Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

1907-04-24 · 502 sidor, varav 483 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 483 av 502 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1907:9, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

1

N:o 9.

Ank. till Kifesd. kansli den 13 maj 1907, kl. 10 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens

åttonde hufvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

(2:a U. A.)

Ordinarie anslag.

Ecklesiastikdepartementets afdelning af Kungl. Majrts kansli.

l:o) I en inom Första Kammaren väckt, till statsutskottet öfverlämnad

motion (n:o 7) har friherre N. A. H. Palmstierna hemställt, att Riksdagen

måtte för sin del besluta, att hvar och en af de 8 expeditionscheferna uti

statsdepartementen skulle erhålla uti arfvode 9,600 kronor, hvaraf 3,000

kronor skulle betraktas som tjänstgöringspengar, samt att vederbörande

departements ordinarie anslag måtte ökas med därför erforderligt belopp.

Utskottet, som till behandling förehaft berörda motion i hvad den

afser löneförhöjning åt expeditionschefen i ecklesiastikdepartementet, får

med hänvisning till hvad utskottet under punkt 2:o) i sitt den 22 sistlidne

februari afgift i utlåtande angående regleringen af utgifterna under riksstatens

andra hufvudtitel anfört beträffande samma motion i hvad den

afsåge löneförhöjning åt expeditionschefen i justitiedepartementet, hemställa,

Bih. till Rikad. Prot. 1901. 4 Sami. 1 Afd. 9 Höft. (N:o 9.)

Ang. ifrågasatt

löneförhnjuing

åt

expeditionschefen.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Förändrad användning

af

ett anslag.

[!•*]

Höjning af

anslaget till

amanuenser

m. m.

[2.]

att friherre Palmstiernas förenäinnda motion, i hvad

den afser löneförbättring åt expeditionschefen i ecklesiastikdepartementet,

icke må af Riksdagen bifallas.

2:o) I den till Riksdagen den 14 januari 1907 aflåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behof har Kung! Maj:t i punkten 1

under åttonde hufvudtiteln föreslagit Riksdagen medgifva, att det under

ecklesiastikdepartementets afdelning af Kungl. Majrts kansli uppförda anslag

å 500 kronor till arfvode åt den kanslisekreterare, som af Kungl. Maj:t

förordnades att på eget ansvar till föredragning bereda vissa ärenden, som

skulle föreläggas Riksdagen, finge från och med år 1908 tills vidare, så

länge å extra stat beviljades medel för beredande af arfvode åt en extra

byråchef inom ecklesiastikdepartementet och i följd häraf nämnda anslag

å 500 kronor icke vore erforderligt för det med detsamma afsedda ändamål,

användas till bestridande af en del af detta arfvode.

Utredningen i detta ärende innefattas å sid. 2—4 af det statsverkspropositionen

bifogade statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den

12 januari 1907.

Utskottet, som under punkt 28 här nedan tillstyrker beviljande af anslag

till arfvode åt en extra byråchef inom ecklesiastikdepartementet, hemställer,

att Riksdagen må medgifva, att det under ecklesiastikdepartementets

afdelning af Kungl. Maj:ts kansli

uppförda anslag å 500 kronor till arfvode åt den kanslisekreterare,

som af Kungl. Maj:t förordnas att på eget

ansvar till föredragning bereda vissa ärenden, som skola

förelaggas Riksdagen, må från och med år 1908 tills

vidare, så länge å extra stat beviljas medel för beredande

af arfvode åt en extra byråchef inom ecklesiastikdepartementet

och i följd häraf nämnda anslag å 500

kronor icke är erforderligt för det med detsamma afsedda

ändamål, användas till bestridande af en del af

detta arfvode.

3:o) Vidare har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att höja det till

departementschefens förfogande ställda anslaget för amanuenser, vikariatsersättnintr,

renskrifning in. m. från dess nuvarande belopp, 19,700 kronor,

till 26,500 kronor, eller med 6,800 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 5—8 i statsrådsprotokollet.

* Angifver punkt i den kungl. propositionen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

3

Utskottet har ej funnit något att erinra mot den begärda anslagshöjningen,

som afser beredande af möjlighet till anställande af ytterligare

en amanuens med arfvode af 1,500 kronor på hvar och en af departementets

fyra byråer samt eu extra vaktmästare med arfvode af 800 kr;

hvadan utskottet hemställer,

att Riksdagen må höja det till departementschefens

förfogande ställda anslaget för amanuenser, vikariatsersättning,

renskrifning m. in. från dess nuvarande belopp

19,700 kronor till 26,500 kronor, eller med 6,800

kronor.

Vid bifall härtill kommer anslaget till ecklesiastikdepartementets afdelning

af Kungl. Maj:ts kansli, nu 80,600 kronor, att höjas till 87,400

kronor.

Riks- och landsarkiven.

4:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen medgifva, att i staten för ™ugg^

landsarkivet i Uppsala må vid uppgiften om vaktmästarens aflöningsför- landsarkivet

måner införas följande anmärkning: »om vaktmästaren i sådan egenskap * Uppsala,

åtnjuter fri bostad, skall, så länge denna förmån kvarstår, den kontanta [4.]

lönen minskas med 150 kronor.»

På grund af hvad till statsrådsprotokollet i detta ärende, sid. 8—11,

anförts, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må medgifva, att i staten för landsarkivet

i Uppsala må vid uppgiften om vaktmästarens

aflöningsförmåner införas följande anmärkning:

»Om vaktmästaren i sådan egenskap åtnjuter fri bostad,

skall, så länge denna förmån kvarstår, den kontanta lönen

minskas med 150 kronor.»

Universiteten.

5:o) Under punkterna 4—15 har Kungl. Maj:t vidare föreslagit Riks
dagen

Kungl. Majits

att på ordinarie stat bevilja dels till upprättande af en ordinarie professur

i pedagogik vid universitetet i Uppsala 6,000 kronor, däraf 4,000nya stater för

kronor såsom lön och 2,000 kronor såsom tjänstgöringspenningar, dels

till upprättande af eu ordinarie professur i pedagogik vid universitetet i Lund.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Lund 6,000 kronor, däraf 4,000 kronor, såsom lön och 2,000 kronor såsom

tjänstgöringspenningar, med rätt för blifvande innehafvare af dessa professurer

till ålderstillägg och pension i enlighet med hvad därom för de

ordinarie professorerna vid universiteten, med vissa särskilda undantag,

är stadgadt;

att — med uteslutande af det nu för universitetet i Uppsala uppförda

anslaget å 2,500 kronor till underhåll å Uppsala akademiska lasarett

af fattiga sjuka från ort utom Uppsala län — för sjukvård å det akademiska

sjukhuset i Uppsala åt fattiga eller mindre bemedlade sjuka från

ort utom Uppsala län å ordinarie stat för nämnda universitet uppföra ett

belopp af 5,000 kronor; hvarigenom skulle komma att orsakas en anslagsökning

af 2,500 kronor;

att för höjande af det nu till materiell för botaniska trädgården vid

universitetet i Uppsala utgående anslaget af 6,000 kronor på ordinarie

stat bevilja ett belopp af 1,000 kronor;

att medgifva, att vaktmästaren och preparatorn vid mineralogiskgeologiska

institutionen vid universitetet i Uppsala A. R. Andersson må

äga att från och med den 1 januari 1908 åtnjuta ett personligt ålderstillägg

å 500 kronor, att utgå från det under riksstatens åttonde hufvudtitel

uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg;

att för bestridande af kostnaden för elektrisk belysning m. in. inom

Uppsala universitets bibliotek på ordinarie stat bevilja ett anslag af 1,200

kronor;

att såsom ersättning till extra ordinarie tjänstemän och vaktmästare

vid Uppsala universitets bibliotek för eftermiddagstjänstgöring på ordinarie

stat anvisa ett anslag af 3,000 kronor;

att höja det till Uppsala universitets bibliotek utgående årsanslag

från dess nuvarande belopp, 24,000 kronor, till 60,000 kronor eller med

36,000 kronor;

att till förhöjning af arfvodet till notarien vid teologiska fakulteten

vid universitetet i Lund på ordinarie stat bevilja ett belopp af 100 kronor:

att till upprättande af en extra ordinarie professur i historia vid universitetet

i Lund på ordinarie stat bevilja ett anslag af 4,500 kronor;

däraf 3,300 kronor såsom lön och 1,200 kronor såsom tjänstgöringspenningar,

med rätt för blifvande innehafvare af denna professur till ålderstillägg

i enlighet med hvad därom för de extra ordinarie professorerna

vid universiteten, med vissa särskilda undantag, är stadgadt;

dels att å ordinarie stat bevilja till aflöning åt en vid universitetets

i Lund geologisk-mineralogiska institution anställd vaktmästare ett belopp

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

5

af 600 kronor samt till ersättning åt bemälde vaktmästare för fri bostad

ett belopp af 150 kronor, att utgå intill dess fri bostad må varda honom

beredd, tillhopa 750 kronor; dels ock att medgifva, att nämnde vaktmästare

må äga att komma i åtnjutande af två ålderstillägg, hvardera å

100 kronor, efter 5 och 10 års väl vitsordad tjänstgöring, att utgå af det

under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg;
att

till förhöjande af det nu i staten för universitetet i Lund under

rubriken extra utgifter upptagna beloppet 11,000 kronor till 12,500 kronor

å ordinarie stat bevilja ett anslag af 1,500 kronor;

att dels — för att jämte hittills från universitetets i Lund löningsfond

utgående 100 kronor till vaktmästare vid historiska museet utgöra arfvode

åt en vid gamla bibliotekshuset, med dess förändrade användning, anställd

vaktmästare, hvilken det skall åligga jämväl att ombesörja lokalernas renhållning

och värmeledningens skötande — å ordinarie stat bevilja 500

kronor, äfvensom därutöfver 150 kronor såsom ersättning åt ifrågavarande

vaktmästare för fri bostad, sistnämnda belopp att utgå intill dess fri bostad

må varda honom beredd, tillhopa 650 kronor, dels ock medgifva, att

nämnde vaktmästare må äga att komina i åtnjutande af två ålderstillägg,

hvardera å 100 kronor, efter 5 och 10 års väl vitsordad tjänstgöring, att

utgå af det under rikstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget:

ålderstillägg; samt

att höja de för universiteten beviljade förslagsanslagen från deras

nuvarande belopp, tillhopa 162,700 kronor, till 174,026 kronor, eller med

11,326 kronor;

Sedermera har Kungl. Maj:t i en till Riksdagen den 8 sistlidne mars

aflåten proposition n:o 99 under åberopande af bifogadt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver ecklesiastikärenden för samma dag, med återkallande

af de i 1907 års statsverksproposition å ordinarie stat under riksstatens

åttonde hufvudtitel framställda äskandena för universiteten, föreslagit

Riksdagen att, med uteslutande ur riksstaten af åttonde hufvudtitelns

rubrik: universiteten och afförande af det under denna rubrik upptagna

anslagsbelopp jämte däri ingående särskilda poster samt med upphäfvande

af alla utaf Riksdagen förut fattade beslut, som afsåge vederbörande i de

enligt nämnda statsrådsprotokoll af departementschefen föreslagna staterna

för universiteten i Uppsala och Lund omförmälda anslag och därtill hörande

särskilda föreskrifter

dels, med godkännande af de under A) i den föreslagna utgiftsstaten

för universitetet i Uppsala upptagna aflöningar in. in., såvidt desamma

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande X:o 9.

icke utginge af donationsmedel, äfvensom af de i de till staten hörande

särskilda föreskrifter under mom. 1, 2 och 8 införda bestämmelser om

storleken af tjänstgöringspenningar, om ålderstillägg och om afdrag i visst

fall å aflöning, för tillämpning af nämnda utgiftsstat under en ny rubrik:

universitetet i Uppsala på ordinarie stat bevilja ett belopp af 550,100

kronor,

dels ock, med godkännande af de under A) i den föreslagna utgiftsstaten

för universitetet i Lund upptagna aflöningar m. in. äfvensom af de

i de till staten hörande särskilda föreskrifter under mom. 1, 2 och 6 införda

bestämmelser om storleken af tjänstgöringspenningar, om ålderstillägg

och om afdrag i visst fall å aflöning, för tillämpning af sistnämnda

utgiftsstat under en ny rubrik: universitetet i Lund på ordinarie stat bevilja

ett belopp af 426,700 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels en inom Första Kammaren af herr Hj. Lindgren väckt motion,

n:o 55, däri föreslagits, att Riksdagen — med bifall i öfrigt till Kung!

Maj:ts proposition n:o 99 angående ny stat för Lunds universitet — måtte

besluta den ändring däri, att akademisekreterarens aflöning skall utgöra

4,500 kronor per år, däraf 3,000 kronor lön och 1,500 kronor tjänstgöringspenningar,

att akademikamrerarens aflöning skall utgöra 4,000

kronor per år, däraf 2,500 kronor lön och 1,500 kronor tjänstgöringsgöringspenningar,

samt att enhvar af dessa tjänstemän skall vara berättigad

till tvenne ålderstillägg å lönen å 500 kronor st. efter 5 och 10 års

väl vitsordad tjänstgöring, med rätt för dem att i sådant syfte få tillgodoräkna

sig föregående tjänstgöring vid universitetet, men med skyldighet

för dem och blifvande innehafvare af sagda tjänster att afstå från dispositionsrätten

till ängslotter i Kannick;

dels ock följande inom Andra Kammaren väckta motioner, nämligen:

nås 3 och 4 af herr J. Byström, som föreslagit,

i motionen n:o 3, att Riksdagen måtte på ordinarie stat bevilja till

upprättande af en ordinarie professur i alkohologi vid universitetet i Uppsala

6,000 kronor, däraf 4,000 kronor såsom lön och 2,000 kronor såsom

tjänstgöringspenningar, med rätt för blifvande innehafvare af denna professur

till ålderstillägg och pension i enlighet med hvad därom för de

ordinarie professorerna vid universiteten, med vissa särskilda undantag, är

stadgadt,

och i motionen n:o 4, att Riksdagen måtte på ordinarie stat bevilja

till upprättande af eu ordinarie professur i alkohologi vid universitetet i

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

7

Lund 6,000 kronor, däraf 4,000 kronor såsom lön och 2,000 kronor såsom

tjänstgöringspenningar, med rätt för blifvande innehafvare af denna

professur till ålderstillägg och pension i enlighet med hvad därom för de

ordinarie professorerna vid universiteten, med vissa, särskilda undantag,

är stadgadt;

n:is 47 och 48 af herr J. E. Centerwall in. jl., som hemställt,

i motionen n:o 47, att Riksdagen måtte på ordinarie stat bevilja till

upprättande af en ordinarie professur i statistik vid universitetet i Uppsala

6,000 kronor, däraf 4,000 kronor såsom lön och 2,000 kronor såsom

tjänstgöringspenningar, med rätt för blifvande innehafvare af denna professur

till ålderstillägg och pension i enlighet med hvad därom för de ordinarie

professorerna vid universiteten, med vissa särskilda undantag, är

stadgadt, samt med de närmare bestämmelser i fråga om tjänstgöring, som

Kungl. Maj:t kan finna lämpliga;

och i motionen n:o 48, att Riksdagen måtte på ordinarie stat bevilja

till upprättande af en ordinarie professur i statistik vid universitetet i Lund

6,000 kronor, däraf 4,000 kronor såsom lön och 2,000 kronor såsom tjänstgöringspenningar,

med rätt för blifvande innehafvare af denna professur till

ålderstillägg och pension i enlighet med hvad därom för de ordinarie professorerna

vid universiteten, med vissa särskilda undantag, är stadgadt,

samt med de närmare bestämmelser i fråga om tjänstgöring, som Kungl.

Maj:t kan finna lämpliga; samt

n:o 74 af herr H. Anderson i Västra Nöbbelöf in. Jl., hvilka hemställt,

att Riksdagen måtte besluta, att extra ordinarie professorsämbetet

i geologi och mineralogi vid Lunds universitet förändras till ordinarie.

Beträffande de skäl, som af motionärerna anförts till stöd för framställningarna,

tillåter sig utskottet hänvisa till motionerna.

Departementschefens anförande till ofvanberörda statsrådsprotokoll den

8 sistlidne mars är af följande lydelse:

Statsrådsprotokollet

deri

8 mars 1907.

»För hvartdera af universiteten i Uppsala och Lund har Kungl. Maj:t

tid efter annan fastställt stater, innefattande en beräkning öfver de inkomster,

som vore att tillgå för uppehållande af universitetens verksamhet,

samt särskilda utgiftsposter för olika ändamål.

Den nu gällande staten för hvartdera universitetet är utfärdad genom filande

nådigt bref den 13 november 1885. Nådiga brefvet angående Uppsala

universitets stat innehåller följande beräkning af inkomsterna: Uppsal».

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

spannmål från universitetets hemman m. m. 64,653

kubikfot 0,37 kannor, förslagsvis beräknad efter 2

kronor 14 öre för hvar kubikfot..............................

penningar och persedlar af universitetets hemman m. in.

inkomst af skogarna, utöfver den ved och de virkes
produkter,

som åtgå in natura,.................................

inkomst af försålda hus å landet, arrende af humlegårdar

i Uppsala, öfriga afgifter af stadsjord därstädes,

hyresmedel, inkomst af auktionsverket,

dekanatsmedel samt inskrifnings- och kallelsepenningar

...........................................................................

ränta å utlånta medel............................................................

medel, som tillfalla sjukhuset.............................................

kronor 138,357: 50

» 39,286: 93

» 12,000: —

7,790: 47

3,000: —

48,324: 45

Statsanslag:

a) ordinarie bestämda anslag ............................................

i hvilket belopp ingå 39,991 kronor 85 öre, utgörande

ersättning för indelt ränta och kronotionde

;

b) förslagsanslag 100,108 kronor, afsedda att till be
stämda

belopp höja vissa aflöningar, därvid den

i en del löner ingående spannmål beräknas till

det värde, efter hvilket löntagaren för densamma

undfår lösen eller betalning; och erfordras, enligt

förutnämnda förslagsvis gjorda beräkning af 2

kronor 14 öre för hvar kubikfot spannmål, af

förslagsanslagen...............................................................

268,886: 24

101,628: 76

Summa kronor 619,274: 35.

I utgiftsstaten, som slutar å ett belopp af 606,862 kronor 41 öre,

upptagas, för att nämna de hufvudsakliga posterna, löner — fakultets- och

sektionsvis — för professorer och extra ordinarie professorer med flera,

docentstipendier samt, under titel universitetets samlingar och inrättningar,

de för särskilda vid dessa anstalter fästa tjänstemän, lärare och vaktbetjänte

bestämda aflöningsförmåner äfvensom anslag till materiell in. in., både löner

och de andra anslagen uppförda för hvarje institution för sig. Vidare upptagas

riksstatens stipendier och kungl. stipendier, pensioner — under hvilken

rubrik ingå, bland annat, två poster under namn af spannmålsgratial, den

ena å 2,047 kubikfot 5 kannor, hvaraf bland annat utgå vissa myckenheter

till professorers och tjänstemäns änkor, hvarefter återstoden tillfaller uni
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

9

versitetets pensionsinrättning, den andra å 200 kubikfot för lägre betjäningens

änkor och barn eller betjänterna sjulfva, då de blifvit oförmögna att tjäna

— reparationer, krono- och kommunalutskylder samt brandafgifter för universitetets

fastigheter i Uppsala, landtmäteri- och rättegångskostnader samt

■öfriga utgifter för universitetets hemman å landet, extra utgifter, däri inberäknad

tryckningskostnad — tillika tryckerigodsets ränta, utgörande 377

kubikfot spannmål — samt slutligen »indragningsbelopp», hvarunder uppförts

en pension å 4,500 kronor för professor emeritus P. E. Bergfalk och

ett lika belopp för extra ordinarie professorn A. Frigeil, flera andra pensionsbelopp

samt vidare bland annat 2,000 kronor såsom extra anslag till

sjukhusets materiell, 852 kronor 65 öre till nådegåfvor åt gamla universitetshemmansåbor

samt 13,500 kronor till ränta och amortering å beräknad

skuld för nya universitetsbyggnaden.

Det nådiga bref, hvarigenom staten fastställdes, innehåller vidare,

bland annat, föreskrifter dels därom, att, för den händelse å anslagen till

materiellen för de särskilda institutionerna under något år uppstå besparingar,

sådana besparingar må bibehållas för samma institutioners materiellbehof

under kommande år, dels ock om en s. k. reservfond, »till hvilken

fortfarande må ingå de enligt äldre bestämmelser anvisade medel». Härom

finnes en föreskrift i nådiga brefvet den 30 december 1862 angående ny

stat för universitetet, enligt hvilken föreskrift öfverskott i inkomster utöfver

utgiftsstaten äfvensom besparingar på den del af samma stat, som

afser aflöningar, såsom ock lediga emeritilöner, ingå till eu särskild reservfond,

som för sig skall bokföras och jämte universitetets fonder redovisas.

Denna fond står under kanslerns för rikets universitet disposition för

universitetets vetenskapliga och ekonomiska behof, i den ordning universitetsstatuterna

stadga. Härmed syftas på bestämmelsen i § 168 af statuterna,

enligt hvilken för tillfälliga behof och sådana på förhand ej bestämda ändamål,

som afse undervisningens, studiernas och universitetets allmänna förkofran,

kanslern må, efter omständigheterna, använda de medel, som därtill

äro särskild! anvisade. Fi’ågor om anslag från reservfonden till pensioner

eller till andra, icke tillfälliga förmåner för tjänstemän och betjäning, för

hvilka bestämd aflöning i staten upptagits, underställas Kungl. Maj :ts pröfning.

Hvad härefter staten för universitetet i Lund angår, äro i vederbörande

nådiga bref följande inkomster beräknade:

arrendespannmål från universitetets hemman och lägenheter,

6,830 kubikfot 6,01 kannor råg och lika

mängd korn..................................................................... kronor 32,035: 52

Transport kronor 32,035: 52

Bill. till Riksd. Prof. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 9 Haft. 2

Nu gällande

stat för universitetet

i

Lund.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Transport kronor

kyrkotionde, 7,415 kubikfot 1 kanna råg och lika

mängd korn, jämte forsellönsersättning.................. »

ränta efter 5 procent å akademikassans räntebärande

kapital och åtskilliga fonder, i rundt tal 632,000

kronor................................................................................. »

varande nämnda kapitalbelopp sålunda specificeradt:
a)

akademikassan ............... kronor 566,164: 65

b) Norbergska fonden » 28,745: 84

c) Filéenska » * 33,718: 30

d) von Hermansonska » » 3,405: 77

e) Nosocomiikassan............ _67: 37

kronor 632,101: 93

32,035: 52

37,782: 36

31,600: —

ränta efter 5 procent å bibliotekskassans räntebärande

kapital, 30,000 kronor...................................................

vaxljusmedel..............................................................................

tomtöremedel ...........................................................................

studentinskrifningspenningar och tillfälliga inkomster,

förslagsvis .......................................................................

Statsanslag:

a) ordinarie bestämda anslag .............................................

i hvilket belopp ingå 53,508 kronor 15 öre, utgörande

ersättning för indelt ränta och kronotionde

;

b) förslagsanslag, 62,592 kronor, afsedda att till be
stämda

belopp höja vissa aflöningar, därvid den

i en del löner ingående spannmål beräknas till

det värde, efter hvilket löntagaren för densamma

undfår lösen eller betalning; och erfordras, enligt

en med ledning af förutnämnda spannmålsvärde

förslagsvis gjord medelberäkning efter 2

kronor 45 öre för hvarje kubikfot spannmål, af

förslagsanslagen...............................................................

o O — -

1,500: —

820: —

25: 97

1,800: —

208,129: 40

52,974: —

Summa kronor 366,667: 25.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

11

Dessutom skola till hufvudkassans förstärkning användas följande tillfälliga

och för utgiftsstaten icke beräknade inkomster:

a) hyresinkomst af S:t Petri kyrkogård och en fäladslott till tomten n:r 21;

b) städj eafgifter vid utarrenderandet af universitetets hemman och

lägenheter; och

c) hvad som svarar mot en i utgiftsstaten upptagen post å 3,000

kronor, afsedd till ränta och amortering af lån, i den mån denna utgift

kan komma att upphöra.

Anmärkas bör här, att universitetet tillkommande kyrkotionde — jämte

forsellönsersättning — och vaxljusmedel numera, enligt nådigt bref den

19 maj 1899, på grund af Riksdagens beslut ersatts med ett fast årligt

statsanslag af tillhopa 32,593 kronor.

Lunds universitets utgiftsstat slutar å ett belopp af 362,560 kronor

22 öre. Dess uppställning är väsentligen densamma, som redan omför mälts

beträffande Uppsala universitet. Efter tillkomsten åt nyssnämnda statsanslag

af 32,593 kronor hafva, enligt hvad jag inhämtat, alla universitetets

löntagare, hvilka då ägde rätt till spanninålslöner, med undantag af ordinarie

professorerna inom teologiska fakulteten, utbytt dessa mot penninglöner.

Vissa stipendier in. fl. anslagsposter äro upptagna under rubriken diverse

anslag: musikstipendier 187 kronor 50 öre, extra utgifter 9,000

kronor — numera höjdt till 11,000 kronor, enligt nådigt bref den 11 november

1892, samt vederlag för 4 ängslotter, hvardera å 200 kronor o. s. v.

Bland de bestämmelser, som vidare gifvas i nådiga brefvet den 13

november 1885 angående universitetets i Lund utgiftsstat, märkes en föreskrift

motsvarande den, som förut omförmälts beträffande materiell för

institutioner vid universitetet i Uppsala. Vidare stadgas, att besparingar

å aflöningsstaten ingå till reservfonden, hvilken står under universitetskanslerns

disposition för universitetets vetenskapliga och ekonomiska behof,

i den ordning universitetsstatuterna stadga. Frågor om anslag från reservfonden

till pensioner eller till andra, icke tillfälliga förmåner för tjänstemän

och betjäning, för hvilka bestämd aflöning i staten upptagits, underställas

Kungi. Maj:ts pröfning.

I det föregående har jag talat om förslagsanslag vid båda universiteten,

afsedda att till bestämda belopp höja särskilda aflöningar, som till

en del utgöras af spannmål, beräknad till visst värde. Då förslagsanslagen

i fortsättningen blifva föremål för uppmärksamhet, vill jag här omförmäla

deras tillkomst.

1 riksstaten är för båda universiteten uppfördt ett gemensamt anslag,

l ör universiteten

anvisade

förslagsanslag.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

år 1907 utgörande 902,274 kronor. I denna summa ingå dels bestämda

anslag för hvartdera universitetet till sammanlagdt belopp af 738,673 kronor

64 öre, dels ett för båda universiteten afsedt anslag å 900 kronor till

befordran af sådana vetenskapliga studier, som éj tillhöra de egentliga

examensämnena, dels ock två förslagsanslag till belopp af 162,700 kronor,

nämligen ett anslag å 98,700 kronor för tillämpning af ny lönereglering

enligt nådigt bref den 12 maj 1876 samt ett anslag å 64,000 kronor till

ombildning af adjunkturer och docentstipendier enligt nådiga bref den 1

juni 1877. Slutligen är ett belopp af 36 öre odisponeradt.

Nyssnämnda anslagspost å 98,700 kronor uppkom genom sammanslagning

af det för Uppsala universitet beräknade beloppet 61,607 kronor

40 öre samt det för Lunds universitet beräknade 37,092 kronor, tillhopa

98,699 kronor 40 öre och utjämnadt till 98,700 kronor. De i 1885 års

stater upptagna förslagsanslag för de båda universiteten, för Uppsala

100,108 kronor och för Lund 62,592 kronor, innefatta nyssnämnda andelar

af 1876 års förslagsanslag — för Uppsala jämnadt till 61,608 kronor

— och de af 1877 års förslagsanslag, 64,000 kronor, för hvartdera universitetet

afsedda belopp, utgörande för Uppsala 38,500 kronor och för

Lund 25,500 kronor.

Genom förutnämnda nådiga bref den 12 maj 1876 fastställdes lönebeloppen

för ordinarie professorer och åtskilliga tjänstemän in. fl. Vidkommande

det anslagsbelopp, som afses i omförmälda nådiga bref den 1

juni 1877, hade motsvarande belopp redan funnits upptaget å extra stat

för år 1877, på grund af 1876 års Riksdags beslut att på denna stat bevilja

dels 19,500 kronor till förstärkning af lärarkrafterna vid universiteten,

dels 44,500 kronor såsom förslagsanslag till löneförbättring åt de

vid dem anställda adjunkter. Summan af dessa båda belopp, 64,000

kronor, uppfördes nu af Riksdagen såsom förslagsanslag på ordinarie

stat, med den fördelning mellan de båda universiteten, som redan är nämnd;

och förklarade Riksdagen, att det hvartdera universitetet tilldelade anslaget,

hvilket skulle tillsvidare användas i öfverensstämmelse med de af

Riksdagen vid anslagens beviljande närmast afsedda ändamål, skulle, jämte

vissa anslag vid universiteten, i den mån dessa blefve lediga, användas

till aflöning åt fast anställda akademiska lärare och stipendier åt docenter i

hufvudsaklig öfverensstämmelse med en af Kungl. Maj:t framlagd plan,

med iakttagande därvid af vissa af Riksdagen angifna föreskrifter.

Genom berörda nådiga bref den 1 juni 1877 förordnade Kungl. Maj:t därefter,

att däri omförmälda förslagsanslag skulle jämte adjunktslönerna — i

Lund dock blott i de världsliga fakulteterna — anslagen till docentstipendier,

de å Uppsala universitets stat uppförda arfvoden till biträde åt professorn i

latinska språket och litteraturen och till biträde vid de homiletiska och

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

13

kateketiska öfningarna för den praktiska prästbildningen, äfvensom arfvodet

till läraren i geologi vid universitetet i Lund, i den mån dessa löner, arfvoden

och öfriga anslag blefve lediga, för hvardera universitetet användas

till aflöning åt fast anställda lärare och till docentstipendier på sätt i

ifrågavarande nådiga bref angifves. De förändringar i universitetens lärarpersonal

in. m., som sålunda föreskrefvos, och genom hvilka bland annat

den nuvarande extra ordinarie professorsinstitutionen tillkom, äro numera

genomförda vid båda universiteten.

Af hvad i det föregående omförmälts framgår, att universitetens utgifter

bestridas dels med universiteten tillhörig spannmål, räntor m. m.,

dels ock med statsanslag — fasta och på förslag. I de särskilda posterna

i utgiftsstaten ingå ej sällan både spannmål och kontant lön. Vidare må

anmärkas, att en del anslag innefatta, ehuru sådant ej i staterna angifves,

dels ett fast anslagsbelopp af statsmedel dels fyllnad af förslagsanslag.

Äfven förekommer, att en anslagspost är sammansatt af kontanta medel

från universitetet och från staten. En kombination af sistnämnda båda

fall är ock i fråga om flera poster att anteckna.

De fasta, för särskilda ändamål gifna statsanslagen äro tillkomna vid

olika tider. Universitetsstaterna gifva ej någon upplysning härom. Huru

härmed sig förhåller framgår däremot af den liggare öfver statsverkets

specialutgiftsstater, som numera årligen utgifves af statskontoret. Af densamma

inhämtas, hurusom statsanslaget för ett visst ändamål, äfven då

fråga är om bestämda anslag, ofta är sammansatt af två eller flera vid

olika tillfällen af Riksdagen beviljade anslag, samt att den i riksstaten för

universiteten uppförda anslagssumman, frånsedt förslagsanslagen, öfverhufvud

är så att säga söndersprängd i en massa större eller mindre delar

på ett sätt, som i och för sig gör det svårt att vinna reda och öfverskådlighet.

Sedan 1885 års stater utfärdades, hafva en mängd anslag, dels till

förhöjning af äldre dels alldeles nya, af Riksdagen beviljats såväl för

Uppsala som för Lunds universitet. Vidare hafva stora kategorier af befattningshafvare

erhållit rätt till ålders tillägg: de ordinarie professorerna,

med vissa undantag, bibliotekarierna och räntmästarna år 1902, de extra

ordinarie professorerna år 1898, vaktmästare vid universitetet i Uppsala

år 189(1 och vid universitetet i Lund år 1900. Äfven vissa andra befattningshafvare

hafva tillerkänts rätt till ålderstillägg. Vid beviljande af

ålderstillägg för ordinarie professorer, bibliotekarierna och räntmästarna

fästes det villkor, att de skulle afstå dem enligt 1885 års stater tillkommande

rätt till viss myckenhet ved, åkerlotter samt humlegårdsersättningar i

Uppsala och ängslotter eller vederlag därför i Lund. Af dessa natura
-

Behofvet af

nya ätater.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

förmåner hafva vid hvardera universitetet bildats »ålderstilläggsf onder»,

hvarur ålderstilläggen för vederbörande i första rummet skola utgå.

Ej minst tillkomsten af nya anslag och förhöjningar i de äldre torde

hafva föranledt det nådiga beslut den 27 oktober 1899, som gifvit uppslag

till det ärende, för hvars föredragning jag ansett nödigt förutskicka de

erinringar, jag nu gjort.

Genom nämnda beslut har Kung!. Maj:t, enär förhållandena vid universiteten

i Uppsala och Lund undergått väsentliga förändringar, efter det

särskilda stater för nämnda institutioner år 1885 fastställdes, anbefallt

universitetskanslern att, efter vederbörandes hörande, till Kung!. Maj:t inkomma

med underdåniga utlåtanden och förslag i fråga om nya stater för

de båda universiteten. Denna befallning fullgjorde kanslern, efter att hafva

infordrat yttranden från vederbörande, genom särskilda underdåniga skrifvelse!''

den 4 juli 1900 och den 6 april 1900.

Myndigheter- Den förstnämnda af dessa båda skrifvelse!’ angick frågan om ny stat

rörande ny för universitet et i Uppsala; och med denna fråga, som hatt ett ganska

StversHetetnii" vidlyftigt förlopp, skall jag i det följande först sysselsätta mig.

Uppsala. Sedan kanslern anmodat det större akademiska konsistoriet i Uppsala

att till kanslern ingifva yttrande och förslag i ämnet, införskaffade konsistoriet

utlåtande af universitetets drätselnämnd samt öfverlämnade med

skrifvelse till kanslern den 8 juni 1900 förslag till ny inkomst- och utgiftsstat

för universitetet.

Enligt hvad konsistoriet i skrifvelse!! anmärkte, afsåg förslaget närmast

ett sammanförande af de mångfaldiga förändringar, som inträdt efter den

gällande statens fastställande, med de tillägg och modifikationer, som till

följd af förändrade förhållanden synts konsistoriet nödiga och lämpliga att i

samband med den nya statens uppgörande iakttaga. Förslaget finge icke

anses innebära ett erkännande af konsistoriet, att däruti förekommande anslagsbelopp,

särskildt de för en del lärare och tjänstemän fastställda löneförmånerna,

vore att betrakta såsom för de afsedda ändamålen fullt tillräckliga.

Konsistoriet upplyser, att till grund för dess beräkningar lagts 1898

års hufvudbok och specialräkning, i vissa angifna fall dock 1899 års

räkenskaper; vidare särskilda utlåtanden, upplysningar och tablåer, som

funnos fogade vid förslaget.

Hvad först anginge inkomststaten, säger konsistoriet, vore universitetets

hela spannmålsintrad upptagen enligt 1898 års specialräkning till

19,402,16 hektoliter spannmål, hälften råg och hälften korn; och hade hvad

beträffade lösen för denna spannmål upptagits mediet af medelpriset för

tio år af akademiens lösningspris, eller 7 kronor 25 öre för hektoliter.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

15

Titeln »Penningar och persedlar af universitetets hemman in. m.» hade

på grund af gällande arrendekontrakt och 1898 års specialräkning upptagits

till 31,209 kronor 64 öre.

I afseende å titeln »Inkomst af skogarna» hade infordrats yttrande

af universitetets skogsförvaltare, jägmästaren A. Hahr, och det framginge af

hans yttrande, att, hufvudsakligen till följd af den väsentligt förökade vedoch

virkesutsyningen till universitetet och arrendehemmanen samt anlitande

af skogsmedel för bestridande af förhöjda utgifter för skogskultur och

en del öfriga förvaltningskostnader, inkomsten under närmaste tio år från

universitetets skogar utöfver den ved och de virkesprodukter, som åtginge

in natura, ansetts icke kunna i medeltal beräknas till högi’e belopp än

4,000 kronor årligen. Vid sådant förhållande hade den beräknade inkomsten

från skogarna i förslaget till ny stat upptagits med nyssnämnda

belopp.

Beträffande ränteinkomster hade i inkomstberäkningen, i regel, upptagits

räntemedel i de fall, där motsvarande utgifter funnes upptagna i

utgiftsstaten. Så hade under medel, som tillfölle sjukhuset, upptagits ett

belopp af 5,836 kronor, som utgjorde summan af de i utgiftsstaten under

»sjukhuset» upptagna räntor, och vidare räntor å diverse för universitetets

hvarjehanda andra behof donerade medel till ett belopp af 8,107 kronor

66 öre, som utgjorde summan af de under öfriga institutioner bland utgiftsstaten

upptagna räntor äfvensom räntorna å Borgströmska, Idöijerska,

Nilsson-Aschanska och Winbomska fonderna, i enlighet med hvad närmare

utvisades af en uppgjord förteckning.

Hvad öfriga till universitetet ingående räntemedel beträffade, svarade

dessa mot utgående räntor å stipendiedonationer och andra af universitetet

förvaltade fonder, hvilka icke funnes i utgiftsstaten införda, i följd

hvaraf den i nu gällande stat upptagna posten »ränta å utlånta medel»

måste utgå.

I de fasta statsanslagen inginge dels, såsom tillförene, 39,991 kronor

85 öre, utgörande ersättning för indelt ränta och kronotionde, dels såsom

upptagna i utgiftsstaten riksstatens resestipendier 3,500 kronor samt ersättning

för spannmålsindelning åt professor Skytteanus 1,785 kronor.

Förslagsanslagen hade upptagits till 111,681 krono]1 76 öre, utgörande

summan af de fyllnadsbelopp, som erfordrades för vissa löner, hvarvid den

i en del af dessa ingående spannmål beräknats efter förutnämnda lösningspris

af 7 kronor 25 öre för hektoliter.

Inkomststaten utvisade en tillgång af sainmanlagdt 713,078 kronor

o o ••

oo ore.

Konsistoriets förslag till utgiftsstat samt till vissa allmänna bestäm
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande År:o 9.

melser lämnar jag tillsvidare åsido; dock vill jag här nämna, att densamma

slutade å en summa af 712,732 kronor 5 öre. Öfverhufvud kommer

jag att först i ett sammanhang, efter redogörelse för handlingarna i afseende

å stater för båda» universiteten, närmare ingå på frågan om uppställningen

af utgiftsstaterna.

Vid konsistoriets skrifvelse voro, förutom det uppgjorda förslaget till

stat för universitetet, följande handlingar fogade:

1) yttrande af universitetets skogsförvaltare af det innehåll, som omförmälts

af konsistoriet. Af yttrandet framgick ock, att utsyning af virke

för universitetet och arrendatorerna ökats från 8,475 kubikmeter år 1884

till 13,630 kubikmeter år 1898, således med 5,155 kubikmeter, i värde motsvarande

minst 16,000 kronor. Samtidigt hade förvaltningskostnaden ökats

med omkring 7,750 kronor, delvis på grund af i öfrigt bättre anordning i

fråga om akademivedens upphuggning, delvis på grund af att utgifter,

som förut ej bestridts af influtna skogsmedel, nu utginge af dem;

2) en beräkning af värdet numera af de inkomstposter — inkomst

af försålda hus å landet o. s. v. — som i 1885 års stat upptagits

till ett belopp af 7,790 kronor 47 öre. Beräkningen slutade å ett belopp

af 4,103 kronor 71 öre;

3) en förteckning å räntor på diverse för universitetets hvarjehanda

behof donerade medel, hvilken förteckning af konsistoriet omförmälts till

styrkande af dess inkomstpost å 8,107 kronor 66 öre för räntor. I förteckningens

slutsumma ingingo de af konsistoriet särskild! omnämnda räntorna

å Borgströmska, Höijerska, Nilsson-Aschanska och Winbomska donationernas

räntemedel med 1,540 kronor 17 öre;

4) en blankett till rekvisition från Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i Uppsala län af Uppsala universitet anslagna statsmedel; upptagande densamma

en förteckning af de genom nådiga bref från år 1830 till och med

år 1899 vid olika tillfällen till universitetets förfogande ställda bestämda

statsanslag;

5) särskilda specifikationer, utvisande de summor, som för fyllande

af vissa löner och docentstipendier in. m. erfordrades dels af 1876 års

dels af 1877 års förslagsanslag;

6) uppgift å antalet lön- och pensionstagare, magnatstipendier och

institutioner samt slutsummorna för kassaräkningen vid universitetet,

innefattande en jämförelse i berörda afseenden mellan förhållandena under

1860-talet och i slutet af 1890-talet;

7) uppgift å beloppet af utgående spannmålsgratial enligt 1837,

1862, 1872 och 1885 års stater samt antalet af universitetets ämbets
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

17

och tjänstemän, som härtill varit berättigade åren 1837, 1862, 1872,

1885 och 1900;

8) förteckning å ålderstillägg, utgående af universitetets medel

år 1900;

9) uppgift å slutsummorna för utgifter åren 1890—1899 under

titeln för reparationer, landtmäterititeln samt extra utgiftstiteln.

Med förutnämnda underdåniga skrifvelse den 4 juli 1900 öfverlämnade

universitetskanlern konsistoriets skrifvelse med därvid fogade handlingar

till Kungl. Maj:t, under anförande att kanslern så mycket mindre

hade något att tillägga till hvad konsistoriet föreslagit och hemställt, som

i konsistoriets förslag till ny inkomst- och utgiftsstat åsyftades, förutom

några mindre tillägg och modifikationer, allenast att åvägabringa en sammanförande

kodifiering af alla efter gällande stats fastställande inträffade

förändringar.

Statskontoret erhöll härefter nådig befallning att afgifva underdånigt

utlåtande i ärendet, hvilket skedde den 31 december 1901.

I detta utlåtande erinrade statskontoret till en början om innehållet

i ett underdånigt utlåtande, som statskontoret och kammarrätten den 10

maj 1901 afgifvit i ett ärende angående nytt formulär för Uppsala

universitets hufvudbok.

Om detta ärende anser jag mig böra här i korthet meddela följande.

Med anledning af anmärkning af Riksdagens år 1897 församlade

revisorer hade Riksdagen i skrifvelse den 11 maj 1898 förklarat sig finna

det vara otvetydigt, att det år 1860 fastställda räkenskapsformuläret för

Uppsala universitet vore föråldradt och otillfredsställande, samt att vissa

uppgifter och förteckningar borde vidfogas universitetets räkenskaper.

Riksdagen anhöll fördenskull, att Kungl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande,

huruvida icke ett nytt formulär för Uppsala universitets räkenskaper borde

uppgöras och till efterrättelse fastställas, samt huruvida icke i sammanhang

därmed borde förordnas, att vid dessa räkenskaper skulle fogas omförmälda

uppgifter och förteckningar.

Det större akademiska konsistoriet, som, efter nådig remiss till kanslern,

fick yttra sig i ärendet, ansåg, att formuläret — i det följande torde vara

tillräckligt att endast beröra denna del af ärendet — i allt hufvudsakligt

var fullt godt och användbart. Ändringar i vissa mindre väsentliga delar

kunde dock ske, och konsistoriet gaf anvisningar i afseende härå.

Sedan kanslern åberopat konsistoriets yttrande såsom sitt eget undcr
Bih.

till RiJcsd. Prot. 1907. 4 Sami 1 A fil. 9 ljuf t. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

dåniga utlåtande, anbefalldes kammarrätten och statskontoret att afgifva

underdånigt utlåtande i frågan.

Utlåtandet afgafs, såsom nyss nämnts, den 10 maj 1901 och åtföljdes

af en af dåvarande förste revisorn i statskontoret M. Rystedt utarbetad

promemoria, innehållande förslag till förbättringar i räkenskapsformuläret

in. in. I nämnda utlåtande anförde ämbetsverken, att hufvudboksformuläret

ej vore tillfredsställande, och att Riksdagens uttalade önskningar i

afseende därå borde beaktas. Tillika erinrade ämbetsverken därom, att,

ehuru universiteten förvaltade statsmedel af ansenliga belopp, särskilda

konti för dem icke funnes i rikshufvudboken intagna. Det vore emellertid

såväl ur statistisk som kontrollsynpunkt önskligt, att sådana konti där

infördes, såsom fallet vore, exempelvis, med karolinska mediko-kirurgiska

institutet. För vinnande af detta önskemål erfordrades emellertid, hvad

Uppsala universitet vidkomme, att dess hufvudbok så uppställdes, att särskild

redovisning lämnades för de under universitetets förvaltning stående

statsmedel och särskild redovisning för öfriga medel, samt att statsmedelsräkningen

blefve så uppställd, att de bestridda utgifterna direkt angåfves

å för hvarje anslag särskild! konto.

Då emellertid en sådan förändring — som jämväl stodc i samband

med en förändrad uppställning af staten för Uppsala universitet — betingade

en fullständig omarbetning af formuläret till hufvudboken, hemställde

ämbetsverken, att Kungl. Maj:t täcktes, i anledning af Riksdagens

framställning, anbefalla universitetskanslern att föranstalta om framläggande

till Kungl. Maj:ts nådiga pröfning af ett sådant förslag till hufvudbok

för Uppsala universitet, att dels dess resultat, hvad statsmedlen anginge,

kunde i rikshufvudboken intagas, dels ock det af Riksdagen framställda

kraf på större öfverskådlighet blefve tillgodosedt.

Efter förnyad remiss till de akademiska myndigheterna anhöll universitetets

drätselnämnd — och det större konsistoriet samt kanslern

instämde häruti — att Kungl. Maj:t täcktes uppdraga åt två eller flera

sakkunniga män att utarbeta förslag till nytt formulär för universitetets

hufvudbok och därvid låta till dessas kännedom komma vissa af drätselnämnden

gjorda uttalanden om uppställningen af räkenskaperna.

Äfven statskontoret fick ånyo yttra sig och tillstyrkte, att Kungl.

Maj:t måtte uppdraga åt två eller flera sakkunniga att framställa förslag

till formulär för Uppsala universitets hufvudbok, med iakttagande att särskild

redovisning lämnades för universitetets egna medel och särskild redovisning

för de universitetet anslagna statsmedel. Först borde likväl ny

stat fastställas.

Sedan härefter universitetets drätselnämnd och det större akademiska

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande X:o 9.

19

konsistoriet ånyo fått yttra sig, efter nådig remiss af ärendet till kanslern,

hemställde denne ytterligare, att uppdrag måtte lämnas åt sakkunnige att

upprätta det ifrågasatta räkenskapsformuläret.

Sedermera har Kungl. Maj:t den 2 december 1905 gifvit chefen för

ecklesiastikdepartementet bemyndigande att tillkalla sakkunnige för att

biträda vid beredande till föredragning af ärendet angående nytt formulär

för Uppsala universitets hufvudbok samt frågorna angående de nya staterna

för universiteten.

Förslag till dylikt formulär har emellertid ännu ej upprättats. Då nämligen

därmed bör anstå, till dess frågan om staterna för universiteten af gjorts,

har de tillkallade sakkunniges arbete hittills varit riktadt på den del af

deras uppdrag, som angår de nya staterna. Till frågan härom återgår jag

nu, fortsättande redogörelsen för dess utveckling, såvidt rör universitetet

i Uppsala.

Såsom jag nyss nämnde, erinrade statskontoret i sitt utlåtande den

31 december 1901 i fråga om ny stat för universitetet i Uppsala om

det af kammarrätten och statskontoret den 10 maj 1901 afgifna utlåtande,

hvilket jag nu omförmält. Statskontoret upprepade, att en uppställning af

Uppsala universitets hufvudbok i öfverensstämmelse med hvad ämbetsverken

påyrkat betingade en sådan uppställning af universitetets stat, att de å riksstat

anslagna statsmedlen i hvarje särskild utgiftspost angåfves för sig.

Fråga om en sådan inrättning af denna stat hade, fortsätter statskontoret,

redan förut — på 1830-talet af konsistoriet i Uppsala — varit

väckt, ehuru nådigt beslut därom ej blifvit fattadt. Då statskontoret i

många hänseenden funnit olägenheter däraf, att universitetets stat icke

varit uppställd efter nämnda grundsats, ville statskontoret uttala den uppfattningen,

att det af konsistoriet nu framlagda förslaget till stat borde

omarbetas på sådant sätt, att statsmedlen blefve skilda från öfriga medel.

För underlättande af denna omarbetning — som, däi’est en sådan blefve

anbefalld, borde tillkomma det större akademiska konsistoriet — hade

statskontoret ansett sig böra utreda förhållandena beträffande de till Uppsala

universitet enligt riksstaten utgående statsmedel.

Statskontoret lämnar härefter i sin skrifvelse en redogörelse för de

för år 1901 till Uppsala universitet enligt riksstaten utgående statsanslag,

tiden för deras tillkomst, ändamål in. in. Efter denna redogörelse följer

vidare i en vid statskontorets skrifvelse fogad bilaga A en undersökning

med hvilka belopp af statsmedel och med hvilka belopp af universitetets

egna medel dess institutioner uppehållas och dess professorers samt tjänstemäns

och betjäntes löner utgå. I vissa fall har emellertid icke af hos

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

statskontoret tillgängliga handlingar kunnat med full visshet utrönas, huruvida

beloppet utgår af statsmedel eller af universitetets egna medel. Sådana

belopp hafva i utredningen angifvits med röda siffror och utgöra tillhopa

52,919 kronor 32 öre. Därest, heter det i utredningen, denna summa

antages uteslutande hafva bestridts af statsmedel, återstå statsmedel till

belopp af 2,554 kronor 16 öre, hvilkas särskilda användning ej kunnat i

utredningen bestämmas.

För en närmare kännedom om statskontorets omförmälda redogörelse

för statsanslagen samt undersökning rörande de i universitetets utgiftsposter

ingående medel torde jag få hänvisa till statskontorets skrifvelse,

hvilken med tillhörande bilagor är till trycket befordrad. Om eu i omförmälda

bilaga A förekommande anmärkning vill jag nämna några ord.

Det heter där, att en löneförhöjning till Borgströmianska professorn, 1,200

kronor, samt ett i aflöningén för professorn i modern litteratur och estetik

ingående belopp af 1,800 kronor, hvilka belopp anvisats genom kungl.

bref den 14 december 1833, icke af universitetet tagits i betraktande vid beräkningen

af dessa löntagare tillkommande andel i 1876 års förslagsanslag.

I fortsättningen af sin skrifvelse framställer statskontoret ett förslag

till en genomgripande omgestaltning af universitetets förhållanden. Såsom

statskontoret redan omförmält, hade det akademiska konsistoriet på 1830- talet — i skrifvelse den 17 december 1835 — uttalat, att universitetets

stat borde innehålla en särskild kolumn för de allmänna af Riksdagen

beviljade anslagen. Då emellertid dessa beviljats på vidt skilda tider och

under mycket växlande förhållanden och förutsättningar samt till understundom

obestämda belopp, och då till följd häraf särskild! kontrollen

öfver de vid 1876 och 1877 årens Riksdagar anvisade förslagsanslagens

användning visat sig synnerligen svår, ansåge statskontoret sig böra föreslå,

att i sammanhang med den nu ifrågaställa nya statens upprättande ytterligare

ett steg toges till bringande af full reda och klarhet i universitetets

statsmedelsförvaltning.

Utan tvifvel skulle det ur såväl universitetets som statsförvaltningens

synpunkt vara särdeles lämpligt, om en sådan reglering kunde genomföras,

att statsverket öfvertoge alla utgifter för universitetet, under det

att vid denna reglering såsom tillgång beräknades universitetets såsom

dess egna betraktade medel. Statskontoret funne sig därför böra hemställa,

det täcktes Kungl. Maj:t, innan den föreliggande frågan till slutlig

pröfning företoges, dels anbefalla verkställande af ej mindre en fullständig

utredning beträffande alla universitetets tillgångar utöfver de i riksstaten

uppförda med angifvande i förekommande fall af de särskilda ändamål,

för hvilka de blifvit universitetet tillagda, än äfven i sammanhang där
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande K:o i).

21

med undersökning, huruvida nuvarande sätt för handhafvande af de åt

universitetet anslagna jordbruks- och skogsegendomar kunde anses tillfredsställande

eller om ej genom öfverlämnande åt domänstyrelsens förvaltning

af dessa egendomar deras afkastning skulle kunna till universitetets

bästa och till besparing jämväl i statens utgifter för denna institution

i väsentligare mån uppbringas, dels ock därefter låta genom vederbörande

myndigheter utarbeta nytt förslag till inkomst-och utgiftsstat för Uppsala

universitet efter det system, som af de förändrade förhållandena kunde

påkallas.

Skulle emellertid Kungl. Maj:t anse tiden ännu icke vara inne för

vidtagande af en så genomgripande förändring som den sålunda förordade

— jag vill i det följande beteckna densamma såsom statskontorets

förslag 1 — ville statskontoret hemställa, att eu sådan ordning genomfördes,

att universitetet med de egna tillgångar, detsamma disponerade,

öfvertoge kostnaderna i deras helhet för vissa befattningsinnehafvares aflöning

samt för vissa andra i staten angifna ändamål, mot det att statsverket

på sig öfverflyttade aflöningsskyldigheten i afseende å vissa andra

löntagare med belopp, motsvarande det, hvarmed statsverket tillförene

bidragit till de kostnader, som nu enligt statskontorets förslag skulle af

universitetet öfvertagas.

Af en vid statskontorets utlåtande närsluten tabell, bilaga B, inhämtas,

att värdet af den spannmål, som för närvarande ingår i vissa löntagares

aflöning, samt af den spannmål, som är för annat särskildt ändamål anslagen,

beräknats till 84,610 kronor 18 öre. I två särskilda vid statskontorets

skrifvelse fogade bilagor, C och D, åskådliggör statskontoret,

huru förhållandena skulle kunna enligt statskontorets nyssberörda förslag

ordnas, och sammanfattar förslaget sålunda:

Universitetet skulle fortfarande uppbära spannmåls
anslaget

med..................................................................... kronor 84,610: 18

de utgifter, som däraf förut bestridts, öfvertagas af

staten med ............................................ kr. 55,601: 19

och bibehållas af universitetet med......... » 29,008: 99 » 84,610: 18

För de utgifter, som sålunda af staten öfvertagas, undfår

statsverket ersättning af universitetet därigenom,

att universitetet öfvertager utgifter, Indika tillförene

bestridts af statsmedel med motsvarande belopp ... kronor 55,601: 19

hvarförutom statskontoret anser lämpligt, att åtskilliga

andra aflöningsbelopp, tillsammans.............................. > 7.572: 44

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande X:o 9.

öfvertagas af universitetet, mot det att statsverket såsom ersättning för

sistberörda belopp öfvertager andra, universitetet nu åliggande utgifter

med enahanda belopp................................................................ kronor 7,572: 44.

Dessutom bör, enligt statskontorets förslag, statsverket af det belopp,

2,554 kronor 16 öre, hvars föregående särskilda användning ej kunnat af

statskontoret utrönas, för aflöningsändamål disponera..... kronor 2,477: 56

hvarefter återstode ett öfverskott af..............................^...... » 76: 60

hvarmed det beräknade statsmedelsanslaget, därest den nu

föreslagna regleringen komme till stånd, borde minskas.

Kronor 2,554: 16

Genom en dylik anordning skulle hvarje löntagare komma att uppbära

sin aflöning helt och hållet antingen af statsmedel eller af universitetets

egna medel, däri inberäknade donationsmedel; och därigenom skulle

kontrollen å statsmedlens användning samt bokföringen underlättas.

Då sålunda de för närvarande till åtskilliga löntagare utgående spannmålsanslag

komme att disponeras för aflöning af andra tjänstemän, ville

statskontoret dock icke därmed hafva uttalat, att dessa senare skulle, på

sätt nu ägde rum, i stat tilldelas viss kvantitet spannmål, att lösas med

ersättning i kontanta penningar, utan statskontoret hade afsett, att universitetets

spannmålstillgång skulle af detsamma fritt disponeras mot

skyldighet för universitetet att utbetala kontanta penninglöner till den

personal, som det enligt staten ålåge universitetet att aflöna.

Förutsättningen för en sådan åtgärd för bestridande af de universitetets

utgifter, som däraf berördes, vore gifvetvis, att de nu för fyllande

af vissa löner till i stat upptagna belopp anvisade förslagsanslag, efter

frågans föreläggande för Riksdagen, förvandlades till bestämda anslag

enligt en sådan beräkning, att å ena sidan universitetet ej lede minskning

i sina tillgångar och å andra sidan statsverket ej betungades med afsevärdt

ökade kostnader.

Under bil. E bifogar slutligen statskontoret ett hos statskontoret

uppgjord t förslag till ny stat för universitetet, hvithet jag betecknar såsom

statskontorets förslag II; och yttrar statskontoret härom: förslaget hade

utarbetats endast för att åskådliggöra de önskemål, som i detta hänseende

uttalats af statskontoret. I förslaget hade statskontoret antagit den beräkning

af spannmålens värde till 7 kronor 25 öre för hektoliter, som

följts af det större akademiska konsistoriet i dess förslag, och på grund

häraf hade den af förslagsanslaget för tillämpning af ny lönereglering

vid universiteten universitetet i Uppsala tillkommande andel beräknats till

66,303 kronor 96 öre och förslagsanslaget till ombildning af adjunkturer

och docentstipendier till 42,455 kronor 7 öre, under det att motsvarande

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

23

anslag för närvarande vore å universitetets stat uppförda med respektive

61,700 kronor och 38,500 kronor samt, enligt räkenskaperna, under år

1900 utgått med 59,541 kronor 24 öre och 40,258 kronor 16 öre. Häraf

syntes, att det pris å spannmålen, hvaraf förslagsanslagens storlek vore beroende,

i förslagsstaten vore lägre än det, som under år 1900 legat till

grund för samma anslags beräkning. I frågans närvarande skede hade

emellertid statskontoret ansett sig sakna anledning att ingå i någon närmare

undersökning af det pris, hvartill spannmålen borde beräknas vid ett

eventuellt fixerande af förslagsanslagen, utan syntes, därest den af statskontoret

angifna princip för en förändrad uppställning af Uppsala universitets

stat vunne Kungl. Maj:ts godkännande, och innan frågan om anslagens

bestämmande förelädes Riksdagens pröfning, en särskild utredning

böra i detta hänseende verkställas.

Med anledning af statskontorets yttrande anbefalldes... kanslern för

rikets universitet att efter vederbörandes hörande afgifva underdånigt

utlåtande i ärendet. Det större akademiska konsistoriet fick då åter yttra

sig och anförde i skrifvelse den 15 november 1902 bland annat:

Statskontoret hade icke nöjt sig med den »kodifiering» af med staten

sammanhängande förhållanden, som konsistoriet åvägabragt. Den af statskontoret

önskade förändrade uppställningen af hufvudboken, betingande

jämväl en ändrad uppställning af staten, skulle emellertid vara till skada

för öfverskådlighet och därmed för verklig kontroll. Beträffande statskontorets

antagande, att de i dess redogörelse med rödt betecknade anslagssiffror,

Indika sammanlagdt utgjorde 52,919 kronor 32 öre, skulle helt och

hållet utgöras af statsmedel, inginge i denna summa tre poster å tillhopa

42,676 kronor 85 öre, Indika konsistoriet, i öfverensstämmelse med de

akademiska myndigheternas hittillsvarande, städse hysta uppfattning, måste

betrakta såsom af donationsnatur och således ej beroende af ett den

statsanslag beviljande myndighetens beslut om dessa förmåners utgörande

till universitetet. Dessa tre poster vore:

ersättning för förlorade mantalspenningar, enligt Rikets

Ständers beslut år 1851 och nådiga brefvet den 1

oktober samma år, 600 rdr b:o.................................... kronor 900: —

ersättning för indragna, universitetet tillkommande indelta

räntor och kronotionde, enligt 1885 års

Riksdags beslut och nådigt bref den 5 juni 1885 » 39,991: 85

Skytteanska professorsstiftelsen tillagd ersättning för indragen

indelt ränta och kronotionde, enligt 1887 års

Riksdags beslut och nådiga brefvet den 13 juli 1887 »___1,785: —

summa kronor 42,676: 85.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

De anslag, som Riksdagen i nyssnämnda afseenden beviljat, utgjorde i

själfva verket endast betalning för de indragna naturaförmånerna; och då

dessa naturaförmåner tillhört universitetet med äganderätt på grund af

donationer, som till sin verklighet och lagliga grund aldrig blifvit bestridda,

borde också dessa ersättningsbelopp betraktas såsom universitetets

egendom af enahanda beskaffenhet som de universitetet på grund af samma

donationer tillhöriga olika hemman och fastigheter. Dessa hemman och

fastigheter utgjorde universitetets enskilda egendom och tillhörighet, till

universitetet skänkt under full frälsemannarätt. Till stöd för uppfattningen

härom kunde universitetet åberopa, förutom själfva det af Konung

Gustaf II Adolf utfärdade donationsbrefvet till universitetet å hans arfvegods

m. in. samt fyrfaldiga särskilda kungl. resolutioner, Kungl. Majrts

nådiga bref den 5 maj 1826 till universitetets kansler, uti hvilket bref

med tydliga ord och på flera ställen upprepades och inskärptes, att universitetets

hemman vore af frälsenatur, och att universitetet ägde dem med

fullkomlig frälsemannarätt.

Vidkommande den af statskontoret framkastade tanken, att universitetets

jordbruks- och skogsegendomar skulle öfverlämnas till domänstyrelsens

förvaltning, ville konsistoriet framhålla, att de af statskontoret åsyftade

fastigheterna vore till Uppsala universitet skänkta och af detsamma innehades

med full frälsemannarätt. Däraf följde väl, att kronan, lika litet

som med hushållningen med annan enskild egendom, hade med förvaltningen

af dessa fastigheter att skaffa, utan för så vidt Kungl. Maj:t, under

hvars hägn och ledning universitetet verkade, i den ordning, som för akademiärenden

gällde, därom särskildt beslöte.

I Konung Gustaf II Adolfs donationsbref bestämdes uttryckligen, att

kronans ämbets- och tjänstemän icke hade att med de donerade fastigheterna

och öfriga förmåner taga någon annan befattning än att »inrymma»

dem åt universitetet, utan skulle en vid universitetet anställd särskildt

namngifven tjänsteman, nämligen akademiräntmästaren och »de som han

därtill brukandes varder allena hafva makt och tillstånd därmed att handla

och laga och därför i*eda och räkenskap göra».

Konsistoriet ansåge ej heller, att någon särskild ekonomisk fördel

stode att vinna genom den nu omförmälda öfverflyttningen af fastigheternas

förvaltning. Genom en anordning enligt statskontorets förslag

kunde för universitetet uppstå den faran, att framdeles å universitetets

fastigheter koinme att tillämpas den grundsats om försäljning i vissa fall,

hvilken nu vore bestämd och följdes för vissa statsdomäner, hvilkas afkastning

understege ett visst belopp, och hvilken grundsats fullkomligt

strede mot den store donatorns i donationsbrefvet uttryckligen gjorda

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

25

bestämmelse, att universitetet skulle »njuta, bruka och behålla» de donerade

fastigheterna.

Angående det af statskontoret alternativt väckta förslag, att universitetet

skulle öfvertaga kostnaderna, i deras helhet, för vissa befattningshafvares

aflöning samt för vissa andra i staten angifna ändamål, mot det

att staten på sig öfverflyttade aflöningsskyldigheten i afseende å vissa

andra löntagare, har konsistoriet motsatt sig äfven detta och framhållit

åtskilliga skäl, som synts konsistoriet tala däremot. Bland annat har konsistoriet

— i likhet med statskontoret — funnit, att med den ifrågasatta

anordningen borde följa förslagsanslagens fixering till bestämda belopp.

Konsistoriet medger väl, att svårigheter och omgång äro förenade med

rekvisitionen af förslagsanslagen, men finner dock dessas egenskap att vara

beviljade på förslag utgöra en verklig trygghet för universitetets fullgörande

af sin uppgift. Hade ett vid förarbetet till 1885 års stat väckt

förslag om dessa anslags fixering gått igenom, skulle detta varit nästan ruinerande

för universitetets ekonomi. Konsistoriet ifrågasätter ock, huruvida

statskontoret vid sitt förslags afgifvande aktgifvit på och tillgodosett den rätt,

som tillkomme universitetet i afseende å dess reservfonds inkomst af besparade

löner.

Konsistoriet omförmäler till slut, att konsistoriet redan i skrifvelse

den 7 februari 1902 uttalat sig om den af statskontoret i dess förutnämnda

bilaga A vidrörda fråga om, att vissa lönebelopp å tillhopa 3,000

kronor icke skulle hafva af universitetet tagits i betraktande vid beräkning

af nödiga tillskott från 1876 års förslagsanslag.

Om den i konsistoriets skrifvelse sist omförmälda fråga torde jag här

böra inflicka några ord.

Under det i statskontoret pågående förarbetet för besvarandet af den

nådiga remissen i ärendet angående ny stat för universitetet i Uppsala

afläts den 30 maj 1901 en anmodan till det större akademiska konsistoriet

därstädes att inkomma med upplysning om anledningen till den af universitetet

följda beräkningen vid rekvirerande från Uppsala läns ränteri

af lönefyllnad för professorerna i modern litteratur och estetik samt i

botanik och praktisk ekonomi — Borgströmianska professuren — hvilken

beräkning, efter hvad statskontoret inhämtat, tillämpats ända från ingången

af år 1877, och därvid förutnämnda lönebelopp å respektive 1,800 och

1,200 kronor icke tagits i betraktande. Enligt hvad konsistoriet i skrifvelse

den 23 november 1901 meddelade statskontoret, hade eu omfattande

och noggrann undersökning och utredning af den invecklade frågan måst

företagas af akademikamreraren, och svar afgafs sedermera af konsistoriet i

dess nämnda skrifvelse den 7 februari 1902.

Bih. till Ritual. Prot. 1907. 4 Samt. 1 Afd. .9 Häft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande N:0 9.

En närmare redogörelse för denna skrifvelse torde ej vara erforderlig.

Här må blott nämnas, att efter en vidlyftig motivering, hämtad från de

utredningar och förslag, som föregingo fastställandet af 1837 års stat,

och stödd på tolkning af föreskrifter i denna stat, konsistoriet gjort gällande,

att det vore med full rätt, som statsanslagen för Borgströmianska

och aesthetices professurerna vid bestämmande af de enligt 1876 års nådiga

bref för fyllandet af dessa professurers löner till 6,000 kronor erforderliga

förslagsanslag icke beräknats jämte de spannmålsanslag, innefattande dessa

statsanslag, som i 1837 års stat tilldelats dessa professurer. Antingen

skulle spannmålsanslagen eller statsanslagen beräknas, men ej båda, ty då

blefve de senare beräknade två gånger, enär de ock inginge i det värde,

som spannmålsanslagen uttryckte.

Jag återtager nu min framställning af förevarande ärendes gång. Konsistoriets

förutnämnda skrifvelse den 15 november 1902 öfverlämnades af

universitetskanslern med utlåtande den 29 december 1902 till Kungl. Maj:t.

I utlåtandet anförde kanslern, bland annat, hurusom statskontorets i ärendet

framlagda två alternativa förslag sträckte sig vida utöfver det syfte,

som, enligt hvad nådiga brefvet den 27 oktober 1899 gåfve vid handen,

syntes hafva varit i ärendet från början afsedt, och äfven i och för sig

vore af omtvistlig beskaffenhet. Kanslern hemställde, att Kungl. Maj:t,

utan att nu göra statskontorets omfattande framställning i dess helhet till

föremål för pröfning, täcktes fastställa ny stat för Uppsala universitet i

hufvudsaklig öfverensstämmelse med det åt kanslern med underdånig skrifvelse

den 4 juli 1900 framlagda förslaget, med de ändringar och tillägg,

hvilka kunde föranledas af de efter sistnämnda dag genom utfärdade

nådiga bref meddelade bestämmelser.

Genom nådig remiss anbefalldes sedermera statskontoret att i ärendet

afgifva förnyadt underdånigt utlåtande. Detta afgafs den 2 april 1903.

Statskontoret anmärker i sitt utlåtande först, att statskontoret funnit

det vara sin plikt att vid behandlingen af de båda ärendena angående eu

reform i universitetets i Uppsala bokföring och förändrad uppställning af

dess stat tillse, att det mål, till hvilket Riksdagen och ämbetsverken syftade

i det ena ärendet, icke blefve förhindradt genom det sätt, hvarpå det

andra ärendet behandlades.

Statskontoret ansåge sig hafva i ärendet angående nytt formulär för

Uppsala universitets hufvudbok påvisat, att fullgiltiga skäl förefunnes för

statskontorets och kammarrättens i underdånigt utlåtande den 10 maj 1901

uttalade mening, att det såväl ur statistisk som kontrollsynpunkt vore

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

27

önskligt, att konti för rikets universitet kunde i rikshufvudboken införas.

För vinnande häraf erfordrades emellertid en ändrad uppställning af Uppsala

universitets hufvudbok och därmed af universitetets stat, pa sätt åt

statskontoret förut påyrkats.

Statskontoret hade redan påvisat två utvägar, på hvilka den nu saknade

öfverskådligheten af universitetets stat kunde vinnas. Med fastställande

af principen om statsmedlens särskiljande i stat och bokföring kunde

dock målet vinnas på andra vägar, därest samtidigt andra syften än de

statskontoret speciellt företrädde borde tillgodoses.

För att underlätta det besvär, som den af statskontoret påyrkade

förändrade uppställningen af förslagsstaten skulle vid utarbetandet orsaka

universitetsmyndigheterna och för att dessa myndigheter skulle kunna

med större lätthet fatta de grunder, efter hvilka det dem åliggande arbetet

med förslagsstatens detaljer borde fortgå, hade statskontoret låtit

verkställa utredning beträffande de till Uppsala universitet enligt riksstaten

utgående statsmedel samt upprätta en principerna åskådliggörande förslagsstat.

Emot nämnda utredning och förslagsstat hade konsistoriet framställt

vissa anmärkningar och erinringar. Dessa berodde emellertid pa en uppenbar

missuppfattning af hvad statskontoret yttrat. T afseende särskilt å

de tre ersättningsanslag å tillhopa 42,676 kronor 85 öre, beträffande

hvilkas uppförande i utredningen såsom riksstatsanslag anmärkning skett,

hade statskontoret ej ens antydt än mindre uttalat, att ämbetsverket betraktade

dessa statsmedel såsom vore de af enahanda historisk natur som

öfriga anslag. De tre anslagens upptagande på sätt som skett hade berott

på det ändamål, som med ifrågavarande utredning afsetts, nämligen att

utgöra förberedelse till den reglering af universitetets stat, som statskontoret.

därefter föresloge. Universitetets rätt och bästa träddes ju ej för

nära, då genom statsverkets öfvertagande direkt af ersättningsanslaget till

Skytteanska professorn och utbetalning direkt till löntagare och institution

af de öfriga båda ersättningsanslagen universitetets enskilda budget befriades

från motsvarande belopp. Om emellertid universitetsmyndigheterna

föredroge en sådan anordning, vore intet hinder för, att ifrågavarande medel

fördes såsom universitetets enskilda; enda följden häraf blefve den, att

statsanslaget för enskilda löntagare och institutioner beräknades så mycket

mindre och ett särskilt ersättningsanslag i riksstaten uppfördes — eu

anordning som enligt statskontorets mening väl vore utan nytta, men i

alla händelser ej hade någon betydelse för deri fråga, som här hufvudsakligen

förelåge.

Statskontoret omnämner de af detsamma i föregående utlåtande framställda

båda förslag och finner, hvad det första af dem beträffar, att

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Konung Gustaf II Adolfs afsikt med de till universitetet donerade hemman

ej kunde anses kränkt genom den föreslagna anordningen. Hvad

det andra alternativet angår och särskildt konsistoriets farhågor beträffande

fixering af förslagsanslagen, anmärker statskontoret, att de af konsistoriet

såsom skäl mot en dylik fixering åberopade förhållanden i afseende å den

på 1880-talet ifrågasatta fixeringen endast utvisade, att den af universitetsmyndigheterna

då begärda fixeringen af förslagsanslagen var för låg.

Att nu, efter 25 års erfarenhet, verkställa en för fixeringen erforderlig

beräkning borde ej möta oöfverstigliga hinder. Just med hänsyn till de

af konsistoriet framhållna svårigheterna vid rekvisitionen af förslagsanslagen

samt den omöjliggjorda kontrollen å denna rekvisition hade statskontoret

ansett företrädet böra ges åt ett statförslag, i hvilket, hvad statsmedlen

anginge, endast förekomme bestämda anslag och reservationsanslag.

Den invändning konsistoriet gjort mot statskontorets statförslag med

hänsyn till att statskontorets utlåtande ej innehölle någon upplysning om,

huru statskontoret tänkt sig redovisningen och användningen af de besparingar,

som nu inginge till reservfonden, berodde på ett missförstånd.

Frågan om reservfondens bokföring kunde med stor lätthet ordnas till

full åtlydnad af föreskriften i nådiga brefvet den 30 december 1862, och

några nya bestämmelser om fondens användning syntes ej såsom direkt

följd af statskontorets nu framlagda förslag vara erforderliga.

Statskontoret erinrar vidare, hurusom detsamma i sitt underdåniga utlåtande

den 31 december 1901 såsom skäl för yrkandet att statsmedel

skulle varda skilda från öfriga medel i staten för universitetet framhållit,

bland annat, de mångahanda olägenheter statskontoret funnit däraf, att

icke staten varit uppställd efter denna grundsats. Statskontoret hade

därvid syftat på de stora svårigheter, som mötte, då man önskade öfva

kontroll å statsmedlens användning, särskildt förslagsanslagens beräkning

till det belopp, hvarmed de enligt Riksdagens medgifvande finge utgå.

Till belysande af vidden af dessa svårigheter har statskontoret åberopat

förhållandena i det af mig förut omförmälda ärende angående beräkning

i fråga om lönefyllnad åt professorerna i modern litteratur och estetik

samt i botanik och praktisk ekonomi. »Det torde icke kunna bestridas»,

säger statskontoret, »att en kontroll, som göres beroende af sådana omständigheter

som de nu anförda, är förenad med sådana svårigheter, att

det är de kontrollerande myndigheternas och det centrala statsmedelsförvaltande

ämbetsverkets oafvisliga plikt att söka få dem snarast möjligt undanröjda».

Den fråga, som nu afhandlats, gällde riktigheten af rekvisitionerna

å 1876 års förslagsanslag. Till ytterligare belysning af det ur särskildt

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

29

kontrollsynpunkt trängande behofvet af en förändrad uppställning af Uppsala

universitets stat framdrager statskontoret en annan fråga, som rörer

rekvisitionen af 1877 års förslagsanslag. Hvad statskontoret i afseende

därå, med hänvisning till en vid dess skrifvelse fogad bilaga E — innefattande

en af vederbörande revisor hos statskontoret gjord anmärkning —

anför går ut därpå, att vid den beräkning, som konsistoriet verkställer,

och på grund af hvilken 1877 års förslagsanslag af universitetet utbekommes,

de förutom spannmål tillgängliga penningar och behållen prebendeinkomst

äfvensom äldre penninganslag för löner åt vederbörande

extra ordinarie professorer in. m. upptagits till 13,039 kronor 88 öre,

eller, med afdrag för prebendeinkomst, 12,164 kronor 88 öre för kvartal,

alltså för helt år kontant tillsammans 48,659 kronor 52 öre.

De kontanta tillgångar, som vid 1877 års Riksdag beräknats först

skola tagas i anspråk, innan för nyssnämnda löner in. in. förslagsanslaget

Unge anlitas, hade emellertid uppgått till 53,616 kronor 15 öre. Det

ville då synas, som om ett statsmedelsbelopp af 4,956 kronor 63 öre icke

blifvit vid förslagsanslagets rekvirerande taget i beräkning af konsistoriet.

Härifrån borde likväl — på sätt framginge af den vid statskontorets skrifvelse

fogade bilaga E — afdragas ett belopp af 1,500 kronor, så att, under

antagande af samma spannmålspris, enligt anmärkningsförfattarens mening

återstående 3,456 kronor 63 öre angåfve storleken af det belopp, som

torde årligen hafva obehörigen utgått af 1877 års förslagsanslag.

Denna anmärknings riktighet, yttrar statskontoret, kunde icke af räkenskaperna

eller öfriga för statskontoret tillgängliga handlingar tillförlitligen

bedömas; och statskontoret funne i detta förhållande ett ytterligare

stöd för sitt yrkande, att Uppsala universitets penningförvaltning, stater

och räkenskaper måtte ordnas på sådant sätt, att statsmedlens användning

kunde vederbörligen kontrolleras, hvilket icke hittills varit fallet.

Efter att sålunda ytterligare hafva uppvisat det trängande behofvet

af en förändrad uppställning af universitetets stat meddelar statskontoret,

att detsamma, vid öfvervägande huruvida ett särskiljande af statsmedlen

och universitetets egna medel i staten kunde ske, utan att samtidigt förslagsanslagen

förvandlades till bestämda anslag, funnit detta kunna äga

ruin på två olika sätt, och fogar vid sin skrifvelse två förslag i afseende

härå, alternativ 1 och alternativ 2, eller, såsom jag med hänsyn till föregående

två förslag vill kalla dessa förslag, III och IV.

Alternativ III afser i den nuvarande uppställningen af staten endast

den förändring, att för hvarje utgiftspost angifvas de delar af olika anslagsnatur,

som däri ingå.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Enligt alternativ IV bibehållas ock förslagsanslagen. Såvidt möjligt

bestrides emellertid hvarje utgiftspost af ett slags medel.

I sin skrifvelse hemställer statskontoret slutligen, att Kungl. Maj:t —

därest Kungl. Maj:t icke ansåge sig för det närvarande böra, på sätt statskontoret

i sitt underdåniga utlåtande den 31 december 1901 alternativt

föreslagit, låta de Uppsala universitet tillhöriga hemman och lägenheter

för universitetets räkning af domänstyrelsen förvaltas — täcktes anbefalla

kanslern för rikets universitet att till nådig pröfning framlägga ett förslag

till stat för Uppsala universitet, uppgjordt i enlighet med de principer

statskontoret framställt ej mindre i nu förevarande utlåtande än äfven i

de därvid fogade, principerna belysande bilagor och tablåer, äfvensom att

Kungl. Maj:t därefter måtte förelägga Riksdagen ett förslag till förändrad

uppställning af riksstaten i hvad den afsåge Uppsala universitet sålunda,

att under denna titel upptoges följande särskilda underanslag:

Aflöning ar, bestämdt anslag,

Ersättningar, bestämdt anslag,

Lönefyllnad er, förslagsanslag,

Institutionernas materiell, reservationsanslag.

Statskontoret hemställer tillika, det Kungl. Maj:t täcktes före den nya

statens fastställande anbefalla universitetsmyndigheterna att förebringa erforderlig

utredning beträffande de belopp, som borde i staten upptagas såsom

behållen inkomst af prebenden.

Vid statskontorets skrifvelse äro fogade, förutom redan omförmälda

bilagor, 1) en jämförelse mellan slutsummorna i statskontorets föregående

statförslag och dess senast framlagda förslag till stat, 2) en kalkyl öfver

bestämda, universitetet i Uppsala tillkommande statsanslag och till universitetet

utgående ersättningar, 3) en undersökning rörande de anslag,

som i statskontorets föregående utredning ingå i den med rödt betecknade

slutsiffran samt bland de »statsmedel, hvilkas särskilda användning ej

kunnat i utredningen bestämmas», 4) en promemoria angående ett år

1873 beviljadt spannmålsfyllnadsanslag å 43,323 kronor 79 öre, af hvilken

promemoria, jämförd med öfriga af statskontoret åberopade handlingar,

framgår, att af nämnda anslag vid rekvisition af medel från 1877 års

förslagsanslag skulle beräknats vara att tillgå blott 16,254 kronor 52 öre

i stället för 19,711 kronor 15 öre, enär i anslaget bort ingå äfven

förutnämnda belopp af 3,456 kronor 63 öre, rörande hvilket anmärkning

framställts inom statskontoret, 5) af statskontoret uppgjorda beräkningar

rörande 1876 och 1877 års förslagsanslag, 6) en tablå, utvisande de totalbelopp,

till hvilkas fyllande förslagsanslag erfordras, och de öfriga tillgångar,

universitetet för ändamålet disponerar.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

31

Sistnämnda tablå utvisar ett beräknadt erforderligt tillskott af förslagsanslag

till belopp af 111,761 kronor 6 öre, eller med frånräknande af

förut omförmälda 3,456 kronor 63 öre ett belopp af 108,304 kronor

43 öre.

I detta sammanhang torde jag böra erinra, att den af statskontoret

ifrågasatta utredning rörande de belopp, som borde i staten upptagas såsom

behållen inkomst af prebenden, ägt rum, och att Kungl. Maj:t den 2 december

1905 fastställt inkomsterna af de till professorer och extra professorer

inom teologiska fakulteten anslagna prebenden frånsedt det

förste teologie professorn och domprosten tillkommande, hvars afkomst

jämte vedanslag, humlegårdsersättning och rätt till åkerlott äfvensom spannmål

till viss myckenhet utgör dennes aflöning utan vidare kontant tillskott

— till följande belopp:

Danmarks prebendepastorat.................... kr. 1,075: —

Helga Trefaldighets » » 880:

Gamla Uppsala » * 1,425:

Börje * * 960:

Uppsala—Näs » * 95:

Hagby—Ramsta » * 460:

Universitetskanslern anbefalldes häi’efter att, efter vederbörandes hörande,

afgifva förnyadt underdånigt utlåtande i ärendet.

Efter remiss till universitetsmyndigheterna afgaf det större akademiska

konsistoriet yttrande den 12 mars 1904, däruti konsistoriet hänvisade

till och åberopade ett af drätselnämnden, efter tre särskilda af akademikamreraren

verkställda utredningar, afgifvet yttrande.

En af akademikamrerarens utredningar angick den förut berörda anmärkningen

vid beräkningen af 1877 års förslagsanslag, gående ut på att

ett belopp af 3,456 kronor 63 öre årligen skulle hafva obehörigen utgått

af detta förslagsanslag. Det torde vara nog att, med hänvisning i öfrigt

till innehållet af denna utredning, här nämna, att akademikamreraren,

efter noggrant genomgående af de medel, som jämte förslagsanslaget

skulle, jämlikt nådiga brefvet den 1 juni 1877, vid ombildning af adjunktsinstitutionen

användas till aflöning åt extra ordinarie professorer m. fl.

och till docentstipendier, anser sig hafva ådagalagt, att de tillgångar, som

jämlikt nyssnämnda nådiga bref skulle redovisas och afråknas vid rekvisition

af 1877 års förslagsanslag, också samtliga, sadana de voro upptagna

i 1872 års stat och därefter beviljats, verkligen behörigen redovisats.

Akademikamreraren tillägger, att hans beräkning af tillgångarna för ombildning

af adjunkturerna öfverensstämmer med de beräkningar öfver

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

samma tillgångar, som under förgångna tider uppgjorts inom ecklesiastikdepartementet

och där specificerats i en promemoria, hvaraf han fått del.

Akademikamrerarens andra utredning angår en fråga, hvarom någon

meningsskiljaktighet numera ej synes råda mellan universitetsmyndigheterna

och statskontoret, och hvarpå jag ej har anledning att ingå.

hör akademikamrerarens tredje utredning torde jag däremot böra

något närmare redogöra. Akademikamreraren erinrar däri, hurusom han

ansåge sig i sin första nyss omförmälda utredning hafva ådagalagt, att

universitetsmyndigheterna vid tillämpning af nådiga brefvet den 1 juni

1877 angående ombildning af adjunkturerna och rekvisition af därför beviljadt

statsanslag riktigt beräknat de universitetets tillgångar, som borde

användas vid ombildningen. Emellertid upptoge statskontoret i dess förut

omnämnda tryckta yttrande, öfver det från universitetet afgifna förslag

till stat för universitetet en specifikation öfver de medel, som enligt statskontorets

förmenande skulle utgöra 1877 års tillgångar, och då denna specifikation

icke stode i öfverensstämmelse med den beräkning, akademikamreraren

gjort af 1877 års tillgångar, ville han till närmare granskning

upptaga statskontorets specifikation.

Akademikamreraren har därvid funnit, att en af statskontoret upptagen

post borde uteslutas, en annan nedsättas. Statskontoret beräknade

bland ifrågavarande tillgångar först 1833 års anslag till en adjunkt 675 kronor.

Af liknande skäl, som anförts till stöd för att ej bland tillgångar till afräkning

vid rekvisition af 1876 års förslagsanslag medtagits förut omhandlade

statsmedel 1,800 kronor och 1,200 kronor, tillhopa 3,000 kronor, borde

nyssberörda 675 kronor ej inräknas i tillgångarna för ombildning af adjunkturerna

jämte det spannmålsanslag, innefattande samma anslag, som i vederbörande

stat tilldelats denna adjunktur.

Vidare hade statskontoret bland tillgångarna för adjunkturernas ombildning

beräknat hela det anslag, som år 1841 beviljats till löneförbättring

och understöd för yngre lärare vid universitetet, 1,500 riksdaler banko

eller 2,250 kronor. Af detta belopp vore emellertid i 1872 års stat 750

kronor upptagna såsom arfvode åt yngre akademiska lärare, ett ändamål

hvartill beloppet ock, jämte af universitetets egna medel lämnadt tillskott

och ytterligare statsanslag, sedermera städse användts.

Med iakttagande af dessa ändringar skulle 1877 års beräknade tillgångar,

på sätt akademikamreraren närmare angifver, komma att uppgå till ett

belopp af sammanlagdt 72,000 kronor. Emellertid hade dessa tillgångar

i propositionen till 1877 års Riksdag samt inom ecklesiastikdepartementet

enligt förutnämnda promemoria beräknats allenast till 71,000 kronor.

Den missräkning, som här förelåge, syntes ligga i beräkningen af till
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

33

gångarna för de s. k. världsliga adjunkturerna och hafva uppkommit redan

i sammanhang med utfärdandet af 1862 års stat samt därifrån insmugit

sig i 1872 års stat. Huru felet uppkommit vore numera omöjligt att

utreda.

I drätselnämndens af akademikamrer ar ens utredningar åtföljda yttrande

framhållas svårigheterna för de nya personer, som för närvarande utgjorde

universitetets ekonomiska förvaltnings styrelse och tjänstemannapersonal,

att genast utreda och klarlägga de förhållanden, som, gällande vid midten

af 1870-talet, betingade den form och de afräkningsbelopp, som ända från

och med år 1878 i hufvudsak följts vid vederbörande rekvisitioner. Så

mycket mindre hade man haft anledning att ägna särskild! historiskt studium

åt den ganska invecklade frågan, som anmärkning mot rekvisitionsmetoden

och dess resultat ej försports, hvarken år 1882, då drätselnämnden

gjort en särskild framställning i ämnet till statskontoret, eller senare, då

förslaget till 1885 års stat framlades.

Efter tagen del af akademikamrerarens utredning rörande rekvisitionen

af 1877 års förslagsanslag hade drätselnämnden för sin del ej kunnat

finna annat, än att, med tillämpning af föreskrifterna i nådiga brefvet den

1 juni 1877 angående ombildning af adjunktsinrättningen m. m., universitetsmyndigheterna

i Uppsala rätteligen förfarit samt ställt sig de för

rekvisition af 1877 års förslagsanslag meddelade föreskrifter till efterrättelse.

Särskild! ville drätselnämnden framhålla, att af ordalagen i nyssnämnda

nådiga- bref vore tydligt, att de adjunktslöner inom de s. k. världsliga

fakulteterna, som i det nådiga brefvet afhandlades, och hvilka därefter,

i mån af inträffande ledighet skulle jämte andra särskilt angifna anslag

för den genom brefvet anbefallda omregleringen användas, vore de i 1872

års stat för universitetet upptagna. Dessa löner, med däri åren 1876 och

1877 vidtagna förhöjningar, hade ock ingått i universitetets beräkningar.

Drätselnämnden säger sig vidare anse det vara önskligt att nu om

möjligt en gång för alla få klarhet i de frågor om statsmedels användande,

som statskontoret bragt på tal, och upptager i samband därmed det af

akademikamreraren angifna förhållandet, att af de statsanslag, som på

skilda tider blifvit beviljade universitetet för reglering af adjunktslönerna

inom de världsliga fakulteterna, verkligen ett belopp af 1,000 kronor icke

blifvit för ändamålet användt; om felet härvidlag — härstammande från

1862 års stat — hade den nuvarande drätselnämnden hittills ej haft någon

aning, och det vore ursäktligt och skäligen förklarligt, om tillträdande

nya ledamöter i drätselnämnden och nya tjänstemän icke utan särskild t

gifven anledning företoge sig att nagelfara de sifferberäkningar, som legat

till grund för beslut, fattade långt före deras tid, och om hvilka beräkna.

till Rikad. Prof. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 9 Iläft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

ningar de haft allt skäl att antaga, att de redan undergått vederbörlig

granskning.

Sedan emellertid nu omförmälda förhållande blifvit utredt, hade

drätselnämnden, varskodd af denna upptäckt, sökt komma till klarhet därom,

huruvida, då statskontoret förmenat ett belopp af tillhopa 3,456 kronor

63 öre af statsmedel vara af universitetet för mycket rekvireradt, jämväl

någon verklig grund kunde förefinnas för statskontorets antagande, i hvad

anginge återstående omkring 2*500 kronor.

Under forskningarna härom hade drätselnämndens uppmärksamhet

blifvit fästad på förhållandet med universitetets så kallade emeritilöner.

I detta afseende vore följande att märka.

Sedan längre tid tillbaka hade vid universitetet funnits inrättade två

emeritilöner, hvilka utgått helt och hållet af universitetets egna medel.

I 1837 års stat för universitetet hade dessa löner varit bestämda hvardera

till 225 tunnor spannmål och 300 riksdaler i hyresersättning, men vid

1858 års Riksdag hade de, jämlikt nådigt bref den 20 mars 1858,

höjts af statsmedel till 4,500 riksdaler hvardera, till hvilken förhöjning

medel skulle tagas af ett af Riksdagen samma år beviljad t förslagsanslag

å 30,000 kronor. Detta anslag hade sedermera ersatts med det — förut

i ärendet af mig omförmälda — bestämda spannmålsfyllnadsanslag, som

beviljats af 1873 års Riksdag, 43,323 riksdaler 79 öre.

Vid 1840 och 1841 årens Riksdagar hade af statsmedel beviljats anslag till

ytterligare två emeritilöner, till hvilkas höjande sedermera vid olika tider

beviljats anslag dels af statsmedel dels af universitetets egna medel.

Genom 1872 års stat hade ytterligare tillkommit två emeritilöner,

hvilka dock aldrig tillsatts och snart nog indragits.

Riksdagen år 1873 hade nämligen medgifvit rätt för vederbörande professorer,

adjunkter m. fl. att efter uppnådda 65 lefnadsår försättas å indragningsstat,

hvaremot de anslag till emeritilöner, som från statsverket utginge

till universiteten, borde vid inträffande ledighet upphöra.

Vid tiden för den nu omnämnda omregleringen, eller år 1873 och

närmast följande år, hade de fyra i 1862 års stat upptagna emeritilönerna

innehafts af följande emeriti, nämligen f. d. professorerna Fries och Bergfalk,

hvilka innehaft de båda äldre och större, delvis af universitetets

delvis af statens medel utgående emeritilönerna, samt f. d. bibliotekarien

Fant och f. d. professorn Böttiger, hvilka åtnjutit de båda lägre emeritilönerna.

Sedan Fant och Böttiger dött och hvarderas stärbhus under föreskrifven

tid uppbimt emeritilönen, hade statsanslag för dem ej vidare rekvirerats.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

35

Fries hade afiidit den 10 februari 1878. Då han efterlämnat familj,

hade hans stärbhus enligt författningarna fått uppbära lönen under ett

och ett hälft år efter hans död, hvarefter densamma upphört, hvilket i

detta fall betydt detsamma, som att lönebeloppet i dess helhet besparats

universitetet och således kommit universitetets reservfond till godo.

Bergfalk åter hade afiidit ogift den 31 januari 1890, hvarefter och

sedan hans emeritilön under ett hälft år kommit hans stärbhus till godo,

densamma, hvilken — såsom jag redan nämnt — vore uppförd i 1885

års utgiftsstat, upphört.

I det belopp af 43,323 kronor 79 öre, som af 1873 års Riksdag beviljats

universitetet såsom ordinarie fast anslag i stället för 1858 års förslagsanslag,

hade emellertid ingått jämväl två summor, en å 1,265 kronor

78 öre och en å 1,265 kronor 77 öre, såsom lönetillökning för två emeritilöner,

just de som innehafts af Fries och Bergfalk.

Om nu nyssnämnda anslagsbelopp af 43,323 kronor 79 öre öre verkligen

skolat minskas med nyssnämnda två belopp å respektive 1,265 kronor

78 öre och 1,265 kronor 77 öre, i den mån de två nyss omförmälda

emeritilönerna blifvit lediga, hade sådant blifvit förbisedt och fallit i glömska

såväl hos universitetsmyndigheterna i Uppsala som jämväl hos öfverordnade

myndigheter, ty alltjämt hade från universitetet rekvirerats och

rekvirerades fortfarande nämnda ordinarie anslag med oförändradt belopp.

Detta förbiseende hos myndigheterna hade varit så fullständigt, att, hvad

särskildt anginge Bergfalks emeritilön, Ivungl. Maj:t genom nådigt bref

den 2 februari 1886 på framställning af universitetskanslern gillat och godkänt

ett från universitetet utgånget förslag, att för gäldande af lån, som

universitetet måst upptaga för nya universitetshusets byggande m. in.,

skulle få användas, förutom andra medel, hvarom nu icke vore fråga,

jämväl den i nya staten af år 1885 på indragningsstat upptagna enda

ännu kvarstående emeritilönen å 4,500 kronor efter dåvarande innehafvarens

afgång.

De belopp, som drätselnämnden sålunda framhållit, vore alltså: 1,000

kronor, 1,265 kronor 78 öre och 1,265 kronor 77 öre, eller tillhopa 3,531

kronor 55 öre.

Därest statskontorets anmärkning i grunden afsåge de af drätselnämnden

nu framlagda förhållanden, kunde drätselnämnden för närvarande

icke förklara anledningen till den skiljaktighet, som förefunnes mellan

nyssnämnda sammanräknade belopp samt den summa, som statskontoret

uppgåfve, eller 3,456 kronor 63 öre.

Drätselnämnden förmenade, att de förhållanden, som nu blifvit af

densamma berörda, vore af den beskaffenhet, att de borde föranleda ett

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

slutligt afgörande, innan något vidare lämpligen ''kunde från universitetets

sida åtgöras i fråga om universitetets nya utgiftsstat, enär dessa frågor

icke obetydligt inverkade på beloppet af universitetets för utgiftsstaten

beräkneliga tillgångar.

Skulle emellertid Kungl. Maj:t vilja redan nu afgöra frågan om ny stat

för universitetet, ville drätselnämnden anföra, att densamma helst önskade,

att uppställningen af utgiftsstaten skedde i öfverensstämmelse med nämndens

framställda förslag, men att, om Kungl. Maj:t funne, att afseende

borde fästas vid hvad statskontoret däremot anfört och yrkat, drätselnämnden

för sin del funne det af statskontoret senast framställda alternativa

förslaget n:r IV vara att beakta.

Härvid hade akademikamreraren såsom sin mening uttalat, att han

för räkenskapernas förenkling och öfverskådlighet och därmed äfven för

åstadkommande af eu lättare kontroll funne det önskvärdt, att 1876 och

1877 års förslagsanslag fixerades, och att, då det ifrågasatta nya räkenskapsformuläret

skulle ansluta sig till den nya staten, åtgärder för vinnande

af nyssnämnda syfte vidtoges före den nya statens upprättande.

I denna akademikamrerarens åsikt kunde drätselnämnden så mycket

mindre instämma, som en fixering, enligt nämndens mening, lätt kunde

komma att innebära en fara för universitetets ekonomi.

Vid besvarandet af den nådiga remissen har kanslern uti skrifvelse

den 12 april 1904 uttalat önskvärdheten af, att uppställning af inkomstoch

utgiftsstaten äfvensom af universitetets räkenskaper medgåfve, att i

rikshufvudboken kunde införas tillräckligt fullständigt, särskilt konto för

universitetet, samt under åberopande i öfrigt af hvad kanslern tillförne i

ärendet andragit öfverlämnat ärendet till Kungl. Maj:ts pröfning för den

åtgärd, som i dess närvarande skick funnes af omständigheterna påkallad.

Ännu en gång remitterades ärendet till statskontoret. Dess med

anledning af denna remiss afgifna utlåtande är dagtecknadt den 29 september

1905. I detta utlåtande har statskontoret till en börjat erinrat,

att den i ärendet ifrågakomna anmärkning vid det större akademiska konsistoriets

i Uppsala beräkning af 1877 års förslagsanslag framställts ingalunda

i afsikt att kasta någon skugga på universitetets nuvarande ekonomiska

styrelse och förvaltningspersonal, utan, såsom statskontoret i sitt

föregående utlåtande framhållit, till ytterligare belysning af det särskildt ur

kontrollsynpunkt trängande behofvet af en förändrad uppställning af Uppsala

universitets stat, i det att anmärkningens riktighet icke kunde af

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9. 37

räkenskaperna eller öfriga för statskontoret tillgängliga handlingar tillförlitligen

bedömas.

Anmärkningens riktighet eller oriktighet vore således af underordnad

betydelse för den föreliggande frågan, nämligen behofvet af en förändrad

uppställning af Uppsala universitets stat.

Då emellertid drätselnämnden förmenade, att de af densamma framlagda

förhållanden borde föranleda ett slutligt afgörande, innan något vidare

lämpligen kunde från universitetets sida åtgöras i fråga om universitetets

nya utgiftsstat, hade statskontoret låtit verkställa en utredning af frågan

med ledning af de nya upplysningar, som nu från universitetsmyndigheterna

framkommit. Denna utredning innehölles i ett vid statskontorets

utlåtande fogadt memorial med tillhörande tablå och utvisade, att den af

statskontoret i det underdåniga utlåtandet den 2 april 1903 anmärkta

summan .......................................................................................... kronor 3,456: 63

borde ökas med ........................................................................... »_75: —,

således till....................................................................................... kronor 3,531: 63,

och att dessa statsmedel, som universitetet under en lång följd af år obehörigen

utbekommit, utgjordes af följande årliga belopp:

från och med 1877: af 1876 års förslagsanslag............... kronor —: 08

» » » 1878: » 1877 » * ............... » 1,000: —

» » » den 11 augusti 1879: af 1873 års bestämda

anslag till fyllande af spannmålslöner... » 1,265: 77

» » » den 1 augusti 1890: af d:o d:o.................. » 1,265: 78

Summa kronor 3,531: 63.

Bortsåge man från den första af ifrågavarande i summan ingående

fyra poster, hvilken hade samband med skiljaktigheter, uppkomma vid

anslagets fördelning på flera löntagare, uppginge det sammanräknade beloppet

af intill slutet af år 1903 obehörigen uppburna statsmedel till

73,854 kronor 41 öre.

Sedan statskontoret sålunda förebragt eu utredning om de belopp,

angående hvilka återlevereringsskyldighet för Uppsala universitet kunde

ifrågakomma, ville statskontoret fästa uppmärksamhet därå, att hvad universitetets

drätselnämnd anfört om de svårigheter och det tidsödande arbete,

som varit förenadt med den af akademikamreraren verkställda utredning

öfver statskontorets anmärkningar beträffande de åt universitetet

anvisade statsmedel, utgjorde ett nytt och kraftigt talande skäl för att

icke dröja med en förändring i uppställningen af Uppsala universitets stat.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Myndigheternas

yttranden

rörande Dy

stat för universitetet

i

Land.

I afseende å den af drätselnämnden uttalade farhåga rörande fixering

af förslagsanslagen hade statskontoi''et redan framhållit, att visserligen den

af universitetsmyndigheterna år 1884 begärda fixeringen af förslagsanslagen

till 100,000 kronor varit för låg. Statskontoret vidhölle sin nu äfven af

akademikamreraren understödda åsikt, att företräde borde lämnas åt ett

statförslag, i hvilket, hvad statsmedlen anginge, endast förekomme bestämda

anslag och reservationsanslag.

Statskontorets utlåtande slutar med eu hemställan, att Kungl. Maj:t

täcktes fatta beslut i ärendet i enlighet med de af statskontoret tillförene

framställda yrkanden.

Ur det vid statskontorets utlåtande fogade, vidlyftiga memorial, hvars

resultat af statskontoret upptagits, torde jag få omförmäla allenast hurusom

däri påvisas, att den af akademikamreraren och drätselnämnden angifna

öfverskottsrekvisitionen af 1,000 kronor på 1877 års anslag sammanhänger

därmed, att ett år 1863 beviljadt anslag å 1,000 kronor till löneförhöjning

åt två språklärare icke medräknats bland 1877 års tillgångar

för ombildning af adjunktur»’, oaktadt akademikamreraren förklarat, att

så bort ske, och äfven tycktes antaga, att så skett. Samtliga kostnader

för adjunktsinstitutionens ombildning hade uppgått till 109,500 kronor,

och för deras gäldande hade tillgångar beräknats, hvilka, enligt hvad memorialförfattaren

ådagalägger, med inberäknande af nyssnämnda 1,000

kronor uppgått till 110,500 kronor, eller 1,000 kronor öfverkostnaderna

— universitetet hade alltså, sedan 1877 års ombildning af adjunktsinstitutionen

trädde i verkställighet, årligen utbekommit 1,000 kronor af statsmedel

mer än vederbort.

Beträffande frågan om rättighet för universitetet att för något sitt

ändamål annat än det ursprungliga behålla förutnämnda fyllnadsanslag till

två emeritilöner ansåge memorialförfattaren densamma vara med tillräcklig

tydlighet besvarad genom hänvisning till Riksdagens äfven af drätselnämnden

omförmälda beslut år 1873, enligt hvilket de anslag till emeritilöner,

som då från statsverket till universiteten utginge, borde vid inträffande

ledighet upphöra.

Den vidlyftiga förhandlingen rörande den nya staten för universitetet

i Uppsala har i väsentliga delar sin motsvarighet i ärendet rörande ny

stat för universitetet i Lund. Äfven i detta ärende hafva universitetsmyndigheterna

och statskontoret upprepade gånger utlåtit sig.

Det större akademiska konsistoriets i Lund första yttrande i ärendet

är dagtecknadt den 21 mars 1900. Vid detta yttrande är fogadt ett för
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

39

slag till ny stat med tillhörande utredning och motiver, Indika handlingar

upprättats af akademiräntmästaren och godkänts af drätselnämnden. Konsistoriet

förklarade sig därvid till alla delar ansluta sig till hvad akademiräntmästaren

sålunda föreslagit och anfört, endast med en detaljanmärkning,

som jag här kan förbigå. En af konsistoriet i skrifvelsen framkastad tanke

på förbättrad aflöning för vissa professorer, bibliotekarien och räntmästaren

m. fl., mot det att staten öfvertoge de ängslotter, hvilkas afkastning inginge

i vederbörandes aflöning, har, såsom jag redan antydt, i viss mån

realiserats. Ur det vid konsistoriets skrifvelse fogade protokoll vid konsistoriets

sammanträde den 7 mars 1900 vill jag i förbigående omförmäla,

hurusom en af konsistoriets medlemmar erinrade, att universitetets ekonomi

ursprungligen varit grundad på det gamla »kapitelgodset», som dock snart

indragits och ofullkomligt ersatts med anslag i spannmål. Men såväl

kronotionde som — på senare tider — kyrkotionde och vaxljusmedel vore

utbytta mot fasta penninganslag, och alla nya anslag vore beviljade i

penningar. Af de gamla inkomsterna återstode nu endast arrendena af

de jämförelsevis få hemman, som fortfarande vore universitetets egendom

och genom dess drätselnämnd utarrenderades. Det kunde ifrågasättas att

uppdraga ombesörjandet häraf åt den myndighet, som hade vården af

statens egendom i allmänhet sig anförtrodd.

De i konsistoriets skrifvelse omförmälda handlingar utgjordes af: 1)

förteckning å tomtöremedel, som tillkomme universitetet från fastigheter

i Lund, Malmö och Landskrona, tillhopa 25 kronor 97 öre, 2) blankett till

arrendekontrakt angående utarrendering af akademihemman mot afgift i

spannmål, hälften råg och hälften korn, att lösas med penningar efter

angifven beräkning, innehållande blanketten bland annat föreskrift om skyldighet

för vederbörande tillträdande arrendator att till den afträdande

erlägga lösen för de å egendomen befintliga åbyggnaderna, 3) protokoll

hållet hos teologiska fakulteten den 19 december 1899 i samtliga nuvarande

ordinarie teologie professorers närvaro och innefattande tillstyrkan

af ett af drätselnämnden uppgjordt förslag angående fördelning af fakultetens

prebendepastorat på de till fakulteten hörande lärostolar samt utbyte

af hittillsvarande spannmålsbidrag till prebendeinnehafvarna från

löningsfonden mot fasta kontanta löner, med iakttagande att de extra

ordinarie professorerna, såsom hittills, ej erhölle del i löningsbidragen,

hvarjämte fakulteten uppgaf beloppen af vissa onera, som, utom skyldigheten

att aflöna vice pastor, häftade vid prebendena, 4) för Lunds universitet den

13 november 1885 fastställd utgiftsstat med däri sedermera vidtagna ändringar,

5) förslag till ny inkomst- och utgiftsstat, innehållande i afdelning I

motiv, i afdelning II inkomster, i afdelning III utgifter samt i afdelning IV all
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

manna bestämmelser, 6) förteckning å löneinkomster, smil för närvarande

utgå till professorerna och extra ordinarie professorerna inom

teologiska fakulteten samt — till styrkande af däri upptagna belopp af

bidrag från löningsfonden — 7) en uträkning upptagande medeltalet af

dessa bidrag för åren 1889—1898, 8) uppgift å arrendespannmål, som

erlagts till universitetet under åren 1889—1898, utvisande ett medelvärde

af 30,867 kronor 34 öre, 9) uppgift å de från förslagsanslagen utgående

belopp under åren 1889—1898, samt 10) uppgift på de extra inkomster,

som under samma år tillkommit universitetet, varande medeltalet för år

för akademikassan 578 kronor 67 öre och för bibliotekskassan 690 kronor

70 öre.

En blick på den föreslagna inkomststaten, jämförd i vissa delar med

motiven, ger följande vid handen.

De bestämda ordinarie statsanslagen upptagas med då utgående belopp,

jämte tillägg af ett — sedermera beviljadt — anslag till en vaktmästare vid

universitetsbiblioteket.

Därtill skulle komma förslagsanslagsbeloppet, 62,592 kronor, hvilket

emellertid borde förvandlas till fast ordinarie anslag. Sedan nämligen

numera kyrkotionden med forsellönsersättning samt vaxljusmedel ersätta

med fast årligt anslag och alla universitetets löntagare, som ägde rätt till

spannmålslöner, med undantag af de ordinarie teologie professorerna, utbytt

dessa mot fasta penninglöner, hvartill äfven de teologie professorerna vore

villiga, vore tiden inne att skrida till dylik förvandling. Spannmålsarrendena

vore visserligen fortfarande växlande, men de kunde dock tämligen

noga bestämmas.

Enligt hvad i motiverna upplyses hafva af förslagsanslagen utgått dels

bestämda årliga belopp, nämligen

af 1876 års förslagsanslag ...................................................... kronor 16,650: —

» 1877 » » ..................................................... > 25,500: —

dels ock för höjande af vissa spannmålsaflöningar växlande

belopp, hvilkas medeltal för åren 1889—1898

utgjort ................................................................................ » 20,009: 65

Summa kronor 62,159: 65.

Vidare upptages ett belopp, motsvarande en del utgående extra statsanslag,

hvilka önskas omförda till fasta ordinarie anslag.

Under nästa hufvudrubrik uppföres arrendespannmål från universitetets

hemman och lägenheter. För denna inkomstkälla beräknas ett belopp af

32,000 kronor — motsvarande ett belopp af 32,035 kronor 52 öre i 1885

års stat.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

41

Enligt hvad i inotiverna upplyses, utgör arrendespannmålen från och

med den 14 mars 1901 tillsvidare 1,972,996 hektoliter råg och samma

mängd korn årligen. Arrendespannmålen löses enligt löpande årets markegångstaxa

Litt. A för Malmöhus län, med förhöjning af en krona 20 öre

för hvarje hektoliter. Lösensumman hade under åren 1886—1898 varit

lägst år 1888, nämligen 23,907 kronor 10 öre, och högst år 1892, då den

utgjort 35,612 kronor 29 öre. Den vore för år 1899 beräknad till 39,514

kronor 37 öre. Arliga arrendeafgifterna hade visserligen under tioårsperioden

1889 —1898 i medeltal ej utgjort mer än sammanlagdt 30,867

kronor 34 öre, men de syntes i nya staten kunna utan risk beräknas till

32,000 kronor.

Härefter upptages ersättning för den indragna kyrkofonden med forsellön

och vaxljusmedel, förutnämnda belopp 32,593 kronor.

Ytterligare beräknas såsom tillgångar för uppehållande af universitetets

verksamhet ränta efter 4 % å akademikassans och vissa fonders räntebärande

kapital, 795,866 kronor 39 öre, sålunda speciiiceradt:

a) akademikassan ........................ kronor 729,996: 48

b) Norbergska fonden ............... » 28,745: 84

c) Filéenska » ............... » 33,718: 30

d) von Hermansonska fonden... »_3,405: 77 = kronor 795,866: 39

Räntan är i rundt tal i beräkningen upptagen med 32,000 kronor.

Beträffande akademikassan och nämnda fonder anser jag mig böra

lämna några upplysningar, delvis hämtade ur det af professor Martin

Weibull utgifna arbetet »Lunds universitets historia 1668—1868» samt från

ett i handlingarna till förevarande ärende befintligt meddelande från akademiräntmästaren

i Lund.

Akademikassan, eller såsom den i 1885 års stat ock benämnes »hufvudkassan»,

grundlädes dels genom besparingar på »stipendiestaten» d. v. s.

de för aflöningar afsedda anslagen, dels genom ett kanslersbref, enligt

hvilket tillträdande professor ej finge beräkna lön för hela det år, inom

hvithet han begynt tjänstgöring, utan endast från den dag han tillträdde

ämbetet. Sedermera, på 1730-talet, förvandlades kassan till en »besparingsoch

förrådskassa», hvaraf endast räntan, ej kapitalet, finge röras. Härmed

grundades en universitetets reservfond, akademikassan, hvars tillväxt dock

först blef mera betydande, då man begynte vid vakanser låta lönlösa eller

mindre lönta utan ersättning sköta de lediga lärostolarna med indragande

af lönen till universitetet.

I den år 1837 fastställda staten är akademikassan angifven till

Dill. till Rilcscl. Prof. 1907. 4 Samt. 1 Afd. 9 Haft.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

100.000 riksdaler, och först då bildades den i räkenskaperna nu s. k. reservfonden,

till hvilken därefter alla lönebesparingar ingått.

Hurusom vissa tillfälliga inkomster pläga ingå till akademikassan eller

hufvudkassan synes af 1885 års stat. Till kassans förstärkande har tjänat,

att räntor å de för universitetets olika institutioner afsedda materiellanslagen

ingått till densamma.

Norbergska fonden grundar sig på professorn Mathias Norbergs testamente

den 23 december 1811, enligt hvilket fondens årliga afkomst skall

användas till aflöning af en professor vid universitetet i franska, tyska och

engelska språken. Enligt meddelad föreskrift i 1837 års stat skulle den

akademiska förvaltningen ansvara »den Norbergska professorn för full lön

i likhet med öfriga professorer inom filosofiska fakulteten, emot det att han

med sina föregående åligganden förenade det att föreläsa och examinera

i estestik». Universitetets utgiftsstat af år 1848 upptager Norbergska fondens

ränteafkomst bland universitetets öfriga tillgångar för bestridande

af löpande utgifter och så har äfven därefter ägt rum.

Filéenska fondens ränteafkomst skulle, enligt donators, kommerserådet

P. E. Filéens testamentariska föreskrifter den 7 och 28 september 1822 och

den 31 maj 1824, användas till danande af djurläkare samt till en inrättning

för öfning i ridkonsten äfvensom till ökade förmåner för en kirurgisk

operatör. I den år 1848 fastställda staten för universitetet föreskrefs,

att fondens ränta tillsvidare skulle ingå till »allmänna löningsfonden», hvarmed

förstods akademikassan.

Hvad beträffar den von Hermansonska fonden, grundar den sig på

testamenten af auditören F. von Hermanson den 21 april 1828 och den

16 oktober 1830. Årsräntan å donationsmedlen skulle användas såsom

stipendium åt två studerande, som vore sinnade göra tjänst vid akademiens

bibliotek. Sedan i utgiftsstaten år 1837 löner åt två amanuenser vid

universitetsbiblioteket inrättats, öfverfördes fonden då till akademikassan,

från hvilken erforderlig fyllnad i amanuenslönerna skulle utgå.

Såsom nyss nämnts, är räntan å akademikassan och fonderna beräknad

efter 4 %, medan densamma i 1885 års stat är antagen till 5 %. Det har,

enligt motiven, ansetts klokast att ej i nya staten beräkna mer än 4 %

ränta, med hänsyn till den stundom rådande låga räntefoten samt därtill

att akademikassans kapital till ett belopp af 50,000 kronor för närvarande

vore placeradt i obligationer, löpande med 3Y2 % ränta, hvartill komme, att

akademikassan möjligen torde behöfva anlitas för vissa årliga jordskyldsafgifter.

Nästa hufvudpost i inkomstberäkningen utgöres af ränta efter 4 % å

bibliotekskassans räntebärande kapital, vid 1899 års början utgörande

40.000 kronor, därifrån skulle afräknas Ahlmanska fonden, 11,253 kronor

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

43

57 öre, hvarjämte ifrågasatts en nedsättning af fonden med 20,000 kronor,

motsvarande ett tillämnadt bidrag å nämnda belopp till uppförande af ny

biblioteksbyggnad. Räntan å återståendé beloppet 8,746 kronor 43 öre är

fördenskull upptagen till 350 kronor i rundt tal.

Nyssomförmälda Ahlmanska fond skall enligt professorn Ahlmans

testamente den 20 september 1841 användas för inköp till universitetsbiblioteket

af teologisk litteratur.

Ytterligare följa i inkomstberäkningen tomtöremedel, upptagna till

enahanda belopp som i 1885 års stat, 25 kronor 97 öre, samt studentinskrifningspenningar

och tillfälliga inkomster, förslagsvis beräknade till

1,200 kronor.

Inkomstberäkningen i sin helhet visar en slutsumma af 437,140 kronor

37 öre. Till akademikassans förstärkning skulle fortfarande ingå de i

1885 års stat omförmälda tillfälliga och för utgiftsstaten icke beräknade

inkomster: arrendeafgift för S:t Petri kyrkogård och för en fäladslott —

för närvarande, enligt uppgift, utgörande sammanlagdt 110 kronor för år,

städjeafgifter samt hvad som svarar mot en i utgiftsstaten upptagen post

å 3,000 kronor för ränta och amortering af lån, i den mån denna utgift

kan komma att upphöra. Det upplyses, att lånet utgör 50,000 kronor,

upptaget på grund af nådigt bref den 17 mars 1882 för möblering m. m.

i universitetshuset.

Förslaget till utgiftsstat slutar å ett belopp af 435,482 kronor 50

öre. Likasom i fråga om förslaget till stat för Uppsala universitet skall

jag först längre fram i min framställning närmare ingå på frågan om uppställningen

af utgiftsstaten och meddelandet af vissa allmänna bestämmelser,

bär endast nämnande, att förslaget ej, såsom i fråga om Uppsala universitets

stat ägt rum, inskränker sig till en blott kodifiering, utan äfven innehåller

några nya poster samt förhöjningar af vissa aflöningar m. m.

Då universitetskanslern med skrifvelse den 6 april 1900 öfverlämnade

konsistoriets yttrande och öfriga nu omförmälda handlingar till Kungl.

Maj:t, förklarade sig kanslern icke hafva något att tillägga till hvad konsistoriet

föreslagit och hemställt.

Statskontoret, som genom nådig remiss anbefallts att afgifva underdånigt

utlåtande i ärendet, har afgifvit sådant i skrifvelse den 13 maj 1902.

1 skrifvelsen framhåller statskontoret de förut beträffande Uppsala

universitet angifna synpunkter, som hänvisade på önskvärdheten, att särskilda

konti för de åt universiteten förvaltade, ansenliga statsmedel kunde

i rikshufvudbokcn införas. Det räkenskapsformulär, som för närvarande

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

vore gällande för Lunds universitet, vore emellertid icke så inrättadt, att

det utan svårighet medgåfve införandet i rikshufvudboken af ett konto,

utvisande förhållandet med de af universitetet förvaltade statsmedlen. Härtill

komme, att detta formulär äfven i andra hänseenden företedde bristande

öfverskådlighet samt särskildt saknade den själfkontroll, som innefattades

i ett bokföringssätt, inrättadt efter det s. k. dubbla italienska bokhålleriet,

hvadan ett nytt formulär vore val behöfligt.

Statskontoret erinrar i sammanhang härmed om det af statskontoret

och kammarrätten den 10 maj 1901 samt af statskontoret ensamt den

31 december 1901 framlagda förslag beträffande bokföringen, medelförvaltningen

och statens uppställning vid Uppsala universitet. Då det

skulle vara af synnerlig vikt, att likformighet i dessa hänseenden genomfördes

vid båda universiteten, har statskontoret jämväl hemställt, att det

uppgjorda förslaget till stat för Lunds universitet måtte omarbetas på

sådant sätt, att statsmedlen blefve skilda från öfriga medel, samt att därefter

ett nytt formulär till hufvudbok för universitetet framställdes, som

bättre än det nuvarande motsvarade krafven på öfverskådlighet, särskildt

därutinnan, att de bestridda utgifterna, hvad statsmedlen anginge, komme

att angifvas å för hvarje anslag särskildt konto.

Likasom i ärendet angående ny stat för universitetet i Uppsala har

statskontoret äfven till underlättande af den ifrågasatta omarbetningen af

Lunds universitets stat lämnat en redogörelse för de för år 1901 till detta

universitet enligt riksstaten utgående anslag af statsmedel, hvarefter likaledes

följer en, i en vid statskontorets skrifvelse fogad bilaga A införd,

utredning till hvilka belopp af statsmedel och till hvilka belopp af universitetets

egna medel dess institutioner uppehölles och dess professorers

samt tjänstemäns och betjäntes löner utginge. Af utredningen framgår, att

till täckande af de poster, som angifvits såsom utgående af löningsfonden —

akademikassan — funnes denna tillgodoförda statsanslag till så stort belopp,

att i själfva verket af dessa utgiftsposter genom universitetets egna medel

endast gäldades 61,246 kronor 18 öre. Statskontorets nu ifrågavarande

skrifvelse är med tillhörande bilagor tryckt, och torde jag få hänvisa till

denna tryckta handling för närmare kännedom om nu af mig omförmälda

redogörelse och undersökning rörande Lunds universitets medel.

Med anslutning till den inom konsistoriet uttalade uppfattning, hvilken

jag omnämnt, och i öfverensstämmelse med hvad statskontoret i fråga

om Uppsala universitet föreslagit, har statskontoret i sitt nu förevarande

utlåtande framhållit, att det ur såväl universitetets som statsförvaltningens

synpunkt skulle vara särdeles lämpligt, om en sådan reglering kunde

genomföras, att statsverket öfvertoge alla utgifter för universitetet, under

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

45

det att vid denna reglering såsom tillgång beräknades universitetets såsom

dess egna betraktade medel.

Statskontoret har därför i nu förevarande ärende beträffande Lunds

universitet gjort enahanda hemställan som i afseende å Uppsala universitet

rörande verkställandet af en fullständig utredning i afseende å universitetets

tillgångar utöfver de i riksstaten upptagna samt om lämpligheten

af universitetsegendomarnas öfverlämnande åt domänstyrelsens förvaltning,

hvarefter ett nytt förslag till inkomst- och utgiftsstat för universitetet

borde utarbetas. Likaledes ifrågasätter statskontoret alternativt en uppdelning

af utgiftsposterna i staten på statsverket och akademien, såsom

statskontoret föreslagit i fråga om Uppsala universitet. En förutsättning

härför vore förslagsanslagens förvandling till bestämda anslag enligt lämplig

beräkning.

För att åskådliggöra de af statskontoret sålunda uttalade önskemål

har statskontoret låtit utarbeta ett vid dess skrifvelse såsom bilaga B fogadt

förslag till ny utgiftsstat för universitetet. — De två hufvudförslag

statskontoret sålunda framställt — motsvarande de i fråga om Uppsala universitet

gjorda — betecknar jag såsom statskontorets alternativ I och II.

Genom nådig remiss lämnades kanslern för rikets universitet tillfälle

att, efter vederbörandes hörande, afgifva underdånigt utlåtande med anledning

af hvad statskontoret i ärendet anfört.

Kanslern begärde yttrande af det större akademiska konsistoriet, som

i sin ordning inhämtade utlåtande från universitetets drätselnämnd.

I detta utlåtande, livilket konsistoriet för sin del såsom eget yttrande

åberopade, anförde drätselnämnden, enligt utdrag åt dess protokoll den 31

oktober 1902, bland annat följande:

Statskontoret hade gjort anmärkning mot det vid Lunds universitet

använda räkenskapsformuläret. Detta syntes dock drätselnämnden synnerligen

öfverskådligt och lätt att kontrollera. Det af statskontoret förordade

dubbla italienska bokhålleriet syntes ej lämpadt för räkenskaper af så enkel

natur som universitetets, och drätselnämnden kunde ej tillstyrka någon

ändring i det nu använda formuläret, hvilket af Riksdagens revisorer vitsordats

såsom enkelt, redigt och öfverskådligt.

Hvad statskontorets hemställan i öfrigt i detta ärende anginge, ville

drätselnämnden anmärka, att det ej torde vara riktigt att göra eu sådan

åtskillnad, som den af statskontoret angifna, mellan do till universitetet

från statsverket utgående kontanta anslagsbeloppen och de öfriga inkomster,

som universitetet för bestridande af de i stat angifna utgifterna disponerade,

ty dessa senare inkomster vore lika fullt som de förra till sitt

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

ursprung att anse såsom statsmedel, om de ock en gång för alla blifvit

till universitetet öfverlåtna.

Nämnda inkomster utgjordes dels af arrendena från de hemman, som

ännu tillhörde universitetet — rester af det gamla vid universitetets stiftande

till detsamma anslagna kapitelgodset, som till större delen snart

indrogs till statsverkets disposition och då ersattes med vissa anslag af

krono- och kyrkotionde — dels af räntorna å det universitetets kapital,

som ej vore för särskilt bestämdt ändamål anvisadt.

Universitetet hade således ännu i viss mån en sjelfständig ekonomisk

förvaltning, och denna anordning vore fortfarande för detsamma högst

behöflig.

Universitetets egna inkomster vore i det af drätselnämnden aflämnade

förslaget till ny stat så noga redovisade, att det ej vore möjligt åstadkomma

en fullständigare utredning af desamma, och ett angifvande af de

särskilda ändamål, för hvilka de kunde blifvit universitetet tillagda, vört*

så mycket omöjligare, som de ej blifvit universitetet tilldelade för något

särskilt ändamål utan för dess verksamhet i allmänhet.

Om statens och universitetets intressen skulle i någon män bättre;

tillgodoses, därest universitetets fastigheter öfverlämnades till förvaltning

af domänstyrelsen, skulle eu dylik anordning ingalunda afstyrkas af drätselnämnden.

Men efter nämndens öfvertygelse stode ej några fördelar

därigenom att vinna för det allmänna, så länge arrendatorerna af akademihemmanen

själfva ägde samtliga å fastigheterna befintliga åbyggnader.

Dessa hade vid vederbörliga värderingar uppskattats till omkring 400,000

kronor, och endast om staten eller universitetet inlöste dem, skulle högre

arrenden kunna erhållas. För närvarande utginge arrendena i allt fall,

om skälig ränta beräknades på det af arrendator!! för byggnadernas inlösen

nedlagda kapital, i medeltal efter 60 kronor årligen för hektar, och högre

arrende torde staten näppeligen erhålla för likartad, genom domänstyrelsens

försorg utarrenderad jord. Jorden å hemmanen hade upparbetats till

högsta kultur, och mot dess häfd förekomme i regel aldrig någon anmärkning.

Tiden för arrendekontrakten utginge för tre hemman under åren

1910, 1911 och 1917, för de öfriga tjugusju senare. Ökad inkomst af

hemmanen kunde därför i alla händelser ej snart erhållas. Icke heller

kunde tjänstepersonalen vid universitetet minskas, i händelse den af statskontoret

föreslagna åtgärden vidtoges.

På grund af nu anförda omständigheter och då helt visst andra

förhållanden, innan tiden för nu gällande arrendekontrakts utlöpande tilländagått,

komme att nödvändiggöra uppgörandet af ännu ett förslag till

ny stat, saknade drätselnämnden anledning att för närvarande tillstyrka

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlutande N:o 9.

47

förslaget om akademihemmanens öfverlämnande till domänstyrelsens förvaltning.

Mot statskontorets i ämnet väckta alternativa förslag II, att vissa löntagare

skulle aflönas med de till universitetet utgående kontanta statsanslagen,

vissa löntagare åter och andra i staten angifna ändamål tillgodoses

genom de såsom universitetets egna betecknade medel, hyste drätselnämnden

ock af flera skäl betänkligheter. Sistnämnda löntagares ställning

kunde tänkas bli mindre fördelaktig, och anordningen, som saknade såväl

rättslig som historisk grund, kunde, i stället för att underlätta kontroll

och bokföring, leda till oreda och osäkerhet i universitetets räkenskaper.

Universitetskanslerns den 29 december 1902 aflåtna underdåniga

svarsskrifvelse innehåller en hemställan, motsvarande den af kanslern i

fråga om stat för Uppsala universitet samma dag gjorda.

Statskontoret anbefalldes härefter att afgifva förnyadt underdånigt

utlåtande i ärendet. I det på grund häraf den 30 april 1903 afgifna utlåtandet

vidhöll statskontoret sin mening beträffande bokföringssystemet

för Lunds universitets hufvudbok. En förändrad uppställning af densamma

erfordrades med hänsyn till kontroll och statistik, och denna ändrade uppställning

nödvändiggjorde i sin ordning en förändring af statens uppställning

på sådant sätt, att statsanslagen skildes från öfriga anslag.

Statskontoret fasthölle sålunda sin i föregående utlåtande yttrade mening

i omförmälda hänseende men hade, likasom i ärendet angående

Uppsala universitets stat, tagit under öfvervägande, huruvida icke det

hufvudsyfte statskontoret ville vinna kunde ernås jämväl med bibehållande

af förslagsanslag till lönernas fyllande. Detta kunde äga rum

på två sätt, och statskontoret fogar vid sin skrifvelse två alternativa förslagsstater,

motsvarande de af mig i det föregående med III och IV

betecknade alternativen för Uppsala universitet, enligt hvilka nu ifrågasatta

båda förslag, framdeles äfven betecknade såsom statskontorets förslag

III och IV, förslagsanslagen skulle bibehållas.

Statskontorets slutliga hemställan i nu förevarande skrifvelse är affattad i

öfverensstämmelse med statskontorets förut af mig återgifna hemställan i dess

underdåniga utlåtande den 2 april 1903 angående ny stat för universitetet

i Uppsala, hvarjämte statskontoret hemställer om meddelande af uppdrag

åt sakkunniga personer för framställande af förslag till formulär för

Lunds universitets hufvudbok, med iakttagande att särskild redovisning

lämnas för universitetets egna medel och särskild redovisning för de till

universitetet anslagna statsmedel.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets Utlåtande N:o 0.

Förnyade underdåniga utlåtanden infordrades nu från universitetskanslern

och universitetsmyndigheterna i Lund.

Anyo fick drätselnämnden yttra sig i ärendet, hvilket skedde till dess

protokoll den 29 augusti 1903. Drätselnämnden förklarar sig därvid till

en början anse förslaget om ändring i universitetets räkenskapsformulär

ej hafva något sammanhang med frågan om inkomst- och utgiftsstaten. Nämnden

förhåller sig i öfrigt på anförda skäl afvisande mot tanken på ett nytt

räkenskapsformulär för universitetet.

Hvad beträffar de båda alternativen 111 och IV i fråga om uppställning

af universitetets stat, så gillas ej heller de af drätselnämnden. Som

den till universitetet fordom utgående krono- och kyrkotionden numera

blifvit indragen och ersatt med kontanta statsanslag samt arrendena från

universitetets hemman och lägenheter, ehuru i kontrakten bestämda i vissa

kvantiteter spannmål, som löstes efter visst pris för hektoliter, äfvenledes

kontant erlades, torde man, säger drätselnämnden, sakna hvarje anledning

a.tt i utgiftsstaten, om ock blott så att säga formaliter, bibehålla ett slikt

föråldradt afiöningssätt, som icke skulle kunna tillämpas. Alternativet III

borde därför så mycket mindre gillas, som ett af skälen till drätselnämndens

yrkande om nådig fastställelse af ny stat just varit, att den för universitetet

nu gällande staten angåfve en del af lönerna i spannmål, hvilket syntes

vara alldeles oriktigt, sedan lönerna blifvit till vissa kontanta belopp fixerade.

Äfven alternativ IV afstyrker drätselnämnden på det kraftigaste.

Uppenbart vore, att en sådan uppdelning af utgiftsposterna, som i detta

förslag ifrågasattes, skulle vålla stor oreda och osäkerhet i universitetets

räkenskaper samt ej underlätta vare sig kontrollen eller bokföringen.

Drätselnämnden hölle före, att ett noggrannare särskiljande af universitetets

tillgångar, än hvad som redan skett i räkenskaperna, icke kunde

vidtagas. Arrendemedel, räntor, ordinarie och extra statsanslag samt extra

inkomster af hvad namn och beskaffenhet de måtte vara redovisades under

särskilda rubriker, och alla utgifter vore i staten upptagna till bestämda

belopp och finge ej öfverskridas. Om sålunda de växlande inkomsterna

af räntor och arrenden tillförde akademikassan något öfverskott, finge detta

ej utan statsmakternas medgifvande användas för universitetets ändamål.

Fn ökning af akademikassans kapital skulle för öfrigt lända till nytta

ej blott för universitetet utan äfven för statsverket, tv därigenom kunde

universitetets i dess framtida utveckling nödiga anslagskraf, sedan dessa

af statsmakterna pröfvats och gillats, bifallas, utan att nya statsanslag

därtill behöfde anlitas.

Drätselnämnden hade nu med anledning af de i flera hänseenden

förändrade förhållandena, sedan dess föregående förslag till ny stat upp
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

49

rättats, låtit uppgöra ett nytt dylikt förslag. Detta förslag är intaget i

dess utlåtande.

Till belysning af detta förslag lämnar drätselnämnden vissa meddelanden,

af hvilka jag här vill omförmäla dem, som angå ändring af

inkomstberäkningen.

Arrendebeloppen från universitetets hemman och lägenheter äro,

enligt medelinkomsten för år under tioårsperioden 1893—1902, beräknade

till 33,000 kronor.

Akademikassans räntebärande kapital har af uppgifna anledningar den 1

januari 1903 vuxit till 812,548 kronor 20 öre, eller inberäknadt Norbergska,

Filéenska och von Hermansonska fonderna 878,418 kronor 11 öre.

Den årliga ränteafkastningen därå beräknas, efter 4%, till i rundt tal

35,000 kronor.

Bibliotekskassans kapital beräknas nu till 28,746 kronor 43 öre och

årsräntan därå till 1,150 kronor. Det tillämnade bidraget å 20,000 kronor

till biblioteksbyggnaden anser man ej komma att blifva behöfligt.

Det större akademiska konsistoriet åberopade i sitt den 1 oktober

1903 afgifna utlåtande hvad drätselnämnden anfört och föreslagit, dock att

Filéenska och von Hermansonska fondema borde särskiljas från akademikassan

och deras ränteafkastningar icke ingå i de för bestridande af universitetets

allmänna utgifter beräknade inkomster, hvilka äfven med uteslutande

af dessa räntor syntes blifva tillräckliga för utgifterna.

I afseende å dessa fonder bör här anmärkas, att Kungl. Maj:t genom

beslut den 10 juni 1904 på därom gjord framställning förordnat, att de

skulle från akademikassan afskiljas för att användas i enlighet med de i

donationsurkunderna gifna bestämmelser, hvarefter närmare föreskrifter om

sättet för användningen af fondernas årliga afkastning gifvits genom nådigt

beslut den 10 mars 1905.

Med underdånigt utlåtande den 12 april 1904 öfverlämnade universitetskanslern

de infordrade yttrandena till Kungl. Maj:t, under uttalande

af önskvärdheten däraf att uppställningen af universitetets inkomst- och

utgiftsstat samt räkenskaper medgåfve, att i rikshufvudboken kunde införas

tillräckligt fullständigt, särskildt konto för Lunds universitet, äfvensom att

riksstatens uppställning förändrades i enlighet med hvad statskontoret ifrågasatt,

samt under åberopande därjämte af hvad kanslern tillförne i detta

ärende andragit; och hemställde kanslern, att Kungl. Maj:t måtte, utan att

i vidare mån än sålunda antydts till pröfning upptaga de af statskontoret

i ärendet gjorda framställningar, i nåder stadfästa inkomst- och utgifts
Bih.

till Riksd. Prot. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 9 Höft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

stat för Lunds universitet i hufvudsaklig öfverensstämmelse i öfrigt med

det nu från universitetets sida afgifna nya förslag till stat.

Slutligen har äfven statskontoret i ärendet afgifvit förnyadt underdånigt

utlåtande, dagtecknadt den 2 november 1905. Statskontoret bemöter

därvid de akademiska myndigheternas i deras sist afgifna utlåtanden

gjorda invändningar dels i afseende å räkenskapsformuläret dels ock i

afseende å statens uppställning.

Gentemot drätselnämndens invändningar mot de alternativa statförslagen

III och IV anmärker statskontoret, bland annat, att de af statskontoret

upprättats blott för att förtydliga de önskemål, som af statskontoret

i afseende å staten uttalats, men ingalunda varit afsedda att fastställas

i den form, hvari de nu framträdt. Att i alternativet III bibehållits

vissa spannmålslöner hade skett, endast för att så vidt möjligt anslutning

måtte ske till den nu gällande staten. Statskontoret hade för sin del

intet att erinra mot spannmålslönernas ersättande med penningar. Vidkommande

alternativ IV vore det, enligt statskontorets mening, uppenbart,

att det vore synnerligen ägnadt att befordra det syftemål, som uttalats af

såväl statskontoret som kammarrätten, eller att universitetens stater måtte

så inrättas, att statsmedlen blefve skilda från öfriga medel.

Det af drätselnämnden upprättade nya förslaget åter lede af samma

brister som den nu gällande staten, bland annat i det afseende!, att staten

icke angåfve, huruvida de särskilda utgiftsposterna skulle bestridas med

statsmedel eller med universitetets egna medel. Förslaget uppfyllde alltså

icke de fordringar, som måste ställas på en i berörda hänseende tillfredsställande

stat.

Statskontoret hemställer till slut, att Kungl. Maj: t måtte fatta beslut

i öfverensstämmelse med de af statskontoret framställda yrkanden.

DePchef”nstS" Okunniga, hvilka på grund af det förutnämnda nådiga medgif
yttrande!

vandet den 2 december 1905 tillkallats för att inom ecklesiastikdepartementet

biträda vid beredningen af förevarande ärende, hafva utgjorts af

numera förste revisorn i statskontoret K. A. Beckman, numera räntmästaren

vid universitetet i Uppsala G. T. Brandberg och räntmästaren vid

universitetet i Lund R. W. A. M. Eklundh. Under samråd mellan vederbörande

hafva, i enlighet med af mig gillade grunder, förslag uppgjorts

till nya stater för de båda universiteten, för hvilka förslag jag i det följande

skall redogöra.

Om redan år 1899 i följd af förändrade förhållanden nya staters

Behofvet af

nya stater.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlutande N:o 9.

51

upprättande för universiteten var af nöden, är det tydligt, att detta behof

nu skall företinnas i än högre grad. Den omständigheten, att under den sedan

nämnda år gångna tiden en mängd nya bestämda anslag å ordinarie stat

beviljats för hvartdera universitetet, torde härvidlag vara ett tillräckligt

talande skäl.

Under nu förevarande ärendes fortgång har ett spörsmål berörts, som

tydt på önskvärdheten af en mera genomgripande omgestaltning af staterna,

än hvad de från universitetens sida framlagda förslagen innebära.

Jag syftar härvid på den fråga om en förändrad bokföring vid universiteten,

för hvars ordnande på ett tillfredsställande sätt en ny uppställning

af utgiftsstaten ansetts påkallad. Yrkandet på ändring i räkenskapsformulären

har emellertid mött starka gensägelse!'' från universitetens sida.

Huru räkenskapsformulären — spörsmålet härom berörde ursprungligen,

på grund af Riksdagens revisorers anmärkning, endast Uppsala universitet

— skola affattas blir att taga i öfvervägande, sedan de nya staterna

fastställts. Staternas uppställning åter har jag af flera skäl funnit vara

en fråga af den innebörd, att densamma med därmed förknippade förhållanden

nu bör föreläggas Riksdagen.

I det föregående hafva omförmälts fyra af statskontoret framlagda statskontorets

olika hufvudförslag beträffande hvartdera universitetet, sammanfallande ^Srsia^*

parvis med hvarandra.

Det första paret af dessa förslag, af mig betecknade såsom förslag I

och afseende, bland annat, att statsverket skulle öfvertaga universitetens alla

utgifter, därvid de af universiteten förvaltade tillgångar skulle beräknas

såsom tillgång, hafva uniyersitetsmyndigheterna, särskildt i Uppsala, ansett

skola medföra betänkliga följder och olägenheter. Till en del torde de

från Uppsala universitet uttalade farhågorna bero på en uppfattning af

statskontorets förslag, som ej af detta ämbetsverk varit afsedd. Vid

universitetet i Lund, hvarest man uttryckligen uttalar, att de tillgångar,

universitetet förvaltar, vore att anse såsom statsmedel, synes man ock ej

finna samma principiella skäl föreligga till gensaga mot statskontorets förslag,

som Uppsala universitets myndigheter så starkt framhållit.

För min del skulle jag väl ej befara, att ifrågavarande förslag komme

att genom sin tillämpning leda till några för universiteten och deras verksamhet

menliga konsekvenser. Emellertid är att märka, att förslagen ej

framställts på den grund, att universiteten förmenades ej tillbörligen handhafva

de af desamma förvaltade tillgångar — tvärtom göres från universitetshåll

gällande, att bättre resultat nu vinnes, än som skulle stå att ernå

med förslagen -—■ utan såsom ett sätt att undanröja anledningarna till de

anmärkningar, hvartill statskontoret funnit anledning beträffande univer
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

sitetens räkenskapers och staters nuvarande beskaffenhet. Och det synes

då vara fog för den uppfattning, att förslagen, fattade i sådant syfte, väl

kraftigt ingripa i universitetens lif och utveckling, sådana de hittills gestaltat

sig, och att man bör se till, huruvida ej andra vägar gifvas, på

hvilka man med framgång kan sträfva till målet. Statskontoret själft har

funnit det kunna ifrågasättas, om ännu tiden vore inne för dessa förslags

genomförande; och med hänsyn till hvad jag anfört synas de mig nu böra

lämnas ur räkningen.

Statskontorets båda alternativa förslag II hafva i sin hufvudpunkt

— att universiteten med egna tillgångar skulle öfvertaga kostnaden i dess

helhet för vissa befattningshafvares aflöning och andra ändamål, statsverket

däremot för andra löntagare till sammanlagdt samma belopp som nu —- synts

mig icke fullt tilltalande. Det vore väl ej något i och för sig att erinra mot den

på godtyckliga grunder företagna indelning af löntagare m. m. i två grupper,

som förslaget skulle medföra, därest samtidigt ur kontroll- och statistisk

synpunkt något vunnes genom förslagets realiserande. Men för ernående

af denna vinst påyrkas, att förslagsanslagen fixeras — förutsättningen

för att den ifrågasatta anordningen skall blifva genomförd. Och skall

man skrida till deras förvandling till bestämda anslag, synes för vinnande

af reda och öfverskådlighet i staterna andra vägar stå till buds, hvilka

jag för min del föredrager.

I själfva verket anser jag emellertid den i förslag II upptagna frågan

om förslagsanslagens förvandling till bestämda anslag synnerligen beaktansvärd.

Jag har så utförligt som i det föregående skett redogjort för

vissa tvistigheter mellan Uppsala universitets myndigheter och statskontoret

rörande rätta beräkningen af förslagsanslagen för detta universitet bland

annat af det skäl, att förhandlingarna härom synas mig på det tydligaste

pavisa önskvärdheten af att undanröja anledningarna till misstag och felaktigheter,

sådana som de omförmälda. Förhållanden, som leda till, att

statsmedel till belopp af omkring 74,000 kronor kunna skäligen påstås

obehörigen rekvirerade, synas ingalunda tillfredsställande. Väl täcktes

Kungl. Maj:t finna sådana omständigheter vara förhanden, att vid hvad i

asyftade hänseende förelupit må få bero. Men för framtiden måste dylikt

förebyggas.

För detta ändamål har jag ansett det vara lämpligt att till bestämda

anslag förvandla förslagsanslagen för hvardera universitetet —

ökade till erforderligt belopp utöfver de nu i riksstaten upptagna — hvarefter

dessa sålunda fixerade anslagsbelopp för hvartdera universitetet sammanföras

med alla de under skilda tider för detsamma beviljade bestämda

anslag till ett enda anslag i riksstaten för hvartdera universitetet.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

53

I stället för rubriken »universiteten» i riksstaten skulle således komma

att där införas två rubriker »universitetet i Uppsala» och »universitetet i

Lund».

Redan af hvad jag nu anfört framgår, att statskontorets förslag III

och IV, för hvilka båda är gemensamt, att förslagsanslagen bibehållas,

icke synts mig böra läggas till grund för uppställning af de nya staterna.

I öfrigt synes mig förslaget III mer än ömkligt ansluta sig till de nuvarande

staterna. Förslaget IV torde ej heller medföra väsentligare fördelar

af en förändring i staterna.

De förslag till stater för de båda universiteten, som med biträde af Försiagaförutnämnda

sakkunniga inom departementet upprättats, utgå fördenskulllltbayntsande mot

från en fixering af förslagsanslagen. Från universitetet i Uppsala hafva bestämda

stora farhågor mot en åtgärd i sådan riktning uttalats. Såsom statskon- anslas''

toret riktigt invändt, beror dock berättigandet af en sådan farhåga på,

huru fixeringen göres. Att densamma, därest den vid ett föregående tillfälle

vidtagits på då föreslaget sätt, skulle varit till skada för vederbörande

universitet bevisar blott, såsom det anmärkts, att den beräkningsgrund,

efter hvilken fixeringen då var tilltänkt att ske, ej var tillfredsställande.

Efter vunnen lång tids erfarenhet kan man numera med större trygghet

och lämpligare bestämma denna beräkningsgrund.

Det äf härvid spannmålsvärdets beräkning, hvarpå det kommer an.

I det från universitetet i Uppsala framlagda förslaget till ny stat är detta

värde beräknadt till 7 kronor 25 öre för hektoliter. Det förslag åter,

som jag låtit upprätta för nämnda universitet, utgår från ett spannmålsvärde

af 7 kronor 18 öre för hektoliter. Detta värde är mediet af medelpriset

för de sista 20 åren, 1887—1906. För de sista 5 åren har detta

medium utgjort 7 kronor 41 öre, för de sista 10 åren 7 kronor 57 öre,

för de sista 15 åren 7 kronor 44 öre och för de sista 25 åren 7 kronor

33 öre. Det synes således vara bestämd anledning att antaga, att med

nyssnämnda beräkning af spannmålsvärdet, 7 kronor 18 öre, universitetet

ej skall blifva lidande. — A andra sidan torde den ökning af statens tillskott,

utöfver hvad verkligen utgått af förslagsanslagen, som med hänsyn

till nyss omförmälda beräkning påfordras, ej kunna anses så afsevärd, att

man därför bör afstå från fixeringen.

För universitetet i Lund är arrendespannmålen i det nu upprättade

förslaget till stat upptagen till enahanda värde som i universitetets sist

afgifna förslag. Någon risk för detta universitet af förslagsanslagens ersättande

med en bestämd anslagssumma synes ej vara att befara. Tvärtom

önskas denna anordning af universitetets myndigheter.

Utgår man från nu af mig ifrågasatta medelpris å universitetets i

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Uppsala spannmål samt undersöker, huru stora penningtillskott af 1876

och 1877 års förslagsanslag skulle, med iakttagande af de vederbörande

professorer med flera tillkommande spannmålslöner och de af Kungl. Maj:t

den 2 december 1905 fastställda beräknade afkomstbelopp af de teologiska

fakultetsmedlemmarnas prebendepastorat, erfordras för att fylla de bestämda

beloppen, visa följande tabeller huru härmed sig förhåller:

Beräkning af 1876 års förslagsanslag

med värde å spannmålen af 7,18 kr. för hektoliter.

Spann- mål in

natura

i hekto- liter

Spann- mål å

7,18 för

hekto- liter

Hvres-

Lönetillökning af statsmedel

Penning-

löner

medel o.

boställs- värde

af preb.- pastorat

Äldre o.

1858 års

fyllnad

1873 års

fixa

anslag

1876 års

förslags- anslag

Summa

1 teol. prof., preb. Danmark ...

1 eko eko, » Helga Trefal-

272,07

1953,40

—

—

1075,—

—

—

2971,54

6000,-

dighets......

272,07

1953,46

—

—

S80,—

—

—

3166,54

6000,-

1 d:o d:o, » G:la Uppsala

—

—

1791,67

—

1425,—

—

—

2783,33

6000,-

1 prof. i världs], fakultet.........

371,-

2663,78

—

300,-

—

450,-

815,775

1770,445

6000,-

13 d:o i d:o...........................

4823,—

34629,14

—

3900,—

—

5850,—

10605,075

23015,785

78000,—

1 d:o i d:o, bost. och spannmål

371,-

2663,7 8

—

600,—

—

450,—

815,776

1470,445

6000,—

1 d:o i d:o, d:o d:o

371,—

2663,78

—

600,—

—

450,—

815,775

1470,445

1470,445

6000,—

1 d:o i d:o, d:o d:o

371,-

2663,7 8

—

600,—

—

1265,775

6000,—

1 d:o i d:o, bost. och penninglön

—

—

3000,—

600,—

—

1500,-

—

900,—

900,—

6000,-

1 d:o i d:o, d:o d:o

—

—

3000,—

600,—

—

1500,—

—

6000,—

1 d:o i d:o, bost. o. spannmålslön

371,-

2663,78

—

—

1265,7 75

2070,445

6000,—

1 eko i eko, bost. o. penninglön...

—

—

3000,-

—

—

1500,-

—

1500,—

6000,—

1 d:o i d:o, d:o d:o

—

—

3000,-

—

—

1500,—

—

1500,—

6000,—

1 d:o i d:o, d:o d:o

—

—

4500,—

—

—

—

1500,—

6000,—

5 d:o i d:o, d:o d;0

—

—

22500,—

—

—

—

—

7500,—

30000,—

1 bibliotekarie................

371,—

2663,78

—

300,—

''-

—

1265,7 75

1770,445

6000,-

1 vice bibliotekarie .

148,40

1065,51

—

—

—

_

1826,31

1108,18

4000,-

1 förste biblioteksamanuens.....

74,20

532,70

—

—

—

—

913,15

1054,0 9

2500,—

1 andre d:o

—

—

450,—

—

—

750,—

—

800,—

2000,—

1 tredje d:o

—

—

229,05

—

—

554,60

—

716,35

1500,-

1 akad. sekreterare.....

255,58

1835,0 6

500,—

150,-

—

828,05

1186,29

4500,-

1 » notarie ............

115,42

828,72

500,-

—

—

587,13

584,15

2500,—

1 » kanslist .................

57,7]

414,36

50,—

—

—

—

543,57

192,07

1200,—

1 » ombudsman .........

57,71

414,36

—

—

—

—

—

585,64

1000,—

1 » räntmästare ....

371,—

2663,7 8

1835,06

—

300,—

—

—

1265,7 75

1770,445

6000,—

1 » kamrerare..........

255,68

—

ISO,—

—

_

798,64

1186,3 0

4000,—

1 kontorsamanuens.....

—

800,-

—

—

—

_

200,—

1000,—

1 trädgårdsmästare.....

—

—

1800,-

—

—

—

—

400,—

2200,—

1 zoologie konservator ...

—

—

1500.—

200 —

—

—

—

500,—

2200,—

1 musikdirektör...........

123,68

888,02

750,—

—

—

—

_

861,98

2500,-

1 botanisk amanuens...

—

—

150,-

—

_

_

_

150,—

300,-

1 amanuens vid myntkab. ...

—

—

120,—

_

_

_

_

80,—

200,—

2 sjukhusamanuenser...............

—

—

700,—

—

—

—

—

700,—

1400,—

13 öfriga amanuenser.....

—

—

4550,—

—

—

—

—

1950,—

6500,—

Vaktbetjäningen .....................

—

—

9550,—

—

—

—

—

2237,50

11787,50

Summa

9052,42

64996,37

62440,72

8330,-

3380,-

14504,60

23612,95

72022,86

249287,50

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

55

Beräkning af 1877 års förslagsanslag

med värde å spannmålen ä 7,18 kr. för hektoliter.

'' ''

Tillgångar

Fyllnad

till före- skrifvet

belopp

Löne-

belopp

Spannmål

Pennin- gar och

Summa

E. o. professorslöner.

för året

hekto-

liter

k 7,18

kronor

behallna

preb.-in-

komster

1 i teol. fakult., prebende k 95 kr. per år ...............

1 i d:0 d:o k 460 » » ...............

1 i d:o d:o k 960 » » ...............

1 i världslig fakultet .........................

1 i d:o .............................................

1 i d:o

4500,—

4000,—

4000,—

4500,—

4500,—

4500,—

82,40

65,96

65,96

123,68

123,68

107,20

123,68

247,36

107,20

536,—

107,20

107,20

591,63

473,59

473,59

888,02

888,02

769,70

888,02

1776,04

769,70

3848,48

769,70

769,7 o

795,—

460,—

960,—

3113,37

3066.41

2566.41

3611,98

3611.98

3730.30

3111.98

6223,96

3230.30

16151,52

4000,-

1577,94

1577,94

1 i d:o

2 i d:o .............................................

1 i d:o ............................................

5 i d:o .............................................

1 i d:o blott penninglön .....................

1 i d:o jämlikt kung! bref den sl/12 1890

1 i d:o » » » » >/8 1894

4000^—

8000,—

4000,—

20000,—

4000,—

4000,—

4000,—

1652,36

1652,36

Laboratorslöner.

De två laboratorerna i medic. fakult., lön för hvardera

4500 kr., däraf 1500 kr. för hvardera platsen rekvi- reras bland ordinarie fasta anslagen........................

Laboratorn i exper. fysik, jäml. kungl. bref d. 10/2 1893

Observatorn i astronomi » » » » 26/, 1894

6000,—

3000,—

3000,—

107,20

148,44

769,70

1065,80

1652,36

1326,32

6000,—

577,94

607,88

Docentstipendier.

11 fasta k 1500 kronor ..........................................

5 rörliga k 1200 » ..........................................

Till Kungl. Maj:ts disposition .................................

16500,—

6000,—

2500,—

—

—

1500,—

16500,—

6000,—

1000,-

111000,—

2053,16

14741,69

9998,40

86259,91

Korrigeras (emedan spannmålen'' utgör 2052,88 hl. i st. f. 2053,16 hl.) med

2,01 kronor till ............................................................................

Till bestridande af de medel, som erfordras att fylla lönerna för ofvan an- gifna platser och de nämnda stipendierna till föreskrifvet belopp, äger uni- versitetet följande tillgångar utöfver ofvan upptagna spannmål, prebende- .. inkomster och penninganslag:

Äldre penninganslag till en indragen adjunktslön

D:o d:o » sex indragna adjunktslöner ...

D:o d:o » fem d:o d:o ..............................

Sex indragna nenningadiunktslöner ...............

1652,36

6914,16

7609,60

15000,—

1000,—

10500,—

86261,92

Indragna anslag till 2 språklärare (anmärkt belopp).....

Anslag till äldre docentstipendier .............................

42676,12

Korrigeras ytterligare, därför att 1873 års anslag här räknats (vid fördelningen) till 17179,52 i

rätteligen 17179,29 kronor............................

stället för

43585,80

0,23

Att rekvireras

43586,03

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Om man från summan af de i dessa båda tabeller

angifva belopp ............................................................. kronor

eller kronor

72,022: 86

43,586: 03

115,608: 89

af drager summan af de belopp af 1876 och 1877 års förslagsanslag,

som skulle tillfalla Uppsala universitet ..._100,108: —

uppstår en rest af kronor 15,500: 89

utvisande den ökning af förslagsanslagsbeloppet, som alltså, frånsedt universitetet

i Lund, skulle vara erforderlig. Jag vill här nämna, att den

medeltalsberäkning för rekvirerade förslagsanslag för Uppsala universitet,

som framgår af tillgängliga uppgifter för åren 1886—1905, utvisar ett

belopp af 113,193 kronor 91 öre.

Emellertid har Kungl. Maj:t på framställning af mig i årets statsverksproposition

— där nu förevarande ärende ej kunde inflyta, men där det

ansågs nödigt att angifva beloppet af det ökade anslag, som vore behöfligt

— begärt en anslagsökning af förslagsanslagsbeloppen med blott 11,326

kronor

15,500: 89

kronor.

Skillnaden mellan nyssnämnda båda belopp beror därpå, att förslagsanslagssumman

för Lund kan minskas, samt de omständigheter i öfrigt,

som framgå af följande utredning.

Såsom nyss anfördes, skulle den beräknade

ökningen af ifrågavarande anslag för

Uppsala universitet utgöra.............................

Den verkliga ökningen bör emellertid

ej stiga till hela detta belopp. Två i 1873

års anslag till fyllande af spannmålsanslag

ingående belopp å tillhopa 2,531 kronor 55

öre böra nämligen, på sätt af hvad förut

anförts framgår, af dr agas vid beräkningen...

Vidare är att märka, att universitetets

i Lund förslagsanslagsbelopp, 62,592 kronor,

ej är behöfligt till hela sitt belopp, utan kan,

enligt hvad från vederbörande inhämtats,

nedsättas till det belopp, 60,926 kronor 32

hvarmed det, i medeltal för de sista

ore,

19 åren, för år utgått,

således ske äfven med

dessa belopp......................

En minskning bör

skillnaden mellan

2,531: 55

1,665: 68 4,197: 23

rest kronor 11,303: 66

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

57

Vid staternas uppgörande bär det vidare, såsom af det följande framgår,

befunnits lämpligt att vid uppförande af särskilda anslagssummor i

riksstaten för hvardera universitetet till summornas afrundande öka dem:

för Uppsala universitet med 21 kronor 42 öre, för Lunds universitet med

en krona 28 öre. Om alltså till förutnämnda belopp .. kronor 11,303: 66

läggas nyssnämnda båda poster, tillhopa......................... » 22: 70

uppkommer ett belopp af kronor 11,326: 36,

kronor 386,401: 24

hvilket med 36 öre öfverskrider den i 1907 års statsve^proposition angifna

summan 11,326 kronor. Då nu, såsom omförmälts, i den nuvarande

anslagssumman för universiteten ingår ett odisponeradt belopp af 36 öre, har

den erforderliga ökningen kunnat sättas till nyssnämnda summa, 11,326 kronor.

Jag bör vidare i detta sammanhang erinra, hurusom i statsverkspropositionen

anslaget till universiteten, under förutsättning af bifall till

framställda anslagsäskanden, är upptaget till 976,800 kronor.

Denna summa framgår af följande sammanställning:

riksstaten för år 1907 ingående bestämda anslag för

universitetet i Uppsala.....................................................

1907 års statsverksproposition begärda bestämda anslag

för samma universitet.............................................. » 49,700: —

riksstaten för år 1907 ingående bestämda anslag för

Lunds universitet............................................................... » 352,272: 40

1907 års statsverksproposition begärda bestämda anslag

för samma universitet..................................... » 13,500: —

Ett till befordran af sådana vetenskapliga studier, som

ej tillhöra de egentliga examensämnena, beviljadt, för

universiteten gemensamt uppfördt anslag å.............. » 900: —

Hittillsvarande förslagsanslagsbeloppet .......................... » 162,700: —

Den i 1907 års statsverksproposition såsom förböjning

af förslagsanslagen begärda summa tillökad med

omförrnälda odisponerade belopp af 36 öre ............. »_11,326: 36

summa kronor 976,800: —

I

I

I

I

På de särskilda universiteten är, såsom i det följande skall närmare

angifvas, detta belopp i de uppgjorda staterna, livilka upptaga äfven de i

statsverkspropositionen begärda bestämda anslagen, fördeladt med 550,100

kronor på universitetet i Uppsala och med 426,700 kronor på universitetet

i Lund. Dessa sistnämnda belopp äro alltså de, som, därest Kungl. Maj:ts

nu omförrnälda äskanden och förslag bifallas af Riksdagen, komma att, i

stället för det nu för universiteten gemensamt upptagna anslaget, uppföras

för de båda universiteten, hvart för sig, i 1908 års riksstat.

Bill. till Rilcml. Prot. 1907. 4 Samt. 1 Afd. 9 Höft.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Allmänna

grunder

för de nya

staternas

uppställning

De båda inom departementet upprättade statförslagen innehålla, likasom

de nu gällande staterna, en inkomstberäkning, en utgiftsstat samt vissa

tillfogade anmärkningar och allmänna bestämmelser. Från dessa stater skilja

sig förslagen åter bland annat därutinnan, att ingen kolumn för spannmålslön

förekommer. Lönernas indelning i spannmålslön och kontant lön har

förlorat praktisk betydelse. Det är i det föregående omförmäldt, hurusom i

Lund de löntagare, i hvilkas löner spannmål ingått, numera med visst undantag

åtnjuta uteslutande penninglöner. Äfven detta undantag skulle nu försvinna.

I Uppsala äger ett liknande förhållande rum. Löntagaren får med

tillskottet af förslagsanslagen ej mer, än den för honom bestämda aflöningen

utgör.

Vid sådant förhållande och i samband med förslagsanslagens fixering

är därför kolumnen för spannmålslön utesluten ur staterna. För hvarje

löntagare är i regel uppförd en viss kontant summa, för hvars utgörande

till honom vederbörande universitet ansvarar med anlitande af de detsamma

anslagna statsmedel och inkomsterna af den af universitetet förvaltade

egendomen. I denna summa ingå dock för åtskilliga fall i staten

för universitetet i Uppsala vissa förmåner, för Indika under rubriken

»naturaförmåner och medel afsedda för särskilda ändamål» inom linjen

uppförts ett beräknadt värde, som ej ingår i ufgiftsstatens slutsumma.

En annan olikhet hos de ifrågavarande förslagen, i jämförelse med

de nu gällande staterna, är, att alla aflöningsposterna äro sammanförda i

eu hufvudgrupp, alla materiellanslagen under en annan. Vidare finnes

en grupp, som sammanfattats under rubriken »anslag för diverse ändamål».

Skillnaden mellan summorna af dessa tre gruppers utgiftsposter samt

inkomststatens beräknade summa är uppförd under rubriken »till Kungl.

Maj:ts disposition», en rubrik, som jämväl återfinnes i de nu gällande staterna,

ehuru anslagsposten där ej är uppförd såsom utjämnande skillnaden

mellan inkomstberäkningen och utgiltsstaten, utan upptagen med vissa

afrundade belopp.

Slutligen består en mer väsentlig olikhet mellan de nuvarande staterna

och förslagen däri, att i de förra ett visst läroämne är angifvet för

hvarje särskild lärostol, medan i förslagen så endast i undantagsfall är

förhållandet. Anledningen härtill är förnämligast den växling af ämnen

mellan olika lärostolar, som enligt af Kungl. Maj:t gifna bestämmelser äger

rum. I stället äro ämnena i förslagen sammanförda i noter under de särskilda

fakulteterna eller sektionerna.

Beträffande de under hufvudgruppen aflöningar m. m. i hvardera

sfaten upptagna anslagsposter öfverensstämma de i regeln med hvad af

Kungl. Maj:t och Riksdagen för ändamålet fastställts — ett fåtal aflöningsbelopp

äro för närvarande bestämda blott af Kungl. Maj:t, Det torde nu vara

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

59

lämpligt, att Riksdagens godkännande af samtliga dessa poster, såvidt de

icke utgå af donationsmedel, begäres.

Vidkommande åter materiellanslagen är behofvet af rörlighet större,

och det har afsetts, att denna skulle vinnas på flera sätt, utan att Riksdagens

medverkan skulle kräfvas. Enligt nu gällande stater få besparingar

å anslagen till materiellen bibehållas för samma institutioners behof

under kommande år. En liknande bestämmelse, utsträckt till vissa andra

utgiftsposter än de egentliga materiellanslagen, är införd i förslagsstaterna.

Därjämte har upptagits en föreskrift, att, därest det under en följd af år

skulle visa sig, att materiellanslaget för en institution kan något minskas,

medan samma anslag för en annan institution behöfver ökas, jämkning kan,

på underdånig framställning af kanslern, vidtagas. Slutligen stå för ändamålet

till buds dels reservfonderna — som användas för mera tillfälliga

behof enligt beslut af kanslern och i öfrigt på grund af Kungl. Maj:ts beslut

— dels de till Kungl. Maj:ts disposition i staterna ställda belopp.

Med anlitande af reservfonderna eller sistnämnda belopp kan alltså Kungl.

Maj:t tillgodose eventuella behof af nya materiellanslag eller mera betydliga

förhöjningar af äldre sådana, utan att det varder erforderligt att omedelbarligen

hos Riksdagen begära anslag för ändamålet.

Efter att sålunda hafva angifvit vissa allmänna synpunkter och grunder Förslaget till

i fråga om de tillämuade nya staterna för universiteten torde jag få fram- “nivelsUent

lägga de särskilda förslagen och därefter något närmare omförmäla vissa i Uppsala,

detaljer i desamma.

Hvad då vidkommer förslaget till siat för universitetet i Uppsala, är

detsamma af följande lydelse:

Inkomststat för universitetet i Uppsala.

1) Statsanslag .................................................................... kronor 550,100: —

(Häri ingår ett belopp af 42,676 kronor 85 öre,

utgörande dels ersättning för förlorade mantalspenningar,

dels ock ersättning för indelta räntor

och kronotionde, som indragits till statsverket.)

2) Spannmål från universitetets hemman m. m. 21,129,42

hektoliter, hälften råg och hälften korn, beräknad

efter 7,18 kr. för hektoliter . kronor 151,709: 24

3) Penningar och persedlar af

universitetets hemman m. in. » 30,119: 68

4) Inkomst af skogarna utöfver

den ved och de virkespro-________

Transport kronor 181.828: 92 kronor 550,100: —

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

-transport kronor 181,828: 92 kronor 550,100: —

dukter, som dels utgå in

natura och dels godtgöras

ålderstilläggsfonden ..............

5) Inkomst af försålda hus å lan
det,

arrende af humlegårdar,

öfriga afgifter af stadsjord i

Uppsala, hyresmedel, inkomst

af auktionsverket, dekanatsmedel

samt inskrifnings- och

kallelsepenningar....................

6) Ränta å Borgströmska, Höijer
ska,

Nilsson-Aschanska och

Winbomska donationerna

7,000: —

3,969: 08

1,638: — , 194,436: —

Summa kronor 744,536: —.

Utgiftsstat för universitetet i Uppsala.

A) Aflöningar m. m.

a) Professorer, e. o. professorer m. fl.

Teologiska fakulteten.

En förste teologie professor, tillika domprost:

12 famnar ved, beräknade efter 15 kronor

för famn till kr. 180..............................

Innehar Uppsala stads och Vaksala prebendepastorat.

En professor:

inkomst af Danmarks prebendepastorat,

kr. 1,075 ................................................

En professor...................................................

En professor:

inkomst af Helga Trefaldighets prebendepastorat,

kr. 880 ....................................

En professor, Kalsenianus:

inkomst af Gamla Uppsala

prebendepastorat............... kr. 1,425: —

ränta å Kalsenianska fonden » 291: 67

Transport

Naturaför- måner och

medel afsedda

för särskilda

ändamål

kronor

Allmänna

medel

kronor

Summa

kronor

Summa

allmänna

medel

kronor

180

—

2,000

—

2,180

—

1,075

—

4,925

6,000

—

6,000

6,000

—

880

—

5,120

—

6,000

—

1,716

67

4,283

33

6,000

3,851

67

22,328

33

26,180)—

—

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Öl

Transport

En e. o. professor:

inkomst af Börje prebende-

pastorat ..............................

kr. 960: —

6 famnar ved ........................

» 90: —

En e. o. professor:

inkomst af Upsala-Näs pre-

bendepastorat.......................

. kr. 95: —

6 famnar ved..........................

. » 90: —

En e. o. professor:

inkomst af Hagby-Ramsta pre-

bendepastorat .....................

kr. 460: —

6 famnar ved ........................

» 90: —

En assistent vid den praktiska afdelningen

inom fakulteten:

arfvode kr. 3,000 och 4 famnar ved, kr. 60

Till uppehållande af kostnadsfri undervisning

och examination i kyrkosång ...............

Anmärkning. Af den teologiska fakultetens 8

lärostolar omfatta 2 hvardera exegetik samt 2 hvardera

dogmatik och moralteologi; de öfriga 1 hvardera

ott af följande ämnesområden:

1) pastoralteologi; 2) kyrkohistoria; 3) teologiska

prenotioner och teologisk encyklopedi; samt

4) praktisk teologi.

[Se för öfrigt särsldlda föreskrifter: 18.]

Juridiska fakulteten.

En professor...................................................

4 professorer...................................................

En e. o. professor:

6 famnar ved, kr. 90.................................

2 e. o. professorer:

12 famnar ved, kr. 180 ...........................

Till uppehållande af den praktiska kursen

inom fakulteten.................................

Anmärkning. Den juridiska fakultetens 8 lärostolar

omfatta hvardera ett af följande ämnesområden:

1) civilrätt; 2) nationalekonomi och finansrätt; 3)

statsrätt, förvaltningsrätt och folkrätt; 4) rättshistoria ;

Transport

Naturaför- måner och

medel afaedda

för särskilda

ändamål

kronor

Allmänna

medel

kronor

Summa

kronor

Summa

allmänna

medel

krouor

3,851

67

22,328

33

26,180

—

—

—

1,050

—

3,540

—

4,590

—

185

—

4,405

—

4,590

—

550

—

4,040

—

4,590

—

60

—

3,000

—

3,060

—

1,500

1,500

6,000

6,000

—

—

24,000

—

24,000

—

90

—

4,500

—

4,590

—

180

—

9,000

—

9,180

—

1,500

1,500

5,96667

83,813

las

89,780|—

1 -

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Transport

5) speciell privaträtt; 6) straffrätt; 7) processrätt;

och 8) juridisk encyklopedi, romersk rätt och internationell

privaträtt.

[Se för öfrigt särskilda föreskrifter: 18.]

Medicinska fakulteten.

En professor...................................................

4 professorer...................................................

En professor i anatomi:

ränta af Rönnowska fonden kr. 125.........

En professor i medicinsk och fysiologisk kemi:

boställsrum, beräknade till kr. 600............

En e. o. professor:

6 famnar ved, kr. 90.................................

5 e. o. professorer:

30 famnar ved, kr. 450 ...........................

En e. o. professor i psykiatri, arfvode.........

Befattningen förenad med öfverläkarbeställningen

vid Uppsala hospital.

En laborator i experimentell patologi och patologisk

anatomi:

4 famnar ved, kr. 60.................................

En laborator i experimentell fysiologi och

medicinsk fysik:

4 famnar ved, kr. 60.................................

Till förstärkande af lärarkrafterna i kirurgi

Anmärkning. De 5 professorsbefattningar inom

medicinska fakulteten, för hvilka ämnen ej ofvan angifvits,

omfatta hvardera ett af följande ämnesområden:

1) praktisk medicin; 2) kirurgi och obstetrik;

3) patologi och allmän hälsovård; 4) fysiologi; samt

5) obstetrik och gynekologi.

Af de 6 e. o. professorsbefattningar inom medicinska

fakulteten, för hvilka ämnen ej ofvan angifvits,

omfatta 2 hvardera anatomi; de öfriga 4 hvardera

ett af följande ämnesområden: 1) allmän och experimentell

farmakodynamik samt farmakognosi; 2) medicinsk

och fysiologisk kemi; 3) pediatrik och praktisk

medicin; och 4) oftalmiatrik.

Transport

Naturaför- måner och

medel afsedda

för särskilda

ändamål

kronor

Allmänna

medel

kronor

Summa

kronor

Samma

allmänna

medel

kronor

5,966

67

83,813

33

89,780

—

—

—

6,000

6,000

—

—

24,000

—

24,000

—

125

—

6,000

—

6,125

—

600

—

5,400

—

6,000

—

90

—

4,500

—

4,590

—

450

_

22,500

_

22,950

_

2,500

2,500

60

-

4,500

—•

4,560

—

60

4,500

4,560

2,000

2,000

7,351

67

165,713

33

173,065

—

—

—

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

63

Transport

Filosofiska fakulteten.

Humanistiska sektionen.

En professor...................................................

10 professorer................................................

En professor i vältalighet och statskunskap,

Skytteanus:

lön af riksrådet Skyttes donation och bostad

i Skytteanska huset.

Ersättning för spannmålsindelning............

En e. o. professor:

6 famnar ved, kr. 90.................................

6 e. o. professorer:

36 famnar ved, kr. 540 ...........................

E. o. professorn i finsk-ugrisk språkforskning

K. B. Wiklund:

aflöning från rikets allmänna indragningsstat

................................. kr. 4,500: —

6 famnar ved ..................... » 90: —

Anmärkning. De 11 professorsbefattningar inom

filosofiska fakultetens humanistiska sektion, för hvilka

ämnen ej ofvan angifvits, omfatta hvardera ett af

följande ämnesområden: 1) teoretisk filosofi; 2) praktisk

filosofi; 3) historia; 4) semitiska språk; 6) grekiska

språket och litteraturen; 6) latinska språket

och litteraturen; 7) estetik samt litteratur- och konsthistoria;

8) nordiska språk; 9) romanska språk; 10)

engelska språket eller tyska språket [se särskilda

föreskrifter: 18]; och 11) pedagogik.

De 7 e. o. professorsbefattningar inom filosofiska

fakultetens humanistiska'' sektion, för hvilka ämnen

ej ofvan angifvits, omfatta hvardera ett af följande

ämnesområden: 1) historia; 2) svenska språket; 3)

sanskrit med jämförande indo-europeisk språkforskning;

4) klassiska språk; 6) tyska språket eller engelska

språket [se särskilda föreskrifter: 18]; 6)

slaviska språk; och 7) geografi [se särskilda föreskrifter:

6],

Matematisk-naturvelenskapliga sektionen.

En professor...................................................

3 professorer...................................................

Transport

Naturaförmåner

och

medel afsedda

för särskilda

ändamål

kronor

7,351

67

90

540

4,590

12,571

Allmänna

medel

kronor

165,713

6,000

60,000

1,785

4,500

27,000

33

6,000

18,000

Summa

kronor

67| 288,998|33

173,065

6,000

60,000

1,785

4,590

27,540

4,590

6,000

18,000

301,570

Summa

allmänna

medel

kronor

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Transport

En professor i fysik:

boställsrum, beräknade till kr. 600 .........

En professor i astronomi:

boställsrum, beräknade till kr. 600 .........

En professor i kemi:

boställsrum, beräknade till kr. 600 .........

En professor i botanik och praktisk ekonomi,

Borgströmianus:

boställsrum, beräknade till kr. 600 .........

En e. o. professor:

6 famnar ved, kr. 90.................................

4 e. o. professorer:

24 famnar ved, kr. 360 ...........................

En e. o. professor i växtbiologi:

lön af konsul F. Kempes donation kr. 5,500

6 famnar ved.............................. » 90

En laborator i experimentell fysik:

4 famnar ved, kr. 60.................................

En observator i astronomi:

4 famnar ved, kr. 60.................................

Anmärkning. De 4 professorsbefattningar inom

filosofiska fakultetens matematisk-naturvetenskapliga

sektion, för hvilka ämnen ej ofvan angifvits, omfatta

hvardera ett af följande ämnesområden: 1) matematik;

2) zoologi; 3) mineralogi och geologi; samt 4)

mekanik och matematisk fysik.

De 5 e. o. professorsbefattningar inom filosofiska

fakultetens matematisk-naturvetenskapliga sektion,

för hvilka ämnen ej ofvan angifvits, omfatta hvardera

ett af följande ämnesområden: 1) matematik;

2) kemi; 3) botanik; 4) meteorologi; samt 5) jämförande

anatomi.

b) Stipendier m. m.

15 fasta docentstipendier, hvarje å kr. 1,500

af dem 3 i teologiska fakulteten, 2 i juridiska

fakulteten, 1 i medicinska fakulteten,

6 i filosofiska fakultetens humanistiska

sektion och 3 i den matematisk-naturvetenskapliga

sektionen af samma fakultet.

Transport

Naturaför- måner och

medel afsedda

för särskilda

ändamål

Allmänna

medel

Summa

Summa

allmänna

medel

kronor

kronor

kronor

kronor

12,571

67

288,998

33

301,570

—

—

—

600

—

5,400

—

6,000

—

600

—

5,400

—

6,000

—

600

—

5,400

—

6,000

—

600

—

5,400

—

6,000

—

90

—

4,500

—

4,590

—

360

—

18,000

—

18,360

—

5,590

—

—

—

5,590

—

60

—

3,000

—

3,060

—

•#

60

3,000

3,060

—

—

22,500

—

22,500

—

21,131

67

361,598

33

382,730

—

—

—

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

65

Transport

5 rörliga docentstipendier, hvarje å kr. 1,200

Till arfvoden åt vikarierande akademiska

lärare .........................................................

Till befordran af vetenskapliga studier, som

ej tillhöra de egentliga examensämnena...

Till någon lärare vid universitetet eller

tjänsteman vid biblioteket, ränta å Barchaeiska

fonden enligt testamentariskt förordnande,

kr. 85 .......................................

Riksstatens stipendier:

14 stipendier i teologiska fakulteten, hvart
dera

å kr. 150.......................................

8 stipendier i medicinska fakulteten, hvardera

å kr. 150.......................................

Kungliga stipendier att fördelas af det större

akademiska konsistoriet mellan de särskilda

fakulteterna samt musikaliska kapellet ...

c) Tjänsteman och betjänte vid universitetets

samlingar och inrättningar

m. m.

Biblioteket.

En bibliotekarie .............................................

En vice bibliotekarie, 6 famnar ved,

En vice bibliotekarie, 6 famnar ved,

En amanuens, 3 famnar ved, kr. 45......

En amanuens, 3 famnar ved, kr. 45......

En amanuens, 3 famnar ved, kr. 45......

En amanuens, Lidénianus:

ränta af Lidénska fonden...... kr. 116

3 famnar ved ........................ » 45: —

3 vaktmästare, en hvar arfvode kr. 70Ö......

Ersättning till e. o. tjänstemän och vaktmästare

för eftermiddagstjänstgöring ......

Medicinska kliniken.

En amanuens, tillika underläkare, arfvode...

Boställsrum.

Transport

Bill, till lliksd. Prot. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 9 Höft.

kr.

kr.

55

Naturaför- måner och

medel afsedda

för särskilda

ändamål

kronor

Allmänna

medel

kronor

Summa

kronor

Summa

allmänna

medel

kronor

21,131

67

361,598

33

382,730

_

_

—

—

—

6,000

—

6,000

—

—

—

5,000

—

5,000

—

—

—

900

—

900

—

85

—

—

—

85

—

—

—

2,100

—

2,100

-

—

—

1,200

—-

1,200

—

—

—

2,900

—

2,900

—

6,000

6,000

90

—

4,000

—

4,090

—

90

—

4,000

—

4,090

—

45

—

2,500

—

2,545

—

45

—

2,500

—

2,545

—

45

—

2,500

—

2,545

—

161

55

2,383

45

2,545

—

—

2,100

—

2,100

—

—

—

3,000

—

3,000

—

—

—

700

—

700

—

21,693

22

409,381

78

431,075

—

—

—

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Naturaför- måner och

medel afsedda

för särskilda

ändamål

kronor

Allmänna

medel

kronor

Summa

kronor

Summa

allmänna

medel

kronor

21,693

22

409,381

78

431,075

—

—

58

33

441

67

500

—

—

—

700

—

700

—

150

—

350

—

500

—

—

—

900

—

900

—

—

—

900

—

900

—

—

—

900

—

900

—

—

—

900

—

900

—

—

—

1,500

—

1,500

—

21,901

55

415,973

45

437,875

—

—

—

Transport

En amanuens, Strandbergianus, arfvode, däri

inberäknadt ränta å Strandbergska fonden,

kr. 58: 33 ..........................................

Boställsrum.

Kirurgiska kliniken.

|

I En amanuens, tillika underkirurg, arfvode...

Boställsrum.

| En amanuens, Nilsson-Aschanius, arfvode,

j däri inberäknadt ränta å Nilsson-Aschan
j

ska amanuensfonden, kr. 150 ..................

Boställsrum.

| En amanuens, arfvode .................................

Boställsrum.

Obstetrisk-gynekologiska kliniken.

En amanuens, tillika amanuens vid gyne
kologiska

polikliniken, arfvode..................

| Boställsrum.

Oftaimiatriska kliniken.

En amanuens, tillika amanuens vid oftaimiatriska

polikliniken, arfvode..................

Boställsrum.

Kliniken för bröstsjuka.

En amanuens, arfvode....................................

Boställsrum.

Medicinska poliklinikerna.

2 amanuenser, arfvoden å kr. 750.....

En amanuens vid gynekologiska och en vid

oftaimiatriska polikliniken, se ofvan under

obstetrisk-gynekologiska och oftaimiatriska

klinikerna.

Transport

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

67

Transport

Anatomiska institutionen.

En amanuens, arfvode kr. 950 samt 2 famnar

ved, kr. 30..........................................

Boställsrum.

En amanuens, arfvode .................................

Boställsrum.

En preparator, arfvode .................................

En vaktmästare, arfvode ..............................

Patologiska institutionen.

En assistent, arfvode kr. 1,500 och 2 famnar

ved, kr. 30 ................................................

Boställsrum.

En amanuens, arfvode kr. 500 och 2 famnar

ved, kr. 30 ................................................

Boställsrum.

En vaktmästare, arfvode ..............................

Fysiologiska institutionen.

En amanuens, arfvode kr. 500 och 2 famnar

ved, kr. 30 ..........................................

Boställsrum.

En vaktmästare, arfvode ..............................

Institutionen för medicinsk och

fysiologisk kemi.

En amanuens, arfvode kr. 500 och 2 famnar

ved, kr. 30..........................................

Boställsrum.

En vaktmästare, arfvode ..............................

Farmakologiska institutionen.

En amanuens, arfvode kr. 500, däri inberäknadt

ränta från Wahlenbergs amanuensfond

kr. 350 .............................................

Till städning och uppassning........................

Transport

Naturaför- måner och

medel afsedda

för särskilda

ändamål

kronor

Allmänna

medel

kronor

Summa

kronor

Summa

allmänna

medel

kronor

21,901

55

415,973

45

437,875

—

—

—

30

—

950

—

980

—

—

—

500

—

500

—

_

_

1,000

__

1,000

_

750

750

30

—

1,500

—

1,530

—

30

—

500

—

530

—

—

—

750

—

750

—

30

—

500

—

530

—

—

—

750

—

750

—

30

500

_

530

_

—

—

750

—

750

—

350

150

500

—

—

500

—

500

—

22,401

55

425,073

45

447,475

—

—

—

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

—

Naturaför

Summa

måner och

Allmänna

medel afsedda

Summa

allmänna

för särskilda

medel

medel

ändamål

kronor

kronor

kronor

kronor

Transport

22,401

55

425,073

45

447,475

—

—

—

Institutionen för allmän och analytisk

kemi.

4 amanuenser, för hvar och en arfvode kr.

500 och 2 famnar ved, kr. 30..................

Boställsrum för hvar och en.

120

—

2,000

—

2,120

—

2 vaktmästare, hvardera arfvode kr. 750 ...

—

—

1,500

—

1,500

—

En maskinist, arfvode....................................

Ränta å kemiska fonden att användas till

—

—

1,150

—

1,150

—

arfvoden åt biträden vid vetenskapliga

undersökningar ..........................................

170

—

—

—

170

—

Mineralogisk-geologiska institutionen.

En amanuens, arfvode kr. 500 och 2 fam-

nar ved, kr. 30 ..........................................

Boställsrum.

30

—

500

—

530

—

En amanuens, arfvode kr. 500 och 2 fam-

nar ved, kr. 30..........................................

30

—

500

—

530

—

En vaktmästare, tillika preparator, arfvode

—

—

1,150

—

1,150

—

Fysiska institutionen.

Eu amanuens, arfvode kr. 500 och 2 fam-

nar ved, kr. 30..........................................

Boställsrum.

30

—

500

—

530

—

En vaktmästare, arfvode ..............................

—

—

750

—

750

—

Astronomiska institutionen.

Eu amanuens, arfvode kr. 500, räntan å

Melanderhjelmska, Malletska, Prosperinska

och Bredmanska ämanuensfonden kr. 44

2 famnar ved................................. » 30

74

500

574

Boställsrum.

En vaktmästare, arfvode ..............................

—

—

750

—

750

—

Meteorologiska institutionen.

En amanuens, arfvode .................................

—

—

500

—

500

—

Boställsrum.

En vaktmästare, arfvode ..............................

_

_

750

—

750

—

Transport

22,855|55| 435,623|45| 458,479|—| —

—

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

69

Transport

Botaniska institutionen.

a) Botaniska museum.

En konservator, 3 famnar ved, kr. 45 .........

En vaktmästare, tillika vaktmästare vid botaniska

laboratoriet, arfvode.....................

Till städning och uppassning i föreläsningssalen.

...........................................................

b) Botaniska trädgården.

En amanuens, arfvode kr. 500, däri inberäknadt

ränta från Wahlenbergska fonden

kr. 120 ......................................................

En trädgårdsmästare, 6 famnar ved, kr. 90

Boställsrum.

2 underträdgårdsmästare, hvardera arfv. kr. 950

2 trädgårdsmedhjälpare, hvardera arfv. kr. 650

c) Botaniska laboratoriet.

Vaktmästare, se under botaniska museum.

Zoologiska institutionen.

a) Zoologiska museum.

En konservator, 6 famnar ved, kr. 90.........

En amanuens, arfvode kr. 500 samt 2 famnar

ved, kr. 30...................................

En vaktmästare, arfvode .......................

b) Zootomiska laboratoriet.

En amanuens, arfvode ..........................

En vaktmästare, arfvode .......................

europeisk språkforskning.

Till arfvoden.....................................

Transport

Nät ar aför- måner och

medel afsedda

för särskilda

ändamål

kronor

Allmänna

medel

kronor

Summa

kronor

Summa

allmänna

medel

kronor

22,855

55

435,623

45

458,479

—

45

—

1,500

—

1,545

—

—

—

750

—

750

—

—

—

150

—

150

--

120

380

500

90

—

2,200

—

2,290

—

_

_

1,900

_

1,900

_

1,300

1,300

90

2,200

2,290

30

500

_

530

_

—

—

700

—

700

—

500

500

700

700

1,900

—

1,900

—

23,23C

55

450,303

451 473,534

1 -

■

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Transport

Myntkabinettet.

Prefekten, arfvode..........................................

En vaktmästare, arfvode ..............................

Museum för nordiska fornsaker.

En amanuens,

arfvode.......................................... kr. 200

ersättning för boställsrum............ » 120

2 famnar ved .............................. » 30

En vaktmästare, arfvode ..............................

Konstmuseum och ritsalen.

Vaktmästare, se under kansliet.

Victoriamuseet för egyptiska fornsaker.

En amanuens, arfvode....................................

Musikaliska kapellet.

En vaktmästare, arfvode ..............................

Boställsrum.

Gymnastikinrättningen.

En biträdande lärare, arfvode........................

En vaktmästare, arfvode ..............................

Exercitiemästare.

En gymnastiklärare, 6 famnar ved, kr. 90...

En ritmästare, arfvode .................................

En musikdirektör, som äfven är skyldig föreläsa

i harmonilära eller musikens historia,

6 famnar ved, kr. 90.................................

Boställsrum.

För tillsyn öfver Linnéanska stiftelsen vid

Hammarby ................................................

En instrumentmakare, arfvode .....................

Transport

Naturaför
-

måner och

medel afsedda

för särskilda

ändamål

Allmänna

medel

Summa

Summa

allmänna

medel

kronor

kronor

kronor

kronor

*

23,230

55

450,303

45

473,534

—

—

—

_

120

120

75

75

30

320

350

f

325

325

—

—

500

—

500

—

—

—

250

—

250

—

500

500

—

—

125

—

125

—

90

2,000

2,090

—

800

—

800

—

90

—

2,500

—

2,590

—

500

500

—

—

500

—

500

—

23,440155

458,818

45|

482,259

-1

—

—

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

71

Naturaför

—

—

måner och

Summa

Summa

medel afsedda

för särskilda

medel

allmänna

medel

ändamål

kronor

kronor

kronor

kronor

Transport

23,440

55

458,818

45

482,259

—

_

_

Kanslersexpeditionen.

t Bidrag till dess upprätthållande ..................

—

—

3,000

—

3,000

—

Kansliet.

En sekreterare, 8 famnar ved, kr. 120.........

120

—

4,500

—

4,620

_

En notarie, 6 famnar ved, kr. 90 ...............

En kanslist, arfvode kr. 1,200 och 6 famnar

90

—

2,500

—

2,590

—

ved, kr. 90 ................................................

En ombudsman, arfvode kr. 1,000 och 6 fara-

90

—

1,200

—

1,290

—

nar ved, kr. 90..........................................

90

—

1,000

—

1,090

—

En notarie i teologiska fakulteten, arfvode

—

—

200

—

200

—

En notarie i juridiska » d:o

—

—

400

—

400

—

En notarie i medicinska » d:o

—

—

200

—

200

—

En notarie i filosofiska » d:o

En vaktmästare, arfvode............... kr. 1,050

—

—

300

—

300

—

Ersättning för biträde vid konst-

museum och ritsalen ............ » 200

—

—

1,250

—

1,250

_

Fri vedbrand.

En fakultetsvaktmästare, arfvode..................

—

—

900

—

900

—

En portvakt, arfvode ....................................

—

—

750

—

750

—

Fri vedbrand.

Drätselverket.

En räntmästare.................................... 6,000

Missräknings- och renskrifningspen-

ningar .......................................... 500

—

—

6,500

—

6,500

—

En kamrerare .............................. kr. 4,000

Renskrifnings- och skrifmateriell-

penningar .............................. » 200

För inteckningsförnyelser ......... * 75

9 famnar ved ........................... » 135

135

4,275

4,410

Arfvoden k kr. 400 till drätselnämndens

ledamöter ...................................................

En bokhållare, tillika amanuens vid kontoret:

—

—

1,200

—

1,200

—

lön ............................................. kr. 3,000

respenningar vid uppbörden...... » 150

6 famnar ved ........................... » 90

90

3,150

3,240

Transport

24,055

55

490,143

45

514,199

—

—

—

t

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Naturaför

måner och

Allmänna

Summa

medel afsedda

Summa

allmänna

för särskilda

medel

medel

ändamål

kronor

kronor

kronor

kronor

Transport

24,055

55

490,143

45

514,199

__

_

—

Eu fogde:

lön .....................................

....... kr. 5,000

respenningar ......................

........ » 1,000

7 famnar ved ...................

........ » 105

105

—

6,000

—

6,105

—

En skogsförvaltare ................

....... kr. 3,000

respenningar ......................

........ » 500

7 famnar ved ...................

........ » 105

105

—

3,500

-

3,605

—

En skogvaktare, arfvode kr.

800 och bostad

—

—

800

—

800

—

En d:o, d:o kr. 725 och boställe värd:t till kr. 75

75

—

725

—

800

—

End:o, d:o »715 » »

» » » 85

85

—

715

—

800

—

En d:o, d:o » 730 » »

» » »70

70

—

730

—

800

—

En d:o, d:o » 725 » »

» » » 75

75

—

725

—

800

—

En d:o, d:o » 800 » bostad

—

—

800

—

800

—

En d:o, d:o » 730 » boställe värd:t till kr. 70

70

—

730

—

800

—

En d:o, d:o » 740 » »

» » » 60

60

—

740

—

800

—

En d:o, d:o » 750 » »

» » » 50

50

—

750

—

800

—

Till dagarfvoden åt skogvaktarna, högst......

—

—

900

—

900

—

Till aflöning af rättare ........

—

—

1,050

—

1,050

—

En ränteri- och kontorsvaktmästare, arfvode

—

—

950

—

950

—

Fri vedbrand.

En maskinist vid universitetsbyggnaden, arfv.

—

—

1,350

—

1,350

—

Fri vedbrand.

Humlegårdsersättning...........

—

—

630

—

630

—

Till ålderstillägg åt fogden med flera, för-

slagsvis.............................

—

—

4,150

—

4,150

—

Summa

24,750

55

515,388

45

540,139

_

515,388

45

B) Till materiell

m. m.

Biblioteket: ......................

kr. 60,000: —

Till bränsle för värmeled-

ningen och maskinistens

aflöning .......................

» 1,500: —

Transport

» 6i;5oor=

—

—

—

—

—

—

515,388

45

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

73

Naturaför- måner och

medel afsedda

för särskilda

ändamål

Allmänna

medel

Summa

Summa

allmänna

medel

kronor

kronor

kronor

kronor

—

—

—

—

—

—

515,388

45

—

—

63,891

96

63,891

96

1,174

59

1,174

59

—

—

1,350

—

1,350

—

593

93

—

—

593

93

—

—

500

—

500

—

—

—

500

—

500

—

—

500

—

500

—

- 1

—

600

-

600

—

1,768|52|

67,34l|96|

69,110|48| 515,388 45|

Transport kr. 61,500: —

För elektrisk belysning

m. m. .......................... » 1,200: —

Till akademiska läsesäll
skapet

........................... » 525: —

Inskrifningspenningar af

studenter och auktionsprovision.

...................... » 666: 96

Värdet af 37,91 hektoliter

ränta ................................

kr

243:

23

Arrende af Holmbladska do- nationshemmanen ............

»

198:

45

Ränta af Byzantinska fonden

276:

25

» » Gustavianska »

»

12:

75

» » Holmbladska »

»

106:

25

» » Lidénska »

T>

85:

—

» » Melanderhjelmska

fonden...............

31:

87

» » Oxenstjernska fon- den ..................

31:

87

» » Strandbergska fon- den ..................

»

38:

92

10 famnar ved .....................

150:

—

Medicinska kliniken:......... kr.

1,200:

—

För vård af instrument ......

»

150:

—

Ränta å Regnells medicinska klinikens

fond, beräknad till.................................

Kirurgiska kliniken ...........................

Obstetrisk-gynekologiska kliniken

Oftalmiatriska kliniken .....................

Kliniken för bröstsjuka.....................

Transport

Bill. till liilcscl. Frot. 1901. 4 Sami. 1 Afd. 9 Häft.

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Transport

Medicinska poliklinikerna:

12 famnar ved....................... kr. 180: —

Sjukhuset:

Anslag till materiellen jämte aflöning åt

vaktmästaren .................. kr. 7,000: —

För sjukvård åt fattiga eller

mindre bemedlade sjuka

från ort utom Uppsala län » 5,000: —

Naturaförmåner

och

medel afaedda

för särskilda

ändamål

kronor

1,768

180

52

Hälften af dekanatsmedlen..

kr.

208:

48

Värdet

af 41,2 2 hektoliter

spannmål af Mälby frälse-

ränta

>

264:

46

Ränta

ai

Arfvidsons fond ...

»

1,659:

36

»

»

Beronii »

»

382:

50

>''

»

Bjursons frisängs-

fond ...............

»

446:

25

Bj ursons fond för

främjande af sjuk-

vård ..................

621:

29

»

Bredmans fond ...

»

361:

25

2>

Disa Bottigers fond

»

255:

—

»

Cronhielms »

85:

—

»

Dahlboms »

»

249:

47

»

Aron Forss »

»

913:

75

»

»

Vilh. Ekmans »

»

637:

50

3»

»

Glas’ »

»

42:

50

»

Grönbecks »

148:

75

»

Hellmans »

»

444:

12

»

Liljeblads »

»

255:

—

»

»

Lundbergs »

348:

68

$

Löfvéns »

»

142:

71

»

Med. Teol. bespa-

ringsfonden.........

>

265:

62

»

»

Peterssons fond ...

»

212:

50

Regnells »

»

446:

25

»

Rinmans »

»

218:

64

»

»

Schrams »

»

221:

—

»

Tamms »

»

425:

—

Allmänna

medel

kronor

67,341

1,000

12,000

96

Transport kr. 9,255: 08 1,

948|52|

80,341196|

Summa

kronor

69,110

1,180

12,000

48

Summa

allmänna

medel

kronor

515,388

45

82,290|48| 515,388

45

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottes Utlåtande N:o 9.

75

Natnraför

maner och

Allmänna .

Summa

medel afsedda

medel

Summa

allmänna

för särskilda

medel

ändamål

kronor

kronor

kronor

kronor

Transport

kr. 9,255: 08

1,948

52

80,341

96

82,290

48

515,388

45

Ränta af Wahlströms fond

» 425: —

» » Wallqvistska fon-

den....................

» 637: 50

» » Zetterlings fond...

» 212: 50

Från Bergholms donation...

Studentkårens bidrag till

> 3,171: 04

sjukhuset .....................

Pliktpenningar för försum-

» 3,169: —

made stipendiatupprop.....

Legosängsafgifter af de å

» 438: 03

universitetet förbehållna

afdelningarna af sjukhuset

vårdade patienter............

» 16,657: 25

36 famnar ved....................

Från Uppsala län:

» 540: —

sjukvårdsmedel med minst

ränta af f. d. länslasaret-

» 44,550: —

tets fonder ..................

» 191: 25

ränta af Swartz’ donation

» 425: —

79,671

65

—

—

79,671

65

Anatomiska institutionen:

13 famnar ved.....................

.. kr. 195: —

195

—

6,000

—

6,195

—

Patologiska institutionen:

10 famnar ved.....................

kr. 150: —

150

—

3,500

—

3,650

—

Fysiologiska institutionen:

kr. 3,650: —

För vård af instrument och

djur .................................

» 200: —

10 famnar ved....................

» 150: —

150

—

3,850

—

4,000

—

Institutionen för medicinsk och fysio-

logisk kemi:

9 famnar ved...................

.. kr. 135: —

135

—

2,000

—

2,135

—

Farmakologiska institutionen: kr. 400: —

Till farmakodynamiskt labo-

ratorium ...........................

. » 800: —

3 famnar ved ......................

.. » 45: —

45

—

1,200

—

1,245

—

Transport

82,295

17

96,891196

179,187

13

515,388(45

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Naturaför- måner och

medel afsedda

för särskilda

ändamål

kronor

Allmänna

medel

kronor

Summa

kronor

Summa

allmänna

medel

kronor

82,295

17

96,891

96

179,187

13

515,388

45

1,623

66

10,800

—

12,423

66

355

—

1,700

—

2,055

—

309

93

2,500

_

2,809

93

15

—

2,500

—

2,515

—

120

—

3,500

—

3,620

—

2,660

_

_

_

2,660

_

_

_

1,000

_

1,000

_

—

—

7,000

—

7,000

—

—

—

500

—

500

—

87,378

76

126,391

96

213,770|72

515,388

45

Transport

Institutionen för allmän och analytisk

kemi:

Till materiell och uppvärmning

........................... kr. 10,800: —

Ränta å Svanbergska fonden.

.......................... » 1,278: 66

23 famnar ved, däraf 2

till kemiska auditoriet » 345: —

Mineralogisk-geologiska institutionen:.

................................. kr. 1,700:

Ränta å institutionens besparingsfond.

................ » 85: —

18 famnar ved..................... » 270: —

Fysiska institutionen: ...... kr. 2,500: —

Värdet af 3,3 hektoliter

spannmål af Mälby frälseränta

............................. » 21: 18

Ränta å institutionens besparingsfond.

.................... » 63: 75

15 famnar ved..................... » 225: —

Astronomiska institutionen:

1 famn ved.............................. kr. 15: —

Meteorologiska institutionen:

8 famnar ved ........................ kr. 120: —

Botaniska institutionen:

Ränta å Regnells botaniska

fond................................ kr. 1,700: —

64 famnar ved......_............. » 960: —

a) Botaniska museum.......

b) Botaniska trädgården

c) Botaniska laboratoriet.

Transport

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

77

Naturaför-

maner och

Allmänna

Summa

medel afsedda

för särskilda

medel

Summa

allmänna

medel

ändamål

kronor

kronor

kronor

kronor

Transport

87,378

76

126,391

96

213,770

72

515,388

45

Zoologiska institutionen:

Ränta å Regnelis zoologiska

fond.................................... kr. 463: 92

30 famnar ved........................ » 450: —

913

92

913

92

a) Zoologiska museum .......................

—

—

2,500

—

2,500

—

b) Zootomiska laboratoriet.................

1,000

1,000

Myntkabinettet:

Ränta å Rosenadlerska fon-

den .................................. kr. 116: 87

116

87

100

—

216

87

Museum för nordiska förn-

saker:.................................... kr. 350: —

Ränta å museets besparings- fond................................ » 8: 50

10 famnar ved .................. » 150: —-

158

50

350

508

50

Konstmuseum och ritsalen:

4 famnar ved........................... kr. 60: —

60

—

450

—

510

—

Musikaliska kapellet:

4 famnar ved.......................... kr. 60: —

60

—

600

—

660

—

Gymnastikinrättningen: ...... kr. 100: —

Ränta å inrättningens bespa- ringsfond ................. ........ » 25: 50

6 famnar ved ....................... » 90: —

115

50

100

215

50

Teologiska seminariet.............................

—

—■

750

—

750

—

Seminarierna för klassiska, nordiska och

romanska språk, tyska språket, engelska

språket, historia, statskunskap, filosofi,

estetik och litteraturhistoria, semitiska och

slaviska språk samt sanskrit och jämfö- rande indo-europeisk språkforskning:

Transport

88,803)55

132,241

96| 221,045

511 515,388(45

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Naturaför- måner och

medel afsedda

för särskilda

ändamål

Allmänna

medel

Summa

Summa

allmänna

medel

kronor

kronor

kronor

kronor

Transport

Till inköp af böcker och annan under- visningsmateriell äfvensom för till- fälliga utgifter...................................

88,808

55

132,241

4,250

96

221,045

4,250

51

515,388

45

Geografiska seminariet ..........................

—

—

250

—

250

—

Matematiska seminariet...........................

—

—

1,500

—

1,500

—

Till de i gamla länslasaretts- byggnaden inrymda seminari- erna 12 famnar ved.............. kr. 180: —

180

180

Till ridundervisningens uppehållande.....

—

—

3,380

—

3,380

—

Reparationer...............................................

Uppsala läns bidrag till sjukhusbyggna- dernas underhåll ..................................

1,000

17,000

—

17,000

1,000

—

Krono- och kommunalutskylder samt

brandafgifter för universitetets fa- stigheter i Uppsala .............................

2,000

2,000

Landtmäteri- och rättegångskostnader

samt öfriga utgifter för universite- tets hemman å landet ..................

12,000

12,000

Extra Utgifter, däri inberäknad tryck- ningskostnad ..................... kr. 24,000: —

Tillika ränta å de s. k.

tryckerigodsen, 1 man- tal Hällberga n:r 1 och

Va mantal Tuna n:r 2

i Dalby socken, 125

hektoliter spannmål,

beräknad å kr. 7: 18

för hektoliter ............ » 897: 50

897

50

24,000

24,897

50

Summa

90,881

05

196,621

96

287,503

01

196,621

96

Transport

—

—

—

—

—

-

712,010

41

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

79

Naturaför-

Summa

maner och

Allmänna

medel afsedda

Summa

allmänna

för särskilda

medel

medel

ändamål

C) Anslag för diverse ändamål.

kronor

kronor

kronor

kronor

Transport

_

_

_

_

_

712,010

41

Hyror............................................................

Pensioner:

1,340

1,340

Gratial, hvaraf utgår till professorernas,

bibliotekariens och räntmästarens änkor

högst 240 kronor för hvar och en samt

till öfriga tjänstemäns änkor högst 180

kronor för hvar och en, och återstoden

tillfaller universitetets pensionsinrättning

Gratial för lägre betjäningens änkor och

—

—

5,340

—

5,340

—

barn eller betjänte själfva, då de blifvit

oförmögna att tjäna .............................

-

_

600

_

600

Från Rabeniska fonden, en pension för

oförsörjda professorsdöttrar ..................

Från Romansonska fonden, två pensioner

63

75

—

—

63

75

för oförsörjda döttrar efter lärare eller

tjänstemän .............................................

212

50

_

_

212

50

Understöd åt universitetets fattiga, utgö-

rande räntan å den s. k. Fattigkassan

samt Schubert-Solanderska fonden ......

598

70

—

—

598

70

Indragningsbelopp:

Till ränta och amortering å skuld för

universitetsbyggnaden ...........................

Nådegåfvor till gamla universitetshemmans-

—

—

20,000

128

30

20,000

128

—

åbor............................................... ........

Understöd åt aflidne akademikursorn L. F.

30

Lundbergs dotter Anna Charlotta Lund- berg, så länge hon lefver ogift ............

_

_

150

_

150

*_

Vaktmästaren vid musikaliska kapellet P.

A. Vinqvist, till dess han afgår eller

erhåller afsked ......................................

_

_

100

_

100

Till bevakaren å Älfgärde skog E. Lund-

qvist, så länge han förmår sköta de till

nämnda tjänst hörande åligganden ......

—

—

75

—

75

—

Summa

874

95

27,733

30

28,608

25

27,733

30

D) Till Kungl. Maj:ts disposition

4,792

29

Summa

—

—

—

-1

—

744,536

—

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Särskilda föreskrifter.

1. Af årliga aflöningen för vissa löntagare utgöra följande belopp

tjänstgöring spenning av, nämligen:

2.000 kronor för ej mindre en hvar af ordinarie professorerna, med

undantag af professor Skytteanus, än äfven räntmästaren och bibliotekarien;

dock att tjänstgöringspenningarna för nuvarande förste teologie professorn

beräknas till endast 1,500 kronor, såvida han icke ingår på den nya staten,

hvarom tillkännagifvande af honom skall hos universitetskanslern göras

före utgången af år 1907;

1,500 kronor för en hvar af laboratorerna i medicinska fakulteten, vice

bibliotekarierna och fogden;

1,200 kronor för såväl hvarje e. o. professor utom e. o. professorn i

psykiatri som äfven bokhållaren;

1.000 kronor för hvarje biblioteksamanuens;

900 kronor för sekreteraren;

800 kronor för kamreraren;

750 kronor för laboratorn i experimentell fysik och observatorn i

astronomi;

500 kronor för notarien å universitetskansliet; samt

300 kronor för hvarje skogvaktare.

2. Följande tjänstinnehafvare äro berättigade till ett eller två älderstillägg

å lönen eller, i fråga om arfvode, den del däraf, som motsvarar

egentlig lön, det första efter fem års väl vitsordad tjänstgöring, det andra,

om sådant förekommer, efter ytterligare fem års dylik tjänstgöring, nämligen;

tvä älderstillägg ä 500 kronor: ej mindre hvarje ordinarie eller e. o.

professor, med undantag af förste teologie professorn och Skytteanska professorn

samt e. o. professorerna i psykiatri och växtbiologi, än äfven

räntmästaren, bibliotekarien och en hvar af biblioteksamanuenserna;

ett älderstillägg å 500 kronor: fogden och en hvar af vice bibliotekarierna;
tvä

älderstillägg a 100 kronor: en hvar af fakultetsvaktmästaren, ränterioch

kontorsvaktmästaren, underträdgårdsmästarna, trädgårdsmedhjälparna

samt vaktmästarna vid kansliet, biblioteket, anatomiska, patologiska och

fysiologiska institutionerna, institutionerna för medicinsk och fysiologisk

kemi samt för allmän och analytisk kemi, fysiska, astronomiska och meteorologiska

institutionerna, botaniska museum och laboratoriet samt zoologiska

museum och zootomiska laboratoriet;

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

81

ett ålderstillägg a 100 kronor: hvarje skogvaktare;

två ålderstillägg ä 50 kronor: portvakten.

De af ofvannämnda ålderstillägg k 100 kronor, som tillkomma innehafvaren

af den jämlikt nådiga brefvet den 19 maj 1899 inrättade vaktmästarbefattningen

vid biblioteket, äfvensom alla ålderstillägg å 500 kronor,

utom ålderstillägget till fogden, utgå af det under riksstatens åttonde

Imfvudtitel uppförda förslagsanslaget till ålderstillägg med iakttagande af

hvad i mom. 3 säges om bidrag från ålderstilläggsfonden. Öfriga ålderstillägg

utgå af det i universitetets stat uppförda anslaget till ålderstillägg

åt fogden med flera.

De nuvarande skogvaktarna äga att i fråga om åtnjutande af ålderstillägg

tillgodoräkna sig den tid före denna stats trädande i tillämpning,

som de varit anställda i universitetets tjänst. .

Vaktmästaren och preparatorn vid mineralogisk-geologiska institutionen

A. R. Andersson äger åtnjuta ett personligt ålderstillägg å 500 kronor att

utgå från det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget

till ålderstillägg.

3. I staten den 13 november 1885 föreskrefs, bland annat:

att innehafvare af ordinarie professorsämbete, förutom professor Skytteanus,

ägde åtnjuta hvardera 12 famnar ved in natura,

att besittningsrätt till en af de 44 akademiska åkerlotterna å 6 tunnland

tillkomme, i den ordning ledighet inträffade, de ordinarie professorerna

i alla fakulteter, bibliotekarien, räntmästaren, sekreteraren och kamreraren

samt bibehölles af emeriti och vid dödsfall af änka, omyndiga söner

och ogifta döttrar,

samt att af nyssnämnda ämbets- och tjänstemän, med undantag af

sekreteraren och kamreraren, de 21 äldste, jämväl efter tjänsteålder, uppbud

ersättning för humlegårdslotter med 30 kronor årligen till en hvar

eller tillsammans 630 kronor.

Genom nådigt bref den 4 juni 1886 medgafs därefter, att rättigheten

att i föreskrifven ordning inträda i besittningsrätten till en åkerlott finge

förvandlas till rättighet att i samma ordning få af universitetet uppbära ett

kontant belopp, motsvarande behållna medelafkastningen af en åkerlott.

De förmåner, som genom dessa bestämmelser tillerkänts förste teologie

professorn, professor Skytteanus, sekreteraren och kamreraren, tillkomma

dein fortfarande. Beträffande öfriga ofvannämnda tjänstinnehafvare äro

samma förmåner enligt nådigt bref den 30 januari 1903 indragna; och

skola värdena däraf ingå till ålderstilläggsfonden att användas såsom bidrag

till bestridande af utgifterna för ålderstilläggen åt ifrågavarande

tjänstinnehafvare.

Bill. till Rikad. Pr Öl. 1907. 4 Sami. 1 Af cl. 9 imf t.

It

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets Utlåtande 1\J:o 9.

4. Föreskrifterna i mom. 1 och 2 gälla icke för professorerna C. K.

Martin och N. C. Dunér, hvilka icke ingått på de i nådiga brefvet den 30

januari 1903 fastställda villkor för ändrade aflöningsförmåner för ordinarie

professorer med flera, och hvilka fördenskull bibehållas vid den en hvar

af dessa tjänstemän förut tillkommande rätt i fråga om besittningsrätt till

en af de akademiska åkerlotterna, åtnjutande af 12 famnar ved samt érsättning

för humlegårdslott med 30 kronor årligen.

5. Såvida icke den nuvarande innehafvaren af förste teologie professuren

inom utgången af år 1907 ingår på den nya staten, uppbär han i

stället för det i staten upptagna penningbelopp 272,07 hektoliter spannmål

att lösas efter universitetets på hittills vanligt sätt beräknade medelpris.

6. Vid utnämning af e. o. professor i geografi eller omedelbart

därefter bestämmer Kungl. Maj:t på framställning af kanslern, hvilkendera

af filosofiska fakultetens båda sektioner bemälde e. o. professor skall

tillhöra.

7. För e. o. professorn i växtbiologi är aflöningen genom donationsbref

bestämd till 3,500 kronor såsom lön och 1.000 kronor såsom tjänstgöringspenningar.

Kanslern äger enligt donationsbrefvet bestämma om höjning

af aflöningen.

8. Om någon af nedannämnda betjänte i sådan egenskap åtnjuter fri

bostad skall, så länge denna förmån kvarstår, hans arfvode minskas med

150 kronor, nämligen: ränteri- och kontorsvaktmästaren, maskinisterna vid institutionen

för allmän kemi och universitetsbyggnaden, portvakten, underträdgårdsmästarna,

trädgårdsrnedhjälparna samt vaktmästarna vid kansliet

och vid anatomiska, patologiska och fysiologiska institutionerna, vid institutionerna

för medicinsk och fysiologisk kemi samt för allmän och analytisk

kemi, vid mineralogisk-geologiska, fysiska, astronomiska och meteorologiska

institutionerna, vid botaniska museum och laboratoriet samt vid museum

för nordiska fornsaker.

9. Dagarfvode utgår till skogvaktare med 2 kronor 50 öre, när

han på skogsförvaltarens order biträder med, utför eller leder afverkning,

skogsodling eller annat arbete å skogstrakt, som ligger mera än 10 kilometer

i rak sträckning från hans bostad, intill ett belopp af högst 100

kronor för kalenderår.

10. Universitetets drätselnämnd äger att bestämma erforderligt antal

rättare samt aflöningsförmåner för dem under iakttagande att här ofvan

fastställda belopp ej öfverskridas.

11. Lärare och tjänsteman, i hvilkens aflöning tjänstgöringspenningar

ingå, skall, då han åtnjuter ledighet, vare sig från tjänsten i dess helhet

eller, hvad särskildt beträffar lärare, från föreläsningars hållande, till den

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

83

vikarie, som kan varda förordnad att bestrida hans tjänstgöringskyldighet,

afstå tjänstgöringspenningarna för den tid, sådant förordnande varar. Till

vikarie, hvilken förordnas att bestrida endast den examinationsskyldighet,

som åligger ordinarie lärare, afträdes af tjänstgöringspenningarna den andel,

som af kanslern efter vederbörandes förslag bestämmes. Tjänstgöringspenningar

må uppbäras jämväl af vikarie, som förvaltar ledig tjänst, då tjänstgöringspenningar

äro för densamma anslagna.

12. Beträffande det i staten intagna anslaget till arfvoden åt vikarierande

akademiska lärare gälla följande särskilda bestämmelser:

a) Detta anslag afser att förbättra arfvodena för yngre akademiska

lärare, då de uppehålla lärarbefattningar, hvilkas innehafvare åtnjuta tjänstledighet

på grund af sjukdom eller offentligt uppdrag, och de med befattningarna

förenade aflöningsförmåner alls icke eller blott till en del äro

till vikariatsarfvoden disponibla. Anslaget må användas till förbättrande

af arfvode åt akademisk lärare äfven i det fall att sådan lärare på förordnande

uppehåller lärartjänst, som blifvit ledig genom dödsfall, och

hvars aflöning under tjänst- eller nådår uppbäres af tjänstens förre

innehafvares stärbhus utan skyldighet för stärbhuset att till tjänstens

uppehållande afstå mer än de tjänsfgöringspenningar, som äro med tjänsten

förenade, eller däremot svarande belopp, Om eljest i särskildt fall,

som ej i denna punkt angifves, skulle anses önskligt, att af anslaget lämnas

ersättning åt vikarie för uppehållande af lärarbefattning, må därom i

vederbörlig ordning göras underdånig framställning.

b) Till vikariatsarfvode användas i första rummet de till befattningen

hörande tjänstgöringspenningarna, beräknade till 1/n för månad. Därutöfver

skall vikarie, i den mån hithörande anslag därtill lämna tillgång,

erhålla ett tilläggsarfvode, beräknadt efter 1,500 kronor för år eller 125

kronor för månad. Gäller vikariat endast del af tjänstgöring, må vikarie

utöfver den andel af tjänstgöringspenningarna, som kan varda honom tillerkänd,

tillgodonjuta så stor del af omförmälda belopp, 125 kronor för

månad, som motsvarar hans andel i tjänstgöringspenningarna.

c) 1 tilläggsarfvodet skall docentstipendium, med 1f12 för hvarje månad

af det årliga beloppet, inräknas för de månader, under hviska vikarie sådant

uppbär, i följd hvaraf blott det belopp, som därutöfver kan erfordras, skall

utgå från nu ifrågavarande anslag. Därjämte bör vid tilläggsarfvodes bestämmande

skälig hänsyn tagas till andra stipendier, legat, anslag, ordinarie

löner eller dylika förmåner, hvilka äro med docentstipendier jämförliga och

åtnjutas af vikarie.

d) Af detta anslag skall äfven utgå till vikarie ett tjänstgöringspenningarna

motsvarande belopp i de fall, då tjänstinnehafvare icke är skyldig

att afstå tjänstgöringspenningar.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

e) Dar särskilda omständigheter förekomma, må kanslern meddela

närmare föreskrifter och jämväl kunna, på förslag af vederbörande fakultet

och sedan det mindre akademiska konsistoriet däröfver afgifvit yttrande,

inom befintliga tillgångar bevilja lämplig förhöjning i det vikarien eljest,

enligt ofvan angifna grunder, tillkommande tilläggsarfvodet.

f) Den del af tilläggsarfvode, som icke består af medel, hvilka i hvarje

fall skola utgå, utbetalas, sedan mindre akademiska konsistoriet afgifvit

förslag, som af kanslern fastställts, vid hvarje kalenderårs slut. Yisar

det sig, att tillgängliga medel icke medgifva arfvodenas utgående med

hela det här ofvan afsedda beloppet, sker proportionell minskning i denna

del af arfvodena. Uppstår åter öfverskott, öfverföre3 detta såsom besparing

till ett kommande år för att i mån af behof användas till det med

detta anslag åsyftade ändamålet. På grund häraf bör ifrågavarande anslag

särskildt bokföras.

13. Docentstipendierna tillsättas — efter förslag af fakultet eller sektion

i fråga om de vid sådana fästa stipendier samt efter förslag af samtliga

fakulteter eller sektioner, hvar för sig, i afseende å de rörliga stipendierna

— för en tid af tre år af kanslern med rätt för kanslern att på

framställning af vederbörande fakultet eller sektion för stipendiat, som utmärkt

sig genom det sätt, hvarpå han vid undervisningen biträdt, eller

genom vetenskapliga skrifter, förlänga tiden för stipendiets åtnjutande med

ett, två eller tre år. Kanslern äger jämväl, då han i särskildt fall finner

för universitetets verksamhet nödigt, att docent, som innehaft docentstipendium

i sex år, erhåller ytterligare förlängning af tiden för åtnjutande

af stipendiet, härom göra framställning hos Kungl. Maj:t.

Innehafvare af docentstipendium åligger, utom de skyldigheter i fråga

om undervisnings meddelande, som i allmänhet tillhöra docenter, dels att

biträda vid de studerandes vetenskapliga öfningar, dels att, när behof

uppstår, deltaga i den offentliga undervisningen och examinationen.

Om rättighet att med innehafvande af docentstipendium förena annat

stipendium m. m. äro särskilda bestämmelser meddelade.

14. Så länge kontraktet mellan universitetet och Uppsala akademiska

ridinstitutions aktiebolag af den 1 oktober 1904 fortfar att vara gällande,

utgår anslaget till ridundervisningens uppehållande enligt staten af den

13 november 1885.

15. Därest å anslagen till materiellen för de särskilda institutionerna,

till reparationer af universitetets byggnader, till krono- och kommunalutskylder

samt brandafgifter för universitetets fastigheter, till landtmäteri-

och rättegångskostnader samt öfriga utgifter för universitetets hemman

å landet och till extra utgifter, däri inberäknad tryckningskostnad,

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlutande X:o 9.

85

under något år uppstå besparingar, må dessa bibehållas för samma ändamål

under kommande år. Skulle det under en följd af år visa sig, att materiellanslaget

för en institution kan något minskas, medan samma anslag för

en arman institution behöfver ökas, äger kanslern hos Kungl. Maj:t göra

framställning om jämkning i anslagen.

16. Besparingar å utgiftsstaten i andra fall än ofvan omförmälts

äfvensom tillfälliga och i inkomststaten icke beräknade inkomster ingå till

reservfonden, hvilken står under kanslerns disposition för universitetets

vetenskapliga och ekonomiska behof, i den ordning universitetsstatuterna

stadga.

17. Om inkomsterna något år icke fullt motsvara utgifterna, må

bristen, efter hemställan hos kanslern och enligt hans föreskrift i ämnet,

täckas af reservfonden.

18. Då ordinarie professur inom juridiska fakulteten blifvit ledig, må

fakulteten äga rätt att, i den ordning §§ 67 och 80 af universitetsstatuterna

stadga, anmäla e. o. professor inom fakulteten till erhållande af förenämnda

ämbete med bibehållande af det läroämne, han förut innehaft.

Därest e. o. professor med anledning af sådan anmälan varder af Kungl.

Maj:t utnämnd till ordinarie professor, tillsättes den därigenom ledigblifna

e. o. professuren i det ämne, som förut varit med den ordinarie professuren

förenadt. Har dylik anmälan icke skett inom den i § 67 stadgade tid, eller,

där den skett, icke vunnit nådigt afseende, skall den ordinarie professuren

tillsättas i det med densamma förut förenade ämne. Varder e. o. professur

ledig af annan anledning än den här ofvan omförmälda, skall densamma

tillsättas i det ämne, som förut varit därmed förenadt.

Enahanda bestämmelser om e. o. professors öfverflyttning till ordinarie

professur med bibehållande af det läroämne eller undervisningsområde, han

förut representerat, gälla

för lärostolarna i engelska och tyska språken,

för lärostolarna i kemi,

för lärostolarna i matematik samt

för samtliga lärostolarna inom teologiska fakulteten, med iakttagande,

att Uppsala stads och Vaksala prcbendepastorat ständigt skall vara förenadt

med förste teologie professuren samt Danmarks, Helga Trefaldighets och

Gamla Uppsala prebendepastorat ständigt förenade med öfriga ordinarie

professurer.

19. Afliden akademisk tjänstemans stärbhus må under ett hälft år

från dödsdagen, det s. k. tjänståret, åtnjuta inkomsterna af tjänsten, hvarefter

privilegienådåret för änka och barn vidtager.

20. När eu med boställe försedd akademisk tjänsteman aflider eller

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets Utlåtande N;o 9.

fager afsked, skall, i forsta fallet hans stärbhus, i senare fallet han själ!'' vara

pliktig afträda bostället vid den laga fardag, som inträffar näst efter sex

månader från dödsfallet eller afskedet. För tiden från den fardag, då bostället

af stärbhuset afträdes, till slutet af nådåret, därest sådant äger rum, må stärbhuset

af universitetet erhålla kontant hyresersättning, beräknad efter beloppet

af den hyra för åi*, som för ifrågavarande boställe är i universitetets stat

upptagen eller, om boställets värde icke blifvit sålunda stadgadt, efter den

hyra, som drätselnämnden kan skäligen anse motsvara bostället. För den

utgift, som universitetet på detta sätt får vidkännas, är ny innehafvare af

tjänsten, för tiden från hans tillträde af bostället, skyldig att hålla universitetet

skadeslöst.

21. Enligt vaktbetjäningens pensionsreglemente skola, i mån af pensionstagarnas

afgång, 415 kronor 50 öre af räntemedlen från fattigkassan ingå

till vaktbetjäningens pensionsinrättning.

Denna stat skall lända till efterrättelse från 1908 års början, dock

att bestämmelserna i staten icke må utan vederbörandes samtycke verka

till minskning af någons innehafvande rätt.

Jag anhåller att härefter få yttra mig om några detaljer i nu ifrågavarande

statförslag. Vidkommande till eu början inkomstberäkningen

och därvid först posten statsanslag utgör densamma, såsom nämridt,

550,100 kronor. Huru denna summa uppkommit framgår af följande

sammanställning af förut nämnda poster:

De gamla förslagsanslagen — som nu skulle öfvergå

till bestämda anslag — äro, på sätt jag redan

omförmäit, beräknade till............................................. kronor 115,608: 89

Summan af de i riksstaten för år 1907 ingående bestämda

anslag för Uppsala universitet utgör.................. » 386,401: 24

Summa kronor 502,010: 13

Härifrån bör dragas ett belopp motsvarande bidrag till

två emeritilöner ............................................................... » 2,531: 55

Hvadan återstå kronor 499,478: 58

Härtill kommer beloppet af anslaget till befordran

af vetenskapliga studier, som ej tillhöra de

egentliga examensämnena, hvilket anslag, ehuru

hittills egentligen gemensamt för båda universiteten,

likväl af gammalt varit fäst vid Uppsala universitet

och nu ansetts böra ä dess stat uppföras, » 900: —

Transport kronor 500,378: 58

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9. 87

Transport kronor 500,378: 58

Vidare summan af de i 1907 års statsverksproposition för

Uppsala universitet äskade nya bestämda anslag » 49,700: —

Samt för slutsummans afrundning .................................... » 21: 42

Summa kronor 550.100: -—

Såsom i förslaget angifvits, ingå i denna summa tre i ärendet omförmälda

belopp, som i viss mån äro af annan natur än öfriga delar

af statsanslaget. De sålunda åsyftade beloppen äro 900 kronor ersättning

för förlorade mantalspenningar, 39,991 kronor 85 öre, ersättning för indragna,

universitetet tillkommande indelta räntor och kronotionde, samt

l, 785 kronor, Skytteanska professorstiftelsen tillagd ersättning för indragen,

indelt ränta och kronotionde.

Den i inkomstberäkningen ingående spannmålens myckenhet är upptagen

efter 1905 års specialräkning, med afräknande — likasom ock skett i

utgiftsstaten — af räntan från de s. k. tryckerigodsen, och såsom redan

nämnts värderad efter 7 kronor 18 öre för hektoliter.

Inkomstposten penningar och persedlar af universitetets hemman

m. m. är likaledes upptagen efter 1905 års specialräkning.

Hvad beträffar inkomst af skogarna, var denna inkomsttitel, såsom

förut omförmälts, i 1885 års stat upptagen till 12,000 kronor och i universitetets

förslag till ny stat nedsatt till 4,000 kronor. Det är att märka,

att den beräkning, som låg till grund för sistnämnda belopp, var uppgjord

i början af år 1900 och gällde de närmaste tio åren. Infordrade

upplysningar från vederbörande skogsförvaltare hafva nu gifvit vid handen,

att då virkesprisen numera stigit i ovanligt hög grad, afkastningen

af skogarna till följd däraf samt äfven på grund af andra skäl kan i

staten upptagas till de i departementets förslag angifna, af drätselnämnden

i ärende angående skogvaktarnas aflöning — hvarom i det följande förmäles

— tillstyrkta belopp af 7,000 kronor.

Vidkommande den under 5) i inkomstberäkningen angifna summa

3,969 kronor 8 öre är den upptagen dels för vissa däri ingående poster

enligt gällande kontrakt eller i öfverensstämmelse med hvad 1905 års

hufvudbok utvisar, dels i afseende å »inkomst af försålda hus å landet»

samt inskrifnings- och kallelsepengar efter medelvärdet för de tio åren

1896—1905.

Räntan å de under 6) upptagna donationer, livilkas afkastning akademien

äger använda för sin verksamhets uppehållande, är, liksom i allmänhet

i fråga om fonder, livilkas afkastning är i utgiftsstaten upptagen,

beräknad efter 4Y4 %, med undantag för den Winbomska fonden,

hvilkens afkastning af drätselnämnden är fixerad till 8 kronor. Summan

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

af dessa räntor utgör 1,637 kronor 80 öre. För undvikande af öretal i

statens slutsumma har denna summa höjts till 1,638 kronor.

Vidare må anmärkas, att vissa naturaförmåner och inkomster åt

medel, afsedda för särskilda ändamål, hvilka motsvaras af utgifter, som i

utgiftsstaten antingen uteslutits eller förts inom linjen, i inkomsstaten

uteslutits.

Jag öfvergår nu till utgiftsstaten för Uppsala universitet, därvid jag

väsentligen kommer att omförmäla vissa föreslagna ändringar i hvad som

gäller enligt 1885 års stat eller senare tillkomna bestämmelser.

För förste teologie professorn är i 1885 års stat upptagen eu spannmålslön

af 1,039 kubikfot 5 kannor spannmål. I konsistoriets förslag till

stat är för honom upptagen en motsvarande kvantitet spannmål, 272,07

hektoliter, beräknad till 1,972 kronor 51 öre, efter 7 kronor 25 öre för

hektoliter — efter 7 kronor 18 öre för hektoliter skulle summan utgöra

1,953 kronor 46 öre. I ecklesiastikdepartementets förslag har man, för att

få bort den antikverade spannmålsaflöningen, upptagit eu till 2,000 kronor

jämnad kontant lön, som skall anses utgöra tjänstgöringspenningar. I

särskild anmärkning angifves, att, därest den nuvarande förste teologie professorn

ej inom utgången af år 1907 ingår på den nya staten, han i stället

för nämnda penningbelopp äger uppbära 272,07 hektoliter spannmål att

lösas efter universitetets på hittills vanligt sätt beräknade medelpris.

Ifrågavarande professor, som ej äger uppbära åld erst illägg, åtnjuter 12

famnar ved, hvilken ved, liksom annan i staten upptagen sådan naturaförmån,

är beräknad till 15 kronor för famn, det pris, hvarifrån man

utgick vid beräkning af den af 1906 års Riksdag å extra stat beviljade

löneförbättring för extra ordinarie professorer med flera.

Åtskilliga ordinarie professorer äga sedan gammalt rätt till boställsrum,

i det nuvarande förslaget — liksom i 1885 års stat — beräknade till

ett värde af 600 kronor, upptaget inom linjen. Lönen är således för dessa

professorer 5,400 kronor.

För professorn i anatomi är i 1885 års stat upptaget, förutom lön

af 6,000 kronor, et,t belopp af 150 kronor, utgörande ränta efter 5 °j0 på

Rönnowska fonden. Efter 4J/4 % skulle räntan utgöra 127 kronor 50 öre;

den är i förslaget satt till 125 kronor, hvarmed vederbörande professor

förklarat sig åtnöjas.

Beträffande den i förslaget upptagne e. o. professorn i finsk-ugrisk

språkforskning Wiklund vill jag nämna, att, ehuru Wiklund åtnjuter aflöning

å allmänna indragningsstaten, det ansetts lämpligt att införa honom

i staten, dock med aflöningen förd inom linjen.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

89

Lön till en e. o. professor i växtbiologi utgår från en donation. Lönebeloppet

är upptaget inom linjen, sådant detsamma enligt beslut af kanslern

den 28 mars 1904 fastställts.

Beträffande de under rubriken tjänstemän och betjänte vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m. upptagna amanuenser märkes,

att i det föreliggande förslaget, efter föredöme i universitetets förslag,

upptagits boställsrum, förutom för dem hvilka enligt 1885 års stat åtnjuta

sådan förmån, dels för en i nämnda stat upptagen amanuens, som

enligt samma stat ej var i åtnjutande af boställsrum, dels ock för vissa

sedan år 1885 nytillkomna amanuenser. Dessa boställsrum äro belägna

inom vederbörande institutioners områden, hvarest det ansetts vara af vikt

för institutionsprefekterna att hafva amanuenserna bosatta.

För vissa nytillkomna tjänster har upptagits ved i likhet med hvad

som nu är förhållandet beträffande motsvarande äldre befattningar. För

akademikamreraren, som förut haft 81/2 famnar ved, har upptagits 9 famnar.

För en amanuens å museet för nordiska fornsaker fanns i 1885 års

stat upptaget, förutom ett kontant arfvodesbelopp, boställsrum jämte 20

kronor såsom ersättning för 2 famnar ved. Nu har det befunnits lämpligt,

att tilldela honom, förutom det kontanta arfvodesbeloppet, ersättning för

boställsrum med 120 kronor samt 2 famnar ved in natura.

Vaktbetjäningen vid universitetet åtnjuter för närvarande i allmänhet

boställsrum. Det har nu synts lämpligt att för de vaktbetjänte, för hvilka

förmånen af boställsrum är afsedd, upptaga ett arfvodesbelopp, i hvilket

det beräknade värdet af nämnda förmån ingår, d. v. s. att det kontanta

arfvodet höjes med detta värde, jämte det att i staten intages en anmärkning

innehållande att motsvarande belopp afdrages å arfvodet, om fri bostad

åtnjutes. Arfvodets totala storlek angifves på detta sätt bäst, och om

universitetet behöfver den i regel inom vederbörande institutionsbyggnad

belägna lokalen, möter ej hinder därför; afdraget är då ock på förhand

bestämdt till sin storlek. Hvad värdet å bostadsförmånen beträffar, har

det synts mig, som om detsamma, hvilket, enligt nådigt bref den 27 juni

1896 angående reglering af vaktbetjäntes löneförmåner då synes hafva,

uppskattats till 100 kronor, nu ej kan sättas lägre än 150 kronor; och

torde jag i afseende därå få erinra, hurusom i statsverkspropositionen till

innevarande års Riksdag ersättning för fri bostad beräknats till nämnda

belopp för två vaktmästare vid universitetet i Lund.

Nyssnämnda bref den 27 juni 1896 upptog för en vaktmästare vid

museet för nordiska fornsaker ett arfvodesbelopp af 250 kronor. I det

nu föreliggande förslaget är detta belopp, i enlighet med det från universitetet

framlagda förslaget, fördeladt med 75 kronor på en vaktmästare

vid myntkabinettet och 175 kronor på en vaktmästare vid museet för

Bih. till Riksd. RtoI. 1901. 4 Samt. 1 Afd. .9 lläft. 12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets Utlåtande JS7:o 9.

nordiska Jernsaker, hvilken senare tillika bör liksom nu åtnjuta fri bostad.

Hinder lärer ej möta för denna förändrings omedelbara vidtagande.

För en kanslerssekreterare är i 1885 års stat för universitetet i Uppsala

upptaget ett belopp af 2,000 kronor, med anmärkning att de af tjänsten

föranledda kostnader för skrifmaterialier, arkivhyra och vaktmästarbiträde

skola af tjänstinnehafvaren bestridas. För samme tjänsteman är i Lunds

universitets stat. af år 1885 upptaget ett belopp af 1,500 kronor, med

enahanda anmärkning. Sedermera har genom nådigt bref den 18 december

1903 fastställts stat för kanslersexpeditionen, omfattande kanslerssekreteraren,

amanuens och vaktmästarbiträde. Därvid föreskrefs, att tills

vidare, och intill dess medel blefve för ändamålet anvisade i vederbörande

stater, bidrag till kanslersexpeditionens upprätthållande skulle,

utöfver redan från universiteten utgående anslag till aflöning åt kanslerssekreteraren,

lämnas från universitetens reservfonder, nämligen från Uppsala

1.000 kronor och från Lund 500 kronor för år. För kanslersexpeditionen

är nu i förslaget till stat för Uppsala universitet uppfördt ett belopp af

3.000 kronor, hvarigenom det hittills från reservfonden utgående anslaget

kan upphöra.

Räntmästaren åtnjuter enligt 1885 års stat 150 kronor i missräkningsoch

renskrifningspenningar. På sätt konsistoriet anfört, har detta belopp

numera befunnits vara alldeles för litet. Beloppet har kvarstått oförändradt

sedan 1862 års stat, och sedan dess har antalet lön-och pensionstagare,

magnatstipendiater och särskilda institutioner väsentligt ökats —

institutionerna mer än dubbelt. De medel, som ingå i kassaräkningen, äro

nu betydligt större än förr. Det nuvarande beloppet åtgår för öfrigt i

det närmaste till renskrifningskostnader. Konsistoriet har därför ansett en

höjning af beloppet till 500 kronor vara skälig, och med detta belopp är

posten uppförd i det nu föreliggande förslaget.

För universitetets 9 skogvaktare är genom särskild! nådigt bref den 27

juni 1896 fastställd aflöningsstat, hvarigenom för denna skogsbetjening,

till hvars aflöning i 1885 års stat upptogs en summa af 3,325 kronor

67 öre, löneförmånerna något ökades. Skogvaktarnas aflöning bestämdes till

olika kontanta belopp från 415 till 500 kronor. De, som uppburo kontant

500 kronor, erhöllo bostadslägenhet, de öfriga boställen, frånsedt bostad

beräknade i värde till 50—85 kronor så, att äfven deras aflöningsförmåner

utom bostad skulle anses utgöra 500 kronor.

Skogvaktarna hafva nu, under åberopande att de genom 1896 års

bref tillerkänts löneförmåner ungefär motsvarande dem, som i allmänhet

utginge för kronojägare, men att dessa numera på grund af 1900 och

1905 års Riksdagars beslut åtnjöte förbättrade aflöningsvillkor, anhållit,

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlutande N:o 9.

91

att sådana äfven måtte komina universitetets skogvaktare till godo. Vederbörande

universitetsmyndigheter hafva tillstyrkt, att skogvaktarna tillerkändes

bättre aflöningsförmåner, och statskontoret, som också yttrat sig

i ärendet, har understödt skogvaktarnas anhållan.

Vid pröfning af denna fråga har jag funnit nödigt, att skogvaktarnas

ställning förbättras. I följd däraf innehåller förslaget till stat höjda kontanta

arfvodesbelopp åt dem samt bestämmelser i öfrigt om ålderstiliägg och

dagarfvoden, för hvilka senares utgörande ett särskildt anslag är upptaget i

förslaget. Af aflöningen, 800 kronor, skulle 300 kronor utgöra tjänstgöringspenningar.

För rätt att komma i åtnjutande af ålderstiliägg böra de nuvarande

skogvaktarna få tillgodoräkna sig den tid, de redan varit anställda

i universitetets tjänst.

Skogvaktarna hafva jämväl anhållit att blifva tillerkända pensionsrätt;

och detta har tillstyrkts af myndigheterna, Då emellertid för närvarande

pensionrätt icke enligt allmän föreskrift tillkommer några vid

universitetet anställda betjänte, anser jag det icke vara lämpligt, att nu

endast skogvaktarna skulle blifva tillförsäkrade en sådan förmån.

Till aflöning åt rättare är i 1885 ars stat uppförd en summa af

1,016 kronor 80 öre, däruti spannmål till myckenhet af 420 kubikfot

ingår. Konsistoriets förslag upptager 109,89 hektoliter spannmål och 118

kronor kontant. Då man nu bör fixera denna spannmålsaflöning, men

svårigheter härvid möta, enär somliga rättare äro arrendatorer och få

aflöningen i form af afdrag å spannmålsarrendet samt rättarnas aflöning,

som år 1900 utgick med tillhopa 1,031 kronor 68 öre, anses väl knapp,

har ett afrundadt belopp af 1,050 kronor upptagits i staten.

En vid universitetsbyggnaden anställd maskinist åtnjuter för närvarande

i aflöningsförmåner, förutom fri bostad och ved, ett arfvode af

1,100 kronor jämte 100 kronor i dyrtidstillägg. Dessa kontanta medel

hafva hittills utgått från anslaget till extra utgifter. Det har nu ansetts

lämpligt, att en särskild aflöningspost för honom upptages, med inberäknande

af bostadsförmånen likasom för öfriga vaktbetjänte satt till 1,350 kronor.

Till ålderstiliägg åt fogden med flera är i förslaget uppfördt ett belopp

af 4,150 kronor. Detta belopp är beräknadt efter hvad som nu af universitetets

medel utgår till ålderstiliägg åt fogden, vaktbetjänte, underträdgårdsmästare

och trädgårdsmed hjälpare, 3,250 kronor, med tillägg af hvad som

skulle komma att utgå till skogvaktarna, därest ålderstiliägg beviljas dem.

Beträffande den för biblioteket upptagna posten 666 kronor 96 öre

för inskrifningspenningar och auktionsprovision, hvilken i 1885 års stat

motsvaras af ett belopp af 1,363 kronor 39 öre, är den upptagen efter

medeltalet för åren 1896—1905. Frälseräntan från Mälby säteri är an
-

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

gifven efter det allmänna spannmålsvärdet, med afdrag för utskylder för

hemmanet. Holmbladska donationshemmanets ränta är nedsatt från 468

kronor 30 öre i 1885 års stat till 198 kronor 45 öre dels på grund af

det nu beräknade spannmålsvärdet dels enär en del af räntan är inberäknad

i inkomstposten: spannmål från universitetets hemman m. m. samt medium

af tio års utskylder afräknats. Räntan å fonderna var i 1885 års stat

beräknad efter 5 %. Genom nådigt bref den 9 maj 1890 förklarade Kungl.

Maj:t, att universitetet ej, utom i fråga om vissa angifna fonder, hvarå

räntan fortfarande skulle utgå med 5 %, behöfde för fonderna ansvara för

högre ränta, än som i allmänhet blefve godtgjord andra af universitetet

förvaltade fonder. Det nuvarande förslaget beräknar, såsom redan nämnts,

i allmänhet 4V4 %, och efter denna räntefot är afkastningen å bibliotekets

fonder upptagen.

Beträffande institutionernas vedanslag må anmärkas, att summan af

de i förslaget upptagna med 14 famnar öfverskjuter hvad 1885 års stat

upptager.

I fråga om akademiska sjukhuset är anslaget till materiellen jämte

aflöning åt vaktmästaren upptaget till 7,000 kronor, motsvarande i 1885

års stat under sjukhuset för samma ändamål upptagna 5,000 kronor jämte

det under rubriken indragningsbelopp uppförda extra anslag å 2,000

kronor till sjukhusets materiell. Följande af sjukhusets för dess verksamhets

uppehållande tillgängliga medel: studentkårens bidrag, pliktpenningar

och legosängsafgifter, äro upptagna enligt sjukhusets räkenskaper för

år 1905. Det till ett belopp af 44,550 kronor upptagna anslaget från

Uppsala län utgår enligt ett mellan universitetet och landstinget den

19 september 1900 afslutadt kontrakt. Summan är enligt kontraktet minimum

och ökas eventuellt efter i kontraktet angifven beräkningsgrund.

För astronomiska institutionen är i 1885 års stat upptaget ett belopp

af 25 kronor, utgörande ränta å Hjorterska donationen. 1 konsistoriets

förslag är räntan upptagen till 20 kronor. På grund af vederbörande

institutionsföreståndares framställning har dock konsistoriet efter förslagets

afgifvande, med hänsyn till denna fonds ränteafkastnings obetydlighet, den

27 april 1901 beslutit, att fonden skulle få växa till 3,000 kronor, innan

räntan utginge till institutionen, och att af den blifvande räntan i allt

fall Vs skulle tilläggas kapitalet.

Materiellanslaget till museet för nordiska fornsaker är i enlighet med konsistoriets

förslag höj dt från 300 kronor i 1885 års stat till 350 kronor i förslaget.

Till ridundervisningens uppehållande är i 1885 års stat uppfördt ett

belopp af 3,440 kronor 18 öre, däri spannmål ingår till myckenhet af

226,8 kubikfot. Ridundervisningen bedrifves för närvarande så, att den
-

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

93

samma enligt kontrakt af den 1 oktober 1904 är anförtrodd åt Uppsala

akademiska ridinstitutions aktiebolag, mot villkor, bland andra, att bolaget

skall uppbära det anslag, som utgår till ridinstitutionen, med samma belopp

som vid tiden för kontraktets upprättande. Det har nu ansetts lämpligt

att i staten uppföra ett fixt kontant belopp af 3,380 kronor i det närmaste

motsvarande spannmålsanslaget tillhopa med det belopp, som hittills

kontant ingått i nyssnämnda summa 3,440 kronor 18 öre med anmärkning,

att, så länge omförmälda kontrakt ägde giltighet, anslaget till^ridundervisningens

uppehållande skall utgå enligt bestämmelserna i 188o års stat.

För reparationer är i 1885 års stat uppfördt ett belopp af 14,000

kronor. Med hänsyn därtill att åtskilliga nya byggnader tillkommit, är

detta anslag i förevarande förslag, likasom i konsistoriets, upptaget till

17.000 kronor. Efter detta anslag är i förslaget infördt ett belopp af

1.000 kronor, utgörande ett från Uppsala läns landsting, pa grund af

förutnämnda kontrakt mellan landstinget och universitetet, utgående bidrag

till sjukhusbyggnadernas underhåll.

Landtmäterikostnaderna äro i den nu gällande staten upptagna^ till

10.000 kronor. Enligt hvad som upplysts, utgör medelkostnaden för åren

1896—1906 13,290 kronor. Konsistoriet har ansett, att anslagsposten skäligen

bör höjas till 12,000 kronor; en del äganderättsbevillningar, som

hittills höjt kostnaderna på denna post, komma nämligen med tillämpning

af nya arrendekontrakt att försvinna. I det inom departementet

upprättade förslaget är anslaget satt till 12,000 kronor.

Anslaget för extra utgifter, däri inberäknad tryckningskostnad, hvilket

anslag i 1885 års stat är upptaget till 12,000. kronor, måste, såsom ^konsistoriet

föreslagit, högst väsentligt höjas. Mediet för aren 1901 1905 har

utgjort 26,130 kronor. Med hänsyn bland annat därtill, att aflöningen till

maskinisten vid universitetsbyggnaden, som hittills utgått från detta anslag,

nu blifvit särskildt uppförd, har jag ansett anslaget kunna lämpligen sättas

till 24,000 kronor, hvartill kommer ränta från de s. k. tryckerigodsen.

Anslagsposten hyror förekom ej i 1885 års stat. Konsistoriet upptog

en dylik post å 825 kronor i sitt’ förslag. I öfverensstämmelse med nu

gällande kontrakt är i departementets förslag ifrågavarande post satt till

1,340 kronor.

Af det i 1885 års stat upptagna spannmålsgratial, hvars myckenhet icke

förändrats sedan 1837, skulle till professorernas, bibliotekariens och räntmästarens

änkor utgå högst 126 kubikfot för hvardera, till öfriga tjänstemäns

änkor högst 94 kubikfot 5 kannor för hvardera. I konsistoriets förslag är

ifrågavarande spannmålsgratials belopp beräknadt till 736 hektoliter, hvaraf

till ”vederbörandes änkor skulle utgå respektive högst 33 och högst 25 hekto
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

M

liter, och återstoden tillfalla universitetets pensionsinrättning. Konsistoriet

har därmed föreslagit en höjning af anslagsposten, hvilket ansetts skäligt

med hänsyn till den betydliga ökningen af antalet tjänster. Konsistoriets

förslag om de särskilda gratialens storlek har utgått från antagandet af respektive

17 och 7 änkor af de bada kategorierna. Omsatt i penningar efter

det antagna spannmålspriset skulle hvarje gratial vara värdt respektive 236

kronor 94 öre och 179 kronor 50 öre. Det föreslås nu, då spannmålen

skall ersättas med penningar, att de särskilda gratialen få utgå med respektive

240 kronor och 180 kronor. Proportionen mellan dessa båda

belopp är densamma som mellan motsvarande belopp i 1885 års stat.

Anslagspostens summa blir 5,340 kronor.

Det till gratial för den lägre betjäningens änkor och barn samt betjänte

själfva i 1885 års stat anvisade spannmålsanslag, hvars myckenhet,

200 kubikfot, är densamma som i 1837 års stat, har af konsistoriet ansetts

vara för ringa och därför föreslagits höjdt till 80 hektoliter, motsvarande

efter det af konsistoriet antagna spannmålspris 580 kronor. Vid fixering

till bestämdt penninganslag torde anslagsposten kunna sättas till 600

kronor.

Romansonska fonden är i december 1903 öfverlämnad till räntekammaren.

Kapitalet är 5,000 kronor.

Bland indragningsbelopp är först uppfördt ett anslag till ränta och

amortering å skuld för universitetsbyggnaden. Förut är omförmäldt, huruledes

såsom bidrag till gäldande af denna ränteamortering — hvarför i

1885 ars stat upptages 13,500 kronor — skulle, efter vederbörande innehafvares

död, om så funnes nödigt få användas två i 1885 års stat upptagna

emeritilöner å tillhopa 9,000 kronor, då beloppet skulle blifva 22,500

kronor. Konsistoriet har för ändamålet upptagit ett förhöjdt, jämnadt belopp

af 20,000 kronor. Häremot har jag intet att invända, erinrande att

i en af nämnda emeritilöner ingått ett af de förut omförmälda beloppen

1,265 kronor 77 öre eller 1,265 kronor 78 öre.

Under rubriken nådegåfvor är i förslaget upptaget det nu utgående

belopp, 128 kronor 30 öre.

Ofriga nu ej omförmälda indragningsbelopp i 1885 års stat hafva

bortfallit i följd af dödsfall. I stället torde några nya böra uppföras; så

ett å 150 kronor åt aflidne akademikursorn Lundbergs dotter Anna Charlotta

Lundberg. Vid 1896 års lönereglering för vaktbetjänte medgafs, att

dåvarande vaktmästaren vid musikaliska kapellet — P. A. Vinqvist —

som enligt nämnda reglering ej skulle komma i åtnjutande af ålderstillägg,

hvaraf han innehade tva, hvartdera å 50 kronor, skulle från universitetets

reservfond erhålla en lö^ersättning af 100 kronor årligen, till dess han

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

95

afginge eller erhölle afsked. Det har ansetts lämpligt att nu upptaga

denna ersättning bland indragningsbelopp.

Ett belopp af 75 kronor har sedan åtskilliga år utgått från skogsmedlen

till bevakaren å Alfgärde skog Lundqvist. Denna summa torde

nu böra uppföras såsom indragningsbelopp.

Till Kung! Maj:ts disposition är slutligen i utgiftsstaten uppfördt ett

belopp, utgörande skillnaden mellan summan af samtliga öfriga i utgiftsstaten

upptagna poster och den beräknade inkomststatens slutsumma.

Beträffande de efter den egentliga staten upptagna »Särskilda föreskrifter»

må det tillåtas mig göra följande erinringar — delvis äro föreskrifterna

redan vidrörda.

De under mom. 1 upptagna föreskrifter innehålla en sammanfattning

af de för närvarande gällande bestämmelserna rörande tjänstgöringspenningar

för befattningshafvare vid universitetet, med tillägg af skogvaktarna,

för hvilka enligt förslaget viss del af arfvodet för framtiden skulle anses

utgöra t tjänstgöringspenningar. Ifrågavarande nu gällande bestämmelser

äro i regel stadfästa af Riksdagen vid tjänsters upprättande eller löneregleringar.

Undantag härifrån göra blott fogden och bokhållaren, för hvilka

tjänstgöringspenningarnas storlek bestämts af Kungl. Maj:t.

De i mom. 2 angifna, nu utgående ålderstilläggen äro, för så vidt de

skola bestridas af åttonde hufvudtitelns anslag till ålderstillägg, bestämda

af Riksdagen.

Bestämmelsen i mom. 17 är ny, men en liknande har förut funnits.

Mom. 18 motsvarar förut gifna stadganden, dock att hvad som föreslås

beträffande lärostolarna inom teologiska fakulteten nu har tillkommit

på grund af en af fakulteten gjord, af vederbörande myndigheter tillstyrkt

framställning och i hufvudsaklig öfverensstämmelse med denna framställning

samt hittills följd ordning i afseende å prebendenas fördelning

mellan ordinarie och extra ordinarie professorer.

Bestämmelserna i mom. 10, 11, 12, 13, 19, 20 och 21 öfverensstämma

jämväl med liknande nu gällande föreskrifter.

Det inom ecklesiastikdepartementet uppgjorda förslag till stat för wm-Försisg till stat

ver sitet et i Lund är af följande innehåll: teTetTTund.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Inkomststat för universitetet i Lund.

1:°)

2:o)

3:o)

4:o)

5:o)

6:o)

Statsanslag ....................................................................................

Arrendespannmål från universitetets hemman

och lägenheter, 1,997,44 hektoliter råg och

lika mängd korn, beräknadt i rundt tal till 33,000: —

Ränta efter fyra procent å akademikassans

räntebärande kapital, som den 1 januari

1906 utgjorde kronor 898,941: 10, däri

inberäknadt Norbergska fonden kronor

28,745: 84, i rundt tal................................. 36,000: —

Ränta efter fyra procent å bibliotek skassans

räntebärande kapital ........... kr. 40,000: —

efter afdrag af Ahlmanska

fonden, hvars afkastning

skall användas till inköp

af teologisk litteratur......... » 11,253: 57

Rest kr. 28,746: 43

i rundt tal beräknadt till.............................. 1,150: —

Tomtöremedel ......................................................... 25: 97

Studentinskrifningspenningar och tillfälliga

inkomster, förslagsvis och för slutsummans

jämnande beräknade till................................. 1,200: 03

426,700: —

71,376: —

Summa kronor 498,076:

s. 97 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

97

Utgiftsstat för universitetet i Lund.

A). Aflöningar m. m.

a) Professorer, e. o. professorer med flera.

Teologiska fakulteten.

En professor i dogmatik och moralteologi, förste

teologie professor, tillika domprost........................ 3,480: —

Uppbär dessutom:

1) Inkomsten af Lunds stads- och landsförsamlingars

prebendepastorat med därtill hörande löningsjord

i Hardeberga samt predikstolshemmanen

Y2 mtl Brönnestad N:o 16, 1f2 mtl ibm

och 3/é Lilla Bjällerup N:o 9.

2) Lösen för kronotionde från Norrhviddinge socken

26,309 hl. råg, 39,208 hl. korn och 20,47

hl. hafre jämte forsellönsersättning 24 kronor

74 öre och kontant 84 öre.

3) Ersättning för den till domprosten i Lund

från Kristianstads län anslagna, men enligt

kungl. förordningen den'' 23 juli 1869 till statsverket

indragna ränta 2 kronor 9 öre samt

kronotiondespannmål 164,868 hl., a/2 råg och

V2 korn, jämte 50 kronor 40 öre forsellönser
-

sättning.

En professor i kyrkohistoria och symbolik ............ 1,200: —

Uppbär dessutom inkomsten af Västra Kärrstorps

och Glostorps församlingars prebendepastorat.

En professor i exegetisk teologi ................................ 840: —

Uppbär dessutom inkomsten af Stångby och

Vallkärra församlingars prebendepastorat.

En professor i praktisk teologi................................ 2,400: —

Uppbär dessutom inkomsten af Stora Uppåkra

och Flackarps församlingars prebendepastorat.

En e. o. professor i praktisk teologi och moralteologi:

_

Transport 7,920: —

Bih. till Riktd. Prot. 1907. 4 Sami. 1 Afd. .9 Raft.

13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Transport 7,920:

Uppbär inkomsten af Hellestads, Dalby och Bonderups

församlingars predendepastorat.

En e o. professor i exegetisk teologi:

Uppbär inkomsten af Husie och Västra Skreflinge

församlingars prebendepastorat.

Juridiska fakulteten.

En professor..................................................................... 6,000:

4 professorer ................................................................... 24,000:

En e. o. professor .......................................................... 4,500:

En e. o professor............................................................ 4,500:

Till uppehållande af den praktiska kursen inom

juridiska fakulteten.................................................... 1,500:

Anmärkning. Af de 5 ordinarie professurerna inom juridiska

fakulteten äro 3 förenade hvardera med ett af följande

ämnesområden: 1) civilrätt; 2) straffrätt och juridisk

encyklopedi; och 3) processrätt. De 2 öfriga ordinarie professurerna

samt de 2 e. o. professurerna omfatta hvardera

ett af följande ämnesområden: 1) statsrätt, förvaltningsrätt,

kyrkorätt och folkrätt; 2) nationalekonomi och finansrätt;

3) speciell privaträtt; samt 4) romersk rätt och rättshistoria.

[Se för öfrigt särskilda föreskrifter: 18.]

Medicinska fakulteten.

En professor......................... 6,000:

5 professorer..................................................................... 30,00(1:

En e. o. professor........................................................... 4,500:

5 e. o. professorer ........................................................... 22,500:

öfverläkaren vid Lunds hospital och asyl åtnjuter

för undervisning i psykiatri ett årligt arfvode å 1,500:

Anmärkning. Af de 6 ordinarie professurerna inom medicinska

fakulteten omfatta 5 hvardera ett af följande ämnesområden:

1) kirurgi; 2) medicinsk och fysiologisk kemi; 3)

anatomi; 4) praktisk medicin; och 5) fysiologi.

Af de 6 e. o. professurerna inom medicinska fakulteten

omfatta 5 hvardera ett af följande ämnesområden: 1) anatomi

— innehafvaren af denna e. o. professur är tillika

prosektor; 2) pediatrik och praktisk medicin; 3) obstetrik och

gynekologi; 4) oftalmiatrik; och 5) farmakologi.

Den återstående ordinarie professuren och den återstå
Transport

112,920:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Transport 112,920:

ende e. o. professuren omfatta hvardera ett af följande

ämnesområden: 1) patologisk anatomi och rättsmedicin; 2)

allmän patologi, bakteriologi och allmän hälsovård. [Se

för öfrigt särskilda föreskrifter: 18.j

Filosofiska fakulteten.

Humanistiska sektionen:

En professor....................................... 6,000

10 professorer..................................................................... 60,000

En e. o. professor ............................................................ 4,500

5 e. o. professorer............................................................ 22,500

Anmärkning. De 11 professurerna inom filosofiska fakultetens

humanistiska sektion omfatta hvardera ett af

följande ämnesområden: 1) praktisk filosofi; 2) estetik samt

litteratur- och konsthistoria; 3) romersk vältalighet och poesi;

4) nordiska språk; 5) teoretisk filosofi; 6) historia; 7) grekiska

språket och litteraturen; 8) romanska språk; 9) österländska

språk; 10) tyska språket eller engelska språket [se

särskilda föreskrifter: 18] och 11) pedagogik.

De 6 e. o. professurerna inom filosofiska fakultetens humanistiska

sektion omfatta hvardera ett af följande ämnesområden:

1) statskunskap och statistik; 2) sanskrit med

jämförande indoeuropeisk språkforskning; 3) klassiska språk;

4) engelska språket eller tyska språket [se särskilda föreskrifter:

18]; 5) geografi och 6) historia.

Matematisk-naturvetenskapliga sektionen.

En professor........................................................................ 6,000

5 professorer...................................................................... 30,000

En e. o. professor ....................................... 4,500

3 e. o. professorer.......................................................... 13,500

En laborator i kemi....................................................... 3,000

En observator i astronomi............................................. 3,000

Anmärkning. De 6 professurerna inom filosofiska fakultetens

matematisk-naturvetenskapliga sektion omfatta hvardera

ett af följande ämnesområden: 1) kemi; 2) astronomi;

3) matematik; 4) fysik; 5) botanik; och 6) zoologi.

De 4 e. o. professurerna inom filosofiska fakultetens

matematisk-naturvetenskapliga sektion omfatta hvardera ett af

följande ämnesområden: 1) fysik; 2) geologi och mineralogi;

3) botanik; och 4) zoologi.

Transport 265,920:

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Transport 265,920: —

b) Stipendier och premier m. m.

11 fasta docentstipendier, hvardera å 1,500

kronor .............................................................................

Af dessa stipendier tillhöra:

ett den teologiska fakulteten,

2 den juridiska fakulteten,

ett den medicinska fakulteten,

5 filosofiska fakultetens humanistiska sektion

och

2 filosofiska fakultetens matematisk-naturvet enskapliga

sektion.

5 rörliga docentstipendier, hvartdera å 1,200

kronor ...........................................................................

Teologiska och medicinska stipendier.......................

Stipendier åt medellösa teologie studerande ...........

31 mindre stipendier, hvartdera å 37 kronor

50 öre.............................................................................

Musikstipendier................................................................

Premier, 4 stycken å 45 kronor hvartdera och 4

stycken å 30 kronor hvartdera ..............................

Till arfvoden åt vikarierande akademiska lärare...

16,500: —

6,000: —

1,200: —

1,500: —

1,162: 50

187: 50

300: —

5,000: —

c) Tjänstemän och betjänte vid universitetets samlingar

och inrättningar m. m.

Biblioteket:

En bibliotekarie................................................................. 6,000: —

En vice bibliotekarie........................................................ 4,000: —

En amanuens ................................................................ 2,500: —

3 amanuenser.................................................................... 7,500: —

2 vaktmästare, hvardera arfvode 750 kronor......... 1,500: —

Seminarier

för klassiska, nordiska, romanska, germanska

och semitiska språk, historia, statskunskap,

filosofi samt estetik och litteraturhistoria:

Till arfvoden................................................................. 1,750: —

Transport 321,020: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Transport 321,020:

Matematiska semina riet:

En assistent, arfvode........................................................ 1,500:

Anatomiskt-histologiska institutionen:

En amanuens på anatomiska afdelningen, jämte fri

bostad med bränsle, arfvode................................... 500:

En amanuens på histologiska afdelningen, jämte

fri bostad med bränsle, arfvode............................. 500:

En preparator, arfvode............................................. 1,000:

En vaktmästare å anatomiska afdelningen, arfvode 750:

En uppasserska å histologiska afdelningen, som åtnjuter

fri bostad, aflönas med 250 kronor, hvilka

utgå af materiel] anslaget ..........................................

Fysiologiska, institutionen:

En instrumentmakare, jämte fritt verkstadsrum,

arfvode.......................................................................... 500:

En amanuens, jämte fri bostad med bränsle, arfvode 500:

En vaktmästare, arfvode............................................... 750:

Medicinskt-kemiska institutionen:

En amanuens, jämte fri bostad med bränsle, arfvode 500:

En vaktmästare, arfvode............................................... 750:

Patologiskt-anatomiska, institutionen:

En assistent, arfvode ............................ 1,500:

En amanuens vid patologiska afdelningen, jämte

fri bostad med bränsle, arfvode.............................. 900:

En amanuens vid bakteriologiska afdelningen, arfvode

............................. 500:

En vaktmästare, arfvode............................................... 750:

Kirurgiska kliniken:

En amanuens, arfvode................................................... 900:

Medicinska kliniken:

En amanuens, arfvode .......................... 900:

Transport 333,720:

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Transport 333,720:

Oftalmiatriska kliniken:

Eu amanuens, arfvode ................................................... 900:

Pediatriska kliniken:

En amanuens, arfvode..................................................... 900:

Obstetrisk-gynekologiska kliniken:

En amanuens, arfvode..................................................... 900:

Astronomiska observatoriet:

En amanuens, jämte fri bostad med bränsle, arfvode 500:

En vaktmästare, arfvode ............................................... 750:

Botaniska institutionen:

En assistent vid växtfysiologiska laboratoriet, arfvode

............................................................................. 1,500:

En konservator .................................................................. 1,350:

En amanuens vid växtfysiologiska afdelningen, jämte

fri bostad med bränsle, arfvode ............................ 500:

En amanuens i systematisk botanik, jämte fri bostad

med bränsle, arfvode......................................... 500:

En trädgårdsmästare, jämte fri bostad .................... 1,800:

Anslag till trädgårdsdrängar.......................................... 1,600:

Fysiska institutionen :

En assistent, arfvode........................................................ 1,500:

En amanuens, jämte fri bostad med bränsle, arfvode 500:

Eu vaktmästare, arfvode ............................ 750:

Geologisk-mineralogiska institutionen:

En assistent, arfvode ...................................................... 1,500:

En amanuens, jämte fri bostad med bränsle, arfvode 500:

En vaktmästare, arfvode ............................................... 750:

Kemiska institutionen:

En amanuens, jämte fri bostad med bränsle, arfvode 500:

En amanuens, jämte fri bostad med bränsle, arfvode 500:

En vaktmästare, arfvode....................... 750:

Transport 352,170;

s. 103 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

103

Transport 352,170: —

Zoologiska institutionen:

En konservator ........................................................... 1,800:

En amanuens, arfvode..................................................... 500:

En vaktmästare, arfvode ................................................ 750:

Historiska museet:

En amanuens, som äfven tjänstgör vid mynt- och

medaljkabinettet, arfvode ......................................... 500:

Mynt- och medaljkabinettet:

Amanuens (se ofvan under Historiska museet.)

Gamla bibliotekshuset:

En vaktmästare, hvilken det jämväl åligger att

ombesörja lokalernas renhållning och värmeledningens

skötande, arfvode............... 750:

Ritsalen:

En ritmästare, arfvode ................................................... 1,000:

Musikkapellet:

En kapellmästare ..................................................... 2,500:

En uppasserska, arfvode ..................... 200:

Inrättningen för gymnastik och fäktkonst:

En lärare i gymnastik och fäktkonst ... ................ 2,000:

En uppasserska, jämte fri bostad, arfvode............... 200: —

Kansler sexpeditionen:

Bidrag till dess upprätthållande................................. 2,000:

Kansliet:

En sekreterare................................................................. 4,500:

En ombudsman, arfvode ......... 500:

Eu amanuens vid kansliet och räntekammaren,

arfvode................................................ 1,000:

Eu notarie i teologiska fakulteten, arfvode .......... 300: —

Transport 370,670: —

i

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Transport 370,670: —

En notarie i juridiska fakulteten, arfvode............... 300: —

En notarie i medicinska fakulteten, arfvode........... 200: —

En notarie i filosofiska fakulteten, arfvode ........ 500: —

En vaktmästare (kursor), arfvode .............................. 1,050: —

Räntekammaren:

En räntmästare................................................................ 6,000: —

En kamrerare.................................................................... 3,000: —

En amanuens (se under kansliet).

En byggnadskonduktör, arfvode ................................. 600: —

En universitetsvaktmästare, arfvode .......................... 1,050: —

En eldare, som tillika är trädgårdsdräng, arfvode 750: —

En portvakt i universitetshuset, arfvode.................. 600: —

Diverse anslag:

Rektors honorarium......................................................... 1,500: —

Arfvoden till drätselnämndens tre valda ledamöter,

300 kronor till hvardera........................... 900: —

Vederlag för fyra ängslotter, hvardera å 200 kronor,

att redovisas till universitetets »ålderstillläggsfond»,

enligt nådigt bref den 31 december

1902 ............................................................................ 800: — 387,920

B). Till materiell m. m.

Biblioteket.......................................................................... 26,300: —

Seminarier för klassiska, nordiska, romanska,

germanska och semitiska språk, historia, statskunskap,

filosofi samt estetik och litteraturhistoria:
Till

inköp af böcker och annan undervisnings
materiell

samt tillfälliga utgifter........................ 2,750: —

Matematiska seminariet:

Till arfvoden och materiell sammanlagdt............ 1,500: —

Anatomiskt-histologiska institutionen........................... 6,050: —

Fysiologiska institutionen...................... 3,500: —

Transport 40,100: — 387,920

s. 105 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

105

Transport

Medicinskt-kemiska institutionen ................................

Patologiskt-anatorniska institutionen ..........................

Kirurgiska kliniken............................................................

Medicinska kliniken ........................................................

Rättsmedicinska institutionen .....................................

Kliniska laboratoriet vid sjukvårdsinrättningarna...

Oftalmiatriska kliniken ..................................................

Obstetrisk-gynekologiska kliniken................................

Astronomiska observatoriet ..........................................

Botaniska institutionen:

för systematiska afdelningen ...........................

för fysiologiska afdelningen.............................

Fysiska institutionen........................................................

Geologisk-mineralogiska institutionen ......................

Kemiska institutionen......................................................

Zoologiska institutionen..................................................

Historiska museet............................................................

Mynt- och medaljkabinettet ..........................................

Konstsamlingarna...............................................................

Ritsalen...............................................................................

Musikkapellet ....................................................................

Inrättningen för gymnastik och fäktkonst...............

Till underhåll och reparationer af universitetets

byggnader.......................................................................

Till extra utgifter: såsom brandförsäkringsafgifter

efter afdrag af influtna utdelningar, understöd

till förre åbor å universitetets hemman, anslag

till extra vaktbetjäning, folioafgift och ränta för

kreditiv, afskrift af hufvudböckerna, skrifmaterialier

till kansliet och räntekammaren, tryckningskostnader,

bokbindning, renhållning, städning,

gas- och vattenförbrukningsafgifter, stenkol, ved

och ljus, postporto, krono- och kommunalutskylder

samt afgifter till prästerskapet för universitetets

fastigheter i Lund och Kanniks ängsmark,

vägunderhåll och landtmäterikostnader

m. m................................................................................

40,100: —

3,450: —

3,500: —

500: —

500: —

500: —

1,000: —

500: —

500: —

2,500: —

4,600: —

3,500: —

4,000: —

2,600: —

4,000: —

4,000: —

500: —

500: —

500: —

100: —

1,000: —

500: —

10,000: —

12,500: —

387,920: —

101,350: —

Transport 489,270: —

14

Bih. till Riksd. Prof. 1,907. 4 Sami. 1 Afd. 9 Håft.

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Transport 489,270: —

C). Anslag för diverse ändamål.

Årlig afgäld till biskopen i Lunds stift för 2 hektar

50 kvadratmeter, som af Helgonabacken för

uppförande af nytt bibliotekshus till universitetet

upplåtits, med 13 hektoliter för hektar, x/8

råg, x/3 korn och 1/3 hafre, att lösas i penningar

efter tioårigt medelmarkegångspris, enligt nådigt

bref den 19 januari 1901, förslagsvis beräk
-

nad till....................................................................... 200: —

Ränta och amortering af det lån å 50,000 kronor,

universitetet, enligt nådigt bref den 17 mars

1882, berättigats upptaga till möblering m. m.

i universitetshuset........................................................ 3,000: — 3,200: —

D). Till Kungl. Maj:ts disposition ........................ 5,606: —

Summa kronor 498,076: —

Särskilda föreskrifter.

1. Af årliga aflöningen för vissa löntagare utgöra följande belopp

tjänstgöring spenning ar, nämligen:

2.000 kronor för enhvar af ordinarie professorerna samt räntmästaren

och bibliotekarien, dock att tjänstgöringspenningarna för nuvarande innehafvare

af ordinarie professurer inom teologiska fakulteten beräknas till

endast 1,500 kronor för år;

1,500 kronor för vice bibliotekarien;

1,200 kronor för en hvar af de e. o. professorerna;

1.000 kronor för hvarje biblioteksamanuens;

900 kronor för sekreteraren;

750 kronor för laboratorn i kemi och observatorn i astronomi; samt

600 kronor för kamreraren;

åliggande det ordinarie och e. o. professor i teologiska fakulteten,

hvilken från universitetet icke uppbär så stort bidrag, som motsvarar tjänstgöringspenningarna,

då häri är pliktig afstå sådana, att lör vikaries aflönande

till universitetets räntekammare vid slutet af hvarje månad inleve
-

s. 107 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

107

rera hvad utöfver bidraget från universitetet erfordras till fyllnad i det

belopp, hvarmed tjänstgöringspenningarna för löpande månad böra utgå.

2. Från det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget

till ålderstillägg, dock med iakttagande af hvad i mom. 4 säges

om bidrag från ålderstilläggsfonden, äro följande tjänstinnehafvare berättigade

till ett eller två ålderstillägg å lönen eller arfvodet, det första efter

fem års väl vitsordad tjänstgöring, det andra, om sådant förekommer, efter

ytterligare fem års dylik tjänstgöring, nämligen:

två ålderstillägg a 500 kronor: en hvar af ordinarie och e. o. professorer

inom juridiska, medicinska och filosofiska fakulteterna äfvensom räntmästaren,

bibliotekarien och en hvar af biblioteksamanuenserna;

ett ålderstillägg a 500 kronor: vice bibliotekarien och kapellmästaren;

samt

två ålderstillägg It 100 kronor: en hvar af universitetsvaktmästaren och portvakten

samt vaktmästarna vid universitetskansliet (kursor), biblioteket, gamla

bibliotekshuset, anatomiska, fysiologiska, medicinskt-kemiska, patologisktanatomiska,

astronomiska, fysiska, geologisk-mineralogiska, kemiska och zoologiska

institutionerna, äfvensom eldaren-trädgårdsdrängen; dock äger den

nuvarande kursorn endast rätt till ett ålderstillägg a 5Ö kronor efter tio

års väl vitsordad tjänstgöring.

Nuvarande universitets vaktmästare, portvakt, kursor och eldare-trädgårdsdräng

äga att i fråga om åtnjutande af ålderstillägg tillgodoräkna

sig den tid före denna stats trädande i tillämpning, som de varit anställda

i universitetets tjänst.

3. Universitetets löntagare äro berättigade att å räntekammaren i

början af hvarje månad uppbära dem tillkommande aflöning, lönebelopp

i förskott för en påbörjad månad och tjänstgöringspenningar för nästförutgången

månad.

4. Genom nådigt bref den 4 juni 1886 förordnades, jatt ordinarie

professorerna i de världsliga fakulteterna, bibliotekarien, Kin t mästaren,

sekreteraren och kamreraren ägde att, i ordning efter fullmaktsdag, åtnjuta

af kastningen af en af de universitetet tillhöriga 17 ängslotterna i Kannick in

natura eller ett af de i utgiftsstaten för universiteten då upptagna vederlagen

därför utan minskning i deras kontanta löner, hvarefter genom nådigt

bref den 21 februari 1896 föreskrefs, att den, som därefter vid universitetet

utnämndes till tjänst, hvarmed vore förenad rätt till ängslott, skulle

vara underkastad den inskränkning i dispositionsrätten, att, när så lämpligen

kunde ske, hela ängsmarken skulle genom drätselnämndens försorg

utarrenderas och behållna afkastningen mellan delägarna fördelas enligt

de grunder, som af kanslern efter det större akademiska konsistoriets förslag

bestämdes.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Den rätt, Rom genom dessa bestämmelser tillerkänts sekreteraren och

kamreraren tillkomma dem fortfarande; beträffande öfriga ofvannämnda

tjänsiinnehafvare äro samma förmåner enligt nådigt bref den 31 december

1902 indragna; och skola värdena däraf ingå till ålderstitläggsfonden att

användas såsom bidrag till bestridande af utgifterna för ålderstilläggen åt

ifrågavarande tjänstinnehafvare.

5. När akademisk tjänsteman, hvilken innehar ängslott in natura,

erhållit afsked eller befordran till annan tjänst, skall ängslotten afträdas

vid utgången af det kalenderår, hvarunder afskedet meddelats eller befordran

ägt rum.

6. Om någon af de i mom. 2 här ofvan uppräknade betjänte med

undantag af portvakten i sådan egenskap åtnjuter fri bostad skall, så länge

denna förmån kvarstår, hans arfvode minskas med 150 kronor, dock skall

sådant afdrag icke göras för nuvarande kursorn (vaktmästaren vid kansliet),

som åtnjuter lön enligt staten den 13 november 1885.

7. Den förändring i afseende på fördelning af prebendepastorat och

löningsbidrag till teologie professorer från universitetet, som genom den

nya staten äger rum, verkställes, så snart Stångby och Vallkärra församlingars

prebendepastorat blifvit ledigt eller dess innehafvare förklarat

sig villig ingå på den nya staten.

Intill dess den nya staten sålunda kan träda i kraft, skola nedannämnda

löningsbidrag från universitetet tillkomma de ordinarie teologie professorerna,

nämligen:

domprosten....................................................................................... kronor 3,480: —

innehafvaren af Västra Kärrstorps och Glostorps församlingars

pastorat..................................................................... » 1,080: —

innehafvaren af Stora Uppåkra och Flackarps församlingars

pastorat..................................................................... » 1,860: —

innehafvare» af Hellestads, Dalby och Bonderups församlingars

^pastorat ..................................................................... > 1,500: —

8. Teologie professor äger icke optera ledigt prebendepastorat utan

Kungl. Maj:ts, på underdånig ansökning, därtill meddelade nådiga tillstånd.

Men om teologie professor erhåller transport från en till annan teologisk

professur, må det likväl af honom få bero att icke utbyta det prebendepastorat

med ty åtföljande lönefyllnadsbidrag, han redan innehar. Motsvarande

bestämmelse gäller om e. o. teologie professor erhåller transport

från en till annan e. o. teologisk professur.

9. Lärare och tjänsteman, i hvilkens aflöning tjänstgöringspenningar

ingå, skall, då han åtnjuter ledighet, vare sig från tjänsten i dess helhet

s. 109 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

109

eller, hvad särskildt beträffar lärare, från föreläsningars hållande, till den

vikarie, som kan varda förordnad att bestrida hans tjänstgöringsskyldighet,

afstå tjänstgöringspenningarna för den tid, sådant förordnande varar. Till

vikarie, hvilken förordnas att bestrida endast den examinationsskyldighet,

som åligger ordinarie lärare, afträdes af tjänstgöringspenningarna den andel,

som af kanslern efter vederbörandes förslag bestämmes. Tjänstgöringspenningar

må uppbäras jämväl af vikarie, som förvaltar ledig tjänst, då

tjänstgöringspenningar äro för densamma anslagna.

10. Beträffande det i staten intagna anslaget till arfvoden åt vikarierande

akademiska lärare gälla följande särskilda bestämmelser:

a) Detta anslag afser att förbättra arfvodena för yngre akademiska

lärare, då de uppehålla lärarbefattningar, hvilkas innehafvare åtnjuta

tjänstledighet på grund af sjukdom eller offentligt uppdrag, och de med

befattningarna förenade aflöningsförmåner alls icke eller blott till en del

äro till vikariatsarfvoden disponibla. Anslaget må användas till förbättrande

af arfvode åt akademisk lärare äfven i det fall, att sådan lärare på förordnande

uppehåller lärartjänst, som blifvit ledig genom dödsfall, och hvars

aflöning under tjänst- eller nådår uppbäres af tjänstens förre innehafvares

stärbhus utan skyldighet för stärbhuset att till tjänstens uppehållande afstå

mer än de tjänstgöringspenningar, som äro med tjänsten förenade, eller

däremot svarande belopp. Om eljest i särskildt fall, som ej i denna punkt

angifves, skulle anses önskligt, att af anslaget lämnas ersättning åt vikarie

för uppehållande af lärarbefattning, må därom i vederbörlig ordning göras

underdånig framställning.

b) Till vikariatsarfvode användas i första rummet de till befattningen

hörande tjänstgöringspenningarna, beräknade till a/12 för månad. Därutöfver

skall vikarie, i den mån hithörande anslag därtill lämnar tillgång,

erhålla ett tilläggsarfvode, beräknadt efter 1,500 kronor för år eller 125

kronor för månad. Gäller vikariat endast del af tjänstgöring, må vikarie

utöfver den andel af tjänstgöringspenningarna, som kan varda honom tillerkänd,

tillgodonjuta så stor del af omförmälda belopp, 125 kronor för

månad, som motsvarar hans andel i tjänstgöringspenningarna.

c) I tilläggsarfvodet skall docentstipendium, med V12 för hvarje månad

af det årliga beloppet, inräknas för de månader, under hvilka vikarie

sådant uppbär, i följd hvaraf blott det belopp, som därutöfver kan erford

ras, skall utgå från nu ifrågavarande anslag. Därjämte bör vid tilläggsarfvodes

bestämmande skälig hänsyn tagas till andra stipendier, legat, anslag,

ordinarie löner eller dylika förmåner, hvilka äro med docentstipendier

jämförliga och åtnjutas af vikarie.

(1) Af detta anslag skall äfven utgå till vikarie ett tjänstgörings
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

ilo

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

penningarna motsvarande belopp i de fall, då tjänstinnehafvare icke är

skyldig att afstå tjänstgöringspenningar.

e) Där särskilda omständigheter förekomma, må kanslern meddela

närmare föreskrifter och jämväl kunna, på förslag af vederbörande fakultet

och sedan det mindre akademiska konsistoriet däröfver afgifvit yttrande,

inom befintliga tillgångar bevilja lämplig förhöjning i det vikarien eljest,

enligt ofvan angifna grunder, tillkommande tilläggsarfvodet.

f) Den del af tilläggsarfvode, som icke består af medel, hvilka i

hvarje fall skola utgå, utbetalas, sedan det mindre akademiska

konsistoriet afgifvit förslag, som af kanslern fastställts, vid hvarje kalenderårs

slut. Visar det sig, att tillgängliga medel icke medgifva arfvodenas

utgående med hela det här ofvan afsedda beloppet, sker proportionell minskning

i denna del af arfvodena. Uppstår åter öfverskott, öfverföres detta

såsom besparing till ett kommande år för att i mån af behof användas

till det med detta anslag åsyftade ändamålet. På grund häraf bör ifrågavarande

anslag särskildt bokföras.

11. Docentstipendierna tillsättas — efter förslag af fakultet eller sektion

i fråga om de vid sådana fästa stipendier samt efter förslag- af samtliga

fakulteter eller sektioner, hvar för sig, i afseende å de rörliga stipendierna

— för en tid af tre år af kanslern, med rätt för kanslern att på

framställning af vederbörande fakultet eller sektion för stipendiat, som utmärkt

sig genom det sätt, hvarpå han vid undervisningen biträdt, eller

genom vetenskapliga skrifter, förlänga tiden för stipendiets åtnjutande med

ett, två eller tre år. Kanslern äger jämväl, då han i särskildt fall finner

för universitetets verksamhet nödigt, att docent, som innehaft docentstipendium

i sex år, erhåller ytterligare förlängning af tiden för åtnjutande

af stipendiet, härom göra framställning hos Kungl. Maj:t.

Innehafvare af docentstipendium åligger, utom de skyldigheter i fråga

om undervisnings meddelande, som i allmänhet tillhöra docenter, dels att

biträda vid de studerandes vetenskapliga öfningar dels att, när behof

uppstår, deltaga i den offentliga undervisningen och examinationen.

Om rättighet att med innehafvande af docentstipendium förena annat

stipendium m. m. äro särskilda bestämmelser meddelade.

12. Anslaget till extra utgifter, 12,500 kronor, står under disposition

af vederbörande konsistorium, dock så att drätselnämnden äger af detta

anslag göra nödiga utbetalningar ej blott för de i staten uttryckligen under

denna rubrik nämnda ändamål utan ock för därmed likartade, då beloppet

ej öfverstiger 300 kronor; kanslern likväl obetaget att, där så för godt

finnes, om utbetalning från detta anslag förordna.

13. Besparingar på lediga prebendepastorat skola ingå till universi
-

s. 111 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

111

tetets byggnadskassa, som till det med samma kassa afsedda ändamål och

i mån af behof, men efter kanslerns föreskrifter i de fall, där sådana äro

gifna, får användas.

14. Besparingar på aflöningsstaten ingå till reservfonden, hvilken

står under kanslerns disposition för universitetets vetenskapliga och ekonomiska

behof, i den ordning universitetsstatuterna stadga. Enligt den 29

maj 1863 af Ivungl. Maj:t fastställdt reglemente för pensionsinrättningen

för Lunds universitets ämbets- och tjänstemäns änkor och barn skall till

pensionsinrättningen ingå en tredjedel af alla på universitetets löningsstat

möjligen uppkommande, till reservfonden ingående besparingar för året

från och med år 1863, till dess pensionsinrättningens fond anses hafva

vunnit tillräcklig styrka.

15. Därest å anslagen till materiellen för de särskilda institutionerna,

till underhåll och reparationer af universitetets byggnader eller till extra

utgifter under något år uppstå besparingar, må dessa bibehållas för samma

ändamål under kommande år. Skulle det under en följd af år visa sig,

att materiellanslaget för en institution kan något minskas, medan samma

anslag för eu annan institution behöfver ökas, äger kanslern hos Kungl.

Maj:t göra framställning om jämkning i anslagen.

16. Besparingar å utgiftsstaten i andra fall än ofvan omförmälts

skola ingå till akademikassan, till hvars förstärkande äfven må användas

tillfälliga och i inkomststaten icke beräknade inkomster.

17. Om inkomsterna något år icke fullt motsvara utgifterna, må

bristen, efter hemställan hos kanslern och enligt hans föreskrift i ämnet,

täckas af reservfonden.

18. Af de fyra lärostolarna i statsrätt, förvaltningsrätt, kyrkorätt och

folkrätt, i nationalekonomi och finansrätt, i speciell privaträtt samt i romersk

rätt och rättshistoria äro två ordinarie och två e. o. professurer.

Då en af dessa ordinarie professurer blifvit ledig, må fakulteten äga

rätt att, i den ordning §§ 67 och 80 af universitetsstatuterna stadga, anmäla

innehafvare af någon af de båda e. o. professurerna till erhållande

af det lediga ämbetet med bibehållande af det eller de läroämnen, han

förut innehaft. Därest e. o. professor med anledning af sådan anmälan

varder af Kungl. Maj:t utnämnd till ordinarie professor, tillsättes den därigenom

ledigblifna e. o. professuren i det eller de ämnen, som förut varit

med den ordinarie professuren förenade. Har dylik anmälan icke skett

inom den i § 67 stadgade tid eller, där den skett, icke vunnit nådigt afseende,

skall den ordinarie professuren tillsättas i det eller de med densamma

förut förenade ämnen. Varder en af de e. o. professurerna ledig

af annan anledning än den här ofvan omförmälda, skall den tillsättas i

samma ämne eller ämnen, som förut tillhört densamma.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Enahanda bestämmelser om e. o. professors öfverflyttning till ordinarie

professur med bibehållande af det läroämne eller undervisningsområde,

han förut representerat gälla

för de två lärostolarna i patologisk anatomi och rättsmedicin samt i

allmän patologi, bakteriologi och allmän hälsovård;

för lärostolarna i tyska och engelska språken;

för lärostolarna i fysik;

för lärostolarna i botanik; samt

för lärostolarna i zoologi.

Denna stat skall lända till efterrättelse från 1908 års början, dock

att bestämmelserna i staten icke må utan vederbörandes samtycke verka

till minskning af någons innehafvande rätt.

Jag öfvergår nu att närmare omförmäla vissa detaljer i detta statförslag.

Uti inkomststaten för Lunds universitet upptages först ett

af 426,700 kronor. Denna summa innefattar följande i det

redan nämnda poster:

Det belopp, hvartill de hittillsvarande förslagsanslagen

skulle fixeras ...................................................................

Summan af de i riksstaten för år 1907 ingående bestämda

anslag för Lunds universitet...........................

Sammanlagda beloppet af de i 1907 års statsverksproposition

för Lunds universitet äskade nya bestämda

anslag.....................................................................

Till afrundning af slutsumman .........................................

statsanslag

föregående

kronor 60,926:32

» 352,272:40

13,500

1

Summa kronor 426,700

28

Inkomsten af arrendespannmål har upptagits till 33,000 kronor.

Spannmålen har af universitetsmyndigheterna i deras sista, år 1903 afgifna

förslag — med dessa myndigheters i det följande nämnda förslag afser

jag detta, när annat ej säges — beräknats utgöra 1,972,996 hektoliter råg

och lika mängd korn, att lösas efter årets markegångspris i Malmöhus län

med tillägg af 1 krona 20 öre för hektoliter. Lösenpriset har i medeltal

för åren 1893—1902 utgjort 33,356 kronor 9 öre för år. Beloppet är nu,

såsom nämndt, i rund summa upptaget till 33,000 kronor. Enligt senaste

från vederbörande lämnade uppgift kan spannmålsmängden sättas till den

i nu förevarande förslag angifha.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

113

I 1885 års stat ingingo bland den s. k. akademikassans särskilda delar

de Filéenska och von Hermansonska fonderna, hvilka såsom redan nämnts

utbrutits och behandlas såsom magnatstipendiefonder, i följd hvaraf de

ej komma till synes vare sig i inkomst- eller utgiftsstaten. Den s. k.

Nosocomiikassan, som finnes omförmäld i 1885 års stat, ingår fortfarande

1 akademikassan, men har ansetts för obetydlig att behöfva särskildt omnämnas

— dess kapital utgör enligt 1885 års stat 67 kronor 37 öre. Pa

de af universitetsmyndigheterna åberopade skäl är räntan på akademikassan,

Norbergska fonden inbegripen, beräknad efter 4 %.

Efter samma beräkningsgrund är räntan angifven å bibliotekskassans

kapital, hvarifrån den Ahlmanska donationsfonden utbrutits för att behandlas

såsom inagnatstipendiefond. Kassans kapital är i öfrigt upptaget

efter konsistoriets förslag.

Tomtöremedlen äro, liksom i konsistoriets förslag, upptagna till samma

belopp som i 1885 års stat.

Enligt erhållna upplysningar har inkomsten af »studentinskrifningspenningar

och tillfälliga inkomster» — med sistnämnda inkomster afses

vissa befordringsafgifter samt bokauktionsprocent — under tioårsperioden

1896—1905 utgjort 1,378 kronor 76 öre i medeltal för år. I förslaget

är denna inkomstpost, som af universitetsmyndigheterna nedsatts från

1,800 kronor i 1885 års stat till 1,200 kronor, upptagen till sistnämnda

belopp, med tillägg af 3 öre för jämnande af statens slutsumma.

I fråga om den nya utgiftsstaten för Lunds universitet har jag först

att omförmäla en något invecklad fråga angående den teologiska fakultetens

lärostolar. För en öfversikt af densamma torde jag böra återgå till bestämmelserna

i 1885 års stat.

Enligt dessa skulle inom teologiska fakulteten finnas förutom domprosten

— tillika förste teologie professor — tre andra ordinarie professorer

samt två extra ordinarie professorer. Domprosten åtnjöt i aflöningsförmåner,

bland annat, ersättning för viss till statsverket indragen ränta

och viss myckenhet kronotiondespannmål. Tillika uppbar domprosten

likasom öfriga ordinarie professorer bidrag från universitetets löningsfond^

upptaget i spannmål och utfördt efter en förslagsvis beräknad summa af

2 kronor 45 öre för kubikfot, och samtliga sex befattningshafvarna åtnjöto

inkomsten af prebendepastorat, Följande sammanställning visar, huru

löningsbidragen, uträknade i penningar, och prebendena voro åt de olika

lärostolarna anslagna:

Bill. till lliksd. frat. 1907. 4 Sami. 1 Afd. .9 Höft.

It

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Löningsbidrag

Kr.

Prebendepastorat.

Förste teologie professorn och domprosten.

ordinarie professor i kyrkohistoria och

symbolik ...................................

3,867: 69

Lunds stads- och

landsförsamlingar.

en ordinarie professor i praktisk teologi......

1,641: 50

Hellestads, Dalby

och Bonderups för- samlingar.

en ordinarie professor i exegetisk teologi ...

1,996: 75

Stora Uppåkra och

Flackarps försam-

en ordinarie professor i dogmatik och moral-

lingar.

teologi......................................

1,254: 28

Stångby och Vall-

en extra ordinarie professor i exegetisk

kärra försam lingar.

teologi................................................................

Västra Kärrstorps

och Glostorps för-

en extra ordinarie professor i moralteologi

samlingar.

och symbolik.....................................................

Husie och Västra

Skreflinge försam- lingar.

Den sålunda i staten angifna fördelningen af prebendepastoraten innebar

i viss mån en förändring i de då bestående förhållandena, i ty att

Stångby och Vallkärra församlingar utgjorde prebende för en extra ordinarie.

Västra Kärrstorps och Glostorps åter för en ordinarie professor.

För genomförande af denna förändring gåfvos vissa bestämmelser i

de angående utgiftsstatens tillämpning meddelade särskilda föreskrifter.

Förändringen skulle under vissa villkor ske vid blifvande ledigheter i

Stångby och Västra Kärrstorps pastorat. Denna förändring har ej hunnit

blifva genomförd, utan tvärtom är den tilltänkta ändringen tillsvidare omintetgjord

beträffande Västra Kärrstorps pastorat, på sätt framgår af hvad

i det följande förmäles.

Två bestämmelser om ändring i de genom 1885 års stat gifna föreskrifter,

som röra prebendepastoratens fördelning på särskilda lärostolar,

hafva nämligen kommit till stånd.

Genom nådigt bref den 17 mars 1894 bestämdes till en början, att

med förste teologie professors- och domprostbefattningen, till hvilken en af

s. 115 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

115

de öfriga ordinarie professorerna förflyttats, skulle förknippas ämnena

dogmatik och moralteologi, hvilka ämnen bemälde professor före förflyttningen

innehaft. I följd däraf blef Västra Kärrstorps prebendepastorat förbundet

med en ordinarie professur i kyrkohistoria och symbolik — de

ämnen, som enligt staten skulle vara förenade med förste teologie professors-

och domprostbefattningen.

Den andra — af mig nyss afsedda — förändringen sammanhänger

med frågan om den nya staten. Vid denna frågas behandling hade, bland

annat, föreslagits, att Västra Kärrstorps pastorat skulle komma att blifva

prebende, ej vid eu extra ordinarie professur, utan vid en ordinarie professur,

just den med hvilken prebendet enligt nyssnämnda nådiga beslut

den 17 mars 1894 blef förenadt. På anhållan af denna professurs innehafvare

bar Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 16 augusti 1901 medgifvit,

att denne finge från och med den 1 maj 1901 tills vidare, intilldess

Kungl. Maj:t annorlunda förordnade, såsom professorsprebende behålla

Västra Kärrstorps prebendepastorat jämte det bidrag från universitetets löningsfond,

som dittills utgått till innehafvaren af nämnda pastorat.

I detta sammanhang må ock nämnas, att extra ordinarie professuren

i moralteologi och symbolik numera, på grund af nådigt beslut den 25

maj 1894, undergått den förändring, att dess läroämnen äro praktisk

teologi och moralteologi.

En omreglering af aflöningsförhållandena för teologiska fakultetens

medlemmar har, såsom nyss antydts, satts i fråga i sammanhang med

upprättandet af förslag till ny stat för universitetet.

Det framhölls af konsistoriet redan vid dess första förslags afgifvande,

att det både för universitetet och för vederbörande löntagare skulle vara

tacknämligt, att de till ordinarie professorerna utgående växlande löningsbidragen,

hvilka löstes efter medelpriset för all spannmål, som under löpande

år skolat erläggas till universitetet, finge utbytas mot fasta kontanta

lönebelopp. Fördelen för löntagaren att vid exceptionellt höga

spannmålspris få något höjd lön vore af ringa betydelse. Därest de fyra

prebenden, som enligt 1885 års stat skulle tillhöra de ordinarie professurerna,

fortfarande komme att afses för dem, borde de kontanta aflöningarna

för dem bestämmas på sätt inhämtas af följande tabell, som tillika

upptager vissa belopp, tjänande till jämförelse:

För innehafvaren af:

s. 116 Kontrollera mot PDF

116 Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Lunds stads- och landsförsamlingars pre-

bendepastorat:....................................................

Hellestads, Dalby och Bonderups försam- lingars prebendepastorat .......................

Föreslaget

belopp:

Medeltal af lö- ningsbidragen,

enligt lösen,

åren

1889—1898;

för år:

Beräknadt

belopp enligt

1885 års stat

kronor

3,480

1,500

1,860

1,080

öre

kronor

3,500

1,487

1,807

1,133

öre

36

60

10

17

kronor

3,867

1,641

1,996

1,254

öre

69

50

75

28

Stora Uppåkra och Flackarps församlingars

prebendepastorat .....................................

Stångby och Vallkärra församlingars pre- bendepastorat .................................................

Summa kronor

7,920

—

7,928

23

8,760 22

Anmärkas kan, att enligt inhämtade upplysningar löningsbidragen

för ecklesiastikåret 1905—1906 utgjorde, sammanlagdt 8,540 kronor 34 öre.

Ehuru förste teologie professorns och domprostens löneförmåner i jämförelse

med öfriga ordinarie teologie professorers syntes väl höga, fann

konsistoriet det ej för närvarande böra ifrågasättas någon minskning i det

till honom från löningsfonden utgående årliga bidraget, dels med hänsyn

till eventuell fråga om skyldighet för honom att aflöna en domkyrkoadjunkt,

dels ock med afseende å hans ämbetsställning.

Emellertid fäste konsistoriet i sammanhang med lönings bidra gsfrågan

uppmärksamhet därvid, att, om ej ändring gjordes i afseende å prebendenas

fördelning, extra ordinarie professorn i exegetisk teologi skulle

komma att erhålla större inkomst än ordinarie professorn i ämnet samt

omkring 1,670 kronor högre aflöningsförmåner än extra ordinarie professorn

i praktisk teologi och moralteologi. En ändring borde alltså vidtagas.

Därvid kunde tillika ifrågasättas att förflytta ordinarie professorn

i praktisk teologi från det längre bort från Lund belägna Hellestads pastorat

till det närmaste, nämligen Stora Uppåkra pastorat, där det tydligen

skulle vara för honom bekvämast att utöfva prästerlig ämbetsgärning. Såsom

fullt rättvis och lämplig föreslogs därför den fördelning af prebendepastoraten

och i sammanhang därmed af summan af de föreslagna löningsbidragen,

som framgår af följande tabell, hvilken jämväl utvisar inkomsten

af vederbörande prebenden för år 1898 och den summa, som, under antagande

af enahanda inkomst af dem, skulle komma att, med tillägg för

s. 117 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

117

de ordinarie professorerna af kontanta löningsbidrag, hvilka fortfarande

som hittills skalle utgå endast till dem, utgöra aflöning för de särskilda

lärostolarna i teologiska fakulteten:

Ämnen

Prebendepastorat

Bidrag från

universitetets 1

löningsfond j

Beräknad in-

komst af pre- bendepastorat

för år 1898

Summa

kronor |

öre 1

kronor

öre

kronor

öre

Ordinarie professorer:

Dogmatik och moral- teologi

Lunds stads och lands- församlin gars pastorat

3,480

—

10,263

81

13,743

81

Kyrkohistoria och

symbolik

Västra Kärrstorps och

Glostorps församlin- gars pastorat

1,200

7,552

75

8,752

75

Exegetisk teologi

Stångby och Vall- kärra församlingars

pastorat

840

7,532

06

8,372

06!

Praktisk teologi

Stora Uppåkra och

Flackarps församlin- gars pastorat

2,400

5,647

41

8,047

41

Extra ordinarie pro- fessorer:

Praktisk teologi och

moralteologi

Hellestads, Dalby och

Bonderups försam- lingars pastorat

6,210

22

6,210

22

Exegetisk teologi

Husie ochV östra Skref- linge församlingars

pastorat

5,879

31

5,879

31

l

Summa kronor

7,920

1

I

l

1

1

1

Den sålunda föreslagna fördelningen af prebendepastorat och löningsbidrag

j, har af teologiska fakulteten i Lund vid sammanträde den 19 december

1899, hvarvid samtliga ordinarie professorer närvoro, tillstyrkts,

att tillämpas, sedan Stångby pastorat tillfallit eu ordinarie professor.

En jämförelse mellan prebendepastoratens nuvarande faktiska fördelning

och den tillämnade, i den mån de skilja sig från hvarandra, visar

följande tabell:

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ordinarie professorn i exegetisk

teologi.

Ordinarie professorn i praktisk

teologi ocli moralteologi.

Extra ordinarie professorn i

praktisk teologi och moralteologi.

Extra ordinarie professorn i

exegetisk teologi.

Nu

Föreslaget

Störa Uppåkra och

Flackarps församlingars

prebendepastorat.

Hellestads, Dalby och

Bonderups församlingars

prebendepastorat.

Husie och V ästra Skreflinge

församlingars prebendepastorat.

Stångby och Vallkärra; Husie och Västra Skrefförsamlingars

preben- j lingeförsamlingarspredepastorat.

j bendepastorat.

Stångby och Vallkärra

församlingars prebendepastorat.

Stora Uppåkra och

Flackarps församlingars

prebendepastorat.

Hellestads, Dalby och

Bonderups församlingars

prebendepastorat.

Naturligen erfordrar den nu ifrågasatta förändringen, hvilken iakttagits

i det nyupprättade förslaget, vissa öfvergångsbestämmelser. Dessa

äro införda bland »Särskilda föreskrifter». De däri upptagna interimistiska

löningsbidragen äro bestämda i. enlighet med konsistoriets förslag.

Jag går nu vidare till andra i staten införda poster och bestämmelser,

hvilka jag finner anledning att här vidröra.

För institutiousvaktmästarna, hvilka för närvarande allmänt åtnjuta

600 kronor i arfvode jämte fri bostad, upptages i det nu föreliggande

förslaget 750 kronor, bostaden eller ersättning därför inbegripen däri. Jag

hänvisar i afseende härå till hvad jag yttrat rörande Uppsala universitet.

Under anatomiskt-histologiska institutionen är i förslaget uppförd en

uppasserska å histologiska afdelningen med fri bostad och godtgörelse af

250 kronor. Beloppet är ej utfördt i kolumnen, enär, efter föredöme i

konsistoriets förslag, afsedt är, att aflöningen skall utgå från anslaget till

materiellen.

För den i förslaget nyuppförde vaktmästaren vid zoologiska institutionen

begäres rätt till ålderstillägg från förslagsanslaget: ålderstillägg

under åttonde hufvudtiteln, i likhet med öfriga institutionsvaktmästare vid

universitetet.

För musikkapellet är i 1885 års stat uppförd en vaktmästare med

ett arfvode af 150 kronor. I förevarande förslag är upptagen en upppasserska,

hvars arfvode satts till 200 kronor, enär det nuvarande beloppet

visat sig vara för ringa.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

119

Eu vaktmästare vid inrättningen för gymnastik- och fäktkonst fanns

i 1885 års stat upptagen med ett arfvode af 100 kronor, kvilket belopp

genom nådigt bref den 24 januari 1890 höjts med 50 kronor från reservfonden.

Nu föreslås arfvode — af nyss angifna skäl satt till 200 kronor —

för eu uppasserska, hvilken tillika såsom bostad åtnjuter ett i gymnastikbyggnaden

beläget, litet vindsrum, som ej kan för annat ändamål användas.

Rörande anslaget till kanslersexpeditionen har jag redan yttrat mig

på tal om bidrag till denna expedition från Uppsala universitet.

För en kursor (vaktmästare vid universitetskansliet) finnes i 1885 års

stat upptaget ett arfvode af 1,050 kronor, jämte rätt till fri bostad. Universitetsmyndigheterna

hafva nu ansett, att denne vaktbetjänts aflöning

bör bestämmas till 900 kronor jämte fri bostad — under samma betingelse

och beräkning som för redan nämnde vaktbetjänte; han är ock i det nuvarande

förslaget under universitetskansliet uppförd med ett arfvode af 1,050

kronor. Universitetsmyndigheterna hafva tillika föreslagit, att såväl kursorn

som den s. k. universitetsvaktmästaren skulle få rätt till två ålderstillägg

lika med institutionsvaktmästarna, att utgå af åttonde hufvudtitelns förslagsanslag:

ålderstillägg. Äfven detta förslag har jag ansett mig böra

upptaga. De nuvarande innehafvarna, likasom öfriga betjänte, hvilka icke

förut haft men nu skulle erhålla rätt till ålderstillägg, böra naturligtvis i

fråga om åtnjutande af sådana få tillgodoräkna sig den tid före den nya

statens trädande i tillämpning, som de varit anställda i universitetets

tjänst. Detta har anmärkts i de särskilda föreskrifterna.

Vid allt detta är, för så vidt angår den nuvarande kursorn, att märka,

att han ej bör beröfvas de förmåner han åtnjuter enligt 1885 års stat. A

andra sidan bör ålderstillägg tillkomma honom först efter tio års tjänst

och då endast med ett belopp af 50 kronor, hvarigenom han når upp till

det högsta belopp, som enligt den tillämnade nya staten kan tillkomma

kursorn: 1,250 kronor, bostaden inbegripen.

För en byggnadskonduktör är i 1885 års stat uppfördt ett arfvode

af 400 kronor. Denne har till åliggande att biträda akademiräntmästaren

vid de årliga besiktningarna å universitetets alla byggnader och öfvervaka

beslutade underhållsarbeten å desamma. I anseende till hans pa grund

af tillkomna nya byggnader betydligt ökade arbete har det nu, i eldighet

med konsistoriets förslag, ansetts skäligt att tilldela honom ett arfvode af

600 kronor.

I 1885 års stat finnes upptaget arfvode af 600 kronor för en eldare

och gårdsdräng. Genom nådigt bref den 31 december 1894 har honom

tillerkänts 150 kronor såsom ersättning för fri bostad, att utgå ur universitetets

reservfond, till dess lämplig bostad kan honom beredas. I stat
-

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

förslaget bär nu för denne vaktbetjänt, som ansetts lämpligast böra benämnas

eldare och trädgårdsdräng, uppförts ett arfvode af 750 kronor, i

likhet med förutnämnda vaktbetjänte, med rätt till två ålderstillägg,

bvilka, liksom öfriga ålderstillägg vid Lunds universitet, böra utgå af

åttonde hufvudtitelns allmänna ålderstilläggsanslag.

En ny anslagspost i statförslaget är 600 kronor till arfvode åt en portvakt

i universitetshuset, hvilken äfven skulle få rätt till två ålderstillägg,

att likaledes utgå af nyssnämnda ålderstilläggsanslag, men ej åtnjuta fri

bostad eller ersättning därför. Enligt hvad konsistoriet år 1900 meddelat,

bar en portvakt redan måst anställas såväl för vakthållning i vestibul och

korridorer under pågående föreläsningar som för ombestyrande af tillfälliga

göromål, och aflöning åt honom har hittills måst bestridas med de för

extra utgifter afsedda medel.

För amanuenser vid vissa vetenskapliga institutioner är, i öfverensstämmelse

med konsistoriets förslag, i det nu förevarande förslaget upptagen

förmån af fri bostad med bränsle. Enligt hvad upplysts, hafva

ifrågavarande amanuenser plägat åtnjuta denna förmån, som dock ej varit

dem tillförsäkrad i 1885 års stat, i den mån de äro där upptagna. I de

nyare institutionerna äro, i enlighet med de fastställda ritningarna, inredda

för amanuenserna afsedda rum, hvilka uppvärmas genom den för hela institutionen

gemensamma värmeledningen.

Till Kungl. Majrts disposition är i förslaget slutligen upptaget ett

belopp, beräknadt på sätt i fråga om motsvarande belopp för Uppsala

universitet angifvits.

Hvad beträffar de efter den egentliga staten upptagna »Särskilda föreskrifter»,

anser jag mig endast behöfva framhålla följande.

De i inom. 1 förekommande stadganden om tjänstgöringspenningars

storlek öfverensstämma med af Riksdagen gifna bestämmelser. Att tjänstgöringspenningarna

för nuvarande ordinarie professorer inom teologiska

fakulteten satts till endast 1,500 kronor beror därpå, att dessa professorer

äro utnämnda till sina tjänster före den tid, år 1902, då ordinarie professorers

tjänstgöringspenningar i allmänhet höjdes från 1,500 kronor till

2,000 kronor.

De i mom. 2 omförmälda ålderstilläggen äro — utom i hvad de afse

de i statsverkspropositionen till inrättande föreslagna vaktmästartjänsterna

vid gamla biblioteksbyggnaden och geologisk-mineralogiska institutionen

äfvensom universitetsvaktmästaren, portvakten, kursorn, vaktmästaren vid

zoologiska institutionen samt eldaren-trädgårdsdrängen, om hvilkas rätt

till ålderstillägg jag förut yttrat mig — jämväl tillkomna i enlighet med

Riksdagens beslut.

s. 121 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

121

Ofri ga här upptagna bestämmelser, såvidt de förut icke af mig vidrörts,

öfverensstämma i hufvudsak med motsvarande nu gällande föreskrifter.

Såsom antydts, påkallas framställning till Riksdagen för nu förevarande

frågas lösning på sätt jag i det föregående angifvit. Denna framställning

nödvändiggöres, bland annat, genom den tillämnade uteslutningen ur riksstaten

af det nu under rubriken universiteten uppförda anslaget, med alla

däri ingående för universiteten gemensamt eller för dem, hvart för sig,

afsedda, af bestämda anslag eller förslagsanslag bestående särskilda poster,

och detta anslags ersättande i riksstaten med ett på särskilda poster ej

uppdeladt bestämdt anslag för hvartdera universitetet.

Jag vill i sammanhang härmed fästa uppmärksamhet vid, att de särskilda

ändamål, för hvilka Riksdagen förut beviljat vissa anslag, äro i de

nya statförslagen tillgodosedda och med belopp, svarande mot de af

Riksdagen beviljade, i åtskilliga fall öfverstigande dessa, som ej sällan beviljats

till förböjning af anslagsposter, hvilka dittills utgått af universitetens

medel. Särskildt äro naturligen de af Riksdagen vidtagna löneregleringar

för lärare och tjänstemän vid universiteten iakttagna i förslagen.

Vid den fullständiga omreglering af anslagsförhållandena, som förslagen

afse, synas, för åstadkommande af största möjliga reda och öfverskådlighet,

alla af Riksdagen förut fattade beslut, som afse de i de föreslagna

staterna omförmälda anslag och därtill hörande särskilda föreskrifter,

böra förfalla för att i erforderliga delar återupptagas i Riksdagens beslut

beträffande de nu ifrågavarande statförslagen. Jag syftar härvid bland

annat på bestämmelserna om löners fördelning i lön och tjänstgöringspenningar

samt om ålderstillägg.

Bestämmelserna om pension äro däremot, lika litet som i 1885 års

stater för universiteten, upptagna i de nu ifrågavarande statförslagen. Jag

bör emellertid ej underlåta att här erinra om de föreskrifter, som innehållas

i det för nu församlade Riksdag framlagda förslaget till lag angående

civila tjänstinnehafvares rätt till pension.

I några hänseenden är detta förslag af betydelse för de tjänstinnehafvare,

som upptagas i statförslagen. Till en början bestämmes i 1 §,

att rätt till pension vid afgång från tjänst tillkommer, med vissa undantag

och villkor, en hvar ordinarie innehafvare af civil tjänst med lön å stat,

som blifvit fastställd af Konungen och Riksdagen. I följd häraf skulle

e. o. professorer och några , andra befattningshafvare vid universiteten,

hvilkas aflöning bestämts af Kung! Maj:t och Riksdag, men som hittills

ej haft pensionsrätt, blifva berättigade att åtnjuta pension. Då vidare nu

skulle äskas Riksdagens godkännande af de i utgiftsstaterna föreslagna aflö
liih.

till Rikscl. Prot. 1901. 4 Sami. 1 Afd. 9 Hälft. 16

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

ningsbelopp, skulle på grund af nyssnämnda 1 § åtminstone två befattningshafvare

vid universitetet i Uppsala, nämligen fogden och bokhållaren,

livilkas aflöningsförmåner hittills varit bestämda endast genom Kungl

Maj:ts beslut, erhålla pensionsrätt.

En särskild fråga, som sammanhänger med pensionslagförslaget, måste

jag vidröra. Enligt 10 § i pensionslagförslaget skall tjänstinnehafvare

såsom bidrag till kostnaden för beredande af pension erlägga pensionsafgift

till visst årligt belopp. En bestämmelse i 18 § befriar likväl tjänstinnehafvare,

om han åtnjuter atiöning enligt lönestat, som fastställts före

den 1 januari 1907, från att erlägga denna pensionsafgift, så länge aflöning

å den lönestat af honom åtnjutes — så framt icke vid lönestatens

fastställande bland villkoren för denna aflönings åtnjutande gjorts uttryckligt

förbehåll, att löntagare skall vara skyldig att vidkännas pensionsafgift

motsvarande afdrag å aflöningen. Något sådant villkor finnes icke beträffande

de nu fastställda aflöningsförmånerna för tjänstinnehafvare vid universiteten,

och de skulle således, om hittillsvarande förhållanden blefve

oförändrade, vara befriade från att erlägga pensionsafgift. Efter de

nya staternas fastställande skulle det emellertid möjligen kunna göras

gällande, att vederbörande öfverflyttats på stater, som fastställts efter den

1 januari 1907, och därför borde erlägga pensionsafgifter. Detta vore dock

en fullkomlig obillighet, då ju de nya staterna allenast blifva ett af vissa

skäl i nya former åvägabragt sammanförande af hittills gällande aflöningsbestämmelser,

i hvilka, såvidt de härvidlag komma i fråga, ej någon rubbning

sker, hvarför det synes mig icke kunna sättas i fråga att efter staternas

eventuella fastställande affordra vederbörande pensionsafgifter.

I statskontorets af mig åberopade, tryckta utlåtanden af den 31 december

1901 och den 13 maj 1902 är fullständig redogörelse lämnad för

de af Rikets ständer eller Riksdagen till och med år 1900 beviljade anslag

för universiteten. På de af Riksdagen under åren 1901—1906 beträffande

universiteten fattade beslut har jag låtit upprätta förteckningar, en för

hvartdera universitetet, hvilka jag anhåller må få såsom bilaga åtfölja

detta protokoll.

Af det föregående framgår, att i de båda anslagssummor, som skulle

i blifvande riksstat uppföras för universiteten, äro inräknade, förutom hittills

beviljade ordinarie anslag, de särskilda nya anslagsposter, som i årets

statsverksproposition äskats å åttonde hufvudtiteln under punkterna 4—6

samt 8—14 äfvensom det belopp, som begärts till förhöjning af de hittillsvarande

förslagsanslagen.

De skäl, som i det vid statsverkspropositionen fogade protokoll öfver

ecklesiastikärenden anförts till stöd för de begärda bestämda anslagen,

s. 123 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

123

torde alltså få åberopas till grund för den stegring af anslagssummorna

för de båda universiteten, som motsvara dessa bestämda anslag. Själfva

de å ordinarie stat för universiteten framställda äskandena åter torde i

sammanhang med framställningen till Riksdagen i nu förevarande ärende

böra återkallas.»

I afseende å de i statsrådsprotokollet omförmälda förteckningar öfver

Riksdagens beslut under åren 1901—1906 beträffande universiteten tillåter

sig utskottet hänvisa till propositionen.

Såsom framgår af de föreslagna nya staterna för universiteten äro i

desamma inräknade dels, i det under inkomststaten för Uppsala universitet

upptagna statsanslaget 550,100 kronor, det af Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen

äskade beloppet af 11,326 kronor till förhöjande af de nu

till universiteten utgående förslagsanslagen, dels ock under de^ respektive

utgiftsstaterna samtliga öfriga belopp, om hvilkas beviljande, pa sätt ofvan

omförmäles, i statsverkspropositionen gjorts framställning; och vill utskottet

till en början yttra sig angående dessa sistnämnda anslagskraf.

På sätt såväl af statsutskottet vid 1905 års riksdag som af _ Riksdagen

sistlidet år framhållits, anser utkottet att fragan ''om undervisning universiteten

i pedagogik vid universiteten är af en synnerligen beaktansvärd natur, och1 Up£sn8^ocl1

har utskottet funnit tiden vara inne för att det behof af sådan undervis-(s;d j 124 *.)

ning, som otvifvelaktigt föreligger, med hänsyn till saväl de allmänna och

enskilda läroverkens som ock folkskoleseminariernas intresse af att äga tillgång

till lärarekrafter med den bästa möjliga pedagogiska utbildning,

må åtminstone i någon mån varda tillgodosedt. För sadant ändamål ^lärer

emellertid tillsvidare och intilldess någon erfarenhet vunnits angående

sättet för den pedagogiska universitetsundervisningens ordnande samt verkningarna

af densamma, inrättandet af mer än en lärostol i berörda ämne

icke vara erforderligt; och torde i så fall universitetet i Uppsala i främsta

rummet böra komma i åtanke vid erhållande af denna professur, med

hänsyn ej mindre till sitt centrala läge och den omständigheten, att i

Uppsala redan tinnes inrättadt ett pedagogiskt seminarium med öfningsoch

experimentalskola, än äfven därtill, att de akademiska myndigheterna

i Lund, på sätt af statsrådsprotokollet inhämtas, uttalat, sig mot inrättandet

af de föreslagna professurerna. Beträffande det af Riksdagen ifrågasätta

upphörandet af den teoretiska profårskursen i sammanhang med inrättan
-

* Afser statsrådsprotokollet den 12 januari 1907.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

det af ifrågavarande professurer, har af öfverstyrelsen för rikets allmänna

läroverk framlagts förslag i sådant hänseende, hvaremot universitetskanslern

uttalat, att det syntes honom uppenbart, att berörda kurs måste åtminstone

tillsvidare bibehållas för de lärares skull, hvilka icke haft tillfälle

att åtnjuta någon undervisning i pedagogik, och ansåge kanslern därför

att denna fråga icke borde stå hindrande i vägen för de begärda lärostolarnes

upprättande. Jämväl departementschefen har förklarat sig icke

kunna i detta sammanhang tillstyrka hvad öfverstyrelsen föreslagit i förevarande

hänseende, då hithörande frågor borde pröfvas i samband med

eller efter den under behandling varande frågan om omorganisation af

det filosofiska examensväsende!. I likhet med universitetskanslern och

departementschefen och på af dem anförda skäl, anser jämväl utskottet,

med hänsyn äfven därtill att af utskottet endast föreslås professur i pedagogik

vid det ena universitetet, att inrättandet af denna professur icke

nu bör göras beroende af lösningen af frågan om den teoretiska profårskursens

upphörande eller omorganisation. Emellertid anser sig utskottet

böra uttala, att det synes utskottet uppenbart, att en examen med vitsord

om kunskaper i pedagogik bör kunna medföra befrielse från profårskursens

teoretiska afdelning.

»^underhåll På departementschefen anförda skäl anser utskottet sig böra

ä akademiska tillstyrka den af Kungl. Maj:t föreslagna förändrade användningen af anTppsåhV

slaSet till underhåll å Uppsala akademiska sjukhus af fattiga sjuka från

fattiga sjuka ort utom Uppsala län, så att förutom fattiga jämväl mindre bemedlade

UppsaiViån s.iuka ma kunna erhålla sådan vård samt den i sammanhang härmed förem.

m. slagna höjningen af anslaget från 2,500 kronor till 5,000 kronor.

(Sid. 24-29*.)

unsia^eif tm Likaledes anser sig utskottet böra förorda framställningen om höjande

materiell för a^ materiellanslaget till botaniska trädgården i Uppsala, nu 6,000 kronor,

botaniska med 1,000 kronor.

trädgården

i Uppsala.

(Sid. 29 o.30*.)

åiderstiiifgg „ Beträffande Kungl. Maj:ts framställning om ett personligt ålderstillägg

åt preparatornå 500 kronor åt vaktmästaren och preparatorn vid mineralogisk-geologiska

A-K-S^n“ders''institutionen vid universitetet i Uppsala A. R. Andersson, har utskottet

(Sid. 31-34 *;med anledning af hvad i ärendet blifvit upplyst angående Anderssons framstående

skicklighet som preparator och synnerligen förtjänstfulla verksamhet

på detta område samt då, på sätt departementschefen framhållit,

* Afser statsrådsprotokollet den 12 januari 1907.

s. 125 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande JS:o 9.

125

Anderssons nuvarande löneförmåner, 1,000 kronor i lön samt bostad och

vedbrand, icke äro sådana, att en löneförbättring i och för sig synes opåkallad,

ansett sig böra förorda det begärda lönetillägget.

Utskottet, som under punkt 53 här nedan gör framställning om be-Eiektrisk beviljande

af anslag för införande af elektrisk belysning m. m. i, bland andray * ” *? A p ?''

universitetets institutioner, biblioteket, har icke funnit något att erinratets bibliotek

mot den gjorda beräkningen af den häraf föranledda årliga kostnaden, m- mhvadan

utskottet funnit sig böra tillstyrka beviljandet af det härför äskade(Sld''34-38 *-)

beloppet 1,200 kronor.

Framställningen om beviljande af medel för universitetsbibliotekets \aErra^n^id

Uppsala öppenhållande under eftermiddagarne står, såsom af departements-aågsservhvid

chefen framhållits, i nära sammanhang med frågan om införande af elek-imb''1v.ert8i^ctt,U‘

trisk belysning i biblioteket. Då utskottet, som här nedan tillstyrker sist- Uppman/

nämnda åtgärd, funnit behöfligheten af att biblioteket under en större delcsid. 39—42*)

af dagen än nu är fallet hålles för allmänheten tillgängligt, vara, genom

hvad därom i statsrådsprotokollet anföres, ådagalagdt samt ej funnit anledning

till erinran mot det för en sådan anordning beräknade beloppet

3,000 kronor, har utskottet ansett sig böra till bifall förorda ifrågavarande

anslagskraf.

Såsom ofvan nämnts, har Kungl. Maj:t gjort framställning om höjande a^ani“tg ^

af det till Uppsala universitets bibliotek utgående årsanslag från dess uppsåt niinuvarande

belopp 24,000 kronor till 60,000 kronor, eller med 36,000 bitets

kronor. _ (s;d 42_70,)

Af den i detta ärende förebragta utredning har utskottet funnit sig

till fullo öfvertygadt ej mindre om det nuvarande årsanslagets otillräcklighet

för att ens nödtorftigt tillgodose de kraf, som kunna och höra

ställas på utvecklingen och tillväxten af ett bibliotek af den oomtvistliga

rang som universitetsbiblioteket i Uppsala, än äfven därom, att

kraftiga och skyndsamma åtgärder behöfva vidtagas för att undanrödja

detta missförhållande, därest icke genom detsamma biblioteket skall tillfogas

en skada, som svårligen eller omöjligen låter sig bota, och hur

betydande den för beredande af ökad möjlighet till bokinköp begärda

förhöjningen af ifrågavarande anslag än måste anses vara, har utskottet

dock funnit sig öfvertygadt om att det äskade beloppet icke är större än

hvad behofvet för närvarande tydligen kräfver. Utskottet har emellertid

Aiser statsrådsprotokollet den 12 januari 1907.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

icke ansett det lämpligt att genast från början uppföra hela det äskade

anslaget på ordinarie stat. Det har nämligen synts utskottet som om

någon tids erfarenhet angående det förhöjda anslagets verkningar i afseende

å bibliotekets årliga tillväxt och ekonomi borde afvaktas, innan staten

definitivt binder sig vid ett anslag af den storlek som det ifrågasatta;

och torde därför någon mindre del af anslaget tills vidare böra uppföras

å extra stat.

På grund af hvad sålunda anförts, anser sig utskottet böra tillstyrka

dels att det nuvarande å ordinarie stat uppförda anslaget 24,000 kronor

höjes till 50,000 kronor, dels ock att Riksdagen på extra stat lör år 1908

till universitetsbiblioteket anvisar ett anslag af 10,000 kronor.

af° arfvode t Mot Kungl. Maj:ts förslag att till förhöjning af arfvodet till notarien

till notarien vid teologiska fakulteten i Lund på ordinarie stat bevilja ett belopp af

^fakuitetenV 100 kronor, har utskottet icke haft något att erinra.

Lund. <j

(Sid. 71*)

E. o. pro- Såsom af statsrådsprotokollet inhämtas, funnos under äldre tider vid

historia vid universitetet i Lund en professor och en adjunkt i historia. Sistnämnda lärarenf

Lund*4*1 bättring förändrades år 1877 till en extra ordinarie professur i historia och

(Sid 7°!_8i*)statskunskap med undervisningsskyldighet i båda dessa ämnen, men har

emellertid, sedan tjänsten år 1887 besatts med sin nuvarande innehafvare,

dennes undervisningsverksamhet uteslutande riktat sig på statskunskapen.

År 1894 beviljade Riksdagen anslag till en extra ordinarie professur i

geografi och historia, med rätt för Kungl. Maj:t att vid tillsättande af

lärarebefattningarna inom den historiska ämnesgruppen vid universitetet

göra den fördelning af ämnena, som af omständigheterna påkallades, dock

att undervisningen i geografi därigenom blefve på ett tillfredsställande

sätt tillgodosedd. Med anledning häraf föreskref Kungl. Maj:t, att den

nya befattningens läroämnen skulle vara geografi och historia, hvarefter i

af kanslern utfärdad instruktion den extra ordinarie professorn i berörda

ämnen ålades att, jämte den undervisnings- och examinationsskyldighet i

geografi, som tillhörde honom, dels sköta examinationen i historia i de

förberedande examina, som fordrades för inträde i teologiska och juridiska

fakulteterna, dels ock, efter samrådande med den ordinarie professorn i

historia, uppehålla undervisning i detta ämne, i främsta rummet afsedd

för de studerande, som förberedde sig för nyssnämnda examina. Dessa

bestämmelser skulle gälla tills vadare eller till dess vid uppkommande

* Afser statsrådsprotokollet den 12 januari 1907.

s. 127 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

127

ledighet af någon utaf lärarbefattningarna inom ämnesgruppen ny anordning

af ämnenas fördelning mellan de särskilda lärostolarna inom densamma

kunde anses erforderlig. Sedan den ordinarie professuren i historia

år 1902 blifvit ledig och fråga uppstått om ny fördelning af ämnena

inom den historiska ämnesgruppen, förordnade Kungl. Maj:t den 11 juni

1902, att de tre till denna ämnesgrupp hörande lärostolarna skulle företräda

hvar sitt af de till samma ämnesgrupp hörande ämnena historia,

statskunskap och geografi samt benämnas ordinarie professur i historia,

extra ordinarie professur i statskunskap och statistik samt extra ordinarie

professur i geografi.

Ämnet historia, som ursprungligen haft två representanter vid universitetet

i Lund, företrädes sålunda numera af endast en lärare. Att

detta måste anses otillräckligt med hänsyn såväl till den historiska vetenskapens

betydelse som till de undervisnings- och examinationskraf, som

ställas på denne lärare, synes utskottet uppenbart. Utskottet anser sig

emellertid icke kunna underlåta att uttala, att det vill synas utskottet som

om vid här ofvan omförmälda uppdelningar af de till ifrågavarande

ämnesgrupp hörande läroämnena historiens ställning i jämförelse med de

båda öfriga ämnenas blifvit väl mycket försvagad. Såsom förhallandena

emellertid nu faktiskt gestaltat sig och på grund af de af departementschefen

till stöd för framställningen anförda skäl, har utskottet icke velat

motsätta sig förslaget om inrättande af en extra ordinarie professur i historia

vid universitetet i Lund.

Beträffande Kungl. Maj:ts förslag om beviljande af medel för anställande

af en vaktmästare vid geologisk-mineralogiska institutionen vid uni" mineralogiska

versitetet i Lund har utskottet funnit behofvet af en sådan, tjänst, genominstitutionen

hvad därom i statsrådsprotokollet anförts, ådagalagdt samt icke haft nagot^gid_ 81_g3«)

att erinra mot de för den ifrågasatta befattningen föreslagna löneförmånerna.

Den af Kungl. Maj:t ifrågasatta höjningen af anslaget till extra ut- H^ing^f

gifter vid universitetet i Lund, nu 11,000 kronor, med 1,500 kronor samt extra utgifanställningen

af en vaktmästare vid gamla bibliotekshuset därstädes, star, term* ^“nd

såsom af departementschefen påpekats, i sammanhang, med den efter full-^sid_ 81_g4«

bordandet af den nya byggnad för biblioteket, till hvilken 1897.och 1900

års Riksdagar beviljat medel, uppkomna frågan om förändrad inredning

af gamla bibliotekshuset för dess användande till andra universitetets ända
-

* Afser statsrådsprotokollet den 12 januari 1907.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

mål. Af den i denna fråga förebragta utredning synes utskottet framgå,

att samtliga de lokaler, hufvudsakligen afsedda för seminarier med tillhörande

bibliotek samt samlingar, Indika enligt omändringsförslaget skola

inrymmas i gamla bibliotekshuset, äro af behofvet påkallade och då upplyst

blifvit, att ingen möjlighet finnes för universitetet att af egna medel bestrida

den för ändringsarbetena beräknade kostnaden 37,450 kronor, mot hvars

belopp utskottet icke funnit anledning till anmärkning, har utskottet, såsom

af punkt 65 här nedan framgår, ansett sig böra tillstyrka anvisande af nämnda

summa på extra stat. De nu närmast ifrågavarande anslagskrafven på

ordinarie stat, 1,500 kronor för upplysning och uppvärmning af den

omändrade biblioteksbyggnaden samt 650 kronor till aflöning af en vaktmästare

därstädes, har utskottet funnit af behofvet påkallade samt förty

velat tillstyrka jämväl denna del af ifrågavarande framställning.

ras motion Beträffande den af herr Lindgren i hans ofvanberörda motion föreslagna

g 0 löneförhöjningen åt akademisekreteraren och akademikamreraren i Lund,

har utskottet inhämtat, att denna fråga varit föremål för vederbörande

departementschefs uppmärksamhet vid utarbetandet det nya statförslaget,

men att, med hänsyn därtill, att frågan om ny lönereglering för universitetens

samtliga ämbets- och tjänstemän inom kort torde komma att af

löneregleringskommittén tagas under behandling, det icke ansetts lämpligt

att för närvarande föreslå någon förändring i de till vissa af nämnda

befattningshafvare utgående löneförmåner. Af enahanda skäl och då i allt

fall en dylik förändring lärer erfordra en fullständigare utredning i ämnet

än den af motionären förebragta, har utskottet icke kunnat biträda motionen.

HmofionermS Såsom ofvan nämnts, har herr Byström föreslagit beviljande af medel

mo ioner. inrättande af professurer i alkohologi vid båda universiteten. Otvifvelaktigt

är det ändamål, som genom dessa lärostolar skulle befrämjas, eller

rent vetenskapliga forskningar angående och spridande af kunskap om

alkoholens inverkan på den mänskliga organismen och samhället, af en

synnerligen betydelsefull art. Utskottet finner också det af motionären

framställda förslaget särdeles beaktansvärdt, men anser sig utskottet detta

oaktadt icke kunna i det skick, som ärendet af motionären framlagts, tillstyrka

omedelbart inrättande af de båda professurerna. Det har nämligen

synts utskottet tarfvas närmare utredning angående bland annat det antal

lärostolar i ämnet, som för närvarande må anses erforderliga och den eller

de institutioner, där detsamma lämpligast bör vara representeradt. Därjämte

har utskottet velat framhålla, att det icke lärer låta sig göra, åt t, på sätt

af motionären föreslagits, till ifrågavarande professorers aflönande på ordi
-

s. 129 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

129

Hane stat, beräkna medel af så tillfällig och växlande natur, som den

enligt kungl. förordningen den 9 juni 1905 bestämda andelen i de inflytande

brännvinsmedlen. Samtliga dessa frågor synas kräfva en utredning,

som icke torde låta sig lämpligen verkställa annat än genom Kungl.

Maj:ts försorg. Utskottet anser sig således icke för närvarande kunna tillstyrka

motionerna.

I afseende af de af herr Centervall m tl. väckta motioner om inrättande

af professurer i statistik vid universiteten i Uppsala och Lund, motioner,

har utskottet, som till fullo erkänner statistikens betydelse för kännedomen

om vårt samhällslif och vikten af dess vetenskapliga behandling,

likväl icke af den af motionärerna förebragta utredningen funnit sig öfvertygadt

om att för närvarande föreligger nödvändighet af dylika professurer

vid våra universitet. Utskottet vill särskild! framhålla, att ingen

som helst upplysning af motionerna står att vinna, om och i hvad mån

statistiken varder tillgodosedd genom redan befintliga lärostolar i med

densamma närbesläktade ämnen, nämligen vid Uppsala universitet professuren

i statskunskap och vid Lunds universitet e. o. professuren i

statskunskap och statistik. Jämväl har det synts utskottet lämpligt att,

innan beslut fattas om inrättande af någon professur af ifrågavarande art,

resultatet af den s. k. statistiska kommitténs nu pågående arbete afvaktas.

Utskottet har alltså icke kunnat biträda motionerna.

Vidkommande herr H. Anderssons m. fl. motion om förändring afH?rr H- A.n‘

Cj derssoos i

e. o. professorsämbetet i geologi och mineralogi vid universitetet i Lund väst™ Nöbbetill

ordinarie, har utskottet funnit de af motionärerna till stöd för fram- ^ flställningen

anförda skäl ådagalägga lämpligheten af en en dylik åtgärd.

Då det emellertid icke lärer låta sig göra att, på sätt motionären ifrågasatt,

till bestridande af den för en sådan åtgärd erforderliga anslagssumman

använda dels det den nuvarande e. o. professorn på extra stat

till tillfällig löneförbättring beviljade belopp af 1,000 kronor dels ock det

honom tillkommande ålderstillägg å 500 kronor, utan särskild! anslag å

ordinarie stat torde vara för ändamålet behöfligt, men förslag om beviljande

af sådant anslag icke föreligger, har utskottet icke ansett sig för

närvarande kunna tillstyrka motionen. Däremot torde Riksdagen böra i

skrifvelse till Kungl. Maj:t göra hemställan om, att Kungl. Maj:t måtte

taga under öfvervägande frågan om ifrågavarande e. o. professurs förändring

till ordinarie och därefter till Riksdagen inkomma med förslag

i ämnet.

Bill. till Rik så. Vrot. 1907 ■ 4 Sami. 7 Afd. .9 Höft.

17

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

De nya nniversitetsstaterna.

Beträffande härefter de af Kung! Maj:t framlagda nya staterna för

universiteten har utskottet icke funnit något att erinra mot de grunder,

enligt hvilka de äro uppställda. Särskilt har utskottet ur redans och

öfverskådlighefens synpunkt funnit det lämpligt, att, på sätt af Kungl.

Maj:t föreslagits, samtliga till de respektive universiteten å ordinarie stat

utgående statsanslag sammanslås till ett anslag, upptaget särskildt för sig

under universitetets inkomststat, att jämte universitetets öfriga tillgångar

användas till bestridande af samtliga de i utgiftsstaten angifna utgifter.

För genomförande af denna åtgärd erfordras emellertid, såsom af departementschefen

framhållits, att de nu till universiteten utgående 1876 och

1877 årens förslagsanslag, tillhopa 162,700 kronor, som äro afsedda att

bereda sådana tjänsteinnehafvare, i hvilkas lön spannmål ingår, fyllnad i

lönen, så att densamma uppgår till i hvarje fall bestämdt belopp, fixeras

till bestämda anslag. Denna fixering är verkställd med 1887—1906 årens

medelmarkegångspris för de olika spannmålsslagen till grund och ger vid

handen, att en anslagshöjning af 11,303 kronor 66 öre är erforderlig. Af

det sålunda bestämda anslaget, 174,003 kronor 66 öre skulle belöpa på

Uppsala universitet ett belopp af 113,077 kronor 34 öre, för afrundande

af summan af universitetets statsanslag, förhöjdt med 21 kronor 42 öre

till 113,098 kronor 76 öre, samt på Lunds universitet ett belopp af 60,926

kronor 32 öre, för nyssnämnda ändamål förhöjdt med 1 krona 28 öro

till 60,927 kronor 60 öre. Mot den sålunda föreslagna fixeringen af förslagsanslagen

har utskottet intet att erinra.

I det under Uppsala universitets inkomststat, enligt Kungl. Maj:ts förslag

upptagna statsanslag 550,100 kronor, ingå följande belopp:

Den på universitetet belöpande andelen i de gamla förslagsanslagen, på

sätt ofvan omförmäles numera beräknad såsom bestämdt anslag och

förhöjd till belopp af ........................................ kronor 113,098: 76

Summan af de i riksstaten för år 1907 bestämda anslagen

för universitetet ....................................... » 386,401: 24

Anslaget till befordran af vetenskapliga studier, som

ej tillhöra de egentliga examensämnena, hvilket

anslag, ehuru hittills egentligen gemensamt för

båda universiteten, likväl af gammalt varit fäst

vid Uppsala universitet och nu ansetts böra å

dess stat uppföras....................................................... » 900: —

Summan af de i 1907 års statsverksproposition för

Uppsala universitet äskade nya bestämda anslag »_49,700: —

Summa kronor 550,100: —

s. 131 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

131

Vid bifall till hvad utskottet här nedan hemställer om beviljande af

en förhöjning på ordinarie stat af allenast 26,000 kronor å anslaget till

universitetsbiblioteket, i stället för af Kungl. Maj:t äskade 36,000 kronor,

kommer ofvanberörda belopp 550,100 kronor att minskas med 10,000

kronor till 540,100 kronor.

I det för universitetet i Lund af Kungl. Maj:t i inkomststaten beräknade

statsanslag å 426,700 kronor ingå följande belopp:

Det belopp, hvartill de hittillsvarande förslagsanslagen,

enligt hvad ofvan omförmäles, skulle fixeras........ kronor 60,927:60

Summan af de i riksstaten för år 1907 ingående bestämda

anslag för Lunds universitet ................................... » 352,272:40

Sammanlagda beloppet af de i 1907 årsstatsverksproposi
tion

för Lunds universitet äskade nya bestämda anslag » 13,500: —

Summa kronor 426,700: —

Vid bifall till hvad utskottet här nedan hemställer om beviljande af

anslag till professur i pedagogik endast i Uppsala kommer ofvanberörda

belopp 426,700 kronor atr, minskas med 6,000 kronor till 420,700 kronor.

De i staterna i öfrigt upptagna belopp samt de föreslagna bestämmelserna

för staternas tillämpning hafva ieke gifvit utskottet anledning

till särskildt yttrande.

Slutligen har utskottet velat erinra om, att den af Riksdagen antagna

lag angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension skall i tillämpliga

delar gälla beträffande nu ifrågavarande tjänsteman.

På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att Riksdagen, i anledning af Kungl. Maj:ts förevarande

proposition och herr H. Anderssons m. fl. ofvannämda

motion samt med afslag å herr Lindgrens, herr Byströms

och herr Centervalls m. fl. i ämnet väckta motioner, må,

med uteslutande ur riksstaten af åttonde hufvudtitelns

rubrik: universiteten och afförande af det under denna

rubrik upptagna anslagsbelopp jämte däri ingående särskilda

poster samt med upphäfvande af alla utaf Riksdagen

förut fattade beslut, som afse vederbörande i de

enligt statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den

8 mars 1907 af departementschefen föreslagna staterna

för universiteten i Uppsala och Lund omförmälda anslag

och därtill hörande särskilda föreskrifter,

a) på det sätt bifalla framställningen om anslag

för inrättande af en professur i pedagogik vid hvardera

af universiteten i Uppsala och Lund, att Riksdagen

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

för inrättande af en dylik professur vid universitetet i

Uppsala anvisar ett anslag af 6,000 kronor;

b) för sjukvård å det akademiska sjukhuset i Uppsala

åt fattiga eller mindre bemedlade sjuka från ort

utom Uppsala län i staten för nämnda universitet uppföra

ett belopp af 5,000 kronor; kommande härigenom att

orsakas en anslagsökning af 2,500 kronor;

c) för höjande af det nu till materiell för botaniska

trädgården vid universitetet i Uppsala utgående anslaget

af 6,000 kronor bevilja ett belopp af 1,000 kronor;

d) medgifva, att vaktmästaren och preparatorn vid

mineralogisk-geologiska institutionen vid universitetet

i Uppsala A. R. Andersson må äga att från och med

den 1 januari 1908 åtnjuta ett personligt ålderstillägg

å 500 kronor, att utgå frän det under riksstatens åttonde

hufvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg;

e) under förutsättning af bifall till hvad utskottet

under punkt 53 här nedan hemställer angående anslag

för införande af elektrisk belysning inom Uppsala universitets

bibliotek, för bestridande af kostnaden för denna

belysning m. m., bevilja ett anslag af 1,200 kronor;

f) under enahanda förutsättning såsom ersättning

till extra ordinarie tjänstemän och vaktmästare vid Uppsala

universitets bibliotek för eftermiddagstjänstgöring

anvisa ett anslag af 3,000 kronor;

g) höja det i Uppsala universitets bibliotek utgående

årsanslag från dess nuvarande belopp, 24,000 kronor,

till 50,000 kronor, eller med 26,000 kronor;

h) till förhöjning af arfvodet till notarien vid teologiska

fakulteten vid universitetet i Lund bevilja ett

belopp af 100 kronor;

i) till upprättande af en extra ordinarie professur

i historia vid universitetet i Lund bevilja ett anslag af

4,500 kronor;

k) bevilja till aflöning åt en vid universitetets i Lund

geologisk-mineralogiska institution anställd vaktmästare

ett belopp af 600 kronor samt ersättning åt bemälde

vaktmästare för fri bostad ett belopp af 150 kronor,

att utgå intill dess fri bostad må varda honom beredd,

tillhopa 750 kronor;

s. 133 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

133

l) till förhöjande af det nu i staten för universitetet

i Lund under rubriken extra utgifter upptagna

beloppet 11,000 kronor, till 12,500 kronor bevilja ett

anslag af 1,500 kronor;

samt — för att jämte hittills från universitetets i

Lund löningsfond utgående 100 kronor till en vaktmästare

vid historiska museet utgöra arfvode åt en vid

gamla bibliotekshuset, med dess förändrade användning,

anställd vaktmästare, hvilken det skall åligga jämväl att

ombesörja lokalernas renhållning och värmeledningens

skötande — bevilja 500 kronor, äfvensom därutöfver

150 kronor såsom ersättning åt ifrågavarande vaktmästare

för fri bostad, sistnämnda belopp att utgå intill

dess fri bostad må varda honom beredd, tillhopa 650

kronor;

m) höja de för universiteten beviljade förslagsanslagen

från deras nuvarande belopp, tillhopa 162,700

kronor, till 174,026 kronor 36 öre, eller med 11,326

kronor 36 öre samt besluta att det sålunda förhöjda

beloppet skall i staterna upptagas såsom bestämdt anslag;

n) med godkännande dels af följande under A) i

den föreslagna utgiftsstaten för universitetet i Uppsala

upptagna aflöningar in. m., så vidt desamma icke utgå

af donationsmedel:

A) Aflöningar m. m.

a) Professorer, e. o. professorer

m. fl.

Teologiska fakulteten.

En förste teologie professor, till

lika domprost: 12 famnar yed,

beräknade efter 15 kronor för

famn till kr. 180 ..............

Innehar Uppsala stads och Vaksam

prebendepastorat.

Transport

Naturaförmåner

och medel

afseddaför

särskilda

ändamål

kronor

180

180

Allmänna

medel

kronor

2,000

2,000

Summa

kronor

2,180

2,180

Summa

allmänna

medel

kronor

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Natura-

förmåner

Allmänna

Summa

afaedda för

särskilda

ändamål

medel

Summa

allmänna

medel

kronor

kronor

kronor

kronor

Transport

En professor:

inkomst af Danmarks prebende-

pastorat, kr. 1,075 .......

En professor ........................

En professor:

inkomst af Helga Trefaldighets

prebendepastorat, kr. 880 ...

En professor, Kalsenianus:

inkomst af Gamla Uppsala pre- bendepastorat... kr. 1,425: —

ränta å Kalsenian-

ska fonden...... » 291: 67

En e. o. professor:

inkomst af Börje

prebendepastorat kr. 960: —

6 famnar yed...... » 90: —

En e. o. professor:

inkomst af Upp- sala-Näs preben- depastorat ...... kr. 95: —

6 famnar ved...... » 90: —

En e. o. professor:

inkomst af Hagby- Bamsta preben- depastorat ...... kr. 460: —

6 famnar ved...... » 90: —

En assistent vid den praktiska af- delningen inom fakulteten:

arfvode kr. 3,000 och 4 famnar

ved, kr. 60...................

Till uppehållande af kostnadsfri

undervisning och examination

i kyrkosång .................

Anmärkning. Af den teologiska

fakultetens 8 lärostolar omfatta 2

hvardera exegetik samt 2 hvardera

dogmatik och moralteologi; de öf- riga 4 hvardera ett af följande

ämnesområden:

1) pastoralteologi; 2) kyrkohisto- ria; 3) teologiska prenotioner och

teologisk encyklopedi; samt 4) prak- tisk teologi.

[Se för öfrigt särskilda föreskrif- ter: 18.]

180

1,075

880

1,716

1,050

185

550

60

67

2,000

4,925

6,000

5,120

4,283

3,540

4,405

4,040

3,000

1,500

33

2,180

6,000

6,000

6,000

6,000

4,590

4,590

4,590

3,060

1,500

♦

—

Transport

5,696|ö7

38,813

33

44,510

-1

—

s. 135 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

135

✓

Natura

förmåner

Samma

och medel

Allmänna

Summa

allmänna

afsedda för

medel

särskilda

ändamål

medel

kronor

kronor

kronor

kronor

Transport

5,696

67

38,813

33

44,510

—

—

—

Juridiska fakulteten.

En professor ...........................

—

—

6,000

—

6,000

—

4 professorer ...........................

En e. o. professor:

—

—

24,000

—

24,000

—

6 famnar ved, kr. 90 ............

2 e. o. professorer:

90

—

4,500

—

4,590

—

12 famnar ved, kr. 180 .........

Till uppehållande af den praktiska

180

—

9,000

—

9,180

—

kursen inom fakulteten .........

Anmärkning. Den juridiska fakul-

—

1,500

—

1,500

tetens 8 lärostolar omfatta hvardera

ett af följande ämnesområden: 1) ci- vilrätt; 2) nationalekonomi och

finansrätt; 3) statsrätt, förvaltnings- rätt och folkrätt; 4) rättshistoria;

5) speciell privaträtt; 6) straffrätt;

7) processrätt; och 8) juridisk en- cyklopedi, romersk rätt och inter- nationell privaträtt.

[Se för öfrigt särskilda föreskrif- ter: 18.]

Medicinska fakulteten.

En professor...........................

—

—

6,000

—

6,000

—

4 professorer ...........................

En professor i anatomi:

—

—

24,000

—

24,000

—

ränta af Rönnowska fonden kr.

125 .................................

125

—

6,000

—

6,125

—

En professor i medicinsk och fy-

Biologisk kemi:

boställsrum, beräknade till kr.

600 ................................

600

—

5,400

—

6,000

—

En e. o. professor:

6 famnar ved, kr. 90 ............

5 e. o. professorer:

90

—

4,500

—

4,590

—

30 famnar ved, kr. 450 .........

En e. o. professor i psykiatri, arf-

450

22,500

—

22,950

vode...................................

—

—

2,500

—

2,500

—

Befattningen förenad med öf-

verläkarbeställningen vid

Uppsala hospital.

En laborator i experimentell pa-

tologi och patologisk anatomi:

4 famnar ved, kr. 60 ............

60

—

4,500

-

4,560

—

Transport

7,291

67

159,213

33

166,505

—

—

—

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Transport

En laborator i experimentell fysiologi

och medicinsk fysik:

4 famnar ved, kr. 60 .........

Till förstärkande af lärarkrafterna

i kirurgi...........................

Anmärkning. De 5 professorsbefattningar

inom medicinska fakulteten,

för hvilka ämnen ej ofvan

angifvits, omfatta hvardera ett af

följande ämnesområden: 1) praktisk

medicin; 2) kirurgi och obstetrik;

3) patologi och allmän hälsovård;

4) fysiologi; samt 6) obstetrik och

gynekologi.

Af de 6 e. o. professorsbefattningar

inom medicinska fakulteten,

för hvilka ämnen ej ofvan angifvits,

omfatta 2 hvardera anatomi; de

öfriga 4 hvardera ett af följande

ämnesområden: 1) allmän och experimentell

farmakodynamik samt

farmakognosi; 2) medicinsk och fysiologisk

kemi; 3) pediatrik och praktisk

medicin; och 4) oftalmiatrik.

Filosofiska fakulteten.

Humanistiska sektionen.

En professor........................

10 professorer .....................

En professor i vältalighet och statskunskap,

Skytteanus:

lön af riksrådet Skyttes donation

och bostad i Skytteanska

huset.

Ersättning för spannmålsindel
ning.

.............................

En e. o. professor:

6 famnar ved, kr. 90 .........

6 e. o. professorer:

36 famnar ved, kr. 640 ......

E. o. professorn i finsk-ugrisk språkforskning

K. B. Wiklund:

aflöning från rikets allmänna

indragningsstat... kr. 4,500: —

6 famnar ved ...... » 90: —

Anmärkning. De 11 professorsTransport
-

Naturaförmåner

och medel

afsedda för

särskilda

ändamål

kronor.

7,291

60

90

540

4,690

12,571

67

67

Allmänna

medel

kronor.

159,213

4,500

2,000

6,000

60,000

1,786

4,500

27,000

264,998 33

33

Summa

kronor.

166,505

4,660

2,000

6,000

60,000

1,785

4,590

27,540

4,590

277,570

Summa

allmänna

medel

kronor.

s. 137 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

137

Transport

befattningar inom filosofiska fakultetens

humanistiska sektion, för

hvilka ämnen ej ofvan angifvits,

omfatta hvardera ett af följande

ämnesområden: 1) teoretisk filosofi

2) praktisk filosofi; 3) historia:

4) semitiska språk; 5) grekiska språket

och litteraturen; 6)latinska språket

och litteraturen; 7) estetik samt

litteratur- och konsthistoria; 8) nordiska

språk; 9) romanska språk;

10) engelska språket eller tyska

språket [se särskilda föreskrifter:

18]; och 11) pedagogik.

De 7 e. o. professorsbefattningar

inom filosofiska fakultetens humanistiska

sektion, för hvilka ämnen

ej ofvan angifvits, omfatta hvardera

ett af följande ämnesområden

1) historia; 2) svenska språket; 3)

sanskrit med jämförande indo-euro

peisk språkforskning; 4) klassiska

språk; 5) tyska språket eller engelska

språket [se särskilda föreskrifter:

18]; 6) slaviska språk; och

7) geografi [se särskilda föreskrifter:

6],

Matematisk-naturvatenskapliga

sektionen.

En professor .......................

3 professorer.......................

En professor i fysik:

boställsrum, beräknade till kr. 600

En professor i astronomi:

boställsrum, beräknade till kr. 600

En professor i kemi:

boställsrum, beräknade till kr. 600

En professor i botanik och praktisk

ekonomi, Borgströmianus:

boställsrum, beräknade till kr. 600

En e. o. professor:

6 famnar ved, kr. 90 .........

4 e. o. professorer:

24 famnar ved, kr. 360 ......

Transport

12,671

Natura- förmåner

och medel

afsedda för

särskilda

ändamål

Allmänna

medel

Summa

Summa

allmänna

medel

kronor

kronor

kronor

kronor

67

264,998

33

600 - 600

600

600

90

360

6,000

18,000

6,400

6.400

5.400

6.400

4,600

18,000

277,570

6,000

18,000

6,000

6,000

6,000

6,000

4,590

— 18,360

15,421 |ö7 333,098|.33| 348,520

Bih. tilPRiktd. Prof. 1907. 4 Sand. 1 Afd. 9 Höft.

18

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Natura

förmåner

Snmma

och medel

afsedda för

Allmänna

medel

Samma

allmänna

särskilda

ändamål

medel

kronor

kronor

kronor

kronor

Transport

En e. o. professor i växtbiologi:

lön af konsul F. Kempes

donation............,..kr. 5,500

15,421

67

333,098

33

348,520

-

—

—

6 famnar ved ......... » 90

5,590

_

_

5,690

_

En laborator i experimentell fysik:

4 famnar ved, kr. 60 ............

En observator i astronomi:

60

—

3,000

3,060

—

4 famnar ved, kr. 60 ............

60

—

3,000

—

3,060

—

Anmärkning. De 4 professors-

befattningar inom filosofiska fakul- tetens matematisk-naturvetenskap- liga sektion, för kvilka ämnen ej

ofvan angifvits, omfatta hvardera

ett af följande ämnesområden: 1)

matematik; 2) zoologi; 3) minera- logi och geologi; samt 4) mekanik

och matematisk fysik.

De 5 e. o. professorsbefatt-

ningar inom filosofiska fakultetens

matematisk-naturveteuskapliga sek- tion, för hvilka ämnen ej ofvan

angifvits, omfatta hvardera ett af

följande ämnesområden: 1) mate- matik; 2) kemi; 3) botanik; 4) me- teorologi; samt 5) jämförande ana- tomi.

b) Stipendier m. m.

15 fasta docentstipendier, hvarje

å kr. 1,500........................

af dem 3 i teologiska fakulteten,

2 i juridiska fakulteten, 1 i me- dicinska fakulteten, 6 i filoso-

22,500

22,600

fiska fakultetens humanistiska

sektion och 3 i den matematisk- naturvetenskapliga sektionen af

samma fakultet.

6 rörliga docentstipendier, hvarje

å kr. 1,200...........................

Till arfvoden åt vikarierande aka-

—

—

6,000

—

6,000

—

demiska lärare .....................

Till befordran af vetenskapliga

—

5,000

—

5,000

''-

studier, som ej tillhöra de egent- liga examensämnena...............

_

900

900

Transport

21,13l|67

373,498

33

394,630

-

1-

s. 139 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

139

Natura-

förmåner

Summa

och medel

Allmänna

Summa

allmänna

afsedda för

medel

särskilda

ändamål

medel

kronor

kronor

kronor

kronor

Transport

Till någon lärare vid universitetet

eller tjänsteman vid biblioteket,

ränta å Barchaeiska fonden en-

21,131

67

373,498

33

394,630

-

—

—

list testamentarisk! förordnande,

kr. 86................................

85

85

Riksstatens stipendier:

14 stipendier i teologiska fakul-

teten, hvartdera å kr: 160 ...

—

—

2,100

—

2,100

—

8 stipendier i medicinska fakul-

teten, hvartdera å kr. 150 ...

Kungliga stipendier att fördelas af

—

1,200

—

1,200

det större akademiska konsisto- riet mellan de särskilda fakul- teterna samt musikaliska ka- pellet ................................

—

—

2,900

-

2,900

—

e) Tjänstemän och betjänte

vid universitetets samlingar

och inrättningar, m. m.

Biblioteket.

En bibliotekarie .....................

En vice bibliotekarie, 6 famnar

—

—

6,000

—

6,000

—

ved, kr. 90...........................

En vice bibliotekarie, 6 famnar

90

—

4,000

—

4,090

—

ved, kr. 90...........................

90

—

4,000

—

4,090

—

En amanuens, 3 famnar ved, kr. 45

45

—

2,600

—

2,545

—

En amanuens, 3 famner ved, kr. 45

45

—

2,500

—

2,545

—

En amanuens, 3 famnar ved, kr. 45

En amanuens, Lidénianus:

45

—

2,500

—

2,545

ränta af Lidénska

fonden ............ kr. 116: 55

3 famnar ved ...... » 45: —

161

55

2,383

45

2,545

3 vaktmästare, enhvar

arfvode kr. 700 ..................

Ersättning till e. o. tjänstemän

—

—

2,100

—

2,100

och vaktmästare för eftermid- dagstjänstgöring.....................

—

-

3,000

—

3,000

-

Medicinska kliniken.

En amanuens, tillika underläkare

arfvode .............................

Boställsrum.

—

—

700

—

700

Transport

21,693

22

| 409,381

78

431,075

—

—

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Transport

En amanuens, Strandbergianus,

arfvode, däri inberäknadt ränta

å Strandbergska fonden, kr.

58: 33............................

Boställsrum.

Kirurgiska kliniken.

En amanuens, tillika underkirurg,

arfvode ........................

Boställsrum.

En amanuens, Nilsson-Aschanius,

arfvode, däri inberäknadt ränta

å Nilsson-Aschanska amanuens

fonden, kr. 150.....................

Boställsrum.

En amanuens, arfvode...............

Boställsrum.

Obstetrisk-gynekologiska

kliniken.

En amanuens, tillika amanuens

vid gynekologiska polikliniken,

arfvode ...........................

Boställsrnm.

Oftalmiatrlska kliniken,

En amanuens, tillika amanuens

vid oftalmiatriska polikliniken,

arfvode ...........................

Boställsrum.

Kiiniken för bröstsjuka.

En amanuens, arfvode.............

Boställsrum.

Medicinska poliklinikerna.

2 amanuenser, arfvoden å kr. 750

En amanuens vid gynekologiska

och en vid oftalmiatriska polikliniken,

se ofvan under obstetriskgynekologiska

och oftalmiatriska

klinikerna.

Transport

Natura- förmåner

och medel

afseddaför

särskilda

ändamål

Allmänna

medel

Summa

Summa

allmänna

medel

kronor

kronor

kronor

kronor

21,693

22

409,381

78

431,075

—

—

—

58

33

441

67

500

-

—

—

700

—

700

-

150

—

350

_

500

_

900

900

—

—

900

—

900

—

—

—

900

—

900

—

—

—

900

—

900

-

—

—

1,500

—

1,500

-

21,901

56

415,973

45

437,875

—

—

—

s. 141 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

141

.........-

Natura

förmåner

och medel

Allmänna

Summa

allmänna

afsedda för

medel

medel

särskilda

ändamål

kronor

kronor

kronor

kronor

Transport

21,901

55

415,973

45

437,875

Anatomiska institutionen.

En amanuens, arfvode kr. 950

samt 2 famnar ved, kr. 30......

Boställsrum.

30

—

950

—

980

—

En amanuens, arfvode..............

—

—

500

—

500

—

Boställsrum.

En preparator, arfvode ............

_

1,000

_

1,000

750

_

En vaktmästare, arfvode............

—

—

760

—

—

Patologiska institutionen.

En assistent, arfvode kr. 1,500

och 2 famnar ved, kr. 30 ......

Boställsrum.

30

—

1,500

—

1,530

—

En amanuens, arfvode kr. 500

och 2 famnar ved, kr. 30 ......

Boställsrum.

30

—

500

—

530

—

En vaktmästare, arfvode............

—

—

750

—

750

—

Fysiologiska institutionen.

En amanuens, arfvode kr. 500

och 2 famnar ved, kr. 30 ......

Boställsrum.

30

—

500

—

530

—

En vaktmästare, arfvode............

—

—

750

—

750

—

Institutionen för medicinsk

och fysiologisk kemi.

En amanuens, arfvode kr. 500

och 2 famnar ved, kr. 30 ......

Boställsrum.

30

—

500

—

530

—

En vaktmästare, arfvode............

Farmokologiska insti- tutionen.

En amanuens, arfvode kr. 500,

däri inberäknadt ränta från

750

750

Wahlenbergs amanuensfond kr.

350 ....................................

350

_

150

_

500

_

Till städning och uppassning ...

—

—

500

—

500

—

Transport

22,401

56

425,073

4ö| 447,475

1

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Natura-

förmåner

och medel

Allmänna

Summa

allmänna

afsedda för

medel

särskilda

medel

ändamål

kronor

kronor

kronor

kronor

Transport

22,401

55

426,073

45

447,475

Institutionen för allmän

och analytisk kemi.

4 amanuenser, för hvar och en

arfvode kr. 500 och 2 famnar

ved, kr. 30...........................

Boställsrum för hvar och en.

120

—

2,000

—

2,120

—

2 vaktmästare, hvardera arfvode

kr. 750 ..............................

—

—

1,500

—

1,500

—

En maskinist, arfvode...............

Ränta å kemiska fonden att an-

—

—

1,150

—

1,150

—

vändas till arfvoden åt biträden

vid vetenskapliga undersökningar

170

—

—

170

—

M i neralogisk-geo logiska

institutionen.

En amanuens, arfvode kr. 500

och 2 famnar ved, kr. 30 ......

Boställsrum.

30

—

500

—

530

—

En amanuens, arfvode kr. 500

och 2 famnar ved, kr. 30 ......

En vaktmästare, tillika preparator,

30

—

500

—

530

—

arfvode ..............................

—

—

1,150

—

1,160

—

Fysiska institutionen.

En amanuens, arfvode kr. 500

och 2 famnar ved, kr. 30 ......

Boställsrum.

30

—

500

—

530

—

En vaktmästare, arfvode............

Astronomiska institutionen.

En amanuens, arfvode kr. 500,

räntan å Melanderhjelmska,

Malletska, Prosperinska och

Bredmanska amanuens-

750

750

fonden........................kr. 44

2 famnar ved............... » 30

74

500

574

Boställsrum.

En vaktmästare, arfvode............

—

—

750

—

750

—

Meteorologiska insti-

tutionen.

En amanuens, arfvode. ..

_

_

500

_

500

_

Boställsrum.

En vaktmästare, arfvode............

—

—

750

—

760

—

Transport

22)855

55

435,623

45

468,479

. t

s. 143 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

143

1 " ^ ■ ■

Natura

förmåner

Summa

1

och medel

Allmänna

Samma

allmänna

af8edda för

medel

särskilda

ändamål

medel

kronor

kronor

kronor

kronor

Transport

22,855

65

435,623

45

458,479

—

—

Botaniska institutionen.

a) Botaniska museum.

En konservator, 3 famnar ved,

kr. 45.................................

45

_

1,500

_

1,545

_

En vaktmästare, tillika vaktmästare

vid botaniska laboratoriet, arf- vode .................................

750

750

Till städning och uppassning i

föreläsningssalen ..................

—

—

150

—

150

—

b) Botaniska trädgården.

En amanuens, arfvode kr. 500,

däri inberäknadt ränta från

Wahlenbergska fonden kr. 120

120

380

—

500

—

En trädgårdsmästare, 6 famnar

2,200

2,290

ved, kr. 90...........................

Boställsrum.

90

—

2 underträdgårdsmästare, hvardera

1,900

1,900

arfvode kr. 950.....................

_

_

—

—

2 trädgårdsmedhjälpare, hvardera

1,300

1,300

arfvode kr. 650.....................

_

_

—

—

c) Botaniska laboratoriet.

Vaktmästare, se under botaniska

museum.

Zoologiska institutionen.

a) Zoologiska museum.

En konservator, 6 famnar ved,

kr. 90.................................

90

_

2,200

—

2,290

—

En ammanuens, arfvode kr. 500

samt 2 famnar ved, kr. 30......

30

—

500

—

530

—

En vaktmästare, arfvode............

—

—

700

—

700

—

b) Zootomislca laboratoriet.

En amanuens, arfvode...............

500

500

En vaktmästare, arfvode............

Seminarierna för klassiska,

nordiska och romanska språk,

tyska språket, engelska språket,

historia, statskunskap, filosofi, este- tik och litteraturhistoria, semitiska

700

700

och slaviska språk samt sanskrit

och jämförande indoeuropeisk

språkforskning.

1,900

Till arfvoden...........................

—

—

1,900

—

—

Transport

23,230

65

460,303

46

473,634

1-

1 -

-

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Transport

Myntkabinettet.

Prefekten, arfvode ...............

En vaktmästare, arfvode.........

Museum för nordiska

fornsaker.

En amanuens,

arfvode..................... kr. 2

ersättning för boställsrum

..................... » 1

2 famnar ved............ »

En vaktmästare, arfvode...........

Konstmuseum och ritsalen,

Vaktmästare, se under kansliet.

Victoriamuseet för egyptiska

fornsaker.

En amanuens, arfvode...............

Musikaliska kapellet.

En vaktmästare, arfvode............

Boställsrum.

Gymnastikinrättningen.

En biträdande lärare, arfvode ...

En vaktmästare, arfvode............

Exercitiemästare.

En gymnastiklärare, 6 famnar ved,

kr. 90.................................

En ritmästare, arfvode...............

En musikdirektör, som äfven är

skyldig föreläsa i harmonilära

eller musikens historia, 6 famnar

ved, kr. 90...............

Boställsrum.

För tillsyn öfver Linnéanska stiftelsen

vid Hammarby............

En instrumentmakare, arfvode ...

Transport

Natura- förmåner

och medel

afsedda för

särskilda

ändamål

kronor

Allmänna

medel

kronor

Summa

kronor

Summa

allmänna

medel

kronor

t 23,230

55

450,303

45

473,534

—

120

—

120

—

75

75

—

30

320

—

350

—

325

325

—

—

500

—

500

—

—

—

250

-

250

—

500

500

125

125

90

2,000

2,090

800

800

90

—

2,600

2,590

500

500

—

—

500

500

23,440

55

468,818j45| 482,259

-1

-1

s. 145 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande iV:o 9.

145

Natura

förmåner

Summa

t

orh medel

Allmänna

Summa

allmänna

afstäda för

medel

särskild

a

medel

ändamål

kronor

kronoi

kronor

kronor

Transport

23,440

00

458,818

45

482,259

—

—

—

Kanslersexpeciitionen.

Bidrag till dess upprätthållande

—

—

3,000

—

3,000

—

Kansliet.

En sekreterare, 8 famnar ved,

kr. 120 ..............................

120

—

4,500

—

4,620

—

En notarie, 6 famnar ved, kr. 90

En kanslist, arfvode kr. 1,200 och

90

—

2,500

—

2,690

—

6 famnar ved, kr. 90 ............

En ombudsman, arfvode kr. 1,000

90

—

1,200

—

1,290

—

och 6 famnar ved, kr. 90 ......

En notarie i teologiska fakulteten,

90

—

1,000

—

1,090

—

arfvode ..............................

—

—

200

—

200

—

En notarie i juridiska fakulteten,

arfvode ..............................

En notarie i medicinska fakulte-

—

-

400

—

400

—

ten, arfvode ........................

En notarie i fdosofiska fakulteten,

—

—

200

—

200

—

arfvode ..............................

En vaktmästare, arfvode kr. 1,050

—

—

300

—

300

—

Ersättning för biträde

vid konstmuseum och

ritsalen.................. » 200

1,250

1,250

Fri vedbrand.

En fakultetsvaktmästare, arfvode

—

—

900

—

900

—

En portvakt, arfvode ...............

—

—

750

—

750

—

Fri vedbrand.

Drätselverket.

En räntmästare ......... kr. 6,000

Missräknings- och ren- skrifningspenningar.. » 500

En kamrerare ............ kr. 4,000

—

—

6,500

—

6,600

—

Renskrifnings- och skrif-

materiellpenningar ... » 200

För inteckningsförnyel-

ser ........................ » 75

9 famnar ved............ » 135

135

4,275

4,410

_

Arfvoden it kr. 400 till drätselnämn-

dens ledamöter .....................

—

—

1,200

—

1,200

—*

Transport

23,965|5ö

486,993!45

510,959

—

—

Bill. till [likså. Prat. 1907. 4 Samt. 1 Afd. 9 Höft.

19

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Natura

förmåner

Summa

och medel

Allmänna

Summa

allmänna

ansedd a för

särskilda

ändamål

medel

medel

kronor

kronor

kronor

kronor

Transport

23,906

55

486,993

45

510,959

_

En bokhållare, tillika amanuens

vid kontoret:

lön ........................ kr. 3,000

respenningar vid upp- börden ............... » ISO

0 famnar ved ......... » 00

90

3,150

3,240

En fogde:

lön ........................ kr. 6,000

respenningar............ » 1,000

7 famnar ved ......... » 105

105

6,000

6,105

En skogsförvaltare ...... kr. 3,000

respenningar............ » 500

7 famnar ved ......... » 105

105

3,500

3,605

En skogvaktare, arfvode kr. 800

och bostad...........................

En skogvaktare, arfvode kr. 725

—

—

800

—

800

—

och boställe värderadf, till kr. 75

En skogvaktare, arfvode kr. 715

och boställe värderadt till kr. 85

To

—

725

—

800

—

So

—

715

—

800

—

En skogvaktare, arfvode kr. 730

och boställe värderadt till kr. 70

70

—

730

—

800

—

En skogvaktare, arfvode kr. 725

och boställe värderadt till kr. 75

En skogvaktare, arfvode kr. 800

75

-

725

-

800

—

och bostad...........................

En skogvaktare, arfvode kr. 730

—

—

800

—

800

—

och boställe värderadt till kr. 70

70

—

730

—

800

—

En skogvaktare, arfvode kr. 740

och boställe värderadt till kr. 00

En skogvaktare, arfvode kr. 750

00

—

740

—

800

—

och boställe värderadt til! kr. 50

Till dagarfvoden åt skogvaktarna,

50

—

750

—

800

—

högst .................................

—

—

900

—

900

—

Till aflöning af rättare ............

En ränteri- och kontorsvaktmä-

—

—

1,050

—

1,050

—

stare, arfvode.....................

—

—

950

—

950

—

Fri vedbrand.

En maskinist vid universitetsbygg-

naden, arfvode .................

Fri vedbrand.

—

—

1,350

—

1,350

Humlegfirdsersättning ...............

Till ålderstillägg åt fogden med

—

—

630

—

630

—

flera, förslagsvis.....................

—

—

4,150

—

4,150

—

Summa

24,750

55

515,388

45

540,139

—

515,388|45

s. 147 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

147

dels ock af följande, i de till staten hörande särskilda

föreskrifter under mom. 1, 2 och 8 införda bestämmelser:
1.

Af årliga aflöningen för vissa löntagare utgöra

följande belopp tjänstgöringspenningar, nämligen:

2.000 kronor för ej mindre en hvar af ordinarie

professorerna, med undantag af professor Skytteanus, än

äfven räntmästaren och bibliotekarien; dock att tjänstgöringspenningarna

för nuvarande förste teologie professorn

beräknas till endast 1,500 kronor, såvida han

icke ingår på den nya staten, hvarom tillkännagifvande

af honom skall hos universitetskanslern göras före utgången

af år 1907;

1,500 kronor för en hvar af laboratorerna i medicinska

fakulteten, vice bibliotekarierna och fogden;

1,200 kronor för såväl hvarje e. o. professor utom

e. o. professorn i psykiatri som äfven bokhållaren;

1.000 kronor för hvarje biblioteksamanuens;

900 kronor för sekreteraren:

800 kronor för kamreraren;

750 kronor för laboratorn i experimentell fysik och

observatorn i astronomi;

500 kronor för notarien å universitetskansliet; samt

300 kronor för hvarje skogvaktare.

2. Följande tjänstinnehafvare äro berättigade till

ett eller två ålderstillägg å lönen eller, i fråga om arfvode,

den del däraf som motsvarar egentlig lön, det

första efter fem års väl vidsordad tjänstgöring, det andra,

om sådant förekommer, efter ytterligare fem års dylik

tjänstgöring, nämligen:

tvä ålderstillägg a 500 kronor: ej mindre hvarje

ordinarie eller e. o. professor, med undantag af förste

teologie professorn och Skytteanska professorn samt

e. o. professorerna i psykiatri och växtbiologi, än äfven

räntmästaren, bibliotekarien och eu hvar af biblioteksamanuenserna;
ett

ålderstillägg a 500 kronor: fogden och en hvar

af vice bibliotekarierna;

tvä ålderstillägg a 100 kronor: en hvar af fakultetsvaktmästaren,

ränteri- och kontorsvaktmästaren, under
-

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

trädgårdsmästarna, trädgårdsmedhjälpama samt vaktmästarna

vid kansliet, biblioteket, anatomiska, patologiska

och fysiologiska instutionerna, institutionerna för

medicinsk och fysiologisk kemi samt för allmän och

analytisk kemi, fysiska, astronomiska och meteorologiska

institutionerna, botaniska museum och laboratoriet samt

zoologiska museum och zootomiska laboratoriet;

ett ålderstilUh!<j a 100 kronor: hvarje skogvaktare.

tvä ålder stillagg a 50 kronor: portvakten.

De af ofvannämnda ålderstillägg å 100 kronor, som

tillkomma innehafvare!! af den jämlikt nådiga brefvet

den 19 maj 1899 inrättade vaktmästarbefattningen vid

biblioteket, äfvensom alla ålderstillägg å 500 kronor,

utom ålderstillägget till fogden, utgå af det under riksstatens

åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget till

ålderstillägg med iakttagande af hvad i mom. 3 säges

om bidrag från ålderstilläggsfonden. öfriga ålderstillägg

utgå af det i universitetets stat uppförda anslaget till

ålderstillägg åt fogden med flera.

De nuvarande skogvaktarna äga att i fråga om åtnjutande

af ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid före

denna stats trädande i tillämpning, som de varit anställda

i universitetets tjänst.

Vaktmästaren och preparatorn vid mineralogisk-geologiska

institutionen A. R. Andersson äger åtnjuta ett

personligt ålderstillägg å 500 kronor att utgå från det

under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget

till ålderstillägg.

8. Om någon af nedannämnda betjänte i sådan

egenskap åtnjuter fri bostad skall, så länge denna förmån

kvarstår, hans arfvode minskas med 100 kronor,

nämligen: ränteri- och kontorsvaktmästaren, maskinisterna

vid institutionen för allmän kemi och universitetsbyggnaden,

portvakten, underträdgårdsmästarna, trädgårdsmedhjälparna

samt vaktmästarna vid kansliet och

anatomiska, patologiska och fysiologiska institutionerna,

vid institutionerna för medicinsk och fysiologisk kemi

samt för allmän och analytisk kemi, vid mineralogiskgeologiska,

fysiska, astronomiska och meteorologiska in
-

s. 149 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

149

stitutionerna, vid botaniska museum och laboratoriet

samt vid museum för nordiska fornsaker.

för tillämpning af den i Kungi. Maj:ts proposition

n:o 99 framlagda utgiftsstat för universitetet i Uppsala

med den förändring däri, som betingas af utskottets

under mom. g) här ofvan gjorda hemställan angående

anslaget till universitetsbiblioteket under ny rubrik: universitetet

i Uppsala, bevilja ett belopp af 540,100 kronor,

däri inräknade de belopp, om hvilkas beviljande

utskottet under mom. a—c), e—g) och m) här ofvan

hemställt;

o) med godkännande, under förutsättning af bifall

till hvad här ofvan under a) föreslagits angående professurer

i pedagogik,

dels af följande under A) i den föreslagna utgiftsstaten

för universitetet i Lund upptagna aflöningar m. m.

A) Aflöningar m. m.

a) Professorer, e. o. professorer m. fl.

Teologiska fakulteten.

En professor i dogmatik och moralteologi,

förste teologie professor, tillika domprost 3,480: —

Uppbär dessutom:

1) Inkomsten af Lunds stads- och landsförsamlingars

prebendepastorat med därtill

hörande löningsjord i Hardeberga samt

predikstolshemmanen 1/2 mtl Brönnestad

n:o 16, Y2 mtl ibm och 3/4 mtl Lilla

Bjällerup n:o 9.

2) Lösen för kronotionde från Norrhviddinge

socken 26,309 hl. råg, 39,268 hl. korn och

20,47 hl. hafre jämte forsellönsersättning

24 kronor 74 öre och kontant 84 öre.

3) Ersättning för den till domprosten i Lund

från Kristianstads län anslagna, men enligt

kungl. förordningen den 23 juli 1869_

Transport 3,480: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

ISO

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Transport

till statsverket indragna ränta 2 kronor

9 öre samt kropotiondespannmål 164,868

hl., x/2 wg och Va korn, jämte 50 kronor

40 öre forsellönsersättning.

En - professor i kyrkohistoria och symbolik

Uppbär dessutom inkomsten af Västra

Kärrstorps och Glostorps församlingars prebendepastorat.

En professor i exegetisk teologi.......................

Uppbär dessutom inkomsten af Stångby

och Vallkärra församlingars prebendepastorat.

En professor i praktisk teologi ........................

Uppbär dessutom inkomsten af Stora Uppåkra

och Flackarps församlingars prebendepastorat.

En e. o. professor i praktisk teologi och moralteologi

:

Uppbär inkomsten af Hellestads, Dalby och

Bonderups församlingars prebendepastorat.

En e. o. professor i exegetisk teologi:

Uppbär inkomsten af Husie och Västra

Skreflinge församlingars prebendepastorat.

3,480: —

1,200: —

840: —

2,400: —

Juridiska fakuiteten.

En professor.......................................................... 6,000: —

4 professorer........................................................ 24,000: —

En e. o. professor.................................................. 4,500: —

En e. o. professor............................................. 4,500: —

Till uppehållande af den praktiska kursen

inom juridiska fakulteten .............................. 1,500: —

Anmärkning. Af de 5 ordinarie professurerna inom

juridiska fakulteten äro 3 förenade hvardera med ett af

följande ämnesområden: 1) civilrätt; 2) straffrätt och juridisk

encyklopedi; och 8) processrätt. De 2 öfriga ordinarie

professurerna samt de 2 e. o. professurerna omfatta

hvardera ett af följande ämnesområden: 1) statsrätt, förvaltningsrätt,

kyrkorätt och folkrätt; 2) nationalekonomi

Transport 48,420: —

s. 151 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

151

Transport

och finansrätt; 3) speciell privaträtt; samt 4) romersk

rätt och rättshistoria. [Se för öfrigt särskilda föreskrifter:

18.]

Medicinska fakulteten.

En professor...........................................................

5 professorer .........................................................

En e. o. professor ...............................................

5 e. o. professorer...................................................

Öfverläkaren vid Lunds hospital och asyl åtnjuter

för undervisning i psykiatri ett årligt

arfvode å ....................................................

Anmäkning. Af dö 6 ordinarie professurerna inom

medicinska fakulteten omfatta 5 hvardera ett af följande

ämnesområden: 1) kirurgi; 2) medicinsk och fysiologisk

kemi; 3) anatomi; 4) praktisk medicin; och 5) fysiologi.

Af de 6 e. o. professurerna inom medicinska fakulteten

omfatta 5 hvardera ett af följande ämnesområden:

1) anatomi — innehafvaren af denna e. o. professur är

tillika prosektor; 2) pediatrik och praktisk medicin; 3)

obstetrik och gynekologi; 4) oftalmiatrik; och 5) farmakologi.

Den återstående ordinarie professuren och den återstående

e. o. professuren omfatta hvardera ett af följande

ämnesområden: 1) patologisk anatomi och rättsmedicin;

2) allmän patologi, bakteriologi och allmän hälsovård.

[Se för öfrigt särskilda föreskrifter: 18 ]

Filosofiska fakulteten.

Humanistiska sektionen:

En professor ..........................................................

H professorer.........................................................

En e. o. professor ................................................

5 e. o. professorer..............................................

Anmärkning. De 10 professurerna inom filosofiska

fakultetens humanistiska sektion omfatta hvardera ett af

följande ämnesområden: 1) praktisk filosofi; 2) estetik

Samt litteratur- och konsthistoria; 3) romersk vältalighet

och poesi; 4) nordiska språk; 5) teoretisk filosofi; 6)

historia; 7) grekiska språket och litteraturen; 8) romanska

språk; 9) österländska språk och 10) tyska språket

eller engelska språket [so särskilda föreskrifter: 18.]

48,420: —

6,000: —

30,000: —

4,500: —

22,500: —

1,500: —

6,000: —

54,000: —

4,500: —

22,500: —

Transport 199,920: —

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Statsutskottets utlåtande N:o 9.

Transport 199,920: —

De 6 e. o. professurerna inom filosofiska fakultetens

humanistiska sektion omfatta hvardera ett af följande

ämnesområden: 1) statskunskap och statistik; 2) sanskrit

med jämförande indoeuropeisk språkforskning; 3) klassiska

språk; 4) engelska språket eller tyska språket [se

särskilda föreskrifter: 18J; 5) geografi och 6) historia.

Matematisk-naturvetenskapliga sektionen.

En professor..................................

5 professorer..................................

....... 6,000

...... 30,000

En e. o. professor.........................

3 e. o. professorer .....................

....... 4,500

13,500

Eu laborator i kemi ...................

En observator i astronomi _______

....... 3^000

....... 3,000

Anmärkning. De 6 professurerna inom filosofiska

fakultetens matematisk-naturvetenskapliga sektion omfatta

hvardera ett af följande ämnesområden: 1) kemi; 2)

astronomi; 3) matematik; 4) fysik; 5) botanik; och 6)

zoologi.

De 4 e. o. professurerna inom filosofiska fakultetens

matematisk-naturvetenskapliga sektion omfatta hvardera

ett af följande ämnesområden: 1) fysik; 2) geologi

och mineralogi; 3) botanik; och 4) zoologi.

b) Stipendier och premier m. m.

11 fasta docentstipendier, hvartdera å 1,500

kronor .............................................................. 16,500: —

Af dessa stipendier tillhöra:

ett den teologiska fakulteten,

2 den juridiska fakulteten,

ett den medicinska fakulteten,

5 filosofiska fakultetens humanistiska

sektion och

2 filosofiska fakultetens matematisknaturvetenskapliga

sektion.

5 rörliga docentstipendier, hvartdera å

1,200 kronor ................................................... 6,000: —

Teologiska och medicinska stipendier ............ 1,200: —

Stipendier åt medellösa teologie studerande 1,500: —

Transport 285,120: —

s. 153 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

153

Transport 285,120: —

Öl mindre stipendier, hvartdera å 37 kronor

50 öre ................................................................. 1,162: 50

Musikstipendier ...................................................... 187: 50

Premier, 4 stycken å 45 kronor hvartdera

och 4 stycken å 30 kronor hvartdera ...... 300: —

Till arfvoden åt vikarierande akademiska

lärare................................. 5,000: —

c) Tjänstemän och betjänte vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m.

Biblioteket:

En bibliotekarie............................... 6,000: —

En vice bibliotekarie....................................... 4,000: —

En amanuens............... 2,500: —

3 amanuenser ............. 7,500: —

2 vaktmästare, hvardera arfvode 750 kronor 1,500: —

Seminarier

för klassiska, nordiska, romanska, germanska

och semitiska språk, historia,

statskunskap, filosofi samt estetik och

litteraturhistoria:

Till arfvoden ..................................................... 1,750: —

Matematiska seminariet:

En assistent, arfvode.................. 1,500: —

Anatomiskt-histologiska institutionen:

En amanuens på anatomiska afdelningen,

jämte fri bostad med bränsle, arfvode...... 500: —

En amanuens på histologiska afdelningen,

jämte fri bostad med bränsle, arfvode...... 500: —

En preparator, arfvode ................................... 1,000: —

En vaktmästare å anatomiska afdelningen,

arfvode ................................................................ 750: —

En uppasserska å histologiska afdelningen,

som åtnjuter fri bostad, afiönas med 250

kronor, hvilka utgå af materiellanslaget. _

Transport 319,270: —

29

Bill. till Riked, Fröt. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 9 11 afl.

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Transport 319,270: —

Fysiologiska institutionen:

En instrumentmakare, jämte fritt verkstads
rum,

arfvode ................................................... 500: —

En amanuens, jämte fri bostad med bränsle,

arfvode................................................................. 500: —

En vaktmästare, arfvode .................................... 750: —

Medicinskt-kemiska institutionen:

En amanuens, jämte fri bostad med bränsle,

arfvode ........................................................ 500: —

En vaktmästare, arfvode .................................... 750: —

Patologiskt-anatomiska institutionen:

En assistent, arfvode............................................. 1,500: —

En amanuens vid patologiska afdelningen,

jämte fri bostad med bränsle, arfvode...... 900: —

En amanuens vid bakteriologiska afdelningen,

arfvode....................................................... 500: —

En vaktmästare, arfvode .................................... 750: —

Kirurgiska kliniken:

En amanuens, arfvode......................................... 900: —

Medicinska kliniken:

En amanuens, arfvode......................................... 900: —

Oftalmiatriska kliniken:

En amanuens, arfvode.......................................... 900: —

Pediatriska kliniken:

En amanuens, arfvode.......................................... 900: —

Obstetrisk-gynekologiska kliniken:

En amanuens, arfvode.......................................... 900: —

Transport 330,420: —

s. 155 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlutande N:o 9.

155

Transport 330,420: —

Astronomiska observatoriet:

En amanuens, jämte fri bostad med bränsle,

arfvode.................................................................. 500: —

En vaktmästare, arfvode .................................... 750: —

Botaniska institutionen:

En assistent vid växtfysiologi^ laboratoriet,

arfvode.................................................................. 1,500: —

En konservator ...................................................... 1,350: —

En amanuens vid växtfy Biologiska af delningen,

jämte fri bostad med bränsle, arfvode

..................................................................... 500: —

En amanuens i systematisk botanik, jämte

fri bostad med bränsle, arfvode.................. 500: —

En trädgårdsmästare, jämte fri bostad............ 1,800: •—

Anslag till trädgårdsdrängar.............................. 1,600: —

Fysiska institutionen:

En assistent, arfvode............................................. 1,500: —

En amanuens, jämte fri bostad med bränsle,

arfvode.................................................................. 500: —

En vaktmästare, arfvode ................................... 750: —

Geologisk-mineralogiska institutionen:

En assistent, arfvode .......................................... 1,500: —

En amanuens, jämte fri bostad med bränsle,

arfvode.................................................................. 500: —

En vaktmästare, arfvode .................................... 750: —

Kemiska institutionen:

En amanuens, jämte fri bostad med bränsle,

arfvode.................................................................. 500: —

En amanuens, jämte fri bostad med bränsle,

arfvode........................ 500: —

En vaktmästare, arfvode ................................ 750: —

Transport 346,170: —

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Transport 346,170: —

Zoologiska institutionen:

En konservator...................................................... 1,800: —

En amanuens, arfvode.......................................... 500: —

En vaktmästare, arfvode .................................... 750: —

Mist o riska m useet:

En amanuens, som äfven tjänstgör vid mynt
och

medaljkabinettet, arfvode........................ 500: —

Mynt- och medaljkabinettet:

Amanuens (se ofvan under Historiska museet).

Gamla bibliotekshuset:

En vaktmästare, hvilken det jämväl åligger

att ombesörja lokalernas renhållning och

värmeledningens skötande, arfvode ............ 750: —

Ritsalen:

En ritmästare, arfvode.......................................... 1,000: —

Musikkapellet:

En kapellmästare ................................................... 2,500: —

En uppasserska, arfvode .................................... 200: —

Inrättningen för gymnastik och

fäktkonst:

En lärare i gymnastik och fäktkonst ............ 2,000: —

En uppasserska, jämte fri bostad, arfvode ... 200: —

Kansler sexpeditionen:

Bidrag till dess upprätthållande ..................... 2,000: —

Kansliet:

En sekreterare......................................................... 4,500: —

En ombudsman, arfvode .................................... 500: —

Transport 363,370: —

s. 157 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande jY:o .9.

157

Transport 363,370: —

En amanuens vid kansliet och räntekam
-

maren, arfvode..................................................

1,000: —

En notarie i teologiska fakulteten, arfvode...

300: —

En notarie i juridiska fakulteten, arfvode ..

300: —

En notarie i medicinska fakulteten, arfvode

200: —

En notarie i filosofiska fakulteten, arfvode...

500: —

En vaktmästare (kursor), arfvode.....................

1,050: —

jRäntekammaren:

En räntmästare .....................................................

6,000: —

En kamrerare ..................................................

3,000: —•

En amanuens (se under kansliet).

En byggnadskonduktör, arfvode.....................

600: —

En universitetsvaktmästare, arfvode ..............

1,050: —

En eldare, som tillika är trädgårdsdräng,

arfvode......................................................

750: —

En portvakt i universitetshuset, arfvode.........

600: —

Diver.se

Rektors honorarium ............................................ 1,500: —

Arfvoden till drätselnämndens tre valda ledamöter,

300 kronor till hvardera.................. 900: —

Vederlag för fyra ängslotter, hvartdera å 200

kronor, att redovisas till universitetets

»ålderstilläggsfond», enligt nådigt bref den

31 december 1902............................................ 800: —

381,920: —

dels ock af följande, i de till staten hörande* särskilda

föreskrifter under mom. 1, 2 och 6 införda bestämmelser:
1.

Af årliga afiöningen för vissa löntagare utgöra

följande belopp tjcinstgönngspenningar, nämligen:

2,000 kronor för en hvar af ordinarie professorerna

samt räntmästaren och bibliotekarien, dock att tjänstgöringspenningarna

för nuvarande innehafvare af ordi
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

lss

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

narie professurer inom teologiska fakulteten beräknas

till endast 1,500 kronor för år;

1,600 kronor för vice bibliotekarien;

1,200 kronor för en hvar af de e. o. professorerna;

1,000 kronor för hvarje biblioteksamanuens;

900 kronor för sekreteraren;

750 kronor för laboratorn i kemi och observatorn

i astronomi; samt

600 kronor för kamreraren;

åliggande det ordinarie och e. o. professor i teologiska

fakulteten, hvilken från universitetet icke uppbär

så stort bidrag, som motsvarar tjänstgöringspenningarna,

då han är pliktig afstå sådana, att för vikaries aflönande

till universitetets räntekammare vid slutet af hvarje

månad inleverera hvad utöfver bidraget från universitetet

erfordras till fyllnad i det belopp, hvarmed

tjänstgöringspenningarna för löpande månad böra utgå.

2. Från det under riksstatens åttonde hufvudtitel

uppförda förslagsanslaget till ålderstillägg, dock med

iakttagande af hvad i mom. 4 säges om bidrag från

ålderstilläggsfonden, äro följande tjänstinneliafvare berättigade

till ett eller två ålderstillägg å lönen eller arfvodet,

det första efter fem års väl vitsordad tjänstgöring,

det andra, om sådant förekommer, efter ytterligare fem

års dylik tjänstgöring, nämligen:

tvä ålderstillägg a 500 kronor: en hvar af ordinarie

och e. o. professorer inom juridiska, medicinska och

filosofiska fakulteterna äfvensom räntmästaren, bibliotekarien

och en hvar af biblioteksamanuenserna;

ett ålderstillägg a 500 kronor: vice bibliotekarien och

kapellmästaren; samt

tvä ålderstillägg a 100 kronor: en hvar af universitetsvaktmästaren

och portvakten samt vaktmästarna

vid universitetskansliet (kursor), biblioteket, gamla bibliotekshuset,

anatomiska, fysiologiska, medicinskt-kemiska,

patologiskt-anatomiska, astronomiska, fysiska, geologiskmineralogiska,

kemiska och zoologiska institutionerna,

äfvensom eldaren-trädgårdsdrängen; dock äger den nuvarande

kursorn endast rätt till ett ålderstillägg å 50

kronor efter tio års väl vitsordad tjänstgöring.

s. 159 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 0.

159

• Nuvarande universitets vaktmästare, portvakt, kursor

och eldare-trädgårdsdräng äga att i fråga om åtnjutande

af ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid före denna

stats trädande i tillämpning, som de varit anställda i

universitetets tjänst.

6. Om någon af de i mom. 2 här ofvan uppräknade

betjänte med undantag af portvakten i sådan egenskap

åtnjuter fri bostad skall, så länge denna förmån

kvarstår, hans arfvode minskas med 150 kronor, dock

skall sådant afdrag icke göras för nuvarande kursorn

(vaktmästaren vid kansliet), som åtnjuter lön enligt

staten den 13 november 1885;

för tillämpning af den i Kungl. Maj:ts proposition

n:o 99 framlagda utgiftsstat för universitetet i Lund

med den förändring däri, som betingas af utskottets

under a) här ofvan gjorda hemställan angående den föreslagna

professuren i pedagogik, under ny rubrik: universitetet

i Lund, bevilja ett belopp af 420,700 kronor,

däri inräknade de belopp, om hvilkas beviljande utskottet

under mom. h—l) här ofvan hemställt; samt

p) besluta att i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, att

Kungl. Maj:t måtte taga under öfvervägande frågan om

extra ordinarie professurens i geologi och mineralogi vid

universitetet i Lund förändring till ordinarie professur och

därefter till Riksdagen inkomma med förslag i ämnet.

Vid bifall till hvad under mom. n) och o) här ofvan föreslagits, kommer

det belopp, som å 1907 års riksstat är anvisadt till universiteten,

902,274 kronor, att höjas med 58,526 kronor till 960,800 kronor.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

6:o) Kungl. Maj:t har vidare under punkten 16 föreslagit Riksdagen^^förbittrande

att besluta, att det i staten för karolinska mediko-kirurgiska institutet aflarfro<ienå

uppförda ordinarie anslaget till förbättrande af arfvodena åt vikarierande^

lärare skall, utan förändring i anslagets belopp, i nämnda stat upptagas ändring till

såsom reservationsanslag.

Utredningen i detta ärende återfinnes å sid. 95—98 i statsrådsprotokollet.

anslag.

[16.]

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

På de af departementschefen anförda skäl får utskottet hemställa,

att Riksdagen må besluta, att det i staten för karolinska

mediko-kirurgiska institutet uppförda ordinarie anslaget

till förbättrande af arfvodena åt vikarierande lärare skall,

utan förändring i anslagets belopp, i nämnda stat upptagas

såsom reservationsanslag.

Allmänna läroverken.

Nya ordinarie

lärarbefattningar

m. m.

[17.]

7:o) Under punkt 17 har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att höja

resei''vationsanslaget till de allmänna läroverken dels med 40,050 kronor

för beredande af medel ej mindre för tillsättande af vissa utaf de läraroch

lärarinnebefattningar, hvilka vore erforderliga för fyllande af den 1904

års Riksdag förelagda normalstaten för de allmänna läroverken, nämligen

en adjunkts- och 12 ämneslärarinnebefattningar, att på särskilda af statens

samskolor fördelas på sätt i ofvanberörda statsrådsprotokoll den 12 januari

1907 angifvits, än äfven för genomförande af den för lärarpersonalen vid

de allmänna läroverken fastställda nya löne- och pensionsregleringen med

afseende å förut omförmälda, hittills å gammal stat uppförda 5 rektors-,

16 adjunkts-, 5 teckningslärar-, 5 gyinnastiklärar- och 5 musiklärarbefattningar,

dels och med 300 kronor till fyllande af eu adjunktslön vid realskolan

i Kristinehamn i stället för det hittills från staden utgående lönebidrag

å samma belopp, eller tillhopa med 40,350 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 98—109 af statsrådsprotokollet.

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft en af

herr K. Starbäck i Andra Kammaren väckt motion (n:o 95), däri föreslagits,

att Riksdagen ville utom den i statsverkspropositionen föreslagna

summan höja reservationsanslaget till de allmänna läroverken med ytterligare

225,000 kronor att användas för inrättandet af 75 nya adjunktsplatser

att tillträdas 1 januari 1908.

Till stöd för framställningen har motionären anfört följande:

»I statsverkspropositionen förekommer under åttonde hufvudtiteln

(p. 99) följande uttalande af öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk:

»Det skulle emellertid kunna sättas i fråga att, utöfver normalstaten,

af Riksdagen begära anslag till ytterligare ett antal ordinarie platser,

detta så mycket mer, som behofvet af facklärare i vissa ämnen vid en

del läroverk och vid andra ett väl starkt missförhållande mellan antalet

ordinarie och extra ordinarie lärare gjorde sig gällande. Öfverstyrelsen,

s. 161 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlutande N:o 9.

161

som delade den i Riksdagens skrifvelse den 18 maj 1904 uttalade meningen,

att det endast funnes ett effektivt sätt att förbättra de extra

ordinarie lärarnes ställning, nämligen att förse läroverken med ett tillräckligt

antal ordinarie platser, hade ock för afsikt att verkställa utredning

öfver det befintliga behofvet i berörda hänseende. Men en sådan

utredning förelåg ej, och de orsaker, som af öfverstyrelsen år 1905 angitvits

såsom skäl för att ej gå utöfver den ännu ej genomförda normalstaten

— nämligen ovissheten, huru de nyligen införda terminsafgifterna

å vissa orter kunde komma att inverka på lärjungefrekvensen, samt den

för närvarande, särskildt inom vissa ämnesgrupper, hotande bristen på

kompetenta sökande till lärarplatser — vore fortfarande för handen, öfverstyrelsen

ansåge sig för den skull icke nu böra framställa något förslag

om normalstatens öfverskridande.»

Den ofvan åberopade passus i Riksdagens skrifvelse af den 17 maj

1904 lyder sålunda: »Den i statsrådsprotokollet uttalade farhågan, att

lärarnas befordringsutsikter framdeles å nyo kunde blifva alltför små genom

otillräckligheten af antalet ordinarie platser, har Riksdagen funnit för de

närmaste åren förebyggd genom det nu i utsikt ställda inrättandet af ett

ganska afsevärdt antal ordinarie plåt-er, och instämmande med föredragande

departementschefen i hans uttalade mening, att det endast finnes

ett sätt att förbättra de extra ordinarie lärarnes ställning, nämligen att

förse läroverken med ett tillräckligt antal ordinarie platser, har Riksdagen

ansett sig kunna förutsätta, att äfven framdeles för sådant ändamål komma

att beviljas nödiga anslag, så att de för lärarnes befordran ogynnsamma

förhållanden, som tidtals varit rådande, ej må åter inträda. I sammanhang

härmed vill Riksdagen erinra därom, att Rikets Ständer år 1858 funno

det böra bland annat föreskrifvas, att läroverksstyrelsen i hvarje stift måtte

tilläggas rättighet att för hvarje gång lärjungeantalet vid ett läroverk

ökades med 30 eller 40, om så lämpligt pröfvades, inkomma med anmälan

om behofvet af ännu en ny lärare.»

Ehuru Riksdagen sålunda oförtydbart uttalat sin mening angående

de extra ordinarie lärarnes ställning, föreslås för 1908 insättandet af

endast en ny ordinarie lärarbefattning, nämligen en adjunktur. Man

skulle då, synes det, ha rättighet att antaga, att behofvet af nyinrättade

lärarbefattningar vore minimalt, om ens något. Så är emellertid

icke förhållandet. Under det att extralärarnes antal, som under år 1901

uppgick till 183 och 1902 till 194, året därpå nedgick till 136, har det

sedan åter varit i stigande, så att det höstterminen 1906 belöpte sig till

193. Att de 29 platser, till hvilka förra Riksdagen beviljade anslag,

jämte den nu af ecklesiastikministern äskade, ej kunna ens tillnärmelse
Bih.

till Rikta. Prof. VIGT. 4 Samt. 1 Afd. 9 Höft. 21

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

vis tillfredsställa det förefintliga behofvet, är tydligt. Anledning till uppskof

med frågan om nyinrättade ordinarie befattningar skulle sålunda,

enligt öfverstyrelsens nyss citerade yttrande, ligga dels i möjligheten

att terminsafgifrerna skulle minska lärjungefrekvensen, dels däri att för

närvarande det tinnes brist på kompetenta sökande till vissa lärarplatser.

Det senare synes mig i stället kraftigt mana att utan det ringaste

uppskof undanröja de förhållanden, hvarpå denna mycket betänkliga brist

säkerligen till stor del grundar sig, nämligen just de nedslående och för

inträde på lärarbanan föga uppmuntrande befordringsmöjligheterna. Hvad

terminsafgifterna beträffar, vill jag här fästa uppmärksamheten på att sådana

under år 1905 influtit till ett belopp, som med ej mindre än kronor

163,553: 56 öfverstiger det beräknade. Om också denna siffra kan vara

tillfällig, finnes det ingen som helst anledning att anta, att lärjungeantalet

skulle till den grad minskas, att icke nya ordinarie lärarplatser skulle

komma att behöfvas.

Faran af, att ej tillfredsställande anordningar i föreliggande fråga

snarast möjligt vidtagas, framgår emellertid från ännu en annan lika viktig

synpunkt, Enligt mig tillhandakommen siffra var höstterminen 1906

hela antalet obefordrade äinneslärare 325 (193 extra ordinarie och 132

vikarierande). Af dessa voro ej färre än 80 inkompetenta att söka ordinarie

befattning, däraf 51 stycken till följd af att de ej genomgått

profår, under det att de öfriga 29 ej hade aflagt någon akademisk examen.

Detta tyder på att svårigheten att skaffa ej blott dugande lärare, utan till

och med endast formellt kompetenta fortfarande lika väl som före 1904

förefinnes i oroväckande grad, ett sakförhållande, som säkerligen af rektorerna

vid våra läroverk kan väl vitsordas.

Uti en till statsrådet och chefen för kun cd. ecklesiastikdepartementet

inlämnad petition, hvilken jag som bilaga tillåter mig bifoga denna motion,

har styrelsen för Stockholms extralärarförening framställt åtskilliga

önskemål. Ett af dessa, inskränkning i rättigheten för ordinarie lärare

att söka transport, har redan faktiskt börjat tillämpas. Att tillmötesgå

det första, eller höjande under vissa villkor af extralärarnes löneförmåner,

synes mig mindre lämpligt, då det säkerligen åt extralärarinstitutionen

gåfve en stabilitet, som lika litet dessa själfva som någon annan skolman

kan finna lycklig, utan synes mig det enda riktiga och effektiva medlet

att upphjälpa extralärarnes utan tvifvel alltför bekymmersamma ställning

vara inrättandet af ett tillräckligt antal nya platser. Under afvaktan på

den af öfverstyrelsen utlofvade utredningen, som jag lifligt hoppas kommer

att läggas till grund för förslag till nästa läi’overksstat, och då be
-

s. 163 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

163

hofvet af ökade lektorsbefattningar ej torde vara fullt så trängande, anser

jag för närvarande en ökning af de ordinarie platserna med 75 adjunktsbefattningar

vara lämplig. Reservationsanslaget till de allmänna läroverken

bör sålunda, då adjunkts begynnelselön är 3,000 kronor, höjas med 225,000

kronor, men samtidigt ansiaget å extra stat till arfvoden åt extra och

vikarierande lärare vid de allmänna läroverken minskas med 150,000

kronor, då de nya befattningarna måste besättas med lärare, som förut af

statsmedel aflönats hvar och en med 2,000 kronor.»

I afseende å den af motionären åberopade petition från Stockholms

extralärareförening tillåter sig utskottet hänvisa till motionen.

Enligt hvad utskottet inhämtat, har öfverstyrelsen för rikets allmänna

läroverk i skrifvelse till Kung!. Maj:t den 28 nästlidne februari framlagt

en af öfverstyrelsen verkställd utredning angående behofvet af ordinarie

lärartjänster utöfver 1904 års normalstat; och är denna skrifvelse af följande

lydelse:

»Jämlikt gällande instruktion åligger det öfverstyrelsen för rikets allmänna

läroverk att handlägga ärenden angående behofvet af lärarkrafter

vid läroverken och att i detta som i andra afseenden hos Eders Kungl.

Maj:t föreslå de åtgärder, som kunna finnas erforderliga för att läroverken

skola motsvara sitt ändamål.

I enlighet härmed har öfverstyrelsen under de två föregående åren

af sin verksamhet i sammanhang med afgifvande af budgetförslag för de

under öfverstyrelsens öfverinseende ställda undervisningsanstalter, hos Eders

Ivungl. Maj:t gjort hemställan om aflåtande af nådig proposition till Riksdagen

angående beviljandet enligt uppgjord plan af medel för nyinrättandet

eller öfverflyttande på ordinarie stat af ett visst antal af de i 1904

års normalstat beräknade ordinarie lektors- och adjunktstjänster samt ämneslärarinnebefattningar.

På samma gång de i nämnda normalstat upptagna

nya tjänsterna — med undantag af ett mindre antal för vissa, ännu under

omorganisation varande samskolor afsedda befattningar — blifvit beviljade

och enligt gifna bestämmelser på läroverken fördelade, har det emellertid

blifvit uppenbart, att de afsedda ordinarie lärarkrafterna i följd af det

alltjämt växande antalet lärjungar och parallellafdelningar vid läroverken

äro otillräckliga. Härom vittna bland annat åtskilliga framställningar angående

nya ordinarie lärartjänster vid läroverk i olika delar af landet,

hvilka dels till Eders Kungl. Maj:t ingifvits och med nådig remiss till

öfverstyrelsen för yttrande öfverlämnats, dels ock direkt till öfverstyrelsen

inkommit.

Då öfverstyrelsen emellertid ansett, att dylika frågor angående upprättande

af nya ordinarie tjänster, till iakttagande af vederbörlig konsekvens

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

och rättvis fördelning mellan läroverken, icke lämpligen borde lösas enstaka,

utan att en utredning af hela det för närvarande erforderliga antalet

af nya ordinarie tjänster vid rikets allmänna läroverk vore af nöden,

innan något underdånigt yttrande eller förslag i ärendet afgåfves, har

öfverstyrelsen den 16 sistlidne november från rektorsämbetena vid samtliga

de läroverk, där mer än en extra lärare är anställd, infordrat nödiga

uppgifter för frågans bedömande samt yttrande af rektor och kollegium

angående läroverkets behof af nya ordinarie tjänster. Sedan dessa uppgifter

och yttranden den 1 innevarande februari till öfverstyrelsen inkommit

och därpå inom öfverstyrelsen gjorts till föremål för bearbetning

och behandling, får öfverstyrelsen, med öfverlämnande af samtliga handlingar

i ärendet och jämväl såsom underdånigt utlåtande i anledning af

de härhos återgående nådiga remissakterna den 23 juni 1905 och den 29

september 1906, angående underdåniga framställningar om inrättande af

nya ordinarie lärartjänster, i ett sammanhang redogöra för frågans nuvarande

läge och i underdånighet framställa de förslag, som däraf synas

påkallade.

Sedan Eders Kungl. Maj:t ej funnit skäl att för Riksdagen framlägga

öfverstyrelsens i underdånig skrifvelse den 28 sistlidne september afgifna

förslag till förhöjdt arfvode åt de för erhållande af ordinarie tjänst fullt

behöriga extra ordinarie lärarne, kan nämligen frågan om erhållande af

kompetenta och för kallet väl lämpade lårarkrafter vid läroverken sägas

ha kommit i ett nytt läge, som från öfverstyrelsens sida påkallar vidtagande

af andra åtgärder. Ty vill man ej gå miste om en af de viktiga

fördelar, som den år 1904 genomförda och hvad de ordinarie ämneslärarna

beträffar, tillfredsställande löneregleringen bland annat afsåg att

medföra, nämligen en rikligare tillströmning till lärarbanan af goda

krafter, då måste man i tid se till, att en sådan tillströmning icke hämmas

därigenom, att läraraspiranter afskräckas genom en alltför lång och

knappt aflönad väntetid, innan de kunna nå fram till ordinarie tjänst.

En förbättring af de extra ordinarie lärarnes ställning, som vid 1904 års

lönereglering stärktes endast medelbart genom de ordinaries väsentligen

höjda lön och pension, men närmast led intrång genom den förlorade

lönetursrätten före befordran, torde därför få betraktas såsom ett af omständigheterna

starkt påkalladt komplement till nämnda lönereglering.

Skulle detta behof ej i tid tillgodoses, är fara värdt, att dugande förmågor,

som efter långa år af kostsamma studier och oftast med rätt

dryga studieskulder trädt in på lärarbanan, skola lockas att vända sin

håg till andra, mera ekonomiskt gifvande och till raskare själfständig utkomst

ledande banor. Och därmed skulle för den reform af undervis
-

s. 165 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o !).

165

ningen vid de allmänna läroverken i mera tidsenlig riktning, som nyligen

enligt statsmakternas beslut blifvit påbörjad, en åt de viktigaste förutsättningarna,

den rent personliga, äfventyras.

Nu kan visserligen en verksam förbättring af de extra ordinarie

lärarnes ställning åstadkommas på flera sätt. Man kan tänka på att med

ett afsevärdt belopp — 500 kronor eller hvad en ordinarie lärare efter

5 års tjänstgöring erhåller i ålderstillägg — höja de extra ordinaries aflöning,

därest de äro fullt behöriga att befordras till ordinarie anställning,

en utväg, som har fördelen att omedelbart tillgodokomma alla kompetenta

extra ordinarier, både extra lärare och vikarier, men som för närvarande,

då Eders Kungl. Maj:t icke funnit skäl att för Riksdagen framlägga

öfverstyrelsens förslag i detta afseende, synes stängd. Én annan

utväg vore att föreslå återinförandet af lönetursrätt för de obefordrade

lärarne; men emot beviljandet af en sådan rätt har förut Riksdagen och

nu äfven Eders Kungl. Maj:t bestämdt uttalat sig. Under sådana förhållanden

synes för den, som i likhet med öfverstyrelsen anser snai*a och

kraftiga åtgärder för tryggande af tillgång på goda lärarkrafter åt läroverken

vara af nöden, för närvarande endast en utväg stå att tillgripa,

nämligen att söka stärka lärarnes utsikter till befordran genom upprättande

snarast möjligt af ett betydligare antal ordinarie tjänster, en utväg,

på hvilken Riksdagen i sin skrifvelse den 17 maj 1904 själfkan sägas ha

gifvit anvisning genom sitt däld uttalade instämmande i dåvarande föredragande

departementschefens mening, att det endast funnes ett effektivt

sätt att förbättra de extra ordinarie lärarnes ställning, nändigen att förse

läroverken med ett tillräckligt antal ordinarie platser. Och detta Riksdagens

uttalande lår ökad vikt därigenom, att Riksdagen i sammanhang

härmed ansett sig böra erinra därom, att Riksens Ständer år 1858 lunno

det böra bland annat föreskrifvas, att läroverksstyrelsen i hvarje stift

måtte tilläggas rättighet att för hvarje gång lärjungeantalet vid ett läroverk

ökades med 30 eller 40, om så lämpligt pröfvades, inkomma med

anmälan om behofvet af ännu en lärare.

I enlighet med den sålunda uttalade principen har också Riksdagen,

sedan grunderna till den sedan länge påyrkade omorganisationen af de

allmänna läroverken syntes tryggade, tvä gånger beslutat. År 1901 beviljade

nämligen Riksdagen på Eders Kungl. Maj:ts framställning medel till 15

lektors- och 65 adjunktstjänster eller tillsammans 80 nya ordinarie ämneslärartjänster

a en särskild för de allmänna läroverken gemensam stat med

rätt för Eders Kungl. Maj:t att bestämma om tjänsternas fördelning på de

särskilda läroverken och tiden för deras tillsättning. Och år 1904 godkändes

af Riksdagen i sammanhang med läroverksreformens genomförande en

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Statsutskottets Utlutande N:o 9.

normalstat, upptagande förutom ett antal ämneslärarinnebefattningar, 14

lektors- och 81 adjunktstjänster eller tillsammans 95 nya ordinarie ämneslärar-tjänster,

af hvilka sedan beviljats:

ar 1904 8 lektorstjänster 26 adjunktstjänster.

» 1905 4 » 23 »

____» 1906 2_» 27

eller tillhopa 14 lektors- och 76 adjunktstjänster.

Sedan alltså ined innevarande år, i fråga om ämneslärare, 1904 års

normalstat blifvit i det närmaste fylld, utgör:

Antal ämneslärare vid de allmänna läroverken vårterminen 1907.

Läroverk.

Rektorer.

Lektorer.

Adjunkter.

Extra lärare.

Extra lärarinnor.

Högre allra, lärov.

37

241

484

141

_

Realskolor

21

—

142

23

Sarnskolor

Läroverk under in-

19

—

43

4

27

dragning.

3

—

—

—

—

Summ

a 80

241

669

168

27

Den nya normalstaten har emellertid redan från början visat sig vara

alltför snäft tillmätt. Detta har sin grund däri, att nämnda stat hvilade

på läroverkskommitténs år 1902 uppgjorda beräkning af lärjungeantalet

vid läroverken, som med användning af ett 10-årigt medeltal för åren

1891—1900 upptogs till 15,194. Den siffran var emellertid redan, då

kommitténs betänkande afgafs, öfverskriden med mer än 2,000 lärjungar

(sid.. 540) och har sedan dess oafbrutet vuxit, så att lärjungeantalet vårterminen

1909 utgjorde 20,290 eller fulla 33 proc. mer än det till grund

för kommitténs beräkning lagda antalet. Denna tillväxt har, trots terminsavgifternas

höjning från och med ar 1905, under de närmaste fem åren

visat sig ^tämligen konstant och, ehuru olika stark å olika orter, dock allmän

(se bil. 2), hvadan väl en något olika fördelning på olika bildningslinjer

men näppeligen en tillbakagång i totalantalet lärer vara att förvänta.

En följd al den ständiga tillväxten af lärjungeantalet och därmed äfven

af antalet parallell a fdelnin gar vid läroverken har naturligen blifvit, att det

efter betydligt mindre förhallanden beräknade antalet nya ordinarie ämneslärartjänster,

^ såsom redan påpekats, på många håll visat sig otillräckligt.

Man har da för att ej tvingas afvisa stora skaror af lärjungar, som sökt

sig in vid läroverken, måst tillgripa den vanliga utvägen att anställa extra

lärare, och deras antal har i stället för att, såsom läroverkskommittén

s. 167 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

167

beräknade (sid. 537), efter de nya platsernas upprättande sjunka till ett

40-tal, vårterminen 1907 kommit att, tillfälliga timlärare oberäknade, utgöra

168 eller ett antal, som föga understiger antalet 182 extra lärare under

läsåret 1903—1904, innan den sista ökningen af ordinarie platser kom

till stånd.

De nuvarande 168 extra lärarna, som sköta åligganden, hvilka egentligen

borde bestridas af ordinarie lärare, utgöra alltså 17 proc. af det ofvan angifna

antalet ordinarie ämneslärare: rektorer, lektorer och adjunkter, tillsammans

990. I och för sig är detta en alltför stark proportion af tillfällig

kraft. Härtill kommer emellertid ett antal af lika många eller 168

vikarier, som erhållit förordnanden att upprätthålla ledig ordinarie ämneslärartjänst

för eu termin eller längre tid. Alla mera tillfälliga vikarier

på kortare tid frånräknade, utgör sålunda för närvarande hela antalet extra

ordinarie lärare, d. v. s. extra lärare och vikarier sammanräknade, 336

eller i förhållande till hela det ofvan angifna antalet ordinarie ämneslärare

mer än 33 proc.

Nu är visserligen obestridligt, att läroverken aldrig kunna undvara

vikarierande lärare, som uppehålla de ordinaries tjänster, då dessa af sjukdom,

offentligt uppdrag eller annan anledning äro lediga. Men just den

omständigheten, att de mera stadigvarande vikariaten äro så talrika och

inom en stor kår alltid måste så förblifva, utgör ytterligare en anledning

till att man bör söka i möjligaste mån inskränka antalet af öfriga extra

ordinarie lärare. Väl kunna ej heller extra lärare alldeles undvaras, till

exempel då nya parallellafdelningar upprättas och kännedom ännu ej vunnits

därom, huruvida de skola bli för framtiden beståndande eller icke.

Klassanordningen bör äga en viss elasticitet, som medger både utvidgning,

då sådan erfordras, och indragning, då ett tillfälligt behof af utvidgning

ej mera är för handen. Men extra lärarsystemet måste, om det ej skall

medföra bristande stabilitet i undervisningen och sålunda verka skadligt

icke blott för de obefordrade lärarna själfva, utan äfven för läroverken,

hållas inom måttliga gränser. Så kan emellertid icke sägas vara faller,

då för närvarande vid åtta läroverk antalet extra lärare uppgår till 6 eller

7 och vid ett par stiger ända till 9 eller 10 (se bil. 3). 1 dylika fall, liksom

i allmänhet då systemet med extra lärare i mer än nödigt omfång

hotar bli konstant, är en tillökning af ordinarie krafter i hög grad påkallad.

Härtill kominer att i vissa ämnen, särskildt matematik och naturvetenskap,

börjat yppa sig brist på kompetente extra ordinarie lärare. Af

under innevarande termin tjänstgörande extra ordinarier saknade 72 fullständig

kompetens, och af dessa ha 28 icke aflagt någon akademisk examen.

Rektorerna klaga ofta nog, att de, trots förnyad annonsering och personlig

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Statsutskottets Utlåtande N:o S.

Invändning, ej kunnat få annat än en nyblifven student att föreslå till

uppehållande af en ledig tjänst, och öfverstyrelsen har i åtskilliga fall, då

annan utväg icke stått öppen och intet, varit att anmärka på den föreslagnes

vandel, måst meddela både i afseende å insikter och pedagogisk

mognad svagt kvalificerade personer förordnande som extra ordinarie

lärare för en termin eller för hela läsåret.

Under sådana förhållanden har öfverstyrelsen funnit sig böra rikta

sina ansträngningar på att, såsom skedde åren 1901 och 1904, söka få

framlagd en genomtänkt plan till inrättande af erforderligt antal nya ordinarie

ämneslärartj ans ter. I sådant ändamål har öfverstyrelsen, såsom

redan blifvit framhållet, från vederbörande rektorsämbeten infordrat nödiga

uppgifter för frågans bedömande. Därvid har undersökningen från början

begränsats till att omfatta sådana läroverk, som ha mer än en extra

lärare, i det man utgått ifrån, att vid läroverk, där behofvet af ökade

lärår krafter börjat framträda, en extra lärarplats bort med hänsyn till

eventuella växlingar i lärjungeantalet bibehållas. Härigenom ha alla samskolor,

16 realskolor och 8 högre läroverk blifvit uteslutna från föreliggande

utredning, som alltså endast anger förhållandena vid 29 högre

allmänna läroverk och 5 större realskolor.

De upplysningar, som enligt läroverken tillställdt formulär (bil. 1),

infordrats, ha afsett dels antalet lärjungar för de senaste fem läsåren vid

läroverket, fördelade på klass 1—5 samt klass 6—7, dels hela antalet

und rvisningstimmar för samma tid bestridda af lektorer, adjunkter och

deras vikarier samt extra lärare å nämnda båda stadier, dels ock antalet

lärare af nämnda olika slag, som under de senare fem åren faktiskt

tjänstgjort å samma stadier. Slutligen ha ock enahanda uppgifter infordrats

för den under sista läsåret upprättade klass 6 af realskolan.

Vid bearbetningen af de infordrade uppgifterna har först upprättats

en tabell öfver lärjungeantalet vid ifrågavarande 34 läroanstalter under de

fem läsåren 1902 —1907 (bil. 2). Denna tabell visar på nästan alla håll

en jämn och flerstädes ganska betydande stegring af lärjungeantalet. Det

förtjänar bemärkas, att stegringen fortfarit äfven under de båda sista läsåren,

då höjningen af terminsafgifterna varit genomförd.

Vidare har på grundvalen af de från vederbörande rektorer inhämtade

uppgifterna åstadkommits en tabell (bil. 3), upptagande för ifrågavarande

högre läroverk dels ett femårigt medeltal af lärjungar, dels ett femårigt

medeltal af undervisningstimmar å lägre stadiet (klass 1—5) och å högre

stadiet (klass 6—7), dels ett genom delning af den senare uppgiften med

s. 169 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

169

ett medeltal af 20 veckotimmar*) beräknadt antal lärarkrafter på gymnasiet

och ett genom delning af den förra uppgiften med ett medeltal åt 26

veckotimmar beräknadt antal lärarkrafter i realskolan, dels ock det nuvarande

antalet lektorer, rektor inberäknad, och adjunkter det af vederbörande

kollegium begärda och det af öfverstyrelsen föreslagna antalet

nya ordinarie lärare, äfvensom antalet nuvarande och för den närmaste

tiden beräknade extra lärare vid dessa läroverk.

Ur det sålunda insamlade och ordnade materialet har öfverstyrelsen

vid beräkning af det behöfliga antalet nya lärarkrafter gått till väga på

följande sätt. Då öfverstyrelsen lika litet nu, som Eders Kungi. Maj:t och

Riksdagen vid den nya organisationens genomförande år 1904 af ekonomiska

skäl dristat förutsätta, att all undervisning å gymnasiet skulle ske genom

lektorer, har öfverstyrelsen först beräknat det minsta antal lektorer, som

för undervisningens rationella bedrifvande å det högre stadiet vid ett

medelstort läroverk måste anses erforderligt. Därvid har öfverstyrelsen

funnit det af läroverkskommittén för ett högre läroverk med både realoch

latingymnasium föreslagna antalet af 6 å 7 lektorer, rektor medräknad

(sid. 536) vara alltför knappt tilltaget, hvilket bland annat visat sig

däraf, att det redan vid de allra flesta här ifrågavarande läroverk måst

öfverskridas. Öfverstyrelsen har därför, utgående från den af läroverkskommittén

uppgjorda timplanen för real- och latingymnasiet, hvilken,

grekiskan oberäknad, för hvardera upptager 118 ämneslärartimmar i

veckan eller vid ett medelstort gymnasium med dubbla afdelningar i alla

fyra ringarna (d. v. s. antingen två real-, två latin- eller en real- och en

latinafdelning i hvarje ring) 236 ämneslärartimmar i veckan, funnit, efter

delning med 20 veckotimmar, ett antal af 12 lärarkrafter å gymnasialstadiet

i regel erforderliga. Af dessa åter borde så många vara lektorer,

att fullt utbildade hufvudlärare erhölles i alla ämnen, hvilket för de olika

ämnena och ämnesgrupperna skulle förutsätta

vid ett realpymnasium:

kristendom och filosofi ............................................ 1 lektor

modersmålet ............................................................... 1 »

tyska, engelska, franska............................................ 2 >

historia och geografi ................................................ 1 »

matematik ............................................................... 1 *

biologi, fysik och kemi.................................. 2 »

S:ma 8 lektorer,

*) Talet 20, som understiger det allmänna medeltalet veckotimmar för lärare på gymnasialstadiet

(21), är valdt med hänsyn till den mindre undcrvisningsskyldigket, som åligger

rektor och vid domkapitelsläroverken äfven vissa lektorer.

Bill. till Riksd. Prot. 1901. 4 Sami. 1 Afd. 9 Höft.

22

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Statsutskottets Utlåtande K:o 9.

vid ett latingymnasium:

kristendom och filosofi ............................................. 1 lektor

modersmålet ................................................................. 1 »

klassiska språk ........................................................... 1 »

tyska, engelska, franska ....................................''..... 2 »

historia och geografi .............................................. 1 »

matematik, biologi och fysik ............................. 2 »

S:ma 8 lektorer.

För ett läroverk med både latin- och realgymnasium, skulle enligt

motsvarande beräkning egentligen erfordras 9 lektorer. Men då, framför

allt vid ett dylikt läroverk, åtskilliga förskjutningar af de ofvan angifna

ämnesgrupperna kunna utan svårighet äga rum, har äfven för dessa läroverk

det normala antalet lektorer upptagits till 8.

I fråga om mindre läroverk, hvilka antingen äro fullständiga endast

på den ena hufvudlinjen eller också hafva ett så ringa lärjungeantal i

gymnasieringar, att samläsning mellan latin- och realgymnasiets lärjungar

till större eller mindre utsträckning kan förekomma, har öfverstyrelsen

ansett, att antalet lektorer fortfarande, såsom hittills, kan bestämmas till

7, 6 eller till 5. Öfverstyrelsen förmenar emellertid, att, i den mån läroverkets

gymnasium vinner större utveckling, antalet lektorer äfven vid dessa läroverk

framdeles bör ökas.

Vid åtskilliga större läroverk måste tvärtom normalantalet af 8 lektorer,

rektor inberäknad, öfverskridas, för att deras antal ej måtte blifva

allt för litet i förhållande till hela det å gymnasialstadiet såsom behöfligt

beräknade antalet lärarkrafter. Sålunda har beräknats:

för ett gymnasium med 12—14 lärarkrafter 8 lektorer,

för ett gymnasium med 15—17 lärarkrafter 9 lektorer,

för ett gymnasium med 18 eller flera lärarkrafter 10 lektorer,

hvarjämte för profårsläroverken och för statens profskola, med hänsyn till

den stora betydelse däraf, att särskildt vid dessa läroverk hvarje ämne

blir företrädt af speciellt utbildad facklärare, tillagts ännu en lektor.

Sedan med tillhjälp af denna norm det erforderliga antalet lektorer

för hvart och ett af de ifrågavarande, de högre läroverken, blifvit funnet

(bil. 3, kol. 8), har det öfverskjutande antalet gymnasielärarkrafter (kol. 9)

lagts till det beräknade antalet realskolelärarkrafter (kol. 10). Summan

(kol. 11), jämförd med nuvarande antalet adjunkter (kol. 12), visar läroverkets

behof af nya adjunktstjänster, för så vidt detta behof framgår af

de beräknade medeltalen. Emellertid har härvid hänsyn tagits äfven till

det nuvarande extralärarantalet såsom eu exponent för läroverkets tendens

s. 171 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

171

att höja sig öfver medeltalet eller icke. För hvarje läroverk utom vid Uppsala

högre allmänna läroverk, där särskilda förhållanden påkallat undantag

(jämför Lund), har nämligen en extra lärare beräknats bibehållen såsom

säkerhetsåtgärd för eventuella fluktuationer i lärjungeantalet. För vissa

läroverk ha till och med 2 å 3 extra lärare ansetts böra beräknas, enär

det i allmänhet icke synts rådligt att genom inrättande af nya tjänster

för närvarande öfverskrida det på nämnda sätt vunna medeltalet af lärarkrafter.

Så har dock skett i det fall, att läroverkets tillväxt på senaste

tiden varit så stor, att eljest mer än 3 extra lärare varit erforderliga

eller läroverket undergått någon särskild förändring. Det nu förefintliga

antalet lärarkrafter (ordinarie och extra ordinarie) har emellertid ingenstädes

öfverskridits.

1 ett par fall (högre latinläroverket å Norrmalm och högre allmänna

läroverket å Södermalm i Stockholm) skulle de af öfver styr el sen. följda

beräkningsgrunderna egentligen ha ledt till upptagande af flera nya tjänster

än som nu föreslås, men då vederbörande löroverkskollegium icke ifrågasatt

en motsvarande ökning, har öfverstyrelsen icke ansett sig böra öfverskrida

de af kollegium framställda önskemålen.

I fråga om antalet adjunkter vid de realskolor, som begärt ökning i

sitt ordinarie lärarantal, har i tillämpliga delar enahanda beräkningsgrund

blifvit följd som vid de högre läroverken (bil. 4).

I öfverensstämmelse med den sålunda verkställda utredningen, hvars

förnämsta resultat sammanfattats i de hosgående bilagorna 3 och 4, får

öfverstyrelsen i underdånighet hemställa, att åtgärder måtte vidtagas för

upprättande af 29 lektor stjänster, nämligen 1 vid hvartdera af följande

högre allmänna läroverk: Falun, högre realläroverket i Göteborg, högre

allmänna läroverken i Halmstad, Jönköping, Karlskrona, Karlstad, Kristianstad,

Norrköping, Stockholm: högre realläroverket å Östermalm samt i

Sundsvall och Örebro, 2 vid hvartdera af de högre allmänna läroverken

i Hälsingborg, Linköping, Lund, Malmö, Skara, Stockholm: högre allm.

läroverket å Södermalm, högre realläroverket å Norrmalm och Nya elementarskolan

samt högre allmänna läroverket i Uppsala, och 81 adjunktstjänster,

nämligen 1 vid hvartdera af följande högre allmänna läroverk: i

Falun, högre latinläroverket i Göteborg, högre allmänna läroverken i Kalmar,

Karlstad, Kristianstad, Luleå, Nyköping och Stockholm: högre realläroverket

å Norrmalm, äfvensom realskolan i Malmö, 2 vid högre allmänna

läroverket i Gäfle, Göteborgs högre realläroverk, högre allmänna

läroverken i Härnösand, Karlskrona, Lund, Stockholm: högre realläroverket

å Östermalm, högre allmänna läroverket i Uppsala och realskolan i

Borås, 3 vid högre allmänna läroverken i Halmstad, Hälsingborg, Jönkö
-

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

ping, Malmö, Skara, Nya elementarskolan i Stockholm, högre allmänna

läroverket i Västerås äfvensom östra realskolan i Göteborg, 4 vid högre

allmänna läroverken i Linköping, Stockholms högre allmänna läroverk å

Södermalm, Växjö och Örebro, 5 vid Västra realskolan i Göteborg och

Kungsholmens realskola i Stockholm samt 6 vid högre allmänna läroverket

i Norrköping, alltså tillsammans 110 nya ämneslärartjänster.

Jämföres detta öfverstyrelsens förslag med de af vederbörande kollegier

framställda, hvilka, ifall några afvikande meningar af rektorer eller

andra kollegiimedlemmar här lämnas oberörda, sluta på saminanlagdt resp.

46 lektors- och 97 adjunktstjänster eller tillsammans 143 ämneslärartjänster,

så befinnes skillnaden i de flesta fall bero därpå, att kollegium

till grund för beräkningen lagt det nuvarande lärjungeantalet, öfverstyrelsen

däremot medeltalet undervisningstimmar under de senaste fem åren,

hvartill kommer, att öfverstyrelsen ansett, att en eller annan extralärarplats

bort tills vidare bibehållas.

Då öfverstyrelsens underdåniga förslag till det föreliggande behofvets

fyllande är byggdt på en så pass betryggande grund som ett femårigt

medeltal af lärjungar och lärarkrafter, då samma förslag jämväl utgår

ifrån, att vid hvarje här ifrågavarande högre läroverk och realskola, med

ett ofvan nämndt undantag, minst 1, i några fall 2—4 extra lärare skulle

bibehållas och då i intet fall det sammanlagda antalet af nuvarande ordinarie

och extra lärare blifvit öfverskridet, anser öfverstyrelsen nästan otänkbart,

att någon af de nu föreslagna ordinarie tjänsterna skulle komma att

visa sig obehöflig. Öfverstyrelsen tillåter sig dessutom att med hänsyn till

oberäkneliga framtida fluktuationer i lärjungeantalet hänvisa till den ytterligare

garanti, som förefinnes i den skyldighet, som jämlikt nådiga kungörelsen

den 27 augusti 1904 angående ny löne- och pensionsreglering

för lärare och lärarinnor vid rikets allmänna läroverk åligger de vid hvarje

läroverk senast utnämnda lärarna, den yngste lektorn och de båda yngsta

adjunkterna, att underkasta. sig förflyttning till annat läroverk.

Emellertid skulle kunna invändas, att — äfven om den verkställda

utredningen visat, att samtliga de''föreslagna lärartjänsterna vore för framtiden

behöfliga — rätta tidpunkten ej nu vore inne att upprätta dem, enär

å ena sidan den nyligen genomförda höjningen af terminsafgifterna kan

komma att påverka frekvensen af lärjungar och å den andra brist på kompetenta

sökande visat sig i vissa ämnen. Öfverstyrelsen ville så mycket

mindre bestrida, att dylika farhågor kunna ha någon grund, som öfverstyrelsen

i tidigare afgifna budgetsförslag visat sig dela dem. Då öfverstyrelsen,

likväl nu, efter det tillräcklig utredning af hithörande förhållanden

föreligger, kommit till den uppfattningen, att dylika betänkligheter ej vi
-

s. 173 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

173

dåre böra få verka återhållande på den föreslagna åtgärden att upprätta

ett större antal nya ordinarie tjänster, så anhåller öfverstyrelsen att i korthet

få ange skälen för en sådan mening.

Hvad först beträffar de höjda terminsafgifterna, så ha de nu i två år

tillämpats öfver hela landet, utan att vid de läroverk, som här äro i fråga,

någon däraf härflytande minskning i lärjungeantalet kunnat påvisas. Tvärtom

har med den humana tolkning terminsafgiftsnäinnderna allmänt gifvit åt

bestämmelserna angående befrielse från afgift för medellösa och nedsättning

däraf för mindre bemedlade lärjungar, såsom af bil. 2 framgår, tillväxten

af lärjungar, ej minst under sista läsåret, fortgått. Någon anledning

till att förmoda, att terminsafgifternas höjning, som dess bättre tills

dato intet synes ha ändrat af våra läroverks allmänna karaktär, framdeles

skulle komma att verka annorlunda än som redan visat sig, finnes näppeligen.

Snarare skulle skäl kunna sägas föreligga för den farhågan, att den

innevarande termin för första gången aflagda realskoleexamen kunde komma

att medföra en minskning af lärjungeantalet och därmed äfven af det hell

öfliga lärarantalet på gymnasiet, en omständighet, hvarom hittills ingen

som helst erfarenhet föreligger.

Öfverstyrelsen har emellertid i fråga om ökningen af antalet ordinarie

lektorer iakttagit så stor varsamhet i beräkningen, att, äfven om en dylik

minskning komma atr, inträda, ingen af de föreslagna nya lektorstjänsterna

lärer blifva öfverflödig, hvarförutom, ifall detta blefve händelsen vid något

enstaka läroverk, alltid möjligheten att förflytta den yngste lektorn föreliggger.

Hvad åter angår den för närvarande, innan verkningarna af den förbättrade

löneregleringen för lärare hunnit göra sig gällande, i vissa ämnen

framträdande bristen på kompetenta sökande, så skulle förhandenvarandet

af berättigade farhågor för fortvaron af en sådan brist förvisso

utgöra ett hinder för öfverstyrelsen att framlägga förslag till inrättande

af ett större antal nya ordinarie tjänster, för så vidt dessa vore afsedda

att på en gång tillsättas. Nu har emellertid öfverstyrelsen för afsikt att

hos Eders Kungl. Maj:t hemställa, att de först efter hand skola tillsättas enligt

de bestämmelser i afseende å tjänsternas ledigförklaring och fördelning å

de olika läroverken, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt utfärda. Härigenom

kan tillsättningen af ordinarie lärartjänster i sådana ämnen, där f. n.

notorisk brist på kompetente sökande råder, framskjutas till en tidpunkt,

då tillgång till dylika sökande hunnit inträda. Därmed torde den allvarligaste

betänkligheten mot det nu framlagda förslaget få anses undanröjd.

Förslaget kan för öfrigt sägas innebära ett jämnt och säkert fortskridande

på den af Riksdagen år 11)01 inslagna och genom dess uttalande i ofvan

anförda skrifvelse år 1904 ytterligare anvisade vägen.

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Sta''sutskottets Utlåtande N:o 9.

Utskottets

yttrande.

I fråga om kostnaderna för förslaget får öfverstyrelsen i underdånighet

anföra, att, då det lärer kunna beräknas, att inemot ett 40-tal af nyutnämnde

på grund af före den 1 januari 1905 intjänt lönetur skola äga

rätt att genast komma i åtnjutande af ålderstillägg, ett belopp af 20,000

kronor för sådant ändamål torde befinnas erforderligt. Då vidare aflöningen

för lektorer i första lönegraden utgör 4,000 kronor och för adjunkter

i samma lönegrad 3,000 kronor, kan kostnaden för de ifrågasatta 110

ämneslärartjänsterna beräknas sålunda:

på ordinarie stat:

till 29 lektorstjänster å 4,000 kronor ......... 116,000: —

till 81 adjunktstjänster å 5,000 kronor ...... 243,000: —

till ålderstillägg ............................................ 20,000: —

Summa 379,000: —

Det bör emellertid bemärkas, att den sålunda beräknade summan icke

utgör statsverkets verkliga utgift för ändamålet. För att erhålla denna

bör man frånräkna summan af de arfvoden, som skulle tillkomma 110

extra lärare, eller, ifall arfvodet för hvar och en af dessa beräknas till

2,000 kronor, en summa af 220,000 kronor, hvarför den verkliga utgiften

för inrättande af de af öfverstyrelsen nu föreslagna ordinarie tjänsterna

inskränker sig till 159,000 kronor. I detta sammanhang må äfven nämnas,,

att statsverkets inkomst af till detsamma influtna terminsafgifter under år

1905 utgjort 583,584 kronor eller i rundt tal 163,000 kronor mera, än

som vid löneregleringens genomförande för nämnda år beräknats.

På grund af hvad sålunda anförts får öfverstyrelsen i underdånighet

hemställa, att Eders Kungl. Maj:t ville för täckande af de allmänna läroverkens

nuvarande behof af ökadt antal ordinarie ämneslärarkrafter till Riksdagen

göra nådig framställning om beviljande af nödigt anslag å ordinarie stat

för upprättande efter ofvan angifna grunder af 29 lektors- och 81 adjunktstjänster

att tillsättas enligt de närmare föreskrifter angående tiden för

tjänsternas ledigförklarande och deras fördelning mellan de ifrågavarande

läroverken Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt fastställa. Stockholm den

28 februari 1907.»

De vid skrifvelsen bifogade bilagor har utskottet af utrymmesskäl ej

ansett lämpligt att här intaga.

Den af Kungl. Magt föreslagna förhöjningen i reservationsanslaget till

de allmänna läroverken afser, såsom af statsrådsprotokollet framgår dels

att fylla det enligt 1904 års normalstat för läroverken beräknade behofvet

af 81 adjunktsbefattningar samt tillsättande af, förutom 14 ämneslärarinne
-

s. 175 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

175

befattningar, till hvilka Riksdagen redan beviljat medel, ytterligare 12

sådana tjänster, hvilka i berörda normalstat upptagits till ett antal af 57,

dels att genomföra den nya löne- och pensionsregleringen i afseende å

vissa å gammal stat uppförda lärare, dels ock beredande af lönefyllnad

vid en adjunktstjänst vid realskolan i Kristinehamn med 300 kronor; och

har utskottet icke haft något att erinra mot dessa framställningar.

Beträffande herr Starbäcks motion har utskottet såväl af hvad motionären

anfört till stöd för densamma som ock af öfverstyrelsens för rikets

allmänna läroverk här ofvan intagna utlåtande i ämnet funnit sig öfvertygadt

om behofvet af en betydande ökning af de ordinarie lärarplatserna

vid de allmänna läroverken i såväl läroverkens eget intresse som ock för

att, i enlighet med 1904 års Riksdags därom gjorda uttalande, på ett effektivt

sätt förbättra de extra ordinarie lärarnes ställning, och vill utskottet

icke bestrida, att det af motionären i sådant hänseende föreslagna antalet

af 75 nya adjunktsplatser kan vara behöfligt. Med hänsyn emellertid till

det läge. hvari förevarande fråga kommit genom öfverstyrelsens ofvanberörda

framställning och då svårigheter dessutom torde möta att, pa sätt

motionären föreslagit, redan från och med ingången af nästa år få ett sa

stort antal adjunktstjänster som 75 tillsatta, har utskottet icke ansett sig

böra tillstyrka omedelbart bifall till motionen, utan i stället ansett lämpligt,

att Riksdagen i skrifvelse till Kungl. Maj:t gör framställning om utredning

och förslag till 1908 års Riksdag angående hela det behof af ordinarie

lärarplatser utöfver de i 1904 års normalstat upptagna, som ma

anses förefinnas; och torde det förslag, som sålunda kan komma att af

Kungl. Maj:t framläggas, jämväl böra afse rätt för Kungl. Maj:t att redan

under år 1908 tillsätta någon del af det antal tjänster, om hvilkas inrättande

framställning kan komma att göras.

På grund af hvad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning och i anledning af herr Starbäcks

i ämnet väckta motion, må

a) höja reservationsanslaget till de allmänna läroverken

dels med 40,050 kronor för beredande af medel

ej mindre för tillsättande af vissa utaf de lärår- och

lärarinnebefattningar, hvilka äro erforderliga för fyllande

af den 1904 års Riksdag förelagda normalstaten för de

allmänna läroverken, nämligen en adjunkts- och 12 ämneslärarinnebefattningar,

att på särskilda af statens samskolor

fördelas på sätt i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden

den 12 januari 1907 angifvits, än äfven för

genomförande af den för lärarpersonalen vid de allmänna

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

läroverken fastställda nya löne- och pensionsregleringen

med afseende å i samma statsrådsprotokoll omförmälda, hittills

å gammal stat uppförda 5 rektors-, 16 adjunkts-, 5 teckningslärar-,

5 gymnastiklärar- och 5 musiklärarbefattningar,

dels ock med 300 kronor till fyllande af en adjunktslön

vid realskolan i Kristinehamn i stället för det hittills

från staden utgående lönebidrag å samma belopp,

eller tillhopa med 40,350 kronor, samt

b) besluta att i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla,

att Kungl. Maj:t måtte med framläggande för 1908 års

Riksdag af fullständig plan för fyllande af behofvet af

ordinarie lärartjänster vid de allmänna läroverken utöfver

de i 1904 års normalstat upptagna, hos Riksdagen göra

den framställning om tillsättande af nya tjänster, hvartill

omständigheterna må anses föranleda.

realskolans”? 8:o) I två lika tydande motioner, väckta, den ena inom Första KamBorås

förän- maren (n:o 24) af herrar A. Sandwall och A. Hederdund samt den andra

dUmfatiärgoreinom ^n<^ra Kammaren (n:o 78) af herr A. F. Vennersten m. fl., har före”rerk.

81 slagits, att Riksdagen ville besluta att i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla,

det Kungl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärder för realskolans i Borås förändring

till högre allmänt läroverk med realgymnasium och till nästa års Riksdag

inkomma med de framställningar, som däraf betingas.

Till stöd för denna framställning är i motionerna anfördt följande:

»Då den stora frågan om reformering af våra allmänna läroverk och

ombildningen af desamma senast — vid 1904 års riksdag — stod på dagordningen,

kommo en del orters lokala behof och önskemål i fråga om

dessa undervisningsanstalter i kollision med de allmänna riksintressena

härutinnan. Bland de orter, som genom nämnda Riksdags beslut icke

fingo sina önskemål om inrättande å respektive ort af högre allmänt läroverk

uppfyllda, intog, såsom ock allmänt från olika håll erkändes, Borås

främsta rummet.

Enligt beslut den 9 maj 1901 ingåfvo stadsfullmäktige i Borås till

Konungen en underdånig ansökan om att därvarande lägre allmänna läroverk

måtte ombildas till högre allmänt läroverk, till stöd för hvilken framställning

stadsfullmäktige åberopade förutom åtskilliga ekonomiska och

intellektuella fördelar för staden Borås hufvudsakligen följande omständigheter:

stadens enastående snabba tillväxt och därmed förenade ökade

betydelse för omkringliggande landsdelar och hela landet; det stora antalet

af lärjungar vid läroverket och den hastiga stegringen i detta antal

under de senare åren; stadens egenskap af gammal centralpunkt i ett vid
-

s. 177 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

177

sträck!, år från år tilltagande område med en talrik befolkning och stora

fabriks- och industrisamhällen, förbundna med staden genom järnvägar,

som där hafva sina ändpunkter; frånvaron af högre allmänna läroverk

annat än på långa afstånd från de trakter, som i Borås hafva sin hufvudort;

den omständigheten, att icke någon svensk stad af Borås’ betydelse

saknar högre läroverk och att omkring 20 städer mindre än Borås äga

sådant; sannolikheten af att staden blir garnisonsort och därigenom ytterligare

tillväxer och särskildt tillföres befolkningselement, som för sina

barn hafva behof af ökad undervisning; samt slutligen den stora kostnad,

uppgående till 216,000 kronor, som staden vidkänts för uppförande af en

ny läroverksbyggnad, afsedd och tillräcklig för att inrymma ett högre

allmänt läroverk.

Denna stadsfullmäktiges framställning remitterade Kungl. Maj:t till

dåvarande läroverkskommittén, som dock i sitt betänkande af principiella

skäl ej fann sig kunna förorda densamma, utan föreslog, att allmänna

läroverket i Borås, i likhet med -flertalet andra femklassiga läroverk, skulle

ombildas till en sexklassig realskola. Samma ståndpunkt intog ock dåvarande

statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet, och Kungl.

Majrts proposition till 1904 års Riksdag angående ändrad anordning af

rikets allmänna läroverk m. m. öfverensstämde härutinnan med läroverkskommitténs

förslag.

Med anledning häraf väckte ledamoten af Första Kammaren A. Sandvall

m. fl. och dåvarande representanten för Borås’ stad i Andra Kammaren,

rektorn vid tekniska elementarskolan i Borås, P. A. Bengtsson m. fl.

lika lydande motioner om Borås’ allmänna läroverks förändring till högre

allmänt läroverk med realgymnasium. Det särskilda utskott, som vid 1904

års riksdag tillsattes för läroverksfrågan, afstyrkte emellertid motionerna

och tillstyrkte Kungl. Maj:ts proposition härutinnan, och blef motionen af

båda kamrarna alslagen. Det erkändes dock från olika håll, att Borås

vore, på grund af sin betydande folkmängd, väl förtjent af att erhålla

ett högre läroverk, och att dess läroverk med hänsyn till lärjungeantalet

vore så pass utveckladt, att dess ombildning till högre läroverk mycket

väl kunde försvaras.

Uti sitt betänkande framhöll läroverkskommittén den grundsatsen,

att läroverk, som visa sig vara af behofvet påkallade, böra helt och hållet

bekostas af staten, och att lärjungeantalet, såsom bästa mätaren af hvarje

särskildt läroverks betydelse, bör läggas till måttstock för läroverkets behöflighet.

Lärjungeantalet vid läroverket i Borås har alltjämt stigit och är

innevarande vårtermin 223. Läroverket är alltjämt rikets största real
Dih.

till lliksd. Prot. 1901. 4 Sami. 1 Afd. 9 Uäfl. 23

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

skola, om man frånser de i Stockholm och Göteborg. Öfriga realskolor

hafva mellan 103 och 154 lärjungar, hvilka siffror torde belysa storleken

af Borås’ realskola jämförd med de öfriga. Sålunda var lärjungeantalet

höstterminen 1906 i Borås’ realskola 222, under det att realskolorna i

Eskilstuna, Landskrona och Sköfde, som i detta afseende komma Borås

närmast, endast hade respektive 154, 149 och 149 lärjungar. Till lärjungeantalet

i realskolan i sistnämnda stad kommer dessutom ett antal af

10, tillhörande en på kommunens bekostnad därstädes anordnad första

gymnasiering.

Ännu mera anmärkningsvärdt ter sig förhållandet vid en jämförelse

med de högre läroverken. Boråsläroverket hade nämligen sistlidna hösttermin

uti klasserna 1 — 6 (»realskolan») större elevantal än 13 (säger

tretton) af de högre läroverken, nämligen uti Kristianstad, Härnösand,

Skara, Karlskrona, Luleå, Ystad, Nyköping, Umeå, Hudiksvall, Vänersborg,

Västervik, Visby oah Strängnäs, hvilka läroverk uti nämnda klasser hade

respektive 221, 212, 211, 196, 186, 183, 163, 149, 144, 139, 137, 111 och

90 lärjungar, allt höstterminen 1906. Det må äfven framhållas, att Borås''

läroverk uti klasserna 1—6 har större elevantal än som förekommer uti

både realskolan och gymnasiet, d. v. s. i hela läroverket, vid de högre

läroverken uti Västervik, Hudiksvall, Visby och Strängnäs, hvilka för

höstterminen 1906 i sin helhet hade respektive 199, 189, 169 och 118

lärjungar. De högre allmänna läroverken i Vänersborg, Nyköping, Ystad

och Umeå hade i sin helhet samma termin respektive 234, 238, 247 och

248 lärjungar, alltså siffror, som obetydligt öfverstiga Borås’ läroverks

lärjungeantal för endast klasserna 1—6.

Det torde äfven böra anmärkas, att Borås ej har det lockmedel för

rekrytering af lärjungar från landsbygden, som de högre läroverken äga

genom att bereda lärjungarna möjlighet att fortsätta ända till studentexamen

vid samma läroverk, eu omständighet, som förorsakar, att lärjungar,

tillhörande Borås’ läroverksområde, äfven i klasserna 1—6, förekomma

i de högre läroverken i Skara, Vänersborg och Göteborg. Erhölle

Borås ett högre läroverk, skulle alltså på läroverkets alla stadier en ökning

af lärjungeantalet komma att äga rum.

De ofvan meddelade jämförelserna mellan lärjungeantalet sistlidna

hösttermin vid läroverket i Borås och det i en del andra orters allmänna

läroverk torde otvetydigt ådagalägga, att tiden måste anses vara inne för

eu utvidgning af läroverket i Borås. Den ofvannämnda läroverkskommittén

anförde bland andra skäl för sitt afstyrkande af Borås’ läroverks

ombildning till högre läroverk äfven den omständigheten, att den ansåge,

att Borås’ tekniska elementarskola för en stor del af läroverkets lärjungar

s. 179 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

179

borde kunna fylla behofvet af fortsatt utbildning. Erfarenheten visar

emellertid, att flertalet, af de lärjungar, som efter godkänd afgångspröfning

under de senaste åren utgått ur läroverkets femte (och sedan dylik inrättats

sjätte) klass, fortsatt vid högre allmänna läroverk, medan en mindre

del öfvergått till tekniska skolan. Det, må vara sant, att den väsentliga

innebörden med den senaste läroverksreformen var det lägre läroverksstadiets

omdaning i syfte att bättre än hittills tillgodose läroverkets uppgift

att bibringa allmän medborgerlig bildning och införandet af en afgångsexamen,

medförande viss kompetens å detta stadium, den s. k. realskoleexamen.

Men äfven om införandet af en dylik examen gifvetvis kommer

att medföra minskning af lärjungar på läroverkens högre stadier, en uppgift,

som den ock är satt att fylla, följer däraf ingalunda med nödvändighet,

att man på denna grund längre bör uppskjuta utvidgningen af ett

lägre läroverk å eu ort, där erfarenheten otvetydigt gifver vid handen,

att ett högre läroverk är af behofvet synnerligen påkalladt.

Borås stads folkmängd har under de senaste 25 åren ungefärligen

fyrdubblats och uppgick den förste januari innevarande år till 19,530,

och intog Borås i afseende på invånarantal vid 1906 års slut det tolfte

rummet bland Sveriges städer. Icke mindre än 21 bland de 32 städer,

uti hvilka högre allmänna läroverk finnas, hafva lägre invånarantal än

Borås, hvartill kommer, att ingen af nämnda 21 städer kan förete en med

Borås jämförlig utveckling under de senaste årtiondena.

Borås utgör hufvudorten icke blott i industriellt, utan äfven i kulturellt

hänseende för södra delen af Älfsborgs län, omfattande Marks, Vedens,

Bollebygds, Kinds, Redvägs, As och Gäseneds härader. Denna del af

länet, för hvilken Borås utgör centralpunkten, mera nu om möjligt än

förr, dels på grund af den allmänna industriella utvecklingen, dels på

grund af de fyra järnvägar, som uti Borås från olika håll sammanlöpa,

är äfven Borås läroverks naturliga lärjungeområde och har jämte städerna

Borås och Ulricehamn ett invånarantal, som uppgår till omkring 140,000,

eller just det invånarantal, som i medeltal belöper sig på hvarje högre

läroverk inom riket.

Såsom stadsfullmäktige i sin ofvannämnda hemställan till Kungl. Maj:t

anförde, har på stadens bekostnad ett nytt tidsenligt läroverkshus nyligen

uppförts, afsedt att inrymma äfven ett högre läroverk. Alla de skäl, som

stadsfullmäktige i sin nämnda framställning 1901 anförde, ha under de år,

som gått sedan dess, alltjämt vunnit i styrka, och har under gårdagen

Kungl. Maj:t fattat beslut om Älfsborgs regementes förläggning till Borås,

genom hvilket förhållande gifvetvis staden kommer att ytterligare tillväxa

i folkmängd och betydelse och läroverkets lärjungeantal ökas.

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Utskottets

yttrande.

Ang.

höjning af

anslaget till

arfroden till

rektorernas

skrifbiträden.

[18.]

Dåvarande statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet anvisade

vid 1904 års riksdag Borås ett sätt att erhålla ett högre läroverk: att

kommunen på egen bekostnad själf toge initiativet därtill. På det sättet

förskaffade sig Ystad ett högre läroverk, och måhända manar exemplet

till efterföljd. Men såsom det särskilda utskott, till hvilket läroverksfrågan

vid 1904 ars riksdag hänvisades, med rätta framhåller i sitt utlåtande,

kan detta, om dylika grunder skola tillmätas en alltför stor betydelse,

leda in på en betänklig väg, såväl för samhällena själfva, som lätt kunde

frestas till uppoflringar öfver förmågan i hopp att erhålla ett högre läroverk,

som för statsverket, hvilket förr eller senare finge öfvertaga de sålunda

till en början på kommunernas bekostnad utvidgade läroverken.

Brsprungligen framställdes önskemålet beträffande det högre läroverk,

som vore i Borås af behofvet påkalladt, så, att det skulle vara försedt

med både latin- och realgymnasium, men inskränkte sig motionärerna vid

1904 års riksdag, i likhet med en senare framställning af stadsfullmäktige

äfvensom domkapitlet i Skara, till att föreslå läroverkets ombildning till

högre läroverk med realgymnasium, och inskränka äfven vi oss till samma

önskemål.»

Med hänsyn ej mindre till Borås stads jämförelsevis stora folkmängd,

vid sistlidet års slut uppgående till 19,530 personer, och stadens tendens

till stark tillväxt än äfven det betydande antalet lärjungar vid realskolan

därstädes, under innevarande vårtermin uppgående till 223, anser utskottet

frågan om realskolans förändring till högre allmänt läroverk böra tagas

under ompröfning; och får utskottet fördenskull hemställa,

att Riksdagen i anledning af förevarande motioner

må besluta att i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, att

Kungl. Maj:t måtte taga under öfvervägande, huruvida

realskolan i Borås må böra förändras till högre allmänt

läroverk, samt därefter till Riksdagen inkomma med det

förslag i ämnet, som af omständigheterna må anses påkalladt.

9:o) I punkt 18 under åttonde hufvud titeln har Kungl. Magt föreslagit

Riksdagen att öka anslaget till arfvoden till skrifbiträden åt rektorerna

vid de högre läroverken samt vid vissa lägre läroverk från dess

nuvarande belopp, 15,000 kronor, till 20,000 kronor, eller med 5,000

kronor.

De^ till stöd för framställningen anförda skäl återfinnas å sid. 110—112

i statsrådsprotokollet.

s. 181 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

181

Då utskottet funnit behofvet af den äskade anslagshöjningen, genom

hvad till stöd för framställningen anförts, ådagalagdt, får utskottet hemställa
att

Riksdagen må öka anslaget till arfvoden till

skrifbiträden åt rektorerna vid de högre läroverken samt

vid vissa lägre läroverk från dess nuvarande belopp,

15,000 kronor, till 20,000 kronor, eller med 5,000 konor.

’ Ang.

höjning af

10:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att öka anslaget ansla?et “J*

till resestipendier åt lärare i främmande lefvande språk från dess nuva-"““ära*” i"

rande belopp, 10,000 kronor, till 15,000 kronor, eller med 5,000 kronor. f^a““adade

Utredningen i detta ärende innefattas å sid. 112 och 113 i statsråds- eSpräke

protokollet. [19.]

Enligt hvad utskottet inhämtat, ha af 35 ansökningar om resestipendier

under år 1905 endast 14 kunnat beviljas, och utgjorde motsvarande

siffror för år 1906 44 och 15. Då det sålunda otvifvelaktigt föreligger

behof af anslagets höjning och med anledning af hvad departementschefen

till stöd för framställningen anfört, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må öka anslaget till resestipendier

åt lärare i främmande lefvande språk från dess nuvarande

belopp, 10,000 kronor, till 15,000 kronor, eller

med 5,000 kronor.

ll:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, till höjande af det för till- hö^”fg af

fällig adjunktion, hyra för lokal och expenser för öfverstyrelsen för rikets anslaget för

allmänna läroverk anslagna belopp af 7,000 kronor till 10,000 kronor, på.(a}d~a

ordinarie stat bevilja ett anslag af 3,000 kronor. för lokal och

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 113—1.18 i statsrådsprotokollet.^^”,^

I två lika lydande motioner, väckta, den ena inom Första Kammarenför rikets »n(n:o

30) af herr T. Såte och den andra inom Andra Kammaren (n:o 94) manvnearklaro''

af herr P. O. Lundell, har föreslagits, att Riksdagen måtte dels — under r^n i

uttalande af önskvärdheten af att uppsikten öfver enskilda läroverk och

högre flickskolor samt statens normalskola och högre lärarinneseminariet

återföres under den redan återinrättade läroverks byrån i ecklesiastikdepartementet

— med afslag å Kungl. Maj:ts framställning i statsverkspropositionen

under 8:de hufvudtiteln i 20:e punkten om höjning med

3,000 kr. af anslaget »för tillfällig adjunktion, hyra för lokal och expenser*

för öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk — låta det ordinarie

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Utskottets

yttrande.

anslaget till nämnda öfverstyrelse i staten kvarstå vid sitt nuvarande belopp,

32,000 kronor;

dels ock å extra stat för 1908 bevilja anslag till en andre amanuens

inom öfverstyrelsen å 1,500 kronor med rätt för Kung! Maj:t att, om så

tinnes lämpligt, i stället för två amanuenser å 1,500 kronor anställa en tjänsteman

med full tjänstgöring och 3,000 kronors aflöning.

I afseende å de af motionärerna till stöd för framställningen anförda

skäl tillåter sig utskottet hänvisa till motionen.

Såsom af statsrådsprotokollet framgår, är det föreslagna förhöjda

anslaget å 10,000 kronor afsedt att användas till utgifter för renskrifning

papper, skrifmaterial, tryckning och annonsering med 4,000 kronor, till utgifter

för ved, ljus, städning och eldning med 1,400 kronor, till arfvoden åt extra

ordinarie tjänstemän med 2,500 kronor, till arfvode åt såsom biträde tillkallade

sakkunnige med 1,200 kronor, samt till vaktmästarearfvode med 900

kronor. Den begärda ökningen i anslaget belöper på de tre förstnämnda

posterna; och har utskottet af den i ärendet förebragta utredningen angående

öfverstyrelsens utgifter under de två senaste åren för de ändamål,

som äro afsedda att med dessa belopp tillgodoses, icke kunnat finna annat,

än att den äskade anslagshöjningen är af behofvet påkallad. Att, såsom

af motionärerna ifrågasatts, söka åstadkomma eu minskning i öfverstyrelsens

utgifter för nu ifrågavarande ändamål genom en inskränkning i

dess verksamhetsområde, torde icke vara att tillråda. Utskottet håller

emellertid, i likhet med motionärerna, före, att de högre flickskolorna och

öfriga enskilda läroverk böra beredas tillfälle att, såsom förut ägt rum,

arbeta under andra och friare former än de allmänna läroverken, och utskottet

anser sig kunna förvänta, att en sådan möjlighet allt fortfarande

kommer att stå dessa läroanstalter öppen. Utskottet har jämväl funnit det

olämpligt att inom så kort tid efter öfverstyrelsens inrättande och innan

någon säkrare erfarenhet vunnits angående resultaten af dess verksamhet

vidtaga ändring i den för ämbetsverket gällande arbetsplan. Utskottet anser

sig därför böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag. Vid sådant förhållande

lärer motionärernas framställning om beviljande af anslag på extra stat

för anställande af en amanuens hos öfverstyrelsen ej heller böra bifallas.

På grund af hvad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning och med afslag å herrar Säves

och Lundells i ämnet väckta motioner, må till höjande

af det för tillfällig adjunktion, hyra för lokal och ex
-

s. 183 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

183

penser för öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk

anslagna belopp af 7,000 kronor till 10,000 kronor, på

ordinarie stat bevilja ett anslag af 3,000 kronor.

Vid bifall härtill kommer anslaget till öfverstyrelsen för rikets allmänna

läroverk att ökas från dess nuvarande belopp, 32,000 kronor, till

35,000 kronor.

Under förutsättning af bifall till hvad i punkterna 7 samt 9—11

föreslagits, kommer reservationsanslaget till de allmänna läroverken, nu

5,280,349 kronor, att ökas med 53,350 kronor, eller till 5,333,699 kronor.

Ang.

12:o) Kung! Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen medgifva, det lönetnrsrätt

lektor vid teknisk elementarskola må, vid öfvergång till de allmänna läro- v°a de tek
verken,

för tillgodonjutande af aflöning i högre lönegrad räkna sig till godoaiska elemen

föregående tjänstgöring såsom ordinarie lektor vid teknisk elementarskola tar® 0 0"iaunder

den tid, han varit behörig att utnämnas till lektor vid allmänt L i,-‘

läroverk.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 118—122 i statsrådsprotokollet.

Då billigheten synes kräfva, att ifrågavarande lärare ej må vara sämre

lottade i afseende å lönetursberäkning än lektorerna vid sjökrigsskolan

samt lärare vid högre lärarinneseminariet och folkskoleseminarierna, får

utskottet hemställa,

att Riksdagen må medgifva, att lektor vid teknisk

elementarskola må, vid öfvergång till de allmänna läro
verken,

för tillgodonjutande af aflöning i högre lönegrad

räkna sig till godo föregående tjänstgöring såsom ordinarie

lektor vid teknisk elementarskola under den tid,

han varit behörig att utnämnas till lektor vid allmänt

läroverk.

13:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen medgifva, dels att rektor ]iÉ

vid skeppsgosseskolan i Karlskrona hädanefter må, vid öfvergång till de för*rektor

allmänna läroverken, för tillgodonjutande af aflöning i högre lönegrad räkna vid ®k«ppäsig

till godo föregående tjänstgöring i egenskap af ordinarie rektor enligt ^KarUkron».

enahanda grunder, som angående ämneslärare vid de allmänna läroverken ^2 ]

äro stadgade, dels ock att förmånen af sådan lönetursberäkning, som nyss

omförmälts, må tillgodokomma förutvarande rektorn vid skeppsgosseskolan i

Karlskrona, adjunkten vid högre latinläroverket i Göteborg Gustaf Adolf

K:son Gärdstam.

s. 184 Kontrollera mot PDF

184

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Pa de af departementschefen till statsrådsprotokollet (sid. 122 —134)

anförda skäl får utskottet hemställa,

att Riksdagen må medgifva,

a) att rektor vid skeppsgosseskolan i Karlskrona hädanefter

må, vid öfvergång till de allmänna läroverken, för

tillgodonjutande af aflöning i högre lönegrad räkna sig

till godo föregående tjänstgöring i egenskap af ordinarie

rektor enligt enahanda grunder, som angående ämneslärare

vid de allmänna läroverken äro stadgade; samt

b) att förmånen af sådan lönetursberäkning, som

nyss omförmälts, må tillgodokomma förutvarande rektorn

vid skeppsgosseskolan i Karlskrona, adjunkten vid högre

latinläroverket i Göteborg Gustaf Adolf K:son Gärdstam.

Understöd åt enskilda läroverk.

höjning af 14:o) Kung]. Magt har vidare föreslagit Riksdagen att, med ändring

anslaget till i vissa delar af hithörande, nu gällande föreskrifter, medgifva, att från

enstiida^iäro förslagsanslaget till understöd åt enskilda läroverk finge enligt de närmare

verk. bestämmelser i afseende å revision af läroverkens räkenskaper, läsårets längd,

[23.] antalet elever, som skola undervisas kostnadsfritt eller mot nedsatt afgift,

samt öfriga villkor, som Kungl. Maj:t kunde finna godt föreskrifva, utgå

understöd dels åt enskilda läroverk, hvilkas organisation, undervisningsformer

och metoder af Kungl. Maj:t pröfvades lämpliga, med högst 15,000

kronor för sådana, som förbereda till studentexamen, och högst 9,000

kronor åt sådana, som förbereda till realskolexamen, dels ock åt seminariekurser,

hvilka afse utbildande af lärarinnor för högre flickskolor, samskolor

och familjer, med högst 1,500 kronor för hvarje läsafdelning,

samt att höja omförmälda förslagsanslag, nu högst 60,000 kronor,

till högst 120,000 kronor, eller med 60,000 kronor.

Utredning i ärendet återfinnes å sid. 134—147 i statsrådsprotokollet.

utskottets Det nuvarande förslagsanslaget till understöd åt enskilda läroverk,

yttrande. högst (jQ;000 kronor, utgår, enligt 1902 års Riksdags beslut, med högst

9,000 kronor åt sådana läroverk, som förbereda till mogenhetspröfning,

högst 3,000 åt sådana, som motsvara femklassiga allmänna läroverk med

tillägg af en särskild afslutningskurs, samt med högst 1,500 kronor för

hvarje läsafdelning af sådana seminariekurser, som afse utbildande af lära
-

s. 185 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

185

rinnor för högre flickskolor, samskolor och familjer. Närmare bestämmelser

angående anslagets användning äro af Kungl. Maj:t utfärdade genom kungörelse

den 13 juni 1902. Understöd från detta anslag hafva beviljats

vederbörande läroverk för treårsperioder och utgår den nu löpande perioden

med innevarande år. Af Kungl. Maj:t har nu äskats en förhöjning i

anslaget med 60,000 kronor dels för höjande af de för närvarande utgående

maximimiunderstöden, för de högre läroverken till 15,000 kronor

och för de läroverk, som motsvara statens nuvarande realskolor, till 9,000

kronor samt för beredande af understöd för nyinrättade läsafdelningar af

redan befintliga seminariekurser, dels ock för beredande af understöd

enligt nu angifna grunder åt läroanstalter af ifrågavarande art, som för

närvarande ej åtnjuta sådant understöd eller som i den närmaste framtiden

kunna komma att upprättas. För sistnämnda ändamål har Kungl. Maj:t

beräknat ett belopp af 20,000 kronor.

I likhet med departementschefen anser utskottet talande skäl föreligga

att genom ökadt understöd till de enskilda läroverken af nu ifrågavarande

art bereda dem ekonomisk lättnad i deras för våld undervisningsväsende

betydelsefulla verksamhet såsom försöksskolor, där olika undervisningsformer

och metoder äfvensom skolorganisationer kunna pröfvas. Emellertid har

utskottet icke kunnat undgå att finna, att ej mindre de för närvarande utgående

anslagen till enskilda läroanstalter, såväl det nu ifrågavarande som

det anslag, från hvilket understöd lämnas till högre skolor för kvinnlig

ungdom och till samskolor, än äfven det anslag till tilläggsunderstöd

åt sistnämnda skolor, om hvars beviljande utskottet under punkt 86

här nedan gör framställning, sakna med önskvärd tydlighet angifven begränsning

i afseende å de särskilda slags läroverk, som skola från det ena

eller andra anslaget tillgodoses, hvilket åter haft till följd att, såsom det

vill synas utskottet, i vissa fall understöd tilldelats en skola från ett af

anslagen, under det att det andra anslaget med lika goda skäl skulle

kunna hafva användts. Denna oegentlighet lärer icke få anses sakna praktisk

betydelse vid det förhållande, att åtnjutande af understöd från anslaget

till högre skolor för kvinnlig ungdom är förenad! med vissa villkor,

som däremot ej äro förbundna med anslaget till enskilda läroverk. Eu

uppdelning af hvart och ett af anslagen på de olika läroverksformer, som

böra af dem tillgodoses, och utfärdande af allmänna bestämmelser angående

eventuella villkor för de sålunda uppdelade anslagens åtnjutande synes

utskottet därför skäligen kunna ifrågasättas. På sätt under punkt 86 här

nedan omförmäles har äfven i en inom Andra Kammaren väckt motion

föreslagits sådan uppdelning af anslaget till högre skolor för kvinnlig ungdom.

Då hvarken i afseende å ofvanberörda anslag till tilläggsunderstöd åt högre

Bill. till Rileed. l''rot. 1901. 4 Sami. I Afd. 9 Haft. 24

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

Statsutskottets Utlåtande X:o 9.

flickskolor och samskolor eller beträffande det här förevarande anslaget äro

föreslagna bestämda grunder för understödens beräknande, och utskottet, på de

af departementschefen anförda skäl, icke ansett sig böra för närvarande föreslå

sådana grunder, synes jämväl frågan härom böra ingå i den utredning, som

lärer blifva erforderlig för åstadkommande af en gemensam plan för samtliga

anslag till de enskilda läroanstalterna. För underlättande af genomförandet

af en sådan plan har utskottet emellertid ansett, att det belopp, som

i anledning af Kungl. Maj:ts förevarande framställning må varda beviljadt,

bör uppföras å extra stat, enär det synes önskligt, att de perioder, för

hvilka understöd från bär omhandlade båda anslag beviljas, sammanfalla med

hvarandra, men, såsom nämnts, den treårsperiod, för hvilken de enskilda

läroverken erhållit understöd, utgår med innevarande år, under det att den

för högre skolor för kvinnlig ungdom löpande anslagsperioden, likaledes på

tre år, tilländagår först med år 1908. Beträffande beloppet af den föreslagna

anslagshöjningen har detta synts utskottet väl högt tilltaget och

torde det utan olägenhet kunna nedsättas till 50,000 kronor, och detta

så mycket hellre som dels de understöd, hvilka för nästa år kunna komma

i fråga, i första rummet torde böra tillkomma skolor, som förbereda

till studentexamen, därvid emellertid lärer böra tillses, att skolan först då

erhäller det föreslagna maximiunderstödet, när dess gymnasium, särskildt

för sig, uppnått ett lärjungeantal, som kan anses berättiga till så stort

understöd, dels ock understöden böra utdelas med tillbörligt afseende

fåstadt å huruvida vederbörande läroanstalt har karaktär af verklig försöksskola.

Dessutom torde hela det för understöd till nyinrättade skolor beräknade

beloppet, 20,000 kronor, icke genast behöfva tagas i anspråk. Utskottet

vill vidare uttala, att de förhöjda understöden i första band synas

böra komma lärarpersonalen till godo, i de fall, där behof af löneförbättring

skäligen kan anses föreligga. Slutligen har utskottet velat framhålla,

att insändande till öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk, på sätt

departementschefen ifrågasatt, af vederbörande läroverks räkenskaper med

verifikationer för revision, synes vara en med alltför stor omgång förenad

åtgärd, och att den nödiga kontrollen öfver understödens användande torde

med fullt tillräcklig säkerhet kunna vinnas genom tillhandahållande allenast

af ett räkenskapssammandrag.

Utskottet, som sålunda icke anser sig böra föreslå någon förändring

af det nu utgående ordinarie anslaget till understöd åt enskilda läroverk,

får alltså hemställa,

att Riksdagen må,

a) till förhöjning af understöden åt enskilda läroverk

på extra stat för år 1908 anvisa ett anslag af

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

1S7

50,000 kronor med rått för Kung! Maj:t att vid understödens

utdelande vidtaga de ändringar i hithörande,

nu gällande föreskrifter, hvartill omständigheterna må

föranleda; samt

b) besluta att i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla,

att Kungl. Maj:t måtte låta utarbeta och för Riksdagen

framlägga förslag till gemensam plan för fördelningen

och användningen af de nu utgående anslagen till enskilda

läroanstalter.

Högre lärarinneseminariet.

15:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen medgifva, att lärarinnorna lönetursbeMaria

Matilda Aurora Widegren, Anna Lindhagen och Dagmar Lauritzen räkning för tre

må vid redan skedd eller blifvande befordran till ordinarie ämneslärarinnor lar“"°n“r‘

vid högre lärarinneseminariet för uppflyttning i högre lönegrad räkna sig

till godo den tid före deri 1 januari 1905, de efter aflagd examen vid

seminariet med nit och skicklighet därstädes tjänstgjort såsom på extra

stat anställda hufvudlärarinnor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 147—154 i statsrådsprotokollet.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må medgifva, att lärarinnorna Maria

Matilda Aurora Widegren, Anna Lindhagen och Dagmar

Lauritzen må vid redan skedd eller blifvande befordran

till ordinarie ämneslärarinnor vid högre lärarinneseminariet

för uppflyttning i högre lönegrad räkna sig till

godo den tid före den 1 januari 1905, de efter aflagd

examen vid seminariet med nit och skicklighet därstädes

tjänstgjort såsom på extra stat anställda hufvudlärarinnor.

Pedagogier och folkskolor.

16:o) Vidare har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att, med ute- uteslutande

slutande ur riksstaten af anslagsrubriken pedagogier och folkskolor, under af »nsiagsåttonde

hufvudtitelns rubrik: folkundervisningen uppföra dels ett anslag r“bnkenaf

4,500 kronor med titel: »Sällskapet för folkundervisningens befräm
ande»,

dels ock ett anslag af 83 kronor med titel: »Folkskolan i Väster
-

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

osa, ersättning, att utgå enligt hittills gällande grunder, förslagsvis» samt

från åttonde hufvudtiteln afföra öfriga under rubriken pedagogier och

folkskolor såsom anvisning i kontant eller såsom indelning och därmed

jämförlig anvisning på förslag: ersättningar, nu upptagna anslagsposter.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 154—159 i statsrådsprotokollet.

utskottets Ifrågavarande förslag är föranledt af hvad Riksdagen i skrifvelse till

y ran e'' Kungl. Maj:t den 23 maj 1906 uttalat därom, att det syntes kunna ifrågasättas,

huruvida giltig anledning förefunnes att för de jämförelsevis obetydliga

anslag, som vore afsedda att fortfarande kvarstå under rubriken

pedagogier och folkskolor, för framtiden i riksstaten bibehålla denna anslagsrubrik.

Utskottet, som icke haft något att emot framställningen

erinra, hemställer,

att Riksdagen må, med uteslutande ur riksstaten

af anslagsrubriken pedagogier och folkskolor, under

åttonde hufvudtitelns rubrik: folkundervisningen uppföra

dels ett anslag af 4,500 kronor med titel: »Sällskapet

för folkundervisningens befrämjande», dels ock ett anslag

af 83 kronor med titel: Folkskolan i Västerlösa, ersättning,

att utgå enligt hittills gällande grunder, förslagsvis»,

samt från åttonde hufvudtiteln afföra öfriga under

rubriken pedagogier och folkskolor såsom anvisning i

kontant eller såsom indelning och därmed jämförlig

anvisning på förslag: ersättningar, nu upptagna anslagsposter;
kommande

vid bifall härtill åttonde hufvudtitelns

anslagssumma att minskas med 1,127 kronor.

Folkundervisningen.

hedning af 17:o) Ivungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, för beredande af ökadt

anslaget till anslag till materiell, ved och ljus in. m. vid folkskoleseminariet i HärnöveTochljus

sand, höja anslaget till seminarier för folkskollärares bildande, nu 536,735

m. m. vid kronor, till 540,485 kronor, eller med 3,750 kronor.

foikskoie- De till stöd för framställningen angifna skäl finnas återgifna å sid.

«pminnripr i o *—j * t

Härnösand. 160 i statsrådsprotokollet.

[26.]

s. 189 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

189

Då behofvet af den äskade anslagshöjningen, genom hvad i ärendet

förekommit, torde få anses styrkt, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, för beredande af ökadt anslag

till materiell, ved och ljus m. m. vid folkskoleseminariet

i Härnösand, höja anslaget till seminarier för folkskollärares

bildande, nu 536,735 kronor, till 540,485 kronor,

eller med 3,750 kronor.

18:o) Kung! Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att, med uteslu- för^nndgr’ing

tande ur riksstaten af det under det gemensamma reservationsanslaget till af anslaget

folkundervisningen uppförda anslaget till arfvoden och resekostnadsersätt- ti^harrf™d_en

ning åt folkskoleinspektörer, nu 110,000 kronor, dels under nämnda re- kostnadsservationsanslag

uppföra ett anslag med titel: »Arfvoden åt folkskole- erfs„1tkt3n1|“fe.ät

inspektörer» å 45,000 kronor, dels ock såsom särskildt förslagsanslag under inspektörer,

åttonde hufvudtiteln uppföra ett anslag med titel: »Till resekostnadsersätt- [27.]

ning åt folkskoleinspektörer» å 93,000 kronor; hvarigenom skulle komma

att orsakas en anslagsökning af 28,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 161—164 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som anser den föreslagna uppdelningen af det nuvarande ™8rka°nd8t*

anslaget i två särskilda anslag, ett reservationsanslag för bestridande af y

folkskoleinspektörernas arfvoden och ett förslagsanslag för deras resekostnader,

af omständigheterna påkallad, har jämväl af den i ärendet förebragta

utredningen funnit det framgå, att ytterligare medel utöfver det

nuvarande anslaget äro erforderliga för nämnda båda ändamål; och har

utskottet, som icke velat yttra sig angående den af departementschefen

vidrörda frågan om hvilken klass i ett blifvande resereglemente folkskoleinspektörerna

böra tillhöra eller eljest beloppet af deras dagtraktamenten

under resor, ansett sig böra tillstyrka den föreslagna anslagsökningen.

Utskottet har emellertid icke velat underlåta att i detta sammanhang framhålla

önskvärdheten af att folkskoleinspektörernas resor må för framtiden

ordnas på ett för staten i minsta möjliga mån betungande sätt.

Under uttalande häraf får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med uteslutande ur riksstaten af det

under det gemensamma reservationsanslaget till folkundervisningen

uppförda anslaget till arfvoden och

resekostnadsersättning åt folkskoleinspektörer, nu 110,000

kronor, dels under nämnda reservationsanslag uppföra

ett anslag med titel: »Arfvoden åt folkskoleinspektörer»

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

å 45,000 kronor, dels ock såsom särskild! förslagsanslag

under åttonde hufvudtiteln uppföra ett anslag med titel:

»Till resekostnadsersättning åt folkskoleinspektörer» å

93,000 kronor.

Vid bifall härtill kommer att orsakas en anslagsökning af 28,000

kronor.

höjning af 19:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen dels medgifva, att

anslaget till sådan materiell, som framställes med understöd från anslaget till

malerLnT.m^mdervisningsmateriell m. in. för folkskolor, må på rekvisition af vederför

folk- hörande få tillhandahållas, förutom de anstalter, som nu äga åtnjuta en

t ° or-j sådan förmån, äfven andra af staten inrättade eller af staten understödda

undervisningsanstalter på samma villkor, som sådan materiell tillhandahålles

de allmänna folkskolorna; samt att enskilda, examensberättigade

småskoleseminarier äfvensom andra undervisningsanstalter, hvilka Kungl.

Maj:t anser däraf förtjänta, må på dylika villkor erhålla till nedsatt pris

sådan materiell, för hvilken mellangift utgår från berörda anslag; dels ock

för sådant ändamål öka ifrågavarande anslag med 10,000 kronor, eller

från 20,000 kronor till 30,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 164—168 i statsrådsprotokollet.

På grund af hvad departementschefen till stöd för framställningen

anfört, hemställer utskottet,

att Riksdagen må,

a) medgifva, att sådan materiell, som framställes

med understöd från anslaget till undervisningsmateriell

m. in. för folkskolor, må på rekvisition af vederbörande

få tillhandahållas, ^förutom de anstalter, som

nu äga åtnjuta en sådan förmån, äfven andra af

staten inrättade eller af staten understödda undervisningsanstalter

på samma villkor, som sådan materiell

tillhandahålles de allmänna folkskolorna; samt att enskilda

examensberättigade småskolseminarier äfvensom

andra undervisningsanstalter, hvilka Kungl. Maj:t anser

däraf förtjänta, må på dylika villkor erhålla till nedsatt

pris sådan materiell, för hvilken mellanafgift utgår

från berörda anslag;

b) för sådant ändamål öka ifrågavarande anslag

med 10,000 kronor eller från 20,000 kronor till 30,000

kronor.

s. 191 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

191

Vid bifall till hvad i punkterna 17—19 föreslagits kommer reservationsanslaget

till folkundervisningen, nu utgörande 754,235 kronor, att

minskas med 51,250 kronor, eller till 702,985 kronor.

20:o) I en till Riksdagen aflåten proposition (n:o 39) af den 31 ändr^f''be.

december 1906 har Kung!. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af stämmeher

statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden samma dag föreslagit Riks-ro™“djh“gelas

dagen att folkskolor.

dels godkänna följande bestämmelser angående anslag till högre folkskolor:
1.

Högre folkskola, hvarmed förstås en sådan skola, som för en

eller gemensamt för flera församlingar på landet eller i stad, där allmänt

läroverk icke finnes, inrättas i ändamål att bereda de arbetande klassernas

barn tillfälle att inhämta ett högre mått af bildning, utan att barnen

dragas från sina vanliga lefnadsförhållanden eller nödig öfning för duglighet

och härdighet vid kroppsarbete, kan erhålla understöd af statsmedel,

dels till högst dubbla beloppet af hvad till skolan i distriktet sammanskjutes,

dock högst 1,200 kronor årligen för hvarje årsklass och förhvarje

skola ej öfverskridande 2,400 kronor om året,

dels ock därutöfver två tredjedelar af i punkt 2 omförmälda ålderstillägg

till lärares aflöning, allt under de i följande punkter angifna villkor.

2. Lärare, som erhållit ordinarie anställning vid högre folkskola,

skall af skolområdet förses med tjänlig bostad och nödigt bränsle eller

ersättning därför samt därutöfver i årlig lön åtnjuta, manlig lärare minst

ettusen femhundra kronor och tre ålderstillägg å trehundra kronor

hvartdera samt kvinnlig lärare minst ettusen fyrahundra kronor och

tre ålderstillägg å tvåhundra kronor hvartdera. Ålderstilläggen skola

utgå det första efter fem, det andra efter tio och det tredje efter femton

års oförvitlig tjänstgöring, räknadt från och med början af kalenderåret

närmast efter det, hvarunder det femte, tionde eller femtonde året gått till

ända; dock under villkor att läraren under den tjänstetid af fem år, som

erfordras för vinnande af hvarje särskildt ålderstillägg, meddelat undervisning

vid skolan under iner än fyra femtedelar af den å nämnda tjänstetid

belöpande fastställda undervisningstiden, hvarvid iakttages, att tjänstinnehafvaren

må räkna sig till godo den tid, hvarunder han åtnjutit tjänstledighet

för att, på grund af särskildt förordnande eller val, bestrida allmänt

uppdrag eller offentlig befattning, och äfven den tid, hvarunder till

följd af rådande smittsam sjukdom undervisningen i skolan varit inställd.

Vid beräkning af den tjänstetid, som erfordras för vinnande af ålders
-

s. 192 Kontrollera mot PDF

192

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

tillägg, må lärare räkna sig till godo den tid, han tjänstgjort såsom

ämneslärare vi d allmänt läroverk eller folkskoleseminarium eller ock innehaft

ordinarie anställning vid folkskola, dock icke mera än sammanlagdt

tio år; skolande denna förmån jämväl tillgodokomma den vid högre folkskola

nu anställda lärarpersonal.

3. Högre folkskola skall vara försedd med ett af Kungl. Maj:t godkändt

reglemente.

4. Till lärjungar i högre folkskola må ej antagas andra än de, som

visat sig redan innehafva de kunskaper, h vilka meddelas i den egentliga

folkskolan.

5. I högre folkskola skall undervisningen i allmänhet fortgå högst

trettio veckor hvarje år.

6. För att kunna antagas till ordinarie lärare vid högre folkskola

erfordras

att hafva blifvit genom intyg om genomgången pröfning väl vitsordad

för studier vid universitet och hafva antingen med godt vitsord

genomgått den praktiska öfningskursen vid ett folkskoleseminarium eller

på annat af Kungl. Maj:t godkändt sätt förvärfvat sig undervisningsskicklighet;

eller

att hafva erhållit godkändt afgångsbetyg från högre lärarinneseminarium;

eller

att hafva förvärfvat behörighet till adjunktstjänst vid folkskoleseminarium

eller allmänt läroverk; eller ock

att hafva med goda vitsord genomgått folkskoleseminarium samt därefter

med hänsyn till fortsatta studier eller väl vitsordad tjänstgöring vid

högre folkskola eller högre afdelning af folkskola eller annan motsvarande

undervisningsanstalt af Kungl. Maj:t blifvit förklarad behörig att antagas

till ordinarie lärare vid högre folkskola;

dels öka förslagsanslaget: understöd åt högre folkskolor från dess

nuvarande belopp, 25,000 kronor, till 32,000 kronor, eller med 7,000

kronor;

dels medgifva vidtagande af sådan ändring i fråga om de i nådiga

kungörelsen angående aflönande af vikarie för lärare vid högre folkskola

under tjänstledighet på grund af sjukdom den 13 juni 1902 omförmälda

vikarier, att sådan vikarie skall, förutom öfriga angifna förmåner, åtnjuta

arfvode, manlig lärare efter minst etthundranittio kronor och kvinnlig

lärare efter minst etthundraåttio kronor för läsmånad;

dels besluta, att lärare, som ingår på den nya löneregleringen, eller

som förordnas, efter det kungörelse i ämnet utkommit, skall vara skyldig

ej mindre att, så snart han uppnått sextio års ålder och i vederbörlig

s. 193 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

193

ordning förklarats berättigad till hel pension, afgå från tjänsten, vederbörande

skolstyrelse dock obetaget att låta med afskedet anstå, därest och

så länge den pensionsberättigades fortsatta tjänstgöring anses vara gagnelig

för skolan, än äfven att såsom bidrag till kostnaderna för pensioneringen

erlägga en årlig afgifr, motsvarande två och en half procent af

den lön, för hvilken skolområdet med afseende å hans pensionering vunnit

delaktighet i folkskollärarnas pensionsinrättning;

dels besluta, att skolområde, som underhåller högre folkskola, skall

för hvar och en af där befintliga ordinarie lärartjänster vara förbundet

till delaktighet i folkskollärarnas pensionsinrättning efter det högsta lönebelopp,

hvaraf lärare, på grund af tjänstålder, enligt gällande författning

äger att komma i åtnjutande;

dels föreskrifva, att såsom tjänstår för erhållande af ''pension skall

räknas, förutom den i § 17 af gällande reglemente för folkskollärarnas

pensionsinrättning angifna tid, jämväl den tid, som vederbörande lärare

tjänstgiort såsom ämneslärare vid allmänt läroverk eller folkskoleseminarium;
dels

och öka det under riksstatens tionde hufvudtitel uppförda anslaget

»Bidrag till folkskollärares pensionering» med 3,081 kronor samt

det under samma hufvudtitel uppförda anslaget »Bidrag till folkskollärares

linke- och pupillkassa» med 165 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom

Andra Kammaren af herr E. Hammarlund väckt motion (n:o 256), däri

föreslagits,

att Riksdagen måtte besluta, att, med bifall i öfrigt till Kungl. Maj:ts

proposition n:o 39 angående förändrade bestämmelser rörande anslag till

högre folkskolor, l:a och 5:e punkterna i nämnda proposition erhålla följande

ändrade lydelse:

1. Högre folkskola, hvarmed förstås en sådan skola, som för ett eller

gemensamt för flera skoldistrikt på landet eller i stad, där allmänt läroverk

icke finnes, inrättas i ändamål att bereda barn, som genomgått den egentliga

folkskolan eller på annat sätt vunnit motsvarande kunskaper, tillfälle

att inhämta ett högre mått af bildning, utan att barnen dragas från sina

vanliga lefnadsförhållanden eller nödig öfning för duglighet och härdighet

vid arbete, kan erhålla understöd o. s. v.

5. I högre folkskola skall undervisningen fortgå minst 30 veckor

hvarje år, Kungl. Maj:t dock obetaget att, där särskilda förhållanden därtill

föranleda, medgifva kortare undervisningstid.

Bih. till Rikscl. Prot. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 9 Raft. 25

s. 194 Kontrollera mot PDF

194

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Det första

inrättandet a

högre folkskolor.

Departementschefen har till ofvanberörda statsrådsprotokoll den 31

december 1906 anfört följande:

f »Förslag om inrättande af eu särskild skolform, benämnd högre folkskola,

väcktes först vid 1856—1858 års Riksdag i särskilda motioner och

innebar enligt dessa, att staten borde genom understöd befrämja uppkomsten

al högre folkskolor med den lyftning, att där förekommande läroämnens

ökade antal och djupare behandling erfordrade lärare med akademisk

bildning, för hvilka måste beredas framtidsutsikt genom tillerkänd

befordringsrätt inom kyrkan eller allmänna läroverken. I sin med anledning

af dessa motioner till Kungl. Maj:t aflåtna skrifvelse anförde Rikets

Ständer, bland annat: Den väckta frågan vore förtjänt af mycken upp
märksamhet

och varmt behjärtande. Hvad särskildt anginge yrkandet, att

lärarna vid ifrågavarande skolor borde äga akademisk bildning, så vore

att taga i betraktande den omständigheten, att flertalet af den högre folkskolans

lärjungar fortfarande komme att tillhöra den arbetande klassen.

Detta förhållande kräfde nämligen, att den till arbetsduglighet uppvuxne

lärjungen icke alltför lång tid af året vistades vid skolan för att icke

blifva för sitt framtida lefnadsyrke mindre skicklig genom den förvekligande

inverkan af studerkammarlifvets stillhet. Här gällde således för läraren

att utur hvarje läroämne kort och klart sammanfatta dess innehåll,

och detta så, att det meddelade gåfve lärjungen både lust och förmåga

att under skolundervisningens mellantider, äfvensom efter dess slut, på

egen hand småningom fullständiga den erhållna kunskapen. Att uttryckligen

stadga befordringsrätt för dessa lärare inom allmänna läroverken

eller kyrkan torde emellertid icke vara lämpligt, utan borde en sådan befordran

grunda sig på deras för dylik tjänst i öfrigt förvärfvade kompetens.

Ändamålet med dessa högre folkskolor måste i första rummet vara

att åt arbetsklassens, ej blott de mera förmögnas utan jämväl de fattigares,

barn bereda tillfälle att inhämta för framtida själfstudier behöfliga

förkunskaper, äfvensom att genom goda lärares handledning vinna allmän

förståndsutveckling samt sinneslyftning till deltagande i fosterlandets och

mänsklighetens högre angelägenheter, och detta utan att de genom skolan

rycktes utur deras vanliga lefnadsförhållanden eller för mycket afhölles

från eu för framtida arbetsduglighet nödvändig ihärdighet uti kroppsarbete.

För detta ändamål erfordrades undervisningsanstalter, inrättade med

hänsyn till det särskilda syftemålet, och det vore klart, att de allmänna

elementarläroverken, oaktadt utvecklingen af deras reallinjer, icke kunde

motsvara här ifrågavarande skolors bestämmelse.

s. 195 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

195

Nu gällande bestämmelser angående den högre folkskolan innehållas i Nu gällande

nådiga kungörelsen den 16 juni 1875 angående anslag till högre folkskolorbestaramel8er''

med däri genom nådiga kungörelsen den 28 maj 1897 gjord ändring.

Enligt dessa författningar förstås med högre folkskola en sådan skola, som

för en eller gemensamt för flera församlingar på landet eller i stad, där

hvarken allmänt läroverk eller pedagogi finnes, inrättas i ändamål att bereda

de arbetande klassernas barn tillfälle att inhämta ett högre mått af

bildning, utan att barnen dragas från sina vanliga lefnadsförhållanden

eller nödig öfning för duglighet och härdighet till kroppsarbete. Sådan

skola kan erhålla understöd af statsmedel till högst dubbla beloppet af

hvad till skolan i distriktet sammanskjutes, dock högst 1,200 kronor årligen

för hvarje årsklass och för hvarje skola ej öfverstigande 2,400 kronor

om året. Till lärjungar vid högre folkskola må ej andra mottagas

än de, som visat sig redan innehafva de kunskaper, hvilka i den egentliga

folkskolan meddelas. I högre folkskola må, med afseende på hennes nyss

angifna bestämmelse, undervisningen i allmänhet fortgå högst 24 veckor

hvarje år. För att kunna antagas till lärare vid högre folkskola erfordras

att vara väl vitsordad för studier idkade vid universitet och att hafva

med godt vitsord genomgått den praktiska öfningskursen vid folkskoleseminarium.

Dessutom finnas i nådiga kungörelsen den 13 juni 1902

gifna bestämmelser angående aflönande af vikarie för lärare vid högre

folkskola under tjänstledighet på grund af sjukdom.

För närvarande finnas 20 högre folkskolor. Enligt den i ecklesiastikdepartementet

utarbetade berättelsen om folkskolorna för år 1904 funnos

då 19 högre folkskolor med eu lästid af 23—34 veckor. Vid dessa skolor

voro anställda 43 lärare, af hvilka 26 undervisade i läsämnen. Lärjungarnas

antal var 511. Undervisningen omfattade kristendomskunskap, modersmålet,

historia, geografi, geometri, räkning, naturkunnighet, frihandsteckning

eller linearritning äfvensom vid en del skolor hälsolära, välskrifning,

bokföring, tyska, engelska, statskunskap o. s. v. Af lärarna i läsärnnena

hade 1 aflagt filosofie kandidatexamen och teoretisk-teologisk examen,

3 filosofie kandidatexamen och folkskollärarexamen, 1 filosofie kandidatexamen,

2 prästexamen och folkskollärarexamen, 1 prästexamen, 1 teoretiskoch

praktisk-teologisk examen och folkskollärarexamen, 1 teoretisk-teologisk

examen och folkskollärarexamen, 1

lärarexamen, 4 mogenhetsexamen och folkskollärarexamen, 1 mogenhetsexamen

och 3 folkskollärarexamen. Afiöningsförmånerna för hufvudlärarna

vid dessa 19 högre folkskolor uppgingo lägst till 1,400 och högst till 2,200

kronor. Dessutom åtnjöto somliga af dem fri bostad och bränsle, andra

endast bostad, andra åter ingendera af dessa förmåner.

s. 196 Kontrollera mot PDF

196

Statsutskottets Utlåtande X:o 9.

Motion inom

Riksdagen.

Riksdagens

skrifvelse

den 27 april

1905.

Uti eu vid 1905 års lagtima Riksdag väckt motion föreslogs, att Riksdagen

ville besluta:

att ämneslärare, som i behörig ordning vunnit anställning vid högre

folkskola, skulle vara berättigad till en årlig lön af 1,400 kronor jämte

husrum och vedbrand samt därjämte till 4 ålderstillägg, hvardera å 300

kronor, efter respektive 5, 10, 15 och 20 års tjänstgöring som ordinarie

vid högre folkskola och i öfrigt enligt de bestämmelser, som gällde i afseende

på ordinarie folkskollärares rätt till ålderstillägg; samt

att till högre folkskola finge, utöfver det anslag, som på grund af

hittills gällande författningar kunde varda henne tilldeladt, af statsmedel

utgå ett årligt bidrag, motsvarande 2/3 af sammanlagda beloppet af de

ålderstillägg, till hvilka vid skolan anställda ordinarie ämneslärare vore

berättigade.

Med anledning af denna motion anförde Riksdagen i skrifvelse den

27 april 1905:

Syftet med förevarande motion — att bereda ämneslärarna vid de

högre folkskolorna eu ekonomiskt bättre ställning — hade Riksdagen funnit

behjärtansvärdt. Det syntes nämligen icke kunna förnekas, att de till

dessa lärare utgående lönerna under nuvarande förhållanden i allmänhet

vore otillräckliga och ej motsvarade de anspråk, som i fråga om utbildning

och kompetens måste ställas på ifrågavarande personer. Också vore

åtskilliga lärare vid den egentliga folkskolan i ekonomiskt afseende bättre

lottade än lärarna vid de högre folkskolorna. Eu förbättring af sistnämnda

lärares lönevillkor syntes Riksdagen därför vara af rättvisa och billighet

påkallad, och vore Riksdagen af den uppfattningen, att den högre folkskolans

lärare borde komma i åtnjutande af åtminstone samma löneförmåner,

som nu tillkomme de bättre aflönade inom lärarkåren vid den

egentliga folkskolan. I likhet med dessa borde sålunda ifrågavarande lärare

tillförsäkras eu viss minimilön och vissa bestämda ålderstillägg.

Emellertid hade Riksdagen icke ansett sig kunna enbart på den af

motionären i ämnet förebragta utredningen uttala sig om befogenheten

af de föreslagna lönebeloppen och ville beträffande särskildt de ifrågasatta

ålderstilläggen framhålla, att folkskollärarna, med hvilka lärarna vid de

högre folkskolorna snarast vore att jämföra, icke åtnjöte mera än tre ålderstillägg.

Slutligen ansåge Riksdagen, att det borde tagas i särskildt öfvervägande,

i hvilken form det förhöjda bidrag, som för ifrågavarande lönereglering

af staten erfordrades, borde utgå.

Det syntes Riksdagen sålunda lämpligast att öfverlämna åt Kungl.

Maj:t att i första hand utreda frågan om förbättrade lönevillkor för lärarna

vid de högre folkskolorna ocli i sammanhang därmed öfverväga, i hvad

s. 197 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

197

män staten skäligen borde bidraga till den sålunda ifrågasatta löneregleringens

genomförande.

Riksdagen anhöll därför, det täcktes Kungl. Maj:t låta utreda, på

hvad sätt och under hvilka villkor lärarna vid högre folkskolor kunde

erhålla en efter nutida förhållanden lämpad aflöning, äfvensom i hvad

mån ytterligare bidrag från staten därtill skäligen borde utgå, samt för

Riksdagen framlägga det förslag, hvartill utredningen kunde föranleda.

Genom nådig remiss infordrades öfver Riksdagens berörda framställning

yttranden från Kungl. Maj:ts befallningshafvande i länen, efter vederbörande

folkskoleinspektörers hörande, och från domkapitlen, hvilka hade

att höra styrelserna för de högre folkskolorna och folkskoleinspektörerna.

Dessa yttranden hafva nu inkommit; och tillåter jag mig att redogöra

för det hufvudsakliga innehållet af desamma.

I åtskilliga af dessa yttranden har behandlats frågan om den högre

folkskolans ställning inom vårt lands skolväsende med hänsyn såväl till

hvad den nu är som till hvad den syntes böra blifva. Det har därvid

framhållits, att den högre folkskolan icke hittills vunnit den utveckling

och spridning, som man af densamma hoppats med hänsyn till dess betydelse

såsom en viktig länk i den svenska folkundervisningen. Såsom

orsaker till detta förhållande hafva anförts hufvudsakligen, att skoldistrikten

hitintills haft sitt intresse och sina tillgångar upptagna af att utveckla

den egentliga folkskolan och först på sista tiden fått ögonen öppna för

den fortsatta undervisningens betydelse; att det vaknande intresset för inrättande

af högre folkskolor och andra påbyggnader på den egentliga folkskolan

motverkades af farhåga för de kostnader, som därmed vore förenade,

och, hvad särskildt högre folkskolan anginge, af svårigheten att

med gällande fordringar å. lärarpersonalen och med de löneförmåner, som

stode densamma till buds, på ett tillfredsställande sätt rekrytera denna

personal; samt att efter den nya organisationen af allmänna läroverken

tendensen att inrätta samskolor syntes komma att motverka uppkomsten

af högre folkskolor.

I fråga om det sätt, hvarpå de nu befintliga högre folkskolorna äro

organiserade, har domkapitlet i Kalmar gjort ett uttalande, som synes

böra uppmärksammas. Den högre folkskolans bristande utveckling äger,

eldigt domkapitlets förmenande, eu förklaringsgrund i själfva arten af och

uppgiften för denna skolform. Redan från början kom den högre folkskolan

något på sned, i det hon blef en sorts lägre allmänt läroverk. Med

de sunda grundsatser, som författningsenligt bestämde den högre folkskolans

anordning, vore hon mera ägnad att motsvara sitt ändamål, särdeles sedan

Myndig
heternas
yttranden.

Högre folkskolans

mål.

s. 198 Kontrollera mot PDF

198

Statsutskottets Utlåtande tS:o 9.

lion utrustats med bättre utbildade lärare. Man både sålunda kunnat

vänta, att, i samma män folkskolan lämnade ifrån sig elever med vaket

kunskapsbegär, jämförelsevis utveckladt förstånd och grundliga insikter,

bebofvet af en läroanstalt, som meddelade de arbetande klassernas barn

ett högre mått af bildning, än den folkskolan kunde bibringa, utan att

draga dem ifrån deras vanliga lefnadsförhållanden, skulle göra sig kännbart.

Utvecklingen hade dock icke motsvarat denna förväntan. Trots den

i kungörelsen den 16 juni 1875, § 1, gifna definitionen på en högre folkskola

och dess ändamål rådde faktiskt ännu mycken oklarhet i detta stycke.

Ännu i dag anordnades i verkligheten flertalet högre folkskolor såsom en

sorts allmänna läroverk eller partiell ersättning för sådana med uppgift

att förbereda till inträde i allmänna läroverks fjärde eller femte klass.

Nekas kunde icke, att eu sådan anordning af den högre folkskolan och

en sådan fixering af hennes bestämmelse vore stridande mot gällande författning.

På detta förhållande hade domkapitlet velat fästa Kungl. Maj:ts

uppmärksamhet, pa det att den ännu sväfvande frågan om de högre folkskolornas

ändamål måtte klargöras i sammanhang med den af Riksdagen

begärda utredningen af frågan om de vid dessa skolor anställda lärares

lönevillkor. I förbigående ville domkapitlet anmärka, att, skulle de högre

folkskolorna bibehålla sin karaktär af eu sorts allmänna läroverk, hämmades

deras utveckling, så länge de saknade rätt att anställa realskolexamen.

Att en sådan utveckling af högre folkskolan som den af domkapitlet

i Kalmar omnämnda är på vissa håll medvetet eftersträfvad framgår af

några utaf de afgifna yttrandena. Så förmäla två folkskoleinspektörer i

Skåne, att enligt deras åsikt målet för högre folkskolan är att, anordnad

såsom samskola, förskaffa allmogens barn den bildning, som motsvarar den

realskolan är ansedd att bibringa, och en annan folkskoleinspektör, V. Ivarnell,

för hvilkens uppfattning Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Norrbottens

län uttalat stor sympati, har — sedan lian konstaterat den splittring

mellan olika skolformer utan organiskt sammanhang, som för närvarande

är rådande i vårt land — förmenat, att man icke komme ut ur

splittringens tecken, förrän folkskolan med fortsättningsskola, högre folkskola

och folkhögskola såsom öfverbyggnader blifvit bottenskola samt

folkskolan och högre folkskolan utträngt alla privata samskolor och enskildas

eller statens realskolor; och, tillägger han, »på folkskola och högre

folkskola skall den stora massans bildning byggas, men på dessa skolor

skolaoock gymnasium och universitet bygga».

A andra sidan synes flertalet af dem, som blifvit hörda i ärendet,

vilja hafva högre folkskolan kvar på den ståndpunkt, nuvarande författ
-

s. 199 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

199

ningar för densamma angifva. Detta är väl i allmänhet icke uttryckligen

utta] ad t men framgår däraf, att man merendels ansett några ändrade

bestämmelser icke vara erforderliga i sammanhang med den föreslagna

löneregleringen, och styrelsen för Brunnby högre folkskola uttalar sig emot

någon väsentlig utsträckning af undervisningstiden af det skäl, att, »när

barnen hafva genomgått den egentliga folkskolans lärokurs, hafva de uppnått

den ålder, då de kunna börja att deltaga uti sysslorna vid hemmet,

och då böra de utan tvifvel också mer och mer vänja sig vid kroppsarbete

».

Hvad nu angår själfva hufvudfrågan, eller den i Riksdagens skrifvelse Behofvet af

begärda utredningen, på hvad sätt och under Indika villkor lärarna vidloncreglenng''

högre folkskolor kunde erhålla eu efter nutida förhållanden lämpad aflöning,

hafva de, som hörts i ärendet, med stor enhällighet uttalat sig icke

blott för ett höjande af ämneslärarnas vid dessa läroanstalter aflöning utöfver

hvad de nu i allmänhet kunde anses i aflöning uppbära utan äfven

för eu fixering af aflöningen i viss begynnelselön med särskilda ålderstillägg,

på sätt äfven motionären i ämnet tänkt sig saken ordnad. Kungl. Maj:ts

befallningshafvande i Skaraborgs län erinrar dock, hurusom ifrågavarande

skolor intoge en helt annan ställning än öfriga för folkundervisningen afsedda

läroanstalter. Deras inrättande och fortsatta bibehållande berodde

uteslutande af vederbörande församlingars fria vilja. Vid sådant förhållande

syntes med skäl kunna ifrågasättas, huruvida icke församlingarna

borde hädanefter som hittills vara berättigade att själfva bestämma om

aflöningarnas belopp oberoende af föreskrifter från statens sida. Tvingande

föreskrifter i detta hänseende skulle ju till och med kunna leda därhän,

att i en eller annan ort församlingarna ansåge sig icke längre kunna eller

vilja vidare upprätthålla en högre folkskola, såvida nämligen icke staten

åtoge sig hela den ökade kostnaden, hvilket uppenbarligen icke gärna

kunde ifrågasättas, då församlingarna finge utöfva beslutanderätten rörande

dessa skolor. Kungl. Maj:ts befallningshafvande ansåge således, att statens

bidrag borde utgå efter samma grunder som hittills men dess högsta belopp

höjas för att därigenom sätta församlingarna i tillfälle att förbättra

aflöningarna. — Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Norrbottens län erinrar,

att, om den princip, som i motionen häfdades, blefve införd, måste därigenom

upphöra, utom i afseende å inrättandet af högre folkskolor, den

hittills rådande friheten för skoldistrikten och skolråden beträffande dessa

skolors inrättande, plan, kurser och allmänna ordning samt i fråga om

aflönandet af vid skolorna anställda lärare. — Skolrådet i Fässbergs skoldistrikt

såsom styrelse för Götiska förbundets högre folkskola i Mölndal

förordar väl den ifrågasatta löneregleringen i allmänhet, men anser dess

s. 200 Kontrollera mot PDF

200

Slatsutsl-ottets Utlåtande K:o 9.

tillämpande på nyssnämnda högre folkskola hvarken fördelaktigt eller

önskvärd!, enär enligt denna skolas reglemente den ordinarie ämnesläraren

åtnjuter en begynnelselön af 1,800 kronor jämte bostad och bränsle, hvilken

lön plägade höjas, när läraren ansetts däraf förtjänt.

Begynnelselön Om således enigheten är stor med afseende å själfva principen för

åiderstMägg löneregleringen, äro åsikterna desto mera delade med afseende å begynnelselönens

storlek samt ålderstilläggens belopp) och antal. Icke mindre än 17

olika kombinationer hafva framkommit. Den föreslagna begynnelselönen växlar

mellan 1,200 kronor och högre belopp upp till 1,800 kronor. Alderstillläggen

äro föreslagna 2, 3 eller 4 till antalet och med belopp från 100

till 400 kronor. Slutaflöningen skulle enligt de olika förslagen blifva

lägst 1,700 kronor (Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Jönköpings län)

och högst 2,700 kronor (Kungl. Maj ds befallningshafvande i Göteborgs

och Bohus län samt domkapitlet i Göteborg). De flesta yttrandena, nämligen

af 4 länsstyrelser, 4 domkapitel, 10 folkskoleinspektörer och 6 skolstyrelser,

hafva afgifvits till förmån för motionärens förslag: en begynnelselön

å 1,400 kronor och 4 ålderstillägg å 300 kronor, således slut-lön å

2,600 kronor. 7 länsstyrelser, 4 domkapitel, 11 folkskoleinspektörer och

6 skolstyrelser hafva uttalat sig för samma förslag med fråndragande

af det tjärde ålderstillägget, hvarvid i allmänhet åberopats den omständigheten,

att personalen vid de egentliga folkskolorna enligt den nya

löneregleringen åtnjuter rätt till endast 3 ålderstillägg. De kombinationer,

som därnäst åtnjutit största sympatierna äro: begynnelselön 1,500 kronor

och 3 ålderstillägg å 300 kronor, således slutlön 2,400 kronor, samt begynnelselön

1,600 kronor med samma ålderstillägg, således slutlön 2,500 kronor.

Motiverna för tillstyrkandet af den föreslagna löneregleringen sluta

sig i allmänhet nära intill hvad i Riksdagens skrifvelse framhållits. De

nuvarande löneförmånerna anses hvarken i och för sig tillräckliga eller

motsvarande vederbörande lärares utbildning och kompetens. Det frarnhålles,

att en mängd lärare vid de egentliga folkskolorna, särskild! i de

större städerna, oaktadt den väsentligt mindre kostnad de nedlagt på sin

utbildning, äro betydligt bättre aflönade än lärarna vid de högre folkskolorna,

och att det därför visat sig och i framtiden torde i än högre

grad visa sig svårt att erhålla lärare därstädes med den erforderliga kompetensen.

Å andra sidan har det gent emot alltför högt drifna löneanspråk

anmärkts, att de högre folkskolorna i allmänhet äro belägna på orter,

där lefnadskostnaderna ej äro alltför upp drifna; att lärarna vid de allmänna

läroverken, med Indika lärarna vid högre folkskolan blifvit jämförda,

hafva en icke oväsentligt större studietid bakom sig; och att komministrarna

på landsbygden äfven med inräknande af dem numera till
-

s. 201 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9. 201

delade lönetillskott i allmänhet komme upp till eu årsinkomst af allenast

2,000 kronor.

Det har af de flesta vederbörande förutsatts, att till dessa kontanta

löneinkomster skulle för lärarna vid högre folkskolor tillkomma förmånen

åt bostad och bränsle eller ersättning därför. Dessutom har förmånen af

trädgårdsland föreslagits för förste lärarna af Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i Blekinge län på förslag af en folkskoleinspektör samt för samtliga

lärarna af en annan inspektör och styrelsen för en högre folkskola.

Af styrelserna för tva högre folkskolor har ifrågasatts skillnad i

aflöning mellan förste och andre lärare vid dylik skola. — Slutligen har

ock från åtskilliga den meningen framkommit, att de vid högre folkskolorna

anställda lärarinnorna borde åtnöja sig med en i viss mån lägre

aflöning än lärarna därstädes. Kungl. Majrts befallningshafvande i Älfsborgs

län, som för lärare förordar 1,500 kronors minimilön och 3 ålderstillägg

a 300 kronor, föreslår för lärarinna 1,200 kronor i minimilön och 3

ålder sti Hägg å 150 kronor. Två inspektörer, som tillstyrka 3 ålderstillägg för

lärare till belopp af 300 kronor bvartdera, sätta dessa lönetillägg för

lärarinna till 200 kronor, en tredje inspektör framkastar spörsmålet om

lägre aflöning för lärarinna än för lärare utan att nämna något belopp.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Blekinge län förordar för visst fall

samma aflöning för lärarinna vid högre folkskola som för lärarinna vid

statens samskolor, och enahanda innebörd torde ligga i förslaget från styrelserna

för två högre folkskolor, att lärarinna vid dylik skola bör hafva

samma aflöning som lärarinna vid statens »real»skolor.

Beträffande de villkor, under hvilka dessa ökade löneförmåner skulle

få af lärarna åtnjutas, hafva några vederbörande uttryckligen förklarat,

att de anse någon ändring i nu gällande villkor icke böra ifrågakomma.

bär skil dt gäller detta beträffande den för den högre folkskolans ställning

inom skolorganisationen så viktiga frågan om lästidens längd. Andra åter

hafva underlåtit att uttala sig om berörda villkor’, medan åter andra hafva

i detta hänseende framställt vidt skilda förslag.

\ idkommande nyssnämnda, redan förut af mig berörda fråga om lästidens

längd har på åtskilliga håll anmärkts, att de föreslagna löneförmånerna

blifvit beräknade just med hänsyn till att lästiden vid den högre

folkskolan enligt nu gällande författningar är så mycket kortare än vid

de egentliga folkskolorna. Andra åter, däribland Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i Östergötlands och i Jönköpings län samt domkapitlen i

Lund, Göteborg och Kalmar, hafva förklarat sig anse de ökade löneförmånerna''

böra atföljas åt skyldighet för lärarna att meddela undervisning

under längre tid af året, än nu är föreskrifvet. Därvid har i allmänhet

juli. till Riksd. Prut. 1901. 4 Sa/nl. 1 Afd. 9 Raft. 26

Lästiden»

längd.

s. 202 Kontrollera mot PDF

202

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

föreslagits folkskolans lästid, 34V2 veckor, vanligen kombinerad med eu

undervisningstid af minst 24 timmar i veckan. Äfven andra förslag rörande

förlängning af lästiden förekomma, växlande mellan 25 och 32 läsveckor

om året, Kung! Maj:ts befallningshafvande i Norrbottens län har

framhållit såsom lämpligt och rättvist, att ämneslärarens skyldigheter

korn me att omfatta undervisningen af en årsklass i samtliga läroämnen.

Kompetens- I fråga om kompetensvillkoren för erhållande åt anställning såsom

villkoren. lärare yfo ilögre folkskola anse de flesta af dem, som yttrat ^sig härom,

att de nuvarande bestämmelserna böra bibehållas, hvarvid pa flera hall

betonas nödvändigheten af akademiska studier för ett framgångsrikt handhafvande

af lärarkallet vid den högre folkskolan. Domkapitlet i Lund

föreslår en ändring i syfte, att till lärare vid högre folkskola ma jämväl

kunna antagas person, som är behörig till adjunktsbefattning vid allmänt

läroverk eller folkskoleseminarium; och eu folkskoleinspektör anser, att

för kompetens till ifrågavarande lärarbefattningar bör fordras: godkänd

folkskollärarexamen, vitsord om akademiska studier i något eller nagra af

de ämnen, som ingå i högre folkskolans kurs, samt minst 3 ars tjänstgöring

vid folkskola. Beträffande fordringarna för anställning såsom

ämnes-lärarinna, vid högre folkskola, för savidt denna anordnas såsom

samskola, föreslås åtskilliga ändringar i eller tillägg till nuvarande kompetensbestämmelser.

Så framhålles från flera hall, att äfven den, som

genomgått högre lärarinneseminariet, bör kunna vinna anställning^ vid

högre folkskola, och enahanda behörighet har Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i Kristianstads län liksom en folkskoleinspektör velat tilldela

lärarinna, som genomgått folkskoleseminarium. Sistnämnde inspektör, som

anser målet för högre folkskolan vara att blifva likställd med realskolan,

framhåller äfven, att, när det målet hunnits, kompetensvillkoren för lärarna

böra blifva lika med de vid realskolan gällande. Slutligen har en folkskoleinspektör,

med hvilken Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Blekinge

län instämt, förklarat, att vid högre folkskola, hvilken anordnas såsom

samskola, bör såsom ordinarie kunna anställas äfven sådan lärarinna, som

innehar den för anställning vid samskola stadgade kompetens.

Tjänstgöring Vidare hafva i några utaf de afgifna yttrandena framställts förslag

för uppflytt- rörande viss tjänstgöring, som, utom naturligtvis tjänstgöring vid högre

niiönegr«r folkskola, borde få af vederbörande lärare tillgoräknas för rätt till uppflyttning

i högre lönegrad. I sådant hänseende har föreslagits: af Kungl.

Maj:ts befallningshafvande i Blekinge län och två inspektörer tjänstgöring

såsom ordinarie lärare vid folkskola eller såsom lärare vid allmänt läroverk,

af Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Kristianstads län och en inspektör

tjänstgöring vid allmänt läroverk, real- eller samskola utan begränsning

s. 203 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

203

till tiden samt 5 år af tjänstgöring vid folkskola, af domkapitlet i Lund

tjänstgöring vid annat under offentlig kontroll stående allmänt läroverk,

dock högst för en tid af 10 år, af en inspektör ordinarie anställning

vid folkskola, folkskolas högre afdelning, samskola eller realskola, dock

icke öfver 10 år, af styrelsen för en högre folkskola ordinarie tjänstgöring

vid realskola eller folkskola, af styrelsen för en högre folkskola tjänstgöring

vid folkskola, folkskolas högre afdelning och realskola samt af styrelsen

för en högre folkskola tjänstgöring såsom ordinarie lärare vid folkskola

och folkskolas högre afdelning.

Behofvet af en omreglering af lärarnas vid de högre folkskolorna

pensionsförhållanden i sammanhang med löneregleringen har i vissa af de

afgifna yttrandena berörts, och särskildt har det från en högre folkskola

framhållits betydelsen af, att lärare vid högre folkskola för erhållande af

pension såsom sådan finge räkna sig till godo sin tjänstgöring vid folkskola.

Om jag därefter öfvergår till den andra punkten i Riksdagens skrifvelse,

eller den begärda utredningen, i hvad mån ytterligare bidrag från

staten till lärarnas vid högre folkskolor aflöning skäligen bör utgå, framgår

af de inkomna yttrandena, att sympatierna i allmänhet äro stora för

motionärens förslag, att, utöfver det anslag, som på grund af hittills gällande

författningar kan varda högre folkskola tilldeladt, af statsmedel ma utgå

ett årligt bidrag, motsvarande 2/3 af sammanlagda beloppet af de alderstillägg,

till hvilka vid skolan anställda ordinarie ämneslärare äro berättigade.

Till denna ståndpunkt hafva anslutit sig nästan alla domkapitlen

och styrelserna för högre folkskolor, omkring hälften af inspektörerna samt

flera af länsstyrelserna. Till denna ställning torde i själfva verket ganska

nära ansluta sig den särskildt af många utaf länsstyrelserna intagna ställningen,

att staten bör bidraga med 2/3 af såväl begynnelselön som alderstillägg.

Äfven den ståndpunkten, att nuvarande bestämmelser böra bibehållas och staten

dessutom betala hela ålderstilläggen, har särskildt bland inspektörerna

derå förfäktare. Dessutom hafva framställts andra förslag: att staten skall betala

2/3 af begynnelselönen och hela ålderstilläggen eller hela begynnelselönen

och 2/j af ålderstilläggen; att det nuvarande statsbidraget höjes till respektive

1,400 och 2,800 kronor samtidigt med att 2/3 af eller hela ålderstill1

äggen gäldas af statsverket; att statsbidraget i sin helhet utgår endast

med ett fixt belopp, högst respektive 1,500 och 3,000 kronor; att den

nuvarande bestämmelsen, att statsbidrag utgår med högst dubbla beloppet

af hvad till skolan i distriktet sammanskjutes, bibehålies, men föreskriften

om vissa maximibelopp borttages; att enahanda bestämmelser

meddelas, som nu gälla med afseende å statsbidrag till aflönande af folkskollärare;

att, därest ålderstilläggen helt och hållet utgå af statsmedel,

s. 204 Kontrollera mot PDF

204

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

termin safgifterna böra redovisas till statsverket o. s. v. Samtliga vederbörande,

som yttrat sig i denna fråga, hafva varit ense därom, att i sammanhang

med den nu föreslagna löneregleringen statens bidrag till de

högre folkskolorna bör höjas, enär i annat fall, i betraktande af de

dryga kostnaderna för såväl inrättande som underhåll af dessa skolor,

vederbörande skoldistrikt icke skola befinnas villiga att upprätta högre

folkskolor.

Departe
mentschefens
yttrande.

Högre

folkskolans

uppgift.

Efter denna redogörelse för det hufvudsakliga innehållet af de i

ärendet afgifna yttrandena öfvergår jag att för egen del uttala mig i frågan.

Hvad först angar högre folkskolans uppgift anser jag, att densamma

icke bör förblandas med de uppgifter, som allmänna läroverken, med deras

realskolor och samskolor, fått sig förelagda. Den högre folkskolan bör för

landsbygden blifva eu verklig öfverbyggnad på dess folkskola, liksom folkskolans

högre afdelning är eu öfverbyggnad på städernas folkskolor. Den

högre folkskolan på landsbygden bör därför med afseende å såväl anordning

som lärokurser hafva i sikte att meddela ett inom sig afslutadt bildningsresultat,

afpassadt särskildt med hänsyn till landsbygdsinvånarnas

behof af eu högre utbildning än den, som den egentliga folkskolan därstädes

kan bibringa, pa samma sätt som städernas högre afdelningar af

folkskolan särskildt böra ansluta sig till stadsinvånarnas lefnadsförhållanden.

Liksom ett mycket stort antal af dem, som yttrat sig i ärendet, anser

jag sålunda, att högre folkskolans uppgift fortfarande bör vara den, som

uppställdes vid denna skolforms första införande i vårt land, och som i nu gällande

kungörelse angående anslag till högre folkskolor angifves vara »att

bereda de arbetande klassernas barn tillfälle att inhämta ett högre mått

af bildning, utan att barnen dragas från sina vanliga lefnadsförhållanden

eller nödig öfning för duglighet och härdighet vid kroppsarbete». Detta

bör bestämdt fasthallas vid alla förändringar, som vidtagas i fråga om

denna skolforms organisation. I mindre städer och andra stadsliknande

samhällen böra naturligtvis högre folkskolor anordnas i likhet med högre

afdelningar af folkskolan i städerna.

Med den uppgift, som de högre folkskolorna sålunda enligt min åsikt

fortfarande böra äga, hafva dessa skolor en stor mission att fylla i arbetet

för folkbildningens höjande inom de mindre bemedlade klasserna bland

vart folk. Och statsmakterna böra fördenskull, i hvad på dem ankomma,

befrämja inrättandet af dylika skolor.

Ekonomi.

Oaktadt snart ett hälft sekel förflutit, sedan den högre folkskolan föi’st

infördes i vårt land, bär densamma emellertid icke erhållit någon* större

s. 205 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

205

utbredning''. Såsom i de afgifna yttrandena framhållits, torde detta i främsta

rummet hafva berott på de ekonomiskt ogynnsamma förhållanden, hvarunder

ifrågavarande skolor fått arbeta, och på svårigheten att med nuvarande

bestämmelser angående kompetensen för den aflöning, som skolstyrelserna

kunnat erbjuda, förvärfva tillräckligt dugande lärare.

Hvad beträffar skolornas ekonomi synes statens understöd hittills

hafva varit alltför ringa. Statsbidraget för hvarje skola bestämdes år 1858

till högst 1,000 kronor och höjdes från och med år 1876 till högst 1,200

kronor årligen. Häri har sedan dess ingen annan förändring vidtagits än

den, som innehålles i 1897 års Riksdags beslut, att anslaget skulle utgå

till högst sistnämnda belopp för hvarje årsklass, dock icke för mer än två

klasser. Riksdagens anslag var emellertid länge upptaget såsom ett fast

anslag af växlande belopp. För år 1859 anslogs 24,000 kronor, men redan

för följande år nedsattes beloppet till 12,000 kronor, emedan större summa

icke ansågs behöflig. På grund däraf att de högre folkskolornas antal

minskats i stället för att öka sig, nedsattes anslagssumman år 1863 ytterligare

till 6,000 kronor. Med anledning af därefter inträffad ökning i antalet

skolor höjdes åter anslaget af 1865 års Riksdag till 10,000 kronor. Först

vid 1874 års Riksdag skedde en ytterligare höjning till 11,000 kronor. I

samband med höjningen af hvarje skolas anslag till 1,200 kronor ökades

anslaget af 1875 års Riksdag till 13,200 kronor, och redan vid påföljande

Riksdag blef på framställning af Kungl. Maj:t anslaget höjdt till 20,000

kronor pa grund af det lifligare intresse, som vid den tiden visade sig för

ifrågavarande skolor. 1897 års Riksdags beslut, att anslaget till hvarje

skola skulle kunna fördubblas, om två klasser inrättades vid skolan, medförde

icke omedelbart höjning af anslaget, men vid 1901 års Riksdag

ökades detsamma till 25,000 kronor, med hvilket belopp anslaget fortfarande

är uppfördt i riksstaten. Då anslaget var upptaget i riksstaten

såsom fast anslag och således ej fick öfverskridas, måste anslaget efter

ompröfning af Kungl. Maj:t fördelas mellan de befintliga skolorna; och

följden häraf blef slutligen den, att åtskilliga skolor icke kunde få

högsta bidraget, ehuru de uppfyllde villkoren därför. För att undvika

denna olägenhet beslöt 1903 års Riksdag, med anledning af därom

väckt motion, att förändra anslaget till förslagsanslag. Anslag utgår nu

till 20 skolor, af hvilka 6 äro tvåklassiga. På grund däraf att statsbidraget

varit alltför ringa för att kunna i någon högre grad uppmuntra

till inrättande af högre folkskolor, hafva sådana företrädesvis inrättats

på orter, där befolkningen varit mera välbärgad och därför lättare kunnat

göra uppoffringar för skolan. Det otillräckliga bidraget från staten har i

många fall orsakat, att skolstyrelserna icke kunnat erbjuda sådana löne
-

s. 206 Kontrollera mot PDF

206

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Lärarnas

kompetens.

förmåner, att verkligt dugliga lärare lockats att söka anställning vid dessa

skolor. Isynnerhet har den omständigheten, att staten icke lämnat särskildt

bidrag till ålderstillägg åt lärarna, i nämnda hänseende verkat menligt.

För den högre folkskolans utveckling torde det därför vara af synnerlig

vikt, att åtgärder vidtagas, för att tillräcklig aflöning må kunna tillförsäkras

lärarna vid dessa skolor, och torde detta lämpligast ske därigenom, att

såsom villkor för statsbidrags åtnjutande stadgas, att lärarna skola åtnjuta

en viss begynnelselön och vissa ålderstillägg, och att staten lämnar bidrag

till såväl begynnelselönen som ålderstilläggen.

Då storleken af de aflöningsförmåner, som böra tillerkännas lärarna

vid högre folkskoloi'', naturligtvis måste bestämmas med hänsyn till de

kompetensfordringar, som skola uppställas för behörighet till dessa lärår*

befattningar, äfvensom den tid, undervisningen vid dessa skolor årligen

meddelas, anhåller jag att få behandla dessa två frågor, innan jag inlåter

mig på frågan om lärarnas aflöning.

För att undervisningen vid den högre folkskolan skall gifva ett godt

resultat, är det tydligen af den allra största betydelse, att till lärare därstädes

erhållas personer, väl kvalificerade för det särskilda syfte, för hvilket

den högre folkskolan arbetar. Såsom jag redan nämnt, fordras enligt nu

gällande föreskrifter för att kunna antagas till lärare vid högre folkskola

att vara väl vitsordad för studier idkade vid universitet och att hafva

med godt vitsord genomgått den praktiska öfningskursen vid ett folkskoleseminarium.

Sökande behöfver. således icke visa, att han vid universitet

aflagt någon examen eller ens någon tentamen. Fordran på examen torde

icke kunna uppställas. Hittills hafva endast sällan såsom sökande till

lärarbefattning vid högre folkskola anmält sig personer, som aflagt fullständig

examen vid universitet, enär dessa hellre ägnat sig åt de allmänna

läroverken och folkskoleseminarierna, och någon ökning af antalet dylika

sökande torde icke vara att förvänta, sedan genom den år 1904 genomförda

löneregleringen för lärarpersonalen vid dessa läroanstalter lönerna

för denna personal blifvit väsentligt förbättrade. Om sålunda fordran på

aflagd akademisk examen icke kan uppställas, synes mig dock höra fordras,

att sökande skall genom företeende af intyg om genomgången pröfning

styrka, att han är väl vitsordad för studier vid universitet.

Det torde emellertid vara nödvändigt att så förändra kompetensvillkoren,

att sökande till lärarplatserna må kunna erhållas äfven från andra

håll, än som afses med nuvarande bestämmelser. Att personer, som äro

behöriga att söka adjunktsbefattning vid allmänt läroverk eller folkskoleseminarium,

äfven böra vara kompetenta för här ifrågavarande tjänster,

synes mig vara uppenbart. Men jag anser, att det äfven skulle vara till

s. 207 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o ,9.

207

fördel för den högre folkskolan, särskildt med hänsyn till denna skolas

ställning såsom öfverbyggnad på den egentliga folkskolan, om till lärare

vid de högre folkskolorna kunde förvärfvas de mest framstående bland

folkskolans lärare. Hit skulle räknas sådana lärare, som visat, att de,

efter att hafva genomgått folkskoleseminarium, vidare utbildat sig vare

sig genom fortsatta studier eller under företagna resor eller ock genom

väl vitsordad tjänstgöring vid högre afdelning af folkskola eller såsom

extra ordinarie vid högre folkskola. Frågan om sådana folkskollärares

behörighet till lärarbefattning vid högre folkskola torde emellertid i hvarje

särskildt fall böra blifva föremål för Kungl. Maj:ts pröfning.

Då vid sådana högre folkskolor med två klasser, i hvilka kunna intagas

både gossar och flickor, det torde vara lämpligt, att för den ena

klassen får anställas kvinnlig lärare, synas icke endast de, som genomgått

högre lärarinneseminariet, utan äfven de mera framstående bland dem,

som genomgått ett kvinnligt folkskoleseminarium, böra kunna antagas till

lärarinnor vid högre folkskolor.

Hvad härefter angår den årliga lästiden, så ansågs med hänsyn till den

högre folkskolans uppgift lästidens begränsning redan från början vara af stor

betydelse. För åtnjutande af statsbidrag bestämdes nämligen, att undervisningen

skulle i allmänhet fortgå högst 24 veckor hvarje år. Afsikten

härmed var, att eleverna icke skulle använda så lång tid af året till skolgång,

att de därigenom komme att dragas från sina vanliga lefnadsförhållanden.

Genom deltagande i arbetena i hemmet under de mer än sex

månader långa ferierna skulle de erhålla, såsom det heter, öfning för

duglighet och härdighet vid kroppsarbete. Såsom framgår af hvad jag

redan förut anfört, anser jag denna synpunkt viktig. Men jag tror dock,

att lästiden, utan att nämnda ändamål förryckes, kan utsträckas något, eller

till 30 veckor. I städer och stadsliknande samhällen å landet torde det

vara lämpligt, att lästiden må utsträckas till samma längd, som är gällande

för folkskolorna inom samhället. Erfarenheten har ock visat, att önskan

om utsträckning af lästiden vid de högre folkskolorna varit ganska allmän.

På grund af framställningar från vederbörande styrelser har Kungl. Maj:t

i många fall godkänt en förlängning af lästiden utöfver den, som enligt

gällande bestämmelser ansetts i allmänhet böra användas. Sålunda är den

årliga lästidens längd bestämd endast vid

3 skolor till 24 veckor, men däremot

1 skola till 23 veckor och vid

vid 2 skolor till 26 veckor,

1 skola » 271/s

2 skolor » 28

1 skola » 29

vid

skolor

skola

2 skolor

2 >»

till

1

30 veckor,

31

32

34

I)en årlig*

lästiden.

s. 208 Kontrollera mot PDF

208

Statsutskottets Utlåtande Ko 9.

Lärarnas

aflöning.

Jag öfvergår nu till frågan om lärarnas aflöning. I den af mig förut

omförmälda motion, som föranledt Riksdagens skrifvelse i ämnet, har föreslagits

en begynnelselön af 1,400 kronor samt 4 ålderstillägg, hvartdera å

300 kronor, således eu slutlön af 2,600 kronor, hvartill skulle komma

bostad och bränsle eller ersättning därför. Detta förslag har uti de i

ärendet afgifna yttrandena vunnit stor tillslutning. I åtskilliga yttranden

har dock förordats eu begränsning af ålderstilläggens antal till 3. Då, på

sätt Riksdagen i sin nyssberörda skrifvelse uttalat, »den högre folkskolans

lärare böra komma i åtnjutande af åtminstone samma löneförmåner, som

nu tillkomma de bättre aflönade inom lärarkåren vid den egentliga folkskolan»,

anser jag för min del de i motionen framställda anspråk ingalunda

vara öfverdrifna. Detta blir än mera tydligt, om man tager i betraktande

de löneförmåner, som efter 1906 års Riksdags beslut om lönereglering

för folkskolornas lärarpersonal, af en mängd kommuner, särskildt

de stora och medelstora städerna, tillerkänts därvarande lärare vid folkskolor.

Jag tillåter mig i detta afseende hänvisa till följande öfversikt

öfver de folkskollärarlöner, som komma att uppgå till 2,500 kronor eller

mera om året.

s t

Begynnelse
lön.

Ålderstillägg.

Slutlön.

Kalmar, Nyköping, Västervik

[ Uddevalla ....................................

Hudiksvall....................................

Karlskrona, Linköping, Västerås,

Växjö.................................

Jönköping....................................

Eskilstuna, Karlstad, Kristianstad,

Södertälje, Örebro......

Borås, Halmstad, Härnösand,

Luleå..........................................

Landskrona, Lund, Uppsala...

Norrköping .................................

Sundsvall ....................................

Östersund ....................................

Galle, Göteborg, Hälsingborg,

Malmö.......................................

Stockholm....................................

1,600

1,700

1,600

1,700:

1,650:

1,800: —

1,700

1,750

1,800

1,900

1,800

3 X 300: —

250: —, 250: —, 300: —

300: —, 400: —, 300: —

3 X 300: -- 3 X 350: —

3 X 300: -

3 X 350: —

3 X 350: —

300: —, 300: —, 400: —

3 X 300: —

3 X 350: —

2,500

2,500

2,600

2,600: —

2,700: —

2,700: —

2,750

2,800

2,800

2,800

2,850

1,800: — 3 X 400: — 3,000: —

2,200: — 3 X 400: — 3,400: —

Beträffande de i öfversikten upptagna löner är emellertid att märka,

att desamma allenast tillkomma manliga lärare, och att för lärarinnorna i

s. 209 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

209

berörda städer såväl begynnelselönen som ålderstilläggen utgå med lägre

belopp än för lärarna, hvarjämte äfven bör ihågkommas, att i de bestämda

kontanta aflöningsförmånerna ingår ersättning för bostad och bränsle.

Om jag sålunda anser de i motionen framställda förslag beträffande

afiöningsförmanerna för lärarna vid de högre folkskolorna icke vara öfverdrifna,

kan jag dock icke i allo ansluta mig till samma förslag. Såsom

Riksdagen i sin skrifvelse framhållit, åtnjuta folkskollärarna, med hvilka

lärarna vid de högre folkskolorna snarast äro att jämföra, icke mera än

3 ålderstillägg; och lika många äro äfven ålderstilläggen för lärarna i

läsämnen vid folkskoleseminariernas öfningsskolor. Vid sådant förhållande

anser jag, att äfven för lärarna vid den högre folkskolan ålderstilläggen

höra vara 3 till antalet, att utgå efter respektive 5, 10 och 15 års tjänstgöring.

Begynnelselönen torde däremot böra sättas något högre, än i

motionen föreslagits, eller till 1,500 kronor; detta särskildt med hänsyn till

de begynnelselöner, som i eu mängd städer numera utgå till lärarna vid

den egentliga folkskolan. För denna högre begynnelselön talar äfven den

omständigheten, att, om hvad jag längre fram kommer att föreslå beträffande

pensionsfrågan varder godkändt, lärarna vid den högre folkskolan

komma att fa vidkännas såväl afgilter till sin egen pensionering som ökade

avgifter till änke- och pupillkassan. Varder begynnelselönen satt till 1,500

kronor, och blifva ålderstilläggen bestämda till 3, hvardera å 300 kronor,

i hvilket fall slutlönen komme att uppgå till 2,400 kronor, torde, därest

i betraktande tages, att förmånen af bostad och bränsle torde kunna uppskattas

till ett värde af 300—400 kronor, samt att lefnadsomkostnaderna

i allmänhet äro billigare å landsbygden än i städerna, de af mig förordade

löneförmånerna stå i lämpligt förhållande till löneförmånerna för de bättre

aflönade bland folkskollärarna. Jag vill tillägga, att med den af mig föreslagna

kontanta aflöningen eu lärare komme att under den 30-åriga tjänstetid,

som fordras för att komma i åtnjutande af hel pension, uppbära sainmanlagdt

precist samma belopp, som han under samma tid skulle uppbära,

om hans aflöning utginge i enlighet med hvad i motionen föreslagits. Detta

framgår af följande tablå:

5 ar ........................................................

5 » .................................................. ......

5 » .........................................................

5 » .........................................................

10 » .........................................................

Den åt'' mig föreslagna

löneregleringen

Den i motionen föreslagna

löneregleringen

per ar

kr.

summa under

perioden

kr.

per år

kr.

summa under

perioden

kr.

1,500

1,800

2,100

2,400

2,400

7,500

9,000

10,500

12,000

24,000

1,400

1,700

2,000

2,300

2,600

7,000

8,500

10,000

11,500

26,000

30 är Summa:

63,000

63,000

Bih. till Riked. Prot. 1907. 4 Samt. 1 Afd. !1 Höft. 27

s. 210 Kontrollera mot PDF

210 Statsutskottets Utlåtande X:o 9.

I detta sammanhang vill jag omnämna, att det icke synes mig förefinnas

anledning att, såsom i några yttranden föreslagits, föreskrifva, att

lärare vid högre folkskola skall åtnjuta trädgård eller planteringsland,

helst en dylik förmån icke är obligatorisk beträffande lärarna vid den egentliga

folkskolan.

I ett par yttranden har föreslagits olika aflöning för föreståndare och

för öfriga lärare. En sådan skillnad torde det vara mindre lämpligt att

föreskrifva, då de göromål, som åligga en föreståndare i denna hans egenskap,

torde vara ganska olika omfattande vid olika skolor, utan bör det

öfverlåtas åt vederbörande skolstyrelser att bestämma den särskilda ersättning,

som anses böra utgå för dessa göromål.

Då jag föreslagit, att den kontanta aflöningen för lärarna vid den

högre folkskolan bestämmes till 1,500 kronor med 3 ålderstillägg, hvardera

å 300 kronor, har jag endast tänkt på manliga lärare. Jag har redan

uttalat mig för lämpligheten däraf, att vid sådana högre folkskolor,

Indika äro anordnade såsom tvåklassiga samskolor, den ena lärarbefattningen

besättes med en lärarinna. Då icke endast vid allmänna läroverken

och folkskoleseminarierna utan äfven numera vid de egentliga folkskolorna

aflöningen för de kvinnliga lärarna utgår med lägre belopp än för de

manliga, anser jag denna princip böra tillämpas äfven beträffande ifrågavarande

lärarpersonal. Jag har förut framhållit, att i samtliga de städer,

som förekomma i den af mig åberopade öfversikten öfver nu fastställda

löner till manliga folkskollärare, såväl begynnelselönen som åld er stilläggen

för folkskollärarinnorna utgå med lägre belopp än för deras manliga kolleger.

Med hänsyn härtill vill jag föreslå, att för kvinnlig lärare vid

högre folkskola begynnelselönen sättes till 1,400 kronor och hvardera

ålderstillägget till 200 kronor, hvarigenom slutlönen blir 2,000 kronor.

Proportionen mellan ålderstilläggen för manliga och för kvinnliga lärare,

respektive 300 kronor och 200 kronor, skulle härigenom blifva densamma,

som enligt 1906 års Riksdags beslut gäller beträffande ålderstilläggen för

manliga och kvinnliga lärare vid den egentliga folkskolan, respektive 150

kronor och 100 kronor.

villkoren för jag jiar [ annat sammanhang förordat, att behörighet för att antagas

af aiderstiii-till lärare vid högre folkskola skall tillkomma, förutom dem som enligt

lägg- nu gällande bestämmelser förvärfva sådan, äfven personer, som äro

behöriga att söka adjunktstjänst vid allmänt läroverk eller folkskoleseminarium,

samt under vissa villkor lärare vid egentliga folkskolor. Skall man

kunna hoppas att till lärare vid högre folkskolor kunna förvärfva sådana

personer, så torde det emellertid vara nödvändigt, att, såsom i åtskilliga

s. 211 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

211

af de uti ärendet afgifna yttrandena framhållits, lärarna vid de högre

folkskolorna få uti den tjänstetid, som erfordras för åtnjutande af ålderstillägg,

inräkna föregående tjänstgöring såsom ämneslärare vid allmänt

läroverk eller folkskoleseminarium med dess öfningsskola äfvensom tjänstgöring

såsom ordinarie lärare vid folkskola. Tjänstgöringen vid allmänt

läroverk eller folkskoleseminarium bör få inräknas, äfven om denna ägt

rum såsom extra ordinarie lärare, hvaremot beträffande folkskolorna endast

tjänstgöring i ordinarie anställning bör gälla. På det att icke genom en

sådan förmån till 1 är ar b efattn in garn a vid de högre folkskolorna personer

skola anmäla sig, hvilka hunnit till den ålder, att de icke kunna anpassa

sig efter den högre folkskolans arbetsmetoder, är det nödvändigt, att en

viss begränsning med afseende på tiden göres i den föregående tjänstgöring,

som sålunda skulle få tillgodoräknas; och torde för sådant ändamål denna

tid lämpligen böra sättas till högst 10 år.

I fråga om de öfriga bestämmelser, som böra meddelas rörande rätt

att komma i åtnjutande af ålderstillägg, anser jag, att härutinnan böra

lämnas föreskrifter, motsvarande dem, som gälla beträffande lärare vid

den egentliga folkskolan.

Innan jag lämnar frågan om lärarnas aflöningsförmåner, vill jag framhålla,

att de aflöningsförmåner, som af mig föreslagits för lärarna vid de

högre folkskolorna, tydligen endast äro minimilöner, och att skolstyrelserna

naturligtvis äga rätt att, liksom skoldistrikten i fråga om lärarna vid

de egentliga folkskolorna, tilldela sina lärare aflöningsförmåner till högre

belopp, än som i författningen föreskrifves.

Hvad härefter angår det understöd af statsmedel, som bör utgå till statsbidraget.

de högre folkskolorna, så är först att märka, att det nuvarande statsbidraget,

1,200 kronor för en årsklass och 2,400 kronor för 2 årsklasser,

icke är satt i något visst förhållande till lärarnas aflöning. I den förut

omförmälda motionen har föreslagits, att såsom sådant bidrag må, utöfver

nuvarande anslag, årligen utgå ett belopp, motsvarande 2/3 af sammanlagda

summan af de ålderstillägg, till hvilka vid skolan anställda ordinarie

ämneslärare äro berättigade. Detta förslag har tillstyrkts af nästan alla

domkapitlen och flertalet folkskoleinspektörer, hvaremot bland länsstyrelserna

förslaget, att statsbidraget skulle utgå med 2/3 af såväl begynnelselön

som ålderstillägg, vunnit största anslutningen.

För egen del skulle jag, därest fråga nu vore om ett första införande

af statsbidrag till högre folkskolor, vara mest tilltalad af det sistnämnda

förslaget, enär detsamma står i öfverensstämmelse med den princip, som i

allmänhet tillämpas beträffande statsbidrag till aflönande af lärare vid

s. 212 Kontrollera mot PDF

212

Statsutskottets Utlåtande J\r:o 9.

folkskolor och småskolor. Men jag anser mig detta oaktadt icke kunna,

förorda detsamma, enär detta i vissa fall skulle orsaka icke en ökning

utan i stället en minskning af de statsunderstöd, som nu utgå till ifrågavarande

skolor. För en högre folkskola, hvars lärare åtnjöte begynnelselön

af 1,500 kronor, skulle nämligen statsbidraget blifva allenast 1,000 kronor

i stället för nu 1,200 kronor. På grund häraf och då de nuvarande skolorna

med skäl kunna förvänta att städse få påräkna minst det nu utgående

statsbidraget, anser jag mig böra tillstyrka, att statsbidrag skall utgå,

på sätt i motionen föreslagits. Att begynnelselönens bestämmande på sätt

jag förordar icke kan inverka menligt på de nuvarande skolornas ekonomi

framgår däraf, att förslagets genomförande allenast påfordrar, att vid 2

skolor lönen för föreståndaren eller förste läraren höjes med 100 kronor

vid hvardera skolan, samt att för andre-lärar-tjänster aflöning»! höjes vid

3 skolor med 200 kronor vid hvardera skolan och vid 1 skola med 400

kronor, detta under förutsättning att dessa andre-lärar-tjänster besättas med

kvinnliga lärare.

Enligt 1906 års Riksdags beslut utgöra, såsom redan nämnts, ålderstilläggen

för kvinnliga folkskollärare 100 kronor hvartdera och för manliga

folkskollärare 150 kronor hvartdera samt utgå statens bidrag med 2/:j af de

kvinnliga lärarnas ålderstillägg och, hvad angår de manliga lärarnas, med

samma belopp samt därutöfver med hela det belopp, hvarmed de manliga

lärarnas ålderstillägg öfverskjuta de kvinnligas, detta för att skoldistrikten

icke skola af ekonomiska skäl anställa kvinnliga lärare i sådana fall, där

anställandet af manliga lärare är lämpligare. Att i fråga om statens bidrag

till ålderstilläggen åt högre folkskolans lärare göra samma skillnad mellan

ålderstillägg åt manliga lärare och ålderstillägg åt kvinnliga lärare,

som enligt 1906 års Riksdags beslut skall gälla för den egentliga folkskolans

lärarpersonal, torde icke vara erforderligt, då i det reglemente, hvilket,

liksom hittills, bör af Kungl. Maj:t fastställas för högre folkskola, som

vill komma i åtnjutande af statsunderstöd, i regel lärer bestämmas, huruvida

en tjänst skall innehafvas af manlig eller kvinnlig lärare.

Jag tillåter mig i detta sammanhang anmärka, att, sedan anslaget

till understöd åt högre folkskolor numera är af förslagsanslags natur, pröfningen

af ansökningar om statsbidrag icke, såsom nu är föreskrifvet, behöfver

underställas Kungl. Maj:t utan torde lämpligen kunna öfverlämnas

åt Kungl. Maj:ts befallningshafvande.

Det är tydligt, att med de af mig föreslagna grunder för statsbidragets

utgående föreskriften, att begynnelselönen skall vara minst 1,500 kronor,

'' respektive 1,400 kronor, icke orsakar staten någon ökad kostnad för

s. 213 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

213

de nuvarande högre folkskolorna, utan att ökningen i statens utgifter för

ifrågavarandé skolor beror allenast på den föreslagna bestämmelsen, att

staten skall bidraga med 2/3 af de ålderstillägg, som lärarna skola äga

åtnjuta. Af den nu anställda lärarpersonalen skulle, därest densamma,

såsom billigt är, för åtnjutande af ålderstillägg får tillgodoräkna sig föregående

tjänstgöring i enlighet med hvad jag nyss för blifvande lärare

föreslagit, vid ingången af år 1908 bland de manliga lärarna 7 vara berättigade

till alla tre ålderstilläggen, 4 till första och andra samt likaledes

4 till endast första ålderstillägget och bland de kvinnliga lärarna 1 äga

uppbära första ålderstillägget. För dessa lärare skulle således under år

1908 ålderstilläggen utgå med följande belopp:

för 7 manliga lärare å 900 kronor — 6,300 kronor

» 4 » » å 600 » = 2,400 »

» 4 » » å 300 » = 1,200 »

» 1 kvinnlig » å 200 » = 200 »

Summa 10,100 kronor.

Statsbidraget för dessa ålderstillägg skulle utgöra 6,733 kronor 33 öre’

och med detta belopp eller med i afrundadt tal 7,000 kronor bör det nuvarande

förslagsanslaget: understöd åt högre folkskolor, nu utgörande

25,000 kronor, höjas, därest hvad jag i ämnet föreslagit varder godkändt.

Yäl är det att hoppas, att de förändrade bestämmelserna skola uppmuntra

till inrättandet af nya högre folkskolor, men att med hänsyn härtill ytterligare

höja anslaget torde icke nu vara erforderligt, helst detsamma har

karaktären af förslagsanslag.

Varda lönerna för lärarna vid högre folkskolor reglerade på föreslaget

sätt, så bör jämväl arfvodet för de s. k. sjukvikarierna vid dessa skolor

höjas. Nu gällande föreskrifter om dessa vikarier innehållas i nådiga

kungörelsen angående aflönande af vikarie för lärare vid högre folkskola

under tjänstledighet på grund af sjukdom den 13 juni 1902. De bestämmelser,

som röra vikariearfvodets storlek och sättet för dess utgörande,

omförmälas i § 1 och § 2 mom. 1 af nämnda kungörelse och hafva följande

lydelse:

»§ 1. Därest vid högre folkskola, till hvilken understöd af statsmedel

utgår, anställd ordinarie eller extra ordinarie lärare i läsämnen, hvilken

har en tjänstgöringsskyldighet af minst tjugufyra timmar i veckan, på

grund af sjukdom åtnjuter tjänstledighet och för anställning vid högre

folkskola behörig vikarie är för honom förordnad under oafbrutet minst

en månad af den för skolan fastställda undervisningstiden, skall vikarien,

Arfvodet åt

aj likvikarie.

s. 214 Kontrollera mot PDF

214

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

för så vidt statsbidrag till hans aflönande må kunna erhållas, för den tid,

hvarunder hans förordnande varar, åtnjuta arfvode efter minst etthundrafemtio

kronor för läsmånad, hvarje månad beräknad till trettio dagar,

hvarjämte vikarien skall förses med tjänlig, skolan närbelägen bostad, bestående

af ett eller två rum, med vedbrand, eller ock erhålla ersättning

därför, beräknad efter minst etthundra kronor för den för skolan bestämda

årliga undervisningstiden, äfvensom med belopp, som af skoldistriktet bestämmes,

undfå godtgörelse för resekostnad, där sådan ifrågakommer.

§ 2: 1. Om enligt läkarbetyg sjukdom, på grund hvaraf tjänstledigheten

åtnjutes, är sådan, att densamma gör läraren oförmögen att vederbörligen

uppehålla sin tjänst, men ej af sådan beskaffenhet, att vid betygets

utfärdande läkaren efter omsorgsfull undersökning anser sannolikt, att sjukdomen

för all framtid hindrar den sjukes återinträde i tjänstgöring, samt

den tjänstledige läraren icke uppnått sextio års ålder och i vederbörlig

ordning förklarats berättigad till hel pension, skall vikariens aflöning utgöras

sålunda, att den tjänstledige läraren af sin lön afstår ett belopp

motsvarande en fjärdedel af vikariens kontanta minimiaflöning, samt två

tredjedelar af samma, minimiaflöning utgå af statsmedel och återstoden erlägges

af skoldistriktet, livilket det jämväl åligger att förse vikarien med

bostad jämte vedbrand eller ock lämna ersättning därför, enligt hvad ofvan

omförmälts, äfvensom att, där så ifrågakommer, godtgöra honom resekostnad.

»

De allmänna villkoren äro nära öfver en stämmande med hvad som

är stadgadt för folkskollärare i motsvarande fall. Aflöningens belopp är

dock olika, i det att aflöningen för läsår vid högre folkskola skall utgå

med 150 kronor för läsmånad. För 30 veckor eller 7 månader skulle

vikariearfvodet enligt denna beräkningsgrund uppgå till 1,050 kronor. Men

bestämmes ordinarie lärares begynnelselön till 1,500 kronor för manlig

och 1,400 kronor för kvinnlig lärare, blir skillnaden mellan ordinaries begynnelselön

och vikariearfvodet alltför stor. Jag anser därför, att vikariearfvodet

bör höjas till 190 kronor för manlig lärare och till 180 kronor

för kvinnlig lärare för hvarje läsmånad, i livilket fall arfvodet för 7 månader

skulle uppgå till respektive 1,330 kronor och 1,260 kronor. Härigenom

skulle den ordinarie lärarens begynnelselön och vikariearfvodet komma

att stå i ungefär samma förhållande till hvarandra, som den af 1906 års

Riksdag beslutade minimilönen för den egentliga folkskolans lärare, 900

kronor, kommer att stå till det förhöjda arfvode af 800 kronor, som enligt

mitt förmenande bör tillerkännas vikarie för sjuk folkskollärare, och hvarom

främst ällningTtorde böra göras till 1907 års Riksdag. Härtill anhåller

jag att få återkomma vid anmälan af de öfriga anslagskraf under åttonde

hufvudtiteln, som böra föreläggas instundande Riksdag.

s. 215 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

215

Denna höjning af arfvodet åt vikarie vid högre folkskola torde icke

påkalla någon ökning i det för ändamålet i riksstaten upptagna förslagsanslaget

å 2,000 kronor. Under åren 1903—1905 har såsom bidrag till

aflönande af dylika vikarier från nämnda anslag utgått högst 590 kronor

under ett år och i medeltal endast 299 kronor 89 öre om året.

Det återstår slutligen att redogöra för de förändrade bestämmelser i

fråga om pensionering af lärarpersonalen vid högre folkskolor samt dess

änkor och barn, som böra vidtagas i sammanhang med fastställandet af

de nya grunderna för anslag åt dessa skolor.

Högre folkskolans lärare äro för sin egen pensionering delaktiga i

folkskollärarnas pensionsinrättning samt för sina efterlefvande i folkskollärarnas

änke- och pupillkassa. Enligt § 2 i gällande reglemente för förstnämnda

pensionsanstalt har ända från år 1866 skolområde, som underhåller

högre folkskola, varit förbundet till delaktighet i pensionsinrättningen

för den lön, lärare vid sådan skola verkligen åtnjöte, såvida

denna lön icke öfverstege 1,000 kronor, hvaremot, därest lönen öfversköte

detta belopp, skolområdet ägde hvarken skyldighet eller rätt till delaktighet

för öfverskottet. Ända till år 1900 var 1,000 kronor högsta delaktighetsbelopp

för folkskollärare. Därefter till och med innevarande år

har delaktighetsbeloppet för alla ordinarie folkskollärartjänster varit 1,000

kronor. Genom den af 1906 års Riksdag beslutade löneförhöjningen har

emellertid delaktighetsbeloppet blifvit höj dt till det högsta lönebelopp,

hvaraf lärare enligt nämnda beslut på grund af tjänstålder äger att

komma i åtnjutande d. v. s. 1,350 kronor för tjänst, som innehafves af

manlig lärare, och 1,200 kronor för tjänst, som innehafves af kvinnlig

lärare. Om nu en lönereglering beslutes för högre folkskolans lärare,

måste det anses rättvist och billigt, att jämväl i fråga om dessa lärares pensionsrätt

delaktighetsbeloppet i pensionsinrättningen bestämmes till det

högsta lönebelopp, hvaraf läraren på grund af tjänstålder enligt gällande

stadganden äger att komma i åtnjutande. I enlighet härmed skulle delaktighetsbeloppet

blifva för tjänst, som innehafves af manlig lärare, 2,400

kronor och för tjänst, som innehafves af kvinnlig lärare, 2,000 kronor.

Om delaktighetsbeloppet sålunda bestämmes till respektive 2,400 och

2,000 kronor, komma pensionerna, som nu utgå med 750 kronor, att höjas

till 1,800 kronor för manlig lärare och 1,500 kronor för kvinnlig lärare.

En sådan förhöjning torde i sin mån bidraga till att göra lärarplatserna

lockande för dugliga sökande.

Jag har redan antydt, att i sammanhang med de föreslagna bestämmelserna

om viss minimiaflöning för de högre folkskolornas lärare

Pensions
frågan.

s. 216 Kontrollera mot PDF

216

Statsutskottets Utlåtande 2\:o 9.

bör införas skyldighet för dessa att bidraga till sin egen pensionering.

För närvarande erlägges för hvarje lärartjänst pensionsafgift af skolområdet

med 5 procent af delaktighetsbeloppet, således med 50 kronor årligen.

Genom delaktighetsbeloppets höjning ökas denna afgift till respektive 120

och 100 kronor, men härtill skulle komma en årlig afgift af tjänstinnehafvaren,

hvilken, i likhet med hvad från och med år 1907 gäller för

folkskollärare, torde böra utgå med 21/2 procent af delaktighetsbeloppet för

vederbörande tjänst och således skulle belöpa sig till 60 kronor för manlig

och 50 kronor för kvinnlig lärare.

Enligt 1906 ars Riksdags beslut skola de extra pensionsafgifter, hvilka

pa grund af § 8 i reglementet för folkskollärarnas pensionsinrättning nu

utgå för lärartjänster vid de högre folkskolorna, erläggas af statsmedel.

De ökade extra pensionsafgifter, som till följd af nu föreslagna bestämmelser

skulle komma att utgå, böra gifvetvis bestridas på enahanda sätt. Härtill

skall jag framdeles återkomma vid anmälan om behofvet äfven för år

1908 af ett förslagsanslag för bestridande af dessa och liknande afgift er

för folkskollärartjänster.

I sammanhang med de nya bestämmelserna angående högre folkskolor

torde vidare, jämväl i likhet med hvad som skedde vid 1906 års

lönereglering för folkskolans lärare, stadgas skyldighet för lärare vid högre

folkskola att, sa snart han uppnått sextio års ålder och i vederbörlig ordning

förklarats berättigad till hel pension, afgå från tjänsten, vederbörande

skolstyrelse dock obetaget att låta med afskedet anstå, därest och så länge

den pensionsberättigades fortsatta tjänstgöring anses vara gagnelig för skolan.

Enligt nu gällande bestämmelser räknas för lärare vid högre folkskola

liksom för lärare vid folkskola såsom tjänstår för erhållande af pension

icke blott den tid, under hvilken lärare såsom ordinarie bestridt folkskollärarbeställning,

utan äfven den tid utöfver 5 år, som han, efter att hafva

bhfvit i behörig folkskollärarexamen godkänd, varit anställd såsom extra

lärare vid folkskola. Härtill bör, därest, såsom jag förordat, lärare vid

högre folkskola skall för rätt att komma i åtnjutande af ålderstillägg få

tillgodoräkna sig äfven föregående tjänstgöring såsom ämneslärare vid allmänt

läroverk eller folkskoleseminarium, naturligtvis göras det tillägg, att

sådan tjänstgöring äfven räknas såsom tjänstår för erhållande af pension.

En höjning af delaktighetsbeloppet i folkskollärarnas pensionsinrättning

medför eu motsvarande höjning af delaktighetsbeloppet i folkskollärarnas

änke- och pupillkassa. Härigenom varder pensionen för änka

efter lärare vid högre folkskola ökad från 200 till 480 kronor, om pensionsberättigade

barn icke efterlefva, samt, därest delägare efterlämnar,

förutom änka, ett eller flera sådana barn, från 300 till 720 kronor. Å

s. 217 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o Ö.

217

andra sidan kommer den årliga pensionsafgiften för läraren att ökas från

33 kronor 33 öre till 80 kronor.

Genom filosofie doktorn Hans Tiselius, som verkställde de beräkningar,

hvilka lågo till grund för Kungl. Maj:ts framställning till 1906 års Riksdag

om höjning af statsanslagen till ifrågavarande två pensionsanstalter

med anledning af löneregleringen för folkskolans lärarkår, har jag låtit

beräkna, hvilken ökning i nämnda anslag påkallas af en löne- och pensionsreglering

för högre folkskolans lärare i enlighet med de af mig nu

angifna grunder. Det är härvid att märka, att vid förstberörda beräkningar,

som grundade sig på en höjning af delaktighetsbeloppet för lärare

och lärarinnor vid folkskolor från 1,000 kronor till respektive 1,350 och

1,200 kronor, hela antalet delägare lades till grund för beräkningen, hvadan

således det i förhållande till antalet folkskollärare ringa antalet lärare vid

högre folkskolor då icke frånräknades. De nu ifrågakomna beräkningarna

hvila fördenskull på en höjning af delaktighetsbeloppet från 1,350 respektive

1,200 kronor till 2,400 respektive 2,000 kronor. Enligt dessa beräkningar

skulle erfordras en ökning af statens bidrag till folkskollärarnas

pensionsinrättning med 3,081 kronor och af statsanslaget till änke- och

pupillkassan med 165 kronor.»

Till stöd för sin ofvanberörda motion har herr Hammarlund anfört Herr Hamföljande:

motion.

»Om, såsom jag hoppas, Riksdagen i allt väsentligt bifaller de förslag,

hvilka framställas i den till årets riksdag aflåtna kungl. propositionen, n:o

39, angående förändrade bestämmelser rörande anslag till högre folkskolor,

skall helt visst nämnda skolors utveckling i hög grad främjas. Detta är

ock en angelägenhet, som bör ligga statsmakterna om hjärtat. Att ifrågavarande

skolform — afsedd för barn, som nyligen slutat den egentliga

folkskolan och sålunda befinna sig i den ålder, då de hafva lättast att

tillägna sig kunskaper och då grundriktningen i deras utveckling bestämmes

— ej fått den utbredning, som Riksdag och regering väntade, då densamma

på 1850-talet upprättades, beror utan tvifvel därpå, att den erhållit

för ringa omvårdnad och därför råkat i glömska och förfall. Om man

däremot, på sätt 1905 års riksdagsskrifvelse i ämnet förordar, tillförsäkrar

dessa skolors lärare en efter nutida förhållanden lämpad aflöning samt i

öfrigt gifver dem en bättre ställning, skall denna viktiga skolform i flera

afseenden blifva bättre tillgodosedd än hittills.

Det synes mig emellertid önskligt, att i de af Kung]. Maj:t föreslagna

bestämmelserna ett par ändringar blefve af Riksdagen vidtagna i syfte att

Bill. till Ttilcsd. Prof. 1907. 4 Sami. 1 Afd. .9 Haft. 28

s. 218 Kontrollera mot PDF

218

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

få föreskrifterna rörande dessa skolor sådana, att de mera än nu är fallet

konrime att motsvara de verkliga förhållandena å landsbygden. Detta

skulle ganska säkert i sin mån bidraga till ytterligare främjande af den

högre folkskolan.

De ändringar, som jag åsyftar, gälla dels formuleringen af skolans

ändamål, dels den årliga lärotiden.

1. Hvad som förstås med högre folkskola finnes i den kungl. propositionen

angifvet i första punkten sålunda:

»Högre folkskola, hvarmed förstås en sådan skola, som för en eller

gemensamt för flera församlingar på landet eller i stad, där allmänt läroverk

icke finnes, inrättas i ändamål att bereda de arbetande klassernas

barn tillfälle att inhämta ett högre mått af bildning, utan att barnen

dragas från sina vanliga lefnadsförhållanden eller nödig öfning för duglighet

och härdighet vid kroppsarbete» o. s. v.

I uttrycken »de arbetande klassernas barn» samt »öfning för duglighet

och härdighet vid kroppsarbete» har man ofta inlagt den meningen,

att högre folkskolan skall vara en anstalt för endast »arbetarebarn». Skolan

har därigenom fått sig påtryckt en stämpel af speciell underklass-skola.

Detta är en alldeles för snäf begränsning, som dessutom är missvisande

och ej öfverensstämmande med nutida uppfattning. Uttrycken kvarstå

från den äldsta författningen för dessa skolor. Då denna författning för

snart 50 år sedan tillkom, fanns ännu i allmänna medvetandet ståndsskillnaden

kvar i sin gamla skärpa, och den tidens enklare samfundsförhållanden

gåfvo ock något skäl för dem. Men sedan dess har jordbrukets

och industriens utveckling utplånat de skarpa gränslinjerna mellan

kropps- och intelligensarbetare: den ena behöfver ju lika väl som den

andra både kropps- och själsutveckling i barndomen och ungdomen för

att under mannaåren uppnå större duglighet i sitt yrke.

I departementschefens motivering till den kungl. propositionen likställes

ock högre folkskolan med den egentliga folkskolans högre afdelning

i de större städerna. »Den högre folkskolan bör», heter det, »för landsbygden

blifva en verklig öfverbyggnad på dess folkskola, liksom folkskolans

högre afdelning är en öfverbyggnad på städernas folkskolor.» Detta

är utan tvifvel alldeles riktigt, enär inträdesfordringarna till båda sammanfalla

med den kurs, som inhämtas i den egentliga folkskolan. Men

folkskolans högre afdelning är lika litet som den egentliga folkskolan en

anstalt enbart för arbetarebarn. Båda äro ju tvärtom allmänna skolor,

öppna för alla föräldrar, som vilja sända sina barn till desamma. Äfven

högre folkskolan synes då böra hafva samma ställning; detta så mycket

hellre som landsbygden och de mindre städerna ej äga eller kunna äga

s. 219 Kontrollera mot PDF

St åt sut sköttel s Utlåtande N:o 9.

219

andra af stat och kommun underhållna skolor för ifrågavarande ålder.

Göres den högre folkskolan till en skola uteslutande för kroppsarbetarnes

barn, finnes å landsbygden ingen öfverbyggnad för den s. k. medelklas - sens barn, utan blifva dessa tvingade att vända sig till städerna för att

få sitt bildningsbehof fylldt.

Departementschefen erinrar också därom, att de högre folkskolorna

hafva å tätt bebyggda platser och i mindre städer en stor mission att

fylla genom att ersätta s. k. samskolor och lägre privata läroverk, Indika

dessa samhällen oftast ej ha råd att underhålla, i alla händelser ej pa ett

tillfredsställande sätt. Men då böra ock grundbestämmelserna för högre

folkskolan afpassas så. att de ej motverka en sådan sund och riktig utveckling.

I dylika samhällen äro väl aflönade arbetare, yrkesidkare, förmän,

järnvägsfunktionärer, handlande samt lägre tjänstemän, anställda hos bolag

eller i stat och kommun, äfvensom bygdens välbärgade hemmansägare och

arrendatorer i regel angelägna om, att deras barn måtte erhålla två till

tre års fortsatt undervisning, sedan de vid 12-—13 års ålder genomgått

den egentliga folkskolan. Det är tydligen detta föräldraintresse, som under

nu rådande förhållanden i första hand kan uppbära en högre folkskola.

De högre folkskolor, som redan finnas, hafva också i de flesta fall framkallats

just af ett dylikt intresse.

På enskild väg hafva insamlats uppgifter rörande föräldrarna till i

högre folkskolorna'' intagna barn. Sådana uppgifter föreligga från 17 af

vårt lands 20 högre folkskolor och afse de tre senaste åren. Ett sammandrag

af dessa uppgifter visar, att lärjungarnas föräldrar hade följande

lefnad sställningar:

1. Jordbruksarbetare och andra grofarbetare ......... 61

2. Yrkesarbetare i andras tjänst ........................... 135

3. Hemmansägare, arrendatorer, rättare, förmän i

fabriker och vid andra arbeten ................ 344

4. Lägre tjänstemän i enskild eller allmän tjänst,

handlande, yrkesidkare, fabrikanter ................. 461

5. Ofri ga (änkor, husägare, pcnsionstagare, agen
ter

o. s. v.) ........................................................ 52

Summa 1,053

De flesta af högre folkskolans lärjungar äro sålunda från mera välbärgade

hem, hvithet äfven bekräftas i departementschefens motivering.

Någon väsentlig ändring häruti kan under nuvarande tidsförhållanden

knappast väntas. Men uppenbarligen kan det icke vara riktigt att från

högre folkskolorna utesluta de barn, som bäst äro i tillfälle att använda

s. 220 Kontrollera mot PDF

220

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

dem. Det väsentliga är väl att barnen ej i onödan »dragas från sina

vanliga lefnadsförhållanden» genom att sändas från hemmen till stadens

läroverk, utan kunna under skoltiden åtnjuta hemmets vård och ha tillfälle

till öfning i de arbeten, som där behöfva utföras. Vanligen hjälpa

de föräldrarna i deras yrke. Detta måste anses som sundt och riktigt.

Att i en författning gifva bestämmelser, som, ifall de följdes, skulle leda

till att barnen måste sättas i andras arbete under skoltiden, kan icke vara

välbetänkt.

Bestämmelsen i fråga har, enligt upplysningar från föreståndare för

högre folkskolor och andra personer, som hafva långvarig personlig kännedom

om förhållandena å de platser, där skolor af denna art behöfvas,

verkat afgjordt skadligt för deras upprättande och utveckling. Då förslag

framkommit om att upprätta en högre folkskola, har ofta häremot anförts,

att dessa skolor ju äro afsedda för »arbetarebarn», men att de föräldrar,

som önskade sätta sina barn i den påtänkta skolan, ej tillhörde den egentliga

»arbetareklassen», hvarför det vore tvifvelaktigt, om laglig grund för

statsbidrags erhållande funnes. Och där högre folkskola ändock kommit

till stånd, har klassfåfängan, hvilken som bekant icke minst frodas i små

förhållanden, hindrat inånga föräldrar att använda den för sina barn. De

föråldrade uttrycken i författningen torde därför böra ersättas med andra,

som bättre motsvara högre folkskolans verkliga art och ändamål. Den

högre folkskolan bör ej vara en klass-skola utan en för landsbygden och

mindre samhällen afpassad praktisk öfverbyggnad på den egentliga folkskolan

och liksom den senare tillgänglig för alla samhällsklassers barn.

I sammanhang härmed synes uttrycket »församlingar» i första punkten

böra ändras till »skoldistrikt». Denna ändring har en viss praktisk betydelse

på sådana orter, där köping skilt sig från den öfriga församlingen

i fråga om skolväsendet och bildat eget skoldistrikt. Dylikt skoldistrikt

bör hafva rätt att ensamt för sig eller tillsammans med närgränsande

skoldistrikt upprätta högre folkskola.

I första punkten borde alltså lämpligen ordet »församlingar» utbytas

mot »skoldistrikt», uttrycket »de arbetande klassernas barn» ändras till

»barn, som genomgått den egentliga folkskolan eller på annat sätt vunnit

motsvarande kunskaper», samt ordet »kroppsarbete» utbytas mot »arbete».

2. Beträffande den årliga lärotiden föreslår Kungl. Maj:t i punkten 5

följande bestämmelse:

»I högre folkskola skall undervisningen i allmänhet fortgå högst

trettio veckor hvarje år.»

Utom det att denna bestämmelse är särdeles sväfvande, kan anmärkas,

att den icke står i öfverensstämmelse med de principer, som eljest pläga

s. 221 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

221

i dylika fall följas af Riksdagen. För andra skolor med statsunderstöd är

en minimitid fastställd, men här saknas en sådan, under det i stället en

maximitid skulle angifvas. Detta kan icke gärna vara lämpligt. Lämnar

Riksdagen så afsevärda bidrag, som här äro föreslagna, så bör den ock

kunna fordra, att skolan är i verksamhet en viss minimitid om året. Den

föreslagna miximitiden är dessutom med Kungl. Maj:ts tillstånd mångenstädes

redan öfverskriden. Såsom framgår af departementschefens anförande,

hafva nu redan flera af de befintliga högre folkskolorna en fastställd

lästid af mera än 30 veckor, och samma anförande förutsätter, att

i många af de nya skolor, som kunna komma att upprättas, 34Y2 veckor

torde bli vanlig lästid. Mot den anordningen, att lästiden blir densamma

som i den egentliga folkskolan, kan ju ej heller vara något att invända.

I vanliga fall är det otvifvelaktigt bäst för lärjungarnas utveckling i denna

ålder och mest öfverensstämmande med föräldrarnas önskningar, att den

dagliga lästiden ej är längre än att lärjungarna få någon tid öfrig till

praktiskt arbete och att undervisningen fortgår under en något större del

af året. Detta bekräftas ock af departementschefen, som framhåller, att

»erfarenheten visat, att önskan om utsträckning af lästiden vid de högre

folkskolorna varit ganska allmän».

Författningen torde sålunda böra ändras, så att den öfverensstämmer

med de förefintliga behofven. Af de nuvarande 20 skolorna har jämnt

hälften en årlig lästid af minst 30 veckor, under det för den andra hälften,

väsentligen utgörande äldre skolor, undervisningstiden är mindre än 30

veckor. Om en minimitid af 30 veckor fastställes och Kungl. Maj:t erhåller,

liksom i fråga om folkskolan, rätt att, där så visar sig behöflig^

medgifva kortare undervisningstid, synes frågan vara löst på ett sätt, som

kan tillfredsställa såväl staten som skoldistriktens berättigade anspråk.

De här ifrågasatta ändringarna innebära i själfva verket inga nyheter

utan endast ett godkännande af de förhållanden, som så småningom inträdt

på den högre folkskolans område och som föranledts af den sociala

utvecklingen under det senaste halfseklet. Dessa ändringar äro helt visst

af beskaffenhet att kunna medverka till att högre folkskolan blir mera

användbar och omtyckt».

Förevarande proposition är närmast föranledd af Riksdagens i skrifvelse

till Kungl. Maj:t den 27 april 1905 gjorda anhållan, att Kungl.

Maj:t måtte låta utreda, på hvad sätt och under hvilka villkor lärarna

vid högre folkskolor kunde erhålla en efter nutida förhållanden lämpad

Utskottets

yttrande.

■

s. 222 Kontrollera mot PDF

222

Statsutskottets Utlåtande JV:o 9.

aflöning, äfvensom i hvad mån ytterligare bidrag från staten därtill skäligen

borde utgå, samt för Riksdagen framlägga det förslag, hvartill utredningen

kunde föranleda. Utskottet vill till en början framhålla, att det

synes utskottet otvifvelaktigt, att förbättrande af lärarpersonalens vid de

högre folkskolorna aflöningsförmåner, hvarigenom möjligheten att för

dessa skolor erhålla dugande lärarkrafter ökas, kommer att i väsentlig

mån bidraga till upphörande af den ringa benägenhet till anordnande af

skolor af ifrågavarande art, som alltsedan denna skolforms införande utan

tvifvel varit rådande. De af Kungl. Maj:t föreslagna minimilönerna eller

1,500 kronor med tre ålderstillägg å 300 kronor hvartdera för manlig lärare

samt 1,400 kronor med tre ålderstillägg å 200 kronor hvartdera för kvinnlig

lärare, jämte bostad och bränsle eller ersättning därför, synas utskottet

lämpligt afvägda och hafva således icke lämnat rum för erinran. Likaledes

har utskottet ej haft något att erinra mot de af Kung]. Maj:t föreslagna

minimiersättningarna åt vikarie för lärare under sjukdom eller 190

kronor för manlig och 180 kronor för kvinnlig lärare för läsmånad. Beträffande

de föreslagna villkoren och bestämmelserna i öfrigt, har utskottet

i afseende å de under mom. 2 förekommande orden: »Lärare, som erhållit

ordinarie anställning» etc., ansett, att då lärarne vid dessa skolor anställas

i enlighet med därom gifna bestämmelser i för hvarje skola utfärdadt, af

Kungl. Maj:t fastställdt reglemente och således icke äro ordinarie på samma

sätt som exempelvis folkskollärarne, detta uttryck bör, till förtydligande

häraf och till förekommande af missförstånd vid afgörande af frågor angående

lärares rätt till de i förevarande mom. angifna löneförmåner, utbytas mot

orden: »Lärare, som i vederbörlig ordning erhållit ordinarie anställning».

Vidare har utskottet i afseende å den föreslagna bestämmelsen angående

skolområdes skyldighet att bidraga till lärarnes pensionering ansett,

att densamma med dess nu föreslagna formulering möjligen kan lämna

rum för anspråk på sådan förmån från lärare i ämnen, som icke äro afsedda

att uppehållas på ordinarie tjänst, t. ex. öfningslärare. På grund

häraf och med tillämpning af hvad utskottet här ofvan anfört i afseende

å uttrycket »i vederbörlig ordning», har utskottet ansett, att uttrycket

»för hvar och en af där befintliga ordinarie lärartjänster» lämpligen bör

utbytas mot orden »för hvar och en af där befintliga lärartjänster, afsedda

att iippehållas af i vederbörlig ordning tillsatt ordinarie innehafvare»

.

Vidkommande härefter herr Hammarlunds motion, har utskottet, hvad

först beträffar den föreslagna förändringen af den af Kungl. Maj:t under

mom. 1 angifna definitionen å högre folkskola, ansett, att, då den af

motionären ifrågasatta formuleringen af momentet på ett med de verkliga

s. 223 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

223

förhållandena mera öfverensstämmande sätt än den af Kutig!. Maj:t föreslagna

betecknar det ändamål, som med ifrågavarande art af skolor, enligt

utskottets förmenande, bör afses, motionen i denna del är förtjänt af bifall.

I afseende å den af motionären föreslagna lydelsen af mom. 5 angående

lästidens längd, har utskottet, som till fullo beaktar önskvärdheten

och nödvändigheten af att undervisningen anordnas så, att eleverna i icke

alltför hög grad undandragas sitt egentliga arbete, i likhet med motionären

funnit den af Kungl. Maj:t föreslagna bestämmelsen, att undervisningen

skall i allmänhet fortgå högst 30 veckor, vara ur formell synpunkt

mindre lämplig. Om således utskottet icke kan tillstyrka fastställande af

en maximitid, anser utskottet emellertid, att en minimitid, såsom af motionären

föreslagits, ej heller är att förorda. Lämpligast torde vara, att en

bestämd lästid angifves, med rätt för Kungl. Maj-.t att, på därom gjord

framställning, i särskilda fall medgifva undantag från denna bestämmelse;

och torde denna sålunda bestämda tid utan olägenhet kunna sättas till

30 veckor årligen.

Mot hvad Kungl. Maj:t i öfriga, här ofvan ej omhandlade delar föreslagit,

har utskottet intet att erinra.

På grund af livad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med anledning af Kungl. Majrts

förevarande proposition och herr Hammarlunds i ämnet

väckta motion må,

a) godkänna följande bestämmelser angående anslag

till högre folkskolor:

1. Högre folkskola, hvarmed förstås en sådan skola,

som för ett eller gemensamt för flera skoldistrikt pa

landet eller i stad, där allmänt läroverk icke finnes, inrättas

i ändamål att bereda barn, som genomgått den

egentliga folkskolan eller på annat sätt vunnit motsvarande

kunskaper, tillfälle att inhämta ett högre mått

af bildning, utan att barnen dragas från sina vanliga

lefnadsförhållanden eller nödig öfning för duglighet och

härdighet vid arbete, kan erhålla understöd af statsmedel
dels

till högst dubbla beloppet af hvad till skolan

i distriktet sammanskjutes, dock högst 1,200 kronor årligen

för hvarje årsklass och för hvarje skola ej öfverskridande

2,400 kronor om året,

dels ock därutöfver två tredjedelar af i punkt 2

omförmälda ålderstillägg till lärares aflöning, allt under

de i följande punkter angifna villkor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

2. Lärare, som i vederbörlig ordning erhållit ordinarie

anställning vid högre folkskola, skall af skolområdet

förses med tjänlig bostad och nödigt bränsle

eller ersättning därför samt därutöfver i årlig lön åtnjuta,

manlig lärare minst ettusen femhundra kronor

och tre ålderstillägg å trehundra kronor hvartdera samt

kvinnlig lärare minst ettusen fyrhundra kronor och tre

åldertillägg å tvåhundra kronor hvartdera. Alderstilläggen

skola utgå det första efter fem, det andra efter

tio och det tredje efter femton års oförvitlig tjänstgöring,

räknadt från och med början af kalenderåret

närmast efter det, hvarunder det femte, tionde eller

femtonde året gått till ända; dock under villkor att

läraren under den tjänstetid af fem år, som erfordras

för vinnande af hvarje särskildt ålderstillägg, meddelat

undervisning vid skolan under mera än fyra femtedelar

af den å nämnda tjänstetid belöpande fastställda undervisningstiden,

hvarvid iakttages, att tjänstinnehafvaren

må räkna sig till godo den tid, hvarunder han åtnjutit

tjänstledighet för att, på grund af särskildt förordnande

eller val, bestrida allmänt uppdrag eller offentlig befattning,

och äfven den tid, hvarunder till följd af

smittsam sjukdom undervisningen i skolan varit inställd.

Vid beräkning af den tjänstetid, som erfordras för vinnande

af ålderstillägg, må lärare räkna sig till godo

den tid, han tjänstgjort såsom ämneslärare vid allmänt

läroverk eller folkskoleseminarium eller ock innehaft

ordinarie anställning vid folkskola, dock icke mera än

sammanlagdt tio år; skolande denna förmån jämväl tillgodokomma

den vid högre folkskola nu anställda lärarpersonal.

3. Högre folkskola skall vara försedd med ett af

Kung! Maj:t godkändt reglemente.

4. Till lärjungar i högre folkskola må ej mottagas

andra än de, som visat sig redan innehafva de kunskaper,

Indika meddelas i den egentliga folkskolan.

5. I högre folkskola skall undervisningen fortgå

trettio veckor hvarje år, därest ej Kungl. Maj:t på gjord

ansökning annorlunda bestämmer.

s. 225 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N;o 9.

225

6. För att kunna antagas till ordinarie lärare vid

högre folkskola erfordras

att hafva blifvit genom intyg om genomgången

pröfning väl vitsordad för studier vid universitet och

hafva antingen med godt vitsord genomgått den praktiska

öfningskursen vid ett folkskoleseminarium eller

på annat af Kungl. Maj:t godkändt sätt förvärfvat sig

undervisningsskicklighet; eller

att hafva erhållit godkändt afgångsbetyg från högre

lärarinneseminarium; eller

att hafva förvärfvat behörighet till adjunktstjänst

vid folkskoleseminarium eller allmänt läroverk; eller ock

att hafva med goda vitsord genomgått folkskoleseminarium

samt därefter med hänsyn till fortsatta studier

eller väl vitsordad tjänstgöring vid högre folkskola

eller högre afdelning af folkskola eller annan motsvarande

undervisningsanstalt af Kungl. Maj:t blifvit förklarad

behörig att antagas till ordinarie lärare vid högre

folkskola;

b) öka förslagsanslaget: understöd åt högre folkskolor

från dess nuvarande belopp, 25,000 kronor, till

32,000 kronor, eller med 7,000 kronor;

c) medgifva vidtagande af sådan ändring i fråga

om de i nådiga kungörelsen angående aflönande af vikarie

för lärare vid högre folkskola under tjänstledighet

på grund af sjukdom den 13 juni 1902 omförmälda

vikarier, att sådan vikarie skall, förutom öfriga angifna

förmåner, åtnjuta arfvode, manlig lärare efter minst

etthundranittio kronor och kvinnlig lärare efter minst

etthundraåttio kronor för läsmånad;

d) besluta, att lärare, som ingår på den nya löneregleringen,

eller som förordnas, efter det kungörelse i

ämnet utkommit, skall vara skyldig ej mindre att, så

snart han uppnått sextio års ålder och i vederbörlig

ordning förklarats berättigad till hel pension, afgå från

tjänsten, vederbörande skolstyrelse dock obetaget att

låta med afskedet anstå, därest och så länge den pensionsberättigades

fortsatta tjänstgöring anses vara gagne
Bik.

till itiksd. Urat. 1907. 4 Hand. 1 Afct. 9 Höft. 29

s. 226 Kontrollera mot PDF

226

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

lig för skolan, än äfven att såsom bidrag till kostnaderna

för pensioneringen erlägga en årlig afgift, motsvarande

två och en half procent af den lön, för hvilken

skolområdet med afseende å hans pensionering vunnit delaktighet

i folkskollärarnas pensionsinrättning;

e) besluta, att skolområde, som underhåller högre

folkskola, skall för hvar och en af de där befintliga

lärartjänster, afsedda att uppehållas af i vederbörlig

ordning tillsatt ordinarie innehafvare, vara förbundet

till delaktighet i folkskollärarnas pensionsinrättning efter

det högsta lönebelopp, hvaraf lärare, på grund af tjänstålder,

enligt gällande författning äger att komma i åtnjutande;
dels

föreskrifva, att såsom tjänstår för erhållande

af pension skall räknas, förutom den i § 17 af gällande

reglemente för folkskollärarnas pensionsinrättning angifna

tid, jämväl den tid, som vederbörande lärare tjänstgjort

såsom ämneslärare vid allmänt läroverk eller folkskoleseminarium;
dels

och öka det under riksstatens tionde hufvudtitel

uppförda anslaget ''Bidrag till folkskollärares pensionering’

med 3,081 kronor samt det under samma

hufvudtitel uppförda anslaget ''Bidrag till folkskollärares

änke- och pupillkassa’ med 165 kronor.»

Ang.

förändrade 21:o) I punkt 30 under åttonde hufvudtiteln har Kungl. Maj:t före
bestämmelser

• , t)*i i ,±.

angående af- slagit Riksdagen att

visper t/ar dels medgifva vidtagande af sådan ändring i fråga om statsbidrag till

ordinarie, aflönande af icke ordinarie, examinerad, vid folkskola antagen lärare, att

folk*''kollärare.den årliga lön, som sådan lärare, förutom nu föreskrifna naturaförmåner,

rgQ j skall erhålla, för att skoldistriktet må äga att under i öfrigt nu gällande

villkor bekomma statsbidrag till hans aflönande, bestämmes till minst 800

kronor, samt

öka förslagsanslaget: lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor

med 50,000 kronor, eller från 8,100,000 kronor till 8,150,000 kronor;

dels medgifva vidtagande af sådan ändring i fråga om aflönande af

de i § 1 mom. 1 af nådiga kungörelsen angående aflönande af vikarie för

lärare vid folkskola eller småskola under tjänstledighet på grund af sjuk
-

s. 227 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

227

dom den 1 juni 1900 omförmälda vikarier, att sådan vikarie skall, förutom

öfriga angifna förmåner, åtnjuta arfvode efter minst 800 kronor för

åtta månaders undervisningstid, eller 100 kronor för läsmånad, samt

öka förslagsanslaget: bidrag till aflönande i vissa fall af vikarie för

lärare eller lärarinna vid folkskola eller småskola med 25,000 kronor, eller

från 100,000 kronor till 125,000 kronor;

dels ock medgifva vidtagande af sådan ändring i fråga om de i § 1

af nådiga kungörelsen angående aflönande af vikarie för lärare vid af

landsting eller stad, som ej i landsting deltager, inrättadt småskollärarseminarium

under tjänstledighet på grund af sjukdom den 31 maj 1901

omförmälda vikarier, att sådan vikarie skall, därest han aflagt folkskollärarexamen,

förutom öfriga angifna förmåner, åtnjuta arfvode efter minst

800 kronor för åtta månaders undervisningstid, eller 100 kronor för läsmånad.

Denna framställning, som varit föremål för det sammansatta statsoch

lagutskottets förberedande behandling, har af Riksdagen i enlighet

med det sammansatta utskottets hemställan bifallits; hvilket statsutskottet

skolat här

anteckna

Vid bifall till hvad i punkterna 16—20 föreslagits samt med anledning

af Riksdagens här ofvan under punkt 21 omförmälda beslut kommer

anslaget till folkundervisningen, nu 9,957,235 kronor, att ökas med 128,333

kronor, eller till 10,085,568 kronor.

De tekniska läroverken.

22:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att — med ute- ombildning

slutande ur staten för Chalmers tekniska läroanstalt af det till en lärare ^“st^Td"

i allmän mekanik upptagna arfvode å 2,500 kronor — till upprättandeChaimers tekvid

nämnda läroanstalt af en lektorsbefattning i mekanik och matematik

på ordinarie stat uppföra ett belopp af 4,1)00 kronor, däraf 2,600 kronor ror i

lön och 1,400 kronor tjänstgöringspenningar, med rätt för blifvande inne- ^ ^

häfvare af denna lektorsbefattning till ålderstillägg i enlighet med hvad

därom gäller för öfriga lektorer vid läroanstalten; hvarigenom staten för

Chalmers tekniska läroanstalt skulle komma att ökas med 1,500 kronor.

s. 228 Kontrollera mot PDF

228

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 174—179 i statsrådsprotokollet.

Då behofvet af den föreslagna nya lektorsbefattningen synes vara

styrkt, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må — med uteslutande ur staten för

Chalmers tekniska läroanstalt af det till en lärare i allmän

mekanik upptagna arfvode å 2,500 kronor — till

upprätthållande vid nämnda läroanstalt af en lektorsbefattning

i mekanik och matematik på ordinarie stat uppföra

ett belopp af 4,000 kronor, däraf 2,600 kronor lön och

1,400 kronor tjänstgöringspenningar, med rätt för blifvande

innehafvare af denna lektorsbefattning till ålderstillägg

i enlighet med hvad därom gäller för öfriga lektorer

vid läroanstalten, hvarigenom staten för Chalmers

tekniska läroanstalt ökas med 1,500 kronor.

Vid bifall till hvad i denna punkt föreslagits kommer anslaget till

de tekniska läroverken, nu utgörande 556,775 kronor, att ökas till 558,275

kronor.

Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen.

An?. 23:o) Vidare har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen medgifva att,

Tändn?ugnåf eft''er barnmorskeundervisningsanstaltens i Lund upphörande, det under

ett anslag anslagstiteln: barnmorskeundervisningen och barnbördshusen uppförda

[32.] belopp af 1,358 kronor, utgörande ersättning till barnmorskeläraren i Lund

för afskrifven kyrkotionde, må, under förutsättning att för medicine kandidater

å det af Malmöhus läns landsting bekostade barnbördshuset i Lund

beredes tillfälle till klinisk undervisning, utgå såsom bidrag för uppehållande

af verksamheten vid detta barnbördshus.

De af departementschefen till stöd för framställningen anförda skäl

innefattas å sid. 179—186 i statsrådsprotokollet.

På grund af hvad i ärendet förekommit, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må medgifva att, efter barnmorskeundervisningsanstaltens

i Lund upphörande, det under

anslagstiteln: »Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen»

uppförda belopp af 1,358 kronor, utgörande er
-

s. 229 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

229

sättning till barnmorskeläraren i Lund för afskrifven

kyrkotionde, må, under förutsättning att för medicine

kandidater å det af Malmöhus läns landsting bekostade

barnbördsbuset i Lund beredes tillfälle till klinisk undervisning,

utgå såsom bidrag för uppehållande af verksamheten

vid detta barnbördshus.

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.

24:oj Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att de under akademiens ökJ^n8la

stat uppförda anslag dels för tryckningskostnader och dels till utgifvande °tm tryck*8

af planschverk öfver fornsaker och andra märkvärdiga föremål i statens na''dnef^8tm

historiska museum m. m. må sammanslås till ett anslag och med anslags- roon

titelns ändring till: »För tryckningskostnader samt utgifvande af plansch- L -J

verk öfver fornsaker och andra märkvärdiga föremål i statens historiska

museum m. in.» höjas från dessa anslags nuvarande belopp, tillhopa 5,000

kronor, till 7,000 kronor, eller med 2,000 kronor. .

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 186—188 i statsrådsprotokollet.

Med anslutning af hvad departementschefen till stöd för framställningen

anfört, får utskottet hemställa,

att de under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens

stat uppförda anslag dels för tryckningskostnader

och dels till utgifvande af planschverk öfver

fornsaker och andra märkvärdiga föremål i statens historiska

museum in. m. må sammanslås till ett anslag och

med anslagstitelns ändring till: »För tryckningskostnader

samt utgifvande af planschverk öfver fornsaker och andra

märkvärdiga föremål i statens historiska museum m. m.»

höjas från dessa anslags nuvarande belopp, tillhopa

5,000 kronor, till 7,000 kronor, eller med 2,000 kronor;

kommande vid bifall härtill anslaget till vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademien, nu 42,200 kronor

(däraf 1,000 kronor reservationsanslag), att ökas till

44,200 kronor (däraf 1,000 kronor reservationsanslag).

s. 230 Kontrollera mot PDF

230

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Naturhistoriska riksmuseum.

Ang. 25:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att för beredande

konservator- aflöning åt en andre konservator vid naturhistoriska riksmuseet bevilja

tjänst, ett helopp af 2,000 kronor.

[34.] Utredningen i ämnet innefattas å sid. 188—193 i statsrådsproto
kollet.

Utskottet, som funnit behofvet af den föreslagna andre konservatorstjänsten

vara genom hvad därom i statsrådsprotokollet anförts, till fullo

styrkt, hemställer,

att Riksdagen må för beredande af aflöning åt en

andre konservator vid naturhistoriska riksmuseet bevilja

ett belopp af 2,000 kronor.

Vid bifall härtill kommer museets ordinarie anslag, nu 92,700 kronor,

att uppgå till 94,700 kronor.

Resestipendier samt läroböckers och lärda verks utgifvande.

Ang. 26:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, med ändring af ru
£Ärbriken

å det till resestipendier samt läroböckers och lärda verks utgifvande

tema vid na-under åttonde hufvudtiteln uppförda reservationsanslag till »Resestipendier

riksmuseum* samt läroböckers, tidskrifters och lärda verks utgifvande», höja anslaget

och förestån-från dess nuvarande belopp, 26.500 kronor, till 45,000 kronor, eller med

"u"r 18,800 kronor.

centraianstai- Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 193—197 i statsrådsproto
ten

m. m. p0l]pf

[35.] k0llet

utskottets Andamålet med den äskade anslagshöjningen är, såsom af statsråds1

ra“ '' protokollet inhämtas, dels att bereda en hvar af de åtta intendenterna

vid naturhistoriska riksmuseum samt föreståndaren för meteorologiska

centralanstalten tillfälle att minst hvart fjärde år företaga eu utländsk

s. 231 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

231

studieresa för en beräknad kostnad af 735 kronor för hvarje resa, dels

ock lämnande af understöd åt tidskrifter, som äro hänförliga till lärda verk.

Sådant understöd har redan förut af Kungl. Maj:t plägat att, företrädesvis

från besparingar eller extra utgiftsmedel, lämnas till vissa tidskrifter; och

uppgår beloppet af till åtskilliga, af departementschefen särskildt angifna

tidskrifter för ett år beviljade understöd till sammanlagdt 15,450 kronor.

Då det icke lärer få anses lämpligt, att, på sätt hittills skett, utgifter af sist

omförmälda art regelbundet bestridas af besparingarna eller hufvudtitlarnas

anslag till extra utgifter, och då utskottet icke haft något att erinra

mot anslagshöjningen, i hvad den afser beredande af resestipendier åt

ofvan omförmälda tjänstemän eller mot den för sådant ändamål beräknade

årliga kostnaden 1,650 kronor, har utskottet ansett sig böra tillstyrka

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet har emellertid velat framhålla, att det

synes utskottet, som om, genom uppdelning af förevarande anslag i två

särskilda, ett till resestipendier och ett till läroböckers, tidskrifters och

lärda verks utgifvande, en större öfverskådlighet, än hvad nu är för handen,

skulle vinnas beträffande de belopp, som kunna för de båda ändamålen

afses. Med uttalande häraf och under förväntan att endast däraf verkligen

förtjänta tidskrifter skola komma i åtnjutande af understöd från ifrågavarande

anslag, hemställer utskottet,

att Riksdagen må, med ändring af rubriken å det

till resestipendier samt läroböckers och lärda verks utgifvande

under åttonde hufvudtiteln uppförda reservationsanslag

till »Resestipendier samt läroböckers, tidskrifters

och lärda verks utgifvande», höja anslaget från

dess nuvarande belopp, 26,500 kronor, till 45,000 kronor,

eller med 18,500 kronor.

Öfriga ordinarie anslag.

27:o) Beträffande öfriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande

år finnas uppförda å åttonde hufvudtiteln, har icke föreslagits

någon ändring.

Utskottet hemställer,

att öfriga, här ofvan icke omförmälda ordinarie anslag

må i riksstaten för år 1908 upptagas till oför
-

s. 232 Kontrollera mot PDF

232

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

ändrade belopp; dock att i anslaget till skrifmaterialier

och expenser, ved m. m. må göras den jämkning, gom

till jämnande af hufvudtitelns slutsumma kan visa sig

erforderlig.

s. 233 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9

233

Extra anslag*.

Med anledning af de för tillfälliga behof, hänförliga under åttonde

hufvudtiteln, gjorda framställningar, får utskottet afgifva följande yttranden

och förslag.

Ecklesiastikdepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli.

28:o) Kungl. Maj:t har under punkten 36 föreslagit Riksdagen att för An«-

beredande af arfvode å 6,400 kronor, hvaraf 2,000 kronor må anses mot-7eckiesiastik-f

svara tjänstgöringspenningar, åt en extra byråchef inom ecklesiastikdeparte- deParte
mentet

på extra stat för år 1908 anvisa ett belopp af 5,900 kronor. racl

[36.J

Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, må för beredande af arfvode å

6,400 kronor, hvaraf 2,000 kronor må anses motsvara

tjänstgöringspenningar, åt en extra byråchef inom ecklesiastikdepartementet

på extra stat för år 1908 anvisa ett

belopp af 5,900 kronor.

29:o)

Med

anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning ... An?- hemställer utskottet, °tin biträde8

att Riksdagen må, i likhet med hvad för inneva-vid “‘förande

rande år ägt rum, till biträden vid utförande af de inom statistisk»

ecklesiastikdepartementet förekommande statistiska arbe-arbetena inom

tena på extra stat för år 1908 bevilja ett anslag af mentet"

3,600 kronor.

[37.]

Riks- och landsarkiven.

30:o) I anslutning till Kungl. Maj:ts därom framställda förslag hemställer

utskottet,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för åren 1905,

1906 och 1907 ägt rum, till arfvoden åt extra ordinarie

tjänstemän i riksarkivet på extra stat för år 1908 anvisa

ett belopp af 3,000 kronor.

Bih. till Riksd. Prat. 1901. 4 Sami. 1 Afd. 9 Haft.

Ang.

arfvoden åt

e. o. tjänstemän

i riksarkivet.

[38.]

30

s. 234 Kontrollera mot PDF

Ang.

utgifvande a

historiska

handlingar.

[39.]

Ang.

utgifvande af

Svenska

riksdagsakter.

[40.]

Ang.

arfvoden åt

e. o. tjänstemän

vid

landsarkiven.

[41.]

234 Statsutskottets Utlåtande iV:o 9.

31:o) Till fortsatt utgifvande i tryck genom riksarkivet af sådana

skrifter och handlingar, som äro af vikt för fäderneslandets historia, har

Kungl. Maj:t för år 1908 äskat 3,000 kronor eller samma belopp, som

under flera föregående år för ändamålet beviljats; och hemställer utskottet,

att Riksdagen må, till fortsatt utgifvande i tryck

genom riksarkivet af sådana skrifter och handlingar, som

äro af vikt för fäderneslandets historia, anvisa för år

1908 ett extra anslag af 3,000 kronor.

32:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning, hemställer

utskottet,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande

år ägt rum, till utgifvande genom riksarkivet af Svenska

riksdagsakter jämte andra handlingar, som höra till

statsförfattningens historia under tiden 1521—1809, på

extra stat för år 1908 anvisa ett anslag af 1,500 kronor.

33:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat för år

1908 anvisa till arfvode åt en amanuens vid landsarkivet i Uppsala 1,800

kronor, till arfvode åt en amanuens vid landsarkivet i Lund 1,800 kronor

samt för beredandet af ökad, tillgång till arfvoden åt extra biträden vid

landsarkivet i Vadstena 1,300 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t, hvad

angår hvardera af de två förstnämnda beloppen, att, om särskilda förhållanden

skulle därtill föranleda, bestämma om medlens användande till

ersättning åt flera extra biträden vid landsarkivet i fråga, äfvensom till

ersättning åt extra biträden vid landsarkivet i Lund 1,000 kronor.

På grund af hvad till statsrådsprotokollet (sid. 199—201) i ärendet

anförts, hemställer utskottet,

att Riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts

förevarande framställning,

a) på extra stat för år 1908 anvisa

till arfvode åt en amanuens vid landsarkivet i Uppsala

1,800 kronor;

till arfvode åt en amanuens vid landsarkivet i Lund

1,800 kronor; samt

för beredande af ökad tillgäng till arfvoden åt extra

biträden vid landsarkivet i Vadstena 1,300 kronor;

dock, hvad angår hvart och ett af de två förstnämnda

beloppen, med rätt för Kungl. Maj:t att, om särskilda

förhållanden skulle därtill föranleda, bestämma om med
-

s. 235 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

235

lens användande till ersättning åt flera extra biträden

vid landsarkivet i fråga; samt

b) likaledes på extra stat för år 1908 bevilja ett

anslag af 1,000 kronor till ersättning åt extra biträden

vid landsarkivet i Lund.

34:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, för uppförande å af

stadsfullmäktige i Östersund erbjuden tomt och i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med uppgjorda ritningar af byggnader för ett landsarkiv äfvensom

för byggnadernas inredning m. m., bevilja ett anslag af 210,000 kronor

och ''däraf på extra stat för år 1908 anvisa ett belopp af 125,000

kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 201—211 i statsrådsprotokollet.

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft två särskilda

inom Andra Kammaren väckta motioner, den ena (n:o 112) af herr

A. J. Hagström, som hemställt, att Riksdagen till uppförande af ett landsarkiv

i Härnösand ville bevilja ett belopp af 210,000 kronor, med villkor,

att staden förbunde sig dels att lämna fri tomt af tillräcklig storlek och

fritt belägen, dels att till tomtgränsen framdraga nödig vatten- och afloppsledning;
samt

den andra (n:o 121) af herr G. A. Aldstrand, som föreslagit, att

Riksdagen, i händelse Kungl. Maj:ts förslag om beviljande af medel till

byggnader för ett norrländskt landsarkiv vinner dess bifall, måtte besluta

landsarkivets förläggande till Umeå, under förutsättning att Umeå stad

kostnadsfritt därtill upplåter tomt, jämngod med af Östersunds stadsfullmäktige

erbjuden sådan.

I afseende å de af motionärerna till stöd för framställningarna anförda

skäl tillåter sig utskottet hänvisa till motionerna.

Utskottet, som icke vill bestrida, att ett landsarkiv särskildt för Norrland

kan vara af behofvet påkalladt, håller emellertid före, att, då, på sätt

departementschefen framhållit, den nuvarande indelningen af fastlandet i

landsarkivdistrikt icke synes tillfredsställande, definitiv plan för dessa distrikts

omreglering bör vara fastställd, innan Riksdagen beviljar medel till

lokal för ett sådant arkiv. Då därtill kommer att, såsom framgår af ofvan

berörda motioner, meningarna äro synnerligen delade angående den lämpligaste

platsen för arkivet och en mera omfattande utredning i detta hänseende

än den nu i ärendet förebragta synes erforderlig, innan beslut i

frågan fattas, anser sig utskottet icke för närvarande kunna biträda hvarken

Kungl. Maj:ts eller något af motionärernas förslag.

Ang.

landsarkiv i

Östersund.

[42.]

Utskottets

yttrande.

s. 236 Kontrollera mot PDF

236

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Utskottet får därför hemställa,

a) att Kungl. Maj:ts förevarande framställning icke

må vinna Riksdagent bifall;

b) att berr Hagströms ofvanberörda motion ej heller

må af Riksdagen bifallas; och

c) .att herr Ahlstrands ofvannämnda motion likaledes

icke må af Riksdagen bifallas.

Kungl. biblioteket.

Ang.

redigering

af den för

Sveriges offentliga

bibliotek

gemensamma

accessionskatalogen.

[43.]

35:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

hemställer utskottet,

att Riksdagen må, till redigering af den för Sveriges

offentliga bibliotek gemensamma accessionskatalogens

22:a årgång, omfattande år 1907, på extra stat för år

1908 anvisa ett belopp af 1,500 kronor.

Nationalmuseum.

statens konst-, Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

industriella hemställer utskottet,

samlingar att Riksdagen må jämväl för år 1908 anvisa ett

L44-J extra anslag af 5,100 kronor för vård, underhåll och

tillökning af statens konstindustriella samlingar.

Ang.

bevakning af

nationalmuseibyggnaden.

[45.]

37:o) I anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning hemställer

utskottet,

att Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1899—

1907 ägt rum, må för anordnandet af nattlig bevakning

vid nationalmuseibyggnaden anvisa på extra stat för år

1908 ett anslag af 2,000 kronor.

..A?*- 38:o) På grund af Kungl. Maj:ts

biträde vid ...i, / i ° J

bandteck- Ställer Utskottet,

därom gjorda framställning hem
-

nings- och

gravyrsamlingen

m. m.

[46.]

att Riksdagen må, i likhet med hvad för åren

1901—1907 ägt rum, för biträde vid vård och tillhandahållande

af handtecknings- och gr avyr samling en i nationalmuseum

äfvensom för vetenskaplig bearbetning af museets

samlingar på extra stat för år 1908 anvisa ett belopp

af 2,000 kronor.

s. 237 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

237

39:o) Sedan 1905 års Riksdag för systematiskt genomforskande samt ^n?- beskrifvande och förtecknande i erforderliga delar genom lämpliga personer, angående”

företrädesvis extra ordinarie tjänstemän vid nationalmuseum, enligt plan,konstT,e,rk och

som intendenten bestämde, af sådana i Sverige befintliga samlingar, inne- konstsiöjdhållande

hittills icke fackmässigt undersökta konstverk eller märkligare f5remklkonstslöjdföremål,

som afsåges i intendentens i statsrådsprotokollet öfver [47.]

ecklesiastikärenden den 14 januari 1905 omförmälda skrifvelse till Kung!.

Maj:t den 28 september 1904, beviljat ett anslag af 6,000 kronor och

däraf på extra stat för hvartdera af åren 1906 och 1907 anvisats ett

belopp af 2,000 kronor, har Kungl. Maj.t nu föreslagit Riksdagen att af

ofvan omförmälda, redan beviljade anslag på extra stat för år 1908 anvisa

återstoden, 2,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må för systematiskt genomforskande

samt beskrifvande och förtecknande i erforderliga delar

af vissa, i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden

den 14 januari 1905 närmare angifna, i Sverige befintliga

samlingar, innehållande hittills icke fackmässigt

undersökta konstverk eller märkligare konstslöj dföremål,

af förut beviljadt anslag å 6,000 kronor på extra stat

för år 1908 anvisa återstoden, 2,000 kronor.

Lifrustkammaren.

40:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning t4“ghemställer

utskottet, undel-hånoch

att Riksdagen må, i likhet med hvad som skett för sai^7n aarfna

innevarande år, för tillsyn, underhåll och vård af lifrust- r. å -i

kammarens samlingar på extra stat för år 1908 anvisa

ett belopp af 6,200 kronor.

Domkapitlens expeditioner.

41:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

hemställer utskotter,

att Riksdagen må till förstärkande af ordinarie anslaget

till domkapitlens expeditioner på extra stat för år

1908 anvisa ett anslag af 2,970 kronor.

Ang.

förstärkande

af ordinarie

anslaget till

domkapitlens

expeditioner.

[49.]

s. 238 Kontrollera mot PDF

238

St åt std skottets Utlåtande 2\:o 9.

täckande af 42:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för täckande af

brister i åom-brister i domkapitlens expeditionskassor på extra stat för år 1908 bevilja

kapitlens answ af 1,484 kronor.

rrn -j Beträffande den i ärendet förebragta utredningen tillåter sig utskottet

*- hänvisa till statsrådsprotokollet sid. 214 och 215.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må för täckande af brister i domkapitlens

expeditionskassor på extra stat för år 1908 bevilja

ett anslag af 1,484 kronor.

Universiteten.

höjning af 43:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, för uppbringande

beloppet af do-under år 1908 af nuvarande fasta och rörliga docentstipendier vid univeraÄffE^taten

i Uppsala och Lund till ett belopp af 2,000 kronor hvartdera, på

yersiteten i extra stat för nämnda år bevilja för universitetet i Uppsala 11,500 kronor

UPLnnd ^ oc^ ^ijr universitetet i Lund 9,500 kronor, tillhopa 21,000 kronor.

[51.]

Beträffande utredningen i detta ärende får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet,

sid. 216—231.

Då billigheten synes fordra, att docenterna vid universiteten förunnas

aflöning till enahanda belopp, som de med dem jämställda extra ordinarie

lärarna vid de allmänna läroverken numera åtnjuta, hemställer utskottet,

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, må, för uppbringande under år 1908 af

nuvarande fasta och rörliga docentstipendier vid universiteten

i Uppsala och Lund till ett belopp af 2,000

kronor hvar, på extra stat för nämnda år bevilja

för universitetet i Uppsala 11,500 kronor och för universitetet

i Lund 9,500 kronor, tillhopa 21,000 kronor.

lärare^inom 44:o) Kung! Maj:t har föreslagit Riksdagen att, till beredande af arfämnesgrup-

vode å 2,500 kronor åt en lärare vid hvartdera af universiteten i Uppsala

mediaterator-Lund med åliggande att biträda vederbörande professorer i estetik samt

och konst- litteratur- och konsthistoria vid nämnda universitet vid uppehållande af

Uppsåiaoch undervisnings- och examinationsskyldigheten i samma ämne, enligt de närLund.

mare bestämmelser, som af Kungl. Maj:t meddelas, på extra stat för år

[52.] 1908 bevilja ett belopp af 5,000 kronor.

s. 239 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

239

Genom hvad till statsrådsprotokollet i detta ärende (sid. 231—246)

blifvit anfördt har utskottet funnit det vara ådagalagdt, att arbetskrafterna

inom ämnesgruppen estetik med litteratur- och konsthistoria vid universiteten

i Uppsala och Lund behöfva förstärkas, och får utskottet med anledning

häraf hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, må till beredande af arfvode å 2,500

kronor åt en lärare vid hvartdera af universiteten i

Uppsala och Lund med åliggande att biträda vederbörande

professorer i estetik samt litteratur- och konsthistoria

vid nämnda universitet vid uppehållande af

undervisnings- och examinationsskyldigheten i samma

ämne, enligt de närmare bestämmelser, som af Kungl.

Maj:t meddelas, på extra stat för år 1908 bevilja ett

belopp af 5,000 kronor.

45:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till förstärkande af ^

lär arkrafterna i kirurgi vid universitetet i Uppsala på extra stat för år anslaget till

1908 anvisa ett anslag af 2,000 kronor. fo”t“^®r”de

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsråds- krafterna i

protokollet sid. 246—252. UppIfiV

Då det äskade anslaget synes behöfligt för uppehållande af den kirur- fgiska

undervisningen vid universitetet i Uppsala, hemställer utskottet,

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, må till förstärkande af lärarkrafterna

i kirurgi vid universitetet i Uppsala på extra

stat för år 1908 anvisa ett anslag af 2,000 kronor.

46:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att såsom bidrag till arf- Ang.

vode åt en assistent d akademiska sjukhusets i Uppsala röntgenafdelr

på extra stat för år 1908 anvisa ett anslag af 500 kronor.

På grund af hvad i detta ärende blifvit i statsrådsprotokollet (sid.

253 och 254) anfördt, hemställer utskottet,

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevavarande

framställning, må såsom bidrag till arfvode åt

en assistent å akademiska sjukhusets i Uppsala röntgenafdelning

på extra stat för år 1908 anvisa ett anslag

af 500 kronor.

å det akademiska

sjuk

husets i

Uppsala

röntgenafdeluing.

[54.]

s. 240 Kontrollera mot PDF

240

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

. A,ns- .... 47:o) Sedan

universitets- ar vid universitetet

Uppsila.'' språken_ beviljat ett anslag af 54,000 kronor och däraf på extra stat för

[551 _

L ''J git Riksdagen att af omförmälda redan beviljade anslag på extra stat för

år 1908 anvisa ytterligare 9,000 kronor.

1906 års Riksdag för anställande under ytterligare sex

Uppsala af lektorer i tyska, franska och engelska

„ nslag af 54,000 kronor och däraf på extra stat för

1907 anvisat ett belopp af 9,000 kronor, har Kungl. Maj:t nu föresla
-

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må för anställande vid universitetet

i Uppsala af lektorer i tyska, franska och engelska språken

på extra stat för år 1908 anvisa af förut beviljadt

anslag ett belopp af 9,000 kronor.

Ang.

uppehållande

af undervisning

i

nordisk och

jämförande

fornkunskap

i Uppsala.

[56.]

48:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

hemställer utskottet,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande

år ägt rum, till uppehållande vid universitetet i

Uppsala af undervisning i nordisk och jämförande fornkunskap

på extra stat för år 1908 bevilja ett belopp

af 2,500 kronor, att utgå under förutsättning att fullt

lämplig person för ifrågavarande undervisnings meddelande

finnes att tillgå.

hånande^ 49:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till uppehållande af

öfningama öfningarna å institutionen för allmän och analytisk kemi vid universitetet i

institutionen Uppsala Pa exlra stat för år 1908 anvisa ett anslag af 1,500 kronor,

i Uppsåt. Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsråds[57

] protokollet, sid. 255—258.

Med hänsyn till hvad i ärendet blifvit upplyst beträffande det för

de kemiska vetenskaperna afsedda docentstipendiets behöflighet för den geologisk-mineralogiska

vetenskapen jämväl under de närmaste åren, har utskottet

ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen må till uppehållande af öfningarna

å institutionen för allmän och analytisk kemi vid universitetet

i Uppsala på extra stat för år 1908 anvisa ett

anslag af 1,500 kronor.

s. 241 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

241

af

Kungl.

Maj:ts därom gjorda

framställning får . A“g\,

° seismologiska

nndersök
-

50:o) Med anledning

utskottet hemställa,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande m"gar "d

år ägt rum, till aflöning åt en assistent vid det meteoro- giska institulogiska

observatoriet i Uppsala samt till bestridande af

löpande utgifter för de vid observator^ anordnade sm- tko]

mologiska undersökningarna på extra stat för år 1908 L

anvisa ett anslag af 2,000 kronor.

51:o) Sedan 1905 års Riksdag, på därom af Kungl. Maj:t gjord fram- Aug.

ställning, till uppförande, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med uppgjordafö"ydengfy8Uka

ritningar och förslag, af en nybyggnad för den fysiska institutionen vid institutionen

universitetet i Uppsala beviljat ett anslag af 297,080 kronor och däraf på 1 1Jpi‘sala''

extra stat för hvartdera af åren 1906 och 1907 anvisats ett belopp af

[59.]

75,000 kronor, har Kungl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att af omförmälda

redan beviljade anslag på extra stat för år 1908 anvisa ytterligare 107,080

kronor.

Under hänvisning till hvad af departementschefen till statsrådsprotokollet

i detta ärende (sid. 258—260) anförts, hemställer utskottet,

att Riksdagen må till uppförande, i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med uppgjorda ritningar och förslag,

af en nybyggnad för den fysiska institutionen vid universitetet

i Uppsala af förut beviljadt anslag å 297,080

kronor på extra stat för år 1908 anvisa ett belopp af

107,080 kronor.

o2:o) Med anledning åt Kungl. Mai:ts darom giorda framställning far Aug.

utskottet hemställa, den fysiska

att Riksdagen må, i likhet med hvad för inneva- institutionen

rande år ägt rum, till arfvode åt ytterligare en amanuens 1

vid fysiska institutionen vid universitetet i Uppsala på Lö^.j

extra stat för år 1908 bevilja ett anslag af 500 kronor.

53:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för införande af elek- elekt^"1^ be_

krisk belysning m. rn. i universitetsbiblioteket, anatomiska institutionen, medi- lysningsancinskt-kemiska

institutionen, yatoloqiska institutionen och botaniska institu- °ydmng ,mra

tionen vid universitetet i Uppsala, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med institutioner

det af vederbörande universitetsmyndigheter framlagda förslag, på extra '' uPPsnlastat

för år 1908 anvisa ett belopp af 10,700 kronor. [61-]

Bill. till Iliksd. Prot. 7.907. 4 Sand. I Afd. !) Höft.

31

s. 242 Kontrollera mot PDF

242

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang.

extra ordinarie

amanuenser

vid

universitetsbiblioteket

i Uppsala.

[62.]

Ang. anslag

till Uppsala

universitets

bibliotek.

Ang. _

gymnastikoch

idrottsinrättning

i

Uppsala.

[63.]

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet

sid. 260—266.

Då behofvet af inledande af elektrisk belysning uti ifrågavarande lokaler

torde få anses ostridigt samt utskottet icke haft något att erinra mot det

af Kungl. Maj:t för ändamålet äskade beloppet, hemställer utskottet,

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, må för införande af elektrisk

belysning m. m. i universitetsbiblioteket, anatomiska institutionen,

medicinskt-kemiska institutionen, patologiska

institutionen och botaniska institutionen vid universitetet

i Uppsala, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det af

vederbörande universitetsmyndigheter framlagda förslag,

på extra stat för år 1908 anvisa ett belopp af 10,700 kronor.

54:o) Kungl. Maj:t bar föreslagit Riksdagen att till arfvoden åt extra

ordinarie amanuenser vid universitetsbiblioteket i Uppsala på extra stat för

år 1908 bevilja ett anslag af 6,400 kronor.

För ifrågavarande ändamål har Riksdagen under en följd af år på

extra stat beviljat anslag, hvilket under de senaste åren utgått med ett

belopp af 3,500 kronor.

Den i ärendet gjorda utredningen återfinnes å sid. 266—273 i statsrådsprotokollet.

Då behofvet af den ifrågasatta förhöjningen af anslaget synes ådagalagdt,

hemställer utskottet,

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, må till arfvoden åt extra ordinarie

amanuenser vid universitetsbiblioteket i Uppsala

på extra stat för år 1908 bevilja ett anslag af 6,400 kronor.

55:o) Under åberopande af hvad utskottet här ofvan under punkt 5:o

anfört angående förhöjning af det till Uppsala universitets bibliotek utgående

årsanslag, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må till Uppsala universitets bibliotek å

extra stat för år 1908 anvisa ett belopp af 10,000 kronor.

56:o) Sedan 1906 års Riksdag, på därom af Kungl. Maj:t gjord framställning,

till uppförande af gymnastikbyggnad vid universitetet i Uppsala,

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med uppgjorda ritningar och förslag,

beviljat ett anslag å 174,740 kronor samt däraf på extra stat för år 1907

s. 243 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

243

anvisat ett belopp af 50,000 kronor, har Kungl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen

att af omförmälda redan beviljade anslag på extra stat för år 1908

anvisa ett belopp af 100,000 kronor.

Under hänvisning till hvad departementschefen till statsrådsprotokollet

(sid. 273—275) i detta ärende anfört, hemställer utskottet,

att Riksdagen må till uppförande af gymnastikbyggnad

vid universitetet i Uppsala, i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med uppgjorda ritningar och förslag,

af redan beviljadt anslag på extra stat för år 1908 anvisa

ett belopp af 100,000 kronor.

57:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning hemställer

utskottet,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för hvartdera

af åren 1905, 1906 och 1907 ägt rum, för utgifvande i

tryck af vederbörligen granskade anteckningar efter föreläsningar,

hållna inom juridiska fakulteterna vid rikets

universitet, på extra stat för år 1908 anvisa ett belopp

af 5,000 kronor, att användas enligt de närmare föreskrifter,

Kungl. Maj:t kan finna godt meddela.

58:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom framställda förslag hemställer

utskottet,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande

år ägt rum, för anordnande af kostnadsfri propedevtisk

undervisning i allmän kirurgi vid universitetet i

Lund på extra stat för år 1908 bevilja ett anslag af

1,500 kronor.

59:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att för anställande under

ytterligare sex år vid universitetet i Lund af lektorer i tyska, franska och

engelska språken må beviljas ett anslag af 54,000 kronor och däraf på extra

stat för år 1908 anvisas ett belopp af 9,000 kronor.

På grund af hvad till statsrådsprotokollet (sid. 275 och 276) i ärendet

anförts, hemställer utskottet,

att Riksdagen må, för anställande under ytterligare

sex år vid universitetet i Lund af lektorer i tyska,

Ang.

utgifvande i

tryck af anteckningar

efter juridiska

föreläsningar.

[64.]

Ang.

anordnande

af kostnadsfri

propedevtisk

undervisning

i allmän

kirurgi vid

universitetet

i Lund.

[65.]

Ang.

universitetslektorer

i Lund.

[66.]

s. 244 Kontrollera mot PDF

244

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

franska och engelska språken, bevilja ett anslag af

54,000 kronor och däraf på extra stat för år 1908 anvisa

ett belopp af 9,000 kronor.

.An?- . 60:o) Kungl. Makt har föreslagit Riksdagen att till uppehållande vid

i slaviska universitetet i Lund af undervisning i slaviska språk, företrädesvis ryska,

språk, före- extra stat för år 1908 bevilja ett anslag af 2,500 kronor.

ryska, Den af departementschefen lämnade utredningen i detta ärende åter
i

Lund. finnes å sid. 276—279 i statsrådsprotokollet.

[67.]

På de af departementschefen anföi’da skäl får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, må till uppehållande vid universitetet

i Lund af undervisning i slaviska språk, företrädesvis

ryska, på extra stat för år 1908 bevilja ett

anslag af 2,500 kronor.

Ang.

föreståndare

för historiska

museet i

Lund.

[68.]

61:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning får utskottet

hemställa,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för hvart och

ett af åren 1904, 1905, 1906 och 1907 ägt rum, för

aflönande af en föreståndare för universitetets i Lund

historiska museum samt mynt- och medaljkabinett på extra

stat för år 1908 anvisa ett belopp af 2,000 kronor, med

skyldighet för föreståndaren att utföra det arbete, som

det mindre akademiska konsistoriet finner skäl att bestämma.

Ang.

amanuens vid

universitetets

i Lund konstsamlingar.

[69.]

62:o) I anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning hemställer

utskottet,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande

år ägt rum, till arfvode åt en amanuens vid

universitetets i Lund konstsamlingar på extra stat för

år 1908 anvisa ett belopp af 500 kronor.

,.Aug\ . 63:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning får

en larareplats , 7c cd o eu o

i entomologi utskottet hemställa,

1 Lnnd- att Riksdagen må, i likhet med hvad för hvart och

[70-] ett af åren 1901—1907 ägt rum, på extra stat för år

1908 bevilja ett anslag af 3,000 kronor för uppehållande

s. 245 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

245

af undervisning i entomologi och vård af de entomologiska

samlingarna vid universitetet i Lund, att utgå

under förutsättning att fullt lämplig person för tjänstgöringens

bestridande finnes att tillgå,

64:o) Sedan 1906 års Riksdag, på därom af Kungl. Maj:t gjord fram- Z00''[LoI1fjka

ställning, till ökning och komplettering af utrustningen vid zoologiska insti- institutionen

tutionen vid universitetet i Lund beviljat ett anslag af 10,000 kronor och '' Lunddäraf

på extra stat för år 1907 anvisat ett belopp af 2,500 kronor, har [71-]

Kungl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att ytterligare af omförmälda anslag

på extra stat för år 1908 anvisa ett belopp af 2,500 kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må till ökning och komplettering af

utrustningen vid zoologiska institutionen vid universitetet

i Lund af förut beviljadt anslag å 10,000 kronor på

extra stat för år 1908 anvisa ett belopp af 2,500 kronor.

65:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för ny inredning af .An«: .

gamla hiblioteksbyggnaden i Lund samt för anskaffande af erforderliga in- af gamla biventarier

därtill, i hufvudsaklig enlighet med i ärendet omförmäldt förslag,

på extra stat för år 1908 bevilja ett anslag af 37,450 kronor. m. m.

t72-]

Under hänvisning till hvad utskottet här ofvan under punkt 5:o) anfört

i fråga om höjning af anslaget till extra utgifter för universitetet i

Lund, får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, må för ny inredning af gamla

hiblioteksbyggnaden i Lund samt för anskaffande af

erforderliga inventarier därtill, i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med uti statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden

den 12 januari 1907 omförmäldt förslag, på

extra stat för år 1908 bevilja ett anslag af 37,450 kronor.

66:o) I anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning hemställer

utskottet,

Ang.

extra biträden

vid universi
att

Riksdagen, i likhet med hvad för hvart och etttet8.b''bllot.eket

° ’ i Lund.

af åren 1900—1907 ägt rum, må till arfvoden åt extra

biträden vid universitetsbiblioteket i Lund för år 1908 på

extra stat anvisa ett belopp af 2,500 kronor.

[73.]

s. 246 Kontrollera mot PDF

246

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

lönetillägg 67:o) Kung! Maj:t har föreslagit Riksdagen att såsom personligt löneåt

akademi- tillägg åt kamreraren vid universitetet i Lund Oscar Gerhard Regnéll på

o^Regn™ extra stat för år 1908 anvisa ett belopp af 1,000 kronor, däraf 200 kronor

[74 ] såsom tjänstgöringspenningar.

Öfver denna framställning kommer utskottet att framdeles afgifva

yttrande; hvilket utskottet skolat härigenom för Riksdagen

anmäla.

;lng\. 68:o) Med anledning af Kungi. Makt därom gjorda framställning hem
resestipendier

7 » n j co n

för ordinarie Ställer Utskottet,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande

år ägt rum, till resestipender åt ordinarie lärare

och vissa andra tjänstemän vid rikets universitet samt

karolinska mediko-kirurgiska institutet på extra stat för

år 1908 bevilja ett anslag å 10,000 kronor.

lärare m. fl. vid

universiteten

och karolinska

institutet.

[75.]

sorer m. fl.

Uppsala och

lund.

[76.]

M.cd. anledning af Kungl Maj:ts därom gjorda framställning och

neförbättring under hänvisning till hvad i statsrådsprotokollet (sid. 283 — 285) blifvit i

åtaeltra ordi''ämnet anfördt, hemställer utskottet,

att Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande

år ägt rum, må

a) medgifva, att tillfällig löneförbättring för år 1908

må till vissa befattning skafvare vid universiteten i Uppsala

och Lund utgå enligt följande grunder:

att extra ordinarie professorerna i Uppsala må,

med undantag af extra ordinarie professorerna i psykiatri

och växtbiologi, åtnjuta, därest de innehafva begynnelselön

eller berättigats uppbära allenast ett ålderstillägg,

hvardera 910 kronor, däraf 410 kronor såsom lön

och 500 kronor såsom tjänstgöringspenningar, samt,

om de berättigats uppbära två ålderstilllägg, hvardera

410 kronor, att tilläggas lönen;

att de tre laboratorerna äfvensom observatorn vid

nämnda universitet må åtnjuta hvardera 940 kronor,

däraf 440 kronor såsom lön och 500 kronor såsom tjänstpenningar;
att

vice bibliotekarierna vid samma universitet må

åtnjuta hvardera 500 kronor, att tilläggas lönen;

s. 247 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

247

att den nuvarande extra ordinarie professorn i

praktisk teologi och moralteologi vid universitetet i Lund

må, därest han under år 1908 fortfarande innehar sin

befattning, åtnjuta 220 kronor såsom lön;

att öfriga extra ordinarie professorer vid sistnämnda

universitet, med undantag af den andre extra ordinarie

professorn inom den teologiska fakulteten, må åtnjuta,

därest de innehafva begynnelselön eller berättigats uppbära

allenast ett ålderstillägg, hvardera 1,000 kronor,

däraf 500 kronor såsom lön och 500 kronor såsom

tjänstgöringspenningar, samt, därest de berättigats uppbära

två ålderstillägg, hvardera 500 kronor, att tillläggas

lönen;

att laboratorn i kemi äfvensom observatorn vid

samma universitet må åtnjuta hvardera 1,000 kronor,

däraf 500 kronor såsom lön och 500 kronor såsom

tjänstgöringspenningar; samt

att vice bibliotekarien därsam masta des må åtnjuta

500 kronor att tilläggas lönen; samt

b) för bestridande af berörda löneförbättringar på

extra stat för år 1908 anvisa ett förslagsanslag af 40,000

kronor.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

70:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning och Ang.

under hänvisning till hvad statsrådsprotokollet (sid. 285 och 286) i ären-11^1»^””6

det innehåller, hemställer utskottet, för vissa iä
att

Riksdagen må, i likhet med hvad för inneva- rr0aHn9kad in*

rande år ägt rum, stitutet.

a) medgifva, att tillfällig löneförbättring för år 1908 [77.]

må till enhvar af extra ordinarie professorerna vid institutet,

med undantag af extra ordinarie professorn i

psykiatri, samt till hvardera af de fast anställda två

laboratorerna därstädes utgå med 1,000 kronor, däraf

500 kronor såsom lön och 500 kronor såsom tjänstgöringspenningar;

dock att för de extra ordinarie professorer,

hvilka med inberäknande af ålderstillägg åt
-

s. 248 Kontrollera mot PDF

248

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

njuta en aflöning af 5,500 kronor, löneförbättringen

skall utgöra 500 kronor, att tilläggas lönen; samt

b) för berörda ändamål på extra stat för år 1908

anvisa ett förslagsanslag af 10,000 kronor.

An?- 71:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning hem
amanuens

* vidStflller Utskottet,

medicinska att Riksdagen, i likhet med hvad under de senare

-1 aren agt rum, ma till arfvode åt eu amanuens via karo
*■

linska mediko-kirurgiska institutets medicinska ''poliklinik

å serajimerlasarettet på extra stat för år 1908 anvisa

ett belopp af 750 kronor.

Ang.

arfvode åt en

amanuens vid

kirnrgiska

polikliniken.

[79.]

72:o) Med anledning af Kungl Maj:ts därom gjorda framställning

hemställer utskottet,

att Riksdagen, på sätt under de senare åren ägt

rum, må till arfvode åt en amanuens vid karolinska

mediko-kirurgiska institutets kirurgiska poliklinik å serajimerlasarettet

på extra stat för år 1908 anvisa ett belopp

af 750 kronor.

Ans- 73:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

arfvode ät eu, & & J &J 6

amanuens vidh6lTlStäll6r UTSKOttGtj

oftalmiatriska

polikliniken.

[80.]

att Riksdagen, på sätt under de senare åren ägt

rum, må till arfvode åt en amanuens vid karolinska

mediko-kirurgiska institutets oftalmiatriska poliklinik d

serajimerlasarettet på extra stat för år 1908 anvisa ett

belopp af 750 kronor.

Ans- 74:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom framställda förslag får

amanuens4 vidUtSkottet hemställa,

gynekologiska

kliniken.

[81.]

att Riksdagen må, i likhet med hvad under en

följd af år ägt rum, för år 1908 på extra stat anvisa

900 kronor till arfvode åt en amanuens vid karolinska

mediko-kirurgiska institutets gynekologiska klinik å Sabbatsbergs

sjukhus.

s. 249 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

249

75:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom framställda förslag få,rartf0A,ng»t

utskottet hemställa, amanuens vid

att Riksdagen, på sätt under innevarande år ägt^Jjjj^^a

rum, må till arfvode åt en amanuens vid mediko-kirur- sjukhnset

giska, institutets syfdidologiska, klinik å sjukhuset S:t Göran S:t Göranpå

extra stat för år 1908 anvisa ett belopp af 900 [82.]

kronor.

76:0,) På grund af Kungl. Harts därom gjorda framställning hem- , Ang- ,

. ö o j OJ o städning och

ställer utskottet, uppassning

att Riksdagen må, i likhet med hvad för åren™^ kygjenuk»

1902—1907 ägt rum, till städning och uppassning vid r„ „

karolinska mediko-kirurgiska institutets hygieniska institu- *- d

tion på extra stat för år 1908 anvisa ett belopp af 500

kronor.

77:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning får

utskottet hemställa, • för barn
att

Riksdagen, i likhet med hvad för de senare åren sjukdomar,

ägt rum, må på extra stat för år 1908 anvisa: [84.]

a) till en pediatrisk klinik vid kronprinsessan Lovisas

vårdanstalt för sjuka barn ett belopp af 1,800

kronor; och

b) till en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm

2,800 kronor, att utgå under villkor att Stockholms stad

för polikliniken tillskjuter samma belopp för år 1908.

78:o) Med anledning af hvad Kungl. Maj:t därom föreslagit, hem
,

.,-n , i ,, , materiell för

staller utskottet, ^ . oftalmiatriska

att Riksdagen må, i likhet med hvad för de senare kliniken,

åren ägt rum, för anskaffande och underhåll af materiell [85.]

för oftalmiatriska kliniken vid karolinska mediko-kirurgiska

institutet på extra stat för år 1908 anvisa ett

belopp af 500 kronor.

79:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning hemställer

utskottet,

att Riksdagen, på sätt för de senare åren ägt rum,

må till bekostande af teckningar i vetenskapliga ändamål

vid karolinska mediko-kirurgiska instutet anvisa ett extra

anslag för år 1908 af 1,500 kronor.

Ang.

teckningar i

vetenskapliga

ändam fil.

[86.]

Bill. till Rilcscl. Prot. 1907. 4 Samt. 1 Af cl. 9 Höft.

32

s. 250 Kontrollera mot PDF

250

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang. 80:o) I anledning af Kungl. Maj:ts därom giorda framställning hem
undervisning

-ni.,, ” o o o

och sjukvård ställer utskottet,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för de senare

åren ägt rum, för upprätthållande af den karolinska

mediko-kirurgiska institutet åliggande undervisning och

sjukvård vid vissa obstetriska och gynekologiska kliniker

under den tid af år 1908, hvarunder de ordinarie lärarne

vid institutet icke ombesörja nämnda undervisning

och sjukvård, på extra stat för år 1908 anvisa ett anslag

af 1,500 kronor.

vid de obstetriska

öch

gynekologiska

klinikerna.

[87.]

röntgen- 81:o) Kungl Maj:t har föreslagit Riksdagen att för karolinska mediko
arbetena

vid kirurgiska institutet på extra stat för år 1908 bevilja: dels till arfvode åt

lasarettet" m föreståndare för röntgeninstitutet å seraf merlasarettet 3,000 kronor, dels

rgg-j ock till aflöning åt erforderligt biträde åt föreståndaren och till underhäll af

r enig eninstrument ar iet 2,000 kronor, eller sålunda tillhopa 5,000 kronor.

På de skäl, som i statsrådsprotokollet (sid. 289—295) anförts till stöd

för detta förslag, hemställer utskottet,

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, må för karolinska mediko-kirurgiska

institutet på extra stat för år 1908 bevilja:

a) till arfvode åt eu föreståndare för röntgeninstitutet

å serafimerlasarettet 3,000 kronor; samt

b) till aflöning åt erforderligt biträde åt föreståndaren

och till underhåll af röntgeninstrumentariet 2,000

kronor,

eller sålunda tillhopa 5,000 kronor.

tillbyggnad 82:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att, till anordnande af

för ny farma-nya lokaler för den farmakologiska institutionen vid karolinska medikokoiogisk

msti-ji;rurgjg]-a institutet samt beredande af ökadt utrymme för de fysiologiska

roq -1 och histologiska institutionerna vid karolinska mediko-kirurgiska institutet

äfvensom till inredning och utrustning för nämnda institutioner m. m., allt

i hufvudsaklig öfverenstämmelse med uppgjorda ritningar och kostnadsförslag,

bevilja ett anslag af 196,226 kronor och däraf på extra stat för

år 1908 anvisa ett belopp af 90,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet

sid. 295—314.

s. 251 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

251

Då genom den af departementschefen förebragta utredningen synes

ådagalagdt, att de farmakologiska, fysiologiska och histologiska institutionerna

vid karolinska mediko-kirurgiska institutet äro i stort behof af

ökadt utrymme, har utskottet, som funnit den upprättade planen väl afvägd

samt icke haft något att erinra mot de för byggnadsarbetet äfvensom

för inredning och utrustning af institutionerna beräknade kostnaderna,

ansett sig böra tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

Utskottet får alltså hemställa,

att Riksdagen må till anordnande af nya lokaler för

den farmakologiska institutionen vid karolinska medikokirurgiska

institutet samt beredande af ökadt utrymme

för de fysiologiska och histologiska institutionerna vid

institutet äfvensom till inredning och utrustning för

nämnda institutioner m. m., allt i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med uppgjorda ritningar och kostnadsförslag,

bevilja ett anslag af 196,226 kronor och däraf

på extra stat för år 1908 anvisa ett belopp af 90,000

kronor.

83:o) I en till Riksdagen afbiten proposition (n:o 116) af den 15 för-^dnrfj

sistlidne mars har Kungl. Maj:t, under åberopande af bilagdt utdrag afösning afdet

statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden samma dag, föreslagit Riks- medicinska

dagen att på extra stat för år 1908 bevilja: ”och^studie-''

väsendet.

A) för universitetet i Uppsala:

dels till anskaffande af fysikaliska apparater och utensilier m. m. för

den fysiologiska institutionen 1,500 kronor;

dels till arfvode åt en biträdande lärare i medicin 3,000 kronor;

dels ock till höjning af arfvodet för notarien vid medicinska fakulteten

400 kronor; ^

B) för universitetet i Lund:

dels till anskaffande af fysikaliska apparater och utensilier in. in. för

den fysiologiska institutionen 1,500 kronor;

dels till arfvode åt en biträdande lärare i medicin 2,000 kronor;

dels ock till höjning af arfvodet för notarien vid medicinska fakulteten

200 kronor; samt

s. 252 Kontrollera mot PDF

252

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

C) för karolinska mediko-kirurgiska institutet:

dels till anskaffande af fysikaliska apparater och utensilier m. m. för

den fysiologiska institutionen 1,500 kronor;

dels till förhöjning af materiellanslaget till den anatomiska institutionen

1,000 kronor;

dels till arfvode åt en biträdande lärare i medicin 3,000 kronor;

hels till arfvode åt en biträdande lärare i kirurgi 3,000 kronor;

dels till höjning af aflöningen för ordinarie professorn i medicin 500

kronor att tilläggas lönen;

dels till höjning af aflöningen för ordinarie professorn i kirurgi 500

kronor att tilläggas lönen;

dels till höjning af aflöningen för e. o. professorn i medicin 1,000

kronor, däraf 800 kronor såsom lön och 200 kronor såsom tjänstgörings
penningar;
dels

till höjning af aflöningen för e. o. professorn i kirurgi 1,000

kronor, däraf 800 kronor såsom lön och 200 kronor såsom tjänstgörings
penningar;
dels

till höjning af aflöningen för e. o. professorn i syfilidologi 500

kronor, däraf 300 kronor såsom lön och 200 kronor såsom tjänstgöringspenningar;
dels

till uppehållande af assistenttjänstgöring vid allmänna barnhuset

i Stockholm 600 kronor;

dels till höjning af aflöningen för sekreteraren 500 kronor;

dels ock till bestridande af kostnader för tryckning af studiehandböcker

m. m. 500 kronor.

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft en af

herr Hj. Lindgren inom Första Kammaren väckt motion (n:o 72), däri

föreslagits,

att Riksdagen måtte på extra stat för år 1908 bevilja det af Kungl.

Maj:t äskade anslaget 22,200 kronor för genomförande af en förändrad

anordning af det medicinska undervisnings- och studieväsendet, dock med

villkor att Kungl. Maj:t vid utfärdandet af den nya examensstadgan i

hufvudsak följer de af sakkunnige föreslagna anordningarna äfven beträffande

ämnena histologi och farmakologi.

I afseende å de af motionären till stöd för framställningen anförda

skäl tillåter sig utskottet hänvisa till motionen.

Departementschefens yttrande till ofvanberörda statsrådsprotokoll är

af följande lydelse:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utledande N:o 9.

252

»I underdånig skrifvelse den 8 maj 1902 anliöll Riksdagen, det täcktes

Kungl. Maj:t ej mindre taga under öfvervägande, huruvida icke de såsom

villkor för rätten att vid universiteten aflägga juridiska examina stadgade

s. k. förberedande examina lämpligen kunde afskaffas, än äfven i öfrigt

låta undersöka och utreda, huruvida icke, med hänsyn till nödvändigheten

af studietidens begränsning, åtskilliga ändringar och tillägg i gällande bestämmelser

med afseende å undervisnings-, examens- och studieväsendet vid

Uppsala och Lunds universitet samt karolinska mediko-kirurgiska institutet

kunde vara behöfliga, och att Kungl. Maj:t därefter ville vidtaga de åtgärder,

som i dessa afseenden kunde befinnas erforderliga och gagneliga.

I anledning häraf uppdrog Kungl. Maj:t den 17 oktober 1902 åt en kommitté

att, efter verkställd utredning, afgifva underdånigt utlåtande och

förslag om åtgärder för begränsning af studietiden inom de juridiska, medicinska

och filosofiska fakulteterna vid högskolorna i riket samt särskildt

i fråga om borttagande af eller inskränkning i de förberedande, examina

för tillträde till de juridiska och medicinska fakulteterna och om inskränkning

i fordringarna på kunskaper i latinska språket för blifvande jurister

och” läkare. Denna kommitté, söm afslutade sitt uppdrag den 20 mars

1906, har afgifvit förslag angående examina samt undervisnings- och studieväsendet

inom de juridiska fakulteterna den 12 september 1903 samt motsvarande

förslag beträffande de medicinska fakulteterna och karolinska

institutet den 9 april 1904 och beträffande de filosofiska fakulteterna den 20

mars 1906. Det förstnämnda förslaget har redan varit föremål för Kungl.

Majrts pröfning, och har Kungl. Maj:t i hufvudsaklig öfverenstämmelse med

detsamma den 29 april 1904 utfärdat stadga angående de juridiska examina.

Det sistnämnda förslaget befinner sig ännu på remiss hos vederbörande

akademiska myndigheter.

Kommitténs förslag angående examina m. m. inom de medicinska fakulteterna

och vid karolinska institutet jämte de öfver detsamma afgifna

yttranden anhåller jag nu att få anmäla för Kungl. Maj:t. Förslaget äfvensom

en under år 1902 å elfte allmänna läkarmötets vägnar till dåvarande

chefen för ecklesiastikdepartementet ingifven framställning rörande reformering

af de medicinska studierna remitterades den 29 april 1904. till

kanslern för rikets universitet, hvilken, efter att hafva hört de filosofiska

och de medicinska fakulteterna samt de större akademiska konsistorierna

vid universiteten äfvensom karolinska institutets lärarkollegium, den 14

september 1905 afgaf underdånigt utlåtande i ärendet. Sedan härefter på

grund af nådig remiss medicinalstyrelsen den 22 november 1905 yttrat

sig i ärendet, tillkallade dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet

jämlikt nådigt bemyndigande särskilda sakkunnige, nämligen numera aflidne

universitetskanslern E. G. Boström, professorn i kirurgi vid universitetet i

s. 254 Kontrollera mot PDF

254

Statsutskottets Utlåtande N;o 9.

Lund J. Borelius, professorn i patologisk anatomi vid karolinska institutet

C. Sundberg, professorn i praktisk medicin vid universitetet i Uppsala

K. Petrén samt lasarettsläkaren i Jönköping A. Eurén, för att biträda vid

utarbetande af förslag dels till stadga angående examina samt undervisnings-

och studieväsendet inom universitetens medicinska fakulteter och

vid karolinska mediko-kirurgiska institutet, dels ock i fråga om åtgärder,

som i samband härmed kunde anses erforderliga. Dessa tillkallade sakkunnige

afgåfvo den 27 november 1906 förslag dels till stadga angående

ifrågavarande examina, dels ock angående de anslag, som behöfde utverkas,

därest de af de sakkunnige förordade förändringarna i afseende på det

medicinska undervisnings- och examensväsendet blefve genomförda.

Som de tillkallade sakkunniges förslag i fråga om den ställning, ämnena

histologi och farmakologi borde intaga i de medicinska examina,

innebar en väsentlig afvikelse från hvad kommittén och de hörda myndigheterna

härutinnan förordat, infordrades öfver de sakkunniges förslag

i denna del underdåniga yttranden från de medicinska fakulteterna och karolinska

institutets lärarkollegium. Sedan dessas utlåtanden inkommit, hafva de

tillkallade sakkunnige den 9 februari 1907 afgifvit ännu ett yttrande i ärendet.

Då vidare de sakkunniges förslag innehöll föreskrift därom, att de

studerande skulle för medicine licentiatexamens afläggande fullgöra assistenttjänstgöring

i pediatrik ä allmänna barnhuset i Stockholm och i syfilidologi

å sjukhuset S:t Göran i Stockholm, hafva vidare, på grund af

särskilda nådiga remisser, underdåniga yttranden i ärendet afgifvits dels

af direktionen för allmänna barnhuset, dels ock af stadsfullmäktige i Stockholm.

I ärendet hafva slutligen till ecklesiastikdepartementet ingifvits två

resolutioner, som fattats vid i Uppsala och Lund hållna möten för diskussion

angående de tillkallade sakkunniges förslag.

Frågan om de medicinska studiernas reformering har således nu fortskridit

så långt, att densamma skulle kunna företagas till afgörande. De

nya bestämmelser, som i ämnet erfordras, tillkommer det Kungl. Maj:t att

ensam utfärda. Men då dessa bestämmelser torde komma att påfordra

icke obetydliga anslag, synes det mig riktigast att först hos Riksdagen

gorå framställning härom och, sedan Riksdagen meddelat sitt beslut i

ämnet, till slutligt afgörande företaga frågan om utfärdande af ny stadga

angående de medicinska examina. Ehuru jag således nu närmast har att

redogöra för de delar af ärendet, som beröra eventuella anslagskraf, torde

det dock tillåtas mig att i korthet yttra mig jämväl om öfriga delar, på

det att innebörden af den blifvande reformen må kunna mera tydligt

framstå.

s. 255 Kontrollera mot PDF

.Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

255

Till en början torde jag böra lämna en kort öfversikt öfver nu gäl-Nu gällande^

lande bestämmelser angående examens- och undervisningsväsendet inom de es amme 8er‘

medicinska fakulteterna.

För inskrifning i medicinsk fakultet och vid karolinska institutet

fordras aflagd medicinsk-filosofisk examen. Denna omfattar pröfning i

ämnena botanik, zoologi, fysik och kemi. För tillträde till examen fordras,

att den studerande i den muntliga mogenhetspröfningen eller i

fyllnadspröfning erhållit minst betyget godkänd i latin samt enahanda

vitsord i matematik å latinlinjen B eller å reallinjen. Dispens från berörda

fordran med afseende å latin har emellertid under de senare åren

plägat lämnas sökande, som styrkt, att han inhämtat de insikter i latin,

livilka erfordras för flyttning till de allmänna läroverkens nedre sjunde klass.

Medicinsk-filosofisk examen har, under förutsättning att inga störande afbrott

kommit hindrande emellan, i allmänhet aflagts på 2—3 terminer.

De egentliga medicinska examina äro två, nämligen en teoretisk eller

medicine kandidatexamen och en praktisk eller medicine licentiatexamen.

Medicine kandidatexamen omfattar följande ämnen:

a) anatomi: den normala makroskopiska anatomien med därtill hörande

delar af embryologien;

b) histologi: normal mikroskopisk anatomi med därtill hörande delar

af embryologien;

c) fysiologi;

d) medicinsk kemi: fysiologisk, farmaceutisk, patologisk och toxikologisk

kemi;

e) farmakologi: denna vetenskaps farmakognostiska del samt den allmänna

farmakodynamiken;

f) allmän patologi: allmän patologisk anatomi och fysiologi;

g) medicinens histora: hufvuddragen af de allmänna medicinska teoriernas,

den medicinska litteraturens och de viktigaste folksjukdomarnas

historia.

Med studiet af dessa ämnen äro förbundna praktiska öfningar å de

särskilda institutionerna, undantagandes dock beträffande farmakologi och

medicinens historia.

Studietiden för medicine kandidatexamen är mycket växlande; under

den senaste tiden synes den hafva nedgått något, antagligen under inverkan

af de pågående reformsträfvandena. Mera än 4 år torde examen

under normala förhållanden icke kräfva.

Medicine licentiatexamen omfattar följande ämnen:

a) medicin: speciell medicinsk patologi och terapi, nervpatologi, syfilidologi

och dermatologi samt psykiatri;

b) pediatrik: barnsjukdomarnas speciella patologi och terapi;

s. 256 Kontrollera mot PDF

256

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

c) kirurgi: speciell kirurgisk patologi, bandage- och operationslära;

d) oftalmiatrik: den speciella patologien och terapien af ögats sjukdomar

och brytningsfel;

e) obstetrik och gynekologi: hafvandeskapets, förlossningens och barnsängens

såväl normala förlopp som rubbningar och deras behandling samt

kvinnosjukdomarnas speciella patologi och terapi;

f) patologisk anatomi: människokroppens speciella patologi och terapi;

g) rätts- och statsmedicin: den medicinska vetenskapens tillämpning

på lagskipningen äfvensom svensk lagstiftning och förvaltning rörande

hälso- och sjukvård.

För tillträde till medicine licentiatexamen fordras, att den studerande:

1) närmast efter medicine kandidatexamen tjänstgjort på ettdera universitetets

medicinska, kirurgiska och obstetriska kliniker samt å patologisktanatomiska

institutionen under en tid af 6 månader;

2) därefter tjänstgjort vid de kliniska inrättningarna i hufvudstaden,

nämligen på de medicinska och kirurgiska klinikerna hvardera 6 månader,

på de neurologiska och oftalmiatriska klinikerna hvardera 2 månader,

på de obstetriska och pediatriska klinikerna hvardera 4 månader och på

kliniken för syfilis 2 månader, samt att han, efter i öfrigt afslutad klinisk

kurs, likaledes tjänstgjort vid någondera af de medicinska läroverkens

psykiatriska kliniker under 2 månader;

3) under hela sin tjänstgöring vid de medicinska, kirurgiska, neurologiska

och oftalmiatriska klinikerna tjänstgjort vid den patologiskt-anatomiska

institutionen;

4) under en tid af 2 månader oafbrutet deltagit i undervisningen vid

den hygieniska institutionen;

5) efter 2 månaders föregående tjänstgöring å serafimerlasarettets

kliniker under 3 månader tjänstgjort å den rättsmedicinska institutionen

vid karolinska institutet; samt

6) äger nödig kännedom om anordningarna inom apotek i allmänhet

äfvensom om de allmänna grunder, enligt hvilka tillsyn å apotek bör utöfvas

och undersökning däraf verkställas.

Tjänstgöringen vid universitetens medicinska, kirurgiska och obstetriska

kliniker kan ske samtidigt, så ock tjänstgöringen vid de medicinska

och kirurgiska klinikerna i hufvudstaden, äfvensom vid de obstetriska

och pediatriska klinikerna därstädes, hvarjämte tjänstgöringen på kliniken

för syfilis kan fullgöras samtidigt med någon af de förenämnda.

Äfven för medicine licentiatexamen är studietiden mycket växlande;

den torde kräfva något längre tid än medicine kandidatexamen. Tiden

för läkarutbildningen efter studentexamen torde kunna anslås till 9—10 år.

De medicinska examina anställas offentligt; studerande är dock skyl
-

s. 257 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

257

■dig att före examen infinna sig hos examinatorerna för att undergå tentamen

jämte praktiska prof.

Angående den långa tiden för de medicinska studierna yttrade Kommitténs

universitetsexamenskommittén, bland annat, följande:

Bortsedt från rent individuella eller mera tillfälligt verkande förhållanden,

såsom bristande flit eller begåfning, sjukdom eller ekonomiska svårigheter,

amanuens- och läkarförordnanden under studietiden eller väntan på tillträde

till klinikerna vid starkare tillströmning af studerande, syntes den

-hufvudsakliga anledningen vara att söka däri, att planläggningen af studiearbetet

ej varit tillfredsställande, att anordningen af undervisningen ej

i alla afseenden varit afpassad efter dess ändamål, samt att kunskapsfordringarna

för examen delvis varit för höga och vanligen ej tillräckligt

specificerade.

Med afseende på den allmänna planläggningen af studierna ville kommittén

först framhålla, att de intill sista tiden gällande studieplanerna, i

öfverensstämmelse med examensstadgans anda, utginge från den principen,

att samtliga praktiska öfningar och samtliga tjänstgöringar borde afslutas,

innan tentamina i de olika ämnena finge afläggas. Dessa bestämmelser

syntes hafva varit den första anledningen till den af de studerande ganska

allmänt följda praxis, att de inom kortast möjliga tid sökt afsluta de

praktiska öfningarna i alla ämnen och fullgöra tjänstgöringarna vid alla

klinikerna, innan de på allvar börjat de bokliga studierna. Hvad licentiatexamen

beträffade, torde denna praxis äfven haft sin grund däri, att

de studerande, som ämnade återvända till universitetet för att där aflägga

examen, velat så snart som möjligt afsluta de obligatoriska tjänstgöringarna

i hufvudstaden samt att kompetens att före aflagd licentiatexamen

erhålla vissa slag af läkarförordnanden varit beroende däraf, att de kliniska

tjänstgöringarna varit i hufvudsak afslutade. Att ett dylikt särskiljande

till tiden af den praktiska utbildningen och de teoretiska studierna,

hvilka ständigt borde komplettera och belysa hvarandra, måste förorsaka

en väsentlig tidsförlust, på samma gång som utbytet af studierna

blefve sämre, läge i öppen dag.

Nämnda studieplaner hade för öfrigt på grund af ändrade förhållanden

redan länge varit föråldrade och torde dessutom varit okända för

senare generationer af studerande. Dessa hade sålunda icke haft sig tillförsäkrad

någon sakkunnig ledning vid planläggningen af sitt arbete, och

denna brist hade alltför ofta resulterat i eu mindre lämplig ordningsföljd

mellan studierna i de olika ämnena, liksom i olämpliga kombinationer af

samtidigt studerade ämnen. I detta missförhållande hade äfven exainens
Bih.

till Rihsd. Prof. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 9 Höft. 33

s. 258 Kontrollera mot PDF

258

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

stadgan haft sin del, därigenom att den uttryckligen medgifvit samtidigtjänstgöring

på så olikartade kliniker som t. ex. den medicinska och den

kirurgiska kliniken eller den obstetrisk-gynekologiska och den pediatriska

kliniken. Genom dylika kombinationer måste ovillkorligen arbetskraft och

intresse splittras samt behållningen af undervisningen blifva mindre än

den borde. Då hvad som brustit sedermera måst inhämtas genom arbete

på egen hand, torde äfven detta för många hafva ledt till en förlängning

af studietiden.

Hvad undervisningen i de särskilda ämnena beträffade, hade vid företagen

granskning af dagböckerna öfver föreläsningar och öfningar vid de

medicinska läroanstalterna för de senaste åren befunnits, att undervisningen

visserligen i många fall syntes till omfång och innehåll väl anpassad för

sitt ändamål, men att däremot befogade anmärkningar kunde göras på

andra håll. Hufvudsyftet med undervisningen, utbildandet af dugliga praktiska

läkare, syntes icke alltid hafva i tillbörlig mån fått göra sig gällande.

Detaljkunskaper, som hufvudsakligen erbjöde intresse för vetenskapsmannen

eller för specialisten, hade nämligen understundom alltför mycket fått inkräkta

på det tidsutrymme, som bort tillkomma de mera centrala och för

läkaren oundgängligen nödvändiga delarna af ämnet, och detta hade

säkerligen i sin mån bidragit till de medicinska studiernas förlängning.

På grund af den långa tid, som de egentliga tentamensstudierna enligt

inhämtade upplysningar toge i anspråk, läge nära till hands att antaga,

att kunskapsfordringarna för examen åtminstone i en del ämnen vore för

högt uppdrifna. De upplysningar angående examensfordringarna, som

kommittén infordrat från samtliga examinatorer i medicinsk-filosolisk examen

och de medicinska examina, hade också synts kommittén gifva vid

handen, att fordringarna i vissa fall kunde tåla någon reduktion, utan att

de blifvande läkarnas duglighet för sitt kall i någon mån behöfde äfventyr.

Ett godt stöd för sin uppfattning härutinnan hade kommittén

funnit i åtskilliga uttalanden, som under diskussioner om det medicinska

studieväsendets reformering gjorts af examinatorer och andra lärare.

Synnerlig vikt måste kommittén tillmäta den omständigheten, att de

studerande hittills i allmänhet icke erhållit tillräcklig upplysning om

måttet af de kunskaper, som af dem borde inhämtas. Hos den, som började

studera ett ämne, funnes i regel icke den förmåga att skilja det hufvudsakliga

från det mindre väsentliga, hvilken erfordrades för att kunna

af ämnet grundligt inlära de delar, som för hans utbildning vore af vikt,

men däremot mera öfversiktligt genomgå ämnet i dess öfriga delar, och

de ganska vidlyftiga läroböcker och handböcker, som för närvarande i

flera ämnen användes, lämnade honom ofta i detta afseende utan erforderlig

ledning.

s. 259 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

259

Sedan kommittén härefter erinrat om Riksdagens i dess, af mig förut

omförmälda skrifvelse den 8 maj 1902 gjorda uttalande om de åtgärder,

hvarigenom enligt Riksdagens åsikt minskning i studietiden skulle kunna

åvägabringas, yttrar kommittén, att den vid fullgörandet af sitt uppdrag

att föreslå åtgärder, som kunde leda till en förkortning af tiden för de

medicinska studierna, ständigt haft för ögonen, att minskningen i examensfordringarna

ingalunda borde drifvas därhän, att den kunde befaras medföra

en minskad duglighet hos de blifvande läkarna. Kommittén hade därför också

låtit sig synnerligen angeläget vara att söka åvägabringa ett förbättradt utnyttjande

af tiden för den medicinska studiekursen; och det hade icke synts

vara oförenligt med syftet med kommitténs tillsättning, att undervisningen

i vissa afseenden föresloges kompletterad, där detta ansetts erforderligt för

en framtida god läkarutbildning, och där det utan afsevärd tidsuppoffring

befunnits kunna ske. Utbildning inom skälig tid af dugliga praktiserande

läkare borde vara det mål, till hvars förverkligande den medicinska studieordningen

hufvudsakligen borde syfta.

Jag anhåller att härefter få redogöra för hufvudpunkterna i det förslag

till reformering af läkarutbildningen, som kommittén framställt. Detta

innehåller dels allmänna bestämmelser, hvilka afse examens- och undervisningsväsendet

i dess helhet, dels speciella bestämmelser angående de

särskilda examina.

De allmänna bestämmelserna handla om skyldighet för fakulteterna

att tillse, att undervisning, i främsta rummet afsedd för den praktiserande

läkarens kunskapsbehof, finnes att tillgå för de studerande, vidare om ett

närmare fixerande af examensfordringarna och om garantier för att dessa ej

må blifva för stora, om fastställande af en viss normaltid för de olika

examina, upprättande af studieplaner, införande af studiehandböcker, af

hvilka de studerande må kunna inhämta fullständig kännedom om hvad

de för begagnande af undervisningen och afläggande af examina hafva

att iakttaga, om åliggande för lärarna att hvar för sitt ämne uppgöra

undervisningsplaner för det kommande läsåret, om tentamenssystemets

legaliserande och fastställande af en viss giltighetstid för tentamensbetygen

samt om själfva examens förändring till att utgöra endast en pröfning,

huruvida den studerande i behörig tid undergått de tentamina och fullgjort

de öfriga prof, som för examen erfordras. Ett närmare ingående

på dessa bestämmelser torde nu icke vara behöfligt, då de till ordalag eller

syftning öfverensstämma med motsvarande bestämmelser i kommitténs förslag

till stadga angående de juridiska examina, hvilket, såsom nämnts, i

hufvudsak vunnit Kungl. Maj:ts godkännande.

I afseende å de kunskapsprof, som böra föregå de egentliga medicinska

s. 260 Kontrollera mot PDF

260

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

studierna, har kommittén föreslagit, att medicinsk-filosofisk examen skall

afskaffa, att för inskrifning i medicinsk fakultet skall erfordras att vid

aflagd mogenhetsexamen eller fyllnadspröfning till samma examen hafva

erhållit vitsord om minst godkända insikter i naturalhistoria och fysik,

äfvensom sådant vitsord i matematik å latinlinjen B eller å reallinjen,

hvaremot vitsord om insikter i latin ej vidare skulle erfordras för idkande

af medicinska studier, samt att af den medicinska fakulteten skola till ersättning

för medicinsk-tilosofisk examen anordnas till de medicinska studierna

förberedande kurser i fysik och kemi, afsedda att tillsammans upptaga

en lästermin.

I fråga om latinets betydelse för läkarutbildningen anför kommittén,,

att för de medicinska examina något studium af arbeten, skrifna på latinska

språket, numera alldeles icke torde förekomma. Äfven om dessa

arbeten för sin tid varit af stor betydelse, kunde nämligen ej ur dem

hämtas några upplysningar af praktiskt värde, som icke blifvit af den

moderna medicinska vetenskapen tillgodogjorda och kunde i bearbetad och

förbättrad form inhämtas ur den moderna vetenskapliga litteraturen. Hvad

latinets betydelse för den medicinska terminologien anginge, syntes det

visserligen icke böra förnekas, att insikter i latinska språket kunde vara

till gagn vid studiet af medicinsk litteratur, men detta gagn syntes likväl

långt ifrån motsvara den tid och det arbete, som erfordrades för vinnande

af betyg i latin vare sig i mogenhetsexamen eller vid flyttning från öfre

sjätte till nedre sjunde klassen. Likasom de medicine studerande, enligt

hvad erfarenheten visat, kunde utan nämnvärd olägenhet för studierna

undvara insikter i grekiska språket, från hvilket den medicinska terminologien

dock till större delen torde vara hämtad, borde de enligt kommitténs

åsikt också vara i stånd att utan särskilda förstudier i latin tillgodogöra

sig den medicinska litteraturen och äfven lära sig begagna den från

latinska språket hämtade vetenskapliga nomenklaturen. Kännedom om

läkemedlens latinska namn och förmåga att tolka latinska recept fordrades

äfven af apotekare, utan att för dem någon särskild pröfning i latin vore

föreskrifven. För öfrigt vore farmakopén numera utgifven på svenska

språket, och något lagligt hinder att vid receptskrifning använda detta

språk förefunnes icke. Vid bedömandet af de ifrågavarande bestämmelsernas

ändamålsenlighet borde äfven beaktas, att studierna på läroverkens

reallinje i stort sedt måste anses vida bättre än studierna på den klassiska

linjen vara ägnade att utgöra underlag för medicinska studier. Den

grundligare utbildning, som lärjungarna på reallinjen erhölle i matematik

och fysik, och de insikter, som af dem förvärfvades i kemi, vore utan

tvifvel af så stort värde, exempelvis vid studiet af fysiologien, oftalmologien

och den medicinska kemien, att den, som aflagt mogenhetsexamen

s. 261 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

261

på reallinjen, hvarest för öfrigt äfven det engelska språket vore föremål

för grundligare studium, på det hela måste anses vara bättre rustad att

börja medicinska studier än den, som aflagt sin mogenhetsexamen på latinlinjen.

Det lede, enligt kommitténs förmenande, intet tvifvel, att, om

rättighet medgåfves realstudenterna att äfven ägna sig åt medicinska studier,

detta, långt ifrån att medföra några olägenheter, skulle visa sig vara

till gagn för det medicinska studiet.

Beträffande den medicinsk-filosofiska examen yttrar kommittén, att

denna från början syntes varit afsedd att meddela de blifvande läkarna

en fylligare naturvetenskaplig allmänbildning än skolan kunnat gifva, men

att sträfvandena på senare tider alltmera gått ut på, att denna examen skulle

ombildas till en för medicinska studier speciellt förberedande utbildningskurs.

Kommittén hade i sitt förslag tagit steget fullt ut och af examen

endast bibehållit de delar, som ansetts oundgängligen nödvändiga såsom

direkt grundläggande för de medicinska studierna, hvarjämte kommittén

sökt anordna undervisningen på det sätt, som synts kommittén vara bäst

ägnadt att främja detta den förberedande examens ändamål.

Vid de meningsutbyten i ämnet, om hvilka kommittén haft tillfälle

att taga kännedom, hade bland de sakkunnige tämligen stor enighet varit

rådande därom, att studiet af zoologi och botanik i den form, hvari detsamma

hittills bedrifvits för medicinsk-filosofisk examen, icke kunde anses

oumbärligt för idkande af medicinska studier. En ganska allmänt utbredd

önskan syntes emellertid vara, att ifrågavarande ämnen skulle gemensamt

studeras på sådant sätt, att det biologiska elementet i dem komme till sin

fulla rätt. Då emellertid de biologiska synpunkterna börjat alltmera tillgodoses

i skolundervisningen, och då kommittén ansett, att de delar af

zoologien och botaniken, som från komparativ synpunkt eller af andra

skäl kunde äga större intresse för studiet af vissa medicinska läroämnen, på

bästa sätt och med minsta tidsutdräkt kunde inhämtas i omedelbart sammanhang

med dessa ämnen, hade kommittén för sin del icke ansett särskilda

förberedande kurser i zoologi och botanik för blifvande medicine

studerande vara af behofvet påkallade.

Annorlunda förhölle det sig med de båda andra ämnen, som nu inginge

i medicinsk-filosofisk examen, nämligen fysik och kemi. Goda kunskaper

i desamma vore en så oafvislig förutsättning för studiet af åtskilliga

medicinska läroämnen, och fysiken och kemien ägde en så omfattande

tillämpning i så godt som alla delar af läkarvetenskapen, att förberedande

universitetsstudier i dessa ämnen för blifvande läkare icke kunde undvaras.

Ämnenas omfång vore alltför stort, för att de lämpligen skulle kunna i

undervisning och examination direkt sammanföras med de medicinska

ämnena, och kommittén ansåge dem därför böra blifva föremål för fristå
-

s. 262 Kontrollera mot PDF

262

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

ende undervisningskurser. För att vinna trygghet, att undervisningen så

mycket som möjligt inriktades på de medicinska studierna, ansåge kommittén

lämpligast, att det uppdroges åt medicinska fakulteten att planlägga

och öfvervaka densamma samt anordna de pröfningar, hvarmed kurserna

borde afslutas, hvaremot det naturligtvis borde stå nämnda myndighet

fritt att, där förhållandena sådant påkallade, för upprätthållande af undervisningen

adjungera medlemmar ur filosofisk fakultet eller eljest anlita

kompetenta lärare. I hvad mån de medicinska fakulteternas eller karolinska

institutets nuvarande lokaler vore tillräckliga för dessa kursers

ändamålsenliga anordnande eller dylika kunde erhållas på annat håll, hade

kommittén ej ansett sig behöfva utreda.

Kursen i kemi borde enligt kommitténs mening till sitt omfång ungefär

motsvara nuvarande kurs i kemi för medicinsk-filosofisk examen.

Genom lämplig anordning af laborationerna och undervisningen borde den

dock kunna sammanföras inom en kortare tidrymd, än nu vanligen vore

fallet. Valdes laborationsmaterialet hufvudsakligen med hänsyn till hvad

som för läkaren vore af intresse, syntet det kommittén, som om de studerande

under denna kurs utan nämnvärd tidsuppoffring äfven skulle

kunna lära känna de kemiska egenskaperna hos de viktigare farmaceutiska

preparaten, hvarigenom en icke oväsentlig del af den hittillsvarande farmaceutiska

kemien skulle redan under denna kurs kunna inhämtas.

Kursen i fysik, som utan olägenhet torde kunna genomgås samtidigt

med den kemiska kursen, ansåg kommittén kunna begränsas hufvudsakligen

till de delar af ämnet, som komme till direkt användning i de efterföljande

medicinska studierna och i läkarens praktiska verksamhet.

Kurserna skulle enligt kommitténs förslag afslutas med förhör, hvaremot

särskild examen i de ifrågavarande ämnena icke skulle ifrågakomma.

De betydande inskränkningar i de förberedande naturvetenskapliga

universitetsstudierna, som kommitténs förslag innebure, ansåg kommittén

fullt motivera, att fordringar på godkända betyg i naturalhistoria, fysik

och matematik i mogenhetsexamen eller i motsvarande fyllnadspröfning

af kommittén uppställdes. Såsom skäl, hvarför kommittén icke upptagit

enahanda fordran i fråga om kemi, har kommittén anfört, att om en sådan

fordran uppställdes, samtliga latinstudenter nödgades underkasta sig

fyllnadspröfning i detta ämne, och då kemien svårligen kunde inläras på

egen hand och utan tillgång till ett kemiskt laboratorium, skulle en dylik

komplettering, hvaraf dessutom utbytet torde blifva relativt ringa, äfven

blifva ganska svår och säkerligen hindra en icke obetydlig del af latinstudenterna

att vid sin ankomst till universitetet få tillträde till de då

börjande förberedande kurserna. Enda olägenheten af kommitténs förslag

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

■26 3

syntes vara, att kursen i kemi i sinfförsta del måste göras mera elementär,

än om samtliga deltagare redan förut besutte vissa kunskaper i ämnet,

och att ett mera forceradt arbete komme att kräfvas af latinaren än åt

realisten.

Hvad häretter angår medicine kandidatexamen, så innefattar kommitténs

förslag i denna del i hufvudsak allenast följande förändringar i

examensstadgans bestämmelser: uteslutande af ämnet medicinens historia,

som ej anses oumbärligt för läkarbildningen, och i hvilket för öfrigt inga

lärare tinnas anställda, vidare uteslutande ur ämnet medicinsk kemi af

den farmaceutiska och den toxikologiska kemien, begränsning af farmakologi

till en undervisningskurs med demonstrationer, omfattande den allmänna

farmakodynamiken och kännedomen om den svenska farmakopéns

viktigaste droger och preparat, hvartill lagts öfningar i receptskrifning,

hvari undervisning under de senare åren meddelats vid universitetet i

Uppsala och vid karolinska institutet, äfvensom uttryckligt angifvande af

den för vår tids medicinska vetenskap viktiga bakteriologien såsom eu del

af examensämnet patologi.

I fråga om särskildt den farmaceutiska kemien har kommittén ansett,

att nödig kännedom om de viktigaste läkemedlens kemiska egenskaper

bör kunna förvärfvas under den förberedande kursen i kemi, samt att

öfriga delar af läkemedelsläran böra tillhöra ämnet farmakologi. En sådan

förändring i den farmaceutiska kemiens ställning skulle, yttrar kommittén,

onekligen innebära en ej oväsentlig reduktion af de stadgade examensfordringarna

i medicinsk kemi, men till en dylik åtgärd funnes enligt

kommitténs uppfattning goda grunder, då den farmaceutiska kemien numera,

sedan apoteksvisitationerna uppdragits uteslutande åt vissa tjänsteläkare,

icke vidare ägde samma betydelse för det stora flertalet af läkare,

som tidigare varit fallet. På likartade grunder hade kommittén ansett

den toxikologiska kemien kunna helt och hållet uteslutas, då äfven rättskemiska

undersökningar numera utfördes endast af särskilda tjänsteläkare.

På grund af omförmälda förhållanden hade också under de senare åren

både undervisning och kunskapsfordringar i farmaceutisk och toxikologisk

kemi i ej oväsentlig man reducerats, och kommitténs förslag anslöte sig

sålunda till den utveckling, som i förevarande afseende redan ägt rum.

Kommittén förklarar, att de föreslagna ändringarna i examensstadgans

bestämmelser angående medicine kandidatexamen icke är af någon väsentligare

betydelse för bestämmandet af den normaltid, inom hvilken förberedelserna

för ifrågavarande examen må beräknas kunna vara i regel

afslutade, men anser, att med hänsyn till de af kommittén uttalade grund
-

s. 264 Kontrollera mot PDF

264

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

satser om studiernas ändamålsenliga anordning, normaltiden bör bestämmas

till 7 terminer, af hvilka den första skulle tagas i anspråk af de förberedande

kurserna i fysik och kemi.

Kommitténs viktigaste reformförslag beträffande medicine licentiatexamen

gå ut på, dels att tjänstgöringarna å de olika klinikerna skola

hållas mera åtskilda, så att arbetet å hvarje särskild klinik kan bedrifvas

mera intensivt och jämsides med de bokliga studierna i ämnet, dels att

den praktiska utbildningen skall bättre tillgodoses, bland annat, genom

obligatorisk assistenttjänstgöring i vissa ämnen och genom att större vikt

lägges på den polikliniska undervisningen, än hvad hittills skett. För sistberörda

ändamål har kommittén förordat ett generellt stadgande, att vid

tjänstgöringarna för medicine licentiatexamen skall såvidt möjligt förekomma

såväl klinisk som poliklinisk undervisning och handledning.

Därest — yttrar kommittén — en sådan studieordning åstadkommes,

som sätter den studerande i stånd att fullt tillägna sig undervisningen,

och om den kliniska och polikliniska undervisningen bättre än för närvarande

tillgodoses, torde en icke oväsentlig inskränkning af tiden för

tentamensstudierna kunna äga rum, och det syntes kommittén ingalunda

ligga utom möjlighetens gränser att på samma gång tillmötesgå de båda,

hvart för sig berättigade krafven på läkarutbildningens förbättrande och

studietidens förkortning.

I fråga om tjänstgöringen å universitetsklinikerna har kommittén

föreslagit en viss förändring. Härom anför kommittén följande:

Den nuvarande anordningen, att de studerande närmast efter afläggandet

af medicine kandidatexamen fullgöra sex månaders propedeutisk

tjänstgöring å kliniker vid någotdera universitetet och samtidigt å patologisk-anatomisk

institution följa obduktionerna, hade kommittén ansett

böra till sina hufvuddrag bibehållas. Fn närmare reglering och delvis

äfven en förändring af denna tjänstgöring syntes likväl vara önskvärd

för betryggande däraf, att genom densamma verkligen måtte förvärfvas

de grundläggande insikter, som erfordrades för tillgodogörande af de

senare, mera djupgående kliniska studierna. Sålunda hade af kommittén

föreslagits, att de två första månaderna skulle upptagas af propedeutiska

kurser i de viktigaste kliniska undersökningsmetoderna, i allmän kirurgi

och i allmän sjukvårdsteknik. Den närmare anordningen af dessa kurser

skulle enligt kommitténs förslag vara öfverlämnad åt vederbörande fakultet

och klinikchefer. För sin del hade emellertid kommittén tänkt sig, att

kursen i kliniska undersökningsmetoder lämpligen borde omfatta i första

rummet de vanliga fysikaliska undersökningsmetoderna: perkussion, au
-

s. 265 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

265

skultation, palpation m. m., men därjämte äfven de i kliniskt-diagnostiskt

hänseende viktigaste kemiska och mikroskopiska undersökningsmetoderna,

att kursen i allmän kirurgi skulle anordnas i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med de kurser i samma ämne, som redan nu gåfves såväl i Uppsala

som i Lund, samt att kursen i allmän sjukvårdsteknik skulle afse inöfning af

en del vid sjukvården förekommande handgrepp, såsom förflyttning samt afoch

påklädning af sjuka, biträde åt svårt sjuka vid intagning af medicin

och föda, aftvättningar, inpackningar, lavemang, temperaturtagningar m. m.

I den medicinska praktiken plägade dessa handgrepp, då sjuksköterska

funnes att tillgå, utföras af denna, men uppenbart vore, att det för den

blifvande läkaren, som understundom själf kunde behöfva företaga dem

och i allt fall borde kunna lämna föreskrifter om deras riktiga utförande,

måste vara till gagn att redan vid sitt första sysslande med praktisk

sjukvård häruti erhålla någon handledning och erfarenhet.

Någon egentlig klinisk tjänstgöring skulle sålunda enligt kommittéförslaget

icke förekomma, förrän omförmälda kurser blifvit genomgångna.

Redan under de två månader, hvarunder kurserna påginge, syntes likväl

den studerande lämpligen kunna, i den mån tiden det medgåfve, deltaga

i ronderna på den medicinska kliniken. Under de följande fyra månaderna

borde åter den studerande aktivt tjänstgöra vid de medicinska och kirurgiska

universitetsklinikerna, hvarvid undervisningen närmast borde åsyfta

att meddela en orienterande öfverblick öfver den medicinska vetenskapens

två stora hufvudgrenar och sålunda bibringa den studerande den allmänna

kliniska utbildning, som förutsattes för den efterföljande, mera speciella

kliniska undervisningens tillgodogörande.

De propedeutiska fjänstgöringarna syntes fortfarande kunna fullgöras

samtidigt pa medicinsk och kirurgisk klinik på sådant sätt, att tjänstgöringen

hvarannan dag förlädes till den förra och hvarannan dag till den

senare kliniken. Däremot torde det vara lämpligt, att tjänstgöringen på

detta stadium koncentrerades på de nämnda två klinikerna samt de patologisk-anatomiska

institutionerna, oc''h att sålunda den nu föreskrift^ propedeutiska

tjänstgöringen på obstetrisk klinik afskaftådes. Denna tjänstgöring

torde nämligen icke kunna anses för den påföljande tjänstgöringen

vid den obstetriska kliniken i hufvudstaden äga sådan betydelse, som kunde

motväga olägenheterna af det däraf föranledda intrånget på den medicinska

och kirurgiska tjänstgöringen.

Rörande förening af tjänstgöringar å olika kliniker har kommittén

föreslagit, att tjänstgöring vid karolinska institutets medicinska klinik ej

skall få förenas med annan kliniktjänstgöring än sådan vid pediatrisk eller

syfilidologisk klinik, samt att tjänstgöring vid dess kirurgiska klinik eller vid

Bill. tät liikad. Brot. 1901. ■* Samt- 1 Afd. 9 Haft. 34

s. 266 Kontrollera mot PDF

266

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

dess obstetriska och gynekologiska kliniker ej skall få förenas med annan

klinisk tjänstgöring. Härom yttrar kommittén, bland annat, följande:

I fråga om det sätt, hvarpå de kliniska tjänstgöringarna i hufvudstaden

plägat fullgöras, hade kommittén funnit en principiell förändring

böra genomföras. Förut hade framhållits de olägenheter, som vållats däraf,

att de studerande allmänt plägat till kortast möjliga tid efter de propedeutiska

tjänstgöringarnas afslutning sammanföra alla sina tjänstgöringar

på hufvudstadens kliniker och till följd däraf icke medhunnit att jämsides

med de särskilda tjänstgöringarna drifva med dem sammanhörande bokliga

studier. Sålunda plägade tjänstgöringarna å den medicinska och den

kirurgiska kliniken merendels fullgöras samtidigt, och ej sällan förenades

därmed äfven tjänstgöring å syfilidologisk klinik. Likaså plägade de studerande

i allmänhet tjänstgöra å både den obstetrisk-gynekologiska och den

pediatriska kliniken. Dessa kombinationer af praktisk utbildning i ämnen,

som icke med hvarandra stode i något närmare sammanhang, hade kommittén

ansett böra genom examensstadgan förhindras, då icke blott anordningen

af undervisningen därigenom försvårades utan äfven utbytet af

densamma genom splittringen af de studerandes tid och intresse väsentligen

minskades. Däremot hade kommittén ansett tjänstgöringen å medicinsk

klinik utan större olägenhet kunna förenas med tjänstgöring å

någondera af de närstående pediatriska eller syfilidologiska specialklinikerna.

Vid dessa kombinationer reducerades nämligen väsentligen de nyss

antydda olägenheterna, och ett generellt förbud mot hvarje kombination

af tjänstgöring på olika kliniker skulle enligt kommitténs förmenande innebära

en obillighet emot de studerande, som hade för afsikt att efter afslutade

tjänstgöringar i Stockholm återvända till något af universiteten

för att där fullborda sina studier för medicine licentiatexamen. Af liknande

skäl hade kommittén ej heller velat uppställa något hinder mot en

kombination af klinisk tjänstgöring med genomgående af någon klinisk

kurs.

En viktig förändring innebär, såsom jag redan nämnt, kommitténs

förslag om obligatorisk assistenttjänstgöring. Sådan skulle äga rum under

två månader vid medicinsk och under en månad vid kirurgisk klinik; och

den skulle få fullgöras äfven vid universitetsklinikerna. För att utbytet

af assistenttjänstgöringen skulle blifva det största möjliga, borde endast

ett begränsadt antal assistenter mottagas vid hvarje klinik. Med anledning

häraf borde denna tjänstgöring, därest så skulle visa sig behöfligt, kunna

fullgöras äfven å annat sjukhus, som af Kungl. Maj:t bestämdes. Genom

den föreslagna assistenttjänstgöringen skulle, under förutsättning tillika att

förening af olikartade kliniska tjänstgöringar i största möjliga mån för
-

s. 267 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

267

hindrades, den obligatoriska tjänstgöringen vid karolinska institutets medicinska

och kirurgiska kliniker enligt kommitténs asikt kunna begränsas

till fyra månader vid hvardera.

I själfva verket skulle, yttrar kommittén, genom en sådan anordning

af den medicinsk-kliniska tjänstgöringen möjliggöras en väsentlig

förstärkning af den praktiska utbildningen i medicin, da tjänstgöringen

på medicinsk klinik och poliklinik hittills varit inskränkt till tre dagar

i veckan och de tre öfriga dagarna varit upptagna af tjänstgöring pa

kirurgisk klinik, under det att enligt kommitténs förslag sex dagar i veckan

skulle kunna användas till tjänstgöring på medicinsk klinik och poliklinik, och

af dessa exempelvis tre dagar anslås till tjänstgöring endast a polikliniken.

Med hänsyn till det relativt ringa patientantalet å poliklinikerna i Uppsala

och Lund torde det nämligen vara nödvändigt, att den polikliniska utbildningen

väl tillgodosåges under tiden för den obligatoriska tjänstgöringen vid serafimerlasarettet.

Från skilda håll hade framhållits, att åt den polikliniska

undervisningen ej ägnats den uppmärksamhet, som med hänsyn till dess

stora betydelse för den allmänna läkarutbildningen varit önskvärd. Om

tjänstgöringen å serafimerlasarettets medicinska klinik och poliklinik, såsom

kommittén tänkt sig, förlädes till olika dagar, borde den polikliniska

tjänstgöringen kunna anordnas på ett vida mer fruktbringande sätt, än nu

vore förhållandet. Fn fullständigare undervisning i allmän och speciell

terapi, än som hittills kommit de studerande till del, borde kunna anordnas

vid poliklinikerna, och vid den därstädes förekommande tjänstgöringen

borde äfven kunna tillgodoses de blifvande läkarnas behof af större erfarenhet

och färdighet i de vanligaste sjukdomarnas diagnostik. Det borde

äfven framhållas, att genom den af kommittén ifrågasatta ökningen af

antalet tjänstgöringsdagar den dagliga kliniktiden borde kunna förkortas

till sådant tidsmått, som kunde möjliggöra för de studerande att under

hela kliniktiden med uppmärksamhet följa och verkligen tillgodogöra sig

den meddelade undervisningen. Den af kommittén föreslagna anordningen,

att den egentliga kliniska tjänstgöringen skulle pågå endast under fyra

månader, måste slutligen medföra den afsevärda fördelen, att antalet af

de å kliniken samtidigt tjänstgörande komme att nedgå, hvilket torde

vara i hög grad ägnadt att öka de studerandes behållning af den meddelade

undervisningen.

Beträffande tjänstgöringen å den kirurgiska kliniken frmihåller kommittén,

att en daglig tjänstgöring under fyra månader visserligen irinebure

en ökning i jämförelse med den tid, som nu ägnades åt arbetet på kliniken,

men att ett bättre tillgodoseende af den praktiska utbildningen otvifvelaktigt

möjliggjorde en betydande inskränkning af den långa tid, som

s. 268 Kontrollera mot PDF

268

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

hittills efter tjänstgöringarnas afsilande plägat ägnas åt tentamensläsningen.

Därigenom att den kirurgiska tjänstgöringen enligt kommitténs förslag

fri gjorts från kombination med andra kliniska tjänstgöringar torde bokliga

studier under denna tid kunna bedrifvas i afsevärd utsträckning och den

egentliga tentamensläsningen i ämnet kunna väsentligt inskränkas.

Af samma skäl, som anförts beträffande den medicinska tjänstgöringen,

hade kommittén tänkt sig, att den kirurgiska tjänstgöringen skulle förläggas

till olika dagar a klinik och poliklinik, hvarigenom förkortning af

den dagliga arbetstiden skulle möjliggöras. På grund af det ojämförligt

större materialet vid polikliniken i hufvudsraden borde naturligtvis den

polikliniska utbildningen af de blifvande läkarna i hufvudsak förläggas

till tiden för tjänstgöringen vid karolinska institutets kirurgiska klinik.

Den föreslagna kliniska assistenttjänstgöringen torde åter med fördel kunna

fullgöras äfven vid universitetsklinikerna.

Då otiatri, rinologi och laryngoskopi enligt kommitténs åsikt vore

af stor betydelse för den allmänna läkarutbildningen, borde undervisningen

i dessa ämnen, hvilken nu vore frivillig, göras obligatorisk. Om densamma i

enlighet med kommitténs förslag anordnades i form af en klinisk kurs,

som kunde genomgås samtidigt med den kirurgiska tjänstgöringen, torde

det ej behöfva befaras, att den alltför mycket skulle taga de studerandes

tid i anspråk.

Tjänstgöringen å den syfilidologiska kliniken, två månader liksom nu,

borde enligt kommitténs åsikt de studerande få fullgöra samtidigt med

tjänstgöringen å medicinsk klinik. Under förutsättning att den tjänstgöring

vid. karolinska institutets patologiska institution, som skulle fullgöras samtidigt

med tjänstgöringen å institutets medicinska klinik, komme att pågå

tre dagar i veckan, skulle för den syfilidologiska tjänstgöringen kunna

disponeras de öfriga tre arbetsdagarna hvarje vecka, hvilket, då hittills

endast två dagar i veckan användts för denna tjänstgöring, skulle för densamma

medföra en såsom behöflig ansedd förstärkning.

Undervisningen i neurologi borde fortfarande omfatta två månader

och meddelas genom en klinisk kurs, inskränkt till tre dagar i veckan i

stället för nuvarande fyra dagar, hvilken kurs lämpligen kunde förenas

med tjänstgöringen å den medicinska eller å den syfilidologiska kliniken.

Med afseende å tjänstgöringen vid psykiatrisk * klinik har kommittén

icke föreslagit någon annan ändring i nu gällande bestämmelser, än att

villkoret, att den kliniska kursen i öfrig! skall vara afslutad, innan denna

tjänstgöring må fullgöras, uteslutits.

Tjänstgöringen vid karolinska institutets pediatriska klinik, fyra måna
-

s. 269 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

269

der liksom nu, anser kommittén lämpligen kunna kombineras antingen

med medicinsk eller med syfilidologisk tjänstgöring. Den pediatriska utbildningen

bör enligt kommitténs åsikt förstärkas genom anordnande vid

allmänna barnhusets afdelning för späda barn af en två veckors daglig

assistenttjänstgöring, som skulle kunna fullgöras antingen samtidigt med

den kliniska tjänstgöringen eller på annan tid.

Tjänstgöringen vid oftalmiatrisk klinik anser kommittén böra få fullgöras

äfven vid universiteten.

Beträffande tjänstgöringen vid karolinska institutets obstetriska och

gynekologiska kliniker har kommittén föreslagit allenast den förändring,

att denna tjänstgöring icke vidare borde få förenas med annan klinisk

tjänstgöring.

Den tjänstgöring å patologisk institution, som skulle fullgöras samtidigt

med den propedeutiska tjänstgöringen å universitetsklinikerna, har

i sammanhang med förslaget till sistnämnda tjänstgörings ombildning

ansetts böra begränsas till de fyra månader, under hvilka verklig klinisk

tjänstgöring skulle pågå. I sammanhang med kommitténs förslag, att assistenttjänstgöringen

vid medicinsk klinik äfven skulle kunna fullgöras vid

universiteten, har kommittén ansett det böra bestämmas, att två månaders

patologisk tjänstgöring skulle förrättas samtidigt med nämnda assistenttjänstgöring,

och att sålunda endast sex månaders dylik tjänstgöring skulle

obligatoriskt förläggas till karolinska institutet.

Undervisningen i hygien anser kommittén fortfarande böra gifvas

under form af eu kurs, för hvilken tiden dock borde inskränkas från två

månader till sex veckor, därvid kommittén förutsatt, att kursen skulle

hållas sex dagar i veckan. Kursen, som skulle afslutas med förhör, kunde

kombineras med den af kommittén föreslagna kursen i rätts- och statsmedicin

men borde i så fall icke därjämte få förenas med någon klinisk

tjänstgöring.

Ämnet rätts- och statsmedicin har af kommittén uteslutits såsom särskildt

examensämne och ansetts böra, liksom hygienen, blifva föremål för

eu i afgränsade kurser ordnad undervisning med obligatoriska slutförhör,

hvarigenom sannolikt en del af den tid, som nu offrades på ämnet, skulle

kunna inbesparas. Kursen i rättsmedicin borde förläggas till samma tid

som kursen i hygien och pågå tre gånger i veckan under sex veckor.

Under densamma borde äfven, i den mån så kunde anses erforderligt,

meddelas undervisning i den »kännedom om anordningarna inom apotek

i allmänhet äfvensom om de allmänna grunder, enligt hvilka tillsyn å

apotek borde utöfvas och undersökning däraf verkställas», som enligt nu

gällande examensstadga fordrades för medicine licentiatexamen. Kursen

s. 270 Kontrollera mot PDF

270

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

behöfde icke förläggas uteslutande till karolinska institutet. Genom kommitténs

förslag hade visserligen tillfället att genom bevistande af ett större

antal rättsmedicinska obduktionsöfningar förvärfva färdighet i obduktionstekniken

inskränkts, men kommittén hade för sin del ansett större dylik

färdighet endast böra fordras af de läkare, som sökte befordran till vissa

tjänsteläkarbefattningar, för hvilka särskilda kompetensvillkor kunde uppställas.

Ett stöd för denna sin åsikt hade kommittén funnit i det utlåtande,

som den 9 mars 1904 af medicinalstyrelsen afgifvits i anledning

af 1903 års Riksdags hos Kungl. Maj:t gjorda framställning angående omreglering

af rikets indelning i provinsialläkardistrikt, i hvilket utlåtande

medicinalstyrelsen af anförda skäl funnit det obestridligt, att eu inskränkning

af deras antal, som ägde att utföra rättsmedicinska obduktioner,

borde ske.

Till sist yttrar kommittén, att, därest tjänstgöringar na anordnades hufvudsakligen

på sätt kommittén ifrågasatt, det borde kunna förväntas, att tentamensläsningen

i oftalmiatrik samt i gynekologi och obstetrik i allmänhet kunde

vara så godt som fullständigt afslutad vid samma tid, då tjänstgöringarna

i vederbörande ämnen afslutades. Detta gällde äfven om pediatriken, därest

tjänstgöringen i detta ämne icke kombinerades med medicinsk tjänstgöring;

i motsatt fall torde någon tid, högst en månad, utöfver tjänstgöringstiden

böra beräknas för tentamensläsningen i detta ämne. Den långa tid, som

hittills plägat användas till tentamensläsning i medicin och kirurgi, borde

äfven, då tjänstgöringen i dessa ämnen enligt kommitténs förslag måste

lämna väsentligen bättre tillfälle till samtidiga bokliga studier än hittills

varit fallet, kunna i betydlig mån förkortas; och kommittén ansåge, att

den återstående tentamensläsningen i dessa ämnen icke skulle behöfva taga

i anspråk mera än tre månader för medicinen och två månader för kirurgien.

För tentamensläsningen i patologi torde en tid af två månader

utöfver tjänstgöringstiden blifva fullt tillräcklig.

Normaltiden för medicine licentiatexamen har af kommittén föreslagits

till 3 Y2 år.

Samtidigt med aflämnandet af det förslag till examensstadga, för hvilket

jag nu i korthet redogjort, har kommittén i särskild skrifvelse gjort underdånig

hemställan om åtgärder för förbättrande af de blifvande läkarnas

utbildning i epidemiologi samt i lungtuberkulosens diagnostik och behandling.

Af myndigheternas i anledning häraf infordrade utlåtanden framgår,

att de af kommittén i detta afseende ifrågasatta åtgärderna torde förutsätta

dels inrättande af en särskild poliklinik för lungtuberkulösa, dels

ock öfverenskommelse med vissa kommunala och andra korporationer om

s. 271 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

271

upplåtande af sjukhus för ifrågavarande undervisningsändamål. Frågan är

af den vikt, att den icke får förfalla, men då den ej torde kunna lösas utan

en del förberedande åtgärder, som kunna komma att draga ganska långt ut

på tiden, har jag ansett, att den ej bör stå hindrande i vägen för genomförande

snarast möjligt af öfriga reformer i läkarutbildningen, som kunna

anses behöfliga och gagneliga.

De allmänna bestämmelserna i den föreslagna examensstadgan, i hvilkenMyndigheterden

anda, som genomgår förslaget i dess helhet, företrädesvis kommit till"och ^n-"

uttryck, hafva hos de medicinska fakulteterna och karolinska institutets kallade saklärarkollegium

uppkallat invändningar af principiell natur. Kommittén kf°“9n,‘0gge9

har, framhålles det, alltför ensidigt beaktat krafvet på studietidens begränsning

och i följd häraf nedbragt denna på bekostnad af studiernas

vetenskapliga halt. Dessa finge ej i den grad, som kommittén föreslagit,

inriktas på examens afläggande, utan måste jämväl hafva till syfte att bibringa

de studerande förmågan af vetenskapligt medicinskt tänkande och

handlande eller den för läkarkallets utöfvande nödiga mogenheten, hvilken

ej läte sig påtvingas. Särskildt rikta sig anmärkningarna mot de föreslagna

bestämmelserna om en viss normaltid för de olika examina, hvilken

stundom synes uppfattas såsom ett slags medelstudietid, inom hvilken det

skulle åligga de medicinska läroverken att afleverera färdigbildade läkare.

I allmänhet befaras, att ett genomförande af kommittéförslaget i oförändradt

skick skulle förorsaka en sänkning af läkarbildningen, hvilken

hittills hos oss stått högt, och den medicinska fakulteten i Uppsala ger

särskildt uttryck åt den farhågan, att den föreslagna reformen i det

medicinska studieväsendet skulle öka tillströmningen till läkarbanan och

föranleda uppkomsten af ett läkarproletariat.

En nästan diametralt motsatt uppfattning uttalar medicinalstyrelsen,

som betonar nödvändigheten af studietidens förkortning, men uttalar tvifvel

därom, att de åtgärder, kommittén i detta afseende föreslagit, skola hafva

effektiv verkan, åtminstone såvidt angår medicine licentiatexamen. Särskildt

framhåller medicinalstyrelsen på grund af egen erfarenhet, att tillgången

på läkare för närvarande är för liten, samt att en större tillströmning

till läkarbanan skulle vara en gifven fördel för sjukvården, under

förutsättning att den praktiska läkarbildningen blefve behörigen tillgodosedd.

De tillkallade sakkunnige hafva i fråga om de allmänna bestämmelserna,

liksom i fråga om examens- och undervisningsväsendet i dess helhet,

intagit en medlande ståndpunkt. Dock skulle äfven enligt deras mening

det föreslagna stadgandet om eu viss normaltid för de olika examina

s. 272 Kontrollera mot PDF

272

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

utgå. I stället skulle föreskrifvas, att studieplanerna skola uppgöras med

särskild hänsyn därtill, att de studerande må kunna på kortast möjliga

tid, men utan skada för stadiernas grundlighet, aflägga examen.

Afskaffandet af medicinsk-filosofisk examen har förordats af samtliga

de hörda myndigheterna med undantag af den fllosofiska fakulteten och

det större akademiska konsistoriet i Lund, hvilka anse, att en dylik examen

bör bibehållas.

De till ersättning för medicinsk-filosofisk examen föreslagna kurserna

i fysik och kemi anse myndigheterna i Uppsala och medicinska fakulteten

i Lund böra gifvas af den filosofiska fakultetens matematisk-naturvetenskapliga

sektion samt vara behörigen genomgångna, innan den studerande får inskrifvas

i medicinsk fakultet. Karolinska institutets lärarkollegium äfvensom

medicinalstyrelsen anse åter, att dessa kurser ej böra hafva en fristående

ställning, utan införlifvas med de motsvarande medicinska ämnena,

nämligen fysiologi och medicinsk kemi.

I afseende på fordringarna i mogenhetsexamen äro myndigheterna

ense med kommittén om latinets umbärlighet för läkarbildningen, med

undantag dock för den filosofiska fakulteten i Lund, som anser, att fordran

på insikter i latin ej bör fullständigt uppgifvas. Hvad i ifrigt angår

de för tillträde till medicinska studier erforderliga vitsorden i mogenhetsexamen

instämma samtliga de hörda myndigheterna med kommittén i dess

åsikt, att i sådant afseende skulle fordras i mogenhetsexamen eller fyllnadspröfning

till samma examen vitsord om minst godkända insikter i

naturalhistoria och fysik samt i matematik å latinlinjen B eller å reallinjen.

I olikhet med kommitténs majoritet men i öfverensstämmelse med eu

vid dess betänkande fogad reservation anse samtliga myndigheterna

utom filosofiska fakulteten i Uppsala, att dessutom bör fordras enahanda

vitsord i kemi. Karolinska institutets lärarkollegium företräder

emellertid en i så måtto afvikande mening, att vitsord öfver undergången

fyllnadspröfning i kemi ej skulle erfordras vid inskrifning i medicinsk

fakultet utan först vid anmälan till inträde å den medicinskt-kemiska institutionen,

detta för att latinstudenterna därigenom skulle erhålla tid att

komplettera i kemi.

De tillkallade sakkunnige, som jämväl förorda afskaffandet af medicinsk-filosofisk

examen och af fordran på insikter i latin, gå ett steg längre

än de nämnda myndigheterna och föreslå som villkor för medicinska studiers

fullföljande fordran på godkändt betyg eller därutöfver efter fordringarna

å reallinjen ej blott i kemi utan äfven i fysik. Dock skulle

vitsorden i dessa ämnen ej behöfva företes förrän vid början af undervisningskurserna

i histologi, fysiologi och kemi. Till stöd för detta förslag

s. 273 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

273

anföra de sakkunnnige, att, om fordran på insikter i latin för blifvande

läkare uppgifves, de allmänna läroverkens reallinje måste öfver hufvud

taget anses som en bättre förberedelse för medicinska studier än latinlinjen.

Om nu fordringarna på studentkunskaper i fysik skärpas, så anse de

tillkallade sakkunnige, att de kunskaper i fysik och särskildt den kännedom

om vissa fysikaliska instrument och deras användning, som härutöfver

kräfdes för ett fruktbringande studium af ämnet fysiologi, utan svårighet

torde kunna af de studerande inhämtas i sammanhang med den föreskrifna

laborationskursen å den fysiologiska institutionen. Kursen i fysik

skulle alltså så att säga uppgå i det motsvarande fackämnet och har

därför ej omnämnts i de sakkunniges stadgeförslag.

Enligt samma förslag skulle den förberedande kursen i kemi vid universiteten

förlora den fristående ställning, kommittén velat gifva den, och

genomgås omedelbart före laborationskursen i medicinsk kemi. Den skulle

dock allt efter omständigheterna kunna förläggas till antingen institutionen

för medicinsk kemi eller institutionen för allmän kemi.

Slutligen hafva de tillkallade sakkunnige till ersättning för zoologien

i medicinsk-filosofisk examen föreslagit, att ämnet anatomi jämväl

skall omfatta grunderna af jämförande anatomi.

Kommitténs förslag i afseende å medicine kandidatexamen hafva, frånsedt

några påyrkade mindre ändringar och jämkningar, förordats af de

hörda myndigheterna.

De tillkallade sakkunnige hafva i denna punkt i så måtto företrädt

en afvikande uppfattning, att de, såsom jag redan antydt, velat gifva

ämnena histologi och farmakologi en väsentligen förändrad ställning i

de medicinska examina. Till denna fråga anhåller jag få senare återkomma.

Beträffande anordningen af medicine licentiatexamen äro åsikterna

mera skiljaktiga.

I fråga om ämnena i denna examen hade kommittén föreslagit den

förändringen i gällande bestämmelser, att rätts- och statsmedicin ej längre

skulle vara examensämne, samt att i stället för den nu föreskrifna tjänstgöringen

under tre månader å deri rättskemiska institutionen skulle anordnas

en undervisningskurs, omfattande en tid af sex veckor, vid hvars slut

förhör skulle anställas. Förutsättningen för denna inskränkning i ämnets

studium var, att förrättandet af rättsmedicinska obduktioner skulle komma

Bill. till Riksd. Prot. 1907. 4 Sami. 1 Afd. .9 Höft. 35

s. 274 Kontrollera mot PDF

274

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

att öfverflyttas på särskilda därtill anställda tjänsteläkare. • Karolinska

institutets lärarkollegium och medicinalstyrelsen hafva däremot föreslagit

bibehållande i hufvudsak af nu gällande bestämmelser, under framhållande

af, att den af kommittén tänkta förutsättningen ännu ej inträdt. De

tillkallade sakkunnige hafva i sitt förslag upptagit de i detta afseende nu

gällande bestämmelserna.

Karolinska institutets lärarkollegium har föreslagit, att bland examensämnena

skall upptagas jämväl hygien. Detta förslag har icke biträdts af

de tillkallade sakkunnige, hvilka dock ansett, att undervisningskursen i

ämnet bör liksom nu omfatta två månader, samt att öfver förhöret i denna

liksom öfriga obligatoriska undervisningskurser bör gifvas graderadt betyga

som skall införas i examensprotokollet.

Kommittén hade icke föreslagit någon ändring i omfattningen af

ämnet medicin. Den medicinska fakulteten i Uppsala och karolinska institutets

lärarkollegium hafva föreslagit, att psykiatrien och lärarkollegiet

dessutom att syfilidölogien skola utbrytas ur ämnet medicin och erhålla

en mera själfständig ställning, dock utan att göras till examensämnen, att

tjänstgöringarna i dessa ämnen skola afslutas med förhör inför vederbörande

facklärare, samt att vid dessa förhör skola afgifvas graderade

betyg, som intagas i examensprotokollet. De tillkallade sakkunnige hafva

i denna punkt följt karolinska institutets lärarkollegium.

Karolinska institutets lärarkollegium har föreslagit, att tjänstgöringen

å institutets medicinska klinik fortfarande skall omfatta sex månader. De

tillkallade sakkunnige hafva, liksom öfriga vederbörande, förordat kommitténs

förslag om fyra månader.

I syfte att åstadkomma en sådan reform i det medicinska studieväsendet,

att de bokliga studierna skulle bedrifvas samtidigt med att de

praktiska tjänstgöringarna fullgjordes, hade kommittén föreslagit vissa

regler rörande tillåtelsen att förena tjänstgöringar å olika institutioner.

Detta förslag har biträdts af de medicinska fakulteterna. Karolinska

institutets lärarkollegium har föreslagit den ändring, att tjänstgöringen å

institutets medicinska klinik skall få förenas jämväl med tjänstgöring å

den neurologiska kliniken. De tillkallade sakkunnige hafva i denna punkt

gått ett steg längre i motsatt riktning och föreslagit, att tjänstgöringen

vid karolinska institutets medicinska klinik ej skall få förenas med någon

annan klinisk tjänstgöring. Samma bestämmelse hafva de tillkallade sakkunnige,

i anslutning till kommittén, föreslagit i fråga om tjänstgöring

vid karolinska institututets kirurgiska klinik samt vid de obstetriska och

gynekologiska klinikerna. I öfrigt skulle det enligt nämnda sakkunniges

s. 275 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

275

förslag ankomma på de akademiska myndigheterna att ordna frågan, i

hvad mån tjänstgöringar och kurser må samtidigt fullgöras.

De tillkallade sakkunnige hafva vidare, i likhet med de medicinska

fakulteterna, ansett, att tjänstgöring å obstetrisk-gynekologisk klinik äfvensom

viss del af den tjänstgöring i patologisk anatomi, som enligt kommitténs

förslag skall äga rum i Stockholm, må kunna fullgöras äfven vid

universiteten.

Kommitténs i syfte att stärka läkarnas praktiska utbildning framställda

förslag, att vid tjänstgöring å de olika institutionerna skulle sa vidt

möjligt förekomma såväl klinisk som poliklinisk undervisning och handledning,

har biträdts af samtliga hörda myndigheter. De tillkallade sakkunnige

hafva i sitt stadgeförslag infört föreskrift därom, att vid tjänstgöringen

i medicin och kirurgi vid karolinska institutet skall undervisning

meddelas hvarannan dag å klinik och hvarannan dag å poliklinik, en anordning

för hvilken kommittén i sitt betänkande uttalat sig.

Kommittén hade i nyssnämnda syfte föreslagit obligatorisk assistenttjänstgöring

i medicin och i kirurgi och i betänkandet förordat införandet

af assistenttjänstgöring i pediatrik. Fakulteterna hafva härutinnan

varit ense med kommittén. Karolinska institutets lärarkollegium har därutöfver

förordat införandet af tre veckors assistenttjänstgöring i syfilidologi.

De tillkallade sakkunnige hafva i sitt förslag infört bestämmelser

om assistenttjänstgöring under två månader i medicin, under en manad i

kirurgi, under två veckor i pediatrik, allt i anslutning till kommittén, och

under två veckor i syfilidologi, i nära anslutning till karolinska institutets

lärarkollegium.

I ändamål att bereda de blifvande läkarna eu större praktisk erfarenhet

har karolinska institutets lärarkollegium upptagit tanken på en viss

tids tjänstgöring och öfning å sjukhus efter licentiatexamen och före legitimationen,

hvarvid kollegiet såsom förebild hänvisat till det i den tyska

läkarutbildningen ingående s. k. praktisches Jahr. För att i detta afseende

erhålla utredning hemställde bemälda kollegium, att ett nytt förslag

till examensstadga måtte utarbetas med beaktande, bland annat, af eu

sådan tjänstgörings behöflighet. Frågan upptogs af de tillkallade sakkunnige,

hvilka i skrifvelse till mig den 10 oktober 1906 meddelade, att

bland dem skilda meningar yppat sig, i det några ansett frågan om ny

stadga för de medicinska examina kunna och böra till behandling omedelbart

upptagas utan att göras beroende af uppkommen fråga, huruvida

viss praktisk tjänstgöring och öfning å sjukhus utöfver den kliniska tjänstgöringen

borde föreskrifvas för blifvande läkare, under det att andra menat,

att eventuella bestämmelser om en dylik tjänstgöring borde i stadgan in
-

s. 276 Kontrollera mot PDF

276

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

tagas såsom ett väsentligt led i läkarutbildningen, samt på grund häraf

anhöllo, att jag ville åtgöra, hvilken af dessa båda, hufvudsakligen åtskilda

meningar borde läggas till grund för de tillkallade sakkunniges

fortsatta arbete.

Till svar härå yttrade jag i ämbetsskrifvelse de 11 oktober 1906, att

jag ansåge frågan, om viss tids praktisk tjänstgöring och öfning å sjukhus

utöfver den kliniska tjänstgöringen synnerligen behjärtans-värd, nien att

jag å andra, sidan ansåge frågan om ny examensstadgas utfärdande icke

böra fördröjas genom att i stadgan nu intaga bestämmelser om sådan

praktisk tjänstgöring, helst det icke torde möta svårigheter att, därest dylik

tjänstgöring betunnes böra föreskrifvas, sedermera i examensstadgan

införa bestämmelser därom, hvarför jag anmodade de tillkallade sakkunnige

att utarbeta ett förslag till examensstadga, under förutsättning att praktisk

tjänstgöring a sjukhus utöfver den kliniska tjänstgöringen icke erfordrades,

men att. samtidigt taga under öfvervägande, huruvida bestämmelser om

sådan tjänstgöring borde meddelas, och afgifva förslag till de ändringar

eller tillägg till förutberörda förslag till examensstadga, som därigenom

blefve erforderliga. De tillkallade sakkunniges yttrande rörande nyssberörda

praktiska tjänstgöring har ännu icke af dem afgifvits.

Jag vill tillägga, att den sålunda ifrågasatta anordningens genomförande

förutsätter underhandlingar med vederbörande landsting och kommunala

myndigheter om upplåtande af sjukhus för de blifvande läkarnas

tjänstgöring samt med vederbörande sjukhusläkare om deras villighet att

åtaga sig läkarkandidaternas handledning.

Sakkunnig!6 Af detc anförda framgår, att de tillkallade sakkunnige, på grund af

förslag ang. yrkanden från de medicinska fakulteterna och karolinska institutets lärarfartma0koiog°iChkollegium’

vidta£it åtskilliga modifikationer i kommittéförslaget, hvilka i

'' någon mån skulle orsaka en förlängning af studietiden, särskildt i fråga

om medicine licentiatexamen. De hafva därför ansett sig skyldiga att

undersöka, huruvida någon motsvarande lindring i examensfordringarna

stode att vinna, och de hafva därvid riktat sin uppmärksamhet på ämnena

histologi och farmakologi.

Rörande histologien, som år 1892 utbröts ur anatomien och gjordes

till ett sjäjfständigt. examensämne, föreslå de tillkallade sakkunnige i så

måtto en återgång till förhållandena före nämnda tidpunkt, att de studerande

skulle före tentamen i anatomi genomgå en med praktiska öfningar

å den histologiska institutionen förenad undervisningskurs i ämnet, samt

att denna kurs skulle afslutas med förhör. Vid denna pröfning skulle, i

likhet med hvad de tillkallade sakkunnige föreslagit i fråga om andra

s. 277 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

277

undervisningskurser, afgifvas graderade betyg, som skulle intagas i examensprotokollet.

Skillnaden mellan ämnets nuvarande och ifrågasatta nya

ställning skulle alltså vara den, att ingen tid efter kursens slut skulle

behöfva ägnas åt tentamensläsning, samt att vid pröfningen i ämnet intet

skulle förekomma, som ej läraren under kursen genomgått. Till stöd för

detta förslag anföra de tillkallade sakkunnige, att histologien är ett läroämne

af den art, att det hufvudsakliga värdet för lärjungarna läge i hvad

de kunde inhämta genom egen iakttagelse under kursen och ej vid en

lång tentamensläsning efter densamma. Landets samtliga lärare i histologi

hade ock vitsordat riktigheten af denna uppfattning, i det de samstämmigt

framhållit, att intet fordrats till tentamen utöfver hvad som genomgåtts

pa kursen. Det andra skälet för de tillkallade sakkunniges förslag angående

histologien hade varit den uppfattningen, att ett strängt särskiljande

mellan histologien och den öfriga anatomien innebure en fara i vetenskapligt

afseende, hvilken i sinom tid måste antagas medföra ogynnsamma

konsekvenser äfven lör undervisningen. Om nämligen detta särskiljande

mellan histologien och anatomiens öfriga delar blefve fullt genomfördt

och detta äfven med afseende på grunderna för hithörande befordringsfrågors

afgörande, så kunde detta befaras medföra, att representanterna

för den makroskopiska anatomien och histologien skulle blifva främmande

för hvarandras forskningsområden. Lika visst som en dylik ensidighet hos

lärarna vore att beklaga ur vetenskaplig synpunkt, lika väl skulle det vara

all grund att frukta, att den skulle inverka ogynnsamt på deras undervisning.

Beträffande farmakologien föreslå de Tillkallade sakkunnige, att ämnet

skall utgå ur medicine kandidatexamen och förläggas till medicine licentiatexamen

på så sätt, att de studerande skulle dels under den ifrågasatta

propedeutiska undervisningskursen vid universitetens medicinska och kirurgiska

kliniker erhålla en öfversikt öfver de viktigare läkemedlen och deras

verkningar, dels ock efter någon tids tjänstgöring å karolinska institutets

kliniker genomgå eu föreläsnings- och demonstrationskurs, omfattande

farmakodynamik och nödig kunskap i svenska farmakopén, hvilken kurs

skulle afslutas med särskild! förhör. Till stöd för detta förslag anföra

de sakkunnige, att läran om läkemedlen och deras inverkan på organismen

först då kan med framgång studeras, när läkarkandidaterna erhållit någon

klinisk erfarenhet. Den vetenskapliga förklaringen öfver läkemedlens verkningar,

hvilken det tillhör farmakodynamiken att meddela, finge ett helt

annat värde och intresse, om ämnet förlädes till tidpunkten efter det de

studerande erhållit någon kännedom om de olika sjukdomarna och deras

natur. A andra sidan finge de studerande icke sakna hvarje insikt om

f

s. 278 Kontrollera mot PDF

278

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

läkemedlen, när de började sin kliniska tjänstgöring. Fördenskull borde

ämnet fördelas på sätt de tillkallade sakkunnige föreslagit.

Som jag redan omnämnt, remitterades de tillkallade sakkunniges förslag,

i hvad det afsåg en förändrad ställning för ämnena histologi och

farmakologi, till de medicinska fakulteterna och karolinska institutets lärarkollegium.

Förslaget tillstyrktes af den medicinska fakulteten i Lund,

men afstyrktes af den medicinska fakulteten i Uppsala, enhälligt, äfvensom

af lärarkollegiet vid nämnda institut, med 10 röster mot 6 i fråga om

histologien och 7 röster mot 4 i fråga om farmakologien.

mentscheféns ^ förut omförmälda underdåniga skrifvelse den 8 maj 1902 yttrar

uttalande Riksdagen, att det borde vara en allmän grundsats, att studietiden för den

Medicinska6 blifvande fackmannen borde minskas, så att han tidigare och med bibestudiemas

hållen kraft och intresse komme ut i det praktiska lifvet. När därför nya

reformering, nödvändiga studier tillkomme, måste man se till, att annat borttoges. Den

grundläggande allmänbildning, som utvisades genom mogenhetsexamen,

syntes med skäl kunna betraktas som tillräcklig. Därigenom komme man

vid universitetet omedelbart in på fackstudiet, som då kunde bedrifvas

med mera intresse och intensitet, och skulle något ämne, som nu tillhörde

förberedande examen, vara alldeles nödvändigt för fackstudiets bedrifvande,

så finge detta ingå uti fackexamen.

Då jag delar den uppfattning, åt hvilken Riksdagen sålunda gifvit

uttryck, ansluter jag mig till förslaget, att medicinsk-filosofisk examen afskaffas,

samt att de rester af denna examen, som kunna anses nödvändiga

för idkande af medicinska studier, nämligen vissa lärostycken ur zoologien,

fysiken och kemien, inordnas i eller ställas i omedelbart samband med de

motsvarande medicinska fackämnena anatomi, fysiologi och medicinsk kemi,

på sätt de tillkallade sakkunnige föreslagit. En nödvändig förutsättning

för en sådan anordning är, att de studerande i dessa ämnen från skolan

medföra en god underbyggnad. Jag anser därför, i likhet med de tillkallade

sakkunnige, att för fullföljande af medicinska studier bör i afseende

på mogenhetsexamen fordras, förutom godkändt betyg i matematik

å latinlinjen B eller å reallinjen, vitsord om minst godkända insikter i

naturalhistoria äfvensom i fysik och kemi å sistnämnda linje. Fordran på

insikter i latin för blifvande läkare anser jag däremot böra uppgifvas.

Under det att den medicinska utbildningen hittills varit byggd på

läroverkens latinlinje och realstudenterna, för att blifva läkare, nödgats

undergå kompletterande prof i latin, skulle således för framtiden den medicinska

utbildningen grundas på läroverkens reallinje och latinstudenterna,

för att blifva läkare, nödgas undergå fyllnadspröfning i fysik och kemi.

s. 279 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande jV:o 9.

279

Det är också af fackmännen erkändt, att reallinjen är en bättre förberedelse

för medicinska studier än latinlinjen.

För att underlätta latinstudenternas tillträde till medicinska studier

hafva emellertid de tillkallade sakkunnige föreslagit, att vitsord om fyllnadspröfning

i fysik och kemi ej skulle erfordras förrän vid anmälarn till

de föreslagna kurserna i allmän kemi, i fysiologi och i histologi. I detta

afseende har en af målsmännen vid Uppsala universitet för ämnet anatomi,

med hvilket studierna för medicine kandidatexamen påbörjas, i utlåtande

öfver de tillkallade sakkunniges förslag anfört, att realstudenterna

i så fall komme att ägna sig odeladt åt de anatomiska studierna, under

det att latinstudenterna skulle söka att få tid att samtidigt förbereda sig

för sin fyllnadspi-öfning i de sagda realämnena. Följden häraf måste blifva

den, att antingen blefve latinstudenterna efter i sina anatomiska studiearbeten

eller ock blefve realstudenterna tillbakahållna. Uppenbart vore,

att i hvarje fall blefve det slitningar och obehag både för lärare och lärjungar

och framför allt tidsförlust, då den ena gruppen studenter hindrade

den andra. Jag delar dessa farhågor och vill tillägga, att äfven en annan

möjlighet kan befaras, nämligen att latinstudenterna eller åtminstone åtskilliga

bland dem komme att i det längsta uppskjuta den kanske icke

allt för lockande kompletteringen af skolstudierna och i följd häraf förhindras

att i behörig tid genomgå de undervisningskurser, för hvilka sådan

komplettering skulle erfordras. På andra håll vunnen erfarenhet talar

emot en sådan anordning, att studerande lockas in på en bana och tvingas

att efteråt aflägga kompletterande prof. Fördenskull anser jag, att kompletteringen

i fysik och kemi bör vara fullgjord före inskrifning i medicinsk

fakultet.

Att latinstudenterna härigenom komma i ett mindre gynnsamt läge,

medgifver jag villigt, men detta beror på förhållanden, som ligga i sakens

egen natur, och sak samma gäller alla studerande, som valt en för sin

blifvande fackutbildning mindre lämplig bildningslinje. Men härjämte vill

jag framhålla, att den af mig förordade anordningen, om hvars lämplighet

jag måhända i öfrigt skulle hafva varit i någon mån tveksam, står i full

öfverensstämmelse med den år 1904 beslutade läroverksreformens anda.

Den bärande tanken i denna reform är, att fackutbildningen skall börjas

å ett tidigare stadium än hittills varit fallet. Fördenskull har i de högre

läroverkens två sista årsklasser införts eu viss valfrihet mellan skolämnena.

I denna valfrihet ligger för de studerande en uppfordran att vid

inträde i den näst högsta årsklassen på allvar upptaga frågan om framtida

lefnadsbana eller studieriktning. Finner studerande å latinlinjen härvid,

att han bör ägna sig åt medicinska eller öfver hufvud taget natur
-

s. 280 Kontrollera mot PDF

280

Statsutskottets Utlåtande K:o 9.

vetenskapliga studier, står för honom den möjligheten öppen att välja bort

latinet eller annat ämne samt ägna den härigenom vunna tiden åt större

förkofran i de naturvetenskapliga ämnena. Under normala förhållanden

skall det för honom ej möta svårighet att vid studentexamens afläggande

undergå pröfning i fysik och kemi efter fordringarna å den reala linjen.

För studerande, som icke hunnit genomgå sådan kompletteringspröfning

vid studentexamens afläggande, återstår den möjligheten att under

den därpå följande sommaren inhämta hvad som brister samt att omedelbart

före höstterminens början undergå ifrågavarande prof. För detta ändamål

är det emellertid nödvändigt, att fyllnadspröfning för inträde i medicinsk

fakultet kan försiggå på andra tider, än som för studentexamen

äro stadgade, och under de mindre omständliga former, som nu äro föreskrifna

rörande fyllnadspröfning för inträde vid tekniska högskolan, och

som i gällande läroverksstadga äro föreskrift^ i fråga om fyllnadspröfning

öfver hufvud taget efter vårterminen 1910. Det är därför min afsikt att,

då jag framdeles kommer att förelägga Kung]. Maj:t förslag till ny stadga

angående medicinska examina, samtidigt föreslå, att ifrågavarande bestämmelser

i läroverksstadgan skola, åtminstone i fråga om fyllnadspröfning

för inträde i medicinsk fakultet, tidigare träda i tillämpning.

Därest de studerande före inskrifningen i medicinsk fakultet inhämtat

de sålunda föreslagna kunskapsmåtten i zoologi, fysik och kemi, böra, såsom

jag redan antydt, de insikter i dessa ämnen, som ytterligare erfordras för

blifvande läkare, meddelas i omedelbart sammanhang med motsvarande medicinska

ämnen. Sålunda bör hvad som erfordras af zoologien eller grunderna

för jämförande anatomi ingå i ämnet anatomi och fysiken, däri de

studerande behöfva utvidga sina kunskaper genom förvärfvande af kännedom

om vissa fysikaliska instrument, införlifvas med fysiologien. Hvad kemien

beträffar, böra, såsom föreslagits, de blifvande läkarna häri genomgå en

förberedande kurs. Enligt min åsikt vore det riktigast och mest öfverensstämmande

med den föreslagna reformens anda, om denna kurs meddelades

å den medicinskt-kemiska institutionen samt helt och hållet öfvertoges af

den medicinska fakulteten. Härigenom skulle nämligen undervisningen,

anslutande sig till reallinjens kurs i den allmänna kemien, säkrast erhålla

den fackmässiga läggning, som bäst motsvarar dess ändamål. För genomförande

af en sådan anordning vid universiteten skulle emellertid erfordras

utvidgning af universitetslokalerna, anskaffande af undervisningsmateriel!

och möjligen anställande af särskilda lärare. Med hänsyn till de icke

obetydliga kostnader, som sålunda skulle påkallas, anser jag, att vid universiteten

ifrågavarande undervisningskurser i allmän kemi böra liksom

hittills meddelas å institutionen för allmän kemi samt uppehållas af den

s. 281 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

281

filosofiska fakultetens matematisk-naturvetenskapliga sektion. Kursen skulle

dock ej behöfva genomgås förrän omedelbart före inträde å den medicinsktkemiska

institutionen, och för att densamma måtte såvidt möjligt inriktas

på de medicinska studierna, bör den medicinska fakulteten bestämma kursens

omfattning. — Vid karolinska institutet, där någon institution för

allmän kemi icke finnes, bör däremot om möjligt kursen i allmän kemi

meddelas å den medicinskt-kemiska institutionen af de där anställda lärarna.

Jag återkommer härtill längre fram vid behandlingen af anslagsfrågan.

Den af mig sålunda förordade reformen i afseende på det medicinska

studieväsendet går ut på, att de studerande skola tidigare inriktas på fackstudiet

vid såväl de allmänna läroverken som universiteten. Detta innebär

i och för sig en afsevärd tidsvinst, men ej mindre viktigt är, att de

studerande omedelbart efter ankomsten till universitetet införas i den af

de medicinska fakulteterna planerade studiegången, som för dem blir en

ständig maning att å den tid och i den ordning, som därigenom anvisas,

fullfölja studierna.

Beträffande medicine kandidatexamen ansluter jag mig till kommitténs

förslag med de modifikationer däri, som de tillkallade sakkunnige förordat

utom i fråga om ämnena histologi och farmakologi.

Ämnet medicinens historia skulle följaktligen utgå ur examen och

ämnet medicinsk kemi endast omfatta patologisk och fysiologisk kemi.

Den farmaceutiska kemien skulle förläggas till den kurs i allmän kemi,

som skulle föregå kursen i medicinsk kemi. Slutligen skulle anatomien

utvidgas med grunderna i jämförande anatomi. Upptagandet i stadgan af

bakteriologien såsom ingående i examensämnet patologi innebär icke någon

saklig förändring.

De tillkallade sakkunniges förslag angående histologien finner jag

mycket beaktansvärdt, alldenstund det innebär garanti för att de studerande

efter genomgående af den i ämnet anordnade undervisningskursen

ej skulle behöfva ägna någon särskild tid åt tentamensläsning. Af hvad

de tillkallade sakkunnige i frågan anfört vill det emellertid synas, som

om ämnet i praxis redan erhållit den ställning, de genom sitt förslag velat

gifva detsamma, hvadan den förordade förändringen egentligen endast

skulle innebära en förändring af namnet på pröfningen i ämnet och icke

komme att medföra någon förkortning af den tid, som nu ägnas åt ämnet.

Då härtill kommer, att de sakkunniges förslag afstyrkts af såväl medicinska

fakulteten i Uppsala som karolinska institutets lärarkollegium och

meningarna om förslagets lämplighet således äro mycket delade bland

faekmännen, har jag ej ansett tillräckliga skäl föreligga att frångå hvad i

detta afsende för närvarande är stadgadt och af kommittén tillstyrkts.

Bill. Ull Riksd. Prot. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 9 Höft. 36

s. 282 Kontrollera mot PDF

282

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Mera böjd är jag för att biträda de tillkallade sakkunniges uppfattning

i fråga om farmakologien, hvilket ämne i deras förslag synes hafva

erhållit en mot ämnets betydelse för läkarutbildningen svarande ställning.

Då emellertid meningarna bland fackmännen äfven i denna punkt äro

mycket delade, anser jag det rådligast att, innan någon förändring vidtages,

afvakta, huruvida ej större enighet i denna fråga kan uppstå.

I fråga om medicine licentiatexamen ansluter jag mig till kommittéförslaget

med de af de tillkallade sakkunige förordade detaljförändringarna däri.

Amnet rätts- och statsmedicin skulle alltså tills vidare, och intill dess

ny lagstiftning angående utförande af rättsmedicinska obduktioner kommit

till stånd, bibehålla sin nuvarande ställning. Ur medicinen skulle ämnena

psykiatri och syfilidologi så tillvida utbrytas, att undervisningskurserna i

dessa ämnen skulle afslutas med förhör inför vederbörande facklärare.

Under den tjänstgöring vid universitetsklinikerna, med hvilken studierna

för medicine licentiatexamen inledas, skulle de studerande de två

första månaderna genomgå en propedeutisk kurs i de viktigaste kliniska

undersökningsmetoderna, allmän kirurgi och allmän sjukvårdsteknik.

Tjänstgöringarna vid karolinska institutets medicinska klinik och kirurgiska

klinik äfvensom tjänstgöringarna vid de obstetriska och gynekologiska

klinikerna skulle hållas i sär och ej få förenas sinsemellan, ej

heller med annan klinisk tjänstgöring. Tjänstgöringarna i medicin och

kirurgi vid karolinska institutet skulle fortgå sex i stället för tre dagar i

veckan och fullgöras hvarannan dag å klinik och hvarannan dag å poliklinik.

I stället skulle tiden för hvardera tjänstgöringen afkortas från sex

till fyra månader. Vid öfriga kliniska tjänstgöringar skulle äfvenledes såvidt

möjligt förekomma poliklinisk undervisning och handledning.

Obligatorisk assistenttjänstgöring skulle föreskrifvas i medicin två månader,

i kirurgi en månad, i pediatrik två veckor och i syfilidologi likaledes

två veckor.

Såsom jag redan omnämnt, afse dessa förändringar i hufvudsak dels

en uppfordran till de studerande att ej uppskjuta den egentliga tentamensläsningen

till tiden efter de praktiska tjänstgöringarnas afsilande, dels

ock ett större utrymme åt den praktiska utbildningen genom utvidgad

poliklinisk undervisning och assistenttjänstgöring. Denna reform tillmäter

jag synnerlig vikt, ty icke utan skäl har anmärkts, att den högre fackutbildningen

i vårt land är ensidigt teoretisk. Hvad särskilt läkarutbildningen

angår, synes kommittén hafva rätt i sin kritik öfver den af de

studerande ganska allmänt följda praxis, att de inom kortast möjliga tid

söka afsluta de praktiska öfningarna i alla ämnen och fullgöra tjänstgöringarna

vid alla klinikerna, innan de på allvar börja de bokliga stu
-

s. 283 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

283

dierna. Det vill synas, som om tentamensläsningen skulle få ett helt annat

intresse och gifva ett långt större utbyte, om den bedrefves jämsides med

den praktiska tjänstgöringen i ämnet, så att den studerande ständigt hade

ett för ändamålet lämpligt åskådningsmaterial att tillgå. Att genom en

sådan anordning tiden för de bokliga studierna skall kunna begränsas,

anser jag sannolikt.

Vid diskussionerna om en reform af de medicinska studierna har framhållits,

att läkarbildningen i vårt land är mera allsidig än annorstädes, samt

att en större jämnhet beträffande medicinska insikter är rådande hos våra

nyblifna läkare än hos sådana i de flesta andra länder. Å andra sidan

har exempelvis en på detta område så kompetent bedömare som medicinalstyrelsen

reserverat sig mot den uppfattningen, att denna öfverlägsenhet

skulle kunna göras gällande äfven i fråga om den praktiska läkarskickligheten.

Fastmer har nämnda myndighet i likhet med andra framhållit

önskvärdheten däraf, att de blifvande läkarnas praktiska utbildning

blefve bättre tillgodosedd. Vid sådant förhållande synas de af förut omnämnda

förslag, som afse att bibringa läkarkandidaterna en större erfarenhet

om sjukdomarna och deras behandling, motsvara ett kändt behof.

Jämför jag nu den nyblifne läkarens bildning, sådan den för närvavarande

är, och sådan den skulle blifva efter den föreslagna reformens

genomförande, så torde, rent kvantitativt sedt, ingen större skillnad förefinnas.

Den slutsatsen ligger då nära till hands, att reformen väl möjligen

medför en förbättring i läkarutbildningen, men ej hvad Riksdagen begärt,

nämligen en förkortning af studietiden. För min del ser jag saken ej så.

Först och främst torde det vara ostridigt, att förändringarna i afseende

på de kunskapsprof, som skola föregå de egentliga medicinska studierna,

komma att medföra en tidsvinst, som kan sättas till ett år eller inemot

ett år. Vidare bör beaktas, att under de senaste åren ett ganska stort

antal studerande med vanlig begåfning, utan att forcera arbetet, aflagt de

medicinska examina på tider, som kunna anses normala. A andra sidan

visar det sig, att många studerande väsentligen öfverskridit den normala

tiden och förete sins emellan mycket växlande studietider. Af detta förhållande

torde man hafva rätt att draga den slutsatsen, att den öfverklagade

långa studietiden för de medicinska examina icke så mycket har sin

grund i öfverdrifvet höga kunskapsfordringar som fastmer i bristande målmedvetenhet

och planläggning i studiearbetet. Hvad man under sådana

förhållanden bör sträfva efter, det är icke i första hand att nedbringa

kunskapsfordringarna och därigenom minska den tid, som erfordras för

examinas afläggande, utan att få de studerande att, genom lämplig planläggning

af sina studier och ett intensivare arbete på hvarje särskildt ämne,

s. 284 Kontrollera mot PDF

284

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

icke å examinas afläggande offra någon onödig tid. Och i detta afseende

skall, därom är jag förvissad, den föreslagna reformen visa sig effektiv.

Vid bedömande af föreliggande fråga får man icke förbise en synpunkt,

som vidrörts af den medicinska fakulteten i Uppsala, nämligen att

den nyblifne läkaren vanligen omedelbart efter afgången från den medicinska

läroanstalten intager en själfständig ställning, under det att den

blifvande prästmannen, juristen och skolläraren i allmänhet få genomgå en

proftid eller eljest under ledning af äldre kamrater fortsätta sin utbildning.

Vid en jämförelse med studietiden för de medicinska examina i utlandet

bör ock beaktas, att den afsilande läkarexamen i främmande länder ofta

plägar efterföljas af ett eller flera års praktisk tjänstgöring å sjukhus, innan

läkaren börjar själfständig verksamhet.

Om, såsom lärarkollegiet vid karolinska institutet föreslagit, eu dylik

praktisk utbildningskurs efter licentiatexamen framdeles äfven hos oss

föreskrifves, då böra gifvetvis fordringarma i de medicinska examina kunna

nedsättas.

Innan jag öfvergår till frågan om de anslag, som påkallas för genomförande

af den utaf mig nu förordade reformen af läkarutbildningen, vill

jag i fråga om tiden för den nya examensstadgans trädande i tillämpning

framhålla, att bäst varit, om detta kunnat ske redan med höstterminen

1907, men att, då det emellertid torde möta svårigheter för universitetsmyndigheterna

att till denna tid hafva utarbetat och erhållit stadfästelse

å nya studieplaner för såväl medicine kandidat- som medicine licentiatexamen,

de nya bestämmelserna rörande sistnämnda examen icke torde

kunna börja tillämpas förrän från och med år 1908.

De tillkallade Hvad härefter beträffar anslagsfrågan, så anmodade de tillkallade

angående''er- sakkunnige för att i sådant afseende erhålla nödig utredning i särskilda

forderiiga skrivelser den 17 oktober 1906, där*! lämnades en redogörelse för hufansiag.

VU(JpUnktema af deras blifvande reformförslag, de medicinska fakulteterna

samt lärarkollegiet vid karolinska institutet att inkomma med

upplysningar i fråga om de nya eller förhöjda anslag, som, under

förutsättning af bifall till nämnda förslag, kunde anses blifva erforderliga

för uppehållande af kursen i kemi, för anskaffande af materiell till fysiologiska

institutionerna, för anskaffande af materiell till anatomiska institutionerna,

för höjning af fakultetsnotariernas och karolinska institutets

sekreterares aflöning, för tryckning af studiehandböcker, för uppehållande

af propedeutiska kurser vid univer-itetsklinikerna samt för uppehållande af

ökad poliklinisk undervisning i medicin och kirurgi vid karolinska institutet.

Till svar å dessa skrivelser insände de medicinska fakulteterna och

s. 285 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

285

karolinska institutets lärarkollegium uppgifter å de anslag, som enligt deras

mening erfordrades för nyss angifna ändamål, därvid medicinska fakulteten

i Uppsala och karolinska institutets lärarkollegium närmare motiverade de

af dem angifna anslagsbehof. Efter granskning häraf hafva de tillkallade

sakkunnige, som vidtagit åtskilliga jämkningar och nedsättningar i de påyrkade

beloppen, hemställt, att följande anslag måtte utverkas, nämligen:

1) för uppehållande af förberedande undervisningskurser i allmän kemi:

vid hvar och en af de tre läroanstalterna: ett anslag å ordinarie stat

af 2,500 kronor för undervisningens uppehållande;

vid universitetet i Lund: ett anslag för en gång af 1,000 kronor till

medicinskt-kemiska laboratoriets inredande för den utvidgade undervisningen;

och

vid karolinska institutet: till höjning af det kemiska laboratoriets årsanslag

ett anslag på ordinarie stat af 500 kronor;

2) för anskaffande af materiell vid fysiologiska institutionerna, undervisning

därstädes m. m.:

vid hvar och en af de tre läroanstalterna: till anskaffande af fysikaliska

apparater och utensilier m. m. ett anslag för en gång af 3,000 kronor;

till höjning af årsanslaget till fysiologiska institutionen i Uppsala

ett anslag på ordinarie stat af 500 kronor;

till höjning af årsanslaget till fysiologiska institutionen i Lund ett

anslag på ordinarie stat af 500 kronor;

till höjning af årsanslaget till fysiologiska institutionen vid karolinska

institutet ett anslag på ordinarie stat af 600 kronor;

för uppehållande af undervisning i fysik å fysiologiska institutionerna

vid universitetet i Uppsala och vid karolinska institutet hvardera ett anslag

på ordinarie stat af 1,000 kronor;

3) för anskaffande af materiell vid anatomiska institutionerna:

vid hvar och en af de tre läroanstalterna: till förhöjning åt det årliga

materiellanslaget ett anslag å ordinarie stat af 1,500 kronor;

4) för uppehållande vid universitetsklinikerna af propedeutiska kurser

i medicin:

vid Uppsala universitet: till undervisningens uppehållande ett anslag

på ordinarie stat af 3,000 kronor och till höjning af medicinska klinikens

materiellanslag ett anslag på ordinarie stat af 250 kronor; och

vid Lunds universitet: till undervisningens uppehållande ett anslag

på ordinarie stat af 2,000 kronor;

5) för uppehållande af ökad poliklinisk undervisning i medicin och

kirurgi vid karolinska institutet:

till höjning af ordinarie professorernas i medicin och kirurgi vid in
-

s. 286 Kontrollera mot PDF

286

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Departements

chefens uttalande

i anslags

frågan.

stitutet aflöningsförmåner till samma belopp, som för närvarande tillkomma

ordinarie professorer vid universiteten, härför erforderliga anslag;

till höjning af extra ordinarie professorernas i medicin och kirurgi

vid institutet aflöningsförmåner till samma belopp, som för närvarande

tillkomma extra ordinarie professorer vid universiteten, härför erforderliga

anslag;

till en extra lärare i medicin ett anslag på ordinarie stat af 3,000

kronor; och

till en extra lärare i kirurgi ett anslag på ordinarie stat af 3,000 kronor;

6) till höjning af notariernas vid medicinska fakulteterna i Uppsala

och Lund samt sekreterarens vid karolinska institutet aflöning, anslag på

ordinarie stat:

vid Uppsala universitet: 400 kronor, vid Lunds universitet: 200 kronor

och vid karolinska institutet: 500 kronor;

7) till bekostande af tryckning af studiehandböcker m. m.:

anslag för en gång: vid Uppsala universitet: 500 kronor, vid Lunds

universitet: 300 kronor och vid karolinska institutet: 500 kronor, samt

anslag på ordinarie stat: vid Uppsala universitet: 100 kronor, vid Lunds

universitet: 100 kronor och vid karolinska institutet: 200 kronor, det sistnämnda

anslaget i form af höjning af institutets s. k. allmänna materiellanslag;

8) till höjning af extra ordinarie professorns i syfilidologi vid karolinska

institutet aflöningsförmåner till samma belopp, som för närvarande

tillkommer extra ordinarie professorer vid universiteten, härför erforderligt

anslag; samt

9) till uppehållande af ässistenttjänstgöring vid allmänna barnhuset

ett anslag på ordinarie stat af 600 kronor.

Då jag nu går att uttala min mening angående de anslagsbehof, som

.påkallas af de ifrågasatta förändringarna i det medicinska examens- och

studieväsendet, vill jag angående de tillkallade sakkunniges i detta afseende

framställda förslag anmärka, att det icke synes mig lämpligt att

för ifrågavarande ändamål hos Riksdagen nu begära några nya anslag å

ordinarie stat eller några förhöjningar af ordinarie anslag. Någon tids

erfarenhet synes mig nämligen behöflig, innan anslagsbeloppen definitivt

fixeras. Visserligen kunde ifrågasättas, huruvida ej de förhöjningar af

lärares löner, Indika befinnas erforderliga, borde äskas å ordinarie stat.

Då emellertid frågan om reglering af de här ifrågakommande liksom andra

vid karolinska institutet anställda lärares aflöningsförhållanden under den

närmaste framtiden måste upptagas i samband med pröfningen af den

under den 19 maj 1899 förordnade universitetskommitténs förslag, med

hvars beredande till underdånig föredragning särskilda jämlikt nådigt be
-

s. 287 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

287

myndigande tillkallade sakkunnige inom departementet äro sysselsatta,

torde det ej vara lämpligt att nu föreslå några rubbningar i den ordinarie

staten för sagda institut.

Hvad därefter angår de särskilda posterna i de tillkallade sakkunniges

förslag, vill jag beträffande de påyrkade anslagen för uppehållande vid

universiteten af förberedande undervisningskurser i allmän kemi erinra, att

dessa kurser enligt mitt förslag skulle vid universiteten liksom hittills

meddelas å institutionen för allmän kemi samt anordnas af den filosofiska

fakultetens matematisk-naturvetenskapliga sektion. Vid sådant förhållande

synas några anslag för dessa kursers uppehållande vid universiteten icke

vara erforderliga.

I fråga om anordnandet af denna kurs vid karolinska institutet hafva

de tillkallade sakkunnige i den skrifvelse, däri de lämnat utredning i anslagsfrågan,

anfört följande:

Under det att medicinska fakulteten i Lund hade blott en ordinarie

professor i kemi, funnes för närvarande vid bägge de andra läroanstalterna

en ordinarie och en extra ordinarie professor i detta ämne. Detta antal

borde vid jämförelse med lärarkrafterna för flera andra ämnen, där undervisningsbördan

vore betydligare och ändock lärarnas antal ej större,

under vanliga förhållanden vara tillräckligt för den kemiska undervisningens

behöriga upprätthållande. Emellertid syntes det näppeligen låta sig göra

att ålägga de nuvarande innehafvarna af extra ordinarie professurerna i

kemi vid medicinska fakulteten i Uppsala och vid karolinska institutet

arbeten af den elementära beskaffenhet, som med ifrågavarande kurser

afsåges. Härtill borde hellre anlitas yngre lärare, som oftare kunde ombytas,

och hvilkas tid och intresse kunde räcka till att hela dagarna följa

de enklaste manipulationer och dylikt. Det vore en misshushållning att

till sådant arbete använda personer, hvilkas tid kunde utnyttjas på ett för

vetenskapen långt mera fruktbringande sätt. När dessa extra ordinarie

professurer en gång blefve lediga, syntes den frågan böra öfvervägas, om

icke desamma kunde ombiklas.

Af hvad de tillkallade sakkunnige sålunda anfört, synes framgå,

att de vid karolinska institutet nu befintliga lärarkrafterna i kemi äro

tillräckliga för uppehållande därstädes af den ifrågavarande undervisningskursen.

Med hänsyn härtill och då någon utvidgning af undervisningslokalerna

för ändamålet ej påyrkats, synes den föreslagna kursen i allmän

kemi kunna vid institutet anordnas utan andra kostnader än dem, som

påkallas åt'' behotvet af ökad undervisningsmaferiell. Skulle emellertid eu

sådan anordning af andra skäl visa sig icke lämpligen kunna genomföras,

så torde utvägar ej saknas att på annat sätt tillgodose ifrågavarande undervisningsbehof.

Sålunda kunna de studerande för ändamålet hänvisas

s. 288 Kontrollera mot PDF

288

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

till universiteten, där de blifvande läkarna hittills i allmänhet erhållit sin

undervisning i allmän kemi, och möjligt är ock, att Stockholms högskola,

som nu anordnar undervisning i detta ämne för medicinsk-filosofisk examen,

skulle äfven efter denna examens afskaffande befinnas villig att fortfarande

meddela den till medicinska studier förberedande undervisningen

i ämnet. Under sådana förhållanden kan jag för närvarande ej föreslå

Kungl. Maj:t att af Riksdagen begära något anslag för uppehållande vid

karolinska institutet af undervisningen i allmän kemi. Skulle en kurs i

ämnet vid institutet blifva anordnad, så erfordras visserligen en höjning

af anslaget till det kemiska laboratoriet. Emellertid torde Kungl. Maj:t

ej sakna utvägar att bereda härför erforderliga medel, intill dess framställning

om höjning af ifrågavarande anslag kan göras hos Riksdagen.

Hvad angår de påyrkade anslagen för anskaffande af materiell vid de

fysiologiska institutionerna, och undervisningen därstädes, vill jag framhålla,

att, därest fordringarna i afseende på skolkunskaper i fysik för tillträde

till medicinska studier på föreslaget sätt höjas till vitsord om minst godkända

insikter i ämnet å den reala linjen, den förberedande kursen i fysik

å de fysiologiska institutionerna skulle erhålla så ringa omfattning, att

de tillkallade sakkunnige ej ansett sig böra upptaga den i sitt stadgeförslag,

och hufvudi-akligen inskränka sig till bibringandet af kännedom om

förfarandet i användandet af vissa fysikaliska instrument. En så obetydlig

tillökning i undervisningen synes mig ej utgöra tillräckligt skäl för en

begäran om anslag till nya lärarkrafter eller höjning af afföningen för nu

befintliga. Något, särskild! anslag för detta ändamål har ej heller påyrkats

af den medicinska fakulteten i Lund. Däremot anser jag, att den

föreslagna anordningen i afseende på undervisningen i fysik påkallar anslag

till anskaffande af fysikaliska apparater och utensilier m. m. Den

summa, som enligt de tillkallade sakkunniges mening härför skulle begäras

för en gång, synes mig dock väl högt tilltagen. Till en början och

intill dess någon tids erfarenhet vunnits, torde de tre läroanstalterna kunna

åtnöjas hvar och en med ett anslag af 1,500 kronor för ifrågavarande

ändamål.

För anskaffande af materiell vid de anatomiska institutionerna hafva

de tillkallade sakkunnige hemställt om en förhöjning af det årliga materiellanslaget

med 1,500 kronor för hvar och en af de tre läroanstalterna.

Rörande detta anslagsbehof anför den medicinska fakulteten i Uppsala

följande:

Vid bedömandet af detta behof vore till en början att beakta, hurusom

enligt förslaget den anatomiska institutionen torde blifva den institution,

hvilken skulle hafva att närmast efter studentexamen mottaga de

medicine studerande. Att härigenom en ökning i antalet studerande vid

s. 289 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

289

institutionen måste blifva en följd, vore uppenbart, i det att sådana studerande,

hvilka under nuvarande förhållanden redan på det förberedande

stadiet afbröte sina läkarstudier, då kunde förutsättas komma att begagna

sig af den anatomiska undervisningen. Då vidare erfarenheten visade, att

den nyblifne studenten i allmänhet behöfde en icke så obetydlig skolning,

innan han på ett något så när tillfredsställande sätt kunde i fråga om

snygghet och ordning vid arbetet, sparsamhet i fråga om förbrukningsartiklar

samt ett vårdsamt handhafvande af studiematerialet fylla äfven

lågt ställda fordringar, och då denna skolning i föreslaget fall skulle i

första hand försiggå å anatomiska institutionen, så måste utgifterna för

de dagliga förbrukningsartiklarna för renhållning, tvätt och belysning

gifvetvis komma att stegras i en de studerandes numerära stegring öfverträffande

proportion. Dessa synpunkter hade äfven sin fulla tillämplighet

beträffande förbrukningsartiklar af vetenskaplig art, undervisnings- och

studiemateriell in. m. Förbrukningen och därmed äfven ersättningskostnaderna

måste förväntas äfven här blifva väsentligt ökade. Härtill komme

de kostnader, som betingades af att undervisningsuppgifterna vid institutionen

skulle vidgas genom indragandet af grunderna för den jämförande

anatomien inom ramen af den anatomiska undervisningen för medicine

kandidatexamen: anskaffandet och underhållet af komparativ anatomisk

undervisningsmateriell, dissektionsdjur, preparat, modeller och dylikt.

Ändtligen torde vissa undervisningslokaler å institutionen, som nu endast

vissa dagar i veckan toges i användning och af ekonomiska skäl blott

dessa dagar uppvärmdes, vid ett ökadt lärjungeantal behöfva tagas i dagligt

bruk och därför draga ökad kostnad för uppvärmning. Beräknades

förslagsvis den stegrade kostnaden för gas, tvätt och rengöring till 350

kronor, utgörande en fjärdedel af det för ändamålet utgifna årliga medelbeloppet

för de fem senaste åren, ökningen för öfriga tekniska förbrukningsartiklar

mycket lågt taget till 150 kronor, ökningen i uppvärmningskostnad

till 200 kronor, motsvarande en åttondel af deri hittillsvarande

årliga medelkostnaden, och ansloges vidare för den ökade anskaffningen

af undervisningsmateriell en årlig summa af 800 kronor, syntes det belopp,

hvarmed materiellanslaget preliminärt borde ökas, ej kunna sättas lägre

än till 1,500 kronor.

Beträffande behofvet af ökadt anslag för den anatomiska institutionen

vid karolinska institutet har den ordinarie professorn i anatomi vid institutet

uti ett till lärarkollegiet därstädes afgifvet yttrande anfört, bland

annat, följande:

På grund af de kostnader, som införandet i den medicinska undervisningen

af eu kurs i jämförande anatomi skulle medföra, borde institu
Bih.

till llilcsd. Prof, 1907. 4 Sami. 1 Afd. 9 Höft. 37

s. 290 Kontrollera mot PDF

290

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

tionens materiellanslag höjas med 750 kronor årligen. Under de senaste

åren hade institutionens utgifter något öfverstigit det nuvarande anslaget.

Orsaken härtill vore, dels att kostnaderna för de vetenskapliga arbetena

ökats, dels att de dryga transportafgifterna för liken stigit med 50 å 25

procent. Tillkomme nu utgifter för anskaffandet af materiell för en kurs

i jämförande anatomi, så blefve den föreslagna förhöjningen alldeles nödvändig.

Den föreslagna summan skulle användas ungefärligen på följande

sätt: 1) redan befintligt behof: 300 kronor, 2) inköp af osteologiska preparat:

100 kronor, 3) inköp af embry ologisk a och jämförande anatomiska preparat:

350 kronor. Då fråga väcktes om ökad undervisning vid institutionen, framträdde

ett oafvisligt behof af att erhålla biträde åt vaktmästaren. Redan nu

vore dennes göromål med liktransport, balsamering, iordningställande af anatomisalar

m. in. så betungande, att han äfven med bästa vilja knappast

hunne fullgöra de kraf, som i dessa hänseenden kunde ställas på honom.

Tillkomme nu en ökning i vaktmästarens arbete dels såsom biträde vid

den föreslagna kursen i jämförande anatomi, dels genom flera dissekanters

arbeten å anatomisalen, så blefve det omöjligt för honom att fullgöra sina

sysslor. Därför föresloge professorn anskaffande af medel för aflöning åt

ett vaktmästarbiträde, hvilken icke torde kunna beräknas lägre än till 750

kronor. — Detta förslag har biträdts af lärarkollegiet.

Den medicinska fakulteten i Lund har för ifrågavarande ändamål

begärt ett anslag för en gång af minst 1,500 kronor.

Af hvad i denna fråga anförts framgår, att den föreslagna reformen

i det medicinska examens- och undervisningsväsendet påkallar ökadt anslag

till de anatomiska institutionerna, men därjämte att kostnadsberäkningarna

i detalj förete ganska stora olikheter. Fullständiga och säkra

uppgifter, på hvilka anslagskraf kunna grundas, torde först efter någon

tids erfarenhet kunna vinnas. Intill dess synas de för ifrågavarande ändamål

erforderliga medel, hvad universiteten angår, kunna bestridas genom

anslag ur dessas reservfonder. För karolinska institutet åter, som ej förfogar

öfver några dylika tillgångar, anser jag mig böra förorda ett anslag

för år 1908 å 1,000 kronor till den anatomiska institutionen.

För uppehållande vid universitetsklinikerna af propedeutiska kurser i

medicin hafva, såsom förut nämnts, de tillkallade sakkunnige hemställt om

ett anslag af 3,000 kronor för universitetet i Uppsala och 2,000 kronor

för universitetet i Lund till aflöning af biträdande lärare samt därjämte

om ett årligt anslag af 250 kronor till höjning af den medicinska klinikens

i Uppsala materiellanslag. För detta förslag, i hvad det afser universitetet

i Uppsala, har den medicinska fakulteten därstädes afgifvit följande

motivering:

s. 291 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlutande N:o 9.

291

Förslaget till ny examensstadga afsåge, att det under början af tjänstgöringarna

vid fakultetens medicinska kliniker utom den nuvarande kursen

i fysikalisk diagnostik äfven skulle anordnas kurser i de i kliniskt-diagnostiskt

hänseende viktigaste kemiska och mikroskopiska undersökningsmetoderna.

Då denna uppgift ej kunde läggas på någon af fakultetens nuvarande

lärare, kräfdes härför en ny lärarkraft. Åt denne nye lärare

borde äfven lämpligen lämnas uppdraget att å den medicinska polikliniken

meddela undervisning åt de tjänstgörande. Behofvet af en särskild lärare

härför hade sedan länge gjort sig gällande, och detta särskildt under senare

tid, då man börjat lägga allt större vikt vid undervisningen å poliklinikerna

för de kliniska ämnena. Betydelsen häraf hade ock med bestämdhet

framhållits bland annat af den senaste universitetsexamenskoinrnittén.

Sedan hösten 1904 hade kanslersämbetet meddelat förordnande

åt särskild person att vid den medicinska polikliniken meddela undervisning

åt de tjänstgörande; och för år 1906 både ur universitetets reservfond

lämnats ett anslag på 2,000 kronor för uppehållande af detta förordnande.

Därest nu detta förordnande blefve förenadt med uppdraget

att gifva de afsedda nya kurserna i kemiska och mikroskopiska undersökningsmetoder,

vore tydligen 3,000 kronor det minsta belopp, hvarmed

ersättning skulle kunna utgå. Fakulteten föresloge därför ett årligt anslag

å 3,000 kronor till en biträdande lärare i medicin med skyldighet för

denne att gifva kurser i de viktigaste kemiska och mikroskopiska undersökningsmetoderna

samt att å medicinska polikliniken meddela undervisning

åt de tjänstgörande.

Beträffande behofvet, af materiellanslag för ifrågavarande propedeutiska

kurs anför fakulteten, att kurserna i de kemiska och mikroskopiska

undersökningsmetoderna borde, om de skulle medföra fullt gagn för de

studerande, åtminstone i vissa delar förbindas med laborationer. Härför

erfordrades alltså ett årligt materiellanslag. Vid betraktande af frågan

om detta anslags storlek vore att beakta, att dessa laborationer delvis

komine att bestå i mikroskopiska öfningar, hvilka måste medföra en ökad

förbrukning af klinikens mikroskop och sålunda kräfva en ökad utgift

för deras förnyande, hvarjämte äfven någon ökning af deras antal vore

synnerligen behöflig. Med hänsyn härtill kunde det erforderliga anslaget

icke sättas till lägre belopp än 250 kronor.

Behofvet af anslag till hvartdera universitetet till aflöning af biträdande

lärare i medicin vid de propedeutiska kurserna i detta ämne synes

mig vara styrkt. Mot de föreslagna anslagens storlek torde icke kunna

göras någon anmärkning. Olikheten beror därpå, att den biträdande läraren

vid universitetet i Uppsala skulle jämväl åläggas den därstädes anordnade

polikliniska undervisningen. Att i detta sammanhang begära

s. 292 Kontrollera mot PDF

292

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

höjning af materiellanslaget till den medicinska kliniken i Uppsala anser

jag icke nödvändigt, utan torde härmed kunna tills vidare anstå.

För uppehållande af ökad poliklinisk undervisning i medicin och kirurgi

vid karolinska institutet hafva de tillkallade sakkunnige hemställt dels om

höjning af löneförmånerna för de ordinarie och de extra ordinarie professorerna

i medicin och kirurgi vid institutet till samma belopp, som tillkomma

motsvarande tjänstinnehafvare vid universiteten, dels ock om ett

anslag å 3,000 kronor till en extra lärare i medicin och ett anslag likaledes

å 3,000 kronor till en extra lärare i kirurgi vid institutet. I detta

afseende hafva de tillkallade sakkunnige anfört följande:

Undervisningen i medicin och kirurgi vid karolinska institutet påginge,

jämlikt § 62 mom. 2 i institutets stadga, under hela året. Fördelning-en

af undervisningen mellan vederbörande lärare, hvilka hade hvar

sin sjukhusafdelning å serafimerlasarettet, vore fastställd på det sätt, att

den ordinarie och den extra ordinarie professorn i hvartdera ämnet alternerade

med undervisning fyra månader i sänder, hvarigenom undervisningsskyldigheten

för hvar och en af dessa fyra lärare för närvarande omfattade

sex månader om året med undervisning tre dagar i veckan. Aflöningen

utgjorde för de ordinarie professorerna 3,500 kronor i lön och

2,000 kronor i tjänstgöringspenningar med rätt till två ålderstillägg, hvartdera

å 500 kronor, samt för de extra ordinarie professorerna, hvilka icke

hade examensskyldighet, allenast 2,500 kronor i lön och 1,000 kronor i

tjänstgöringspenningar med rätt till ett ålderstillägg å 500 kronor, under

det att vid universiteten innehafvare af motsvarande lärår befattningar, åtnjöte

full professors- respektive extra ordinarie professorsaflöning. Därest

det föreliggande förslaget om undervisning hvarannan dag å klinik och

hvarannan dag å poliklinik komme att genomföras, skulle emellertid arbetet

vid de två poliklinikerna betydligt ökas. Denna ökning skulle visserligen

kunna i och för sig grunda anspråk på upprättande af fyra nya

lärartjänster, två i medicin och två i kirurgi, men i likhet med karolinska

institutets lärarkollegium ansåge de tillkallade sakkunnige det för närvarande

vara tillfyllest att anordna endast två sådana tjänster, en i medicin

och en i kirurgi, därest nämligen innehafvarna af de nuvarande fyra

lärostolarna åtoge sig en ökad undervisningsskyldighet. En sådan ökning

kunde dock icke åläggas dem utan förbättrin i deras löneförmåner. Då

undervisningsskyldigheten säkerligen komme, enligt den nya stadgan, att

omfatta minst lika lång tid som för motsvarande lärare vid universitesen

eller nio månader om året med lämplig fördelning mellan vederbörande

ordinarie och extra ordinarie professorer af den kliniska och den polikliniska

undervisnigen, ansåge de tillkallade sakkunnige den lämpligaste

formen för löneförhöjningen vara den, att professorn i medicin, likasom

s. 293 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

293

den i afseende på undervisningsskyldighet med honom i allt väsentligt

likställde professorn i kirurgi, erhölle samma löneförmåner som ordinarie

professorer vid universiteten, samt att likaledes de extra ordinarie professorerna

erhölle samma löneförmåner, som nu tillkomme extra ordinarie

professorer vid universiteten.

I fråga om aflöningsbeloppen för de ifrågasatta biträdande lärarna i

medicin och kirurgi bör jag meddela, att professorerna i dessa ämnen vid

karolinska institutet uttalat den meningen, att för behörighet till ifrågavarande

tjänster bör fordras ådagalagd kompetens för docentur, i hvilket uttalande

institutets lärarkollegium äfvensom de tillkallade sakkunnige instämt.

Lika med nämnda sakkunnige anser jag, att för genomförande af de

föreslagna förändringarna med afseende å undervisningen i medicin och

kirurgi vid karolinska institutet erfordras, att biträdande lärare, en i

medicin och en i kirurgi, anställas därstädes; och med hänsyn till den

kompetens, som måste fordras hos dessa lärare, torde arfvodet icke kunna

sättas lägre än till 3,000 kronor för dem hvardera.

Då vidare genom den ifrågasatta reformen professorerna och extra

ordinarie professorerna i medicin och kirurgi vid institutet skulle få sin

undervisningsskyldighet ökad till samma omfattning, som skulle åligga

motsvarande lärare vid universiteten, torde de jämväl böra komma i åtnjutande

af ökade aflöningsförmåner. För att de i detta afseende skulle

blifva likställda med sina ämbetsbröder vid universiteten erfordras, att

lönen för de ordinarie professorerna höjes med 500 kronor för dem hvardera,

samt att de extra ordinarie professorernas aflöning ökas med 1,000 kronor

för hvardera och dem tillerkännes rätt till ett andra åld erstillägg. Af

skäl, som jag redan anfört, vill jag icke nu föreslå någon omreglering

på ordinarie stat af ifrågavarande tjänstemäns aflöningsförhållanden; och

jag anser därför, att hos Riksdagen nu böra äskas anslag å extra stat dels

till höjning af de ordinarie professorernas i medicin och kirurgi aflöning

med 500 kronor för hvardera och dels till höjning af de extra ordinarie

professorernas aflöning med 1,000 kronor till hvardera. För de ordinarie

professorerna, hvilkas tjänstgöringspenningar utgöra 2,000 kronor, eller

samma belopp som de ordinarie professorernas vid universiteten, bör aflöningsförhöjningen

betraktas såsom egentlig lön, hvaremot för de extra ordinarie

professorerna, hvilkas tjänstgöringspenningar uppgå till allenast 1,000

kronor, under det att för extra ordinarie professorer med aflöning af 4,500

kronor tjänstgöringspenningarna utgöra 1,200 kronor, af den ifrågavarande

aflöningsökningen 800 kronor böra anses såsom egentlig lön och 200 kronor

såsom tjänstgöringspenningar. Jag vill tillägga, att de extra ordinarie professorerna

naturligtvis skola, förutom den nu berörda löneförhöjningen, liksom

öfriga extra ordinarie professorer vid institutet med visst undantag,

s. 294 Kontrollera mot PDF

294

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

komma i åtnjutande af den tillfälliga löneförbättring, hvarom framställning

gjorts i den till innevarande års Riksdag aflåtna statsverkspropositionen,

samt att på grund af de föreslagna bestämmelserna rörande nämnda tillfälliga

löneförbättrings utgående de nu ifrågavarande två extra ordinarie

professorerna skulle för år 1908 erhålla lika stor aflöning som de, hvilka

uppbära två ålderstillägg.

De tillkallade sakkunnige hafva föreslagit, att den vid karolinska institutet

anställde e. o. professorns i syfilidologi aflöning, hvilken utgör allenast

4,000 kronor, däraf 1,000 kronor tjänstgöringspenningar, med ett ålderstillägg

å 500 kronor, skall höjas till samma belopp, som för närvarande

tillkommer extra ordinarie professorer vid universiteten. I denna fråga

har professorn i ämnet till protokollet öfver lärarkollegiets sammanträde

den 8 november 1906 anfört, att, om förslaget angående ändrad undervisning

i syfilidologi blefve antaget, undervisningsskyldigheten i detta ämne skulle

högst betydligt ökas. Genom handledningen af assistenterna blefve undervisningen

daglig; och då antalet på eu gång tjänstgörande assistenter måste

blifva mycket begränsad^ vore det möjligt, ja, mycket sannolikt, att denna

assistenttjänstgöring ej hunne fullbordas under de sex månader, läraren nu

hade undervisningsskyldighet, hvadan denna mycket sannolikt komrne att

utsträckas till åtta månader. Dessutom skulle lärarens tjänstgöringsskyldighet

ökas genom de förhör, hvarmed kurserna i ämnet skulle afslutas.

Institutets lärarkollegium beslöt vid omförmälda sammanträde för sin

del tillstyrka, att, under förutsättning att undervisningen i syfilidologi blefve

ordnad i enlighet med hvad af professorn i ämnet föreslagits, honom

måtte såsom ersättning för ökningen i hans tjänsteåligganden tillerkännas

ett årligt arfvode af 1,000 kronor.

Med hänsyn till den ökade tjänstgöringsskyldighet, sorn för framtiden

skulle komma att åligga ifrågavarande lärare, anser jag — under åberopande

af hvad jag nyss anfört beträffande extra ordinarie professorerna i

medicin och kirurgi — att extra ordinarie professorn i syfilidologi bör genom

särskildt anslag å extra stat beredas en förhöjning i afiöningen med 500

kronor, däraf 200 kronor böra anses såsom tjänstgöringspenningar.

Vidare upptager de tillkallade sakkunniges förslag i anslagsfrågan ett

anslag å 600 kronor till uppehållande af assistenttjänstgöring vid allmänna

barnhuset i Stockholm. Beträffande detta anslag anföra de tillkallade sakkunnige,

att, då den i deras förslag till examensstadga upptagna assistenttjänstgöringen

i pediatrik vid barnhuset vore afsedd att gifva den

blifvande läkaren kännedom och förfarenhet i fråga om späda barns vård,

men arbetet med handledningen häri hvarken rimligtvis finge betunga

klinikföreståndaren personligen eller utan ersättning åläggas den vid barn
-

s. 295 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

295

huset anställde amanuensen, hvilken icke stode i något slags subordinationsförhållande

till karolinska institutet, det vore nödvändigt, för att denna del

af utbildningen i pediatrik icke måtte försummas, att såsom ersättning

för ifrågavarande handledning bestämdes ett visst arfvode, hvilket icke

skäligen kunde sättas till lägre belopp än 600 kronor.

Såsom jag förut omnämnt, remitterades de tillkallade sakkunniges

förslag, i hvad det innehöll föreskrift om obligatorisk assistenttjänstgöring

i pediatrik, till direktionen öfver allmänna barnhusinrättninsen i Stockholm.

Till svar härå har direktionen öfverlämnat och som eget yttrande åberopat

ett af anstaltens öfverläkare afgifvet yttrande. Häri förklarar denne, att

hinder ej möter för att den föreslagna assistenttjänstgöringen i pediatrik

fullgöres vid barnhuset, under förutsättning bland annat att den barnhusets

underläkare, som kunde få sig ålagdt att biträda vid handledningen

af de tjänstgörande assistenterna, erhölle någon ersättning härför, såsom

af karolinska institutets lärarkollegium föreslagits och af de tillkallade

sakkunnige förordats, eller 600 kronor årligen, utgående från karolinska

institutets stat.

Med hänsyn till hvad sålunda förekommit anser jag mig böra tillstyrka

ett extra anslag å 600 kronor till uppehållande af assistenttjänstgöring

vid allmänna barnhuset.

Slutligen hafva de tillkallade sakkunnige hemställt om anslag för

universiteten och karolinska institutet dels till höjning af aflöningen för

notarierna vid de medicinska fakulteterna och sekreteraren vid karolinska

institutet dels ock till bekostande af tryckning af studiehandböcker,

tentamensböcker m. m.

Liksom de redan genomförda reformerna med afseende å det teologiska

och det juridiska studie- och examen sväsendet orsakat en icke obetydlig

ökning af arbetet för vederbörande fakultetsnotarier, hvilket förauledt

Kungl. Magt att hos Riksdagen begära anslag för höjning af deras aflöning,

så kommer den nu ifrågavarande reformen att ganska väsentligt öka arbetet

för notarierna vid de medicinska fakulteterna och sekreteraren vid

karolinska institutet. Enligt af Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser utgör

arfvodet för sistnämnda fakultetsnotarier 200 kronor för hvardera. Med

hänsyn till den ökning af arbetet, som ägt rum, sedan detta arfvode

bestämdes, har, enligt hvad medicinska fakulteten i Uppsala meddelat,

universitetskanslern under de senare åren medgifvit, att ur universitetets

reservfond fått utgå ett belopp af 300 kronor till fakultetens notarie,

hvadan dennes sammanlagda arfvode de senare åren varit 500 kronor. I

det för Riksdagen framlagda förslaget till nya stater för de båda universiteten

äro arfvodena fortfarande upptagna till 200 kronor för hvardera

s. 296 Kontrollera mot PDF

296

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Utskottets

yttrande.

notarien. De medicinska fakulteterna liksom de tillkallade sakkunnige hafva

nu föreslagit, att dessa arfvoden skulle höjas med 400 kronor i Uppsala och

200 kronor i Lund, eller således till respektive 600 kronor och 400

kronor.

Arfvodet till sekreteraren vid karolinska institutet utgör för närvarande

1,000 kronor och utgår ur ett till bestridande af aflöningen för bibliotekarie,

sekreterare och kamrerare afsedt gemensamt anslag å 3,000 kronor.

Begäran om höjning af dessa tjänstemäns aflöning har vid upprepade tillfällen

gjorts men icke föranledt någon framställning till Riksdagen. Institutets

lärarkollegium har ansett den ifrågasatta reformen af det medicinska

studie- och examensväsendet komma att i så hög grad öka arbetet för

sekreteraren, att aflöningen för denne borde höjas med ett belopp, som

skäligen icke borde sättas till lägre belopp än 500 kronor. De tillkallade

sakkunnige hafva äfven hemställt om ett sådant anslag.

Äfven jag anser, att ifrågavarande tjänstemäns aflöning bör på grund

af blifvande ökadt arbete höjas, och finner de föreslagna beloppen

skäliga, hvarför anslag för ändamålet, dock endast å extra stat, böra hos

Riksdagen begäras.

Hvad kostnaderna för tryckning af studiehandböcker m. in. beträffar,

så torde dessa kostnader kunna vid universiteten bestridas med anslag ur

reservfonderna, hvaremot, då någon motsvarande fond icke finnes vid

karolinska institutet, ett extra anslag å 500 kronor torde böra för ändamålet

begäras hos Riksdagen.»

Departementschefen uttalade härefter, att vid bifall till propositionen

hinder icke torde möta för Kung! Maj:t att redan under år 1907 af tillgängliga

medel förskottsvis utanordna de belopp, som må vara erforderliga

för anskaffande af viss materiell till de fysiologiska institutionerna

vid universiteten och till tryckning af studiehandböcker m. m. vid karolinska

institutet.

Den af Kungl. Maj:t framlagda planen till det medicinska examensväsendets

omordnande har, i den mån utskottet kunnat bilda sig ett omdöme

om densamma, synts utskottet ägnad att med ett behörigt iakttagande

af studietidens begränsning på ett lämpligt sätt tillgodose de blifvande

läkarnes behof af på samma gång grundlig som praktisk utbildning

för sitt yrke. Beträffande histologiens och farmakologiens ställning inom

undervisningsplanen, ingå dessa ämnen för närvarande såsom själfständiga

examensämnen i medicine kandidatexamen, hvilken anordning af såväl

s. 297 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

297

kommittén som departementschefen ansetts böra bibehållas, hvaremot, enligt

de tillkallade sakkunniges förslag, farmakologi borde öfverflyttas

till medicine licentiatexamen samt histologien utgå såsom själfständigt

examensämne, och undervisning däri meddelas å en med praktiska öfningar

förenad kurs, som borde före tentamen i anatomi genomgås och skulle

afslutas med förhör. Herr Lindgren har nu i sin ofvanberörda motion

tillstyrkt detta de sakkunniges förslag. Utskottet, som icke tilltrott sig

kunna afgöra, åt hvilken af de hörda myndigheternas och tillkallade sakkunniges

skilda meningar i förevarande hänseende bör gifvas företräde,

har ansett att afgörandet härutinnan bör öfverlämnas åt Kungl. Maj:t. Då

utskottet emellertid inhämtat, att studiet af histologien för närvarande har

sig tillmätt ett utrymme, som kan anses för detta ämne lämpligen begränsad!,

har utskottet velat uttala önskvärdheten af att examensfordringarna

i ämnet icke för framtiden må svälla ut, så att studietiden därigenom

förlänges.

Mot de af Kungl. Maj:t framställda anslagskrafven för genomförande

af den nya undervisningsplanen har utskottet icke haft något att erinra.

Utskottet får alltså hemställa,

A. att Riksdagen må på extra stat för år 1908

bevilja:

1. för universitetet i Uppsala:

till anskaffande af fysikaliska apparater, och utensilier

m. in. för den fysiologiska institutionen 1,500

kronor;

till arfvode åt en biträdande lärare i medicin 3,000

kronor; samt

till höjning af arfvodet för notarien vid medicinska

fakulteten 400 kronor;

2. för universitetet i Lund:

till anskaffande af fysikaliska apparater och utensilier

in. m. för den fysiologiska institutionen 1,500

kronor;

till arfvode åt en biträdande lärare i medicin 2,000

kronor; samt

till höjning af arfvodet för notarien vid medicinska

fakulteten 200 kronor; samt

Bill. till Jtiksd. Prat. 4 Sami. 1 Afd. 9 Iläft.

38

s. 298 Kontrollera mot PDF

298

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang.

arfvoden åt

extra och

vikarierande

lärare.

[90.]

3. för karolinska mediko-kirurgiska institutet:

till anskaffande af fysikaliska apparater och utensilier

in. in. för den fysiologiska institutionen 1,500 kronor;

till förhöjning af materiellanslaget till den anatomiska

institutionen 1,000 kronor;

till arfvode åt en biträdande lärare i medicin 3,000

kronor;

till arfvode åt en biträdande lärare i kirurgi 3,000

kronor;

till höjning af aflöningen för ordinarie professorn

i medicin 500 kronor att tilläggas lönen;

till höjning af aflöningen för ordinarie professorn

i kirurgi 500 kronor att tilläggas lönen;

till höjning af aflöningen för e. o. professorn i medicin

1,000 kronor, däraf 800 kronor såsom lön och

200 kronor såsom tjänstgöringspenningar;

till höjning af aflöningen för e. o. professorn i kirurgi

1,000 kronor, däraf 800 kronor såsom lön och

200 kronor såsom tjänstgöringspenningar;

till höjning af aflöningen för e. o. professorn i syfilidologi

500 kronor, däraf 300 kronor såsom lön och

200 kronor såsom tjänstgöringspenningar;

till uppehållande af assistenttjänstgöring vid allmänna

barnhuset i Stockholm 600 kronor:

till höjning af aflöningen för sekreteraren 500 kronor;

till bestridande af kostnader för tryckning af studiehandböcker

m. m. 500 kronor;

B. att herr Lindgrens ofvannämnda motion icke

må af Riksdagen bifallas.

Allmänna läroverken.

84:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till arfvoden åt extra och

vikarierande lärare vid de allmänna läroverken på extra stat för år 1908

bevilja ett anslag af 150,000 kronor.

För ifrågavarande ändamål har Riksdagen på extra stat för innevarande

år beviljat ett belopp af 248,000 kronor. Beträffande de skäl, som

föranledt minskningen af anslagskrafvet för nästkommande år, får utskottet

hänvisa till statsrådsprotokollet sid. 314 och 315.

s. 299 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

299

På grund af livad i ärendet förekommit, hemställer utskottet,

att Riksdagen, med bifall till Kungi. Maj:ts förevarande

framställning, må till arfvoden åt extra och

vikarierande lärare vid de allmänna läroverken på extra

stat för år 1908 bevilja ett anslag af 150,000 kronor.

85:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning An§-

7 ö J ° amanuens

hemställer utskottet, hos öfver
att

Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande att"l®9enalj"r

år ägt rum, må till arfvode åt en amanuens hos öfver- manna lärostyrelsen

för rikets allmänna läroverk på extra stat för verkår

1908 anvisa ett belopp af 1,500 kronor. [91.]

Högre skolor för kvinnlig ungdom.

86:o) I en till Riksdagen afbiten proposition (n:o 82) af den l^f^“heraenas^e

nästlidne februari har Kungl. Maj:t, under åberopande af bilagdt utdrag af tiiiäggsaf

statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden samma dag, föreslagit Riksdagen

att på extra stat för år 1908 bevilja ett anslag af 156,000 kronor för kvinnlig

att utgå med ena hälften år 1907 och andra hälften år 1908 för att an- ungdom och

vändas såsom bidrag till bestridande af de ökade utgifter, som de högre

skolor för kvinnlig ungdom och samskolor, hvilka åtnjöte understöd från

det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda anslaget till högre

skolor för kvinnlig ungdom, förorsakades i följd af 1906 års Riksdags äfvensom

vederbörande kommuners beslut om höjning af minimilönen för ordinarie

folkskollärarinna, dock under villkor att kommunen eller enskilda

donatorer för samma ändamål lämnade bidrag, hvars värde, för år räknadt

uppginge till minst samma belopp som statens tilläggsunderstöd.

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft en inom

Andra Kammaren af herr C. R. Johansson i Jönköping väckt motion

(n:o 133), däri föreslagits, att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kungl.

Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t efter vederbörlig utredning af förefintliga

behof måtte — då vid nästa riksdag ny framställning göres om statsunderstöd

till högre skolor för kvinnlig ungdom — äska särskild! belopp

för hvardera af skolarterna: egentliga flickskolor och samskolor af realskoletyp.

1 afseende å de af motionären till stöd för framställningen anförda

skäl tillåter sig utskottet hänvisa till motionen.

Departementschefens yttrande i förevarande ärende till ofvanberörda

statsrådsprotokoll är af följande lydelse:

s. 300 Kontrollera mot PDF

300

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

»I skrifvelse den 15 maj 1902 angående regleringen af utgifterna under

riksstatens åttonde hufvudtitel anmälde Riksdagen, att Riksdagen i anledning

af Kungl. Maj:ts framställning om höjning af anslaget till högre

skolor för kvinnlig ungdom, af hvilket anslag jämväl vissa samskolor ägt

åtnjuta understöd,

dels godkänt följande grunder för tilldelande af statsunderstöd åt

högre skolor för kvinnlig ungdom och sådana å orter, där allmänt läroverk

för gossar ej finnes, upprättade samskolor, som vid dessa grunders

trädande i tillämpning redan voro i åtnjutande af statsbidrag från förevarande

anslag, nämligen:

a) att skolan, oberäknad! s. k. förberedande klasser, skall meddela undervisning

i minst fem årsklasser och under senaste tre år, hvarunder statsunderstöd

åtnjutits, hafva haft i medeltal minst 30 lärjungar, tillhörande

sistnämnda årsklasser, eller, beträffande nytillkommande skola, vid den tid,

då ansökning om statsbidrag göres, räkna minst 30 lärjungar i sistberörda

klasser;

b) att kommun eller enskilda donatorer till skolans uppehållande

skola lämna bidrag, hvars värde för år räknadt uppgår till minst samma

belopp som statsunderstödet;

c) att åt skola, som i a) nämnts, kan tilldelas statsunderstöd af högst

45 kronor för hvar och en af dess lärjungar i klasserna öfver de förberedande,

med iakttagande härvid, dels att detta understöd må utgå med

högst 4,500 kronor till hvarje skola, dels att hvarje i a) nämnd skola,

som meddelar undervisning i huslig ekonomi, må för detta ändamål kunna

tilläggas ett särskild! understöd af högst 500 kronor;

d) att genom intyg af vederbörande eforalstyrelse bl hvit styrkt, ej

mindre att anordningarna vid skolan äro i hygieniskt hänseende tillfredsställande

och undervisningen så ordnad, att öfveransträngning af lärjungarna

därigenom icke föranledes, än äfven att legitimerad läkare är vid

skolan anställd;

e) att ämneslärarinna, som har sin hufvudsakliga tjänstgöring i klasserna

öfver de förberedande, skall för 24 timmars undervisning i veckan

under 36 läsveckor om året, påsk- och pingstferier samt tillfälliga lofdagar

inberäknade, erhålla aflöning, uppgående minst till ordinarie folkskollärarinnas

inom samma kommun för åtta månaders tjänstgöring bestämda

lägsta aflöning med inberäknande af naturaförmånerna, eller, om ordinarie

folkskollärarinna icke är inom kommunen anställd, lägsta lagstadgade lön

för ordinarie folkskollärarinna, likaledes med inberäknande af naturaförmånerna,

samt för mindre eller större antal läsveckor eller veckotimmar

i proportion härtill;

s. 301 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande X:o 9.

301

f) att lärjungar till det antal, som af Kung! Maj:t bestämmes,

skola erhålla undervisning i skolan dels kostnadsfritt och dels mot en årsafgift,

som icke öfverstiger 50 kronor;

g) att årlig berättelse skall afgifvas om skolans verksamhet; samt

h) att skolan skall vara underkastad den kontroll och de bestämmelser

i öfrig!, som Kung!. Maj:t kan finna godt föreskrifva;

i sammanhang hvarmed Riksdagen bestämt, att det under e) upptagna

villkoret skall intill år 1909 tillämpas endast med afseende å statsbidragtill

skola, som vid dessa grunders trädande i tillämpning ej vore i åtnjutande

däraf, äfvensom, hvad angår en vid nämnda tidpunkt af staten understödd

skola, för tilldelande åt densamma af statsbidrag till högre belopp

än den då uppbar;

hvarjämte Riksdagen uti sin ifrågavarande skrifvelse uttalat, att understöd

icke borde för samma skola beviljas både från anslaget till understöd

åt enskilda läroverk och från anslaget till högre skolor för kvinnlig

ungdom;

dels ock för omförmälda ändamål äfvensom till bestridande af visst

årligt bidrag till pensionsinrättningen för lärarinnor vid Sveriges högre

skolor för kvinnlig ungdom höjt anslaget till högre skolor för kvinnlig

ungdom med ett belopp af 147,500 kronor, eller från 200,000 kronor till

347,500 kronor.

De af Riksdagen sålunda godkända grunderna, Indika offentliggjorts

genom nådig kungörelse den 13 juni 1902, trädde i tillämpning med

år 1903.

Genom 1903 års Riksdags beslut har dels samskolors rätt till delaktighet

i nämnda anslag utsträckts, dels anvisats ett särskild! anslag under

riksstatens tionde hnfvudtitel att användas till bidrag till pensionering af

lärarinnor vid högre flick- och samskolor, hvarigenom flickskoleanslaget

befriats från att utgifva bidrag till dylikt ändamål. Sedermera har 1906

års Riksdag dels ytterligare utsträckt rätten för samskolor till delaktighet

i anslaget, dels medgifvit visst undantag från bestämmelsen under a), dels

ock höjt anslaget till högre skolor för kvinnlig ungdom och samskolor

från 347,500 kronor till 380,000 kronor.

De af Riksdagen senast fastställda grunderna hafva offentliggjorts i

nådig kungörelse den 14 september 1906.

Af de nu om förmälda bestämmelserna ber jag få fästa uppmärksamheten

på den under e) upptagna, hvilken äger tillämplighet med afseende

å statsbidrag till skola, som vid 1902 års utgång ej var i åtnjutande

däraf, äfvensom, hvad angår en vid nämnda tidpunkt af staten understödd

s. 302 Kontrollera mot PDF

302

Statsutskottets Utledande X:o 9.

skola, endast för tilldelande åt densamma af statsbidrag till högre belopp

än den då uppbar. Efter det anslaget af Riksdagen höjts till 380,000

kronor, liar nämligen Riksdagen på Ivungl. Maj:ts förslag höjt den lägsta

lagstadgade kontanta lönen för ordinarie folkskollärarinna från 700 kronor

till 900 kronor. Därjämte hafva åtskilliga kommuner beredt där anställda

ordinarie folkskollärarinnor löneförhöjningar till afsevärda belopp. Då på

grund af nyssnämnda bestämmelse många statsunderstödda fiick- och samskolor

äro skyldiga att i motsvarande grad höja aflöningarna för vid skolorna

anställda ämneslärarinnor och de öfriga till följd af konkurrensen

tvingas att följa exemplet, hafva från ett flertal statsunderstödda fiick- och

samskolor till Kung!. Maj:t inkommit underdåniga ansökningar, däri skolstyrelserna,

under förklarande att skolorna icke kunna med nu utgående statsunderstöd

bära den ökade utgift, som af denna löneförhöjning förorsakas, anhållit

om ökade understödsbelopp, motsvarande, tillsammans med kommunernas lika

stora bidrag, skolornas af angifna orsak ökade utgiftssumma. Sedan öfverstyrelsen

för rikets allmänna läroverk, på grund af nådig remiss, i detta

ärende inkommit med underdånigt utlåtande af den 14 januari 1907, får

jag nu anmäla ärendet till Ivungl. Maj:ts nådiga pröfning, men torde det

tillåtas mig att först lämna en redogörelse för de förhållanden, under

hvilka meraberörda bestämmelse tillkommit.

I enlighet med 1896 års Riksdags beslut fastställdes genom nådig

kungörelse den 29 maj 1896 vissa nya bestämmelser i fråga om åtnjutande

af understöd från anslaget till högre skolor för kvinnlig ungdom. Enligt

dessa bestämmelser kunde läroanstalt erhålla statsunderstöd af höns! 30

kronor årligen för hvarje lärjunge i klasserna öfver de förberedande, dock

att ingen skola finge erhålla högre statsbidrag än 3,000 kronor för år,

oberäknadt särskilt understöd för undervisning i huslig ekonomi. I anledning

af bland annat flera uttalanden såväl inom Riksdagen som annorstädes,

af hvilka uttalanden framginge, att särskildt i följd af den dyra

tiden under 1890-talet otillräckligheten i den aflöning, som tillkommit

lärarpersonalen vid våra högre flickskolor och därmed likställda samskolor,

skarpt framträda helst något dyrtidstillägg icke kommit denna lärarkår

till del, uppdrog den 15 juni 1901 dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet,

jämlikt nådigt bemyndigande, åt lektorn vid högre lärarinneseminariet

L. M. Waern att verkställa utredning af de ekonomiska förhållandena

vid de af staten understödda högre skolorna för kvinnlig ungdom

och med dem likställda samskolor samt att afgifva yttrande och förslag

i fråga om de bidrag af statsmedel, som för dessa läroanstalter kunde

anses erforderliga, äfvensom beträffande de närmare villkor och bestämmelser,

under hvilka dylika bidrag borde utgå. I skrifvelse den 1 ok
-

s. 303 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

303

tober 1901 afgaf Waern utredning, yttrande och förslag i ämnet, därvid

lämnades redogörelse för 102 statsunderstödda nick- och samskolors ekonomiska

ställning samt andra därmed sammanhängande förhållanden, såsom

1) lärjungarnas antal och däraf beroende anordningar, 2) lärjungarnas

afgifter, 3) lärarpersonalens utbildning och kompetens, 4) lärarpersonalens

lönevillkor och tjänstetid. För innehållet af Waern s skrifvelse har redogjorts

under punkt 19 i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den

11 januari 1902, af hvilket protokoll utdrag finnes vidfogadt statsverkspropositionen

för samma år, och hvartill jag får hänvisa, dock torde det

tillåtas mig att här återupprepa hvad Waern anfört i den del af frågan,

som nu är af största intresset, nämligen den rörande ämneslärarinnornas

löner.

Med afseende på lönevillkor och tjänstetid indelade Wmrn lärarpersonalen

i tre klasser: A) föreståndarinnor och föreståndare, B) den öfriga

fasta personalen samt C) timlärare och timlärarinnor. I fråga om lönevillkoren

och tjänstetiden för klassen B) visade de Waern tillhandakomma uppgifterna,

att denna personals lönevillkor, såsom naturligt vore, ställde sig

olika för lärarkrafter af olika kompetens, hvarför det synts lämpligt att Tid

redogörelsen för lönerna indela den till denna klass hörande personal i tre grupper,

nämligen 1) de, som aflagt akademisk examen eller afgångsexamen från

högre lärarinneseminariet, 2) de, som aflagt folkskollärarexamen eller mogenhetsexamen,

samt 3) öfriga lärarinnor med fast årslön. Vid de ifrågavarande

skolorna funnes anställda åtskilliga lärarinnor och lärare, som hade fasta årslöner,

men endast partiell tjänstgöring. Då dessa lärarkrafters tjänstgöring företedde

den största oregelbundenhet med afseende på sin omfattning, hade

de vid redogörelsen för den fasta personalens lönevillkor ej kunnat tagas

med. Redogörelsen afsåge alltså endast de fasta lärarkrafter, som hatt

full tjänstgöring, och därmed hade menats en sådan, som omfattat minst

20 fulla lektionstimmar i veckan.

Lönevillkoren under läsåret 1900—1901 för de lärarinnor och lärare,

som aflagt akademisk examen eller afgångsexamen från högre lärarinneseminariet,

framginge af eu meddelad tabell, enligt hvilken utaf dessa till

ett antal af 202 uppgående lärarinnor och lärare mer än tredjedelen

(nämligen 71) haft årslöner, som ej öfverstigit 1,000 kronor, mer än hälften

(nämligen 110) hatt löner, som ej öfverstigit 1,100 kronor, och ungefär

tre fjärdedelar (nämligen 152) haft löner, som ej öfverstigit 1,200 kronor.

Bland de 19, som haft löner å högre belopp än 1,300 kronor, hade

några varit lärare (företrädesvis vid sam skolor), och några af de hithörande

lärarinnorna hade kommit till det jämförelsevis höga lönebeloppet

s. 304 Kontrollera mot PDF

304

Statsutskottets Utlåtande X:o !).

endast till följd af ett tillfälligt dyrtidstillägg. Högsta lärarinnelönen hade

varit (inclusive ett dyrtidstillägg) 1,520 kronor, och högsta lärarlönen hade

varit 1,600 kronor.

Omfattningen af den till ifrågavarande grupp hörande lärarpersonalens

tjänstgöring framginge af en tabell, enligt hvilken relativt största

antalet haft 24 timmars tjänstgöring i veckan, medan endast ett fåtal haft

mer än 27 timmar; och hade 51 lärarinnor och lärare haft 20—22 timmars

tjänstgöring, 114 en tjänstgöring af 23—25 timmar samt 37 en tjänstgöring

af 26—29 timmar i veckan. Den kortare tjänstgöringstiden hade,

såsom billigt vore, i regeln tilldelats dem, som haft sig ålagdt ett drygare

hemarbete med rättande af lärjungarnas öfningsskrifningar. Dessutom plägade

— på grund af en mellan ett antal föreståndarinnor träffad öfverenskommelse

— eu något lägre tjänstgöringstid än den normala tilldelas

unga och opröfvade lärarinnor under deras första tjänstår.

Lönevillkoren under läsåret 1900—1901 för de lärarinnor och lärare,

som aflagt afgångsexamen från folkskoleseminarium eller mogenhetsexamen

vid allmänt läroverk, framginge af en tabell, enligt hvilken utaf dessa till

ett antal af 91 uppgående lärarinnor och lärare mer än hälften (nämligen

54) haft löner, som ej öfverstigit 1,000 kronor, mer än tre fjärdedelar

(nämligen 70) haft löner, som ej öfverstigit 1,100 kronor, och endast en

sjundedel (nämligen 13) haft löner å mer än 1,200 kronor.

Hvad anginge tjänstgöringstiden för lärarkrafterna inom denna andra

grupp, ställde den sig i medeltal något högre än för den första gruppens

lärare och lärarinnor. Inom gruppen n:r 2 hade nämligen jämförelsevis

färre haft det lägre timantalet (20—22 timmar i veckan) och flera det

högre timantalet (26—29 timmar i veckan), och i enstaka fall hade tjänstgöringen

för lärarinnor och lärare inom denna grupp uppgått till 30 å

31 veckotimmar. Skillnaden i tjänstetid för de båda gruppernas lärarkrafter

berodde naturligen därpå, att det vore de till första gruppen hörande

lärarinnorna och lärarna, som företrädesvis bestrede undervisningen

i språk på de högre stadierna och sålunda finge det drygaste arbetet med

rättande af öfningsskrifningar.

Lönevillkoren under läsåret 1900—1901 för öfriga lärarinnor med

fast årslön framginge af en tabell, enligt hvilken af hithörande 267 lärarinnor

endast 75 haft årslöner å högre belopp än 900 kronor. Bland dessa,

vore de allra flesta dels lärarinnor af utländsk börd dels sådana, som studerat

och aflagt examina vid utländska skolor eller seminarier. De öfriga

192 lärarinnorna inom gruppen komme ej öfver 900 kronors lön, och flertalet

(nämligen 146 lärarinnor) stannade vid och under det lönebelopp

(800 kronor), som utgjorde minimum för lärarinnorna inom de båda andra

s. 305 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

305

grupperna. Bland de lägst aflönade lärarinnorna inom gruppen n:r 3

funnes några, hvilkas tjänstgöring till en del fallit inom läroverkens smisk

oleafdelningar.

Tjänstetiden för lärarinna af denna kategori hade i medeltal varit

ungefär densamma som för lärarinna inom gruppen n:o 2.

Såsom ett bland de viktigaste resultaten af den verkställda utredningen

betecknade AVtern det faktum, att lärarpersonalens, i synnerhet lärarinnornas

löner och arfvoden vid de ifrågavarande skolorna vore abnormt låga

och i regeln otillräckliga för en anständig utkomst. För afhjälpande af,

bland annat, detta missförhållande föreslog AVtern en höjning af de anslag,

som 1896 års Riksdag beviljat till de ifrågavarande skolornas understödjande,

så att bidragen kunde utgå till minst 50 procent utöfver de dåvarande

eller med 45 kronor för lärjunge intill ett maximum af 4,500 kronor

för hvarje skola.

Samtidigt med Waerns nu meddelade yttrande och förslag inlämnades

till departementet en petition, hvari anhölls utom annat, att Kung! Maj:t

täcktes af Riksdagen äska en sådan förhöjning å anslaget till de högre

skolorna för kvinnlig ungdom, att högre flick- och samskola måtte kunna,

tilldelas statsunderstöd af högst 50 kronor för hvar och en af dess lärjungar

i klasserna öfver de förberedande, och att sådant understöd matte

utgå med högst 5,000 kronor till hvarje skola, oafsedt understöd för undervisning

i huslig ekonomi.

Sedan vederbörande hörts öfver såväl AVaerns yttrande och förslag

som nyssberörda petition, föredrogs ärendet i statsrådet den 11 januari

1902, därvid dåvarande departementschefen, på sätt inhämtas af förutnämnda

protokollsutdrag, yttrade, bland annat, att han ansåge det önskligt,

att en minimilön kunde bestämmas för lärarinna med full tjänstgöring,

men att han på anförda skäl ändock icke ville förorda något sådant. Beträffande

det högsta belopp, som i statsunderstöd kunde utdelas för hvarje

lärjunge och skola, funne departementschefen visserligen de högre, af petitionärerna

föreslagna beloppen från skolornas synpunkt behöfliga, men

då de lägre, af AV tern föreslagna maximibeloppen innebure en väsentlig

förhöjning af de då utgående understöden och betingade eu ej obetydligt

ökad statsutgift, och då departementschefen ansåge angelägnare, att det

för ändamålet erforderliga statsanslaget kunde så bestämmas, att hvarje

skola, hvilken uppfyllt de fastställda villkoren, erhölle det högsta belopp,

som enligt de grina bestämmelserna kunde densamma tilldelas, funne departementschefen

rådlig:)st att stanna vid de lägre, af AVjern föreslagna

beloppen. Departementschefen angaf vidare vissa grunder, som eldigt hans

Bih. till Ritad. Prat. 1907. 4 Sami. 1 Afd. .9 Höft. 39

s. 306 Kontrollera mot PDF

306

Statsutskottets inlåtande N:o 9.

åsikt borde blifva gällande för erhållande af statsbidrag, bland hvilka

grunder icke upptogs något om minimilön åt lärarinnor, och täcktes Kungl.

Maj:t på departementschefens, af statsrådets öfriga ledamöter tillstyrkta

hemställan föreslå Riksdagen dels medgifva, bland annat, att i enlighet

med de af departementschefen angifna grunder statsunderstöd finge tilldelas

högre skolor för kvinnlig ungdom och vissa samskolor, dels ock

höja anslaget till högre skolor för kvinnlig ungdom från 200,000 kronor

till 360,000 kronor.

För Riksdagens beslut i frågan har jag förut redogjort. Det skilde

sig från Kungl. Maj:ts proposition bland annat därutinnan, att villkoret

angående minimilön för lärarinnorna inryckts bland grunderna för statsbidrags

tilldelande. Denna åtgärd motiveras af följande uttalande i Riksdagens

förutberörda skrifvelse den 15 maj 1902:

»Riksdagen, som ansett sig böra medgifva den sålunda ifrågasatta

förhöjningen af de till de särskilda skolorna utgående anslagens maximibelopp»

(d. v. s. till respektive 45 kronor och 4,500 kronorj, »har emellertid

funnit det anmärkningsvärdt, att, under det förslagen om dylik förhöjning

från början hufvudsakligen föranledts af önskvärdheten att förbättra

lärarinnornas aflöningsförmåner, Eders Kungl. Majrts förslag icke

innefattar någon bestämmelse angående skyldighet för sådan med statsmedel

understödd skola att bereda sina lärarinnor skälig aflöning. På

grund häraf har Riksdagen funnit de föreslagna bestämmelserna böra i

nämnda afseende fullständigas. Riksdagen har såsom ett villkor för statsanslagets

åtnjutande föreskrifvit, att ämneslärarinna vid af staten understödd

skola, hvilken lärarinna har sin hufvudsakliga tjänstgöring i klasserna

öfver de förberedande, skall för 24 timmars undervisning i veckan

under 36 läsveckor om året, påsk- och pingstferier samt tillfälliga lofdagar

inräknade, erhålla aflöning, uppgående minst till ordinarie folkskollärarinnas

inom samma kommun för åtta månaders tjänstgöring bestämda

lägsta aflöning med inberäknande af naturaförmånerna, eller, om ordinarie

folkskollärarinna icke är inom kommunen anställd, lägsta lagstadgade lön

lör ordinarie folkskollärarinna, likaledes med inberäknande af naturaförmånerna,

samt för mindre eller större antal läsveckor eller veckotimmar i

proportion härtill. Emellertid har Riksdagen ansett giltigheten af nämnda

villkor böra på det sätt begränsas, att detsamma förklaras skola intill år

1909 tillämpas endast med afseende å statsbidrag till skola, som vid den

tid, då de nya grunderna träda i tillämpning, ej är i åtnjutande af statsbidrag,

äfvensom hvad angår skola, som vid nämnda tidpunkt är af staten

understödd, för tilldelande åt densamma af statsbidrag till högre belopp,

än den då uppbär.»

s. 307 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

307

Såsom jag förut omnämnt, hafva från ett flertal statsunderstödda flickoch

samskolor inkommit underdåniga ansökningar om höjda statsbidrag

för åren 1907 och 1908. Någon ytterligare redogörelse för dessa ansökningars

innehåll torde ej vara af nöden, och tillåter jag mig på den grund

att omedelbart ingå på öfverstyrelsens i ärendet afgifna utlåtande, däri anförts

följande:

Till följd af bestämmelserna om ämneslärarinnornas löner* måste,

sedan folkskollärarinnornas minimilöner från början af år 1907 blifvit

höjda med belopp, som i fråga om de olika kommunerna i regeln växlade

mellan 200 och 400 kronor, aflöningarna för ämneslärarinnorna vid de

skolor, som vore underkastade förut omnämnda villkor, från samma tidpunkt

höjas med motsvarande belopp. Det hade visserligen satts i fråga,

huruvida icke, enär de understöd, som hithörande skolor för närvarande

åtnjöte, blifvit skolorna beviljade för treårsperioden 1906, 1907 och 1908,

skolorna borde dispenseras från skyldighet att före denna periods utgång

höja lärarinnornas löner utöfver de belopp, som motsvarade vid periodens

början gällande lönevillkor för folkskollärarinnorna, öfverstyrelsen förmenade

emellertid, att, äfven om en sådan dispens från kungörelsernas bestämmelse

kunde utverkas, en dylik åtgärd, på samma gång den för lärarinnorna

skulle innebära en mycket kännbar minskning af inkomster, som

de med fog syntes kunna påräkna, för skolorna själfva skulle vara till

icke ringa skada genom minskade utsikter att vinna fullgoda lärarinnekrafter.

Det nyssnämnda villkoret för åtnjutande af understöd af statsmedel

hade i själfva verket för ifrågavarande skolors lärarinnor, liksom

för skolorna, varit af så stort värde, att villkoret icke syntes böra bringas

ur giltighet ens för en kortare och begränsad tid.

Med afseende på frågan huruvida och i hvilken män den utgiftsökning,

som måste blifva en följd af lärarinnelönernas sålunda framkallade

höjning, skulle kunna täckas genom höjning af terminsafgifterna, hade öfverstyrelsen

sökt inhämta upplysningar från de särskilda skolorna. Af de

svar, som afgifvits på af öfverstyrelsen i detta hänseende gjorda frågor,

syntes framgå, att en sådan höjning nästan öfverallt ansåges möta stora

svårigheter. Det anfördes från många håll, att terminsafgifterna redan nu

måste betraktas såsom höga. Tillika uttalades i flera fall den meningen,

att en höjning af afgifterna skulle icke oväsentligt nedbringa lärjungeantalet,

hvarigenom skulle orsakas, att skolans genom sådan åtgärd vunna

ökning af inkomster sannolikt blefve obetydlig eller ingen. Från några

skolor anfördes dessutom, att den mindre ökning af terminsafgifterna, som

möjligen kunde ifrågasättas, vore väl behöflig på grund af motsedda kostnadsökningar

för andra ändamål såsom för lokaler och materiell.

s. 308 Kontrollera mot PDF

308

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Utan att vilja tillägga hvad som från hvarje särskild skola anförts

rörande svårigheterna af terminsafgifternas höjning afgörande beviskraft,

enär det kunde väntas, att dessa svårigheter, äfven i åtskilliga fall då de

syntes ganska stora, skulle befinnas möjliga att öfvervinna, i händelse andra

utvägar att skaffa skolorna den nödvändiga inkomstökningen icke skulle

stå skolorna till buds, hölle öfverstyrelsen före, att det vore i hög grad

ömkligt, att utvägen att genom höjda terminsafgifter bereda skolorna medel

till lärarinnornas löneförbättring icke måtte behöfva anlitas. Med afseende

härå erinrades om den stora betydelsen däraf, att föräldrarnas kostnader

för den i kulturellt afseende synnerligt viktiga högre flickskoleundervisningen

kunde hållas så låga som möjligt, samt likaledes därom, att

statens och kommunernas utgifter för denna undervisning endast utgjorde

en bråkdel af utgifterna för den manliga ungdomens undervisning. Härtill

komme, att billigheten syntes kräfva, att stat och kommun kornme

skolorna till hjälp med för ändamålet beviljadt anslag, enär den ifrågavarande

utgiftsökningen vore eu konsekvens af förutnämnda af Riksdagen

föreskrifna villkor rörande ämneslärarinnornas löner.

Då i enlighet med det förut anförda öfverstyrelsen förmenade, att

framställning borde göras till Riksdagen om extra anslag till ökadt understöd

åt högre skolor för kvinnlig ungdom och sämskolor för de båda

år, nämligen kalenderåren 1907 och 1908, som ännu återstode af den treårsperiod,

för hvilken till nämnda skolor nu utgående statsunderstöd vore

beviljade enligt det nådiga cirkuläret den 24 november 1905, ålåge det

öfverstyrelsen att i detta afseende framlägga utarbetadt förslag.

Närmast till hands syntes ligga att till grund för beräkningen af det

understödsbelopp, som för hvarje särskild skola borde ifrågasättas, taga

de löneförhöjningar, som skolan från och med ingången af 1907 vore nödsakad

gifva sina ämneslärarinnor på grund af bestämmelsen i förutnämnda

nådiga kungörelser samt kommunernas beslut rörande löneförhöjning åt

folkskollärarinnorna. Man skulle sålunda t. ex. i Stockholm, där lägsta

lönen för en ordinarie folkskollärarinna för 8 månaders tjänstgöring från

början af år 1907 blifvit höjd från 1,185 kronor till 1,550 kronor

eller med 365 kronor, för en ämneslärarinna i en högre flickskola, som i

klasser öfver de förberedande undervisade 24 timmar i veckan och som

förut aflönats med 1,185 kronor, beräkna en löneförhöjning af 365 kronor.

I fråga om en annan lärarinna med samma tjänstgöring, hvilken på grund

af en högre kompetens eller längre väl vitsordad tjänstgöring förut erhållit

en aflöning af t. ex. 1,400 kronor, skulle den löneförhöjning, som

vid beräkningen borde för henne upptagas, endast utgöra 150 kronor,

enär skolan ju icke vore skyldig att höja hennes aflöning till högre be
-

s. 309 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

309

lopp än den förstnämnda lärarinnans eller till’minimilönen 1,550 kronor’

I verkligheten torde skolorna emellertid i regeln icke kunna underlåta att

hädanefter, såsom flertalet af dem hittills gjort och såsom i alla afseenden

syntes lämpligt, gifva högre aflöningar åt de äldre och mera förtjänta lärarinnorna

än åt de jämförelsevis oerfarna och opröfvade. Den förut omnämnda

beräkningsprincipen måste därför betecknas såsom obillig mot de

skolor, hvilka efter bästa förmåga sökt tillgodose sina lärarinnors intressen

genom att fastställa lönebelopp, som på lämpligt sätt varit afpassade

efter längden af föregående tjänstgöring samt öfriga förhållanden, hvilka

i detta afseende vore förtjänta att beaktas.

För öfrigt kunde mot den nämnda beräkningsprincipen den anmärkningen

framställas, att ingen hänsyn toges till sådana utgiftsökningar, som,

ehuru de icke lika direkt som de hittills omnämnda framtvingades af

kungörelsernas bestämmelse, likväl däraf vore nödvändiga konsekvenser.

Till sådana indirekta utgiftsökningar hörde, förutom de nyss omnämnda

lönetilläggen åt mera förtjänta ämneslärarinnor, förbättrade aflöningsvillkor

åt föreståndare och föreståndarinnor, hvilkas aflöning i regeln alldeles icke

kunde anses motsvara deras ansvarsfulla uppgift och mödosamma arbete,

vidare åt manliga ämneslärare samt öfningslärare och öfningslärarinnor.

Ehuru Riksdagen i fråga om aflöningen åt dessa grupper af lärarpersonalen

icke, liksom i fråga om ämneslärarinnorna, uppställt någon bestämd

fordran, hvartill orsaken torde vara, icke bristande intresse och omtanke,

utan fastmera svårigheten att finna någon rättvis och allmängiltig norm,

torde det för skolorna komma att ställa sig så, att en väsentiig löneförbättring

för ämneslärarinnorna måste föra med sig nödvändigheten att bevilja

en därefter afpassad löneförbättring äfven för de senast nämnda

grupperna af lärare och lärarinnor.

I enlighet med de sålunda anförda skälen både öfverstyrelsen ansett

sig böra söka en annan beräkningsgrund än den förut nämnda för den

ökning af understödsbeloppen till de särskilda skolorna, hvilken syntes

böra ifrågasättas. För detta ändamål hade öfverstyrelsen på ett till skolorna

utsändt frågeformulär infordrat upplysningar rörande, bland annat,

den förhöjning af årslönen, som skulle tillkomma hvarje särskild lärarinna,

hvilkens aflöning vore beroende af meranämnda villkor, under den förutsättning

att aflöningen för henne såväl före som efter löneförhöjningen utginge

med det minsta belopp, hvilket vore med villkoret förenligt. Summan

af de sålunda beräknade löneförhöjningarna för lärarinnorna i de

särskilda skolorna vore upptagen i kolumn 10 af en skrifvelsen bifogad

tabell. Ehuru kolumnens siffror vore större än skolornas genom villkoret

orsakade direkta utgiftsökning, förmenade öfverstyrelsen likväl, att de

s. 310 Kontrollera mot PDF

310

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

kunde anses såsom användbara approximativa värden på skolornas utgiftsökning,

ifall nämligen däri inräknades äfven sådana utgifter, som indirekt

framkallades af de nådiga kungörelsernas bestämmelser.

Några af de skolor, hvilka till Kungl. Maj:t ingifvit ansökningar rörande

framställning till Riksdagen om förhöjda statsunderstöd, däribland

alla de högre flickskolorna i Stockholm, hade vid beräkningen af de belopp,

som de ansett skäligt att begära, utgått från en annan princip än

den nyss omnämnda. De hade till en början summerat ämneslärarinnornas

lektionstimmar läsåret 1906 —1907 i klasserna öfver de förberedande.

Ifall de härvid funnit t. ex. talet 240, hade de, enär för bestridande af

ifrågavarande undervisning kunde anses kräfvas tio ämneslärarinnetjänster

med 24 veckotimmars undervisning, förmenat, att skolans utgiftsökning

borde beräknas till tio gånger skillnaden mellan lägsta folkskollärarinnelönen

sådan den blifvit fastställd för 1907 och sådan den varit 1906.

Äfven med afseende på denna princip kunde anmärkas, att den gåfve

högre siffror än dem, som motsvara de direkta utgiftsökningarna. Då

principen emellertid af skäl, hvartill öfverstyrelsen framdeles ville återkomma,

syntes förtjänt att beaktas, hade öfverstyrelsen användt den för

en beräkning af utgiftsökningen i fråga om samtliga högre flickskolor och

samskolor, hvilka åtnjöte understöd från nu ifrågavarande statsanslag. De

sålunda erhållna värdena på skolornas utgiftsökning, hvilka vore upptagna

i kolumn 12 af tabellbilagan, saminanfölle ganska nära med de enligt

förut angifna grund beräknade och i kolumn 10 upptagna. De mindre

afvikelser, som förekomme, berodde till största delen af den osäkerhet,

som i fråga om vissa lärarinnor rådde därom, huruvida deras aflöningsvillkor

måste anses underkastade meranämnda villkor eller icke.

Då öfverstyrelsen, med användning af de insamlade upplysningarna

rörande de särskilda skolornas utgiftsökning, sökt finna en norm för beräkningen

af den understödsökning, hvilken för hvarje skola skäligen borde

ifrågasättas, hade öfverstyrelsen från början tänkt sig, att det läte sig göra

att i hufvudsak bibehålla nu gällande beräkningsgrund. För närvarande

vore stadgadt, att åt en skola, som uppfyllde vissa i förutnämnda nådiga

kungörelse närmare angifna villkor, kunde tilldelas ett statsunderstöd af

högst 45 kronor för hvar och en af skolans lärjungar i klasser öfver de

förberedande med iakttagande härvid, att detta understöd för särskild

skola finge utgå med högst 4,500 kronor. Det vore för närvarande alltså

antalet lärjungar i en skola, som intill en viss maximigräns bestämde

beloppet af det understöd, skolan kunde erhålla. I anslutning härtill skulle

öfverstyrelsen helst velat begära eu lämpligt afpassad ökning såväl af det

s. 311 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

311

understödsbelopp, som kunde utgå för hvarje lärjunge, som äfven i sammanhang

härmed af maximibeloppet för särskild skola.

Det hade emellertid icke befunnits möjligt att för ökningen af de nämnda

beloppen finna värden, hvilka för alla skolor vore lämpligt afpassade. Det

förhölle sig nämligen så, att värden, hvilka i fråga om några skolor ledde

till understöd, som kunde anses skäliga, för andra skolor med ungefär

samma lärjungeantal gåfve allt för små belopp och för åter andra sådana

skolor belopp, som betydligt öfverskrede skolornas utgiftsökningar. Man

funne lätt, att orsaken härtill vore den, att en skolas utgiftsökning icke närmast

berodde af skolans lärjungeantal utan af antalet själfständigt undervisade

afdelningar i klasserna öfver de förberedande eller, om man hellre

ville uttrycka det så, af antalet lärartjänster, som vore behöfliga för att

uppehålla undervisningen i de nämnda klasserna. Vid sådant förhållande

torde ingen beräkningsprincip kunna leda till lämpligt afpassade understödsbelopp,

hvilken icke, såsom fallet vore med förut omtalade principer

för uträkning af värdena i kolumnerna 10 och 12, direkt eller indirekt

toge hänsyn till det nämnda antalet afdelningar eller lärartjänster.

Vid det förslag som öfverstyrelsen hade för afsikt att framlägga i det

följande, hade till beräkningsgrund valts den sistnämnda af dessa principer

eller den för beräkning af siffrorna i kolumn 12 använda, hvilken framför

den förstnämnda syntes äga företrädet af större enkelhet i tillämpningen,

hvartill komme, att den i mindre grad gåfve anledning till misstolkning.

Till hufvudprincip för beräkningen hade alltså tagits antalet ämneslärartjänster,

som vore behöfliga för att uppehålla undervisningen i skolornas

klasser öfver de förberedande.

Öfverstyrelsen hade emellertid ansett sig böra i två afseenden begränsa

principens tillämpning.

Till en början skulle nämnas, att enligt öfverstyrelsens förmenande hänsyn

borde tagas äfven till lektioner gifna af manliga ämneslärare. Ett annat

förfarande syntes innebära obillighet mot de skolor, som i större utsträckning

använde manliga lärare, hvilket särskild! gällde om flera af samskolorna.

Det kunde också beträffande denna fråga framhållas, att den omständigheten,

att de ifrågavarande kungörelserna fastställde ett villkor rörande

ininimiaflöningen för lärarinnorna men icke ett motsvarande villkor

i fråga om de manliga lärarna, hvilket torde bero däraf, att med afseende

på de sistnämnda en dylik bestämmelse befunnits mindre behöflig, ingalunda

kunde anses innebära, att vid bestämmande af statsunderstödets belopp

hänsyn endast, borde tagas till skolans utgifter för lärarinnornas aflöning.

Såsom stöd för öfverstyrelsens uppfattning i denna punkt erinrades

därom, att icke heller hittills, ehuru villkoren rörande lärarinnornas

s. 312 Kontrollera mot PDF

312

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

aflöning varit oförändradt gällande sedan år 1902, vid understödsbeloppets

bestämmande för särskilda skolor i enlighet med fastställda grunder hänsyn

tagits därtill, huruvida undervisningen meddelats af kvinnliga eller

manliga lärare. I kolumn 16 af tabellbilagan hade öfverstyrelsen angifva

skolornas utgiftsökningar beräknade enligt samma princip som de i

kolumn 12 upptagna siffrorna, men under antagande af samma löneförbättring

för de manliga ämneslärarna som för de kvinnliga.

Till öfningslärarnas löneförhållanden hade vid beräkningen däremot

ingen hänsyn tagits, hvilket emellertid icke betydde något underkännande

af billigheten af en motsvarande löneförbättring äfven åt dessa. Med afseende

härå framhölls, att den valda beräkningsgrunden gåfve större värden

på skolornas utgiftsökning, än som motsvarade deras ökade utgifter

för höjning af lönerna endast åt lärare och lärarinnor i läsämnena. Härigenom

bereddes skolorna tillfälle att tillgodose äfven öfningslärares och

öfningslärarinnors berättigade kraf på löneförbättring.

En annan modifikation, som öfverstyrelsen ansett sig böra föreslå

med afseende på den angifna beräkningsprincipen, vore följande. Ehuru

öfverstyrelsen icke funnit sig kunna till hufvudgrund för beräkningen taga

skolornas lärjungeantal, förmenade öfverstyrelsen dock, att dessa antal

icke borde lämnas utan afseende. Detta skulle innebära ett fullständigt

öfvergifvande af den hittills följda principen, hvilket öfverstyrelsen icke

funne önskligt. Det förhölle sig nämligen så, att, liksom en skola, som

med afseende på lärjungeantalet icke uppnått en viss utveckling, icke syntes

böra af staten understödjas, så gällde det också intill en viss gräns, att

en skola, hvars lärjungeantal vore större än en annan skolas med samma

antal afdelningar, på grund af detta förhållande borde kunna erhålla ett

större understöd än den sistnämnda. Understödet vore ju gifvet icke för

skolans egen skull utan för det gagn, skolan gjorde det allmänna, och

detta gagn vuxe, under i öfrigt lika förhållanden, med antalet lärjungar.

Å andra sidan syntes understödet icke utan gräns böra bestämmas proportionellt

mot lärjungeantalet, enär det kunde väntas, att en större skola,

under förutsättning att dess ekonomi vore ordnad med klok omtanke,

skulle hafva lättare än en mindre skola att reda sig i ekonomiskt afseende,

därigenom att besparingar borde vara möjliga på flera utgiftskonton.

Öfverstyrelsen hade tänkt sig, att en lämplig hänsyn till lärjungeantalet

vore tagen, ifall detta antal användes för att vinna en skälig begränsning

af understödsbeloppen för olika skolor, så att dessa belopp icke i de

smärre skolorna blefve större än hvad som kunde synas motsvara skolornas

utveckling och förut åtnjutna understöd, ej heller i de största skolorna

öfverskrede ett bestämdt maximivärde, öfverstyrelsen tilläte sig i detta

s. 313 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

313

afseende föreslå, dels att ökningen af statsunderstödet icke finge öfver''

stiga 10 kronor för hvarje lärjunge i klasser öfver de förberedande, dels

också att totala ökningen för ingen skola finge uppgå till högre belopp

än 2,500 kronor.

De ökningar af understödsbeloppen för olika skolor, beräknade efter

den angifna principen med senast omtalade begränsningar, hvilka öfverstyrelsen

ansett sig böra lägga till grund för beräkningen af den erforderliga

ökningen af statsanslaget, vore upptagna i kolumn 18 af tabellbilagan.

Till jämförelse vore i kolumn 6 upptagna de understöd, skolorna åtnjutit

under kalenderåret 1906.

Med afseende på siffrorna i kolumn 18 ansåge öfverstyrelsen följande

erinringar vara på sin plats.

I vissa kommuner hade bestämda lönebelopp för ordinarie folkskollärarinnor

i lägsta lönegraden icke blifvit fastställda af den anledning, att

sådan lärarinna icke för närvarande vore inom kommunen anställd. Öfverstyrelsen

hade i sådana fall såsom värde på löneförhöjningen för en

lärarinna med 24 veckotimmars undervisning upptagit ett belopp af 200

kronor eller den af Riksdagen bestämda ökningen af minimiaflöningen för

ordinarie folkskollärarinna.

I andra fall hade vederbörande nämnders förslag beträffande folkskolornas

nya lönestat ännu icke blifvit slutligen fastställda. På grund

häraf kunde de i kolumn 18 upptagna beloppen endast betraktas såsom

provisoriska. Så mycket mera gällde detta, som öfriga till grund för beräkningen

liggande uppgifter, hvilka icke insamlats med särskildt afseende

på det i denna skrifvelse framställda förslaget, hvartill öfverstyrelsen

kommit först under gången af arbetet med uppgifternas bearbetning, i

åtskilliga fall visat sig sakna önsklig klarhet och bestämdhet. Härtill

kornme, att det vid beräkning af antalet lärartjänster, behöfliga för undervisningens

uppehållande, icke varit möjligt att med full likformighet i

alla fall utföra de ganska mödosamma reduktioner, som varit behöfliga på

grund af samläsning mellan olika läsafdelningar eller undervisningstimmarnas

växlande längd. Ehuru af dessa orsaker, liksom äfven af andra,

det icke kunde ifrågasättas, att de i kolumn 18 upptagna beloppen, i

händelse nödiga medel af Riksdagen ansloges, skulle beviljas de särskilda

skolorna såsom understödsökningar för 1907 och 1908 utan en noggrann

och på för ändamålet inhämtade upplysningar grundad pröfning af hvarje

särskildt fall, förmenade öfverstyrelsen likväl, att kolumnens siffror vore

fullt användbara för beräkning af det behöfliga statsanslagets totala belopp.

Detta torde nämligen endast ganska obetydligt komma att påverkas af de

Bill. till Riked. Prut. 1901. 4 Sami. 1 Afd. .9 Raft. 40

s. 314 Kontrollera mot PDF

314

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

ändringar af de beräknade siffrorna i kolumn 18, Indika i särskilda fall

skulle visa sig af förhållandena påkallade.

I en särskild ställning befunne sig de statsunderstödda högre flickskolorna

på de orter, där staten upprättat samskolor. Tre af dessa skolor,

nämligen skolorna i Askersund, Norrtälje och Örnsköldsvik hade redan

upphört med sin verksamhet. För tre af de öfriga, nämligen skolorna i

Alingsås, Köping och Amål upphörde de beviljade statsanslagen att utgå

med vårterminen 1907, hvarefter skolorna sannolikt komme att indragas.

De återstående, nämligen skolorna i Vadstena, Södertälje, Arboga, Sala,

Trelleborg, Ängelholm, Strömstad, Filipstad, Skellefteå och Piteå befunne

sig också under indragning, ehuru de komme att fortsätta sin verksamhet

ytterligare någon tid. Då dessa skolor, hvilkas lärjungeantal samt antal

klasser vore i aftagande, genom det nådiga cirkuläret den 24 november

1905 eller genom senare nådiga beslut, antingen för 1907 eller för båda

åren 1907 och 1908, redan erhållit understöd, som väsentligt öfverstege de

belopp, som motsvarade skolornas lärjungeantal, förmenade öfverstyrelsen,

att i regel ingen ökning af statsunderstödet borde för dessa skolor ifrågasättas.

Öfverstyrelsen hade i tabellen upptagit sådana ökningar endast för

dem af ifrågavarande skolor, nämligen skolorna i Södertälje, Trelleborg,

Ängelholm och Filipstad, hvilka höstterminen 1906 haft flera än tre klasser

och flera än 30 lärjungar. Det syntes emellertid på en senare ompröfning

böra bero, dels huruvida förhöjningar af understödet verkligen borde beviljas

de nämnda skolorna, dels också huruvida en eller annan af de

öfriga skolorna borde till ökadt understöd ifrågakomma.

På framställning af Kungl. Maj:t hade genom beslut af 1906 års

Riksdag anslaget till understöd åt högre skolor för kvinnlig ungdom och

samskolor ökats med ett belopp af 32,500 kronor. Denna anslagsökning,

hvartill på grund af vissa statsunderstödda skolors numera genomförda

indragning ytterligare komme 5,400 kronor, tillsammans alltså en summa

af 37,900 kronor, funnes alltså disponibel för innevarande år. Sedan med

anledning häraf och i öfverensstämmelse med den nådiga kungörelsen den

14 september 1906 ett stort antal ansökningar om understödsökningar

eller nya understöd till Kungl. Maj:t inkommit, hade Kungl. Magt anbefallt

öfverstyrelsen att rörande dessa ansökningar afgifva underdånigt

utlåtande. Såsom det framginge af motiveringen till Kungl. Maj:ts framställning

till Riksdagen rörande nyssnämnda anslagsökning, mot hvilken

motivering ingen erinran gjorts af Riksdagen, hade anslagsökningen till

största delen varit afsedd till ökade understöd åt vissa skolor, hvilka vid

bestämmande af statsunderstöden för treårsperioden 1906, 1907 och 1908

icke kunde tilldelas understöd, motsvarande skolornas redan då uppnådda

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

815

utveckling. Öfverstyrelsen, som hade för afsikt att inom kort föreslå

Kung!. Maj:t att af förutnämnda disponibla medel åt ifrågavarande skolor

bevilja understödsökningar till belopp, som vore angifna i kolumn 7 af

tabellen, förmenade, att de sålunda ifrågasatta ökningarna icke borde medföra

minskning af de understödsbelopp, som med hänsyn till lärarinnornas

löneförbättring nu föresloges för samma skolor. Det syntes nämligen

obilligt mot dessa skolor, att den omständigheten att skolorna på grund

af anslagets otillräcklighet icke redan för kalenderåret 1906 kunnat erhålla

en understödsökning motsvarande den, hvilken redan för nämnda år kommit

andra skolor till del, skulle medföra en minskning af den nu ifrågasatta

understödsökningen.

Sedan de i kolumn 7 upptagna beloppen, tillsammans utgörande

18,550 kronor, fråndragits den förutnämnda disponibla anslagssumman,

återstode 19,350 kronor, hvaraf enligt eu approximativ beräkning grundad

på de förutnämnda till öfverstyrelsen remitterade ansökningshandlingarna

torde behöfvas omkring 6,500 kronor för understöd åt skolor, som förut

icke åtnjutit understöd af statsmedel men nu, sedan de uppfyllt föreskrifna

villkor för att kunna erhålla sådant, därom gjort ansökning. Af återstoden,

uppgående till omkring 12,850 kronor, torde ökade understöd af

Kung! Maj:t komma att tilldelas sådana skolor, hvilka genom det nådiga

cirkuläret den 24 november 1905 redan erhållit understöd för treårsperioden

1906, 1907 och 1908, uppgående till de belopp, hvartill skolorna

varit berättigade vid treårsperiodens början på grund af sin dåvarande

utveckling samt kommunernas beslut om bidrag. Öfverstyrelsen förmenade,

att dessa skolor af de nu på grund af afiöningsökningarna åt lärarinnorna

ifrågasatta understödsökningarna icke borde erhålla större belopp än öfverskotten,

hvarmed dessa understödsökningar öfvers tege dem, hvilka Kungl.

Maj:t af redan tillgängliga medel kunde komma att tilldela skolorna. Under

denna förutsättning syntes den förutnämnda för närvarande disponibla

summan af 12,850 kronor böra frånräknas den anslagssökning, som nu

ytterligare vore behöflig.

Härmed hade öfverstyrelsen kommit till den punkt i sin framställning,

att öfverstyrelsen kunde angifva totalbeloppet af den höjning af statsunderstödet

till högre flickskolor och samskolor, som enligt öfverstyrelsens

förmenande borde af Riksdagen begäras. I öfverensstämmelse med det

anförda syntes nämligen detta belopp böra utgöra summan af de understödsökningar

för de särskilda skolorna, hvilka beräknats enligt förut

angifna grunder samt funnes upptagna i kolumn 18 af tabellbilagan,

hvilken summa uppginge till 90,470 kronor, hvarifrån borde afdragas

nyssnämnda belopp af 12,850 kronor. Den erforderliga anslagsökningen

s. 316 Kontrollera mot PDF

316

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

skulle alltså belöpa sig till 77,620 eller i rundt tal 78,000 kronor. Någon

höjning af denna summa på den grund, att understödsökningen för vissa

skolor sannolikt komme att något öfverstiga de beräknade beloppen, torde

icke vara behöflig, enär ökningen för dessa skolor torde komma att motsvaras

af minskningen för andra, hvartill komme, att vederbörande kommuner

sannolikt icke på alla orter skulle befinnas villiga att höja sina

bidrag till skolorna med sådana belopp, som vore erforderliga, för att de

beräknade statsunderstöden skulle kunna utgå oafkortade.

Med anledning däraf, att den sålunda ifrågasatta anslagshöjningen

kunde synas ganska stor, ansåge sig öfverstyrelsen ytterligare böra erinra

därom, att, såsom öfverstyrelsen vid föregående tillfällen haft anledning

framhålla i sammanhang med framställningar rörande anslag åt enskilda

skolor af olika slag, äfven andra orsaker funnes, förutom de nyss anförda,

Indika gjorde en förhöjning af understöden till de högre flickskolorna och

samskolorna i hög'' grad önsklig. I sådant afseende tilläte sig öfverstyrelsen

hänvisa till den betydliga stegringen under senare år af skolornas

utgifter, utom för aflöningar, äfven för lokaler och materiell, hvilken stegring

till väsentlig del berott af en liflig och glädjande utveckling under

dessa år inom undervisningsväsendets hela område.

Med afseende på ett af de villkor, som varit föreskrifna för åtnjutande

af understöd från anslaget till understöd åt högre skolor för kvinnlig

ungdom och samskolor, nämligen det förut flerstädes omnämnda villkoret

rörande ämneslärarinnornas aflöning, ansåge sig öfverstyrelsen, i sammanhang

med förslaget om anslagets höjning, böra göra framställning om en

mindre ändring.

Villkoret gällde i enlighet med de nådiga kungörelserna den 13 juni

1902 och den 14 september 1906 för sådana ämneslärarinnor, hvilka hade

sin hufvudsakliga tjänstgöring i klasserna öfver de förberedande. Enligt

kungörelsernas ordalydelse borde en ämneslärarinna, som undervisade t. ex.

12 veckotimmar i klasser öfver de förberedande och 11 veckotimmar

i förberedande klasser, för hela denna sin tjänstgöring, alltså äfven den

sistnämnda, aflönas i öfverensstämmelse med ifrågavarande villkor. Däremot

behöfde, vid fastställandet af aflöningen för en annan lärarinna, som

likaledes undervisade 12 veckotimmar i klasser öfver de förberedande men

13 veckotimmar i förberedande klasser, intet afseende fästas vid sagda

villkor, icke ens i fråga om hennes aflöning för den förstnämnda tjänstgöringen.

I öfverensstämmelse härmed syntes också ifrågavarande bestämmelse

hafva tillämpats åtminstone af flertalet skolstyrelser.

Då det icke torde finnas någon anledning att efter en för lärarinnan

förmånligare princip bestämma aflöningen för den förra af de båda i

s. 317 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande JS:o 9.

317

exemplet omnämnda lärarinnorna än för den senare, tilläte sig öfverstyrelsen

föreslå, att det meranämnda villkoret måtte blifva föreskrifvet i

fråga om ersättning för all undervisning i läsämnena, som af lärarinna

meddelades i klasser öfver de förberedande, oberoende däraf, huruvida

samma lärarinna tillika gåfve undervisning till större eller mindre utsträckning

i de förberedande klasserna, öfverstyrelsen hölle före, att, på samma

gång denna ändring innebure en billighet mot ett stort antal lärarinnor,

därigenom äfven skulle vara undanröjd den ovisshet med afseende pa villkorets

tolkning, hvartill den nuvarande ordalydelsen i ganska många fall

gifvit anledning.

På grund af det anförda hemställde öfverstyrelsen, att Kungl. Maj:t

täcktes göra framställning till Riksdagen, att Riksdagen måtte bevilja

till förhöjning af anslaget till understöd åt högre skolor för kvinnlig

ungdom och samskolor dels för 1908 ett belopp af 78,000 kronor, dels

på extra stat, likaledes för 1908, enahanda belopp att disponeras redan

år 1907.

Tillika föresloge öfverstyrelsen följande grunder med afseeende pa

beräkningen af understödsökningarnas belopp för enskilda skolor.

För hvarje lärartjänst, beräknad efter en tid af 24-undervisningstimmar

i veckan, hvar och en omfattande, rasterna oräknade, 45 eller 50

minuter, hvilken vore erforderlig för uppehållande af undervisningen i

läsämnena i skolans klasser öfver de förberedande, kunde till skolan utgå

en förhöjning af det förut åtnjutna statsunderstödet, utgörande högst hälften

af den löneförhöjning, som för år 1907 och för åtta månaders tjänstgöring

beviljats åt ordinarie folkskollärarinna i lägsta lönegraden inom den

kommun, där skolan vore belägen, eller, i händelse sådan lärarinna icke vore

inom kommunen anställd, högst 100 kronor; dock att ökningen af

skolans statsunderstöd icke finge uppgå till högre belopp, än som motsvarade

10 kronor för hvarje lärjunge i klasser öfver de förberedande

samt i intet fall till högre belopp än 2,500 kronor.

Med afseende på de villkor, som måste vara uppfyllda, för att en

skola skulle kunna erhålla ökade understöd, ansåge sig öfverstyrelsen

böra föreslå,

dels att kommun eller enskilda donatorer till skolans uppehållande

lämnade bidrag, hvars värde, för år räknadt, uppginge till minst sammanlagda

beloppet af förut erhållet statsunderstöd jämte den nu ifrågasatta

ökningen;

dels att lärarinna för undervisning i läsämnena i klasser öfver de

förberedande skulle erhålla aflöning uppgående för 24 timmars undervisning

i veckan under 3G läsveckor om året, påsk- och pingstferier

s. 318 Kontrollera mot PDF

318

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

samt tillfälliga lofdagar inräknade, minst till ordinarie folkskollärarinnas

inom samma kommun för åtta månaders tjänstgöring bestämda lägsta

aflöning med inberäknande af naturaförmånerna, eller, om ordinarie

folkskollärarinna icke vore inom kommunen anställd, lägsta lagstadgade

lön för ordinarie folkskollärarinna, likaledes med inräknande af naturaförmånerna,

samt för mindre eller större antal läsveckor eller veckotimmar

i proportion härtill.

Vid öfverstyrelsens utlåtande finnes, såsom nämnts, fogad den däri

åberopade tabellen, hvilken jag anhåller måtte få såsom bilaga åtfölja

detta protokoll.

Lika med öfverstyrelse!! anser jag billigheten kräfva, att de statsunderstödda

flick- och samskolorna genom anslag från stat och kommun

erhålla bidrag att täcka de ökade utgifter, som med anledning af förut omförmälda

villkor om ämneslärarinnas aflöning orsakas dessa skolor genom

1906 års Riksdags beslut om höjning af den lagstadgade minimilönen

för ordinarie folkskollärarinna och åtskilliga kommunalstyrelsers däraf

föranledda beslut om höjning af lönerna för folkskollärarinnorna inom

kommunen. Då understöd från det ordinarie anslaget till högre skolor

för kvinnlig ungdom redan tilldelats flertalet skolor för treårsperioden

1906—1908, torde det icke böra ifrågasättas att med föranledande af

höjningen af folkskollärarinnelönen nu vidtaga på grund däraf tilläfventyrs

erforderliga ändringar i nu gällande grunder för utdelande af understöd

från nämnda anslag äfvensom ökning af anslagets belopp, utan torde

frågan härom böra tagas under öfvervägande först vid pröfning af de

framställningar till Riksdagen, som skola göras för år 1909 eller det

första året af den treårsperiod, för hvilken understöd från nämnda anslag

nästa gång kommer att utdelas. De ytterligare statsbidrag, som billigtvis

böra tillerkännas skolorna för hvartdera af åren 1907 och 1908, böra enligt

min åsikt utgå såsom särskilda tilläggsunderstöd, och de för ändamålet

erforderliga medlen beredas genom ett anslag å extra stat, som bör hos

Riksdagen äskas.

Såsom jag redan antydt, bör dylikt tilläggsunderstöd lämnas icke

blott af staten utan äfven af vederbörande kommun; och, i likhet med

hvad som gäller om understöd från det ordinarie anslaget, bör såsom

villkor för tilläggsunderstöd från staten fordras, att kommunen eller enskilda

donatorer lämna bidrag, hvars värde, för år räknadt, uppgår till

minst samma belopp som statens tilläggsunderstöd.

Att bestämma storleken af de tilläggsunderstöd, som böra tillerkännas

s. 319 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

319

de särskilda skolorna, är, såsom framgår af öfverstyrelsens utlåtande i

ärendet, förenadt med stora svårigheter. Härvid har man hufvudsakligen

att taga hänsyn till två faktorer, nämligen dels huru stor aflöningsförhöjning

bör komma på hvarje tjänst, dels ock för huru många tjänster sådan

aflöningsförhöjning bör beräknas.

I fråga om aflöningsförhöjningen är jag ense med öfverstyrelsen därutinnan,

att man ej bör utgå från de löneförhöjningar, som skolorna från

och med år 1907 vore nödsakade att gifva sina lärarinnor på grund af

folkskollärarinnornas ökade löner, utan att i stället för hvarje lärarinnetjänst

med normal tjänstgöring bör beräknas så stor löneförhöjning, som

svarar mot skillnaden mellan minimiaflöningen för ordinarie folkskollärarinna

å orten år 1906 och år 1907. Dessa siffror finnas angifna i

kolumn 5 i tabellbilagan.

Vid beräkningen af antalet tjänster, för hvilka löneförhöjning bör

utgå, har öfverstyrelsen medräknat äfven sådana, som bestridas af manliga

lärare. I denna fråga har jag varit tveksam, men med hänsyn till de af

öfverstyrelsen anförda skäl och då, såsom af en jämförelse mellan slutsiffrorna

i kolumnerna 14 och 18 af tabellbilagan synes framgå, öfverstyrelsens

beräkningssätt icke skulle påfordra något afsevärdt större anslag,

än om hänsyn endast toges till lärarinnetjänster, anser jag mig icke

hafva tillräcklig anledning att i denna punkt frångå öfverstyrelsens uppfattning.

I fråga om antalet tjänster, för livilka, enligt öfverstyrelsens uppfattning,

löneförhöjning bör utgå, är vidare att märka, att öfverstyrelsen

icke vid sina slutliga beräkningar tagit hänsyn till de tjänster, som faktiskt

finnas vid de särskilda skolorna, utan vid hvarje skola beräknat ett så

stort antal tjänster, som skulle finnas, därest samtliga lärotimmar i

skolans klasser öfver de förberedande fördelades med 24 timmar, eller

det antal, som anger omfattningen af normal tjänstgöring, på hvarje

tjänstinnehafvare. Detta innefattar en afvikelse från den princip, som

innehålles i nu gällande villkor om viss minimilön för äinneslärarinnor,

hvilket villkor icke har afseende endast å undervisningen i klasserna

öfver de förberedande. Om ock den af öfverstyrelsen föreslagna principen

kan hafva ett visst företräde framför den nu gällande, anser jag det dock

icke lämpligt att i fråga om de erforderliga tilläggsunderstöden afvika

från hvad i berörda hänseende nu gäller. Att jag icke vill nu föreslå

någon ändring i de för erhållande af understöd från det ordinarie anslaget

godkända grunder, har jag redan uttalat.

Såsom jag redan omnämnt, kan statsunderstöd till ifrågavarande skolor

nu utgå med högst 45 kronor för hvar och en af skolans lärjungar i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

32 0

klasserna öfver de förberedande, med iakttagande därvid — jag bortser

från bestämmelsen om särskilda understöd för undervisning i huslig ekonomi

— att understödet får utgå med högst 4,500 kronor, öfverstyrelsen

har ansett, att en likartad begränsning af tilläggsunderstödens belopp

borde fastställas, öfverstyrelsen föreslår i detta afseende, att ökningen af

statsunderstödet icke skulle få öfverstiga 10 kronor för hvarje lärjunge i

klasser öfver de förberedande, och att totala ökningen icke skulle för

någon skola få uppgå till högre belopp än 2,500 kronor. Detta öfverstyrelsens

förslag anser jag mig af flera skäl icke böra biträda.

Sammanlägger man de nu föreskrifna begränsningssiffrorna med respektive

siffror, som af öfverstyrelsen föreslagits, erhåller man gränssiffrorna

55 och 7,000, hvilka icke till hvarandra stå i den proportion, som

hittills städse varit rådande mellan högsta understöd för lärjunge och totalunderstödet

för skola. Vidare kan mot öfverstyrelsens förslag anföras,

att ett bifall till detsamma säkerligen skulle framkalla anspråk på, att

högsta totalunderstödet för skola för tiden från och med nästa treårsperiod

framflyttas till 7,000 kronor; och huruvida en sådan framflyttning är lämplig

och. ej kommer att påfordra alltför stor ökning af statsanslaget är för

närvarande svårt att afgöra. Slutligen visar det sig vid en granskning af

tabellbilagorna, att enligt öfverstyrelsens förslag åtskilliga större skolor

skulle erhålla större tilläggsunderstöd än de själfva begärt, hvaremot flera

mindre skolor finge åtnöja sig med understöd, som uppenbarligen skulle

vara för dem otillräckliga.

Jag anser mig sålunda icke böra förorda de af öfverstyrelsen föreslagna

grunder för tilläggsunderstödens beräkning. Det synes mig emellertid

icke vara erforderligt eller ens lämpligt att på förhand fastställa

vissa grunder, efter hvilka tilläggsunderstöd i förevarande fall skola utgå,

då fråga är allenast om understöd för åren 1907 och 1908 och dessa

skola utgå af ett för ändamålet på extra stat beviljadt anslag.

De af öfverstyrelsen föreslagna grunder för tilläggsunderstödens utgående

torde emellertid kunna användas för beräkning af den summa, som skulle vara

erforderlig för ändamålet. Denna skulle utgöra 90,470 kronor för hvartdera året.

öfverstyrelsen erinrar emellertid därom, att af de 32,250 kronor, hvarmed det

ordinarie anslaget till högre skolor för kvinnlig ungdom år 1906 höjdes,

omkring 12,850 kronor torde komma att innevarande år tilldelas skolor,

hvilka genom nådiga cirkuläret den 24 november 1905 erhållit det understödsbelopp,

hvartill de då voro berättigade, men som på grund af ändrade

förhållanden nu vore berättigade till ett högre understöd från det ordinarie

anslaget och fördenskull i öfverensstämmelse med nådiga kungörelsen den

14 september 1906 inkommit med ansökningar därom. Af det tilläggs
-

s. 321 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

321

bidrag, som enligt de af öfverstyrelsen tillämpade beräkningsgrunderna

tillkomme dessa skolor i följd af ökningen i folkskollärarinnornas löner,

borde de enligt öfverstyrelsens mening endast erhålla den del, hvarmed

detta belopp öfverstege det tillägg i förut beviljadt understöd, som innevarande

år komme att tilldelas dem från det ordinarie anslaget. Från

nyssnämnda belopp 90,470 kronor kunde alltså afdragas omkring 12,850

kronor, så att det erforderliga anslaget kunde beräknas till i rundt tal

78,000 kronor.

Med hänsyn till denna öfverstyrelsens beräkning anser jag, att hos

Riksdagen bör å extra stat för år 1908 begäras ett anslag å 156,000

kronor, hvaraf halfva beloppet bör utgå redan under år 1907.»

Ofvan omförmälda tabellbilaga är af följande lydelse:

Bih. till Riksd. Vrot. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 9 Raft.

41

s. 322 Kontrollera mot PDF

322

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Läroverket

Antal

lärj. i

klasser

öfver

förbered.

Termmins- afgifter i

klasser öfver

förbered.

Folkskollärarinnas lägsta

aflöning

Statsunderstöd förut

Petition från

skolan ang.

höjning af

statsunder- stödet.

1906

1907

HBjn.

1906

Beräkn.

ökning

af

disponibla

medel

Summa

1

2

3

4

5

6

7

8

9

Stockholm

Wallinska skolan.

257

Gymn.

120 å 150

Öfriga skol.

70 å 110

1185

1550

365

4500

—

4500

1575

Stockholm

Lyceum för flickor.

155

Gymn. 150

Öfriga skol.

75 å 120

1185

1550

365

4500

4500

1200

Stockholm

Södermalms högre läro- anstalt för flickor.

206

Gymn.

125 ä 150

Öfriga skol.

65 å 100

1185

1550

365

4500

4500

1300

Stockholm

Östermalms högre läro- anstalt för flickor.

121

Gymn. 150

Öfriga skol.

65 å 105

1185

1550

365

4500

4500

1375

Stockholm

Ateneum för flickor.

237

60 å 100

1185

1550

365

4500

—

4500

2025

Stockholm

Åhlinska skolan.

''

386

Gymn. 150

Semin. 80

Öfriga skol.

55 ä 80

1185

1550

365

4500

4500

3375

Stockholm

Kungsholms elementar- skola för flickor.

74

60 ä 90

1185

1550

365

2800

200

3000

1050

Stockholm

Anna Sandströms skola.

176

75 ä 120

1185

1550

365

4500

—

4500

1750

Transport

—

—

— ''

—

—

—

200

—

—

s. 323 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

323

Skolans utgifts- ökning om ve- derbörande lä- rarinnors aflön.

höjes med be- loppen i kol. 5.

Lärarinne-

tjänster i

klasser

öfver

förbered.

Skolans

utgiftsök- ning be-

räkn. af

siffrorna i

kol. 11

Hälften

af

siffrorna

i

kol. 12

Förhöjning af

statsunder- stödet beräkn.

af siffrorna i

kol. 18 (dessa

siffror med be- gränsning på

grund af lärj.- antalet)

Lärar-

tj änster

(mani. och

kvinnl.) i

klasser

öfver

förbered.

Skolans

utgiftsök- ning be- räkn. af

siffrorna i

kol. 15

Hälften

af

siffrorna

kol. 16

Förhöjning af

statsunder- stödet beräkn.

af siffrorna i

kol. 17 (dessa

siffror med be- gränsning på

grund af lärj.- antalet)

Anmärkningar

10

11

12

13

14

15

16

17

18

3130

8,6

3140

1570

1570

12,5

4560

2280

2280

2200

6,5

2370

1185

1190

9,4

3430

1715

1550

2570

6,9

2520

1260

1260

10,2

3720

1860

1860

2670

7,2

2630

1315

1210

9,7

3540

1770

1210

4040

10,6

3870

1935

1940

11,4

4160

2080

2080

18,4

6720

3360

2500

20,4

7450

3725

2500

2100

5,7

2080

1040

740

6,0

2190

1095

740

—

10,2

3720

1860

1760

10,5

3830

1915

1760

—

—

—

—

12170

—

—

—

13980

s. 324 Kontrollera mot PDF

324 Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Läroverket

Antal

lärj. i

klasser

öfver

förbered.

Termins- afgifter i

klasser öfver

förbered.

Folkskollärarinnas lägsta

aflöning

Statsunderstöd förut

Petition från

skolan ang.

höjning af

statsunder- stödet.

1906

1907

Höjn.

1906

Beräkn.

ökning

af

disponibla

medel

Summa

1

2

3

4

5

6

7

8

9

Transport

—

—

—

—

—

—

200

—

—

Stockholm

Kungsholms läroverk för

flickor.

82

45 ä 65

1185

1550

365

2800

800

3600

1150

Stockholm

Afzelii elementarskola

för flickor.

150

100

1185

1550

365

4050

450

4500

1400

Stockholm

Brummerska skolan.

375

75 ä 125

(v. t. 5 kr.

mera)

1185

1550

365

4500

—

4500

4675

Stockholm

Realskolan för flickor.

90

45 ä 75

1185

1550

365

2800

950

[+ 500

för kusk

ekonomi]

3750

[+500]

950

Stockholm

Detthowska skolan.

287

35 å 60

1185

1550

365

4500

—

4500

1925

Uppsala

Högre elementarläro- verket för flickor.

224

40 å 85

1130

1400

270

4500

4500

1000

Uppsala

Lindska skolan.

87

45 å 75

1130

1400

270

1300

700

2000

—

Enköping

Elementarskola för

flickor.

63

30 å 55

1050

1300

250

1500

—

1500

—

Norrtälje

Elementarskola för

flickor.

Skola!

i har upphö

•t med s

in verks

imhet.

800

—

—

- •

Transport

—

—

- 1 -

—

—

3600

—

—

s. 325 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

325

Skolans utgifts- ökning om ve- derbörande lä- rarinnors aflön.

höjes med be- loppen i kol. 5

Lärarinne- tjänster i

klasser

öfver

förbered.

Skolans

utgiftsök- ning be-

räkn. af

siffrorna i

kol. 11

Hälften

af

siffrorna

i

kol. 12

Förhöjning af

statsunder- stödet beräkn.

af siffrorna i

kol. 17 (dessa

siffror med be- gränsning på

grund af lärj.- antalet)

Lärar- tjänster

(mani. och

kvinnl.) i

klasser

öfver

förbered.

Skolans

utgiftsök- ning be- räkn. af

siffrorna i

kol. 15

Hälften

af

siffrorna

i

kol. 16

Förhöjning af

statsunder- stödet beräkn.

af siffrorna i

kol. 17 (dessa

siffror med be- gränsning på

grund af lärj.- antalet)

Anmärkningar

10

11

12

13

14

15

16

17

18

—

—

—

—

12170

—

—

—

13980

2300

6,4

2340

1170

820

7,o

2560

1280

820

2750

7,5

2740

1370

1370

7>

2810

1405

1410

8850

22,6

8250

4125

2500

22,6

8250

4125

2500

5,2

1900

950

900

5,2

1900

950

900

3910

10,4

3800

1900

1900

10,4

3800

1900

1900

2710

9,9

2670

1335

1340

12,o

3240

1620

1620

1340

5,2

1400

700

700

5,5

1490

745

750

—

4,4

1100

550

550

4,6

1150

575

580

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

22250

—

—

—

24460

s. 326 Kontrollera mot PDF

326

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Läroverket

Antal

lärj. i

klasser

öfver

förbered.

Termins- afgifter i

klasser öfver

förbered.

Folkskollärarinnas lägsta

aflöning

Statsunderstöd förut

Petition från

skolan ang.

böjning af

-statsunder- stödet

1906

1907

Höjn.

1906

Beräkn.

ökning

af

disponibla

medel

Summa

1

2

3

4

5

6

7

8

9

Transport

—

—

—

—

—

—

3600

—

—

Djursholm

Djursholms Barnskola.

195

Gvmn.

125 å 150

Öfriga skol.

70 å 125

1800

[200]

3650

850

4500

Gäfle

Högre flickskolan.

179

45 å 65

1100

1500

400

4500

—

4500

2425

minst

Gäfle

Lyceum för flickor.

35

45-å 75

1100

1500

400

1000

—

1000

—

Hudiksvall

Elementarskola för

flickor.

88

40 å 70

1100

1325

225

3600

—

3600

Ej bestämd

summa

Söderhamn

Elementarläroverk för

flickor.

66

35 å 85

1075

1275

—

3150

—

3150

Ej bestämd

summa

Bollnäs

enskilda läroverk

(samskola).

47

60 ä 75

—

—

[200]

800

—

800

Linköpings

elementarläroverk för

flickor.

243

40 å 90

1200

1400

200

4500

—

4500

2500 ])

Norrköpings

norra läroverk för flickor.

147

50 å 75

1195

1375

180

4500

—

4500

1305

Norrköpings

östra läroverk för flickor.

163

50 å 75

1195

1375

180

4500

—

4500

1305

Vadstena

elementarskola för

flickor.

29

Skola

n är under

| ,

indragnii

ig. Den

har nu

1000

klassern

a 3—7

1000

amt 29

1

lärjungar.

Transport

—

—

—

—

4450

—

—

s. 327 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9,

327

Skolans utgifts- ökning om ve- derbörande lä- rarinnors afton,

höjes med be- loppen i kol. 5

Lärarinne-

tjänster i

klasser

öfver

förbered.

Skolans

ntgiftsök- ning be-

räkn. af

siffrorna i

kol. 11

Hälften

af

siffrorna

i

kol. 12

Förhöjning af

statsunder- stödet beräkn.

af siffrorna i

kol. 13 (dessa

siffror med be- gränsning på

grund af lärj.- antalet)

Lärar- tjänster

(mani. och

kvinnl.) i

klasser

öfver

förbered.

Skolans

utgiftsök- ning be- räkn. af

siffrorna i

kol. 15

Hälften

af

siffrorna

kol. 16

Förhöjning af

statsunder- stödet beräkn.

af siffrorna i

kol. 17 (dessa

siffror med be- gränsning på

grund af lärj.- antalet)

Anmärkningar

10

11

12

13

14

15

16

17

18

—

—

—

—

22250

—

—

—

24460

9,1

[1820]

[910]

[910]

13,o

[2600]

[1300]

[1300]

—

8,5

3400

1700

1700

8,7

3480

1740

1740

—

3,7

1480

740

350

3,7

1480

740

350

Skolan är icke under- kastad villkoret rörande

lärarinnornas aflöning.

1330

5,9

1330

665

670

6,4

1440

720

720

1100

5,6

1120

560

560

6,0

1200

600

600

—

4

[800]

[400]

[400]

4,1

[820]

[410]

[410]

1920

11,9

2380

1190

/

1190

12,o

2400

1200

1200

*) Detta utgör hela den

beräknade utgiftsökning- en till följd af lärarinne- lönernas höjning.

-

7,5

1350

675

680

7,6

1370

685

690

1670

9

1620

810

810

10,o

1800

900

900

(Ganska mj

2,7

eket san

iläsning.)

—

—

2,9

—

—

—

Skolan är icke under- kastad villkoret rörande

lärarinnornas aflöning.

—

—

—

29520

—

1

—

32370

s. 328 Kontrollera mot PDF

328

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Läroverket

Antal

lärj. i

klasser

öfver

förbered.

Termins- afgifter i

klasser öfver

förbered.

Folkskollärarinnas lägsta

aflöning

Statsunderstöd förut

Petition från

skolan ang.

höjning af

statsunder- stödet

1906

1907

Höjn.

1906

Beräkn.

ökning

af

disponibla

medel

Summa

1

2

3

4

5

6

7

8

8

Transport

—

—

—

—

—

—

4450

—

-----

Motala

samskola.

120

I alla klasser

23; 30,5

eller 38 be- roende af

tillgångar

1125

1225

100

4500

4500

Eksjö

läroverk för flickor.

51

35 å 75

1100

1200

100

1750

—

1750

—

Västerviks

läroanstalt för flickor.

87

25 å 65

1020

1300

280

2700

—

2700

—

Skara

högre skola för kvinnlig

ungdom.

133

40 å 80

955

1275

320

4200

300

4500

1000

minst

Mariestads

elementarläroverk för

flickor.

63

40 å 75

1050

1250

200

2250

250

2500

—

Trollhättans

samskola.

84

45 ä 55

1050

1300

250

2650

—

2650

—

Lidköpings

elementarläroverk för

flickor.

60

40 å 70

1025

1300

275

2340

—

2340

1700!)

minst

Sköfde

elementarläroverk för

flickor.

94

40 å 90

1050

1300

250

2200

—

2200

—

Hjo

samskola.

54

30 å 60

—■

—

[200]

1500

—

1500

—

Transport

—

—

'' -

—

— 1 —

5000

—

—

s. 329 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

329

Skolans utgifts

Ökning om ve- derbörande lä- rarinnors afton

höjes med be- loppen i kol. 5.

Lärarinne

tjänster i

klasser

öfver

förbered.

Skolans

utgiftsök- ning be- räkn. af

siffrorna i

kol. 11

Hälften

af

siffrorna

i

kol. 12

Förhöjning af

statsunder- stödet beräkn.

af siffrorna i

kol. 13 (dessa

siffror med be- gränsning på

grund af lärj.- antalet)

Lärar- tjänster

(mani. och

kvinnl.) i

klasser

öfver

förbered.

Skolans

utgiftsök- ning be- räkn. af

siffrorna

kol. 15

Hälften

af

siffrorna

kol. 16

Förhöjning af

statsunder- stödet beräkn.

af siffrorna i

kol. 17 (dessa

siffror med be

gränsning på

grund af lärj.

antalet)

Anmärkningar

i

10

11

12

13

14

15

16

17

18

—

—

j _

29520

—

—

—

32370

340

3

300

150

150

5,5

550

275

280

5,2

520

260

260

5,3

530

265

270

1780

6,9

1930

965

870

7,2

2020

1010

870

"

7,3

2340

1170

1170

7,5

2400

1200

1200

O

CO

th

5,7

1140

570

570

5,9

1180

590

590

860

3,6

900

450

450

7,0

1750

875

840

5

1380

I

690

i

600

5,o

1380

690

600

*) Detta utgör hela den

beräknade utgiftsökning- en till följd af lärarinne- önernas höjning.

6,7

1680''

i

840

840 I

1

7,2

1800

900

900

3,4

[680]

[340]

[340]

4,8

[960]

[480]

[480]

—

—

j

34770|

- 1

—

—

38400

Bill. till Biksrl. Prof. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 9 Höft.

s. 330 Kontrollera mot PDF

330 Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Läroverket

Antal

lärj. i

klasser

öfver

förbered.

Termins*

afgifter i

klasser öfver

förbered.

Folkskollärarinnas lägsta

aflöning

Statsunderstöd förut

Petition från

skolan ang.

höjning af

statsunder- stödet

1906

1907

Höjn.

1906

Beräkn.

ökning

af

disponibla

medel

Summa

1

2

3

4

5

6

7

8

9

Transport

—

—

—

—

—

5000

—

Vänersborgs

elementarskola för

flickor.

81

45 ä 75

1100

1300

200

3400

3400

500

1

Borås

elementarläroverk för

flickor.

138

40 å 75

1020

1275

255

4500

4500

1

Alingsås

elementarskola för

flickor.

16

Skola]

i är afsedd a

;t indrags

is med v.

1.1907.

1650

Strängnäs

elementarläroverk för

flickor.

54

40 ä 125

900

1200

300

1600

1600

800

Nyköpings

elementarskola för

flickor.

116

50 å 65

1200

1450

250

4100

400

4500

I

Örebro

elementarskola för

flickor.

270

40 å 100

1200

1500

300

4500

“

4500

Ej bestämd

summa

Örebro

nya elementarskola

för flickor.

105

30 å 95

1200

1500

300

3750

3750

Ej bestämd

summa

Askersund

elementarskola för

flickor.

Skola

n har upphö

1

rt med

in verks

amhet.

900

—

—

Södertälje

elementarskola för

flickor.

55

Skola

| 65 ä 80

n är under

| 1075

indragnii

| 1375

ig. Den

| 300

har nu

2500

klassern

a 3—7 s

2500

amf 55

675

lärjungar.

Transpor

—

—

—

—

—

—

5400

—

—

s. 331 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

331

Skolans utgifts- ökning om ve- derbörande lä- rarinnors aflön.

höjes med be- loppen i kol. 5.

Lärarinne- tjänster i

klasser

öfver

förbered.

Skolans

utgiftsök- ning be-

räkn. af

siffrorna i

kol. 11

Hälften

af

siffrorna

i

kol. 12

Förhöjning af

statsunder- stödet i beräkn- af siffrorna i

kol. 13 (dessa

siffror med be- gränsning på

grund af lärj.- antalet)

Lärar- tjänster

(mani. och

kvinnl.) i

klasser

öfver

förbered.

Skolans

utgiftsök- ning be- räkn. af

siffrorna i

kol. 15

Hälften

af

siffrorna

i

kol. 16

Förhöjning af

statsunder- stödet beräkn.

af siffrorna i

kol. 13 (dessa

siffror med be- gränsning på

grund af lärj.- antalet)

Anmärkningar

10

11

12

13

14

15

16

17

18

—

—

—

34770

—

—

—

38400

1320

6,3

1260

630

630

6,6

1320

660

660

1970

7,5

1910

955

960

7,6

1940

970

970

—

—

—

—

—

—

—

1640

5,5

1650

825

540

6,1

1830

915

540

1620

7,3

1830

915

920

7,5

1880

940

940

3960

13,3

3990

1995

2000

14,o

4200

2100

2100

2040

6,9

2070

1035

!

1040

7,5

2250

1125

1050

—

—

—

—

—

—

—

—

1360

4,7

1410

705

550

4,8

1440

720

550

—

—

| —

| -

41410

—

—

—

45210

s. 332 Kontrollera mot PDF

332

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Läroverket

Antal

lärj. i

klasser

öfver

förbered.

Termins- afgifter i

klasser öfver

förbered.

Folkskollärarinnas lägsta

aflöning

Statsunderstöd förut

Petition från

skolan ang.

höjning af

statsunder- stödet

1906

1907

Höjn.

1906

Beräkn.

ökning

af

disponibla

medel

Summa

1

2

3

4

5

6

7

8

9

Transport

—

—

—

—

—

—

5400

—

—

Eskilstuna

elementarläroverk för

flickor.

145

40 å 67,5 0

1145

1387,50

242,5 0

4500

—

4500

800

minst

Västerås

högre elementarläroverk

för flickor.

207

50 å 80

1250

1500

250

4500

—

4500

950

minst

Arboga

elementarskola för

flickor.

18

Skola

30 å 60

i är under

1000

indragnir

1250

ig. Den

250

har nu

1500

ldassern

a 5—7

1500

samt 18

lärjungar.

i

Köpings

elementarläroverk för

flickor.

16

Skolai

i är afsedd

_

att indra

gas med v. t. It

|

iooo! —

107.

1

_

Sala

elementarläroverk för

flickor.

33

Skola!

40 ä 45

är under

1300 j 1500

ndragning. Den

i

200

har nu

1750

klassern

— | 1750

i 4 och 5 samt i

3 lärjungar.

Nora

elementarskola för

flickor.

Skolai

har ombild

ats till I

STora san

skola, fc

1600

r hvilke

a statsunc

''erstöd s

ökts.

Lindesbergs

samskola.

78

20

950

1150

200

2100

—

2100

1250 *)

Faluns

elementarläroverk för

flickor

199

40 å 80

1200

1400

200

4500

—

4500

1900l)

Hedamora

samskola.

59

25 å 50

900

1100

200

2500

—

2500

—

Transport

—

—

—

—

—

—

5400

—

—

s. 333 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

333

Skolans utgifts- ökning om ve- derbörande lä- rarinnors aflön.

höjes med be- loppen i kol. 5.

Lärarinne- tjänster i

klasser

öfver

förbered.

Skolans

utgiftsök- ning be-

räkn. af

siffrorna i

kol. 11.

Hälften

af

siffrorna

i

kol. 12

Förhöjning af

statsunder- stödet beräkn.

af siffrorna i

kol. 13 (dessa

siffror med be

gränsning på

grund af lärj.- antalet.

Lärar- tjänster

(mani. och

kvinnl.) i

klasser

öfver

förbered.

Skolans

utgiftsök- ning be- räkn. af

siffrorna i

kol. 15

Hälften

af

siffrorna

i

kol. 16

Förhöjning af

statsunder- stödet beräkn.

af siffrorna i

kol. 17 (dessa

siffror med be- gränsning på

grund af lärj.- antalet)

Anmärkningar

10

11

12

13

14

15

16

17

18

—

—

—

—

41410

—

—

—

45210

1610

6,6

1600

800

800

7,o

1700

850

850

7,7

1930

965

970

8,5

2130

1065

1070

(Ganska my

1,9

:ket sam

läsning).

—

2,2

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2,o

—

—

—

2,0

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1130

5,5

1100

550

550

5,5

1100

550

550

*) Detta utgör hela den

beräknade utgiftsökning- en till följd af lärarinne- lönernas höjning.

1700

8,6

1720

860

860

8,9

1780

890

890

*) Detta utgör hela den

beräknade utgiftsökning- en till följd af lärarinne- lönernas höjning.

8

760

380

380

5,0

1000

500

500

—

—

—

—

44970

—

—

—

49070

s. 334 Kontrollera mot PDF

334

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

LäroYerket

Antal

lärj. i

klasser

öfver

förbered.

Termins-

afgifter i

klasser öfver

förbered.

Folkskollärarinnas lägsta

aflöning

Statsunderstöd förut

Petition från

skolan ang.

höjning af

statsunder- stödet

1906

1907

Höjn.

1906

Beräkn.

ökning

af

disponibla

medel

Summa

1

2

3

4

5

6

7

8

9

Transport

—

—

—

—

—

—

5400

—

—

Avesta

elementarskola

(samskola)

44

50 ä 100

1050

1250

200

1800

—

1800

-

720

Borlänge

samskola.

71

42,5 å 75

950

1150

200

1800

—

1800

—

Växjö

elementarläroverk för

flickor.

176

35 å 80

1100

1400

300

3500

—

3500

—

Jönköpings

elementarskola för

flickor.

134

40 å 75

1160

1275

115

4200

300

4500

450

Jönköpings

j västra elementarläroverk

för flickor.

106

40 å 75

1160

1275

115

2500

2000

4500

450

Värnamo

privata elementarläro- verk (samskola).

45

40 å 60

1100

1300

200

1700

—

1700

_

Lunds

högre elementarskola

för flickor.

157

40 k 80

1250

[1400]

[150]

3500

—

3500

Lunds

fullständiga läroverk för

flickor.

126

40 k 75

1250

[1400]

[150]

4500

—

4500

800

minst

Malmö

högre läroverk för

flickor.

204

50 å 80

1100

1500

400

4500

(500)

(förhuslig

ekonomi)

4500

(+500)

—

Transport

—

—

.

j

—

8200

—

—

s. 335 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

335

Skolans utgifts- ökning om ve- derbörarde lä- rarinnors afton.

höjes med be- loppen i kol. 5

liärarinne- tjänster i

klasser

öfver

förbered.

Skolans

utgiftsök- ning be-

räkn. af

siffrorna i

kol. 11

Hälften

af

siffrorna

i

kol. 12

Förhöjning af

statsunder- stödet beräkn.

af siffrorna i

kol. 13 (dessa

siffror med be- gränsning på

grund af lärj.- antalet)

Lärar- tjänster

(mani. och

kvinl.) i

klasser

öfver

förbered.

Skolans

utgiftsök- ning be- räkn. af

siffrorna i

kol. 15

Hälften

af

siffrorna

koll 16

Förhöjning af

statsunder- stödet beräkn.

af siffrorna i

kol. 17 (dessa

siffror med be- gränsning på

grund af lärj- antalet)

Anmärkningar

i

10

11

12

13

14

15

16

17

18

—

—

—

—

44970

—

—

49070

480

2,6

520

260

260

5,o

1000

500

440

—

4,3

860

430

430

6,6

1320

660

660

1980

7,1

2130

1065

1070

7,4

2220

1110

1110

830

7,i

820

410

410

7,4

850

425

430

850

7,4

850

425

430

7,5

860

430

430

—

3,6

720

360

360

4,3

960

480

450

—

7,2

[1080]

[540]

[540]

7,3

[1100]

[550]

[550]

—

6,1

[920]

[460]

[460]

6,2

[930]

[465]

[470]

3350

8,6

3440

1720

1720

9,3

3720

1860

1860

1 -

—

—

—

50650

—

—

—

55470

opaginerad Kontrollera mot PDF

386

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

''■

Lärjungar

Antal

lärj. i

klasser

öfver

förbered.

Termins- afgifter i

klasser öfver

förbered.

Folkskollärarinnas lägsta

aflöning

Statsunderstöd förut

Petition från

skolan ang.

höjning af

statsunder- stödet

1906

1907

Höjn.

1906

Beräkn.

ökning

af

disponibla

medel

Summa

1

2

3

4

5

6

7

8

9

Transport

1

i

—

—

—

—

8200

—

—

Malmö

Tekla Äbergs högre

läroverk för flickor.

305

50 å 85

Gymn. 150

1100

1500

400

2500

2000

4500

Malmö

j Anna och Eva Bunths

skola för flickor.

74

75 å 95

1100

1500

400

1500

1000

2500

Hälsingborg

högre elementarskolan

för flickor.

141

50 ä 90

1150

1500

350

2000

—

2000

—■

Hälsingborg

| Ebba Lundbergs högre

läroverk för flickor.

124

40 å 65

1150

1500

350

2500

—

2500

l

Hälsingborg

nya elementarskolan för

flickor.

124

50 å 90

1150

1500

350

2800

—

2800

—

Landskrona

elementarskola för

flickor.

114

85 ä 75

1112,50

1309

196,5

2500

—

2500

Ej bestämd

summa

Ystads

elementarskola för

flickor.

124

50 å 85

1012,50

1287,5 0

275

3750

750

4500

Ej bestämd

summa

Trelleborgs

elementarskola för

flickor.

42

Skolar

55 å 75

är under i

ndragnin

%. Den

[200]

har nu

1000

klasserna

4—8 sr

1000

mt 42 1

irj ungar.

Eslöfs

högre flickskola.

60

40 ä 75 i 1000

12001 200

2450

450

2900!

I

Transport

—

— | —

—

12400

_

_ i

s. 337 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

337

Skolans utgifts- ökning om ve- derbörande lä- rarinnors aflön.

höjes med be- loppen i kol. 5

Lärarinne- tjänster i

klasser

öfver

förbered.

Skolans

utgiftsök- ning be- räkn. af

siffrorna i

kol. 11

Hälften

af

siffrorna

i

kol. 12

Förhöjning af

statsunder- stödet beräkn.

af siffrorna i

kol. 13 (dessa

siffror med be- gränsning på

grund af lärj.- antalet)

Lärar- tjänster

(mani. och

kvinnl.) i

klasser

öfver

förbered.

Skolans

utgiftsök- ning be- räkn. af

siffrorna i

kol. 15

Hälften

af

siffrorna

i

kol. 16

Förhöjning af

statsunder- stödet beräkn.

af siffrorna i

kol. 17 (dessa

siffror med be- gränsning på

grund af lärj.- antalet)

Anmärkningar

10

11

12

13

14

15

16

17

18

—

—

—

—

50650

—

—

—

55470

—

13,i

5240

2620

2500

18,i

7240

3620

2500

3050

7,o

2800

1400

740

7,3

2920

1460

740

—

7,4

2590

1295

1300

7,6

2660

1330

1330

2900

7,8

2730

1365

1240

10,8

3780

1890

1240

2280

7,2

2520

1260

1240

7,4

2590

1295

1240

1280

6,8

1340

670

670

6,8

1340

670

670

2090

7,8

2150

1075

1080

7,9

2170

1085

1090

[780]

3,5

700

[355]

[360]

4,1

[820]

[410]

[410]

1380

6,4

1280

640

600

6,5

1300

650

600

—

—

—

—

60380

—

—

—

65290

Bill. till Rilcscl. Prof. 1907. 4 Sami. 1 Afil. 9 Häft.

43

s. 338 Kontrollera mot PDF

338

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Läroverket

Antal

lärj. i

klasser

öfver

förbered.

Termins-

afgifter i

klasser i

förbered.

Folkskollärarinnas lägsta

aflöning

Statsunderstöd förut

Petition från

skolan ang.

höjning af

statsunder- stödet

1906

1907

Höjn.

1906

Beräkn.

ökning

af

disponibla

medel

Summa

1

2

3

4

5

6

7

8

9

Transport

—

—

—

—

—

—

12400

—

—

Hörby

samskola.

44

50 k 75

950

1150

200

1700

-

1700

350

Hörs

samskola.

34

40 å 60

—

—

[200]

1350

—

1350

—

Kristianstads

elementarläroverk för

flickor.

163

45 å 80

1200

1400

200

3400

500

3900

—

Simrishamn

läroverk för flickor.

46

35 ä 65

900

1100

200

2000

—

2000

—

Ängelholms

elementarskola för

flickor.

41

Skola]

52 å 77

i är under

ndragnin

1350

g. Den

[200]

bär nu

1500

klassern

i 4—7 s

1500

imt 41

500

ärj ungar.

Karlskrona

högre läroverk för

flickor.

221

50 å 90

1089

1244,4 0

155,4

4500

—

4500

—

Karlshamns

elementarläroverk för

flickor.

132

35 å 70

1100

1347,5 0

247,5

2000

1500

3500

—

Ronneby

samskola.

60

30 å 65

950

1150

200

2200

—

2200

—

Göteborgs

Majornas elementarläro- verk för flickor.

224

45 k 50

1150

1387,5

237,5

4500

4500

Så mycket

att skolan

må kunna

fullgöra vill- koret

Transport

—

—

—

—

—

—

14400

—

—

s. 339 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

339

Skolans utgifts- ökning om ve- derbörande lä- rarinnors aflön.

höjes med be- loppen i kol. 5

Lärarinne- tjänster i

klasser

öfver

förbered.

Skolans

utgiftsök- ning be- räkn. af

siffrorna i

kol. 11

Hälften

af

siffrorna

kol. 12

Förhöjning af

statsunder- stödet beräkn.

af siffrorna i

kol. 13 (dessa

siffror med be- gränsning på

grund af lärj.- antalet)

Lärar- tjänster

(mani. och

kvinnl.) i

klasser

öfver

förbered.

Skolans

utgiftsök- ning be- räkn. af

siffrorna i

kol. 15

Hälften

af

siffrorna

kol. 16

Förhöjning af

statsunder- stödet beräkn.

af siffrorna i

kol. 17 (dessa

siffror med be- gränsning på

grund af lärj.- antalet)

Anmärkningar

10

11

12

13

14

15

16

17

18

—

—

—

60380

—

—

65290

480

2,2

440

220

[220]

3,4

680

340

[340]

Klasserna läsa tillsam- mans två och två i fler- talet ämnen.

—

2,8

[560]

[280]

[280]

3,8

[760]

[380]

[340]

Klasserna läsa tillsam- mans två och två i fler- talet ämnen.

—

7,8

1560

780

780

7,8

1560

780

780

1190

6,1

1220

610

460

6,1

1220

610

[460]

—

3,6

[720]

[360]

[360]

3,8

[760]

[380]

[380]

1650

11,5

1790

895

900

11,9

1850

925

930

1590

6,4

1580

790

790

6,5

1610

805

810

620

3,6

720

360

360

4,8

960

480

480

9,8

2330

1165

1170

10,0

2380

1190

1190

—

—

—

_

65700

—

—

—

71000

s. 340 Kontrollera mot PDF

340

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Lär o v erke t

Antal

lärj. i

klasser

öfver

förbered.

Termins- afgifter i

klasser öfver

förbered.

Folkskollärarinnas lägsta

aflöning

Statsunderstöd förut

Petition från

skolan ang.

höjning af

statsunder- stödet.

1906

1906

Höjn.

1906

Beräkn.

ökning

af

disponibla

medel

Summa

1

2

3

4

5

6

7

8

9

Transport

—

—

—

—

—

—

14400

—

—

Göteborg

Fruntimmersföreningens

flickskola.

162

25

Fortsättn.- klasserna 20

1150

1387,5

237,5

4000

4000

-Så mycket

att skolan må

kunna fullgö- ra villkoret

Göteborg

Sigrid Rudebecks ele- mentarskola för flickor.

213

60 å 100

1150

1387,5

237,5

4500

—

4500

Göteborg

nya elementarskolan för

flickor.

177

75 å 125

1150

1387,5

237,5

4500

—

4500

Göteborg

M. Halls skola för

flickor.

204

60 å 120

1150

1387,5

237,5

4500

—

4500

Göteborg

G. Wigerts flickskola

(privat elementarläro- verk för flickor).

76

60 ä 95

(v. t. 10 kr.

mera)

1150

1387,5

237,5

2600

2600

Göteborg

Hilda Bergs skola för

flickor.

97

50 å 75

1150

1387,5

237,5

3100

850

3950

»

Göteborg

Kjellbergska flick- skolan.

137

10

1150

1387,5

237,5

4000

500

4500

—

Uddevalla

elementarläroverk för

flickor.

107

40 å 75

1087,5

1287,5

200

4400

—

4400

—

Strömstad

elementarläroverk för

flickor.

19

Skok

| 35 ä 65

in är under

1012,5

indragni

1512,5

ng. Der

|

200

har nu

1450

klasser

na 5—7

1450

samt 19

lärjungar.

1

Transpor

—

—

—

—

—

—

15750

—

1 -

s. 341 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

341

Skolans utgifts- ökning om ve- derbörande lä- rarinnors aflön.

höjes med be- loppen i kol. 5

Lärarinne-

tjänster i

klasser

öfver

förbered.

Skolans

utgiftsök- ning be- räkn. af

siffrorna i

kol. 11

Hälften

af

siffrorna

i

kol. 12

Förhöjning af

statsunder- stödet beräkn.

af siffrorna i

kol. 13 (dessa

siffror med be- gränsning på

grund af lärj.- antalet)

Lärar- tjänster

''mani. och

kvinnl.) i

klasser

öfver

förbered.

Skolans

utgiftsök- ning be- räkn. af

siffrorna i

kol. 15

Hälften

af

siffrorna

i

kol. 16

Förhöjning af

statsunder- stödet beräkn.

af siffrorna i

kol. 17 (dessa

siffror med be- gränsning på

grund af lärj.- antalet)

Anmärkningar

10

11

12

13

14

15

16

17

18

—

—

—

—

65700

—

—

—

71000

—

6,i

1450

725

730

6,2

1470

735

740

—

10,6

2520

1260

1260

13,2

3140

1570

1570

—

9,3

2210

1105

1110

9,5

2260

1130

1130

2450

9,5

2260

1130

1130

9,5

2260

1130

1130

1380

6,7

1590

795

760

6,9

1640

820

760

—

5,9

1400

700

700

5,9

1400

700

700

1090

4,7

1120

560

560

4,8

1140

570

570

1170

6,6

1320

660

660

6,6

1320

660

660

(Ganska my(

2,3

:ket sam

äsning.)

—

—

2,3

—

—

—

—

—

—

—

72610

—

-

—

78260

s. 342 Kontrollera mot PDF

342

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Läroverket

Antal

lärj. i

klasser

öfver

förbered.

Termins- afgifter i

klasser öfver

förbered.

Folkskollärarinnas lägsta

aflöning

Statsunderstöd förut

Petition från

skolan ang.

höjning af

statsunder- stödet

1906

1907

Höjn.

1906

Beräkn.

ökning

af

disponibla

medel

Summa

1

2

3

4

5

6

7

8

9

Transport

—

—

—

—

15750

—

—

Lysekil

samskola.

53

40 ä 70

1100

1300

200

1550

—

1550

400

minst

Halmstad

högre elementarläroverk

för kvinnlig ungdom.

192

40 ä 65

1113

1275

162

4500

4500

Så mycket

att skolan

kan fullgöra

villkoret

Varbergs

elementarläroverk för

flickor.

57

40 å 70

1100

1400

300

2600

500

3100

1000

minst

Falkenbergs

elementarskola.

88

30 k 60

1125

1283,3 3

158

3000

—

3000

800

minst

Kalmar

elementarskola för

flickor.

178

40 å 80

1050

1225

175

4500

4500

900

Oskarshamn

elementarläroverk för

flickor.

99

30 ä 90

—

—

[200]

3400

400

3800

—

Mönsterås

samskola.

45

40 å 50

850

1050

200

1200

400

1600

—

Karlstad

högre elementarläroverk

för flickor.

191

30 å 60

1275

1500

225

2350

2350

—

Kristinehamn

elementarläroverk för

flickor.

103

40 å 90

1100

1400

300

3550

—

3550

2000

minst

Transport

—

—

—

— ! —

—

17050

—

—

s. 343 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9,

343

Skolans utgifts- ökning om ve- derbörande lä- rarinnors aflön.

höjes med be- loppen i kol. 5

Lärarinne- tjänster i

klasser

öfver

förbered.

Skolans

utgiftsök- ning be-

räkn. af

siffrorna i

kol. 11

Hälften

af

siffrorna

kol. 12

Förhöjning af

statsunder- stödet beräkn.

af siffrorna i

kol. 13 (dessa

siffror med be- gränsning på

grund af lärj.- antalet)

Lärar- tjänster

(mani. och

kvinnl.) i

klasser

öfver

förbered.

Skolans

utgiftsök- ning be- räkn. af

siffrorna i

kol. 15

Hälften

af

siffrorna

i

kol. 16

Förhöjning af

statsunder- stödet beräkn.

af siffrorna i

kol. 17 (dessa

siffror med be- gränsning på

grund af lärj.- antalet)

Anmärkningar

10

11

12

!3

14

15

IG

17

18

—

—

—

—

72610

—

—

—

78260

400

2,7

540

270

270

3,7

740

370

370

6,2

1000

500

500

6,8

1100

550

550

1810

6,3

1890

945

570

6,4

1920

960

570

1

6,8

1070

535

540

6,9

1090

545

550

1570

oT

1580

790

790

9,2

1610

805

810

''

6,8

1-1

0

CD

CO

T—(

1 _1

[680]

[680]

7,2

[1440]

[720]

[720]

440

2,4

480

240

240

3,5

700

350

350

1

6,0

1350

675

680

6,0

1350

675

680

Skolan är icke under- kastad villkoret, rörande

lärarinnornas aflöning.

—

7,3

2190

1095

1030

7,3

2190

1095

1030

—

—

—

!

77910

—

—

—

83890

s. 344 Kontrollera mot PDF

344

Statsutskottets Utlåtande 1\:o 9.

Läroverket

Antal

lärj. i

klasser

öfver

förbered.

Termins- afgifter i

klasser öfver

förbered

Folkskollärarinnas lägsta

aflöning

Statsunderstöd förut

Petition från

skolan ang.

höjning af

statsunder- stödet

1906

1907

Höjn.

1906

Beräkn. 1

ökning

af

disponibla

medel

Summa

1

2

3

4

5

6

7

8

9

Transport

—

—

-

—

—

-

17050

—

—

Filipstads

elementarskola för

flickor.

37

Skolar

50 å 75

är under i

1100

ndragniu

1250

g. Den

150

har nu

1950

klassern

i 4—7 s

1950

rmt 37

600

ärjungar.

Arvika

elementarskola för

flickor.

96

35 ä 80

1100

1300

200

2500

350

2850

500 eller

eventuelt

1500

Åmåls

elementarskola för

flickor.

15

Det s

solan bevilja

de statsu

nderstöd

et utgår

2000

v. t. 19

07.

2000

Seffle

samskola.

41

37,5 å 60

—

—

[200]

1000

—

1000

—

Härnösands

elementarläroverk för

flickor.

116

40 å 75

1200

1400

200

4500

—

4500

“

Sundvalls

läroverk för flickor.

183

40 å 100

1200

1400

200

4500

—

4500

1200

minst

Örnsköldsviks

högre flickskola.

Skola

a har upphö

rt med s

in verks

amhet.

500

—

500

—

Sollefteå

samskola.

84

50 å 100

1207,5

1300

92,5

2500

—

2500

Ej bestämd

summa

Östersund

elementarläroverk för

flickor.

124

45 ä 110

1200

1400

200

3500

''

3500

Umeå

elementarläroverk för

flickor.

119

30 å 70

1200

1500

300

3300

800

4100

Transport

—

—

—

—

—

182001 —

—

s. 345 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9,

345

Skolans utgifts- ökning om ve- derbörande lä- rarinnors aflön.

höjes med be- loppen i kol. 5

Lärarinne- tjänster i

klasser

öfver

förbered.

Skolans

utgiftsök- ning be- räkn. af

siffrorna i

kol. 11

Hälften

af

siffrorna

i

kol. 12

Förhöjning af

statsunder- stödet beräkn.

af siffrorna i

kol. 13 (dessa

siffror med be- gränsning på

grund af lärj.- antalet

Lärar- tjänster

''mani. och

kvinnl.) i

klasser

öfver

förbered.

Skolans

utgiftsök- ning be- räkn. af

siffrorna i

kol. 15

Hälften

af

siffrorna

i

kol. 16

Förhöjning af

statsunder- stödet beräkn.

af siffrorna i

kol. 17 (dessa

siffror med be- gränsning på

grund af lärj.- antalet)

Anmärkningar

10

11

12

13

14

15

16

17

18

—

—

—

—

77910

—

—

—

83890

490

3,7

560

280

280

3,9

590

295

300

1140

6,8

1360

680

680

6,8

1360

680

680

—

2,3

—

—

—

2,9

—

—

—

1,6

[320]

[160]

[160]

4,0

[800]

[400]

[400]

950

5,7

1140

570

570

5,8

1160

580

580

1580

8,4

1680

840

840

9,2

1840

920

920

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

4,0

370

185

190

6,7

620

310

310

1340

6,5

1300

650

650

7,1

1420

710

710

1850

6,9

2070

1035

1040

7,i

2130

1065

1070

—

—

—

—

82320

—

—

—

88860

Bill. till Riksd. Prut. 1901. 4 Samt. 1 Afd. 9 Höft.

44

s. 346 Kontrollera mot PDF

346

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Läroverket

Antal

lärj. i

klasser

öfver

förbered.

Termins- afgifter i

klasser öfver

förbered.

Folkskollärarinnas lägsta

aflöning

Statsunderstöd förut

Petition från

skolan ang.

höjning af

statsunder-

stödet

1906

1907

Höjn.

1906

Beräkn.

ökning

af

disponibla

medel

Summa

1

2

3

4

5

6

7

8

9

Transport

—

—

—

—

—

—

18200

—

—

Skellefteå

elementarläroverk för

flickor.

24

Skola:

40 å 75

i är under i

900

ndragnin

1100

g. Den

200

har nu

1700

klassern

i 5—7 s

1700

imt 24

ärjungar.

Luleå

elementarläroverk för

flickor.

134

42,5 å 80

1200

1400

200

4150

350

4500

350

eventuel

850

Piteå

enskilda flickskola.

11

Skola:

60 ä 75

i är under i

910

ndragnin

1110

g. Den

200

har nu

1200

klassern

a 4—6 s

amt 11

ärjungar.

Visby

högre flickskola.

112

35 ä 65

1100

1350

250

4000

—

4000

1000

minst

Summa

—

—

—

—

18550

—

—

yttrande48 Förevarande framställning är, såsom i statsrådsprotokollet omförmäles,

föranledd af 1906 års Riksdags beslut att höja den lägsta lagstadgade

kontanta lönen för ordinarie folkskollärarinna från 700 till 900 kronor

samt åtskilliga kommuners åtgärd att i sammanhang härmed, utöfver

den af Riksdagen sålunda beslutade löneförhöjningen, tilldela i kommunerna

anställda ordinarie folkskollärarinnor löneförbättringar till afsevärda

belopp. På grund af den i mom. e) af de för åtnjutande af understöd

från anslaget till högre skolor för kvinnlig ungdom gällande grunder

stadgade skyldighet för sålunda understöd skola att lämna vissa ärnneslärarinnor

en aflöning uppgående minst till ordinarie folkskollärarinnas

inom samma kommun bestämda aflöning med inberäknande af naturaförmånerna,

stå nämligen de statsunderstödda flick- och samskolorna nu

inför en afsevärd tillökning i sina utgifter. Af öfverstyrelsen för rikets

allmänna läroverk har, efter framställning om förhöjda understöd från

åtskilliga sådana skolor, verkställts beräkning enligt vissa. i statsråds
-

s. 347 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

347

Skolans utgifts- ökning om ve- derbörande lä- rarinnors afton,

höjes med be- loppen i kol. 5

Lärarinne-

tjänster i

klasser

öfver

förbered.

Skolans

utgiftsök- ning be-

räkn. af

siffrorna i

kol. 11

Hälften

af

siffrorna

i

kol. 12

Förhöjning af

statsunder- stödet beräkn.

af siffrorna i

kol. 13 (dessa

siffror med be- gränsning på

grund af lärj.- antalet)

Lärar- tjänster

(mani. och

kvinnl.) i

klasser

öfver

förbered.

Skolans

utgiftsök- ning be- räkn. af

siffrorna i

kol. 15

''Hälften

af

siffrorna

i

kol. 16

Förhöjning af

statsunder- stödet beräkn.

af siffrorna i

kol. 17 (dessa

siffror med be- gränsning på

grund af lärj.

antalet)

Anmärkningar

10

11

12

13

14

15

16

17

18

—

—

—

_

82320

—

—

—

88860

2,3

''

2,8

—

—

—

1150

6,3

1260

630

630

6,7

1340

670

670

(Klasserna 4

1,3

och 5

äsa tillse

immans

alla ämnen

2,0

)•

—

—

—

1820

7,3

1830

915

920

7,5

1880

940

940

—

—

—

83870

—

—

—

90470

protokollet angifva grunder af det belopp, utöfver de nu utgående understöden,

som kan anses erforderligt för att sätta skolorna i tillfälle att möta

denna utgiftsökning; och slutar denna beräkning på ett belopp af 90,470

kronor för hvartdera af åren 1907 och 1908, eller den tid, som återstår

af den treårsperiod, för hvilken de nu utgående understöden äro beviljade.

Frän detta belopp 90,470 kronor skulle emellertid på grund af vissa, af

öfverstyrelsen närmare angifna omständigheter kunna afräknas omkring

12,850 kronor, hvadan det erforderliga anslaget skulle kunna beräknas

till i rundt tal 78,000 kronor för hvartdera året eller tillhopa 156,000

kronor.

På sätt såväl af öfverstyrelsen som departementschefen uttalats, finner

utskottet billigheten uppenbarligen kräfva att de statsunderstödda flickoch

sainskolorna genom anslag från stat och kommun erhålla bidrag att

täcka de ökade utgifter, som med anledning af förut omförmälda villkor

om ämneslärarinnas aflöning orsakas dessa skolor genom 1906 års Riksdags

s. 348 Kontrollera mot PDF

348

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

beslut om höjning af den lagstadgade minimilönen för ordinarie folkskollärarinna

och åtskilliga kommunalstyrelsers däraf föranledda beslut om

höjning af lönerna för folkskollärarinnorna inom kommunen; och har utskottet

icke haft något att erinra mot det af Kungl. Maj:t i sådant afseende

föreslagna årliga anslagsbeloppet. Kungl. Maj:t har emellertid icke

ansett lämpligt att, såsom af öfverstyrelsen föreslagits, framlägga förslag

till de grunder, efter hvilka understödet borde för de särskilda skolorna

beräknas, enär fråga vore allenast om understöd för åren 1907 och 1908

och dessa skulle utgå af ett för ändamålet på extra stat beviljadt anslag.

Utskottet har visserligen ej heller ansett lämpligt att närmare inlåta sig

på denna fråga, som på de af departementschefen anförda skäl, torde böra

öfverlämnas till Kungl. Maj:ts afgörande, men har utskottet emellertid,

under hänvisning i öfrigt till hvad utskottet under punkt 14 här ofvan

anfört angående önskvärdheten af en gemensam plan för användningen af

de olika till privata läroanstalter beviljade anslagen, velat framhålla, att

Kungl. Maj:t, till förekommande af ovisshet om hvad hvarje skola kan i

tiiläggsunderstöd påräkna, icke lärer underlåta att före utfärdandet af kungörelse

angående ansökningar om tiiläggsunderstöd närmare fastställa de

grunder, efter hvilka sådant understöd bör utgå.

Beträffande det af Kungl. Maj:t föreslagna villkoret för tilläggsunderstöds

beviljande, eller att kommunen eller enskilde donatorer skola för

ifrågavarande ändamål lämna bidrag, hvars värde för år räknadt uppgår

till minst samma belopp som tilläggsunderstödet, har utskottet ansett, att

denna bestämmelse bör ändras därhän, att bidraget skall utgöras kontant

och således icke genom tillhandahållande af lokal, undervisningsmateriell

eller andra naturaförmåner.

Vidare anser utskottet, med hänsyn till billigheten däraf, att de lärarinnor,

som redan nu på grund af ålder i tjänsten eller andra omständigheter

åtnjuta en aflöning, som öfverstiger den bestämda minimilönen,

fortfarande må varda bibehållna i en högre lönegrad, att bestämmelse bör

stadgas därom, att tilläggsunderstödet uteslutande skall användas till förbättrande

af lärarinnornas löneförmåner.

Slutligen har utskottet funnit skäligt, att de skolor, som för närvarande

åtnjuta statsunderstöd, men på grund af omständigheter, hvarom

i statsrådsprotokollet närmare förmäles, icke äro underkastade nu omhandlade

bestämmelse angående lärarinnornas minimiaflöning, böra för åtnjutande

af tiiläggsunderstöd åläggas enahanda skyldighet i sådant hänseende

som öfriga skolor.

Beträffande herr Johanssons motion får utskottet, som i likhet med

motionären anser en uppdelning af ifrågavarande anslag lämpligen kunna

s. 349 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

349

ifrågasättas, hänvisa till, hvad utskottet i sådant hänseende under punkt

14 här ofvan uttalat.

På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må,

a) på extra stat för år 1908 bevilja ett anslag af

156,000 kronor att utgå med ena hälften år 1907 och

andra hälften år 1908 för att användas såsom bidrag

till bestridande af de ökade utgifter, som de högre

skolor för kvinnlig ungdom och samskolor, hvilka åtnjuta

understöd från det under riksstatens åttonde hufvudtitel

uppförda anslaget till högre skolor för kvinnlig

ungdom, förorsakas i följd af 1906 års Riksdags äfvensom

vederbörande kommuners beslut om höjning af

minimilönen för ordinarie folkskollärarinna, dock under

villkor:

att kommunen eller enskilda donatorer för samma

ändamål lämna kontant bidrag, som, för år räknadt,

uppgår till minst samma belopp som statens tilläggsunderstöd;
att

tilläggsunderstödet uteslutande skall användas

till förbättring i lönerna för de lärarinnor, som tjänstgöra

i klasserna öfver de förberedande; samt

att skola, som vill komma i åtnjutande af tilläggsunderstöd,

skall vara underkastad det i mom. e) af de

i Riksdagens skrifvelse den 15 maj 1902 angifna grunder

för understöd från anslaget till högre skolor för kvinnlig

ungdom bestämda villkor om lärarinnas minim i aflöning;

b) besluta att herr Johanssons förberörda motion

skall genom hvad utskottet i detta ärende samt under

punkt 14 här ofvan anfört, anses besvarad.

87:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till resestipendier åt A.ng-,.

föreståndarinnor och föreståndare samt lärarinnor och lärare vid högre fär iärarläroverk

för kvinnlig ungdom och enskilda samskolor äfvensom privata P"80^*1®"

lärarinneseminarier, under de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan läroverk för

finna godt föreskrifva, på extra stat för år 1908 anvisa ett belopp af kvinnlis uns
i

a nnn 1 dom och en
IOjOOO

krOIlOr. skilda sam
Den

af departementschefen förebragta utredningen i ärendet återfinnes 8kolo.r samt

• å sid 315-321. lärår in ne
seminarier.

[92.]

s. 350 Kontrollera mot PDF

350

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Till resestipendier åt föreståndarinnor och lärarinnor vid högre skolor

för kvinnlig ungdom och samskolor har Riksdagen på extra stat för ett

hvart af åren 1901 —1907 beviljat ett belopp af 6,000 kronor. Nu förevarande

framställning innebär, dels att manliga lärare vid nyssomförmälda

läroanstalter äfvensom lärår- och lärarinnepersonalen vid privata

lärarinneseminarier må blifva delaktiga af anslaget, dels ock att anslagets

belopp må höjas till 10,000 kronor.

Då af utredningen i ärendet framgår, att det för närvarande utgående

anslaget är otillräckligt för det ändamål, som med detsamma afses, samt

då utskottet icke haft något att erinra mot den i viss mån utvidgade

användningen af anslaget, får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, må till resestipendier åt föreståndarinnor

och föreståndare samt lärarinnor och lärare

vid högre läroverk för kvinnlig ungdom och enskilda

samskolor äfvensom privata lärarinneseminarier, under

de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna

godt föreskrifva, på extra stat för år 1908 anvisa ett

belopp af 10,000 kronor.

Ang. 88:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels till resestipendier

rste68koikök8- dels ock till understöd vid fortsatta studier åt föreståndarinnor och läralärarinnor

rinnor vid lärarinneutbildningsanstalter i huslig ekonomi äfvensom åt skolm"

kökslärarinnor vid andra läroanstalter, under de villkor och bestämmelser

[_9o.J Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva, på extra stat för år 1908 anvisa

ett belopp af 2,000 kronor.

Beträffande utredningen i detta ärende hänvisas till statsrådsprotokollet

sid. 321—324.

Då det synes lämpligt, att de personer, som hafva skolköksundervisningen

till uppgift, genom understöd af statsmedel sättas i tillfälle att genom

företagande af studieresor eller på annat sätt vinna ökad utbildning

för sitt kall, samt då utskottet icke haft något att erinra mot det föreslagna

beloppet, får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, må dels till resestipendier, dels ock

till understöd vid fortsatta studier åt föreståndarinnor

och lärarinnor vid lärarinneutbildningsanstalter i huslig

ekonomi äfvensom åt skolkökslärarinnor vid andra läroanstalter,

under de villkor och bestämmelser, Kungl.

Maj:t kan finna godt föreskrifva, på extra stat för år

1908 anvisa ett belopp af 2,000 kronor.

s. 351 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

351

Högre lärarinneseminariet.

89:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

hemställer utskottet,

Ang.

uppehållande

af under
-

att Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande visningen,

år ägt rum, må för uppehållande af undervisningen vid [94.]

högre lärarinneseminariet på extra stat för år 1908

anvisa ett belopp af 12,000 kronor.

90:o) Med anledning af hvad Kungl. Maj:t i sådant afseende föreslagit,

hemställer utskottet,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande

år ägt rum, på extra stat för år 1908 anvisa

a) för uppehållande af den valfria fjärde årskursen

vid högre lärarinneseminariet ett belopp af 3,000 kronor;

samt

b) för beredande af ökadt utrymme för seminariet

och normalskolan genom förhyrande af lämplig

lokal under ett år, räknadt från och med den 1 oktober

1907, ett belopp af 3,000 kronor.

Ang.

fjärde årskurs

m. m.

[95.]

nariet.

[96.]

91:o) Kungl Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat för år Äns1908

anvisa: _ .... . iSÄ

dels till upprätthållande af undervisningen i huslig ekonomi vid högre demsningen

lärarinneseminariet och den därmed förenade normalskolan för flickor ett1 nomigvid°"

anslag af 6,000 kronor, högre lära
dels

ock till bestridande af kostnaderna för hushållsskolans flyttning nnnesem1''

och den nya lokalens inredning ett anslag af 1,907 kronor.

I fråga om utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet

sid. 326—328.

Till upprätthållande af undervisningen i huslig ekonomi vid högre lärarinneseminariet

och normalskolan har Riksdagen för hvart och ett af åren

1892—1907 på extra stat beviljat anslag af 5,000 kronor.

Af den i ärendet förebragta utredningen framgår emellertid, att detta

anslag visat sig otillräckligt och att detsamma för upprätthållande af undervisningen

måst öfverskridas.

Då utskottet funnit behofvet af den begärda höjningen af årsanslaget

vara ådagalagdt, samt ej heller haft något att erinra mot förslaget om

s. 352 Kontrollera mot PDF

352

Statsutekottets Utlåtande N:o 9.

anvisande af medel till bestridande af kostnaderna för hushållsskolans flyttning

och inredning af den nya lokalen, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må på extra stat för år 1908 anvisa

a) till upprätthållande af undervisningen i huslig

ekonomi vid högre lärarinneseminariet och den därmed

förenade normalskolan för flickor ett anslag af 6,000

kronor samt

b) till bestridande af kostnaderna för hushållssko
lans

flyttning och den nya lokalens inredning ett anslag

af 1,907 kronor. *

Folkundervisningen.

Ang. 92:o) Kung! Maj:t har föreslagit Riksdagen att till anskaffande af un
ningsmaterieii

der visning smateriell vid folkskolseminariet i Härnösand på extra stat för år

vid foikskoie-1908 bevilja ett anslag af 5,000 kronor.

Hsrnösand.1 På grund af den i ärendet förebragta utredningen, hvilken återfinnes

£97.] å sid. 328—330 i statsrådsprotokollet, får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, må till anskaffande af undervisningsmateriell

vid folkskolseminariet i Härnösand på extra

stat för år 1908 bevilja ett anslag af 5,000 kronor.

93:o) Sedan 1905 års Riksdag, på därom af Kungl. Maj:t gjord fram
för

folkskola- ställning, till uppförande, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med upprätseminariet

i tade ritningar och kostnadsförslag jämte därtill hörande, i statsrådsprotoStrQQ°im

Collet öfver ecklesiastikärenden den 14 januari 1905 omförmälda och såsom

Lyö‘J alternativ II betecknade tillägg, af ny byggnad för folkskoleseminariet i Stockholm

å de kronan tillhöriga tomterna i kvarteret Marsvinet i nämnda stad

samt till anskaffande af gymnastikattiralj m. m., beviljat ett belopp af

368,850 kronor och däraf på extra stat anvisats dels för år 1906 100,000

kronor och dels för år 1907 likaledes 100,000 kronor, har Kungl. Maj:t

nu föreslagit Riksdagen att af förenämnda, redan beviljade anslag å 368,850

kronor på extra stat för år 1908 anvisa återstoden 168,850 kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må till uppförande, i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med upprättade ritningar och kostnadsförslag

jämte därtill hörande, i statsrådsprotokollet

öfver ecklesiastikärenden den 14 januari 1904 omför
-

s. 353 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets UttåtcmdeN:o 9.

353

malda och såsom alternativ II betecknade tillägg, af ny

byggnad för folkskoleseminariet i Stockholm å de kronan

tillhöriga tomterna i kvarteret Marsvinet i nämnda stad

samt till anskaffande af gymnastikattiralj m. m., af förut

beviljadt anslag å 368,850 kronor på extra stat för år

1908 anvisa återstoden 168,850 kronor.

94:o) Ivungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för uppförande, i Imf- An_-- vudsaklig öfverensstämmelse med upprättade ritningar och kostnadsförslag, a^rektoråboaf

rektorsbostad vid folkskoleseminariet i Stockholm på extra stat för år 1908slad vid folk*

anvisa ett belopp af 31,000 kronor. rkffstöck
Den

i ärendet förebragta utredningen återfinnes å sid. 331—333. holra
På

grund af hvad i ärendet förekommit, hemställer utskottet, [99.]

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, må för uppförande, i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med upprättade ritningar och kostnadsförslag,

af rektorsbostad vid folkskoleseminariet i

Stockholm på extra stat för år 1908 anvisa ett belopp

af 31,000 kronor.

95:o) Sedan 1906 års Riksdag, i anledning af Kungl. Maj:ts i ärendet Ansgjorda

framställning, dels medgifvit, att statens rätt till en i ett af stads- fö/fEL

fullmäktige i Växjö enligt beslut den 30 november 1904 gjordt anbud seminariet i

afsedd del af den utaf folkskoleseminariet i nämnda stad disponerade tom- rT^!° -j

ten jämte den nuvarande seminariebyggnaden finge mot utbyte af annan [100-J

mark öfverlåtas till Växjö stad i öfverensstämmelse med samma anbud,

dels ock beviljat för erläggande af en enligt nyssnämnda beslut fordrad

mellangift ett belopp af 5,000 kronor samt till utförande å den tillökade

seminarietomten af nya byggnader för seminariet äfvensom anskaffande af

gymnastikattiralj för seminariet ett belopp af 246,250 kronor, eller sammanlagdt

251,250 kronor, däraf på extra stat för år 1907 anvisats 90,000

kronor, har Kung]. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att af förenämnda redan

beviljade anslag på extra stat för år 1908 anvisa ytterligare ett belopn af

110,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må till utförande af nya byggnader

för seminariet i Växjö äfvensom anskaffande af gymnastikattiralj

för seminariet af förut beviljadt anslag på

extra stat för år 1908 anvisa ytterligare ett belopp af

110,000 kronor.

Bill. till Rilcsd. Prot. 1907. 4 Samt. 1 Afd. !) Höft.

45

s. 354 Kontrollera mot PDF

354

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang.

anordnande

af ett nytt

folkakoleseminarinm.

[101]

96:o) Kung!. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels till uppförande, i

hufvudsaklig öfverensstämmelse med uppgjorda ritningar, af erforderliga

byggnader för ett folkskollärarseminarium i Luleå samt anskaffande af

inventarier för seminariet bevilja ett anslag af 261,800 kronor och däraf

på extra stat för år 1908 anvisa ett belopp af 100,000 kronor, dels ock

för begynnande af verksamheten vid nämnda seminarium vid början af

höstterminen 1907 och uppehållande af undervisningen vid seminariet

under samma termin äfvensom vår- och höstterminerna 1908 på extra stat

för år 1908 anvisa ett belopp af 21,080 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 884—352 i statsrådsprotokollet.

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft en inom

Andra Kammaren väckt motion (n:o 51) af herr E. Hammarlund, som

hemställt, att Riksdagen måtte besluta, att, med bifall i öfrigt till Kungl.

Maj:ts proposition angående inrättande af ett nytt folkskollärareseminarium

i Luleå, det nya seminariet försöksvis organiseras såsom samskola,

och att sålunda såväl manliga som kvinnliga elever där mottagas.

Till stöd för denna framställning har motionären anfört bl. a. följande:

>Det nya seminariet skall enligt föredragande departementschefens

yttrande (sid. 350) inrättas för mottagande af endast manliga elever.

Domkapitlet i Luleå har emellertid, såsom framgår af dess yttrande,

ansett, att det kunde vara lämpligt, att seminariet, åtminstone såsom en

öfvergångsform, anordnades med Barnundervisning. Domkapitlet anför i

detta afseende följande (sid. 343 och 344):

»En fråga, som också inställde sig, vore den, huruvida det föreslagna

seminariet borde inrättas för manliga eller kvinnliga elever, eller om det

möjligen borde anordnas som seminarium för både manlig och kvinnlig

ungdom.----Om det blefve tillfälle för kvinnliga elever att vinna

inträde vid det nu föreslagna seminariet, komme alldeles ingen brist på

alumner att råda.

Barnundervisning vid folkskoleseminarier vore visserligen ännu någonting

i vårt land opröfvadt. Men då erfarenheterna från de länder, där

sådan existerade, visat sig gynnsamma, syntes det domkapitlet icke vara

ur vägen att äfven hos oss göra ett försök därmed. — — —

På andra områden hade ju äfven i vårt land gjorts försök med att

undervisa manlig och kvinnlig ungdom tillsammans. Om man icke ville

tillmäta småskoleseminarierna giltighet såsom exempel därpå, emedan de

manliga eleverna vid dessa vore relativt fåtaliga, torde man åtminstone

höra tillmäta folkhögskolorna sådan giltighet och dessutom åtskilliga privata

läroverk med dimissionsrätt till studentexamen. Det hade icke försports

några klagomål från dessa läroanstalter, utan allt syntes ha förlupit

s. 355 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

355

gynnsamt och val. Därför hade man all anledning antaga, att detsamma

äfven skulle ske i ett folkskoleseminarium med samundervisning. Domkapitlet

hyste inga betänkligheter att förorda tillträde till det ifrågasatta

seminariet för både manliga och kvinnliga elever, åtminstone såsom en

öfvergångsform, till dess det visade sig, huruvida tillräckligt antal manliga

inträdessökande vore att påräkna. Ett försök härutinnan kunde ock blifva

lärorikt för framtiden, då det kunde ifrågasättas att på andra orter i vårt

land omorganisera redan befintliga seminarier eller inrätta nya».

Domkapitlet hänvisar vidare till hvad dåvarande tillförordnade rektorn

vid folkskoleseminariet i Umeå O. W. Sundén i sin skrifvelse i frågan anfört.

Denne yttrar (sid. 336):

»För att redan från början med visshet erhålla tillräckligt antal inträdessökande

borde seminariet åtminstone under en behöflig öfvergångstid

stå öppet ej blott för manliga utan äfven för kvinnliga elever, och detta

så mycket hellre som i Norge och Schweiz vunnen erfarenhet ådagalade,

att samundervisningen i folkskoleseminarier icke medfört några menliga

följder vare sig i moraliskt eller pedagogiskt hänseende.»

Hvad sålunda blifvit af domkapitlet anfördt syntes motionären ganska

beaktansvärdt, och för att ifrågavarande förslag måtte vid ärendets afgörande

i Riksdagen komma under ompröfning, hade motionären ansett

sig böra väcka ifrågavarande motion.

Utskottet har i ärendet låtit inhämta den s. k. seminariekommitténs

yttrande; och har denna kommitté afgifvit följande utskottet tillhandakornna

utlåtande:

» Till Riksdagens Statsutskott.

Med anledning af en utaf eder, jämlikt 46 § riksdagsordningen, gjord

framställning har Kungl. Maj:t enligt beslut den 19 april 1907 anbefallt

den för afgifvande af utlåtande och förslag angående ändrade bestämmelser

rörande folkskoleseminarierna i riket in. m. den 13 juli 1906 af Kungl.

Maj:t tillsatta kommittén att till eder skyndsammast afgifva yttrande öfver

Kungl. Maj:ts i punkt 101 under åttonde hufvudtiteln af den till Riksdagen

afiåtna propositionen angående statsverkets tillstånd och behof

gjorda framställning om anslag för uppförande af byggnader för ett folkskoleseminarium

i Luleå.

Till åtlydnad häraf har kommittén, som af eder fått till sig öfverlämnade

de i den kungl. propositionen omförmälda ritningarna till det

sålunda föreslagna seminariet, tagit ifrågavarande ärende under ompröfning,

och vill kommittén nu, i anslutning till hvad under nämnda pröfning

förekommit, i ärendet afgifva följande yttrande.

s. 356 Kontrollera mot PDF

356

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang.

behofvet af

ett nytt

norrländskt

seminarium,

dess läge och

beskaffenhet.

Med afseende pa behofvet för de nordligare delarna af vårt land af

ett nytt folkskoleseminarium delar kommittén helt och hållet den af statsrådet

och chefen för kung], ecklesiastikdepartementet i hans anförande till

statsrådsprotokollet uttalade åsikten. I likhet med departementschefen

finner kommittén ock, att detta behof är så trängande, att det nya seminariet

ju förr dess hellre bör komma i verksamhet, om möjligt redan från

början af nästkommande läsår.

Att det nya seminariet bör, såsom departementschefen framhåller,

vara af samma beskaffenhet som rikets öfriga folkskoleseminarier och således

icke bör anordnas som en öfverbyggnad på de lapska eller finska

småskoleseminarierna, finner kommittén vara fullt riktigt, liksom ock att

förslaget om en ombildning af ettdera af nyssnämnda småskoleseminarier

till folkskoleseminarium icke är af beskaffenhet att befordra det mål, man

med det nya seminariet vill vinna.

Att vidare Luleå är lämplig ort för det nya seminariet är otvifvelaktigt,

och det område, som af Luleå stad för ändamålet erbjudits, synes

kommittén vara passande och af fullt tillräcklig storlek, naturligtvis under

förutsättning, att de gator, som enligt den fastställda stadsplanen skulle

falla inom området, tilläggas seminariets mark, så att denna kommer att

utgöra en enda sammanhängande tomt.

Vid ärendets förberedande behandling har, enligt hvad departementschefen

i sitt anförande till statsrådsprotokollet meddelar, blifvit ifrågasatt,

huruvida icke det nya seminariet borde göras tillgängligt såväl för kvinnliga

som för manliga elever, och af enskild motionär vid årets riksdag

har en sådan anordning föreslagits till utförande. Med alseende härpå vill

kommittén framhålla sannolikheten af, att inom Norrland ett särskildt

lärarinneseminarium jämte det i Umeå nu befintliga snart nog skall befinnas

vara af behofvet påkalladt och att nödvändigheten af ett sådant

seminariums upprättande icke lämpligen förebygges genom anordnande af

ett samseminarium just i den del af landet, där ett lärarinneseminarium

redan finnes. Skall därför det nu föreslagna seminariet i Luleå afses för

både manliga och kvinnliga lärjungar, så synes egenskapen af samskola

böra tilldelas det endast såsom en öfvergångsform och såsom ett försök

till vinnande af erfarenhet om samseminariers lämplighet inom vårt land.

I denna riktning gå ock de nyssnämnda uttalanden och yrkanden i frågan,

som blifvit gjorda, och om åt den ifrågavarande åtgärden gifves endast

sådan räckvidd, synas inga allvarliga betänkligheter kunna mot densamma

anföras. Luleåseminariet skulle då byggas och organiseras som seminarium

för manliga lärjungar men till en tid stå öppet äfven för kvinnliga.

s. 357 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

357

Den del af det föreliggande ärendet, som kommittén funnit påkalla

särskild uppmärksamhet, är frågan om de för det nya seminariet föreslagna

byggnaderna. Kommittén har därför underkastat de af kungl.

öfverintendentsämbetet för seminariets räkning uppgjorda bygnadsritningarna

en ingående granskning.

Då kommittén, såsom i det föregående blifvit betonadt, linner den

kungl. propositionens framgång inom Riksdagen högeligen önskvärd, är

det icke utan en viss tvekan, som kommittén går att för statsutskottet

framlägga resultatet af denna granskning. Det vore nämligen enligt kommitténs

mening att beklaga, om bristfällighet i byggnadsförslaget skulle

föranleda Riksdagen till ett uppskof med det viktiga ärendets afgörande.

Å andra sidan synes det kommittén vara af största vikt, att icke ett

för läroanstalten i ett eller annat väsentligare afseende otjänligt byggnadsförslag

kommer utan förändring till utförande. Och kommittén har därvid

icke blott att tänka på de behof, som äro förbundna med seminariernas

nuvarande, genom gällande seminariestadga bestämda arbete, hvilka behof

naturligtvis i första rummet böra vara tillgodosedda, utan ock att i någon

mån taga hänsyn till den förbättring i dessa läroanstalters verksamhet,

som sedan lång tid tillbaka från olika håll påyrkats och som Kungl. Maj:t

genom det åt kommittén meddelade uppdraget velat bringa närmare ett

förverkligande.

Kommittén vill därför utan hänsyn till annat än rent sakliga grunder

uttala sin mening i den föreliggande frågan och vid framställandet af sina

anmärkningar angifva de skäl, som varit för kommittén bestämmande. De

anmärkningar, delvis ganska väsentliga, som kommittén finner sig böra

framställa mot de föreliggande byggnadsritningarna, må icke hindra ett

erkännande från kommitténs sida af dessa ritningars i flera afseenden förtjänstfulla

beskaffenhet.

Hvad som först och främst faller i ögonen är, att vid byggnadsritningarnas

uppgörande den naturvetenskapliga undervisningen icke synes

hafva erhållit något som helst beaktande. De såsom »disponibla utrymmen»

betecknade tre rummen i hufvudbyggnadens vindsvåning kunna näppeligen

vara afsedda till denna undervisnings tjänst. De äro för låga (3,2 m.) för

att öfver hufvud taget vara lämpliga till lärosalar, de äro äfven med afseende

på golfytan väl små för sådant ändamål, och slutligen äro de, då

hvart och ett af dem är försedt med blott ett enda fönster, allt för dåligt

upplysta för att kunna göras användbara för den egentliga undervisningens

behof. Till lärorum för naturkunnighet äro de otjänliga äfven genom sitt

läge, som ställer dem utan samband med hvarandra eller med andra rum.

Byggnads
förslaget.

Lokaler för

undervisningen

i

naturkunnighet.

s. 358 Kontrollera mot PDF

358

Statsutskottets Utlåtande X:o 9.

Ifrågavarande brist måste anses mycket betänklig. De allmänna läroverken

torde väl numera samtliga vara försedda med särskilda lokaler för

den naturvetenskapliga undervisningen; knappast någon mera betydande

privatskola är i saknad af åtminstone ett för ämnet naturkunnighet särskilt

afsedt rum, och äfven våra seminarier, så illa lottade de i fråga om

sin yttre utrustning i allmänhet äro, ha dock sökt att, där någon möjlighet

funnits, åtminstone på nämnda sätt tillgodose detta läroämnes kraf.

Det är allmänt bekant, hurusom under de senare årtiondena de naturvetenskapliga

ämnena fått allt mera ökad betydelse i skolundervisningen.

Detta hafva de fått ej blott därigenom, att behofvet af naturvetenskaplig

skolbildning blifvit allt större, utan ej mindre därigenom, att uppfattningen

rörande de ifrågavarande ämnenas behandling i undervisningen blifvit en

annan än fordom och dessa ämnen till följd däraf erhållit ett pedagogiskt

värde och en betydelse för lärjungarnas praktiska och intellektuella utveckling,

som de tidigare icke ägt. Numera lärer ingen förneka, att undervisningen

i naturkunnighet, om den öfver hufvud taget skall tillhöra en

skolas läroplan, bör grundas på iakttagelse och försök, framför allt på

sådan iakttagelse, som faller inom området för lärjungens själ!verksamhet,

och på sådana försök, som lärjungen får under lärarens ledning själf utföra.

Men häraf följer ock, hvad man likväl i praktiken stundom ännu

icke tyckes vilja medgifva, nämligen att denna undervisning kräfver helt

andra yttre hjälpmedel och anordningar än undervisningen i andra läroämnen:

särskilda lärorum med särskild sorts inredning, förvaringsrum för

en ömtålig och dyrbar materiell, lokaler för lärjungarnas praktiska öfningar.

Insikten om dessa den naturvetenskapliga undervisningens behof har

i vårt land liksom i andra länder mer och mer börjat ingå i det allmänna

medvetandet och hos oss äfven funnit uttryck i en af ämbetsmyndighet

utfärdad skrifvelse, nämligen kung! öfverstyrelsens för rikets allmänna

läroverk cirkulär af den 14 september 1905 rörande normalbestämmelser

angående läroverksbyggnader.

I detta cirkulär, som är utarbetadt med biträde af tillkallade sakkunniga

och i samråd med kungl. öfverintendentsämbetet, ägnas synnerlig

uppmärksamhet just åt rummen för undervisningen i de naturvetenskapliga

läroämnena (kap. V: 2). Det torde vara lämpligt att här i korthet

erinra om, hvad kungl. öfverstyrelsen uppger såsom det i olika fall behöfliga

eller önskliga i fråga om dessa rum. För en realskola, heter det,

bör finnas en naturvetenskaplig lärosal, ett rum af ungefär samma storlek

för samlingarna och ett särskildt rum för lärjungarnas praktiska öfningar

(laboratorium); ett fullständigt latinläroverk bör för naturkunnigheten ha

två lärosalar, två rum för samlingarna och ett laboratorium; ett fullstän
-

s. 359 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

359

digt realläroverk slutligen bör äga tre lärosalar, hvar en med tillhörande

rum för samlingarna, samt ett laboratorium. Det anförda gäller under

förutsättning, att de nämnda läroanstalterna äga sitt minsta antal klasser

eller med andra ord äro utan parallellafdelningar.

Hvad nu seminarierna angår, så är det visserligen sant, att de naturvetenskapliga

ämnena hittills fått nöja sig med en underordnad plats på

deras läroplan. Att de framdeles böra erhålla en något mera gynnsam

ställning, därför tala ej blott de skäl, som i vår tid gjort naturkunnigheten

till ett oumbärligt och viktigt led i den allmänna bildningen. Därför

tala ock en del icke oberättigade anspråk, som såväl inom som utom

Riksdagen framställts rörande vår folkundervisning, nämligen att denna

måtte bringas till närmare beröring med de praktiska yrkenas intressen,

särskildt jordbrukets, trädgårdsskötselns och skogsvårdens, att den måtte

gifva insikt i hälsolärans allmänna grunder, meddela kännedom om de rusgifvande

dryckernas och de narkotiska ämnenas egenskaper och verkningar,

främja vördnaden för lifvet i naturen och medkänslan för djuren o. s. v.

— allt anspråk, som, om de skola kunna på någorlunda tillfredsställande

sätt fyllas, förutsätta en viss naturvetenskaplig bildning hos folkskolläraren.

Det är visserligen ingalunda kommitténs mening, att de naturvetenskapliga

ämnena vid seminarierna skulle tillgodoses på ett sätt, som innebure ett

försvagande af andra för lärarens utbildning ännu viktigare ämnen. Men

hvad kommittén på det bestämdaste måste betona, det är, att dessa ämnen,

deras timtal på läsplanen må bli större eller mindre, böra erhålla en behandling,

som öfverensstämmer med deras natur och med nutida pedagogiska

fordringar. Detta innebär, att, om de än i seminarierna måste begränsas

till ganska elementära kurser, de dock för sin räkning erhålla dels

fullgod uppsättning af undervisningsmateriell, dels, och ej mindre, särskilda

lokaler i tillräcklig mängd och af tillräcklig storlek. Grundsatser, som i

detta afseende gjorts gällande för gymnasier och realskolor, böra icke lämnas

å sido, när det gäller lärår bildningsanstalter, allra minst när dessa

äro statens anstalter och såsom sådana böra vara, såvidt möjligt, efterdömliga.

Till de naturvetenskapliga ämnena bör i detta sammanhang räknas

äfven geografien, som med hänsyn till de yttre anordningarna för undervisningen

i flera afseenden är att likställa med dem. Frågan gäller således

följande ej minst i seminariebildningen betydelsefulla ämnen: fysiken och

kemien, biologien med hälsoläran, geografien med geologien.

Kommittén vill nu angifva sin åsikt rörande antalet och beskaffenheten

af de lokaler, som för dessas ämnens räkning böra tillhöra en seminariebyggnad.

Därvid blir det först fråga om antalet lärorum i egentlig

bemärkelse, det vill i detta fall säga rum, så inredda, att de lämpa sig för

s. 360 Kontrollera mot PDF

360

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

åhörande och iakttagande af lärarens (eller en lärjunges) exeperimentella framställning.

I ett sådant lärorum böra lärjungeplatserna vara anordnade

trappstegsformigt i halfkrets kring ett större för experiment och förevisningar

särskilda inrättadt bord, och rummet bör äfven vara väl lämpadt för

betraktande af kartor, väggtaflor och ljusbilder. Ett enda dylikt rum för

samtliga de ofvannämnda läroämnena kunde möjligen synas tillräckligt.

Men att på arbetsordningen inpassa alla hithörande undervisningstimmar

så, att de kunna förläggas till ett enda rum, skulle visa sig förenad!

med stora svårigheter och i hvarje fall tvinga till åsidosättande af

andra vid arbetsordningens uppgörande viktiga synpunkter. Därtill kommer,

att det alltid är vanskligt att låta fysiken och kemien dela lärorum,

då det knappast kan undvikas, att de fysiska instrumenten taga skada af

de ångor och gaser, som äro oskiljaktiga från kemiska ämnen och försöksanordningar.

Visserligen torde undervisningen i kemi till god del kunna

och böra förläggas till rummet för de kemiska öfningarna, men utan afsevärd

svårighet skall icke heller denna undervisning kunna vara i afsaknad

af ett lärorum af sådan beskaffenhet, som nyss angifvits. Bäst är därför

att beräkna ett lärorum för fysiken och geografien samt ett för biologien

och kemien. De böra hafva en storlek af omkring 9X6,5 kvm. (ungefär

ett vanligt klassrums), och fysikrummets fönster böra vetta mot solsidan,

så att försök må kunna göras med användande af solljus.

Såväl fysiken som biologien behöfver sitt särskilda materielrum, beläget

omedelbart intill lärorummet och af minst samma storlek som detta.

Endast sålunda kunna de fysiska, botaniska, zoologiska och geologiska

samlingar, som läroanstalten bör äga eller förvärfva, blifva väl vårdade

och väl använda. Om icke ett särskild! litet kartrum kan erhållas, måste

det fysiska materielrummet vara så stort, att äfven kartförrådet däri kan

inrymmas. I det biologiska materiellrummet (eller lärorummet) bör finnas

en vid solsida vettande fönsterutbyggnad för växtodlingsförsök. Dylika

försöks betydelse för en praktisk tillämpning af undervisningen är uppenbar.

Kemien krafvel’ naturligtvis eget materiellrum, hvilket dock kan vara

något mindre än de förutnämnda, åtminstone om några förrådsskåp kunna

anordnas i angränsande korridor.

För biologien och kemien borde egentligen finnas skilda, på olika sätt

inredda rum för elevernas praktiska öfningar i dessa ämnen (laboratorier).

Kommittén vågar dock, af fruktan att synas komma med stora anspråk,

icke uppställa detta som en alldes oeftergiflig fordran. Med nödig omtanke

torde man, om ock med någon svårighet, kunna reda sig med ett

gemensamt dylikt rum för de nämnda ämnena. Detta bör gifva god plats

åt 15 arbetande elever (golfyta af omkr. 12X7 kvm.) och erhålla lämplig

s. 361 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlutande N:o 9.

361

inredning. Hvad slutligen de fysiska öfningarna beträffar, så är det ej tu

tal om, att det icke vore ensidigt, att för deras räkning funnes ett särskild!

rum, då de, af skäl som förut äro nämnda, i regel icke kunna utföras

i det kemiska öfningsrummet. Äfven här anser dock kommittén, att

man för kostnadens skull bör söka taga sig fram på annat sätt, åtminstone

söka erhålla en billigare anordning att välja på. Något, som för de

naturvetenskapliga ämnenas och synnerligast fysikens räkning gärna bör

finnas, är ett litet verkstadsrum, där smärre arbeten i trä och metall kunna

utföras. År nu ett sådant verkstadsrum för handen och är dessutom det

fysiska materielrummet så pass stort, att fri plats kan beredas utefter dess

fönstervägg, så torde de fysiska öfningarna till större delen kunna förläggas

till dessa två rum, hvarjämte själfva lärorummet och måhända korridoren,

om den är ljus och rymlig, kunna i någon mån tagas i anspråk, samt

ett särskilt fysiskt öfningsrum således icke blifva oundgängligen nödvändigt.

De lokaler för den naturvetenskapliga undervisningen, som icke böra

fattas i ett nybyggdt folkskoleseminarium, äro således enligt kommitténs

mening: två lärorum, tre materielrum, ett öfningsrum för kemien och biologien

och ett verkstadsrum eller annat lämpligare rum för de praktiska

öfningarna i fysik. — Angående anordningar, som ytterligare kunde vara

önskvärda för den ifrågavarande undervisningen, får kommittén hänvisa

till det nämnda cirkuläret.

Nu nämnda lokaler äro icke de enda, som saknas å de föreliggande

byggnadsritningarna, men som med nödvändighet böra vara till finnandes

i en tidsenlig seminariebyggnad. Hvad kommittén i detta afseende ytterligare

har att anmärka rör dock lokaler af mindre vidlyftighet och dyrbarhet

än de förra. Några af dem äro dock knappast af ringare betydelse

för seminariets verksamhet.

Bland dessa senare är först och främst att nämna ett biblioteks- och,

läsrum för seminariets elever.

De boksamlingar, som finnas i många af våra seminarier, äro i sin

torftighet och ålderdomlighet ett vältaligt vittnesbörd om otillräckligheten

af de anslag, som staten bestått åt dessa sina anstalter. På några få ställen

ha dock förhållandena medgifvit uppkomsten under årens lopp af ett mera

afsevärdt bokförråd, och det är att hoppas, att med ökad insikt om seminariernas

betydelse och behof de anslag, som tilldelas dem till inköp

af undervisningsmateriel och af böcker, skola bli annorlunda tillmätta än

hittills.

En mindre del af ett seminariums bokförråd bör utgöras af ett litet

lärjungebibliotek, tillhörande öfningsskolan och förvara dt i någon af dennas

lokaler. Dess betydelse är ej blott att åt barnen i öfningsskolan bereda

Bill. till Rik sd. Prat. 1900. 4 Sami. 1 Afd. 9 Raft. 40

Biblioteks
och
läsrum

för eleverna.

s. 362 Kontrollera mot PDF

362

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

en förmån, som hvarje välordnad folkskola ger åt sina lärjungar, utan ock

att gifva seminarieeleverna tillfälle att lära sig, huru ett lärjungebibliotek

bör vårdas och handhafvas. En annan, likaledes mindre del af bokförrådet

bör tillhöra lärarrummet och inrymma s. k. förberedelselitteratur

samt dyrbarare böcker. Lämnar icke lärarrummet tillräckligt utrymme

för bokskåp till förvaring af denna del af biblioteket, så bör i dess omedelbar^

närhet finnas ett mindre rum, afsedt till biblioteksrum. Hufvuddelen

af ett seminariums bokförråd bör emellertid göras tillgänglig och omedelbart

nyttig för seminariets elever. För den skull bör hvarje seminarium

äga ett för eleverna afsedt biblioteks- och läsrum, som på bestämda tider

står dem öppet.

Redan nu hafva vid ett och annat seminarium försök gjorts att bereda

eleverna ett dylikt läsrum, och ehuru rummet varit trångt och dess

förråd af böcker obetydligt, har försöket nogsamt visat, att det här gäller

att tillmötesgå ett verkligt behof hos seminariernas elever.

Ännu mindre bör i framtiden ett seminarium sakna ett välförsedt

läsrum för sina elever. Bland de reformer, som påyrkats i fråga om seminarieundervisningen,

är nämligen en, om hvilken meningarna äro mycket

eniga. Det är en reform af själfva arbetssättet. Man yrkar, och det med

all rätt, att, synnerligast i de högre årsklasserna, seminarieelevernas arbete

bör mindre än nu bestå i en mot deras ålder föga svarande läxläsning

och i stället mera gå ut på själfständig verksamhet eller hvad man, om

ock måhända med ett mindre lyckligt uttryck, benämner »fria studier».

Uttrycket innebär endast, att eleven, i den mån hans förmåga växer, erhåller

af läraren uppgifter af större omfattning och annan beskaffenhet än

sådana, som klareras genom en stunds läxläsning med åtföljande förhör,

uppgifter som han utför utan lärarens omedelbara hjälp, således jämförelsevis

sjanständigt. Dylika »fria studier» äro vid en del af våra seminarier

icke oförsökta. De kräfva visserligen af läraren ej ringa insikt och förmåga;

han har att anpassa uppgiften efter elevens individuella förutsättningar,

gifva honom behöfliga anvisningai'', sätta honom i händerna den

litteratur eller de andra hjälpmedel han behöfver och slutligen finna lämpliga

medel att granska det sätt, hvarpå uppgiften blifvit löst. Men för sin

möda finner läraren ersättning i erfarenheten om, att ett sådant arbetssätt

för hans lärjunge är personligt utvecklande mera än något annat och

att det är särskilt ägnadt att åt skolarbetet ge den frukt, som framför

allt bör eftersträfvas: lusten för och förmågan af fortsatt arbete.

Till de yttre anordningar, som afse att möjliggöra ett sådant arbetssätt,

höra de i det föregående omordade naturvetenskapliga öfningsrummen.

Dit hör ock det nu ifrågavarande biblioteks- och läsrummet. Detta

s. 363 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

363

är således ingalunda afsedt endast till att bereda eleverna nöjet af en

stunds läsning då och då i goda och intressanta böcker, utan till att uL

göra ett viktigt, ja oumbärligt hjälpmedel i läroanstaltens allvarliga arbete

för sin egentligaste uppgift. Huru det för sådant ändamål bör nyttjas,

torde ej behöfva ytterligare utvecklas. Läsrummet bör ha en storlek minst

motsvarande ett vanligt klassrums. Det bör helst ligga i närheten af

lärarrummet, så att behöflig tillsyn underlättas. Lämpligast förlägges det

bredvid lärarrummet, skildt därifrån genom ett litet från båda hållen tillgängligt

rum. Detta senare kan då innesluta den till lärarerummet hörande

delen af bokförrådet, och det lämnar en lämplig. tillflyktsort, där lärare

och elever kunna ostördt samtala om frågor, som röra studiearbetet och

användningen af läsrummets hjälpmedel. — Af det sagda framgår, att

intet af de tre disponibla rummen i den föreslagna byggnadens vindsvåning

lämpar sig till ett biblioteks- och läsrum för seminariets elever.

Kommittén öfvergår nu till en granskning af byggnadsförslaget i hvad

det rör seminariets öfningsskola.

Seminariernas öfningsskolor ha hittills i regel utgjorts af en småskola,

hvars två årsklasser samtidigt undervisats af eu lärare (småskoletypen

litt. b), samt en folkskola. Den senare har med afseende på sin

organisation i allmänhet intagit en mellanställning mellan folkskola åt

typen litt. E, i hvilken alla fyra årsklasserna samtidigt undervisas af en

lärare, och folkskola litt. B, där de två första årsklasserna bilda en afdelning

och de två senare en annan, hvardera afdelningen under sin lärare.

Än har öfningsskolan närmast kunnat hänföras till den förra formen, än

till den senare. En sådan anordning af öfningsskolan får ock anses motsvara

det viktigaste behofvet. Inom stora delar af Sveriges landsbygd äro

folkskolor af formen litt. E de allmännast förekommande, hvilket redan

utgör giltig anledning till att gifva seminariernas öfningsskolor denna form,

och ett ytterligare skäl ligger däri, att E-skolan ställer stora fordringar

på läraren, i det att denne måste förstå att samtidigt sysselsätta, öfvervaka

och undervisa barn, tillhörande fyra olika årsklasser.

Emellertid är eu mångsidigare utvecklad öfningsskola sedan länge

ett önskemål för våra seminarier. Särskilt viktigt är, att seminarieeleven

får göra bekantskap med folkskolans anordningar för fortsatt undervisning.

Där icke bristande utrymme eller otillräckligt barnantal lagt hinder i vägen,

har man ock sökt att göra detta möjligt och till den vanliga öfningsskolan

fogat en folkskolans högre afdelning, ett- eller tvåårig, eller en fortsättningsskola.

De seminarier, där detta kunnat ske, äro jämförelsevis få, men

uppenbart är, att allt bör göras, som kan främja öfningsskolornas utveck
-

Lokaler för

öfaingsskolan.

s. 364 Kontrollera mot PDF

364

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

ling i denna riktning. Folkskolans öfverbyggnader äro en viktig del af

vårt skolväsen och komma efter allt att döma att i framtiden få allt betydelsefullare

uppgifter att fylla, ej minst med afseende på de praktiska

yrkenas växande behof af intelligent arbetskraft. Särskild uppmärksamhet

förtjänar fortsättningsskolan, som har att söka taga vara på de barn,

som redan börjat förvärfsarbetet utan att vara tillräckligt vuxna för att

helt kunna ägna sig däråt, och som befinna sig i en ålder, då mottagligheten

är som störst både för godt och ondt. Att i denna deras kritiska tid

taga dem om hand, inverka på dem till godo och gifva dem för deras

praktiska lif värdefull kunskap, det är en af lärarens yppersta men ock

svåraste uppgifter, för hvilken seminariet, som skall utbilda honom för hans

kall, icke bör låta honom blifva främmande.

Med nu angifna uppfattning angående behöfligheten af en mångsidigare

utveckling af öfningsskolorna, en uppfattning, som kommittén

för sin del biträder, måste man finna det angeläget, att vid nya seminariebyggnaders

uppförande tillräckligt utrymme afses åt öfningsskolan.

Ett ytterligare skäl därtill har man i önskvärdheten af att på lämpligt

sätt kunna ordna seminarieelevernas undervisningsöfningar. Möjlighet bör

kunna gifvas att vid dessa öfningar fördela den ifrågakommande seminarieklassen

i smärre grupper, som samtidigt på olika håll sysselsättas i öfningsskolan,

hvarvid denna behöfver kunna för tillfället uppdelas i flera afdelningar,

exempelvis så, att dess folkskoleafdelning helt eller delvis uppdelas

efter årsklasser (litt. A), en uppdelning, som äfven af andra skäl

stundom kan befinnas lämplig.

Äfven utan särskild hänsyn till sist berörda omständighet finner man

enligt det föregående följande lokaler för öfningsskolan erforderliga: en

skolsal för småskolan, en för folkskola litt. E, eu för folkskolans uppdelning

enligt litt. B, åtminstone ett rum för folkskolans högre afdelning

och ett rum för fortsättningsskolan. Där den sistnämnda lämpligen kan

anordnas som aftonskola, blir särskild! lärorum för densamma icke nödvändigt.

Fem eller allra minst fyra lärorum, hvartill kommer ett materielrum,

äro således för öfningsskolan behöfliga. Hvad rummens storlek

beträffar, är det tydligt, att det för en E-skola afsedda åtminstone bör

ha de mått, som i allmänhet anses för en folkskolesal normala (golfyta

10X6,5 kvm., höjd 3,8 till 4 in.); det skall inrymma ej blott 30 till 40 skolbarn

utan ock under ett stort antal lärotimmar därjämte lärjungarne i en

del (ända till hälften) af en seminarieklass såsom åhörare. Äfven småskolans

sal bör af motsvarande skäl vara ganska rymlig, ungefär af samma

storlek som den förra. Öfriga rum kunna vara något mindre, då de äro

beräknade för mindre skolafdelningar.

s. 365 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande A’:o 9.

365

Det framställda byggnadsförslaget för seminariet i Luleå är följaktligen

icke heller i fråga om öfningsskolan tillfredsställande. Det upptager

för öfningsskolan endast tre lärorum, hvilkas golfyta är 8,2 X 6,4 eller 8,3 X 6,5

kvm. Att öfningsskolan fått sina lokaler afskilda från de öfriga, bör däremot

framhållas som en förtjänst, liksom ock att den erhållit sitt behöfliga

materielrum. Till lärorum för öfningsskolans ovannämnda mindre afdelningar

vore de i vindsvåningen upptagna disponibla utrymmena användbara,

om de kunde göras betydligt ljusare, än de enligt ritningen skulle blifva.

I nära samband med nyss berörda fråga om en mera praktisk syftning

i folkundervisningen står frågan om skolslöjden. Denna har sin stora betydelse

för kropps- och själskrafternas utveckling i det hela, men särskild!

afser den uppfostrans praktiska sida.

Att träslöjden, sådan den hos oss pedagogiskt utformats, är inom

gosskolan den yppersta slöjdarten är otvifvelaktigt. Man torde dock

kunna säga, att en fullständig begränsning af slöjden till denna enda

slöjdart innebär en ensidighet, hvilken i någon mån motverkar den praktiska

uppfostrans syfte, som är att icke blott i någon viss riktning utan

i möjligaste mån allsidigt utbilda handafärdighet och praktisk sinne. Skall

slöjdundervisningen i detta afseende gifva sitt bästa resultat, bör den låta

lärjungen sysselsätta sig äfven med annat material än träet och andra

verktyg än de för dettas bearbetning brukliga. Vid sidan af träslöjden

kommer då närmast metallslöjden. Att få göra bekantskap med de viktigaste

metallerna, järnet, kopparn, tennet, att vinna någon färdighet i

handterande! af filen och hammaren, att lära sig löda, välla och härda,

detta är för en gosse af högt värde. Det ökar i ej ringa grad hans förmåga

att reda sig med sådana arbeten, som en gosse gärna vill försöka

sig på, och vidgar för honom det område, inom hvilket han kan öfva sitt

praktiska förstånd genom att välja medlen efter målet. Också finner man,

att slöjdundervisningens utsträckning till att innefatta äfven något metallarbete

i hög grad ökar det lifliga intresse, som lärjungarna i allmänhet

ägna denna undervisning, och metallslöjden har allt mera vunnit inträde

i våra folkskolor, särskild! i städerna.

Det nämnda sakförhållandet innebär redan det ett skäl att låta någon

kännedom om metallslöjden ingå i lärarseminariernas slöjdkurs. Men

äfven från synpunkten af lärarutbildningen i det hela är detta af en viss

betydelse. Ty vill man i enlighet med eu allt starkare allmänmenings

kraf, att folkskolans undervisning mera än hittills skall vara ägnad att

vända lärjungarnas håg till kroppsarbetet, göra dem till intelligenta kroppsarbetare

— ett syfte, som för ingen barn- eller ungdomsskola borde vara

Lokaler för

undervisningen

i slöjd.

s. 366 Kontrollera mot PDF

366

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

främmande — så gäller det att utbilda lärare och lärarinnor ej blott till

kunniga och tankeldara undervisare utan till praktiska människor, som

ha lust och förmåga att äfven vända sina händer till arbete. Och detta

sker icke genom att göra seminarieeleverna till specialister i någon viss

slöjdart, utan genom att så allsidigt som möjligt odla deras sinne för det

praktiska och på olika sätt öfva deras hand, liksom man gör med deras

hufvud. Af sådant skäl, utom af andra, bör undervisningen i naturkunnighet

få den metod, som i det föregående blifvit antydd. Af samma

skäl bör den husliga ekonomien som läroämne i de kvinnliga seminarierna

tillmätas stort värde, äfven om den alls icke kan drifvas så långt, att

hvarje elev sedermera skulle kunna med fackmässig skicklighet själf undervisa

däri. Och af samma skäl bör i de manliga seminarierna elevernas

slöjdarbete icke, såsom nu ej sällan sker, inskränkas till förfärdigandet af

en modellserie inom något system af den pedagogiska träslöjden, utan

om möjligt gifvas något större mångsidighet, särskilt därigenom, att däri

upptages äfven något metallslöjd.

Hvarken i folkskolan eller i seminariet bör emellertid metallslöjden

göras till någon sorts fristående ämne; ej heller behöfver den kräfva några

storartade inrättningar. I en folkskola kunna ju några enkla anordningar

för metallarbete i slöjdsalen vara tillfyllest, ett lärarseminarium åter

synes böra i närheten af sin slöjdsal äga ett rum, afsedt för metallslöjd.

Att vid nybyggnad för ett seminarium detta beaktas, synes kommittén

önskligt, hvarför kommittén ock velat påpeka den brist, som i detta afseende

förefinnes i det ifrågavarande byggnadsförslaget.

Det enda materielrum, som ritningarna till den föreslagna hufvudbyggnaden

utvisa, är det för öfningsskolan afsedda. Nu behöfver dock

ett seminarium, förutom de förut nämnda för de naturvetenskapliga

materielsamlingarna beräknade rummen, äfven ett materielrum för öfriga

läroämnens undervisningsmateriel: historiska kartor och väggtaflor, geometriska

modeller, läseböcker, hvilka måste finnas i ett större antal exemplar

till utdelning i klasserna vid undervisningen, o. s. v. Detta rum kan vara

helt litet. Det bör ligga i närheten af lärorummen, en fordran, som gör

ritningens »disponibla utrymmen» äfven i detta fall mindre lämpliga,

hvartill kommer, att de för det ifrågavarande ändamålet äro obehöflig!

störa *).

*) Dessa rum ha åtminstone en lämplig användning, nämligen för elevernas undervisning

och öfning i piano- och orgelspelning, hvarvid dock önskligt vore, att hvart och ett af dem

kunde uppdelas i två mindre. Dylika »öfverspelningsrum» äro till stor nytta, då man i saknad

af dem måste ställa in pianon i klassrummen, där de lätt fara illa och alltid på kännbart

sätt göra intrång på ett välbehöfligt utrymme.

s. 367 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

367

En synpunkt, som vid byggnadsfrågans bedömande icke bör förbises, ReserT^1“>''

är folkskolans städse växande behof af lärarkrafter. Sedan Norrland

blifvit försedt med ett par nya seminarier, af hvilka det nu föreslagna

utan fråga är det, som i första rummet bör bringas till stånd, bör, enligt

kommitténs åsikt, det växande behofvet af lärarkrafter hellre fyllas medelst

insättande af parallellklasser vid de befintliga seminarierna än genom upprättande

af nya seminarier. Både ekonomiska och pedagogiska skäl tala

härför. Det synes därför kommittén, som skulle klokheten bjuda, att man

vid nybyggnad af ett seminarium beräknade åtminstone en dylik parallellklass

och för densamma upptoge ett rum i byggnadsplan^!, hvarför kommittén

förordar upptagandet af ett reservklassrum i byggnadsplanen för

Luleå seminarium.

I detta sammanhang torde böra erinras därom, att, därest seminariet Lo!^.r.for

i Luleå skulle för all framtid anordnas som samseminarium, något som seminarium.

kommittén för sin del icke ansett sig böra tillstyrka, ytterligare några

lokaler blefve nödvändiga med hänsyn till de kvinnliga eleverna och de

kvinnliga medlemmarna af lärarkåren, nämligen rum för skolkök och för

kvinnligt handarbete samt ett lärarinnerum.

Af det föregående framgår, att flera för undervisningen behöfiigaA‘l“|reknnd‘“®1ar

lokaler saknas i det föreliggande byggnadsförslaget. Några anmärkningar ritningarna

äro ock att göra mot dem, som där finnas upptagna. Så äro flera af Yokaief*

dessa med afseende på storleken tilltagna i knappaste laget. Detta gäller

om klassrummen, som böra beräknas för 24 till 30 elever och få åtminstone

V2 meters större längd. Beträffande de för öfningsskolan afsedda

rummen har i det föregående påpekats, att dessa för ett par af öfnings.

skolans viktigaste afdelningar icke erbjuda nödigt utrymme. Gymnastiksalen*)

och äfven slöjdsalen äro knappt tillmätta. Vidare torde det behöfva

tillses, huruvida klassrummen och ritsalen komma att erhålla tillräckligt

dagsljus. Enligt känd regel bör i ett lärorum fönsteröppningarnas

yta, mätt i karmdagern, icke understiga Va af golfytan, en storlek som

den, af ritningarna att döma, knappast skulle i förevarande fall uppnå.

I slöjdsalen behöfver fönsterytan blifva nästan dubbelt större än ritningen

angifver.

Med afseende på de till seminariet hörande bostadslägenheterna måste Va,ktmftnr‘

x och rektors
_—

- bostäderna.

*) 1 de för folkskoleseminarierna i Kalmar och Göteborg nyligen uppförda gymnastikbyggnaderna

är gymnastiksalens golfyta större.

s. 368 Kontrollera mot PDF

368

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

kommittén bestämdt uttala5 sig mot;’det föreliggande förslaget till vaktmästarbostad.

Denna är med två rum, kök, skafferi, klosett och för

stuga inrymd inom omfånget af ett vanligt klassrum. Kökets golfyta är

3,2 X 3,3 kvm., och det ena af rummen har en golfyta af 3,2 X 2,8 kvm.

Såväl i det förra som i det senare {>befinnes längden af rummet vara betydligt

mindre än dess höjd, och hvarken i det ena eller det andra finnes

utrymme för en sängplats. Familjen är således hänvisad egentligen till

ett enda, ingalunda stort rum (4,8 X 3,9 kvm.), och då vaktmästarbefattningens

mångahanda göromål ofta göra det nödvändigt för vaktmästaren

att till hjälp för sig och sin hustru anställa en tjänarinna, blifva dylika

bostadsförhållanden ännu otjänligare.

Rummen i rektorsbostaden äro väl anordnade, och de flesta af dem

ha fullt tillräcklig storlek. Rektors arbetsrum är dock i minsta laget,

och köket (4,3 X 4,1 kvm.) är afgjordt för trångt, i all synnerhet som särskild

bagarstuga saknas; välvillig omtanke om bostadsinnehafvarens ekonomi

fordrar, att det ordnas så, att bröd kan beredas i hemmet, en omtanke

hvaraf naturligtvis vaktmästaren ej mindre än rektor är i behof.

Badrum synes rimligtvis böra tillhöra en nutida bostad af här ifrågavarande

beskaffenhet. Måhända bör slutligen erinras om faran af, att

den föreslagna rektorsbostaden — ett litet, fritt liggande stenhus, där

hvarje rum har två ytterväggar och centraluppvärmning icke förekommer

— blir oskäligt kall. Kommittén har sig bekant, att så blifvit fallet med

den liknande rektorsbostaden vid seminariet i Strängnäs, och klimatförhållandena

i Luleå torde påkalla särskild omtänksamhet i förevarande

afseende.

Aseminane-e Det är att förmoda, att man gentemot de åsikter, som kommittén i

byggnader, det föregående uttalat angående det byggnadsförslag, som förelagts kommittén

till granskning, skall hänvisa till de under senaste år i vårt land

uppförda seminariebyggnaderna. Med anledning häraf må det tillåtas kommittén

att till det sagda foga några ord.

Det är i synnerhet de nya seminariebyggnaderna i Landskrona och

Strängnäs, som verkat normgifvande. Så välbehöfliga de nyupprättade

seminarierna å nämnda orter än varit, måste man beklaga, att deras byggnadsfrågor

måst afgöras, innan frågan om seminariernas ombildning blifvit

upptagen till behandling. De nämnda byggnaderna beteckna visserligen

ett betydande framsteg i jämförelse med de gamla på 1860- och 70-talen

uppförda, och man är skyldig alla dem det största erkännande, som ha

förtjänsten om deras tillkomst. Men med något mångsidigare hänsyn till

en tidsenlig undervisnings behof och med jämförelsevis ringa ökning i de

s. 369 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

369

gjorda kostnaderna skulle brister hafva fyllts, som nu verka menligt på

undervisningen och i framtiden måste med större utgift afhjälpas.

I fråga om de under nybyggnad stående seminarierna kan man med

tillfredsställelse visa åtminstone på ett, som fått sin byggnadsfråga löst

på ett lyckligt sätt, nämligen Stockholms folkskollärarinneseminariuin,

för hvars lärohus ritning blifvit inom kungl. öfverintendentsämbetet utarbetad

året före ritningen till Luleåseminariet. Några jämförelser mellan

de båda ritningarna torde vara på sin plats. Under det att för seminarieklasserna

och öfningsskolan i Luleå tillämna!» sammanlagdt 7 lärorum,

är motsvarande tal för Stockholmsseminarit 10, hvartill komma två föreläsningssalar,

af hvilka den större, närmast afsedd för undervisningen

i naturkunnighet, har en golfyta åt inemot 80 kvm. Dessutom äger det

senare seminariet ett särskilt kemiskt laboratorium (visserligen väl litet),

under det att intet slags laboratorium ansetts behöflig! för det förra.

Materielrummen äro i Luleå summa 1; äfven i seminariet i Stockholm

saknas rum af lämplig storlek för de fysiska och biologiska samlingarna,

men ritningen upptar dock materielrum till ett antal af 8 å 9. Musikrummet

är i Luleå ett lågt vindsrum med ett enda fönster och 47,5

kvm:s golfyta; i Stockholm äter en sal af 115 kvm:s vidd, tillika användbar

som samlingssal åt barnen i öfningsskolan. På ritningen till seminariet

i Stockholm finner man ett »elevernas rum» (golfyta 55 kvm.) samt

utanför rektors ämbetsrum, tillika tjänande som väntrum, ett »biblioteksrum»,

båda utan motsvarighet på flen andra ritningen. Badanordningen

är i alla afseenden bättre i Stockholm än i Luleå. Slutligen äro lokalerna

genomgående rymligare i Stockholm än i Luleå. Detta gäller, utom om

det redan nämnda musikrummet, om alla lärorummen, om samlingssalen,

om lärarrummet, om rektors rum, om ritsalen och om korridorerna, till

och med om gymnastiksalen. Undantag gör af rimligt skäl slöjdsalen.

Jämförelsen utfaller, såsom synes, icke till fördel för den nu ifrågavarande

byggnadsritningen. Klart är dock, att undervisningens behof äro desamma

i Luleå som i Stockholm, då det gäller läroanstalter, som hafva samma

kurser och samma ändamål samt naturligtvis böra vara afsedda för samma

antal lärjungar.

Framdeles som hittills skall värdet af seminariernas arbete i främsta s!at;

, i c i i • i n. . , , anmärkning!

rummet bero åt de personliga kratter, som inom dem äro verksamma.

Men framdeles som hittills skola dessa personliga krafter i sina sträfvanden

finna sig beroende dels af de lagstadgade bestämmelserna för seminariearbetet,

dels och ej mindre af dettas yttre hjälpmedel och materiella

Bill. till Rilcsd. Prot. 1907. 4 Samt. 1 Afd. 9 Höft. 47

s. 370 Kontrollera mot PDF

370

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

villkor. Det torde icke vara för mycket sagdt, att våra seminarier i sistnämnda

afseende icke blifvit sedda till godo på ett sätt, som motsvarar

deras behof och deras stora kulturella betydelse. Detta har i allmänhet

gällt äfven i fråga om beskaffenheten af de arbetslokaler, som anvisats

dem. Att en riktigare uppfattning och uppskattning härutinnan får göra

sig gällande, är för seminarierna ett lifsvillkor. Fordringar eller önskningar,

sådana som de af kommittén i det föregående framställda, afse

icke lyx och grannlåt, som efter godtycke kan ökas eller minskas; de

åsyfta alla att i ett eller annat afseende möjliggöra eller underlätta eu

god undervisning eller att befordra lärjungars och lärares hälsa och arbetsduglighet.

På hvad sätt det föreliggande förslaget till seminariebyggnad bör

förändras, för att undervisningens i det föregående framställda behof skola

blifva tillgodsedda med minsta möjliga ökning af byggnadskostnaderna,

är en teknisk fråga, som här icke kan upptagas till bedömande. Kommittén

vill endast hänvisa till de olika möjligheter, som synas föreligga.

Man kan tänka sig hufvudbyggnadens dimensioner ökade, vaktmästarbostaden

förlagd på annat håll, de disponibla utrymmena i vindsvåningen

gjorda användbara till lärorum och slutligen huset uppfördt i tre i stället

för två våningar, så att alla de för läroanstaltens verksamhet behöfliga

lokalerna kunna inneslutas inom hufvudbyggnaden, möjligen med undantag

af gymnastik- och slöjdlokalerna, hvilka liksom i det föreliggande förslaget

förlädes till särskild byggnad. Eller ock kan man tänka sig de

nyssnämnda lokalerna tillika med lokalerna för den naturvetenskapliga

undervisningen och undervisningen i teckning förlagda till särskild byggnad,

hvarefter de öfriga funne utrymme i den föreslagna hufvudbyggnaden

efter jämförelsevis obetydliga förändringar af denna. På sistnämnda

sätt skulle arbetet med seminariebyggnadernas uppförande kunna utan

tidsutdräkt påbörjas. Att låta de föreslagna byggnadsritningarna i oförändradt

skick lända till efterföljd skulle vara att för lång framtid på ett

betänkligt sätt hämma det nya seminariet i dess verksamhet.

Af största vikt är emellertid, att frågan så ordnas, att det föreslagna

seminariet snarast möjligt kommer till stånd, så att icke hela detta

för våra nordliga bygders andliga och nationella odling viktiga ärende

blir undanskjutet.

I kommitténs behandling af detta ärende hafva deltagit seminarierektorerna

C. O. Arcadius och O. W. Sundén, hvilka af statsrådet och

s. 371 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

371

chefen för kungl. ecklesiastikdepartementet förordnats att som sakkunnige

biträda kommittén i dess arbete.

De remitterade ritningarna öfverlämnas härmed.

Stockholm den 24 april 1907.

FRIDTJUV BERG.

Harald Dahlgren. L. J. Jansson. O. M. Strömberg.

C. It. Sundeil. Joll. Wickbom.

A. E. Bastman.»

Utskottet erkänner visserligen behofvet af att ett seminarium för de

nordligaste delarne af vårt land snart blir inrättadt, och anser dess förläggande

till Luleå vara af förhållandena fullt motiveradt, men då, såsom

af seminariekommitténs ofvanintagna yttrande framgår, kommittén mot

ändamålsenligheten af den föreslagna seminariebyggnaden framställt anmärkningar,

som, om än utskottet icke kunnat ingå i närmare pröfning

af desamma, dock synas vara af den betydenhet, att de måste anses

förtjäna beaktande, innan byggnadsföretaget fastställes och utföres, har

utskottet ansett olägenheten af ett uppskof med frågan icke vara så

tungt vägande, att den bör verka till fastställande redan nu af en byggnadsplan,

som i en framtid kan komma att visa sig ofördelaktig för undervisningens

behöriga upprätthållande. Utskottet anser sig därför föranlåtet

att afstyrka bifall till Kungl. Maj:ts proposition i ämnet, dock

med uttalande af den förhoppning, att Kungl. Magt måtte redan till nästa

års Riksdag, efter förnyad ompröfning af ärendet, hvarvid tillika torde

komma i öfvervägande den af herr Hammarlund i hans ofvanberörda

motion framkastade tanken, att seminariet skulle anordnas såsom samskola,

framlägga förslag till nybyggnad för seminariet.

På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

a) att Kungl. Maj:ts förevarande framställning icke

må för närvarande af Riksdagen bifallas samt

b) att i följd häraf herr Hammarlunds motion icke

må till någon Riksdagens vidare åtgärd föranleda.

Utskottets

yttrande.

s. 372 Kontrollera mot PDF

372

Statsutskottets Utlåtande ''\’:o 9.

förändrad 97:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till den nuvarande

inredning af reJdorshostadens vid folkskoleseminariet i Skara omändring till undervisning sseminarie-

^ca^er m- m■ för seminariets behof samt till anskaffande af inventarier

byggnaden i för dessa lokaler på extra stat för år 1908 bevilja ett anslag af 4,000

Skara. krono T.

[102.] Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 352—355 i statsrådsprotokollet.

På grund af hvad i ärendet förekommit får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, må till den nuvarande rektorsbostadens

vid folkskoleseminariet i Skara omändring

till undervisningslokaler m. m. för seminariets behof

samt till anskaffande af inventarier för dessa lokaler på

extra stat för år 1908 bevilja ett anslag af 4,000 kronor.

fi]!] 98:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till den nuvarande

ändrings- rektor sbostadens vid folkskoleseminariet i Umeå omändring till undervisningsrki^fni''kskoie-l°kaler

m. m. för seminariets behof samt till anskaffande af inventarier

seminariet i för dessa lokaler och införande af elektrisk belysning därstädes äfvensom

r-inQ 1 utvidgning af vaktmästarbostaden vid seminariet på extra stat för år

[103.J 1908 anvisa ett belopp af 5,400 kronor.

På grund af hvad till statsrådsprotokollet (sid. 355—360) i ärendet

anförts, får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, må till den nuvarande rektorsbostadens

vid folkskoleseminariet i Umeå omändring till

undervisningslokaler m. m. för seminariets behof samt

till anskaffande af inventarier för dessa lokaler och införande

af elektrisk belysning därstädes äfvensom till

utvidgning af vaktmästarbostaden vid seminariet på extra

stat för år 1908 anvisa ett belopp af 5,400 kronor.

skolträdgård 99:°) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat för år

och trädgårds-1908 bevilja dels till ordnande af skolträdgård vid folkskoleseminariet i

''m*mb°vidd ^a^mar 1,500 kronor, dels till uppförande därstädes af en nybyggnad för

foikskoie- trädgårdsskötarbostad och skolkök med tillhörande uthus samt vatten- och

"Kalmar! ’ gärdning 21,961 kronor 72 öre, dels ock till uppsättning af ett skolkök

[104] kronor 28 öre, eller tillhopa 24,410 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o .9.

378

Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till statsrådsprotokollet

sid. 360—363.

Då de uti Kungl. Maj:ts förevarande framställning föreslagna åtgärder

i fråga synas vara påkallade af behofvet att på ett tillfredsställande sätt

kunna vid seminariet meddela undervisning i trädgårdsskötsel och huslig

ekonomi, hemställer utskottet,

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts före-’

varande framställning, må på extra stat för år 1908

bevilja dels till ordnande af skolträdgård vid folkskoleseminariet

i Kalmar 1,500 kronor, dels till uppförande

därstädes af en nybyggnad för trädgårdsskötarbostad

och skolkök med tillhörande uthus'' samt vatten- och

gasledning 21,961 kronor 72 öre, dels ock till uppsättning

af ett skolkök 948 kronor 28 öre, eller tillhopa

24,410 kronor.

100:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, för uppehållande af Ang.

undervisning uti folkskolans högre afdelning vid de med folkskoleseminarierna

i Kalmar, Landskrona, Strängnäs, Härnösand och Skara förenade (förvisning

öfning sskolorna, på extra stat för år 19Ö8 bevilja ett belopp af 10,207 kronor. ''^ss^efo™ked

Den utredning, hvarpå Kungl. Majrts ifrågavarande förslag grundats, skoieseminaåtertinnes

å sid. 364—366 i statsrådsprotokollet. ner förenade

L oimngs
skolorna.

På de skäl, som af departementschefen anförts, får utskottet hemställa, [105.]

att Riksdagen må, för uppehållande af undervisning

uti folkskolans högre afdelning vid de med folkskoleseminarierna

i Kalmar, Landskrona, Strängnäs, Härnösand

och Skara förenade öfningsskolorna, på extra stat

för år 1908 bevilja ett belopp af 10,207 kronor.

101:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till anordnande, i Ang.

enlighet med de närmare bestämmelser Kungl. Maj:t kan finna lämpligt 1 TurserT”

föreskrifva, af repetitionskurser i gymnastik för folkskollärare och folkskola}mnastik för

lärarinnor på extra stat för år 1908 anvisa ett anslag af 12,000 kronor. ''h8foikskmFör

hvardera af åren 1906 och 1907 har Riksdagen till anordnande lärarinnor,

af repetitionskurser i gymnastik för folkskollärare anvisat ett anslag af [106.]

10,000 kronor. Det nu äskade anslaget å 12,000 kronor är afsedt att

användas till anordnande af dylika kurser icke blott för folkskollärare

utan äfven för folkskollärarinnor.

s. 374 Kontrollera mot PDF

374

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang.

upphjälpande

af skolväsendet

inom

Vilhelmina

med flera

lappmarksförsamlingar.

[107.]

På grund af hvad i statsrådsprotokollet (sid. 366 och 367) blifvit i

ärendet anfördt, hemställer utskottet,

att Riksdagen må till anordnande, i enlighet med

de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna lämpligt

föreskrifva, af repetitionskurser i gymnastik för folkskollärare

och folkskollärarinnor på extra stat för år

1908 anvisa ett anslag af 12,000 kronor.

102:o) Kungl. Magt har föreslagit Riksdagen att för beredande af

möjlighet till skolgång för fattiga, på längre afstånd från skolorna boende

skolpliktiga barn inom Vilhelmina, Risbäcks, Stensele, Sorsele, Tärna, Arjeplogs

och Malå församlingar på extra stat för år 1908 bevilja ett anslag

af 10,000 kronor att användas enligt de närmare bestämmelser, Kungl.

Maj:t kunde finna godt meddela.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 368—372 i statsrådsprotokollet.

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft en inom

Andra Kammaren af herr T. Zetterstrand väckt motion (n:o 82), däri

motionären under uttalande, att större hänsyn borde tagas till rättvisans

och billighetens kraf än till ett af Riksdagen gjordt principuttalande och

under åberopande af de synnerligen b ebj ärtan svärda förhållanden, som

påpekats i detta och nästföregående års statsverksproposition, hemställt,

att Riksdagen för beredande af möjlighet till skolgång för fattiga, på

längre afstånd från skolorna boende skolpliktiga barn inom Vilhelmina,

Risbäcks, Stensele, Sorsele, Tärna, Arjeplogs och Mala församlingar, måtte

på extra stat för år 1908 bevilja ett anslag af 15,000 kronor att användas

enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kunde finna godt meddela.

Då den i ärendet förebragta utredning synes gifva vid handen, att understöd

för beredande af möjlighet till skolgång fortfarande är behöfligt för de

lappmarksförsamlingar, som förut åtnjutit sadant understöd samt att dessutom

ännu eu församling, Malå, är afsedd att erhålla del i det anslag,

som för ändamålet kan varda beviljadt, har utskottet ansett sig böra tillstyrka

att anslag jämväl för år 1908 för ändamålet anvisas. Beträffande

beloppet af anslaget anser sig utskottet icke kunna biträda motionärens

förslag att detta sättes så högt som till 15,000 kronor. Då emellertid behof

af någon förhöjning utöfver det af Kungl. Maj:t äskade beloppet

10,000 kronor torde förefinnas, särskildt med hänsyn därtill, att, såsom

nämnts, jämväl Malå församling är beräknad till erhållande af andel i anslaget,

har utskottet funnit sig böra tillstyrka ett belopp af 11,000 kronor.

s. 375 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

375

Utskottet får alltså hemställa,

att Riksdagen, i anledning af Kungl. Majrts förevarande

framställning och herr Zetterstrands ofvanberörda

motion, må för beredande af möjlighet till skolgång

för fattiga, på längre afstånd från skolorna boende

skolpliktiga barn inom Vilhelmina, Risbäcks, Stensele,

Sorsele, Tärna, Arjeplogs och Malå församlingar på extra

stat för år 1908 bevilja ett anslag af 11,000 kronor att

användas enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t

kan finna godt meddela.

103:o) På grand af Kungl. Majrts därom gjorda framställning och under

åberopande af hvad i statsrådsprotokollet (sid. 372) blifvit i ärendet

anfördt, hemställer utskottet,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande

år ägt ram, till understöd åt mindre bemedlade

manliga och kvinnliga lärjungar vid sådana folkhögskolor,

som åtnjuta bidrag af statsmedel, under villkor att sådant

understöd endast får tilldelas elev, som är i den

ålder, att före kursens slut komma att uppnås af manlig

elev aderton år och af kvinnlig elev sexton år, samt

i öfrigt enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t

kan finna godt föreskrifva, på extra stat för år 1908

anvisa ett belopp af 35,000 kronor.

Ang.

understöd åt

mindre bemedlade

lärjungar

vid

folkhögskolor,

[108.]

104:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning får

utskottet hemställa,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande

år ägt rum, till resestipendier åt rektorer samt

öfriga lärare och lärarinnor vid folkskoleseminarierna,

under de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan

finna godt föreskrifva, på extra stat för år 1908 anvisa

ett belopp af 2,000 kronor.

Ang.

resestipendier

åt rektorer

m. fl. vid

seminarierna.

[109.]

10o:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

, .. '' OJ OJ a resestipendier

hemställer utskottet, åt foikskoi
att

Riksdagen må, i likhet med hvad för åren 1900 °ch

—1907 ägt ram, på extra stat för år 1908 anvisa ett lärarinnor,

anslag af 4,000 kronor, att användas till resestipendier [110.]

åt folkskollärare och folkskollärarinnor enligt de villkor

s. 376 Kontrollera mot PDF

376

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

och bestämmelser, som Kungl. Maj:t kan finna godt

föreskrifva.

^anordnande 106:o). I en inom Andra Kammaren af herr C. R. Johansson i JönafDen

utbita- köping m. fl. vackt motion (n:o 132) har föreslagits, att Riksdagen måtte

ningsknrs )hpå extra stat för år 1908 anslå ett belopp af 25,320 kronor till anordaikohologividnandet

af en utbildningskurs i hälsolära och alkohologi för ämneslärare

foikskoieecmi-vp| folkskoleseminarierna och de allmänna läroverken.

dTallmänna Till stöd för framställningen hafva motionärerna anfört följande: .

läroverken. Vid 1904 års riksdag hemställde biskop K. H. G. von Schéele, att Riksdagen

måtte i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t täcktes

vidtaga de åtgärder, som erfordrades för beredande af tillfälle åt lärare i

naturkunnighet vid de allmänna läroverken äfvensom seminarierna^ att

mot ersättning af allmänna medel under sakkunnig ledning genomgå en

kurs till inhämtande af de för en verksammare nykterhetsundervisning nödiga

insikter i alkohologi. Med åberopande af de i ett föregående offentligt

utlåtande anförda grunder motiverade herr von Schéele sin hemställan

på följande sätt: »Då genom nådig remiss den 7 november sistlidna år

Yisby domkapitel jämte öfriga stiftsmyndigheter i riket anbefallts att afgifva

underdånigt utlåtande öfver en af professor C. Wallis m. fl. hos statsrådet

och chefen för ecklesiastikdepartementet gjord framställning rörande vissa

önskemål till befordrande af nykterhet hos vårt folk, hade jag som ordförande

i sagda domkapitel den 23 därpå följande december anledning

att, under förklarande af min anslutning i allo till den af petitionärerna

gjorda framställningen, därjämte i likhet med läroverkskollegiet uttala

önskvärdheten af att tillfälle måtte beredas lärare i naturkunnighet vid de

allmänna läroverken äfvensom seminarierna att mot ersättning af allmänna

medel under sakkunnig ledning genomgå en kars i hithörande stycken.»

Andra Kammarens första tillfälliga utskott behjärtade det i herr^von

Schéeles motion framställda önskemålet, men hemställde, att, som fragan

till följd af den af herr von Schéele i hans motion åberopade, af svenska

läkarnas nykterhetsförening inlämnade skrifvelsen vore under utredning,

Andra Kammaren måtte för närvarande afslå motionen. Vid ärendets behandling

i Andra Kammaren bifölls denna hemställan.

Sedan sålunda behofvet af förbättrad undervisning i rusdrycksläran

åt seminarielärare och lärare vid allmänna läroverken blifvit. bragt pa tal,

har i Riksdagen af herr E. Wavrinsky önskvärdheten af en grundligare

undervisning i hälsovårdslära i alla våra offentliga skolor i flera motioner

framställts. Riksdagen har år 1906 behjärtat detta kraf och i skrifvelsen

n:o 79 till Kungl. Maj:t hemställt, »det Eders Kungl. Maj:t täcktes vidtaga

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

737

åtgärder i syfte att undervisningen i hälsolära vid våra offentliga skolor

matte blifva bättre tillgodosedd än hvad hittills varit fallet». Sin hemställan

motiverar Riksdagen därmed, att »ehuru hälsoläran som undervisningsämne

redan fått en viss plats i våra allmänna skolor, måste emellertid

a andra sidan erkännas, att undervisningen i detta ämne ingalunda

hittills blifvit tillgodosedd i samma grad, som ämnets betydelse krafvel’».

Orsakerna till det senast omnämnda sakförhållandet anser Riksdagen

vara flera, bland andra äfven lärarnas i naturkunnighet vid våra allmänna

läroverk äfvensom folkskollärarnas bristande utbildning i hälsolära, hvilket

ämne Riksdagen anser fortfarande som hittills böra vara ej ett särskilt

undervisningsämne, utan ett ämne, i hvilket undervisning meddelas i samband

med undervisning i naturkunnighet. Riksdagen föreslår därför, att

»för så väl högre som lägre skolor beredes tillgång på lärare och lärarinnor

med nödig utbildning för att rätt leda undervisningen i hälsolära».

Vidare beslöt Riksdagen år 1905, att af de afgifter, som inflyta för

rättigheterna till detaljhandel med brännvin, äfvensom af den nettovinst

som från enligt samma förordnings 21 § bildade bolag skall ingå till statskontoret,

en procent skall afsätta för att användas till främjande af nykterhet

och motarbetande af drycken skåpens följder. Riksdagen uttalade

i samband med detta beslut, att medlen i fråga borde företrädesvis nyttjas

till undervisning om rusdryckernas natur och verkningar.

Centralförbundet för nykterhetsundervisning har i en skrifvelse till

Konungen ägnat frågan om dessa medels användning en ingående uppmärksamhet,

och ur denna skrifvelse anföra vi följande: »för centralförbundet

för nykterhetsundervisning, bestående af representanter för landets

alla nykterhetssällskap, med syfte att skapa och främja en allmän upplysningsverksamhet

på detta område, har ofvan nämnda beslut varit af särskilt

intresse. Och inom förbundet hafva mycket ingående öfverläggningar

förekommit rörande genom hvilka åtgärder det med nyss nämnda

medels afsättande afsedda syftet bäst och säkrast skulle vinnas.»

»Dessa öfverläggningar gåfvo till resultat, att det ojämförligt bästa

sättet ansågs vara, att — i enlighet med hvad särskilda utskottet n:o 2

vid riksdagen 1905 anförde — medlen användas till anordnandet af undervisning

för lärare och lärarinnor i afsikt att bibringa dem kompetens

att meddela den i kungl. cirkuläret af den 4 nov. 1892 påbjudna undervisningen

om de rusgifvande dryckernas natur och verkningar. Erfarenheten

har nämligen gifvit vid handen, att de nuvarande lärarna i allmänhet

icke äga sådan kompetens, hvilket icke heller kan begäras, då

någon utbildning härutinnan icke stått dem till buds. »

»För att sakkunniga personer på olika undervisningsområden skulle

Bih. till TtOad. Prat 1901. 4 Sami. J Afd. 9 itafl. 4S

s. 378 Kontrollera mot PDF

378

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

bli i tillfälle att gemensamt utreda och pröfva denna fråga, anmodades

professorn i fysiologi vid Uppsala universitet, med. d:r Hj. Öhrvall, rektorn

vid Uppsala seminarium H. M. Dahlgren, lektorn i naturalhistoria och kemi

vid Södermalms högre allmänna läroverk, docenten fil. d:r K. H. Bohlin,

föreståndarinnan vid statens normalskola för flickor, fröken Mathilda

Widegren, t. f. öfverläraren Mats Dalberg, folkskoleinspektören, professorn

Frans v. Schéele, e. o. professorn i patologisk anatomi vid karolinska

institutet, med. d:r Curt Wallis, och ledaren af centralförbundet

för nykterhetsundervisning, fil. kand. Aug. Ljunggren, att afgifva yttrande

och förslag öfver bland annat äfven åtgärder för främjande af den nuvarande

lärarkårens utbildning i berörda ämne.»

Ur nämnda sakkunnigas yttrande — hvilket finnes bifogadt centralförbundets

skrifvelse till Kungl. Maj:t — tillåta vi oss citera följande:

»Enär grundvalen för en effektiv nykterhetsundervisning är lärarens

egen utbildning i ämnet och enär den nuvarande lärarkåren ej förut i

någan nämnvärd mån lämnats tillfälle att erhålla denna utbildning, torde

det vara nödvändigt, att detta missförhållande snarast och i möjligaste

mån afhjälpes. Härvid måste vi likväl bestämdt betona, att de åtgärder,

som af oss föreslås, böra betraktas som endast provisoriska, till dess att

mera effektiva sådana vidtagas. Vi anse det nämligen såsom en nödvändig

åtgärd, att statsmakterna sörja för lärarkårens utbildning i ifrågavarande

ämne, för hvilket ändamål det synes oss i första rummet nödvändigt, att

lärostolar i hygien inrättas vid universiteten, detta så mycket mer som

innevarande års Riksdag till Kungl. Maj:t uttalat önskvärdheten af större

utrymme för hälsoläran och i samband därmed läran om rusdryckerna.

Men till dess detta kan ske, får man nöja sig med hvad under nuvarande

förhållanden är uppnåeligt. Som ett första steg till bibringande af

den utbildning, som enligt vår mening är alldeles nödvändig, vilja vi

föreslå, att centralförbundet för nykterhetsundervisning utvidgar sin undervisningsverksamhet

därhän, att utbildningskurser årligen anordnas, så länge

detta kan anses nödvändigt, och att dessa utbildningskurser lämpas efter

de förkunskaper, som kunna förutsättas hos dem, för livilka kurserna äro

afsedda. I detta syfte vilja kommitterade inkomma med förslag till undervisningsplan

för de tvenne utbildningskurser, hvilka kommittén nu går

att föreslå.»

Dessa tvenne utbildningskurser, som kommittén föreslår, utgöras dels

af en mer omfattande, förlagd till 3 månader under höstterminen och afsedd

för lärare i naturkunnighet vid seminarierna äfvensom motsvarande

ämneslärare vid de allmänna läroverken, och dels af en mindre, till 5

s. 379 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

379

veckor inskränkt kurs, förlagd till sommarferierna och afsedd för folkskollärarkåren.

Kommittén bilägger kostnadsförslag och motiverar dessa.

Centralförbundet har i något modifierad form antagit dessa förslag

till utbildningskurser och anhåller i sin berörda skrifvelse, »det täcktes

Eders Kungl. Maj:t i nådig proposition till nästkommande lagtima Riksdag

äska i anslag för anordnande af tvenne kurser i nykterhetsundervisning

ett belopp af kronor 70,920 att utgå af de under år 1907 och 1908 inkomna,

för nykterhetsändamål afsedda brännvinsmedel pa sätt och under

villkor, som Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskrifva».

Det synes oss påtagligt, att, om man önskar nå det målet att göra

den nuvarande lärarkåren — såvidt möjligt — kompetent att pa ett

mera tillfredsställande sätt än hittills meddela undervisning i hälsolära och

alkohologi, båda dessa kurser måste anordnas och fristående från hvarandra.

Seminarielärarna, som ha att undervisa blifvande folkskollärare,

och lärarna vid de allmänna läroverken, som ha att undervisa lärjungar

äfven i de öfverstå klasserna i de allmänna läroverken, måste äga långt

större insikter i dessa ämnen än folkskollärarkaren, som endast har att

undervisa folkskolebarnen. Att dessa utbildningskurser komma att kräfva

relativt dryga kostnader, beror därpå, att deltagandet i dem från lärarkårens

sida endast kan vara frivilligt; deltagandet förutsätter offervillighet

å lärarkårens sida, och att kommitterade trots detta antagit, att kurserna

ej komma att sakna lärjungar, beror på den erfarenhet man under de

senaste 5—6 åren vid de af centralförbundet anordnade kurserna vunnit

därom, att lärarkårens medlemmar hysa stort och lefvande intresse för

ifrågavarande läroämnen. Detta intresse bör för det allmänna basta utnyttjas,

men detta kan ej ske, om ej tillfälle beredes dessa lärare att på

det allmännas bekostnad inhämta det ökade vetandet; lärarnas ekonomiska

ställning lägger hinder i vägen för dem att själfva bekosta kurserna samt

vidkännas omkostnaderna för resor och vivre under kurstiden. Centralförbundet

föreslår, att kostnaderna skola utgå af den procent åt brännvinsmedlen,

som'' i första rummet för nykterhetsundervisning blifvit af Riksdagen

anvisad, och centralförbundet tänker sig, att dessa medel skulle vara

disponibla under år 1908, då de inflyta. — Från statskontoret har nu

visserligen -upplysts, att medlen ej förrän i april eller maj år 1909 kunna

disponeras, och vi våga ej afgöra, om Riksdagen äger befogenhet att i förväg

disponera dem för utgifter under 1908. Men vi äro af den åsikten,

att särskilt den ena af dessa kurser utgör ett så viktigt statsändamål, att

den så snart som möjligt, alltså som centralförbundet föreslår, redan år

1908 bör komma till stånd.

Det ojämförligt viktigaste, man med sådana utbildningskurser vill och

s. 380 Kontrollera mot PDF

380

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

kan vinna, utgöres af en sådan utbildning af folkskollärarkåren, att den

på mera tillfredsställande sätt än hittills kan fylla det denna lärarkår

redan ålagda värfvet att undervisa i hälsolära och alkohologi. Vår folkskollärarekår

utbildas vid seminarierna. Vill man, att de blifvande folkskollärarna

bättre än de nuvarande skola sättas i stånd att fylla detta sitt

värf, måste de vid seminarierna kunna få en sådan utbildning, och detta

önskemål förutsätter, att seminarielärarna själfva må få tillfälle till en

bättre utbildning ^i hälsolära och rusdryckslära, än de hittills kunnat få. Här

kan ett stort mål vinnas med relativt liten kostnad, ty den kurs, genom

hvilken alla de 14 ämneslärarna vid våra seminarier kunna vinna denna

utbildning, är beräknad att draga en kostnad af endast 25,230 kronor. Vi

våga därför föreslå, att denna summa redan på 1908 års stat måtte uppföras,

och gå nu att i korthet redogöra för detta förslags detaljer, sådana

de framställts af ofvan nämnda kommitterade.

Kursen bör omfatta de tre höstmånaderna september—november, och

denna tid förutsattes 12 veckor anslagna till föreläsningar och öfningar.

Kommitterade anse enhälligt, att kursen ej bör göras kortare, om den skall

blifva tillfredsställande; i den bör nämligen ingå praktiska öfningar och

laborationer, visserligen elementära, men dock kräfvande ej obetydlig tid.

Man kan ej förkorta kursen till 2 månader, om man vill vinna godt resultat;

denna förkortning vore frestande ur ekonomisk synpunkt, emedan kursen

då kunde förläggas till sommarmånaderna, men det senare skulle i

mycket hög grad förminska utsikterna att vinna deltagare i kursen, emedan

denna i sådant fall skulle upptaga största delen af ifrågavarande

lärares ändock korta sommarferier. Kursen bör därför förläggas till en

läsetermin, och för möjligheten att erhålla vikarier åt dessa ämneslärare

är lämpligt att förlägga den till höstterminen. Den dagliga undervisningstiden

medelst föreläsningar och öfningar är upptagen till 4 timmar för att

lämna deltagare tillfälle till själfstudium under kurstiden. Kostnadsförslaget''

ställer sig då på följande sätt,

Fyra föreläsningar dagligen å 20 kronor

Undervisningsmateriel, lokaler in. in.......

Resor för 14 personer å 40 kronor .........

Dagtraktamente å 5 kronor ........................

Vikariatsarfvode å 880 kronor ..................

............................. 5,760: —

............................ 800: —

............................ 560: —

............................. 5,880: —

............................. 12,320: —

Summa kronor 25,320: —

Vi anhålla, att inom den närmaste framtiden få till motionen foga en

detaljerad timplan öfver föreläsningarna och öfningarna vid den tillämnade

kursen.

s. 381 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

381

Denna afser att i främsta rummet lämna seminarielärare ökad utbildning

i hälsolära och rusdryckslära, hvarigenom den blifvande folkskollärarkårens

tidsenliga utbildning i dessa ämnen betryggades. Medlemsantalet i

kursen vilja vi därför föreslå till 14, alltså antalet lärare i naturkunnighet

vid seminarierna. Men då det utan tvifvel kan inträffa, att, till följd af

omöjlighet att få vikarier, några af dessa seminarielärare icke kunna deltaga

i kursen, vilja vi föreslå, att vederbörande ämneslärare från allmänna

läroverk beredas tillfälle att på enahanda villkor utfylla antalet. Till följd

af nyss omförmälda förhållande torde det blifva nödvändigt att ett följande

år upprepa kursen, för att alla seminarielärare i naturkunnighet måtte få

tillfälle deltaga i densamma, hvarvid naturligtvis kostnaden bör bestridas

ej af statsmedel, utan af den andel i brännvinsmedlen, som för nykterhetsändamål

enligt Riksdagens beslut blir afsatt. Vi vilja här påpeka, att då

inträffar, att Riksdagen får sin uttalade önskan om lärarkårens bättre

utbildning i hälsolära uppfylld utan särskild kostnad för statsverket.

Ofvan redan flera gånger citerade kommitterade föreslå, att anordnandet

af de af dem föreslagna tvenne kurserna skulle öfverlämnas åt

centralförbundet för nykterhetsundervisning, och de föreslå, att i så fall

den kontroll, som staten redan nu utöfvar öfver centralförbundets verksamhet,

borde utvidgas på så sätt, att Kungl. Maj:t utnämner en inspektor

för förbundets verksamhet i likhet med hvad som äger rum beträffande

arbetareinstitut in. fl. af staten understödda institutioner. Centralförbundet

har, med någon tvekan, förklarat sig villigt att åtaga sig ett sådant ordnande

af de tvenne kurserna, och vilja vi föreslå samma sätt att få kurserna

ordnade. Kurserna afse båda hufvudsakligen att få folkskollärarkårens,

såväl den blifvandes som den nuvarandes, utbildning i hälsolära

och rusdryckslära tillbörligt tillgodosedd, och kurserna böra därför stå i

samband med hvarann och helst skötas af samma lärare. Deras anordnande

tar både tid och intresse i anspråk, och centralförbundet har visat

vid anordnandet af sina undervisningskurser sig mäktigt att på särdeles

tillfredsställande sätt sköta sådant organisationsarbete, hvartill kommer,

dels att dessa sistomnämnda centralförbundets kurser omfattats med synnerligt

förtroende af lärarkåren, dels att det väl vore svårt att finna någon

annan därtill kompetent myndighet, som funne sig hågad att utan ersättning

och endast af nit för den goda saken underkasta sig så mycket

arbete. Förslaget att utvidga statens kontroll öfver centralförbundets verksamhet

genom tillsättandet af en inspektor biträda vi så mycket hellre

som erfarenheten visat, att en sådan inspektor ej blott blir en statens

kontrollant, utan äfven i regeln vinner sådant intresse för den institution,

s. 382 Kontrollera mot PDF

382

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

lian har åt öfvervara, att han ägnar intresse och arbete åt institutionens

förkofran.»

Den i motionen omförmälda timplan öfver föreläsningarna och öfningarna

vid den tillämnade kursen har sedermera kommit utskottet tillhanda

och är af följande lydelse:

»Utsedda att framlägga förslag till fullständig timplan för en tilltänkt

undervisningskurs i hygien och rusdryckslära för seminarielärare och lärare

vid de allmänna läroverken, fullgöra vi härmed detta vårt uppdrag, i det

vi förutskicka dem anmärkningen, att ett förslag till sådan timplan endast

kan göra anspråk på approximativ riktighet, i det erfarenheten, samlad vid

undervisningskurser, i sista hand kommer att utvisa, huruvida på den

timplan, vi här förslagsvis meddela, det ena eller andra undervisningsämnet

blifvit för mycket tillgodosedt på andra ämnens bekostnad.

Kursen afser att skaffa ämneslärare i naturkunnighet vid folkskoleseminarierna

och de allmänna läroverken ökad kompetens till deras undervisning

i hälsovårdslära och rusdryckslära. Härvid framstår som det

första och oundgängliga villkoret, att lämna dem tillfälle till ökad insikt

i hygienens och alkohologiens grundläggande vetenskaper, anatomi och

fysiologi, och kräfver en sådan ökad insikt i dessa vetenskaper med nödvändighet

äfven laboratorieöfningar och dissektioner, om än af elementär

beskaffenhet. Kursens omfång är därför föreslagen till 3 månader, hvilket

torde medgifva 12 hela arbetsveckor, och är kursen afsedd att omfatta 4

undervisningstimmar dagligen. Den måste börja med undervisningen i

anatomi och de för den följande undervisningen behöfliga delarna af

kemien och först sedan sålunda de nödiga insikterna vunnits, bör undervisningen

i fysiologi vidtaga. Sedan de två grundläggande ämnena, anatomi

och fysiologi, i sina väsentliga delar genomgåtts, kan undervisningen i

hygien och alkohologi börja, och hafva vi tänkt oss, att vid undervisning

i hygien särskild vikt skulle läggas vid den för lärarekåren så synnerligen

viktiga skolhygienen.

Efter denna allmänna öfversikt af undervisningens gång kan följande

timschema uppställas:

l:a veckan: anatomi (och histologi) .................... 2 timmar dagl.

kemi ...................................................... 2 » »

2:a » anatomi (och histologi) 2 » »

kemi och fysiol. kemi ........................ 2 » »

3:e » anatomi (och histologi) 2 » »

fysiologi................................................... 2 » »

4:e » anatomi (och histologi) 2 » »

fysiologi.................................................. 2 » »

s. 383 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

383

5:e veckan: fysiologi....................................

............... 2

timmar dagl.

hygien......................................

............... 2

»

»

6:e

» hygien ......................................

............... 2

»

alkohologi .............................

............... 2

»

»

7:e

» hygien......................................

............... 2

alkohologi .............................

............... 2

»

»

8:e

» hygien.....................................

............. 2

alkohologi .............................

............... 2

9:e

» hygien .....................................

............... 2

alkohologi ............................

............... 2

»

10:e

» hygien......................................

............... 2

»

»

alkohologi .............................

............... 2

>

ll:e

» hygien......................................

............... 2

»

alkohologi .............................

............... 2

12:e

» skolhygien .............................

.............. 4

»

Enligt

denna timplan skulle ägnas åt

anatomi (och histologi) ...............................

48

timmar

kemi,

fysiol. kemi och fysiologi.................

60

»

alkohologi .......................................................

72

hygien och skolhygien.................................

108

»

Att icke mindre än 72 timmar anslagits åt undervisningen i alkohologien,

motiveras därmed att framställningen af ämnet ej blott skall omfatta

alkoholens inverkan på organismen utan äfven alkoholförbrukningens inverkan

på samhället äfvensom läran om alkoholismens förebyggande. I

samtliga ämnen skulle en icke ringa del af undervisningstiden upptagas

af öfningar, laborationer och demonstrationer; då dessa endast behöfva

vara af elementär beskaffenhet, torde någon svårighet att erhålla lokaler

för dem och föreläsningarna icke föreligga, detta så mycket mindre som

undervisningen, hvilken är ämnad omfatta 4 timmar dagligen, kan förläggas

till eftermiddagarne

Uppsala den 23 april 1907.

Curt Wallis. Hjalmar 0Urval!.*

Utskottet, som anser motionärernas framställning synnerligen beaktansvärd

och de af dem föreslagna åtgärderna för bibringande af lärarne

vid folkskoleseminarierna och de allmänna läroverken utbildning för med
-

Utskottets

yttrande.

s. 384 Kontrollera mot PDF

384

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang.

tillfällig

löneförbättring

för lektorerna

vid

tekniska högskolan

m. m,

[in.]

delande af undervisning i de viktiga ämnena hälsolära och alkologi i

hufvudsak ägnade att leda till ett godt resultat i ifrågavarande hänseende,

har således ansett sig böra biträda motionen, därvid utskottet förutsätter

att Kungl. Maj:t kommer att meddela de närmare besämmelser, som

för undervisningens ordnande äro erforderliga. Det bär visserligen icke

undgått utskottets uppmärksamhet, att förläggandet, såsom föreslagits, af

de planerade kurserna till månaderna september—november, eller således

under större delen af höstterminen, torde komma att i vissa fall, på grund

af omöjlighet att erhålla vikarie, bereda svårigheter för läroanstalterna

att bevilja vederbörande lärare tjänstledighet för bevistandet af kursen,

men då den föreslagna anordningen endast är att betrakta såsom ett försök,

har utskottet icke velat endast på grund af denna befarade svårighet

motsätta sig beviljande af anslag för ändamålet. Beträffande sättet för

anskaffande af de erforderliga medlen, lärer det icke, såsom ock af motionärerna

dragits i tvifvelsmål, låta sig göra att redan för nästkommande

år taga i anspråk den för nykterhetens främjande afsedda andelen i inflytande

brännvinsmedel, hvilken andel först under år 1909 blir disponibel.

Skulle däremot kurser af ifrågavarande slag jämväl för framtiden anses

böra anordnas, torde ofvanberörda medel böra i första hand för ändamålet tagas

i anspråk. Vidkommande storleken af det erforderliga anslaget har utskottet

icke haft annat att erinra mot det af motionärerna äskade beloppet än

att detsamma synes utan olägenhet kunna afjämnas till 25,000 kronor.

Utskottet får alltså hemställa,

att Riksdagen, i anledning af herr C. R. Johanssons

m. fl. förevarande motion, må på extra stat för år

1908 anvisa ett belopp af 25,000 kronor till anordnande

af en utbildningskurs i hälsolära och alkohologi för

ämneslärare vid folkskoleseminarierna och de allmänna

läroverken, enligt de närmare bestämmelser Kungl. Maj:t

kan komma att utfärda.

De tekniska läroverken.

107:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels bevilja tillfällig

löneförbättring för år 1908 till belopp af 1,000 kronor för enhvar af följande

lektorer vid tekniska högskolan, nämligen lektorerna i beskrifvande

.geometri och ritkonst, i allmän fysik, i skeppsbyggnadskonst, i metallurgi

och hyttkonst, i geodesi och topografi, i konstruktion af maskinelement

och hissinrättningar, i elementarmekanik och beskrifvande maskinlära samt

i elektrokemi, äfvensom förklara, att af nämnda tillfälliga löneförbättring

s. 385 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

385

500 kronor skola betraktas såsom lön och 500 kronor såsom tjänstgöringspenningar;
dels

ock på extra stat för år 1908 bevilja för omförmälda tillfälliga

löneförbättring 8,000 kronor och till förstärkning af lär arkrafterna vid

tekniska högskolan 17,500 kronor, tillhopa 25,500 kronor.

För tillfällig löneförbättring för vissa lektorer vid tekniska högskolan

beviljade 1906 års Riksdag ett anslag af 8,000 kronor eller enahanda belopp,

som nu föreslagits. Vid nämnda års riksdag anslogs därjämte till

förstärkning af lärarkrafterna vid nämnda högskola ett belopp af* 16,500

kronor; det af Kungl. Maj:t nu äskade anslaget för ifrågavarande ändamål

uppgår till 17,500 kronor eller till samma belopp, som af 1905 års Riksdag

för ändamålet beviljades.

Den utredning, hvarpå Kungl. Maj:ts förevarande förslag är grundadt,

återfinnes å sid. 373—379 i statsrådsprotokollet.

På de af departementschefen anförda skäl får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts

förevarande framställning,

a) bevilja tillfällig löneförbättring för år 1908 till

belopp af 1,000 kronor för enhvar af följande lektorer

vid tekniska högskolan, nämligen lektorerna i beskrifvande

geometri och ritkonst, i allmän fysik, i skeppsbyggnadskonst,

i metallurgi och hyttkonst, i geodesi

och topografi, i konstruktion, af maskinelement och

hissinrättningar, i elementarmekanik och beskrifvande

maskinlära samt i elektrokemi, äfvensom förklara, att af

nämnda tillfälliga löneförbättring 500 kronor skola betraktas

såsom lön och 500 kronor såsom tjänstgöringspenningar,

samt

b) på extra stat för år 1908 bevilja för omförmälda

tillfälliga löneförbättring 8,000 kronor och till förstärkning

af lärarkrafterna vid tekniska högskolan 17,500

kronor, tillhopa 25,500 kronor.

L08:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till anskaffande af unjn?''.

undervisningsmateriell för tekniska högskolans maskinlaboratorium på extra oingsmaterieii

stat för år 1908 anvisa ett belopp af 15,279 kronor. VU tekniska

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 379—382 i statsrådsprotokollet, ma9i<in
Ifrågavarande

anslag är afsedt att användas på sätt följande kostnads-laborat''rinmberäkning

utvisar: [112.]

Bil), till Riksd. Prot. 1907. 4 Samt. 1 Afd. 9 lläfl.

49

s. 386 Kontrollera mot PDF

386

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

1 dieselmotor å 10 hästkrafter med ljuddämpare och rörledningar inom

maskinrummet, fullt uppsatt å förut

färdig grund ..................................... kronor 4,880: —

1 avancemotor å 10 hästkrafter med

ljuddämpare och rörledningar (afloppsröret

endast till ljuddämparen) » 1,650: —

Summa kronor 6,530: —

Afgår 20 °lo rabatt för tekniska högskolan

..................................................

Aflopps- och kylvattenrör, grunder och diverse till båda

maskinerna....................................................................

Emballage, frakt och uppsättning af avancemotorn

Anordning för högtrycksturbinmodeller:

Elektromotorpump (M) om 150 min.

lit. med remskifva och igångsättningsmotstånd,

enligt anbud från

firman Zander & Ingeström.........

2 stycken ventiler N och O ...............

Tilledningsrör från vattenledningen...

Luftklocka L ..........................................

1,306: kronor 5,224: —

kronor 1,810

» 75

» 100

» 80

Inloppsrör med munstycken D och E

»

125

—

Manometer ...................................................

»

50

—

Turbinstativ B ..........................................

»

100

—

Stänkskärm A............................................

»

40

—

Turbinaxel med lager F, G, H, K......

»

70

—

3 stycken turbinhjul .................................

>

600

—

Afloppsrör med slang C ........................

»

15

—

Bromsskifva...................................................

»

60

—

Modeller.........................................................

»

150

—

Uppställningsbord......................................

»

100

—

Anordning för lågtrycksturbinmodeller:

4 stycken båtcisterner A, B, C, D, rita. 2,

kronor

1,300

—

1 » skjutlucka H...........................

>

30

—

1 » öfverfallsbord I........................

»

50

—

1 » bräddaflopp G ......................

»

60

—

1,600:

200:

kronor 3,375: —

Transport kronor 1,440: — kronor 10,399: —

s. 387 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

387

Transport

kronor

1,440: — kronor 10,399

2 stycken galler.....................................

»

50: —

2 » länsventiler K ........................

»

40: —

4 meter 150 millimeter flänsrör med

krökar ...............................

160: —

2 stycken flottörer ...............................

»

85: —

Centrifugalpump om 2,000 min. lit.,

enligt anbud från firman Zander

& Ingeström ..................................

»

420: —

Rem till eko ...............................................

»

40: —

Lågtrycksturbin med fundamentring

och bromsskifva rita., 4, 5 och 6

»

965: —

2 stycken extra turbinhjul med led-

skenor .................................................

»

500: —

1 stycke extra sugrör .............................

»

60: —

Bromsningsanordning................................

»

40: —

Målning af cisternerna..............................

>

180: —

Transport och uppsättning ....................

»

200: —

Cementgrundsarbeten................................

»

50: kronor 4.230:

Elektriska ledningar ............................ ...

» 250:

Konstruktionsritningar.................................

.................. » 400:

Summa kronor 15,279

På grund af hvad i ärendet förekommit hemställer utskottet,

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, må till anskaffande af undervisningsmateriell

för tekniska högskolans maskinlaboratorium

på extra stat för år 1908 anvisa ett belopp af

15,279 kronor.

109:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels bevilja tillfällig. Ang.

löneförbättring för år 1908 åt följande lärare vid Chalmers tekniska teVo-^förbättrlng6

anstalt med för vissa0

för föreståndaren .................................... kronor 1,000: —

» 9 lektorer 1,000 kronor hvardera » 9,000: —

» läraren i verkstadsarbete............... » 500: —

» andre läraren i byggnad slära....... » 500: —

» » »i matematik ............ » 750: —

» » »i allmän kemi......... » 750: —

» läraren i skeppsbyggeri ................. » 750: —

» » i frihandsteekning............ » 650: —

lärare vid

Chalmers

tekniska läroanstalt.

[1X3.J

s. 388 Kontrollera mot PDF

388

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

dels förklara, att af den lektorerna tillkommande löneförbättringen

500 kronor skulle betraktas såsom lön och 500 kronor såsom tjänstgöringspenningar,

dels ock för nu ifrågavarande ändamål på extra stat för år 1908 anvisa

ett belopp af 13,900 kronor.

För ifrågavarande ändamål har Riksdagen å extra stat för år 1907

anslagit ett belopp af 12,900 kronor. Ren för nästa år föreslagna förhöjningen

af anslaget är föranledd däraf, att den blifvande innehafvaren

af det under punkt 22 här ofvan omförmälda nya lektoratet i ämnena

mekanik och matematik vid läroantalten ifrågasatts skola komma i åtnjutande

af tillfällig löneförbättring i likhet med öfriga lektorer.

Den i ärendet förebragta utredningen återfinnes å sid. 382 och 383 i

statsrådsprotokollet.

På grund af hvad i ärendet förekommit och under förutsättning af

bifall till hvad utskottet under punkt 22 här ofvan beträffande upprättandet

vid Chalmers tekniska läroanstalt af en lektorsbefattning i mekanik

och matematik föreslagit, får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, må

a) bevilja tillfällig löneförbättring för år 1908 åt

följande lärare vid Chalmers tekniska läroanstalt med

för föreståndaren ..................................... kronor 1,000: —

» 9 lektorer 1,000 kronor hvardera » 9,000: —

» läraren i verkstadsarbete.................. » 500: —

» andre läraren i byggnadslära....... » 500: —

» » »i matematik ............ » 750: —

» » » i allmän kemi......... » 750: —

» läraren i skeppsbyggeri .................. » 750: —

» » i frihandsteckning.............. » 650: —

b) förklara, att af den lektorerna tillkommande

löneförbättringen 500 kronor skola betraktas såsom lön

och 500 kronor såsom tjänstgöringspenningar; samt

c) för nu ifrågavarande ändamål på extra stat för

år 1908 anvisa ett belopp af 13,900 kronor.

s. 389 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

389

110:o) Med anledning af Kungi. Maj:ts därom gjorda framställning, föJ^|''njng

och under hänvisning till hvad statsrådsprotokollet (sid. 384 och 385) i af lärarkraf?

detta ärende innehåller, hemställer utskottet, ^"''tekniska

att Riksdagen må, i likhet med hvad förut ägt mm,sko,”jrastock

på extra stat för år 1908 anvisa: [114]

a) till förstärkning af lär arkrafterna vid tekniska

skolan i Stockholm 2,000 kronor; samt

b) till inköp och underhåll af inventarier och undervisning

smateriell vid samma skola 750 kronor;

eller tillhopa 2,750 kronor.

11 l:o) På grund af Kung! Maj:ts därom gjorda framställning hemStäller

Utskottet, elementar
att

Riksdagen må, i likhet med hvad för inne- 8^ol?n.i

varande år ägt rum, för uppehållande af verksamheten ''s''

vid tekniska elementarskolan i Norrköping på extra stat

för år 1908 anvisa till betjäningens aflöning 250 kronor,

till lyshållning, uppvärmning m. m. 1,300 kronor,

till assistenter och repetitörer 400 kronor, till undervisningen

i främmande språk 400 kronor, till höjd aflöning

åt läraren i frihand steckning 150 kronor samt till

bibliotek och samlingar 300 kronor, eller tillhopa 2,800

kronor.

112:o) Kung! Maj:t har föreslagit Riksdagen att för uppehållande af

verksamheten vid tekniska elementarskolan i Malmö på extra stat för år

1908 anvisa till betjäningens aflöning 1,000 kronor, till lyshållning, uppvärmning

m. m. 2,200 kronor, till en parallellafdelning i första årskursen

4,500 kronor, till en parallellafdelning i andra årskursen 5,000 kronor, till

en parallellafdelning i tredje årskursen L,000 kronor, till inköp af undervisningsmateriell

750 kronor, till inredning af ny verkstad och inköp af

verkstadsmateriell 13,842 kronor samt till inredning af nya laboratorier

5,000 kronor, eller tillhopa 33,292 kronor.

Den i ärendet förebragta utredningen återfinnes å sid. 385—389 i

statsrådsprotokollet.

För hvartdera af åren 1904—1907 har Riksdagen på extra stat anvisat

för uppehållande af verksamheten vid tekniska elementarskolan i

Malmö:

Ang.

tekniska

elementarskolan

i

Malmö.

[116.]

s. 390 Kontrollera mot PDF

390

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

till betjäningens aflöning.....................................

» lyshållning, uppvärmning m. m..............

» en parallellafdelning i första årskursen

» en parallellafdelning i andra årskursen .

» en parallellfackafdelning i tredje årskur

» inköp af undervisningsmateriel!................

............... kronor

850

—

............... »

1,700

—

»

3,500

—

»

4,000

—

L ............ »

1,500

—

»

500

—

summa kronor

12,050

—.

De af Kungl. Maj:t för år 1908 under förenämnda poster föreslagna

belopp uppgå tillhopa till 14,450 kronor, utvisande sålunda en förhöjning

med 2,400 kronor. Tvenne nya poster hafva därjämte upptagits uti

Kungl. Maj:ts förevarande framställning, nämligen till inredning af ny

verkstad och inköp af verkstadsmateriell 13,842; kronor samt till inredning

af nya laboratorier 5,000 kronor.

Anslaget för uppsättning af den nya verkstaden är afsedt att användas

på sätt följande kostnadsberäkning utvisar:

amerikansk gängsvarf

revolverhufvud till densamma..........................................

apparat för konisk svarfning .........................................

1 amerikansk pelarborrmaskin.............................................

1 universal fräsmaskin...........................................................

friisar till densamma............................................................

6 mindre gängskärningssvarfvar, däraf en med genomborrad

spindel ..................................................................

1 smärgelslipmaskin med skifvor .......................................

takrörelse till densamma...................................................

6 själfcentrerande chuckar......................................................

15 nya skrufstycken ä 32 kronor.........................................

1 ventilator med tillbehör......................................................

10 remskifvor ..............................................................................

2 elektromotorer för direkt koppling å fräsmaskin och

borrmaskin...........................................................................

1 uppsättning nya smidesverktyg......................................

1 uppsättning nya spiralborrar ..........................................

1 sats brotscher ........................................................................

1 uppsats gängverktyg............................................................

flyttning och montering af förhandenvarande maskiner

och axelledningar .........................................................

kronor

1,220

520

210

1,040

2,860

600

3,600

110

47

300

480

185

120

810

100

200

100

340:

1,000:

summa kronor 13,842:

s. 391 Kontrollera mot PDF

Statsäd skottets Utlåtande N:o 9.

391

På grund af hvad i ärendet förekommit får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Majts förevarande

framställning, må för uppehållande af verksamheten

vid tekniska elementarskolan i Malmö på extra

stat för år 1908 anvisa till betjäningens aflöning 1,000

kronor, till lyshållning, uppvärmning in. m. 2,200 kronor,

till en parallellafdelning i första årskursen 4,500

kronor, till en parallellafdelning i andra årskursen 5,000

kronor, till en parallellafdelning i tredje årskursen 1,000

kronor, till inköp af undervisningsmateriell 750 kronor,

till inredning af ny verkstad och inköp af verkstadsxnateriell

13,842 kronor samt till inredning af nya laboratorier

5,000 kronor, eller tillhopa 33,292 kronor.

113:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för uppehållande af

verksamheten vid tekniska elementarskolan i Örebro på extra stat för år

1908 anvisa till höjda aflöningar åt extra lärarna i svenska språket, främmande

språk, frihandsteckning och modellering 825 kronor, till höjd ersättning

för bestridande af sekreterar- och kamrerargöromålen 100 kronor,

till arfvode åt extra lärare för undervisning i parallellklasser 13,075 kronor,

till biträden i landtmäteri m. in. 200 kronor, till biträden på verkstaden

1,570 kronor, till betjäningens aflöning 850 kronor och till lyshållning,

uppvärmning m. m. 3,300 kronor, eller tillhopa 19,920 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 389—398 i statsrådsprotokollet.

För innevarande år har Riksdagen för uppehållande af verksamheten

vid ifrågavarande skola på extra stat anvisat ett belopp af 18,045 kronor

eller med afdrag af 2,000 kronor, som beräknats för inköp af en snabbsvarf,

16,045 kronor. Den för år 1908 äskade förhöjningen af anslaget är

afsedd dels till höjda arfvoden åt extra lärarna, dels till höjd ersättning

för bestridande af sekreterar- och kamrerargöromålen, dels ock till ökad

aflöning åt betjäningen. De nu upptagna posterna »biträden i landtmäteri

in. m.» och »biträden på verkstaden» hafva med enahanda belopp, som nu

föreslagits, under föregående år ingått uti de för parallellafdelningarna

anslagna summor. I afseende å posten »lyshållning, uppvärmning m. m.»

har icke någon förändring vidtagits.

På grund af hvad i ärendet förekommit hemställer utskottet,

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, må för uppehållande af verksamheten

vid tekniska elementarskolan i Örebro på

extra stat för år 1908 anvisa till höjda aflöningar

Ang.

tekniska

elementarskolan

i

Örebro.

[117.]

s. 392 Kontrollera mot PDF

392

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

åt extra lärarna i svenska språket, främmande språk,

frihandsteckning och modellering 825 kronor, till

höjd ersättning för bestridande af seki’eterar- och kamrerargöromålen

100 kronor, till arfvode åt extra lärare

för undervisning i parallellklasser 13,075 kronor, till

biträden i landtmäteri m. m. 200 kronor, till biträden

på verkstaden 1,570 kronor, till betjäningens aflöning

850 kronor och till lyshållning, uppvärmning m. m.

3,300 kronor, eller tillhopa 19,920 kronor.

Ang. _

anslag till

tekniska

elementarskolan

i

Borås.

[118.]

114:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

hemställer utskottet,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande

år ägt ruin, för uppehållande af verksamheten vid tekniska

elementarskolan i Borås på extra stat för år 1908

anvisa till undervisning i verkstadsarbete 700 kronor,

till undervisning i svenska och främmande språk 500

kronor, till undervisning i frihandsteckning 200 kronor,

till betjäningens aflöning 850 kronor samt till lyshållning,

uppvärmning m. m. 1,600 kronor, eller tillhopa

3,850 kronor.

Ang. _

anslag till

tekniska

elementarskolan

i

Härnösand.

[119.]

115:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för uppehållande af

verksamheten vid tekniska elementarskolan i Härnösand på extra stat för

år 1908 anvisa till undervisning i svenska språket 200 kronor, till undervisning

i främmande språk 400 kronor, till lyshållning, uppvärmning m. m.

2,900 kronor, till betjäningens aflöning 850 kronor samt till förhöjning af

arfvodet till gymnastiklärare 290 kronor, eller tillhopa 4,640 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 399 och 400 i statsrådsprotokollet.

För uppehållande af verksamheten vid tekniska elementarskolan i

Härnösand har Riksdagen på extra stat för år 1907 anvisat fett belopp af

4,350 kronor. Den nu äskade förhöjningen af anslaget är afsedd att användas

till beredande af daglig gymnastikundervisning vid skolan.

På grund af hvad i ärendet förekommit får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, må för uppehållande af verksamheten

vid tekniska elementarskolan i Härnösand på extra

stat för år 1908 anvisa till undervisning i svenska språket

200 kronor, till undervisning i främmande språk

400 kronor, till lyshållning, uppvärmning m. m. 2,900

s. 393 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

393

kronor, till betjäningens aflöning 850 kronor samt till

förhöjning af arfvodet till gymnastiklärare 290 kronor,

eller tillhopa 4,640 kronor.

116:o) Sedan 1906 års Riksdag, med bifall till Kung! Maj:ts därom Ang.

gjorda framställning, till understöd för tre år åt lägre tekniska yrkesskolor “sgj^tekpå

i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 13 januari 1906 niska yrkesomförmäldt

villkor rörande bidrag från vederbörande kommun samt till rsk°1°r''

bestridande af kostnader för inspektion af dessa skolor beviljat ett anslag

af 270,000 kronor och däraf på extra stat för år 1907 anvisat ett belopp

af 90,000 kronor, har Kungl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att af förenämnda

redan beviljade anslag på extra stat för år 1908 anvisa ett belopp

af 90.000 kronor.

Det vid anslaget fastade villkor är, att det bidrag, som af de beviljade

medlen kommer att utbetalas till understöd åt en skola, icke må öfverskjuta

hvad vederbörande kommun kontant tillskjuter till skolan.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må till understöd åt lägre tekniska *

yrkesskolor samt till bestridande af kostnader för inspektion

af dessa skolor af förut beviljadt anslag på

extra stat för år 1908 anvisa ett belopp af 90,000 kronor.

117:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till resestipendier åt Ang.

föreståndare och facklärare vid lägre tekniska läroanstalter, under de villkor ''ITföSän-1

och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva, på extra stat da‘-e och fackför

år 1908 anvisa ett belopp af 3,000 kronor. ^"teknisk»*

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsråds- läroanstalter,

protokollet sid. 401—403. [121.]

Då det synes önskvärdt, att föreståndare och facklärare vid lägre tekniska

läroanstalter må beredas tillfälle att genom resor vidga sina kunskaper

och sin erfarenhet inom området för sin verksamhet, samt utskottet

icke haft anledning till erinran mot beloppet af det äskade anslaget, får

utskottet hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, må till resestipendier åt föreståndare

och facklärare vid lägre tekniska läroanstalter,

under de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan

finna godt föreskrifva, på extra stat för år 1908 anvisa

ett belopp af 3,000 kronor.

Bill. till Rilcsd. Prof. W07. 4 Samt. 1 Afd. !1 Haft. 50

s. 394 Kontrollera mot PDF

394

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang.

slöjdföreningen9

i Göteborg

skola.

[122.]

Ang.

utvidgning

af den kvinn

liga lärokursen.

[123.]

Ang.

tillfällig löneförbättring

för extra

ordinarie

professorer.

[124.]

118:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

och. under hänvisning till hvad statsrådsprotokollet (sid. 403 och 404) i

ärendet innehåller, hemställer utskottet,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande år

ägt rum, till understöd för uppehållande af slöjdföreningens

i Göteborg skola, på extra stat för år 1908 bevilja

ett belopp af 30,000 kronor, att under villkor att

Göteborgs stad för skolan tillskjuter minst lika mycket

för år 1908 äfvensom på de öfriga villkor, som Kungl.

Maj:t kan finna godt föreskrifva, ställas till styrelsens

för skolan förfogande för därmed afsedt ändamål.

Gymnastiska centralinstitutet.

119:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning får utskottet

hemställa,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande

år ägt rum, för uppehållande af undervisningen

i den kvinnliga lärokursen vid gymnastiska centralinstitutet

med ett ökadt antal elever anvisa på extra stat för år

1908 ett belopp af 4,700 kronor.

Farmaceutiska institutet.

120:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen

dels medgifva, att extra ordinarie professorerna vid farmaceutiska

institutet må för år 1908 åtnjuta tillfällig löneförbättring, som skall utgå

till den, som innehar begynnelselön eller berättigats uppbära allenast ett

ålderstillägg, med 1,000 kronor, däraf 500 kronor lön och 500 kronor tjänstgöringspenningar,

samt till den, som berättigats uppbära två ålderstillägg,

med 500 kronor, att tilläggas lönen,

dels ock för berörda ändamål på extra stat för år 1908 anvisa ett

förslagsanslag af 1,500 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 404

—406 i statsrådsprotokollet.

Då billigheten synes fordra, att de extra ordinarie professorerna vid

farmaceutiska institutet må komma i åtnjutande af sådan tillfällig löneförbättring,

som för innevarande år tillkommer vissa lärare vid universi
-

s. 395 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

395

teten och karolinska mediko-kirurgiska institutet, och som äfven för år

1908 föreslagits skola till dem utgå, får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, må

a) medgifva, att extra ordinarie professorerna vid

farmaceutiska institutet må för år 1908 åtnjuta tillfällig

löneförbättring, som skall utgå ti il den, som innehar

begynnelselön eller berättigats uppbära allenast ett ålderstillägg,

med 1,000 kronor, däraf 500 kronor lön och

500 kronor tjänstgöringspenningar, samt till den, som

berättigats uppbära två ålderstillägg, med 500 kronor,

att tilläggas lönen, samt

b) för berörda ändamål på extra stat för år 1908

anvisa ett förslagsanslag af 1,500 kronor.

121:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för farmaceutiska institutets

behof på extra stat för år 1908 anvisa följande belopp: till ökad ersättning

åt sekreterare och kamrerare 500 kronor, till egendomens underhåll,

renhållning och diverse 2,000 kronor, till bränsle, gas, vatten m. m. 500

kronor och till städning af lokalerna m. m. 600 kronor, eller sammanlagdt

3,600 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid 406—408 i statsrådsprotokollet.

För farmaceutiska institutets verksamhet har Riksdagen å extra stat

för innevarande år anvisat ett belopp af 2,150 kronor. Den nu föreslagna

förhöjningen af de uti ifrågavarande anslag ingående posterna till egendomens

underhåll m. m. samt till städning af lokalerna är föranledd af

den utvidgning af institutets lokaler, hvartill Riksdagen år 1905 anvisat

medel.

På grund af hvad i ärendet förekommit får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Majtts förevarande

framställning, må för farmaceutiska institutets

behof på extra stat för år 1908 anvisa följande belopp:

till ökad ersättning åt sekreterare och kamrerare 500

kronor, till egendomens underhåll, renhållning och diverse

2,000 kronor, till bränsle, gas, vatten m. in. 500

kronor och till städning af lokalerna m m. 600 kronor,

eller sammanlagdt 3,600 kronor

Aug.

anslag till

uppehållande

af institutets

verksamhet.

[125.]

s. 396 Kontrollera mot PDF

Ang.

repetitionskurser

för

barnmorskor.

[126.]

Ang.

internationell

katalog öfver

naturvetenskaplig

litteratur.

[127.]

. Ans-.

bidrag till

den internationella

jordmätningen.

[128.]

396

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Barnmorskeundervisnmgen och barnbördslmsen.

122:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

och under hänvisning till hvad i afseende härå hlifvit till statsrådsprotokollet,

sid. 408 och 409, anfördt, hemställer utskottet,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för åren 1904,

1905, 1906 och 1907 ägt rum, på extra stat för år 1908

anvisa ett anslag af 3,000 kronor till anordnande af

repetitionskurser för äldre barnmorskor och till beredande,

såvidt ske kan, af fri bostad eller hyresbidrag

åt deltagarinnorna däri under den tid, de genomgå

dessa kurser.

Y etenskapsakademien.

123:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat för år

1908 bevilja 2,000 kronor för inlösen af fullständiga exemplar och enstaka

delar af en internationell fortlöpande katalog öfver naturvetenskaplig litteratur

samt 1,600 kronor för upprätthållande af den för ifrågavarande katalogarbete

anordnade regionalbyrån för Sverige.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 409 i statsrådsprotokollet.

På grund af hvad i ärendet förekommit hemställer utskottet,

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, må

a) för inlösen af fullständiga exemplar och enstaka

delar af en internationell, fortlöpande katalog öfver

naturvetenskaplig litteratur på extra stat för år 1908

anvisa 2,000 kronor; samt

b) för upprätthållande under samma år af den för

ifrågavarande katalogarbete anordnade regionalbyrån för

Sverige bevilja på extra stat för år 1908 ett belopp af

1,600 kronor.

124:o) Sedan 1906 års Riksdag, med bifall till Kungl. Maj:ts därom

gjorda framställning, under förutsättning att Sverige kommer att för åren

1907—-1916 deltaga i kostnaderna för den internationella jordmätningen,

till bestridande af den på Sverige belöpande andelen i dessa kostnader

beviljat ett anslag af 14,240 kronor och däraf på extra stat för år 1907

s. 397 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

397

anvisat 1,424 kronor, har Kung!. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att af

förenämnda redan beviljade anslag på extra stat för år 1908 anvisa ytterligare

1,424 kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må till bestridande af den på Sverige

belöpande andelen i kostnaderna för den internationella

, jordmätningen af förut beviljadt anslag på extra stat för

år 1908 anvisa ytterligare 1,424 kronor.

125:o) Uti en till Riksdagen den 1 februari 1907 afl åt eu proposition, Ang. mpdein:o

46, har Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af stats råds- „ rea"rå It ning«- protokollet öfver ecklesiastikärenden för samma dag föreslagit Riksdagen arbetet,

att till afslutande af de arbeten, som ännu återstå för fullbordande af

Sveriges andel i det på 1860-talet påbörjade s. k. medeleuropeiska gradmätning

sarbetet på extra stat för år 1808 anvisa ett belopp af 6,200 kronor.

Till ofvannämnda statsrådsprotokoll har föredragande departementschefen

yttrat följande:

»I underdånig skrifvelse den 9 januari 1907 har vetenskapsakademien

gjort framställning om ett anslag af 6,200 kronor för afslutande af de

arbeten, som återstå för fullbordande af Sveriges andel i det på 1860-talet

påbörjade s. k. medeleuropeiska gradmätningsarbetet.

I fråga om uppkomsten och fortgången af det vetenskapliga företag,

som kallats det medeleuropeiska gradmätningsarbetet och numera benämnes

den internationella jordmätningen, anhåller jag få hänvisa till den redogörelse

härom, som lämnats i det vid 1906 års statsverksproposition fogade

utdrag af statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden för den 13 januari

1906, punkten 120.

Vidare vill jag erinra därom, att Rikets åren 1862—1863 församlade

Ständer till bestridande af kostnaden för Sveriges deltagande i utförande

af en medeleuropeisk gradmätning anvisade ett belopp af 25,000 kronor.

Vetenskapsakademiens nu förevarande hemställan har närmast föranledts

af en utaf akademiens ledamot f. d. professorn vid generalstaben

P. G. Rosén till akademien aflåten skrifvelse af följande lydelse:

»Mer än fyra decennier hafva förflutit, sedan det internationella vetenskapliga

företag, som har till uppgift bestämmandet af jordytans allmänna

form eller storlek eller den s. k. geoiden, bragtes till stånd på initiativ

af chefen för preussiska generalstabens trigonometriska afdelning generallöjtnant

Baeyer.

Till deltagande i detta storslagna företag, som blef kalladt den medeleuropeiska

gradmätningen, sedermera från år 1886 internationella jord
-

s. 398 Kontrollera mot PDF

398

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

mätningen, hade den preussiska regeringen låtit inbjudningar utgå till alla

de länder, genom hvilka det stora gradmätningsnätet skulle sträcka sig,

däribland äfven Sverige.

Till sina närmare detaljer gick förslaget ut på att med begagnande

af de för topografiskt ändamål i Italien, Schweiz, Tyskland, Belgien,

Danmark, Sverige och Norge samt någon del af Ryssland redan utförda

geodetiska mätningar i förbindelse med alla inom samma område till ett

antal af några och trettio befintliga observatorier, betraktade såsom för

ändamålet astronomiskt väl bestämda punkter, erhålla en från observatoriets

i Palermo parallell sig så långt som möjligt norrut sträckande medeleuropeisk

gradmätning, hvilken skulle omfatta ett område af mer än

20 graders utsträckning i meridianens riktning och omkring 16 grader i

longitudinell led.

Genom en kombination af flera gradmätningar tänkte man sig då

kunna på ett mera fullständigt och afgörande sätt, än som hittills skett,

utforska och bestämma de särskilda och egendomliga, från jordens allmänna

medelgestalt afvikande krökningar, som tvifvelsutan skulle finnas i Centraleuropas

särskilda länder. Hvad särskildt angår Sveriges deltagande i

utförandet af detta kolossala arbete, så afsåg projektet, att kungl. svenska

topografiska kårens utförda triangulationer skulle i förening med motsvarande

trianguleringar i respektive grannländer läggas till grund för

bestämmandet af afstånden och de inbördes riktningarna mellan de punkter,

där astronomiska bestämningar af polhöjd, azimut och eventuellt longitud

antingen redan funnes för handen eller kunde å desamma utföras. Man

tänkte sig vid den tiden Stockholm, Uppsala och Ivristiania såsom de

punkter, hvartill mätningarna kunde komma att utsträckas.

Kungl. vetenskapsakademien, till hvilken denna fråga bli fvi t hänskjuten,

utsåg bland sina ledamöter herrar Selander, friherre Fabian Wrede

och Lindhagen för att afgifva utlåtande öfver denna angelägenhet. Dessa

skänkte densamma sitt odelade bifall och framlade arbetsplan och förslag

till revision och komplettering af de trianguleringar, som funnos för

handen och ansågos böra ingå såsom integrerande delar i det vetenskapliga

arbetet.

I planen för dessa arbeten, som ansågos kunna blifva utförda på 4 är,

ingick äfven samarbete med astronomer i våra grannländer Danmark och

Norge särskildt för bestämmandet af longitudsskillnaden mellan Stockholm,

Köpenhamn och Kristiania. Med anslag af allmänna medel till ett belopp

af 25,000 kronor blefvo ock sedermera från och med år 1863 följande

arbeten verkställda:

s. 399 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o .9.

399

1. Baslinjemätningar å Ladugårdsgärde, å Axvalla lied och i Halland

vid Laholmsbukten.

2. Horisontalvinkelmätningar i ändamål att sammanbinda baslinjen

med en hufvudsida i triangelnätet af lista ordningen.

3. Nya horisontalvinkelmätningar å 26 triangelpunkter i triangelnäten

vid Sveriges västra kust för revision af det gamla nätet.

4. Telegrafiska longitudsbestämningar emellan Stockholm, Köpenhamn

och Kristiania.

5. Azimutbestämning af en triangelsida vid Lund.

Samtliga dessa mätningar verkställdes under 1863—1869, men af

desamma hafva endast de astronomiska bestämningarna blifvit publicerade,

nämligen i kungl. vetenskapsakademiens Handlingar Bd 24, n:r 4 och Bihang

till kungl. vetenskapsakademiens handlingar, Bd 17 afdelning n:r 7.

De nu anförda geodetiska. operationerna vid västra kusten, hvilka

utgöra den största delen af det i Sverige nedlagda arbetet, hade närmast

till syfte att lämna bidrag till bestämmandet af krökningsförhållandena i

den stora meridianbåge, som man tänkt sig börja på Sicilien och sträcka

sig norrut, så långt trianguleringsmaterial fanns för handen, samt förbindas

med observatorierna i Muneken, Prag, Leipzig, Berlin och Köpenhamn.

Emellertid har sedan denna tid den internationella jordmätningens

program i omfattning vunnit ofantligt mera, än dess upphofsman kunnat

ana. I sammanhang därmed har också den ifrågavarande meridianbågen

vunnit större utsträckning, söderut till Tunis och norrut till norra ändan

af Trondhjemsfjorden, och dess utvidgning har utan tvifvel icke härmed

erhållit sin begränsning. Dess längd uppgår nu till 31 latitudsgrader, eller

5 grader mera än den rysk-skandinaviska gradmätningsbågen, som sträcker

sig från Donau till Norra Ishafvet.

De för den ifrågavarande meridianbågen till grund liggande trianguleringarna

och astronomiska bestämningarna äro ock alla publicerade med

undantag af den inom Sverige liggande delen, eller det förbindande triangelnätet

vid västra kusten. Därjämte har beräkningen af lodafvikelser och

krökningsförhållanden i meridianbågen, hvilka maktpåliggande beräkningar

verkställas af internationella jordmätningens centralbyrå i Potsdam, fortskridit

så långt, att man redan för flera år tillbaka och särskild! vid de

senaste kongresserna i Köpenhamn 1903 och i Budapest 1906 uttalat en

liflig önskan att så snart ske kan erhålla de data, som äro nödvändiga

för de sagda beräkningarnas fortsättande norrut från Köpenhamn.

För att det af kungl. vetenskapsakademien anlagda och sedan till allra

största delen utförda gradmätningsarbetet vid västkusten skall uppfylla

det därmed afsedda ändamålet, är det således nödvändigt, att det snart

s. 400 Kontrollera mot PDF

400

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

vinner en afsilning och offentliggöres. Med anledning häraf har jagverkställt

eu genomgående undersökning af det förhandenvarande observationsmaterialet

för att komma till insikt, om detsamma var af tillfredsställande

beskaffenhet, eller huruvida det nu efter flera decenniers förlopp

skulle fordra några ytterligare förbättringar eller kompletteringar för att

kunna offentliggöras.

Resultatet af denna undersökning har blifvit följande.

Triangelnätet utgår från sidan Köpenhamn (Nicolaikyrka) —Malmö (Petri

kyrka) och sträcker sig till sidan Vagnarberg—Dragonkullen, tillhörande

gemensamt det svenska och norska triangelnätet, samt besitter en längd

af omkring 38 mil. Jämförelsevis må nämnas, att den svensk-ryska gradmätningen

af nätet å Spetsbergen endast är 10 mil längre.

De geodetiska arbetena omfatta följande delar, nämligen:

1. Basmätningen vid Laholmsbukten, verkställd år 1863.

2. Sammanbindningsnätet mellan denna baslinje och triangelsidan

Knösen—Boarp, som är trianguleradt åren 1863 och 1867, med vinkelmedelfel

+ l'',0.

3. Trianguleringen af det 15 mil långa nätet mellan sidan Köpenhamn—Malmö

och sidan Apelviksås—Elmeberg, som verkställdes 1839—41,

med ett vinkelmedelfel af + l”,3.

4. Trian2rulerin°;en af det omkring 23 mil lånaja nätet mellan sidan

Apelviksås—Elmeberg och sidan Vagnarberg—Dragonkullen, hvilken utfördes

åren 1866—67 med ett vinkel medelfel af + l",3.

Vinkelmedelfelen äro beräknade enligt den internationella formeln.

Då nu såväl horisontalvinkelmätningen som trianglarnas form kan

anses vara tillfredsställande, synas inga vidare geodetiska operationer vara

af nöden. Endast astronomiska bestämningar af polhöjd och azimut å

minst tvenne punkter äro af stor vikt, för att dessa arbeten skola kunna

motsvara det ändamål, som med dem afses.

Vinkelmätningarna äro visserligen till eu stor del beräknade, men

fordra en genomgående revision och kontrollräkning för att kunna framläggas

i en publikation.

Då det nu är största utsikt till att kunna erhålla krafter för att

utföra de kompletterings- och räknearbeten, som för en publikation i

angifvet ändamål äro nödvändiga, så torde vara lämpligt att med ledning

af det föregående söka bestämma det ungefärliga belopp, hvartill kostnaden

för dessa återstående arbeten kan uppgå.

s. 401 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlutande N:o 9.

401

1. Beräkning och redigering af sammanbindningsnätet

till baslinjen i Halland samt baslinjens egen redigering.........

2. Beräkning och redigering af hufvudtriangelnätet söder

om triangelsidan Apelviksås—Elmeberg ......................................

3. Beräkning och redigering af nätet norr om Apelviksås—Elmeberg

................................................................................

4. Polhöjds- och azimutbestämning vid förslagsvis två

triangelpunkter...................................................................................

5. De astronomiska observationernas beräkning och

redigering .............................................................................................

6. Text och tabeller 10 arkh.,, ...

Kartor .................................jnil Publikation ..................|

Kostnad

1,100 kronor

1,500 »

1,400 »

1,500 »

700

1,500 »

400 *

Totala kostnaden 8,100 kronor.

Under antagande att kung!, vetenskapsakademien, i likhet med hvad

som förut ägt rum, intager i sina skrifter ifrågavarande publikationer, så

skulle det belopp, som af statsmedel fordrades till de astronomiska observationernas

verkställande samt till beräkning och redigering af samtliga

mätningar, uppgå till summa 6,200 kronor.

Beträffande räkne- och redigeringsarbetenas utförande torde det slutligen

böra meddelas, att det geodetiska observationsmaterialet är af den

beskaffenhet och i det tillstånd, att detsamma när som helst kan läggas

under behandling, samt att de astronomiska observationerna, som torde

fordra omkring en månad, redan under år 1907 med stor sannolikhet kunna

verkställas, om medel därtill finnas för handen.

Jag tror mig med det nu meddelade hafva uppvisat, att triangelnätet

vid västkusten, och det för en jämförelsevis ringa kostnad, kan fullbordas

och därmed göras användbart för vetenskapligt syfte. Det synes ock närmast

vara kung! vetenskapsakademien, som det åligger att föra detta af henne

för nära 40 år sedan påbörjade gradmätningsarbete till slut och därmed uppfylla

de förpliktelser, som Sverige har som ledamot af den internationella

j ordmätningen.

På grund häraf och under antagande att kungl. akademien behagade

ikläda sig kostnaderna för ifrågavarande arbetens offentliggörande an hålles

vörd samt, att kungl. akademien ville ingå till Kungl. Maj:t med underdånig

hemställan om beviljande af medel till ett belopp af 6,200

kronor för utförande af återstående arbeten, bestående i beräkningar,

redigering och astronomiska observationer i triangelnätet utefter Sveriges

B''It. till Riksd, I’rot. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 9 Häft. 51

s. 402 Kontrollera mot PDF

402

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

västra kust, i ändamål att till den internationella jordmätningen lämna

bidrag för utförande af de undersökningar af jordens form och storlek,

som redan under 1860-talet voro planlagda och beslutade.»

Öfver Roséns berörda framställning infordrade vetenskapsakademien

yttrande af sina sakkunniga ledamöter professorerna A. Lindstedt och B.

Hasselberg, Indika i skrifvelse till akademien den 3 januari 1907 anförde,

att då det af akademien, på sätt af Rosén omförmälts, anlagda och med

betydlig kostnad till största delen redan utförda gradinätningsarbetet vid

västkusten uppenbarligen ej kunde uppfylla det därmed afsedda ändamålet,

med mindre den slutliga bearbetningen och publikationen däraf ägde rum,

då vidare den af Rosén med hänsyn härtill företagna granskningen af det

föreliggande observationsmaterialet visat, att detsamma kunde anses vara

af så tillfredsställande beskaffenhet, att inga vidare geodetiska operationer

utan endast astronomiska bestämningar af polhöjd och azimut på två

triangelpunkter vore behöfliga, och då slutligen, enligt Lindstedts och

Hasselbergs förmenande, Sverige icke gärna kunde längre undandraga sig

att slutföra den andel i det gemensamma internationella arbetet, som landet

för så länge sedan åtagit sig och med afsevärd kostnad redan delvis utfört,

helst då den härtill nödiga summan måste anses synnerligen måttlig,

Lindstedt och Hasselberg ville på det lifligaste tillstyrka Roséns framställning

om utverkande af statsbidrag samt om det blifvande arbetets intagande

i vetenskapsakademiens publikationer.

I sammanhang med sin omförmälda framställning om beviljande af

det utaf Rosén ifrågasatta statsanslaget har vetenskapsakademien förklarat

sig för sin del vara villig åtaga sig de omkostnader, som kunde vara förbundna

med ifrågavarande iakttagelsers offentliggörande.»

Då departementschefen ansåge synnerligen viktigt, att de af staten bekostade

arbeten, som inom Sverige vidtagits för den internationella jordmätningen,

vederbörligen slutfördes, särskildt som det härför erforderliga

belopp syntes jämförelsevis obetydligt, men under Kungl. Maj:ts disposition

icke funnes några medel, som kunde för ändamålet anlitas, hemställde

departementschen om ifrågavarande propositions aflåtande till Riksdagen.

På grund af hvad i ärendet förekommit får utskottet hemställa,

s. 403 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

403

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:fs förevarande

framställning, må till afslutande af de arbeten, som

ännu återstå för fullbordande af Sveriges andel i det

på 1860-talet påbörjade s. k. medeleuropeiska gradmätningsarbetet,

på extra stat för år 1908 anvisa ett belopp

af 6,200 kronor.

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.

126:o) Med anledning af Kung]. Maj:ts i punkterna 33 och 129 under

åttonde hufvudtiteln gjorda framställning, hemställer utskottet,

att Riksdagen ma till täckande af brist, som uppstått

å det i vitterhets-, historie- och ankvitetsakademiens

stat uppförda anslaget för tryckningskostnad er, på extra

stat för år 1908 bevilja ett belopp af 3,000 kronor.

127:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning hemställer

utskottet,

att Riksdagen, i likhet med hvad under innevarande

år ägt rum, må till arfvoden åt extra biträden vid ordnandet

och vården af de under vitterhets-, historie-, och

antikvitetsakademiens inseende ställda samlingar äfvensom

till aflöning åt vaktbetjäning vid samlingarnas

förevisande på extra stat för år 1908 uppföra ett anslag

af 4,000 kronor.

128:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för vidtagande af

åtgärder till bevarande af Kronobergs slottsruin anvisa ett belopp af 5,750

kronor, dock under villkor att föreningen för nämnda ruins bevarande

tillskjuter motsvarande belopp, hvari må inberäknas hvad föreningen redan

utgifvit för ändamålet.

Beträffande den af departementschefen i ärendet förebragta utredningen

får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet sid. 411 och 412.

På grund af hvad i ärendet förekommit hemställer utskottet,

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, må på extra stat för år 1908

Ang.

täckande

af brist å

anslaget till

tryckningskostnader.

[129.]

Ang.

ökadt anslag

till arfvoden

åt extra biträden

hos

akademien

m. m.

[130.]

Ang.

anslag Juli

konservering

af Kronobergs

slottsruin.

[131.]

s. 404 Kontrollera mot PDF

404

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

anvisa ett belopp af 5,750 kronor för vidtagande af åtgärder

till bevarande af Kronobergs slottsruin, dock

under villkor att föreningen för nämnda ruins bevarande

tillskjuter motsvarande belopp, hvari må inberäknas

hvad föreningen redan utgifvit för ändamålet.

inköp''af den 129:o) Uti en till Riksdagen den 8 mars 1907 afbiten proposition,

kvarstående n:o 104, har Kungl Maj:t, under åberopande af biiagdt utdrag af statsrådsdesjö

förs^md)r0^0^0^e^ öfyer ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen att

lings gamla till inköp för statens räkning af den kvarstående delen af Dädesjö förkyrka

m. m. samlings gamla kyrka och den mark, hvarå den finnes uppförd, äfvensom

till utförande af erforderliga restaurera!gsarbeten å kyrkan på extra stat

för år 1908 anvisa ett belopp af 4,000 kronor.

Till ofvannämnda statsrådsprotokoll har föredragande departementschefen

anfört följande:

»I underdånig skrifvelse den 4 september 1906 anförde vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademien, att sedan den nuvarande kyrkan i Dädesjö

församling af Växjö stift uppförts under åren 1793 och 1794, hade

man låtit den gamla kyrkans långhus stå kvar och användt detsamma

såsom sockenmagasin. Verkställda undersökningar hade visat, att denna

äldre kyrkas ursprungliga, platta innertak ännu funnes kvar, genom kraftiga

repstafvar indeladt i rutor. Hvarje ruta vore prydd med val utförda

synnerligen intressanta målningar i romansk stil. Det vore af yttersta

vikt, att detta så godt som enastående minnesmärke, af betydelse ej blott

för den svenska medeltidskonsten utan äfven för den allmänt europeiska,

blefve omsorgsfullt bevaradt, hvilket icke kunde ske på annat sätt, än att

staten inköpte den gamla byggnaden. Akademien hade anledning antaga,

att församlingen vore villig att afstå den kvarstående delen af den gamla

stenkyrkan, därest den sattes i tillfälle att uppföra ett sockenmagasin af trä.

Akademien anhölle att få framdeles inkomma med uppgift om kostnaden

under förhoppning att Kungl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska erforderligt

anslag.

Sedermera har i underdånig skrifvelse den 19 januari 1907 vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademien anfört följande:

Enligt till akademien inkommet utdrag af protokoll vid kyrkostämma

med Dädesjö församling den 11 oktober 1906 hade församlingen beslutit

att öfverlåta sin gamla kyrka till staten för vård och underhåll, mot det

att församlingen bekomme så stort belopp, som erfordrades för inköp af

byggnadsmaterialier och tomt samt för uppförande därå af lämplig inäga
-

s. 405 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande A'':o !). : 405

tillbyggnad, äfvensom erhölle allt det virke, församlingen anskaffat till

inredningen af det i den gamla kyrkan befintliga magasinet, därvid församlingen

uttalat, att 3,500 kronor vore nödvändiga för eu ändamålsenlig

magasinsbyggnads uppförande. Då uttrycken i protokollet synts akademien

i viss mån tvetydiga, hade förklaring infordrats från pastor i församlingen,

hvilken i skrifvelse den 9 januari 1907 förklarat, att det vore

församlingens mening att öfverlåta kyrkan å staten med full äganderätt,

ehuru detta otydligt uttryckts i protokollet.

Den gamla kyrkan begagnades för närvarande dels som magasin, för

hvilket ändamål ett öfre golf blifvit anordnadt, dels, i bottenvåningen, som

förvaringsrum för hvarjehanda föremål, hvilka användes för församlingens

behof och måste någonstädes förvaras, då i den nya kyrkan icke för dem

funnes någon lämplig plats.

Vid bedömande af frågan om inköp för statens räkning af den gamla

kyrkan vore två synpunkter att beakta. Den ena vore: hvilken vore den

gamla kyrkans betydelse i antikvariskt och konsthistoriskt hänseende, den

andra vore: hvilket belopp borde skäligen i ersättning tillerkännas församlingen,

som hittills, till stor lycka för kännedomen om medeltidens

konst i Sverige, underhållit den kvarstående delen af den gamla kyrkan.

Hvad den senare synpunkten beträffade, hade akademien af öfverintendentsämbetet

begärt en utredning angående kostnaderna för uppförande

af en ny magasinsbyggnad af trä. Ämbetet hade ifrågasatt två olika

slag af _ sådan byggnad; utfördes byggnaden af stolpar och bräder med

lister öfver fogarna samt med tak af tegel och rödfärgning, skulle kostnaden

ej öfverstiga 2.000 kronor, men om byggnaden uppfördes af timmer

med tak af tegel och rödfärgning, torde omkostnadsbeloppet icke öfverskjuta

2,800 kronor. Församlingen hade naturligtvis anspråk på att som

ersättning få ett magasin, så fast och varaktigt som möjligt, hvadan tanken

på en lättare byggnad till det billigare priset torde fä anses icke böra

komma i fråga. Ett af sten uppfördt magasin såsom den nuvarande gamla

kyrkan kräfde ringa kostnad för underhåll, hvaremot sådant af eu träbyggnad

kräfde allt emellanåt återkommande utgifter, hvarjämte ett af trä

uppfördt magasin vore vida mera utsatt för eldfara än en stenbyggnad,

hvadan eu högre årlig brandförsäkringsafgift torde erfordras. Under sådana

förhållanden och då inköp af tomt måste tagas i beräkning samt då borttagandet

ur den gamla kyrkan af den nuvarande inredningen och dennas

apterande efter den nya byggnadens kraf medförde kostnader, syntes

akademien församlingens anspråk på en ersättning af 3,500 kronor icke

vara för högt.

s. 406 Kontrollera mot PDF

406

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Hvad anginge den förra af de angifna synpunkterna, eller kyrkans

betydelse i antikvariskt och konsthistoriskt afseende, ville akademien påpeka

följande. Inom hela Norden funnes icke någon motsvarighet till det platta

innertaket i Dädesjö kyrka med dess romanska, väl bibehållna malningar.

Inom norra Tyskland torde knappast något motsvarande förekomma, förrän

man kommit till Hildesheim. Detta tak med dess malningar torde tillhöra

tiden omkring 1200, d. v. s. en tid, från hvilken för öfrigt, med afseende

på målningskonstens alster, endast enstaka fragment förekomme.

Detta tak och dess målningar vore naturligtvis utförda på ^platsen af en

där arbetande konstnär. Här vore således icke fråga om något, som blifvit

från utlandet importeradt. Det hela ägde därför en mycket stor nationell

betydelse. Alltsom oftast förekomme det, att för statens räkning inköptes

för flera tusen kronor målningar utförda af lefvande konstnärer.

De kunde, då de ännu lefde och verkade, åstadkomma nya malningar,

hvilka vid ett senare tillfälle kunde hembjudas staten, och som kanske vore

ännu mera framstående. Här däremot vore fråga om en mästare, som

icke kunde åstadkomma något nytt — han hade för ungefär 700 ar sedan

gått ur tiden — och af hvilken intet annat verk vore kändt. Hans konstverk

tillhörde en period i vårt lands konst- och kulturhistoria, om

hvilken vi visste mycket litet. Såsom redan blifvit antydt, hade dessa

målningar intresse icke endast för Sverige och Norden utan rent af för hela

medeltidens Europa. Med afseende på den gamla kyrkan, i hvilken dessa

målningar förekomme, torde, i fall inköp för staten skedde, några arbeten

behöfva vidtagas för underhåll af yttertaket och för återställande af vissa

mindre arkitektoniska detaljer. Kostnaden för dessa arbeten torde icke

öfverstiga 500 kronor. Genom detta inköp, som skulle framkalla det lifligaste

erkännande inom alla de land i vår världsdel, i hvilka man ägnade

uppmärksamhet åt medeltidens minnesmärken, skulle Dädesjö kyrka fogas

som en tredje länk till de två andra, hvilkas bestånd, just för målningarnas

skull, blifvit genom statens medverkan för all framtid betryggadt, nämligen

Södra Råda ödekyrka i sydöstra Värmland, med målningar i koret

från år 1323 och med målningar i långhuset från år 1494, samt Risinge

kyrka i Östergötland, med målningar antagligen från midten af 1400-talet.

Blefve nu Dädesjö kyrkas kvarvarande del med dess målningar inköpt,

funnes i statens ägo en ytterst viktig serie af vår målningskonsts alster

från de hvarandra så olika perioderna 1200, 1323 och 1400-talet de

tre kyrkornas målningar erbjöde en öfversikt af utvecklingen af målningskonsten

under Sveriges medeltid.

Då med afseende å det ändamål, för hvilket kyrkan nu användes,

s. 407 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

407

taket med dess målningar vore utsatt för åverkan likasom för eldfara och

därför snar åtgärd för kyrkans bevarande vore af behof påkallad, ville

akademien i underdånighet anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes redan till den

nu församlade Riksdagen göra nådig framställning om anvisande, dels för

inköp för kronans räkning af den kvarvarande delen af Dädesjö kyrka,

dels för utförande af nyss angifna reparations- och restaureringsarbeten,

af ett belopp af 4,000 kronor, med skyldighet för akademien att af de

500 kronor, som beräknats för nämnda arbeten, till statsverket återbära

hvad för ändamålet icke komme att åtgå.

Vid akademiens sistberörda skrifvelse voro fogade omfönnälda protokollsutdrag

och skrifvelse från pastor i Dädesjö församling.

Öfverintendentsämbetet, hvars yttrande i ärendet infordrats, anförde i

underdånigt utlåtande den 19 februari 1907, att ämbetet, som mot de af

akademien, med anledning delvis af från orten gjordt erbjudande, framlagda

kostnadsberäkningar icke funnit sig äga orsak till anmärkning, ville på

det lifligaste tillstyrka nådigt bifall till den gjorda framställningen. Då

det emellertid ur vissa synpunkter torde få anses hafva varit önskvärdt

att, utöfver själfva den mark, hvarå kyrkan i fråga vore belägen, hvilken

gifvetvis borde i köpet ingå, något område kring kyrkobyggnaden komme

att af staten förvärfvas, hade öfverintendentsämbetet satt sig i förbindelse

med pastor i församlingen för utrönande, huruvida något dylikt förvärf

kunde komma till stånd samt med begäran om erhållande af de närmare

upplysningar beträffande kyrkan eller de ritningar öfver densamma, som

kunde meddelas eller vara tillgängliga. Till svar härå hade pastor i skrifvelse

till ämbetet af den 13 februari 1907 meddelat — jämte förklarande

att några mera ingående upplysningar rörande kyrkan än dem, riksantikvarien

kunde lämna, ej stode att fa, att några ritningar öfver denna icke

förefunnes och att församlingen ej heller ville anskaffa sådana — att, då

kyrkan omgåfves af församlingens för liks jordande begagnade kyrkogård,

som kräfde ny utvidgning, församlingen icke kunde afstå något däraf. Vid

sådant förhållande torde allenast den plats, på hvilken kyrkan vore uppförd,

och som, efter pastors tillika lämnade uppgift, utgjorde omkring 117

kvadratmeter, kunna vid köpet ifrågakomma.

Vid öfverintendentsämbetets utlåtande var fogad pastors i församlingen

omförmälda, till ämbetet aflåtna skrifvelse.»

Då departementschefen till fullo insåge betydelsen af att den kvarstående

delen af Dädesjö gamla, ur antikvarisk och konsthistorisk synpunkt

s. 408 Kontrollera mot PDF

408

Statsutskottets Utlåtande N:o 0.

synnerligen intressanta kyrka för framtiden bevarades och icke hade något

att erinra mot de i ärendet framlagda kostnadsberäkningarna, hemställde

departementschefen om aflåtande af förevarande proposition.

Sedan ifrågavarande proposition aflåtits, har Dädesjö församling, på

därom gifven anledning, å kyrkostämma den 26 mars 1907 förklarat, att

församlingen mot ersättning, i enlighet med förut å kyrkostämma den 11

oktober 1906 fattadt beslut, af 3,500 kronor öfverläte till staten för vård

och underhåll den på församlingens nuvarande begrafningsplats belägna

gamla kyrkan jämte den grund, hvarå kyrkan vore uppförd, att af staten

öfvertagas med full äganderätt eller den rätt, som församlingen hade till

kyrkan och dess grund; att församlingen lämnade fritt tillträde till kyrkan

pa sa sätt att staten tillförsäkrades, att den väg, som ginge förbi och intill

kyrkans ingång öfver kyrkogården och kyrkobacken till allmänna

landsvägen, finge lör ändamålet begagnas, samt att församlingen förbunde

sig dels att tåla det intrång å marken närmast kyrkan, som kunde blifva

nödvändigt vid eventuella reparationer å kyrkan, dels ock att icke upptaga

nya grafvnr eller verkställa gräfningar närmare kyrkans murar än

på ett afstånd af en meter, hvaremot staten icke finge låta uppsätta

stängsel eller staket omkring kyrkan eller anbringa särskild port framför

dess dörrar eller upptaga ny väg till eller omkring kyrkan.

Kammarkollegium har därefter uti infordradt utlåtande af den 11

april 1907 upplyst, att kyrkotomten i kameralt hänseende måste anses

inbegripen under Dädesjö kyrkoherdeboställe, hvilket uti jordeboken vore

upptaget bland »kronoegendomar under allmän disposition, boställen»

såsom 1V2 mantal Dädesjö Prästegård N:o 1. Därjämte har kollegium

hemställt, att den kvarstående delen af kyrkan måtte på de af församlingen

å kyrkostämman den 26 mars 1907 närmare angifna villkor för

statens räkning förvärfvas, samt att Kung]. Maj:t, i sammanhang med

fattande af beslut härutinnan, måtte föreskrifva, att den tomt, hvarå

kyrkan vore uppförd, skulle, behörigen uppmätt och kartlagd, så vidt laga

hinder ej mötte, för alltid afsöndras från kyrkoherdebostället iy2 mantal

Dädesjö Prästegård N:o 1.

Då bevarandet af den återstående delen af Dädesjö gamla kyrka

synes, på grund af byggnadens betydelse i antikvariskt och konsthistoriskt

afseende, böra genom statens medverkan betryggas, får utskottet, som biträder

kammar k oll egi i förslag i afseende å afsöndrande, så vidt laga

hinder icke möter, af den tomt, hvarå kyrkan är belägen, hemställa,

s. 409 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

409

att Riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, till inköp för statens räkning af

den kvarstående delen af Dädesjö församlings gamla

kyrka och den mark, hvarå den finnes uppförd, äfvensom

till utförande af erforderliga restaureringsarbeten

å kyrkan på extra stat för år 1908 anvisa ett belopp

af 4,000 kronor.

Akademien för de fria konsterna.

130:o) Kungl. Maj:t har vidare i punkt 132 under åttonde hufvud- und^“|ande

titeln föreslagit Riksdagen att å extra stat för år 1908 anvisa dels för af vissa saniersättande

af ett utaf statskontoret gjordt förskott till bekostande af åtgärder

för undanröjande af sanitära olägenheter uti det under akademiens akademiens

inseende ställda läroverkets lokaler ett belopp af 1,295 kronor, dels ock hu*- för vidtagande af de ytterligare åtgärder, som för samma ändamål äro U32.J

erforderliga, ett belopp af 15,172 kronor, eller sålunda tillhopa 16,467 kronor.

Den i ärendet förebragta utredningen återfinnes å sid. 412—416 i

statsrådsprotokollet.

På grund af hvad i ärendet förekommit, får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, må på extra stat för år 1908

anvisa

a) för ersättande af omförmälda, af statskontoret

gjorda förskott till bekostande af åtgärder för undanröjande

af sanitära olägenheter uti det under akademiens

för de fria konsterna inseende ställda läroverkets lokaler

ett belopp af 1,295 kronor, samt

b) för vidtagande af de ytterligare åtgärder, som

för samma ändamål äro erforderliga, ett belopp af

15,172 kronor, eller sålunda tillhopa 16,467 kronor.

Musikaliska akademien.

Ang.

131:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på _ extra stat för år förbäUrail

1908 anvisa dels för anordnande af ökad undervisning vid musikkonserva- undervisning

torium samt beredande af tillfälle för vissa elever vid konservatoriet till vid mu,ik''

Bill. till Rilcsd. Prat. 1907. 1 Sami. 4 Afd. 9 Höft.

52

konservatorinm

m. m.

[133.]

s. 410 Kontrollera mot PDF

410

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang.

museets

etnografiska

afdelning.

[134.]

Ang.

museets afdelning

för

arkegoniater

och fossila

växter.

[135.]

profundervisning i skola 6,932 kronor, dels ock till inköp och inbindningaf

musikalier och böcker m. m. för akademiens bibliotek 1,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet

sid. 416—425.

För anordnande af ökad undervisning vid nausikkonservatorium m. m.

har Riksdagen under en följd af år beviljat anslag å extra stat med ett

årligt belopp af 6,532 kronor; till inköp och inbindning af musikalier

och böcker m. m. har däremot icke å extra stat utgått något anslag.

So

Då anslag till komplettering af musikaliska akademiens bibliotek synes

vara af behofvet påkalladt samt utskottet icke haft något i öfrigt att erinra

mot Kungl. Maj:ts förevarande framställning, hemställer utskottet,

att Riksdagen må på extra stat för år 1908 anvisa

a) för anordnande af ökad undervisning vid musikkonservatorium

samt beredande af tillfälle för vissa

elever vid konservatoriet till profundervisning i skola

6,932 kronor, samt

b) till inköp och inbindning af musikalier och böcker

m. in. för akademiens bibliotek 1,000 kronor.

Naturhistoriska riksmuseum.

I

132:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

hemställer utskottet,

att Riksdagen må på extra stat jämväl för år 1908

anvisa ett anslag af 3,500 kronor till vård, underhåll

och förkofran af naturhistoriska riksmuseets etnografiska

afdelning.

133:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning hemställer

utskottet,

att Riksdagen må på extra stat jämväl för år 1908

anvisa ett belopp af 2,000 kronor till inköp och insamling

af naturalier vid naturhistoriska riksmuseets

afdelning för arkegoniater och fossila växter, till arbetsbiträden

därstädes och till bestridande af andra med

arbetena vid afdelningen förenade utgifter.

s. 411 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

411

Meteorologiska centralanstalten.

134:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning hemställer

utskottet, tjänsten vid

att Riksdagen må, i likhet med hvad för inneva- anstalten

rande år ägt rum, på extra stat för år 1908 anvisa rTac "]

a) till upprätthållande af fullständigt ordnad väder- Lidb-J

lekstjänst vid meteorologiska centralanstalten 10,250 kronor,

hvaraf 1,100 kronor såsom personligt tillägg i arfvodet

åt amanuensen vid anstalten Nils Ekholm samt

3,000 kronor såsom arfvode åt en andre amanuens med

hufvudsaklig uppgift att biträda vid väderlekstjänsten

om förmiddagarna under hela året och med skyldighet

att, om så påfordras, mot en särskild ersättning af 600

kronor biträda vid väderlekstjänsten om eftermiddagarna

under månaderna juli—september; samt

b) till upprätthållande af två meteorologiska stationer,

den ena i Gällivare och den andra i norra Värmland

eller i norra Dalarna, 600 kronor.

135:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att såsom bidrag från pub^ion

Sverige för åren 1908—1910 till bekostande af den internationella kom-af undersökmissionens

för vetenskaplig luftsegling publikation af undersökningar rörande ”“8"

de högre luftlagren bevilja ett anslag af 2,160 kronor och däraf på extra högre luftstat

för år 1908 anvisa ett belopp af 720 kronor. lagren‘

Såsom bidrag från Sverige för nämnda ändamål för åren 1905—1907 L137.J

anvisade 1906 års Riksdag på extra stat för år 1907 ett belopp af 2,160

kronor; det för åren 1908—1910 nu äskade beloppet uppgår till enahanda

summa.

På grund af utredningen i ärendet, som återfinnes å sid. 426 och 427

i statsrådsprotokollet, får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, må såsom bidrag från Sverige

för åren 1908—1910 till bekostande af den internationella

kommissionens för vetenskaplig luftsegling publikation

af undersökningar rörande de högre luftlagren

bevilja ett anslag af 2,160 kronor och däraf på extra

stat för år 1908 anvisa ett belopp af 720 kronor.

s. 412 Kontrollera mot PDF

412

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

meteoroio- 136:o) Uti särskild proposition (n:o 3) af den 21 december 1906 har

giska obser- Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att till utförande under meteorologiska

''en°bvdro°r centralanstaltens ledning och kontroll af vissa meteorologiska observationer

grafisk för en hydrografisk undersökning af Sveriges färskvatten på extra stat för

undersökning 1908 under riksstatens åttonde hufvudtitei anvisa ett belopp af 10,800

af Sveriges , rr 7

färskvatten. Kronor.

Till statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden ofvannämnda dag

har departementschefen anfört följande.

»På hemställan af chefen för jordbruksdepartementet har Kungl. Maj:t

nyss beslutit att i nådig proposition föreslå Riksdagen dels att besluta

att i hufvudsaklig öfverensstämmelse med vissa af nämnde departementschef

till statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden denna dag angifna

grunder en hydrografisk undersökning af Sveriges färskvatten skall företagas

under ledning af en särskild, för ändamålet bildad hydrografisk

byrå, dels ock att för ifrågavarande ändamål å extra stat för år 1908

bevilja ett anslag af 40,800 kronor.

Enligt berörda grunder påfordrar den hydrografiska undersökningen

utförande af vissa meteorologiska observationer, Indika ansetts lämpligast

böra verkställas under ledning och kontroll af meteorologiska centralanstalten.

Af skäl, som chefen för jordbruksdepartementet närmare angifvit,

torde kostnaden för ifrågavarande observationer böra bestridas med för

sådant ändamål under riksstatens åttonde hufvudtitei anvisade medel. För

år 1908 skulle dessa kostnader, bestående af vissa arfvodesbelopp och utgifter

för anskaffning och montering af instrument, belöpa sig till 10,800

kronor. Anslutande mig till hvad chefen för jordbruksdepartementet förut

i ämnet andragit, hemstället jag, det Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att

till utförande under meteorologiska centralanstaltens ledning och

kontroll af vissa meteorologiska observationer för en hydrografisk undersökning

af Sveriges färskvatten på extra stat för år 1908 under åttonde

hufvudtiteln anvisa ett belopp af 10,800 kronor.»

Till det vid ofvanberörda proposition angående anordnande af en

hydrografisk undersökning af Sveriges färskvatten fogade statsrådsprotokollet

öfver jordbruksärenden har chefen för jordbruksdepartementet beträffande

nu ifrågavarande meteorologiska undersökningar anfört bland

annat följande:

»Meteorologiska centralanstalten lyder, som nämndt, under vetenskapsakademien,

hvilken ju i sin ordning hörer under ecklesiastikdepartementet.

Då härtill kommer, att de meteorologiska observationer, om hvilka det i

s. 413 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

413

detta sammanhang är fråga, låt vara att de närmast äro afsedda att

skalla material för den hydrografiska undersökningen, dock på samma

gång mer eller mindre torde komma att kunna tjäna centralanstaltens

eget ändamål, samt i hvarje fall de instrument, som, enligt hvad jag förut

framhållit, skulle behöfva anskaffas för nämnda observationers utförande,

synas böra blifva centralanstaltens egendom, har jag ansett, att kostnaderna

för nämnda observationer böra påföras icke nionde utan åttonde

hufvudtiteln.»

Beträffande kostnaderna för de sålunda föreslagna meteorologiska undersökningarna

har uti förenämnda statsrådsprotokoll öfver jordbruksärenden

meddelats följande beräkning:

Tillökning i arfvodet åt en amanuens vid meteorologiska

centralanstalten ........................................................................... kronor 1,000

Arfvoden åt observatörer ................ » 1,500

Inspektioner .................. » 500

Biträden vid instrumentens pröfning m. m.............................. » 2,000

Anskaffning och montering af instrument........ »_5,800

Summa kronor 10,800

Utskottet får till en början erinra därom, att Riksdagen den 13 nästlidne

april beslutat att, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de i statsrådsprotokollet

öfver jordbruksärenden den 21 december 1906 angifna

grunder, en hydrografisk undersökning af Sveriges färskvatten skall företagas

under ledning af en särskild för ändamålet bildad hydrografisk byrå

samt att för ifrågavarande ändamål å extra stat för år 1908 beviljats ett

anslag af 40,800 kronor.

På grund af hvad sålunda i ärendet förekommit, får utskottet, som

icke haft något att erinra mot beloppet af det äskade anslaget, hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, må till utförande under meteorologiska

centralanstaltens ledning och kontroll af vissa

meteorologiska observationer för en hydrografisk undersökning

af Sveriges färskvatten på extra stat för år

1908 anvisa ett belopp af 10,800 kronor.

s. 414 Kontrollera mot PDF

414

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda.

Ang- 137:o) Kung! Maj:t har vidare i punkt 139 under åttonde hufvudtiteln

^byggnad föreslagit Riksdagen att för uppförande vid institutet och förskolan för

vid blind- blinda å Tomteboda i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de för ändaTomteboda.

målet upprättade ritningar och kostnadsförslag af en nybyggnad, af sedd

[139 ] att inrymma porto akt slög enhet och försäljningslokal, å extra stat för år 1908

bevilja ett anslag af 12,500 kronor.

Beträffande den i ärendet förebragta utredningen får utskottet hänvisa

till statsrådsprotokollet sid. 427—430.

På grund af hvad i ärendet förekommit får utskottet, som icke haft

något att erinra mot de upprättade ritningarna och kostnadsförslaget,

hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Majits förevarande

framställning, må för uppförande vid institutet

och förskolan för blinda å Tomteboda i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med de för ändamålet upprättade

ritningar och kostnadsförslag af eu nybyggnad, afsedd

att inrymma portvaktslägenhet och försäljningslokal, å

extra stat för år 1908 bevilja ett anslag af 12,500 kronor.

138:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

utskottet hemställa,

att Riksdagen må till liandtverksskolan i Kristinehamn

för blinda på extra stat för år 1908 anvisa ett

anslag till enahanda belopp, som för detta ändamål

under närmast föregående år anvisats, eller 10,000

kronor.

Ang.

handtverks- po

skolan i ^

Kristinehamn

för blinda.

[140.]

Ang. l39:o) På grund af hvad Kungl. Maj:t därom föreslagit får utskottet

tryckning af r.pTrll5|an„

blindskrifter Hemställa,

m. m. att Riksdagen må på extra stat för år 1908 anvisa:

[141.] a) till tryckning af blindskrifter 2,500 kronor; och

b) till understöd åt blindlärarelever samt till rese
-

understöd åt blindlärare 1,200 kronor.

s. 415 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

415

140:o) I anledning af Kungl. Mai:ts därom gjorda framställning hem- hng
.

7 n » j rj o resestipendier

Ställer utskottet, * åt förestån
att

Riksdagen, i likhet med hvad för aren 1901-—

1907 ägt rum, må till resestipendier åt föreståndare, abnormskolor.

lärare och lärarinnor vid rikets abnormskolor (döfstum- [142.]

skolor, blindskolor och sinnesslöanstalter), på de villkor

och under de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan

finna skäligt föreskrifva, på extra stat för år 1908 anvisa

ett belopp af 1,000 kronor.

Undervisningsanstalter för vanföra.

141:o) På g

ställer utskottet,

rund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning hem- und“g-tsd

till under
att

Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande

år ägt rum, på extra stat för år 1908 anvisa anvanföra.

ett belopp af 12,000 kronor att användas dels i öfver- [143.]

ensstämmelse med de af departementschefen till statsrådsprotokollet

öfver ecklesiastikärenden den 14 januari 1905

angifna grunder till understöd åt de i Göteborg, Hälsingborg

och Stockholm af föreningarna för bistånd åt

vanföra inrättade undervisningsanstalterna för vanföra

dels ock för bekostande af dessa anstalters inspektion.

Diverse anslag.

142:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, för beredande af

religionsvärd åt svenska sjömän i utländska hamnar samt åt andra därstädes

sig uppehållande landsmän, å extra stat för år 1908 anvisa 25,000

kronor.

Den i ärendet förebragta utredningen återfinnes å sid. 431—439.

För ifrågavarande ändamål har Riksdagen under de senare åren å

extra stat beviljat ett årligt anslag af 15,000 kronor.

Den för år 1908 föreslagna förhöjningen af anslaget är föranledd af

behofvet att anställa assistenter åt sjömanspastorerna i London, WestHartlepool

och vid de nordfranska hamnarna samt en särskild sjömanspastor

i Stettin.

På de af departementschefen anförda skäl får utskottet hemställa,

Ang.

religionsvård

åt svenska

sjömän m. fl.

i utländska

hamnar.

[144.]

s. 416 Kontrollera mot PDF

416

Statsutskottets Utlåtande N:o 9,

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, må, för beredande af religionsvård

åt svenska sjömän i utländska hamnar samt åt

andra därstädes sig uppehållande landsmän å extra stat

för år 1908 anvisa 25,000 kronor.

..4ng,ti]1 143:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till aflöning åt pastor

''påstod vid vid svenska Victoriaför samling en i Berlin på extra stat för år 1908 anvisa

victoria belopp af 6,000 kronor.

församlingen Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till statsrådsprotokollet

i Berlin, 439—445.

[145.] På de af departementschefen anförda skäl får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj-.ts förevarande

framställning, må till aflöning åt pastor vid

svenska Victoriaförsamlingen i Berlin på extra stat för

år 1908 anvisa ett belopp af 6,000 kronor.

144:o) Sedan 1905 års lagtima Riksdag, i anledning af Kungl. Majits

af en extra därom gjorda framställning, för anställande under åren 1906—1908 af en

ordinarie extra ordinarie prästman vid järnvägslinjen Gällivare—Riksgränsen beviljat

Iärnvög^unjIn 10,500 kronor, och däraf på extra stat för ett hvart af åren 1906 och

Gällivare— ] 907 anvisats 3,500 kronor, har Kungl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att

af det sålunda beviljade anslaget på extra stat för år 1908 anvisa återL

■-* stående beloppet 3,500 kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må för anställande af en extra ordinarie

prästman vid järnvägslinjen Gällivare—Riksgränsen

af förut beviljadt anslag å extra stat för år 1908 anvisa

återstående beloppet 3,500 kronor.

„ .Ang- .. 145:o) Kungl Maj:t har föreslagit Riksdagen att bevilja till anställande

en^Krbättrad a/ fyra kontrakts adjunkt er inom lappmarken 24,000 kronor och till resereiigioläsvärd

kostnadsersättning åt dessa kontraktsadjunkter 3,900 kronor samt att på

stifta lapsk- extra stat för år 1908 anvisa af anslaget till kontraktsadjunkterna 8,000

talande för- kron0r och af anslaget till resekostnadsersättning åt dessa 1,300 kronor

S[147 ] me<^ rä^ för Kungl. Maj:t att meddela erforderliga närmare bestämmelser

ärendet hänvisas till statsrådsprotokollet

rörande anslagens användande.

Beträffande utredningen

sid. 445—452.

För treårsperioden 1905—1907 har Riksdagen beviljat anslag på extra

s. 417 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

417

stat till anställande af tre kontraktsadjunkter inom dåvarande Södra lappmarkens

kontrakt samt de delar af dåvarande Västerbottens andra och

tredje kontrakt, som tillhörde lappmarken, 18,000, dels ock till resekostnadsersättning

åt dessa kontraksadjunkter 3,300 kronor. Af ifrågavarande

anslag har för ett hvart af de till treårsperioden hörande åren anvisats af

anslaget till anställande af kontraktsadjunkter 6,000 kronor samt af anslaget

till reseersättningar 1,100 kronor.

Den nu föreslagna förhöjningen af anslagen är föranledd af behofvet

af att anställa en fjärde kontraktsadjunkt, med stationering vid det blifvande

kapellet i Hvitträsk, till hvars uppförande Riksdagen beviljat anslag,

samt med verksamhetsfält inom södra delen af Gällivare församling

och angränsande trakter af Jockmocks församling, hvarigenom den kontraktsadjunkt,

som nu tjänstgör inom Jockmocks, Kvickjocks och Gällivare

lappmarksförsamlingar, skulle erhålla motsvarande minskning i sitt verksamhetsområde.

På grund af hvad i ärendet förekommit får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj ds förevarande

framställning, må bevilja till anställande af fyra

kontraktsadjunkter inom lappmarken 24,000 kronor och

till resekostnadsersättning åt dessa kontraktsadjunkter

3,900 kronor samt på extra stat för år 1908 anvisa af

anslaget till kontraktsadjunkterna 8,000 kronor och af

anslaget till resekostnadsersättning åt dessa 1,300 kronor,

med rätt för Kungl. Majd att meddela erforderliga närmare

bestämmelser rörande anslagens användande.

116:o) Sedan 1905 års Riksdag, på grund af Kungl. Majds därom o Angjorda

framställning, på extra stat beviljat dels till anställande af ^^en^förbäUrad

kontraktsadjunkter inom Västerbottens fjärde kontrakt 12,000 kronor, däraf reiigionsvård

4,000 kronor att utgå under år 1906, dels till resekostnadsersättning åt ''“j0,.”

dessa kontraktsadjunkter 1,500 kronor, däraf 500 kronor att utgå under talande förår

1906, dels ock till tvd stipendier för utbildande vid universitet af 8amllDsarpräster,

förtrogna med finska språket, 4,500 kronor, däraf 1,500 kronor U48.J

att utgå under år 1906, med rätt för Kungl. Majd att meddela de närmare

bestämmelser, som kunde erfordras rörande anslagens användande, samt

Riksdagen för hvardera af åren 1906 och 1907 anvisat af anslaget till

anställande af dylika kontraktsadjunkter 4,000 kronor, af anslaget till

resekostnadsersättning åt dessa kontraktsadjunkter 500 kronor och af anslaget

till två stipendier 1,500 kronor, har Kungl. Majd nu föreslagit

Riksdagen att på extra stat för år 1908 anvisa återstoden af de beviljade

Bih. till Riksd. Prof. 1907. 4 Samt. 1 Afd. 9 Raft. 53

opaginerad Kontrollera mot PDF

41B

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

beloppen, nämligen af anslaget till kontraktsadjunkterna 4,000 kronor, af

anslaget till resekostnadsersättning åt dessa 500 kronor samt af anslaget

till stipendier 1,500 kronor.

Under hänvisning till hvad statsrådsprotokollet (sid. 452) i ärendet

innehåller, hemställer utskottet,

att Riksdagen må af förut beviljade anslag på extra

stat för år 1908 anvisa

a) till anställande af två kontraktsadjunkter inom

Västerbottens fjärde kontrakt 4,000 kronor;

b) till resekostnadsersättning åt dessa kontraktsadjunkter

500 kronor; samt

c) till två stipendier för utbildande vid universitet

af präster, förtrogna med finska språket, 1,500 kronor;

med rätt för Kungl. Maj:t att meddela de närmare

bestämmelser, som må erfordras rörande anslagens användande.

resestipendier 147:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till resestipendier åt

åt prästmän, prästmän, under de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna godt

[149.] föreskrifva, på extra stat för år 1908 anvisa 8,000 kronor.

Den i ärendet förebragta utredningen återfinnes å sid. 452—454 i

statsrådsprotokollet.

För ifrågavarande ändamål har Riksdagen för hvardera af åren 1901

—1907 på extra stat anvisat 5,000 kronor.

Då det anslagsbelopp, som hittills för ändamålet beviljats, visat sig

icke kunna motsvara de kraf, som ställts på detsamma, får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, må till resestipendier åt prästmän,

under de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan

finna godt föreskrifva, på extra stat för år 1908 anvisa

8,000 kronor.

Ang. 148:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

"rörande8 och under hänvisning till hvad departementschefen i detta ärende till

ecklesiastik» statsrådsprotokollet (sid. 454 och 455) anfört, hemställer utskottet,

bostallen. att Riksdagen må, i likhet med hvad för åren 1903

L —1907 ägt rum, till bestridande af kostnaderna för viss

utredning rörande ecklesiastika boställen på extra stat för

år 1908 anvisa ett förslagsanslag å 10,000 kronor.

s. 419 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

419

149:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till fullbordande af Ansden

nya kapellbyggnaden i Tärna församling i hufvudsaklig öfverensstänkfta^iitygginelse

med af öfverintendentsämbetet upprättade ritningar på extra stat uad inom

för år 1908 anvisa 12,932 kronor. ”mmu!?1''

Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till statsrådsprotokollet f ii 1

sid. 455—467. L J

r Da det af 1896 ars Riksdag till uppförande af ny kapellbyggnad i

Tärna kapellförsamling beviljade anslag 18,500 kronor, på grund af de

utaf departementschefen nu omförmälda omständigheter, icke förslår till

fullbordande af byggnaden, samt Tärna församling icke lärer äga förmåga

att kunna med egna medel bringa kapellbyagnaden till stånd, ^hemställer

utskottet,

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, må till fullbordande af den nya

kapellbyggnaden i Tärna församling i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med de af öfverintendentsämbetet upprättade

ritningar på extra stat för år 1908 anvisa 12,932

kronor.

150:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för uppförande i hufvud- Ang.

saklig öfverensstämmelse med hos öfverintendentsämbetet upprättade ritningarupgpafdösfjän3t.af

af en kapellbyggnad i Gargnäs by af Sorsele församling bevilja ett belopp af lokiu

36,465 kronor och däraf på extra stat för år 1908 anvisa 10,000 kronor. Gargnäs by''

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsråds- t152-]

protokollet sid. 467—473.

Då genom den i ärendet förebragta utredningen behofvet af en gudstjänstlokal

i Gargnäs by torde få anses ådagalagdt samt församlingen

endast med svårighet synes kunna själf bestrida kostnaderna för densamma,

har utskottet ansett, att statsunderstöd, såsom förut i liknande fall ägt

rum, bör för ändamålet utgå. Utskottet har emellertid icke kunnat undgå

att finna det föreliggande förslaget väl dyrbart, särskildt med hänsyn

därtill att gudstjänst endast sex gånger om året skulle hållas i den tillämnade

kapellbyggnaden; och har utskottet, som ansett, att en för sitt

ändamål fullt lämplig gudstjänstlokal bör kunna erhållas för en väsentligt

lägre kostnad, funnit sig böra tillstyrka Riksdagen att för ändamålet

bevilja ett till 20,000 kronor minskadt belopp. Något hinder lärer dock

härigenom icke möta för att, därest erforderliga medel kunna af församlingen

uppbringas, kapellbyggnaden må utföras i öfverensstämmelse med

de redan upprättade ritningarna.

s. 420 Kontrollera mot PDF

420

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

vikens församling.

På grund af hvad sålunda anförts, hemställer utskottet,

att Riksdagen, i anledning af Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, må för uppförande af en gudstjänstlokal

i Gargnäs by af Sorsele församling bevilja

ett belopp af 20,000 kronor och däraf på extra stat för

år 1908 anvisa 10,000 kronor.

Om anslå, till 151:o) Uti en till Riksdagen den 22 mars 1907 aflåten proposition

uppförande (n.0 144) har Kung! Maj:t, under åberopande af bilagdt utdrag af statsrads“bY-naTi1''

protokollet öfver ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen

Sjougdnäset att, under medgifvande såvidt angar kronan tillhörig andel i Sjougdnäsets

inom Frost- byg 0skiftade mark att erforderlig byggnadsplats för ändamålet utan ersättning

uppi!tes samt under villkor att motsvarande upplåtelse sker beträffande

den del af den oskiftade marken, som tillhör annan än kronan,

till uppförande å angifven plats i Sjougdnäsets kapellag inom Frostvikens

församling af ett nytt kapell, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de i

statsrådsprotokollet omnämnda, genom öfverintendentsämbetets försorg upprättade

ritningar, på extra stat för år 1908 anvisa ett anslag af 15,500

kronor.

I detta ärende har till ofvanberörda statsrådsprotokoll af departementschefen

anförts följande:

»Med underdånig skrifvelse den 24 maj 1905 har domkapitlet i Härnösand

till Kungl. Maj:ts pröfning öfverlämnat — jämte yttranden af vederbörande

kontraktsprost och Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Jämtlands län äfvensom

åtskilliga andra handlingar — en af vice pastorn i Frostvikens församling

A. Arvidsson på uppdrag af församlingen gjord ansökning om anslag af

10,911 kronor 25 öre till uppförande enligt bifogade ritningar och kostnadsförslag

af en ny kapellbyggnad i det inom församlingen belägna Sjougdnäsets

käpellä^»

Af de vid domkapitlets skrifvelse fogade handlingar inhämtas hufvudsakligen

följande.

Till stöd för sin nyssnämnda underdåniga framställning har Arvidsson

anfört, bland annat, hurusom, enär kapellbyggnaden i Sjougdnäsets kapelllag

— omfattande byarna Sjougdnäset, Norrsjön, Trangmon, Daima, Härbergsdalen,

Blomhöjden och Jougdaberg med en folkmängd af 219 personer

_ vore till den grad bristfällig, att densamma icke längre kunde

användas till gudsttjänstlokal eller genom reparation iståndsätta^, och befolkningen

till följd af de särdeles svåra terrängförhållandena vore nästan

afstängd från den på 4 å 8 mils afstånd belägna hufvudkyrkan i Frostviken,

behofvet af ett nytt kapell vore oafvislig^ men att kapellagets _ invånare,

bland hvilka funnes endast en själfägande bonde, befunne sig i sa

s. 421 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

421

fattiga omständigheter, att någon möjlighet ej förefunnes för dem att

själfva bekosta en ny kapellbyggnad.

Arvidsson har sedermera, på anmodan af domkapitlet, uti särskilda

skrivelser upplyst, att den nya kapellbyggnaden, som skulle medföra gagn

förutom för den fasta befolkningen jämväl för omkring 50 lappar, vore

föreslagen att uppföras å samma plats som den gamla, men att byggnadstomten

ej ägdes af kapellaget utan tillhörde Sjougdnäsets oskiftade by om

5/24 mantal, däraf 35/io2 mantal inköpts af kronan för renbetesfjällens utvidgning

och 5/i92 mantal ägdes af hemmansägaren Anders Persson i

Inviken.

'' Bemälde Persson har uti en den 22 maj 1905 till domkapitlet inkommen

skrift förklarat, att, försåvidt det pa honom berodde, kostnadsfri

byggnadsplats inom Sjougdnäsets by medgåfves för ny kapellbyggnad.

Kontraktsprosten J. Genberg har tillstyrkt bifall till den af Arvidsson

gjorda underdåniga framställningen.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Jämtlands län har uti sitt till

domkapitlet i ärendet afgifna utlåtande, dagtecknadt den 3 april 1905,

efter att hafva i ämnet hört, bland andra, vederbörande lappfogde och

öfverjägmästare, såsom eget yttrande uttalat bland annat, att den^ ifrågavarande

kapellbyggnaden syntes vara af behofvet påkallad, men på grund

af befolkningens fattigdom efter allt att döma icke torde kunna komma

till stånd, därest icke från det allmännas sida lämnades erforderliga medel,

samt att det anslag, som för uppförande af kapellbyggnaden kunde ifrågakomma,

med hänsyn till den lapska befolkningens behof af kapellet till

någon del borde utgå af anslaget till lappmarks ecklesiastikverk, samt med

hänsyn därtill att de för renbetesfjällens utvidgning inköpta hemmanen

tillhörde kapellaget äfven till någon del af jämtländska renbetesfjällens

skogsförsäljningsmedel eller jämtländska lappväsendets fond.

Domkapitlet har i sin underdåniga skrifvelse till en början erinrat,

hurusom kronofogden H. F. Cederberg och tillförordnade lappfogden A.

Frändén på sin tid hos domkapitlet gjort framställning om beredande af

bättre kyrklig församlingsvård åt befolkningen i de mellan Ströms och

Frostvikens kyrkor belägna byar, därvid sökandena föreslagit, bland annat,

att en pastorats- eller kontraktsadjunktur måtte inrättas för omnämnda

trakt, samt att Sjougdnäsets kapell, som befunne sig i förfallet skick, måtte

ombyggas på bekostnad af lappmarks ecklesiatikverk. Sedan domkapitlet

med anledning häraf i underdånig skrifvelse den 22 oktober 1902 hemställt,

det täcktes Kungl. Maj:t i nåder förordna^ att för vissa delar af

Ströms och Alanäs församlingar samt byn Sjuisåsen och Sjougdnäsets

s. 422 Kontrollera mot PDF

422

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

kapellan inom Frostvikens församling måtte anställas en extra ordinarie

prästman med 2,500 kronor i årlig aflöning att utgå af allmänna medel,

blef denna hemställan af Kung! Maj:t den 5 februari 1904 bifallen. Med

afseende å frågan om uppförande af nytt kapell i Sjougdnäset hade domkapitlet

däremot ansett sig på grund af bristande utredning icke kunna

för det dåvarande upptaga densamma, utan remitterat ärendet till pastorsämbetet

i Frostviken för vinnande af erforderlig utredning och upprättande

af kostnadsförslag.

Härefter har domkapitlet, med vitsordande af behofvet utaf ny gudstjänstlokal

och befolkningens oförmåga att lämna bidrag till densammas uppförande,

anfört, att, sedan en extra ordinarie prästman i öfverensstämmelse

med Kungl. Maj:ts nyssnämnda nådiga beslut blifvit anställd med uppgift att

verka äfven inom kapellaget från och med den 1 maj 1904, en nödvändig

förutsättning för en framgångsrik verksamhet från beinälde prästmans sida

vore, att tillfredsställande gudstjänstlokal stode honom till buds på de

ställen, dit hans verksamhet blifvit förlagd. Beträffande kostnadsförslaget,

hvilket hvilade på den förutsättningen att det för kapellbyggnaden erforderliga

virket skulle erhållas kostnadsfritt å rot, hade KungsgårdenMariebergs

aktiebolag, som, enligt hvad öfverjägmästaren i orten meddelat,

vore ägare till afverkningsrätten å den del af Sjougdnäsets område, som

tillhörde kronan, uti en till domkapitlet öfverlämnad skrift utfäst sig att

kostnadsfritt tillhandahålla ifrågavarande virke.

På grund af hvad i ärendet förekommit har domkapitlet förenat sig

i den af Arvidsson gjorda hemställan.

På grund af nådig remiss afgaf öfverintendentsämbetet den 27 mars

1906 underdånigt utlåtande i ämnet, därvid ämbetet anförde, att som

ämbetet vid granskning af de uppgjorda ritningarna funnit desamma behäftade

med åtskilliga närmare angifna oegentlig!]eter, hvilka icke lämpligen

kunnat ändras utan en fullständig omarbetning af ritningarna, ämbetet

låtit upprätta ett helt nytt ritningsförslag. Beträffande det ursprungliga

kostnadsförslaget hade ämbetet på angifna grunder funnit, att nämnda

förslag, behörigen kompletteradt, borde erhålla en slutsumma å 16,123

kronor 75 öre, däri inberäknadt 2,000 kronor för administration, ritningar

och oförutsedda utgifter in. m., hvaremot, om kapellet uppfördes enligt

de på ämbetets föranstaltande uppgjorda ritningar, kostnaderna för byggnadsföretaget

— på sätt framginge af ett från byggmästaren F. J. Svensson

i Gäddede, som anmodats tillhandagå ämbetet med vissa upplysningar

rörande ifrågavarande kapellbyggnad, inkommet, handlingarna vidfogadt

och af anbud åtföljdt kostnadsförslag — skulle belöpa sig till 13,490 kro
-

s. 423 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

423

nor, till hvilken summa äfvenledes borde läggas ett belopp af 2,000 kronor

för administration, ritningar och oförutsedda utgifter m. m. Omkostnaderna

i förevarande fall komme då att uppgå till cirka 15,500 kronor och

alltså till lägre belopp än som torde blifva erforderligt för ortförslagets

bringande till verkställighet.

Kammarkollegium och statskontoret afgåfvo den 15 februari 1907

infordradt gemensamt underdånigt utlåtande och anförde däri följande.

För den händelse Kungl. Maj:t skulle anse behofvet af en ny kapellbyggnad

i Sjougdnäsets kapellag vara till fullo ådagalagdt, torde, efter

hvad handlingarna utvisade, ingen annan utväg förefinnas för byggnadsarbetets

genomförande, än att staten lämnade härför erforderliga kontanta

medel. Frostvikens församlings ekonomiska ställning vore nämligen, såsom

af såväl Kungl. Maj:ts befallningshafvande som domkapitlet vitsordats, så

svag, att det svårligen kunde ifrågasättas, att församlingen skulle lämna

ens bidrag till kostnadernas bestridande. Till belysning af detta förhållande

ville ämbetsverken anföra, att enligt statistiska centralbyråns berättelse

angående kommunernas fattigvård och finanser för år 1903 — det

sista år, för hvilket fullständiga uppgifter kunnat erhållas — utgjorde det

inom Frostvikens församling — som vid nämnda års slut hade en folkmängd

af 2,300 personer — påförda fyrktalet för i mantal satt jord 2,444,

för jordbruksfastighet utan mantal 218, för annan fastighet 31 och för

öfriga beskattningsföremål 3,088 med en utdebitering per fyrk för i mantal

satt jord af kronor 2: 77 — eller det högsta beloppet inom länet —

för jordbruksfastighet utan mantal och annan fastighet kronor 1: 93 och

för öfriga beskattningsföremål kronor 1: 80.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande hade på anförda skäl föreslagit, att

det ifrågasatta statsanslaget skulle utgå till en del från anslaget till lappmarks

ecklesiastikverk och till eu del af jämtländska renbetesfjällens skogsförsäljningsmedel

eller jämtländska lappväsendets fond. Hvad sistnämnda

fond anginge, torde densamma med hänsyn såväl till sättet för dess tillkomst

som till de af Kungl. Maj:t hittills lämnade föreskrifter angående

dess användande icke kunna för ändamålet anlitas. Ej heller syntes lämpligt,

att förslagsanslaget till lappmarks ecklesiastikverk betungades med en

så pass betydlig utgift, så mycket mindre som det i riksstat uppförda

anslagsbeloppet vanligen måst öfverskridas redan för täckande af de utgifter,

som egentligen borde från detsamma gäldas, och äfven efter den

af Kungl. Magt och Riksdagen år 1906 beslutade höjning till 100,000

kronor efter all sannolikhet komme att i sin helhet tagas i anspråk. För

erhållande af nödiga medel till kapellbyggnaden torde då endast två ut
-

s. 424 Kontrollera mot PDF

424

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

vägar återstå, nämligen antingen att Kungl. Maj:t föresloge Riksdagen att

bevilja det erforderliga beloppet, eller att detta anvisades till utgående från

jämtländska renbetesfjällens skogsfond. Någon uppdelning af kostnaden

syntes i saknad af lämplig fördelningsgrund icke böra ifrågakomma. Då

något hinder för att bestrida kostnaden af jämtländska renbetesfjällens

skogsfondsmedel icke torde förefinnas, torde den förstnämnda utvägen icke

behöfva anlitas. Såsom skäl för att det erforderliga anslaget borde utgå

från denna fond ville ämbetsverken åberopa särskildt det förhållandet, att

de byområden, som, efter hvad i handlingarna upplysts, tillhopa utgjorde

kapellaget, till största delen dels blifvit, jämlikt nådiga brefven den 22 juni

och den 9 november 1888 samt den 22 februari 1889, inköpta för utvidgning

af renbetesfjallen, dels skulle, jämlikt nådiga brefvet den 6 juli 1892,

för samma ändamål förvärfvas, så snart sådant vore för lapparnas behof

oundgängligen nödigt, hvadan således kapellbyggnaden komme att förläggas

till en trakt, hufvudsakligen afsedd att användas till lapparnas

förmån.

Slutligen har domänstyrelsen uti infordradt underdånigt utlåtande den

9 mars 1907 anfört, hurusom vederbörande öfverjägmästare uti handlingarna

bilagdt yttrande af den 18 juni 1904 upplyst, att kronan då ännu

ej haft någon skogsafkastning från de ifrågavarande för renbetesfjällens

utvidgning med jämtländska renbetsfjällens skogsförsäljningsmedel inköpta

hemman i Frostviken, å hvilka hemman afverkningsrätt till alla träd, som

hölle nio verktum på sju alnar från roten, vore upplåten på 50 år från

den 3 augusti 1874, hvilken afverkningsrätt nu innehades af KungsgårdenMariebergs

aktiebolag. För den händelse Kungl. Maj:t skulle anse behofvet

af eu ny kapellbyggnad i Sjougdnäsets kapellag vara till fullo

ådagalagdt, ville domänstyrelsen därför i underdånighet tillstyrka den af

kammarkollegium och statskontoret alternativt omnämnda utväg, nämligen

att Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att bevilja det för ändamålet

beräknade beloppet, med villkor att fri tomt för kapellbyggnaden först

anskaffades.

Jag anser för min del angeläget, att åt invånarna i Sjougdnäsets

kapellag, hvilka genom långa afstånd och svåra terrängförhållanden äro

så godt som afstängda från kyrkan i Frostviken, beredes tillgång till egen

gudstjänstlokal, och behofvet häraf framstår så mycket tydligare, som

Kungl. Maj:t genom det af domkapitlet i Härnösand åberopade nådiga

brefvet den 5 februari 1904 samt nådigt bref den 16 november 1906,

s. 425 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

425

hvardera gången för en tid af tre år, anslagit medel till en e. o. prästman

med, bland annat, Sjougdnäsets kapellag såsom verksamhetsområde.

Då af den i ärendet förebragta utredning framgår, att det nuvarande

kapellet befinner sig i så förfallet skick, att det icke kan genom reparation

iståndsättas, samt att kapellagets invånare till följd af synnerligen

dryga skattebördor ej kunna bidraga till uppbyggande af nytt kapell,

synes mig staten böra träda hjälpande emellan och genom tillskjutande af

erforderliga kontanta medel möjliggöra det nya kapellets uppförande.

Det af församlingen ifrågasatta belopp är enligt öfverintendentsämbetets

uttalande otillräckligt för genomförande af det vid ansökningen fogade

ritningsförslaget. Då det genom ämbetets försorg nyupprättade förslaget

kommer att draga minsta kostnaden och dessutom synes mig jämväl i

öfriga afseenden lämpligare, anser jag mig böra till antagande förorda

detta senare förslag.

Lika med kammarkollegium och statskontoret anser jag, att för kapellbyggnaden

erforderliga medel ej böra utgå från förslagsanslaget till lappmarks

ecklesiastikverk eller jämtländska lappväsendets fond, men då det

torde vara mindre lämpligt, att jämtländska renbetsfjällens skogsfond

tages i anspråk till ett för fonden så främmande ändamål som det nu

ifrågavarande, kan jag ej ansluta mig till de båda ämbetsverkens åsikt,

att sistnämnda fond bör i detta fall anlitas.

Anslag torde i stället böra äskas af Riksdagen, och då kapellet är

ämnadt att uppföras å Sjougdnäsets bys oskiftade mark, anser jag, att vid

anslaget bör fästas villkor, att kronans meddelägare i nämnda by för sin

del kostnadsfritt upplåta erforderlig byggnadsplats, mot hvars upplåtande

utan ersättning, såvidt angår kronans del, hinder ej torde förefinnas.»

På grund häraf hemställde departementschefen om aflåtande till Riksdagen

af förenämnda proposition.

Då af den i ärendet förebragta utredningen synes ådagalagdt, att en

ny kapellbyggnad i Sjougdnäsets kapellag är af behofvet påkallad samt

•att Frostvikens församling icke är i stånd att anskaffa härför erforderliga

medel, torde understöd af statsmedel böra utgå för att möjliggöra det nya

kapellets uppförande.

Utskottet, som icke haft något att erinra vare sig mot den föreslagna

markupplåtelsen eller mot de upprättade ritningarna och kostnadsförslaget,

får alltså hemställa,

Bih. till Iliked. Prol. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 0 Haft.

Utskottets

yttrande.

54

s. 426 Kontrollera mot PDF

426

Statsutskottets Utlåtande 2\:o 9.

Ang.

restaurering

af Strängnäs

domkyrka.

[153.]

att Riksdagen, med bifall till Kung! Maj:fs förevarande

framställning, må, under medgifvande såvidt

angår kronan tillhörig andel i Sjougdnäsets bys oskiftade

mark att erforderlig byggnadsplats för ändamålet

utan ersättning upplåtes, samt under villkor att motsvarande

upplåtelse sker beträffande den del af den

oskiftade marken, som tillhör annan än kronan, till

uppförande å angifven plats i Sjougdnäsets kapellag

inom Frostvikens församling af ett nytt kapell, i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med de i statsrådsprotokollet

omnämnda, genom öfverintendentsämbetets försorg upprättade

ritningar, på extra stat för år 1908 anvisa ett

anslag af 15,500 kronor.

152:o) Sedan 1905 års Riksdag, med anledning af Kungi. Maj:ts

därom gjorda framställning, såsom bidrag till invändig restaurering af

Strängnäs domkyrka i hufvudsaklig öfverensstämmelse med för ändamålet

upprättade, i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 14 januari

1905 omförmälda ritningar och med iakttagande af vissa i domkapitlets i

Strängnäs utlåtande den 30 juli 1903 ifrågaställda inskränkningar i restaureringsplanen,

beviljat ett anslag af 49,200 kronor, samt däraf på extra

stat anvisats för år 1906 ett belopp af 19,200 kronor och för år 1907 ett

belopp af 15,000 kronor, så har Kungl. Maj:t i punkten 153 under åttonde

hufvudtiteln föreslagit Riksdagen att af omförmälda, redan beviljade

anslag på extra stat för år 1908 anvisa återstoden, 15,000 kronor.

%

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må, såsom bidrag till invändig restaurering

af Strängnäs domkyrka i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med för ändamålet upprättade, i statsrådsprotokollet

öfver ecklesiastikärenden den 14 januari 1905

omförmälda ritningar och med iakttagande af vissa i

domkapitlets i Strängnäs utlåtande den 30 juli 1903

ifrågaställda inskränkningar i restaureringsplanen, af förut

beviljadt anslag på extra stat för år 1908 anvisa återstoden,

15,000 kronor.

s. 427 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

427

153:o) Uti en till Riksdagen den 22 februari 1907 afbiten proposi- an3faugtilI

tion, n:o 68, har Kung! Magt, under åberopande af bilagdt utdrag af anordnande

statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden för samma dag föreslagitaar^i^®1rl\g

Riksdagen att till anordnande af erforderlig arkivlokal i domkapitelshuset i domk-apiteisVästerås

samt nämnda byggnads iståndsättande i hufvudsaklig öfverens- hu“t ^

stämmelse med ett af öfverintendentsämbetet i skrifvelse till Kungl. Maj:t

den 22 januari 1907 förordadt förslag på extra stat för år 1908 anvisa

ett anslag af 15,000 kronor.

Uti förevarande ärende har departementschefen till ofvanberörda statsrådsprotokoll

anfört följande:

»Uti en den 29 november 1902 till Kungl. Maj:t aflåten skrifvelse

med framställning angående domkapitelsarkivens framtida vård anförde

riksarkivarien, bland annat, följande: Det syntes riksarkivarien naturligt,

att domkapitlen behölle sina arkiv, som utan tvifvel i stiftsstäderna gjorde

den jämförelsevis största nyttan. Detta förutsatte dock, att domkapitlen

kunde bereda arkiven lämplig lokal, däri inbegripen plats för forskare, och

vård. Läte sig icke detta göra, torde arkivens äldre delar böra till landsarkiv

förflyttas. Under åberopande häraf, och efter att hafva lämnat åtskilliga

upplysningar rörande de för vissa domkapitels arkiv använda lokalernas

beskaffenhet och därvid särskildt meddelat, hurusom i Västerås arkivet

förvarades dels i ett rum i domkapitelshuset, dels i lärår på vinden i

samma hus, en anordning, som naturligtvis vore otillfredsställande, hemställde

riksarkivarien, att Kungl. Maj:t täcktes af domkapitlen låta inhämta

dels uppgifter om arkivlokalernas beskaffenhet, dels ock hvilka åtgärder

som kunde vidtagas för deras eventuella förbättring äfvensom för tryggandet

af arkivens framtida vård.

Sedan i anledning häraf domkapitlet i Västerås, i likhet med öfriga

domkapitel, anbefallts att inkomma med underdånigt utlåtande öfver riksarkivariens

berörda framställning, afgaf förstnämnda domkapitel uti skrifvelse

den 7 september 1904 förslag angående beliöfliga förändringsarbeten

å domkapitelshuset.

Af åtskilliga vid domkapitlets skrifvelse fogade handlingar inhämtas,

att domkapitlets bibliotekarie uti en i ärendet afgifven promemoria föreslagit,

att tre i domkapitelshusets bottenvåning till höger om förstugan

belägna rum, som för närvarande användes till kök och-skafferi åt vaktmästaren

samt förvaringsrum för ved, skulle inredas till arkivrum, i sammanhang

hvarmed nytt kök och ett särskildt ekonomihus borde anordnas

åt vaktmästaren och ingången till husets källare flyttas så, att man från

vaktmästarbostaden kunde komma direkt ned till källaren; att, sedan dom
-

s. 428 Kontrollera mot PDF

428

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

kapitlet uppdragit åt domkyrkokommissionen dels att föranstalta om utredning

angående ej mindre ett ändamålsenligt ordnande af domkapitlets

arkiv än äfven huru i sammanhang härmed det bristfälliga domkapitelshuset

i dess helhet skulle kunna försättas i bättre skick och tillräckliga

lokaler beredas domkapitlet äfvensom kostnaden härför, dels ock lämna

upplysning, huru medel till reparationskostnadens bestridande skulle kunna

erhållas, genom domkyrkokommissionens försorg af arkitekten Erik Hahr

upprättats förslag jämte ritningar till iståndsättande af hela domkapitelshuset

samt anordnande af ett brandfritt arkiv, hvarjämte af byggnadsingenjören

J. Mattson utarbetats kostnadsförslag enligt berörda ritningar;

att i nämnda kostnadsförslag, slutande å en summa af 17,294 kronor, upptagits,

bland annat, 1,754 kronor för arkivlokalens anordnande, 2,438 kronor

för dess inredning med hyllor, 865 kronor för ändring och reparation af

vaktmästarbostaden, 750 kronor för tillbyggande af en köksförstuga till

sistnämnda lägenhet med ny trappa ned till källaren, 500 kronor för ett

särskildt ekonomihus åt vaktmästaren, 1,000 kronor för anordning för

arkivlokalens uppvärmning, 900 kronor för portomfattning af huggen

kalksten vid byggnadens hufvudingång, 500 kronor för en spis af marmor

i domkapitlets sessionsrum samt 645 kronor för ny trappa till vinden

jämte järndörr för trappan och brandbotten å vinden äfvensom en afstängning

för klosett därstädes; samt att domkyrkokommissionen, med

åberopande af en redogörelse för Västerås domkyrkas ekonomiska ställning

utvisande, bland annat, att domkyrkans i följd af de under senare år företagna

restaureringarna af domkyrkan och bislcopshuset uppkomna skulder

uppginge till 80,176 kronor 44 öre, samt att för år 1903 dess inkomster

uppgått till 7,204 kronor 86 öre, men dess utgifter till 10,084 kronor

72 öi*e, förklarat domkyrkan sakna nödiga tillgångar till de föreslagna

arbetenas utförande.

För egen del anhöll domkapitlet i sin underdåniga skrifvelse, att, då

af den utaf domkyrkokommissionen gjorda utredningen framginge, att domkyrkan

saknade medel till bestridande af kostnaderna för den förändring

af domkapitelshuset, hvilken såväl för arkivlokalernas förbättrande och

tryggandet af arkivets framtida vård som ock i öfrigt vore af behofvet

synnerligen påkallad, Kungl. Maj:t täcktes anvisa medel eller vidtaga åtgärder

för beredande af dylika till ifrågavarande ändamåls förverkligande.

Efter det riksarkivarien lämnats tillfälle att inkomma med underdånigt

yttrande i anledning af hvad domkapitlet anfört i ärendet, afgaf

riksarkivarien i skrifvelse den 19 oktober 1904 sådant yttrande, därvid

riksarkivarien, med vitsordande af behofvet af ny lokal för domkapitlets

s. 429 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

429

arkiv, dels anförde, att domkapitlets nuvarande arkivlokaler vore synnerligt.

otillfredsställande och skulle, om ingen förändring skedde, utgöra

giltig anledning att förflytta arkivet till landsarkivet i Uppsala, dels ock

förmälde sig icke hafva annat att erinra mot förslaget till anordning af

den nya arkivlokalen, än att hyllinredningen i vissa angifna hänseenden

borde anordnas på annat sätt, än det därför upprättade förslaget angåfve.

På grund af nådig remiss inkom härefter öfverintendentsäinbetet till

Kungl. Maj:t med ett den 6 december 1904 dagtecknadt underdånigt utlåtande

i ärendet, däruti ämbetet, med förmälan att ämbetet vid ompröfning

af de föreliggande kostnadsberäkningarna lämnat dessa utan anmärkning,

förklarat sig vid ärendets granskning i öfrigt icke funnit annat att

däri för sin del erinra, än hvad som af riksarkivarien i hans den 19

oktober 1904 afgifna underdåniga yttrande redan framhållits.

Sedan domkapitlet i Västerås härpå anbefallts att inkomma med underdånigt

utlåtande i anledning af hvad riksarkivarien i sin sist omförmälda

skrifvelse anfört och därvid särskildt yttra sig, om och i hvad

man, därest anslag ej beviljades till förbättrade lokaler för domkapitlets

arkiv, därtill hörande handlingar kunde, på sätt riksarkivarien ifrågasatt,

öfverlämnas till landsarkivet i Uppsala, afgaf domkapitlet den 15 mars

1905 förnyadt underdånigt utlåtande i ärendet, därvid domkapitlet hufvudsakligen

anförde följande: De vid det uppgjorda ritnings- och kostnadsförslaget

af riksarkivarien fogade erinringar angående inredningen af arkivlokalen

syntes befogade och borde därför iakttagas. Till den enligt förslaget

beräknade kostnaden för reparation af konsistoriehuset borde emellertid

ytterligare beräknas ett belopp af 300 kronor för inledning af elektrisk

belysning i alla lokalerna. Hvad åter beträffade eventualiteten att,

om anslag för ändamålet ej kunde beviljas, arkivet skulle öfverflyttas till

landsarkivet i Uppsala, ville domkapitlet däremot på det bestämdaste

framhålla, att, äfven om en del tryck och dupletter kunde öfverflyttas till

landsarkivet, vore det för domkapitlet omöjligt att undvara sina öfriga

äldre och nyare handlingar, hvilka utgjorde den största delen af dess

arkivalier. Dessa behöfdes ständigt tillgängliga vid alltjämt förekommande

undersökningar och utredningar angående prästboställen, lönefrågor, boställsskogar,

fromma stiftelser m. in. För dessa handlingars förvarande

fordrades nödvändigt, såsom ock riksarkivarien betonat, ett för eldfara

och fukt skyddadt arkivrum. Härtill komme äfven, att, oafsedt arkivet,

domkapitelshuset vore i ett så bofälligt och bristfälligt skick, att eu

grundlig reparation och omändring af detsamma blefve för hvarje dag

alltmera trängande. Fn samtidig anordning af eu tidsenlig arkivlokal

blefve jämförelsevis ganska billig.

s. 430 Kontrollera mot PDF

430

Statsutskottets Utlåtande K:o 9.

På grund af nådig remiss afgaf statskontoret den 25 november 1905

utlåtande i ärendet, därvid statskontoret till en början erinrade, dels hurusom

i § 2 af nådiga stadgan angående vissa offentliga arkiv den 31

december 1900 föreskrefves, att, där något funnes att anmärka i afseende

å den lokal, där arkiv förvarades, samt bristen ej blefve af vederbörande

af hjälpt, framställning borde göras om öfverlämnande till annat offentligt

arkiv af de handlingar, som ej kunde på stället behörigen vårdas, dels

ock att, enligt § 6 af nådiga kungörelsen angående öfverlämnande af

arkivhandlingar till landsarkiven i Uppsala, Vadstena och Lund den 14

november 1902, till domkapitel hörande arkivalier skulle, där de ej på

tillfredsställande sätt vårdades, till vederbörande landsarkiv öfverlämnas i

den omfattning, Kungl. Maj:t för hvarje fall bestämde. Vidare anförde

statskontoret följande: Då domkapitlet i Västerås, som hade att sörja

för sitt arkivs behöriga vård, nu gjort framställning om anslag af allmänna

medel för anordnande i domkapitelshuset af ny arkivlokal och

i sammanhang därmed för en fullständig reparation af domkapitelshuset,

ville statskontoret i anledning häraf framhålla, att kostnaden för såväl den

ena som den andra af dessa åtgärder vore af beskaffenhet att böra af

domkyrkans medel bestridas, samt att hvarken något å riksstaten uppfördt

anslag eller någon under statskontorets förvaltning stående fond torde

kunna för dylikt ändamål anlitas. Beträffande först den ifrågasatta reparationen

af domkapitelshuset i dess helhet, syntes förslaget härom, i fall

domkyrkans ekonomi icke för närvarande medgåfve verkställande af en

reparation i den omfattning, som nu föreslagits, icke böra sammankopplas

med den föreliggande frågan om arkivlokalens ordnande. Hvad den senare

frågan anginge hade statskontoret af hvad i ärendet förekommit icke

funnit sig öfvertygadt därom, att icke en tillfredsställande arkivlokal skulle

kunna i domkapitelshuset anordnas för väsentligt mindre kostnad, än som

betingades af de åtgärder, domkapitlet förordat. Skulle emellertid, med

afseende å domkyrkokassans ekonomiska ställning, tillgångar ej kunna

beredas till det inredningsarbete, som för hela arkivets behöriga vård

kunde anses vara med nödvändighet påkalladt, syntes icke återstå annan

utväg, än att Kungl. Maj:t, med tillämpning af nyss åberopade bestämmelser,

föreskrefve, Indika delar af Odomkapitlets arkiv som skulle till

landsarkivet i Uppsala öfverflyttas. Åtminstone torde en sådan åtgärd

utan olägenhet kunna vidtagas med den del af arkivet, som nu förvarades

i lärår på vinden i domkapitelshuset; och, om äfven en del af de för

domkapitlet minst behöfliga arkivalierna i öfrigt bortfördes, kunde måhända

återstoden af arkivet på ett nöjaktigt sätt fortfarande förvaras i

s. 431 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

431

det nuvarande arkivrummet, om hvars beskaffenhet och läge handlingarna

i ärendet emellertid intet omförmälde. På grund af hvad sålunda anförts

hemställde statskontoret i underdånighet, att Kungl. Maj:t täcktes från

domkapitlet infordra yttrande, huruvida ej, utan sammanhang med någon

fullständig reparation af domkapitelshuset, en tillfredsställande arkivlokal

kunde i nämnda hus inredas för en sådan kostnad, att medel till bestridande

däraf befunnes kunna genom upptagande af något mindre lån eller

annorledes af domkyrkans tillgångar beredas, samt att, därest af domkapitlets

yttrande framginge, att saken ej kunde på dylikt sätt ordnas,

Kung]. Maj:t måtte föreskrifva, hvilka delar af domkapitlets arkiv skulle

öfverlämnas till landsarkivet i Uppsala.

Efter det domkapitlet lämnats tillfälle att afgifva underdånigt utlåtande

i anledning af hvad statskontoret sålunda anfört, har domkapitlet

uti skrifvelse den 2? januari 1906 ånyo yttrat sig i ärendet och därvid

anfört: Instämmande i riksarkivariens yttrande den 29 november 1902,

att det syntes naturligt, att domkapitlen behölle sina arkiv, som utan

tvifvel i stiftsstäderna gjorde den största nyttan, ville domkapitlet med

styrka framhålla, att — äfven om dupletter, en del trycksaker, statistiska

uppgifter och riksdagstryck, handlingar rörande läroverken, primäruppgifter

till prästmöten och dylikt utgallrades ur domkapitlets arkiv och öfverflyttades

till landsarkivet i Uppsala — likväl alla de arldvalier, som det

vore omöjligt för domkapitlet att undvara, alldenstund de ständigt måste

vara till hands vid de oupphörligt förekommande undersökningarna och

utredningarna angående prästboställen, lönefrågor, bostadsfrågor, fromma

stiftelser m. m., skulle uppgå till ett så stort antal, att en arkivlokal för

dem vore absolut nödvändig. Domkapitlet ville blott såsom exempel

erinra om, att för hvartdera af stiftets 105 pastorat, som efter skedd omreglering

komme att ökas, kräfdes ett särskild! fack i arkivet, oafsedt alla

öfriga handlingar, som där måste finnas och förvaras. Vidare ansåge sig

domkapitlet, med påpekande af riksarkivariens vitsordande om behofvet

af ny lokal för domkapitlets arkiv, hvars nuvarande anordning syntes

honom så otillfredsställande, att den rent af utgjorde en giltig anledning

att flytta hela arkivet till Uppsala, i underdånighet böra särskildt

understryka hvad som af byggnadsingenjören J. Mattson i ett vid domkapitlets

skrifvelse fogadt, till domkapitlet den 9 Januari 1906 afgifvet

yttrande framhölles, nämligen att arkivlokalens såväl golf som takpanel

vore af trä, att brandbotten saknades, så att träbjälkarna läge bara,

hvadan rummet vore dåligt skyddadt mot eldfara, och vidare att rummet

vore litet, mörkt och kallt, utan eldstad och med blott ett litet fönster.

s. 432 Kontrollera mot PDF

432

Statsutskottets Utlåtande N:o 0.

Under sådana förhållanden syntes det domkapitlet vara alldeles obestridligt,

att en ny arkivlokal vore af behofvet påkallad. Slutligen ville domkapitlet

i underdånighet tillägga, att domkyrkan, som hade att vidmakthålla

och förbättra domkapitelshuset, för närvarande hade en skuld på omkring

80,000 kronor, och att således under en lång följd af år medel

svårligen kunde för förverkligandet af sagda ändamål erhållas. Då således

en arkivlokal vore nödvändig, då vidare den gamla lokalen vore såsom i

hög grad otillfredsställande utdömd, och då domkyrkan, som det ålåge att

anskaffa och bekosta ny lokal, vore öfver höfvan skuldsatt, anhölle domkapitlet

i underdånighet, att Kungl. Maj:t täcktes antingen direkt anvisa

medel till anskaffande af en ny tidsenlig lokal, sådan som den som omnämndes

i domkapitlets skrifvelse den 15 mars 1905, eller ock bevilja

domkyrkan ett räntefritt lån å 20,000 kronor med återbetalningsskyldigliet,

när domkyrkans tillgångar det medgåfve, i och* för arkivlokalens anordnande

och alla de förändringar, som inom domkapitelshuset däraf blefve

en följd, samt att således lvungl. Maj:t täcktes lämna utan afseende de af

statskontoret gjorda förslagen.

På grund af nådig remiss har sedermera riksarkivarien den 22 februari

1906 afgifvit nytt underdånigt utlåtande i ärendet. I detta utlåtande

har riksarkivarien till en början erinrat om, att i afseende å föreliggande

arkivfråga syntes föreligga tre möjligheter, nämligen 1) att domkapitlets

arkiv och arkivlokal förblefve i samma skick som hittills, 2) att arkivet

till det omfång Kungl. Maj:t täcktes bestämma flyttades till Uppsala landsarkiv,

samt 3) att en förbättrad arkivlokal inreddes, hvartill medel då på

ett eller annat sätt måste anskaffas; och har riksarkivarien vidare anfört

följande: Af nämnda olika alternativ måste riksarkivarien såsom målsman

för det offentliga arkivväsendet gifvetvis afstyrka det första, enär den nuvarande

arkivlokalen vore dåligt skyddad mot eldfara och icke medgåfve

arkivets ordnande och uppställande. Hvad åter det andra alternativet

anginge, ägde Kungl. Maj:t tvifvelsutan makt att föreskrifva, att domkapitlets

arkivalier skulle, där de ej tillfredsställande vårdades, i viss omfattning

öfverlämnas till landsarkivet i Uppsala. Nu hade emellertid

domkapitlet i sitt senaste underdåniga utlåtande ''med styrka’ framhållit,

att det visserligen kunde ''utgallra’ och till landsarkivet öfverlämna ’dupletter,

en del trycksaker, statistiska uppgifter och riksdagstryck, handlingar

rörande läroverken, primäruppgifter till prästmöten och dylikt’,

men att de arkivalier, som det på anförda skäl omöjligt kunde undvara,

uppginge till ett så stort antal, att en arkivlokal för dem vore ''absolut

nödvändig’. Då en myndighet förklarade, att den nödvändigt behöfde

hafva en större del af sina arkivalier till hands vid oupphörligt förekom
-

s. 433 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande åt:o !).

433

mande undersökningar, syntes det visserligen falla sig svårt att ålägga

densamma att öfverlämna någon större del af dessa arkivalier till eu

centraldepå, som vore belägen i en annan stad. Det läte visserligen

tänka sig, att domkapitlet något öfverdrefve betydelsen af de äldre handlingarna

för den nuvarande stiftsstyrelsen, men äfven om så vore fallet,

torde det ej blifva lätt att bestämma någon tidsgräns för öfverlämnandet,

om t. ex., såsom förhållandet syntes vara, en större del af inkomna handlingar

vore ordnade efter församlingar. Mot den ^gallring’ af vissa

handlingar, som domkapitlet satte i fråga, kunde erinras, att landsarkivens

ändamål icke egentligen vore att mottaga utgallrade handlingar utan

vissa arkiv inom bestämdt angifna gränser, och att ett splittrande af

serierna måste anses stridande mot de af Kungl. Maj:t fastställda allmänna

grunderna för vissa offentliga arkivs ordnande. Bland de serier, domkapitlet

ansåge sig möjligen kunna öfverlämna, förekomme vidare en del

trycksaker’ och ''riksdagstryck’ (möjligen hörde äfven ''statistiska uppgifter’

till samma grupp), omen att mottaga och förvara trycksaker vore ej landsarkivens

uppgift. Aterstode sålunda dupletter, handlingar rörande läroverken,

primäruppgifter till prästmöten och dylikt. För ett landsarkiv

torde dessa serier vara af ganska ringa betydelse, och något större utrymme

torde ej genom deras afsöndrande komma att beredas. Frågan

om öfverlämnande af en del af arkivet till landsarkivet i Uppsala torde

under dessa omständigheter icke på allvar böra tagas upp, förrän alla

andra utvägar blifvit befunna omöjliga, och den torde ej blifva så lätt att

med något afsevärdt resultat lösa. Återstode alltså det tredje alternativet.

I afseende på detsamma ville riksarkivarien till en början erinra, att det

icke förefölle honom vara alldeles nödvändigt att nu genast kombinera

ett nytt arkivrums inredning med reparation af hela domkapitelshuset.

Den förstnämnda åtgärden syntes icke egentligen behöfva föra med sig

annat än förändrade anordningar med vaktmästarens bostad samt till

äfventyrs i de rum en trappa upp, som skulle användas af notarien och

amanuensen. Inskränkte man sig härtill, torde kostnaden kunna nedbringas

till ungefär hälften åt den beräknade. För hyllinredningen, af

bibliotekarien ej uppskattad till högre än 200 längdmeter, förelåge ett

kostnadsförslag, slutande å kronor 2,438, onekligen en hög siffra för 200

meter. Användes hyllor af trä för ändamålet, torde kostnaden för 200

meter kunna nedbringas till en jämförelsevis ringa summa (omkring 2

kronor 50 öre utan målning, omkring 3 kronor 25 öre med målning för

längdmeter, alltså högst 650 kronor enligt, för riksarkivarien tillgängliga

uppgifter). Om härvid kanske anmärktes, att hyllor af enbart trä vore

mera. eldfarliga, ville riksarkivarien däremot erinra, dels att både i riksBih.

till Riksd. Prof. 1,007. -i Sami. 1 Afd. .9 Höft. 55

s. 434 Kontrollera mot PDF

434

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

arkivets gamla byggnad, i landsarkiven i Uppsala och Vadstena och, såvidt

riksarkivarien visste, i alla öfriga domkapitels arkiv endast trähyllor

förekomme, dels ock att, hvad ett arkivrum anginge, hufvuduppgiften torde

vara att utestänga elden, men att, i fall den verkligen komme in i detsamma,

ett hyllstativ, sådant som det föreslagna, icke syntes kunna förebygga

förluster, hvartill i förevarande fall komme, att ifrågavarande hyllstativ

i öfrigt icke torde vara fullt ändamålsenliga. En inredning af det

föreslagna arkivrummet, äfven om det skulle ske med trähyllor, komme helt

visst äfven ur eldsäkerhetens synpunkt att i jämförelse med de nuvarande

förhållandena i Västerås erbjuda en afgjord förbättring. Riksarkivarien hemställde

därför, huruvida icke, då domkapitlets i Västerås finanser befunne

sig i så dåligt skick, som det angåfves, det vore skäl att hänvisa detsamma

till att endast företaga de åtgärder, som vore nödvändiga för eller

omedelbart sammanhängde med inredningen af det föreslagna arkivrummet

på nedra bottnen i kapitelshuset, till att för detta ändamål låta

göra en ny kostnadsberäkning med iakttagande ''af de nu antydda besparingarna

i fråga om hyllinredning, äfvensom af andra, om sådana

kunde ske, samt att därefter göra frågan till föremål för ny pröfning,

åtföljd af det beslut, som däraf kunde föranledas.

Efter det domkapitlet genom nådig remiss anbefallts att ånyo afgifva

utlåtande i ärendet, har domkapitlet med skrifvelse den 4 april 1906

öfverlämnat ett af byggnadsingenjören Mattson afgifvet yttrande, däri han

i afseende å inskränkningar i det af honom upprättade kostnadsförslaget,

som, utan att frångå en ändamålsenlig reparationsplan för domkapitelshuset,

skulle kunna göras, bland sådana inskränkningar upptagit följande

poster, nämligen 900 kronor för portomfattningen af huggen kalksten

kring hufvudingången, 645 kronor, motsvarande hela den upptagna summan

för vindens reparation med trappa, järndörr och brandbotten, samt

1,788 kronor, utgörande skillnaden i kostnad för hyllfack af järn och af

trä i arkivet. För egen del bär domkapitlet i nyssberörda skrifvelse anfört

bland annat: Ehuru den i ingenjören Mattsons kostnadsförslag upptagna

portomfattningen af huggen kalksten icke stode i nödvändigt sammanhang

med inredningen af ett nytt arkivrum i domkapitelshuset, ansåge likväl

domkapitlet, att, med hänsyn till husets läge omedelbart intill domkyrkan

å ena sidan och biskopshuset å den andra, ifrågavarande portomfattning

vore för husets värdiga utseende nödvändig, hvadan domkapitlet ville tillstyrka

dess utförande i enlighet med de uppgjorda ritningarna. Instämmande

i öfrigt uti ingenjören Mattsons förslag, att den i kostnadsförslaget

upptagna summan för vindens reparation skulle kunna ur förslaget utgå,

samt att hyllfacken kunde göras af trä i stället för af järn, hemställde

s. 435 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

435

domkapitlet, att Kung! Maj:t täcktes, med iakttagande af nämnda inskränkningar,

bereda nödiga medel för utförande i enlighet med det uppgjorda

kostnadsförslaget af anordningarna för den ifrågasatta arkivlokalen

och alla de förändringar inom domkapitelshuset, som däraf blefve en följd.

Med anledning af hvad i förevarande ärende, på sätt nu omförmälts,

förekommit anbefalldes slutligen öfverintendentsämbetet genom remiss den

26 september 1906 att afgifva förnyadt utlåtande och därvid inkomma

med utredning dels angående kostnaden för anordnande i domkapitelshuset

i Västerås af tillfredsställande lokaler för domkapitlets arkiv och

de ändringar af huset, som däraf omedelbart föranleddes, dels ock om och

för hvilken kostnad lokaler för arkivet skulle kunna beredas i Västerås

slott eller annan allmän byggnad i nämnda stad.

Till åtlydnad häraf har nu öfverintendentsämbetet i underdånig skrifvelse

den 22 januari 1907, med anmälan att intendenten hos ämbetet

Fritz Eckert, efter ämbetets förordnande, besökt platsen, anfört följande:

Hvad först anginge inredande af en tillfredsställande arkivlokal inom

domkapitelshuset och kostnaden därför, ansåge ämbetet, att för sagda

ändamål icke ovillkorligen fordrades reparation af byggnaden i dess helhet

eller genomförande af samtliga de åtgärder, som upptagits i det af arkitekten

Hahr uppgjorda och af vederbörande företedda förslag, i det att,

bland annat, arbetena med anbringande af kalkstensportal med orneringar,

af marmorspisel i domkapitlets sessionsrum och af en utbyggnad för beredande

af förstuga åt vaktmästaren syntes utan olägenhet kunna uteslutas,

hvaremot, enär vid skedd besiktning befunnits, att byggnaden helt

och hållet saknade isolering mot jordfukt och däraf skadats, sådan gifvetvis

borde åvägabringas. Utgående därifrån hade ämbetet låtit uppgöra

ett vid dess skrifvelse fogadt, å 10,300 kronor slutande kostnadsförslag

till de åtgärder, som för arkivets tidsenliga och betryggande anordnande

torde vara oundgängliga. Då emellertid med hänsyn därtill, att det åldriga

domkapitelshuset genom sitt läge invid domkyrkan och biskopshuset kraftigt

bidroge att åt platsen förläna en i hög grad stämningsfull prägel, som

syntes böra tillvaratagas, vore det efter ämbetets mening i hvarje fall

synnerligen önskvärdt, att domkapitelshuset redan nu blefve i sin helhet

på ett värdigt men enkelt sätt iståndsätta Till följd häraf och då därvid,

till ökande af brandsäkerheten, särskild!, borde ifrågakomma, att vindstrappa

af sten anordnades, och att brandbotten på vinden inlades, hade

ämbetet jämväl låtit upprätta ett vid skrifvelsen fogadt tilläggsförslag till

dylika åtgärder, hvilket förslags slutsumma uppginge till 4,700 kronor,

då alltså husets försättande i fullgodt stånd med inredande af nöjaktiga

lokaler för domkapitelsarkivet skulle betinga en kostnad af sammanlagdt

s. 436 Kontrollera mot PDF

436

Statsutskottets Utlåtande N:o 0.

15,000 kronor. Vidkommande därefter frågan om förläggande af arkivet

i Västerås slott eller i annan byggnad i staden torde möjlighet härför

blott förefinnas i slottet med begagnande däri af utrymmet N:o 16 i bottenvåningen

uti slottets nordvästra del, som vore disponibelt och torde kunna

inredas i enlighet med en hos ämbetet uppgjord ritning för en kostnad

af 8,000 kronor, på sätt ett därtill hörande, tillika med ritningen vid ämbetets

skrifvelse fogadt kostnadsförslag gåfve vid handen. Genomförandet

af sistnämnda förslag, som förutsatte icke oväsentliga, i allmänhet ej tillrådliga

genombrytningar af slottets åldriga murar, komme dock näppeligen

att bereda någon, särskilt med hänsyn till dagerförhållandena, lämplig

arkivlokal. Då dennas belägenhet på ett icke obetydligt afstånd från

domkapitlet dessutom måste anses mindre fördelaktig, funne ämbetet icke

anledning att för sin del till utförande förorda detta förslag.

Vid öfvervägande af de olika förslag till åtgärder för åstadkommande

af en betryggande vård af domkapitlets i Västerås arkiv, som, enligt hvad

i det föregående omförmälts, vid ärendets handläggning framställts af olika

i detsamma hörda myndigheter, synes den enklaste utvägen vara att flytta

vissa delar af domkapitelsarkivet till landsarkivet i Uppsala. Då emellertid

domkapitlet, under åberopande af att detsamma för undersökningar och

utredningar behöfde hafva arkivhandlingarna ständigt tillgängliga i stiftsstaden,

på det bestämdaste motsatt sig en sådan flyttning, såvidt det rör

hufvudsakliga delen af arkivet, samt riksarkivarien å sin sida meddelat,

att de handlingar, domkapitlet förklarat sig villigt aflämna till landsarkivet,

vore af ganska ringa betydelse för landsarkivet, och att något större

utrymme icke skulle kunna vinnas genom deras afsöndrande från domkapitlets

arkiv, finner jag något sådant afsöndrande nu icke böra ifrågasättas.

Beträffande åter de framställda förslagen om åtgärder för anordnande

af en fullt tidsenlig arkivlokal i stiftsstaden skulle visserligen, därest

frågan löstes sålunda, att domkyrkan genom upptagande af ett lån bereddes

de erforderliga medlen för förändringarna af domkapitelshuset,

statsverket kunna befrias från direkt bidrag till ändamålet. Som emellertid

domkyrkan för de under senare tid verkställda restaureringarna af kyrkan

och biskopshuset redan åsamkat sig betydande skulder, är det gifvet, att

ett räntefritt lån, som domkapitlet ifrågasatt, endast kan beredas genom

statens mellankomst. Till följd af domkyrkokassans svaga ekonomiska

ställning skulle dock ett sådant lån med all säkerhet kunna tänkas återbetalt

först i en aflägsen framtid. Jag anser därför, att staten i stället

bör genom beviljandet af ett direkt anslag åtaga sig kostnaden för ifrågavarande

arkivlokals anordnande. Häremot kan visserligen invändas, att

s. 437 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

437

det i allmänhet icke åligger staten att svara för anskaffandet åt domkapitel

af för dem nödiga lokaler, men dels hafva enligt särskilda nådiga

bref af anslaget till domkapitlens expeditioner anvisats till domkapitlet i

Visby 600 kronor årligen för hyra af expeditionslokal och till domkapitlet

i Luleå högst 1,500 kronor årligen till hyra för sessions- och expeditionslokal

samt bostad för vaktmästare, dels föreligga i förevarande fall särskilda

förhållanden, som synas mig påkalla, att staten lämnar anslag för

ändamålet,

Såsom af de utaf öfverintendentsämbetet upprättade särskilda kostnadsförslagen

framgår, skulle förslaget om inredande af lokal för domkapitlets

arkiv i det af ämbetet omnämnda utrymmet i Västerås slott

draga den minsta kostnaden eller allenast 8,000 kronor. Då det emellertid

otvifvelaktigt skulle för domkapitlet ställa sig betungande, om det skulle

nödgas att hafva sitt arkiv förvaradt i en på icke obetydligt afstånd från

domkapitelshuset belägen byggnad, samt därtill kommer, att, såsom öfverintendentsämbetet

erinrat, det måste möta betänkligheter att utföra de för

arkivlokalens anordnande i slottet erforderliga genombrytningarna af slottets

åldriga murar, anser jag mig icke kunna förorda anslags beviljande

lör arkivets anordnande i slottet. Däremot finner jag, vid de af mig i

det föregående anförda förhållanden, att anslag af statsmedel i stället bör

beredas för anordnande af en arkivlokal genom en förändring af domkapitelshuset.

Genom att följa öfverintendentsämbetets å 10,300 kronor slutande

kostnadsförslag, i hvilket upptagits allenast de arbeten, som uteslutande

skulle föranledas af den nya arkivlokalens anordnande eller därmed

omedelbart äga sammanhang, skulle visserligen, på samma gång statsverkets

kostnad i största möjliga mån begränsades, en passande och

mot eldfara och fukt skyddad lokal beredas för domkapitlets arkiv. Då

jag det oaktadt icke finner mig böra inskränka mig till ett förordande

af allenast detta förslag till arkivlokalens anordnande, beror detta därpå,

att af handlingarna i ärendet framgår, att en restaurering af domkapitelshuset

i dess helhet måste anses vara i hög grad af behofvet påkallad.

Att den åldriga, ända från början af 1600-talet härstammande byggnaden

försättes i ett förbättradt skick, synes mig för öfrigt särskildt betingadt

af dess läge mellan domkyrkan och biskopshuset, hvilka nyligen undergått

erforderlig restaurering. På grund häraf och clå, i olikhet med hvad

som varit fallet vid de restaureringar af åtskilliga af landets domkyrkor,

som under de senaste årtiondena företagits, något direkt anslag af statsmedel

icke lämnats till Västerås domkyrkas restaurering, i följd hvaraf,

på sätt närmare kan inhämtas af domkyrkokommissionens tryckta yttrande

s. 438 Kontrollera mot PDF

438

Statsutskottets Utlåtande 2?:o .9.

den 17 december 1906 i anledning af en framställning från Riksdagen

senast församlade revisorer, domkyrkans nuvarande stora skuld till väsentlig

del uppkommit, synes det mig, i betraktande af att staten i allmänhet

anses skyldig ägna omsorg åt bevarandet af i historiskt och arkitektoniskt

afseende märkliga byggnader, skäligt, att staten, i samband med arkivlokalens

anordnande, jämväl lämnar det bidrag, som enligt det vid öfverintendentsämbetets

sist omförmälda kostnadsförslag fogade särskilda tilläggsförslaget

å 4,700 kronor skulle erfordras till en så fullständig reparation

af domkapitelshuset, att detsamma därigenom blefve försatt i ett värdigt

och med de omgifvande byggnaderna öfverensstämmande skick.

Med åberopande af hvad jag sålunda anfört får jag i underdånighet

hemställa, det Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till anordnande

af erforderlig arkivlokal i domkapitelshuset i Västerås samt nämnda byggnads

iståndsättande i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det af öfverintendentsämbetet

nu förordade förslag på extra stat för år 1908 anvisa

ett anslag af 15,000 kronor.»

På grund af hvad i ärendet förekommit hemställer utskottet,

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, må till anordnande af erforderlig

. arkivlokal i domkapitelshuset i Västerås samt nämnda

byggnads iståndsättande i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med ett af öfverintendentsämbetet i skrifvelse till

Kungl. Maj:t den 22 januari 1907 förordadt förslag på

extra stat för år 1908 anvisa ett anslag af 15,000

kronor.

Svenska 154:o) På grund af Kungl. Majrts i punkt 154 under åttonde huf
foraskriftsäii-

vudtiteln därom gjorda framställning hemställer utskottet,

ekai)et- att Riksdagen, i likhet med hvad för åtskilliga före
[154.

] gående år ägt rum, må jämväl för år 1908 på extra

stat anvisa ett belopp af 2,000 kronor till svenska fornskriftsällskapet.

amf ande t för 155:o) I anledning af Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning och

ntgifvande af under hänvisning till hvad statsrådsprotokollet (sid. 474 och 475) i ärendet

rörånde^kan innehåller, får utskottet hemställa,

dinaviens hi- att Riksdagen må till understöd åt samfundet för

8toria- utgifvande af handskrifter rörande Skandinaviens historia

s. 439 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

439

pa extra stat för år 1908 anvisa ett belopp af 1,000

kronor under villkor att samfundet till ecklesiastikdepartementet

aflämnar 50 exemplar af den för anslagsåret

afsedda publikationen.

156:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

får utskottet hemställa,

att Riksdagen må på extra stat för år 1908 till

nordiska museet anvisa ett belopp af 50,000 kronor, att,

under villkor att utaf ledamöterna i museets nämnd eu

är af Kungl. Magt förordnad, äfvensom på de öfriga

villkor, Kungl. Maj:t kan finna lämpligt föreskrifva,

ställas till nämndens förfogande för att enligt dess

bestämmande användas för museet tillhörande ändamål.

Ang.

nordiska

museet.

[156.]

157:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning och kult^“y3to_

under hänvisning till hvad statsrådsprotollet (sid. 475—480) i ärendet in- riska mnäeet

nehåller, hemställer utskottet, *Land
att

Riksdagen må, i likhet med hvad för åren [157.]

1903—1907 ägt rum, till kulturhistoriska museet i Lund

på extra stat för år 1908 anvisa ett belopp af 5,000

kronor, att ställas till styrelsens för kulturhistoriska föreningen

för södra Sverige förfogande för att enligt

dess bestämmande användas för museet tillhörande

ändamål.

158:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

hemställer Utskottet, Nordiskt me
att

Riksdagen må, i likhet med hvad för inne-dicinskt arkiv

varande år ägt rum, till understöd för fortsatt utgifvande [158.]

af tidskriften Nordiskt medicinskt arkiv för år 1908

på extra stat anvisa ett anslag af 5,000. kronor.

159:o) Uti två särskilda motioner, väckta den ena inom Första Kam- anäjags''ti„

maren (n:o 9) af herr A. von Möller och den andra inom Andra Kam- »musikhistomaren

(n:o 104) af herrar K. E. von Geijer och J. E. Centemvall, harnska ma9eet"

föreslagits

dels af herr von Möller, att Riksdagen ville besluta att till musikhistoriska

museet tills vidare årligen under minst tre år anslå ett belopp

s. 440 Kontrollera mot PDF

440

Statsutskottets Utlåtande N:o !).

af tre tusen kronor att utanordnas till museum på sätt och under villkor,

som Kungl. Maj:t kunde finna lämpligt bestämma,

dels ock af herrar von Geijer och Centerwall, att Riksdagen ville besluta,

att tills vidare ärligen under tre år bevilja musikhistoriska museet

ett anslag af tre tusen kronor, att utanordnas till museet på sätt och under

villkor, som Kungl. Maj:t kunde finna lämpligt bestämma.

Till stöd för framställningarna har enförts:

»Vår tid kan framför andra berömma sig af att hafva insett det

betydelsefulla i att samla vittnesbörd om gångna tiders odling, och vårt

land kan med anspråk på erkännande visa, att det, beaktande detta, med

kraft och offervillighet sökt samla och till ett helt ordna de spridda lämningarna

af vår äldre kultur. Våra museer, af hvilka många måste aftvinga

jämväl utlandet aktning, äro bevis härpå.

Eu gren af vår kultur — musiken — blef emellertid länge styfmoderligt

behandlad. En motsatt uppfattning har gjort sig gällande i utlandet,

och i kulturcentra såsom Paris, London, Berlin och Leipzig hafva sedan

ganska lång tid funnits offentliga musikinstrumentsamlingar. Sedan år 1898

förfogar jämväl Danmark öfver en dylik samling. För några år sedan beslöto

en del personer — målsmän för vårt musikaliska lif och andra sakintresserade

—- att söka jämväl för vårt land åstadkomma en sådan samling.

Upprop i saken utfärdades i februari 1899, och genom ett oegennyttigt,

energiskt arbete och med stöd af offervillighet och tillmötesgående

från allmänhetens sida kunde anstalten, som antagit benämningen musikhistoriska

museet, den 7 november 1901 i huset n:o 9 vid Nybrogatan

här i staden öppna sina samlingar för allmänheten.

Museets syfte är, såsom namnet antyder, att sammanföra sådana föremål,

som anknyta sig till musikens historia, sålunda att undan förstörelse

rädda äldre musikinstrument och att samla äldre musikalier, för att dessa

museiföremål, systematiskt ordnade, må tjäna till undervisningsmateriel,

vare sig i förbindelse med lämnad undervisning eller vid själfstudium.

Därjämte och för att på det mest effektiva sätt tillämpa museets grundidé

böra, i den mån detta är möjligt, anordnas musikhistoriska konserter med

begagnande af i samlingen befintliga instrument. Dessa, hvilkas betydelse

för museet mätas ej efter deras större eller mindre värden som antikviteter,

utan framför allt efter den musikhistoriska betydelse de kunna hafva,

böra nämligen, så vidt möjligt, försättas i brukbart skick.

I betraktande af de villkor, under hvilka museet tillkommit, kan med

fog sägas, att det åstadkomna resultatet är synnerligt vackert. Till bestyrkande

häraf våga vi hänvisa på ett yttrande af en person, som må

s. 441 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o !).

441

betecknas som en mycket stor, och hvad i norden beträffar, den största

auktoriteten på området, e. o. professorn i musikhistoria vid Köpenhamns

universitet, Angul Hammerich. I »Nationaltidende» för den 7 september

1906 finnes intagen en artikel om museet, hvilken vi, i anseende till dess

belysande karaktär, taga oss friheten afskrifva i vis«a delar. Kanske härvidlag

må fästas uppmärksamhet på att professor Hammerich, som^ uppehöll

sig här vid den stora musikfesten under maj månad sistlidet år, vid

samtal med en representant för en annan hufvudstadstidning, hvilket samtal

intagits i denna tidning, yttrat, att förnämsta ärendet med hans hitresa

varit att taga musikhistoriska museet i betraktande.

Artikeln i fråga är i intagna delar af följande lydelse:

»Till Stockholms sevärdheter hör det nyligen inrättade musikhistoriska

museet, som äger sitt egentliga intresse i sin samling af musikinstrument.

Denna samling är antagligen känd af få härnere hos oss, men

förtjänar uppmärksamhet i och lör sig på grund af sitt vackra och värdefulla

innehåll, men också såsom ett uttryck af den starka rörelse för

nationellt framåtskridande, som så fördelaktigt utmärker det unga Sverige

i senare tid.

Instrumentmuseet i Stockholm är ett par år yngre än sin kollega i

Köbenhavn och har ännu ej uppnått dettas storlek. Men det, som det

redan nu har åstadkommit, är i högsta grad erkännansvärdt. Det har arbetats

med mycken flit och energi samt, det må tilläggas, med en ovanligtur.

Man förvånar sig öfver att i en så ny samling — blott sex å sju

år gammal — återfinna så godt som alla de bestämmande hufvudtyperna

inom instrumentens vidt utbredda familj, både i blasarklassen och bland

sträng- och slaginstrument.

Där finnas prydliga och sirliga gambor och violer, äfvensom pochetter,

utstyrda med 1700-talets i afseende på ornamentik och inläggning i långt

drifna instrumentmakarkonst, lut- och citterinstrument från 1600-talets nu

för länge sedan glömda musikaliska tidsålder, da eu 16-strängad luta betydde

detsamma för ett hem som ett piano i vara dagar, praktfullt utstyrda

harpor, gamla »douca» clavichorder och clavicymbaler med spetsiga,

spröda toner, representanter för våra förfäders intima musikglädje, hammarklavér

från en senare tidsålder, hvaribland eu karaktäristisk och ännu

fullt användbar wienerflygel irån Beethovens tid. Där finnes ^vidare eu

rikhaltig utställning af biåsinstrumentens stora klass, både träbiåsarna och

mässing>blåsarna, däribland några intressanta exemplar af de nu så sällan

förekommande äldre oboetyperna (skalmejor o. dyl.) och de äldsta klari
Bihang

till lliksd. Bro t. 4 Sand. 1 Ajd. 9 Höft. ^

s. 442 Kontrollera mot PDF

442

Statsutskottets Utlåtande N:o !>.

netterna, ryttartrumpeter från 30-åriga krigets tid, basuner, pukor, trummor

etc. etc. från äldre och nyare tider. Hvart man än vänder sig, skall man

i afseende på hufvudgrupperna få sina frågor besvarade angående konstruktionen

hos det eller det tonredskapet. Vidare måste det framhållas, att

det nya museet lyckligt har hållit sig fritt från den museiifver, som så

lätt hittar vägen just till nya samligar, då man håller till godo med allt,

oberoende af i hvilket tillstånd, blott för att ha något. Af det man får

se i Stockholm har hvarje sak sitt eget intresse. Och hela ordnandet af

museet, fördelningen af de särskilda instrumenten i grupper, som inbördes

belysa hvarandra och utvecklingens gång i det hela, har företagits med

insiktsfull och förstående hand.

Det tinnes sålunda allt skäl att lyckönska de män, som tagit denna

sak om hand, till resultatet af deras arbete, så mycket mer som de hittills

varit ensamma om att också bära den ekonomiska bördan af företaget.

Men det kan nog ej dröja länge, innan staten tar hand äfven om detta

unga uppblomstrande museum. Det förtjänar det.»

Jämväl museets angifna syfte att tjäna som underlag vid vetenskapliga

föreläsningar har nåtts; sålunda hafva sådana hållits i museet, i ljudlära

af fil. doktor Anton Lindsström och under de senare åren i musikhistoria

af fil. doktor Karl Valentin.

Emellertid arbetar museet under synnerligen biydsamma ekonomiska

förhållanden. Såsom sagts har museet tillkommit på enskildt initiativ —

i parentes sagdt på samma sätt som vår monumentala nationella institution

Nordiska museet — och hittills har det uppehållits af medel, anskaffade

på enskild väg. Alla dess utgifter, såsom för hyra, uppvärmning, belysning

af lokaler och underhåll af samlingarne hafva bestridts på denna väg.

Svårigheten att af enskilda personer erhålla de ej obetydliga belopp,

som kräfvas för dess fortvaro, visa sig redan nästan oöfverstigliga och

måste af sin egen natur stadigt ökas.

För sin tillökning har museet nästan uteslutande varit hänvisadt till

gåfvor, som allmänhetens intresse kunnat tillföra detsamma. Men tydligt

är, att denna källa snart skall sina, och redan nu är det så godt som

omöjligt att förvärfva något af de såväl här hemma som i utlandet alltmera

sällsynta återstoderna af gamla instrument. I angifna upprop finnes

inryckt följande riktiga och här tillämpliga sats: »tvifvelsutan är det nu

hos oss hög tid att undan glömska och förstörelse söka rädda de många

tonredskap, so in tilläfventyrs fått sin plats bland damm och fukt på vindar

och i skräpkamrar, men hvilka, bragta i ljuset och samlade på ett

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

44B

ställe, samt där vårdade och underhållna, sannolikt skulle blifva till stort

kultur- och musikhistoriskt intresse».

På dylika villkor kan en institution af förevarande art icke uppehållas.

Faktiskt föreligger ock redan nu fara, därest ej hjälp lämnas, att

inuseet snart ser sig stå inför nödvändigheten att lägga ner sin verksamhet

och realisera museiföremålen eller åtminstone deponera dem inpackade

å plats utan vård och tillsyn och med risk att syftet med museet aldrig

kan realiseras, så mycket mindre som detta ju är, icke allenast att utnyttja

redan vunnet resultat, utan äfven i minst lika hög grad att utvidga och

fullständiga det vunna.

För musikens vetenskapliga behandling och undervisningens ordnande

på fullt rationellt sätt, måste den musikhistoriska disciplinen lämnas nödigt

rum. Att härvidlag ett åskådningsmateriel beträffande musikinstrumentens

utvecklingsserie har mycket stor betydelse, är själffallet. Musikaliska

akademien, som jämväl hos museet deponerat till dess förråd hörande

äldre musikinstrument, använder ock, såsom ofvan vidrörts, museet

i angifven riktning för sitt konservatorium, och regelbundna föreläsningar

hållas inom detsamma. Ett naturligt samband gifves emellan akademien

och museet; det senare kan till och med betecknas som ett nödvändigt

komplement till den förra, och ett sammanförande af dessa båda institutioner

är därför både möjligt och önskvärdt. Nu är visserligen detta ej

genomfördt eller under nuvarande förhållanden ens genomförbart, då akademien

saknar utrymme att mottaga museet. Detta förhållande kan dock

ändras, och därest ansträngningarne riktas ditåt, bör inom en ej allt för

aflägsen framtid sådant kunna vara genomfördt. Vi syfta härmed på akademiens

och dess konservatoriums planerade ny- och ornbyggnad sföretaer.

Det ligger i museets väsen, att detsamma för att kunna fylla sin

uppgift måste bibehållas och utvecklas som en enhet. Hvarje tanke att

låta det sjunka in i någon annan institution, som står främmande för dess

ofvan angifna syfte, måste därför på förhand afvisas. Dess kulturhistoriska

karaktär skulle möjligen på det sättet bibehållas, men aldrig dess egentliga,

den musikhistoriska. Emellertid, då af det anförda framgår, att härvidlag

fara ligger i dröjsmål och inväntandet af tidpunkten för angifna byggnadsplaners

fullbordande kan eller, rättare sagdt, med säkerhet måste hafva

ödesdigra följder för museets existens, under alla förhållanden för dess

utveckling, torde ingen annan utväg för bringande af hjälp föreligga än

statens ingripande.

Vi drista oss anse, att vi åberopat goda grunder för vårt påstående,

att härvidlag föreligger ett statens intresse.

Så bär ock utlandet betraktat förhållanden, analoga med förevarande.

s. 444 Kontrollera mot PDF

444

Statsutskottets Utlåtande N:o 9-

Utskottets

yttrande.

Ang.

tidskriften

Acta mathematica.

[159.]

Sålunda uppbär »die Königl. Preussische Sammlung alter Musikinstrumente»

i Berlin förutom fria lokaler i därvarande »Hochschule för Musik» ett

årligt statsanslag af 5,000 riksmark och dessutom för särskilda inköp extra

anslag, såsom till exempel var fallet, då under år 1903 beviljades 200,000

riksmark till inköp af den genom framlidne advokaten Cesar Snoech i

Gent hopbragta samlingen af äldre musikinstrument. En liknande, »Musée

instrumental du Conservatoire de musique» i Brössel, åtnjuter ett visserligen

litet årligt anslag af 2,000 francs, men dessutom vid särskilda tillfällen

extra anslag, hittills växlande mellan 10,000 och 30,000 francs.

Sedan år 1898 har äfven Danmarks hufvudstad att uppvisa en »Musikliistorisk

Samling», hvilken sedan år 1899 åtnjuter fri lokal, belysning och

renhållning samt betjäning, äfvensom ett årligt statsanslag af 2,0(J0 kronor,

hvilket anslag, efter det museets förmån af fri lokal bortfallit, år 1906,

utan därom af institutionen själf gjord framställning, höjdes till 3,000

kronor.»

Slutligen hafva motionärerna, under uttalande af den säkra förhoppningen,

att en gång i framtiden museets ekonomiska villkor skulle genom

statsmakternas hjälp på ett tillfredsställande sätt betryggas, förklarat sig

anse ett ingripande redan nu till museets förmån vara alldeles nödvändigt.

Då ett musikhistoriskt museum torde få anses vara af stor betydelse

för studiet af och undervisningen i musikens historia samt då, enligt hvad

motionärerna upplyst, genom enskilda personers åtgöranden grunden blifvit

lagd till ett dylikt museum af särdeles värdefull art, har utskottet funnit

sig böra tillstyrka det af motionärerna begärda anslaget. På grund af

hvad sålunda förekommit hemställer utskottet,

att Riksdagen må till understöd åt »musikhistoriska

muséet» bevilja ett anslag af 9,000 kronor att utgå

under tre år på de villkor och under de förbehåll, Kungl.

Maj:t kan finna skäligt föreskrifva, samt däraf på extra

stat för år 1908 anvisa ett belopp af 3,000 kronor.

160:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts i punkt 159 under åttonde

hufvudtiteln därom gjorda framställning och under hänvisning till hvad

i ärendet blifvit till statsrådsprotokollet (sid. 481) anfördt, får utskottet

hemställa,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för åtskilliga

föregående år ägt rum, till understöd för fortsatt utgifvande

af tidskriften »Acta mathematica», på extra stat

för år 1908 anvisa 3,000 kronor.

s. 445 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 0.

445

161:o) Med anledning af Kung!. Maj:ts därom gjorda framställning och

under hänvisning till hvad i ärendet blifvit till statsrådsprotokollet (sid. Sfinx

481—483) anfördt, får utskottet hemställa [160.]

att Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande

år ägt rum, må på extra stat för år 1908 anvisa ett

belopp af 1,200 kronor till understöd för fortsatt utgifvande

af tidskriften Sfinx, dock med villkor att dess

utgifvare öfverlämnar till universitetsbiblioteket i Uppsala

40 exemplar och till universitetsbiblioteket i Lund

20 exemplar af tidskriften för att användas för dessa

biblioteks bytesverksamhet med utlandet.

162:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till understöd under g

de i statsrådsprotokollet'' öfver ecklesiastikärenden den 12 januari 1907 kurser för

angifna villkor åt sådana anstalter och föreningar, som anordna föreläsnings- arbetsklass.

kurser för arbetsklassen, på extra stat för år 1908 bevilja ett anslag af [161.]

200,000 kronor, af hvilket anslag dock högst 4,000 kronor må kunna, på

de villkor Kungl. Maj:t bestämmer, användas till understöd åt sådana

centrala anstalter, som förmedla föreläsningar af ifrågavarande slag och

som åt lokala anstalter för sådana föreläsningar tillhandahålla passande

åskådningsmateriel.

Den i ärendet förebragta utredningen återfinnes å sid. 483 och 484 ’

i statsrådsprotokollet.

Utskottet har ansett sig böra förorda, att anslaget, hvilket för innevarande

år utgår med ett belopp af 180,000 kronor, för att kunna motsvara

de alltjämt ökade krafven på understöd af staten för de ifrågavarande

föreläsningarna, nu må bestämmas till det belopp, som af Kungl.

Maj:t föreslagits.

Utskottet får sålunda hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, må till understöd under de i statsrådsprotokollet

öfver ecklesiastikärenden den 12 januari

1907 angifna villkor åt sådana anstalter och föreningar,

som anordna föreläsningskurser för arbetsklassen, på extra

stat för år 1908 bevilja ett anslag af 200,000 kronor,

af hvilket anslag dock högst 4,000 kronor må kunna,

på de villkor Kungl. Maj:t bestämmer, användas till

understöd åt sådana centrala anstalter, som förmedla

föreläsningar af ifrågavarande slag och som åt lokala

opaginerad Kontrollera mot PDF

440

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

anstalter för sådana föreläsningar tillhandahålla passande

åskådningsmateriel.

„Ang. l63:o) Kung]. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, såsom bidrag till

siteten an- täckande af kostnaderna för de fö re läsning skur ser, som från universiteten

ordnade före-i Uppsala och Lund varda på begäran vare sig af institution, som ej åt8

utom*1 njuter särskild! till föreläsningskurser för arbetsklassen beviljadt statsuniversitets-

understöd, eller af viss kommun eller enskild person anordnade att under

n nol 1^08 eller senare hållas utom universitetsstäderna, på extra stat för år

I- ''J 1908 anvisa ett belopp af 6,000 kronor, däraf 3,000 kronor till hvartdera

universitetet, att utgå under villkor att den, som föreläsning begärt, för

täckande af föreläsarens resekostnad och arfvode tillskjuter minst lika

mycket som staten.

Beträffande den i ärendet förebragta utredningen tillåter sig utskottet

hänvisa till statsrådsprotokollet, sid. 484—486.

På grund af hvad i ärendet förekommit och under erinran, att enahanda

anslag blifvit för ifrågavarande föreläsningskurser beviljade af 1902,

1903, 1904, 1905 och 1906 års Riksdagar, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts

förevarande framställning, på extra stat för år 1908

såsom bidrag till täckande af kostnaderna för de föreläsningskurser,

som från universiteten i Uppsala och

Lund varda på begäran vare sig af institution, som ej

åtnjuter särskilt till föreläsningskurser för arbetsklassen

beviljadt statsunderstöd, eller af viss kommun eller enskild

person anordnade att under år 1908 eller senare

hållas utom universitetsstäderna, anvisa ett belopp af

6,000 kronor, däraf 3,000 kronor till hvartdera universitetet,

att utgå under villkor, att den, som föreläsning

begärt, för täckande af föreläsarens resekostnad och

arfvode tillskjuter minst lika mycket som staten.

Ang. 164:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

T°id ''n n i h e Hl Ställ Öl'' Utskottet,

tetet i Lund. att Riksdagen må, i likhet med hvad förut ägt rum,

[163.] såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för de före
läsningskurser,

som äro afsedda att under sommaren

1908 vid universitetet i Lund för allmänheten anordnas,

på extra stat för år 1908 anvisa ett belopp af 4,000

kronor.

s. 447 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o It.

447

165:o) Sedan 1904 års Riksdag, med bifall till en af Kungl. Maj:t i _A.ng.

ämnet gjord framställning, beviljat för bearbetning och utgifning af delarbete om

viktigaste vetenskapliga resultaten af docenten Otto Nordenskjölds expedition docenten o.

till Södra Ishafvet under åren 1902 och 1803 ett anslag af 55,000 kronor,

att delas på fem år och utgå under vissa i statsrådsprotokollet öfver Södra Isecklesiastikärenden

för den 8 april 1904 angifna villkor och förbehåll *iafretsamt

däraf på extra stat anvisats för år 1905 15,000 kronor, och för >-164.]

hvardera af åren 1906 och 1907 10,000 kronor, har Kungl. Maj:t nu

föreslagit Riksdagen att af omförmälda, redan beviljade anslag på extra

stat för år 1908 anvisa ytterligare 10,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må, för bearbetning och utgifning

af de viktigaste vetenskapliga resultaten af docenten

Otto Rordenskjölds expedition till Södra Ishafvet under

åren 1902 och 1903, af förut beviljadt anslag på extra

stat för år 1908 anvisa ett belopp af 10,000 kronor.

166:o) Sedan 1905 års Riksdag, med bifall till en af Kungl. Magt 4nsi

ämnet gjord framställning, för bearbetning och utgifning af de viktigaste

vetenskapliga resultaten af docenten Axel Hambergs och hans med- skapligt ararbetares

undersökningar rörande hög fjällsområdet mellan Kvickjock ochett**ntogStora

Sjöfallet i Lule lappmark beviljat ett anslag af 19,500 kronor, att fjäUstrakt i

fördelas på åren 1906, 1907 och 1908 med 6,500 kronor hvarje år samt

att utgå under de af departementschefen till statsrådsprotokollet öfver L165,J

ecklesiastikärenden den 14 januari 1905 angifna villkor och förbehåll, och

af omförmälda anslag på extra stat anvisats för hvartdera af åren 1906

och 1907 6,500 kronor, har Kungl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att af

ifrågavarande, redan beviljade anslag på extra stat för år 1908 anvisa återåterstoden,

6,500 kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må, för bearbetning och utgifning af

de viktigaste vetenskapliga resultaten af docenten Axel

Hambergs och hans medarbetares undersökningar rörande

högfjällsområdet mellan Kvickjock och stora Sjöfallet i

Lule lappmark, af förut beviljadt anslag på extra stat

för år 1908 anvisa återstoden 6,500 kronor.

167:o) Sedan 1906 års Riksdag, med bifall till en af Kungl. Maj:t i ge^"0g_

ämnet gjord framställning, under förutsättning att det blefve bestämdt, kongress i

att den elfte internationella geologiska kongressen skulle hållas i Stockholm Stockholm
[166.

]

s. 448 Kontrollera mot PDF

448

Statsutskottets Utlåtande jV:o 9.

år 1910, såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för kongressens hållande

därstädes beviljat ett anslag af 20,000 kronor samt däraf å extra

stat för år 1907 anvisat ett belopp af 5,000 kronor, har Ivungl. Maj:t nu

föreslagit Riksdagen att af ifrågavarande, redan beviljade anslag på extra

stat för år 1908 anvisa ytterlsgare 5,000 kronor.

Under hänvisning till hvad statsrådsprotokollet (sid. 488 och 489) i

ärendet innehåller, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, såsom bidrag till bestridande af

kostnaderna för den elfte internationella geologiska kongressen

i Stockholm år 1910, af förut beviljadt anslag

på extra stat för år 1908 anvisa ytterligare 5,000 kronor.

Ang- 168:o) Ivungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, såsom bidrag till

tagande fen Sveriges deltagande i den skolliygieniska utställning, som kommer att anordskoihygienisk

nas j samband med andra internationella kongressen för skolhygien i LonnLoidö"S

1 don år 1907, på extra stat för år 1908 anvisa ett belopp af 4,000 kronor.

[167 ] Beträffande utredningen i ärendet tillåter sig utskottet hänvisa till

statsrådsprotokollet sid. 489 och 490.

På de skäl, som af departementschefen anförts, får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Ivungl. Maj:ts förevarande

framställning, må såsom bidrag till Sveriges

deltagande i deri skolhygieniska utställning, som kommer

att anordnas i samband med andra internationella kongressen

för skolhygien i London år 1907, på extra stat

för år 1908 anvisa ett belopp af 4,000.

anslag8till 169:o) Kungl. Maj-.t har föreslagit Riksdagen medgifva, att den

kommittén besparing af 18,225 kronor 9 öre, som uppstått å det på extra stat för

för nationa1-år 1904 anvisade anslag af 120,000 kronor för Sveriges deltagande i

till Sveriges konst- och undervisningsafdelmngarna åt 11)04 ars världsutställning i o: t

Louis, må ställas till förfogande af kommittén för nationalsubskriptionen

S:t Louis till Sveriges hus vid nämnda utställning såsom bidrag till täckande af

uppkommen brist vid det af sagda kommitté ledda företaget med uppförande

af ifrågavarande byggnad.

Utredningen i detta ärenende återfinnes å sid. 490—495 i statsrådsprotokollet.

På de skäl, som af departementschefen anförts, får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, må medgifva att den besparing

af 18,225 kronor 9 öre, som uppstått å det på extra

år 1904.

[168.]

s. 449 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

449

stat för år 1904 anvisade anslag af 120,000 kronor för

Sveriges deltagande i konst- och undervisningsafdelningarna

af 1904 års världsutställning i S:t Louis, må ställas

till förfogande af kommittén för nationalsubskriptionen

till Sveriges hus vid nämnda utställning såsom bidrag

till täckande af uppkommen brist vid det af sagda kommitté

ledda företaget med uppförande af ifrågavarande

byggnad.

170:o) Sedan 1906 års Riksdag, med bifall till Kungl. Mai:ts därom , .

gjorda framställning, till utgifvande i tryck af en samling af Carl von tryck af en

Linnés bref beviljat ett anslag af 33,848 kronor och däraf på extra stat *f

för år 1907 anvisat ett belopp af 17,000 kronor, har Kungl. Maj:t nu före- Linnés bref.

slagit Riksdagen att af omförmälda, redan beviljade anslag på extra stat [169.]

för år 1908 anvisa återstoden, 16,848 kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må till utgifvande i tryck af en samling

af Carl von Linnés bref af förut beviljadt anslag

på extra stat för år 1908 anvisa återstoden, 16,848 kronor.

171:o) Uti två särskilda lika lydande motioner, väckta deri ena inoirlausla^1^’ ro

Första Kammaren (n:o 22) af herr G. F. Gilljam m. fl. och den andra inonm^or Oscar

Andra Kammaren (n:o 55) af herrar K. G. Warbur g och ti. Hjärne,

föreslagits, att Riksdagen måtte bevilja förste amanuensen vid vitterhets- de af ett

historie- och antikvitetsakademien, professor Oscar Montelius, ett understöd velea]1,)^epli?t

af 21,000 kronor vare sig för en gång eller med fördelning på två år, för

fortsättande af hans arbete »La civilisation primitive en Italie».

Till stöd för framställningen har af motionärerna anförts:

»Ett område, där det äfven för ett litet land är möjligt att göra sig

gällande, är vetenskapens. Här spörjes det icke, om upphofsmannen tillhör

en stormakt eller ett ringa folk; dettas söner kunna här framträda i

jämbredd med och gifva en insats vid sidan af de mäktiga kulturlandens.

Vår svenska vetenskaps historia har i detta fall alltsedan 1600- och

1700-t,alen och ända till senaste dagar företett lysande exempel på kulturella

bragder, som vunnit europeisk berömmelse. Företrädesvis har det

varit inom naturvetenskapens och de på naturvetenskapliga förutsättningar

grundade upptäcktsfärdernas och uppfinningarnas fält, som dessa segrar

kunnat vinnas. Men därjämte har bland annat den nordiska och särskild!

den svenska arkeologien intagit en hedersplats i den europeiska forskningen

13 ih. till TUlcsd. Prål. 1907. 4 Sami. 1 A fri. 9 Höft. 57

s. 450 Kontrollera mot PDF

450

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

och dess utöfvare räknats såsom föregångsmän, då det gällt studiet af de

förhistoriska tidernas odling.

En af de män, som i detta afseende i ovanlig grad hedrat den svenska

vetenskapen, har varit förste amanuensen vid Vitterhets-, historie- och

antikvitetsakademien, professor Oskar Montelius. Bland hans gedigna,

högt skattade arbeten på den förhistoriska vetenskapens område är det

särskilt hans stora, ännu icke afslutade verk om Italiens äldre kulturhistoria:

>La civilisation primitive en ltalie depuis Vintroduction des métaux», som

vunnit berömmelse inom Europas lärda värld.

Sedan inemot 30 år har professor Montelius varit sysselsatt med detta

arbete, hvars betydelse ingalunda är inskränkt till det land, hvars fornkultur

det behandlar, utan som är af vikt äfven för kännedomen om andra

länders och särskilt värt egets förhistoriska odling. Förhållandet är nämligen,

att italienska föremål från de två sista årtusendena före Kristi

födelse vid flera tillfällen anträffats i mellersta och norra Europa tillsammans

med inhemska föremål under omständigheter, som skulle göra det

möjligt att bestämma de senares ålder, om man visste, från hvilket århundrade

hvart och ett af de förra förskrefve sig. Ett arbete, som till

fyllest utbreder den äldsta italienska utvecklingen, måste därför äga den

största betvdelsen äfven för den forntida svenska tidsbestämningen och

lägga grund för kronologien jämväl i vårt land; och det är i detta syfte

professor Montelius företagit sina undersökningar och utarbetat sitt verk.

Dettas första afdelning, behandlade norra Italien —- ett band text och

ett band planscher — utkom 1895; andra afdelningen planscher utkom

i två band 1905, och författaren förbereder för närvarande dess textafdelning

till utgifvande. Äfven för den tredje och sista afdelningen med

redogörelse för förhållandena i södra Italien, på Sicilien och Sardinien

samt för slutresultaten af författarens forskningar i Italiens äldre kulturhistoria

är redan åtskilligt arbete undangjordt.

Detta verks värde har, såsom ofvan redan nämnts, vunnit det rikligaste

erkännande från sakkunniga i olika land. Så skrifver den berömde

etnologen och anatomen Rudolf Virchow om första delen af arbetet i

Zeitschrift fur Ethnologie (1896, sid. 235) i öfversättning bland annat

följande:

»Denna den berömde svenske fornforskarens publikation lofvar att

blifva en af de största och vigtigaste källskrifterna för den äldre metalltiden.

— — — — Noggrannheten i beskrifningen af de enstaka fynden

och fyndplatserna, fullständigheten i deras uppräknande, planschernas rikedom

och präktiga utförande visa redan nu, att detta arbete kommer att

för alla framtida arbeten å det arkeologiska området bilda en säker och

s. 451 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

451

tillika oumbärlig grundval. —---Måtte det lyckas den flitige och

insiktsfulle författaren att snart afsluta detta präktiga verk. Samtidens

och eftervärldens tack är honom redan tillförsäkrad.»

En af nutidens främste konstarkeologer, professor A. Furtwängler i

Munchen, skrifver om samma första band i »Berliner Philologische AA ochenschrift»

(1896):

»Af det grundläggande stora verk öfver gammal-italisk kultur, som

Montelius sedan tjugo år förbereder, föreligger här det länge efterlängtade

första bandet. Det är en mönstergill, beundransvärd prestation. Ett

utomordentligt vanskligt och vidtomfattande material har här ordnats

ledigt och klart. En oerhörd mängd af fakta har kritiskt sofrats och bragts

i sammanhang.----Verket kommer tvifvelsutan att visa sig oum
bärligt

icke blott för de så kallade prehistorikerna, utan ock för klassiska

arkeologer.»

I Praehistorische Blätter, som redan 1895 förklarat, att den förhistoriska

arkeologien kunde känna sig stolt öfver detta stora, epokgörande

verk, uttalar en anmälare (1899 sid. 31), att samtiden och än mera följande

släkten genom detta arbete erhållit ett monumentalverk, som kunde

betraktas såsom ett fullständigt arkiv för den italiska förhistorien från

metallernas framträdande till romartiden. » Hvilka studier, hvilka resor,

hvilken uthållighet, hvilken hängifvenhet fordrar icke ett sådant mäktigt

verk! Ingen var så kallad att utföra det som Montelius».

I Centralblatt fur Antropologi, Etlmologie lind Urgeschichte skrifver

d:r A. Götze, vid museum för Völkerkunde i Berlin (1897, sid. 64): »Det

italienska fyndmaterialet är så oerhördt viktigt för den praehistoriska

kronologien, men tillika så föga bekvämt tillgängligt, att en sammanfattande

framställning måste af alla fackmän hälsas med den lifligaste glädje,

destomera som författarens namn innebär en borgen för att det faktiska

materialet meddelats på exakt sätt. — — — — Det är öfverflödigt att

ens spilla ett ord på framställningens noggrannhet, öfverskådlighet och

tydlighet».

I den italienska »Bulletino di Paleontologia Italiana» skrifves (1895,

sid. 177): »Montelius’ verk har länge varit väntadt och efterlängtadt af

forntidsforskarna, framför allt i Italien på grund både af den lärde svenskens

höga anseende och ämnets utomordentliga intresse. Också kan det

sägas, att utgifvandet af verket har blifvit ett verkligt evenement för

odlarne af vår vetenskap.»

Ytterligare må anföras några ord af en inhemsk etnolog, professor

Gustaf Retzius, som i Aftonbladet den 16 november 1895 förklarar detta

arbete till såväl form som innehåll vara »ett monumentalt verk, som för

s. 452 Kontrollera mot PDF

452

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

alla tider skall lända den svenske forskaren och den svenska forskningen

till ovansklig heder», och som framhåller, att »det är ägnadt att sprida

ett rikt ljus öfver utvecklingen af en länge så dunkel, tvåtusenårig kulturperiod,

och detta icke blott med hänsyn till Italien, utan ock till det öfriga

Europa och vårt eget fosterland.»

Genom det nu anförda torde det höga värdet af professor Montelius’

arbete vara fulltygadt, liksom det ock må anföras, att han på grund af

detsamma intagits i den vetenskapliga klassen af den tyska orden »Pour

le mérite», som endast omfattar 20 vetenskapsmän utanför Tyskland.

Det ligger i sakens natur, att ett arbete af denna art måste ha varit

och fortfarande är förknippadt med ovanliga utgifter och omkostnader.

Redan insamlandet af materialet, som är spridt i en mängd offentliga och

enskilda samlingar inom och utom Italien, har varit förenadt med stora

utgifter. För detta ändamål har författaren företagit upprepade resor till

Italien alltsedan 1876 och dessutom studerat museer i England och å

kontinenten, där viktiga samlingar af italienska fornsaker förvaras. Afbildandet

af det sålunda samlade materialet genom teckningar eller fotografier

såväl som dessas återgifvande i fullt tillfredsställande reproduktioner

har medfört ännu mera betydande kostnader.

Samtliga utgifter för de hittills utgifna delarna af

verket hafva, enligt meddelande från författaren —

oafsedt de till mycket afsevärdt belopp uppgående

räntorna å de penningar, författaren måst anskaffa —

uppgått i rundt tal för resor till.................................... kronor 21,500: —

Andra utgifter för insamlande af material....................... » 8,600: —

Träsnitt och andra illustrationer .......................................... » 46,300: —

Sättning och tryckning .......................................................... » 17,500: —

eller sammanlagdt kronor 93,900: —

För arbetets fullbordande anser författaren ytterligare

följande utgifter af nöden: resa till mellersta Italien

före afslutandet af texten till 2:dra afdelningen i

anledning af de nya fynd, som ständigt göras, samt

resor till Södra Italien, Sicilien och möjligen Sardinien kronor 5,000: —

Ytterligare teckningar, fotografier och dylikt..................... » 1,000: —

Ytterligare illustrationer........................................................... » 14,500: —

Tryckning af andra afdelningens textbancl........................ » 5,000: —

Tryckning af tredje afdelningens planchband .................. » 6,000: —

Af samma afdelnings textband ............................................. » 5,000: —

eller sammanlagdt kronor 36,500: —

s. 453 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

453

Sålunda skulle arbetets frambringande i allt kosta omkring 130,400

kronor.

Genom anslag dels af Kungl. Magt, dels af Vitterhets-, historie- och

antikvitetsakademien och dels af enskilda mecenater samt genom skedd

försäljning af arbetets utkomna delar hafva hittills influtit i allt omkring

83,800 kronor, hvadan skulle erfordras ytterligare omkring 46,600 kronor,

för att utgifterna blefve betäckta.

Enär författaren hoppas genom försäljning af de nya delarna och på

annat sätt kunna häraf täcka 25,600 kronor, skulle alltså ett belopp af

21,000 kronor behöfva fyllas.

Det synes icke rimligt, att författaren utöfver det omfattande arbete,

han utan någon ersättning nedlagt och fortfarande nödgas nedlägga på

detta verk, ytterligare skulle underkasta sig en så betydande pekuniär

uppoffring, allrahelst de löneförmåner, lian nu efter sin långvariga och

hedrande tjänstgöring åtnjuter af statsmedel, endast uppgå till 4,000

kronoy årligen.

A andra sidan kan det knappast förutsättas, att Kungl. Maj:t skulle

på en gång kunna — utan förfång för andra vetenskapliga intressen —

anvisa ett så högt belopp ur anslaget för lärda verks utgifvande, och

synes det oss alltså här föreligga ett fall, då Riksdagen genom att bevilja

ett särskildt anslag borde främja ett vetenskapligt företag af hög rang

och på samma gång underlätta arbetet för en frejdad vetenskapsman,

hvilken i allt fall måst underkasta sig betydande uppoffringar för detta

verks fullbordan.»

Då det torde ligga i sakens natur, att ett företag som det nu ifrågavarande

på grund af sin beskaffenhet måste betinga kostnader, som vida

öfverstiga de inkomster, som kunna påräknas genom arbetets försäljning,

samt då hvad redan af detta arbete utkommit vunnit det högsta erkännande,

har utskottet ansett sig böra tillstyrka Riksdagen att genom beviljande

af statsunderstöd betrygga företagets fortsättande.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen må för fortsatt utgifvande af arbetet

»La civilisation primitive en Italie» bevilja professorn

Oscar Montelius ett anslag af 21,000 kronor, att utgå

under de villkor och förbehåll, Kungl. Maj:t kan finna

skäligt föreskrifva, samt däraf på extra stat för år 1908

anvisa ett belopp af 10,500 kronor.

Utskottets

yttrande.

s. 454 Kontrollera mot PDF

454

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang.

fasta årliga

nuderstöd åt

inhemska

skönlitterära

författare af

utmärkt förtjänst.

172:o) Uti en inom Andra Kammaren af herr K. J. Warburg väckt

motion, n:o 54, har föreslagits att Riksdagen må till fasta årliga understöd

under åren 1908—1910 åt inhemska skönlitterära författare af utmärkt

förtjänst bevilja ett anslag af 30,000 kronor att utgå med 10,000

kronor årligen för att af Kung! Maj:t efter sakkunniges hörande fördelas,

samt att Riksdagen må af detta anslag å extra stat för 1908 anvisa ett

belopp af 10,000 kronor.

Till stöd för framställningen har motionären anfört:

»I en den 20 november 1905 ingifven underdånig skrifvelse gjorde

styrelsen för Sveriges författarförening framställning hos Kungl. Maj:t om

ökadt understöd åt svenska vitterhetsidkare.

Föreningens styrelse erinrade därvid om att Riksens Ständer i underdånig

skrifvelse af år 1863 angående regleringen af utgifterna under

riksstat ens åttonde hufvudtitel dels förklarat »statens plikt att understödja

utmärkta eller hoppgifvande vitterhetsidkare icke kunna bestridas», dels tillkännagifvit,

att de med anledning af en inom Riddarhuset väckt motion

beslutit anslå 6,000 riksdaler att på svenska akademiens förslag enligt

Kungl. Maj:ts disposition användas, vare sig för tillfälliga honorar åt vittra

författare af utmärkt förtjänst, hvilka däraf kunde vara i behof, eller ock,

samt företrädesvis, till understöd åt yngre, mindre bemedlade personer,

som visat framstående anlag för litterär verksamhet.

Föreningens styrelse erinrade vidare om att detta anslag sedan dess

utgått oförändradt, medan statens budget i det hela under denna tid mer

än femdubblats från år 1864, då den uppgick till 33 millioner. Det behöfde

icke påpekas, att en ökning voro af billigheten påkallad, om man

toge i betraktande penningvärdets fall sedan fyra årtionden tillbaka, den

betydliga ökningen i antalet af författare, som kunde göra anspråk på

att komma i fråga, såväl som hela den litterära alstringens tillväxt och

betydelse.

Emellertid framhöll föreningens styrelse önskvärdheten af att i stället

för en direkt ökning af den nuvarande anslagsposten af tillfälliga honorar

och stipendier ett nytt anslag vid sidan af det förra måtte gifvas för

ett likartadt syfte i enlighet med den ursprungliga tanken vid förslagets

framläggande år 1863, då motionären afsåg, att halfva summan skulle

kunna användas icke såsom tillfälliga honorar, utan såsom lifstidspensioner

till äldre författare af redan erkänd och stadgad ryktbarhet, något, som

statsutskottet vid 1863 års riksdag till och med velat utsträcka till två

tredjedelar af anslaget, ehuru Riksens Ständers beslut till slut utföll såsom

ofvan anförts.

s. 455 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

455

Visserligen hade — anmärkte författarföreningens styrelse — i praktiken

anslaget i vissa fall fått behållas af mera framstående författare

flera år i följd, men detta hade dock icke för dessa inneburit någon som

helst trygghet, och själfva anslagets natur af »tillfälligt», d. v. s. osäkert,

hade därigenom icke förändrats. Det vore emellertid minst lika viktigt

för den svenska vitterhetens fromma, att utmärkta författare, hvilkas utkomst

icke af löneförmåner eller eljest vore betryggad, erhölle fasta understöd

som att tillfälliga honorar utginge, vare sig till dem eller såsom uppmuntran

till lofvande yngre skriftställare, helst känslan af att ett, om ock

obetydligt, belopp vore vederbörande tryggadt borde verka välgörande för

det litterära arbetets lugn och mognad och äfven motverka en osund

öfverproduktion.

Rörande formerna för understöds utdelande framhöll föreningens styrelse

såsom enligt dess åsikt fördelaktigast, att de utginge, sedan Kungl.

Maj:t infordrat yttrande af ett fåtal sakkunnige, såsom fallet vore i andra

land, liksom det äfven ägde motsvarighet å andra områden här i landet.

Författarföreningens styrelse hemstälde till sist i underdånighet, att

Kungl. Maj:t måtte hos Riksdagen äska ett anslag af 10,000 kronor att af

Kungl. Maj:t efter inhämtadt utlåtande från utsedda litterärt sakkunniga

fördelas i fasta årsunderstöd åt skönlitterära författare af utmärkt förtjänst

till främjande af deras litterära verksamhet.

Kungl. Maj:t hörde i ärendet Svenska akademien, hvilken bekräftade,

att den litterära anslagssumma, som år 1863 kunde anses något så när

tillfyllestgörande, numera vore för ändamålet otillräcklig, liksom akademien

icke heller ville förneka värdet och betydelsen af att åtskilliga utmärkta

författare kunde bekomma fasta understöd och därigenom åtnjuta en mera

tryggad ställning till gagn för det litterära arbetets lugna fortskridande.

Akademien betonade, att hon vid fördelning af de hittillsvarande litterära

arfvodena måst taga hänsyn till föreskrifterna, och att på grund af dem

understöden måst vara af tillfällig natur; verkligt fasta honorar funnos

således ej.

Akademien förklarade sig alltså icke ha något att invända mot önskvärdheten

af att ett anslag af 10,000 kronor måtte kunna utverkas till

fasta understöd åt skönlitterära författare af utmärkt förtjänst.

Däremot vore akademien tveksam om lämpligheten af att dessa understöd

skulle utdelas efter förslag af ett »fåtal» sakkunnige, under det hon

själf fortfarande skulle inkomma med framställning om fördelning af de

tillfälliga honoraren, och antydde, att båda uppdragen kunde förenas vare

sig hos akademien, som omfattade sakkunniga, hvilka representerade olika

kulturområden, äfven utanför de mer omedelbart poetiska, eller hos eu

s. 456 Kontrollera mot PDF

456

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

annan särskild institution, som i ty fall borde utgöras af eu icke alltför

fåtalig, olika kulturriktningar representerande kommission, som borde vara

permanent och äfven äga rätt att mottaga framställningar om litterära

anslags beviljande.

I sitt yttrande till statsrådsprotokollet af den 13 januari 1906 fann

dåvarande departementschefen den af författarföreningen ingifna och af

Svenska akademien i det väsentliga biträdda framställningen vara förtjänt

af allvarligt beaktande af alla, hvilka i svensk diktning sago ett af de

trognaste uttrycken för svensk nationalitet och därmed ett af de oumbärligaste

hjälpmedlen för vår fosterländska odlings lifskraftiga utveckling.

Med afseende å förberedandet af utdelningen antydde departementschefen

såsom en lämplig lösning, att, medan akademien fortfarande behölle

sitt uppdrag att afgifva utlåtande öfver fördelningen af de tillfälliga honoraren,

däremot uppgörandet af förslag till fördelning af de fasta understöden

kunde anförtros åt en särskild förslagsnämnd af fem ledamöter, af

hvilka en skulle väljas af akademien, eu af författareföreningens styrelse

och de tre återstående utses af Kungl. Maj:t, hvilken nämnd äfven, på

sätt Svenska akademien föreslagit, ägde att emottaga ansökningar om de

litterära anslagens beviljande.

Departementschefen fann alltså skäligt understödja författarföreningens

önskan, men ansåg i betraktande af sakens nyhet, att anslag för ändamålet

endast borde begäras för tre år och pa extra stat.

I anslutning härtill täcktes Kungl. Maj:t föreslå 1906 års Riksdag att

till fasta årliga understöd åt inhemska skönlitterära författare af utmärkt

förtjänst för åren 1907 —1909 bevilja ett anslag af 30,000 kronor att af

Kungl. Maj:t efter sakkunniges hörande fördelas samt däraf på extra stat

för år 1907 anvisa ett belopp af 10,000 kronor.

Statsutskottet vid föregående års riksdag afstyrkte emellertid denna

framställning särskildt »med afseende å det formellt oegentliga däruti, att

fasta understöd enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle utgå från ett å extra

stat uppfördt anslag».

Emot detta utskottets afstyrkande hade emellertid sex ledamöter anmält

reservation, hvilken, enligt hvad andra utgiftsafdelningens ordförande

meddelade under debatten i Första Kammaren, var af samma innehåll

som denna afdelnings ursprungliga förslag. Denna reservation, hvars kläm

sammanföll med Kungl. Maj:ts proposition, framhöll i motiveringen önskvärdheten

af att understöden, vid hvilkas utdelning det ekonomiska behofvet

icke borde vara företrädesvis bestämmande, borde meddelas under

sådan form, att deras egenskap af fasta understöd visserligen bibehölles,

men dock, därest någon innehafvare i framtiden skulle komma i sådana

s. 457 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

457

ekonomiska villkor, att understödets fortsatta åtnjutande för honom saknade

betydelse, detsamma borde ställas till Kungl. Maj:ts förfogande att på

annan person öfverlåtas, och vidare ansago reservanterna, att åt det i anslagets

rubrik använda uttrycket »skönlitterära författare» borde gifvas

den tolkning, att därunder inbegrepos äfven författare på det historiska,

religiösa eller språkvetenskapliga området, allenast deras framställning utmärkte

sig genom konstnärlig form, och att åt prisnämnden borde gifvas

eu häremot svarande, något fylligare sammansättning.

Vid föredragning i kamrarne fattade Första Kammaren sitt beslut i

enlighet med utskottets afstyrkande förslag, under det Andra Kammaren

biföll reservationen. Vid gemensam omröstning afslogs emellertid det

föreslagna anslaget. Under debatten i Första Kammaren framhöllo emellertid

äfven de, som yrkade afslag, det behjärtansvärda syftet, och hufvudtalaren

emot förslaget uttalade, att »alla måste erkänna, att vitterhetsidkare

och skönlitterära författare icke af staten åtnjöte det pekuniära understöd

och den ^omvårdnad, som vore önsklig», men att de formella betänkligheterna

vallade, att saken »svårligen kunde gå igenom i år», liksom statsutskottets

ordförande i sitt yrkande på bifall till utskottets förslag ansåg,

att förslaget borde kunna »ligga till sig under ett år».

Det läge, hvari frågan alltså efter förra Riksdagens beslut befinner

sig, har synts undertecknad mana till dess återupptagande, om än i något

ändrad form.

Det framgår nämligen af det förut anförda, att själfva det väsentliga

— understöd af denna art åt utmärkta svenska vitterhetsidkare — allmänt

erkänts såsom berättigadt och att det varit på vissa formella oegentligheter

eller^ svårigheter, som förslaget vid föregående års riksdag strandade.

Dessa svårigheter, som till äfventyrs något öfverskattats, borde dock med

god vilja kunna häfvas.

Hvad först själfva hufvudfragan angår, tillåter jag mig, utöfver hvad

förut i ämnet uttalats, betona, att i eu tid, då den nationella odlingens

betydelse med allt skäl framhalles, och då man är angelägen om att häfda

fosterlandets rangplats bland folken, bör vara af synnerlig vikt, att litteraturens

målsmän, som i alldeles säregen grad äro den nationella odlingens

föregångsmän, och hvilka mer än några andra för utlandet stå såsom representanter

för landets kultur, kunna utföra sitt arbete i möjligaste mån

utan bekymmer för sin utkomst. Dock vill jag framhålla, att dessa föreslagna

understöd, hvilka icke skulle hafva tillfällighetens karaktär, icke

må uppfattas såsom barmhärtighetsgärning, såsom allmosor.

Bih. till Ri/csd. Prot. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 9 Häft.

58

s. 458 Kontrollera mot PDF

458

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Riksens Ständer förklarade år 1863, såsom redan nämndt, det vara

en statens plikt att understödja sina författare, och det ligger — synes

det mig — äfven i statens välförstådda intresse att skänka äfven detta i

eminent mening nationella arbete sitt kloka understöd. Dyinedelst^främjas

kraften hos våra skönlitterära författare af rang, och detta måste vara en

fosterländsk uppgift så god som någon.

Jag vill tillägga, att liksom i Danmark och Norge anslag af denna

art fortfarande utgå — i Danmark i synnerligt stor utsträckning* — så

har nu ock Finland år 1906 anvisat fasta författarpensioner å 3,000 mark

åt tre framstående skriftsställare (af hvilka den ene redan aflidit) att utgå

på den så kallade extra pensionsstaten. Sverige står alltså i detta fall

tillbaka för de andra nordiska landen. Det kan knappast anses vara till

gagn, att så fortfarande blir förhållandet; detta desto mindre som den

svenska litteraturen under de senare årtiondena företett en lyftning och en

fyllighet vid sidan af, i viss mån framför grannlandens, som förskaffa! den

rikt erkännande af sakkunnige äfven långt utom Nordens gränser.

Hvad nu angår de formella invändningar, som vid förra riksdagen

gjordes gällande, träffade de närmast det oegentliga i att dessa Hasta

understöd», hvilka tänktes såsom lifstidspensioner, skulle utgå ur ett för

tre år på extra stat anvisadt anslag. Det ligger dock i sakens natur, att

de icke kunna utgå längre, än Riksdagen anvisat medel för ändamålet.

I Norge anvisas ock vissa där utgående anslag till skalder och tonsättare,

»indtil Stortinget anderledes bestemmer«. Här skulle understödet bortfalla,

vare sig att Riksdagen icke funne anledning att längre bevilja posten

eller vederbörandes ekonomiska ställning så väsentligen förbättrades, att

Kungl. Maj:t icke funne skäl förnya det. Men ett dylikt understöd vore i

alla fall väsentligen skildt från de »tillfälliga honorar» eller uppmuntringsstipendier,

som utgå ur det nuvarande anslaget och hvilkas bibehållande

ju måste vara rätt osäkert. Den författare åter, som erhållit ett af dessa

nu föreslagna understöd, kunde med en viss grad af trygghet räkna på

att, därest icke Riksdagen underläte att förnya anslaget, och om ej hans

förhållanden i öfrigt väsentligen förändrades, allt fortfarande däraf få vara

i åtnjutande.

* Den senaste danska, af folktingets finansutskott gillade budgeten upptager exempelvis

— utom 7,000 kronor i lifstidshedersgåfvor åt tre konstnärer — ej mindre än 72,500 kronor

i »fasta understöd» åt författare, vetenskapsmän och konstnärer, däraf 22,600 kronor utgå till

skalder och prosadiktare och 25,000 kronor till vetenskapliga och populärvetenskapliga författare;

dessutom utgå betydliga belopp till understöd för vissa år eller mera tillfälligt.

s. 459 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

459

Den andra underordnade punkt, hvarom det rådt någon meningsskiljaktighet,

har rört den förberedande behandlingen, uppgörandet af förslaget.

Författarföreningens styrelse har ifrågasatt, att Kungl. Maj:t skulle hvarje

gång höra ett fåtal sakkunnige; Svenska akademien har ansett lämpligast,

att samma myndighet borde uppgöra förslag såväl till de nya anslagen

som till de hittillsvarande honoraren och har eventuellt föreslagit en icke

alltför fåtalig kommission; dåvarande departementschefen har i sin motivering

för 1906 års kungl. proposition ansett uppgörande af förslag till

fördelning af de ifrågasatta understöden böra anförtros åt en särskild förslagsnämnd,

i hvilken bland annat akademien vore representerad, hvarvid

han anmärkte, att härigenom äfven möjlighet bereddes utmärkta skönlitterära

författare, som tillhörde akademien, att ifrågakomma till delaktighet

i anslagen, hvilket skulle försvåras, om akademien ensam hade förslagsrätt.

Slutligen önskade reservanterna inom förra årets statsutskott

en något fylligare sammansättning af prisnämnden, med hänsyn till att

begreppet skönlitterära författare borde gifvas en något vidare omfattning.

Det må tillåtas mig framhålla, att därest nämnden sammansättes så,

som i de båda senare förslagen antydes, med representanter såväl för akademien

som för författarföreningen samt dessutom särskilda, af Kungl.

Maj:t t tillkallade ledamöter, blefve förhållandet i någon mån analogt

med det, som tillämpas för statens inköpsnämnd, hvilken utgöres af representanter

för Fria konsternas akademi samt för svenska konstnärer utanför

akademien och ledamöterna af den af Kungl. Maj:t utsedda nationalmuseinämnden.

I hvarje fall lärer väl Riksdagen icke behöfva fatta närmare beslut

om den sakkunniginstitution, hvars förslag skulle förbereda ärendet, utan

kunna, som i andra likartade fall, öfverlämna detta åt Kungl. Maj:t.»

Med afseende därå att ett af Kungl. Maj:t nästlidet år framlagdt

förslag af ungefär enahanda innebörd som det föreliggande blef af utskottet

afstyrkt och af Riksdagen afslaget, tilltror sig utskottet icke att

förorda bifall till det nu af enskild motionär framställda förslaget, utan

hemställer,

att herr Warburgs förevarande motion icke må af

Riksdagen bifallas.

Utskottets

yttrande.

s. 460 Kontrollera mot PDF

460

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ang-.. 173:o) Kung! Maj:t har i punkt 170 under åttonde hufvudtiteln före
8^k«pét

för slagit Riksdagen att för befrämjande af den verksamhet, som enligt fastnykterhet

ociigj-^}](]a stadga!'' åligger svenska sällskapet för nykterhet och folkuppfostran,

^uppfostran.det £837 stiftade svenska nykterhetssäilskapet, på extra stat för år 1908

L anvisa ett belopp af 4,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet,

sid. 495-—497.

utskottets Utskottet tillåter sig till en början erinra, hurusom Riksdagen uti

yttrande. gkrifve]ge 23 maj 1906 angående regleringen af utgifterna under riksstatens

åttonde hufvudtitel framhållit, att enligt 25 § i kungl. förordningen

angående försäljning af brännvin den 9 juni 1905 viss del af brännvinsförsäljningsmedlen

skulle afsättas för att användas till främjande af nykterhet

och motarbetande af dryck enskapens följder, men att Riksdagen

emellertid, då berörda förordning först under senare delen af år 1907

trädde i kraft och enligt densamma influtna försäljningsmedel följaktligen

icke kunde under samma år blifva för nämnda ändamål tillgängliga,

ansett anslag å riksstaten till understöd åt ifrågavarande sällskap böra för

år 1907 beviljas.

Jämväl för år 1908 torde medel för ändamålet böra af Riksdagen

anslås, då, såsom i statsrådsprotokollet anföres, statskontoret först i april

eller maj 1909 synes kunna blifva i tillfälle att företaga den i 25 § anbefallda

afsättning af viss kvotdel af samtliga afgifter och vinstmedel.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen må, i likhet med hvad förut under

en följd af år ägt rum, för befrämjande af den verksamhet,

som enligt fastställda stadgar åligger svenska

sällskapet för nykterhet och folkuppfostran, det år 1837

stiftade svenska nykterhetssäilskapet, på extra stat för

år 1908 anvisa ett belopp af 4,000 kronor.

Ang. 174:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till främjande af

bundet för centralförbundets för nykterhetsundervisning verksamhet på extra stat för

nykterhets- |r £908 anvisa ett belopp af 4,000 kronor att af förbundet användas unundervisning,

^ je y^or, Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskrifva.

L ‘ Utredningen i detta ärende innefattas å sid. 497—499 i statsrådspro
tokollet.

Under åberopande af hvad utskottet under nästföregående punkt yttrat,

hemställer utskottet,

s. 461 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

461

Ang.

tidskriften

Mimer.

[172.]

att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande

år ägt rum, till främjande af centralförbundets

för nykterhetsundervisning verksamhet på extra stat för

år 1908 anvisa ett belopp af 4,000 kronor att af förbundet

användas under de villkor, Kungl. Maj:t kan

finna skäligt föreskrifva.

175:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till understöd för

fortsatt utgifvande af tidskriften Mimer på extra stat för år 1908 anvisa

ett anslag af 1,500 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 499 och 500 i statsrådsprotokollet.

På grund af hvad till statsrådsprotokollet i ärendet blifvit anfördt

får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, må på extra stat för år 1908

till understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften Mimer

anvisa ett anslag af 1,500 kronor.

176:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning, hem- pedfgn0|jsl[a

ställer utskottet, biblioteket i

att Riksdagen må, i likhet med hvad för inne- s‘ockhj''™- varande år ägt rum, på extra stat för år 1908 anvisa [1*UJ

ett belopp af af 4,500 kronor till pedagogiska biblioteket

i Stockholm.

171:6) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning hem- tids^r]^t‘ för

ställer utskottet, landsmål m.m.

att Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1898— [174.]

1907 ägt rum, må på extra stat för år 1908 anvisa ett

belopp af 3,650 kronor, att på de villkor, som Kungl.

Maj:t kan finna lämpligt bestämma, användas till understöd

för utgifvande äfven under sistnämnda år af tidskriften

Svenska landsmål och svenskt folklif.

178:o) Kungl. Majit har föreslagit Riksdagen att för utförande i enlig- un(fe”*ök.

het med af Kungl. Maj:t fastställd plan af undersökningar rörande ortnar/mningar rörande

inom Örebro Län bevilja ett anslag af 14,000 kronor och däraf på extra01--™^ j“°m

stat för år 1908 anvisa ett belopp af 10,000 kronor, dock under villkor [175]

s. 462 Kontrollera mot PDF

462

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

att af landsting, korporationer eller enskilda för samma undersökningar

tillskjutes för åren 1907—1912 minst ett belopp af 7,000 kronor.

Den i'' ärendet förebragta utredningen återfinnes å sid. 502 — 511 i

statsrådsprotokollet.

På de skäl, som af departementschefen anförts, får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, må för utförande i enlighet med

af Kungl. Maj:t fastställd plan af undersökningar rörande

ortnamn inom Örebro län bevilja ett anslag af 14,000

kronor och däraf på extra stat för år 1908 anvisa ett

belopp af 10,000 kronor, dock under villkor att af landsting,

korporationer eller enskilda för samma undersökningar

tillskjutes för åren 1907—1912 minst ett belopp

af 7,000 kronor.

Ans- „ 179:o) Kungl. Makt har föreslagit Riksdagen att till understöd under

ningskursef de villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma, för anordnande af

för uvb\\å.&uAeUnderviming skur ser för utbildande af lärarinnor i huslig ekonomi på extra

* i "husHg''0'''' stat för år 1908 anvisa ett belopp af 15,500 kronor, däraf åt styrelsen

ekonomi. för Uppsala enskilda läroverk 10,500 kronor, åt styrelsen för aktiebolaget

[176.] Ateneum för flickor i Stockholm 2,500 kronor och åt Göteborgs allmänna

folkskolestyrelse 2,500 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 512—515 i statsrådsprotokollet.

Utskottet har ansett sig böra förorda, att ifrågavarande anslag, hvilket

för närvarande utgår med 12,000 kronor, må för beredande af utbildning

af ökadt antal skolkökslärarinnor bestämmas till det belopp, som af Kungl.

Maj:t nu föreslagits.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, må till understöd, under de villkor,

Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma, för anordnande

af undervisningskurser för utbildande af lärarinnor

i huslig ekonomi på extra stat för år 1908 anvisa

ett belopp af 15,500 kronor, däraf åt styrelsen för

Uppsala enskilda läroverk 10,500 kronor, åt styrelsen för

aktiebolaget Ateneum för flickor i Stockholm 2,500

kronor och åt Göteborgs allmänna folkskolestyrelse

2,500 kronor.

s. 463 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

463

180:o) Kung], Maj:t har under åttonde hufvudtiteln i punkt 177 ^”^j]s

föreslagit Riksdagen att, till beredande, i enlighet med de i statsrådsproto- Jr‘ st'' llgr''

kollet öfver finansärenden för den 12 januari 1907 angifna grunder, af

dyrtidstillägg för innevarande år åt en del tjänstemän och betjänte i ecklesiastikdepartementets

afdelning af Kungl. Maj:t kansli samt till ecklesiastikdepartementet

hörande ämbetsverk och kårer, å extra stat för år 1908

anvisa såsom förslagsanslag ett belopp af 60,000 kronor.

Denna framställning har Riksdagen, i enlighet med utskottets hemställan

i utlåtandet n:o 12, bifallit; hvilket utskottet skolat här

anteckna.

181:o) Kungl. Maj:t har vidare under punkt 178 föreslagit Riksdagen eitrvaI''^nc_

att till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet öfver finans- tillägg åt

ärenden den 12 januari 1907 angifna grunder, af ett extra lönetillägg för vaktra“st!''''eär

1907 åt en del vaktmästare och andra betjänte i ecklesiastikdepartemen- IA‘

tets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli samt till ecklesiastikdepartementet

hörande ämbetsverk och kårer, å extra stat för år 1908 anvisa såsom förslagsanslag

ett belopp af 5,900 kronor.

Öfver denna framställning kommer utskottet att framdeles afgifva

utlåtande; hvilket utskottet härigenom skolat för Riksdagen

anmäla.

182:o) Af statsrådsprotokollet (sid. 515—524) inhämtas, att stats- ...

kontoret i särskilda skrifvelser till Kungl Maj:t den 5 december 1906 till förskott,

ersättande anmält följande af statskontoret förskjutna medel: [179-]

l:o) jämlikt kungl. bref den 7 oktober 1904 till bevarande af de

ännu återstående kvarlefvorna af Tycho Brahes observatorier på ön Hven,

Uranienborg och Stjärneborg ......................................... kronor 3,600: —

2:o) på grund af kungl. bref den 2 december 1905

och den 4 maj 1906 ersättning till förste revisorn K.

Beckman, hvilken tjänstgjort i egenskap af sakkunnigt

biträde vid beredande till föredragning af ej mindre

frågan om nytt formulär för universitetets i Uppsala

hufvudbok än äfven på Kungl. Maj:ts pröfning beroende

frågor rörande nya stater för universiteten i Uppsala

och Lund, nämligen

s. 464 Kontrollera mot PDF

464

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

arfvode för berörda biträde .................. kronor 575: —

ersättning för mistade tjänstgöringspenningar

.......................................... » 380: 65 kronor 955: 65

3:o) jämlikt kungi. bref den 17 oktober 1902, den

9 september 1904, den 20 januari, den 10 mars, den

17 november och den 22 december 1905 äfvensom den

9 och den 16 mars samt den 20 och den 27 april 1906

till den af Kungl. Maj:t den 17 oktober 1902 tillsatta

kommittén för afgifvande af utlåtande och förslag angående

undervisnings-, examens- och studieväsendet vid

rikets universitet och karolinska mediko-kirurgiska institutet:
resekostnads-

och traktamentsersättning

samt arfvoden till kommitténs

ordförande och ledamöter ............. kronor 3,091: 70

ersättning för mistade löneförmåner

till professorn H. Larsson, lektorn

P. E. Lindström och rektorn J.

Juhlin.................................................... »

arfvode för upprätthållande af rektorsbefattningen

vid högre allmänna

läroverket i Skara under rektorn J.

Juhlin beviljad tjänstledighet för

deltagande i kommitténs arbeten .. »

arfvode åt kommitténs sekreterare ... »

till bestridande af löpande utgifter .. »

för tryckning af kommitténs förslag

angående medicinska examina rn.m. »

4,175: 44

156: 37

1,440: —

2,213: 19

1,637: 75

4:o) på grund af föreskrift i kungl. bref den 16

mars 1906 resekostnads- och traktamentsersättning samt

arfvoden till de af chefen för ecklesiastikdepartementet

jämlikt nådigt bemyndigande samma dag tillkallade

sakkunniga för att biträda vid utarbetandet af förslag

till stadga angående examina samt undervisnings- och

studieväsendet inom universitetens medicinska fakulteter

och vid karolinska mediko-kirurgiska institutet m. m. ...

12,714: 45

1,025: 80

s. 465 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande X:o 9.

465

5:o) jämlikt föreskrift i kungl. bref den 17 februari

1905 för bestridande af nödiga utgifter för de

arbeten, som utförts af de utaf Kungi. Maj:t den 4

november 1904 förordnade sakkunnige för afgifvande

af yttrande rörande utvidgning och omorganisation af

tekniska högskolan .................................................................. kronor 264: 10.

6:o) på grund af kungl. bref den 13 juli och den 21

september 1906 till den af Kungl. Maj:t den 13 juli

1906 tillsatta kommittén för afgifvande af förslag huru

den högre tekniska undervisningen i riket lämpligen hör

ordnas:

resekostnadsersättning och traktamente

samt arfvoden för deltagande

i kommitténs arbeten ............... kronor 520: —

sekreterararfvode ................................ » 377: 42

till löpande utgifter .............................. » 1,000: — »

7:6) enligt föreskrift i § 15 af kunsrl. kungörelsen

angående öfverlämnande af arkivhandlingar till

landsarkiven i Uppsala, Vadstena och Lund den 14

november 1902 ersättning till Kristianstads, Östergötlands,

Blekinge, Västmanlands, Stockholms, Uppsala,

Skaraborgs, Hallands, Alfsborgs och Malmöhus läns

ränterier för därifrån förskjutna kostnader för transport

af handlingar till landsarkiv ........ kronor 1,136: 61

samt på grund af kungl. bref den

24 maj 1901 och skrifvelse från

civildepartementet den 23 februari

1906 ersättning till Kronobergs läns

ränteri för därifrån förskjuten kostnad

för nämnda ändamål ............ »_33: 30 »

8:o) på grund af kungl. bref den 22 maj 1903

och den 9 mars 1906 till bestridande af kostnader för

ordnande och förtecknande af domkapitlens i Göteborg

och Uppsala arkiv sammanlagdt ......................................... »

9:o) jämlikt kungl. bref d''jn 9 mars 1906 till disposition

af öfverintendentsämbetet såsom godtgörelse

åt intendenten F. Eckert för Inträde vid upprättande af

Bih. till Iliktd. IVot. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 9 Häft.

1,897: 42.

1,169: 91.

1,300: —

59

s. 466 Kontrollera mot PDF

I

466

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

ritnings- och kostnadsförslag till en administrativ arkivdepå

i Stockholm........................................................................ kronor 3,000:

10:o) på grund af kungi. bref den 13 juli och den

21 september 1906 till den af Kungl. Maj:t den 13

juli 1906 tillsatta kommittén för afgifvande af utlåtande

och förslag angående organisationen och planen

för folkskoleseminarierna m. m.:

resekostnadsersättning och traktamente

samt arfvoden till kommitténs

ordförande och ledamöter ...... kronor 3,692:

resekostnadsersättning och traktamente

samt arfvoden till åtskilliga

sakkunnige, sammanlagdt................. » 2,358: 40

till löpande utgifter ............................ » 2,000: » 8,050: 40.

ll:o) jämlikt kungl. bref den 16 juni och den

26 oktober 1906 till de af chefen för ecklesiastikdepartementet

enligt nådigt bemyndigande den 16 juni

1906 tillkallade sakkunnige för att inom departementets

statistiska afdelning biträda vid utarbetande af ny plan

och nya tabellformulär för departementets statistik angående

folkundervisningen:

resekostnads- och traktamentsersätt
ning

samt arfvoden........................... kronor 1,014: 10

ersättning för vaktmästarbiträde....... »_40: — » 1,054: 10.

12:o) på grund af kungl. bref den 24 november

1905 till disposition af öfverintendentsämbetet för

redande af provisoriska lokaler åt folkskoleseminariet i

Stockholm inom viss del af det gamla riksdagshuset å

Riddarholmen.............................................................................. 21 3,181: 87.

13:o) jämlikt föreskrift i kungl. bref den 3 november

19Ö5 till disposition af domkapitlet i Karlstad

för täckande af mellangift vid utbyte af folkskoleseminariets

i nämnda stad tre utslitna orglar mot tre nya...

14:o) jämlikt kungl. bref den 24 februari, den 5

maj och den 17 november 1905 dels till domkapitlen

i Karlstad och Västerås för höjning för år 1906 af

anslaget till materiell samt ved och ljus m. m. vid folk
-

s. 467 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

467

skoleseminarierna i Karlstad och Falun dels ock till

domkapitlet i Uppsala för höjning för år 1905 af samma

anslag vid folkskoleseminariet i Uppsala, tillhopa............ kronor

15:o) på grund af kung!, bref den 25 maj 1906

till disposition af kanslirådet I. A. Lyttkens för redigering

och korrekturläsning m. m. af folkskoleinspektörernas

berättelse m. m. för åren 1899—1904.............. >

S|fl6:o) jämlikt kungl. bref den 3 november 1899

till disposition af chefen för utrikesdepartementets

kameralafdelning för gäldande af Sveriges bidrag för

åren 1900—1906 till bestridande af kostnaderna för

den internationella jordmätningen, tillhopa........................ »

17:o) på grund af föreskrift i kungl. bref den 17

november 1905 till den af Kungl. Maj:t den 11 mars

1898 tillsatta kommittén för vidtagande af förberedande

åtgärder för utförande af en svensk-rysk gradmätning

på Spetsbergen m. rn. i afräkning å sekreterarens arfvode,

till bestridande af löpande utgifter för kommittén

samt. till resekostnads- och traktamentsersättningar ...... »

2,200: —.

800:

4,983: 60.

3,000:

18:o) jämlikt kungl. bref den 14 oktober 1904 till

akademien för de fria konsterna såsom bidrag till bestridande

af kostnaden för Sveriges deltagande i en

konstutställning i Munchen år 1905, efter afdrag af

förskjutna, men återlevererade 203 kronor 17 öre........ » 4,796: 83.

19:o) jämlikt föreskrift i kungl. bref den 20 april

och den 20 juli 1906 till bibelkommissionen:

arfvoden till kommissionens ledamöter kronor 4,750: —

godtgörelse till domprosten J. W.

Personne för utbetald ersättning

till vikarie............................................

samt till lektorn O. V. Knös:

dels arfvode för biträde åt kommissionen

................................................

dels ersättning för bestridda sekre
terargöromål.

..................................

dels ock godtgörelse för mistade

tjänstgöringspenningar ................

187: 50

750: —

450: —

1,406: 59

7,544: 09.

s. 468 Kontrollera mot PDF

468

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Departementschefen hemställde, att Kungl. Maj:t måtte för återgäldande

af ofvan omförmälda förskott, sammanlagdt 62,138 kronor 22 öre, af Riksdagen

äska ett extra anslag för år 1908, hvilket för afrundande af hufvudtitelns

slutsumma borde bestämmas till 62,156 kronor.

Utskottet, som under punkt 27 här ofvan hemställt, att i anslaget till

skrifmaterialier och expenser, ved m m., må fa göras den jämkning, som

till jämnande af hufvudtitelns slutsumma kan erfordras, får, med iakttagande

af grundsatsen om anslags bestämmande till jämnt tal af kronor

hemställa,

att Riksdagen må, till ersättning af ofvan omförmälda,

af statskontoret fört-kottsvis bestridda utgifter,

på extra stat för år 1908 bevilja ett anslag af 62,139

kronor.

Stockholm den 13 maj 1907.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

Reservationer:

vid punkten 7:o (angående nya ordinarie befattningar vid de allmänna

läroverken m. m.):

af herr K. Starbäck, som ansett utskottet böra föreslå Riksdagen att

höja reservationsanslaget till de allmänna läroverken med ytterligare

225,o00 kronor att användas för inrättandet af 75 nya adjunktsplatser. att

tillsättas enligt de bestämmelser i afseende å ijänsternas ledigförklaring

och fördelning å de olika läroverken, Kungl. Maj:t kan finna skäligt

utfärda;

vid punkten 8:o (ang. realskolans i Borås förändring till högre allmänt

läroverk):

s. 469 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

469

af herrar FF. R. Törnebladh, P. Pehrson, E. Flammarlund, J. A. Sjö,

J. T. Larsson och P. 0. Lundell, som ansett, att utskottets yttrande och

förslag bort hafva följande lydelse:

»Då de af motionärerna till stöd för framställningen anförda omständigheter

icke, enligt utskottets förmenande, utgöra tillräckligt skäl att

efter endast tre års förlopp vidtaga en så pass betydande ändring i den

af 1904 års Riksdag beslutade organisationen af rikets allmänna läroverk

och då en sådan ändring otvifvelaktigt skulle komma att medföra ytterligare

framställningar i liknande syfte i fråga om andra läroverk samt i

sin man verka till underskattande af de förmåner, som undervisningen i

realskolan, sådan denna enligt Riksdagens beslut organiserats, bör kunna

medföra, och sålunda bidraga till att förrycka hvad Riksdagen själf åsyftat

att främja, får utskottet, som håller före att, där inrättande af högre allmänt

läroverk finnes af behofvet påkalladt, Kung], Maj:t icke skall underlåta

att därom hos Riksdagen göra framställning, hemställa,

att herrar Sandwalls och Hedenlunds samt herr

Vennerstens m. fl. ifrågavarande motioner icke må till

någon Riksdagens vidare åtgärd föranleda»;

vid punkten 86:o (ang. anslag för beredande af tilläggsunderstöd åt

högre skolor för kvinnlig ungdom och samskolor) af herr E. Flammarlund,

som ansett utskottets yttrande och förslag bort hafva följande lydelse:
»Förevarande

framställning — — — — — — — — —--eller

tillhopa 156,000 kronor.

Utskottet finner billigheten uppenbarligen kräfva, att de statsunderstödda

flick- och samskolorna genom anslag från stat och kommun erhålla

bidrag att täcka de ökade utgifter, som med anledning af förut omförmälda

villkor om ämneslärarinnas aflöning orsakas dessa skolor genom

1906 års Riksdags beslut om höjning af den lagstadgade minimilönen för

ordinarie folkskollärarinna.

Beträffande det belopp, som af staten bör lämnas för att utgå till de

särskilda skolorna i form af tilläggsunderstöd, har departementschefen

uttalat, att det icke synes vara erforderligt eller ens lämpligt att på förhand

fastställa vissa grunder, efter hvilka tilläggsunderstöd i förevarande

fall skola utgå, då fråga är allenast om understöd för åren 1907 och 1908

och dessa skola utgå af ett för ändamålet på extra stat beviljadt anslag.

Öfvcrstyrelsen har däremot i sitt afgifna utlåtande ansett vissa grunder

med afseende på beräkningen af understöd sökningarnas belopp böra fastställas.

s. 470 Kontrollera mot PDF

470

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Utskottet delar sistnämnda mening. Skulle dylika grunder icke i förväg

fastställas, har man ingen fast norm, efter hvilken behofvet kan bedömas,

utan blir beräkningen af den summa, som skulle vara erforderlig

för tilläggsunderstödet, rent godtycklig. Härtill kommer, att i dylikt fall

garanti saknas angående anslagets tillräcklighet. För beräkning af anslagets

storlek har Kungl. Maj:t användt de af öfverstyrelsen föreslagna grunderna.

Skolorna komma sålunda helt visst i allmänhet att göra anspråk på att

få understöd i enlighet med nämnda grunder. Men då departementschefen

samtidigt uttryckligen förklarat sig icke böra förorda dessa, finna sig antagligen

de skolor, för hvilka grunderna äro oförmånliga, icke häraf bundna,

utan ställa större kraf på anslaget, hvarigenom svårigheter uppstå vid

anslagets fördelning. För såväl Riksdagen och de enskilda skolorna som

ock för Kungl. Maj:t torde det nog vara fördelaktigast, om grunderna

blefve på förhand fastställda. Riksdagen kan då med större noggrannhet

än eljest beräkna, huru mycket som kräfves för detta ändamål, de enskilda

skolorna kunna på förhand tämligen noga bedöma, hvad de hafva att

ytterligare erhålla, och ingen behöfver misstänka, att tillfälliga tycken

skola spela in vid anslagets fördelning.

Såsom departementschefen framhållit, har man vid bestämmande af

tilläggsunderstödets storlek hufvudsakligen att taga hänsyn till två faktorer,

nämligen dels för huru många tjänster aflöningsförhöjning bör beräknas,

dels huru stor aflöningsförhöjning bör beräknas på hvarje tjänst.

I fråga om beräkningen af antalet tjänster, för hvilka löneförhöjning

bör utgå, delar utskottet den uppfattning, som uttalats af öfverstyrelsen.

Det synes mest rättvist att vid hvarje skola beräkna ett så stort antal

tjänster, som skulle finnas, därest samtliga lärotimmar i skolans klasser

öfver de förberedande fördelades med 24 timmar på hvarje tj än st innehafvare,

d. v. s. det antal timmar, som anger omfattningen åt normal tjänstgöring.

Med denna beräkningsgrund kommer man enligt öfverstyrelsens

tabellbilaga till ett sammanlagdt antal af 778,6 lärarkrafter vid de skolor,

hvarom nu är fråga. Visserligen uppehälles nära ett hundratal af dessa

genom manliga lärare, men då anslaget torde böra tilltagas så högt, att

det för skolorna skulle vara möjligt, ifall de af en eller annan orsak funne

så önskligt, använda uteslutande kvinnlig lärarkraft, bör den omständigheten,

att vissa lärarplatser för tillfället bestridas af manliga lärarkrafter,

icke skäligen förorsaka en minskning i anslagets storlek, helst skolorna

uppenbarligen icke kunna erhålla de manliga lärarekrafterna billigare än

de kvinnliga.

Vidkommande sedan den aflöningsförhöjning, som bör beräknas för

hvarje lärartjänst, har departementschefen i likhet med öfverstyrelsen

s. 471 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

471

ansett, att man för hvarje tjänst med normal tjänstgöring bör beräkna så

stor löneförhöjning, som svarar mot skillnaden mellan minimiaflöningen

för ordinarie folkskollärarinna å orten år 1906 och år 1907. Dessa siffror

finnas angifna i kolumn 5 i tabellbilagan. Man finner af nämnda kolumn,

att ifrågavarande skillnad växlar mellan 92 kronor 50 öre och 400 kronor. Då

statens tilläggsunderstöd skulle utgå med hälften af denna skillnad, komme

alltså tilläggsunderstödet att variera med mycket olika belopp å olika orter.

Sålunda skulle, för att anföra några exempel, tilläggsunderstödet pr lärarkraft

blifva

i Sollefteå 46

kr.

25 öre, men i Umeå

150

kr.

» Motala 50

»

» » Södertälje

150

»

» Eksjö 50

»

» » Strängnäs

150

»

» Jönköping 57

50

öre

» » Växjö

150

»

» Filipstad 75

»

» » Kristinehamn

150

»

» Lund 75

»

» » Malmö

200

»

» Karlskrona 77

»

70

öre

» » Örebro

150

»

» Falkenberg 79

»

» » Varberg

150

»

» Halmstad 81

»

» » Helsingborg

175

»

» Kalmar 87

»

50

öre

» » Skara

160

» Norrköping 90

»

» » Gäfle

200

>

Att beloppen växla

så

afsevärdt

är beroende på flei

ra olika omstän-

digheter. Sålunda kan en stad strax före den af Riksdagen år 1906 beslutade

löneförbättringen för folkskollärarinnorna hafva beviljat sina lärarinnor

ökade löner och i följd däraf ej behöft med anledning af Riksdagens

beslut höja nämnda löner med lika stort belopp som en grannstad.

Exempelvis kan nämnas, att i Halmstad höjdes folkskollärarinnelönen år

1903 med 100 kronor, i Linköping år 1904 likaledes med 100 kronor, i

Uddevalla år 1905 äfvenledes med 100 kronor och i Lund samma år med

icke mindre än 200 kronor. Men att för flickläroverken i dessa städer

icke taga hänsyn till ifrågavarande löneförhöjningar, synes ej vara rättvist,

om man utgår från de grunder, öfverstyrelsen ifrågasatt.

Den förnämsta orsaken till de växlande siffrorna i kolumn 5 i öfverstyrelsens

tabellbilaga är emellertid att söka i vederbörande skoldistrikts

större eller mindre frikostighet mot sina folkskollärarinnor. Härtill kommer,

att på en ort ersättningen för naturaförmånerna förut varit jämförelsevis

lågt beräknad och att man i sammanhang med löneregleringen

funnit skäligt att på grund af stegrade hyror ansenligt höja ersättningen

för bostad, under det på eu annan ort dylik höjning i ersättningen för

bostad ej ännu ifrågakommit. På somliga orter utgår bostaden in natura,

s. 472 Kontrollera mot PDF

472

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

och om då denna beräknats till samma låga belopp som förut, har man

ej funnit nödigt höja den kontanta lönen med samma siffra som i en

grannstad, där bostad icke lämnas in natura. An vidare är att märka,

att på åtskilliga orter i sammanhang med löneregleringarna ändring skett

i beräkningen af öfver ti dsersättningen, samt att på några orter väckt fråga

om definitiv'' lönereglering såsom följd af 1906 års Riksdags beslut af en

eller annan anledning ännu icke hunnit slutbehandlas, utan skall förekomma

vid en blifvande kyrkostämma, måhända i oktober detta år.

Men att låta dessa och liknande omständigheter blifva inverkande

faktorer på det tilläggsunderstöd, hvarom nu är fråga, kan ej gärna vara

lämpligt.

Enligt utskottets mening gifves det en mycket enklare utgångspunkt

för bestämmande af detta tilläggsunderstöd än den i Kungl. Maj:ts proposition

anvisade. Det, som framkallat den nu framställda begäran om tillläggsunderstöd,

är Riksdagens år 1906 fattade beslut att höja ordinarie

folkskollärarinnas begynnelselön från 700 till 900 kronor. Genom detta

beslut förorsakades flickläroverken en ökad utgift för hvarje lärarinna

med full tjänstgöring af 200 kronor. Billigheten krafvel-, att staten härvidlag

träder emellan och lämnar ökadt understöd men icke i något fall i

högre grad än som motsvarar hälften af den på grund af Riksdagens

beslut ökade utgiften, alltså 100 kronor för hvarje lärarkraft. Att i

sammanhang med den af Riksdagen beslutade löneförhöjningen åtskilliga

skoldistrikt höjt folkskollärarinnelönen med ytterligare belopp bör

lika litet nu som vid föregående tillfällen, då skoldistrikten af eget

initiativ beslutat dylika frivilliga förhöjningar, kunna gifva anledning att

ställa ökade anspråk på statskassan vare sig för kommunernas skolråd

eller flickläroverkens styrelser.

Om man fastslår, att i regeln flickläroverk skall vara berättigadt till

tilläggsunderstöd, motsvarande 100 kronor för hvarje lärarkraft i klasser

öfver de förberedande, får man en enkel och såvidt möjligt rättvis norm

att lägga till grund för beräkningen. Beträffande de 12 orter, där enligt

öfverstyrelsens tabellbilaga skillnaden mellan folkskollärarinnas lön

år 1906 och år 1907 är mindre än 200 kronor, torde Kungl. Maj:t böra

pröfva, huruvida annat belopp än 100 kronor bör läggas till grund för

beräkningen eller om den lägre skillnaden är beroende på omständigheter,

som ej rättvisligen böra föranleda nedsättning i understödsbeloppet.

Enligt öfverstyrelsens tabellbilaga har under år 1906 af statsmedel

utdelats till 95 flickläroverk och 18 samskolor i riket sammanlagdt

336,340 kronor. Då lärarkrafterna i klasserna öfver de förberedande

utgöra 778,6, motsvarar statsunderstödet omkring 432 kronor för hvarje

✓

s. 473 Kontrollera mot PDF

473

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

lärarkraft. Med det tilläggsunderstöd å 100 kronor pr lärarkraft, som af

utskottet blifvit ifrågasatt, skulle statens bidrag blifva för hvarje lärarkraft

532 kronor. Enligt 1906 års Riksdags beslut uppgår statsbidraget för

ordinarie folkskollärarinna med en begynnelselön af 900 kronor till 600

kronor. Det bidrag, hvarmed staten understöder kommunerna för hvarje

i vederbörlig ordning examinerad, ordinarie lärarinna, blefve sålunda föga

större än det bidrag, hvarmed den understöder de privata flickskolorna

för hvarje lärarinna, ehuru hvad angår sistnämnda slag af skolor någon

särskild kompetens icke blifvit fastställd.

Den sålunda föreslagna grundberäkningen, 100 kronor för hvarje

lärarkraft, bör emellertid kompletteras med ett par andra begränsningar.

Sålunda bör, på sätt öfverstyrelsen föreslår, ökningen af statsunderstödet

icke få öfverstiga 10 kronor för hvarje lärjunge i klasser öfver

de förberedande. Sammanlagda statsunderstödet för lärjunge skulle därigenom

blifva högst 55 kronor. Till jämförelse kan nämnas, att statens

bidrag för hvarje folkskolelärj unges undervisning år 1905 föga öfversteg

9 kronor, hvadan mot en dylik begränsning ej bör med fog kunna framställas

några berättigade invändningar. Att en begränsning i detta afseende

fastställes står för öfrigt i konsekvens med förut af Riksdagen

uppställda grunder för dessa skolor.

Ifrågavarande begränsning drabbar inalles 15 skolor (däraf 6 under

indragning) med i allmänhet mycket små belopp, växlande mellan 20 kronor

och 150 kronor. Sistnämnda belopp gäller Simrishamns läroverk för

flickor, som med ett lärjungeantal af blott 46 förfogar öfver 6,1 lärarkrafter

alltså icke fullt 8 lärjungar på hvarje lärare. Sammanlagda

minskningen på grund af detta villkor skulle för alla skolorna blifva endast

880 kronor (däraf 370 kronor för skolor under indragning).

Men, på sätt öfverstyrelsen föreslagit, torde en viss begränsning för

skola äfvenledes böra ske. öfverstyrelsen anser, att den totala ökningen

icke bör för någon skola få uppgå till högre belopp än 2,500 kronor, Då

understöd förut kan få åtnjutas med högst 4,500 kronor, skulle alltså

totalunderstödet kunna blifva 7,000 kronor. Med allt skäl gör departementschefen

invändningar mot en så hög siffra. Om nuvarande proportionen

mellan högsta understöd för lärjunge och totalunderstödet för skola

bibehölles, skulle totalunderstödet fastställas till högst 5,500 kronor, motsvarande

en förhöjning af högst 1,000 kronor för skola. En dylik begränsning

skulle drabba inalles 15 skolor med belopp från 20 kronor till 1,260

kronor, och sammanlagda beloppet, som skulle inbesparas genom ett dvlikt

villkor, blefve 5,300 kronor.

Bih. till Riksd. Prot. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 9 Haft.

60

s. 474 Kontrollera mot PDF

474

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Ehuru starka skal synas tala för en begränsning af tilläggsunderstödet

till högst 1,000 kronor för skola, har utskottet dock af billighetsskäl ansett

sig böra föreslå 1,500 kronor såsom det högsta tilläggsunderstöd för

skola, dock under uttalande af den mening, att detta icke må anses innebära

ett medgifvande af att totalunderstödet för skola för nästa treårsperiod

framflyttas till 6,000 kronor, en fråga, som kommer att pröfvas i

annat sammanhang.

En begränsning af tilläggsunderstödet till högst 1,500 kronor lör

hvarje skola drabbar endast de tre största flickläroverken i riket med belopp

å 310 kronor, 540 kronor och 760 kronor eller sammanlagdt 1,610 kronor.

Om nu föreslagna tre begränsningar fastställas, skulle för tilläggsunderstödet

behöfvas följande belopp att utgå af statsmedel:

778,6 lärarkrafter ä 100 kronor...................................... 77,860:

Härifrån afgår:

på grund af villkoret om högst 10 kronor pr lamunge 880: —

på grund af villkoret om högst 1,500 kronor pr skola 1,610: — 2,490: —■

Nettokostnad alltså 75,370: —

Enligt Kungl. Maj:ts proposition är nettokostnaden beräknad till 90,470

kronor för hvardera året. På i propositionen anförda skäl har emellertid

beräknats, att af detta belopp omkring 12,850 kronor skulle kunna fråndrao-as

på den grund, att detta belopp beräknades komma att utgå från

det° ordinarie anslaget till högre skolor för kvinnlig ungdom i form af

högre understöd enligt k. kungörelsen den 14 september 1906, hvarigenom,

enligt öfverstyrelsens mening, samma skolor skulle vidkännas en motsvarande

minskning i det tilläggsunderstöd, hvarom nu är fråga. Huruvida

så stor besparing af det ordinarie anslaget kan uppstå,, synes emellertid

utskottet ovisst, då i betraktande tages, att 1906 års Riksdag på Kungl.

Maj:ts därom gjorda framställning beslöt att utsträcka rätten till understöd

från detta anslag äfven till kommunala samskolor, som upprättats å orter,

hvilkas läroverk°enligt 1904 års Riksdags och Kungl. Maj:ts beslut underkastats

indragning. I följd af detta medgifvande hafva ansökningar om

understöd från det ordinarie anslaget ingått från åtskilliga skolor, hvilka

hittills icke åtnjutit dylikt understöd, och måhända är ytterligare ansökan

i denna riktning att ‘motse från ort, hvars läroverk indragits. Därjämte

hafva ett par ‘andra skolor blifvit berättigade till understöd från detta

anslag. Det af öfverstyrelsen beräknade beloppet af 6,500 kronor för

understöd åt skolor, som icke förut åtnjutit bidrag af statsmedel, synes

s. 475 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

475

därför vara för knappt tilltaget och torde böra beräknas till åtminstone

10.000 kronor.

Det förefaller därjämte utskottet, som om det riktigaste vore, att Riksdagen

vid fastställande af det extra anslag, som skall beviljas för utdelande

af tilläggsunderstöd under åren 1907 och 1908, icke inblandade det

förut beviljade ordinarie anslaget. Detta senare torde böra användas i

enlighet med de af 1906 års Riksdag godkända grunder utan alla inskränkningar.

Om en skola till följd af sin utveckling är berättigad att af de

medel, som 1906 års Riksdag beviljade, erhålla förhöjning i sitt anslag,

bör den i enlighet med af samma Riksdag fastställda grunder få detta, i

den mån anslaget räcker till, men därjämte äfven sådant tilläggsunderstöd,

hvarom nu är fråga, i enlighet med de grunder, som härför fastställas.

Åtminstone böra medel för sistnämnda ändamål stå till Kungl. Maj:ts förfogande.

Skulle med tillämpning af de fastställda grunderna vare sig det

ordinarie eller det extra anslaget icke komma att helt utgå, bör öfverskottet

naturligtvis besparas åt statsverket.

Utgående från denna synpunkt skulle alltså enligt förestående beräkning

kräfvas för hvartdera af åren 1907 och 1908 ett särskildt anslag af

75,370 kronor. Härvid har emellertid hänsyn tagits till samtliga de i öfverstyrelsens

tabellbilaga kol. 15 angifna lärartjänsterna, men af dessa

äro 33,7 lärarkrafter, motsvarande ett tilläggsunderstöd af 3,370 kronor,

anställda vid under indragning varande flickskolor. Då flertalet af sistnämnda

skolor under närmaste tiden torde komma att upphöra med sin

verksamhet — de flesta i följd af att statssamskolor komma att upprättas

på dessa orter — och då vidare ingen hänsyn tagits till den omständigheten,

att Kungl. Maj:t måhända finner skäl att för några skolor ej bevilja

fullt 100 kronor för lärarkraft af den anledning, att folkskollärarinnelönen

å orten i fråga icke under de senaste åren blifvit höjd med 200 kronor,

kommer anslaget mera än val att räcka till, om det sättes till i rundt tal

75.000 kronor. Detta belopp torde vara så rundligt tilltaget, att det bör

vara tillräckligt för att äfven nya skolor, som därtill äro berättigade, må

kunna efter enahanda grunder erhålla del af förevarande tilläggsunderstöd,

därest Kungl. Maj:t pröfvar sådant böra utgå.

Beträffande det af Kungl. Maj:t föreslagna villkoret för----

— — — — andra naturförmåner.

Vidare anser utskottet-----—--lärarinnornas löneförmåner.

Slutligen har utskottet funnit skäligt —--------

som öfriga skolor.

Beträffande herr Johanssons motion —■ — —--här ofvan uttalat.

På grund af hvad sålunda anförts får utskottet hemställa,

s. 476 Kontrollera mot PDF

476

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

att Riksdagen må

a) på extra stat för år 1908 bevilja ett anslag af

150,000 kronor att utgå med ena hälften år 1907 och

andra hälften år 1908 för att användas såsom bidrag

till bestridande af de ökade utgifter, som de högre

skolor för kvinnlig ungdom och samskolor, hvilka åtnjuta

understöd från det under riksstatens åttonde hufvudtitel

uppförda anslaget till högre skolor för kvinnlig

ungdom, förorsakas i följd af 1906 års Riksdags beslut

om höjning af minimilönen för ordinarie folkskollärarinna,

dock under villkor:

1) att skola kan tilldelas dylikt tilläggsunderstöd

med belopp intill 100 kronor för hvarje lärarkraft i

klasserna öfver de förberedande, med iakttagande härvid,

dels att detta tilläggsunderstöd icke må utgå med högre

belopp, än som motsvarar 10 kronor för hvar och en af dess

lärjungar i nyssnämnda klasser, dels att tilläggsunderstödet

i intet fall må öfverstiga 1,500 kronor till en skola;

2) att kommunen eller enskilda donatorer---

statens tillläggsunderstöd (= utskottets villkor n:o 1);

3) att tilläggsunderstödet--— — — öfver de

förberedande utskottets villkor n:o 2); samt

4) att skola, som vill komma — —--lära
rinnas

minimiaflöning (= utskottets villkor n:o 3);

b) besluta, att herr Johanssons förberörda motion

— — — — anses besvarad (= utskottets förslag)»;

vid punkten 96:o (ang. anordnande af ett nytt folkskoleseminarium),

af herrar E. Hammarlund, K. Starbäck och A. Wiklund, hvilka ansett

utskottets yttrande och förslag böra erhålla följande lydelse:

»Utskottet, som af den i ärendet förebragta utredningen finner det

till fullo styrkt, att behof af ett nytt folkskoleseminarium för de nordligare

dtlarna åt vårt land föreligger, och som anser Luleå vara en lämplig

plats för ett sådant seminarium, har emellertid, om utskottet än icke kunnat

ingå i närmare pröfning af de af seminariekommittén i dess här ofvan

intagna utlåtande framställda anmärkningarna mot den föreslagna seminariebyggnaden,

likväl ansett dessa anmärkningar vara af den betydenhet, att

de äro förtjänta af allvarligt beaktande, innan byggnadsföretaget fastställes

och utföres; och har utskottet förty icke kunnat tillstyrka Kungl. Maj:ts

förslag i dess nuvarande skick. Utskottet vill dock uttala sin förväntan,

s. 477 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

477

att Kungl. Maj:t redan till nästa års Riksdag, efter föregående ny pröfning

af ärendet, framlägger nytt förslag till byggnad för seminariet.

Då emellertid, enligt hvad af statsrådsprotokollet inhämtas, på grund

af rådande lärarebrist behofvet af att seminariet redan med innevarande

års hösttermin kan få börja sin verksamhet är synnerligen trängande,

har utskottet ansett lämpligt att, under förutsättning att Kungl. Maj;t

kan med Luleå stad träffa öfverenskommelse om tillhandahållande af

nödiga lokaler, oaktadt frågan om seminariebyggnaden ännu är oafgjord,

det för undervisningens bedrifvande under höstterminen 1907 samt år 1908

beräknade beloppet af 21,080 kronor för sådant ändamål ställes till

Kungl. Maj:ts förfogande. Utskottet förbiser härvid icke, att en dylik

anordning måste medföra kraf på att Luleå stad tillhandahåller lokaler

för seminariet ytterligare ett år utöfver den af staden redan garanterade

tiden, eller läsåren 1907—1910, men anser emellertid utskottet, att

inrättandet af ett seminarium bör för staden medföra så stora förmåner,

att någon svårighet att med staden träffa öfverenskommelse i nu angifven

riktning icke bör möta.

Beträffande herr Hammarlunds i hans ofvanberörda motion väckta förslag

om seminariets anordnande försöksvis såsom samskola, har utskottet

funnit detta synnerligen beaktansvärdt och förty ansett sig böra tillstyrka

motionen i denna del.

På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

a) att Kungl. Maj:ts förslag om anvisande af medel

för uppförande af erforderliga byggnader för ett

folkskoleseminarium i Luleå icke för närvarande må af

Riksdagen bifallas;

b) att Riksdagen må, för begynnande af semiuarieundervisning

i Luleå vid början af höstterminen 1907

och uppehållande af undervisningen under samma termin

äfvensom vår- och höstterminerna 1908, under förutsättning

att Kungl. Magt kan med Luleå stad träffa

öfverenskommelse om tillhandahållande af nödiga lokaler

för ändamålet, på extra stat för år 1908 anvisa ett belopp

af 21,080 kronor; samt

c) besluta, att den provisoriska undervisning, som

sålunda må komma till stånd, skall ordnas såsom Barnundervisning

för manliga och kvinnliga elever»;

vid punkten 172:o (ang. fasta årliga understöd åt inhemska skönlitterära

författare af utmärkt förtjänst) af herrar grefve A. F. C:son

s. 478 Kontrollera mot PDF

478

Statsutskottets Utlåtande N:o 9,

Wachtmeister, G. Boman, E. Hammarlund, D. Persson, K. Starbäck.

J. T. Larsson och P. O. Lundell, hvilka ansett, att utskottets yttrande

och förslag bort hafva följande lydelse:

»Då de betänkligheter af formell art, som framställdes vid behandlingen

af Kungl. Maj:ts till 1906 års Riksdag framlagda förslag angående

beviljande af fasta årliga understöd åt inhemska skönlitterära författare

af utmärkt förtjänst, icke i afseende å ifrågavarande motion synas vara för

handen, samt då det med framställningen afsedda ändamålet, nämligen att

bereda framstående författare tillfälle att i möjligaste mån utan bekymmer

för sin utkomst utföra sitt för den nationella odlingen betydelsefulla

arbete, lärer vara af beskaffenhet att böra af Riksdagen främjas, får utskottet

hemställa,

att Riksdagen må till fasta årliga understöd under

åren 1908 —1910 åt inhemska skönlitterära författare af

utmärkt förtjänst bevilja ett anslag af 30,000 kronor

att af Kungl. Maj:t efter sakkunniges hörande fördelas

samt däraf å extra stat för år 1908 anvisa ett belopp

af 10,000 kronor»;

af herr P. Sörensson, som ansett, att utskottets yttrande och förslag

bort hafva följande lydelse:

»Då de betänkligheter af formell art, som framställdes vid behandlingen

af Kungl. Maj:ts till 1906 års Riksdag framlagda förslag angående

beviljande af fasta årliga understöd åt inhemska skönlitterära författare

af utmärkt förtjänst, icke i afseende å ifrågavarande motion S3 nas vara för

handen samt då det med framställningen afsedda ändamålet, nämligen att

bereda framstående författare Tillfälle att i möjligaste mån utan bekymmer

för sin utkomst utföra sitt för den nationella odlingen betydelsefulla

arbete, lärer vara af beskaffenhet att böra af Riksdagen fiämjas, får utskottet,

som velat uttala den mening, att åt det i anslagets rubrik använda

uttrycket skönlitterära författare bör gifvas den tolkning, att därunder inbegripas

äfven författare på det historiska, religiösa eller språkvetenskapliga

området, allenast deras framställning utmärker sig genom konstnärlig

form, hemställa,

att Riksdagen må till fasta årliga understöd under

åren 1908—1910 åt inhemska skönlitterära författare af

utmärkt förtjänst bevilja ett anslag af 30,000 kronor

att af Kungl. Maj:t efter sakkunniges hörande fördelas

samt däraf å extra stat för år 1908 anvisa ett belopp

af 10,000 kronor»; samt

s. 479 Kontrollera mot PDF

Stats*''.''skottets inlåtande N:o 9.

479

af herr H. R. Törnebladh.

Det skulle här antecknas, att herrar E. Fränekel, grefve C. 0. Taube

och friherre C. H. Falkenberg icke deltagit i förestående hufvudtitels behandling

inom utskottet.

s. 480 Kontrollera mot PDF

480

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Bil.

Tabell öfver anslagen under

1907 års riksstat anslår:

Anvisning i

kontant.

Indelning och därmed

jämförlig anvisning,

på förslag.

Friheter. Ersättningar

Samma.

Kronor ö.

Kronor

ö. Kronor ö.

Kronor ö.

Ecklesiastik
-

17,000 —

80,600 —

59,900

81,700

60,850

29,721

89,930

100,000

902,274

Trpt

1,421,9751

2,500

337,087

17,000

80,600

59,900

81,700

60,850

369,308

89,930

100,000

902,274

2,500

337,087|—| 1,761,562]

Departementschefen.........................................................

Departementets afdelning af Kung! Maj:ts kansli. Nu
Ökas

med.....................................................................

Riks- och landsarkiven...................................................

Kung! biblioteket............................................................

Nationalmuseum (däraf fem särskilda reservationsanslag

Kleresistaten.....................................................................

Domkapitlens expeditioner .............................................

Lappmarks ecklesiastikverk, förslagsanslag ..................

Universiteten (däraf 162,700 kronor förslagsanslag).

Tillkommer: till upprättande af en ordinarie pro
sala.

.....................................................

för sjukvård å akademiska sjukhuset i

utom Uppsala län, höjning ...............

höjning af anslaget till materiell för

versitetet i Uppsala...........................

för elektrisk belysning m. m. inom Uppsittning

till e. o. tjänstemän och vaktbibliotek

för eftermiddagstjänstgöring

höjning af anslaget till Uppsala unihöjning

af arfvodet till notarien vid

versitetet i Lund ..............................

till upprättande af en extra ordinarie

tetet i Lund ...................................

s. 481 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

481

Litt. A.

riksstatens Åttonde hufvudtite!.

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning

kontant.

i

Indelning och därmed

jämförlig anvisning,

på förslag.

Summa

departementet.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor

17,000

87,400

59,900

81,700

60,850

29,721

89,930

100,000

ö.

Kronor

Ö.

Kronor

Ö.

Kronor

17,000

87,400

59,900

81,700

60,850

369,308

89,930

100,000

Ö.

varande belopp .......................................... 80,600: —

..................................................................... 6,800: —

å tillhopa 32,800 kronor)

2,500

337,087

Nuvarande belopp....................................... 902,274: —

fessur i pedagogik vid universitetet i Upp-

................................................... 6,000: —

Uppsala åt fattiga sjuka från ort

................................................... 2,500: —

botaniska trädgården vid uni-

................................................... 1,000: —

sala universitets bibliotek......... 1,200: —

mästare vid Uppsala universitets

................................................... 3,000: —

versitets bibliotek ..................... 26,000: —

teologiska fakulteten vid uni-

................................................... 100: —

professur i historia vid universi- ................................................... 4,500: —

Transport 44,300: — 902,274: —

526,5011

—

2,500

—

337,087

—

866,088

—

Bill. till Rilcsd. Prof. 1907. 4 Sami. 1 Af cl. .9 Höft. 61

s. 482 Kontrollera mot PDF

482

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

1907 års riksstat anslår:

Anvisning i

kontant.

Indelning och därmed

jämförlig anvisning,

på förslag.

Friheter. Ersättningar.

Kronor ö.

1,421,975 —

10,000

214,550

5,280,849 —

10,000

5,000

60,000

380,000

53,900

4,950

9,957,235

Kronor ö. Kronor ö.

2,500

337,087

760

Summa.

Kronor

1,761,562

10,000

214,550

5,280,349

10,000

5,000

60,000

380,000

53,900

5,710

9,957,235

17,397,959|—| 2,500!—337,847 j—! 17,738,306

till aflöning m. m. åt en vaktmästare

logisk-mineralogiska institution.........

höjning af anslaget till extra utgifter vid

till arfvode åt en vaktmästare vid uni
tekslius.

...............................................

höjning af förslagsanslagen ..................

Rubriken uteslutes ur riksstaten och ofvanupptagna

stående rubriker:

Universitetet i Uppsala...................................................

Universitetet i Lund ......................................................

Akademiska sjukhuset i Uppsala, förslagsanslag .........

Karolinska mediko-kirurgiska institutet (däraf till tand
Allmänna

läroverken, reservationsanslag. Nuvarande

Tillkommer: ökning för tillsättande af nya lärarökning

af anslaget till arfvoden till skrifökning

af anslaget till resestipendier åt

språk ................................................

ökning af anslaget till öfverstyrelsen

Undervisning i slöjd vid de allmänna läroverken, förUnderstöd

åt extra ordinarie lärare vid allmänna läro
anslag.

.......................................................................

Understöd åt enskilda läroverk, förslagsanslag, högst...

Högre skolor för kvinnlig ungdom.................................

Högre lärarinneseminariet................................................

Pedagogier och folkskolor. Rubriken uteslutes ur riks
F

olkundervisningen:

Seminarier för folkskollärares bildande. Nuvarande

ökas med..................................................................

Stipendier för seminarieelever ....................................

s. 483 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

483

Transport 44,300: — 902,274: —

vid universitetets i Lund geo
.

.................................................. 750: —

universitetet i Lund.................. 1,500: —

versitetets i Lund gamla biblio
.

.................................................. 650: —

................................................... 11,326: — 58,526: —

960,800: —

anslagsbelopp kronor 960:800: — fördelas på nedan
-

läkarinstitutet 16,000 kronor, förslagsanslag, högst)..

belopp ...................................................... 5,280,349:

och lärarinnebefattningar m. m. 40,350: —

biträden åt rektorerna ......... 5,000: —-

lärare i främmande lefvande

................................................ 5,000: —

för rikets allmänna läroverk 3,000: — 53,350:

slagsanslag .....................................................................

verken under förfall på grund af sjukdom, förslags
-

staten.

belopp

536,735: —

3,750: — 540,485: —

.................... 87,500: —

Transport 627,985:

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning i

kontant.

Indelning och därmed

jämförlig anvisning,

på förslag.

Friheter.

’ ronor

526,501

540,100

420,700

10,000

214,550

Kronor

2,500

5,333,699 —

10,000

5,000

60,000

380,000

53,900

Ersättningar.

Kronor

337,087

Summa.

Kronor | ö.

866,088 -

540,100!

420,700!

10,000,

214,550

5,333,699

10,000

5,000

60,000

380,000

53,900

7,554,450|—| 2,500|—1337,087|—| 7,894,037j—

s. 484 Kontrollera mot PDF

484

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

1907 års riksstat anslår:

Anvisning

kontant.

i

Indelning och därmed

jämförlig anvisning,

på förslag.

Summa.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor

ö.

Kronor

Ö.

Kronor

Ö.

Kronor

Ö.

17,397,959

2,500

337,847

17,738,306

17,397,959

—

2,500

337,847

—

17,738,306

—

Arfvoden och resekostnadsersättning åt folkskole
lopp.

..........................................................................

Minskas med............................................................

hvarjämte rubriken ändras till: »Arfvoden åt folkUndervisningsmateriell

m. m. för folkskolor. Nu vätgas

med..................................................................

eller ett gemensamt reservationsanslag..................

Till resekostnadsersättning åt folkskoleinspektörer,

Understöd åt högre folkskolor, förslagsanslag. Nu
Okas

med..................................................................

Bidrag till aflönande af vikarie under öfningslära
dom,

förslagsanslag ................................................

Bidrag till aflönande af lärare och lärarinnor vid

skollärarinnors bildande, förslagsanslag ...............

Till befrämjande af folkundervisningen. bland de i

förslagsanslag .........................................................

Lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor,

belopp........................................................................

Ökas med..................................................................

Understöd åt folkhögskolor, förslagsanslag...............

Understöd för aflönande af lärare vid fortsättningsFör

anordnande af manlig slöjd i folkskola, mindre

slagsanslag...............................................................

För anordnande af kvinnbg slöjd i folkskola, mindre

slagsanslag...............................................................

För anordnande af undervisning i huslig ekonomi i

skolor, förslagsanslag .............................................

Bidrag till aflönande i vissa fall af vikarie för lärare

skola, förslagsanslag. Nuvarande belopp...............

Ökas med..................................................................

Bidrag till aflönande af vikarie för lärare vid småskolBidrag

till aflönande af vikarie för lärare vid högre

s. 485 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

485

Transport

inspektörer. Nuvarande be
.

............................................ 110,000: —

........................................... 65,000: —

skoleinspektörer ».

rande belopp ........................20,000: —

................................................ 10,000: —

........................ 702,985: —

förslagsanslag (nytt) ..............................

varande belopp .....................25,000: —

................................................ 7,000: —

res vid folkskollärarseminarium sjuk
-

seminarier för småskollärares och små
-

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning i

kontant.

Indelning och därmed

jämförlig anvisning,

på förslag.

Summa.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor ö.

Kronor ö.

Kronor ö.

Kronor ö.

627,985: —

45,000: —

30,000: —

93,000: —

32,000

4,000

7,554,450

2,500

— 337,087

7,894,037

rikets nordligare trakter bosatta finnar,

förslagsanslag. Nuvarande

.......................................... 8,100,000: —

.......................................... 50,000: —

skolan, förslagsanslag ...........................

folkskola eller särskild slöjdskola, för
-

folkskola eller särskild slöjdskola, för
-

folkskolor, högre folkskolor och folkhög
-

20,000: —

90,000: —

8,150,000: —

140,000: —

110,000: —

345,000: —

205,000: —

60,000: —

eller lärarinna vid folkskola eller små
-

............................................. 100,000: —

............................................ 25,000: —

lärareseminarium, förslagsanslag............

folkskola, förslagsanslag ........................

125,000: —

2,000: —

2,000: —

Transport 10,080,985: — j

7,554,45o|—|

2,500

—j337,087|.—

7,894,037

s. 486 Kontrollera mot PDF

486

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

1907 års

riksstat anslår:

Anvisning

kontant.

i

Indelning och därmed

jämförlig anvisning,

på förslag.

Su m m a.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor

ö.

Kronor

Ö.

Kronor

Ö.

Kronor

Ö.

17,397,959

—

2,500

—

337,847

—

17,738,306

~

60,000

556,775

60,000

556,775

39,650

34,000

51,858

8,250

14,460

42,200

39,650

34,000

51,85S

8,250

14,460

42,200

65,S00

51,200

92,700

65,800

51,200

92,700

26,300

14.000

272,950

120,000

78.000

2,750

28,380

185,000

VA AAA

26,300

14.000

272,950

120,000

78.000

2,750

28,380

185,000

70.000

170,428

l’028!—

169,400

19,213,260

2,500

—

507,247

19,723,007

—

Sällskapet för folkundervisningens befrämjande (nytt)

Folkskolan i Västerlösa, ersättning att utgå enligt

Understöd åt folkbibliotek, förslagsanslag ..................

De .tekniska läroverken. Nuvarande belopp..................

Ökas med.....................................................................

Gymnastiska centralinstitutet..........................................

Farmaceutiska institutet ................................................

Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen............

Svenska akademien .........................................................

Vetenskapsakademien ......................................................

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien (däraf

lilPP ..............................................................................

Okas med.....................................................................

Akademien för de fria konsterna (däraf tvenne reservaMusikaliska

akademien (däraf 6,000 kronor reservations
Naturhistoriska

riksmuseum. Nuvarande belopp .........

Ökas med.....................................................................

Meteorologiska centralanstalten (däraf 16,000 kronor

Kyrklig själavård åt döfstumma, förslagsanslag, högst

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda:

Till befrämjande af döfstumundervisningen, förslags
Institutet

för blinda ...................................................

Förskolan för blinda i Växjö ....................................

Förskolan för blinda å Tomteboda ...........................

Serafimerlasarettet............................................................

Stora barnhuset i Stockholm..........................................

Frimurarebarnhuset.........................................................

Barnhusen i landsorten...................................................

Uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn, förslagsUppfostringsanstalter

för vanartade och i sedligt afKyrkors

underhåll............................................................

s. 487 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

487

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning i

kontant.

Indelning och därmed

jämförlig anvisning,

på förslag.

Summa.

Enheter. Ersättningar.

Kronor

ö. Kronor ö.

Kronor ö.

Kronor ö.

Transport 10,080,985:

7,554,450

2,500

337,087

7,894,037

hittills gällande grunder, förslagsvis......

4,500:

83:

556,775:

1,500:

1,000 kronor reservationsanslag).

länsanslag å tillhopa 24,500 kronor)

anslag)...................................................

Nuvarande be
.

..... 42,200: —

...... 2,000: —

92,700

2,000

— 10,085,568

60,000

558,275

39,650

34,000

51,858

8,250

14,460

reservationsanslag)

anslag................

200,000

50,150

12,300

10,500

anslag .......................................................

seende försummade barn, förslagsanslag

Transport

44.200

65,800

51.200

94,700

26,300

14,000

272,950

120,000

78.000

2,750

28,380

185,000

70.000

1,028

169,400, -

10,085,568

60,000

558,275

39,650

34,000

51,858

8,250

14,460

44.200

65,800

51.200

94,700

26,300

14,000

272,950

120,000

78.000

2,750

28,380

185,000

70.000

170,428

19,460,819)—j 2,500]—''506,487)—119,969,806

s. 488 Kontrollera mot PDF

488

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

1907 års riksstat anslår:

Trpt

S:ma

Anvisning

kontant.

i

Indelning och därmed

jämförlig anvisning,

på förslag.

Summa.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor

ö.

Kronor

Ö.

Kronor

Ö.

Kronor

Ö.

19,213,260

26,500

—

2,500

—

507,247

—

19,723,007

26,500

—

120,000

6,000

55,046

120,000

6,000

55,046

15,000

15,000

19,435,806

—

2,500

_

507,247

—

19,945,553

—

Resestipendier samt läroböckers och lärda verks utgifÖkas

med.....................................................................

hvarjämte rubriken ändras till »Resestipendier samt

reservationsanslag».

Ålderstillägg, förslagsanslag.........................................

Rese- och traktamentspeuningar, förslagsanslag .........

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslags
9,

000 kronor)...............................................................

Extra utgifter, reservationsanslag .................................

s. 489 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

489

Transport

-vande, reservationsanslag. Nuvarande belopp 26,500: —

....................................................................... 18,500: —

läroböckers, tidskrifters och lärda verks utgifvande,

anslag (däraf till domkapitlens expeditioner högst

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning i

kontant.

Indelning och därmed

jämförlig anvisning,

på förslag.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor

19,460,819

ö. Kronor

2,500 —!

Summa

45,000 —

120,000!—

6,000j—

I

55,046;—

15,000|—

Kronor

506,487

Summa.

i

19,701.865)—| 2,500)—)506,487

19,969,806 —

45,000!-

120,000;—

6,000''—

55,046 —

15,000.!-

—120,210,852; —

t

6-

Bih. tiU Riksd. Prot. 1907. 4 Samt. 1 Afd. 9 häft.

s. 490 Kontrollera mot PDF

490

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Bil. Kitt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens

Åttonde hufvudtitel.

Ecklesiastikdepartementet.

Kronor

Ö.

Ecklesiastikdepartementets afdelning af Kungl. Maj ds kansli:

Till arfvode åt eu extra byråchef inom ecklesiastikdepar- tementet ........................................................................

» biträden vid de statistiska arbetena inom ecklesiastik- departementet ...............................................................

5,900: —

3,600: —

9,500

Riks- och landsarkiven:

Till arfvoden åt extra ordinarie tjänstemän i riksarkivet...

» fortsatt utgifvande i tryck af sådana skrifter och hand- lingar, som äro af vikt för fäderneslandets historia ...

» fortsatt utgifvande af »Svenska riksdagsakter» m. m.

» arfvode åt eu amanuens vid landsarkivet i Uppsala...

» arfvode åt en amanuens vid landsarkivet i Lund ......

För beredande af ökad tillgång till arfvoden åt extra bi- träden vid landsarkivet i Vadstena.............................

» ersättning åt extra biträden vid landsarkivet i Lund

3,000: —

3,000: —

1,500: —

1,800: —

1,800: —

1,300: —

1,000: —

13,400

Kungl. biblioteket:

i

Till redigering af Sveriges offentliga biblioteks gemen- samma accessionskatalogs 22:a årgång, omfattande

år 1907..............................................................................

1,500

Nationalmuseum:

i

|

För vård, underhåll och tillökning af statens konstindu- striella samlingar...............................•........................•••

» anordnande af nattlig bevakning vid nationalmusei- byggnaden .....................................................................

5,100: —

2,000: —

Transport

7,100: —

24,400

_

s. 491 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

491

7,100:

Transport

För biträde vid vård och tillhandahållande af handtecknings-

och gravyrsamlingen i nationalmuseum äfvensom

för vetenskaplig bearbetning af museets samlingar

» systematiskt genomforskande m. m. af hittills icke

fackmässigt undersökta, i svenska samlingar befintliga

konstverk eller märkligare konstslöjdföremål............... 2,000:

2,000: —

Lifrustkammaren:

För tillsyn, underhåll och vård af samlingarna.

Domkapitlens expeditioner:

Till förstärkande af ordinarie anslaget till domkapitlens

expeditioner..................................................................... 2,970:

För täckande af brister i domkapitlens expeditionskassor 1,484:

Universiteten:

För höjning af beloppet af docentstipendierna vid universiteten

i Uppsala och Lund............................................. 21,000

Till arfvode åt en lärare inom ämnesgruppen estetik med

litteratur- och konsthistoria vid hvartdera af universiteten

i Uppsala och Lund............................................. 5,000:

» förstärkande af lärarkrafterna i kirurgi vid universitetet

i Uppsala............................................................... 2,000:

Bidrag till arfvode åt en assistent å akademiska sjukhusets

i Uppsala röntgenafdelning .......................................... 500:

För anställande vid universitetet i Uppsala af lektorer i

tyska, franska och engelska språken ........................... 9,000

Till uppehållande af undervisning i nordisk och jämförande

fornkunskap vid universitetet i Uppsala ..................... 2,500:

» uppehållande af öfningarna å institutionen för allmän

och analytisk kemi vid universitetet i Uppsala ......... 1,500:

» aflöning åt en assistent vid det meteorologiska observatoriet

i Uppsala samt till bestridande af löpande utgifter

för de vid observatoriet anordnade seismologiska

undersökningarna............................................................ 2,000

» uppförande af en nybyggnad för den fysiska institutionen

vid universitetet i Uppsala.................................... 107,080

Transport 150,580

Kronor

24,400

11,100

6,200

4,454

46,154

s. 492 Kontrollera mot PDF

492

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Transport 150,580: —

Till arfvode åt ytterligare en amanuens vid fysiska institutionen

vid universitetet i Uppsala................................. 500: —

För införande af elektrisk belysning m. m. i universitetsbiblioteket

m. fl. institutioner vid universitetet i Uppsala 10,700: —

Till arfvoden åt extra ordinarie amanuenser vid universitetsbiblioteket

i Uppsala................................................ 6,400: —•

» universitetsbiblioteket i Uppsala.................................... 10,000: —

» uppförande af gymnastikbyggnad vid universitetet i

Uppsala........................................................................... 100,000: —

För utgifvande i tryck af vederbörligen granskade anteckningar

efter föreläsningar, bållna inom juridiska fakulteterna

vid rikets universitet ....................................... 5,000

» anordnande af kostnadsfri propedevtisk undervisning

i allmän kirurgi vid universitetet i Lund..................... 1,500

» anställande vid universitetet i Lund af lektorer i tyska,

franska och engelska språken....................................... 9,000

» uppehållande vid universitetet i Lund af undervisning

i slaviska språk, företrädesvis ryska ........................... 2,500

» aflönande af en föreståndare för universitetets i Lund

historiska museum samt mynt- och medaljkabinett ... 2,000

Till arfvode åt en amanuens vid universitetets i Lund

konstsamlingar............................................................... 500

För uppehållande af undervisning i entomologi och vård

af de entomologiska samlingarna vid universitetet i

Lund .............................................................................. 3,000

Till ökning och komplettering af utrustningen vid universitetets

i Lund zoologiska institution.............................. 2,500

För ny inredning af gamla biblioteksbyggnaden i Lund samt

för anskaffande af erforderliga inventarier .................. 37,450

Till arfvoden åt extra biträden vid universitetsbiblioteket

i Lund ........................................................................... 2,500

» personligt lönetillägg åt kamreraren vid universitetet

i Lund O. G. Regnéll*) ................................................ 1,000

» resestipendier åt ordinarie lärare m. fl. vid rikets universitet

samt karolinska mediko-kirurgiska institutet 10,000

» tillfällig löneförbättring för år 1908 åt e. o. professorer

m. fl. vid universiteten i Uppsala och Lund, förslagsanslag

........................................................... 40,000:

Kronor

46,154

Transport 395,130: — | 46,154

*) Af Kungl. Maj:t föreslaget belopp, hvaröfver utskottet kommer att framdeles afgifva särskildt

utlåtande.

s. 493 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlutande X:o 9.

493

Transport 395,130

Till anskaffande af fysikaliska apparater och utensilier

m. m. för den fysiologiska institutionen vid universitetet

i Uppsala............................................................... 1,500

» arfvode åt en biträdande lärare i medicin vid universitetet

i Uppsala............................................................... 3,000

» höjning af arfvodet för notarien vid medicinska fakulteten

vid universitetet i Uppsala ................................. 400

» anskaffande af fysikaliska apparater och utensilier

m. m. för den fysiologiska institutionen vid universitetet

i Lund .................................................................. 1,500

> arfvode åt en biträdande lärare i medicin vid universitetet

i Lund .................................................................. 2,000

» höjning af arfvodet för notarien vid medicinska fakulteten

vid universitetet i Lund....................................... 200

Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

För tillfällig löneförbättring för år 1908 åt vissa lärare vid

karolinska mediko-kirurgiska institutet, förslagsanslag

................................................................................. 10,000

Till arfvode åt en amanuens vid institutets medicinska poliklinik

å serafimerlasarettet .......................................... 750

» arfvode åt en amanuens vid institutets kirurgiska poliklinik

å serafimerlasarettet .......................................... 750

» arfvode åt en amanuens vid institutets oftalmiatriska

poliklinik å serafimerlasarettet .................................... 750

» arfvode åt en amanuens vid institutets gynekologiska

klinik å Sabbatsbergs sjukhus....................................... 900

» arfvode åt en amanuens vid institutets syfilidologiska

klinik å sjukhuset S:t Göran ....................................... 900

» städning och uppassning vid institutets hygieniska

institution....................................................................... 500

» en pediatrisk klinik vid Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt

för sjuka barn................................................... 1,800

» en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm............... 2,800

» anskaffande och underhåll af materiell för oftalmiatriska

kliniken vid institutet ................................................... 500

» bekostande af teckningar i vetenskapliga ändamål vid

institutet ........................................................................ 1,500

Transport 21,150

Kronor

46,154

403,730

449,884

s. 494 Kontrollera mot PDF

494

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Transport 21,150:

För upprätthållande af undervisning och sjukvård vid vissa

obstetriska och gynekologiska kliniker under eu del

af år 1908 ..................................................................... 1,500:

Till arfvode åt en föreståndare för röntgeninstitutet å

serafiinerlasarettet, till aflöning åt erforderligt biträde

åt föreståndaren och till underhåll af röntgeninstru
mentariet,

tillhopa ......................................................... 5,000

» anordnande af nya lokaler för den farmakologiska institutionen

m. m............................................................. 90,000

» anskaffande af fysikaliska apparater och utensilier m. m.

för den fysiologiska institutionen vid institutet............ 1,500

» förhöjning af materiellanslaget till den anatomiska

institutionen vid institutet............................................. 1,000

» arfvode åt en biträdande lärare i medicin vid institutet

.............................................................................. 3,000

» arfvode åt eu biträdande lärare i kirurgi vid institutet

.............................................................................. 3,000

» höjning af aflöningen för ordinarie professorn i medicin

vid institutet.................................................................. 500

» höjning af aflöningen för ordinarie professorn i kirurgi

vid institutet ......................................''............................ 500

» höjning af aflöningen för e. o. professorn i medicin vid

institutet ........................................................................ 1,000

» höjning af aflöningen för e. o. professorn i kirurgi vid

institutet ........................................................................ 1,000

» höjning af aflöningen för e. o. professorn i syfilidologi

vid institutet.................................................................. 500

» uppehållande af assistenttjänstgöring vid allmänna

barnhuset i Stockholm................................................... 600

» höjning af aflöningen för sekreteraren vid institutet... 500

» bestridande af kostnader för tryckning af studiehandböcker

m. m................................................................... 500

Kronor

Allmänna läroverken:

Till arfvoden åt extra och vikarierande lärare vid de allmänna

läroverken ......................................................... 150,000: —

» arfvode åt en amanuens hos öfverstyrelsen för rikets

allmänna läroverk ......................................................... 1,500: —

449,884

131,250

151,500

Transport | 732,634

s. 495 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o .9.

495

Transport

Understöd åt enskilda läroverk:

Till förhöjning af understöden åt enskilda läroverk ....

Högre skolor för kvinnlig ungdom:

För beredande af

Till

tilläggsunderstöd

åt högre skolor för

kvinnlig ungdom och samskolor....................................

resestipendier åt föreståndarinnor och föreståndare

samt lärarinnor och lärare vid högre läroverk för

kvinnlig ungdom och enskilda samskolor äfvensom

privata lärarinneseminarier ..........................................

dels resestipendier, dels ock understöd vid fortsatta

studier åt föreståndarinnor och lärarinnor såväl vid

lärarinneutbildningsanstalter i huslig ekonomi som vid

skolkök...........................................................................

156,000:

10,000:

2,000:

Högre lärarinneseminariet:

För uppehållande af undervisningen vid seminariet............ 12,000

» uppehållande af den valfria fjärde årskursen vid seminariet

............................................................................. 3,000

» beredande af ökadt utrymme för seminariet och normalskolan

........................................................................ 3,000

Till upprätthållande af undervisningen i huslig ekonomi vid

seminariet och normalskolan för flickor........................ 6,000

» bestridande af kostnaderna för hushållsskolans flyttning

in. m...................................................................... 1,907

Folkundervisningen:

Till anskaffande af undervisningsmateriell vid folkskole
seminariet

i Härnösand ..................................... 5,000:

» uppförande af ny byggnad för folkskoleseminariet i

Stockholm samt till anskaffande af gymnastikattiralj

m. m............................................................................... 168,850:

För uppförande af rektorsbostad vid folkskoleseminariet i

Stockholm........................................................................ 31,000:

Kronor

Transport 204,850:

732,634

50,000

168,000

25,907

976,5411—

s. 496 Kontrollera mot PDF

496

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Kronor

Transport 204,850:

Till utförande af nya byggnader för seminariet i Växjö

äfvensom anskaffande af gymnastikattiralj .................. 110,000:

» den nuvarande rektorsbostadens vid folkskoleseminariet

i Skara omändring till undervisningslokaler

m. m. samt till anskaffande af inventarier för dessa

lokaler ........................................................................... 4,000:

» den nuvarande rektorsbostadens vid folkskoleseminariet

i Umeå omändring till undervisningslokaler m. m.

samt till anskaffande af inventarier för dessa lokaler

m. m............................................................................... 5,400:

» ordnande af skolträdgård vid folkskoleseminariet i

Kalmar och till uppförande därstädes af en nybyggnad

för trädgårdsskötarbostad och skolkök m. m., tillhopa

.............................................................................. 24,410:

För uppehållande af undervisning uti folkskolans högre

afdelning vid de med folkskoleseminarierna i Kalmar,

Landskrona, Strängnäs, Härnösand och Skara förenade

öfningsskolorna............................................................... 10,207:

Till anordnande af repetitionskurser i gymnastik för folkskollärare

och folkskollärarinnor ................................ 12,000:

För beredande af möjlighet till skolgång för fattiga, på

längre afstånd från skolorna boende barn inom Vilhelmina,

Risbäcks, Stensele, Sorsele, Tärna, Arjepluogs

och Malå församlingar................................................... 11,000:

Till understöd åt mindre bemedlade manliga och kvinnliga

lärjungar vid sådana folkhögskolor, som åtnjuta bidrag

af statsmedel.................................................................. 35,000:

» resestipendier åt rektorer samt öfriga lärare och lärarinnor

vid folkskoleseminarierna ................................. 2,000:

» resestipendier åt folkskollärare och folkskollärarinnor 4,000:

» anordnande af en utbildningskurs i hälsolära och alko
hologi

för ämneslärare vid folkskoleseminarierna och

de allmänna läroverken ...............................•............... 25,000:

Tekniska läroverken :

Till tillfällig löneförbättring för år 1908 för lektorer vid

tekniska högskolan......................................................... 8,000:

» förstärkning af lärarkrafterna vid tekniska högskolan 17,500:

976,541

447,867

Transport 25,500: — I 1,424,408|—

s. 497 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

497

Transport

Till anskaffande af undervisningsmateriell för tekniska högskolans

maskinlaboratorium..........................................

» tillfällig löneförbättring för år 1908 åt vissa lärare

vid Chalmers tekniska läroanstalt.................................

» förstärkning af lärarkrafterna vid tekniska skolan i

Stockholm .....................................................................

» inköp och underhåll af inventarier och undervisningsmateriell

vid tekniska skolan i Stockholm ..................

För uppehållande af verksamheten vid tekniska elementarskolan

i Norrköping ......................................................

» uppehållande af verksamheten vid tekniska elementarskolan

i Malmö .........................................................

» uppehållande af verksamheten vid tekniska elementarskolan

i Örebro...............................................................

» uppehållande af verksamheten vid tekniska elementarskolan

i Borås ...............................................................

» uppehållande af verksamheten vid tekniska elementarskolan

i Härnösand ......................................................

Till understöd åt lägre tekniska yrkesskolor samt till bestridande

af kostnader för inspektion af dessa skolor

» resestipendier åt föreståndare och facklärare vid lägre

tekniska läroanstalter ...................................................

understöd för uppehållande af slöjdföreningens i Göte
-

borg skola

25,500

15,279

13,900

2,000

750

2,800

33,292

19,920

3,850

4,640

90.000

3,000

30.000

Gymnastiska centralinstitutet:

För uppehållande af undervisningen i den kvinnliga lärokursen vid

institutet med ett ökadt antal elever................................................

Farmaceutiska institutet:

Till tilliällig löneförbättring för år 1908 åt extra ordinarie

professorerna vid institutet, förslagsanslag..................

» ökad ersättning åt sekreterare och kamrerare, till egendomens

underhåll m. m., till bränsle, gas, vatten m. m.

och till städning af lokalerna m. m............................

1,500: —

3,600:

Kronor

1,424,408

244,931

4,700

5,100

Transport 1,679,139|

63

Bill. till 1 liksd. Prof. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 9 lliift.

s. 498 Kontrollera mot PDF

498

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Kronor

Ö.

Transport

1,679,139

Barnmor skeunder visning en och barnbördshusen:

Till anordnande af repetitionskurser för äldre barnmorskor

m. m.......

3,000

—

Vetenskapsakademien:

För inlösen af en internationell fortlöpande katalog öfver

naturvetenskaplig litteratur ..........................................

» upprätthållande af den för en internationell fortlöpande

katalog öfver naturvetenskaplig litteratur anordnade

regionalbyrån för Sverige .............................................

Till bestridande af Sveriges andel i kostnaderna för den

internationella jordmätningen .......................................

» fullbordande af Sveriges andel i det s. k. medeleuro- peiska gradmätningsarbetet ..........................................

2,000: —

1,600: —

1,424: —

6,200: —

11,224

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Till täckande af brist i anslaget för tryckningskostnader

» arfvoden åt extra biträden vid ordnandet och vården

af de under vitterhets-, historie- och antikvitets- akademien ställda samlingarna m. m............................

• För vidtagande af åtgärder till bevarande af Kronobergs

slottsruin........................................................................

Till inköp af den kvarstående delen af Dädesjö försam- lings gamla kyrka in. m..............................................

3,000: —

4,000: —

5,750: —

4,000: —

16,750

Akademien för de fria konsterna:

Till bekostande af åtgärder för undanröjande af sanitära olägenheter

uti det under akademiens inseende ställda läroverkets lokaler......

16,467

—

Musikaliska akademien:

För anordnande af ökad undervisning vid musikkonserva- torium m. m...................................................................

6,932: —

Transport

6,932: —

i,726,580|—

s. 499 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o t).

499

Kronor

Ö.

Transport

6,932: —

1,726,580

—

Till inköp och inbindning af musikalier och böcker m. m.

för akademiens bibliotek......................................

1,000: —

7,932

Naturhistoriska riksmuseum:

Till vård, underhåll och förkofran af museets etnografiska

afdelning ............................................. ..................

» inköp och insamling af naturalier vid museets afdel- ning för arkegoniater och fossila växter, till arbets- biträden därstädes och till bestridande af andra med

arbetena vid afdelningen förenade utgifter...............

3,500: —

2,000: —

5,500

Meteorologiska centralanstalten:

Till upprätthållande af fullständigt ordnad väderlekstjänst

vid anstalten..................................................................

» upprätthållande af två meteorologiska stationer, den

ena i Gällivare och den andra i norra Värmland eller

i norra Dalarna .....................................................

Bidrag från Sverige för år 1908 till bekostande af den

internationella kommissionens för vetenskaplig luft- segling publikation af undersökningar rörande de högre

luftlagren ........................................................................

Till utförande af meteorologiska observationer för en hy- drografisk undersökning af Sveriges färskvatten .........

10,250: —

600: —

720: —

10,800: —

22,370

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda:

För uppförande vid institutet och förskolan för blinda å

Tomteboda af en nybyggnad, afsedd att inrymma port-

vaktslägenhet och försäljningslokal ..............................

» handtverksskolan i Kristinehamn för blinda ...............

Till tryckning af blindskrifter .............................................

» understöd åt blindlärarelever och reseunderstöd åt

blindlärare .....................................................................

12,500: —

10,000: —

2,500: —

1,200: —

Transport

26,200: —

1,762,382

—

s. 500 Kontrollera mot PDF

500

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Transport 26,200: —

Till resestipendier åt föreståndare, lärare och lärarinnor

vid rikets abnormskolor (döfstumskolor, blindskolor och

sinnesslöanstalter) ....................................................... 1,000: —

Undervisningsanstalter för vanför a:

Till understöd åt undervisningsanstalter för vanföra äfvensom för bekostande

af dessa anstalters inspektion ..........................................

Diverse anslag:

För beredande af religionsvård åt svenska sjömän m. fl.

i utländska hamnar...................................................... 25,000:

Till aflöning åt pastor vid svenska Victoriaförsamlingen i

Berlin.............................................................................. 6,000

» anställande af en extra ordinarie prästman vid järnvägslinjen

Gällivare—Riksgränsen................................. 3,500

» anställande af fyra koutraktsadjunkter inom lappmarken

........................................................................... 8,000

» resekostnadsersättning åt dessa koutraktsadjunkter ... 1,300

» anställande af två kontraktsadjunkter inom Västerbottens

fjärde kontrakt ............... 4,000

» resekostnadsersättning åt dessa kontraktsadjunkter ... 500

» två stipendier för utbildande vid universitet af präster,

förtrogna med finska språket ....................................... 1,500

» resestipendier åt prästmän .......................................... 8,000

» bestridande af kostnaderna för viss utredning rörande

ecklesiastika boställen, förslagsanslag ........................ 10,000

» fullbordande af den nya kapellbyggnaden i Tärna församling

............!............................................................ 12,932

För uppförande af en gudstjänstlokal i Gargnäs by af Sor
sele

församling .............................................................. 10,000

» uppförande af en kapellbyggnad i Sjougdnäsets kapelllag

inom Frostvikens församling................................... 15,500

Bidrag till invändig restaurering af Strängnäs domkyrka... 15,000

För anordnande af erforderlig arkivlokal i domkapitelshuset

i Västerås m. m............................................................. 15,000

Till svenska fornskriftsällskapet .......................................... 2,000

» understöd åt samfundet för utgifvande af handskrifter

rörande Skandinaviens historia .................................... 1,000

» nordiska museet............................................................... 50,000

Transport 189,232

Kronor

1,762,382

27,200

12,000

1,801,582

s. 501 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

501

Transport 189,232:

Till kulturhistoriska museet i Lund.................................... 5,000:

» understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften Nordiskt

medicinskt arkiv................................................... 5,000:

» musikhistoriska museet ............................................... 3,000:

» understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften Acta

mathematica .................................................................. 3,000:

» understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften Sfinx... 1,200:

» understöd åt sådana anstalter och föreningar, som

anordna föreläsningskurser för arbetsklassen

.. 200,000: —

Bidrag till

teten

täckande af kostnaderna för de från universii

Uppsala och Lund utom universitetsstäderna

år 1908 eller senare anordnade föreläsningskurser......

Bidrag till bestridande af kostnaderna för de föreläsningskurser,

som äro afsedda att under sommaren 1908

vid universitetet i Lund för allmänheten anordnas......

För bearbetning och utgifning af de viktigaste vetenskapliga

resultaten af docenten Otto Nordenskjölds expedition

till Södra Ishafvet under åren 1902 och 1903 ...

» bearbetning och utgifning af de viktigaste vetenskapliga

resultaten af docenten Axel Hambergs och hans medarbetares

undersökningar rörande högfjällsområdet

mellan Kvickjock och Stora Sjöfallet i Lule lappmark

Bidrag till kostnaderna för den elfte internationella geologiska

kongressen i Stockholm år 1910........................

Bidrag till Sveriges deltagande i den skolhygieniska utställningen

vid den andra internationella kongressen för

skolhygien i London år 1907 ......................................

Till utgifvande i tryck af eu samling af Carl von Linnés

bref..............................................................................

» understöd åt professor O. Montelius för fortsättande

af hans arbete »La civilisation primitive en Italie» ...

» befrämjande af svenska sällskapets för nykterhet och

folkuppfostran verksamhet.............................................

» främjande af centralförbundets för nykterhetsundervis
ning

verksamhet ............................................................

» understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften Mimer

» pedagogiska biblioteket i Stockholm ...........................

» understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften Svenska

landsmål och svenskt folklif..........................................

6,000:

4,000:

10,000:

6,500:

5,000:

4,000

16,848

10,500

4,000

4,000

1.500

4.500

3,650

Kronor

1,801,582

Bill. till Itiksd. Prut. 1901. 4 Sami. 1 Afil.

Transport 486,930: — 1,801,582

9 Häft. 64

s. 502 Kontrollera mot PDF

502

Statsutskottets Utlåtande N:o 9.

Transport

För undersökningar rörande ortnamn inom Örebro län......

Till understöd för anordnande af undervisningskurser för

utbildande af lärarinnor i huslig ekonomi ..................

För beredande af dyrtidstillägg för år 1907 åt en del

tjänstemän och betjänte i ecklesiastikdepartementet

samt därtill hörande ämbetsverk och kårer, förslagsanslag

........................................................................

» beredande af extra lönetillägg för år 1907 åt en del

vaktmästare och andra betjänte i ecklesiastikdepartementet

samt därtill hörande ämbetsverk och kårer,

förslagsanslag *) ..........................................................

» återgäldande af belopp, som af statskontoret förskottsvis

utbetalts ..................................................................

486,930: —

10,000: —

15,500: —

60,000: —

5,900: —

62,139: —

Summa

Kronor

1,801,582

640,469

2,442,051

*) Af Kung! Maja föreslaget belopp, hvaröfver utskottet framdeles "kommer att afgifva särskild!

utlåtande.

Stockholm, tvär Haeggströms Boktryckeri A. B., 1807.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1907:8 Skrifvelse till Konungen angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet. s. 1 i texten