Sök i Ratio Lex

Statsutskottets Utlåtande N:o 79

1907-04-16 · 25 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 25 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1907:79, Statsutskottets Utlåtande N:o 79

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 79.

1

Nro 79.

Ank. till Kiksd. kansli den 16 april 1907, kl. 2,3 0 e. m.

Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående

anslag till fortsättande och fullbordande af en kraftstationsanläggning

vid Trollhättan m. m. ^

I en den 4 innevarande april till Riksdagen aflåten proposition,

n:o’, 136, liar Kungl. Maj:t, under åberopande af propositionen bilagdt

utdrag af statsrådsprotokollet öfver civilärenden för samma dag, föreslagit

Riksdagen

att för anläggning af en kraftstation för tillgodogörande af den

staten tillhöriga vattenkraften i Trollhätte strömmar med mera samt

fortsättande och fullbordande af den för kraftstationen erforderliga kraftkanalen,

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med af styrelsen för Trollhätte

kanal- och vattenverk framlagdt förslag, anvisa ett belopp af

7,750,000 kronor;

att för godtgörelse af kostnaderna för utredningen rörande kraftstationens

anläggning och för två rättegångar rörande vattenrätt in. in.

vid Trollhättan anvisa ett belopp af 80,887 kronor; samt

att bemyndiga riksgäldskontor att af dessa medel på rekvisition

tillhandahålla Kungl. Maj:t under år 1907 2,080,887 kronor och under

år 1908 3,000,000 kronor.

Till åberopade statsrådsprotokollet har föredragande departementschefen

till en början erinrat om följande förhållanden.

»Sedan tvistigheter uppkommit angående kronans rätt till Trollhättefallen

och vissa öar däri, blef genom af Kungl. Maj:t den 30 december

1899 och den 19 augusti 1901 meddelade domar fastslaget, att Trollhätte

strömmar af ålder ansetts utgöra en kronan tillhörig egendom, och

att, då till dessa strömmar måste räknas samtliga Trollhättefallen och

Bill. till Biksd. Prof. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 54 Höft. (Nis 79, 80.) 1

Föregående

förslagrörande

tillgodogörande

af

vattenkraften

i Trollhätte

strömmar.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 79.

således äfven det längst ned belägna fallet eller den så kallade Flottbergsströmmen,

kronans rätt följaktligen omfattade den del af Göta älf, som

började med Prästskedets fall och sträckte sig till slutet af Flottbergsströmmen,

med undantag allenast af den rätt till vatten eller område å

öar, som kunde härledas från upplåtelser af kronan. Något strandområde

ansågs däremot icke tillkomma kronan, utan var Nya Trollkätte

kanalbolag ägare eller innehafvare af besittningsrätten till östra stranden,

under det Trollhättans elektriska kraftaktiebolag ägde den västra

stranden.

För lösande af denna svårighet och då östra stranden ansågs böra

användas uteslutande för Trollhätte kanals ombyggande, framlade Kungl.

Maj:t vid 1902 års riksdag ett förslag, åsyftande att i samförstånd med

Irollhättans elektriska kraftaktiebolag å västra stranden skulle anläggas

två särskilda kraftstationer för vattenkraftens tillgodogörande.

Sedan statsutskottet med mindre väsentliga ändringar hemställt om

bifall till hvad i den kungl. propositionen föreslagits, mot hvilken

hemställan dock samtliga utskottsledamöter från Andra Kammaren reserverat

sig, blef propositionen af Första Kammaren bifallen, men af Andra

Kammaren afslagen, hvadan frågan för den gången förföll.

I den af Andra Kammarens utskottsledamöter afgifna reservationen

hade, bland annat, framhållits, att fullständig utredning saknades, huruvida

icke de för kraftuttagningen erforderliga anordningarna skulle med

mindre kostnad kunna utföras på östra älfstranden, samt att, äfven om

vid ifragasatt ombyggnad af Trollhätte kanal en del af den vid denna

strand belägna mark blefve för den nya kanalens framdragande erforderlig,

möjlighet dock icke syntes vara utesluten för att utrymme för

såväl kanalanläggningen som vattenledning för kraftuttagning å denna

strand kunde beredas, hvarjämte hemställts, att Kungl. Maj:t täcktes

låta föranstalta om förnyad och fullständig utredning i ämnet samt till

Riksdagen inkomma med det förslag, hvartill en sådan utredning kunde

gifva anledning.

Vid föredragning den 6 juni 1902 af Riksdagens skrifvelse med

anledning af nämnda proposition uppdrog Kungl. Maj:t, som fann särskild

utredning böra genom sakkunnig person verkställas därom, huruvida

icke vattenkraften vid Trollhättan, äfven under förutsättning att

ifrågasatt ombyggnad af Trollhätte kanal komme till stånd, kunde ändamålsenligt

tillgodogöras genom kraftuttagningens förläggande till älfvens

östra strand, åt civilingenjören, numera professorn Johan Gustaf Richert

att efter undersökning därom till Kungl. Maj:t afgifva det yttrande och

förslag i berörda afseende, hvartill undersökningen kunde gifva anledning,

hvarjämte Richert bemyndigades att, för den händelse mark för

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 79.

3

dylik anläggning erfordrades från af Nya Trollhätte kanalbolag disponerad

jord, om förvärfvande för kronans räkning af denna mark med

kanalbolaget preliminärt förhandla.

Berörda yttrande och förslag inlämnades af Richeid den 30 december

1902, hvarefter väg- och vattenbyggnadsstyrelsen på grund af

nådig remiss däröfver afgifvit yttrande den 20 december 1904.

Vidare tillåter jag mig erinra, att Kungl. Maj:t och kronan, på grund

af Riksdagens år 1904 lämnade bemyndigande, genom kontrakt den 31

maj samma år från Nya Trollhätte kanalbolag förvärfvat Trollhätte kanalverk

och viss annan bolagets egendom.

Genom proposition till 1905 års Riksdag, n:o 90, framlade Kungl.

Maj:t därefter förslag angåendé förvaltningen af Trollhätte kanal- och

vattenverk m. in.

Enligt hvad Riksdagen uti skrifvelse den 20 maj 1905, n:o 185,

meddelade, blef Kungl. Maj:ts förslag i hufvudsak af Riksdagen bifallet.

Vid föredragning den 16 juni 1905 af Riksdagens berörda skrifvelse

föreskref Kungl. Maj:t, att all den egendom, som Kungl. Maj:t och

kronan genom köpekontraktet den 31 maj 1904 förvärfvat från Nya Trollhätte

kanalbolag, skulle, under benämning Kungl. Trollhätte kanal- och

vattenverk, från och med den 1 juli 1905 stå under förvaltning af en

styrelse, bestående af fem af Kungl. Maj:t för viss tid utsedda ledamöter,

af hvilka en skulle såsom verkställande direktör hafva den närmaste

ledningen och tillsynen öfver Trollhätte kanal- och vattenverk.

Därjämte anbefallde Kungl. Maj:t styrelsen för Trollhätte kanal- och

vattenverk att skyndsamt afgifva förslag till plan för verkställande af

en fullständig utredning rörande anläggande för statens räkning af en

elektrisk kraftstation för användande af den staten tillhörande vattenkraften

i Trollhättan jämte uppgift å de kostnader, som en dylik utredning

kunde beräknas medföra.

Uti underdånig skrifvelse den 3 juli 1905 anförde styrelsen, att

utarbetandet af den anbefallda planen kräfde vissa förarbeten, hvilka då

icke kunnat företagas, men att frågan om tillgodogörande af statens

vattenkraft i Trollhättan vore af den brådskande natur, att utredningen

borde utan uppskof påbörjas.

De kostnader, utredningen skulle komma att medföra under år 1905,

ansåg styrelsen skola uppgå till 10,000 kronor, däruti inberäknad ersättning

till verkställande direktören för Trollhätte kanal- och vattenverk

för befattning med utredningen under sex månader efter 500 kronor i

månaden.

Proposition

till 1905 års

Riksdag angående

förvaltningen

af

Trollhätte

kanal- ocli

vattenverk

m. m.

Utredning

rörande användande

af

den staten

tillhöriga

vattenkraften

i Trollhättan,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 79.

Proposition

till 1906 års

Riksdag angående

anslag

till påbörjande

af en

kraftstation

m. m.

Med anledning af styrelsens framställning bemyndigade Kungl. Maj:t

de it 7 juli 1905 styrelsen att omedelbart påbörja ifrågavarande utredning

samt anbefallde statskontoret att till styrelsen förskottsvis utanordna ett

belopp af högst 10,000 kronor.

Därefter inkom styrelsen uti underdånig skrifvelse den 24 oktober

1905 med förslag till plan för utredningen samt beräknade därvid de

återstående kostnaderna för utredningen till 45,000 kronor, uti hvilket belopp

dock icke ingick den särskilda ersättningen till verkställande direktören.

Vid ärendets föredragning den 8 december 1905 har Kung]. Maj:t

till fortsättande och fullbordande af utredningen, i enlighet med den af

styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk angifna planen, anvisat

ytterligare ett belopp af högst 45,000 kronor äfvensom förordnat, att

verkställande direktören för kanal- och vattenverket skulle för arbetet

med utredningen för år 1906 erhålla en särskild ersättning af 500 kronor

i månaden. Därjämte anbefallde Kungl. Maj:t statskontoret att för

berörda ändamål förskjuta ett belopp af högst 51,000 kronor.

Uti underdånig skrifvelse den 26 mars 1906 afgaf styrelsen förslag

till påbörjande af den för kraftstationsanläggningen erforderliga kraftkanalen

samt angående uppgörelse med enskilda ägare af vattenrätt i

Trollhätte strömmar.

Styrelsen anförde därvid, att den af Kungl. Maj:t beslutade, fullständiga

utredningen icke ännu hunnit fullbordas. De elektriska och maskinella

spörsmålen vore liänskjutna till särskilda sakkunniga, hvilka ännu icke

afslutat sitt maktpåliggande arbete. Till följd däraf hade de närmare

detaljerna rörande kraftstationsbyggnadens anordning och förläggning

icke kunnat bestämmas, liksom ej heller detaljerna för dammanläggning

och intåg vore fullt utarbetade, emedan de måste lämpas efter sättet för

den. tillgängliga kraftens fördelning och uttagning. Däremot hade det

hittills medhunna utredningsarbetet i vissa afseenden fortskridit så långt,

att något hinder för anläggningens beslutande och påbörjande icke

kunde föreligga. Styrelsen ansåge i följd häraf, att arbetena å den tillloppskanal,

som för vattenkraftens uttagande påkallades och som borde

förläggas å den östra stranden, borde påbörjas på den sträcka, som läge

emellan de med bokstäfverna A och B å handlingarna vidfogade ritning

n:o 2 utmärkta punkter, hvilka jämväl finnas angifna å den vid

detta protokoll fogade kartan.

Intet tekniskt hinder funnes för att denna de! af kraftkanalen omedelbart

kunde utföras. Full klarhet hade nämligen vunnits därom, att

kraftuttagningen borde ske på den östra stranden. Bland skälen för

den östra strandens företräde såsom plats för kraftkanalen framför den

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 79.

5

västra framhöll styrelsen, bland annat, att byggnadskostnaden för kraftuttagningen

å den östra stranden blefve billigare än å den västra, att,

då kraftens uttagande å den västra stranden förutsatte en tunnel, hvars

framsprängande, särskild! med hänsyn till bergets å denna strand beskaffenhet,

vore vansklig, kostnaderna för vattenkraftens tillgodogörande

å denna strand vore synnerligen svåra att beräkna, medan däremot kostnaderna

för framdragande af den öppna kraftkanalen å den östra stranden

noggrann! kunde beräknas, att berörda tunnels anläggning toge lång tid,

såvida icke genom upptagning af många sidostollar arbetet sattes i gång

samtidigt å flera ställen, hvilket emellertid komme att väsentligt fördyra

anläggningen, att däremot den öppna kanalen utan synnerlig fördyring

kunde påbörjas på snart sagdt huru många punkter som helst, att äfven

kostnaden för skälfva kraftstationen antagligen blefve afsevärdt högre, om

denna förlädes till den västra stranden, än om den anlades å den östra,

hvarförutom svårigheter mött att finna lämplig plats för stationen å den

västra stranden, åtminstone om tilloppstunneln icke skulle blifva betydligt

längre än en kraftkanal, förlagd till den östra stranden, att utgifterna

för drift och underhåll af en kraftstation å den östra stranden blefve

lägre, än om stationen förlädes å den oländiga västra stranden, samt att

jämväl i öfrigt ur teknisk synpunkt en kanalanläggning å den östra

stranden innebure afsevärda företräden, i det att den nuvarande trafikkanalen,

därest den öfvergåfves eller väsentligen rätades, helt eller delvis,

kunde användas för en i framtiden ökad kraftuttagning på den

östra stranden, och att den, äfven om den fortfarande bibebölles, särskild!

under de tider, då trafiken vore afstängd, genom en lätt gjord

anknytning till kraftkanalen kunde tjäna till hjälp vid vattnets framledande

till kraftstationen, därest kraftkanalen delvis beböfde afstånga»

för något ändamål eller issvårigheter uppstode.

Angelägenheten att uttaga så mycket som möjligt af vattenkraften

i Trollhätte strömmar redan vid den första anläggningen jämte vikten

att vinna en hastig lösning af de sväfvande vattenrättsfrågorna vid

Trollhättan hade ledt styrelsen till tanken på en uppgörelse med de

privata vattenverkens ägare antingen i den form, att deras vattenrätt skulle

kontant inköpas eller också så, att de mot afstående af sin vattenrätt skulle

erhålla ersättning i elektrisk energi från statens blifvande kraftstation. Med

anledning däraf hade styrelsen uppgjort preliminärt aftal med Trollhättans

elektriska kraftaktiebolag angående förvärfvande af dels bolagets

samtliga skatteköpta verk å önan jämte den vattenrätt och det utmål,

som kunde tillkomma desamma, dels do å Önan befintliga kraftstationer

och byggnader, dels ock i aftalet närmare angifna områden och laxfisken

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 79.

på den västra älfstranden. Därjämte hade styrelsen uppgjort preliminära

aftal med dels ingenjören E. Stridsberg, dels ock Trollhättans pappersbruksaktiebolag

angående utbyte af dem tillkommande vattenkraft mot

elektrisk energi, levererad från kronans kraftstation. Genom dessa tre

aftal skulle staten blifva ägare till all vattenkraft i Trollhätte strömmar.

Hvad angår den vattenmängd i berörda strömmar, som kronan

skulle kunna tillgodogöra sig, beräknades den till 250 m3 i sekunden,

under förutsättning att omförmälda aftal komme till stånd.

Genom proposition den 20 april 1906, n:o 130, föreslog Kungl.

Maj:t därefter Riksdagen besluta,

1) att en kraftstation för tillgodogörande af den staten tillhöriga

vattenkraften i Trollhätte strömmar skulle anläggas;

2) att till påbörjande af den för samma kraftstation erforderliga

kraftkanalen, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det af styrelsen för

Trollhätte kanal- och vattenverk framlagda, med ritning n:o 2 betecknade

förslag, mellan de å ritningen med A och B betecknade punkter

anvisa ett belopp af 750,000 kronor;

3) att godkänna och antaga det framlagda, den 13 mars 1906 upprättade

aftalet med Trollhättans elektriska kraftaktiebolag angående förvärf

för 2,500,000 kronor och öfriga villkor åt Kungl. Maj:t och kronan

af alla samma bolag tillhöriga, inom Vassända-Naglums och Trollhättans

socknar belägna fastigheter jämte vatten- och fiskerätt, med rätt för

Kungl. Maj:t att i aftalet vidtaga de formella ändringar, som kunde finnas

påkallade;

4) att likaledes godkänna och antaga det med ingenjören E. Stridsberg

den 23 mars 1906 ingångna aftal A, angående förvärf af Stridsberg

tillhörig vattenrätt i Trollhätte strömmar m. m., med rätt för Kungl. Maj:t

att i aftalet vidtaga de formella ändringar, som kunde finnas påkallade;

5) att godkänna och antaga det med Trollhätte pappersbruksaktiebolag

den 23 mars 1906 ingångna aftal A, angående förvärf af den

bolaget tillkommande vattenrätt i Trollhätte strömmar m. m., med rätt

för Kungl. Maj:t att i aftalet vidtaga de formella ändringar, som kunde

finnas påkallade;

6) att bemyndiga riksgäldskontoret att på rekvisition tillhandahålla

Kungl. Maj:t de medel, tillhopa 3,250,000 kronor, som erfordrades för

kraftkanalens påbörjande och fullgörande af likviden till Trollhättans

elektriska kraftaktiebolag; och

7) att medgifva, att de fastigheter med vatten- och fiskerätt, hvilka,

vid bifall till hvad under mom. 3, 4 och 5 föreslagits, af Kungl. Maj:t

och kronan förvärfvades, finge ställas under förvaltning af styrelsen för

Trollhätte kanal- och vattenverk.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 79.

7

Enligt hvad Riksdagen uti skrifvelse den 21 maj 1906, n:o 155,

meddelade, blef Kungl. Maj:ts proposition af Riksdagen bifallen.

Sedan de af Riksdagen godkända aftalen med Trollhättans elektriska

kraftaktiebolag, ingenjören Stridsberg samt Trollhätte pappersbruksaktiebolag

blifvit, jämlikt nådigt bemyndigande, den 26 juni 1906 å

Kungl. Maj:ts och kronans vägnar undertecknade, förordnade Kungl. Maj:t

den 29 juni 1906, att en kraftstation för tillgodogörande af den staten

tillhöriga vattenkraften i Trollhätte strömmar skulle anläggas, samt uppdrog

åt styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk att utföra förenämnda

del af kraftkanalen, hvarjämte Kungl. Maj:t meddelade öfriga

till följd af Riksdagens beslut erforderliga verkställighetsåtgärder.»''

Departementschefen, som anmält, att styrelsen för Trollhätte kanaloch

vattenverk i skrifvelse af den 20 december 1906 till Kungl. Maj:t

inkommit med utarbetadt förslag rörande anläggning för statens räkning

af en elektrisk kraftstation vid Trollhättan, har beträffande innehållet af

denna skrifvelse, hvilken i sin helhet finnes bifogad statsrådsprotokollet,

meddelat följande kortfattade redogörelse.

»Uti skrifvelsen har styrelsen till en början, under framhållande att

kraftstationen icke borde anordnas så, att den försvårade en lämplig ombyggnad

af trafikkanalen, redogjort för, huru den nya trafikkanalen

enligt styrelsens åsikt borde förläggas.

Såsom styrelsen erinrar, har i afseende å farledens sträckningvid

Trollhättan uppgjorts två förslag. Det ena, alternativ I, har på

väg- och vattenbyggnadstyrelsens uppdrag upprättats af framlidne öfverstlöjtnanten

P. Laurell, det andra, alternativ II, är likaledes upprättadt af

Laurell i samråd med nämnda styrelse. Båda alternativen afse slussledens

framdragande tätt invid fallen i hufvudsakligen samma riktning

som Polhemska linjen, men under det att alternativ I lämnar fallen

i hufvudsak oberörda och afskiljer slussleden från desamma genom

murar, afser alternativ II att på en sträcka begagna sj kifva älfven

såsom farled, sedan densamma genom dämning m. m. erhållit större

area och till följd däraf mindre hastighet. Alternativ II, som uppgjorts

i sammanhang med det år 1902 ifrågasatta bytet af land och vatten med

Trollhättans elektriska kraftaktiebolag, har förordats af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

i skrifvelse den 15 februari 1902.

Alternativ II hade, säger styrelsen, inneburit en teoretiskt god

lösning af frågan, under förutsättning att berörda byte kommit till stånd

och en damm i Flottbergsströmmen för älfvens tippdämning med 16

meter således i allt fall blifvit nödvändig. Frågan om nämnda byte hade

Styrelsens

förslag om

anläggning

af en

elektrisk

kraftstation

vid Trollhättan.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 79.

emellertid förfallit, och mot alternativ II kunde äfven ur tekniska synpunkter

göras anmärkningar.

Styrelsen har nu efter gjorda undersökningar kommit till den uppfattningen,

att den nuvarande kanalsträckningen är mest lämplig för

den blifvande utvidgningen af trafikkanalen, samt anfört följande.

Gjordes bergkanalen så bred, att möte i densamma öfverallt kunde

ske, blefve dess kapacitet, praktiskt taget, lika med älfvens, och hela

farledens trafikförmåga kunde efter behof ökas genom anläggning från

den naturliga fördelningsbassängen, Åkersjö, af så stort antal slussleder

ned till älfven, som för trafiken kräfdes. Genom att i mån af behof

göra den nya bergkanalen fram till Åkersjö tillräckligt stor funnes sålunda

snart sagdt obegränsade utvidgningsmöjligheter, och de kommande slusslederna

kunde förläggas i omedelbar närhet af hvarandra, hvilket måste

betraktas som en afgjord vinst. Att dåvarande väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

och öfver stlöjtnanten Laurell i första rummet förläde leden

intill älfven syntes hafva berott dels därpå, att stor vikt fästes vid erhållande

af hölj or mellan slussarna, dels därpå att nya slusstrappor

måhända ansetts omöjliga att utföra mellan Åkersjö och älfven utan

intrång på den nuvarande kanalen, som naturligtvis måste tjänstgöra,

åtminstone tills den nya leden blifvit färdig, och troligen äfven därefter,

dels ock därpå att bergkanalens förstoring utan rubbning af trafiken

synts förenad med betydliga svårigheter.

Verkställd utredning hade emellertid gifvit vid handen, att en förbättrad

trafikkanal, i hufvudsak följande den nuvarande bergkanalen och

med slusstrappor mellan Åkersjö och älfven, kunde utföras utan intrång

på befintliga slussar eller i den pågående trafiken.

Å sid. 16 o. följ. i sin skrifvelse har styrelsen därefter lämnat en

jämförelse mellan kostnaderna för den af styrelsen förordade trafikkanalen

och den af öfverstlöjtnant Laurell föreslagna äfvensom mellan de båda

kanalernas trafikförmåga; och tillåter jag mig hänvisa till denna jämförelse.

Af densamma anser styrelsen framgå, att den af styrelsen tilltänkta

leden vore, då afseende fästes vid trafikförmågans förhållande till kostnaderna,

fullt jämförlig med den Laurellska, samt att den framför denna

hade flera högst betydande fördelar i andra afseenden.

Den kunde byggas och utvidgas så småningom och i mån af behof,

medan Laurells led genast måste fullständigt utföras med de mått, leden

lör framtiden skulle lå. Den medgåfve snart jsagdt obegränsad utvidgning

genom anläggning af nya slussleder från Åkersjö. Laurells led kunde

ej utan oerhörda kostnader utvidgas på samma plats. En dubbelled,

som utom öfriga fördelar erbjöde största säkerhet för afbrott i trafiken,

kunde sålunda till måttligt pris åstadkommas.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 79.

9

De olika slusslederna komme i närheten af hvarandra och af de

nuvarande, som kunde bibehållas, till dess dubblering skedde, och äfven

därefter delvis användas. Uppbörd, bevakning, belysning m. m. blefve

därigenom billigare och lättare skötta. Alla arbeten kunde utföras på

det torra och vore af natur att kunna med säkerhet beräknas till kostnaden.

Navigationen vore tryggare än i Laurells led, eftersom leden vore fullständigt

afskild från älfven på sträckan mellan ledens utgångs- och

slutpunkt och tidsutdräkten för hvarje passerande fartyg vore i regel

mindre än i Laurells led. Slutligen gjorde kanalanläggningen intet intrång

på Trollhättefallens naturskönhet.

På grund af det anförda hyste styrelsen den bestämda öfvertygelsen,

att kanalens utvidgning borde ske i ungefärlig öfverensstämmelse med

det förslag, som är med blå färg angifvet på den vid detta protokoll

fogade kartan. Vid sådant förhållande har styrelsen vid planläggning

af kraftstationen icke ansett sig böra taga någon afgörande hänsyn till

möjligheten af en farleds framdragande i älfven enligt Laurells förslag,

utan endast sökt göra anordningarna för kraftuttagningen så ändamålsenliga

som möjligt.

livad angår dessa anordningar, har styrelsen till en början framhållit,

dels att det syntes vara bestämdt, att kraftuttagningen skulle

planläggas för en vattenmängd af 250 m* i sekunden, hvilken vattenmängd

af styrelsen förordats för det fall, att de af styrelsen tillstyrkta

aftalen med Trollhättans elektriska kraftaktiebolag, ingenjören Stridsberg

och Trollhätte pappersbruksaktiebolag beträffande förvärf af deras

vattenrätt m. in. blefve godkända, hvilket äfven skett, dels ock att,

såvidt man kunde se af förslaget till Vänerns reglering, denna icke

kunde öka den för kraftuttagning tillgängliga vattenmängden med mer

än 100 in3 i sekunden.

Anläggningens hufvuddrag skulle enligt förslaget blifva följande.

En regleringsdam skulle anläggas mellan Västra Malgön och västra

älfstranden. Anläggningen af dammen kunde, säger styrelsen, icke skada

fisket, enär, enligt hvad t. f. fiskeriintendenten i mellersta distriktet, filosofie

doktorn Torsten Ekman meddelat, ingen vandringsfisk kunde taga sig

upp förbi Trollhättefallen, samt nedgången genom fallen icke syntes blifva

vanskligare än nu. Det kunde ännu icke afgöras, om det skulle löna

sig att bekosta trappor för laxens uppgång, men deras utförande försvårades

icke af kraftanläggningen. Ålyngelledare funnes redan för

ålens uppgång, och för genomsläppande till älfven af den vandringsfisk,

som medföljde vattnet i tilloppskanalen fram till isgrindarna, skulle

anordnas öppningar ned till älfven.

nih till (likså, rrot 1907. 4 Sami. 1 Afd. 54 Haft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 79.

Intaget, som skulle förläggas norr om Västra Malgön och genom

södra delen af den kronan tillhöriga Spikön, består af 5 st. 12 m. breda

öppningar mellan murade pelare, med en utanför anbringad flytande isafledare

i form af en till 90 cm. djup under vattenytan nedgående skärm.

I intagsöppningarna skulle vrakgrindar icke insättas, åtminstone ej förr

än erfarenheten visat deras behöflighet, då dylika medföra obehag vid

isskrufning, när de som här måste anbringas i det fria.

Tilloppskanalen skulle närmast intaget bildas genom vattenbäckenets

öster och norr om Västra Malgön afstängning från älfven medelst eu

bank mellan Spikön och Östra Malgöns norra udde och dess fördjupningför

erhållande af tillräcklig sektionsarea för framledande af 350 nV vatten.

Då Vänerns reglering troligen icke kan öka den för kraftuttagning tillgängliga

vattenmängden med mera än 100 in3 i sekunden, hade det

ansetts lämpligt att från början ordna denna del af afloppskanalen så,

att den kunde framföra jämväl den ökade vattenmängden, ehuruväl hinder

icke funnes att i framtiden ytterligare öka sektionsarean, om ännu

större vattenmängd kunde göras disponibel för kraftuttagning. Tilloppskanalen

fortsätter genom Östra Malgön och går söder om Kafledammen

snedt öfver Kafieströmmen mellan murar med den större sektionsarean

för 350 m“ i sekunden ända fram till östra älfstranden. Från denna

fortsätter kanalen till punkten A., i hvars närhet landsvägen ledes öfver

pa 6 m. bred bro, vid hvilken skulle anordnas en afstängning för kanalen.

Från A till B är kanalsträckningen redan fastställd genom nådigt

bref den 20 juni 1906. Från punkten B leder kanalen till en fördelningsbassäng

ofvanför kraftstationen. Nödiga broar öfver kanalen

skulle anläggas för landsvägen, som leder till Kung Oscars bro och vid

fördelningsbassängen. Från kanalens lägsta punkt i närheten af kyrkan

skulle anordnas en aftappning till älfven.

För den ytterligare vattenmängd, som efter Vänerns reglering blir

tillgänglig, skulle en andra tilloppskanal kunna anknytas vid den punkt

å östra stranden, där den för 350 in3 tilltagna kanalsektionen slutar

samt därifrån gå till bergkanalen, hvilken, om en ny rätad farled anlägges

i enlighet med det ofvan omförmälda förslaget, kan på en afsevärd

sträcka användas som tilloppskanal. Vid oljeslageriet kunde den

nya tilloppskanalen lämna bergkanalen och anknytas till den först utförda

vid en punkt strax ofvan fördelningsbassängen. Vid denna punkt

kan anordnas en andra afstängning, som erfordras om den första kanalen

skall aftappas och den andra under tiden lämna vatten till fördelningsbassängen.

Genom ett reservtillopp från eu kanal, upptagen från

bergkanalen vid Nydqvist & Holms mekaniska verkstad, kunde vid sådana

tillfällen erhållas tillräcklig vattenmängd.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 79.

11

Genom den utredning kanal- och vattenverksstyrelsen lämnat angående

lämpligaste sträckningen för en ny trafikkanal ansåge sig styrelsen

hafva fria händer vid kraftstationens förläggning och icke vara

bunden af de förutsättningar, som måst af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

läggas till grund, då det gällde att visa, att å östra stranden

funnes plats för Laurellska farleden samtidigt med tvenne kraftstationer,

som skulle förutsättas uttaga hvardera 250 m3 vatten. Kraftstationen

hade därför nu kunnat förläggas tätt invid Olidehålans strand med aflopp

från turbinerna direkt i detta bäcken genom korta sugrör. Med

detta läge följde, att turbiner och generatorer kunde anbringas på gemensamma

horisontala axlar, hvilken anordning medförde fördelarna af lättare

öfverskådlighet och tillgänglighet för skötsel och underhåll samt

större driftsäkerhet än den vertikala uppställningen.

Fördelningsbassängen, som efter denna anordning af kraftstationen

ligger högre än denna, skulle i väster begränsas af en byggnad, innehållande

vattenintag, afstängningsanordningar och isgrindar, under hvilken

de till kraftstationens turbiner ledande tuberna skulle utgå från de

under intagsbyggnadens golf anordnade kammare, som genom mellanmurar

äro afskrida eu för hvarje turbintub. Kamrarna skulle afstängas

medelst 2-delade luckor, som skulle manövreras på elektrisk ATäg. I

kamrarna innanför afstängningsluckan äro isgrindarna anordnade i en

öfre och en nedre del, hvilken senare, jom svårligen kunde rensas medelst

vanliga rakor, skulle kunna upphissas och rengöras. Särskilda

anordningar skulle dessutom vidtagas för att genom isolering af intagsbyggnadens

inre och dess uppvärmning motverka grundisens afsättning

och tilltäppande af isgrindarna. Omedelbart framför dessa skulle i

kamrarnas väggar äfvensom i byggnadens ytterväggar finnas med skjutluckor

försedda öppningar för genomsläppande af i kamrarna möjligen

inkommen fisk.

Från intagsbyggnaden skulle leda 8 större och 3 mindre tuber till

kraftstationen. De senare, som skulle hafva 1,2 m. genomskärning och

leda till magnetiseringsturbinerna, skulle till sin öfre del utföras af armerad

beton, nedlagd i utsprängda öppna berggrafvar igenfyllda med

jord, samt till nedre delen bestå af stålrör. De 8 stora tuberna skulle

utgöras af utsprängda tunnlar utfordrade med beton, som därefter skulle

beklädas med stålplåt.

Kraftstationen skulle omfatta en byggnad för turbiner, generatorer

m. m. för vattenkraftens omvandling till elektrisk energi samt en annan

särskild byggnad för transformatorer, strömbrytare, åskledare och alla

andra för den elektriska kraftens utsändande i ledningsnätet erforderliga

anordningar. Maskinenheterna skulle blifva 8, hvardera vid normaldrift

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 79.

utvecklande 7,000 kilowatt och tagande 30,7 m3 vatten i sekunden.

Magnetiseringsenheterna skulle blifva 3 och hvardera utveckla 340 kilowatt

med 1,5 m:i vattenförbrukning per sekund för hvardera. De 8 turbinerna

och generatorerna skulle med 80 % verkningsgrad hos turbinerna

och 95 % hos generatorerna, med det effektiva fallet af 30,5 meter,

gifva 80,000 turbinhästkrafter och 76,000 elektriska hästkrafter af generatorerna,

hvadan anläggningens verkningsgrad skulle blifva 76 % af

den till 100,000 hästkrafter uppgående naturkraften. Nödig reserv skulle

ligga däri, att, vid afstängning af en enhet för reparation in. in., de

öfriga 7, med minskad verkningsgrad och således större vattenåtgång

än den normala, lämna samma effektbelopp, som de 8 vid normal drift.

Kraftstationen skulle generera 3-fas växelström af 10,000 volts

spänning. För distribution intill 10 km. från Trollhättan skulle detta

volttal användas, men för ledning till aflägsnare orter skulle strömmen

upptransformeras till 50,000 volt.

Afloppskanalerna från kraftstationens turbiner skulle utsprängas i

berg och klädas närmast turbinerna med beton och järnplåt, samt avloppsförhållandena

från dessa förbättras genom bortsprängning af eu

från västra älfstranden utskjutande udde, hvarigenom vattenströmmen

från Helvetesfallet ledes mera parallelt med afloppskanalerna.

Förutom åtskilliga väganläggningar, planerings- och planteringsarbeten

måste i samband med ^kraftstationen uppföras en del husbyggnader

för beredande af tjänste- samt till viss omfattning jämväl bostadslokaler

för verkets direktör, tjänstemän och betjänte.

Kraftstationens drift och underhåll kräfde nämligen anställande af

en ny grupp tjänstemän och betjänte. För de förra måste först och

främst beredas lämpliga tjänstelokaler. För närvarande användes liufvudsakliga

delen af bottenvåningen i verkets förvaltningsbyggnad till

tjänsterum för verkställande direktören, de vid nybyggnaderna anställda

ingenjörer samt ritare, bokhållare in. in., under det kamreraren

och kassören hade sin ordinarie tjänstgöring å det 3 kilometer därifrån

belägna kanaluppbördskontoret vid Åkersberg. Lämpligare vore

naturligtvis att sistnämnda båda tjänstemän hade sin tjänstgöring i förvaltningsbyggnaden,

så att verkets administration ''blefve mera centraliserad,

men detta hade i brist på utrymme icke kunnat åstadkommas.

De nya för kraftstationen anställda tjänstemännen med

undantag för dem, som uteslutande hade med den dagliga tekniska

driften att skaffa, borde med hänsyn till förvaltningens centralisation

jämväl fa sina tjänstelokaler inom förvaltningsbyggnaden, så att hela

administrationen, så vidt möjligt där samlades. Men i sådant fall måste

den del af förvaltningsbyggnaden, som nu vore upplåten hufvudsakligast

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 79.

13

till bostad för verkställande direktören, tagas i anspråk för tjänstelokaler.

Denna del af byggnaden vore, sedan denna år 1905 fullständigt iordningsställts

och försetts med värmeledning in. in., väl ägnad för ändamålet.

Då lämpliga bostäder i orten icke stode till buds, måste på

grund af det anförda en ny bostadsbyggnad för verkställande direktören

uppföras. Vidare måste dels med anledning af bristen på tjänliga

bostäder, dels med hänsyn till att vederbörande borde bo i omedelbar

närhet till kraftstationen för att ständigt vara till hands, bostäder i

stationens grannskap uppföras för åtminstone följande personer:

1 elektroingenjör

1 assistentingenjör

3 verkmästare

3 maskinister

3 maskinistbiträden

6 instrumentvakter

3 biträden åt instrumentvakter

3 vakter vid fördelningsbassängen

1 reparatör

tjänstgöra hvardera Va dygn.

Dessutom måste uppföras bostäder för dammvakter vid Malgöns

regleringsdamm. Deras antal kunde emellertid till en början inskränkas

till två, då regleringen vid denna damm icke kräfde så kontinuerligt

öfvervakande, som vid kraftstationens intag.

Däremot syntes öfrig personal vid vattenverket såsom bokhållare,

ritare, mekaniker, smörjare, rengörare m. m. kunna, åtminstone tillsvidare,

hänvisas till att själfva anskaffa bostäder, eftersom de utan olägenhet

för driften kunde bo på längre afstånd från kraftstationen.

Ofvanstående husbyggnader vore de, som vid kraftstationens första

utbyggnad ifrågakomme. I och med stationens tillökning kräfdes måhända

ytterligare byggnader af liknande slag. Kostnaden för dessa vore

emellertid icke upptagen i nedanstående beräkning och syntes icke afsevärdt

inverka på priset per årligen producerad hästkraft, emedan personalens

aflöningsförhållanden naturligtvis bestämdes med hänsyn till

naturaförmånerna, och den minskning i hela anläggningskostnaden, som

uppstode genom uteslutande af en del husbyggnader, motvägdes genom

en motsvarande ökning af de kontanta lönebeloppen och sålunda af

driftkostnaden.

Den ökade vattenmängd af omkring 100 in3 vatten i sekunden, som

skulle kunna vinnas för kraftändamål, därest Vänern blefve reglerad,

kunde lätt tillgodogöras genom en enkel tillbyggnad af den nu föreslagna

kraftstationen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 79.

Kostnaderna

för kraftuttagningen,

då stationen

utbygges för

76,000 elektriska

hästkrafter.

Kostnaden för kr aftilltag n ingen, då stationen fullt utbyggdes med

generatorer om sammanlagdt 76,000 elektriska hästkrafter och med 5

grupper transformatorer, heräknades sålunda:

Hegleringsdamm......................................................................... 450,000:

Intag, däri inbegripet den del af tilloppskanalen, där

hastigheten vore mindre än 2,2 meter........................... 300,000:

Tilloppskanal.............................................................................. 1,648,000:

Afstängning, aftappning och broar öfver tilloppskanalen 54,000:

Fördelningsbassäng med tub intag, grindar och luckor...... 575,000:

Tuber ........................................................................................... 457,500:

Kraftstationsbyggnad................................................................. 1,37 5,000:

Maskinell utrustning................................................................... 4,710,000:

Afloppskanaler............................................................................... 75,000:

Transportanordningar ............................................................... 97,600:

Husbyggnader, vatten- och afloppsledningar........................ 331,000:

Belysning, telefon- och signalledningar............................... 15,000:

Väganläggningar och planering................................................ 75,000:

Inlösen af tomt och byggnader............................................... 100,000:

Arbetsledning och diverse kostnader c:a 10 % .................. 1,038,900:

Summa kronor 11,300,000

Denna anläggningskostnad motsvarade

185 kronor per kilowatt vid 10,000 volt och

225 » » » » 50,000 »

eller per elektrisk hästkraft 136 respektive 166 kronor.

Nyssnämnda kostnadssumma öfverstiger afsevärdt det belopp,

8,500,000 kronor, som af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i dess

underdåniga skrifvelse den 20 december 1904 beräknats för anläggning

af en kraftstation på östra stranden under förutsättning, att den Laurellska

kanalleden till en början icke komme till utförande. Trollhättestyrelsen

har därför sökt klargöra orsakerna till denna skillnad och i sådant

hänseende först och främst påpekat, att under de senaste två åren

gjort sig gällande en betydande ökning i pris på arbetskraft och materialier,

och att stegringen på dessa områden sannolikt icke upphört.

Vidare vore styrelsens kostnadsberäkningar fotade på ingående undersökningar

och massberäkningar och på detaljerade uppgifter från sakkunniga

inom det elektriska och turbinbyggnadsfacket, under det vägoch

vattenbyggnadsstyrelsens beräkningar naturligtvis varit af mera

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 79.

15

summarisk natur och endast afsett och äfven väl tjänat till åstadkommande

af en jämförelse mellan olika förslag till kraftuttagningens

anordnande. Dessa allmänna orsaker inverkade i stort sedt på alla poster.

Men därutöfver gåfve sig ökningen särskildt till känna för vissa bestämda

delar af anläggningen såsom tilloppskanalen och kraftstationen med dess

fördelningsbassäng, intag m. m. Beträffande tilloppskanalen hade densamma

fått en sektionsarea, som vore omkring 15 % större än den af

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen skisserade. För motsvarande ökning

i anläggningskostnaden erhölles emellertid vederlag genom mindre motstånd

och därmed ökadt kraftbelopp. Vidare hade styrelsen ansett det

oundgängligt att bekläda det betongmurverk, som till en afsevärd utsträckning

befunnits nödigt i tilloppskanalen, med ett slitskikt af granit,

hvilken anordning medförde en ganska afsevärd kostnad. Slutligen

vore rörande denna kanal att erinra, att densamma till följd af kraftstationens

förläggande vid Olidehålan fått en större längd än i väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens förslag, hvilket måste tagas i betraktande vid

en direkt jämförelse mellan motsvarande belopp i de båda kostnadsberäkningarna.

Den ojämförligt största ökningen i kostnad komme på kraftstationen

med fördelningsbassäng, intag m. m. Skillnaden vore här ej mindre

än 2,070,000 kronor. Den berodde i hufvudsak dels därpå, att enligt styrelsens

förslag genererades minst 8,000 hästkrafter mer än af väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen i dess förslag preliminärt angifvits, dels att de

elektriska sakkunniga förordat ett synnerligen fullständigt och förstklassigt

system för energins fördelning och transformering, och att detta

kräfde en särskild byggnad, som ensamt för sig utan elektrisk utrustning

kostade ej mindre än 750,000 kronor. Någon motsvarande byggnad

funnes ej i föregående förslag upptagen. Själfva den elektriska

utrustningens ökade kostnad kunde uppskattas till omkring 1,000,000

kronor.

Toges vidare hänsyn till den omsorgsfullt utarbetade anordningen

af intag med grindar och luckor och till den allmänna prisstegringen,

vore skillnaden lätt förklarad.

Till sist har styrelsen påpekat, att det nu uppgjorda kostnadsförslaget

upptoge afsevärda belopp för transportanordningar och husbyggnader,

hvilka icke förut behöft medtagas, då det endast gällde jämförelser

mellan olika lägen.

I afseende på normerna för prisens beräkning, hade styrelsen vid

uppgörande af kostnadsförslaget låtit sig angeläget vara att icke upp
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 79.

gifva en för låg kostnad för att icke riskera att sedermera behöfva inkomma

med framställning om sådana tillägg i anslaget, till hvilkas behöflighet

styrelsen kunde anses hafva haft tillfälle och förpliktelse att

taga hänsyn.

Trots den jämförelsevis höga slutsumman å kostnaderna för kraftuttagningen,

hölle sig dock anläggningskostnaden per energi-enhet inom

synnerligen måttliga gränser och afveke till följd af den ökade mängden

tillgänglig energi icke från väg- och vattenbyggnadsstyrelsens preliminära

beräkning i större mån, än som motiverades af skillnaden mellan ett

skisseradt och ett fullt utarbetadt förslag.

Emellertid borde, menar styrelsen, kraftstationen icke omedelbart

utbyggas för hela kraftbeloppet, enär motsvarande afsättning icke i

den närmaste framtiden kunde förväntas. Regleringsdammen, intag från

älfven, tilloppskanal, fördelningsbassäng med flera anläggningar, som

icke kunde utvidgas eller förstoras, i den mån afsättningen ökades, måste

af naturliga skäl genast utföras på föreslaget sätt. Däremot borde stationsbyggnad,

maskiner, transformatorer, instrumentering, tuber, öfverbyggnaden

öfver tubintagen samt grindar, luckor m. m. endast utföras i

samma mån, förbrukningen sådant kräfde.

Styrelsen har beräknat, att under den närmaste tiden skulle kuuna

från Trollhättans kraftstation afsättas till

Göteborg med omnejd........................................................ 10,000 hästkrafter

Trollhättan med omnejd..................................................... 6,000 ))

öfriga orter............................................................................ 10,000 »

Summa 26,000 hästkrafter.

Härvid vore, fortsätter styrelsen, ingen hänsyn tagen till statsbanornas

elektriska drift, för hvars genomförande från Trollhättan skulle

behöfva tagas upp till 20,000 hästkrafter, ej heller till enskilda banors

eventuella behof eller till den förbrukning, som ett industriellt uppsving

och den elektriska energins vidsträckta användning i landtbrukets

tjänst kunde åstadkomma. Styrelsen vore emellertid af den

åsikt, att dessä senare faktorer komme att inom en snar framtid medföra

en högst väsentlig stegring i verkets afsättning utöfver den ofvan beräknade.

Stvrelsen anser därför, att den nya kraftstationen redan från

början borde utbyggas för leverans af normalt 28,500 hästkrafter.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 79.

17

Kostnaden För en kraftstation om normalt 28,500 elektriska hästkrafter

med 4 grupper transformatorer beräknades sålunda:

Regleringsdamm............................................................................

Tilloppskanal .................................................................................

och broar öfver tillopp skanalen

tubintag, grindar och luckor.....

Kraftstationsbyggnad.................................................................

Maskinell utrustning .........................................................

Afloppskanaler............................................................................

Transportanordningar....................................................................

Husbyggnader, vatten- och afloppsledningar......................

Belysning, telefon- och signalanordningar............................

Väganläggningar och planering .............................................

Inlösen af tomt och husbyggnader.......................................

Arbetsledning m. m. c:a 10 %................................................

Afstängning, aftappning

Fördelningsbassäng med

Tuber...................................

450.000

300.000

1.646.000

54.000

467,600

321,500

906.000

2.913.000

60.000

97,600

331.000

15.000

75.000

100.000

763,300

Summa kronor 8,500,000.

Denna anläggningskostnad motsvarade 410 kronor per kilowatt tillgänglig

effekt vid 50,000 volt eller 298 kronor per elektrisk hästkraft.

Dessa siffror gåfve dock en alltför ogynnsam framställning om priset

per energi-enhet. Det måste nämligen ihågkommas, att till följd af

maskinenheternas storlek den fjärde enheten, som skulle utgöra reserv

vid första utbyggnaden motsvarade ej mindre än Vs af sammanlagda effekten

hos de enheter, hvilka afsåges för normal drift, och att sålunda på

detta utvecklingsstadium reserven medförde en jämförelsevis betydlig kostnad.

Vidare vore att märka, att ur tre enheter kunde, om ock med något

minskad verkningsgrad hos maskinerna, det vill säga med något

ökad vattenförbrukning — hvilken emellertid i detta fall ej spelade någon

roll — utan olägenhet uttagas ända till 34,000 hästkrafter mot normalt

28,500. Räknades med förstnämnda siffra, blefve anläggningskostnaden

per hästkraft naturligtvis i afsevärd mån mindre än ofvan angifvits.

Anläggningskostnaden vore emellertid i hvilket fall som helst ej större än

att kronan snart nog skulle kunna skörda en betydande vinst på företaget

och ändock försälja energin till pris, hvilka kundo framkalla och

befordra den industrins uppblomstring, man i dessa landsdelar väntade

blifva en följd af Trollhättefallens utnyttjande. Det behöfde knap71

i It. till Riktd. Prot. 1907. 4 Sand. 1 Afd. 54 Haft. 3

Kostnaderna

för kraftuttag’

ningen, då

stationen utbygges

för

28.500 elektriska

hästkrafter.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 79.

past påpekas, att med stigande afsättning själfkostnaden per hästkraft

folie och vinsten vid samma prissättning ökades.

Den tid, som kräfdes för den till omedelbart utförande föreslagna

anläggningens färdigställande, beräknades till något mer än tre år. Då

arbetena igångsatts under sommaren 1906, kunde de sålunda väntas

blifva färdiga hösten 1909. Detta dock under uttrycklig förutsättning,

att strejk, lockout eller annan force majeure icke hindrade arbetenas oafbrutna

gång.

Med stöd af det anförda har styrelsen i underdånighet hemställt,

det Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen dels besluta, att den till

anläggning bestämda kraftstationen vid Trollhättan finge anordnas i

hufvudsaklig öfverensstämmelse med styrelsens öfverlämnade förslag,

dels ock till dess utbyggnad för en leveransförmåga af 28,500 respektive

34,000 hästkrafter utöfver af 1906 års Riksdag beviljade 750,000

kronor anvisa ett belopp af 7,750,000 kronor, af hvilka

för år 1907 erfordrades omkring 2,000,000

» » 1908 » » 3,000,000 och

» » 1909 » » 2,750,000 kronor.»

Vidare meddelas i statsrådsprotokollet, att kommerskollegium till

Kungl. Maj:t afgifvit infordradt utlåtande i ärendet och därvid öfverlämnat

ett af samtliga inspektörer öfver elektriska anläggningar för belysning

eller arbetsöfverföring afgifvet yttrande äfvensom såsom eget utlåtande

beträffande utförandet af den ifrågavarande elektriska anläggningen åberopat

hvad i yttrandet i afseende därå anförts.

Med afseende å innehållet af inspektörernas berörda yttrande tillåter

sig utskottet att hänvisa till sid. 19—22 i statsrådsprotokollet och får

här endast meddela, att inspektörerna tillstyrkt bifall till den af styrelsen

för Trollhätte kanal- och vattenverk gjorda framställningen att få utföra

den ifrågavarande elektriska anläggningen i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med det framlagda förslaget och att begärda medel härför ställdes

till dess förfogande, dock med skyldighet för styrelsen att snarast möjligt

till Kungl. Maj: t ingifva fullständig utredning angående anläggningens

hnfvudsakliga delar samt att iakttaga hvad Kungl. Magt med

anledning däraf kunde finna skäligt föreskrifva.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som jämväl i ärendet afgifvit

infordradt utlåtande, hvithet återfinnes å sid. 22—28 i statsrådsprotokollet,

har i detta utlåtande förordat bifall till kanal- och vattenbyggnadsstyrelsens

framställning, likvisst med hemställan därjämte om den

ändring i den ingifna arbetsplanen, att fördelningsbassängen och vatten
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 79.

19

tuberna mellan denna och kraftstationen utfördes i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med ett af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uppgjordt, i

utlåtandet närmare omförmäldt förslag.

För egen del har departementschefen i denna fråga yttrat följande:

»Uti sin underdåniga skrifvelse har styrelsen för Trollhätte kanal- DeP«rtemenuoch

vattenverk till en början berört frågan om lämpligaste sättet att yttrande,

ombygga trafikkanalen. De skäl, som styrelsen därvid anfört för den

af styrelsen förordade sträckningen, synas mig afgörande, och då jämväl

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i sitt nu afgifna utlåtande förordat

samma sträckning, lärer man kunna utgå från, att den nya trafikkanalen

icke kommer att förläggas tätt invid fallen såsom öfverstlöjtnant Laurell

föreslagit. Vid kraftkanalens anordnande torde alltså ingen hänsyn

behöfva tagas till dess korsning med trafikkanalen utan kraftkanalen

kunna anläggas på det sätt, som för vattnets framledande till kraftstationen

är fördelaktigast.

Hvad angår kraftuttagningen, så är genom 1906 års riksdags beslut

bestämdt, att en kraftstation för tillgodogörande af den staten tillhöriga

vattenkraften i Trollhätte strömmar skall byggas och att anläggningen

skall äga rum på östra stranden. Själfva hufvudfrågan är alltså redan

afgjord, men då man icke medhann att i dess helhet utarbeta planen

rörande kraftstationens anordnande så tidigt, att den kunde föreläggas

1906 års Riksdag, måste Kung!. Maj:t år 1906 inskränka sig till att af

Riksdagen begära anslag till påbörjande al en del af kraftkanalen.

Styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk har nu till Kungl.

Maj:t inkommit med fullständig plan för anläggningen, och lärer alltså

böra af Riksdagen begäras anslag till kraftanläggningens fortsättande

och fullbordande.

Anläggningen är afsedd att, sedan den fullt utbyggts, ur Irollhättefallen

uttaga eu vattenmängd af 250 kubikmeter i sekunden. Då

den tillgängliga effektiva fallhöjden är 30,5 meter, motsvarar berörda

vattenmängd en naturkraft af 100,000 hästkrafter. Vid tillgodogörandet

af denna naturkraft återstår efter afdrag af förlust i kraftstationens turbiner

och elektriska generatorer, uppgående till 24 procent, 76,000

hästkrafter i form af elektrisk energi.

Kostnaden för anläggningen, då stationen tillit utbygges för 76,000

elektriska hästkrafter, har af styrelsen beräknats till 11,300,000 kronor.

På grund af gjorda utredningar om möjlighet till försäljning åt

kraft har styrelsen emellertid föreslagit, att kraftstationen till en början

endast skall utbyggas för leverans af normalt 28,500 hästkrafter, hvilken

effekt dock genom något ökad vattenförbrukning kan uppdrifvas till

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 79.

34.000 hästkrafter. Anläggningskostnaden för utbyggnad af kraftstationen

i berörda omfattning har beräknats till 8,500,000 kronor.

Kraftstationens fullständiga utbyggande skulle alltså kosta endast

2.800.000 kronor mer än den anläggning, som styrelsen nu föreslagit

till utförande. Då skillnaden är så jämförelsevis liten, kan det ifrågasättas,

att, istället för att i början låta en del vatten utan nytta rinna

bort, kraftstationen genast skulle fullt utbyggas och en del kraft till

pris motsvarande ungefär statens själfkostnad afyttras till kemiska industrier,

som för att bära sig behöfva mycket billig elektrisk kraft. Särskilt

har förslag framställts, att kraft skulle till pris af omkring 15

kronor hästkraften försäljas för att på elektrisk väg framställa kväfve

ur luften. Kraft kan emellertid icke borttinga till sådana kemiska

industrier endast för ett tiotal år, utan för att de skola komma till stånd

fordras, att staten genom kontrakt förbinder sig att under en lång följd

af år till dem för mycket lågt pris leverera elektrisk energi. Detta

lärer emellertid i förevarande fall hvarken vara för staten ekonomiskt

fördelaktigt eller nödvändigt för den kemiska industrin.

Trollhättefallen äro ju belägna i närheten af rika och tätt befolkade

trakter af landet, och Trollhättan med dess utmärkta kommunikationer

har alla förutsättningar att blifva ett industrisamhälle af betydande omfattning.

Det är därför att antaga, att hela det kraftbelopp, som staten

kan uttaga ur fallen, inom en ej aflägsen framtid kan finna afnämare

till normala pris. För att erhålla största möjliga inkomst ur Trollhättefallen

synes det fördenskull vara mest ändamålsenligt att, såsom

styrelsen föreslagit, regleringsdammen och tilloppskanalen in. m. genast

från början anordnas för hela kraftuttagningen, men att de delar af anläggningen,

hvilka kunna, utan att kostnaden därigenom ökas, successivt verkställas,

endast fullbordas i den man kraft kan borttingas. Däremot synes

man allvarligt böra taga under öfvervägande det af inspektörerna öfver

elektriska anläggningar för belysning eller arbetsöfverföring väckta förslaget

att under några år på särdeles billiga villkor försälja kraft till

industriella verk, hvilka nu hafva ånganläggningar, och som icke anse

sig kunna öfvergå till elektrisk drift på grund af de afsevärda kostnader,

som anskaffandet af elektriska maskiner medföra. På sätt inspektörerna

framhållit, skulle det från nationalekonomisk synpunkt vara en

fördel, om dessa kostnader kunde utan förlust för staten betalas genom

utnyttjande af vatten, som eljest icke skulle komma till användning.

Hvad angår den kemiska industrin, torde elektrisk kraft kunna af

staten på billiga villkor lämnas till densamma från vattenfall, som

icke hafva så fördelaktigt läge som Trollhättan.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 79.

21

I fråga om de tekniska anordningarna hafva såväl inspektörerna som

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen gifvit sitt erkännande åt den af styrelsen

för Trollhätte kanal- och vattenverk framlagda planen för kraftuttagningen.

Endast beträffande några smärre detaljer hafva anmärkningar

framställts.

Något beslut af Kung!. Maj:t rörande dessa anmärkningar synes icke

för närvarande böra ifrågakomma, utan styrelsen endast anbefallas att

taga den hänsyn till de gjorda erinringarna, hvartill en grundlig pröfning

kan gifva anledning. Då styrelsen förutom den sakkunskap som

inom densamma finnes, förfogar öfver biträden, som äro särskild! förfarna

såväl inom väg- och vattenbyggnadsfacket som på det elektriska

området, torde man utan fara kunna öfverlämna åt styrelsen att afgöra

hithörande frågor.

De elektriska inspektörerna hafva särskild! ifrågasatt vissa inskränkningar

beträffande de tilltänkta kopplingsanordningarna, samt att ett

tillämnadt ackumulatorbatteri antingen skulle ur planen utgå eller ersättas

med billigare anordningar. En del besparingar skulle därigenom

vinnas, och torde därför noggrann! böra tagas i öfvervägande, om de af

inspektörerna antydda förenklingarna kunna vidtagas, utan att anläggningen

därigenom försämras. Enär fullständig utredning härom icke

nu hunnit ske, samt besparingarna icke skulle i någon högre grad inverka

på kostnaderna i deras helhet, anser jag mig dock icke böra föreslå

någon minskning i det anslag, som styrelsen hemställt skola af Riksdagen

äskas.

Jag förutsätter gifvetvis, att vid anläggningarnas utförande noga

tillses, att inga onödiga och kostbara utsmyckningar nedläggas på dessa

för rent praktiska behof afsedda byggnader, utan att afl den sparsamhet,

som med behörigt tillgodoseende af ändamålsenligheten kan iakttagas,

också varder iakttagen.

Då anläggningen är ett produktivt företag, synas lånemedel böra

för densamma anlitas. Det skulle kunna ifrågasättas, att, såsom äger

rum beträffande den af riksgäldskontoret erlagda köpeskillingen för Nya

Trollhätte kanalbolags egendom, ränta efter viss procent skulle af kanaloch

vattenverket till riksgäldskontoret betalas å de medel, som nu af

Riksdagen äskas, och å de belopp, som af föregående års Riksdag beviljats

till påbörjande af kraftkanalen och inköp af vissa fastigheter och vattenrätt

in. in. ökadt arbete skulle emellertid därigenom förorsakas såväl

riksgäldskontoret som kanal- och vattenverket, hvilket skulle först till

riksgäldskontoret inleverera viss ränta och sedan den återstående

vinsten till statskontoret. Enklast synes därför vara att, såsom äger

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 79.

Kostnaderna

för den föregående

utredningen

rörande

anläggningen

m. in.

ruin, då Riksdagen beviljar medel till järnvägsanläggningar, ingen ränta

betalas till riksgäldskontoret, utan hela behållningen inlevereras till statskontoret.

Detta förfaringssätt hindrar naturligtvis icke, att ett sådant

bokföringssätt tillämpas, att affärens verkliga ställning kan bedömas, och

att företaget i öfrigt ordnas efter samma principer, som nu för tiden

tillämpas vid större affärsföretag.

För att erhålla ledning för bedömande af företagets räntabilitet

har från styrelsen infordrats utredning härom. Af denna utredning

framgår, att, om 3,9 procent ränta beräknas å statens till 11,000,000

kronor upptagna kostnader för den nu ifrågasatta anläggningen samt

för förvärf af mark och vattenrätt (8,500,000 kronor för själfva anläggningen

och 2,500,000 kronor för redan inköpt mark m. in.), äfvensom

årliga afskrifningar göras af 3 procent å byggnader in. in. och 8 procent

å maskiner och dylikt samt dessutom afräknas utgifter för personal

och administration, oljor och förbrukningsartiklar in. m., statens

själfkostnad för elektrisk hästkraft blifver efter första utbyggnaden 31

kronor om året. Denna beräkning är gjord under förutsättning att

strömmen har den spänning af 10,000 volt, som alstras direkt af generatorerna.

Därest en del af strömmen för afsättning på längre bort belägna

platser, såsom styrelsen föreslagit, upptransformeras till 50,000 volt,

blifver statens själfkostnad vid första utbyggnaden för den sålunda upptransformerade

strömmen 35 kronor 45 öre för elektrisk hästkraft.

Statens årliga själfkostnad för hästkraft efter kraftstationens fullständiga

utbyggnad har beräknats till 1(5 kronor 90 öre vid ström al''

10,000 volts spänning och till 20 kronor 45 öre vid ström af 50,000

volts spänning.

Af den lämnade utredningen framgår, att statens själfkostnad blifver

jämväl vid den mindre ekonomiskt fördelaktiga första utbyggnaden

ganska låg. Äfven om staten för att uppmuntra den inhemska industrin

bestämmer priset å elektrisk kraft lägre än som i allmänhet betingas af

enskilda personer och bolag, bör staten därför kunna erhålla åtskilligt

mer än själfkostnaden. Ifrågavarande anläggning bör alltså, framför

allt efter kraftstationens fullständiga utbyggnad, för staten blifva en

synnerligen god affär.

I sammanhang med begäran om medel till fortsättande och fullbordande

af kraftstationsanläggningen torde äfven hos Riksdagen böra

äskas ersättning för de kostnader, som den föregående utredningen rörande

anläggningen föranledt, äfvensom för hvad som af kronan måst

utgifvas för två rättegångar rörande vattenrätt in. m. vid Trollhättan.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 79.

23

På sätt förut omförmälts, har Kungl. Maj:t anbefallt statskontoret

att för bestridande af kostnaderna för utredningen förskjuta tillhopa

61,000 kronor. Uti detta belopp ingår särskild ersättning till verkställande

direktören med 500 kronor i månaden för arbetet med utredningen

under tiden från och med den 1 juli 1905 till och med den 31

december 1906. Hvad angår denna godtgörelse yttrade den kommitté,

som af Kungl. Maj:t den 17 juni 1904 tillsattes för att afgifva förslagtill

bestämmelser rörande förvaltningen af Trollhätte kanalverk jämte

tillhörande egendom, att kommitténs förslag ifråga om öfverdirektörens

aflöningsförmåner, eller 10,000 kronor i arfvode och viss tantiem å nettobehållningen

af kanalverkets rörelse, vore grundadt på den förutsättning,

att öfverdirektören redan från början af sin tjänstgöring såsom öfverdirektör

erhölle ett särskildt arfvode för befattning med anläggningen

af en elektrisk kraftstation vid Trollhättan; och ville kommittén framhålla

att, med hänsyn till det maktpåliggande arbete, som i sådant afseende

komme att blifva åt honom uppdraget, detta arfvode lämpligen

syntes kunna bestämmas till ett årligt belopp af 6,000 kronor.

Vid ärendets behandling i Riksdagen bifölls Kungl. Maj:ts förslagtill

aflöningsstat med den ändring, att benämningen öfverdirektör utbyttes

mot verkställande direktör, och att det fasta arfvodet för honom bestämdes

till 7,000 kronor i stället för föreslagna 10,000 kronor. Denna ändring

skedde i öfverensstämmelse med den reservation, som i statsutskottet

afgifvits mot utskottets tillstyrkan af Kungl. Maj:ts förslag uti ifrågavarande

punkt. Såväl i nämnda reservation som af talare, hvilka under

riksdagsdebatten förordade reservationen, framhölls emellertid såsom ett

motiv för nyssnämnda nedsättning af verkställande direktörens löneförmåner

den omständigheten, att han skulle erhålla ett särskildt arfvode

för bestyret med kraftstationen. Flera talare hänvisade därvid till det

belopp, som kommittén föreslagit för det särskilda arfvodet.

Uti underdånig skrifvelse den 2 februari 1907 har nu statskontoret

till ersättning anmält berörda förskott.

Därjämte har styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk uti underdånig

skrifvelse den 21 januari 1907 meddelat, att kostnaderna för

utredningen något öfverstigit den beräknade summan af 61,000 kronor,

i det de uppgått till 65,438 kronor 17 öre.

Skillnaden berodde, framhåller styrelsen, dels på eu ökning i resekostnaderna,

föranledda af utländska resor, hvilka behof! företagas i

större utsträckning'' än från början afsetts, dels ock hufvudsakligen därpå

att utredningen af de elektriska och maskinella spörsmålen tagit eu betydligt

större omfattning, än som ursprungligen var att förutse.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N-.o 79.

Det hade nämligen under arbetets gång ansetts (hiskligt att uppgörande

af program för den elektriska utrustningen anförtroddes åt en

fyramannanämnd af framstående fackmän, på det att denna för hela

landet så viktiga fråga blefve så allsidigt som möjligt utredd. Denna

nämnd hade åter begärt att få tillkalla ytterligare sakkunniga i vissa

speciella frågor. I afseende på turbinernas konstruktion hade styrelsen

måst anlita äfven utländsk sakkunskap, enär tillräcklig erfarenhet om

de storrå enheter, som i detta fall ansåges fördelaktiga, ej stode till

buds inom landet.

Kostnaderna vore i allt fall synnerligen måttliga för ett så betydande

arbete och motsvarades mer än väl af utredningens omsorgsfulla och

sakkunniga beskaffenhet.

Vidare har statskontoret anhållit om ersättning för följande af statskontoret

utbetalade förskott, nämligen:

godtgörelse enligt nådiga brefvet den ;30 december 1905 till kronofogden

T. von Schéele i egenskap af kronoombud i mål mellan kronan,

å ena, samt Nya Trollhätte kanalbolag, å andra sidan kronor 101: 40

enligt nådiga brefvet den 27 april 1906 till vice häradshöfdingen

Ernst Hagelin utbetalad ersättning

för utförande af kronans talan i två rättegångar

angående bättre rätt till vissa områden af Malgön

och af Önan i Göta älf vid Trollhättan.................... »

samt godtgörelse enligt nådiga brefvet den 27 april

1906 till professorn C. J. Magnell för tekniskt biträde

åt kronans ombud i sistberörda två rätte
-

7,156: 41

gangar.

1,870: -.

Därjämte har Kuugl. Maj:t genom nådigt bref den 1 februari 1907

anbefallt statskontoret att förskottsvis utbetala till professorn C. J. Magnell

1,925 kronor såsom ytterligare ersättning för af honom verkställda utredningar

och lämnadt biträde åt kronans ombud i mål mot Trollhättans

elektriska kraftaktiebolag om bättre rätt till viss del af den i Göta älf

vid Trollhättan belägna ön Önan och vatten härintill. Genom samma

nådiga bref har Kungl. Maj:t vidare anbefallt statskontoret att förskottsvis

godtgöra Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Ålfsborgs län

ett belopp af 790 kronor, som af Kungl. Maj:ts befallningshafvande utbetalats

för kostnader i berörda rättegång och en rättegång mot ingenjören

Ernst Stridsberg.

Slutligen har Kungl. Maj:t den 22 mars 1907 anbefallt statskontoret

att förskottsvis till vice häradshöfdingen Ernst Hagelin utbetala ett

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:0 79.

25

belopp af 3,605 kronor 70 öre, utgörande återstående oguldna kostnader

samt ombudsmannaarfvode i omförmälda mål mot Trollhättans elektriska

kraftaktiebolag.

Samtliga förenämnda utgifter, tillhopa 80,886 kronor 68 öre, stå i

samband med statens tillgodogörande af vattenkraften i Trollhätte strömmar

och lära därför liksom kostnaderna för själfva kraftanläggningen

böra bestridas med lånemedel.

Med iakttagande af grundsatsen om anslags bestämmande till jämt

tal af kronor torde af Riksdagen för ändamålet böra äskas ett belopp

af 80,887 kronor.»

På grund af den utredning, som till statsrådsprotokollet i detta

ärende lämnats, får statsutskottet, som icke haft något att erinra mot

de förslag, Kungl. Maj:t i propositionen framställt, hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, må

1) för anläggning af en kraftstation för tillgodogörande

af den staten tillhöriga vattenkraften i Trollhätte

strömmar med mera samt fortsättande och fullbordande

af den för kraftstationen erforderliga kraftkanalen,

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med af

styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk framlagdt

förslag, anvisa ett belopp af 7,750,000 kronor;

2) för godtgörelse af kostnaderna för utredningen

rörande kraftstationens anläggning och för två rättegångar

rörande vattenrätt m. in. vid Trollhättan anvisa

ett belopp af 80,887 kronor; samt

3) bemyndiga riksgäldskontoret att af dessa

medel på rekvisition tillhandahålla Kungl. Maj:t under

år 1907 2,080,887 kronor och under år 1908 3,000,000

kronor.

Stockholm den 16 april 1907.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

Bill. till Riksd. Prof. 1907. 4 Rami. 1 Afd. 54 Iläft.

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1907:85 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till fortsättande och fullbordande af en kraftstationsanläggning vid Trollhät a1 i texten
  2. Rskr. 1907:86 Skrifvelse till fullmäktige i-riksgäldskontoret, angående anslag till fortsättande och fullbordande af en kraftstationsanläggning vid Trollhättan m. m. a1 i texten