi och

hydrografi, dels ock hufvudsakligast i den ökade säkerhet, som en fullständig

kännedom om de hydrografiska förhållandena lämnade vid behandling

af de viktiga frågorna om jordbrukets, industriens och kommunikationsväsendets

utveckling och förkofran.

Den hittills rådande bristen å sådan fullständig kännedom hade

exempelvis föranledt, att åtgärder mot öfversvämningar ej visat sig

fullt betryggande, att i vissa fall torrläggningsföretag ej motsvarat därå

ställda anspråk, i andra fall medfört onödigt stora kostnader och i

ytterligare andra fall ej kunnat tillåtas, därför att de förmenats medföra

olägenheter för Övriga intressen, utan att för sådan åsikt kunnat

åberopas annat än sann olikhetsbevis, då endast den fullt utredda vissheten

bort vara bestämmande, och, styrelserna veterlig!, hade man

endast vid ett betydande torrläggningsföretag satts i tillfälle att så följa

verkningarna af det utförda arbetet, att med visshet kunde afgöras,

huruvida detsamma för andra än intressenter medfört skada, som icke

på förhand beräknats, ehuru sådant för tryggande af enskild rätt flerestädes

varit önskvärd! och till och med nödvändigt.

Det hade vidare inträffat, att, vid anläggning af vattenverk, dessa

af enahanda skäl — bristande kännedom om de hydrografiska förhållandena

— än vållat rättstvister, vid hvilkas fullständiga bedömande saknats

material för tillräckliga hydrotekniska utredningar, än kommit att

anordnas annorlunda än som med hänsyn till kraftkällan bort ske, än

åter icke kunnat göra det gagn som vederbort, därför att man saknat

kännedom beträffande möjligheterna för utjämning af kraftkällans variationer,

allt föranledande misshushållning med en naturkraft, som år

efter år vunne allt större betydelse, i den mån man lärde sig med

elektricitetens tillhjälp eller på annat sätt göra sig mer och mer oberoende

af kraftkällans läge och intensitetsväxlingar.

Huruledes föremimnda brist hade en icke ringa del i de olägen
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 70.

heter, som vidlådde åtskilliga hamnar, vore anfördt i de remitterade handlingarna

och för vissa kanaler och farleder hade uppstått oförutsedda

olägenheter beträffande slussvattentillgång, segeldjup, strömstyrka med

mera, till skada för alla dem, som varit af desamma beroende.

De flesta af alla dessa praktiska olägenheter skulle kvarstå, därest

man inskränkte sig till en plan, hvarigenom ej den fullständiga kännedomen

vunnes, och erfarenheten om resultaten af en sådan plan skulle förvisso,

förr eller senare, bekräfta, att endast en med den af styrelserna föreslagna

jämförlig plan skulle motsvara behof vet, och om än kostnaderna

för densamma i och för sig vore afsevärda, måste de dock, såsom utgifna

för erhållande af en fullständig kännedom om ett bland de kraftigaste

medlen för landets ekonomiska själfständigliet, anses fullt motsvarade

af det därmed åsyftade ändamålet, på samma gång som utgiften

med statsverkets numera ökade ekonomiska bärkraft icke syntes

inverka på tillgodoseendet af andra berättigade statsintressen.

Enligt de detaljerade kostnadsberäkningarna skulle den sålunda

föreslagna planen för undersökningarna medtaga i organisation ett belopp

af 52,300 kronor och dessutom en årlig utgift af 58,900 kronor.

Af dessa summor tillhörde emellertid respektive 23,900 och 14,000

kronor dels de maritima och dels de rent meteorologiska arbetena,

hvilka båda slag af arbeten, då de i och för sig vore synnerligen viktiga,

väl förr eller senare måste med de sist sagda beloppen understödjas,

så vida de skulle erhålla erforderlig stadga och tillräckligt omfång,

således oberoende af de rent hydrografiska arbetena, till hvilka,

sedda uteslutande för sig, således skulle höra en organisationskostnad

af 28,400 kronor och en årlig kostnad af 44,900 kronor.

De förstnämnda summorna skulle emellertid icke i sin helhet

varda omedelbart behöfliga, enär det beräknats åtgå en tid af tre år,

innan undersökningsarbetet hunnit fullständigt organiseras. Af denna

anledning vore för organisationstiden uppgjorda särskilda kostnadsberäkningar,

enligt hvilka skulle erfordras sammanlagdt

för lista året ........................................ 54,000 kronor

„ 2alra „ .......................................... 61,800 ,,

» 3:dJe » •••;..................................... 63,600 „

och därefter årligen............................... 58,900 ,,

Den maritima hydrografien inginge i detta förslag endast på det

sätt, att vattenståndsiakttagelser skulle ordnas äfven vid en plats å

Bohusläns kust samt att i öfrigt utefter kusterna af södra Sveriges

fastland och omkring Öland och Grottland skulle anordnas stationer

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 70.

21

för dagliga iakttagelser samtidigt öfver vindens ocli hafsströmmarnas

utmed kusten riktning och styrka samt hafsströmmarnas slamhalt.

Strömmarna borde iakttagas såväl i närheten af ytan som i närheten

af bottnen. Samtliga dessa senare stationer, hvilkas antal beräknats

till 20, borde förses med apparater för strömmätningar, men endast 5

med vindtrycksmätare, hvilka borde vara själfregistrerande. Vid de

öfriga syntes vindstyrkan kunna bedömas af observatörerna. Slamhalten

borde kunna uppmätas genom afsättningen från vattenprof, upphämtade

med vanliga kärl.

Iakttagelserna borde anförtros åt personer, bosatta eller tjänstgörande

å respektive platser, men ordnas och ledas af nautisk-meteorologiska

byrån, till hvilken rapporterna borde insändas för bearbetning

i sådan form, att de lämpade sig för offentliggörande.

För färskvattenshydrografien erfordrades inom lämpligt belägna

flodområden dels meteorologiska iakttagelser i egentlig mening, framför

allt daglig uppmätning eller oafbruten själfregistrering af nederbörden,

men äfven af afdunstning, luftens temperatur och fuktighet, vindens

riktning och styrka, lufttryck, anteckningar om snötäckets tjocklek, om

isläggning och islossning med mera, hvilka arbeten borde verkställas vid

tillräckligt antal stationer under ledning och kontroll såsom hittills af

meteorologiska centralanstalten, dels hydrometriska arbeten, hvartill

hörde dagliga iakttagelser eller oafbrutna registreringar af vattenstånd

i floder och insjöar på därför lämpliga platser, bestämning genom

hastighets- och sektionsmätningar eller på annat tillförlitligt sätt af den

mot särskilda vattenstånd svarande vattentillgången, det ville säga den

per lidsenhet afrinnande vattenmängden, vattenstånden så valda, att

man med ledning af dessa kunde nöjaktigt bestämma vattentillgången

äfven vid mellanliggande vattenstånd, dels geodetiska, topografiska och

geologiska undersökningar af flodområdena, för bestämmande af landets

konfiguration och beskaffenhet både på ytan och på djupet, särskildt

vattendelarnas läge och byggnad, hvilket allt borde utföras endast i den

mån det erfordrades lör komplettering af det, som i sagda hänseenden

kunde inhämtas af arbetena för landets olika kartverk med därtill hörande

beskrifningar, dels ock slutligen fy sikali sk-hydrografiska undersökningar

öfver det sätt, hvarpå olika slag af mark under varierande förhållanden

upptoge, kvarhölle och genom afdunstning eller strömmar (grundvattenssåväl

som öppna) afgåfve den fallna nederbörden, hvilka undersökningar

bordo utföras vid en försöksstation under ledning af en vetenskapsman, genom

hvilkens försorg resultaten så bearbetades, att de kunde tjäna till ledning,

då fråga vore att bedöma i hvad mån ett flodområdes topografiska och

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 70.

geologiska beskafienhet inverkade på förhållandet mellan å ena sidan

nederbörden och å den andra afdnnstningen samt afflödet i öppna och

grundvattenströmmar.

Med undantag af försöksstationen borde de öfriga hydrografiska

undersökningarna liksom de meteorologiska förläggas till flodområdena.

Med förenämnda undantag borde de ordnas och delvis verkställas

af en för ändamålet föreslagen hydrografisk byrå i Stockholm, lydande

under en likaledes föreslagen oaflönad styrelse, hvars ledamöter representerade

de institutioner eller verk, för hvilka resultaten af undersökningarna

ansåges företrädesvis nödvändiga och som kunde befrämja

byråns verksamhet.

Om än vid slutlig pröfning modifikationer kunde befinnas lämpliga,

hade dock nu följande vattendrag med flodområden ansetts böra

upptagas till undersökning nämligen:

Göta älf med Vänern, Upperudsvattnet, Byälfven, Norsälfven,

Klarälfven, Gullspångsälfven, Tidan, Lidan och Nossan; Viskan, Lagan,

Kjäflingeån, Hälgeån, Mörrumsån, Ljungbyån, Åmån, Storån (i Kalmar

län), Motalaström med Vättern, Huskvarnaån, Svartån (i Östergötland),

Stångån och Finspångsån; Mälaren med utlopp jämte Eskilstunaån med

Hjälmaren, Arbogaån, Hedströmmen, Köpingsån, Kolbäcksån, Svartån

(i Västmanland), Sagån, Örsundsån och Fyrisån; Olandsån, Dalälfven

med Väster- och Österdalälfvarna samt Ore älf; Gafleån, Ljusne älf

med Voxne älf; Indalsälfven med Storsjön, Qvitsleån, Underåkersälfven

och Hjärpeströmmen; Brunneån, Umeälf med Vindelälfven; Kåge älf,

Lule älf med de två källfloderna Stora och Lilla Lule älf samt slutligen

Före älf. Vid utloppen i hafvet afbördade dessa strömmar vatten från

en areal af sammanlagdt omkring 243,000 kvadratkilometer, hvaraf

omkring 232,500 kvadratkilometer inom Sverige, utgörande vid pass

51 procent af landets areal. Den ojämförligt största delen häraf, eller

203,000 kvadratkilometer, tillhörde endast 8 af vattendragen.

Vidkommande de meteorologiska iakttagelserna i egentlig mening

syntes först böra erinras, huruledes meteorologiska centralanstalten och

nautisk-meteorologiska byrån läte verkställa sådana iakttagelser genom

ett till hela landet utsträckt observationssystem, omfattande vid pass

440 stationer, men att endast vid 81 af dessa (däraf dock 44 fyrstationer)

vederbörande observatörer åtnjöte något arfvode, hvaremot observatörerna

vid de öfriga stationerna genom meteorologiska centralanstaltens

och hushållningssällskapens förenade bemödanden förmåtts att

utan pekuniär ersättning och endast af oegennyttigt intresse för vetenskapen

åtaga sig detta enformiga och tidsödande arbete.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 70.

23

Det läge i sakens natur, att ett på detta sätt uppehållet observationssystem

skulle förete åtskilliga brister och luckor, framför allt i

landets glest befolkade trakter, och oaktadt det nit, som af sagda institutioner

utvecklades för systemets vidmakthållande genom anskaffande af

nya observatörer i deras ställe, som tröttnat, kunde dock detsamma i

nuvarande form icke fylla hydrografiens behof. Detta kräfde nämligen

dels en fastare organisation af förutvarande stationer än som

vore möjlig utan arfvoden till observatörerna dels ock ett antal nya

stationer i de liöglända och mest otillgängliga delarna af landet, hvilka

såsom våra största vattendrags källområden vore ytterst viktiga i hydrografiskt

hänseende, men i hvilka landsdelar meteorologiska stationer ej

kunnat inrättas af brist på medel till arfvoden åt observatörer.

Efter de olika fordringarna afpassade arfvoden måste sålunda

beräknas för såväl förutvarande stationer inom de förenämnda flodområdena,

uppgående till ett antal af omkring 200, som för de erforderliga

nya stationerna i samma områdens glest befolkade delar, och

hvilkas antal beräknats till 60 stycken. Därjämte måste beräknas kostnader

för instrument och apparater, däribland några själfregistrerande,

för iakttagelser öfver nederbörd, temperatur, luft- och vindtryck samt

afdunstning från sjöar och floder, allt att på lämpligt sätt fördelas

mellan nya och förutvarande stationer, hvarvid de själfregistrerande instrumenten

företrädesvis torde komma att uppställas vid meteorologiska

centralanstaltens nuvarande andra klassens stationer.

Det hade ansetts lämpligt att äfven hit räkna de något närmare

hydrografien stående undersökningarna för bestämmande af den värmemängd,

som Imf och sjöar magasinerade, i hvad dessa undersökningar

rörde insjöarna. De bestode i undersökning af vattenprof, medelst isolerade

vattenhämtare upptagna på bestämda terminer från olika djup.

Dessa undersökningar syntes kunna begränsas till de stora insjöarna

Vänern, Vättern och Storsjön, så att för hvar och en af dessa skulle

beräknas en vattenhämtare med tillbehör samt arfvode åt undersökningsförrättare.

För de hydrometriska arbetena i egentlig mening, hvilka bestode

i dagliga iakttagelser eller ständiga registreringar af vattenstånd i insjöar

och vattendrag, afsedda att verkställas likasom de rent meteorologiska

iakttagelserna af personer inom orterna, lcräfdes enligt beräkning

160 stationer vid de förenämnda vattendragen å platser, som

borde utväljas af hydrografiska byrån efter inhämtande af upplysningar

från personer, hvilka på grund af tjänsteställning eller enskild verksamhet

kunde antagas äga därför nödiga insikter i förening med lokal
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 70.

kännedom. För hvarje sådan station behöfdes en pegel, i allmänhet

bestående al skala eller mätstång, men vid 10 stationer af själfregistrerande

apparater, dessa så fördelade, att de så mycket som möjligt

kontrollerade direkta alläsningar vid öfriga stationer. Det förstodes af

sig själft, att vid några stationer kunde göras såväl meteorologiska

som hydrometriska iakttagelser. Sådant inverkade dock ej på behofvet

af instrument, hvaremot arfvodet till observatören syntes kunna sättas

något lägre än summan af arfvodena för två skilda stationer, men

denna besparing hade ansetts för obetydlig för att förtjäna afseende i

kostnadsberäkningarna. Likaså kunde det inträffa, att en och annan

observator vore så kvalificerad, att åt honom kunde och borde anförtros

vattenhastighetsmätningar, men i regel borde andra hydrometriska arbeten,

än de för observatörerna i allmänhet afsedda, såsom vattenmängdsbestämningar

genom vattenhastighets- och sektionsmätningar

med mera, verkställas af hydrografiska byråns tjänstemän med biträden

och likaså i ofvan sagd omfattning de geodetiska, topografiska och

geologiska undersökningarna, till hvilka sistnämnda hörde de undersökningar

beträffande grundvattenströmmar, som erfordrades för tilltampning

af erfarenheterna i samma hänseende, från den »fysikaliskhydrografiska

försöksstationen».

Denna borde förses med full uppsättning af instrument för förenämnda

meteorologiska iakttagelser och hade i öfrigt ansetts kunna

anordnas med 10 stora, i marken nedsänkta, med reglerbara aflopp försedda,

men i öfrigt vattentäta kärl med olika jordprof dels med dels

utan vegetation och hvilkas yta direkt träffades af nederbörden. Insänkning^

i jorden borde vara så anordnad, att kärlen utan svårighet

kunde lyftas och vägas, samt att afrinnande såväl ytvatten som genomfiltreradt

vatten kunde hvart för sig noggrannt uppmätas. Arbetet,

som hufvudsakligen komme att pågå, då isbildning ej Lindrade noggranna

iakttagelser, ansåges, såsom ofvan vore antydt, böra ställas

under omedelbar ledning af en vetenskapligt utbildad fysiker, som hade

att meddela resultaten till hydrografiska byrån, under hvilkens inseende

stationen borde ställas. Sedan en sådan station under lämpligt antal år

verkat å en plats, borde ny station anordnas å annan plats med andra

klimatiska förhållanden, dit den portativa materialen kunde förflyttas, och

försöken sålunda fortsättas, intill dess tillräcklig erfarenhet ansåges vara

vunnen. För första anläggningen syntes möjligen plats kunna beredas

vid landtbruksakademiens experimentalfält eller i närheten af Uppsala.

I hydrografiska byrån borde chefskapet utöfvas af en föreståndare

med ådagalagda tillräckliga kunskaper i teoretisk och praktisk hvdro
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 70.

25

grafi, i vattenbyggnadslära samt i geologi, hvilken, ägnade sin odelade

arbetskraft åt de hydrografiska undersökningarna dels genom sj anständigt

vetenskapligt och hydroteknisk arbete dels genom öfvervakande

•och ledning af det arbete, som vid byrån eller vid fältarbetena utfördes

af dess öfriga tjänstemän med biträden samt af de under byrån lydande

observatörerna och stationerna i landet, hvilka han vid undersöknings-

och inspektionsresor ägde besöka, allt under iakttagande af

styrelsens råd och anvisningar och under inhämtande af upplysningar

från de institutioner eller personer, hvilkas medverkan för undersökningarna

kunde och borde tagas i anspråk. Jämnställd med byråchef

i centralt ämbetsverk, syntes honom böra tillerkännas de löneförmåner,

som vore eller framdeles blefve för sådan tjänsteman bestämda.

Byråns öfriga tjänstemän skulle vara två byråingenjörer, på

hvilka borde ställas samma kompetensfordringar som på chefen, dock,

där så funnes nödigt, med någon eftergift i afseende å vetenskapligheten,

men helst med något höjda anspråk å ingenjörsutbildningen, och

hvilkas åliggande skulle vara att, enligt chefens bestämmelse och efter

samråd med väg- och vattenbyggnads- samt landtbruksingenjörer och

andra, som med kunskaper i ämnet förenade lokal- och personalkännedom,

anordna och kontrollera de hydrografiska stationerna samt verkställa

de mätningar och undersökningar, som kräfde särskild sakkunskap

och ej kunde åt andra sakkunniga uppdragas. Jämnställda med byråingenjörer,

som ej vore föredragande, syntes dem böra tillerkännas löneförmåner

motsvarande andra gradens tjänster vid centrala ämbetsverk.

öfrigt arbete såväl å fältet som vid byrån, till hvilket senare

hörde bearbetning och offentliggörande af icke blott det observationsmaterial,

som insamlats genom de af statsverket bekostade undersökningarna,

utan äfven sådant som insamlats på bekostnad af kommuner,

hushållningssällskap och på enskild väg och hvilket byrån borde låta

sig angeläget vara att förvärfva, skulle verkställas af extra biträden i

den mån sådant ej medhunnes af de ordinarie tjänstemännen.

För byrån erfordrades därjämte en vaktmästare, hvilken visserligen

i aflöningsförmåner syntes böra jämnställas med vaktmästare vid de

centrala ämbetsverken, men med rätt för styrelsen att på förslag af

chefen tilldela honom gratifikation för skötande af räkne- och skrilmaskin,

i den mån han kunde vid byråarbetet biträda därmed.

Till utgifterna för byrån hörde vidare hvad som erfordrades för

byråns publikationer, för anskaffande af rum med eldning och belysning,

för möbler och instrument med mera.

Bih. till Itiksd. Frat. 1907. 4 Sami. I Afd. 48 Käft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 70

Styrelsen syntes böra bestå af åtta ledamöter, däribland två skulle

utses af vetenskapsakademien och en af landtbruksakademien och de

öfriga fem utgöras af chefen och byråchefen i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

föreståndaren för nautisk- meteorologiska byrån samt

chefen och öfveringenjören i landtbruksstyrelsen. Bland dessa borde

Kungl. Maj:t utse en ordförande, på hvilkens kallelse styrelsen skulle

sammanträda, så ofta nödigt syntes, för att dels efter förslag af chefen

för byrån besluta om arbetsplanernas hufvuddrag vid såväl hydrograftjänstens

första organisation som därefter för hvarje år, dels fatta beslut

om framställningar till de institutioner och korporationer, hvilkas

medverkan måste tagas i anspråk synnerligast vid ordnande af stationer

och kontroll å observatörer, dels ock i öfrigt behandla frågor, om hvilka

beslut ej lämpligen kunde fattas af hydrografiska byråns chef. Denne

syntes böra inom styrelsen vara föredragande med reservationsrätt och

i öfrigt borde gränserna för styrelsens, chefens och tjänstemännens befogenhet

bestämmas genom instruktion, som Kungl. Maj:t skulle

äga fastställa.

Kostnaderna voro sålunda beräknade:

A. Organisationskostnader.

I. För den maritima hydrografien:

anskaffning och montering af:

själfregistrerande pegel 1 st..................................... kr. 3,000

själfregistrerande vindmätare med montering

...................................................... 4 å kr. 500 „ 2,000

apparater för strömmätning................... 20 å „ 75 „ 1,500

diverse mätglas och kärl ................................................. „ 100 6,600

II. För de meteorologiska stationerna:

anskaffning och montering af:

nederbördsmätare med skyddsskärmar ...

skyddsskärmar till äldre nederbördsmätare

.........................................................

själfregistrerande regnmätare.................

d:o

vindmätare .

d:o

termometrar

d:o

barometrar

stora termometrar .

maximitermometrar

60 åkr. 48 kr. 2,880

200 å „ 28 „ 5,600

15 å „ 200 „ 3,000

4 å „ 500 „ 2,000

4 å „ 100 „ 400

4 å „ 100 „ 400

40 å „ 8 „ 320

40 å „ 11 „___440 ___

Transport kr. 15,040 6,600

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 70-

27

Transport

kr. kr.

15,040

6,600

minimitermometrar .....................

........ 40 å

n 4 ,,

160

termometerburar...........................

........ 40 å

T) ^ 11

200

afdunstningsmätare med flottar

......... 10 å

n 40 »

400

isolerade vattenhämtare med

linor

och tillbehör ..............................

......... 3 å

„ 500 „

1,500

17,300

III. För de hydrometriska

stationerna:

anskaffning och montering af:

skalor eller mätstänger..............

........ 150 å

kr. 30 kr.

4,500

själfregistrerande peglar ..........

......... 10 å

„ 1,000 „

10,000

14,500

IV. För den fysikalisk-hydrografiska stationen:

arbete och materialier för fasta delar af anläggningen kr. 1,400

montering af flyttbara delar, utom instrument............... „ 450

anskaffning af flyttbara delar, utom instrument............ „ 4,650

anskaffning och montering af själfregistrerande nederbörds-,

vindtrycks-, lufttrycks- och temperaturmätare,

1 sats,........................................................................ „ 900

instrument för direkt afösning: 1 barometer, 2 termometrar,

1 regnmätare och 2 afdunstningsmätare...... ,, 200

diverse verktyg..................................................................... „ 300 7 900

V. För den hydrografiska hyrån:

inköp af:

strömmätare.................................................. 4 ä kr. 250 kr. 1,000

distansmätare............................................ 3 å „ 370 „ 1,110

afvägningsinstrument med distanskors ... 3 å ,, 100 „ 300

möbler, böcker, kartor, räkne- och skrifmaskin............ „ 3,000

diverse ................................................................................... „ 590 6,000

Summa organisationskostnad kr. 52,300

B. Årliga utgifter.

I. För maritima hydrografien:

observatörers arfvoden vid

16 stationer ä kr. 50............... kr. 800

d:o d:o vid 4 „ å „ 75............... „ 300

d:o d:o vid 1 „ å „ 100............... „ 100

instrumenters och apparaters underhåll .............................. „ 100 1,300

Transport kr. 1,300

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 70.

Transport kr.

II. För meteorologiska observationer:

observatörers arfvoden vid

185

stationer

å

kr.

30. .

........ kr. 5,550

d:o

d:o vid

60

11

å

11

40...

........ „ 2,400

d:o

d:o vid

5

11

å

11

60...

........ „ 300

d:o

d:o vid

6

11

å

11

75...

........ „ 450

d:o

d:o vid

4

\

a

11

100...

........ „ 400

d:o

d:o vid

3

11

\

a

11

200...

........ „ 600

instruments och apparaters

underhåll

........ „ 500

inspektioner .

........ „ 500

materialets bearbetning

....... „ 2,000

III. För de hy dr ometriska stationerna:

observatörers arfvoden vid 160 stationer å kr. 50...... kr. 8,000

underhåll af peglar.............................................................. „ 200

IV. För den fysikalisk-hydrografiska stationen:

arfvoden, expenser m. m. för föreståndare med biträden kr. 2,000

reparationer och underhåll................................................. „ 300

flyttningskostnad, sammanlagdt 2,000 kronor, fördelad

på 10 år, för år................................................................ „ 200

V. För den hydrografiska byrån:

aflöningar:

föreståndarens lön ........................................... kr. 4,400

tjänstgöringspenningar ........ „ 2,000 kr. 6,400

Anmärkning. Efter fem års tjänstgöring kan lönen

höjas med 600 kronor.

eu byråingenjörs lön........................................ kr. 2,300

tjänstgöringspenningar...... „ 1,200 n 3,500

Anmärkning. Efter fem års tjänstgöring kan lönen

höjas med 500 kronor och efter 10 års med

ytterligare 500 kronor.

en ytterligare byråingenjör lika........................................ „ 3,500

en vaktmästare, lön ............................................... kr. 500

tjänstgöringspenningar ............ „ 300 „ 800

Anmärkning. Efter 5 års tjänst kan lönen höjas

med 100 kronor.

Transport kr. 14,200

1,300

12,700

8,200

2,500

24,700

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 70. 29

Transport kr. 14,200 24,700

till extra biträden samt till gratifikation åt vaktmästaren

(högst 500 kronor) ...................................................... » 6,000

publikationer.................................................................... » 5)000

hyra, ved, ljus, papper och öfriga expenser............... „ 2,000

resekostnader och handtlangning vid mätningar...... „ 7,000 34,200

Summa årlig kostnad kr. 58,900.

Kostnadsberäkningar för öfvergångstiden.

l:sta året.

A. Organisationskostnader.

I. För den maritima hydrografien:

själ fregistr er ande pegel 1 st......................... kr. 3,000

öfriga apparater omkring Vs af hela anslaget „_1,200 kr. 4,200

II. För de meteorologiska stationerna:

anskaffning och montering af instrument, cirka Vs

af hela anslaget (17,300 kronor) ............................. kr. 5,800

III. För de hy dr ometriska stationerna:

anskaffning och montering af skalor eller mätstänger

50 st. å 30 kronor............................ kr. 1,500

själfregistrerande peglar, 3 st. å 1,000 kr. „__3,000 kr. 4,500

V. För den hydrografiska hy rån:

hela utrustningen ............................................................... kr. 6,000 20,500

B. Årsutgifter.

I. För den maritima hydrografien:

arfvoden åt observatörer med mera......

kr.

300

II. För meteorologiska observationer:

arfvoden åt observatörer med mera............ kr. 1,500

inspektioner ......................................................... )) 500

materialets bearbetning .................................. _______500 kr. 2,500

Transport kr. 2,800 20,500

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 70.

Transport kr. 2,800 20,500

III. För de hgdrometriska stationerna:

arfvoden med mera ........................................................... kr. 1,500

V. För den hydrografiska byrån:

hela anslaget utom publikationer................................ kr. 29,200 33500

Summa kr. 54,000

2:dra året.

A. Organisationskostnader.

I. För den maritima hydrografien:

anskaffning och montering af instrument med mera kr. 1,200

II. För de meteorologiska stationerna:

anskaffning och montering af instrument med mera

cirka Vs af hela anslaget ........................................... kr. 5,800

III. För de hy dr ometriska stationerna:

anskaffning och montering af

skalor ...................................... 50 å kr. 30 kr. 1,500

själfregistrerande peglar 3 å kr. 1,000 ...... „ 3,000 kr. 4,500

IV. För den fysikalisk-hydrografiska stationen:

fullständig utrustning ...................................................... kr. 7,900 19.400

o

B. Arsutgifter.

I. För den maritima hydrografien:

arfvoden åt observatörer med mera ........................ kr. 700

II. För meteorologiska observationer:

arfvoden åt observatörer med mera............ kr. 4,000

inspektioner ....................................................... ?? 500

materialets bearbetning................................ „ 1,500 kr. 6,000

* Transport kr. 6,700 19,400

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 70.

31

Transport kr. 6,700 19,400

III. För de hy dr ometriska stationerna:

arfvoden med mera .......................................................... kr. 4,000

IV. För den hydrografiska hy rån:

anslaget utom cirka halfva publikationskostnaden ... kr. 31,700 42,400

Summa kr. 61,800

3:dje året.

A. Organisationskostnader.

I. För den maritima hydrografien:

anskaffning och montering af instrument med mera kr. 1,200

II. För de meteorologiska stationerna:

anskaffning och montering af instrument med mera kr. 5,700

III. För de hy dr ometriska stationerna:

anskaffning och montering af instrument med mera kr. 5,500 12,400

B. Årsutgifter.

I. För den maritima hydrografien:

arfvoden åt observatörer med mera............................. kr. 1,000

II. För meteorologiska observationer:

arfvoden åt observatörer med mera............ kr. 7,000

inspektioner ................................................. ,, 500

materialets bearbetning ............................. ,, 1,700 kr. 9,200

III. För de hydrometriska stationerna:

arfvoden med mera .......................................................... kr. 6,000

IV. För den fysikalisk-hy dr ografiska stationen:

arfvoden med mera ............................................................ kr. 2,000

V. För den hydrografiska hy rån:

hela anslaget utom Vi af publikationskostnaden......... kr. 33,000 51,200

Summa kr. 63,600

Fjärde och följande år: årsutgiften enligt hufvudförslaget kr. 58,900.»

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Utlåtande N:o 70.

Öfveringenjören

Ii. Roséns

skiljaktiga

mening.

Vetenskapsakademien

den 13 februari

1901.

I fråga om organisationen af den föreslagna hydrografiska byrån

yttrade öfveringenjören L. Rosén vid ärendets behandling hos styrelserna

en i viss mån skiljaktig mening, i det han, med hänsyn till de hydrografiska

undersökningarnas betydelse för vattenverksindustrien, ansåg,

att förslaget till styrelse för nämnda byrå borde upptaga en representant

för nämnda industri och att denne borde utses af tekniska högskolans

styrelse.

Den 31 december 1900 erhöll därefter vetenskapsakademien nådig

befallning att afgifva underdånigt utlåtande, och har akademien till

åtlydnad däraf med underdånig skrifvelse af den 13 februari 1901

öfverlämnat och såsom ett uttryck för sina egna åsikter åberopat ett

af dess ledamöter läraren vid Stockholms högskola O. Pettersson och

professoren P. W. Almqvist afgifvet yttrande, däruti desse beträffande

styrelsernas sist framlagda förslag anföra:

»Undertecknade hafva så mycket större skäl att tillråda akademien

att principiellt instämma i det nu remitterade förslaget, som vi funnit,

att uti detta förslag gjorts gällande de vidsträcktare synpunkter, hvilka

akademien i sitt föregående utlåtande af den 17 september 1890 ansett

böra läggas till grund för hydrografiska undersökningar i Sverige.

Under de 11 år, som förflutit, sedan detta utlåtande afgafs, har behofvet

af en systematisk undersökning af de hydrografiska förhållandena i

Sveriges floder, sjöar och haf framstått i allt klarare dager. Man vet,

att de meteorologiska faktorer, som betinga nederbörden, afdunstningen,

vattenståndet i våra floder och sjöar in. m., ingalunda äro lokalt

verkande, utan sträcka sig vida utöfver vårt lands och den skandinaviska

halföns gränser, och man har funnit, att bästa sättet att komma

till insikt om deras natur är anställande af samtidiga, systematiska

observationer å lämpliga orter i inlandet och utlandet. Man äger numera

internationella kooperationer för meteorologiska och för hydrografiska

iakttagelser, till hvilka de nu föreslagna undersökningarna kunna

ansluta sig. Den praktiska vikten och betydelsen af undersökningen

af våra floders vattentillgång för industriens och kommunikationsväsendets

behof framträda i närvarande tid med sådan styrka, att ett

längre uppskof skulle vara oförenligt med tillbörlig hänsyn till vårt

lands ekonomiska utveckling. Lika trängande är också behofvet af en

verkligt pålitlig, tekniskt-vetenskaplig grundval för de alltjämt i växande

omfång pågående, för landets odling viktiga torrläggnings- och vattenregleringsföretagen.

Då nu i föreliggande förslag landtbruksstyrelsen samt väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen, hvilka representera den högsta tekniska sak
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Statsutskottets Utlåtande N:o 70.

kunskap i frågan inom vårt land, kunnat förena sina åsikter, och de

rent vetenskapliga synpunkter, hvilka vetenskapsakademien i sitt föregående

utlåtande framhållit, synas vara fullt tillgodosedda dels genom

det föreslagna observationssystemets organisation och omfång dels genom

bestämmelsen, att till chef för hydrografiska bvrån skall utses en man

med ådagalagda tillräckliga kunskaper i teoretisk och praktisk hydrografi,

i vattenbyggnadslära och i geologi, få vi tillråda akademien att i allt

hufvudsakligt tillstyrka de bägge styrelsernas förslag.

I afseende på förslagets detaljer vilja vi anföra följande.

l:o) En själfregistrerande vattenståndsmätare vid Sveriges Skagerraks-kust,

hvars kostnad i förslaget upptagits till 3,000 kronor, är

nödvändig för att komplettera det system af dylika observationsstationer,

som förut anordnats vid Östersjöns och Kattegats kuster. Pegeln borde

placeras å sådan ort, att de störningar, som uppstå genom oscillation

af den inom hamnområdet befintliga vattenmassan, få minsta möjliga

inflytande, samt att observationer på hydrografisk väg vid vissa tillfällen

kunna utföras på de djupare vattenlagren af hafvet i vattenståndsmätarens

omedelbara grannskap. Man har nämligen iakttagit, att samtidigt

med vattenytans uppdrifning mot vår kust, t. ex. vid västlig

storm, hafva mycket starka nivåförändringar också inträffat i de djupare

vattenlagren. Pegelstatiouen borde äfven förses såväl med en själfregistrerande

aneroidbarometer som med en noggrann kvicksilfverbarometer

för att kunna reducera aneroidens utslag till absoluta mått. Genom

dessa anordningar bör det nämligen blifva möjligt att vid inträffande

större störningar, t. ex. vid cykloner, samtidigt registrera oscillationerna

i atmosfären och liafvets olika nivåer.

2:o) Enligt det föreliggande förslaget skola grundvattnets bildning,

förekomst och afrinnande genom grundvattenströmmarna göras

till föremål för undersökning dels experimentellt vid en fysikalisk-hydrografisk

försöksstation enligt den metod, som för hundra år sedan angafs

och användes af Dalton, dels genom topografiska och geologiska arbeten

inom de särskilda vattenområdena. Dessa undersökningar äro

utan tvifvel förenade med rätt betydande svårigheter, men den viktiga

roll, som grundvattnet spelar vid mätningen af de naturliga vattendragen,

och dess starka inverkan på begränsningen af vattenståndets

och vattenmängdens växlingar göra dem oettergiflaga. Såsom en detalj

af särskild t intresse tillåta vi oss framhålla det beroende, i hvilket

grundvattenståndet i närheten af hafskusten eller de större sjöarnas

stränder måste stå till det samtidigt förekommande vattenståndet i

Bill. till lliksd. Prot. 1907. 4 Sami 1 Afd. 48 Häft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Statsutskottets Utlåtande N:o 70.

hafvet eller i sjön. För iakttagande häraf synes det oss lämpligt, att

en rörbrunn för grundvattnets observerande anlägges vid några för

detta ändamål utvalda observationsstationer, exempelvis vid kusten af

Bohuslän, vid Kalmarsund, vid \änern, Mälaren och Storsjön. Säkerligen

kunna också dessa rörbrunnar för eu obetydlig kostnad förses

med en själfregistrerande vattenståndsmätare af enkel konstruktion.

3:o) Rörande den föreslagna fysikalisk-hydrografiska försöksstationen.

hafva vi känt oss i viss mån tveksamma om lämpligheten af

dess periodvis förekommande förflyttningar till olika delar af landet.

Det vill synas oss, som om de experimentala undersökningarna vid denna

station endast skulle vinna på att utföras på en fast och lämpligt vald

plats, där stationen småningom, i mån af vunnen erfarenhet, kunde allt

bättre utrustas för sitt ändamål. Men vi hålla före, att försöksstationens

verksamhet i alla händelser bör kompletteras med experimentala undersökningar

i olika delar af landet, i sammanhang med de redan omnämnda

topografiska och geologiska arbetena inom de särskilda vattenområdena.

4:o) Hvad den maritima hydrografien beträffar, erinra vi, att

den internationella undersökning af de nordiska hafven, som nu förestår,

endast skall gälla de öppna hafven och innanhafven, hvaremot

kustregionen, fjordarna o. s. v. skola undersökas af hvarje lands hydrografiska

institutioner. Denna uppgift, hvilken hittills fyllts genom

nautisk-meteorologiska byråns och hydrografiska kommissionens verksamhet,

kommer hädanefter med hydrografiska kommissionens upphörande

att uteslutande hvila på nautisk-meteorologiska byrån. Från

denna uppfattning hafva äfven de båda styrelserna utgått och vi instämma

i deras förslag, att ett antal exakta instrument af nyare konstruktion

inköpes och fördelas på de viktigaste observationsplatserna. Men

därjämte halla vi före, att äfven Stockholms och Göteborgs löfsångare

borde förses med lämpliga apparater för vattenprofs upptagande vid

tiderna för de internationella undersökningsterminerna.

5:o) Under de senare åren hafva på initiativ af dels professor

Forel i Gent dels svenska hydrografiska kommissionen och finska vetenskapssocieteten

hydrografiska djuplodningar i Europas stora insjöar

börjat anställas vid samma tider, då de internationella bafsundersökningarna

utföras. Vi anse, att de nu föreslagna lödningarna i tre af

våra största sjöar, Vänern, Vättern och Storsjön, böra ställas i samband

med denna internationella undersökning, hvilken företages hufvudsakligen

i klimatologiskt intresse och utföres efter för densamma gällande

regler.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 70.

35

6:o) Slutligen få vi tillråda akademien att lämna sitt förord åt

öfveringenjör Roséns reservation, enligt hvilken i styrelsen för de

blifvande hydrografiska undersökningarna äfven skulle insättas en nionde

medlem, utsedd af tekniska högskolans styrelse.»

Vidare hafva yttranden öfver förslaget afgifvits af hushållningssällskapens

ombud den 9 november 190 L och af vattenfallskommittén

den 22 april 1902.

Det af hushållningssällskapens ombud afgifna yttrandet innehåller

hufvudsakligen följande.

Det förslag till plan för verkställande af hydrografiska undersökningar

inom landet, hvaröfver yttrande af ombuden infordrats, vore

visserligen omfattande, men syntes dock icke kunna inskränkas, om det

afsedda målet skulle kunna vinnas.

Det samarbete mellan den nya och två äldre institutioner, som

förslaget förutsatte, torde vara nödvändigt och lämpligt — såsom öfvergångsform

till en enhetlig institution, om och när erfarenheten skulle

visa en sådan behöflig, men, för att samarbetet skulle blifva fruktbärande,

syntes detaljerade bestämmelser härför, i den mån de vore behöfliga,

böra af Kungl. Maj:t utfärdas.

De kostnader förslaget angåfve vore visserligen afsevärda, men

då det gällde landets hufvudnäringar, och en ej ringa del af landets

nationalförmögenhet läge i dess rikedom på vattenkraft och vattenvägar,

och då ett rationellt tillgodogörande af denna och därmed den svenska

industriens utveckling till stor del vore beroende på en så vidt möjligt

fullständig kännedom om landets hydrografiska förhållanden och om

bästa sättet för dessa naturförmåners tillvaratagande, syntes det ombuden

otvifvelaktigt, att de nedlagda kostnaderna skulle komma att

lämna full ersättning och god vinst, såväl för vetenskapen genom det

stöd denna skulle erhålla för vidare forskningar rörande meteorologien

och hydrografien, jordens fysik, klimat m. m., som äfven för de praktiska

intressena genom den ökade säkerhet, som en fullständig kännedom

om de hydrografiska förhållandena skulle lämna vid behandling af de

betydelsefulla frågorna om jordbrukets, industriens och kommunikationsväsendets

utveckling och förkofran.

Bristen på fullständig kännedom i dessa hänseenden hade föranledt

stora olägenheter och hinder såväl vid planers uppgörande för olika

slag af vattenbyggnader som vid deras utförande. Den svenska vatten - byggaren saknade nämligen ofta den nödvändiga grund för sina beräkningar,

som i andra kulturländer stode hans utländska kolleger till

buds i form af under lång tid genomförda hydrografiska undersök
-

Husliåll
mngssäll
skapens
ombud.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets Utlåtande N:o 70.

Vattenfalls
kommittén.

ningar. Han måste sålunda nöja sig med att använda observationer

och formler från kontinenten, bvilka i ett högnordiskt land ej alltid

vore tillämpliga, hvaraf åter stundom måste följa kännbara förluster

och misstag, som i längden afskräckte företagsamheten.

Sådana exempel kunde hämtas icke blott från afdiknings-, aftappnings-

och invallningsföretag, som ej motsvarat därå ställda anspråk

eller medfört onödigt stora kostnader eller ej kunnat tillåtas, emedan

de utan skäl förmenats medföra skada för andra intressen, utan äfven

från anläggningar af vattenverk, som än väckt rättstvister, för hvilkas

bedömande saknats material för nödiga hydrotekniska utredningar, än

anordnats i olämpligt förhållande till vattenkraften, än åter icke medfört

det gagn som vederbort, om man känt lagarna för utjämning af

kraftkällans variationer, allt föranledande misshushållning med en naturkraft,

som ständigt vunne ökad ekonomisk betydelse.

Om än dessa kännbara bristers afhjälpande måste medföra kostnader,

ansåge ombuden likväl, att dessa, såsom utgifna för erhållande

af en fullständig kännedom om ett bland de kraftigaste medlen för

landets ekonomiska själfständighet, fullt uppvägdes af de fördelar, som

därmed komme att vinnas.

Endast i afseende på sammansättningen af styrelsen för den

»hydrografiska byrån» hade ombuden ansett sig böra framställa en anmärkning,

nämligen att det syntes lämpligt, att i denna styrelse insattes

en representant för vattenverksindustrien, utsedd af tekniska högskolans

styrelse, på sätt vid ärendets utredning en reservant och vetenskapsakademien

ifrågasatt.

Med stöd af hvad sålunda blifvit anfördt, hade ombuden funnit

sig böra uttala den mening, att de föreslagna hydrografiska undersökningarna

vore synnerligen af bekofvet påkallade och af stor betydelse

såväl i rent vetenskapligt som i praktiskt-ekonomiskt hänseende samt

därför förtjänta att fortast möjligt bringas till utförande.

Vattenfallskommittén anförde hufvudsakligen följande.

Kommittén ville i likhet med de myndigheter och korporationer,

hvilkas yttranden inhämtats, lifligt tillstyrka, att de hydrografiska undersökningarna

ordnades så vidt möjligt i den omfattning, som af väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen samt landtbruksstyrelsen föreslagits, äfvensom att

hvarje för hydrografien nödvändig ökning eller utvidgning af de meteorologiska

stationerna måtte komma till stånd, men tilläte sig att förorda några

mindre förändringar rörande organisationen af den hydrografiska byrån.

Det blefve denna nya institution, som skulle utreda vårt lands

ännu så dunkla hydrografi; på den komme det väsentliga ansvaret att

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 70.

37

hvila för det sätt, hvarpå uppgiften förr eller senare blefve löst. Med

hänsyn till vårt lands geologiska och topografiska skaplynne samt till

de redan kända hydrografiska dragen hade man allt skäl att ställa stora

anspråk på de blifvande resultaten och att hysa den förhoppningen, att

fäderneslandet äfven i detta hänseende en gång skulle häfda en bland

de främsta platserna i kulturstaternas led. Men då måste ock allt arbetet

ordnas och ledas omedelbart från den hydrografiska byrån.

Utan att inlåta sig på några detaljer rörande arbetssättet, kunde

man förutse, att jämte de mera sporadiska och tillfälliga undersökningar,

som tidt och ofta blefve nödvändiga för särskilda omständigheter och

företag, byråns väsentliga arbeten komme att planläggas rent systematiskt,

så att de komme att omfatta vissa hydrografiska hufvudregioner

med sträng hänsyn till vårt lands växlande yttre och inre naturbeskaffenhet.

Vid dessa systematiska arbeten skulle med all sannolikhet äfven

experimentella undersökningar inom skilda delar af landet ej sällan

blifva nödvändiga för att möjliggöra säkra svar på en mängd frågor.

I hvad mån dessa experiment borde — för att erhålla praktiskt värde —

ordnas enligt den i styrelsernas utlåtande omnämnda, af engelsmannen

Dalton anvisade metoden, eller mera själfständigt med full hänsyn till de

inom skilda trakter af vårt land förekommande naturliga och orubbade

geologiska sektionerna, kunde bär lämnas å sido. De måste dock alltid,

äfven om de ej beliöfde utföras i större skala, blifva så integrerande

moment uti hydrografiska byråns uppgift, att de ej lämpligen kunde

skiljas därifrån och förläggas under en delvis fristående institution.

På grund häraf hemställde kommittén, att styrelsernas förslag i

hvad det afsåge inrättandet af en särskild fysikalisk-hydrografisk försöksstation

ej måtte vinna nådigt afseende samt att de i kostnadsberäkningen

upptagna beloppen för denna institution måtte enligt sin natur fördelas

mellan den hydrografiska byrån och de meteorologiska stationerna.

Rörande hydrografiska byråns styrelse, chef och öfriga personal

tilläte sig kommittén att göra några erinringar.

Man torde kunna hysa tvifvel om den praktiska nyttan och nödvändigheten

af anordningen att ställa byrån under en särskild styrelse

med så detaljerad uppgift, som förslaget angåfve, och man syntes val

ock kunna tänka sig den hydrografiska byrån förlagd direkt under

Kungl. Maj:t i jordbruksdepartementet. Kommittén ville dock ej bestämdt

uttala någon från förslaget afvikande mening härom annat än i

så måtto, att, om eu sådan styrelse ansåges önskvärd och nödig, dess

verksamhet måtte begränsas till granskningen af de årliga arbets
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets Utlåtande N:o 70.

planerna för såväl de maritima som de terrestra hydrografiska undersökningarna

och de särskildt för liydrografien anordnade meteorologiska

observationerna, samt att under denna förutsättning densamma måtte så

till vida ökas, att utom de föreslagna personerna jämväl cheferna för

Sveriges geologiska undersökning, meteorologiska centralanstalten samt

den hydrografiska byrån blefve ledamöter däri. Den komme då att

bestå af 12 personer, men torde kunna vara vid sina sammanträden

beslutmässig om halfva antalet vore närvarande.

Genom nyss föreslagna inskränkning i styrelsens uppgift och

ändring i dess sammansättning finge institutionens chef väsentligen

ökad själfständighet och myndighet. Hydrografiska byråns viktiga uppgift

ställde onekligen stora kraf på chefens såväl förmåga af objektiv

vetenskaplig forskning och klara blick för det praktiska lifvets fordringar

som ock pa hans kunskaper och vyer inom de hydrografiska vetenskaperna,

i all synnerhet geologien. Också hade man i det föreliggande

förslaget ingalunda förbisett geologiens intima samhörighet och oundgängliga

nödvändighet för lösningen af den terrestra hydrografiens uppgifter.

Men i följd af vårt lands vidd och växlande natur hade det

officiella geologiska detaljarbetet ännu efter 44 år knappt öfvergått

*/s af riket, hvadan landets beskaffenhet både på ytan och djupet ej

ens vore i hufvudsak känd. Det finge också ej förbises att, hur mycken

och allmänt erkänd nytta man vid hydrografiska arbeten än hade af

de geologiska kartorna, där sådana funnes utgifna, det dock ej varit

Sveriges geologiska undersöknings uppgift att utreda och bearbeta

landets geologi från denna synpunkt, hvadan såväl kartorna som bladbeskrifningarna

ej kunde lämna det bästa möjliga stöd, som geologien

skulle kunnat gifva, åt liydrografien. Under dessa förhållanden skulle

de geologiska kompletteringsarbetena, som styrelsernas förslag funne

oundgängliga, komma att trycka sin prägel på hydrografiska byråns

hela framtida verksamhet, och lösningen åt hydrografiska byråns uppgift

i väsentlig mån blifva beroende särskildt på chefens praktiskt

geologiska vyer och insikter.

Om därför å ena sidan i afseende på kompetensen till chefsbefattningen

ingen afprutning kunde göras i den vetenskapliga kapaciteten,

syntes det dock å andra sidan kunna ifrågasättas, huruvida det vore

lämpligt att, på sätt som skett i styrelsernas förslag, särskildt betona

fordringarna på den mera fackmässiga ingenjörsutbildningen. Kommittén

ansåge däremot för sin del, att i fråga om chefens uppgift borde gälla

följande bestämmelser: »I hydrografiska byrån utöfvas chefskapet af en

föreståndare, som ådagalagt vidt omfattande kunskaper och praktisk

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 70.

39

erfarenhet inom de hydrografiska vetenskaperna och som ägnar sin

odelade arbetskraft åt de hydrografiska undersökningarna dels genom

sjelfständigt vetenskapligt tekniskt arbete dels genom öfvervakande

och ledning af det arbete, som vid byrån eller vid fältarbetena utföres

af dess öfriga tj''änstemän med biträden samt af de under byrån lydande

observatörerna och stationerna i landet.» Chefen syntes böra i afseende

på löneförmåner jämnställas med öfverdirektör.

För byråingenjörerna syntes kompetensfordringarna böra utgöras

af ådagalagda tillräckliga kunskaper i teoretisk och praktisk hydrografi,

vattenbyggnadslära och geologi.

Rörande styrelsernas kostnadsberäkningar ansåge sig kommittén

icke böra göra någon vidare erinran än hvad som skett i fråga om

den fysikalisk-hydrografiska försöksstationen. Den höjning i chefens

lön, som blefve en följd af den föreslagna ändringen i hans ställning,

motvägdes af minskade omkostnader genom de experimentella undersökningarnas

förläggande under hydrografiska byrån. Det syntes kommittén

välbetänkt att ej från början ordna arbetena i alltför extensiv

omfattning eller att anställa eu talrikare fast personal. Dessutom vore

det sannolikt, att viktiga bidrag till landets hydrografiska utforskande

skulle kunna erhållas genom att byrån sattes i stånd att med lämpliga

anslag understödja unga stipendiater, som gjort sig bemärkta genom

duglighet och lefvande intresse för dessa ämnen, och särskildt syntes

en väsentlig del af de intressanta arbetena inom landets mera svårtillgängliga

områden med fördel kunna utföras på detta sätt.

Slutligen hafva hushållningssällskapens ombud den 10 november

1905 hos Kungl. Maj:t gjort framställning om vidtagande af åtgärder

för att styrelsernas förslag inom en snar framtid måtte bringas till

utförande.

Det synes mig af den utredning, för hvilken jag ofvan redogjort,

med otvetydighet framgå, att frågan om ett ändamålsenligt ordnande

af vårt lands hydrografiska undersökning är af beskaffenhet att med

det snaraste kräfva sin lösning. Bortsedt från det rent vetenskapliga

intresse en sådan undersökning har, torde det vara uppenbart,

att en fullt tillförlitlig kännedom om vårt lands hydrografiska förhållanden

är nödvändig för att den nationalrikedom, som vi äga uti våra vattenfall,

skall blifva fullt utnyttjad. Vid beräknande af vattenkraft för ett

industriellt företag måste man nämligen i regel utgå därifrån, att ett

visst minimum af kraft alltid finnes att tillgå. I brist på fullt tillfreds
-

Hushållningssällskapens

ombud

med förnyad

framställning.

Departe
ments
chefens
yttrande.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets Utlåtande N:o 70.

ställande utredning i detta afseende — och en dylik utredning lärer i

de flesta fall icke vara möjlig utan ingående hydrografiska undersökningar

— blifver man nödsakad att antaga detta minimum vara mindre

än det säkerligen i många fall är. Ett systematiskt användande af

våra rika vattenkrafter fordrar därför anordnande af de hydografiska

undersökningar, som i detta ärende ifrågasatts.

En särskild anledning för statsmakterna att icke längre dröja med

ett försök till lösning af den föreliggande frågan sjmes mig ligga

däri, att, såsom jag i annat sammanhang torde få tillfälle att närmare

utveckla, tiden torde vara inne att göra något för att söka vinna ett bättre

tillgodogörande af de icke obetydliga vattenkrafter, Indika tillhöra den

svenska staten och som nu till största delen bortrinna utan nytta. Jagkan

härvid särskildt framhålla svårigheten att icke säga omöjligheten

af att rättvist afväga de afgifter, som vid utarrendering af staten tillhöriga

vattenfall böra fordras, om man saknar förutsättningar för att

något så när tillförlitligt beräkna storleken af den vid de särskilda fallen

påräkneliga vattenkraften. En annan anledning att nu taga frågan

om ordnandet af vårt lands hydrografiska undersökning under ompröfning

torde föreligga däruti att, enligt hvad jag har mig bekant, frågan

om användande af elektrisk kraft för statsbanornas räkning allt mer

börjar komma öfver de förberedande försökens stadium. Huru viktig en

noggrann kännedom är om den beräkneliga vattenmängden i de vattendrag,

hvarifrån kraften en gång skall hämtas, om verkligen en öfvergång

till elektrisk drift i större utsträckning skall kunna vågas, torde

icke behöfva mer än påpekas.

Det är vidare att märka, att det ej allenast är för ett rätt tillgodogörande

af vattenkraften, som behofvet af kännedom om de hydrografiska

förhållandena gör sig faktiskt gällande. Samma behof framträder

t. ex. vid hvarje tillfälle, då fråga är om ett tillgodogörande af

det öfver eller under jorden framrinnande vattnet för tillgodoseende

af en orts vattenbeliof. Jag kan i detta sammanhang bland annat erinra

om hurusom stora mängder vatten framrinna i en del af våra svenska

rullstensåsar, utan att dessa förekomster ännu på långt när äro fullt

kända.

Slutligen är en noggrann kännedom om vattenförhållandena en

oafvislig nödvändighet jämväl för den s. 1c. defensiva företagsamheten.

Visserligen har vattenfallskommittén för fullgörande af sitt uppdrag

låtit verkställa en del vattenståndsmätningar inom de olika flodsystemen

och därför anordnat ett större antal stationer, hvilkas verksamhet,

efter det kommittén slutat sina arbeten, fortsatts under öfver
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Statsutskottets Utlåtande N:o 70.

inseende af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen med tillhjälp af ett

af Riksdagen för hvarje år anvisadt extra anslag af 2,000 kronor,

men att dessa vattenståndsiakttagelser, ehuru lämnande ett värdefullt

material för en blifvande utredning om de hydrografiska lörhållandena,

icke på långt när motsvara de kraf på kännedom om dessa förhållanden,

som den moderna vattentekniken uppställer, torde vara uppenbart och

har äfven framhållits af kommittén i dess den 17 mars 1903 med

kommitténs betänkande till Kungl. Maj:t aflåtna skrifvelse.

I detta* sammanhang torde det äfven tillåtas mig erinra, att de_

flesta moderna kulturstater med något så när riklig tillgång på rinnande

vatten sedan åtskilliga år tillbaka och med icke obetydliga uppoffringar

af arbete och penningar sökt vinna kännedom om sina hydrografiska

förhållanden. Sålunda äro enligt de upplysningar, som stått mig

till buds, omfattande hydrografiska undersökningar anordnade i Norge,

Preussen, Baden, Wiirtemberg, Bayern, Holland, Österrike, Ungern,

Schweiz, Frankrike, Italien och Nordamerikas Förenta stater. De

kostnader, som härpå offras, äro ej heller obetydliga. Så t. ex. är j

Norge till hydrografiska undersökningar för budgetåret 1906 1901

anvisadt ett sammanlagt belopp af 44,000 kronor, som för nästa budgetår

föreslagits ökadt till 55,700 kronor. Schweiz offrar årligen i

statsanslag öfver 70,000 francs för ifrågavarande ändamål, hvartill

komma de säkerligen icke obetydliga belopp, med hvilka de särskilda

kantonerna bidraga. De sistnämnda bestrida nämligen alla utgifter för

observationsstationer och största delen af utgifterna för handtlangning.

Den bayerska hydrotekniska byråns stat uppgick år 1905 till 81,000

mark. Staten för Österrikes hydrografiska byrå uppgår till omkring

250,000 österrikiska kronor om året o. s. v.

Då jag alltså trott mig böra hemställa till Kungl. Maj:t

att för Riksdagen framlägga förslag till den hydrografiska undersökningens

ordnande, har jag ansett åt densamma böra gifvas ungefär den

omfattning, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt landtbruksstyrelsen

i sitt förslag af den 19 december 1900 angifvit. Skall en sådan

undersökning företagas, bör den nämligen enligt min uppfattning anordnas

i så stor utsträckning, att resultatet blir såväl i erforderlig grad

fullständigt som såvidt möjligt tillförlitligt.

Emellertid skulle enligt styrelsernas förslag den hydrografiska

undersökningen äfven omfatta vispa maritima förhållanden och i denna

del ordnas och ledas, icke af den föreslagna hydrografiska byrån, utan af

nautisk-meteorologiska byrån, till hvilken äfven observatörernas rapporter

skulle insändas för bearbetning i sådan form, att de lämpade sig för

Bih. till lliksd. Prat. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 48 Höft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Statsutskottets Utlåtande N:o 70.

offentliggörande. Hvilken den hydrografiska byråns befattning med dessa

maritima specialundersökningar skulle blifva, angifves ej tydligt i förslaget.

Troligen har den väl emellertid tänkts inskränkt därtill, att

planen äfven för nu ifrågavarande undersökningar skulle uppgöras i

samband med uppgörandet af planen för den hydrografiska undersökningen

i öfrigt, och att resultatet af desamma skulle stå till byråns förfogande

i den mån det behöfde anlitas för byråns egentliga verksamhet.

Emellertid visar motiveringen till förslaget, att ifrågavarande undersökningar

hufvudsakligen skulle afse vinnandet af ett från byråns öfriga

verksamhet alldeles fristående mål, nämligen lösningen af en del särskildt

för sjöfart, fiske, farledsrensningar och hamnbyggnader viktiga frågor om

hafsströmmarna m. m. Och det framhålles uttryckligen i styrelsernas

yttrande, att en stor del af dessa frågor redan äro föremål för bearbetning

pa andra håll, sa att förslaget i denna del endast afser en för väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens ämbetsverksamhet betydelsefull komplettering

af nautisk-meteorologiska byråns nuvarande verksamhet. Vid detta

förhållande och då de maritima undersökningar, som sålunda skulle

återstå att. ordna, mycket väl kunna utföras för sig, samt resultatet af

desamma ju i hvarje fall skulle blifva tillgängligt i tryck, synes det

mig, som om ^ hvad styrelserna i denna del hemställt af mig skulle

kunna lämnas å sido, och jag styrkes ytterligare i denna min uppfattning

af den omständigheten, att en del af hvad styrelserna i fråga om

den maritima hydrografien hemställt, enligt hvad jag har mig bekant,

redan är iakttaget i ett på beredning inom sjöförsvarsdepartementet

beroende förslag till omorganisation af den nautisk-meteorologiska byrån.

A andra sidan torde styrelserna, såsom också påpekas i vattenfallskommitténs

förberörda yttrande, allt för litet hafva beaktat betydelsen

af att våra vattenförhållanden undersökas äfven från hydrogeologisk synpunkt,

ehuru detta är af särskild vikt, då det gäller att ställa ett lands

vattentillgångar i det praktiska lifvets tjänst. Visserligen heter det i förslaget,

att, chefen för byrån skall äga tillräckliga kunskaper i geologi och

att å byråingenjörerna böra ställas i hufvudsak samma kompetensfordringar

som å chefen. Af styrelsernas motivering framgår emellertid,

att de tänkt sig byråns hydrogeologiska verksamhet inskränkt till ett

föga omfattande kompletteringsarbete. Att man ej kan stanna härvid,

torde dock framgå vid beaktande af de uppgifter hydrogeologien har

att fylla. Det är ingalunda fallet att denna vetenskap, såsom styrelserna

synas anse, är inskränkt till att hufvudsaldigast lämna material för

bestämmandet af befintliga vattendelares läge och byggnad. Dess medverkan

fordras äfven i andra hänseenden. Sålunda har den att utreda

den fasta berggrundens motståndskraft gent emot det rinnande vattnets

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 70. 43

angrepp, särskilt i vattenfallen. Kännedomen härom är, såsom ock

vattenfallskommittén i sitt betänkande framhållit, af särskild betydelse

vid fråga om dammanläggningar, hvarvid en noggrann undersökning

af grundens geologiska beskaffenhet är af synnerligen stor betydelse.

Det har funnits fall, då det genom geologisk undersökning visat sig,

att en i och för sig jämförelsevis billig dammanläggning med all säkerhet

i framtiden skulle komma att vålla stora utskärningar, hvilka i sm

ordning måste framkalla antingen ett genombrott eller, för att hindra

detta, vidsträckta förstärkningsarbeten vida mer dyrbara an de tran

början beräknade dammbyggnaderna. Ett annat område, där hydrogeologien

har en viktig uppgift att fylla, är vid slitandet af rattstvister

angående vattenförhållanden. Hydrogeologen kan mången gång

med mycket större säkerhet än något vittne angifva, hurudana vattenförhållandena

i en sjö eller ett vattendrag vant i gångna tider och

tidpunkten för inträdda förändringar. Slutligen hora undersökningarna

af grundvattnets cirkulation och de lösa jordlagrens genomsläppnmgsförmåga

till de för det praktiska lifvet viktiga frågor, på hvilka den

liydrogeologiska vetenskapen är bäst ägnad att gifva svar..

Jag anser mig således i detta hänseende böra i princip stalla mig

på samma ståndpunkt som vattenfallskommittén, ehuru jag, såsom ]ag

strax får tillfälle att närmare angifva, i fråga om . sattet att tillvarataga

de liydrogeologiska intressena anser mig i mitt förslag hora ga

längre än kommittén. ...

I fråga om utförandet af den hydrografiska undersökningen ar jag

först och främst ense med styrelserna därutinnan, att själfva planläggningen

af densamma och sammanfattandet af dess resultat hora verkställas

af en särskilt för ändamålet inrättad institution. Likaledes ar

jag af samma mening som styrelserna därom, att de erforderliga meteorologiska

iakttagelserna i egentlig mening böra kunna stallas under naimaste

ledning och kontroll af meteorologiska centralanstalten. Hvad den hydrogeologiska

delen af undersökningarna angår, tror jag däremot, såsom

nämnts, att man ej bör stanna vid hvad hittills föreslagits. Enligt hvad

lag från sakkunnigt håll erfarit, äro nämligen dessa undersökningar åt

''den mångskiftande art, att det torde vara omöjligt att finna en person,

som hos sig förenar kompetens att verkställa dem alla. Långt mindre

kan en sådan kompetens förväntas hos personer, hvilkas egentliga verksamhetsfält

är den rena hydrografi, såsom enligt styrelsernas förslag

skulle vara fallet med föreståndaren för den hydrografiska hyran och byraingeniörerna.

De liydrogeologiska specialundersökningarna maste, om

de0 skola verkställas på ett tillfredsställande sätt, fördelas på ett större

antal personer, så att hvar och eu af dem får på sin lott det särskilda

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets Utlåtande N:o 70.

undersökningsområde, där lian är mest hemmastadd. Å andra sidan blir

emellertid följden af en sådan uppdelning, att ingen af de personer, som

för ändamålet skulle komma att användas, blefve på långt när fullt

upptagen af den anpart af undersökningarna, som han skulle få på sin

lott.. Vid dessa förhallanden synes det mig som om de hydrogeologiska

specialundersökningarna lämpligen böra utbrytas från “de öfriga och

förläggas till den institution, som ensam förfogar öfver sådana arbetskrafter,

att den kan på ett tillfredsställande sätt utföra hvad som fordras,

nämligen Sveriges geologiska undersökning. Nuvarande chefen för

denna har också på förfrågan förklarat sig kunna utan tillökning i

ämbetsverkets fasta arbetskrafter så ordna dess arbete, att det blefve

i stånd att öfvertaga jämväl de hydrogeologiska undersökningarna, om

än därför skulle fordras eu mindre tillökning i det för närvarande till

upprätthållande af ämbetsverkets verksamhet utgående anslaget. Att

en sådan anordning förutsätter eft intimt samarbete mellan den geologiska

undersökningen och den nya hydrografiska institutionen, är

själfklart.

Under förutsättning att hvad jag nu föreslagit angående de hydrogeologiska

specialundersökningarnas förläggande under den geologiska

undersökningen vinner bifall, torde någon särskild fysikalisk-hydrografisk

station icke blifva erforderlig. Det hufvudsakliga ändamålet med denna

station skulle ju vara att vinna kännedom om det sätt, hvarpå olika slag

af mark under varierande förhållanden upptaga, kvarhålla och genom afdunstning

eller strömmar (grundvattens såväl som öppna) afgifva

den fallna nederbörden, eller till stor del samma fråga, som, på sätt

förut framhållits, utgör ett af de hufvudsakligaste föremålen för den

hydrogeologiska vetenskapen. I och med dennas bättre tillgodoseende

torde man alltså, åtminstone tills vidare, kunna lämna å sido de experimentella

undersökningar, för hvilkas utförande stationen skulle inrättas.

Och skulle i en framtid dylika undersökningar befinnas önskvärda, synas

de i hvarje fall, såsom vattenfallskommittén påpekat, mycket väl kunna

utföras vid själfva den hydrografiska institutionen.

Enligt landbruksstyrelsens första förslag skulle den hydrografiska

undersökningen öfvervakas och ledas af landtbruksstyrelsen, under det

att iväg-och vattenbyggnadsstyrelsens samt landtbruksstyrelsens gemensamma

förslag denna ståndpunkt öfvergifvits och i stället föreslagits

inrättandet af en fristående institution, en hydrografisk byrå, som, äfven

om själfva samlandet af materialet i vissa hänseenden skulle förmedlas

af andra institutioner, skulle vara den centralpunkt, kring hvilken det

hela skulle gruppera sig. För min del har jag varit mycket tveksam,

huruvida åt den särskilda institution, som, efter hvad jag förut framhållit,

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Statsutskottets Utlåtande N:o 70.

synes mig vara erforderlig, bör gifvas en så fristående ställning, som

styrelserna föreslagit, eller om den ej knnde ingå såsom en underafdelning

i något redan befintligt verk eller institution. Om än, såsom

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anmärkt, landtbruksstyrelsen, såsom

öfvervägande representerande ett af de intressen, undersökningen skulle

hafva att tillgodose, jordbruksintresset, icke skulle vara väl ägnad att

ställas i spetsen för den hydrografiska undersökningen i vårt land,

kunde det ju alltid tänkas, att något annat redan befintligt verk eller

vetenskaplig institution skulle vara lämpad därför. Säkerligen skulle

en sådan anordning medföra en viss, om än ej allt för betydlig kostnadsbesparing.

De verk och inrättningar, som härvid först och främst vore att

tänka på, vore väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, geologiska undersökningen

och meteorologiska centralanstalten. Hvad då först och

främst angår väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som för närvarande

öfvervakar de pågående vattenståndsobservationerna vid en del af

vattenfallskommittén inrättade observationsstationer, synes det mig

emellertid, som om man genom att förlägga den hydrografiska institutionen

direkt under denna styrelse skulle utsätta sig för samma risk

som genom dess omedelbara underordnande under landtbruksstyrelsen,

den af en viss ensidighet. Särskildt synes mig väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

såsom den ock själf framhållit, af naturliga skäl icke väl

ägnad att tillvarataga de icke oviktiga vetenskapliga intressen, som

skulle vara förbundna med byråns verksamhet. Sveriges geologiska undersökning

lämpar sig visserligen, såsom jag ofvan framhållit, synnerligen

väl att öfvertaga de hydrogeologiska specialundersökningarna, men, hvad

öfriga delar af hydrografien angår, synas mig dessa ligga så pass långt

på sidan om detta ämbetsverks egentliga verksamhetsfält, att, äfven om

med någon förstärkning i undersökningens ordinarie arbetskrafter inom

densamma skulle kunna bildas en fullt kompetent hydrografisk underafdelning,

en sådan uppdelning lätteligen skulle kunna vålla en för

det mål, undersökningen framför allt har att tillgodose, ödesdiger

splittring af dess och särskildt chefens arbetskrafter. Med meteorologiska

centralanstalten måste ju, enligt hvad den förebragta utredningen

gifver vid handen, den hydrografiska institutionen alltid komma

att stå i det intimaste samarbete. Den meteorologiska centralanstalten

är emellertid en rent vetenskaplig institution och lyder såsom sådan

närmast under vetenskapsakademien. Skulle nu äfven hufvudparten af

landets hydrografiska undersökning förläggas under meteorologiska

centralanstalten, kunde det, bortsedt från de stora organisatoriska svårig
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets Utlåtande N:o 70.

heter, som därvid oundvikligen skulle uppstå, lätt kunna hända, att

den praktiska sidan af hydrografien i längden icke komme till sin rätt.

Af nu anförda skäi har jag efter moget öfvervägande ansett mig

äfven i själfva organisationsfrågan böra i princip ansluta mig till

styrelsernas förslag om inrättande af en särskild fristående institution,

en hydrografisk byrå. Emellertid torde jag böra nämna, att härför synes

mig föreligga äfven ett annat, visserligen mera på sidan om själfva saken

liggande skäl. I skrifvelse den 10 maj 1904 har Riksdagen hos

Kungl. Maj:t anhållit om revision af den s. k. lukrativa vattenrätten

och därvid särskildt framhållit önskvärdheten af att äfven hos oss,

liksom det redan sker i en del främmande länder, komme att föras

en s. k. vattenbok. Jag har mig bekant, att inom den kommitté, som

tillsatts för att verkställa den begärda revisionen, man redan haft blicken

fäst på den blifvande hydrografiska byrån, såsom den institution, åt

hvilken förandet af den påtänkta vattenboken borde kunna uppdragas.

Utan att jag nu vill närmare inlåta mig på frågan om lämpligheten

häraf, anser jag mig böra framhålla, att möjligheten af en sådan anordning

enligt mitt förmenande bättre tillgodoses, om byran från början

får en själfständig ställning, än om den inordnas under något annat

verk eller institution.

Enligt styrelsernas förslag skulle högsta ledningen af den hydrografiska

byråns arbeten utöfvas af en oaflönad styrelse, bestående af icke mindre

än åtta ledamöter; och skulle man tillmötesgå äfven de yrkanden

på ytterligare tillökning af antalet medlemmar i styrelsen, som vid

granskningen af förslaget framställts af vetenskapsakademien, hushållningssällskapens

ombud och vattenfallskommittén, skulle antalet styrelsemedlemmar

komma att uppgå till tolf. Äfven om tanken på inrättandet

af en sådan af flere personer, som representera olika af den hydrografiska

b vråns arbeten beroende intressen, bestående styrelse måste medgifvas

vara i princip riktig, synes mig emellertid en så talrik styrelse som

den, hvilken sålunda ifrågasatts, — låt vara att dess befogenhet begränsas

på sätt vattenfallskommittén föreslagit — mindre tilltalande.

Att styrelsens talrikhet måste komma att verka tyngande på dess arbete,

synes mig nämligen klart. Härtill kommer, att enligt förslaget de

intressen, undersökningen skulle hafva att tillgodose, skulle komma

att i styrelsen representeras hvart och ett af ett flertal personer, något,

som väl torde vara alldeles öfverflödigt. Det synes mig sålunda icke

vara af behofvet påkalladt, att i styrelsen insätta de tva ledamöter,

som föreslagits skola väljas af vetenskapsakademien, och den ledamot,

som enligt förslaget landtbruksakademien skulle äga att tillsätta. Snarare

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 70.

47

synes mig förslaget om att styrelsen för tekniska högskolan skulle

äga att välja en ledamot vara värdt beaktande, men hänsynen till

att erhålla ifrågavarande styrelse så fåtalig som möjligt talar dock

mot detta förslag. Å andra sidan synes det mig vara en brist

i den af styrelserna föreslagna sammansättningen af ifrågavarande

styrelse att icke den geologiska vetenskapen erhållit någon representant

i densamma. Jag ansluter mig i detta fall fullkomligt till

vattenfallskommitténs uppfattning därom, att chefen för Sveriges

geologiska undersökning bör vara själfskrifven medlem i styrelsen,

och . detta så mycket hellre, som ju vid bifall till hvad jag förut föreslagit

en viktig del af den hydrografiska undersökningen skulle komma

att stå under hans omedelbara ledning. Af samma skäl synes mig äfven

föreståndaren för meteorologiska centralanstalten böra vara själfskrifven

såsom ledamot i den hydrografiska byråns styrelse. Vidare kan jag

icke undgå att finna det nödvändigt, att äfven föreståndaren för själfva

den hydrografiska byrån erhåller säte och stämma i samma styrelse.

På honom kommer ytterst att hvila ansvaret för, att den plan, efter

hvilken byråns arbeten skola fortgå, blifver genomförd på ett praktiskt

och ändamålet motsvarande sätt. Men under sådana förhållanden

bör han ock vara berättigad att deltaga i bestämmandet öfver

planen och dela ansvaret för dess beskaffenhet. Slutligen anser jag

mig böra framhålla, att, därest ett inom departementet under utarbetning

varande förslag om tillsättande af en särskild statens vattenfallsingenjör,

som bland annat skulle hafva att omhändertaga den hufvudsakliga

förberedande utredningen af ärenden rörande tillgodogörande

af statens vattenfall, skulle vinna bifall, vattenfallsingenjören synes böra

beredas plats i styrelsen för den hydrografiska byrån. Enligt förslaget

skulle äfven föreståndaren för den nautisk-meteorologiska byrån vara

själfskrifven ledamot af styrelsen. Vid det utbrytande af de maritima

undersökningarna, som jag här förut föreslagit, torde emellertid hans

själfskrifvenhet åtminstone tills vidare icke vara af omständigheterna

betingad. I anslutning till hvad jag sålunda anfört anser jag styrelsen

lämpligen kunna sammansättas af chefen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

såsom ordförande, samt chefen för den geologiska undersökningen,

öfveringenjören i landtbruksstyrelsen, föreståndaren för

meteorologiska centralanstalten och föreståndaren för den hydrografiska

byrån äfvensom eventuellt vattenfallsingenjören, såsom ledamöter. Vid

en sådan sammansättning af styrelsen skulle, synes det mig, såväl de

praktiska som de teoretiska intressena blifva företrädda, på samma

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets Utlåtande N:o 70-

gång som man skulle undvika de betänkligheter, hvilka, enligt hvad

jag förut framhållit, skulle möta mot en sådan sammansättning, som

den hvarom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt landtbruksstyrelsen

i sitt förslag hemställt, och ännu mera, mot en sammansättning sådan

som den vattenfallskommittén föreslagit. Genom chefens för Sveriges

geologiska undersökning och föreståndarens för meteorologiska centralanstalten

medlemskap skulle äfven vara sörjdt för det nödiga samarbetet

mellan den hydrografiska byrån samt sistnämnda två institutioner.

Hvad styrelsens befogenhet angår, torde den böra begränsas till

att hufvudsakligen omfatta dels uppgörandet af plan för byråns verksamhet

såväl vid dess första organisation som därefter för hvarje år

och föreslåendet af stat för byrån, dels ock de speciella befogenheter

Kungl. Maj:t täckes uppdraga åt styrelsen i den instruktion, Kungl.

Maj:t kan komma att utfärda för densamma.

Den omedelbara ledningen af byråns verksamhet torde i öfverensstämmelse

med hvad styrelserna hemställt böra uppdragas åt en af

Kungl. Maj:t tillsatt föreståndare.

Utom föreståndaren skulle den hydrografiska undersökningens

ordinarie arbetskrafter komma att utgöras allenast af de föreslagna två

byråingenjörerna. Behofvet af en särskild föreståndare för de fysikaliskhydrografiska

undersökningarna skulle nämligen, till följd af hvad förut

anförts, bortfalla. Däremot komme alltid en del tillfälliga arbetskrafter

att erfordras.

Hvad angår kostnaderna för den hydrografiska undersökningen,

kommer densamma säkerligen att ställa ganska stora anspråk på statens

offervillighet. Visserligen skulle ju byråns stat, enligt hvad jag ofvan

anfört, icke komma att tyngas af några utgifter för maritima undersökningar

och ej heller af någon särskild kostnad för en fysikaliskhydrografi.

sk

andra hänseenden.

Sålunda synas mig de af styrelserna beräknade aflöningarna under

nuvarande förhållanden uppenbarligen otillräckliga för att åt byrån förvärfva

behörigen kvalificerade arbetskrafter. Jag tänker härvid i första

hand på den för föreståndaren föreslagna aflöningen. Enligt förslaget

skulle af honom fordras ådagalagda tillräckliga kunskaper i teoretisk och

praktisk hydrografi, i vattenbyggnadslära samt i geologi. Han skulle

således vara både vetenskapsman och ingenjör och i båda hänseendena

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 70.

49

stå på höjden af sin tids bildning. För en ingenjör med den större

erfarenhet, som här skulle fordras, och med framstående egenskaper

i öfrigt bjuder emellertid det praktiska lifvet stora möjligheter till

högre inkomst än den föreslagna lönen, som ju till att börja med icke

skulle uppgå till mer än 6,400 kronor. Några vidare tillfällen till

biförtjänster kommer uppenbarligen icke föreståndarplatsen att lämna.

Men äfven om man, såsom ock vattenfallskommittén ifrågasatt, ville

till största delen efterskänka fordringarna på ingenjörskompetensen —

något som väl i hvarje fall vid platsens första tillsättande blir nödigt,

då det icke torde vara möjligt att för densamma finna någon ingenjör,

som haft tillfälle att ägna så mycken tid åt hydrografien, att han äfven

på detta område fyller måttet — och man i stället ville lägga hufvudvikten

på den rena hydrografutbildningen, synes det mig starkt kunna

ifrågasättas, om för den föreslagna aflöningen ens någon på detta område

fullt kompetent person skall kunna erhållas till föreståndarplatsen,

än mindre kvarhållas å densamma. Det senare är emellertid nödvändigt

för bevarande af kontinuiteten i arbetet, och detta så mycket mer som,

enligt hvad jag längre fram får tillfälle att ytterligare framhålla, säkerligen

de underordnade arbetskrafterna komma att ganska ofta ombytas. För den

vetenskapligt bildade hydrografen torde emellertid, om ej lönen sättes

desto högre, den akademiska banan, redan med de existensvillkor den

numera erbjuder, alltid komma att hägra såsom slutmålet. En ordinarie

professor uppbär ju för närvarande en begynnelselön af 6,000 och en slutlön

af 7,000 kronor, d. v. s. i stort sedt endast obetydligt sämre aflöning

än föreståndaren skulle komma att uppbära. Den akademiske läraren har

emellertid alltid utsikt till en eller annan extra förtjänst, och, framför

allt, han är ordinarie tjänsteman med ty åtföljande pensionsrätt. Ställningen

af ordinarie ämbetsman skulle emellertid, enligt hvad jag anser

mig böra föreslå, åtminstone till en början, ej tillkomma föreståndaren för

den hydrografiska byrån. I motiveringen till sitt första förslag anförde,

som nämndt, landtbruksstyrelsen, att under förutsättning af den då föreslagna

organisationens genomförande den hydrografiska undersökningen

syntes böra kunna genomföras under en tid af omkring 20 år, och

äfven om man måste gifva väg- och vattenbyggnadsstyrelsen rätt i

dess förmodan, att den sålunda beräknade tiden är för kort och att äfven

efter genomförandet af den föreslagna undersökningsplanen behofvet af

vissa mera permanenta undersökningar kommer att kvarstå, är det ju alltid

att antaga, att man inom en begränsad tid måste i större eller mindre mån

omorganisera det hela. Under sådana förhållanden anser jag emellertid

blifvande anslag till den hydrografiska undersökningen tills vidare, såsom

Bill. till It i k sd. Prot. 1007. 4 Sami. 1 Afd. 48 Höft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets Utlåtande N:o 70.

fallet hittills varit med anslaget till den geologiska undersökningen,

böra uppföras å extra stat. Då nu äfven i andra hänseenden den blifvande

föreståndarens ställning erbjuder ganska många jämförelsepunkter med

chefens för Sveriges geologiska undersökning, särskild! i fråga om arbetets

art och den vetenskapliga kompetens, det förutsätter, har jag ansett dem

båda böra likställas äfven i fråga om aflöning. Arfvodet till chefen för den

geologiska undersökningen utgår för närvarande med 7,000 kronor, hvilket

med andra ord vill säga, att han är jämnställd med öfverdirektörer och

andra chefer för mindre ämbetsverk i allmänhet. Samma arfvode

anser jag minst böra tillkomma äfven föreståndaren för hydrografiska

byrån. Jag ansluter mig således härutinnan till den af vattenfallskommittén

uttalade uppfattningen. Emellertid pågå, som bekant, arbeten

på en omreglering af lönerna för de förvaltande ämbetsverkens personal

och i sammanhang härmed torde äfven medellönen för cheferna för de

mindre verken komma att höjas. Af en sådan höjning synes mig, då

regleringen en gång börjar genomföras, äfven föreståndaren för hydrografiska

byrån böra komma i åtnjutande. Jag anser mig alltså böra

föreslå, att arfvodet åt föreståndaren för den hydrografiska byrån

för närvarande bestämmes till 7,000 kronor.

Utom föreståndaren skulle enligt styrelsernas förslag byråns lasta

personal bestå af två byråingenjörer med en begynnelselön af 3,500

kronor, som efter 5 år skulle kunna höjas med 500 kronor och efter

10 år med ytterligare 500 kronor. På dessa byråingenjörer skulle ställas

hufvudsakligen samma kompetensfordringar som på föreståndaren. Äfven

de för byråingenjörerna beräknade aflöningarna torde under nuvarande förhållanden

få anses för lågt tilltagna, särskild! som, därest, på sätt jag

förut ifrågasatt, vissa eftergifter åtminstone till en början måste göras

i fråga om ingenjörskompetensen hos föreståndaren, krafvet på sådan

kompetens hos byråingenjörerna desto strängare måste fasthållas. Af

dessa synes en böra vara företrädesvis utbildad i vattenbyggnadskonst

och den andre i de till landtbruksingenjörernas verksamhet hörande

ämnen. En duglig vattenbyggnadsingenjör kan emellertid inom kort tid

efter aflagd ingenjörsexamen i det praktiska lifvet påräkna afsevärdt

högre inkomst och äfven på landtbruksingenjörsbanan torde inkomsten

af praktisk verksamhet ganska snart stiga till högre belopp än den

föreslagna lönen. Enligt de uppgifter, som lämnats mig, lära de äldre

landtbruksstipendiaterna, åtminstone efter en ifrågasatt arfvodesförbättring,

hvartill jag i annat sammanhang torde få återkomma, kunna

påräkna en medelinkomst af mellan 4,000 och 5,000 kronor om året.

Med den föreslagna aflöningen för byråingenjörerna skulle man således

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlutande N:o 70.

51

för deBsa platser icke hafva utsikt att erhålla annat än antingen mycket

unga arbetskrafter, som därtill af omtanke om sin framtid skulle vara

hänvisade att med det allra snaraste söka komma till annan verksamhet,

eller ock underhaltiga personer, som ansåge sig icke hafva någon

vidare framtid på den praktiska banan. I båda fallen skulle emellertid

säkerligen ändamålet med byrån till en stor del komma att blifva förfeladt.

De arfvoden, som skulle erfordras för att man skulle hafva

utsikt att därmed locka fullt dugliga ingenjörer att gorå arbetet å byrån

till sin lifsuppgift, synas emellertid å andra sidan skola blifva så afsevärda,

att man, åtminstone till en början, torde böra afstå därifrån och i stället

söka komma till ett arfvodesbelopp, som på samma gång det icke vore

för byråns stat alltför betungande dock icke vore lägre, än att man

därför kunde beräkna att erhålla fullt kompetenta personer, som kunde

Unna med sin fördel förenligt att ägna någon längre tid, exempelvis omkring

fyra eller fem år, åt tjänstgöring inom byrån. Jag har tänkt

mig, att ett arfvode af 4,500 kronor, motsvarande den af styrelserna

föreslagna slutliga lönen, skulle vara tillräckligt därför. Detta belopp

skulle ungefär motsvara hvad eu landtbruksstipendiat anses kunna

förtjäna om året under den sista delen af sin stipendiattid och torde

äfven ungefär motsvara den inkomst en i vattenbyggnadskonst duglig

ingenjör vid ungefär samma ålder bör kunna beräkna. Jag föreställer

mig, att med ett så pass högt tilltaget arfvode och med den

merit, någon längre tids tjänstgöring i byrån alltid skulle innebära,

lämpliga arbetskrafter skola kunna erhållas. Införandet af ett passagesystem

sådant som det nu föreslagna synes mig så mycket lämpligare,

som därigenom äfven skulle vinnas den fördelen, att sa småningom

ett antal af de i det praktiska lifvet sysselsatta ingenjörerna skulle

blifva väl förtrogna med byråns arbeten, en fördel, som säkerligen

icke får underskattas.

Mot öfriga i förslaget upptagna utgiftsposter för själ!va byrån

torde ej något vara att anmiirka. Emellertid är ju den möjligheten

icke utesluten, att lokal för byrån skulle kunna beredas i något statens

hus, i- hvilket fall den beräknade utgiften för hyra skulle bortfalla.

Ej heller den beräknade kostnaden för de hydrometriska stationerna torde

kunna anses för hög. Hvad särskildt antalet hydrometriska stationer,

160 stycken, angår, vill jag påpeka, att detta antal för ett beräknad t

vattonafbördningsområde af 2,325 kvadratmil är ganska ringa i jämförelse

med det antal, man i utlandet ansett sig behöfva. Enligt mig lämnade

uppgifter bär man t. ex. i Schweiz 342 dylika stationer pa ett nederbördsområde

af 577 kvadratmil och i Österrike 1,330 stationer på ett

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets Utlåtande N:o 70.

nederbördsområde, som utgör föremål för undersökning, af 3,000,2o

kvadratmil. Uteslutet torde ej vara, att, om man skall kunna inskränka

sig till förutnämnda antal stationer, det blir nödvändigt att dels

anlita äfven den enskilda tjänstvilligheten, dels anlägga undersökningen

betydligt mera successivt, än styrelserna synas hafva afsett, något,

som emellertid synes mig mycket väl kunna ske. Hvad de meteorologiska

observationerna angår, har föreståndaren för meteorologiska

centralanstalten meddelat mig, att han anser den beräknade årskostnaden,

12,700 kronor, sedan undersökningarna en gång kommit i full

gång, näppeligen tillräcklig. Särskildt har lian framhållit, att med det

ringa arfvode, som för närvarande är anslaget åt de vid anstalten

anställda amanuenserna, dessa icke synas utan motsvarande tillökning

i arfvode böra åläggas den tillökning i arbete, som öfvertagandet jämväl

af bestyret med de meteorologiska observationer, om hvilka nu är

fråga, nödvändigtvis kommer att medföra; och har bemälde föreståndare

ansett i kostnadsberäkningarna böra ingå en arfvodestillökning af 1,000

kronor för en af dessa amanuenser, åt hvilken det mesta bestyret

med ordnandet af observationerna skulle uppdragas. Jag måste för min

del medgifva, att jag anser denna hemställan hafva skäl för sig. De i förslaget

upptagna årsutgifterna för den maritima hydrografi, 1,300 kronor,

och för den fysikaliskt-hydrografiska byrån, 2,500 kronor, eller tillhopa

3,800 kronor, skulle däremot, på grund af hvad jag förut framhållit,

åtminstone till svidare kunna bortfalla. Till den sålunda beräknade kostnaden

för den hydrografiska undersökningen måste emellertid å andra sidan

läggas det särskilda anslag, som, efter hvad jag redan i annat sammanhangpåpekat,

synes böra tillerkännas Sveriges geologiska undersökning för utförandet

af erforderliga hydrogeologiska specialundersökningar. Enligt de

beräkningar öfver storleken af det anslag, som för ändamålet skulle erfordras,

hvilka på min anmodan företagits af chefen för nämnda undersökning,

skulle detsamma kunna begränsas till ett belopp af 3,000 kronor

om året, däraf till fältarbeten (3 personer under 2 Va månad) 2,100 kronor

samt till materialets bearbetande och offentliggörande 900 kronor.

Hela årliga kostnaden för Sveriges hydrografiska undersökning,

då arbetet kommer i full gång, skulle således kunna beräknas enligt

följande förslag till

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 70.

53

Stat lör den hydrografiska undersökningen:

A) Den hydrografiska byrån med under densamma omedelbart lydande

observationsstationer:

Arfvode till föreståndaren ................................................... kronor 7,000

,, „ en byråingenjör ................................................ „ 4,500

it ii ii ii ........... ii 4,500

Arfvode till en vaktmästare............................................... „ 800

Anmärkning: Efter 5 års anställning kan arfvodet höjas med 100 kronor.

Extra biträden samt gratifikation åt vaktmästaren

(högst 500 kronor) ............................................................ „ 6,000

Publikationer ........................................................................ „ 5,000

Hyra, ved, ljus, papper och öfriga expenser ................. „ 2,000

Resekostnader och handtlangning vid mätningar............ „ 7,000

Observatörers arfvoden vid 160 stationer ....................... „ 8,000

Underhåll af peglar............................................................... „ 200

Summa kronor 45,000

B) De meteorologiska observationerna:

Arfvodestillökning åt en amanuens vid meteorologiska

centralanstalten....................................................................... kronor 1,000

Observatörers arfvoden .......................................................... „ 9,700

Instruments och apparaters underhåll ............................ ,, 500

Inspektioner ............................................................................... ,, 500

Biträden vid instrumentens pröfning, observationernas

granskning och beräkning, tabellering samt skrifning

m. m............................................................................ ,, 2,000

Summa kronor 13,700

C) De hy dr ogeolog iska specialundersökningarna:

Fältarbeten................................................................................ kronor 2,100

Materialets bearbetande och publicerande.......................... „ 900

Summa kronor 3,000

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets Utlåtande N:o 70.

Sammanlagda årskostnaden skulle således enligt min beräkning

komma att uppgå till 61,700 kronor eller 2,800 kronor mera än enligt

styrelsernas beräkning, en tillökning, som vid den för närvarande på

alla håll fortgående stegringen i löneanspråk icke torde böra verka

afskräckande.

Hvad organisationskostnaderna angår, skulle, på grund af hvad

jag förut hemställt, de beräknade omkostnaderna för organiserandet af

den maritima hydrografien och af den fysikalisk-hydrografiska stationen,

tillhopa 14,500 kronor, bortfalla. Beträffande öfriga beräknade organisationskostnader,

tillhopa 37,800 kronor, torde icke något vara att

anmärka mot deras belopp, om än, såsom jag antager, en del

af de för ordnandet af de meteorologiska observationerna beräknade

utgifterna icke komma att påfordras under den närmaste tiden. Enligt

mitt förmenande bör man nämligen vid observationernas igångsättande

till att börja med begränsa sig till förnämligast den rent praktiska

ändamål tjänande delen af desamma och först så småningom

öfvergå till ordnandet af de mera rent teoretiska ändamål afseende observationerna,

ehuru det naturligtvis icke får förglömmas, att i fråga

om undersökningar af förevarande art den teoretiska och praktiska sidan

af saken mycket nära sammanhänga med hvarandra. Jag har sålunda

t. ex. tänkt mig, att de i förslaget upptagna kostnaderna för vindmätare,

vattenhämtare o. s. v. icke skulle komma i fråga att utgöras under de

första åren af byråns verksamhet.

Jag är emellertid härmed inne på eu fråga, som torde tarfva eu

något utförligare behandling, frågan om i hvilken ordning det hela

bör igångsättas. Såsom af den föregående redogörelsen framgår, hafva

styrelserna tänkt sig en treårig öfvergångstid, efter hvilken arbetet

skulle vara fullt oranadt, och under denna förutsättning uppgjort en

fullständig organisationsplan. Mig synes emellertid styrelserna vid denna

beräkning hafva förbisett en ganska viktig omständighet. Förutsatt,

att Kungl. Maj:t och Riksdagen vid nästinstundande riksmöte enas

om att igångsätta en hydrografisk undersökning i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med de af mig ifrågasatta grunderna, kan dock föreståndare

för den blifvande byrån icke utan att särskilda medel därför anslås

blifva tillsatt förr än från och med början af år 1908, och således

kan ej heller någon styrelse för densamma börja fungera förr än vid

samma tid. Skulle det oaktadt redan nu organisationsplanen fastslås i

öfverensstämmelse med styrelsernas förslag, skulle det innebära, att den

blifvande styrelsen och föreståndaren för byrån skulle utestängas från

allt inflytande på sättet för undersökningens organisation. Ett sådant

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Statsutskottets Utlåtande Nn 70.

tillvägagångssätt synes mig föga lämpligt. I stället synes det mig,

som om man nu borde inskränka sig till att besluta inrättandet

af byrån och utom nödiga arfvoden för densammas personal anvisa

endast ett belopp så tilltaget, att organisationsarbetet kan beräknas

komma att fortgå med full kraft under första året, men i öfrigt låta

organisationsfrågans slutliga afgörande anstå till ett kommande år

och bero på vidare framställning från den blifvande styrelsen för byrån.

Med denna utgångspunkt har jag, hufvudsakligen med ledning af styrelsernas

förslag, ansett kostnaderna för år 1908 kunna beräknas på följande

sätt:

A) Den hydrografiska hyrån med under densamma omedelbart lydande

observationsstationer.

Arfvoden .................................................................................... kronor 16,800

Extra biträden samt gratifikation åt vaktmästaren „ 3,000

Hyra, ved, ljus, papper och öfriga expenser ................. „ 2,000

Resekostnader och handtlangning....................................... „ 7,000

Arfvoden åt observatörer ....................................................... » 1,500

Utrustning åt själfva byrån .............................................. » 6,000

Utrustning af hydrometriska stationer................. »___4,500

Summa kronor 40,800

B) De meteorologiska observationerna.

Tillökning i arfvodet åt en amanuens vid meteorologiska

centralanstalten.......................................................... kronor 1,000

Arfvoden åt observatörer ......................................................... v 1,500

Inspektioner ............................................................................... n 500

Biträden vid instrumentens pröfning m. m..................... „ 2,000

Anskaffning och montering af instrument ............... »__5,800

Summa kronor 10,800

Några liydrogeologiska fältarbeten torde icke kunna ifrågakomma

under första året, hvadan något anslag till dylika icke synas behöfva

äskas för år 1908.

Hvad tillsättningen af den hydrografiska byråns personal angår,

torde föreståndaren böra förordnas af Kungl. Maj:t, hvaremot öfrig

personal synes böra antagas, byråingenjörerna af styrelsen samt tillfälliga

biträden och vaktmästaren af föreståndaren för byrån.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

Statsutskottets Utlåtande N:o 70.

Till sist torde jag böra erinra, att det anslag å extra stat af 2,000

kronor, som, på sätt jag förut berört, under de senare åren utgått till

fortsättande af de af vattenfallskommittén påbörjade vattenståndsobservationema,

icke vidare skulle komma i fråga att begäras.

Meteorologiska centralanstalten lyder, som nämndt, under vetenskapsakademien,

hvilken ju i sin ordning hörer under ecklesiastikdepartementet.

Då härtill kommer, att de meteorologiska observationer,

om hvilka det i detta sammanhang är fråga, låt vara att de närmast

äro afsedda att skaffa material för den hydrografiska undersökningen,

dock på samma gång mer eller mindre torde komma att kunna tjäna

centralanstaltens eget ändamål, samt i hvarje fall de instrument, som,

enligt hvad jag förut framhållit, skulle behöfva anskaffas för nämnda

observationers utförande, synas höra blifva centralanstaltens egendom,

liar jag ansett, att kostnaderna för nämnda observationer böra påföras

icke nionde utan åttonde hufvudtiteln. Chefen för ecklesiastikdepartementet

bär också förklarat sig dela denna min uppfattning och meddelat

mig, att han ämnar hos Kungl. Maj:t hemställa om proposition angående

nödigt anslag under sistnämnda hufvudtitel till ifrågavarande

observationer.»

Tillgodogörandet af vårt lands rika vattenkrafter och särskildt

användandet af den kraft, som förefinnes i de vattenfall, hvilka tillhöra

staten, äro angelägenheter af så genomgripande vikt, att deras ordnande

icke bör undanskjutas; och då förutsättningen för en tillfredsställande

lösning af hithörande frågor är, att vårt land varder i hydrografiskt

afseende på ett tillförlitligt sätt undersökt, har utskottet ansett sig böra

ansluta sig till Kungl. Maj:ts förslag om anordnandet af en särskild för

sådant ändamål afsedd hydrografisk byrå.

Då utskottet likaledes funnit sig höra biträda hvad departementschefen

till statsrådsprotokollet anfört i fråga om grunderna för

den hydrografiska undersökningens verksamhet och kostnaderna därför,

får utskottet, som beträffande det ifrågasatta anslaget å 10,800 kronor

till de meteorologiska observationerna kommer att afgifva förslag i utlåtande

angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde

hufvudtitel, hemställa,

att Riksdagen må besluta, att, i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med de i statsrådsprotokollet öfver

jordbruksärenden den 21 december 1906 angifna

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 70.

57

grunder, en hydrografisk undersökning af Sveriges

färskvatten skall företagas under ledning af en särskild

för ändamålet bildad hydrografisk byrå, samt

att för ifrågavarande ändamål å extra stat för år 1908

bevilja ett anslag af 40,800 kronor.

Stockholm den 9 april 1907.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM

Herr K. Starbäck bar begärt få antecknadt, att han icke deltagit

förestående ärendes behandling inom utskottet.

Eib. till Itiksd. Prof. 1907.

4 Sami.

1 Afd. 48 Häft.

8

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.