Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.
1907-04-24 · 502 sidor, varav 483 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 483 av 502 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1907:9, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.
Dokumentets text
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
1
N:o 9.
Ank. till Kifesd. kansli den 13 maj 1907, kl. 10 e. m.
Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
åttonde hufvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.
(2:a U. A.)
Ordinarie anslag.
Ecklesiastikdepartementets afdelning af Kungl. Majrts kansli.
l:o) I en inom Första Kammaren väckt, till statsutskottet öfverlämnad
motion (n:o 7) har friherre N. A. H. Palmstierna hemställt, att Riksdagen
måtte för sin del besluta, att hvar och en af de 8 expeditionscheferna uti
statsdepartementen skulle erhålla uti arfvode 9,600 kronor, hvaraf 3,000
kronor skulle betraktas som tjänstgöringspengar, samt att vederbörande
departements ordinarie anslag måtte ökas med därför erforderligt belopp.
Utskottet, som till behandling förehaft berörda motion i hvad den
afser löneförhöjning åt expeditionschefen i ecklesiastikdepartementet, får
med hänvisning till hvad utskottet under punkt 2:o) i sitt den 22 sistlidne
februari afgift i utlåtande angående regleringen af utgifterna under riksstatens
andra hufvudtitel anfört beträffande samma motion i hvad den
afsåge löneförhöjning åt expeditionschefen i justitiedepartementet, hemställa,
Bih. till Rikad. Prot. 1901. 4 Sami. 1 Afd. 9 Höft. (N:o 9.)
Ang. ifrågasatt
löneförhnjuing
åt
expeditionschefen.
1
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Förändrad användning
af
ett anslag.
[!•*]
Höjning af
anslaget till
amanuenser
m. m.
[2.]
att friherre Palmstiernas förenäinnda motion, i hvad
den afser löneförbättring åt expeditionschefen i ecklesiastikdepartementet,
icke må af Riksdagen bifallas.
2:o) I den till Riksdagen den 14 januari 1907 aflåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behof har Kung! Maj:t i punkten 1
under åttonde hufvudtiteln föreslagit Riksdagen medgifva, att det under
ecklesiastikdepartementets afdelning af Kungl. Majrts kansli uppförda anslag
å 500 kronor till arfvode åt den kanslisekreterare, som af Kungl. Maj:t
förordnades att på eget ansvar till föredragning bereda vissa ärenden, som
skulle föreläggas Riksdagen, finge från och med år 1908 tills vidare, så
länge å extra stat beviljades medel för beredande af arfvode åt en extra
byråchef inom ecklesiastikdepartementet och i följd häraf nämnda anslag
å 500 kronor icke vore erforderligt för det med detsamma afsedda ändamål,
användas till bestridande af en del af detta arfvode.
Utredningen i detta ärende innefattas å sid. 2—4 af det statsverkspropositionen
bifogade statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den
12 januari 1907.
Utskottet, som under punkt 28 här nedan tillstyrker beviljande af anslag
till arfvode åt en extra byråchef inom ecklesiastikdepartementet, hemställer,
att Riksdagen må medgifva, att det under ecklesiastikdepartementets
afdelning af Kungl. Maj:ts kansli
uppförda anslag å 500 kronor till arfvode åt den kanslisekreterare,
som af Kungl. Maj:t förordnas att på eget
ansvar till föredragning bereda vissa ärenden, som skola
förelaggas Riksdagen, må från och med år 1908 tills
vidare, så länge å extra stat beviljas medel för beredande
af arfvode åt en extra byråchef inom ecklesiastikdepartementet
och i följd häraf nämnda anslag å 500
kronor icke är erforderligt för det med detsamma afsedda
ändamål, användas till bestridande af en del af
detta arfvode.
3:o) Vidare har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att höja det till
departementschefens förfogande ställda anslaget för amanuenser, vikariatsersättnintr,
renskrifning in. m. från dess nuvarande belopp, 19,700 kronor,
till 26,500 kronor, eller med 6,800 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 5—8 i statsrådsprotokollet.
* Angifver punkt i den kungl. propositionen.
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
3
Utskottet har ej funnit något att erinra mot den begärda anslagshöjningen,
som afser beredande af möjlighet till anställande af ytterligare
en amanuens med arfvode af 1,500 kronor på hvar och en af departementets
fyra byråer samt eu extra vaktmästare med arfvode af 800 kr;
hvadan utskottet hemställer,
att Riksdagen må höja det till departementschefens
förfogande ställda anslaget för amanuenser, vikariatsersättning,
renskrifning m. in. från dess nuvarande belopp
19,700 kronor till 26,500 kronor, eller med 6,800
kronor.
Vid bifall härtill kommer anslaget till ecklesiastikdepartementets afdelning
af Kungl. Maj:ts kansli, nu 80,600 kronor, att höjas till 87,400
kronor.
Riks- och landsarkiven.
4:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen medgifva, att i staten för ™ugg^
landsarkivet i Uppsala må vid uppgiften om vaktmästarens aflöningsför- landsarkivet
måner införas följande anmärkning: »om vaktmästaren i sådan egenskap * Uppsala,
åtnjuter fri bostad, skall, så länge denna förmån kvarstår, den kontanta [4.]
lönen minskas med 150 kronor.»
På grund af hvad till statsrådsprotokollet i detta ärende, sid. 8—11,
anförts, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må medgifva, att i staten för landsarkivet
i Uppsala må vid uppgiften om vaktmästarens
aflöningsförmåner införas följande anmärkning:
»Om vaktmästaren i sådan egenskap åtnjuter fri bostad,
skall, så länge denna förmån kvarstår, den kontanta lönen
minskas med 150 kronor.»
Universiteten.
5:o) Under punkterna 4—15 har Kungl. Maj:t vidare föreslagit Riks
dagen
Kungl. Majits
att på ordinarie stat bevilja dels till upprättande af en ordinarie professur
i pedagogik vid universitetet i Uppsala 6,000 kronor, däraf 4,000nya stater för
kronor såsom lön och 2,000 kronor såsom tjänstgöringspenningar, dels
till upprättande af eu ordinarie professur i pedagogik vid universitetet i Lund.
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Lund 6,000 kronor, däraf 4,000 kronor, såsom lön och 2,000 kronor såsom
tjänstgöringspenningar, med rätt för blifvande innehafvare af dessa professurer
till ålderstillägg och pension i enlighet med hvad därom för de
ordinarie professorerna vid universiteten, med vissa särskilda undantag,
är stadgadt;
att — med uteslutande af det nu för universitetet i Uppsala uppförda
anslaget å 2,500 kronor till underhåll å Uppsala akademiska lasarett
af fattiga sjuka från ort utom Uppsala län — för sjukvård å det akademiska
sjukhuset i Uppsala åt fattiga eller mindre bemedlade sjuka från
ort utom Uppsala län å ordinarie stat för nämnda universitet uppföra ett
belopp af 5,000 kronor; hvarigenom skulle komma att orsakas en anslagsökning
af 2,500 kronor;
att för höjande af det nu till materiell för botaniska trädgården vid
universitetet i Uppsala utgående anslaget af 6,000 kronor på ordinarie
stat bevilja ett belopp af 1,000 kronor;
att medgifva, att vaktmästaren och preparatorn vid mineralogiskgeologiska
institutionen vid universitetet i Uppsala A. R. Andersson må
äga att från och med den 1 januari 1908 åtnjuta ett personligt ålderstillägg
å 500 kronor, att utgå från det under riksstatens åttonde hufvudtitel
uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg;
att för bestridande af kostnaden för elektrisk belysning m. in. inom
Uppsala universitets bibliotek på ordinarie stat bevilja ett anslag af 1,200
kronor;
att såsom ersättning till extra ordinarie tjänstemän och vaktmästare
vid Uppsala universitets bibliotek för eftermiddagstjänstgöring på ordinarie
stat anvisa ett anslag af 3,000 kronor;
att höja det till Uppsala universitets bibliotek utgående årsanslag
från dess nuvarande belopp, 24,000 kronor, till 60,000 kronor eller med
36,000 kronor;
att till förhöjning af arfvodet till notarien vid teologiska fakulteten
vid universitetet i Lund på ordinarie stat bevilja ett belopp af 100 kronor:
att till upprättande af en extra ordinarie professur i historia vid universitetet
i Lund på ordinarie stat bevilja ett anslag af 4,500 kronor;
däraf 3,300 kronor såsom lön och 1,200 kronor såsom tjänstgöringspenningar,
med rätt för blifvande innehafvare af denna professur till ålderstillägg
i enlighet med hvad därom för de extra ordinarie professorerna
vid universiteten, med vissa särskilda undantag, är stadgadt;
dels att å ordinarie stat bevilja till aflöning åt en vid universitetets
i Lund geologisk-mineralogiska institution anställd vaktmästare ett belopp
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
5
af 600 kronor samt till ersättning åt bemälde vaktmästare för fri bostad
ett belopp af 150 kronor, att utgå intill dess fri bostad må varda honom
beredd, tillhopa 750 kronor; dels ock att medgifva, att nämnde vaktmästare
må äga att komma i åtnjutande af två ålderstillägg, hvardera å
100 kronor, efter 5 och 10 års väl vitsordad tjänstgöring, att utgå af det
under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg;
att
till förhöjande af det nu i staten för universitetet i Lund under
rubriken extra utgifter upptagna beloppet 11,000 kronor till 12,500 kronor
å ordinarie stat bevilja ett anslag af 1,500 kronor;
att dels — för att jämte hittills från universitetets i Lund löningsfond
utgående 100 kronor till vaktmästare vid historiska museet utgöra arfvode
åt en vid gamla bibliotekshuset, med dess förändrade användning, anställd
vaktmästare, hvilken det skall åligga jämväl att ombesörja lokalernas renhållning
och värmeledningens skötande — å ordinarie stat bevilja 500
kronor, äfvensom därutöfver 150 kronor såsom ersättning åt ifrågavarande
vaktmästare för fri bostad, sistnämnda belopp att utgå intill dess fri bostad
må varda honom beredd, tillhopa 650 kronor, dels ock medgifva, att
nämnde vaktmästare må äga att komina i åtnjutande af två ålderstillägg,
hvardera å 100 kronor, efter 5 och 10 års väl vitsordad tjänstgöring, att
utgå af det under rikstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget:
ålderstillägg; samt
att höja de för universiteten beviljade förslagsanslagen från deras
nuvarande belopp, tillhopa 162,700 kronor, till 174,026 kronor, eller med
11,326 kronor;
Sedermera har Kungl. Maj:t i en till Riksdagen den 8 sistlidne mars
aflåten proposition n:o 99 under åberopande af bifogadt utdrag af statsrådsprotokollet
öfver ecklesiastikärenden för samma dag, med återkallande
af de i 1907 års statsverksproposition å ordinarie stat under riksstatens
åttonde hufvudtitel framställda äskandena för universiteten, föreslagit
Riksdagen att, med uteslutande ur riksstaten af åttonde hufvudtitelns
rubrik: universiteten och afförande af det under denna rubrik upptagna
anslagsbelopp jämte däri ingående särskilda poster samt med upphäfvande
af alla utaf Riksdagen förut fattade beslut, som afsåge vederbörande i de
enligt nämnda statsrådsprotokoll af departementschefen föreslagna staterna
för universiteten i Uppsala och Lund omförmälda anslag och därtill hörande
särskilda föreskrifter
dels, med godkännande af de under A) i den föreslagna utgiftsstaten
för universitetet i Uppsala upptagna aflöningar in. in., såvidt desamma
6
Statsutskottets Utlåtande X:o 9.
icke utginge af donationsmedel, äfvensom af de i de till staten hörande
särskilda föreskrifter under mom. 1, 2 och 8 införda bestämmelser om
storleken af tjänstgöringspenningar, om ålderstillägg och om afdrag i visst
fall å aflöning, för tillämpning af nämnda utgiftsstat under en ny rubrik:
universitetet i Uppsala på ordinarie stat bevilja ett belopp af 550,100
kronor,
dels ock, med godkännande af de under A) i den föreslagna utgiftsstaten
för universitetet i Lund upptagna aflöningar m. in. äfvensom af de
i de till staten hörande särskilda föreskrifter under mom. 1, 2 och 6 införda
bestämmelser om storleken af tjänstgöringspenningar, om ålderstillägg
och om afdrag i visst fall å aflöning, för tillämpning af sistnämnda
utgiftsstat under en ny rubrik: universitetet i Lund på ordinarie stat bevilja
ett belopp af 426,700 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels en inom Första Kammaren af herr Hj. Lindgren väckt motion,
n:o 55, däri föreslagits, att Riksdagen — med bifall i öfrigt till Kung!
Maj:ts proposition n:o 99 angående ny stat för Lunds universitet — måtte
besluta den ändring däri, att akademisekreterarens aflöning skall utgöra
4,500 kronor per år, däraf 3,000 kronor lön och 1,500 kronor tjänstgöringspenningar,
att akademikamrerarens aflöning skall utgöra 4,000
kronor per år, däraf 2,500 kronor lön och 1,500 kronor tjänstgöringsgöringspenningar,
samt att enhvar af dessa tjänstemän skall vara berättigad
till tvenne ålderstillägg å lönen å 500 kronor st. efter 5 och 10 års
väl vitsordad tjänstgöring, med rätt för dem att i sådant syfte få tillgodoräkna
sig föregående tjänstgöring vid universitetet, men med skyldighet
för dem och blifvande innehafvare af sagda tjänster att afstå från dispositionsrätten
till ängslotter i Kannick;
dels ock följande inom Andra Kammaren väckta motioner, nämligen:
nås 3 och 4 af herr J. Byström, som föreslagit,
i motionen n:o 3, att Riksdagen måtte på ordinarie stat bevilja till
upprättande af en ordinarie professur i alkohologi vid universitetet i Uppsala
6,000 kronor, däraf 4,000 kronor såsom lön och 2,000 kronor såsom
tjänstgöringspenningar, med rätt för blifvande innehafvare af denna professur
till ålderstillägg och pension i enlighet med hvad därom för de
ordinarie professorerna vid universiteten, med vissa särskilda undantag, är
stadgadt,
och i motionen n:o 4, att Riksdagen måtte på ordinarie stat bevilja
till upprättande af eu ordinarie professur i alkohologi vid universitetet i
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
7
Lund 6,000 kronor, däraf 4,000 kronor såsom lön och 2,000 kronor såsom
tjänstgöringspenningar, med rätt för blifvande innehafvare af denna
professur till ålderstillägg och pension i enlighet med hvad därom för de
ordinarie professorerna vid universiteten, med vissa, särskilda undantag,
är stadgadt;
n:is 47 och 48 af herr J. E. Centerwall in. jl., som hemställt,
i motionen n:o 47, att Riksdagen måtte på ordinarie stat bevilja till
upprättande af en ordinarie professur i statistik vid universitetet i Uppsala
6,000 kronor, däraf 4,000 kronor såsom lön och 2,000 kronor såsom
tjänstgöringspenningar, med rätt för blifvande innehafvare af denna professur
till ålderstillägg och pension i enlighet med hvad därom för de ordinarie
professorerna vid universiteten, med vissa särskilda undantag, är
stadgadt, samt med de närmare bestämmelser i fråga om tjänstgöring, som
Kungl. Maj:t kan finna lämpliga;
och i motionen n:o 48, att Riksdagen måtte på ordinarie stat bevilja
till upprättande af en ordinarie professur i statistik vid universitetet i Lund
6,000 kronor, däraf 4,000 kronor såsom lön och 2,000 kronor såsom tjänstgöringspenningar,
med rätt för blifvande innehafvare af denna professur till
ålderstillägg och pension i enlighet med hvad därom för de ordinarie professorerna
vid universiteten, med vissa särskilda undantag, är stadgadt,
samt med de närmare bestämmelser i fråga om tjänstgöring, som Kungl.
Maj:t kan finna lämpliga; samt
n:o 74 af herr H. Anderson i Västra Nöbbelöf in. Jl., hvilka hemställt,
att Riksdagen måtte besluta, att extra ordinarie professorsämbetet
i geologi och mineralogi vid Lunds universitet förändras till ordinarie.
Beträffande de skäl, som af motionärerna anförts till stöd för framställningarna,
tillåter sig utskottet hänvisa till motionerna.
Departementschefens anförande till ofvanberörda statsrådsprotokoll den
8 sistlidne mars är af följande lydelse:
Statsrådsprotokollet
deri
8 mars 1907.
»För hvartdera af universiteten i Uppsala och Lund har Kungl. Maj:t
tid efter annan fastställt stater, innefattande en beräkning öfver de inkomster,
som vore att tillgå för uppehållande af universitetens verksamhet,
samt särskilda utgiftsposter för olika ändamål.
Den nu gällande staten för hvartdera universitetet är utfärdad genom filande
nådigt bref den 13 november 1885. Nådiga brefvet angående Uppsala
universitets stat innehåller följande beräkning af inkomsterna: Uppsal».
8
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
spannmål från universitetets hemman m. m. 64,653
kubikfot 0,37 kannor, förslagsvis beräknad efter 2
kronor 14 öre för hvar kubikfot..............................
penningar och persedlar af universitetets hemman m. in.
inkomst af skogarna, utöfver den ved och de virkes
produkter,
som åtgå in natura,.................................
inkomst af försålda hus å landet, arrende af humlegårdar
i Uppsala, öfriga afgifter af stadsjord därstädes,
hyresmedel, inkomst af auktionsverket,
dekanatsmedel samt inskrifnings- och kallelsepenningar
...........................................................................
ränta å utlånta medel............................................................
medel, som tillfalla sjukhuset.............................................
kronor 138,357: 50
» 39,286: 93
» 12,000: —
7,790: 47
3,000: —
48,324: 45
Statsanslag:
a) ordinarie bestämda anslag ............................................
i hvilket belopp ingå 39,991 kronor 85 öre, utgörande
ersättning för indelt ränta och kronotionde
;
b) förslagsanslag 100,108 kronor, afsedda att till be
stämda
belopp höja vissa aflöningar, därvid den
i en del löner ingående spannmål beräknas till
det värde, efter hvilket löntagaren för densamma
undfår lösen eller betalning; och erfordras, enligt
förutnämnda förslagsvis gjorda beräkning af 2
kronor 14 öre för hvar kubikfot spannmål, af
förslagsanslagen...............................................................
268,886: 24
101,628: 76
Summa kronor 619,274: 35.
I utgiftsstaten, som slutar å ett belopp af 606,862 kronor 41 öre,
upptagas, för att nämna de hufvudsakliga posterna, löner — fakultets- och
sektionsvis — för professorer och extra ordinarie professorer med flera,
docentstipendier samt, under titel universitetets samlingar och inrättningar,
de för särskilda vid dessa anstalter fästa tjänstemän, lärare och vaktbetjänte
bestämda aflöningsförmåner äfvensom anslag till materiell in. in., både löner
och de andra anslagen uppförda för hvarje institution för sig. Vidare upptagas
riksstatens stipendier och kungl. stipendier, pensioner — under hvilken
rubrik ingå, bland annat, två poster under namn af spannmålsgratial, den
ena å 2,047 kubikfot 5 kannor, hvaraf bland annat utgå vissa myckenheter
till professorers och tjänstemäns änkor, hvarefter återstoden tillfaller uni
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
9
versitetets pensionsinrättning, den andra å 200 kubikfot för lägre betjäningens
änkor och barn eller betjänterna sjulfva, då de blifvit oförmögna att tjäna
— reparationer, krono- och kommunalutskylder samt brandafgifter för universitetets
fastigheter i Uppsala, landtmäteri- och rättegångskostnader samt
■öfriga utgifter för universitetets hemman å landet, extra utgifter, däri inberäknad
tryckningskostnad — tillika tryckerigodsets ränta, utgörande 377
kubikfot spannmål — samt slutligen »indragningsbelopp», hvarunder uppförts
en pension å 4,500 kronor för professor emeritus P. E. Bergfalk och
ett lika belopp för extra ordinarie professorn A. Frigeil, flera andra pensionsbelopp
samt vidare bland annat 2,000 kronor såsom extra anslag till
sjukhusets materiell, 852 kronor 65 öre till nådegåfvor åt gamla universitetshemmansåbor
samt 13,500 kronor till ränta och amortering å beräknad
skuld för nya universitetsbyggnaden.
Det nådiga bref, hvarigenom staten fastställdes, innehåller vidare,
bland annat, föreskrifter dels därom, att, för den händelse å anslagen till
materiellen för de särskilda institutionerna under något år uppstå besparingar,
sådana besparingar må bibehållas för samma institutioners materiellbehof
under kommande år, dels ock om en s. k. reservfond, »till hvilken
fortfarande må ingå de enligt äldre bestämmelser anvisade medel». Härom
finnes en föreskrift i nådiga brefvet den 30 december 1862 angående ny
stat för universitetet, enligt hvilken föreskrift öfverskott i inkomster utöfver
utgiftsstaten äfvensom besparingar på den del af samma stat, som
afser aflöningar, såsom ock lediga emeritilöner, ingå till eu särskild reservfond,
som för sig skall bokföras och jämte universitetets fonder redovisas.
Denna fond står under kanslerns för rikets universitet disposition för
universitetets vetenskapliga och ekonomiska behof, i den ordning universitetsstatuterna
stadga. Härmed syftas på bestämmelsen i § 168 af statuterna,
enligt hvilken för tillfälliga behof och sådana på förhand ej bestämda ändamål,
som afse undervisningens, studiernas och universitetets allmänna förkofran,
kanslern må, efter omständigheterna, använda de medel, som därtill
äro särskild! anvisade. Fi’ågor om anslag från reservfonden till pensioner
eller till andra, icke tillfälliga förmåner för tjänstemän och betjäning, för
hvilka bestämd aflöning i staten upptagits, underställas Kungl. Maj :ts pröfning.
Hvad härefter staten för universitetet i Lund angår, äro i vederbörande
nådiga bref följande inkomster beräknade:
arrendespannmål från universitetets hemman och lägenheter,
6,830 kubikfot 6,01 kannor råg och lika
mängd korn..................................................................... kronor 32,035: 52
Transport kronor 32,035: 52
Bill. till Riksd. Prof. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 9 Haft. 2
Nu gällande
stat för universitetet
i
Lund.
10
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Transport kronor
kyrkotionde, 7,415 kubikfot 1 kanna råg och lika
mängd korn, jämte forsellönsersättning.................. »
ränta efter 5 procent å akademikassans räntebärande
kapital och åtskilliga fonder, i rundt tal 632,000
kronor................................................................................. »
varande nämnda kapitalbelopp sålunda specificeradt:
a)
akademikassan ............... kronor 566,164: 65
b) Norbergska fonden » 28,745: 84
c) Filéenska » * 33,718: 30
d) von Hermansonska » » 3,405: 77
e) Nosocomiikassan............ _67: 37
kronor 632,101: 93
32,035: 52
37,782: 36
31,600: —
ränta efter 5 procent å bibliotekskassans räntebärande
kapital, 30,000 kronor...................................................
vaxljusmedel..............................................................................
tomtöremedel ...........................................................................
studentinskrifningspenningar och tillfälliga inkomster,
förslagsvis .......................................................................
Statsanslag:
a) ordinarie bestämda anslag .............................................
i hvilket belopp ingå 53,508 kronor 15 öre, utgörande
ersättning för indelt ränta och kronotionde
;
b) förslagsanslag, 62,592 kronor, afsedda att till be
stämda
belopp höja vissa aflöningar, därvid den
i en del löner ingående spannmål beräknas till
det värde, efter hvilket löntagaren för densamma
undfår lösen eller betalning; och erfordras, enligt
en med ledning af förutnämnda spannmålsvärde
förslagsvis gjord medelberäkning efter 2
kronor 45 öre för hvarje kubikfot spannmål, af
förslagsanslagen...............................................................
o O — -
1,500: —
820: —
25: 97
1,800: —
208,129: 40
52,974: —
Summa kronor 366,667: 25.
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
11
Dessutom skola till hufvudkassans förstärkning användas följande tillfälliga
och för utgiftsstaten icke beräknade inkomster:
a) hyresinkomst af S:t Petri kyrkogård och en fäladslott till tomten n:r 21;
b) städj eafgifter vid utarrenderandet af universitetets hemman och
lägenheter; och
c) hvad som svarar mot en i utgiftsstaten upptagen post å 3,000
kronor, afsedd till ränta och amortering af lån, i den mån denna utgift
kan komma att upphöra.
Anmärkas bör här, att universitetet tillkommande kyrkotionde — jämte
forsellönsersättning — och vaxljusmedel numera, enligt nådigt bref den
19 maj 1899, på grund af Riksdagens beslut ersatts med ett fast årligt
statsanslag af tillhopa 32,593 kronor.
Lunds universitets utgiftsstat slutar å ett belopp af 362,560 kronor
22 öre. Dess uppställning är väsentligen densamma, som redan omför mälts
beträffande Uppsala universitet. Efter tillkomsten åt nyssnämnda statsanslag
af 32,593 kronor hafva, enligt hvad jag inhämtat, alla universitetets
löntagare, hvilka då ägde rätt till spanninålslöner, med undantag af ordinarie
professorerna inom teologiska fakulteten, utbytt dessa mot penninglöner.
Vissa stipendier in. fl. anslagsposter äro upptagna under rubriken diverse
anslag: musikstipendier 187 kronor 50 öre, extra utgifter 9,000
kronor — numera höjdt till 11,000 kronor, enligt nådigt bref den 11 november
1892, samt vederlag för 4 ängslotter, hvardera å 200 kronor o. s. v.
Bland de bestämmelser, som vidare gifvas i nådiga brefvet den 13
november 1885 angående universitetets i Lund utgiftsstat, märkes en föreskrift
motsvarande den, som förut omförmälts beträffande materiell för
institutioner vid universitetet i Uppsala. Vidare stadgas, att besparingar
å aflöningsstaten ingå till reservfonden, hvilken står under universitetskanslerns
disposition för universitetets vetenskapliga och ekonomiska behof,
i den ordning universitetsstatuterna stadga. Frågor om anslag från reservfonden
till pensioner eller till andra, icke tillfälliga förmåner för tjänstemän
och betjäning, för hvilka bestämd aflöning i staten upptagits, underställas
Kungi. Maj:ts pröfning.
I det föregående har jag talat om förslagsanslag vid båda universiteten,
afsedda att till bestämda belopp höja särskilda aflöningar, som till
en del utgöras af spannmål, beräknad till visst värde. Då förslagsanslagen
i fortsättningen blifva föremål för uppmärksamhet, vill jag här omförmäla
deras tillkomst.
1 riksstaten är för båda universiteten uppfördt ett gemensamt anslag,
l ör universiteten
anvisade
förslagsanslag.
12
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
år 1907 utgörande 902,274 kronor. I denna summa ingå dels bestämda
anslag för hvartdera universitetet till sammanlagdt belopp af 738,673 kronor
64 öre, dels ett för båda universiteten afsedt anslag å 900 kronor till
befordran af sådana vetenskapliga studier, som éj tillhöra de egentliga
examensämnena, dels ock två förslagsanslag till belopp af 162,700 kronor,
nämligen ett anslag å 98,700 kronor för tillämpning af ny lönereglering
enligt nådigt bref den 12 maj 1876 samt ett anslag å 64,000 kronor till
ombildning af adjunkturer och docentstipendier enligt nådiga bref den 1
juni 1877. Slutligen är ett belopp af 36 öre odisponeradt.
Nyssnämnda anslagspost å 98,700 kronor uppkom genom sammanslagning
af det för Uppsala universitet beräknade beloppet 61,607 kronor
40 öre samt det för Lunds universitet beräknade 37,092 kronor, tillhopa
98,699 kronor 40 öre och utjämnadt till 98,700 kronor. De i 1885 års
stater upptagna förslagsanslag för de båda universiteten, för Uppsala
100,108 kronor och för Lund 62,592 kronor, innefatta nyssnämnda andelar
af 1876 års förslagsanslag — för Uppsala jämnadt till 61,608 kronor
— och de af 1877 års förslagsanslag, 64,000 kronor, för hvartdera universitetet
afsedda belopp, utgörande för Uppsala 38,500 kronor och för
Lund 25,500 kronor.
Genom förutnämnda nådiga bref den 12 maj 1876 fastställdes lönebeloppen
för ordinarie professorer och åtskilliga tjänstemän in. fl. Vidkommande
det anslagsbelopp, som afses i omförmälda nådiga bref den 1
juni 1877, hade motsvarande belopp redan funnits upptaget å extra stat
för år 1877, på grund af 1876 års Riksdags beslut att på denna stat bevilja
dels 19,500 kronor till förstärkning af lärarkrafterna vid universiteten,
dels 44,500 kronor såsom förslagsanslag till löneförbättring åt de
vid dem anställda adjunkter. Summan af dessa båda belopp, 64,000
kronor, uppfördes nu af Riksdagen såsom förslagsanslag på ordinarie
stat, med den fördelning mellan de båda universiteten, som redan är nämnd;
och förklarade Riksdagen, att det hvartdera universitetet tilldelade anslaget,
hvilket skulle tillsvidare användas i öfverensstämmelse med de af
Riksdagen vid anslagens beviljande närmast afsedda ändamål, skulle, jämte
vissa anslag vid universiteten, i den mån dessa blefve lediga, användas
till aflöning åt fast anställda akademiska lärare och stipendier åt docenter i
hufvudsaklig öfverensstämmelse med en af Kungl. Maj:t framlagd plan,
med iakttagande därvid af vissa af Riksdagen angifna föreskrifter.
Genom berörda nådiga bref den 1 juni 1877 förordnade Kungl. Maj:t därefter,
att däri omförmälda förslagsanslag skulle jämte adjunktslönerna — i
Lund dock blott i de världsliga fakulteterna — anslagen till docentstipendier,
de å Uppsala universitets stat uppförda arfvoden till biträde åt professorn i
latinska språket och litteraturen och till biträde vid de homiletiska och
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
13
kateketiska öfningarna för den praktiska prästbildningen, äfvensom arfvodet
till läraren i geologi vid universitetet i Lund, i den mån dessa löner, arfvoden
och öfriga anslag blefve lediga, för hvardera universitetet användas
till aflöning åt fast anställda lärare och till docentstipendier på sätt i
ifrågavarande nådiga bref angifves. De förändringar i universitetens lärarpersonal
in. m., som sålunda föreskrefvos, och genom hvilka bland annat
den nuvarande extra ordinarie professorsinstitutionen tillkom, äro numera
genomförda vid båda universiteten.
Af hvad i det föregående omförmälts framgår, att universitetens utgifter
bestridas dels med universiteten tillhörig spannmål, räntor m. m.,
dels ock med statsanslag — fasta och på förslag. I de särskilda posterna
i utgiftsstaten ingå ej sällan både spannmål och kontant lön. Vidare må
anmärkas, att en del anslag innefatta, ehuru sådant ej i staterna angifves,
dels ett fast anslagsbelopp af statsmedel dels fyllnad af förslagsanslag.
Äfven förekommer, att en anslagspost är sammansatt af kontanta medel
från universitetet och från staten. En kombination af sistnämnda båda
fall är ock i fråga om flera poster att anteckna.
De fasta, för särskilda ändamål gifna statsanslagen äro tillkomna vid
olika tider. Universitetsstaterna gifva ej någon upplysning härom. Huru
härmed sig förhåller framgår däremot af den liggare öfver statsverkets
specialutgiftsstater, som numera årligen utgifves af statskontoret. Af densamma
inhämtas, hurusom statsanslaget för ett visst ändamål, äfven då
fråga är om bestämda anslag, ofta är sammansatt af två eller flera vid
olika tillfällen af Riksdagen beviljade anslag, samt att den i riksstaten för
universiteten uppförda anslagssumman, frånsedt förslagsanslagen, öfverhufvud
är så att säga söndersprängd i en massa större eller mindre delar
på ett sätt, som i och för sig gör det svårt att vinna reda och öfverskådlighet.
Sedan 1885 års stater utfärdades, hafva en mängd anslag, dels till
förhöjning af äldre dels alldeles nya, af Riksdagen beviljats såväl för
Uppsala som för Lunds universitet. Vidare hafva stora kategorier af befattningshafvare
erhållit rätt till ålders tillägg: de ordinarie professorerna,
med vissa undantag, bibliotekarierna och räntmästarna år 1902, de extra
ordinarie professorerna år 1898, vaktmästare vid universitetet i Uppsala
år 189(1 och vid universitetet i Lund år 1900. Äfven vissa andra befattningshafvare
hafva tillerkänts rätt till ålderstillägg. Vid beviljande af
ålderstillägg för ordinarie professorer, bibliotekarierna och räntmästarna
fästes det villkor, att de skulle afstå dem enligt 1885 års stater tillkommande
rätt till viss myckenhet ved, åkerlotter samt humlegårdsersättningar i
Uppsala och ängslotter eller vederlag därför i Lund. Af dessa natura
-
Behofvet af
nya ätater.
14
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
förmåner hafva vid hvardera universitetet bildats »ålderstilläggsf onder»,
hvarur ålderstilläggen för vederbörande i första rummet skola utgå.
Ej minst tillkomsten af nya anslag och förhöjningar i de äldre torde
hafva föranledt det nådiga beslut den 27 oktober 1899, som gifvit uppslag
till det ärende, för hvars föredragning jag ansett nödigt förutskicka de
erinringar, jag nu gjort.
Genom nämnda beslut har Kung!. Maj:t, enär förhållandena vid universiteten
i Uppsala och Lund undergått väsentliga förändringar, efter det
särskilda stater för nämnda institutioner år 1885 fastställdes, anbefallt
universitetskanslern att, efter vederbörandes hörande, till Kung!. Maj:t inkomma
med underdåniga utlåtanden och förslag i fråga om nya stater för
de båda universiteten. Denna befallning fullgjorde kanslern, efter att hafva
infordrat yttranden från vederbörande, genom särskilda underdåniga skrifvelse!''
den 4 juli 1900 och den 6 april 1900.
Myndigheter- Den förstnämnda af dessa båda skrifvelse!’ angick frågan om ny stat
rörande ny för universitet et i Uppsala; och med denna fråga, som hatt ett ganska
StversHetetnii" vidlyftigt förlopp, skall jag i det följande först sysselsätta mig.
Uppsala. Sedan kanslern anmodat det större akademiska konsistoriet i Uppsala
att till kanslern ingifva yttrande och förslag i ämnet, införskaffade konsistoriet
utlåtande af universitetets drätselnämnd samt öfverlämnade med
skrifvelse till kanslern den 8 juni 1900 förslag till ny inkomst- och utgiftsstat
för universitetet.
Enligt hvad konsistoriet i skrifvelse!! anmärkte, afsåg förslaget närmast
ett sammanförande af de mångfaldiga förändringar, som inträdt efter den
gällande statens fastställande, med de tillägg och modifikationer, som till
följd af förändrade förhållanden synts konsistoriet nödiga och lämpliga att i
samband med den nya statens uppgörande iakttaga. Förslaget finge icke
anses innebära ett erkännande af konsistoriet, att däruti förekommande anslagsbelopp,
särskildt de för en del lärare och tjänstemän fastställda löneförmånerna,
vore att betrakta såsom för de afsedda ändamålen fullt tillräckliga.
Konsistoriet upplyser, att till grund för dess beräkningar lagts 1898
års hufvudbok och specialräkning, i vissa angifna fall dock 1899 års
räkenskaper; vidare särskilda utlåtanden, upplysningar och tablåer, som
funnos fogade vid förslaget.
Hvad först anginge inkomststaten, säger konsistoriet, vore universitetets
hela spannmålsintrad upptagen enligt 1898 års specialräkning till
19,402,16 hektoliter spannmål, hälften råg och hälften korn; och hade hvad
beträffade lösen för denna spannmål upptagits mediet af medelpriset för
tio år af akademiens lösningspris, eller 7 kronor 25 öre för hektoliter.
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
15
Titeln »Penningar och persedlar af universitetets hemman in. m.» hade
på grund af gällande arrendekontrakt och 1898 års specialräkning upptagits
till 31,209 kronor 64 öre.
I afseende å titeln »Inkomst af skogarna» hade infordrats yttrande
af universitetets skogsförvaltare, jägmästaren A. Hahr, och det framginge af
hans yttrande, att, hufvudsakligen till följd af den väsentligt förökade vedoch
virkesutsyningen till universitetet och arrendehemmanen samt anlitande
af skogsmedel för bestridande af förhöjda utgifter för skogskultur och
en del öfriga förvaltningskostnader, inkomsten under närmaste tio år från
universitetets skogar utöfver den ved och de virkesprodukter, som åtginge
in natura, ansetts icke kunna i medeltal beräknas till högi’e belopp än
4,000 kronor årligen. Vid sådant förhållande hade den beräknade inkomsten
från skogarna i förslaget till ny stat upptagits med nyssnämnda
belopp.
Beträffande ränteinkomster hade i inkomstberäkningen, i regel, upptagits
räntemedel i de fall, där motsvarande utgifter funnes upptagna i
utgiftsstaten. Så hade under medel, som tillfölle sjukhuset, upptagits ett
belopp af 5,836 kronor, som utgjorde summan af de i utgiftsstaten under
»sjukhuset» upptagna räntor, och vidare räntor å diverse för universitetets
hvarjehanda andra behof donerade medel till ett belopp af 8,107 kronor
66 öre, som utgjorde summan af de under öfriga institutioner bland utgiftsstaten
upptagna räntor äfvensom räntorna å Borgströmska, Idöijerska,
Nilsson-Aschanska och Winbomska fonderna, i enlighet med hvad närmare
utvisades af en uppgjord förteckning.
Hvad öfriga till universitetet ingående räntemedel beträffade, svarade
dessa mot utgående räntor å stipendiedonationer och andra af universitetet
förvaltade fonder, hvilka icke funnes i utgiftsstaten införda, i följd
hvaraf den i nu gällande stat upptagna posten »ränta å utlånta medel»
måste utgå.
I de fasta statsanslagen inginge dels, såsom tillförene, 39,991 kronor
85 öre, utgörande ersättning för indelt ränta och kronotionde, dels såsom
upptagna i utgiftsstaten riksstatens resestipendier 3,500 kronor samt ersättning
för spannmålsindelning åt professor Skytteanus 1,785 kronor.
Förslagsanslagen hade upptagits till 111,681 krono]1 76 öre, utgörande
summan af de fyllnadsbelopp, som erfordrades för vissa löner, hvarvid den
i en del af dessa ingående spannmål beräknats efter förutnämnda lösningspris
af 7 kronor 25 öre för hektoliter.
Inkomststaten utvisade en tillgång af sainmanlagdt 713,078 kronor
o o ••
oo ore.
Konsistoriets förslag till utgiftsstat samt till vissa allmänna bestäm
-
16
Statsutskottets Utlåtande År:o 9.
melser lämnar jag tillsvidare åsido; dock vill jag här nämna, att densamma
slutade å en summa af 712,732 kronor 5 öre. Öfverhufvud kommer
jag att först i ett sammanhang, efter redogörelse för handlingarna i afseende
å stater för båda» universiteten, närmare ingå på frågan om uppställningen
af utgiftsstaterna.
Vid konsistoriets skrifvelse voro, förutom det uppgjorda förslaget till
stat för universitetet, följande handlingar fogade:
1) yttrande af universitetets skogsförvaltare af det innehåll, som omförmälts
af konsistoriet. Af yttrandet framgick ock, att utsyning af virke
för universitetet och arrendatorerna ökats från 8,475 kubikmeter år 1884
till 13,630 kubikmeter år 1898, således med 5,155 kubikmeter, i värde motsvarande
minst 16,000 kronor. Samtidigt hade förvaltningskostnaden ökats
med omkring 7,750 kronor, delvis på grund af i öfrigt bättre anordning i
fråga om akademivedens upphuggning, delvis på grund af att utgifter,
som förut ej bestridts af influtna skogsmedel, nu utginge af dem;
2) en beräkning af värdet numera af de inkomstposter — inkomst
af försålda hus å landet o. s. v. — som i 1885 års stat upptagits
till ett belopp af 7,790 kronor 47 öre. Beräkningen slutade å ett belopp
af 4,103 kronor 71 öre;
3) en förteckning å räntor på diverse för universitetets hvarjehanda
behof donerade medel, hvilken förteckning af konsistoriet omförmälts till
styrkande af dess inkomstpost å 8,107 kronor 66 öre för räntor. I förteckningens
slutsumma ingingo de af konsistoriet särskild! omnämnda räntorna
å Borgströmska, Höijerska, Nilsson-Aschanska och Winbomska donationernas
räntemedel med 1,540 kronor 17 öre;
4) en blankett till rekvisition från Kungl. Maj:ts befallningshafvande
i Uppsala län af Uppsala universitet anslagna statsmedel; upptagande densamma
en förteckning af de genom nådiga bref från år 1830 till och med
år 1899 vid olika tillfällen till universitetets förfogande ställda bestämda
statsanslag;
5) särskilda specifikationer, utvisande de summor, som för fyllande
af vissa löner och docentstipendier in. m. erfordrades dels af 1876 års
dels af 1877 års förslagsanslag;
6) uppgift å antalet lön- och pensionstagare, magnatstipendier och
institutioner samt slutsummorna för kassaräkningen vid universitetet,
innefattande en jämförelse i berörda afseenden mellan förhållandena under
1860-talet och i slutet af 1890-talet;
7) uppgift å beloppet af utgående spannmålsgratial enligt 1837,
1862, 1872 och 1885 års stater samt antalet af universitetets ämbets
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
17
och tjänstemän, som härtill varit berättigade åren 1837, 1862, 1872,
1885 och 1900;
8) förteckning å ålderstillägg, utgående af universitetets medel
år 1900;
9) uppgift å slutsummorna för utgifter åren 1890—1899 under
titeln för reparationer, landtmäterititeln samt extra utgiftstiteln.
Med förutnämnda underdåniga skrifvelse den 4 juli 1900 öfverlämnade
universitetskanlern konsistoriets skrifvelse med därvid fogade handlingar
till Kungl. Maj:t, under anförande att kanslern så mycket mindre
hade något att tillägga till hvad konsistoriet föreslagit och hemställt, som
i konsistoriets förslag till ny inkomst- och utgiftsstat åsyftades, förutom
några mindre tillägg och modifikationer, allenast att åvägabringa en sammanförande
kodifiering af alla efter gällande stats fastställande inträffade
förändringar.
Statskontoret erhöll härefter nådig befallning att afgifva underdånigt
utlåtande i ärendet, hvilket skedde den 31 december 1901.
I detta utlåtande erinrade statskontoret till en början om innehållet
i ett underdånigt utlåtande, som statskontoret och kammarrätten den 10
maj 1901 afgifvit i ett ärende angående nytt formulär för Uppsala
universitets hufvudbok.
Om detta ärende anser jag mig böra här i korthet meddela följande.
Med anledning af anmärkning af Riksdagens år 1897 församlade
revisorer hade Riksdagen i skrifvelse den 11 maj 1898 förklarat sig finna
det vara otvetydigt, att det år 1860 fastställda räkenskapsformuläret för
Uppsala universitet vore föråldradt och otillfredsställande, samt att vissa
uppgifter och förteckningar borde vidfogas universitetets räkenskaper.
Riksdagen anhöll fördenskull, att Kungl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande,
huruvida icke ett nytt formulär för Uppsala universitets räkenskaper borde
uppgöras och till efterrättelse fastställas, samt huruvida icke i sammanhang
därmed borde förordnas, att vid dessa räkenskaper skulle fogas omförmälda
uppgifter och förteckningar.
Det större akademiska konsistoriet, som, efter nådig remiss till kanslern,
fick yttra sig i ärendet, ansåg, att formuläret — i det följande torde vara
tillräckligt att endast beröra denna del af ärendet — i allt hufvudsakligt
var fullt godt och användbart. Ändringar i vissa mindre väsentliga delar
kunde dock ske, och konsistoriet gaf anvisningar i afseende härå.
Sedan kanslern åberopat konsistoriets yttrande såsom sitt eget undcr
Bih.
till RiJcsd. Prot. 1907. 4 Sami 1 A fil. 9 ljuf t. 3
18
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
dåniga utlåtande, anbefalldes kammarrätten och statskontoret att afgifva
underdånigt utlåtande i frågan.
Utlåtandet afgafs, såsom nyss nämnts, den 10 maj 1901 och åtföljdes
af en af dåvarande förste revisorn i statskontoret M. Rystedt utarbetad
promemoria, innehållande förslag till förbättringar i räkenskapsformuläret
in. in. I nämnda utlåtande anförde ämbetsverken, att hufvudboksformuläret
ej vore tillfredsställande, och att Riksdagens uttalade önskningar i
afseende därå borde beaktas. Tillika erinrade ämbetsverken därom, att,
ehuru universiteten förvaltade statsmedel af ansenliga belopp, särskilda
konti för dem icke funnes i rikshufvudboken intagna. Det vore emellertid
såväl ur statistisk som kontrollsynpunkt önskligt, att sådana konti där
infördes, såsom fallet vore, exempelvis, med karolinska mediko-kirurgiska
institutet. För vinnande af detta önskemål erfordrades emellertid, hvad
Uppsala universitet vidkomme, att dess hufvudbok så uppställdes, att särskild
redovisning lämnades för de under universitetets förvaltning stående
statsmedel och särskild redovisning för öfriga medel, samt att statsmedelsräkningen
blefve så uppställd, att de bestridda utgifterna direkt angåfves
å för hvarje anslag särskild! konto.
Då emellertid en sådan förändring — som jämväl stodc i samband
med en förändrad uppställning af staten för Uppsala universitet — betingade
en fullständig omarbetning af formuläret till hufvudboken, hemställde
ämbetsverken, att Kungl. Maj:t täcktes, i anledning af Riksdagens
framställning, anbefalla universitetskanslern att föranstalta om framläggande
till Kungl. Maj:ts nådiga pröfning af ett sådant förslag till hufvudbok
för Uppsala universitet, att dels dess resultat, hvad statsmedlen anginge,
kunde i rikshufvudboken intagas, dels ock det af Riksdagen framställda
kraf på större öfverskådlighet blefve tillgodosedt.
Efter förnyad remiss till de akademiska myndigheterna anhöll universitetets
drätselnämnd — och det större konsistoriet samt kanslern
instämde häruti — att Kungl. Maj:t täcktes uppdraga åt två eller flera
sakkunniga män att utarbeta förslag till nytt formulär för universitetets
hufvudbok och därvid låta till dessas kännedom komma vissa af drätselnämnden
gjorda uttalanden om uppställningen af räkenskaperna.
Äfven statskontoret fick ånyo yttra sig och tillstyrkte, att Kungl.
Maj:t måtte uppdraga åt två eller flera sakkunniga att framställa förslag
till formulär för Uppsala universitets hufvudbok, med iakttagande att särskild
redovisning lämnades för universitetets egna medel och särskild redovisning
för de universitetet anslagna statsmedel. Först borde likväl ny
stat fastställas.
Sedan härefter universitetets drätselnämnd och det större akademiska
Statsutskottets Utlåtande X:o 9.
19
konsistoriet ånyo fått yttra sig, efter nådig remiss af ärendet till kanslern,
hemställde denne ytterligare, att uppdrag måtte lämnas åt sakkunnige att
upprätta det ifrågasatta räkenskapsformuläret.
Sedermera har Kungl. Maj:t den 2 december 1905 gifvit chefen för
ecklesiastikdepartementet bemyndigande att tillkalla sakkunnige för att
biträda vid beredande till föredragning af ärendet angående nytt formulär
för Uppsala universitets hufvudbok samt frågorna angående de nya staterna
för universiteten.
Förslag till dylikt formulär har emellertid ännu ej upprättats. Då nämligen
därmed bör anstå, till dess frågan om staterna för universiteten af gjorts,
har de tillkallade sakkunniges arbete hittills varit riktadt på den del af
deras uppdrag, som angår de nya staterna. Till frågan härom återgår jag
nu, fortsättande redogörelsen för dess utveckling, såvidt rör universitetet
i Uppsala.
Såsom jag nyss nämnde, erinrade statskontoret i sitt utlåtande den
31 december 1901 i fråga om ny stat för universitetet i Uppsala om
det af kammarrätten och statskontoret den 10 maj 1901 afgifna utlåtande,
hvilket jag nu omförmält. Statskontoret upprepade, att en uppställning af
Uppsala universitets hufvudbok i öfverensstämmelse med hvad ämbetsverken
påyrkat betingade en sådan uppställning af universitetets stat, att de å riksstat
anslagna statsmedlen i hvarje särskild utgiftspost angåfves för sig.
Fråga om en sådan inrättning af denna stat hade, fortsätter statskontoret,
redan förut — på 1830-talet af konsistoriet i Uppsala — varit
väckt, ehuru nådigt beslut därom ej blifvit fattadt. Då statskontoret i
många hänseenden funnit olägenheter däraf, att universitetets stat icke
varit uppställd efter nämnda grundsats, ville statskontoret uttala den uppfattningen,
att det af konsistoriet nu framlagda förslaget till stat borde
omarbetas på sådant sätt, att statsmedlen blefve skilda från öfriga medel.
För underlättande af denna omarbetning — som, däi’est en sådan blefve
anbefalld, borde tillkomma det större akademiska konsistoriet — hade
statskontoret ansett sig böra utreda förhållandena beträffande de till Uppsala
universitet enligt riksstaten utgående statsmedel.
Statskontoret lämnar härefter i sin skrifvelse en redogörelse för de
för år 1901 till Uppsala universitet enligt riksstaten utgående statsanslag,
tiden för deras tillkomst, ändamål in. in. Efter denna redogörelse följer
vidare i en vid statskontorets skrifvelse fogad bilaga A en undersökning
med hvilka belopp af statsmedel och med hvilka belopp af universitetets
egna medel dess institutioner uppehållas och dess professorers samt tjänstemäns
och betjäntes löner utgå. I vissa fall har emellertid icke af hos
20
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
statskontoret tillgängliga handlingar kunnat med full visshet utrönas, huruvida
beloppet utgår af statsmedel eller af universitetets egna medel. Sådana
belopp hafva i utredningen angifvits med röda siffror och utgöra tillhopa
52,919 kronor 32 öre. Därest, heter det i utredningen, denna summa
antages uteslutande hafva bestridts af statsmedel, återstå statsmedel till
belopp af 2,554 kronor 16 öre, hvilkas särskilda användning ej kunnat i
utredningen bestämmas.
För en närmare kännedom om statskontorets omförmälda redogörelse
för statsanslagen samt undersökning rörande de i universitetets utgiftsposter
ingående medel torde jag få hänvisa till statskontorets skrifvelse,
hvilken med tillhörande bilagor är till trycket befordrad. Om eu i omförmälda
bilaga A förekommande anmärkning vill jag nämna några ord.
Det heter där, att en löneförhöjning till Borgströmianska professorn, 1,200
kronor, samt ett i aflöningén för professorn i modern litteratur och estetik
ingående belopp af 1,800 kronor, hvilka belopp anvisats genom kungl.
bref den 14 december 1833, icke af universitetet tagits i betraktande vid beräkningen
af dessa löntagare tillkommande andel i 1876 års förslagsanslag.
I fortsättningen af sin skrifvelse framställer statskontoret ett förslag
till en genomgripande omgestaltning af universitetets förhållanden. Såsom
statskontoret redan omförmält, hade det akademiska konsistoriet på 1830- talet — i skrifvelse den 17 december 1835 — uttalat, att universitetets
stat borde innehålla en särskild kolumn för de allmänna af Riksdagen
beviljade anslagen. Då emellertid dessa beviljats på vidt skilda tider och
under mycket växlande förhållanden och förutsättningar samt till understundom
obestämda belopp, och då till följd häraf särskild! kontrollen
öfver de vid 1876 och 1877 årens Riksdagar anvisade förslagsanslagens
användning visat sig synnerligen svår, ansåge statskontoret sig böra föreslå,
att i sammanhang med den nu ifrågaställa nya statens upprättande ytterligare
ett steg toges till bringande af full reda och klarhet i universitetets
statsmedelsförvaltning.
Utan tvifvel skulle det ur såväl universitetets som statsförvaltningens
synpunkt vara särdeles lämpligt, om en sådan reglering kunde genomföras,
att statsverket öfvertoge alla utgifter för universitetet, under det
att vid denna reglering såsom tillgång beräknades universitetets såsom
dess egna betraktade medel. Statskontoret funne sig därför böra hemställa,
det täcktes Kungl. Maj:t, innan den föreliggande frågan till slutlig
pröfning företoges, dels anbefalla verkställande af ej mindre en fullständig
utredning beträffande alla universitetets tillgångar utöfver de i riksstaten
uppförda med angifvande i förekommande fall af de särskilda ändamål,
för hvilka de blifvit universitetet tillagda, än äfven i sammanhang där
-
Statsutskottets Utlåtande K:o i).
21
med undersökning, huruvida nuvarande sätt för handhafvande af de åt
universitetet anslagna jordbruks- och skogsegendomar kunde anses tillfredsställande
eller om ej genom öfverlämnande åt domänstyrelsens förvaltning
af dessa egendomar deras afkastning skulle kunna till universitetets
bästa och till besparing jämväl i statens utgifter för denna institution
i väsentligare mån uppbringas, dels ock därefter låta genom vederbörande
myndigheter utarbeta nytt förslag till inkomst-och utgiftsstat för Uppsala
universitet efter det system, som af de förändrade förhållandena kunde
påkallas.
Skulle emellertid Kungl. Maj:t anse tiden ännu icke vara inne för
vidtagande af en så genomgripande förändring som den sålunda förordade
— jag vill i det följande beteckna densamma såsom statskontorets
förslag 1 — ville statskontoret hemställa, att eu sådan ordning genomfördes,
att universitetet med de egna tillgångar, detsamma disponerade,
öfvertoge kostnaderna i deras helhet för vissa befattningsinnehafvares aflöning
samt för vissa andra i staten angifna ändamål, mot det att statsverket
på sig öfverflyttade aflöningsskyldigheten i afseende å vissa andra
löntagare med belopp, motsvarande det, hvarmed statsverket tillförene
bidragit till de kostnader, som nu enligt statskontorets förslag skulle af
universitetet öfvertagas.
Af en vid statskontorets utlåtande närsluten tabell, bilaga B, inhämtas,
att värdet af den spannmål, som för närvarande ingår i vissa löntagares
aflöning, samt af den spannmål, som är för annat särskildt ändamål anslagen,
beräknats till 84,610 kronor 18 öre. I två särskilda vid statskontorets
skrifvelse fogade bilagor, C och D, åskådliggör statskontoret,
huru förhållandena skulle kunna enligt statskontorets nyssberörda förslag
ordnas, och sammanfattar förslaget sålunda:
Universitetet skulle fortfarande uppbära spannmåls
anslaget
med..................................................................... kronor 84,610: 18
de utgifter, som däraf förut bestridts, öfvertagas af
staten med ............................................ kr. 55,601: 19
och bibehållas af universitetet med......... » 29,008: 99 » 84,610: 18
För de utgifter, som sålunda af staten öfvertagas, undfår
statsverket ersättning af universitetet därigenom,
att universitetet öfvertager utgifter, Indika tillförene
bestridts af statsmedel med motsvarande belopp ... kronor 55,601: 19
hvarförutom statskontoret anser lämpligt, att åtskilliga
andra aflöningsbelopp, tillsammans.............................. > 7.572: 44
22
Statsutskottets Utlåtande X:o 9.
öfvertagas af universitetet, mot det att statsverket såsom ersättning för
sistberörda belopp öfvertager andra, universitetet nu åliggande utgifter
med enahanda belopp................................................................ kronor 7,572: 44.
Dessutom bör, enligt statskontorets förslag, statsverket af det belopp,
2,554 kronor 16 öre, hvars föregående särskilda användning ej kunnat af
statskontoret utrönas, för aflöningsändamål disponera..... kronor 2,477: 56
hvarefter återstode ett öfverskott af..............................^...... » 76: 60
hvarmed det beräknade statsmedelsanslaget, därest den nu
föreslagna regleringen komme till stånd, borde minskas.
Kronor 2,554: 16
Genom en dylik anordning skulle hvarje löntagare komma att uppbära
sin aflöning helt och hållet antingen af statsmedel eller af universitetets
egna medel, däri inberäknade donationsmedel; och därigenom skulle
kontrollen å statsmedlens användning samt bokföringen underlättas.
Då sålunda de för närvarande till åtskilliga löntagare utgående spannmålsanslag
komme att disponeras för aflöning af andra tjänstemän, ville
statskontoret dock icke därmed hafva uttalat, att dessa senare skulle, på
sätt nu ägde rum, i stat tilldelas viss kvantitet spannmål, att lösas med
ersättning i kontanta penningar, utan statskontoret hade afsett, att universitetets
spannmålstillgång skulle af detsamma fritt disponeras mot
skyldighet för universitetet att utbetala kontanta penninglöner till den
personal, som det enligt staten ålåge universitetet att aflöna.
Förutsättningen för en sådan åtgärd för bestridande af de universitetets
utgifter, som däraf berördes, vore gifvetvis, att de nu för fyllande
af vissa löner till i stat upptagna belopp anvisade förslagsanslag, efter
frågans föreläggande för Riksdagen, förvandlades till bestämda anslag
enligt en sådan beräkning, att å ena sidan universitetet ej lede minskning
i sina tillgångar och å andra sidan statsverket ej betungades med afsevärdt
ökade kostnader.
Under bil. E bifogar slutligen statskontoret ett hos statskontoret
uppgjord t förslag till ny stat för universitetet, hvithet jag betecknar såsom
statskontorets förslag II; och yttrar statskontoret härom: förslaget hade
utarbetats endast för att åskådliggöra de önskemål, som i detta hänseende
uttalats af statskontoret. I förslaget hade statskontoret antagit den beräkning
af spannmålens värde till 7 kronor 25 öre för hektoliter, som
följts af det större akademiska konsistoriet i dess förslag, och på grund
häraf hade den af förslagsanslaget för tillämpning af ny lönereglering
vid universiteten universitetet i Uppsala tillkommande andel beräknats till
66,303 kronor 96 öre och förslagsanslaget till ombildning af adjunkturer
och docentstipendier till 42,455 kronor 7 öre, under det att motsvarande
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
23
anslag för närvarande vore å universitetets stat uppförda med respektive
61,700 kronor och 38,500 kronor samt, enligt räkenskaperna, under år
1900 utgått med 59,541 kronor 24 öre och 40,258 kronor 16 öre. Häraf
syntes, att det pris å spannmålen, hvaraf förslagsanslagens storlek vore beroende,
i förslagsstaten vore lägre än det, som under år 1900 legat till
grund för samma anslags beräkning. I frågans närvarande skede hade
emellertid statskontoret ansett sig sakna anledning att ingå i någon närmare
undersökning af det pris, hvartill spannmålen borde beräknas vid ett
eventuellt fixerande af förslagsanslagen, utan syntes, därest den af statskontoret
angifna princip för en förändrad uppställning af Uppsala universitets
stat vunne Kungl. Maj:ts godkännande, och innan frågan om anslagens
bestämmande förelädes Riksdagens pröfning, en särskild utredning
böra i detta hänseende verkställas.
Med anledning af statskontorets yttrande anbefalldes... kanslern för
rikets universitet att efter vederbörandes hörande afgifva underdånigt
utlåtande i ärendet. Det större akademiska konsistoriet fick då åter yttra
sig och anförde i skrifvelse den 15 november 1902 bland annat:
Statskontoret hade icke nöjt sig med den »kodifiering» af med staten
sammanhängande förhållanden, som konsistoriet åvägabragt. Den af statskontoret
önskade förändrade uppställningen af hufvudboken, betingande
jämväl en ändrad uppställning af staten, skulle emellertid vara till skada
för öfverskådlighet och därmed för verklig kontroll. Beträffande statskontorets
antagande, att de i dess redogörelse med rödt betecknade anslagssiffror,
Indika sammanlagdt utgjorde 52,919 kronor 32 öre, skulle helt och
hållet utgöras af statsmedel, inginge i denna summa tre poster å tillhopa
42,676 kronor 85 öre, Indika konsistoriet, i öfverensstämmelse med de
akademiska myndigheternas hittillsvarande, städse hysta uppfattning, måste
betrakta såsom af donationsnatur och således ej beroende af ett den
statsanslag beviljande myndighetens beslut om dessa förmåners utgörande
till universitetet. Dessa tre poster vore:
ersättning för förlorade mantalspenningar, enligt Rikets
Ständers beslut år 1851 och nådiga brefvet den 1
oktober samma år, 600 rdr b:o.................................... kronor 900: —
ersättning för indragna, universitetet tillkommande indelta
räntor och kronotionde, enligt 1885 års
Riksdags beslut och nådigt bref den 5 juni 1885 » 39,991: 85
Skytteanska professorsstiftelsen tillagd ersättning för indragen
indelt ränta och kronotionde, enligt 1887 års
Riksdags beslut och nådiga brefvet den 13 juli 1887 »___1,785: —
summa kronor 42,676: 85.
24
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
De anslag, som Riksdagen i nyssnämnda afseenden beviljat, utgjorde i
själfva verket endast betalning för de indragna naturaförmånerna; och då
dessa naturaförmåner tillhört universitetet med äganderätt på grund af
donationer, som till sin verklighet och lagliga grund aldrig blifvit bestridda,
borde också dessa ersättningsbelopp betraktas såsom universitetets
egendom af enahanda beskaffenhet som de universitetet på grund af samma
donationer tillhöriga olika hemman och fastigheter. Dessa hemman och
fastigheter utgjorde universitetets enskilda egendom och tillhörighet, till
universitetet skänkt under full frälsemannarätt. Till stöd för uppfattningen
härom kunde universitetet åberopa, förutom själfva det af Konung
Gustaf II Adolf utfärdade donationsbrefvet till universitetet å hans arfvegods
m. in. samt fyrfaldiga särskilda kungl. resolutioner, Kungl. Majrts
nådiga bref den 5 maj 1826 till universitetets kansler, uti hvilket bref
med tydliga ord och på flera ställen upprepades och inskärptes, att universitetets
hemman vore af frälsenatur, och att universitetet ägde dem med
fullkomlig frälsemannarätt.
Vidkommande den af statskontoret framkastade tanken, att universitetets
jordbruks- och skogsegendomar skulle öfverlämnas till domänstyrelsens
förvaltning, ville konsistoriet framhålla, att de af statskontoret åsyftade
fastigheterna vore till Uppsala universitet skänkta och af detsamma innehades
med full frälsemannarätt. Däraf följde väl, att kronan, lika litet
som med hushållningen med annan enskild egendom, hade med förvaltningen
af dessa fastigheter att skaffa, utan för så vidt Kungl. Maj:t, under
hvars hägn och ledning universitetet verkade, i den ordning, som för akademiärenden
gällde, därom särskildt beslöte.
I Konung Gustaf II Adolfs donationsbref bestämdes uttryckligen, att
kronans ämbets- och tjänstemän icke hade att med de donerade fastigheterna
och öfriga förmåner taga någon annan befattning än att »inrymma»
dem åt universitetet, utan skulle en vid universitetet anställd särskildt
namngifven tjänsteman, nämligen akademiräntmästaren och »de som han
därtill brukandes varder allena hafva makt och tillstånd därmed att handla
och laga och därför i*eda och räkenskap göra».
Konsistoriet ansåge ej heller, att någon särskild ekonomisk fördel
stode att vinna genom den nu omförmälda öfverflyttningen af fastigheternas
förvaltning. Genom en anordning enligt statskontorets förslag
kunde för universitetet uppstå den faran, att framdeles å universitetets
fastigheter koinme att tillämpas den grundsats om försäljning i vissa fall,
hvilken nu vore bestämd och följdes för vissa statsdomäner, hvilkas afkastning
understege ett visst belopp, och hvilken grundsats fullkomligt
strede mot den store donatorns i donationsbrefvet uttryckligen gjorda
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
25
bestämmelse, att universitetet skulle »njuta, bruka och behålla» de donerade
fastigheterna.
Angående det af statskontoret alternativt väckta förslag, att universitetet
skulle öfvertaga kostnaderna, i deras helhet, för vissa befattningshafvares
aflöning samt för vissa andra i staten angifna ändamål, mot det
att staten på sig öfverflyttade aflöningsskyldigheten i afseende å vissa
andra löntagare, har konsistoriet motsatt sig äfven detta och framhållit
åtskilliga skäl, som synts konsistoriet tala däremot. Bland annat har konsistoriet
— i likhet med statskontoret — funnit, att med den ifrågasatta
anordningen borde följa förslagsanslagens fixering till bestämda belopp.
Konsistoriet medger väl, att svårigheter och omgång äro förenade med
rekvisitionen af förslagsanslagen, men finner dock dessas egenskap att vara
beviljade på förslag utgöra en verklig trygghet för universitetets fullgörande
af sin uppgift. Hade ett vid förarbetet till 1885 års stat väckt
förslag om dessa anslags fixering gått igenom, skulle detta varit nästan ruinerande
för universitetets ekonomi. Konsistoriet ifrågasätter ock, huruvida
statskontoret vid sitt förslags afgifvande aktgifvit på och tillgodosett den rätt,
som tillkomme universitetet i afseende å dess reservfonds inkomst af besparade
löner.
Konsistoriet omförmäler till slut, att konsistoriet redan i skrifvelse
den 7 februari 1902 uttalat sig om den af statskontoret i dess förutnämnda
bilaga A vidrörda fråga om, att vissa lönebelopp å tillhopa 3,000
kronor icke skulle hafva af universitetet tagits i betraktande vid beräkning
af nödiga tillskott från 1876 års förslagsanslag.
Om den i konsistoriets skrifvelse sist omförmälda fråga torde jag här
böra inflicka några ord.
Under det i statskontoret pågående förarbetet för besvarandet af den
nådiga remissen i ärendet angående ny stat för universitetet i Uppsala
afläts den 30 maj 1901 en anmodan till det större akademiska konsistoriet
därstädes att inkomma med upplysning om anledningen till den af universitetet
följda beräkningen vid rekvirerande från Uppsala läns ränteri
af lönefyllnad för professorerna i modern litteratur och estetik samt i
botanik och praktisk ekonomi — Borgströmianska professuren — hvilken
beräkning, efter hvad statskontoret inhämtat, tillämpats ända från ingången
af år 1877, och därvid förutnämnda lönebelopp å respektive 1,800 och
1,200 kronor icke tagits i betraktande. Enligt hvad konsistoriet i skrifvelse
den 23 november 1901 meddelade statskontoret, hade eu omfattande
och noggrann undersökning och utredning af den invecklade frågan måst
företagas af akademikamreraren, och svar afgafs sedermera af konsistoriet i
dess nämnda skrifvelse den 7 februari 1902.
Bih. till Ritual. Prot. 1907. 4 Samt. 1 Afd. .9 Häft.
4
26
Statsutskottets Utlåtande N:0 9.
En närmare redogörelse för denna skrifvelse torde ej vara erforderlig.
Här må blott nämnas, att efter en vidlyftig motivering, hämtad från de
utredningar och förslag, som föregingo fastställandet af 1837 års stat,
och stödd på tolkning af föreskrifter i denna stat, konsistoriet gjort gällande,
att det vore med full rätt, som statsanslagen för Borgströmianska
och aesthetices professurerna vid bestämmande af de enligt 1876 års nådiga
bref för fyllandet af dessa professurers löner till 6,000 kronor erforderliga
förslagsanslag icke beräknats jämte de spannmålsanslag, innefattande dessa
statsanslag, som i 1837 års stat tilldelats dessa professurer. Antingen
skulle spannmålsanslagen eller statsanslagen beräknas, men ej båda, ty då
blefve de senare beräknade två gånger, enär de ock inginge i det värde,
som spannmålsanslagen uttryckte.
Jag återtager nu min framställning af förevarande ärendes gång. Konsistoriets
förutnämnda skrifvelse den 15 november 1902 öfverlämnades af
universitetskanslern med utlåtande den 29 december 1902 till Kungl. Maj:t.
I utlåtandet anförde kanslern, bland annat, hurusom statskontorets i ärendet
framlagda två alternativa förslag sträckte sig vida utöfver det syfte,
som, enligt hvad nådiga brefvet den 27 oktober 1899 gåfve vid handen,
syntes hafva varit i ärendet från början afsedt, och äfven i och för sig
vore af omtvistlig beskaffenhet. Kanslern hemställde, att Kungl. Maj:t,
utan att nu göra statskontorets omfattande framställning i dess helhet till
föremål för pröfning, täcktes fastställa ny stat för Uppsala universitet i
hufvudsaklig öfverensstämmelse med det åt kanslern med underdånig skrifvelse
den 4 juli 1900 framlagda förslaget, med de ändringar och tillägg,
hvilka kunde föranledas af de efter sistnämnda dag genom utfärdade
nådiga bref meddelade bestämmelser.
Genom nådig remiss anbefalldes sedermera statskontoret att i ärendet
afgifva förnyadt underdånigt utlåtande. Detta afgafs den 2 april 1903.
Statskontoret anmärker i sitt utlåtande först, att statskontoret funnit
det vara sin plikt att vid behandlingen af de båda ärendena angående eu
reform i universitetets i Uppsala bokföring och förändrad uppställning af
dess stat tillse, att det mål, till hvilket Riksdagen och ämbetsverken syftade
i det ena ärendet, icke blefve förhindradt genom det sätt, hvarpå det
andra ärendet behandlades.
Statskontoret ansåge sig hafva i ärendet angående nytt formulär för
Uppsala universitets hufvudbok påvisat, att fullgiltiga skäl förefunnes för
statskontorets och kammarrättens i underdånigt utlåtande den 10 maj 1901
uttalade mening, att det såväl ur statistisk som kontrollsynpunkt vore
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
27
önskligt, att konti för rikets universitet kunde i rikshufvudboken införas.
För vinnande häraf erfordrades emellertid en ändrad uppställning af Uppsala
universitets hufvudbok och därmed af universitetets stat, pa sätt åt
statskontoret förut påyrkats.
Statskontoret hade redan påvisat två utvägar, på hvilka den nu saknade
öfverskådligheten af universitetets stat kunde vinnas. Med fastställande
af principen om statsmedlens särskiljande i stat och bokföring kunde
dock målet vinnas på andra vägar, därest samtidigt andra syften än de
statskontoret speciellt företrädde borde tillgodoses.
För att underlätta det besvär, som den af statskontoret påyrkade
förändrade uppställningen af förslagsstaten skulle vid utarbetandet orsaka
universitetsmyndigheterna och för att dessa myndigheter skulle kunna
med större lätthet fatta de grunder, efter hvilka det dem åliggande arbetet
med förslagsstatens detaljer borde fortgå, hade statskontoret låtit
verkställa utredning beträffande de till Uppsala universitet enligt riksstaten
utgående statsmedel samt upprätta en principerna åskådliggörande förslagsstat.
Emot nämnda utredning och förslagsstat hade konsistoriet framställt
vissa anmärkningar och erinringar. Dessa berodde emellertid pa en uppenbar
missuppfattning af hvad statskontoret yttrat. T afseende särskilt å
de tre ersättningsanslag å tillhopa 42,676 kronor 85 öre, beträffande
hvilkas uppförande i utredningen såsom riksstatsanslag anmärkning skett,
hade statskontoret ej ens antydt än mindre uttalat, att ämbetsverket betraktade
dessa statsmedel såsom vore de af enahanda historisk natur som
öfriga anslag. De tre anslagens upptagande på sätt som skett hade berott
på det ändamål, som med ifrågavarande utredning afsetts, nämligen att
utgöra förberedelse till den reglering af universitetets stat, som statskontoret.
därefter föresloge. Universitetets rätt och bästa träddes ju ej för
nära, då genom statsverkets öfvertagande direkt af ersättningsanslaget till
Skytteanska professorn och utbetalning direkt till löntagare och institution
af de öfriga båda ersättningsanslagen universitetets enskilda budget befriades
från motsvarande belopp. Om emellertid universitetsmyndigheterna
föredroge en sådan anordning, vore intet hinder för, att ifrågavarande medel
fördes såsom universitetets enskilda; enda följden häraf blefve den, att
statsanslaget för enskilda löntagare och institutioner beräknades så mycket
mindre och ett särskilt ersättningsanslag i riksstaten uppfördes — eu
anordning som enligt statskontorets mening väl vore utan nytta, men i
alla händelser ej hade någon betydelse för deri fråga, som här hufvudsakligen
förelåge.
Statskontoret omnämner de af detsamma i föregående utlåtande framställda
båda förslag och finner, hvad det första af dem beträffar, att
28
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Konung Gustaf II Adolfs afsikt med de till universitetet donerade hemman
ej kunde anses kränkt genom den föreslagna anordningen. Hvad
det andra alternativet angår och särskildt konsistoriets farhågor beträffande
fixering af förslagsanslagen, anmärker statskontoret, att de af konsistoriet
såsom skäl mot en dylik fixering åberopade förhållanden i afseende å den
på 1880-talet ifrågasatta fixeringen endast utvisade, att den af universitetsmyndigheterna
då begärda fixeringen af förslagsanslagen var för låg.
Att nu, efter 25 års erfarenhet, verkställa en för fixeringen erforderlig
beräkning borde ej möta oöfverstigliga hinder. Just med hänsyn till de
af konsistoriet framhållna svårigheterna vid rekvisitionen af förslagsanslagen
samt den omöjliggjorda kontrollen å denna rekvisition hade statskontoret
ansett företrädet böra ges åt ett statförslag, i hvilket, hvad statsmedlen
anginge, endast förekomme bestämda anslag och reservationsanslag.
Den invändning konsistoriet gjort mot statskontorets statförslag med
hänsyn till att statskontorets utlåtande ej innehölle någon upplysning om,
huru statskontoret tänkt sig redovisningen och användningen af de besparingar,
som nu inginge till reservfonden, berodde på ett missförstånd.
Frågan om reservfondens bokföring kunde med stor lätthet ordnas till
full åtlydnad af föreskriften i nådiga brefvet den 30 december 1862, och
några nya bestämmelser om fondens användning syntes ej såsom direkt
följd af statskontorets nu framlagda förslag vara erforderliga.
Statskontoret erinrar vidare, hurusom detsamma i sitt underdåniga utlåtande
den 31 december 1901 såsom skäl för yrkandet att statsmedel
skulle varda skilda från öfriga medel i staten för universitetet framhållit,
bland annat, de mångahanda olägenheter statskontoret funnit däraf, att
icke staten varit uppställd efter denna grundsats. Statskontoret hade
därvid syftat på de stora svårigheter, som mötte, då man önskade öfva
kontroll å statsmedlens användning, särskildt förslagsanslagens beräkning
till det belopp, hvarmed de enligt Riksdagens medgifvande finge utgå.
Till belysande af vidden af dessa svårigheter har statskontoret åberopat
förhållandena i det af mig förut omförmälda ärende angående beräkning
i fråga om lönefyllnad åt professorerna i modern litteratur och estetik
samt i botanik och praktisk ekonomi. »Det torde icke kunna bestridas»,
säger statskontoret, »att en kontroll, som göres beroende af sådana omständigheter
som de nu anförda, är förenad med sådana svårigheter, att
det är de kontrollerande myndigheternas och det centrala statsmedelsförvaltande
ämbetsverkets oafvisliga plikt att söka få dem snarast möjligt undanröjda».
Den fråga, som nu afhandlats, gällde riktigheten af rekvisitionerna
å 1876 års förslagsanslag. Till ytterligare belysning af det ur särskildt
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
29
kontrollsynpunkt trängande behofvet af en förändrad uppställning af Uppsala
universitets stat framdrager statskontoret en annan fråga, som rörer
rekvisitionen af 1877 års förslagsanslag. Hvad statskontoret i afseende
därå, med hänvisning till en vid dess skrifvelse fogad bilaga E — innefattande
en af vederbörande revisor hos statskontoret gjord anmärkning —
anför går ut därpå, att vid den beräkning, som konsistoriet verkställer,
och på grund af hvilken 1877 års förslagsanslag af universitetet utbekommes,
de förutom spannmål tillgängliga penningar och behållen prebendeinkomst
äfvensom äldre penninganslag för löner åt vederbörande
extra ordinarie professorer in. m. upptagits till 13,039 kronor 88 öre,
eller, med afdrag för prebendeinkomst, 12,164 kronor 88 öre för kvartal,
alltså för helt år kontant tillsammans 48,659 kronor 52 öre.
De kontanta tillgångar, som vid 1877 års Riksdag beräknats först
skola tagas i anspråk, innan för nyssnämnda löner in. in. förslagsanslaget
Unge anlitas, hade emellertid uppgått till 53,616 kronor 15 öre. Det
ville då synas, som om ett statsmedelsbelopp af 4,956 kronor 63 öre icke
blifvit vid förslagsanslagets rekvirerande taget i beräkning af konsistoriet.
Härifrån borde likväl — på sätt framginge af den vid statskontorets skrifvelse
fogade bilaga E — afdragas ett belopp af 1,500 kronor, så att, under
antagande af samma spannmålspris, enligt anmärkningsförfattarens mening
återstående 3,456 kronor 63 öre angåfve storleken af det belopp, som
torde årligen hafva obehörigen utgått af 1877 års förslagsanslag.
Denna anmärknings riktighet, yttrar statskontoret, kunde icke af räkenskaperna
eller öfriga för statskontoret tillgängliga handlingar tillförlitligen
bedömas; och statskontoret funne i detta förhållande ett ytterligare
stöd för sitt yrkande, att Uppsala universitets penningförvaltning, stater
och räkenskaper måtte ordnas på sådant sätt, att statsmedlens användning
kunde vederbörligen kontrolleras, hvilket icke hittills varit fallet.
Efter att sålunda ytterligare hafva uppvisat det trängande behofvet
af en förändrad uppställning af universitetets stat meddelar statskontoret,
att detsamma, vid öfvervägande huruvida ett särskiljande af statsmedlen
och universitetets egna medel i staten kunde ske, utan att samtidigt förslagsanslagen
förvandlades till bestämda anslag, funnit detta kunna äga
ruin på två olika sätt, och fogar vid sin skrifvelse två förslag i afseende
härå, alternativ 1 och alternativ 2, eller, såsom jag med hänsyn till föregående
två förslag vill kalla dessa förslag, III och IV.
Alternativ III afser i den nuvarande uppställningen af staten endast
den förändring, att för hvarje utgiftspost angifvas de delar af olika anslagsnatur,
som däri ingå.
30
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Enligt alternativ IV bibehållas ock förslagsanslagen. Såvidt möjligt
bestrides emellertid hvarje utgiftspost af ett slags medel.
I sin skrifvelse hemställer statskontoret slutligen, att Kungl. Maj:t —
därest Kungl. Maj:t icke ansåge sig för det närvarande böra, på sätt statskontoret
i sitt underdåniga utlåtande den 31 december 1901 alternativt
föreslagit, låta de Uppsala universitet tillhöriga hemman och lägenheter
för universitetets räkning af domänstyrelsen förvaltas — täcktes anbefalla
kanslern för rikets universitet att till nådig pröfning framlägga ett förslag
till stat för Uppsala universitet, uppgjordt i enlighet med de principer
statskontoret framställt ej mindre i nu förevarande utlåtande än äfven i
de därvid fogade, principerna belysande bilagor och tablåer, äfvensom att
Kungl. Maj:t därefter måtte förelägga Riksdagen ett förslag till förändrad
uppställning af riksstaten i hvad den afsåge Uppsala universitet sålunda,
att under denna titel upptoges följande särskilda underanslag:
Aflöning ar, bestämdt anslag,
Ersättningar, bestämdt anslag,
Lönefyllnad er, förslagsanslag,
Institutionernas materiell, reservationsanslag.
Statskontoret hemställer tillika, det Kungl. Maj:t täcktes före den nya
statens fastställande anbefalla universitetsmyndigheterna att förebringa erforderlig
utredning beträffande de belopp, som borde i staten upptagas såsom
behållen inkomst af prebenden.
Vid statskontorets skrifvelse äro fogade, förutom redan omförmälda
bilagor, 1) en jämförelse mellan slutsummorna i statskontorets föregående
statförslag och dess senast framlagda förslag till stat, 2) en kalkyl öfver
bestämda, universitetet i Uppsala tillkommande statsanslag och till universitetet
utgående ersättningar, 3) en undersökning rörande de anslag,
som i statskontorets föregående utredning ingå i den med rödt betecknade
slutsiffran samt bland de »statsmedel, hvilkas särskilda användning ej
kunnat i utredningen bestämmas», 4) en promemoria angående ett år
1873 beviljadt spannmålsfyllnadsanslag å 43,323 kronor 79 öre, af hvilken
promemoria, jämförd med öfriga af statskontoret åberopade handlingar,
framgår, att af nämnda anslag vid rekvisition af medel från 1877 års
förslagsanslag skulle beräknats vara att tillgå blott 16,254 kronor 52 öre
i stället för 19,711 kronor 15 öre, enär i anslaget bort ingå äfven
förutnämnda belopp af 3,456 kronor 63 öre, rörande hvilket anmärkning
framställts inom statskontoret, 5) af statskontoret uppgjorda beräkningar
rörande 1876 och 1877 års förslagsanslag, 6) en tablå, utvisande de totalbelopp,
till hvilkas fyllande förslagsanslag erfordras, och de öfriga tillgångar,
universitetet för ändamålet disponerar.
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
31
Sistnämnda tablå utvisar ett beräknadt erforderligt tillskott af förslagsanslag
till belopp af 111,761 kronor 6 öre, eller med frånräknande af
förut omförmälda 3,456 kronor 63 öre ett belopp af 108,304 kronor
43 öre.
I detta sammanhang torde jag böra erinra, att den af statskontoret
ifrågasatta utredning rörande de belopp, som borde i staten upptagas såsom
behållen inkomst af prebenden, ägt rum, och att Kungl. Maj:t den 2 december
1905 fastställt inkomsterna af de till professorer och extra professorer
inom teologiska fakulteten anslagna prebenden frånsedt det
förste teologie professorn och domprosten tillkommande, hvars afkomst
jämte vedanslag, humlegårdsersättning och rätt till åkerlott äfvensom spannmål
till viss myckenhet utgör dennes aflöning utan vidare kontant tillskott
— till följande belopp:
Danmarks prebendepastorat.................... kr. 1,075: —
Helga Trefaldighets » » 880:
Gamla Uppsala » * 1,425:
Börje * * 960:
Uppsala—Näs » * 95:
Hagby—Ramsta » * 460:
Universitetskanslern anbefalldes häi’efter att, efter vederbörandes hörande,
afgifva förnyadt underdånigt utlåtande i ärendet.
Efter remiss till universitetsmyndigheterna afgaf det större akademiska
konsistoriet yttrande den 12 mars 1904, däruti konsistoriet hänvisade
till och åberopade ett af drätselnämnden, efter tre särskilda af akademikamreraren
verkställda utredningar, afgifvet yttrande.
En af akademikamrerarens utredningar angick den förut berörda anmärkningen
vid beräkningen af 1877 års förslagsanslag, gående ut på att
ett belopp af 3,456 kronor 63 öre årligen skulle hafva obehörigen utgått
af detta förslagsanslag. Det torde vara nog att, med hänvisning i öfrigt
till innehållet af denna utredning, här nämna, att akademikamreraren,
efter noggrant genomgående af de medel, som jämte förslagsanslaget
skulle, jämlikt nådiga brefvet den 1 juni 1877, vid ombildning af adjunktsinstitutionen
användas till aflöning åt extra ordinarie professorer m. fl.
och till docentstipendier, anser sig hafva ådagalagt, att de tillgångar, som
jämlikt nyssnämnda nådiga bref skulle redovisas och afråknas vid rekvisition
af 1877 års förslagsanslag, också samtliga, sadana de voro upptagna
i 1872 års stat och därefter beviljats, verkligen behörigen redovisats.
Akademikamreraren tillägger, att hans beräkning af tillgångarna för ombildning
af adjunkturerna öfverensstämmer med de beräkningar öfver
32
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
samma tillgångar, som under förgångna tider uppgjorts inom ecklesiastikdepartementet
och där specificerats i en promemoria, hvaraf han fått del.
Akademikamrerarens andra utredning angår en fråga, hvarom någon
meningsskiljaktighet numera ej synes råda mellan universitetsmyndigheterna
och statskontoret, och hvarpå jag ej har anledning att ingå.
hör akademikamrerarens tredje utredning torde jag däremot böra
något närmare redogöra. Akademikamreraren erinrar däri, hurusom han
ansåge sig i sin första nyss omförmälda utredning hafva ådagalagt, att
universitetsmyndigheterna vid tillämpning af nådiga brefvet den 1 juni
1877 angående ombildning af adjunkturerna och rekvisition af därför beviljadt
statsanslag riktigt beräknat de universitetets tillgångar, som borde
användas vid ombildningen. Emellertid upptoge statskontoret i dess förut
omnämnda tryckta yttrande, öfver det från universitetet afgifna förslag
till stat för universitetet en specifikation öfver de medel, som enligt statskontorets
förmenande skulle utgöra 1877 års tillgångar, och då denna specifikation
icke stode i öfverensstämmelse med den beräkning, akademikamreraren
gjort af 1877 års tillgångar, ville han till närmare granskning
upptaga statskontorets specifikation.
Akademikamreraren har därvid funnit, att en af statskontoret upptagen
post borde uteslutas, en annan nedsättas. Statskontoret beräknade
bland ifrågavarande tillgångar först 1833 års anslag till en adjunkt 675 kronor.
Af liknande skäl, som anförts till stöd för att ej bland tillgångar till afräkning
vid rekvisition af 1876 års förslagsanslag medtagits förut omhandlade
statsmedel 1,800 kronor och 1,200 kronor, tillhopa 3,000 kronor, borde
nyssberörda 675 kronor ej inräknas i tillgångarna för ombildning af adjunkturerna
jämte det spannmålsanslag, innefattande samma anslag, som i vederbörande
stat tilldelats denna adjunktur.
Vidare hade statskontoret bland tillgångarna för adjunkturernas ombildning
beräknat hela det anslag, som år 1841 beviljats till löneförbättring
och understöd för yngre lärare vid universitetet, 1,500 riksdaler banko
eller 2,250 kronor. Af detta belopp vore emellertid i 1872 års stat 750
kronor upptagna såsom arfvode åt yngre akademiska lärare, ett ändamål
hvartill beloppet ock, jämte af universitetets egna medel lämnadt tillskott
och ytterligare statsanslag, sedermera städse användts.
Med iakttagande af dessa ändringar skulle 1877 års beräknade tillgångar,
på sätt akademikamreraren närmare angifver, komma att uppgå till ett
belopp af sammanlagdt 72,000 kronor. Emellertid hade dessa tillgångar
i propositionen till 1877 års Riksdag samt inom ecklesiastikdepartementet
enligt förutnämnda promemoria beräknats allenast till 71,000 kronor.
Den missräkning, som här förelåge, syntes ligga i beräkningen af till
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
33
gångarna för de s. k. världsliga adjunkturerna och hafva uppkommit redan
i sammanhang med utfärdandet af 1862 års stat samt därifrån insmugit
sig i 1872 års stat. Huru felet uppkommit vore numera omöjligt att
utreda.
I drätselnämndens af akademikamrer ar ens utredningar åtföljda yttrande
framhållas svårigheterna för de nya personer, som för närvarande utgjorde
universitetets ekonomiska förvaltnings styrelse och tjänstemannapersonal,
att genast utreda och klarlägga de förhållanden, som, gällande vid midten
af 1870-talet, betingade den form och de afräkningsbelopp, som ända från
och med år 1878 i hufvudsak följts vid vederbörande rekvisitioner. Så
mycket mindre hade man haft anledning att ägna särskild! historiskt studium
åt den ganska invecklade frågan, som anmärkning mot rekvisitionsmetoden
och dess resultat ej försports, hvarken år 1882, då drätselnämnden
gjort en särskild framställning i ämnet till statskontoret, eller senare, då
förslaget till 1885 års stat framlades.
Efter tagen del af akademikamrerarens utredning rörande rekvisitionen
af 1877 års förslagsanslag hade drätselnämnden för sin del ej kunnat
finna annat, än att, med tillämpning af föreskrifterna i nådiga brefvet den
1 juni 1877 angående ombildning af adjunktsinrättningen m. m., universitetsmyndigheterna
i Uppsala rätteligen förfarit samt ställt sig de för
rekvisition af 1877 års förslagsanslag meddelade föreskrifter till efterrättelse.
Särskild! ville drätselnämnden framhålla, att af ordalagen i nyssnämnda
nådiga- bref vore tydligt, att de adjunktslöner inom de s. k. världsliga
fakulteterna, som i det nådiga brefvet afhandlades, och hvilka därefter,
i mån af inträffande ledighet skulle jämte andra särskilt angifna anslag
för den genom brefvet anbefallda omregleringen användas, vore de i 1872
års stat för universitetet upptagna. Dessa löner, med däri åren 1876 och
1877 vidtagna förhöjningar, hade ock ingått i universitetets beräkningar.
Drätselnämnden säger sig vidare anse det vara önskligt att nu om
möjligt en gång för alla få klarhet i de frågor om statsmedels användande,
som statskontoret bragt på tal, och upptager i samband därmed det af
akademikamreraren angifna förhållandet, att af de statsanslag, som på
skilda tider blifvit beviljade universitetet för reglering af adjunktslönerna
inom de världsliga fakulteterna, verkligen ett belopp af 1,000 kronor icke
blifvit för ändamålet användt; om felet härvidlag — härstammande från
1862 års stat — hade den nuvarande drätselnämnden hittills ej haft någon
aning, och det vore ursäktligt och skäligen förklarligt, om tillträdande
nya ledamöter i drätselnämnden och nya tjänstemän icke utan särskild t
gifven anledning företoge sig att nagelfara de sifferberäkningar, som legat
till grund för beslut, fattade långt före deras tid, och om hvilka beräkna.
till Rikad. Prof. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 9 Iläft. 5
34
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
ningar de haft allt skäl att antaga, att de redan undergått vederbörlig
granskning.
Sedan emellertid nu omförmälda förhållande blifvit utredt, hade
drätselnämnden, varskodd af denna upptäckt, sökt komma till klarhet därom,
huruvida, då statskontoret förmenat ett belopp af tillhopa 3,456 kronor
63 öre af statsmedel vara af universitetet för mycket rekvireradt, jämväl
någon verklig grund kunde förefinnas för statskontorets antagande, i hvad
anginge återstående omkring 2*500 kronor.
Under forskningarna härom hade drätselnämndens uppmärksamhet
blifvit fästad på förhållandet med universitetets så kallade emeritilöner.
I detta afseende vore följande att märka.
Sedan längre tid tillbaka hade vid universitetet funnits inrättade två
emeritilöner, hvilka utgått helt och hållet af universitetets egna medel.
I 1837 års stat för universitetet hade dessa löner varit bestämda hvardera
till 225 tunnor spannmål och 300 riksdaler i hyresersättning, men vid
1858 års Riksdag hade de, jämlikt nådigt bref den 20 mars 1858,
höjts af statsmedel till 4,500 riksdaler hvardera, till hvilken förhöjning
medel skulle tagas af ett af Riksdagen samma år beviljad t förslagsanslag
å 30,000 kronor. Detta anslag hade sedermera ersatts med det — förut
i ärendet af mig omförmälda — bestämda spannmålsfyllnadsanslag, som
beviljats af 1873 års Riksdag, 43,323 riksdaler 79 öre.
Vid 1840 och 1841 årens Riksdagar hade af statsmedel beviljats anslag till
ytterligare två emeritilöner, till hvilkas höjande sedermera vid olika tider
beviljats anslag dels af statsmedel dels af universitetets egna medel.
Genom 1872 års stat hade ytterligare tillkommit två emeritilöner,
hvilka dock aldrig tillsatts och snart nog indragits.
Riksdagen år 1873 hade nämligen medgifvit rätt för vederbörande professorer,
adjunkter m. fl. att efter uppnådda 65 lefnadsår försättas å indragningsstat,
hvaremot de anslag till emeritilöner, som från statsverket utginge
till universiteten, borde vid inträffande ledighet upphöra.
Vid tiden för den nu omnämnda omregleringen, eller år 1873 och
närmast följande år, hade de fyra i 1862 års stat upptagna emeritilönerna
innehafts af följande emeriti, nämligen f. d. professorerna Fries och Bergfalk,
hvilka innehaft de båda äldre och större, delvis af universitetets
delvis af statens medel utgående emeritilönerna, samt f. d. bibliotekarien
Fant och f. d. professorn Böttiger, hvilka åtnjutit de båda lägre emeritilönerna.
Sedan Fant och Böttiger dött och hvarderas stärbhus under föreskrifven
tid uppbimt emeritilönen, hade statsanslag för dem ej vidare rekvirerats.
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
35
Fries hade afiidit den 10 februari 1878. Då han efterlämnat familj,
hade hans stärbhus enligt författningarna fått uppbära lönen under ett
och ett hälft år efter hans död, hvarefter densamma upphört, hvilket i
detta fall betydt detsamma, som att lönebeloppet i dess helhet besparats
universitetet och således kommit universitetets reservfond till godo.
Bergfalk åter hade afiidit ogift den 31 januari 1890, hvarefter och
sedan hans emeritilön under ett hälft år kommit hans stärbhus till godo,
densamma, hvilken — såsom jag redan nämnt — vore uppförd i 1885
års utgiftsstat, upphört.
I det belopp af 43,323 kronor 79 öre, som af 1873 års Riksdag beviljats
universitetet såsom ordinarie fast anslag i stället för 1858 års förslagsanslag,
hade emellertid ingått jämväl två summor, en å 1,265 kronor
78 öre och en å 1,265 kronor 77 öre, såsom lönetillökning för två emeritilöner,
just de som innehafts af Fries och Bergfalk.
Om nu nyssnämnda anslagsbelopp af 43,323 kronor 79 öre öre verkligen
skolat minskas med nyssnämnda två belopp å respektive 1,265 kronor
78 öre och 1,265 kronor 77 öre, i den mån de två nyss omförmälda
emeritilönerna blifvit lediga, hade sådant blifvit förbisedt och fallit i glömska
såväl hos universitetsmyndigheterna i Uppsala som jämväl hos öfverordnade
myndigheter, ty alltjämt hade från universitetet rekvirerats och
rekvirerades fortfarande nämnda ordinarie anslag med oförändradt belopp.
Detta förbiseende hos myndigheterna hade varit så fullständigt, att, hvad
särskildt anginge Bergfalks emeritilön, Ivungl. Maj:t genom nådigt bref
den 2 februari 1886 på framställning af universitetskanslern gillat och godkänt
ett från universitetet utgånget förslag, att för gäldande af lån, som
universitetet måst upptaga för nya universitetshusets byggande m. in.,
skulle få användas, förutom andra medel, hvarom nu icke vore fråga,
jämväl den i nya staten af år 1885 på indragningsstat upptagna enda
ännu kvarstående emeritilönen å 4,500 kronor efter dåvarande innehafvarens
afgång.
De belopp, som drätselnämnden sålunda framhållit, vore alltså: 1,000
kronor, 1,265 kronor 78 öre och 1,265 kronor 77 öre, eller tillhopa 3,531
kronor 55 öre.
Därest statskontorets anmärkning i grunden afsåge de af drätselnämnden
nu framlagda förhållanden, kunde drätselnämnden för närvarande
icke förklara anledningen till den skiljaktighet, som förefunnes mellan
nyssnämnda sammanräknade belopp samt den summa, som statskontoret
uppgåfve, eller 3,456 kronor 63 öre.
Drätselnämnden förmenade, att de förhållanden, som nu blifvit af
densamma berörda, vore af den beskaffenhet, att de borde föranleda ett
36
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
slutligt afgörande, innan något vidare lämpligen ''kunde från universitetets
sida åtgöras i fråga om universitetets nya utgiftsstat, enär dessa frågor
icke obetydligt inverkade på beloppet af universitetets för utgiftsstaten
beräkneliga tillgångar.
Skulle emellertid Kungl. Maj:t vilja redan nu afgöra frågan om ny stat
för universitetet, ville drätselnämnden anföra, att densamma helst önskade,
att uppställningen af utgiftsstaten skedde i öfverensstämmelse med nämndens
framställda förslag, men att, om Kungl. Maj:t funne, att afseende
borde fästas vid hvad statskontoret däremot anfört och yrkat, drätselnämnden
för sin del funne det af statskontoret senast framställda alternativa
förslaget n:r IV vara att beakta.
Härvid hade akademikamreraren såsom sin mening uttalat, att han
för räkenskapernas förenkling och öfverskådlighet och därmed äfven för
åstadkommande af eu lättare kontroll funne det önskvärdt, att 1876 och
1877 års förslagsanslag fixerades, och att, då det ifrågasatta nya räkenskapsformuläret
skulle ansluta sig till den nya staten, åtgärder för vinnande
af nyssnämnda syfte vidtoges före den nya statens upprättande.
I denna akademikamrerarens åsikt kunde drätselnämnden så mycket
mindre instämma, som en fixering, enligt nämndens mening, lätt kunde
komma att innebära en fara för universitetets ekonomi.
Vid besvarandet af den nådiga remissen har kanslern uti skrifvelse
den 12 april 1904 uttalat önskvärdheten af, att uppställning af inkomstoch
utgiftsstaten äfvensom af universitetets räkenskaper medgåfve, att i
rikshufvudboken kunde införas tillräckligt fullständigt, särskilt konto för
universitetet, samt under åberopande i öfrigt af hvad kanslern tillförne i
ärendet andragit öfverlämnat ärendet till Kungl. Maj:ts pröfning för den
åtgärd, som i dess närvarande skick funnes af omständigheterna påkallad.
Ännu en gång remitterades ärendet till statskontoret. Dess med
anledning af denna remiss afgifna utlåtande är dagtecknadt den 29 september
1905. I detta utlåtande har statskontoret till en börjat erinrat,
att den i ärendet ifrågakomna anmärkning vid det större akademiska konsistoriets
i Uppsala beräkning af 1877 års förslagsanslag framställts ingalunda
i afsikt att kasta någon skugga på universitetets nuvarande ekonomiska
styrelse och förvaltningspersonal, utan, såsom statskontoret i sitt
föregående utlåtande framhållit, till ytterligare belysning af det särskildt ur
kontrollsynpunkt trängande behofvet af en förändrad uppställning af Uppsala
universitets stat, i det att anmärkningens riktighet icke kunde af
Statsutskottets Utlåtande N:o 9. 37
räkenskaperna eller öfriga för statskontoret tillgängliga handlingar tillförlitligen
bedömas.
Anmärkningens riktighet eller oriktighet vore således af underordnad
betydelse för den föreliggande frågan, nämligen behofvet af en förändrad
uppställning af Uppsala universitets stat.
Då emellertid drätselnämnden förmenade, att de af densamma framlagda
förhållanden borde föranleda ett slutligt afgörande, innan något vidare
lämpligen kunde från universitetets sida åtgöras i fråga om universitetets
nya utgiftsstat, hade statskontoret låtit verkställa en utredning af frågan
med ledning af de nya upplysningar, som nu från universitetsmyndigheterna
framkommit. Denna utredning innehölles i ett vid statskontorets
utlåtande fogadt memorial med tillhörande tablå och utvisade, att den af
statskontoret i det underdåniga utlåtandet den 2 april 1903 anmärkta
summan .......................................................................................... kronor 3,456: 63
borde ökas med ........................................................................... »_75: —,
således till....................................................................................... kronor 3,531: 63,
och att dessa statsmedel, som universitetet under en lång följd af år obehörigen
utbekommit, utgjordes af följande årliga belopp:
från och med 1877: af 1876 års förslagsanslag............... kronor —: 08
» » » 1878: » 1877 » * ............... » 1,000: —
» » » den 11 augusti 1879: af 1873 års bestämda
anslag till fyllande af spannmålslöner... » 1,265: 77
» » » den 1 augusti 1890: af d:o d:o.................. » 1,265: 78
Summa kronor 3,531: 63.
Bortsåge man från den första af ifrågavarande i summan ingående
fyra poster, hvilken hade samband med skiljaktigheter, uppkomma vid
anslagets fördelning på flera löntagare, uppginge det sammanräknade beloppet
af intill slutet af år 1903 obehörigen uppburna statsmedel till
73,854 kronor 41 öre.
Sedan statskontoret sålunda förebragt eu utredning om de belopp,
angående hvilka återlevereringsskyldighet för Uppsala universitet kunde
ifrågakomma, ville statskontoret fästa uppmärksamhet därå, att hvad universitetets
drätselnämnd anfört om de svårigheter och det tidsödande arbete,
som varit förenadt med den af akademikamreraren verkställda utredning
öfver statskontorets anmärkningar beträffande de åt universitetet
anvisade statsmedel, utgjorde ett nytt och kraftigt talande skäl för att
icke dröja med en förändring i uppställningen af Uppsala universitets stat.
38
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Myndigheternas
yttranden
rörande Dy
stat för universitetet
i
Land.
I afseende å den af drätselnämnden uttalade farhåga rörande fixering
af förslagsanslagen hade statskontoi''et redan framhållit, att visserligen den
af universitetsmyndigheterna år 1884 begärda fixeringen af förslagsanslagen
till 100,000 kronor varit för låg. Statskontoret vidhölle sin nu äfven af
akademikamreraren understödda åsikt, att företräde borde lämnas åt ett
statförslag, i hvilket, hvad statsmedlen anginge, endast förekomme bestämda
anslag och reservationsanslag.
Statskontorets utlåtande slutar med eu hemställan, att Kungl. Maj:t
täcktes fatta beslut i ärendet i enlighet med de af statskontoret tillförene
framställda yrkanden.
Ur det vid statskontorets utlåtande fogade, vidlyftiga memorial, hvars
resultat af statskontoret upptagits, torde jag få omförmäla allenast hurusom
däri påvisas, att den af akademikamreraren och drätselnämnden angifna
öfverskottsrekvisitionen af 1,000 kronor på 1877 års anslag sammanhänger
därmed, att ett år 1863 beviljadt anslag å 1,000 kronor till löneförhöjning
åt två språklärare icke medräknats bland 1877 års tillgångar
för ombildning af adjunktur»’, oaktadt akademikamreraren förklarat, att
så bort ske, och äfven tycktes antaga, att så skett. Samtliga kostnader
för adjunktsinstitutionens ombildning hade uppgått till 109,500 kronor,
och för deras gäldande hade tillgångar beräknats, hvilka, enligt hvad memorialförfattaren
ådagalägger, med inberäknande af nyssnämnda 1,000
kronor uppgått till 110,500 kronor, eller 1,000 kronor öfverkostnaderna
— universitetet hade alltså, sedan 1877 års ombildning af adjunktsinstitutionen
trädde i verkställighet, årligen utbekommit 1,000 kronor af statsmedel
mer än vederbort.
Beträffande frågan om rättighet för universitetet att för något sitt
ändamål annat än det ursprungliga behålla förutnämnda fyllnadsanslag till
två emeritilöner ansåge memorialförfattaren densamma vara med tillräcklig
tydlighet besvarad genom hänvisning till Riksdagens äfven af drätselnämnden
omförmälda beslut år 1873, enligt hvilket de anslag till emeritilöner,
som då från statsverket till universiteten utginge, borde vid inträffande
ledighet upphöra.
Den vidlyftiga förhandlingen rörande den nya staten för universitetet
i Uppsala har i väsentliga delar sin motsvarighet i ärendet rörande ny
stat för universitetet i Lund. Äfven i detta ärende hafva universitetsmyndigheterna
och statskontoret upprepade gånger utlåtit sig.
Det större akademiska konsistoriets i Lund första yttrande i ärendet
är dagtecknadt den 21 mars 1900. Vid detta yttrande är fogadt ett för
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
39
slag till ny stat med tillhörande utredning och motiver, Indika handlingar
upprättats af akademiräntmästaren och godkänts af drätselnämnden. Konsistoriet
förklarade sig därvid till alla delar ansluta sig till hvad akademiräntmästaren
sålunda föreslagit och anfört, endast med en detaljanmärkning,
som jag här kan förbigå. En af konsistoriet i skrifvelsen framkastad tanke
på förbättrad aflöning för vissa professorer, bibliotekarien och räntmästaren
m. fl., mot det att staten öfvertoge de ängslotter, hvilkas afkastning inginge
i vederbörandes aflöning, har, såsom jag redan antydt, i viss mån
realiserats. Ur det vid konsistoriets skrifvelse fogade protokoll vid konsistoriets
sammanträde den 7 mars 1900 vill jag i förbigående omförmäla,
hurusom en af konsistoriets medlemmar erinrade, att universitetets ekonomi
ursprungligen varit grundad på det gamla »kapitelgodset», som dock snart
indragits och ofullkomligt ersatts med anslag i spannmål. Men såväl
kronotionde som — på senare tider — kyrkotionde och vaxljusmedel vore
utbytta mot fasta penninganslag, och alla nya anslag vore beviljade i
penningar. Af de gamla inkomsterna återstode nu endast arrendena af
de jämförelsevis få hemman, som fortfarande vore universitetets egendom
och genom dess drätselnämnd utarrenderades. Det kunde ifrågasättas att
uppdraga ombesörjandet häraf åt den myndighet, som hade vården af
statens egendom i allmänhet sig anförtrodd.
De i konsistoriets skrifvelse omförmälda handlingar utgjordes af: 1)
förteckning å tomtöremedel, som tillkomme universitetet från fastigheter
i Lund, Malmö och Landskrona, tillhopa 25 kronor 97 öre, 2) blankett till
arrendekontrakt angående utarrendering af akademihemman mot afgift i
spannmål, hälften råg och hälften korn, att lösas med penningar efter
angifven beräkning, innehållande blanketten bland annat föreskrift om skyldighet
för vederbörande tillträdande arrendator att till den afträdande
erlägga lösen för de å egendomen befintliga åbyggnaderna, 3) protokoll
hållet hos teologiska fakulteten den 19 december 1899 i samtliga nuvarande
ordinarie teologie professorers närvaro och innefattande tillstyrkan
af ett af drätselnämnden uppgjordt förslag angående fördelning af fakultetens
prebendepastorat på de till fakulteten hörande lärostolar samt utbyte
af hittillsvarande spannmålsbidrag till prebendeinnehafvarna från
löningsfonden mot fasta kontanta löner, med iakttagande att de extra
ordinarie professorerna, såsom hittills, ej erhölle del i löningsbidragen,
hvarjämte fakulteten uppgaf beloppen af vissa onera, som, utom skyldigheten
att aflöna vice pastor, häftade vid prebendena, 4) för Lunds universitet den
13 november 1885 fastställd utgiftsstat med däri sedermera vidtagna ändringar,
5) förslag till ny inkomst- och utgiftsstat, innehållande i afdelning I
motiv, i afdelning II inkomster, i afdelning III utgifter samt i afdelning IV all
-
40
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
manna bestämmelser, 6) förteckning å löneinkomster, smil för närvarande
utgå till professorerna och extra ordinarie professorerna inom
teologiska fakulteten samt — till styrkande af däri upptagna belopp af
bidrag från löningsfonden — 7) en uträkning upptagande medeltalet af
dessa bidrag för åren 1889—1898, 8) uppgift å arrendespannmål, som
erlagts till universitetet under åren 1889—1898, utvisande ett medelvärde
af 30,867 kronor 34 öre, 9) uppgift å de från förslagsanslagen utgående
belopp under åren 1889—1898, samt 10) uppgift på de extra inkomster,
som under samma år tillkommit universitetet, varande medeltalet för år
för akademikassan 578 kronor 67 öre och för bibliotekskassan 690 kronor
70 öre.
En blick på den föreslagna inkomststaten, jämförd i vissa delar med
motiven, ger följande vid handen.
De bestämda ordinarie statsanslagen upptagas med då utgående belopp,
jämte tillägg af ett — sedermera beviljadt — anslag till en vaktmästare vid
universitetsbiblioteket.
Därtill skulle komma förslagsanslagsbeloppet, 62,592 kronor, hvilket
emellertid borde förvandlas till fast ordinarie anslag. Sedan nämligen
numera kyrkotionden med forsellönsersättning samt vaxljusmedel ersätta
med fast årligt anslag och alla universitetets löntagare, som ägde rätt till
spannmålslöner, med undantag af de ordinarie teologie professorerna, utbytt
dessa mot fasta penninglöner, hvartill äfven de teologie professorerna vore
villiga, vore tiden inne att skrida till dylik förvandling. Spannmålsarrendena
vore visserligen fortfarande växlande, men de kunde dock tämligen
noga bestämmas.
Enligt hvad i motiverna upplyses hafva af förslagsanslagen utgått dels
bestämda årliga belopp, nämligen
af 1876 års förslagsanslag ...................................................... kronor 16,650: —
» 1877 » » ..................................................... > 25,500: —
dels ock för höjande af vissa spannmålsaflöningar växlande
belopp, hvilkas medeltal för åren 1889—1898
utgjort ................................................................................ » 20,009: 65
Summa kronor 62,159: 65.
Vidare upptages ett belopp, motsvarande en del utgående extra statsanslag,
hvilka önskas omförda till fasta ordinarie anslag.
Under nästa hufvudrubrik uppföres arrendespannmål från universitetets
hemman och lägenheter. För denna inkomstkälla beräknas ett belopp af
32,000 kronor — motsvarande ett belopp af 32,035 kronor 52 öre i 1885
års stat.
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
41
Enligt hvad i inotiverna upplyses, utgör arrendespannmålen från och
med den 14 mars 1901 tillsvidare 1,972,996 hektoliter råg och samma
mängd korn årligen. Arrendespannmålen löses enligt löpande årets markegångstaxa
Litt. A för Malmöhus län, med förhöjning af en krona 20 öre
för hvarje hektoliter. Lösensumman hade under åren 1886—1898 varit
lägst år 1888, nämligen 23,907 kronor 10 öre, och högst år 1892, då den
utgjort 35,612 kronor 29 öre. Den vore för år 1899 beräknad till 39,514
kronor 37 öre. Arliga arrendeafgifterna hade visserligen under tioårsperioden
1889 —1898 i medeltal ej utgjort mer än sammanlagdt 30,867
kronor 34 öre, men de syntes i nya staten kunna utan risk beräknas till
32,000 kronor.
Härefter upptages ersättning för den indragna kyrkofonden med forsellön
och vaxljusmedel, förutnämnda belopp 32,593 kronor.
Ytterligare beräknas såsom tillgångar för uppehållande af universitetets
verksamhet ränta efter 4 % å akademikassans och vissa fonders räntebärande
kapital, 795,866 kronor 39 öre, sålunda speciiiceradt:
a) akademikassan ........................ kronor 729,996: 48
b) Norbergska fonden ............... » 28,745: 84
c) Filéenska » ............... » 33,718: 30
d) von Hermansonska fonden... »_3,405: 77 = kronor 795,866: 39
Räntan är i rundt tal i beräkningen upptagen med 32,000 kronor.
Beträffande akademikassan och nämnda fonder anser jag mig böra
lämna några upplysningar, delvis hämtade ur det af professor Martin
Weibull utgifna arbetet »Lunds universitets historia 1668—1868» samt från
ett i handlingarna till förevarande ärende befintligt meddelande från akademiräntmästaren
i Lund.
Akademikassan, eller såsom den i 1885 års stat ock benämnes »hufvudkassan»,
grundlädes dels genom besparingar på »stipendiestaten» d. v. s.
de för aflöningar afsedda anslagen, dels genom ett kanslersbref, enligt
hvilket tillträdande professor ej finge beräkna lön för hela det år, inom
hvithet han begynt tjänstgöring, utan endast från den dag han tillträdde
ämbetet. Sedermera, på 1730-talet, förvandlades kassan till en »besparingsoch
förrådskassa», hvaraf endast räntan, ej kapitalet, finge röras. Härmed
grundades en universitetets reservfond, akademikassan, hvars tillväxt dock
först blef mera betydande, då man begynte vid vakanser låta lönlösa eller
mindre lönta utan ersättning sköta de lediga lärostolarna med indragande
af lönen till universitetet.
I den år 1837 fastställda staten är akademikassan angifven till
Dill. till Rilcscl. Prof. 1907. 4 Samt. 1 Afd. 9 Haft.
6
42
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
100.000 riksdaler, och först då bildades den i räkenskaperna nu s. k. reservfonden,
till hvilken därefter alla lönebesparingar ingått.
Hurusom vissa tillfälliga inkomster pläga ingå till akademikassan eller
hufvudkassan synes af 1885 års stat. Till kassans förstärkande har tjänat,
att räntor å de för universitetets olika institutioner afsedda materiellanslagen
ingått till densamma.
Norbergska fonden grundar sig på professorn Mathias Norbergs testamente
den 23 december 1811, enligt hvilket fondens årliga afkomst skall
användas till aflöning af en professor vid universitetet i franska, tyska och
engelska språken. Enligt meddelad föreskrift i 1837 års stat skulle den
akademiska förvaltningen ansvara »den Norbergska professorn för full lön
i likhet med öfriga professorer inom filosofiska fakulteten, emot det att han
med sina föregående åligganden förenade det att föreläsa och examinera
i estestik». Universitetets utgiftsstat af år 1848 upptager Norbergska fondens
ränteafkomst bland universitetets öfriga tillgångar för bestridande
af löpande utgifter och så har äfven därefter ägt rum.
Filéenska fondens ränteafkomst skulle, enligt donators, kommerserådet
P. E. Filéens testamentariska föreskrifter den 7 och 28 september 1822 och
den 31 maj 1824, användas till danande af djurläkare samt till en inrättning
för öfning i ridkonsten äfvensom till ökade förmåner för en kirurgisk
operatör. I den år 1848 fastställda staten för universitetet föreskrefs,
att fondens ränta tillsvidare skulle ingå till »allmänna löningsfonden», hvarmed
förstods akademikassan.
Hvad beträffar den von Hermansonska fonden, grundar den sig på
testamenten af auditören F. von Hermanson den 21 april 1828 och den
16 oktober 1830. Årsräntan å donationsmedlen skulle användas såsom
stipendium åt två studerande, som vore sinnade göra tjänst vid akademiens
bibliotek. Sedan i utgiftsstaten år 1837 löner åt två amanuenser vid
universitetsbiblioteket inrättats, öfverfördes fonden då till akademikassan,
från hvilken erforderlig fyllnad i amanuenslönerna skulle utgå.
Såsom nyss nämnts, är räntan å akademikassan och fonderna beräknad
efter 4 %, medan densamma i 1885 års stat är antagen till 5 %. Det har,
enligt motiven, ansetts klokast att ej i nya staten beräkna mer än 4 %
ränta, med hänsyn till den stundom rådande låga räntefoten samt därtill
att akademikassans kapital till ett belopp af 50,000 kronor för närvarande
vore placeradt i obligationer, löpande med 3Y2 % ränta, hvartill komme, att
akademikassan möjligen torde behöfva anlitas för vissa årliga jordskyldsafgifter.
Nästa hufvudpost i inkomstberäkningen utgöres af ränta efter 4 % å
bibliotekskassans räntebärande kapital, vid 1899 års början utgörande
40.000 kronor, därifrån skulle afräknas Ahlmanska fonden, 11,253 kronor
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
43
57 öre, hvarjämte ifrågasatts en nedsättning af fonden med 20,000 kronor,
motsvarande ett tillämnadt bidrag å nämnda belopp till uppförande af ny
biblioteksbyggnad. Räntan å återståendé beloppet 8,746 kronor 43 öre är
fördenskull upptagen till 350 kronor i rundt tal.
Nyssomförmälda Ahlmanska fond skall enligt professorn Ahlmans
testamente den 20 september 1841 användas för inköp till universitetsbiblioteket
af teologisk litteratur.
Ytterligare följa i inkomstberäkningen tomtöremedel, upptagna till
enahanda belopp som i 1885 års stat, 25 kronor 97 öre, samt studentinskrifningspenningar
och tillfälliga inkomster, förslagsvis beräknade till
1,200 kronor.
Inkomstberäkningen i sin helhet visar en slutsumma af 437,140 kronor
37 öre. Till akademikassans förstärkning skulle fortfarande ingå de i
1885 års stat omförmälda tillfälliga och för utgiftsstaten icke beräknade
inkomster: arrendeafgift för S:t Petri kyrkogård och för en fäladslott —
för närvarande, enligt uppgift, utgörande sammanlagdt 110 kronor för år,
städjeafgifter samt hvad som svarar mot en i utgiftsstaten upptagen post
å 3,000 kronor för ränta och amortering af lån, i den mån denna utgift
kan komma att upphöra. Det upplyses, att lånet utgör 50,000 kronor,
upptaget på grund af nådigt bref den 17 mars 1882 för möblering m. m.
i universitetshuset.
Förslaget till utgiftsstat slutar å ett belopp af 435,482 kronor 50
öre. Likasom i fråga om förslaget till stat för Uppsala universitet skall
jag först längre fram i min framställning närmare ingå på frågan om uppställningen
af utgiftsstaten och meddelandet af vissa allmänna bestämmelser,
bär endast nämnande, att förslaget ej, såsom i fråga om Uppsala universitets
stat ägt rum, inskränker sig till en blott kodifiering, utan äfven innehåller
några nya poster samt förhöjningar af vissa aflöningar m. m.
Då universitetskanslern med skrifvelse den 6 april 1900 öfverlämnade
konsistoriets yttrande och öfriga nu omförmälda handlingar till Kungl.
Maj:t, förklarade sig kanslern icke hafva något att tillägga till hvad konsistoriet
föreslagit och hemställt.
Statskontoret, som genom nådig remiss anbefallts att afgifva underdånigt
utlåtande i ärendet, har afgifvit sådant i skrifvelse den 13 maj 1902.
1 skrifvelsen framhåller statskontoret de förut beträffande Uppsala
universitet angifna synpunkter, som hänvisade på önskvärdheten, att särskilda
konti för de åt universiteten förvaltade, ansenliga statsmedel kunde
i rikshufvudbokcn införas. Det räkenskapsformulär, som för närvarande
44
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
vore gällande för Lunds universitet, vore emellertid icke så inrättadt, att
det utan svårighet medgåfve införandet i rikshufvudboken af ett konto,
utvisande förhållandet med de af universitetet förvaltade statsmedlen. Härtill
komme, att detta formulär äfven i andra hänseenden företedde bristande
öfverskådlighet samt särskildt saknade den själfkontroll, som innefattades
i ett bokföringssätt, inrättadt efter det s. k. dubbla italienska bokhålleriet,
hvadan ett nytt formulär vore val behöfligt.
Statskontoret erinrar i sammanhang härmed om det af statskontoret
och kammarrätten den 10 maj 1901 samt af statskontoret ensamt den
31 december 1901 framlagda förslag beträffande bokföringen, medelförvaltningen
och statens uppställning vid Uppsala universitet. Då det
skulle vara af synnerlig vikt, att likformighet i dessa hänseenden genomfördes
vid båda universiteten, har statskontoret jämväl hemställt, att det
uppgjorda förslaget till stat för Lunds universitet måtte omarbetas på
sådant sätt, att statsmedlen blefve skilda från öfriga medel, samt att därefter
ett nytt formulär till hufvudbok för universitetet framställdes, som
bättre än det nuvarande motsvarade krafven på öfverskådlighet, särskildt
därutinnan, att de bestridda utgifterna, hvad statsmedlen anginge, komme
att angifvas å för hvarje anslag särskildt konto.
Likasom i ärendet angående ny stat för universitetet i Uppsala har
statskontoret äfven till underlättande af den ifrågasatta omarbetningen af
Lunds universitets stat lämnat en redogörelse för de för år 1901 till detta
universitet enligt riksstaten utgående anslag af statsmedel, hvarefter likaledes
följer en, i en vid statskontorets skrifvelse fogad bilaga A införd,
utredning till hvilka belopp af statsmedel och till hvilka belopp af universitetets
egna medel dess institutioner uppehölles och dess professorers
samt tjänstemäns och betjäntes löner utginge. Af utredningen framgår, att
till täckande af de poster, som angifvits såsom utgående af löningsfonden —
akademikassan — funnes denna tillgodoförda statsanslag till så stort belopp,
att i själfva verket af dessa utgiftsposter genom universitetets egna medel
endast gäldades 61,246 kronor 18 öre. Statskontorets nu ifrågavarande
skrifvelse är med tillhörande bilagor tryckt, och torde jag få hänvisa till
denna tryckta handling för närmare kännedom om nu af mig omförmälda
redogörelse och undersökning rörande Lunds universitets medel.
Med anslutning till den inom konsistoriet uttalade uppfattning, hvilken
jag omnämnt, och i öfverensstämmelse med hvad statskontoret i fråga
om Uppsala universitet föreslagit, har statskontoret i sitt nu förevarande
utlåtande framhållit, att det ur såväl universitetets som statsförvaltningens
synpunkt skulle vara särdeles lämpligt, om en sådan reglering kunde
genomföras, att statsverket öfvertoge alla utgifter för universitetet, under
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
45
det att vid denna reglering såsom tillgång beräknades universitetets såsom
dess egna betraktade medel.
Statskontoret har därför i nu förevarande ärende beträffande Lunds
universitet gjort enahanda hemställan som i afseende å Uppsala universitet
rörande verkställandet af en fullständig utredning i afseende å universitetets
tillgångar utöfver de i riksstaten upptagna samt om lämpligheten
af universitetsegendomarnas öfverlämnande åt domänstyrelsens förvaltning,
hvarefter ett nytt förslag till inkomst- och utgiftsstat för universitetet
borde utarbetas. Likaledes ifrågasätter statskontoret alternativt en uppdelning
af utgiftsposterna i staten på statsverket och akademien, såsom
statskontoret föreslagit i fråga om Uppsala universitet. En förutsättning
härför vore förslagsanslagens förvandling till bestämda anslag enligt lämplig
beräkning.
För att åskådliggöra de af statskontoret sålunda uttalade önskemål
har statskontoret låtit utarbeta ett vid dess skrifvelse såsom bilaga B fogadt
förslag till ny utgiftsstat för universitetet. — De två hufvudförslag
statskontoret sålunda framställt — motsvarande de i fråga om Uppsala universitet
gjorda — betecknar jag såsom statskontorets alternativ I och II.
Genom nådig remiss lämnades kanslern för rikets universitet tillfälle
att, efter vederbörandes hörande, afgifva underdånigt utlåtande med anledning
af hvad statskontoret i ärendet anfört.
Kanslern begärde yttrande af det större akademiska konsistoriet, som
i sin ordning inhämtade utlåtande från universitetets drätselnämnd.
I detta utlåtande, livilket konsistoriet för sin del såsom eget yttrande
åberopade, anförde drätselnämnden, enligt utdrag åt dess protokoll den 31
oktober 1902, bland annat följande:
Statskontoret hade gjort anmärkning mot det vid Lunds universitet
använda räkenskapsformuläret. Detta syntes dock drätselnämnden synnerligen
öfverskådligt och lätt att kontrollera. Det af statskontoret förordade
dubbla italienska bokhålleriet syntes ej lämpadt för räkenskaper af så enkel
natur som universitetets, och drätselnämnden kunde ej tillstyrka någon
ändring i det nu använda formuläret, hvilket af Riksdagens revisorer vitsordats
såsom enkelt, redigt och öfverskådligt.
Hvad statskontorets hemställan i öfrigt i detta ärende anginge, ville
drätselnämnden anmärka, att det ej torde vara riktigt att göra eu sådan
åtskillnad, som den af statskontoret angifna, mellan do till universitetet
från statsverket utgående kontanta anslagsbeloppen och de öfriga inkomster,
som universitetet för bestridande af de i stat angifna utgifterna disponerade,
ty dessa senare inkomster vore lika fullt som de förra till sitt
46
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
ursprung att anse såsom statsmedel, om de ock en gång för alla blifvit
till universitetet öfverlåtna.
Nämnda inkomster utgjordes dels af arrendena från de hemman, som
ännu tillhörde universitetet — rester af det gamla vid universitetets stiftande
till detsamma anslagna kapitelgodset, som till större delen snart
indrogs till statsverkets disposition och då ersattes med vissa anslag af
krono- och kyrkotionde — dels af räntorna å det universitetets kapital,
som ej vore för särskilt bestämdt ändamål anvisadt.
Universitetet hade således ännu i viss mån en sjelfständig ekonomisk
förvaltning, och denna anordning vore fortfarande för detsamma högst
behöflig.
Universitetets egna inkomster vore i det af drätselnämnden aflämnade
förslaget till ny stat så noga redovisade, att det ej vore möjligt åstadkomma
en fullständigare utredning af desamma, och ett angifvande af de
särskilda ändamål, för hvilka de kunde blifvit universitetet tillagda, vört*
så mycket omöjligare, som de ej blifvit universitetet tilldelade för något
särskilt ändamål utan för dess verksamhet i allmänhet.
Om statens och universitetets intressen skulle i någon män bättre;
tillgodoses, därest universitetets fastigheter öfverlämnades till förvaltning
af domänstyrelsen, skulle eu dylik anordning ingalunda afstyrkas af drätselnämnden.
Men efter nämndens öfvertygelse stode ej några fördelar
därigenom att vinna för det allmänna, så länge arrendatorerna af akademihemmanen
själfva ägde samtliga å fastigheterna befintliga åbyggnader.
Dessa hade vid vederbörliga värderingar uppskattats till omkring 400,000
kronor, och endast om staten eller universitetet inlöste dem, skulle högre
arrenden kunna erhållas. För närvarande utginge arrendena i allt fall,
om skälig ränta beräknades på det af arrendator!! för byggnadernas inlösen
nedlagda kapital, i medeltal efter 60 kronor årligen för hektar, och högre
arrende torde staten näppeligen erhålla för likartad, genom domänstyrelsens
försorg utarrenderad jord. Jorden å hemmanen hade upparbetats till
högsta kultur, och mot dess häfd förekomme i regel aldrig någon anmärkning.
Tiden för arrendekontrakten utginge för tre hemman under åren
1910, 1911 och 1917, för de öfriga tjugusju senare. Ökad inkomst af
hemmanen kunde därför i alla händelser ej snart erhållas. Icke heller
kunde tjänstepersonalen vid universitetet minskas, i händelse den af statskontoret
föreslagna åtgärden vidtoges.
På grund af nu anförda omständigheter och då helt visst andra
förhållanden, innan tiden för nu gällande arrendekontrakts utlöpande tilländagått,
komme att nödvändiggöra uppgörandet af ännu ett förslag till
ny stat, saknade drätselnämnden anledning att för närvarande tillstyrka
Statsutskottets Utlutande N:o 9.
47
förslaget om akademihemmanens öfverlämnande till domänstyrelsens förvaltning.
Mot statskontorets i ämnet väckta alternativa förslag II, att vissa löntagare
skulle aflönas med de till universitetet utgående kontanta statsanslagen,
vissa löntagare åter och andra i staten angifna ändamål tillgodoses
genom de såsom universitetets egna betecknade medel, hyste drätselnämnden
ock af flera skäl betänkligheter. Sistnämnda löntagares ställning
kunde tänkas bli mindre fördelaktig, och anordningen, som saknade såväl
rättslig som historisk grund, kunde, i stället för att underlätta kontroll
och bokföring, leda till oreda och osäkerhet i universitetets räkenskaper.
Universitetskanslerns den 29 december 1902 aflåtna underdåniga
svarsskrifvelse innehåller en hemställan, motsvarande den af kanslern i
fråga om stat för Uppsala universitet samma dag gjorda.
Statskontoret anbefalldes härefter att afgifva förnyadt underdånigt
utlåtande i ärendet. I det på grund häraf den 30 april 1903 afgifna utlåtandet
vidhöll statskontoret sin mening beträffande bokföringssystemet
för Lunds universitets hufvudbok. En förändrad uppställning af densamma
erfordrades med hänsyn till kontroll och statistik, och denna ändrade uppställning
nödvändiggjorde i sin ordning en förändring af statens uppställning
på sådant sätt, att statsanslagen skildes från öfriga anslag.
Statskontoret fasthölle sålunda sin i föregående utlåtande yttrade mening
i omförmälda hänseende men hade, likasom i ärendet angående
Uppsala universitets stat, tagit under öfvervägande, huruvida icke det
hufvudsyfte statskontoret ville vinna kunde ernås jämväl med bibehållande
af förslagsanslag till lönernas fyllande. Detta kunde äga rum
på två sätt, och statskontoret fogar vid sin skrifvelse två alternativa förslagsstater,
motsvarande de af mig i det föregående med III och IV
betecknade alternativen för Uppsala universitet, enligt hvilka nu ifrågasatta
båda förslag, framdeles äfven betecknade såsom statskontorets förslag
III och IV, förslagsanslagen skulle bibehållas.
Statskontorets slutliga hemställan i nu förevarande skrifvelse är affattad i
öfverensstämmelse med statskontorets förut af mig återgifna hemställan i dess
underdåniga utlåtande den 2 april 1903 angående ny stat för universitetet
i Uppsala, hvarjämte statskontoret hemställer om meddelande af uppdrag
åt sakkunniga personer för framställande af förslag till formulär för
Lunds universitets hufvudbok, med iakttagande att särskild redovisning
lämnas för universitetets egna medel och särskild redovisning för de till
universitetet anslagna statsmedel.
48
Statsutskottets Utlåtande N:o 0.
Förnyade underdåniga utlåtanden infordrades nu från universitetskanslern
och universitetsmyndigheterna i Lund.
Anyo fick drätselnämnden yttra sig i ärendet, hvilket skedde till dess
protokoll den 29 augusti 1903. Drätselnämnden förklarar sig därvid till
en början anse förslaget om ändring i universitetets räkenskapsformulär
ej hafva något sammanhang med frågan om inkomst- och utgiftsstaten. Nämnden
förhåller sig i öfrigt på anförda skäl afvisande mot tanken på ett nytt
räkenskapsformulär för universitetet.
Hvad beträffar de båda alternativen 111 och IV i fråga om uppställning
af universitetets stat, så gillas ej heller de af drätselnämnden. Som
den till universitetet fordom utgående krono- och kyrkotionden numera
blifvit indragen och ersatt med kontanta statsanslag samt arrendena från
universitetets hemman och lägenheter, ehuru i kontrakten bestämda i vissa
kvantiteter spannmål, som löstes efter visst pris för hektoliter, äfvenledes
kontant erlades, torde man, säger drätselnämnden, sakna hvarje anledning
a.tt i utgiftsstaten, om ock blott så att säga formaliter, bibehålla ett slikt
föråldradt afiöningssätt, som icke skulle kunna tillämpas. Alternativet III
borde därför så mycket mindre gillas, som ett af skälen till drätselnämndens
yrkande om nådig fastställelse af ny stat just varit, att den för universitetet
nu gällande staten angåfve en del af lönerna i spannmål, hvilket syntes
vara alldeles oriktigt, sedan lönerna blifvit till vissa kontanta belopp fixerade.
Äfven alternativ IV afstyrker drätselnämnden på det kraftigaste.
Uppenbart vore, att en sådan uppdelning af utgiftsposterna, som i detta
förslag ifrågasattes, skulle vålla stor oreda och osäkerhet i universitetets
räkenskaper samt ej underlätta vare sig kontrollen eller bokföringen.
Drätselnämnden hölle före, att ett noggrannare särskiljande af universitetets
tillgångar, än hvad som redan skett i räkenskaperna, icke kunde
vidtagas. Arrendemedel, räntor, ordinarie och extra statsanslag samt extra
inkomster af hvad namn och beskaffenhet de måtte vara redovisades under
särskilda rubriker, och alla utgifter vore i staten upptagna till bestämda
belopp och finge ej öfverskridas. Om sålunda de växlande inkomsterna
af räntor och arrenden tillförde akademikassan något öfverskott, finge detta
ej utan statsmakternas medgifvande användas för universitetets ändamål.
Fn ökning af akademikassans kapital skulle för öfrigt lända till nytta
ej blott för universitetet utan äfven för statsverket, tv därigenom kunde
universitetets i dess framtida utveckling nödiga anslagskraf, sedan dessa
af statsmakterna pröfvats och gillats, bifallas, utan att nya statsanslag
därtill behöfde anlitas.
Drätselnämnden hade nu med anledning af de i flera hänseenden
förändrade förhållandena, sedan dess föregående förslag till ny stat upp
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
49
rättats, låtit uppgöra ett nytt dylikt förslag. Detta förslag är intaget i
dess utlåtande.
Till belysning af detta förslag lämnar drätselnämnden vissa meddelanden,
af hvilka jag här vill omförmäla dem, som angå ändring af
inkomstberäkningen.
Arrendebeloppen från universitetets hemman och lägenheter äro,
enligt medelinkomsten för år under tioårsperioden 1893—1902, beräknade
till 33,000 kronor.
Akademikassans räntebärande kapital har af uppgifna anledningar den 1
januari 1903 vuxit till 812,548 kronor 20 öre, eller inberäknadt Norbergska,
Filéenska och von Hermansonska fonderna 878,418 kronor 11 öre.
Den årliga ränteafkastningen därå beräknas, efter 4%, till i rundt tal
35,000 kronor.
Bibliotekskassans kapital beräknas nu till 28,746 kronor 43 öre och
årsräntan därå till 1,150 kronor. Det tillämnade bidraget å 20,000 kronor
till biblioteksbyggnaden anser man ej komma att blifva behöfligt.
Det större akademiska konsistoriet åberopade i sitt den 1 oktober
1903 afgifna utlåtande hvad drätselnämnden anfört och föreslagit, dock att
Filéenska och von Hermansonska fondema borde särskiljas från akademikassan
och deras ränteafkastningar icke ingå i de för bestridande af universitetets
allmänna utgifter beräknade inkomster, hvilka äfven med uteslutande
af dessa räntor syntes blifva tillräckliga för utgifterna.
I afseende å dessa fonder bör här anmärkas, att Kungl. Maj:t genom
beslut den 10 juni 1904 på därom gjord framställning förordnat, att de
skulle från akademikassan afskiljas för att användas i enlighet med de i
donationsurkunderna gifna bestämmelser, hvarefter närmare föreskrifter om
sättet för användningen af fondernas årliga afkastning gifvits genom nådigt
beslut den 10 mars 1905.
Med underdånigt utlåtande den 12 april 1904 öfverlämnade universitetskanslern
de infordrade yttrandena till Kungl. Maj:t, under uttalande
af önskvärdheten däraf att uppställningen af universitetets inkomst- och
utgiftsstat samt räkenskaper medgåfve, att i rikshufvudboken kunde införas
tillräckligt fullständigt, särskildt konto för Lunds universitet, äfvensom att
riksstatens uppställning förändrades i enlighet med hvad statskontoret ifrågasatt,
samt under åberopande därjämte af hvad kanslern tillförne i detta
ärende andragit; och hemställde kanslern, att Kungl. Maj:t måtte, utan att
i vidare mån än sålunda antydts till pröfning upptaga de af statskontoret
i ärendet gjorda framställningar, i nåder stadfästa inkomst- och utgifts
Bih.
till Riksd. Prot. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 9 Höft. 7
50
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
stat för Lunds universitet i hufvudsaklig öfverensstämmelse i öfrigt med
det nu från universitetets sida afgifna nya förslag till stat.
Slutligen har äfven statskontoret i ärendet afgifvit förnyadt underdånigt
utlåtande, dagtecknadt den 2 november 1905. Statskontoret bemöter
därvid de akademiska myndigheternas i deras sist afgifna utlåtanden
gjorda invändningar dels i afseende å räkenskapsformuläret dels ock i
afseende å statens uppställning.
Gentemot drätselnämndens invändningar mot de alternativa statförslagen
III och IV anmärker statskontoret, bland annat, att de af statskontoret
upprättats blott för att förtydliga de önskemål, som af statskontoret
i afseende å staten uttalats, men ingalunda varit afsedda att fastställas
i den form, hvari de nu framträdt. Att i alternativet III bibehållits
vissa spannmålslöner hade skett, endast för att så vidt möjligt anslutning
måtte ske till den nu gällande staten. Statskontoret hade för sin del
intet att erinra mot spannmålslönernas ersättande med penningar. Vidkommande
alternativ IV vore det, enligt statskontorets mening, uppenbart,
att det vore synnerligen ägnadt att befordra det syftemål, som uttalats af
såväl statskontoret som kammarrätten, eller att universitetens stater måtte
så inrättas, att statsmedlen blefve skilda från öfriga medel.
Det af drätselnämnden upprättade nya förslaget åter lede af samma
brister som den nu gällande staten, bland annat i det afseende!, att staten
icke angåfve, huruvida de särskilda utgiftsposterna skulle bestridas med
statsmedel eller med universitetets egna medel. Förslaget uppfyllde alltså
icke de fordringar, som måste ställas på en i berörda hänseende tillfredsställande
stat.
Statskontoret hemställer till slut, att Kungl. Maj: t måtte fatta beslut
i öfverensstämmelse med de af statskontoret framställda yrkanden.
DePchef”nstS" Okunniga, hvilka på grund af det förutnämnda nådiga medgif
yttrande!
vandet den 2 december 1905 tillkallats för att inom ecklesiastikdepartementet
biträda vid beredningen af förevarande ärende, hafva utgjorts af
numera förste revisorn i statskontoret K. A. Beckman, numera räntmästaren
vid universitetet i Uppsala G. T. Brandberg och räntmästaren vid
universitetet i Lund R. W. A. M. Eklundh. Under samråd mellan vederbörande
hafva, i enlighet med af mig gillade grunder, förslag uppgjorts
till nya stater för de båda universiteten, för hvilka förslag jag i det följande
skall redogöra.
Om redan år 1899 i följd af förändrade förhållanden nya staters
Behofvet af
nya stater.
Statsutskottets Utlutande N:o 9.
51
upprättande för universiteten var af nöden, är det tydligt, att detta behof
nu skall företinnas i än högre grad. Den omständigheten, att under den sedan
nämnda år gångna tiden en mängd nya bestämda anslag å ordinarie stat
beviljats för hvartdera universitetet, torde härvidlag vara ett tillräckligt
talande skäl.
Under nu förevarande ärendes fortgång har ett spörsmål berörts, som
tydt på önskvärdheten af en mera genomgripande omgestaltning af staterna,
än hvad de från universitetens sida framlagda förslagen innebära.
Jag syftar härvid på den fråga om en förändrad bokföring vid universiteten,
för hvars ordnande på ett tillfredsställande sätt en ny uppställning
af utgiftsstaten ansetts påkallad. Yrkandet på ändring i räkenskapsformulären
har emellertid mött starka gensägelse!'' från universitetens sida.
Huru räkenskapsformulären — spörsmålet härom berörde ursprungligen,
på grund af Riksdagens revisorers anmärkning, endast Uppsala universitet
— skola affattas blir att taga i öfvervägande, sedan de nya staterna
fastställts. Staternas uppställning åter har jag af flera skäl funnit vara
en fråga af den innebörd, att densamma med därmed förknippade förhållanden
nu bör föreläggas Riksdagen.
I det föregående hafva omförmälts fyra af statskontoret framlagda statskontorets
olika hufvudförslag beträffande hvartdera universitetet, sammanfallande ^Srsia^*
parvis med hvarandra.
Det första paret af dessa förslag, af mig betecknade såsom förslag I
och afseende, bland annat, att statsverket skulle öfvertaga universitetens alla
utgifter, därvid de af universiteten förvaltade tillgångar skulle beräknas
såsom tillgång, hafva uniyersitetsmyndigheterna, särskildt i Uppsala, ansett
skola medföra betänkliga följder och olägenheter. Till en del torde de
från Uppsala universitet uttalade farhågorna bero på en uppfattning af
statskontorets förslag, som ej af detta ämbetsverk varit afsedd. Vid
universitetet i Lund, hvarest man uttryckligen uttalar, att de tillgångar,
universitetet förvaltar, vore att anse såsom statsmedel, synes man ock ej
finna samma principiella skäl föreligga till gensaga mot statskontorets förslag,
som Uppsala universitets myndigheter så starkt framhållit.
För min del skulle jag väl ej befara, att ifrågavarande förslag komme
att genom sin tillämpning leda till några för universiteten och deras verksamhet
menliga konsekvenser. Emellertid är att märka, att förslagen ej
framställts på den grund, att universiteten förmenades ej tillbörligen handhafva
de af desamma förvaltade tillgångar — tvärtom göres från universitetshåll
gällande, att bättre resultat nu vinnes, än som skulle stå att ernå
med förslagen -—■ utan såsom ett sätt att undanröja anledningarna till de
anmärkningar, hvartill statskontoret funnit anledning beträffande univer
-
52
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
sitetens räkenskapers och staters nuvarande beskaffenhet. Och det synes
då vara fog för den uppfattning, att förslagen, fattade i sådant syfte, väl
kraftigt ingripa i universitetens lif och utveckling, sådana de hittills gestaltat
sig, och att man bör se till, huruvida ej andra vägar gifvas, på
hvilka man med framgång kan sträfva till målet. Statskontoret själft har
funnit det kunna ifrågasättas, om ännu tiden vore inne för dessa förslags
genomförande; och med hänsyn till hvad jag anfört synas de mig nu böra
lämnas ur räkningen.
Statskontorets båda alternativa förslag II hafva i sin hufvudpunkt
— att universiteten med egna tillgångar skulle öfvertaga kostnaden i dess
helhet för vissa befattningshafvares aflöning och andra ändamål, statsverket
däremot för andra löntagare till sammanlagdt samma belopp som nu —- synts
mig icke fullt tilltalande. Det vore väl ej något i och för sig att erinra mot den
på godtyckliga grunder företagna indelning af löntagare m. m. i två grupper,
som förslaget skulle medföra, därest samtidigt ur kontroll- och statistisk
synpunkt något vunnes genom förslagets realiserande. Men för ernående
af denna vinst påyrkas, att förslagsanslagen fixeras — förutsättningen
för att den ifrågasatta anordningen skall blifva genomförd. Och skall
man skrida till deras förvandling till bestämda anslag, synes för vinnande
af reda och öfverskådlighet i staterna andra vägar stå till buds, hvilka
jag för min del föredrager.
I själfva verket anser jag emellertid den i förslag II upptagna frågan
om förslagsanslagens förvandling till bestämda anslag synnerligen beaktansvärd.
Jag har så utförligt som i det föregående skett redogjort för
vissa tvistigheter mellan Uppsala universitets myndigheter och statskontoret
rörande rätta beräkningen af förslagsanslagen för detta universitet bland
annat af det skäl, att förhandlingarna härom synas mig på det tydligaste
pavisa önskvärdheten af att undanröja anledningarna till misstag och felaktigheter,
sådana som de omförmälda. Förhållanden, som leda till, att
statsmedel till belopp af omkring 74,000 kronor kunna skäligen påstås
obehörigen rekvirerade, synas ingalunda tillfredsställande. Väl täcktes
Kungl. Maj:t finna sådana omständigheter vara förhanden, att vid hvad i
asyftade hänseende förelupit må få bero. Men för framtiden måste dylikt
förebyggas.
För detta ändamål har jag ansett det vara lämpligt att till bestämda
anslag förvandla förslagsanslagen för hvardera universitetet —
ökade till erforderligt belopp utöfver de nu i riksstaten upptagna — hvarefter
dessa sålunda fixerade anslagsbelopp för hvartdera universitetet sammanföras
med alla de under skilda tider för detsamma beviljade bestämda
anslag till ett enda anslag i riksstaten för hvartdera universitetet.
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
53
I stället för rubriken »universiteten» i riksstaten skulle således komma
att där införas två rubriker »universitetet i Uppsala» och »universitetet i
Lund».
Redan af hvad jag nu anfört framgår, att statskontorets förslag III
och IV, för hvilka båda är gemensamt, att förslagsanslagen bibehållas,
icke synts mig böra läggas till grund för uppställning af de nya staterna.
I öfrigt synes mig förslaget III mer än ömkligt ansluta sig till de nuvarande
staterna. Förslaget IV torde ej heller medföra väsentligare fördelar
af en förändring i staterna.
De förslag till stater för de båda universiteten, som med biträde af Försiagaförutnämnda
sakkunniga inom departementet upprättats, utgå fördenskulllltbayntsande mot
från en fixering af förslagsanslagen. Från universitetet i Uppsala hafva bestämda
stora farhågor mot en åtgärd i sådan riktning uttalats. Såsom statskon- anslas''
toret riktigt invändt, beror dock berättigandet af en sådan farhåga på,
huru fixeringen göres. Att densamma, därest den vid ett föregående tillfälle
vidtagits på då föreslaget sätt, skulle varit till skada för vederbörande
universitet bevisar blott, såsom det anmärkts, att den beräkningsgrund,
efter hvilken fixeringen då var tilltänkt att ske, ej var tillfredsställande.
Efter vunnen lång tids erfarenhet kan man numera med större trygghet
och lämpligare bestämma denna beräkningsgrund.
Det äf härvid spannmålsvärdets beräkning, hvarpå det kommer an.
I det från universitetet i Uppsala framlagda förslaget till ny stat är detta
värde beräknadt till 7 kronor 25 öre för hektoliter. Det förslag åter,
som jag låtit upprätta för nämnda universitet, utgår från ett spannmålsvärde
af 7 kronor 18 öre för hektoliter. Detta värde är mediet af medelpriset
för de sista 20 åren, 1887—1906. För de sista 5 åren har detta
medium utgjort 7 kronor 41 öre, för de sista 10 åren 7 kronor 57 öre,
för de sista 15 åren 7 kronor 44 öre och för de sista 25 åren 7 kronor
33 öre. Det synes således vara bestämd anledning att antaga, att med
nyssnämnda beräkning af spannmålsvärdet, 7 kronor 18 öre, universitetet
ej skall blifva lidande. — A andra sidan torde den ökning af statens tillskott,
utöfver hvad verkligen utgått af förslagsanslagen, som med hänsyn
till nyss omförmälda beräkning påfordras, ej kunna anses så afsevärd, att
man därför bör afstå från fixeringen.
För universitetet i Lund är arrendespannmålen i det nu upprättade
förslaget till stat upptagen till enahanda värde som i universitetets sist
afgifna förslag. Någon risk för detta universitet af förslagsanslagens ersättande
med en bestämd anslagssumma synes ej vara att befara. Tvärtom
önskas denna anordning af universitetets myndigheter.
Utgår man från nu af mig ifrågasatta medelpris å universitetets i
54
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Uppsala spannmål samt undersöker, huru stora penningtillskott af 1876
och 1877 års förslagsanslag skulle, med iakttagande af de vederbörande
professorer med flera tillkommande spannmålslöner och de af Kungl. Maj:t
den 2 december 1905 fastställda beräknade afkomstbelopp af de teologiska
fakultetsmedlemmarnas prebendepastorat, erfordras för att fylla de bestämda
beloppen, visa följande tabeller huru härmed sig förhåller:
Beräkning af 1876 års förslagsanslag
med värde å spannmålen af 7,18 kr. för hektoliter.
Spann- mål in
natura
i hekto- liter
Spann- mål å
7,18 för
hekto- liter
Hvres-
Lönetillökning af statsmedel
Penning-
löner
medel o.
boställs- värde
af preb.- pastorat
Äldre o.
1858 års
fyllnad
1873 års
fixa
anslag
1876 års
förslags- anslag
Summa
1 teol. prof., preb. Danmark ...
1 eko eko, » Helga Trefal-
272,07
1953,40
—
—
1075,—
—
—
2971,54
6000,-
dighets......
272,07
1953,46
—
—
S80,—
—
—
3166,54
6000,-
1 d:o d:o, » G:la Uppsala
—
—
1791,67
—
1425,—
—
—
2783,33
6000,-
1 prof. i världs], fakultet.........
371,-
2663,78
—
300,-
—
450,-
815,775
1770,445
6000,-
13 d:o i d:o...........................
4823,—
34629,14
—
3900,—
—
5850,—
10605,075
23015,785
78000,—
1 d:o i d:o, bost. och spannmål
371,-
2663,7 8
—
600,—
—
450,—
815,776
1470,445
6000,—
1 d:o i d:o, d:o d:o
371,—
2663,78
—
600,—
—
450,—
815,775
1470,445
1470,445
6000,—
1 d:o i d:o, d:o d:o
371,-
2663,7 8
—
600,—
—
1265,775
6000,—
1 d:o i d:o, bost. och penninglön
—
—
3000,—
600,—
—
1500,-
—
900,—
900,—
6000,-
1 d:o i d:o, d:o d:o
—
—
3000,—
600,—
—
1500,—
—
6000,—
1 d:o i d:o, bost. o. spannmålslön
371,-
2663,78
—
—
1265,7 75
2070,445
6000,—
1 eko i eko, bost. o. penninglön...
—
—
3000,-
—
—
1500,-
—
1500,—
6000,—
1 d:o i d:o, d:o d:o
—
—
3000,-
—
—
1500,—
—
1500,—
6000,—
1 d:o i d:o, d:o d:o
—
—
4500,—
—
—
—
1500,—
6000,—
5 d:o i d:o, d:o d;0
—
—
22500,—
—
—
—
—
7500,—
30000,—
1 bibliotekarie................
371,—
2663,78
—
300,—
''-
—
1265,7 75
1770,445
6000,-
1 vice bibliotekarie .
148,40
1065,51
—
—
—
_
1826,31
1108,18
4000,-
1 förste biblioteksamanuens.....
74,20
532,70
—
—
—
—
913,15
1054,0 9
2500,—
1 andre d:o
—
—
450,—
—
—
750,—
—
800,—
2000,—
1 tredje d:o
—
—
229,05
—
—
554,60
—
716,35
1500,-
1 akad. sekreterare.....
255,58
1835,0 6
500,—
150,-
—
828,05
1186,29
4500,-
1 » notarie ............
115,42
828,72
500,-
—
—
587,13
584,15
2500,—
1 » kanslist .................
57,7]
414,36
50,—
—
—
—
543,57
192,07
1200,—
1 » ombudsman .........
57,71
414,36
—
—
—
—
—
585,64
1000,—
1 » räntmästare ....
371,—
2663,7 8
1835,06
—
300,—
—
—
1265,7 75
1770,445
6000,—
1 » kamrerare..........
255,68
—
ISO,—
—
_
798,64
1186,3 0
4000,—
1 kontorsamanuens.....
—
800,-
—
—
—
_
200,—
1000,—
1 trädgårdsmästare.....
—
—
1800,-
—
—
—
—
400,—
2200,—
1 zoologie konservator ...
—
—
1500.—
200 —
—
—
—
500,—
2200,—
1 musikdirektör...........
123,68
888,02
750,—
—
—
—
_
861,98
2500,-
1 botanisk amanuens...
—
—
150,-
—
_
_
_
150,—
300,-
1 amanuens vid myntkab. ...
—
—
120,—
_
_
_
_
80,—
200,—
2 sjukhusamanuenser...............
—
—
700,—
—
—
—
—
700,—
1400,—
13 öfriga amanuenser.....
—
—
4550,—
—
—
—
—
1950,—
6500,—
Vaktbetjäningen .....................
—
—
9550,—
—
—
—
—
2237,50
11787,50
Summa
9052,42
64996,37
62440,72
8330,-
3380,-
14504,60
23612,95
72022,86
249287,50
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
55
Beräkning af 1877 års förslagsanslag
med värde å spannmålen ä 7,18 kr. för hektoliter.
'' ''
Tillgångar
Fyllnad
till före- skrifvet
belopp
Löne-
belopp
Spannmål
Pennin- gar och
Summa
E. o. professorslöner.
för året
hekto-
liter
k 7,18
kronor
behallna
preb.-in-
komster
1 i teol. fakult., prebende k 95 kr. per år ...............
1 i d:0 d:o k 460 » » ...............
1 i d:o d:o k 960 » » ...............
1 i världslig fakultet .........................
1 i d:o .............................................
1 i d:o
4500,—
4000,—
4000,—
4500,—
4500,—
4500,—
82,40
65,96
65,96
123,68
123,68
107,20
123,68
247,36
107,20
536,—
107,20
107,20
591,63
473,59
473,59
888,02
888,02
769,70
888,02
1776,04
769,70
3848,48
769,70
769,7 o
795,—
460,—
960,—
3113,37
3066.41
2566.41
3611,98
3611.98
3730.30
3111.98
6223,96
3230.30
16151,52
4000,-
1577,94
1577,94
1 i d:o
2 i d:o .............................................
1 i d:o ............................................
5 i d:o .............................................
1 i d:o blott penninglön .....................
1 i d:o jämlikt kung! bref den sl/12 1890
1 i d:o » » » » >/8 1894
4000^—
8000,—
4000,—
20000,—
4000,—
4000,—
4000,—
1652,36
1652,36
Laboratorslöner.
De två laboratorerna i medic. fakult., lön för hvardera
4500 kr., däraf 1500 kr. för hvardera platsen rekvi- reras bland ordinarie fasta anslagen........................
Laboratorn i exper. fysik, jäml. kungl. bref d. 10/2 1893
Observatorn i astronomi » » » » 26/, 1894
6000,—
3000,—
3000,—
107,20
148,44
769,70
1065,80
1652,36
1326,32
6000,—
577,94
607,88
Docentstipendier.
11 fasta k 1500 kronor ..........................................
5 rörliga k 1200 » ..........................................
Till Kungl. Maj:ts disposition .................................
16500,—
6000,—
2500,—
—
—
1500,—
16500,—
6000,—
1000,-
111000,—
2053,16
14741,69
9998,40
86259,91
Korrigeras (emedan spannmålen'' utgör 2052,88 hl. i st. f. 2053,16 hl.) med
2,01 kronor till ............................................................................
Till bestridande af de medel, som erfordras att fylla lönerna för ofvan an- gifna platser och de nämnda stipendierna till föreskrifvet belopp, äger uni- versitetet följande tillgångar utöfver ofvan upptagna spannmål, prebende- .. inkomster och penninganslag:
Äldre penninganslag till en indragen adjunktslön
D:o d:o » sex indragna adjunktslöner ...
D:o d:o » fem d:o d:o ..............................
Sex indragna nenningadiunktslöner ...............
1652,36
6914,16
7609,60
15000,—
1000,—
10500,—
86261,92
Indragna anslag till 2 språklärare (anmärkt belopp).....
Anslag till äldre docentstipendier .............................
42676,12
Korrigeras ytterligare, därför att 1873 års anslag här räknats (vid fördelningen) till 17179,52 i
rätteligen 17179,29 kronor............................
stället för
43585,80
0,23
Att rekvireras
43586,03
56
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Om man från summan af de i dessa båda tabeller
angifva belopp ............................................................. kronor
eller kronor
72,022: 86
43,586: 03
115,608: 89
af drager summan af de belopp af 1876 och 1877 års förslagsanslag,
som skulle tillfalla Uppsala universitet ..._100,108: —
uppstår en rest af kronor 15,500: 89
utvisande den ökning af förslagsanslagsbeloppet, som alltså, frånsedt universitetet
i Lund, skulle vara erforderlig. Jag vill här nämna, att den
medeltalsberäkning för rekvirerade förslagsanslag för Uppsala universitet,
som framgår af tillgängliga uppgifter för åren 1886—1905, utvisar ett
belopp af 113,193 kronor 91 öre.
Emellertid har Kungl. Maj:t på framställning af mig i årets statsverksproposition
— där nu förevarande ärende ej kunde inflyta, men där det
ansågs nödigt att angifva beloppet af det ökade anslag, som vore behöfligt
— begärt en anslagsökning af förslagsanslagsbeloppen med blott 11,326
kronor
15,500: 89
kronor.
Skillnaden mellan nyssnämnda båda belopp beror därpå, att förslagsanslagssumman
för Lund kan minskas, samt de omständigheter i öfrigt,
som framgå af följande utredning.
Såsom nyss anfördes, skulle den beräknade
ökningen af ifrågavarande anslag för
Uppsala universitet utgöra.............................
Den verkliga ökningen bör emellertid
ej stiga till hela detta belopp. Två i 1873
års anslag till fyllande af spannmålsanslag
ingående belopp å tillhopa 2,531 kronor 55
öre böra nämligen, på sätt af hvad förut
anförts framgår, af dr agas vid beräkningen...
Vidare är att märka, att universitetets
i Lund förslagsanslagsbelopp, 62,592 kronor,
ej är behöfligt till hela sitt belopp, utan kan,
enligt hvad från vederbörande inhämtats,
nedsättas till det belopp, 60,926 kronor 32
hvarmed det, i medeltal för de sista
ore,
19 åren, för år utgått,
således ske äfven med
dessa belopp......................
En minskning bör
skillnaden mellan
2,531: 55
1,665: 68 4,197: 23
rest kronor 11,303: 66
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
57
Vid staternas uppgörande bär det vidare, såsom af det följande framgår,
befunnits lämpligt att vid uppförande af särskilda anslagssummor i
riksstaten för hvardera universitetet till summornas afrundande öka dem:
för Uppsala universitet med 21 kronor 42 öre, för Lunds universitet med
en krona 28 öre. Om alltså till förutnämnda belopp .. kronor 11,303: 66
läggas nyssnämnda båda poster, tillhopa......................... » 22: 70
uppkommer ett belopp af kronor 11,326: 36,
kronor 386,401: 24
hvilket med 36 öre öfverskrider den i 1907 års statsve^proposition angifna
summan 11,326 kronor. Då nu, såsom omförmälts, i den nuvarande
anslagssumman för universiteten ingår ett odisponeradt belopp af 36 öre, har
den erforderliga ökningen kunnat sättas till nyssnämnda summa, 11,326 kronor.
Jag bör vidare i detta sammanhang erinra, hurusom i statsverkspropositionen
anslaget till universiteten, under förutsättning af bifall till
framställda anslagsäskanden, är upptaget till 976,800 kronor.
Denna summa framgår af följande sammanställning:
riksstaten för år 1907 ingående bestämda anslag för
universitetet i Uppsala.....................................................
1907 års statsverksproposition begärda bestämda anslag
för samma universitet.............................................. » 49,700: —
riksstaten för år 1907 ingående bestämda anslag för
Lunds universitet............................................................... » 352,272: 40
1907 års statsverksproposition begärda bestämda anslag
för samma universitet..................................... » 13,500: —
Ett till befordran af sådana vetenskapliga studier, som
ej tillhöra de egentliga examensämnena, beviljadt, för
universiteten gemensamt uppfördt anslag å.............. » 900: —
Hittillsvarande förslagsanslagsbeloppet .......................... » 162,700: —
Den i 1907 års statsverksproposition såsom förböjning
af förslagsanslagen begärda summa tillökad med
omförrnälda odisponerade belopp af 36 öre ............. »_11,326: 36
summa kronor 976,800: —
I
I
I
I
På de särskilda universiteten är, såsom i det följande skall närmare
angifvas, detta belopp i de uppgjorda staterna, livilka upptaga äfven de i
statsverkspropositionen begärda bestämda anslagen, fördeladt med 550,100
kronor på universitetet i Uppsala och med 426,700 kronor på universitetet
i Lund. Dessa sistnämnda belopp äro alltså de, som, därest Kungl. Maj:ts
nu omförrnälda äskanden och förslag bifallas af Riksdagen, komma att, i
stället för det nu för universiteten gemensamt upptagna anslaget, uppföras
för de båda universiteten, hvart för sig, i 1908 års riksstat.
Bill. till Rilcml. Prot. 1907. 4 Samt. 1 Afd. 9 Höft.
8
58
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Allmänna
grunder
för de nya
staternas
uppställning
De båda inom departementet upprättade statförslagen innehålla, likasom
de nu gällande staterna, en inkomstberäkning, en utgiftsstat samt vissa
tillfogade anmärkningar och allmänna bestämmelser. Från dessa stater skilja
sig förslagen åter bland annat därutinnan, att ingen kolumn för spannmålslön
förekommer. Lönernas indelning i spannmålslön och kontant lön har
förlorat praktisk betydelse. Det är i det föregående omförmäldt, hurusom i
Lund de löntagare, i hvilkas löner spannmål ingått, numera med visst undantag
åtnjuta uteslutande penninglöner. Äfven detta undantag skulle nu försvinna.
I Uppsala äger ett liknande förhållande rum. Löntagaren får med
tillskottet af förslagsanslagen ej mer, än den för honom bestämda aflöningen
utgör.
Vid sådant förhållande och i samband med förslagsanslagens fixering
är därför kolumnen för spannmålslön utesluten ur staterna. För hvarje
löntagare är i regel uppförd en viss kontant summa, för hvars utgörande
till honom vederbörande universitet ansvarar med anlitande af de detsamma
anslagna statsmedel och inkomsterna af den af universitetet förvaltade
egendomen. I denna summa ingå dock för åtskilliga fall i staten
för universitetet i Uppsala vissa förmåner, för Indika under rubriken
»naturaförmåner och medel afsedda för särskilda ändamål» inom linjen
uppförts ett beräknadt värde, som ej ingår i ufgiftsstatens slutsumma.
En annan olikhet hos de ifrågavarande förslagen, i jämförelse med
de nu gällande staterna, är, att alla aflöningsposterna äro sammanförda i
eu hufvudgrupp, alla materiellanslagen under en annan. Vidare finnes
en grupp, som sammanfattats under rubriken »anslag för diverse ändamål».
Skillnaden mellan summorna af dessa tre gruppers utgiftsposter samt
inkomststatens beräknade summa är uppförd under rubriken »till Kungl.
Maj:ts disposition», en rubrik, som jämväl återfinnes i de nu gällande staterna,
ehuru anslagsposten där ej är uppförd såsom utjämnande skillnaden
mellan inkomstberäkningen och utgiltsstaten, utan upptagen med vissa
afrundade belopp.
Slutligen består en mer väsentlig olikhet mellan de nuvarande staterna
och förslagen däri, att i de förra ett visst läroämne är angifvet för
hvarje särskild lärostol, medan i förslagen så endast i undantagsfall är
förhållandet. Anledningen härtill är förnämligast den växling af ämnen
mellan olika lärostolar, som enligt af Kungl. Maj:t gifna bestämmelser äger
rum. I stället äro ämnena i förslagen sammanförda i noter under de särskilda
fakulteterna eller sektionerna.
Beträffande de under hufvudgruppen aflöningar m. m. i hvardera
sfaten upptagna anslagsposter öfverensstämma de i regeln med hvad af
Kungl. Maj:t och Riksdagen för ändamålet fastställts — ett fåtal aflöningsbelopp
äro för närvarande bestämda blott af Kungl. Maj:t, Det torde nu vara
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
59
lämpligt, att Riksdagens godkännande af samtliga dessa poster, såvidt de
icke utgå af donationsmedel, begäres.
Vidkommande åter materiellanslagen är behofvet af rörlighet större,
och det har afsetts, att denna skulle vinnas på flera sätt, utan att Riksdagens
medverkan skulle kräfvas. Enligt nu gällande stater få besparingar
å anslagen till materiellen bibehållas för samma institutioners behof
under kommande år. En liknande bestämmelse, utsträckt till vissa andra
utgiftsposter än de egentliga materiellanslagen, är införd i förslagsstaterna.
Därjämte har upptagits en föreskrift, att, därest det under en följd af år
skulle visa sig, att materiellanslaget för en institution kan något minskas,
medan samma anslag för en annan institution behöfver ökas, jämkning kan,
på underdånig framställning af kanslern, vidtagas. Slutligen stå för ändamålet
till buds dels reservfonderna — som användas för mera tillfälliga
behof enligt beslut af kanslern och i öfrigt på grund af Kungl. Maj:ts beslut
— dels de till Kungl. Maj:ts disposition i staterna ställda belopp.
Med anlitande af reservfonderna eller sistnämnda belopp kan alltså Kungl.
Maj:t tillgodose eventuella behof af nya materiellanslag eller mera betydliga
förhöjningar af äldre sådana, utan att det varder erforderligt att omedelbarligen
hos Riksdagen begära anslag för ändamålet.
Efter att sålunda hafva angifvit vissa allmänna synpunkter och grunder Förslaget till
i fråga om de tillämuade nya staterna för universiteten torde jag få fram- “nivelsUent
lägga de särskilda förslagen och därefter något närmare omförmäla vissa i Uppsala,
detaljer i desamma.
Hvad då vidkommer förslaget till siat för universitetet i Uppsala, är
detsamma af följande lydelse:
Inkomststat för universitetet i Uppsala.
1) Statsanslag .................................................................... kronor 550,100: —
(Häri ingår ett belopp af 42,676 kronor 85 öre,
utgörande dels ersättning för förlorade mantalspenningar,
dels ock ersättning för indelta räntor
och kronotionde, som indragits till statsverket.)
2) Spannmål från universitetets hemman m. m. 21,129,42
hektoliter, hälften råg och hälften korn, beräknad
efter 7,18 kr. för hektoliter . kronor 151,709: 24
3) Penningar och persedlar af
universitetets hemman m. in. » 30,119: 68
4) Inkomst af skogarna utöfver
den ved och de virkespro-________
Transport kronor 181.828: 92 kronor 550,100: —
60
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
-transport kronor 181,828: 92 kronor 550,100: —
dukter, som dels utgå in
natura och dels godtgöras
ålderstilläggsfonden ..............
5) Inkomst af försålda hus å lan
det,
arrende af humlegårdar,
öfriga afgifter af stadsjord i
Uppsala, hyresmedel, inkomst
af auktionsverket, dekanatsmedel
samt inskrifnings- och
kallelsepenningar....................
6) Ränta å Borgströmska, Höijer
ska,
Nilsson-Aschanska och
Winbomska donationerna
7,000: —
3,969: 08
1,638: — , 194,436: —
Summa kronor 744,536: —.
Utgiftsstat för universitetet i Uppsala.
A) Aflöningar m. m.
a) Professorer, e. o. professorer m. fl.
Teologiska fakulteten.
En förste teologie professor, tillika domprost:
12 famnar ved, beräknade efter 15 kronor
för famn till kr. 180..............................
Innehar Uppsala stads och Vaksala prebendepastorat.
En professor:
inkomst af Danmarks prebendepastorat,
kr. 1,075 ................................................
En professor...................................................
En professor:
inkomst af Helga Trefaldighets prebendepastorat,
kr. 880 ....................................
En professor, Kalsenianus:
inkomst af Gamla Uppsala
prebendepastorat............... kr. 1,425: —
ränta å Kalsenianska fonden » 291: 67
Transport
Naturaför- måner och
medel afsedda
för särskilda
ändamål
kronor
Allmänna
medel
kronor
Summa
kronor
Summa
allmänna
medel
kronor
180
—
2,000
—
2,180
—
1,075
—
4,925
6,000
—
6,000
6,000
—
880
—
5,120
—
6,000
—
1,716
67
4,283
33
6,000
3,851
67
22,328
33
26,180)—
—
—
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Öl
Transport
En e. o. professor:
inkomst af Börje prebende-
pastorat ..............................
kr. 960: —
6 famnar ved ........................
» 90: —
En e. o. professor:
inkomst af Upsala-Näs pre-
bendepastorat.......................
. kr. 95: —
6 famnar ved..........................
. » 90: —
En e. o. professor:
inkomst af Hagby-Ramsta pre-
bendepastorat .....................
kr. 460: —
6 famnar ved ........................
» 90: —
En assistent vid den praktiska afdelningen
inom fakulteten:
arfvode kr. 3,000 och 4 famnar ved, kr. 60
Till uppehållande af kostnadsfri undervisning
och examination i kyrkosång ...............
Anmärkning. Af den teologiska fakultetens 8
lärostolar omfatta 2 hvardera exegetik samt 2 hvardera
dogmatik och moralteologi; de öfriga 1 hvardera
ott af följande ämnesområden:
1) pastoralteologi; 2) kyrkohistoria; 3) teologiska
prenotioner och teologisk encyklopedi; samt
4) praktisk teologi.
[Se för öfrigt särsldlda föreskrifter: 18.]
Juridiska fakulteten.
En professor...................................................
4 professorer...................................................
En e. o. professor:
6 famnar ved, kr. 90.................................
2 e. o. professorer:
12 famnar ved, kr. 180 ...........................
Till uppehållande af den praktiska kursen
inom fakulteten.................................
Anmärkning. Den juridiska fakultetens 8 lärostolar
omfatta hvardera ett af följande ämnesområden:
1) civilrätt; 2) nationalekonomi och finansrätt; 3)
statsrätt, förvaltningsrätt och folkrätt; 4) rättshistoria ;
Transport
Naturaför- måner och
medel afaedda
för särskilda
ändamål
kronor
Allmänna
medel
kronor
Summa
kronor
Summa
allmänna
medel
krouor
3,851
67
22,328
33
26,180
—
—
—
1,050
—
3,540
—
4,590
—
185
—
4,405
—
4,590
—
550
—
4,040
—
4,590
—
60
—
3,000
—
3,060
—
1,500
1,500
6,000
6,000
—
—
24,000
—
24,000
—
90
—
4,500
—
4,590
—
180
—
9,000
—
9,180
—
1,500
1,500
5,96667
83,813
las
89,780|—
1 -
62
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Transport
5) speciell privaträtt; 6) straffrätt; 7) processrätt;
och 8) juridisk encyklopedi, romersk rätt och internationell
privaträtt.
[Se för öfrigt särskilda föreskrifter: 18.]
Medicinska fakulteten.
En professor...................................................
4 professorer...................................................
En professor i anatomi:
ränta af Rönnowska fonden kr. 125.........
En professor i medicinsk och fysiologisk kemi:
boställsrum, beräknade till kr. 600............
En e. o. professor:
6 famnar ved, kr. 90.................................
5 e. o. professorer:
30 famnar ved, kr. 450 ...........................
En e. o. professor i psykiatri, arfvode.........
Befattningen förenad med öfverläkarbeställningen
vid Uppsala hospital.
En laborator i experimentell patologi och patologisk
anatomi:
4 famnar ved, kr. 60.................................
En laborator i experimentell fysiologi och
medicinsk fysik:
4 famnar ved, kr. 60.................................
Till förstärkande af lärarkrafterna i kirurgi
Anmärkning. De 5 professorsbefattningar inom
medicinska fakulteten, för hvilka ämnen ej ofvan angifvits,
omfatta hvardera ett af följande ämnesområden:
1) praktisk medicin; 2) kirurgi och obstetrik;
3) patologi och allmän hälsovård; 4) fysiologi; samt
5) obstetrik och gynekologi.
Af de 6 e. o. professorsbefattningar inom medicinska
fakulteten, för hvilka ämnen ej ofvan angifvits,
omfatta 2 hvardera anatomi; de öfriga 4 hvardera
ett af följande ämnesområden: 1) allmän och experimentell
farmakodynamik samt farmakognosi; 2) medicinsk
och fysiologisk kemi; 3) pediatrik och praktisk
medicin; och 4) oftalmiatrik.
Transport
Naturaför- måner och
medel afsedda
för särskilda
ändamål
kronor
Allmänna
medel
kronor
Summa
kronor
Samma
allmänna
medel
kronor
5,966
67
83,813
33
89,780
—
—
—
6,000
6,000
—
—
24,000
—
24,000
—
125
—
6,000
—
6,125
—
600
—
5,400
—
6,000
—
90
—
4,500
—
4,590
—
450
_
22,500
_
22,950
_
2,500
2,500
60
-
4,500
—•
4,560
—
60
4,500
4,560
2,000
2,000
7,351
67
165,713
33
173,065
—
—
—
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
63
Transport
Filosofiska fakulteten.
Humanistiska sektionen.
En professor...................................................
10 professorer................................................
En professor i vältalighet och statskunskap,
Skytteanus:
lön af riksrådet Skyttes donation och bostad
i Skytteanska huset.
Ersättning för spannmålsindelning............
En e. o. professor:
6 famnar ved, kr. 90.................................
6 e. o. professorer:
36 famnar ved, kr. 540 ...........................
E. o. professorn i finsk-ugrisk språkforskning
K. B. Wiklund:
aflöning från rikets allmänna indragningsstat
................................. kr. 4,500: —
6 famnar ved ..................... » 90: —
Anmärkning. De 11 professorsbefattningar inom
filosofiska fakultetens humanistiska sektion, för hvilka
ämnen ej ofvan angifvits, omfatta hvardera ett af
följande ämnesområden: 1) teoretisk filosofi; 2) praktisk
filosofi; 3) historia; 4) semitiska språk; 6) grekiska
språket och litteraturen; 6) latinska språket
och litteraturen; 7) estetik samt litteratur- och konsthistoria;
8) nordiska språk; 9) romanska språk; 10)
engelska språket eller tyska språket [se särskilda
föreskrifter: 18]; och 11) pedagogik.
De 7 e. o. professorsbefattningar inom filosofiska
fakultetens humanistiska'' sektion, för hvilka ämnen
ej ofvan angifvits, omfatta hvardera ett af följande
ämnesområden: 1) historia; 2) svenska språket; 3)
sanskrit med jämförande indo-europeisk språkforskning;
4) klassiska språk; 6) tyska språket eller engelska
språket [se särskilda föreskrifter: 18]; 6)
slaviska språk; och 7) geografi [se särskilda föreskrifter:
6],
Matematisk-naturvelenskapliga sektionen.
En professor...................................................
3 professorer...................................................
Transport
Naturaförmåner
och
medel afsedda
för särskilda
ändamål
kronor
7,351
67
90
540
4,590
12,571
Allmänna
medel
kronor
165,713
6,000
60,000
1,785
4,500
27,000
33
6,000
18,000
Summa
kronor
67| 288,998|33
173,065
6,000
60,000
1,785
4,590
27,540
4,590
6,000
18,000
301,570
Summa
allmänna
medel
kronor
64
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Transport
En professor i fysik:
boställsrum, beräknade till kr. 600 .........
En professor i astronomi:
boställsrum, beräknade till kr. 600 .........
En professor i kemi:
boställsrum, beräknade till kr. 600 .........
En professor i botanik och praktisk ekonomi,
Borgströmianus:
boställsrum, beräknade till kr. 600 .........
En e. o. professor:
6 famnar ved, kr. 90.................................
4 e. o. professorer:
24 famnar ved, kr. 360 ...........................
En e. o. professor i växtbiologi:
lön af konsul F. Kempes donation kr. 5,500
6 famnar ved.............................. » 90
En laborator i experimentell fysik:
4 famnar ved, kr. 60.................................
En observator i astronomi:
4 famnar ved, kr. 60.................................
Anmärkning. De 4 professorsbefattningar inom
filosofiska fakultetens matematisk-naturvetenskapliga
sektion, för hvilka ämnen ej ofvan angifvits, omfatta
hvardera ett af följande ämnesområden: 1) matematik;
2) zoologi; 3) mineralogi och geologi; samt 4)
mekanik och matematisk fysik.
De 5 e. o. professorsbefattningar inom filosofiska
fakultetens matematisk-naturvetenskapliga sektion,
för hvilka ämnen ej ofvan angifvits, omfatta hvardera
ett af följande ämnesområden: 1) matematik;
2) kemi; 3) botanik; 4) meteorologi; samt 5) jämförande
anatomi.
b) Stipendier m. m.
15 fasta docentstipendier, hvarje å kr. 1,500
af dem 3 i teologiska fakulteten, 2 i juridiska
fakulteten, 1 i medicinska fakulteten,
6 i filosofiska fakultetens humanistiska
sektion och 3 i den matematisk-naturvetenskapliga
sektionen af samma fakultet.
Transport
Naturaför- måner och
medel afsedda
för särskilda
ändamål
Allmänna
medel
Summa
Summa
allmänna
medel
kronor
kronor
kronor
kronor
12,571
67
288,998
33
301,570
—
—
—
600
—
5,400
—
6,000
—
600
—
5,400
—
6,000
—
600
—
5,400
—
6,000
—
600
—
5,400
—
6,000
—
90
—
4,500
—
4,590
—
360
—
18,000
—
18,360
—
5,590
—
—
—
5,590
—
60
—
3,000
—
3,060
—
•#
60
3,000
3,060
—
—
22,500
—
22,500
—
21,131
67
361,598
33
382,730
—
—
—
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
65
Transport
5 rörliga docentstipendier, hvarje å kr. 1,200
Till arfvoden åt vikarierande akademiska
lärare .........................................................
Till befordran af vetenskapliga studier, som
ej tillhöra de egentliga examensämnena...
Till någon lärare vid universitetet eller
tjänsteman vid biblioteket, ränta å Barchaeiska
fonden enligt testamentariskt förordnande,
kr. 85 .......................................
Riksstatens stipendier:
14 stipendier i teologiska fakulteten, hvart
dera
å kr. 150.......................................
8 stipendier i medicinska fakulteten, hvardera
å kr. 150.......................................
Kungliga stipendier att fördelas af det större
akademiska konsistoriet mellan de särskilda
fakulteterna samt musikaliska kapellet ...
c) Tjänsteman och betjänte vid universitetets
samlingar och inrättningar
m. m.
Biblioteket.
En bibliotekarie .............................................
En vice bibliotekarie, 6 famnar ved,
En vice bibliotekarie, 6 famnar ved,
En amanuens, 3 famnar ved, kr. 45......
En amanuens, 3 famnar ved, kr. 45......
En amanuens, 3 famnar ved, kr. 45......
En amanuens, Lidénianus:
ränta af Lidénska fonden...... kr. 116
3 famnar ved ........................ » 45: —
3 vaktmästare, en hvar arfvode kr. 70Ö......
Ersättning till e. o. tjänstemän och vaktmästare
för eftermiddagstjänstgöring ......
Medicinska kliniken.
En amanuens, tillika underläkare, arfvode...
Boställsrum.
Transport
Bill, till lliksd. Prot. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 9 Höft.
kr.
kr.
55
Naturaför- måner och
medel afsedda
för särskilda
ändamål
kronor
Allmänna
medel
kronor
Summa
kronor
Summa
allmänna
medel
kronor
21,131
67
361,598
33
382,730
_
_
—
—
—
6,000
—
6,000
—
—
—
5,000
—
5,000
—
—
—
900
—
900
—
85
—
—
—
85
—
—
—
2,100
—
2,100
-
—
—
1,200
—-
1,200
—
—
—
2,900
—
2,900
—
6,000
6,000
90
—
4,000
—
4,090
—
90
—
4,000
—
4,090
—
45
—
2,500
—
2,545
—
45
—
2,500
—
2,545
—
45
—
2,500
—
2,545
—
161
55
2,383
45
2,545
—
—
2,100
—
2,100
—
—
—
3,000
—
3,000
—
—
—
700
—
700
—
21,693
22
409,381
78
431,075
—
—
—
66
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Naturaför- måner och
medel afsedda
för särskilda
ändamål
kronor
Allmänna
medel
kronor
Summa
kronor
Summa
allmänna
medel
kronor
21,693
22
409,381
78
431,075
—
—
58
33
441
67
500
—
—
—
700
—
700
—
150
—
350
—
500
—
—
—
900
—
900
—
—
—
900
—
900
—
—
—
900
—
900
—
—
—
900
—
900
—
—
—
1,500
—
1,500
—
21,901
55
415,973
45
437,875
—
—
—
Transport
En amanuens, Strandbergianus, arfvode, däri
inberäknadt ränta å Strandbergska fonden,
kr. 58: 33 ..........................................
Boställsrum.
Kirurgiska kliniken.
|
I En amanuens, tillika underkirurg, arfvode...
Boställsrum.
| En amanuens, Nilsson-Aschanius, arfvode,
j däri inberäknadt ränta å Nilsson-Aschan
j
ska amanuensfonden, kr. 150 ..................
Boställsrum.
| En amanuens, arfvode .................................
Boställsrum.
Obstetrisk-gynekologiska kliniken.
En amanuens, tillika amanuens vid gyne
kologiska
polikliniken, arfvode..................
| Boställsrum.
Oftaimiatriska kliniken.
En amanuens, tillika amanuens vid oftaimiatriska
polikliniken, arfvode..................
Boställsrum.
Kliniken för bröstsjuka.
En amanuens, arfvode....................................
Boställsrum.
Medicinska poliklinikerna.
2 amanuenser, arfvoden å kr. 750.....
En amanuens vid gynekologiska och en vid
oftaimiatriska polikliniken, se ofvan under
obstetrisk-gynekologiska och oftaimiatriska
klinikerna.
Transport
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
67
Transport
Anatomiska institutionen.
En amanuens, arfvode kr. 950 samt 2 famnar
ved, kr. 30..........................................
Boställsrum.
En amanuens, arfvode .................................
Boställsrum.
En preparator, arfvode .................................
En vaktmästare, arfvode ..............................
Patologiska institutionen.
En assistent, arfvode kr. 1,500 och 2 famnar
ved, kr. 30 ................................................
Boställsrum.
En amanuens, arfvode kr. 500 och 2 famnar
ved, kr. 30 ................................................
Boställsrum.
En vaktmästare, arfvode ..............................
Fysiologiska institutionen.
En amanuens, arfvode kr. 500 och 2 famnar
ved, kr. 30 ..........................................
Boställsrum.
En vaktmästare, arfvode ..............................
Institutionen för medicinsk och
fysiologisk kemi.
En amanuens, arfvode kr. 500 och 2 famnar
ved, kr. 30..........................................
Boställsrum.
En vaktmästare, arfvode ..............................
Farmakologiska institutionen.
En amanuens, arfvode kr. 500, däri inberäknadt
ränta från Wahlenbergs amanuensfond
kr. 350 .............................................
Till städning och uppassning........................
Transport
Naturaför- måner och
medel afsedda
för särskilda
ändamål
kronor
Allmänna
medel
kronor
Summa
kronor
Summa
allmänna
medel
kronor
21,901
55
415,973
45
437,875
—
—
—
30
—
950
—
980
—
—
—
500
—
500
—
_
_
1,000
__
1,000
_
750
750
30
—
1,500
—
1,530
—
30
—
500
—
530
—
—
—
750
—
750
—
30
—
500
—
530
—
—
—
750
—
750
—
30
500
_
530
_
—
—
750
—
750
—
350
150
500
—
—
500
—
500
—
22,401
55
425,073
45
447,475
—
—
—
68
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
—
Naturaför
Summa
måner och
Allmänna
medel afsedda
Summa
allmänna
för särskilda
medel
medel
ändamål
kronor
kronor
kronor
kronor
Transport
22,401
55
425,073
45
447,475
—
—
—
Institutionen för allmän och analytisk
kemi.
4 amanuenser, för hvar och en arfvode kr.
500 och 2 famnar ved, kr. 30..................
Boställsrum för hvar och en.
120
—
2,000
—
2,120
—
2 vaktmästare, hvardera arfvode kr. 750 ...
—
—
1,500
—
1,500
—
En maskinist, arfvode....................................
Ränta å kemiska fonden att användas till
—
—
1,150
—
1,150
—
arfvoden åt biträden vid vetenskapliga
undersökningar ..........................................
170
—
—
—
170
—
Mineralogisk-geologiska institutionen.
En amanuens, arfvode kr. 500 och 2 fam-
nar ved, kr. 30 ..........................................
Boställsrum.
30
—
500
—
530
—
En amanuens, arfvode kr. 500 och 2 fam-
nar ved, kr. 30..........................................
30
—
500
—
530
—
En vaktmästare, tillika preparator, arfvode
—
—
1,150
—
1,150
—
Fysiska institutionen.
Eu amanuens, arfvode kr. 500 och 2 fam-
nar ved, kr. 30..........................................
Boställsrum.
30
—
500
—
530
—
En vaktmästare, arfvode ..............................
—
—
750
—
750
—
Astronomiska institutionen.
Eu amanuens, arfvode kr. 500, räntan å
Melanderhjelmska, Malletska, Prosperinska
och Bredmanska ämanuensfonden kr. 44
2 famnar ved................................. » 30
74
500
574
Boställsrum.
En vaktmästare, arfvode ..............................
—
—
750
—
750
—
Meteorologiska institutionen.
En amanuens, arfvode .................................
—
—
500
—
500
—
Boställsrum.
En vaktmästare, arfvode ..............................
_
_
750
—
750
—
Transport
22,855|55| 435,623|45| 458,479|—| —
—
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
69
Transport
Botaniska institutionen.
a) Botaniska museum.
En konservator, 3 famnar ved, kr. 45 .........
En vaktmästare, tillika vaktmästare vid botaniska
laboratoriet, arfvode.....................
Till städning och uppassning i föreläsningssalen.
...........................................................
b) Botaniska trädgården.
En amanuens, arfvode kr. 500, däri inberäknadt
ränta från Wahlenbergska fonden
kr. 120 ......................................................
En trädgårdsmästare, 6 famnar ved, kr. 90
Boställsrum.
2 underträdgårdsmästare, hvardera arfv. kr. 950
2 trädgårdsmedhjälpare, hvardera arfv. kr. 650
c) Botaniska laboratoriet.
Vaktmästare, se under botaniska museum.
Zoologiska institutionen.
a) Zoologiska museum.
En konservator, 6 famnar ved, kr. 90.........
En amanuens, arfvode kr. 500 samt 2 famnar
ved, kr. 30...................................
En vaktmästare, arfvode .......................
b) Zootomiska laboratoriet.
En amanuens, arfvode ..........................
En vaktmästare, arfvode .......................
europeisk språkforskning.
Till arfvoden.....................................
Transport
Nät ar aför- måner och
medel afsedda
för särskilda
ändamål
kronor
Allmänna
medel
kronor
Summa
kronor
Summa
allmänna
medel
kronor
22,855
55
435,623
45
458,479
—
45
—
1,500
—
1,545
—
—
—
750
—
750
—
—
—
150
—
150
--
120
380
500
90
—
2,200
—
2,290
—
_
_
1,900
_
1,900
_
1,300
1,300
90
2,200
2,290
30
500
_
530
_
—
—
700
—
700
—
500
500
700
700
1,900
—
1,900
—
23,23C
55
450,303
451 473,534
1 -
■
70
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Transport
Myntkabinettet.
Prefekten, arfvode..........................................
En vaktmästare, arfvode ..............................
Museum för nordiska fornsaker.
En amanuens,
arfvode.......................................... kr. 200
ersättning för boställsrum............ » 120
2 famnar ved .............................. » 30
En vaktmästare, arfvode ..............................
Konstmuseum och ritsalen.
Vaktmästare, se under kansliet.
Victoriamuseet för egyptiska fornsaker.
En amanuens, arfvode....................................
Musikaliska kapellet.
En vaktmästare, arfvode ..............................
Boställsrum.
Gymnastikinrättningen.
En biträdande lärare, arfvode........................
En vaktmästare, arfvode ..............................
Exercitiemästare.
En gymnastiklärare, 6 famnar ved, kr. 90...
En ritmästare, arfvode .................................
En musikdirektör, som äfven är skyldig föreläsa
i harmonilära eller musikens historia,
6 famnar ved, kr. 90.................................
Boställsrum.
För tillsyn öfver Linnéanska stiftelsen vid
Hammarby ................................................
En instrumentmakare, arfvode .....................
Transport
Naturaför
-
måner och
medel afsedda
för särskilda
ändamål
Allmänna
medel
Summa
Summa
allmänna
medel
kronor
kronor
kronor
kronor
*
23,230
55
450,303
45
473,534
—
—
—
_
120
120
75
75
30
320
350
f
325
325
—
—
500
—
500
—
—
—
250
—
250
—
500
500
—
—
125
—
125
—
90
2,000
2,090
—
800
—
800
—
90
—
2,500
—
2,590
—
500
500
—
—
500
—
500
—
23,440155
458,818
45|
482,259
-1
—
—
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
71
Naturaför
—
—
måner och
Summa
Summa
medel afsedda
för särskilda
medel
allmänna
medel
ändamål
kronor
kronor
kronor
kronor
Transport
23,440
55
458,818
45
482,259
—
_
_
Kanslersexpeditionen.
t Bidrag till dess upprätthållande ..................
—
—
3,000
—
3,000
—
Kansliet.
En sekreterare, 8 famnar ved, kr. 120.........
120
—
4,500
—
4,620
_
En notarie, 6 famnar ved, kr. 90 ...............
En kanslist, arfvode kr. 1,200 och 6 famnar
90
—
2,500
—
2,590
—
ved, kr. 90 ................................................
En ombudsman, arfvode kr. 1,000 och 6 fara-
90
—
1,200
—
1,290
—
nar ved, kr. 90..........................................
90
—
1,000
—
1,090
—
En notarie i teologiska fakulteten, arfvode
—
—
200
—
200
—
En notarie i juridiska » d:o
—
—
400
—
400
—
En notarie i medicinska » d:o
—
—
200
—
200
—
En notarie i filosofiska » d:o
En vaktmästare, arfvode............... kr. 1,050
—
—
300
—
300
—
Ersättning för biträde vid konst-
museum och ritsalen ............ » 200
—
—
1,250
—
1,250
_
Fri vedbrand.
En fakultetsvaktmästare, arfvode..................
—
—
900
—
900
—
En portvakt, arfvode ....................................
—
—
750
—
750
—
Fri vedbrand.
Drätselverket.
En räntmästare.................................... 6,000
Missräknings- och renskrifningspen-
ningar .......................................... 500
—
—
6,500
—
6,500
—
En kamrerare .............................. kr. 4,000
Renskrifnings- och skrifmateriell-
penningar .............................. » 200
För inteckningsförnyelser ......... * 75
9 famnar ved ........................... » 135
135
4,275
4,410
Arfvoden k kr. 400 till drätselnämndens
ledamöter ...................................................
En bokhållare, tillika amanuens vid kontoret:
—
—
1,200
—
1,200
—
lön ............................................. kr. 3,000
respenningar vid uppbörden...... » 150
6 famnar ved ........................... » 90
90
3,150
3,240
Transport
24,055
55
490,143
45
514,199
—
—
—
t
72
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Naturaför
måner och
Allmänna
Summa
medel afsedda
Summa
allmänna
för särskilda
medel
medel
ändamål
kronor
kronor
kronor
kronor
Transport
24,055
55
490,143
45
514,199
__
_
—
Eu fogde:
lön .....................................
....... kr. 5,000
respenningar ......................
........ » 1,000
7 famnar ved ...................
........ » 105
105
—
6,000
—
6,105
—
En skogsförvaltare ................
....... kr. 3,000
respenningar ......................
........ » 500
7 famnar ved ...................
........ » 105
105
—
3,500
-
3,605
—
En skogvaktare, arfvode kr.
800 och bostad
—
—
800
—
800
—
En d:o, d:o kr. 725 och boställe värd:t till kr. 75
75
—
725
—
800
—
End:o, d:o »715 » »
» » » 85
85
—
715
—
800
—
En d:o, d:o » 730 » »
» » »70
70
—
730
—
800
—
En d:o, d:o » 725 » »
» » » 75
75
—
725
—
800
—
En d:o, d:o » 800 » bostad
—
—
800
—
800
—
En d:o, d:o » 730 » boställe värd:t till kr. 70
70
—
730
—
800
—
En d:o, d:o » 740 » »
» » » 60
60
—
740
—
800
—
En d:o, d:o » 750 » »
» » » 50
50
—
750
—
800
—
Till dagarfvoden åt skogvaktarna, högst......
—
—
900
—
900
—
Till aflöning af rättare ........
—
—
1,050
—
1,050
—
En ränteri- och kontorsvaktmästare, arfvode
—
—
950
—
950
—
Fri vedbrand.
En maskinist vid universitetsbyggnaden, arfv.
—
—
1,350
—
1,350
—
Fri vedbrand.
Humlegårdsersättning...........
—
—
630
—
630
—
Till ålderstillägg åt fogden med flera, för-
slagsvis.............................
—
—
4,150
—
4,150
—
Summa
24,750
55
515,388
45
540,139
_
515,388
45
B) Till materiell
m. m.
Biblioteket: ......................
kr. 60,000: —
Till bränsle för värmeled-
ningen och maskinistens
aflöning .......................
» 1,500: —
Transport
» 6i;5oor=
—
—
—
—
—
—
515,388
45
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
73
Naturaför- måner och
medel afsedda
för särskilda
ändamål
Allmänna
medel
Summa
Summa
allmänna
medel
kronor
kronor
kronor
kronor
—
—
—
—
—
—
515,388
45
—
—
63,891
96
63,891
96
1,174
59
1,174
59
—
—
1,350
—
1,350
—
593
93
—
—
593
93
—
—
500
—
500
—
—
—
500
—
500
—
—
500
—
500
—
- 1
—
600
-
600
—
1,768|52|
67,34l|96|
69,110|48| 515,388 45|
Transport kr. 61,500: —
För elektrisk belysning
m. m. .......................... » 1,200: —
Till akademiska läsesäll
skapet
........................... » 525: —
Inskrifningspenningar af
studenter och auktionsprovision.
...................... » 666: 96
Värdet af 37,91 hektoliter
ränta ................................
kr
243:
23
Arrende af Holmbladska do- nationshemmanen ............
»
198:
45
Ränta af Byzantinska fonden
276:
25
» » Gustavianska »
»
12:
75
» » Holmbladska »
»
106:
25
» » Lidénska »
T>
85:
—
» » Melanderhjelmska
fonden...............
31:
87
» » Oxenstjernska fon- den ..................
31:
87
» » Strandbergska fon- den ..................
»
38:
92
10 famnar ved .....................
150:
—
Medicinska kliniken:......... kr.
1,200:
—
För vård af instrument ......
»
150:
—
Ränta å Regnells medicinska klinikens
fond, beräknad till.................................
Kirurgiska kliniken ...........................
Obstetrisk-gynekologiska kliniken
Oftalmiatriska kliniken .....................
Kliniken för bröstsjuka.....................
Transport
Bill. till liilcscl. Frot. 1901. 4 Sami. 1 Afd. 9 Häft.
10
74
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Transport
Medicinska poliklinikerna:
12 famnar ved....................... kr. 180: —
Sjukhuset:
Anslag till materiellen jämte aflöning åt
vaktmästaren .................. kr. 7,000: —
För sjukvård åt fattiga eller
mindre bemedlade sjuka
från ort utom Uppsala län » 5,000: —
Naturaförmåner
och
medel afaedda
för särskilda
ändamål
kronor
1,768
180
52
Hälften af dekanatsmedlen..
kr.
208:
48
Värdet
af 41,2 2 hektoliter
spannmål af Mälby frälse-
ränta
>
264:
46
Ränta
ai
Arfvidsons fond ...
»
1,659:
36
»
»
Beronii »
»
382:
50
>''
»
Bjursons frisängs-
fond ...............
»
446:
25
Bj ursons fond för
främjande af sjuk-
vård ..................
621:
29
»
Bredmans fond ...
»
361:
25
2>
Disa Bottigers fond
»
255:
—
»
Cronhielms »
85:
—
»
Dahlboms »
»
249:
47
»
Aron Forss »
»
913:
75
»
»
Vilh. Ekmans »
»
637:
50
3»
»
Glas’ »
»
42:
50
»
Grönbecks »
148:
75
»
Hellmans »
»
444:
12
»
Liljeblads »
»
255:
—
»
»
Lundbergs »
348:
68
$
Löfvéns »
»
142:
71
»
Med. Teol. bespa-
ringsfonden.........
>
265:
62
»
»
Peterssons fond ...
»
212:
50
Regnells »
»
446:
25
»
Rinmans »
»
218:
64
»
»
Schrams »
»
221:
—
»
Tamms »
»
425:
—
Allmänna
medel
kronor
67,341
1,000
12,000
96
Transport kr. 9,255: 08 1,
948|52|
80,341196|
Summa
kronor
69,110
1,180
12,000
48
Summa
allmänna
medel
kronor
515,388
45
82,290|48| 515,388
45
Statsutskottes Utlåtande N:o 9.
75
Natnraför
maner och
Allmänna .
Summa
medel afsedda
medel
Summa
allmänna
för särskilda
medel
ändamål
kronor
kronor
kronor
kronor
Transport
kr. 9,255: 08
1,948
52
80,341
96
82,290
48
515,388
45
Ränta af Wahlströms fond
» 425: —
» » Wallqvistska fon-
den....................
» 637: 50
» » Zetterlings fond...
» 212: 50
Från Bergholms donation...
Studentkårens bidrag till
> 3,171: 04
sjukhuset .....................
Pliktpenningar för försum-
» 3,169: —
made stipendiatupprop.....
Legosängsafgifter af de å
» 438: 03
universitetet förbehållna
afdelningarna af sjukhuset
vårdade patienter............
» 16,657: 25
36 famnar ved....................
Från Uppsala län:
» 540: —
sjukvårdsmedel med minst
ränta af f. d. länslasaret-
» 44,550: —
tets fonder ..................
» 191: 25
ränta af Swartz’ donation
» 425: —
79,671
65
—
—
79,671
65
Anatomiska institutionen:
13 famnar ved.....................
.. kr. 195: —
195
—
6,000
—
6,195
—
Patologiska institutionen:
10 famnar ved.....................
kr. 150: —
150
—
3,500
—
3,650
—
Fysiologiska institutionen:
kr. 3,650: —
För vård af instrument och
djur .................................
» 200: —
10 famnar ved....................
» 150: —
150
—
3,850
—
4,000
—
Institutionen för medicinsk och fysio-
logisk kemi:
9 famnar ved...................
.. kr. 135: —
135
—
2,000
—
2,135
—
Farmakologiska institutionen: kr. 400: —
Till farmakodynamiskt labo-
ratorium ...........................
. » 800: —
3 famnar ved ......................
.. » 45: —
45
—
1,200
—
1,245
—
Transport
82,295
17
96,891196
179,187
13
515,388(45
76
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Naturaför- måner och
medel afsedda
för särskilda
ändamål
kronor
Allmänna
medel
kronor
Summa
kronor
Summa
allmänna
medel
kronor
82,295
17
96,891
96
179,187
13
515,388
45
1,623
66
10,800
—
12,423
66
355
—
1,700
—
2,055
—
309
93
2,500
_
2,809
93
15
—
2,500
—
2,515
—
120
—
3,500
—
3,620
—
2,660
_
_
_
2,660
_
_
_
1,000
_
1,000
_
—
—
7,000
—
7,000
—
—
—
500
—
500
—
87,378
76
126,391
96
213,770|72
515,388
45
Transport
Institutionen för allmän och analytisk
kemi:
Till materiell och uppvärmning
........................... kr. 10,800: —
Ränta å Svanbergska fonden.
.......................... » 1,278: 66
23 famnar ved, däraf 2
till kemiska auditoriet » 345: —
Mineralogisk-geologiska institutionen:.
................................. kr. 1,700:
Ränta å institutionens besparingsfond.
................ » 85: —
18 famnar ved..................... » 270: —
Fysiska institutionen: ...... kr. 2,500: —
Värdet af 3,3 hektoliter
spannmål af Mälby frälseränta
............................. » 21: 18
Ränta å institutionens besparingsfond.
.................... » 63: 75
15 famnar ved..................... » 225: —
Astronomiska institutionen:
1 famn ved.............................. kr. 15: —
Meteorologiska institutionen:
8 famnar ved ........................ kr. 120: —
Botaniska institutionen:
Ränta å Regnells botaniska
fond................................ kr. 1,700: —
64 famnar ved......_............. » 960: —
a) Botaniska museum.......
b) Botaniska trädgården
c) Botaniska laboratoriet.
Transport
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
77
Naturaför-
maner och
Allmänna
Summa
medel afsedda
för särskilda
medel
Summa
allmänna
medel
ändamål
kronor
kronor
kronor
kronor
Transport
87,378
76
126,391
96
213,770
72
515,388
45
Zoologiska institutionen:
Ränta å Regnelis zoologiska
fond.................................... kr. 463: 92
30 famnar ved........................ » 450: —
913
92
913
92
a) Zoologiska museum .......................
—
—
2,500
—
2,500
—
b) Zootomiska laboratoriet.................
1,000
1,000
Myntkabinettet:
Ränta å Rosenadlerska fon-
den .................................. kr. 116: 87
116
87
100
—
216
87
Museum för nordiska förn-
saker:.................................... kr. 350: —
Ränta å museets besparings- fond................................ » 8: 50
10 famnar ved .................. » 150: —-
158
50
350
508
50
Konstmuseum och ritsalen:
4 famnar ved........................... kr. 60: —
60
—
450
—
510
—
Musikaliska kapellet:
4 famnar ved.......................... kr. 60: —
60
—
600
—
660
—
Gymnastikinrättningen: ...... kr. 100: —
Ränta å inrättningens bespa- ringsfond ................. ........ » 25: 50
6 famnar ved ....................... » 90: —
115
50
100
215
50
Teologiska seminariet.............................
—
—■
750
—
750
—
Seminarierna för klassiska, nordiska och
romanska språk, tyska språket, engelska
språket, historia, statskunskap, filosofi,
estetik och litteraturhistoria, semitiska och
slaviska språk samt sanskrit och jämfö- rande indo-europeisk språkforskning:
Transport
88,803)55
132,241
96| 221,045
511 515,388(45
78
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Naturaför- måner och
medel afsedda
för särskilda
ändamål
Allmänna
medel
Summa
Summa
allmänna
medel
kronor
kronor
kronor
kronor
Transport
Till inköp af böcker och annan under- visningsmateriell äfvensom för till- fälliga utgifter...................................
88,808
55
132,241
4,250
96
221,045
4,250
51
515,388
45
Geografiska seminariet ..........................
—
—
250
—
250
—
Matematiska seminariet...........................
—
—
1,500
—
1,500
—
Till de i gamla länslasaretts- byggnaden inrymda seminari- erna 12 famnar ved.............. kr. 180: —
180
180
Till ridundervisningens uppehållande.....
—
—
3,380
—
3,380
—
Reparationer...............................................
Uppsala läns bidrag till sjukhusbyggna- dernas underhåll ..................................
1,000
17,000
—
17,000
1,000
—
Krono- och kommunalutskylder samt
brandafgifter för universitetets fa- stigheter i Uppsala .............................
2,000
2,000
Landtmäteri- och rättegångskostnader
samt öfriga utgifter för universite- tets hemman å landet ..................
12,000
12,000
Extra Utgifter, däri inberäknad tryck- ningskostnad ..................... kr. 24,000: —
Tillika ränta å de s. k.
tryckerigodsen, 1 man- tal Hällberga n:r 1 och
Va mantal Tuna n:r 2
i Dalby socken, 125
hektoliter spannmål,
beräknad å kr. 7: 18
för hektoliter ............ » 897: 50
897
50
24,000
24,897
50
Summa
90,881
05
196,621
96
287,503
01
196,621
96
Transport
—
—
—
—
—
-
712,010
41
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
79
Naturaför-
Summa
maner och
Allmänna
medel afsedda
Summa
allmänna
för särskilda
medel
medel
ändamål
C) Anslag för diverse ändamål.
kronor
kronor
kronor
kronor
Transport
_
_
_
_
_
712,010
41
Hyror............................................................
Pensioner:
1,340
1,340
Gratial, hvaraf utgår till professorernas,
bibliotekariens och räntmästarens änkor
högst 240 kronor för hvar och en samt
till öfriga tjänstemäns änkor högst 180
kronor för hvar och en, och återstoden
tillfaller universitetets pensionsinrättning
Gratial för lägre betjäningens änkor och
—
—
5,340
—
5,340
—
barn eller betjänte själfva, då de blifvit
oförmögna att tjäna .............................
-
_
600
_
600
Från Rabeniska fonden, en pension för
oförsörjda professorsdöttrar ..................
Från Romansonska fonden, två pensioner
63
75
—
—
63
75
för oförsörjda döttrar efter lärare eller
tjänstemän .............................................
212
50
_
_
212
50
Understöd åt universitetets fattiga, utgö-
rande räntan å den s. k. Fattigkassan
samt Schubert-Solanderska fonden ......
598
70
—
—
598
70
Indragningsbelopp:
Till ränta och amortering å skuld för
universitetsbyggnaden ...........................
Nådegåfvor till gamla universitetshemmans-
—
—
20,000
128
30
20,000
128
—
åbor............................................... ........
Understöd åt aflidne akademikursorn L. F.
30
Lundbergs dotter Anna Charlotta Lund- berg, så länge hon lefver ogift ............
_
_
150
_
150
*_
Vaktmästaren vid musikaliska kapellet P.
A. Vinqvist, till dess han afgår eller
erhåller afsked ......................................
_
_
100
_
100
Till bevakaren å Älfgärde skog E. Lund-
qvist, så länge han förmår sköta de till
nämnda tjänst hörande åligganden ......
—
—
75
—
75
—
Summa
874
95
27,733
30
28,608
25
27,733
30
D) Till Kungl. Maj:ts disposition
4,792
29
Summa
—
—
—
-1
—
744,536
—
80
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Särskilda föreskrifter.
1. Af årliga aflöningen för vissa löntagare utgöra följande belopp
tjänstgöring spenning av, nämligen:
2.000 kronor för ej mindre en hvar af ordinarie professorerna, med
undantag af professor Skytteanus, än äfven räntmästaren och bibliotekarien;
dock att tjänstgöringspenningarna för nuvarande förste teologie professorn
beräknas till endast 1,500 kronor, såvida han icke ingår på den nya staten,
hvarom tillkännagifvande af honom skall hos universitetskanslern göras
före utgången af år 1907;
1,500 kronor för en hvar af laboratorerna i medicinska fakulteten, vice
bibliotekarierna och fogden;
1,200 kronor för såväl hvarje e. o. professor utom e. o. professorn i
psykiatri som äfven bokhållaren;
1.000 kronor för hvarje biblioteksamanuens;
900 kronor för sekreteraren;
800 kronor för kamreraren;
750 kronor för laboratorn i experimentell fysik och observatorn i
astronomi;
500 kronor för notarien å universitetskansliet; samt
300 kronor för hvarje skogvaktare.
2. Följande tjänstinnehafvare äro berättigade till ett eller två älderstillägg
å lönen eller, i fråga om arfvode, den del däraf, som motsvarar
egentlig lön, det första efter fem års väl vitsordad tjänstgöring, det andra,
om sådant förekommer, efter ytterligare fem års dylik tjänstgöring, nämligen;
tvä älderstillägg ä 500 kronor: ej mindre hvarje ordinarie eller e. o.
professor, med undantag af förste teologie professorn och Skytteanska professorn
samt e. o. professorerna i psykiatri och växtbiologi, än äfven
räntmästaren, bibliotekarien och en hvar af biblioteksamanuenserna;
ett älderstillägg å 500 kronor: fogden och en hvar af vice bibliotekarierna;
tvä
älderstillägg a 100 kronor: en hvar af fakultetsvaktmästaren, ränterioch
kontorsvaktmästaren, underträdgårdsmästarna, trädgårdsmedhjälparna
samt vaktmästarna vid kansliet, biblioteket, anatomiska, patologiska och
fysiologiska institutionerna, institutionerna för medicinsk och fysiologisk
kemi samt för allmän och analytisk kemi, fysiska, astronomiska och meteorologiska
institutionerna, botaniska museum och laboratoriet samt zoologiska
museum och zootomiska laboratoriet;
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
81
ett ålderstillägg a 100 kronor: hvarje skogvaktare;
två ålderstillägg ä 50 kronor: portvakten.
De af ofvannämnda ålderstillägg k 100 kronor, som tillkomma innehafvaren
af den jämlikt nådiga brefvet den 19 maj 1899 inrättade vaktmästarbefattningen
vid biblioteket, äfvensom alla ålderstillägg å 500 kronor,
utom ålderstillägget till fogden, utgå af det under riksstatens åttonde
Imfvudtitel uppförda förslagsanslaget till ålderstillägg med iakttagande af
hvad i mom. 3 säges om bidrag från ålderstilläggsfonden. Öfriga ålderstillägg
utgå af det i universitetets stat uppförda anslaget till ålderstillägg
åt fogden med flera.
De nuvarande skogvaktarna äga att i fråga om åtnjutande af ålderstillägg
tillgodoräkna sig den tid före denna stats trädande i tillämpning,
som de varit anställda i universitetets tjänst. .
Vaktmästaren och preparatorn vid mineralogisk-geologiska institutionen
A. R. Andersson äger åtnjuta ett personligt ålderstillägg å 500 kronor att
utgå från det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget
till ålderstillägg.
3. I staten den 13 november 1885 föreskrefs, bland annat:
att innehafvare af ordinarie professorsämbete, förutom professor Skytteanus,
ägde åtnjuta hvardera 12 famnar ved in natura,
att besittningsrätt till en af de 44 akademiska åkerlotterna å 6 tunnland
tillkomme, i den ordning ledighet inträffade, de ordinarie professorerna
i alla fakulteter, bibliotekarien, räntmästaren, sekreteraren och kamreraren
samt bibehölles af emeriti och vid dödsfall af änka, omyndiga söner
och ogifta döttrar,
samt att af nyssnämnda ämbets- och tjänstemän, med undantag af
sekreteraren och kamreraren, de 21 äldste, jämväl efter tjänsteålder, uppbud
ersättning för humlegårdslotter med 30 kronor årligen till en hvar
eller tillsammans 630 kronor.
Genom nådigt bref den 4 juni 1886 medgafs därefter, att rättigheten
att i föreskrifven ordning inträda i besittningsrätten till en åkerlott finge
förvandlas till rättighet att i samma ordning få af universitetet uppbära ett
kontant belopp, motsvarande behållna medelafkastningen af en åkerlott.
De förmåner, som genom dessa bestämmelser tillerkänts förste teologie
professorn, professor Skytteanus, sekreteraren och kamreraren, tillkomma
dein fortfarande. Beträffande öfriga ofvannämnda tjänstinnehafvare äro
samma förmåner enligt nådigt bref den 30 januari 1903 indragna; och
skola värdena däraf ingå till ålderstilläggsfonden att användas såsom bidrag
till bestridande af utgifterna för ålderstilläggen åt ifrågavarande
tjänstinnehafvare.
Bill. till Rikad. Pr Öl. 1907. 4 Sami. 1 Af cl. 9 imf t.
It
82
Statsutskottets Utlåtande 1\J:o 9.
4. Föreskrifterna i mom. 1 och 2 gälla icke för professorerna C. K.
Martin och N. C. Dunér, hvilka icke ingått på de i nådiga brefvet den 30
januari 1903 fastställda villkor för ändrade aflöningsförmåner för ordinarie
professorer med flera, och hvilka fördenskull bibehållas vid den en hvar
af dessa tjänstemän förut tillkommande rätt i fråga om besittningsrätt till
en af de akademiska åkerlotterna, åtnjutande af 12 famnar ved samt érsättning
för humlegårdslott med 30 kronor årligen.
5. Såvida icke den nuvarande innehafvaren af förste teologie professuren
inom utgången af år 1907 ingår på den nya staten, uppbär han i
stället för det i staten upptagna penningbelopp 272,07 hektoliter spannmål
att lösas efter universitetets på hittills vanligt sätt beräknade medelpris.
6. Vid utnämning af e. o. professor i geografi eller omedelbart
därefter bestämmer Kungl. Maj:t på framställning af kanslern, hvilkendera
af filosofiska fakultetens båda sektioner bemälde e. o. professor skall
tillhöra.
7. För e. o. professorn i växtbiologi är aflöningen genom donationsbref
bestämd till 3,500 kronor såsom lön och 1.000 kronor såsom tjänstgöringspenningar.
Kanslern äger enligt donationsbrefvet bestämma om höjning
af aflöningen.
8. Om någon af nedannämnda betjänte i sådan egenskap åtnjuter fri
bostad skall, så länge denna förmån kvarstår, hans arfvode minskas med
150 kronor, nämligen: ränteri- och kontorsvaktmästaren, maskinisterna vid institutionen
för allmän kemi och universitetsbyggnaden, portvakten, underträdgårdsmästarna,
trädgårdsrnedhjälparna samt vaktmästarna vid kansliet
och vid anatomiska, patologiska och fysiologiska institutionerna, vid institutionerna
för medicinsk och fysiologisk kemi samt för allmän och analytisk
kemi, vid mineralogisk-geologiska, fysiska, astronomiska och meteorologiska
institutionerna, vid botaniska museum och laboratoriet samt vid museum
för nordiska fornsaker.
9. Dagarfvode utgår till skogvaktare med 2 kronor 50 öre, när
han på skogsförvaltarens order biträder med, utför eller leder afverkning,
skogsodling eller annat arbete å skogstrakt, som ligger mera än 10 kilometer
i rak sträckning från hans bostad, intill ett belopp af högst 100
kronor för kalenderår.
10. Universitetets drätselnämnd äger att bestämma erforderligt antal
rättare samt aflöningsförmåner för dem under iakttagande att här ofvan
fastställda belopp ej öfverskridas.
11. Lärare och tjänsteman, i hvilkens aflöning tjänstgöringspenningar
ingå, skall, då han åtnjuter ledighet, vare sig från tjänsten i dess helhet
eller, hvad särskildt beträffar lärare, från föreläsningars hållande, till den
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
83
vikarie, som kan varda förordnad att bestrida hans tjänstgöringskyldighet,
afstå tjänstgöringspenningarna för den tid, sådant förordnande varar. Till
vikarie, hvilken förordnas att bestrida endast den examinationsskyldighet,
som åligger ordinarie lärare, afträdes af tjänstgöringspenningarna den andel,
som af kanslern efter vederbörandes förslag bestämmes. Tjänstgöringspenningar
må uppbäras jämväl af vikarie, som förvaltar ledig tjänst, då tjänstgöringspenningar
äro för densamma anslagna.
12. Beträffande det i staten intagna anslaget till arfvoden åt vikarierande
akademiska lärare gälla följande särskilda bestämmelser:
a) Detta anslag afser att förbättra arfvodena för yngre akademiska
lärare, då de uppehålla lärarbefattningar, hvilkas innehafvare åtnjuta tjänstledighet
på grund af sjukdom eller offentligt uppdrag, och de med befattningarna
förenade aflöningsförmåner alls icke eller blott till en del äro
till vikariatsarfvoden disponibla. Anslaget må användas till förbättrande
af arfvode åt akademisk lärare äfven i det fall att sådan lärare på förordnande
uppehåller lärartjänst, som blifvit ledig genom dödsfall, och
hvars aflöning under tjänst- eller nådår uppbäres af tjänstens förre
innehafvares stärbhus utan skyldighet för stärbhuset att till tjänstens
uppehållande afstå mer än de tjänsfgöringspenningar, som äro med tjänsten
förenade, eller däremot svarande belopp, Om eljest i särskildt fall,
som ej i denna punkt angifves, skulle anses önskligt, att af anslaget lämnas
ersättning åt vikarie för uppehållande af lärarbefattning, må därom i
vederbörlig ordning göras underdånig framställning.
b) Till vikariatsarfvode användas i första rummet de till befattningen
hörande tjänstgöringspenningarna, beräknade till 1/n för månad. Därutöfver
skall vikarie, i den mån hithörande anslag därtill lämna tillgång,
erhålla ett tilläggsarfvode, beräknadt efter 1,500 kronor för år eller 125
kronor för månad. Gäller vikariat endast del af tjänstgöring, må vikarie
utöfver den andel af tjänstgöringspenningarna, som kan varda honom tillerkänd,
tillgodonjuta så stor del af omförmälda belopp, 125 kronor för
månad, som motsvarar hans andel i tjänstgöringspenningarna.
c) 1 tilläggsarfvodet skall docentstipendium, med 1f12 för hvarje månad
af det årliga beloppet, inräknas för de månader, under hviska vikarie sådant
uppbär, i följd hvaraf blott det belopp, som därutöfver kan erfordras, skall
utgå från nu ifrågavarande anslag. Därjämte bör vid tilläggsarfvodes bestämmande
skälig hänsyn tagas till andra stipendier, legat, anslag, ordinarie
löner eller dylika förmåner, hvilka äro med docentstipendier jämförliga och
åtnjutas af vikarie.
d) Af detta anslag skall äfven utgå till vikarie ett tjänstgöringspenningarna
motsvarande belopp i de fall, då tjänstinnehafvare icke är skyldig
att afstå tjänstgöringspenningar.
84
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
e) Dar särskilda omständigheter förekomma, må kanslern meddela
närmare föreskrifter och jämväl kunna, på förslag af vederbörande fakultet
och sedan det mindre akademiska konsistoriet däröfver afgifvit yttrande,
inom befintliga tillgångar bevilja lämplig förhöjning i det vikarien eljest,
enligt ofvan angifna grunder, tillkommande tilläggsarfvodet.
f) Den del af tilläggsarfvode, som icke består af medel, hvilka i hvarje
fall skola utgå, utbetalas, sedan mindre akademiska konsistoriet afgifvit
förslag, som af kanslern fastställts, vid hvarje kalenderårs slut. Yisar
det sig, att tillgängliga medel icke medgifva arfvodenas utgående med
hela det här ofvan afsedda beloppet, sker proportionell minskning i denna
del af arfvodena. Uppstår åter öfverskott, öfverföre3 detta såsom besparing
till ett kommande år för att i mån af behof användas till det med
detta anslag åsyftade ändamålet. På grund häraf bör ifrågavarande anslag
särskildt bokföras.
13. Docentstipendierna tillsättas — efter förslag af fakultet eller sektion
i fråga om de vid sådana fästa stipendier samt efter förslag af samtliga
fakulteter eller sektioner, hvar för sig, i afseende å de rörliga stipendierna
— för en tid af tre år af kanslern med rätt för kanslern att på
framställning af vederbörande fakultet eller sektion för stipendiat, som utmärkt
sig genom det sätt, hvarpå han vid undervisningen biträdt, eller
genom vetenskapliga skrifter, förlänga tiden för stipendiets åtnjutande med
ett, två eller tre år. Kanslern äger jämväl, då han i särskildt fall finner
för universitetets verksamhet nödigt, att docent, som innehaft docentstipendium
i sex år, erhåller ytterligare förlängning af tiden för åtnjutande
af stipendiet, härom göra framställning hos Kungl. Maj:t.
Innehafvare af docentstipendium åligger, utom de skyldigheter i fråga
om undervisnings meddelande, som i allmänhet tillhöra docenter, dels att
biträda vid de studerandes vetenskapliga öfningar, dels att, när behof
uppstår, deltaga i den offentliga undervisningen och examinationen.
Om rättighet att med innehafvande af docentstipendium förena annat
stipendium m. m. äro särskilda bestämmelser meddelade.
14. Så länge kontraktet mellan universitetet och Uppsala akademiska
ridinstitutions aktiebolag af den 1 oktober 1904 fortfar att vara gällande,
utgår anslaget till ridundervisningens uppehållande enligt staten af den
13 november 1885.
15. Därest å anslagen till materiellen för de särskilda institutionerna,
till reparationer af universitetets byggnader, till krono- och kommunalutskylder
samt brandafgifter för universitetets fastigheter, till landtmäteri-
och rättegångskostnader samt öfriga utgifter för universitetets hemman
å landet och till extra utgifter, däri inberäknad tryckningskostnad,
Statsutskottets Utlutande X:o 9.
85
under något år uppstå besparingar, må dessa bibehållas för samma ändamål
under kommande år. Skulle det under en följd af år visa sig, att materiellanslaget
för en institution kan något minskas, medan samma anslag för
en arman institution behöfver ökas, äger kanslern hos Kungl. Maj:t göra
framställning om jämkning i anslagen.
16. Besparingar å utgiftsstaten i andra fall än ofvan omförmälts
äfvensom tillfälliga och i inkomststaten icke beräknade inkomster ingå till
reservfonden, hvilken står under kanslerns disposition för universitetets
vetenskapliga och ekonomiska behof, i den ordning universitetsstatuterna
stadga.
17. Om inkomsterna något år icke fullt motsvara utgifterna, må
bristen, efter hemställan hos kanslern och enligt hans föreskrift i ämnet,
täckas af reservfonden.
18. Då ordinarie professur inom juridiska fakulteten blifvit ledig, må
fakulteten äga rätt att, i den ordning §§ 67 och 80 af universitetsstatuterna
stadga, anmäla e. o. professor inom fakulteten till erhållande af förenämnda
ämbete med bibehållande af det läroämne, han förut innehaft.
Därest e. o. professor med anledning af sådan anmälan varder af Kungl.
Maj:t utnämnd till ordinarie professor, tillsättes den därigenom ledigblifna
e. o. professuren i det ämne, som förut varit med den ordinarie professuren
förenadt. Har dylik anmälan icke skett inom den i § 67 stadgade tid, eller,
där den skett, icke vunnit nådigt afseende, skall den ordinarie professuren
tillsättas i det med densamma förut förenade ämne. Varder e. o. professur
ledig af annan anledning än den här ofvan omförmälda, skall densamma
tillsättas i det ämne, som förut varit därmed förenadt.
Enahanda bestämmelser om e. o. professors öfverflyttning till ordinarie
professur med bibehållande af det läroämne eller undervisningsområde, han
förut representerat, gälla
för lärostolarna i engelska och tyska språken,
för lärostolarna i kemi,
för lärostolarna i matematik samt
för samtliga lärostolarna inom teologiska fakulteten, med iakttagande,
att Uppsala stads och Vaksala prcbendepastorat ständigt skall vara förenadt
med förste teologie professuren samt Danmarks, Helga Trefaldighets och
Gamla Uppsala prebendepastorat ständigt förenade med öfriga ordinarie
professurer.
19. Afliden akademisk tjänstemans stärbhus må under ett hälft år
från dödsdagen, det s. k. tjänståret, åtnjuta inkomsterna af tjänsten, hvarefter
privilegienådåret för änka och barn vidtager.
20. När eu med boställe försedd akademisk tjänsteman aflider eller
86
Statsutskottets Utlåtande N;o 9.
fager afsked, skall, i forsta fallet hans stärbhus, i senare fallet han själ!'' vara
pliktig afträda bostället vid den laga fardag, som inträffar näst efter sex
månader från dödsfallet eller afskedet. För tiden från den fardag, då bostället
af stärbhuset afträdes, till slutet af nådåret, därest sådant äger rum, må stärbhuset
af universitetet erhålla kontant hyresersättning, beräknad efter beloppet
af den hyra för åi*, som för ifrågavarande boställe är i universitetets stat
upptagen eller, om boställets värde icke blifvit sålunda stadgadt, efter den
hyra, som drätselnämnden kan skäligen anse motsvara bostället. För den
utgift, som universitetet på detta sätt får vidkännas, är ny innehafvare af
tjänsten, för tiden från hans tillträde af bostället, skyldig att hålla universitetet
skadeslöst.
21. Enligt vaktbetjäningens pensionsreglemente skola, i mån af pensionstagarnas
afgång, 415 kronor 50 öre af räntemedlen från fattigkassan ingå
till vaktbetjäningens pensionsinrättning.
Denna stat skall lända till efterrättelse från 1908 års början, dock
att bestämmelserna i staten icke må utan vederbörandes samtycke verka
till minskning af någons innehafvande rätt.
Jag anhåller att härefter få yttra mig om några detaljer i nu ifrågavarande
statförslag. Vidkommande till eu början inkomstberäkningen
och därvid först posten statsanslag utgör densamma, såsom nämridt,
550,100 kronor. Huru denna summa uppkommit framgår af följande
sammanställning af förut nämnda poster:
De gamla förslagsanslagen — som nu skulle öfvergå
till bestämda anslag — äro, på sätt jag redan
omförmäit, beräknade till............................................. kronor 115,608: 89
Summan af de i riksstaten för år 1907 ingående bestämda
anslag för Uppsala universitet utgör.................. » 386,401: 24
Summa kronor 502,010: 13
Härifrån bör dragas ett belopp motsvarande bidrag till
två emeritilöner ............................................................... » 2,531: 55
Hvadan återstå kronor 499,478: 58
Härtill kommer beloppet af anslaget till befordran
af vetenskapliga studier, som ej tillhöra de
egentliga examensämnena, hvilket anslag, ehuru
hittills egentligen gemensamt för båda universiteten,
likväl af gammalt varit fäst vid Uppsala universitet
och nu ansetts böra ä dess stat uppföras, » 900: —
Transport kronor 500,378: 58
Statsutskottets Utlåtande N:o 9. 87
Transport kronor 500,378: 58
Vidare summan af de i 1907 års statsverksproposition för
Uppsala universitet äskade nya bestämda anslag » 49,700: —
Samt för slutsummans afrundning .................................... » 21: 42
Summa kronor 550.100: -—
Såsom i förslaget angifvits, ingå i denna summa tre i ärendet omförmälda
belopp, som i viss mån äro af annan natur än öfriga delar
af statsanslaget. De sålunda åsyftade beloppen äro 900 kronor ersättning
för förlorade mantalspenningar, 39,991 kronor 85 öre, ersättning för indragna,
universitetet tillkommande indelta räntor och kronotionde, samt
l, 785 kronor, Skytteanska professorstiftelsen tillagd ersättning för indragen,
indelt ränta och kronotionde.
Den i inkomstberäkningen ingående spannmålens myckenhet är upptagen
efter 1905 års specialräkning, med afräknande — likasom ock skett i
utgiftsstaten — af räntan från de s. k. tryckerigodsen, och såsom redan
nämnts värderad efter 7 kronor 18 öre för hektoliter.
Inkomstposten penningar och persedlar af universitetets hemman
m. m. är likaledes upptagen efter 1905 års specialräkning.
Hvad beträffar inkomst af skogarna, var denna inkomsttitel, såsom
förut omförmälts, i 1885 års stat upptagen till 12,000 kronor och i universitetets
förslag till ny stat nedsatt till 4,000 kronor. Det är att märka,
att den beräkning, som låg till grund för sistnämnda belopp, var uppgjord
i början af år 1900 och gällde de närmaste tio åren. Infordrade
upplysningar från vederbörande skogsförvaltare hafva nu gifvit vid handen,
att då virkesprisen numera stigit i ovanligt hög grad, afkastningen
af skogarna till följd däraf samt äfven på grund af andra skäl kan i
staten upptagas till de i departementets förslag angifna, af drätselnämnden
i ärende angående skogvaktarnas aflöning — hvarom i det följande förmäles
— tillstyrkta belopp af 7,000 kronor.
Vidkommande den under 5) i inkomstberäkningen angifna summa
3,969 kronor 8 öre är den upptagen dels för vissa däri ingående poster
enligt gällande kontrakt eller i öfverensstämmelse med hvad 1905 års
hufvudbok utvisar, dels i afseende å »inkomst af försålda hus å landet»
samt inskrifnings- och kallelsepengar efter medelvärdet för de tio åren
1896—1905.
Räntan å de under 6) upptagna donationer, livilkas afkastning akademien
äger använda för sin verksamhets uppehållande, är, liksom i allmänhet
i fråga om fonder, livilkas afkastning är i utgiftsstaten upptagen,
beräknad efter 4Y4 %, med undantag för den Winbomska fonden,
hvilkens afkastning af drätselnämnden är fixerad till 8 kronor. Summan
88
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
af dessa räntor utgör 1,637 kronor 80 öre. För undvikande af öretal i
statens slutsumma har denna summa höjts till 1,638 kronor.
Vidare må anmärkas, att vissa naturaförmåner och inkomster åt
medel, afsedda för särskilda ändamål, hvilka motsvaras af utgifter, som i
utgiftsstaten antingen uteslutits eller förts inom linjen, i inkomsstaten
uteslutits.
Jag öfvergår nu till utgiftsstaten för Uppsala universitet, därvid jag
väsentligen kommer att omförmäla vissa föreslagna ändringar i hvad som
gäller enligt 1885 års stat eller senare tillkomna bestämmelser.
För förste teologie professorn är i 1885 års stat upptagen eu spannmålslön
af 1,039 kubikfot 5 kannor spannmål. I konsistoriets förslag till
stat är för honom upptagen en motsvarande kvantitet spannmål, 272,07
hektoliter, beräknad till 1,972 kronor 51 öre, efter 7 kronor 25 öre för
hektoliter — efter 7 kronor 18 öre för hektoliter skulle summan utgöra
1,953 kronor 46 öre. I ecklesiastikdepartementets förslag har man, för att
få bort den antikverade spannmålsaflöningen, upptagit eu till 2,000 kronor
jämnad kontant lön, som skall anses utgöra tjänstgöringspenningar. I
särskild anmärkning angifves, att, därest den nuvarande förste teologie professorn
ej inom utgången af år 1907 ingår på den nya staten, han i stället
för nämnda penningbelopp äger uppbära 272,07 hektoliter spannmål att
lösas efter universitetets på hittills vanligt sätt beräknade medelpris.
Ifrågavarande professor, som ej äger uppbära åld erst illägg, åtnjuter 12
famnar ved, hvilken ved, liksom annan i staten upptagen sådan naturaförmån,
är beräknad till 15 kronor för famn, det pris, hvarifrån man
utgick vid beräkning af den af 1906 års Riksdag å extra stat beviljade
löneförbättring för extra ordinarie professorer med flera.
Åtskilliga ordinarie professorer äga sedan gammalt rätt till boställsrum,
i det nuvarande förslaget — liksom i 1885 års stat — beräknade till
ett värde af 600 kronor, upptaget inom linjen. Lönen är således för dessa
professorer 5,400 kronor.
För professorn i anatomi är i 1885 års stat upptaget, förutom lön
af 6,000 kronor, et,t belopp af 150 kronor, utgörande ränta efter 5 °j0 på
Rönnowska fonden. Efter 4J/4 % skulle räntan utgöra 127 kronor 50 öre;
den är i förslaget satt till 125 kronor, hvarmed vederbörande professor
förklarat sig åtnöjas.
Beträffande den i förslaget upptagne e. o. professorn i finsk-ugrisk
språkforskning Wiklund vill jag nämna, att, ehuru Wiklund åtnjuter aflöning
å allmänna indragningsstaten, det ansetts lämpligt att införa honom
i staten, dock med aflöningen förd inom linjen.
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
89
Lön till en e. o. professor i växtbiologi utgår från en donation. Lönebeloppet
är upptaget inom linjen, sådant detsamma enligt beslut af kanslern
den 28 mars 1904 fastställts.
Beträffande de under rubriken tjänstemän och betjänte vid universitetets
samlingar och inrättningar m. m. upptagna amanuenser märkes,
att i det föreliggande förslaget, efter föredöme i universitetets förslag,
upptagits boställsrum, förutom för dem hvilka enligt 1885 års stat åtnjuta
sådan förmån, dels för en i nämnda stat upptagen amanuens, som
enligt samma stat ej var i åtnjutande af boställsrum, dels ock för vissa
sedan år 1885 nytillkomna amanuenser. Dessa boställsrum äro belägna
inom vederbörande institutioners områden, hvarest det ansetts vara af vikt
för institutionsprefekterna att hafva amanuenserna bosatta.
För vissa nytillkomna tjänster har upptagits ved i likhet med hvad
som nu är förhållandet beträffande motsvarande äldre befattningar. För
akademikamreraren, som förut haft 81/2 famnar ved, har upptagits 9 famnar.
För en amanuens å museet för nordiska fornsaker fanns i 1885 års
stat upptaget, förutom ett kontant arfvodesbelopp, boställsrum jämte 20
kronor såsom ersättning för 2 famnar ved. Nu har det befunnits lämpligt,
att tilldela honom, förutom det kontanta arfvodesbeloppet, ersättning för
boställsrum med 120 kronor samt 2 famnar ved in natura.
Vaktbetjäningen vid universitetet åtnjuter för närvarande i allmänhet
boställsrum. Det har nu synts lämpligt att för de vaktbetjänte, för hvilka
förmånen af boställsrum är afsedd, upptaga ett arfvodesbelopp, i hvilket
det beräknade värdet af nämnda förmån ingår, d. v. s. att det kontanta
arfvodet höjes med detta värde, jämte det att i staten intages en anmärkning
innehållande att motsvarande belopp afdrages å arfvodet, om fri bostad
åtnjutes. Arfvodets totala storlek angifves på detta sätt bäst, och om
universitetet behöfver den i regel inom vederbörande institutionsbyggnad
belägna lokalen, möter ej hinder därför; afdraget är då ock på förhand
bestämdt till sin storlek. Hvad värdet å bostadsförmånen beträffar, har
det synts mig, som om detsamma, hvilket, enligt nådigt bref den 27 juni
1896 angående reglering af vaktbetjäntes löneförmåner då synes hafva,
uppskattats till 100 kronor, nu ej kan sättas lägre än 150 kronor; och
torde jag i afseende därå få erinra, hurusom i statsverkspropositionen till
innevarande års Riksdag ersättning för fri bostad beräknats till nämnda
belopp för två vaktmästare vid universitetet i Lund.
Nyssnämnda bref den 27 juni 1896 upptog för en vaktmästare vid
museet för nordiska fornsaker ett arfvodesbelopp af 250 kronor. I det
nu föreliggande förslaget är detta belopp, i enlighet med det från universitetet
framlagda förslaget, fördeladt med 75 kronor på en vaktmästare
vid myntkabinettet och 175 kronor på en vaktmästare vid museet för
Bih. till Riksd. RtoI. 1901. 4 Samt. 1 Afd. .9 lläft. 12
90
Statsutskottets Utlåtande JS7:o 9.
nordiska Jernsaker, hvilken senare tillika bör liksom nu åtnjuta fri bostad.
Hinder lärer ej möta för denna förändrings omedelbara vidtagande.
För en kanslerssekreterare är i 1885 års stat för universitetet i Uppsala
upptaget ett belopp af 2,000 kronor, med anmärkning att de af tjänsten
föranledda kostnader för skrifmaterialier, arkivhyra och vaktmästarbiträde
skola af tjänstinnehafvaren bestridas. För samme tjänsteman är i Lunds
universitets stat. af år 1885 upptaget ett belopp af 1,500 kronor, med
enahanda anmärkning. Sedermera har genom nådigt bref den 18 december
1903 fastställts stat för kanslersexpeditionen, omfattande kanslerssekreteraren,
amanuens och vaktmästarbiträde. Därvid föreskrefs, att tills
vidare, och intill dess medel blefve för ändamålet anvisade i vederbörande
stater, bidrag till kanslersexpeditionens upprätthållande skulle,
utöfver redan från universiteten utgående anslag till aflöning åt kanslerssekreteraren,
lämnas från universitetens reservfonder, nämligen från Uppsala
1.000 kronor och från Lund 500 kronor för år. För kanslersexpeditionen
är nu i förslaget till stat för Uppsala universitet uppfördt ett belopp af
3.000 kronor, hvarigenom det hittills från reservfonden utgående anslaget
kan upphöra.
Räntmästaren åtnjuter enligt 1885 års stat 150 kronor i missräkningsoch
renskrifningspenningar. På sätt konsistoriet anfört, har detta belopp
numera befunnits vara alldeles för litet. Beloppet har kvarstått oförändradt
sedan 1862 års stat, och sedan dess har antalet lön-och pensionstagare,
magnatstipendiater och särskilda institutioner väsentligt ökats —
institutionerna mer än dubbelt. De medel, som ingå i kassaräkningen, äro
nu betydligt större än förr. Det nuvarande beloppet åtgår för öfrigt i
det närmaste till renskrifningskostnader. Konsistoriet har därför ansett en
höjning af beloppet till 500 kronor vara skälig, och med detta belopp är
posten uppförd i det nu föreliggande förslaget.
För universitetets 9 skogvaktare är genom särskild! nådigt bref den 27
juni 1896 fastställd aflöningsstat, hvarigenom för denna skogsbetjening,
till hvars aflöning i 1885 års stat upptogs en summa af 3,325 kronor
67 öre, löneförmånerna något ökades. Skogvaktarnas aflöning bestämdes till
olika kontanta belopp från 415 till 500 kronor. De, som uppburo kontant
500 kronor, erhöllo bostadslägenhet, de öfriga boställen, frånsedt bostad
beräknade i värde till 50—85 kronor så, att äfven deras aflöningsförmåner
utom bostad skulle anses utgöra 500 kronor.
Skogvaktarna hafva nu, under åberopande att de genom 1896 års
bref tillerkänts löneförmåner ungefär motsvarande dem, som i allmänhet
utginge för kronojägare, men att dessa numera på grund af 1900 och
1905 års Riksdagars beslut åtnjöte förbättrade aflöningsvillkor, anhållit,
Statsutskottets Utlutande N:o 9.
91
att sådana äfven måtte komina universitetets skogvaktare till godo. Vederbörande
universitetsmyndigheter hafva tillstyrkt, att skogvaktarna tillerkändes
bättre aflöningsförmåner, och statskontoret, som också yttrat sig
i ärendet, har understödt skogvaktarnas anhållan.
Vid pröfning af denna fråga har jag funnit nödigt, att skogvaktarnas
ställning förbättras. I följd däraf innehåller förslaget till stat höjda kontanta
arfvodesbelopp åt dem samt bestämmelser i öfrigt om ålderstiliägg och
dagarfvoden, för hvilka senares utgörande ett särskildt anslag är upptaget i
förslaget. Af aflöningen, 800 kronor, skulle 300 kronor utgöra tjänstgöringspenningar.
För rätt att komma i åtnjutande af ålderstiliägg böra de nuvarande
skogvaktarna få tillgodoräkna sig den tid, de redan varit anställda
i universitetets tjänst.
Skogvaktarna hafva jämväl anhållit att blifva tillerkända pensionsrätt;
och detta har tillstyrkts af myndigheterna, Då emellertid för närvarande
pensionrätt icke enligt allmän föreskrift tillkommer några vid
universitetet anställda betjänte, anser jag det icke vara lämpligt, att nu
endast skogvaktarna skulle blifva tillförsäkrade en sådan förmån.
Till aflöning åt rättare är i 1885 ars stat uppförd en summa af
1,016 kronor 80 öre, däruti spannmål till myckenhet af 420 kubikfot
ingår. Konsistoriets förslag upptager 109,89 hektoliter spannmål och 118
kronor kontant. Då man nu bör fixera denna spannmålsaflöning, men
svårigheter härvid möta, enär somliga rättare äro arrendatorer och få
aflöningen i form af afdrag å spannmålsarrendet samt rättarnas aflöning,
som år 1900 utgick med tillhopa 1,031 kronor 68 öre, anses väl knapp,
har ett afrundadt belopp af 1,050 kronor upptagits i staten.
En vid universitetsbyggnaden anställd maskinist åtnjuter för närvarande
i aflöningsförmåner, förutom fri bostad och ved, ett arfvode af
1,100 kronor jämte 100 kronor i dyrtidstillägg. Dessa kontanta medel
hafva hittills utgått från anslaget till extra utgifter. Det har nu ansetts
lämpligt, att en särskild aflöningspost för honom upptages, med inberäknande
af bostadsförmånen likasom för öfriga vaktbetjänte satt till 1,350 kronor.
Till ålderstiliägg åt fogden med flera är i förslaget uppfördt ett belopp
af 4,150 kronor. Detta belopp är beräknadt efter hvad som nu af universitetets
medel utgår till ålderstiliägg åt fogden, vaktbetjänte, underträdgårdsmästare
och trädgårdsmed hjälpare, 3,250 kronor, med tillägg af hvad som
skulle komma att utgå till skogvaktarna, därest ålderstiliägg beviljas dem.
Beträffande den för biblioteket upptagna posten 666 kronor 96 öre
för inskrifningspenningar och auktionsprovision, hvilken i 1885 års stat
motsvaras af ett belopp af 1,363 kronor 39 öre, är den upptagen efter
medeltalet för åren 1896—1905. Frälseräntan från Mälby säteri är an
-
92
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
gifven efter det allmänna spannmålsvärdet, med afdrag för utskylder för
hemmanet. Holmbladska donationshemmanets ränta är nedsatt från 468
kronor 30 öre i 1885 års stat till 198 kronor 45 öre dels på grund af
det nu beräknade spannmålsvärdet dels enär en del af räntan är inberäknad
i inkomstposten: spannmål från universitetets hemman m. m. samt medium
af tio års utskylder afräknats. Räntan å fonderna var i 1885 års stat
beräknad efter 5 %. Genom nådigt bref den 9 maj 1890 förklarade Kungl.
Maj:t, att universitetet ej, utom i fråga om vissa angifna fonder, hvarå
räntan fortfarande skulle utgå med 5 %, behöfde för fonderna ansvara för
högre ränta, än som i allmänhet blefve godtgjord andra af universitetet
förvaltade fonder. Det nuvarande förslaget beräknar, såsom redan nämnts,
i allmänhet 4V4 %, och efter denna räntefot är afkastningen å bibliotekets
fonder upptagen.
Beträffande institutionernas vedanslag må anmärkas, att summan af
de i förslaget upptagna med 14 famnar öfverskjuter hvad 1885 års stat
upptager.
I fråga om akademiska sjukhuset är anslaget till materiellen jämte
aflöning åt vaktmästaren upptaget till 7,000 kronor, motsvarande i 1885
års stat under sjukhuset för samma ändamål upptagna 5,000 kronor jämte
det under rubriken indragningsbelopp uppförda extra anslag å 2,000
kronor till sjukhusets materiell. Följande af sjukhusets för dess verksamhets
uppehållande tillgängliga medel: studentkårens bidrag, pliktpenningar
och legosängsafgifter, äro upptagna enligt sjukhusets räkenskaper för
år 1905. Det till ett belopp af 44,550 kronor upptagna anslaget från
Uppsala län utgår enligt ett mellan universitetet och landstinget den
19 september 1900 afslutadt kontrakt. Summan är enligt kontraktet minimum
och ökas eventuellt efter i kontraktet angifven beräkningsgrund.
För astronomiska institutionen är i 1885 års stat upptaget ett belopp
af 25 kronor, utgörande ränta å Hjorterska donationen. 1 konsistoriets
förslag är räntan upptagen till 20 kronor. På grund af vederbörande
institutionsföreståndares framställning har dock konsistoriet efter förslagets
afgifvande, med hänsyn till denna fonds ränteafkastnings obetydlighet, den
27 april 1901 beslutit, att fonden skulle få växa till 3,000 kronor, innan
räntan utginge till institutionen, och att af den blifvande räntan i allt
fall Vs skulle tilläggas kapitalet.
Materiellanslaget till museet för nordiska fornsaker är i enlighet med konsistoriets
förslag höj dt från 300 kronor i 1885 års stat till 350 kronor i förslaget.
Till ridundervisningens uppehållande är i 1885 års stat uppfördt ett
belopp af 3,440 kronor 18 öre, däri spannmål ingår till myckenhet af
226,8 kubikfot. Ridundervisningen bedrifves för närvarande så, att den
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
93
samma enligt kontrakt af den 1 oktober 1904 är anförtrodd åt Uppsala
akademiska ridinstitutions aktiebolag, mot villkor, bland andra, att bolaget
skall uppbära det anslag, som utgår till ridinstitutionen, med samma belopp
som vid tiden för kontraktets upprättande. Det har nu ansetts lämpligt
att i staten uppföra ett fixt kontant belopp af 3,380 kronor i det närmaste
motsvarande spannmålsanslaget tillhopa med det belopp, som hittills
kontant ingått i nyssnämnda summa 3,440 kronor 18 öre med anmärkning,
att, så länge omförmälda kontrakt ägde giltighet, anslaget till^ridundervisningens
uppehållande skall utgå enligt bestämmelserna i 188o års stat.
För reparationer är i 1885 års stat uppfördt ett belopp af 14,000
kronor. Med hänsyn därtill att åtskilliga nya byggnader tillkommit, är
detta anslag i förevarande förslag, likasom i konsistoriets, upptaget till
17.000 kronor. Efter detta anslag är i förslaget infördt ett belopp af
1.000 kronor, utgörande ett från Uppsala läns landsting, pa grund af
förutnämnda kontrakt mellan landstinget och universitetet, utgående bidrag
till sjukhusbyggnadernas underhåll.
Landtmäterikostnaderna äro i den nu gällande staten upptagna^ till
10.000 kronor. Enligt hvad som upplysts, utgör medelkostnaden för åren
1896—1906 13,290 kronor. Konsistoriet har ansett, att anslagsposten skäligen
bör höjas till 12,000 kronor; en del äganderättsbevillningar, som
hittills höjt kostnaderna på denna post, komma nämligen med tillämpning
af nya arrendekontrakt att försvinna. I det inom departementet
upprättade förslaget är anslaget satt till 12,000 kronor.
Anslaget för extra utgifter, däri inberäknad tryckningskostnad, hvilket
anslag i 1885 års stat är upptaget till 12,000. kronor, måste, såsom ^konsistoriet
föreslagit, högst väsentligt höjas. Mediet för aren 1901 1905 har
utgjort 26,130 kronor. Med hänsyn bland annat därtill, att aflöningen till
maskinisten vid universitetsbyggnaden, som hittills utgått från detta anslag,
nu blifvit särskildt uppförd, har jag ansett anslaget kunna lämpligen sättas
till 24,000 kronor, hvartill kommer ränta från de s. k. tryckerigodsen.
Anslagsposten hyror förekom ej i 1885 års stat. Konsistoriet upptog
en dylik post å 825 kronor i sitt’ förslag. I öfverensstämmelse med nu
gällande kontrakt är i departementets förslag ifrågavarande post satt till
1,340 kronor.
Af det i 1885 års stat upptagna spannmålsgratial, hvars myckenhet icke
förändrats sedan 1837, skulle till professorernas, bibliotekariens och räntmästarens
änkor utgå högst 126 kubikfot för hvardera, till öfriga tjänstemäns
änkor högst 94 kubikfot 5 kannor för hvardera. I konsistoriets förslag är
ifrågavarande spannmålsgratials belopp beräknadt till 736 hektoliter, hvaraf
till ”vederbörandes änkor skulle utgå respektive högst 33 och högst 25 hekto
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
M
liter, och återstoden tillfalla universitetets pensionsinrättning. Konsistoriet
har därmed föreslagit en höjning af anslagsposten, hvilket ansetts skäligt
med hänsyn till den betydliga ökningen af antalet tjänster. Konsistoriets
förslag om de särskilda gratialens storlek har utgått från antagandet af respektive
17 och 7 änkor af de bada kategorierna. Omsatt i penningar efter
det antagna spannmålspriset skulle hvarje gratial vara värdt respektive 236
kronor 94 öre och 179 kronor 50 öre. Det föreslås nu, då spannmålen
skall ersättas med penningar, att de särskilda gratialen få utgå med respektive
240 kronor och 180 kronor. Proportionen mellan dessa båda
belopp är densamma som mellan motsvarande belopp i 1885 års stat.
Anslagspostens summa blir 5,340 kronor.
Det till gratial för den lägre betjäningens änkor och barn samt betjänte
själfva i 1885 års stat anvisade spannmålsanslag, hvars myckenhet,
200 kubikfot, är densamma som i 1837 års stat, har af konsistoriet ansetts
vara för ringa och därför föreslagits höjdt till 80 hektoliter, motsvarande
efter det af konsistoriet antagna spannmålspris 580 kronor. Vid fixering
till bestämdt penninganslag torde anslagsposten kunna sättas till 600
kronor.
Romansonska fonden är i december 1903 öfverlämnad till räntekammaren.
Kapitalet är 5,000 kronor.
Bland indragningsbelopp är först uppfördt ett anslag till ränta och
amortering å skuld för universitetsbyggnaden. Förut är omförmäldt, huruledes
såsom bidrag till gäldande af denna ränteamortering — hvarför i
1885 ars stat upptages 13,500 kronor — skulle, efter vederbörande innehafvares
död, om så funnes nödigt få användas två i 1885 års stat upptagna
emeritilöner å tillhopa 9,000 kronor, då beloppet skulle blifva 22,500
kronor. Konsistoriet har för ändamålet upptagit ett förhöjdt, jämnadt belopp
af 20,000 kronor. Häremot har jag intet att invända, erinrande att
i en af nämnda emeritilöner ingått ett af de förut omförmälda beloppen
1,265 kronor 77 öre eller 1,265 kronor 78 öre.
Under rubriken nådegåfvor är i förslaget upptaget det nu utgående
belopp, 128 kronor 30 öre.
Ofriga nu ej omförmälda indragningsbelopp i 1885 års stat hafva
bortfallit i följd af dödsfall. I stället torde några nya böra uppföras; så
ett å 150 kronor åt aflidne akademikursorn Lundbergs dotter Anna Charlotta
Lundberg. Vid 1896 års lönereglering för vaktbetjänte medgafs, att
dåvarande vaktmästaren vid musikaliska kapellet — P. A. Vinqvist —
som enligt nämnda reglering ej skulle komma i åtnjutande af ålderstillägg,
hvaraf han innehade tva, hvartdera å 50 kronor, skulle från universitetets
reservfond erhålla en lö^ersättning af 100 kronor årligen, till dess han
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
95
afginge eller erhölle afsked. Det har ansetts lämpligt att nu upptaga
denna ersättning bland indragningsbelopp.
Ett belopp af 75 kronor har sedan åtskilliga år utgått från skogsmedlen
till bevakaren å Alfgärde skog Lundqvist. Denna summa torde
nu böra uppföras såsom indragningsbelopp.
Till Kung! Maj:ts disposition är slutligen i utgiftsstaten uppfördt ett
belopp, utgörande skillnaden mellan summan af samtliga öfriga i utgiftsstaten
upptagna poster och den beräknade inkomststatens slutsumma.
Beträffande de efter den egentliga staten upptagna »Särskilda föreskrifter»
må det tillåtas mig göra följande erinringar — delvis äro föreskrifterna
redan vidrörda.
De under mom. 1 upptagna föreskrifter innehålla en sammanfattning
af de för närvarande gällande bestämmelserna rörande tjänstgöringspenningar
för befattningshafvare vid universitetet, med tillägg af skogvaktarna,
för hvilka enligt förslaget viss del af arfvodet för framtiden skulle anses
utgöra t tjänstgöringspenningar. Ifrågavarande nu gällande bestämmelser
äro i regel stadfästa af Riksdagen vid tjänsters upprättande eller löneregleringar.
Undantag härifrån göra blott fogden och bokhållaren, för hvilka
tjänstgöringspenningarnas storlek bestämts af Kungl. Maj:t.
De i mom. 2 angifna, nu utgående ålderstilläggen äro, för så vidt de
skola bestridas af åttonde hufvudtitelns anslag till ålderstillägg, bestämda
af Riksdagen.
Bestämmelsen i mom. 17 är ny, men en liknande har förut funnits.
Mom. 18 motsvarar förut gifna stadganden, dock att hvad som föreslås
beträffande lärostolarna inom teologiska fakulteten nu har tillkommit
på grund af en af fakulteten gjord, af vederbörande myndigheter tillstyrkt
framställning och i hufvudsaklig öfverensstämmelse med denna framställning
samt hittills följd ordning i afseende å prebendenas fördelning
mellan ordinarie och extra ordinarie professorer.
Bestämmelserna i mom. 10, 11, 12, 13, 19, 20 och 21 öfverensstämma
jämväl med liknande nu gällande föreskrifter.
Det inom ecklesiastikdepartementet uppgjorda förslag till stat för wm-Försisg till stat
ver sitet et i Lund är af följande innehåll: teTetTTund.
96
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Inkomststat för universitetet i Lund.
1:°)
2:o)
3:o)
4:o)
5:o)
6:o)
Statsanslag ....................................................................................
Arrendespannmål från universitetets hemman
och lägenheter, 1,997,44 hektoliter råg och
lika mängd korn, beräknadt i rundt tal till 33,000: —
Ränta efter fyra procent å akademikassans
räntebärande kapital, som den 1 januari
1906 utgjorde kronor 898,941: 10, däri
inberäknadt Norbergska fonden kronor
28,745: 84, i rundt tal................................. 36,000: —
Ränta efter fyra procent å bibliotek skassans
räntebärande kapital ........... kr. 40,000: —
efter afdrag af Ahlmanska
fonden, hvars afkastning
skall användas till inköp
af teologisk litteratur......... » 11,253: 57
Rest kr. 28,746: 43
i rundt tal beräknadt till.............................. 1,150: —
Tomtöremedel ......................................................... 25: 97
Studentinskrifningspenningar och tillfälliga
inkomster, förslagsvis och för slutsummans
jämnande beräknade till................................. 1,200: 03
426,700: —
71,376: —
Summa kronor 498,076:
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
97
Utgiftsstat för universitetet i Lund.
A). Aflöningar m. m.
a) Professorer, e. o. professorer med flera.
Teologiska fakulteten.
En professor i dogmatik och moralteologi, förste
teologie professor, tillika domprost........................ 3,480: —
Uppbär dessutom:
1) Inkomsten af Lunds stads- och landsförsamlingars
prebendepastorat med därtill hörande löningsjord
i Hardeberga samt predikstolshemmanen
Y2 mtl Brönnestad N:o 16, 1f2 mtl ibm
och 3/é Lilla Bjällerup N:o 9.
2) Lösen för kronotionde från Norrhviddinge socken
26,309 hl. råg, 39,208 hl. korn och 20,47
hl. hafre jämte forsellönsersättning 24 kronor
74 öre och kontant 84 öre.
3) Ersättning för den till domprosten i Lund
från Kristianstads län anslagna, men enligt
kungl. förordningen den'' 23 juli 1869 till statsverket
indragna ränta 2 kronor 9 öre samt
kronotiondespannmål 164,868 hl., a/2 råg och
V2 korn, jämte 50 kronor 40 öre forsellönser
-
sättning.
En professor i kyrkohistoria och symbolik ............ 1,200: —
Uppbär dessutom inkomsten af Västra Kärrstorps
och Glostorps församlingars prebendepastorat.
En professor i exegetisk teologi ................................ 840: —
Uppbär dessutom inkomsten af Stångby och
Vallkärra församlingars prebendepastorat.
En professor i praktisk teologi................................ 2,400: —
Uppbär dessutom inkomsten af Stora Uppåkra
och Flackarps församlingars prebendepastorat.
En e. o. professor i praktisk teologi och moralteologi:
_
Transport 7,920: —
Bih. till Riktd. Prot. 1907. 4 Sami. 1 Afd. .9 Raft.
13
98
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Transport 7,920:
Uppbär inkomsten af Hellestads, Dalby och Bonderups
församlingars predendepastorat.
En e o. professor i exegetisk teologi:
Uppbär inkomsten af Husie och Västra Skreflinge
församlingars prebendepastorat.
Juridiska fakulteten.
En professor..................................................................... 6,000:
4 professorer ................................................................... 24,000:
En e. o. professor .......................................................... 4,500:
En e. o professor............................................................ 4,500:
Till uppehållande af den praktiska kursen inom
juridiska fakulteten.................................................... 1,500:
Anmärkning. Af de 5 ordinarie professurerna inom juridiska
fakulteten äro 3 förenade hvardera med ett af följande
ämnesområden: 1) civilrätt; 2) straffrätt och juridisk
encyklopedi; och 3) processrätt. De 2 öfriga ordinarie professurerna
samt de 2 e. o. professurerna omfatta hvardera
ett af följande ämnesområden: 1) statsrätt, förvaltningsrätt,
kyrkorätt och folkrätt; 2) nationalekonomi och finansrätt;
3) speciell privaträtt; samt 4) romersk rätt och rättshistoria.
[Se för öfrigt särskilda föreskrifter: 18.]
Medicinska fakulteten.
En professor......................... 6,000:
5 professorer..................................................................... 30,00(1:
En e. o. professor........................................................... 4,500:
5 e. o. professorer ........................................................... 22,500:
öfverläkaren vid Lunds hospital och asyl åtnjuter
för undervisning i psykiatri ett årligt arfvode å 1,500:
Anmärkning. Af de 6 ordinarie professurerna inom medicinska
fakulteten omfatta 5 hvardera ett af följande ämnesområden:
1) kirurgi; 2) medicinsk och fysiologisk kemi; 3)
anatomi; 4) praktisk medicin; och 5) fysiologi.
Af de 6 e. o. professurerna inom medicinska fakulteten
omfatta 5 hvardera ett af följande ämnesområden: 1) anatomi
— innehafvaren af denna e. o. professur är tillika
prosektor; 2) pediatrik och praktisk medicin; 3) obstetrik och
gynekologi; 4) oftalmiatrik; och 5) farmakologi.
Den återstående ordinarie professuren och den återstå
Transport
112,920:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Transport 112,920:
ende e. o. professuren omfatta hvardera ett af följande
ämnesområden: 1) patologisk anatomi och rättsmedicin; 2)
allmän patologi, bakteriologi och allmän hälsovård. [Se
för öfrigt särskilda föreskrifter: 18.j
Filosofiska fakulteten.
Humanistiska sektionen:
En professor....................................... 6,000
10 professorer..................................................................... 60,000
En e. o. professor ............................................................ 4,500
5 e. o. professorer............................................................ 22,500
Anmärkning. De 11 professurerna inom filosofiska fakultetens
humanistiska sektion omfatta hvardera ett af
följande ämnesområden: 1) praktisk filosofi; 2) estetik samt
litteratur- och konsthistoria; 3) romersk vältalighet och poesi;
4) nordiska språk; 5) teoretisk filosofi; 6) historia; 7) grekiska
språket och litteraturen; 8) romanska språk; 9) österländska
språk; 10) tyska språket eller engelska språket [se
särskilda föreskrifter: 18] och 11) pedagogik.
De 6 e. o. professurerna inom filosofiska fakultetens humanistiska
sektion omfatta hvardera ett af följande ämnesområden:
1) statskunskap och statistik; 2) sanskrit med
jämförande indoeuropeisk språkforskning; 3) klassiska språk;
4) engelska språket eller tyska språket [se särskilda föreskrifter:
18]; 5) geografi och 6) historia.
Matematisk-naturvetenskapliga sektionen.
En professor........................................................................ 6,000
5 professorer...................................................................... 30,000
En e. o. professor ....................................... 4,500
3 e. o. professorer.......................................................... 13,500
En laborator i kemi....................................................... 3,000
En observator i astronomi............................................. 3,000
Anmärkning. De 6 professurerna inom filosofiska fakultetens
matematisk-naturvetenskapliga sektion omfatta hvardera
ett af följande ämnesområden: 1) kemi; 2) astronomi;
3) matematik; 4) fysik; 5) botanik; och 6) zoologi.
De 4 e. o. professurerna inom filosofiska fakultetens
matematisk-naturvetenskapliga sektion omfatta hvardera ett af
följande ämnesområden: 1) fysik; 2) geologi och mineralogi;
3) botanik; och 4) zoologi.
Transport 265,920:
100
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Transport 265,920: —
b) Stipendier och premier m. m.
11 fasta docentstipendier, hvardera å 1,500
kronor .............................................................................
Af dessa stipendier tillhöra:
ett den teologiska fakulteten,
2 den juridiska fakulteten,
ett den medicinska fakulteten,
5 filosofiska fakultetens humanistiska sektion
och
2 filosofiska fakultetens matematisk-naturvet enskapliga
sektion.
5 rörliga docentstipendier, hvartdera å 1,200
kronor ...........................................................................
Teologiska och medicinska stipendier.......................
Stipendier åt medellösa teologie studerande ...........
31 mindre stipendier, hvartdera å 37 kronor
50 öre.............................................................................
Musikstipendier................................................................
Premier, 4 stycken å 45 kronor hvartdera och 4
stycken å 30 kronor hvartdera ..............................
Till arfvoden åt vikarierande akademiska lärare...
16,500: —
6,000: —
1,200: —
1,500: —
1,162: 50
187: 50
300: —
5,000: —
c) Tjänstemän och betjänte vid universitetets samlingar
och inrättningar m. m.
Biblioteket:
En bibliotekarie................................................................. 6,000: —
En vice bibliotekarie........................................................ 4,000: —
En amanuens ................................................................ 2,500: —
3 amanuenser.................................................................... 7,500: —
2 vaktmästare, hvardera arfvode 750 kronor......... 1,500: —
Seminarier
för klassiska, nordiska, romanska, germanska
och semitiska språk, historia, statskunskap,
filosofi samt estetik och litteraturhistoria:
Till arfvoden................................................................. 1,750: —
Transport 321,020: —
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Transport 321,020:
Matematiska semina riet:
En assistent, arfvode........................................................ 1,500:
Anatomiskt-histologiska institutionen:
En amanuens på anatomiska afdelningen, jämte fri
bostad med bränsle, arfvode................................... 500:
En amanuens på histologiska afdelningen, jämte
fri bostad med bränsle, arfvode............................. 500:
En preparator, arfvode............................................. 1,000:
En vaktmästare å anatomiska afdelningen, arfvode 750:
En uppasserska å histologiska afdelningen, som åtnjuter
fri bostad, aflönas med 250 kronor, hvilka
utgå af materiel] anslaget ..........................................
Fysiologiska, institutionen:
En instrumentmakare, jämte fritt verkstadsrum,
arfvode.......................................................................... 500:
En amanuens, jämte fri bostad med bränsle, arfvode 500:
En vaktmästare, arfvode............................................... 750:
Medicinskt-kemiska institutionen:
En amanuens, jämte fri bostad med bränsle, arfvode 500:
En vaktmästare, arfvode............................................... 750:
Patologiskt-anatomiska, institutionen:
En assistent, arfvode ............................ 1,500:
En amanuens vid patologiska afdelningen, jämte
fri bostad med bränsle, arfvode.............................. 900:
En amanuens vid bakteriologiska afdelningen, arfvode
............................. 500:
En vaktmästare, arfvode............................................... 750:
Kirurgiska kliniken:
En amanuens, arfvode................................................... 900:
Medicinska kliniken:
En amanuens, arfvode .......................... 900:
Transport 333,720:
102
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Transport 333,720:
Oftalmiatriska kliniken:
Eu amanuens, arfvode ................................................... 900:
Pediatriska kliniken:
En amanuens, arfvode..................................................... 900:
Obstetrisk-gynekologiska kliniken:
En amanuens, arfvode..................................................... 900:
Astronomiska observatoriet:
En amanuens, jämte fri bostad med bränsle, arfvode 500:
En vaktmästare, arfvode ............................................... 750:
Botaniska institutionen:
En assistent vid växtfysiologiska laboratoriet, arfvode
............................................................................. 1,500:
En konservator .................................................................. 1,350:
En amanuens vid växtfysiologiska afdelningen, jämte
fri bostad med bränsle, arfvode ............................ 500:
En amanuens i systematisk botanik, jämte fri bostad
med bränsle, arfvode......................................... 500:
En trädgårdsmästare, jämte fri bostad .................... 1,800:
Anslag till trädgårdsdrängar.......................................... 1,600:
Fysiska institutionen :
En assistent, arfvode........................................................ 1,500:
En amanuens, jämte fri bostad med bränsle, arfvode 500:
Eu vaktmästare, arfvode ............................ 750:
Geologisk-mineralogiska institutionen:
En assistent, arfvode ...................................................... 1,500:
En amanuens, jämte fri bostad med bränsle, arfvode 500:
En vaktmästare, arfvode ............................................... 750:
Kemiska institutionen:
En amanuens, jämte fri bostad med bränsle, arfvode 500:
En amanuens, jämte fri bostad med bränsle, arfvode 500:
En vaktmästare, arfvode....................... 750:
Transport 352,170;
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
103
Transport 352,170: —
Zoologiska institutionen:
En konservator ........................................................... 1,800:
En amanuens, arfvode..................................................... 500:
En vaktmästare, arfvode ................................................ 750:
Historiska museet:
En amanuens, som äfven tjänstgör vid mynt- och
medaljkabinettet, arfvode ......................................... 500:
Mynt- och medaljkabinettet:
Amanuens (se ofvan under Historiska museet.)
Gamla bibliotekshuset:
En vaktmästare, hvilken det jämväl åligger att
ombesörja lokalernas renhållning och värmeledningens
skötande, arfvode............... 750:
Ritsalen:
En ritmästare, arfvode ................................................... 1,000:
Musikkapellet:
En kapellmästare ..................................................... 2,500:
En uppasserska, arfvode ..................... 200:
Inrättningen för gymnastik och fäktkonst:
En lärare i gymnastik och fäktkonst ... ................ 2,000:
En uppasserska, jämte fri bostad, arfvode............... 200: —
Kansler sexpeditionen:
Bidrag till dess upprätthållande................................. 2,000:
Kansliet:
En sekreterare................................................................. 4,500:
En ombudsman, arfvode ......... 500:
Eu amanuens vid kansliet och räntekammaren,
arfvode................................................ 1,000:
Eu notarie i teologiska fakulteten, arfvode .......... 300: —
Transport 370,670: —
i
104
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Transport 370,670: —
En notarie i juridiska fakulteten, arfvode............... 300: —
En notarie i medicinska fakulteten, arfvode........... 200: —
En notarie i filosofiska fakulteten, arfvode ........ 500: —
En vaktmästare (kursor), arfvode .............................. 1,050: —
Räntekammaren:
En räntmästare................................................................ 6,000: —
En kamrerare.................................................................... 3,000: —
En amanuens (se under kansliet).
En byggnadskonduktör, arfvode ................................. 600: —
En universitetsvaktmästare, arfvode .......................... 1,050: —
En eldare, som tillika är trädgårdsdräng, arfvode 750: —
En portvakt i universitetshuset, arfvode.................. 600: —
Diverse anslag:
Rektors honorarium......................................................... 1,500: —
Arfvoden till drätselnämndens tre valda ledamöter,
300 kronor till hvardera........................... 900: —
Vederlag för fyra ängslotter, hvardera å 200 kronor,
att redovisas till universitetets »ålderstillläggsfond»,
enligt nådigt bref den 31 december
1902 ............................................................................ 800: — 387,920
B). Till materiell m. m.
Biblioteket.......................................................................... 26,300: —
Seminarier för klassiska, nordiska, romanska,
germanska och semitiska språk, historia, statskunskap,
filosofi samt estetik och litteraturhistoria:
Till
inköp af böcker och annan undervisnings
materiell
samt tillfälliga utgifter........................ 2,750: —
Matematiska seminariet:
Till arfvoden och materiell sammanlagdt............ 1,500: —
Anatomiskt-histologiska institutionen........................... 6,050: —
Fysiologiska institutionen...................... 3,500: —
Transport 40,100: — 387,920
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
105
Transport
Medicinskt-kemiska institutionen ................................
Patologiskt-anatorniska institutionen ..........................
Kirurgiska kliniken............................................................
Medicinska kliniken ........................................................
Rättsmedicinska institutionen .....................................
Kliniska laboratoriet vid sjukvårdsinrättningarna...
Oftalmiatriska kliniken ..................................................
Obstetrisk-gynekologiska kliniken................................
Astronomiska observatoriet ..........................................
Botaniska institutionen:
för systematiska afdelningen ...........................
för fysiologiska afdelningen.............................
Fysiska institutionen........................................................
Geologisk-mineralogiska institutionen ......................
Kemiska institutionen......................................................
Zoologiska institutionen..................................................
Historiska museet............................................................
Mynt- och medaljkabinettet ..........................................
Konstsamlingarna...............................................................
Ritsalen...............................................................................
Musikkapellet ....................................................................
Inrättningen för gymnastik och fäktkonst...............
Till underhåll och reparationer af universitetets
byggnader.......................................................................
Till extra utgifter: såsom brandförsäkringsafgifter
efter afdrag af influtna utdelningar, understöd
till förre åbor å universitetets hemman, anslag
till extra vaktbetjäning, folioafgift och ränta för
kreditiv, afskrift af hufvudböckerna, skrifmaterialier
till kansliet och räntekammaren, tryckningskostnader,
bokbindning, renhållning, städning,
gas- och vattenförbrukningsafgifter, stenkol, ved
och ljus, postporto, krono- och kommunalutskylder
samt afgifter till prästerskapet för universitetets
fastigheter i Lund och Kanniks ängsmark,
vägunderhåll och landtmäterikostnader
m. m................................................................................
40,100: —
3,450: —
3,500: —
500: —
500: —
500: —
1,000: —
500: —
500: —
2,500: —
4,600: —
3,500: —
4,000: —
2,600: —
4,000: —
4,000: —
500: —
500: —
500: —
100: —
1,000: —
500: —
10,000: —
12,500: —
387,920: —
101,350: —
Transport 489,270: —
14
Bih. till Riksd. Prof. 1,907. 4 Sami. 1 Afd. 9 Håft.
106
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Transport 489,270: —
C). Anslag för diverse ändamål.
Årlig afgäld till biskopen i Lunds stift för 2 hektar
50 kvadratmeter, som af Helgonabacken för
uppförande af nytt bibliotekshus till universitetet
upplåtits, med 13 hektoliter för hektar, x/8
råg, x/3 korn och 1/3 hafre, att lösas i penningar
efter tioårigt medelmarkegångspris, enligt nådigt
bref den 19 januari 1901, förslagsvis beräk
-
nad till....................................................................... 200: —
Ränta och amortering af det lån å 50,000 kronor,
universitetet, enligt nådigt bref den 17 mars
1882, berättigats upptaga till möblering m. m.
i universitetshuset........................................................ 3,000: — 3,200: —
D). Till Kungl. Maj:ts disposition ........................ 5,606: —
Summa kronor 498,076: —
Särskilda föreskrifter.
1. Af årliga aflöningen för vissa löntagare utgöra följande belopp
tjänstgöring spenning ar, nämligen:
2.000 kronor för enhvar af ordinarie professorerna samt räntmästaren
och bibliotekarien, dock att tjänstgöringspenningarna för nuvarande innehafvare
af ordinarie professurer inom teologiska fakulteten beräknas till
endast 1,500 kronor för år;
1,500 kronor för vice bibliotekarien;
1,200 kronor för en hvar af de e. o. professorerna;
1.000 kronor för hvarje biblioteksamanuens;
900 kronor för sekreteraren;
750 kronor för laboratorn i kemi och observatorn i astronomi; samt
600 kronor för kamreraren;
åliggande det ordinarie och e. o. professor i teologiska fakulteten,
hvilken från universitetet icke uppbär så stort bidrag, som motsvarar tjänstgöringspenningarna,
då häri är pliktig afstå sådana, att lör vikaries aflönande
till universitetets räntekammare vid slutet af hvarje månad inleve
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
107
rera hvad utöfver bidraget från universitetet erfordras till fyllnad i det
belopp, hvarmed tjänstgöringspenningarna för löpande månad böra utgå.
2. Från det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget
till ålderstillägg, dock med iakttagande af hvad i mom. 4 säges
om bidrag från ålderstilläggsfonden, äro följande tjänstinnehafvare berättigade
till ett eller två ålderstillägg å lönen eller arfvodet, det första efter
fem års väl vitsordad tjänstgöring, det andra, om sådant förekommer, efter
ytterligare fem års dylik tjänstgöring, nämligen:
två ålderstillägg a 500 kronor: en hvar af ordinarie och e. o. professorer
inom juridiska, medicinska och filosofiska fakulteterna äfvensom räntmästaren,
bibliotekarien och en hvar af biblioteksamanuenserna;
ett ålderstillägg a 500 kronor: vice bibliotekarien och kapellmästaren;
samt
två ålderstillägg It 100 kronor: en hvar af universitetsvaktmästaren och portvakten
samt vaktmästarna vid universitetskansliet (kursor), biblioteket, gamla
bibliotekshuset, anatomiska, fysiologiska, medicinskt-kemiska, patologisktanatomiska,
astronomiska, fysiska, geologisk-mineralogiska, kemiska och zoologiska
institutionerna, äfvensom eldaren-trädgårdsdrängen; dock äger den
nuvarande kursorn endast rätt till ett ålderstillägg a 5Ö kronor efter tio
års väl vitsordad tjänstgöring.
Nuvarande universitets vaktmästare, portvakt, kursor och eldare-trädgårdsdräng
äga att i fråga om åtnjutande af ålderstillägg tillgodoräkna
sig den tid före denna stats trädande i tillämpning, som de varit anställda
i universitetets tjänst.
3. Universitetets löntagare äro berättigade att å räntekammaren i
början af hvarje månad uppbära dem tillkommande aflöning, lönebelopp
i förskott för en påbörjad månad och tjänstgöringspenningar för nästförutgången
månad.
4. Genom nådigt bref den 4 juni 1886 förordnades, jatt ordinarie
professorerna i de världsliga fakulteterna, bibliotekarien, Kin t mästaren,
sekreteraren och kamreraren ägde att, i ordning efter fullmaktsdag, åtnjuta
af kastningen af en af de universitetet tillhöriga 17 ängslotterna i Kannick in
natura eller ett af de i utgiftsstaten för universiteten då upptagna vederlagen
därför utan minskning i deras kontanta löner, hvarefter genom nådigt
bref den 21 februari 1896 föreskrefs, att den, som därefter vid universitetet
utnämndes till tjänst, hvarmed vore förenad rätt till ängslott, skulle
vara underkastad den inskränkning i dispositionsrätten, att, när så lämpligen
kunde ske, hela ängsmarken skulle genom drätselnämndens försorg
utarrenderas och behållna afkastningen mellan delägarna fördelas enligt
de grunder, som af kanslern efter det större akademiska konsistoriets förslag
bestämdes.
108
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Den rätt, Rom genom dessa bestämmelser tillerkänts sekreteraren och
kamreraren tillkomma dem fortfarande; beträffande öfriga ofvannämnda
tjänsiinnehafvare äro samma förmåner enligt nådigt bref den 31 december
1902 indragna; och skola värdena däraf ingå till ålderstitläggsfonden att
användas såsom bidrag till bestridande af utgifterna för ålderstilläggen åt
ifrågavarande tjänstinnehafvare.
5. När akademisk tjänsteman, hvilken innehar ängslott in natura,
erhållit afsked eller befordran till annan tjänst, skall ängslotten afträdas
vid utgången af det kalenderår, hvarunder afskedet meddelats eller befordran
ägt rum.
6. Om någon af de i mom. 2 här ofvan uppräknade betjänte med
undantag af portvakten i sådan egenskap åtnjuter fri bostad skall, så länge
denna förmån kvarstår, hans arfvode minskas med 150 kronor, dock skall
sådant afdrag icke göras för nuvarande kursorn (vaktmästaren vid kansliet),
som åtnjuter lön enligt staten den 13 november 1885.
7. Den förändring i afseende på fördelning af prebendepastorat och
löningsbidrag till teologie professorer från universitetet, som genom den
nya staten äger rum, verkställes, så snart Stångby och Vallkärra församlingars
prebendepastorat blifvit ledigt eller dess innehafvare förklarat
sig villig ingå på den nya staten.
Intill dess den nya staten sålunda kan träda i kraft, skola nedannämnda
löningsbidrag från universitetet tillkomma de ordinarie teologie professorerna,
nämligen:
domprosten....................................................................................... kronor 3,480: —
innehafvaren af Västra Kärrstorps och Glostorps församlingars
pastorat..................................................................... » 1,080: —
innehafvaren af Stora Uppåkra och Flackarps församlingars
pastorat..................................................................... » 1,860: —
innehafvare» af Hellestads, Dalby och Bonderups församlingars
^pastorat ..................................................................... > 1,500: —
8. Teologie professor äger icke optera ledigt prebendepastorat utan
Kungl. Maj:ts, på underdånig ansökning, därtill meddelade nådiga tillstånd.
Men om teologie professor erhåller transport från en till annan teologisk
professur, må det likväl af honom få bero att icke utbyta det prebendepastorat
med ty åtföljande lönefyllnadsbidrag, han redan innehar. Motsvarande
bestämmelse gäller om e. o. teologie professor erhåller transport
från en till annan e. o. teologisk professur.
9. Lärare och tjänsteman, i hvilkens aflöning tjänstgöringspenningar
ingå, skall, då han åtnjuter ledighet, vare sig från tjänsten i dess helhet
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
109
eller, hvad särskildt beträffar lärare, från föreläsningars hållande, till den
vikarie, som kan varda förordnad att bestrida hans tjänstgöringsskyldighet,
afstå tjänstgöringspenningarna för den tid, sådant förordnande varar. Till
vikarie, hvilken förordnas att bestrida endast den examinationsskyldighet,
som åligger ordinarie lärare, afträdes af tjänstgöringspenningarna den andel,
som af kanslern efter vederbörandes förslag bestämmes. Tjänstgöringspenningar
må uppbäras jämväl af vikarie, som förvaltar ledig tjänst, då
tjänstgöringspenningar äro för densamma anslagna.
10. Beträffande det i staten intagna anslaget till arfvoden åt vikarierande
akademiska lärare gälla följande särskilda bestämmelser:
a) Detta anslag afser att förbättra arfvodena för yngre akademiska
lärare, då de uppehålla lärarbefattningar, hvilkas innehafvare åtnjuta
tjänstledighet på grund af sjukdom eller offentligt uppdrag, och de med
befattningarna förenade aflöningsförmåner alls icke eller blott till en del
äro till vikariatsarfvoden disponibla. Anslaget må användas till förbättrande
af arfvode åt akademisk lärare äfven i det fall, att sådan lärare på förordnande
uppehåller lärartjänst, som blifvit ledig genom dödsfall, och hvars
aflöning under tjänst- eller nådår uppbäres af tjänstens förre innehafvares
stärbhus utan skyldighet för stärbhuset att till tjänstens uppehållande afstå
mer än de tjänstgöringspenningar, som äro med tjänsten förenade, eller
däremot svarande belopp. Om eljest i särskildt fall, som ej i denna punkt
angifves, skulle anses önskligt, att af anslaget lämnas ersättning åt vikarie
för uppehållande af lärarbefattning, må därom i vederbörlig ordning göras
underdånig framställning.
b) Till vikariatsarfvode användas i första rummet de till befattningen
hörande tjänstgöringspenningarna, beräknade till a/12 för månad. Därutöfver
skall vikarie, i den mån hithörande anslag därtill lämnar tillgång,
erhålla ett tilläggsarfvode, beräknadt efter 1,500 kronor för år eller 125
kronor för månad. Gäller vikariat endast del af tjänstgöring, må vikarie
utöfver den andel af tjänstgöringspenningarna, som kan varda honom tillerkänd,
tillgodonjuta så stor del af omförmälda belopp, 125 kronor för
månad, som motsvarar hans andel i tjänstgöringspenningarna.
c) I tilläggsarfvodet skall docentstipendium, med V12 för hvarje månad
af det årliga beloppet, inräknas för de månader, under hvilka vikarie
sådant uppbär, i följd hvaraf blott det belopp, som därutöfver kan erford
ras, skall utgå från nu ifrågavarande anslag. Därjämte bör vid tilläggsarfvodes
bestämmande skälig hänsyn tagas till andra stipendier, legat, anslag,
ordinarie löner eller dylika förmåner, hvilka äro med docentstipendier
jämförliga och åtnjutas af vikarie.
(1) Af detta anslag skall äfven utgå till vikarie ett tjänstgörings
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
ilo
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
penningarna motsvarande belopp i de fall, då tjänstinnehafvare icke är
skyldig att afstå tjänstgöringspenningar.
e) Där särskilda omständigheter förekomma, må kanslern meddela
närmare föreskrifter och jämväl kunna, på förslag af vederbörande fakultet
och sedan det mindre akademiska konsistoriet däröfver afgifvit yttrande,
inom befintliga tillgångar bevilja lämplig förhöjning i det vikarien eljest,
enligt ofvan angifna grunder, tillkommande tilläggsarfvodet.
f) Den del af tilläggsarfvode, som icke består af medel, hvilka i
hvarje fall skola utgå, utbetalas, sedan det mindre akademiska
konsistoriet afgifvit förslag, som af kanslern fastställts, vid hvarje kalenderårs
slut. Visar det sig, att tillgängliga medel icke medgifva arfvodenas
utgående med hela det här ofvan afsedda beloppet, sker proportionell minskning
i denna del af arfvodena. Uppstår åter öfverskott, öfverföres detta
såsom besparing till ett kommande år för att i mån af behof användas
till det med detta anslag åsyftade ändamålet. På grund häraf bör ifrågavarande
anslag särskildt bokföras.
11. Docentstipendierna tillsättas — efter förslag af fakultet eller sektion
i fråga om de vid sådana fästa stipendier samt efter förslag- af samtliga
fakulteter eller sektioner, hvar för sig, i afseende å de rörliga stipendierna
— för en tid af tre år af kanslern, med rätt för kanslern att på
framställning af vederbörande fakultet eller sektion för stipendiat, som utmärkt
sig genom det sätt, hvarpå han vid undervisningen biträdt, eller
genom vetenskapliga skrifter, förlänga tiden för stipendiets åtnjutande med
ett, två eller tre år. Kanslern äger jämväl, då han i särskildt fall finner
för universitetets verksamhet nödigt, att docent, som innehaft docentstipendium
i sex år, erhåller ytterligare förlängning af tiden för åtnjutande
af stipendiet, härom göra framställning hos Kungl. Maj:t.
Innehafvare af docentstipendium åligger, utom de skyldigheter i fråga
om undervisnings meddelande, som i allmänhet tillhöra docenter, dels att
biträda vid de studerandes vetenskapliga öfningar dels att, när behof
uppstår, deltaga i den offentliga undervisningen och examinationen.
Om rättighet att med innehafvande af docentstipendium förena annat
stipendium m. m. äro särskilda bestämmelser meddelade.
12. Anslaget till extra utgifter, 12,500 kronor, står under disposition
af vederbörande konsistorium, dock så att drätselnämnden äger af detta
anslag göra nödiga utbetalningar ej blott för de i staten uttryckligen under
denna rubrik nämnda ändamål utan ock för därmed likartade, då beloppet
ej öfverstiger 300 kronor; kanslern likväl obetaget att, där så för godt
finnes, om utbetalning från detta anslag förordna.
13. Besparingar på lediga prebendepastorat skola ingå till universi
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
111
tetets byggnadskassa, som till det med samma kassa afsedda ändamål och
i mån af behof, men efter kanslerns föreskrifter i de fall, där sådana äro
gifna, får användas.
14. Besparingar på aflöningsstaten ingå till reservfonden, hvilken
står under kanslerns disposition för universitetets vetenskapliga och ekonomiska
behof, i den ordning universitetsstatuterna stadga. Enligt den 29
maj 1863 af Ivungl. Maj:t fastställdt reglemente för pensionsinrättningen
för Lunds universitets ämbets- och tjänstemäns änkor och barn skall till
pensionsinrättningen ingå en tredjedel af alla på universitetets löningsstat
möjligen uppkommande, till reservfonden ingående besparingar för året
från och med år 1863, till dess pensionsinrättningens fond anses hafva
vunnit tillräcklig styrka.
15. Därest å anslagen till materiellen för de särskilda institutionerna,
till underhåll och reparationer af universitetets byggnader eller till extra
utgifter under något år uppstå besparingar, må dessa bibehållas för samma
ändamål under kommande år. Skulle det under en följd af år visa sig,
att materiellanslaget för en institution kan något minskas, medan samma
anslag för eu annan institution behöfver ökas, äger kanslern hos Kungl.
Maj:t göra framställning om jämkning i anslagen.
16. Besparingar å utgiftsstaten i andra fall än ofvan omförmälts
skola ingå till akademikassan, till hvars förstärkande äfven må användas
tillfälliga och i inkomststaten icke beräknade inkomster.
17. Om inkomsterna något år icke fullt motsvara utgifterna, må
bristen, efter hemställan hos kanslern och enligt hans föreskrift i ämnet,
täckas af reservfonden.
18. Af de fyra lärostolarna i statsrätt, förvaltningsrätt, kyrkorätt och
folkrätt, i nationalekonomi och finansrätt, i speciell privaträtt samt i romersk
rätt och rättshistoria äro två ordinarie och två e. o. professurer.
Då en af dessa ordinarie professurer blifvit ledig, må fakulteten äga
rätt att, i den ordning §§ 67 och 80 af universitetsstatuterna stadga, anmäla
innehafvare af någon af de båda e. o. professurerna till erhållande
af det lediga ämbetet med bibehållande af det eller de läroämnen, han
förut innehaft. Därest e. o. professor med anledning af sådan anmälan
varder af Kungl. Maj:t utnämnd till ordinarie professor, tillsättes den därigenom
ledigblifna e. o. professuren i det eller de ämnen, som förut varit
med den ordinarie professuren förenade. Har dylik anmälan icke skett
inom den i § 67 stadgade tid eller, där den skett, icke vunnit nådigt afseende,
skall den ordinarie professuren tillsättas i det eller de med densamma
förut förenade ämnen. Varder en af de e. o. professurerna ledig
af annan anledning än den här ofvan omförmälda, skall den tillsättas i
samma ämne eller ämnen, som förut tillhört densamma.
112
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Enahanda bestämmelser om e. o. professors öfverflyttning till ordinarie
professur med bibehållande af det läroämne eller undervisningsområde,
han förut representerat gälla
för de två lärostolarna i patologisk anatomi och rättsmedicin samt i
allmän patologi, bakteriologi och allmän hälsovård;
för lärostolarna i tyska och engelska språken;
för lärostolarna i fysik;
för lärostolarna i botanik; samt
för lärostolarna i zoologi.
Denna stat skall lända till efterrättelse från 1908 års början, dock
att bestämmelserna i staten icke må utan vederbörandes samtycke verka
till minskning af någons innehafvande rätt.
Jag öfvergår nu att närmare omförmäla vissa detaljer i detta statförslag.
Uti inkomststaten för Lunds universitet upptages först ett
af 426,700 kronor. Denna summa innefattar följande i det
redan nämnda poster:
Det belopp, hvartill de hittillsvarande förslagsanslagen
skulle fixeras ...................................................................
Summan af de i riksstaten för år 1907 ingående bestämda
anslag för Lunds universitet...........................
Sammanlagda beloppet af de i 1907 års statsverksproposition
för Lunds universitet äskade nya bestämda
anslag.....................................................................
Till afrundning af slutsumman .........................................
statsanslag
föregående
kronor 60,926:32
» 352,272:40
13,500
1
Summa kronor 426,700
28
Inkomsten af arrendespannmål har upptagits till 33,000 kronor.
Spannmålen har af universitetsmyndigheterna i deras sista, år 1903 afgifna
förslag — med dessa myndigheters i det följande nämnda förslag afser
jag detta, när annat ej säges — beräknats utgöra 1,972,996 hektoliter råg
och lika mängd korn, att lösas efter årets markegångspris i Malmöhus län
med tillägg af 1 krona 20 öre för hektoliter. Lösenpriset har i medeltal
för åren 1893—1902 utgjort 33,356 kronor 9 öre för år. Beloppet är nu,
såsom nämndt, i rund summa upptaget till 33,000 kronor. Enligt senaste
från vederbörande lämnade uppgift kan spannmålsmängden sättas till den
i nu förevarande förslag angifha.
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
113
I 1885 års stat ingingo bland den s. k. akademikassans särskilda delar
de Filéenska och von Hermansonska fonderna, hvilka såsom redan nämnts
utbrutits och behandlas såsom magnatstipendiefonder, i följd hvaraf de
ej komma till synes vare sig i inkomst- eller utgiftsstaten. Den s. k.
Nosocomiikassan, som finnes omförmäld i 1885 års stat, ingår fortfarande
1 akademikassan, men har ansetts för obetydlig att behöfva särskildt omnämnas
— dess kapital utgör enligt 1885 års stat 67 kronor 37 öre. Pa
de af universitetsmyndigheterna åberopade skäl är räntan på akademikassan,
Norbergska fonden inbegripen, beräknad efter 4 %.
Efter samma beräkningsgrund är räntan angifven å bibliotekskassans
kapital, hvarifrån den Ahlmanska donationsfonden utbrutits för att behandlas
såsom inagnatstipendiefond. Kassans kapital är i öfrigt upptaget
efter konsistoriets förslag.
Tomtöremedlen äro, liksom i konsistoriets förslag, upptagna till samma
belopp som i 1885 års stat.
Enligt erhållna upplysningar har inkomsten af »studentinskrifningspenningar
och tillfälliga inkomster» — med sistnämnda inkomster afses
vissa befordringsafgifter samt bokauktionsprocent — under tioårsperioden
1896—1905 utgjort 1,378 kronor 76 öre i medeltal för år. I förslaget
är denna inkomstpost, som af universitetsmyndigheterna nedsatts från
1,800 kronor i 1885 års stat till 1,200 kronor, upptagen till sistnämnda
belopp, med tillägg af 3 öre för jämnande af statens slutsumma.
I fråga om den nya utgiftsstaten för Lunds universitet har jag först
att omförmäla en något invecklad fråga angående den teologiska fakultetens
lärostolar. För en öfversikt af densamma torde jag böra återgå till bestämmelserna
i 1885 års stat.
Enligt dessa skulle inom teologiska fakulteten finnas förutom domprosten
— tillika förste teologie professor — tre andra ordinarie professorer
samt två extra ordinarie professorer. Domprosten åtnjöt i aflöningsförmåner,
bland annat, ersättning för viss till statsverket indragen ränta
och viss myckenhet kronotiondespannmål. Tillika uppbar domprosten
likasom öfriga ordinarie professorer bidrag från universitetets löningsfond^
upptaget i spannmål och utfördt efter en förslagsvis beräknad summa af
2 kronor 45 öre för kubikfot, och samtliga sex befattningshafvarna åtnjöto
inkomsten af prebendepastorat, Följande sammanställning visar, huru
löningsbidragen, uträknade i penningar, och prebendena voro åt de olika
lärostolarna anslagna:
Bill. till lliksd. frat. 1907. 4 Sami. 1 Afd. .9 Höft.
It
114
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Löningsbidrag
Kr.
Prebendepastorat.
Förste teologie professorn och domprosten.
ordinarie professor i kyrkohistoria och
symbolik ...................................
3,867: 69
Lunds stads- och
landsförsamlingar.
en ordinarie professor i praktisk teologi......
1,641: 50
Hellestads, Dalby
och Bonderups för- samlingar.
en ordinarie professor i exegetisk teologi ...
1,996: 75
Stora Uppåkra och
Flackarps försam-
en ordinarie professor i dogmatik och moral-
lingar.
teologi......................................
1,254: 28
Stångby och Vall-
en extra ordinarie professor i exegetisk
kärra försam lingar.
teologi................................................................
Västra Kärrstorps
och Glostorps för-
en extra ordinarie professor i moralteologi
samlingar.
och symbolik.....................................................
Husie och Västra
Skreflinge försam- lingar.
Den sålunda i staten angifna fördelningen af prebendepastoraten innebar
i viss mån en förändring i de då bestående förhållandena, i ty att
Stångby och Vallkärra församlingar utgjorde prebende för en extra ordinarie.
Västra Kärrstorps och Glostorps åter för en ordinarie professor.
För genomförande af denna förändring gåfvos vissa bestämmelser i
de angående utgiftsstatens tillämpning meddelade särskilda föreskrifter.
Förändringen skulle under vissa villkor ske vid blifvande ledigheter i
Stångby och Västra Kärrstorps pastorat. Denna förändring har ej hunnit
blifva genomförd, utan tvärtom är den tilltänkta ändringen tillsvidare omintetgjord
beträffande Västra Kärrstorps pastorat, på sätt framgår af hvad
i det följande förmäles.
Två bestämmelser om ändring i de genom 1885 års stat gifna föreskrifter,
som röra prebendepastoratens fördelning på särskilda lärostolar,
hafva nämligen kommit till stånd.
Genom nådigt bref den 17 mars 1894 bestämdes till en början, att
med förste teologie professors- och domprostbefattningen, till hvilken en af
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
115
de öfriga ordinarie professorerna förflyttats, skulle förknippas ämnena
dogmatik och moralteologi, hvilka ämnen bemälde professor före förflyttningen
innehaft. I följd däraf blef Västra Kärrstorps prebendepastorat förbundet
med en ordinarie professur i kyrkohistoria och symbolik — de
ämnen, som enligt staten skulle vara förenade med förste teologie professors-
och domprostbefattningen.
Den andra — af mig nyss afsedda — förändringen sammanhänger
med frågan om den nya staten. Vid denna frågas behandling hade, bland
annat, föreslagits, att Västra Kärrstorps pastorat skulle komma att blifva
prebende, ej vid eu extra ordinarie professur, utan vid en ordinarie professur,
just den med hvilken prebendet enligt nyssnämnda nådiga beslut
den 17 mars 1894 blef förenadt. På anhållan af denna professurs innehafvare
bar Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 16 augusti 1901 medgifvit,
att denne finge från och med den 1 maj 1901 tills vidare, intilldess
Kungl. Maj:t annorlunda förordnade, såsom professorsprebende behålla
Västra Kärrstorps prebendepastorat jämte det bidrag från universitetets löningsfond,
som dittills utgått till innehafvaren af nämnda pastorat.
I detta sammanhang må ock nämnas, att extra ordinarie professuren
i moralteologi och symbolik numera, på grund af nådigt beslut den 25
maj 1894, undergått den förändring, att dess läroämnen äro praktisk
teologi och moralteologi.
En omreglering af aflöningsförhållandena för teologiska fakultetens
medlemmar har, såsom nyss antydts, satts i fråga i sammanhang med
upprättandet af förslag till ny stat för universitetet.
Det framhölls af konsistoriet redan vid dess första förslags afgifvande,
att det både för universitetet och för vederbörande löntagare skulle vara
tacknämligt, att de till ordinarie professorerna utgående växlande löningsbidragen,
hvilka löstes efter medelpriset för all spannmål, som under löpande
år skolat erläggas till universitetet, finge utbytas mot fasta kontanta
lönebelopp. Fördelen för löntagaren att vid exceptionellt höga
spannmålspris få något höjd lön vore af ringa betydelse. Därest de fyra
prebenden, som enligt 1885 års stat skulle tillhöra de ordinarie professurerna,
fortfarande komme att afses för dem, borde de kontanta aflöningarna
för dem bestämmas på sätt inhämtas af följande tabell, som tillika
upptager vissa belopp, tjänande till jämförelse:
För innehafvaren af:
116 Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Lunds stads- och landsförsamlingars pre-
bendepastorat:....................................................
Hellestads, Dalby och Bonderups försam- lingars prebendepastorat .......................
Föreslaget
belopp:
Medeltal af lö- ningsbidragen,
enligt lösen,
åren
1889—1898;
för år:
Beräknadt
belopp enligt
1885 års stat
kronor
3,480
1,500
1,860
1,080
öre
kronor
3,500
1,487
1,807
1,133
öre
36
60
10
17
kronor
3,867
1,641
1,996
1,254
öre
69
50
75
28
Stora Uppåkra och Flackarps församlingars
prebendepastorat .....................................
Stångby och Vallkärra församlingars pre- bendepastorat .................................................
Summa kronor
7,920
—
7,928
23
8,760 22
Anmärkas kan, att enligt inhämtade upplysningar löningsbidragen
för ecklesiastikåret 1905—1906 utgjorde, sammanlagdt 8,540 kronor 34 öre.
Ehuru förste teologie professorns och domprostens löneförmåner i jämförelse
med öfriga ordinarie teologie professorers syntes väl höga, fann
konsistoriet det ej för närvarande böra ifrågasättas någon minskning i det
till honom från löningsfonden utgående årliga bidraget, dels med hänsyn
till eventuell fråga om skyldighet för honom att aflöna en domkyrkoadjunkt,
dels ock med afseende å hans ämbetsställning.
Emellertid fäste konsistoriet i sammanhang med lönings bidra gsfrågan
uppmärksamhet därvid, att, om ej ändring gjordes i afseende å prebendenas
fördelning, extra ordinarie professorn i exegetisk teologi skulle
komma att erhålla större inkomst än ordinarie professorn i ämnet samt
omkring 1,670 kronor högre aflöningsförmåner än extra ordinarie professorn
i praktisk teologi och moralteologi. En ändring borde alltså vidtagas.
Därvid kunde tillika ifrågasättas att förflytta ordinarie professorn
i praktisk teologi från det längre bort från Lund belägna Hellestads pastorat
till det närmaste, nämligen Stora Uppåkra pastorat, där det tydligen
skulle vara för honom bekvämast att utöfva prästerlig ämbetsgärning. Såsom
fullt rättvis och lämplig föreslogs därför den fördelning af prebendepastoraten
och i sammanhang därmed af summan af de föreslagna löningsbidragen,
som framgår af följande tabell, hvilken jämväl utvisar inkomsten
af vederbörande prebenden för år 1898 och den summa, som, under antagande
af enahanda inkomst af dem, skulle komma att, med tillägg för
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
117
de ordinarie professorerna af kontanta löningsbidrag, hvilka fortfarande
som hittills skalle utgå endast till dem, utgöra aflöning för de särskilda
lärostolarna i teologiska fakulteten:
Ämnen
Prebendepastorat
Bidrag från
universitetets 1
löningsfond j
Beräknad in-
komst af pre- bendepastorat
för år 1898
Summa
kronor |
öre 1
kronor
öre
kronor
öre
Ordinarie professorer:
Dogmatik och moral- teologi
Lunds stads och lands- församlin gars pastorat
3,480
—
10,263
81
13,743
81
Kyrkohistoria och
symbolik
Västra Kärrstorps och
Glostorps församlin- gars pastorat
1,200
7,552
75
8,752
75
Exegetisk teologi
Stångby och Vall- kärra församlingars
pastorat
840
7,532
06
8,372
06!
Praktisk teologi
Stora Uppåkra och
Flackarps församlin- gars pastorat
2,400
5,647
41
8,047
41
Extra ordinarie pro- fessorer:
Praktisk teologi och
moralteologi
Hellestads, Dalby och
Bonderups försam- lingars pastorat
6,210
22
6,210
22
Exegetisk teologi
Husie ochV östra Skref- linge församlingars
pastorat
5,879
31
5,879
31
l
Summa kronor
7,920
1
I
l
1
1
1
Den sålunda föreslagna fördelningen af prebendepastorat och löningsbidrag
j, har af teologiska fakulteten i Lund vid sammanträde den 19 december
1899, hvarvid samtliga ordinarie professorer närvoro, tillstyrkts,
att tillämpas, sedan Stångby pastorat tillfallit eu ordinarie professor.
En jämförelse mellan prebendepastoratens nuvarande faktiska fördelning
och den tillämnade, i den mån de skilja sig från hvarandra, visar
följande tabell:
118
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Ordinarie professorn i exegetisk
teologi.
Ordinarie professorn i praktisk
teologi ocli moralteologi.
Extra ordinarie professorn i
praktisk teologi och moralteologi.
Extra ordinarie professorn i
exegetisk teologi.
Nu
Föreslaget
Störa Uppåkra och
Flackarps församlingars
prebendepastorat.
Hellestads, Dalby och
Bonderups församlingars
prebendepastorat.
Husie och V ästra Skreflinge
församlingars prebendepastorat.
Stångby och Vallkärra; Husie och Västra Skrefförsamlingars
preben- j lingeförsamlingarspredepastorat.
j bendepastorat.
Stångby och Vallkärra
församlingars prebendepastorat.
Stora Uppåkra och
Flackarps församlingars
prebendepastorat.
Hellestads, Dalby och
Bonderups församlingars
prebendepastorat.
Naturligen erfordrar den nu ifrågasatta förändringen, hvilken iakttagits
i det nyupprättade förslaget, vissa öfvergångsbestämmelser. Dessa
äro införda bland »Särskilda föreskrifter». De däri upptagna interimistiska
löningsbidragen äro bestämda i. enlighet med konsistoriets förslag.
Jag går nu vidare till andra i staten införda poster och bestämmelser,
hvilka jag finner anledning att här vidröra.
För institutiousvaktmästarna, hvilka för närvarande allmänt åtnjuta
600 kronor i arfvode jämte fri bostad, upptages i det nu föreliggande
förslaget 750 kronor, bostaden eller ersättning därför inbegripen däri. Jag
hänvisar i afseende härå till hvad jag yttrat rörande Uppsala universitet.
Under anatomiskt-histologiska institutionen är i förslaget uppförd en
uppasserska å histologiska afdelningen med fri bostad och godtgörelse af
250 kronor. Beloppet är ej utfördt i kolumnen, enär, efter föredöme i
konsistoriets förslag, afsedt är, att aflöningen skall utgå från anslaget till
materiellen.
För den i förslaget nyuppförde vaktmästaren vid zoologiska institutionen
begäres rätt till ålderstillägg från förslagsanslaget: ålderstillägg
under åttonde hufvudtiteln, i likhet med öfriga institutionsvaktmästare vid
universitetet.
För musikkapellet är i 1885 års stat uppförd en vaktmästare med
ett arfvode af 150 kronor. I förevarande förslag är upptagen en upppasserska,
hvars arfvode satts till 200 kronor, enär det nuvarande beloppet
visat sig vara för ringa.
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
119
Eu vaktmästare vid inrättningen för gymnastik- och fäktkonst fanns
i 1885 års stat upptagen med ett arfvode af 100 kronor, kvilket belopp
genom nådigt bref den 24 januari 1890 höjts med 50 kronor från reservfonden.
Nu föreslås arfvode — af nyss angifna skäl satt till 200 kronor —
för eu uppasserska, hvilken tillika såsom bostad åtnjuter ett i gymnastikbyggnaden
beläget, litet vindsrum, som ej kan för annat ändamål användas.
Rörande anslaget till kanslersexpeditionen har jag redan yttrat mig
på tal om bidrag till denna expedition från Uppsala universitet.
För en kursor (vaktmästare vid universitetskansliet) finnes i 1885 års
stat upptaget ett arfvode af 1,050 kronor, jämte rätt till fri bostad. Universitetsmyndigheterna
hafva nu ansett, att denne vaktbetjänts aflöning
bör bestämmas till 900 kronor jämte fri bostad — under samma betingelse
och beräkning som för redan nämnde vaktbetjänte; han är ock i det nuvarande
förslaget under universitetskansliet uppförd med ett arfvode af 1,050
kronor. Universitetsmyndigheterna hafva tillika föreslagit, att såväl kursorn
som den s. k. universitetsvaktmästaren skulle få rätt till två ålderstillägg
lika med institutionsvaktmästarna, att utgå af åttonde hufvudtitelns förslagsanslag:
ålderstillägg. Äfven detta förslag har jag ansett mig böra
upptaga. De nuvarande innehafvarna, likasom öfriga betjänte, hvilka icke
förut haft men nu skulle erhålla rätt till ålderstillägg, böra naturligtvis i
fråga om åtnjutande af sådana få tillgodoräkna sig den tid före den nya
statens trädande i tillämpning, som de varit anställda i universitetets
tjänst. Detta har anmärkts i de särskilda föreskrifterna.
Vid allt detta är, för så vidt angår den nuvarande kursorn, att märka,
att han ej bör beröfvas de förmåner han åtnjuter enligt 1885 års stat. A
andra sidan bör ålderstillägg tillkomma honom först efter tio års tjänst
och då endast med ett belopp af 50 kronor, hvarigenom han når upp till
det högsta belopp, som enligt den tillämnade nya staten kan tillkomma
kursorn: 1,250 kronor, bostaden inbegripen.
För en byggnadskonduktör är i 1885 års stat uppfördt ett arfvode
af 400 kronor. Denne har till åliggande att biträda akademiräntmästaren
vid de årliga besiktningarna å universitetets alla byggnader och öfvervaka
beslutade underhållsarbeten å desamma. I anseende till hans pa grund
af tillkomna nya byggnader betydligt ökade arbete har det nu, i eldighet
med konsistoriets förslag, ansetts skäligt att tilldela honom ett arfvode af
600 kronor.
I 1885 års stat finnes upptaget arfvode af 600 kronor för en eldare
och gårdsdräng. Genom nådigt bref den 31 december 1894 har honom
tillerkänts 150 kronor såsom ersättning för fri bostad, att utgå ur universitetets
reservfond, till dess lämplig bostad kan honom beredas. I stat
-
120
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
förslaget bär nu för denne vaktbetjänt, som ansetts lämpligast böra benämnas
eldare och trädgårdsdräng, uppförts ett arfvode af 750 kronor, i
likhet med förutnämnda vaktbetjänte, med rätt till två ålderstillägg,
bvilka, liksom öfriga ålderstillägg vid Lunds universitet, böra utgå af
åttonde hufvudtitelns allmänna ålderstilläggsanslag.
En ny anslagspost i statförslaget är 600 kronor till arfvode åt en portvakt
i universitetshuset, hvilken äfven skulle få rätt till två ålderstillägg,
att likaledes utgå af nyssnämnda ålderstilläggsanslag, men ej åtnjuta fri
bostad eller ersättning därför. Enligt hvad konsistoriet år 1900 meddelat,
bar en portvakt redan måst anställas såväl för vakthållning i vestibul och
korridorer under pågående föreläsningar som för ombestyrande af tillfälliga
göromål, och aflöning åt honom har hittills måst bestridas med de för
extra utgifter afsedda medel.
För amanuenser vid vissa vetenskapliga institutioner är, i öfverensstämmelse
med konsistoriets förslag, i det nu förevarande förslaget upptagen
förmån af fri bostad med bränsle. Enligt hvad upplysts, hafva
ifrågavarande amanuenser plägat åtnjuta denna förmån, som dock ej varit
dem tillförsäkrad i 1885 års stat, i den mån de äro där upptagna. I de
nyare institutionerna äro, i enlighet med de fastställda ritningarna, inredda
för amanuenserna afsedda rum, hvilka uppvärmas genom den för hela institutionen
gemensamma värmeledningen.
Till Kungl. Majrts disposition är i förslaget slutligen upptaget ett
belopp, beräknadt på sätt i fråga om motsvarande belopp för Uppsala
universitet angifvits.
Hvad beträffar de efter den egentliga staten upptagna »Särskilda föreskrifter»,
anser jag mig endast behöfva framhålla följande.
De i inom. 1 förekommande stadganden om tjänstgöringspenningars
storlek öfverensstämma med af Riksdagen gifna bestämmelser. Att tjänstgöringspenningarna
för nuvarande ordinarie professorer inom teologiska
fakulteten satts till endast 1,500 kronor beror därpå, att dessa professorer
äro utnämnda till sina tjänster före den tid, år 1902, då ordinarie professorers
tjänstgöringspenningar i allmänhet höjdes från 1,500 kronor till
2,000 kronor.
De i mom. 2 omförmälda ålderstilläggen äro — utom i hvad de afse
de i statsverkspropositionen till inrättande föreslagna vaktmästartjänsterna
vid gamla biblioteksbyggnaden och geologisk-mineralogiska institutionen
äfvensom universitetsvaktmästaren, portvakten, kursorn, vaktmästaren vid
zoologiska institutionen samt eldaren-trädgårdsdrängen, om hvilkas rätt
till ålderstillägg jag förut yttrat mig — jämväl tillkomna i enlighet med
Riksdagens beslut.
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
121
Ofri ga här upptagna bestämmelser, såvidt de förut icke af mig vidrörts,
öfverensstämma i hufvudsak med motsvarande nu gällande föreskrifter.
Såsom antydts, påkallas framställning till Riksdagen för nu förevarande
frågas lösning på sätt jag i det föregående angifvit. Denna framställning
nödvändiggöres, bland annat, genom den tillämnade uteslutningen ur riksstaten
af det nu under rubriken universiteten uppförda anslaget, med alla
däri ingående för universiteten gemensamt eller för dem, hvart för sig,
afsedda, af bestämda anslag eller förslagsanslag bestående särskilda poster,
och detta anslags ersättande i riksstaten med ett på särskilda poster ej
uppdeladt bestämdt anslag för hvartdera universitetet.
Jag vill i sammanhang härmed fästa uppmärksamhet vid, att de särskilda
ändamål, för hvilka Riksdagen förut beviljat vissa anslag, äro i de
nya statförslagen tillgodosedda och med belopp, svarande mot de af
Riksdagen beviljade, i åtskilliga fall öfverstigande dessa, som ej sällan beviljats
till förböjning af anslagsposter, hvilka dittills utgått af universitetens
medel. Särskildt äro naturligen de af Riksdagen vidtagna löneregleringar
för lärare och tjänstemän vid universiteten iakttagna i förslagen.
Vid den fullständiga omreglering af anslagsförhållandena, som förslagen
afse, synas, för åstadkommande af största möjliga reda och öfverskådlighet,
alla af Riksdagen förut fattade beslut, som afse de i de föreslagna
staterna omförmälda anslag och därtill hörande särskilda föreskrifter,
böra förfalla för att i erforderliga delar återupptagas i Riksdagens beslut
beträffande de nu ifrågavarande statförslagen. Jag syftar härvid bland
annat på bestämmelserna om löners fördelning i lön och tjänstgöringspenningar
samt om ålderstillägg.
Bestämmelserna om pension äro däremot, lika litet som i 1885 års
stater för universiteten, upptagna i de nu ifrågavarande statförslagen. Jag
bör emellertid ej underlåta att här erinra om de föreskrifter, som innehållas
i det för nu församlade Riksdag framlagda förslaget till lag angående
civila tjänstinnehafvares rätt till pension.
I några hänseenden är detta förslag af betydelse för de tjänstinnehafvare,
som upptagas i statförslagen. Till en början bestämmes i 1 §,
att rätt till pension vid afgång från tjänst tillkommer, med vissa undantag
och villkor, en hvar ordinarie innehafvare af civil tjänst med lön å stat,
som blifvit fastställd af Konungen och Riksdagen. I följd häraf skulle
e. o. professorer och några , andra befattningshafvare vid universiteten,
hvilkas aflöning bestämts af Kung! Maj:t och Riksdag, men som hittills
ej haft pensionsrätt, blifva berättigade att åtnjuta pension. Då vidare nu
skulle äskas Riksdagens godkännande af de i utgiftsstaterna föreslagna aflö
liih.
till Rikscl. Prot. 1901. 4 Sami. 1 Afd. 9 Hälft. 16
122
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
ningsbelopp, skulle på grund af nyssnämnda 1 § åtminstone två befattningshafvare
vid universitetet i Uppsala, nämligen fogden och bokhållaren,
livilkas aflöningsförmåner hittills varit bestämda endast genom Kungl
Maj:ts beslut, erhålla pensionsrätt.
En särskild fråga, som sammanhänger med pensionslagförslaget, måste
jag vidröra. Enligt 10 § i pensionslagförslaget skall tjänstinnehafvare
såsom bidrag till kostnaden för beredande af pension erlägga pensionsafgift
till visst årligt belopp. En bestämmelse i 18 § befriar likväl tjänstinnehafvare,
om han åtnjuter atiöning enligt lönestat, som fastställts före
den 1 januari 1907, från att erlägga denna pensionsafgift, så länge aflöning
å den lönestat af honom åtnjutes — så framt icke vid lönestatens
fastställande bland villkoren för denna aflönings åtnjutande gjorts uttryckligt
förbehåll, att löntagare skall vara skyldig att vidkännas pensionsafgift
motsvarande afdrag å aflöningen. Något sådant villkor finnes icke beträffande
de nu fastställda aflöningsförmånerna för tjänstinnehafvare vid universiteten,
och de skulle således, om hittillsvarande förhållanden blefve
oförändrade, vara befriade från att erlägga pensionsafgift. Efter de
nya staternas fastställande skulle det emellertid möjligen kunna göras
gällande, att vederbörande öfverflyttats på stater, som fastställts efter den
1 januari 1907, och därför borde erlägga pensionsafgifter. Detta vore dock
en fullkomlig obillighet, då ju de nya staterna allenast blifva ett af vissa
skäl i nya former åvägabragt sammanförande af hittills gällande aflöningsbestämmelser,
i hvilka, såvidt de härvidlag komma i fråga, ej någon rubbning
sker, hvarför det synes mig icke kunna sättas i fråga att efter staternas
eventuella fastställande affordra vederbörande pensionsafgifter.
I statskontorets af mig åberopade, tryckta utlåtanden af den 31 december
1901 och den 13 maj 1902 är fullständig redogörelse lämnad för
de af Rikets ständer eller Riksdagen till och med år 1900 beviljade anslag
för universiteten. På de af Riksdagen under åren 1901—1906 beträffande
universiteten fattade beslut har jag låtit upprätta förteckningar, en för
hvartdera universitetet, hvilka jag anhåller må få såsom bilaga åtfölja
detta protokoll.
Af det föregående framgår, att i de båda anslagssummor, som skulle
i blifvande riksstat uppföras för universiteten, äro inräknade, förutom hittills
beviljade ordinarie anslag, de särskilda nya anslagsposter, som i årets
statsverksproposition äskats å åttonde hufvudtiteln under punkterna 4—6
samt 8—14 äfvensom det belopp, som begärts till förhöjning af de hittillsvarande
förslagsanslagen.
De skäl, som i det vid statsverkspropositionen fogade protokoll öfver
ecklesiastikärenden anförts till stöd för de begärda bestämda anslagen,
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
123
torde alltså få åberopas till grund för den stegring af anslagssummorna
för de båda universiteten, som motsvara dessa bestämda anslag. Själfva
de å ordinarie stat för universiteten framställda äskandena åter torde i
sammanhang med framställningen till Riksdagen i nu förevarande ärende
böra återkallas.»
I afseende å de i statsrådsprotokollet omförmälda förteckningar öfver
Riksdagens beslut under åren 1901—1906 beträffande universiteten tillåter
sig utskottet hänvisa till propositionen.
Såsom framgår af de föreslagna nya staterna för universiteten äro i
desamma inräknade dels, i det under inkomststaten för Uppsala universitet
upptagna statsanslaget 550,100 kronor, det af Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen
äskade beloppet af 11,326 kronor till förhöjande af de nu
till universiteten utgående förslagsanslagen, dels ock under de^ respektive
utgiftsstaterna samtliga öfriga belopp, om hvilkas beviljande, pa sätt ofvan
omförmäles, i statsverkspropositionen gjorts framställning; och vill utskottet
till en början yttra sig angående dessa sistnämnda anslagskraf.
På sätt såväl af statsutskottet vid 1905 års riksdag som af _ Riksdagen
sistlidet år framhållits, anser utkottet att fragan ''om undervisning universiteten
i pedagogik vid universiteten är af en synnerligen beaktansvärd natur, och1 Up£sn8^ocl1
har utskottet funnit tiden vara inne för att det behof af sådan undervis-(s;d j 124 *.)
ning, som otvifvelaktigt föreligger, med hänsyn till saväl de allmänna och
enskilda läroverkens som ock folkskoleseminariernas intresse af att äga tillgång
till lärarekrafter med den bästa möjliga pedagogiska utbildning,
må åtminstone i någon mån varda tillgodosedt. För sadant ändamål ^lärer
emellertid tillsvidare och intilldess någon erfarenhet vunnits angående
sättet för den pedagogiska universitetsundervisningens ordnande samt verkningarna
af densamma, inrättandet af mer än en lärostol i berörda ämne
icke vara erforderligt; och torde i så fall universitetet i Uppsala i främsta
rummet böra komma i åtanke vid erhållande af denna professur, med
hänsyn ej mindre till sitt centrala läge och den omständigheten, att i
Uppsala redan tinnes inrättadt ett pedagogiskt seminarium med öfningsoch
experimentalskola, än äfven därtill, att de akademiska myndigheterna
i Lund, på sätt af statsrådsprotokollet inhämtas, uttalat, sig mot inrättandet
af de föreslagna professurerna. Beträffande det af Riksdagen ifrågasätta
upphörandet af den teoretiska profårskursen i sammanhang med inrättan
-
* Afser statsrådsprotokollet den 12 januari 1907.
124
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
det af ifrågavarande professurer, har af öfverstyrelsen för rikets allmänna
läroverk framlagts förslag i sådant hänseende, hvaremot universitetskanslern
uttalat, att det syntes honom uppenbart, att berörda kurs måste åtminstone
tillsvidare bibehållas för de lärares skull, hvilka icke haft tillfälle
att åtnjuta någon undervisning i pedagogik, och ansåge kanslern därför
att denna fråga icke borde stå hindrande i vägen för de begärda lärostolarnes
upprättande. Jämväl departementschefen har förklarat sig icke
kunna i detta sammanhang tillstyrka hvad öfverstyrelsen föreslagit i förevarande
hänseende, då hithörande frågor borde pröfvas i samband med
eller efter den under behandling varande frågan om omorganisation af
det filosofiska examensväsende!. I likhet med universitetskanslern och
departementschefen och på af dem anförda skäl, anser jämväl utskottet,
med hänsyn äfven därtill att af utskottet endast föreslås professur i pedagogik
vid det ena universitetet, att inrättandet af denna professur icke
nu bör göras beroende af lösningen af frågan om den teoretiska profårskursens
upphörande eller omorganisation. Emellertid anser sig utskottet
böra uttala, att det synes utskottet uppenbart, att en examen med vitsord
om kunskaper i pedagogik bör kunna medföra befrielse från profårskursens
teoretiska afdelning.
»^underhåll På departementschefen anförda skäl anser utskottet sig böra
ä akademiska tillstyrka den af Kungl. Maj:t föreslagna förändrade användningen af anTppsåhV
slaSet till underhåll å Uppsala akademiska sjukhus af fattiga sjuka från
fattiga sjuka ort utom Uppsala län, så att förutom fattiga jämväl mindre bemedlade
UppsaiViån s.iuka ma kunna erhålla sådan vård samt den i sammanhang härmed förem.
m. slagna höjningen af anslaget från 2,500 kronor till 5,000 kronor.
(Sid. 24-29*.)
unsia^eif tm Likaledes anser sig utskottet böra förorda framställningen om höjande
materiell för a^ materiellanslaget till botaniska trädgården i Uppsala, nu 6,000 kronor,
botaniska med 1,000 kronor.
trädgården
i Uppsala.
(Sid. 29 o.30*.)
åiderstiiifgg „ Beträffande Kungl. Maj:ts framställning om ett personligt ålderstillägg
åt preparatornå 500 kronor åt vaktmästaren och preparatorn vid mineralogisk-geologiska
A-K-S^n“ders''institutionen vid universitetet i Uppsala A. R. Andersson, har utskottet
(Sid. 31-34 *;med anledning af hvad i ärendet blifvit upplyst angående Anderssons framstående
skicklighet som preparator och synnerligen förtjänstfulla verksamhet
på detta område samt då, på sätt departementschefen framhållit,
* Afser statsrådsprotokollet den 12 januari 1907.
Statsutskottets Utlåtande JS:o 9.
125
Anderssons nuvarande löneförmåner, 1,000 kronor i lön samt bostad och
vedbrand, icke äro sådana, att en löneförbättring i och för sig synes opåkallad,
ansett sig böra förorda det begärda lönetillägget.
Utskottet, som under punkt 53 här nedan gör framställning om be-Eiektrisk beviljande
af anslag för införande af elektrisk belysning m. m. i, bland andray * ” *? A p ?''
universitetets institutioner, biblioteket, har icke funnit något att erinratets bibliotek
mot den gjorda beräkningen af den häraf föranledda årliga kostnaden, m- mhvadan
utskottet funnit sig böra tillstyrka beviljandet af det härför äskade(Sld''34-38 *-)
beloppet 1,200 kronor.
Framställningen om beviljande af medel för universitetsbibliotekets \aErra^n^id
Uppsala öppenhållande under eftermiddagarne står, såsom af departements-aågsservhvid
chefen framhållits, i nära sammanhang med frågan om införande af elek-imb''1v.ert8i^ctt,U‘
trisk belysning i biblioteket. Då utskottet, som här nedan tillstyrker sist- Uppman/
nämnda åtgärd, funnit behöfligheten af att biblioteket under en större delcsid. 39—42*)
af dagen än nu är fallet hålles för allmänheten tillgängligt, vara, genom
hvad därom i statsrådsprotokollet anföres, ådagalagdt samt ej funnit anledning
till erinran mot det för en sådan anordning beräknade beloppet
3,000 kronor, har utskottet ansett sig böra till bifall förorda ifrågavarande
anslagskraf.
Såsom ofvan nämnts, har Kungl. Maj:t gjort framställning om höjande a^ani“tg ^
af det till Uppsala universitets bibliotek utgående årsanslag från dess uppsåt niinuvarande
belopp 24,000 kronor till 60,000 kronor, eller med 36,000 bitets
kronor. _ (s;d 42_70,)
Af den i detta ärende förebragta utredning har utskottet funnit sig
till fullo öfvertygadt ej mindre om det nuvarande årsanslagets otillräcklighet
för att ens nödtorftigt tillgodose de kraf, som kunna och höra
ställas på utvecklingen och tillväxten af ett bibliotek af den oomtvistliga
rang som universitetsbiblioteket i Uppsala, än äfven därom, att
kraftiga och skyndsamma åtgärder behöfva vidtagas för att undanrödja
detta missförhållande, därest icke genom detsamma biblioteket skall tillfogas
en skada, som svårligen eller omöjligen låter sig bota, och hur
betydande den för beredande af ökad möjlighet till bokinköp begärda
förhöjningen af ifrågavarande anslag än måste anses vara, har utskottet
dock funnit sig öfvertygadt om att det äskade beloppet icke är större än
hvad behofvet för närvarande tydligen kräfver. Utskottet har emellertid
Aiser statsrådsprotokollet den 12 januari 1907.
126
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
icke ansett det lämpligt att genast från början uppföra hela det äskade
anslaget på ordinarie stat. Det har nämligen synts utskottet som om
någon tids erfarenhet angående det förhöjda anslagets verkningar i afseende
å bibliotekets årliga tillväxt och ekonomi borde afvaktas, innan staten
definitivt binder sig vid ett anslag af den storlek som det ifrågasatta;
och torde därför någon mindre del af anslaget tills vidare böra uppföras
å extra stat.
På grund af hvad sålunda anförts, anser sig utskottet böra tillstyrka
dels att det nuvarande å ordinarie stat uppförda anslaget 24,000 kronor
höjes till 50,000 kronor, dels ock att Riksdagen på extra stat lör år 1908
till universitetsbiblioteket anvisar ett anslag af 10,000 kronor.
af° arfvode t Mot Kungl. Maj:ts förslag att till förhöjning af arfvodet till notarien
till notarien vid teologiska fakulteten i Lund på ordinarie stat bevilja ett belopp af
^fakuitetenV 100 kronor, har utskottet icke haft något att erinra.
Lund. <j
(Sid. 71*)
E. o. pro- Såsom af statsrådsprotokollet inhämtas, funnos under äldre tider vid
historia vid universitetet i Lund en professor och en adjunkt i historia. Sistnämnda lärarenf
Lund*4*1 bättring förändrades år 1877 till en extra ordinarie professur i historia och
(Sid 7°!_8i*)statskunskap med undervisningsskyldighet i båda dessa ämnen, men har
emellertid, sedan tjänsten år 1887 besatts med sin nuvarande innehafvare,
dennes undervisningsverksamhet uteslutande riktat sig på statskunskapen.
År 1894 beviljade Riksdagen anslag till en extra ordinarie professur i
geografi och historia, med rätt för Kungl. Maj:t att vid tillsättande af
lärarebefattningarna inom den historiska ämnesgruppen vid universitetet
göra den fördelning af ämnena, som af omständigheterna påkallades, dock
att undervisningen i geografi därigenom blefve på ett tillfredsställande
sätt tillgodosedd. Med anledning häraf föreskref Kungl. Maj:t, att den
nya befattningens läroämnen skulle vara geografi och historia, hvarefter i
af kanslern utfärdad instruktion den extra ordinarie professorn i berörda
ämnen ålades att, jämte den undervisnings- och examinationsskyldighet i
geografi, som tillhörde honom, dels sköta examinationen i historia i de
förberedande examina, som fordrades för inträde i teologiska och juridiska
fakulteterna, dels ock, efter samrådande med den ordinarie professorn i
historia, uppehålla undervisning i detta ämne, i främsta rummet afsedd
för de studerande, som förberedde sig för nyssnämnda examina. Dessa
bestämmelser skulle gälla tills vadare eller till dess vid uppkommande
* Afser statsrådsprotokollet den 12 januari 1907.
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
127
ledighet af någon utaf lärarbefattningarna inom ämnesgruppen ny anordning
af ämnenas fördelning mellan de särskilda lärostolarna inom densamma
kunde anses erforderlig. Sedan den ordinarie professuren i historia
år 1902 blifvit ledig och fråga uppstått om ny fördelning af ämnena
inom den historiska ämnesgruppen, förordnade Kungl. Maj:t den 11 juni
1902, att de tre till denna ämnesgrupp hörande lärostolarna skulle företräda
hvar sitt af de till samma ämnesgrupp hörande ämnena historia,
statskunskap och geografi samt benämnas ordinarie professur i historia,
extra ordinarie professur i statskunskap och statistik samt extra ordinarie
professur i geografi.
Ämnet historia, som ursprungligen haft två representanter vid universitetet
i Lund, företrädes sålunda numera af endast en lärare. Att
detta måste anses otillräckligt med hänsyn såväl till den historiska vetenskapens
betydelse som till de undervisnings- och examinationskraf, som
ställas på denne lärare, synes utskottet uppenbart. Utskottet anser sig
emellertid icke kunna underlåta att uttala, att det vill synas utskottet som
om vid här ofvan omförmälda uppdelningar af de till ifrågavarande
ämnesgrupp hörande läroämnena historiens ställning i jämförelse med de
båda öfriga ämnenas blifvit väl mycket försvagad. Såsom förhallandena
emellertid nu faktiskt gestaltat sig och på grund af de af departementschefen
till stöd för framställningen anförda skäl, har utskottet icke velat
motsätta sig förslaget om inrättande af en extra ordinarie professur i historia
vid universitetet i Lund.
Beträffande Kungl. Maj:ts förslag om beviljande af medel för anställande
af en vaktmästare vid geologisk-mineralogiska institutionen vid uni" mineralogiska
versitetet i Lund har utskottet funnit behofvet af en sådan, tjänst, genominstitutionen
hvad därom i statsrådsprotokollet anförts, ådagalagdt samt icke haft nagot^gid_ 81_g3«)
att erinra mot de för den ifrågasatta befattningen föreslagna löneförmånerna.
Den af Kungl. Maj:t ifrågasatta höjningen af anslaget till extra ut- H^ing^f
gifter vid universitetet i Lund, nu 11,000 kronor, med 1,500 kronor samt extra utgifanställningen
af en vaktmästare vid gamla bibliotekshuset därstädes, star, term* ^“nd
såsom af departementschefen påpekats, i sammanhang, med den efter full-^sid_ 81_g4«
bordandet af den nya byggnad för biblioteket, till hvilken 1897.och 1900
års Riksdagar beviljat medel, uppkomna frågan om förändrad inredning
af gamla bibliotekshuset för dess användande till andra universitetets ända
-
* Afser statsrådsprotokollet den 12 januari 1907.
128
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
mål. Af den i denna fråga förebragta utredning synes utskottet framgå,
att samtliga de lokaler, hufvudsakligen afsedda för seminarier med tillhörande
bibliotek samt samlingar, Indika enligt omändringsförslaget skola
inrymmas i gamla bibliotekshuset, äro af behofvet påkallade och då upplyst
blifvit, att ingen möjlighet finnes för universitetet att af egna medel bestrida
den för ändringsarbetena beräknade kostnaden 37,450 kronor, mot hvars
belopp utskottet icke funnit anledning till anmärkning, har utskottet, såsom
af punkt 65 här nedan framgår, ansett sig böra tillstyrka anvisande af nämnda
summa på extra stat. De nu närmast ifrågavarande anslagskrafven på
ordinarie stat, 1,500 kronor för upplysning och uppvärmning af den
omändrade biblioteksbyggnaden samt 650 kronor till aflöning af en vaktmästare
därstädes, har utskottet funnit af behofvet påkallade samt förty
velat tillstyrka jämväl denna del af ifrågavarande framställning.
ras motion Beträffande den af herr Lindgren i hans ofvanberörda motion föreslagna
g 0 löneförhöjningen åt akademisekreteraren och akademikamreraren i Lund,
har utskottet inhämtat, att denna fråga varit föremål för vederbörande
departementschefs uppmärksamhet vid utarbetandet det nya statförslaget,
men att, med hänsyn därtill, att frågan om ny lönereglering för universitetens
samtliga ämbets- och tjänstemän inom kort torde komma att af
löneregleringskommittén tagas under behandling, det icke ansetts lämpligt
att för närvarande föreslå någon förändring i de till vissa af nämnda
befattningshafvare utgående löneförmåner. Af enahanda skäl och då i allt
fall en dylik förändring lärer erfordra en fullständigare utredning i ämnet
än den af motionären förebragta, har utskottet icke kunnat biträda motionen.
HmofionermS Såsom ofvan nämnts, har herr Byström föreslagit beviljande af medel
mo ioner. inrättande af professurer i alkohologi vid båda universiteten. Otvifvelaktigt
är det ändamål, som genom dessa lärostolar skulle befrämjas, eller
rent vetenskapliga forskningar angående och spridande af kunskap om
alkoholens inverkan på den mänskliga organismen och samhället, af en
synnerligen betydelsefull art. Utskottet finner också det af motionären
framställda förslaget särdeles beaktansvärdt, men anser sig utskottet detta
oaktadt icke kunna i det skick, som ärendet af motionären framlagts, tillstyrka
omedelbart inrättande af de båda professurerna. Det har nämligen
synts utskottet tarfvas närmare utredning angående bland annat det antal
lärostolar i ämnet, som för närvarande må anses erforderliga och den eller
de institutioner, där detsamma lämpligast bör vara representeradt. Därjämte
har utskottet velat framhålla, att det icke lärer låta sig göra, åt t, på sätt
af motionären föreslagits, till ifrågavarande professorers aflönande på ordi
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
129
Hane stat, beräkna medel af så tillfällig och växlande natur, som den
enligt kungl. förordningen den 9 juni 1905 bestämda andelen i de inflytande
brännvinsmedlen. Samtliga dessa frågor synas kräfva en utredning,
som icke torde låta sig lämpligen verkställa annat än genom Kungl.
Maj:ts försorg. Utskottet anser sig således icke för närvarande kunna tillstyrka
motionerna.
I afseende af de af herr Centervall m tl. väckta motioner om inrättande
af professurer i statistik vid universiteten i Uppsala och Lund, motioner,
har utskottet, som till fullo erkänner statistikens betydelse för kännedomen
om vårt samhällslif och vikten af dess vetenskapliga behandling,
likväl icke af den af motionärerna förebragta utredningen funnit sig öfvertygadt
om att för närvarande föreligger nödvändighet af dylika professurer
vid våra universitet. Utskottet vill särskild! framhålla, att ingen
som helst upplysning af motionerna står att vinna, om och i hvad mån
statistiken varder tillgodosedd genom redan befintliga lärostolar i med
densamma närbesläktade ämnen, nämligen vid Uppsala universitet professuren
i statskunskap och vid Lunds universitet e. o. professuren i
statskunskap och statistik. Jämväl har det synts utskottet lämpligt att,
innan beslut fattas om inrättande af någon professur af ifrågavarande art,
resultatet af den s. k. statistiska kommitténs nu pågående arbete afvaktas.
Utskottet har alltså icke kunnat biträda motionerna.
Vidkommande herr H. Anderssons m. fl. motion om förändring afH?rr H- A.n‘
Cj derssoos i
e. o. professorsämbetet i geologi och mineralogi vid universitetet i Lund väst™ Nöbbetill
ordinarie, har utskottet funnit de af motionärerna till stöd för fram- ^ flställningen
anförda skäl ådagalägga lämpligheten af en en dylik åtgärd.
Då det emellertid icke lärer låta sig göra att, på sätt motionären ifrågasatt,
till bestridande af den för en sådan åtgärd erforderliga anslagssumman
använda dels det den nuvarande e. o. professorn på extra stat
till tillfällig löneförbättring beviljade belopp af 1,000 kronor dels ock det
honom tillkommande ålderstillägg å 500 kronor, utan särskild! anslag å
ordinarie stat torde vara för ändamålet behöfligt, men förslag om beviljande
af sådant anslag icke föreligger, har utskottet icke ansett sig för
närvarande kunna tillstyrka motionen. Däremot torde Riksdagen böra i
skrifvelse till Kungl. Maj:t göra hemställan om, att Kungl. Maj:t måtte
taga under öfvervägande frågan om ifrågavarande e. o. professurs förändring
till ordinarie och därefter till Riksdagen inkomma med förslag
i ämnet.
Bill. till Rik så. Vrot. 1907 ■ 4 Sami. 7 Afd. .9 Höft.
17
130
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
De nya nniversitetsstaterna.
Beträffande härefter de af Kung! Maj:t framlagda nya staterna för
universiteten har utskottet icke funnit något att erinra mot de grunder,
enligt hvilka de äro uppställda. Särskilt har utskottet ur redans och
öfverskådlighefens synpunkt funnit det lämpligt, att, på sätt af Kungl.
Maj:t föreslagits, samtliga till de respektive universiteten å ordinarie stat
utgående statsanslag sammanslås till ett anslag, upptaget särskildt för sig
under universitetets inkomststat, att jämte universitetets öfriga tillgångar
användas till bestridande af samtliga de i utgiftsstaten angifna utgifter.
För genomförande af denna åtgärd erfordras emellertid, såsom af departementschefen
framhållits, att de nu till universiteten utgående 1876 och
1877 årens förslagsanslag, tillhopa 162,700 kronor, som äro afsedda att
bereda sådana tjänsteinnehafvare, i hvilkas lön spannmål ingår, fyllnad i
lönen, så att densamma uppgår till i hvarje fall bestämdt belopp, fixeras
till bestämda anslag. Denna fixering är verkställd med 1887—1906 årens
medelmarkegångspris för de olika spannmålsslagen till grund och ger vid
handen, att en anslagshöjning af 11,303 kronor 66 öre är erforderlig. Af
det sålunda bestämda anslaget, 174,003 kronor 66 öre skulle belöpa på
Uppsala universitet ett belopp af 113,077 kronor 34 öre, för afrundande
af summan af universitetets statsanslag, förhöjdt med 21 kronor 42 öre
till 113,098 kronor 76 öre, samt på Lunds universitet ett belopp af 60,926
kronor 32 öre, för nyssnämnda ändamål förhöjdt med 1 krona 28 öro
till 60,927 kronor 60 öre. Mot den sålunda föreslagna fixeringen af förslagsanslagen
har utskottet intet att erinra.
I det under Uppsala universitets inkomststat, enligt Kungl. Maj:ts förslag
upptagna statsanslag 550,100 kronor, ingå följande belopp:
Den på universitetet belöpande andelen i de gamla förslagsanslagen, på
sätt ofvan omförmäles numera beräknad såsom bestämdt anslag och
förhöjd till belopp af ........................................ kronor 113,098: 76
Summan af de i riksstaten för år 1907 bestämda anslagen
för universitetet ....................................... » 386,401: 24
Anslaget till befordran af vetenskapliga studier, som
ej tillhöra de egentliga examensämnena, hvilket
anslag, ehuru hittills egentligen gemensamt för
båda universiteten, likväl af gammalt varit fäst
vid Uppsala universitet och nu ansetts böra å
dess stat uppföras....................................................... » 900: —
Summan af de i 1907 års statsverksproposition för
Uppsala universitet äskade nya bestämda anslag »_49,700: —
Summa kronor 550,100: —
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
131
Vid bifall till hvad utskottet här nedan hemställer om beviljande af
en förhöjning på ordinarie stat af allenast 26,000 kronor å anslaget till
universitetsbiblioteket, i stället för af Kungl. Maj:t äskade 36,000 kronor,
kommer ofvanberörda belopp 550,100 kronor att minskas med 10,000
kronor till 540,100 kronor.
I det för universitetet i Lund af Kungl. Maj:t i inkomststaten beräknade
statsanslag å 426,700 kronor ingå följande belopp:
Det belopp, hvartill de hittillsvarande förslagsanslagen,
enligt hvad ofvan omförmäles, skulle fixeras........ kronor 60,927:60
Summan af de i riksstaten för år 1907 ingående bestämda
anslag för Lunds universitet ................................... » 352,272:40
Sammanlagda beloppet af de i 1907 årsstatsverksproposi
tion
för Lunds universitet äskade nya bestämda anslag » 13,500: —
Summa kronor 426,700: —
Vid bifall till hvad utskottet här nedan hemställer om beviljande af
anslag till professur i pedagogik endast i Uppsala kommer ofvanberörda
belopp 426,700 kronor atr, minskas med 6,000 kronor till 420,700 kronor.
De i staterna i öfrigt upptagna belopp samt de föreslagna bestämmelserna
för staternas tillämpning hafva ieke gifvit utskottet anledning
till särskildt yttrande.
Slutligen har utskottet velat erinra om, att den af Riksdagen antagna
lag angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension skall i tillämpliga
delar gälla beträffande nu ifrågavarande tjänsteman.
På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
att Riksdagen, i anledning af Kungl. Maj:ts förevarande
proposition och herr H. Anderssons m. fl. ofvannämda
motion samt med afslag å herr Lindgrens, herr Byströms
och herr Centervalls m. fl. i ämnet väckta motioner, må,
med uteslutande ur riksstaten af åttonde hufvudtitelns
rubrik: universiteten och afförande af det under denna
rubrik upptagna anslagsbelopp jämte däri ingående särskilda
poster samt med upphäfvande af alla utaf Riksdagen
förut fattade beslut, som afse vederbörande i de
enligt statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den
8 mars 1907 af departementschefen föreslagna staterna
för universiteten i Uppsala och Lund omförmälda anslag
och därtill hörande särskilda föreskrifter,
a) på det sätt bifalla framställningen om anslag
för inrättande af en professur i pedagogik vid hvardera
af universiteten i Uppsala och Lund, att Riksdagen
132
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
för inrättande af en dylik professur vid universitetet i
Uppsala anvisar ett anslag af 6,000 kronor;
b) för sjukvård å det akademiska sjukhuset i Uppsala
åt fattiga eller mindre bemedlade sjuka från ort
utom Uppsala län i staten för nämnda universitet uppföra
ett belopp af 5,000 kronor; kommande härigenom att
orsakas en anslagsökning af 2,500 kronor;
c) för höjande af det nu till materiell för botaniska
trädgården vid universitetet i Uppsala utgående anslaget
af 6,000 kronor bevilja ett belopp af 1,000 kronor;
d) medgifva, att vaktmästaren och preparatorn vid
mineralogisk-geologiska institutionen vid universitetet
i Uppsala A. R. Andersson må äga att från och med
den 1 januari 1908 åtnjuta ett personligt ålderstillägg
å 500 kronor, att utgå frän det under riksstatens åttonde
hufvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg;
e) under förutsättning af bifall till hvad utskottet
under punkt 53 här nedan hemställer angående anslag
för införande af elektrisk belysning inom Uppsala universitets
bibliotek, för bestridande af kostnaden för denna
belysning m. m., bevilja ett anslag af 1,200 kronor;
f) under enahanda förutsättning såsom ersättning
till extra ordinarie tjänstemän och vaktmästare vid Uppsala
universitets bibliotek för eftermiddagstjänstgöring
anvisa ett anslag af 3,000 kronor;
g) höja det i Uppsala universitets bibliotek utgående
årsanslag från dess nuvarande belopp, 24,000 kronor,
till 50,000 kronor, eller med 26,000 kronor;
h) till förhöjning af arfvodet till notarien vid teologiska
fakulteten vid universitetet i Lund bevilja ett
belopp af 100 kronor;
i) till upprättande af en extra ordinarie professur
i historia vid universitetet i Lund bevilja ett anslag af
4,500 kronor;
k) bevilja till aflöning åt en vid universitetets i Lund
geologisk-mineralogiska institution anställd vaktmästare
ett belopp af 600 kronor samt ersättning åt bemälde
vaktmästare för fri bostad ett belopp af 150 kronor,
att utgå intill dess fri bostad må varda honom beredd,
tillhopa 750 kronor;
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
133
l) till förhöjande af det nu i staten för universitetet
i Lund under rubriken extra utgifter upptagna
beloppet 11,000 kronor, till 12,500 kronor bevilja ett
anslag af 1,500 kronor;
samt — för att jämte hittills från universitetets i
Lund löningsfond utgående 100 kronor till en vaktmästare
vid historiska museet utgöra arfvode åt en vid
gamla bibliotekshuset, med dess förändrade användning,
anställd vaktmästare, hvilken det skall åligga jämväl att
ombesörja lokalernas renhållning och värmeledningens
skötande — bevilja 500 kronor, äfvensom därutöfver
150 kronor såsom ersättning åt ifrågavarande vaktmästare
för fri bostad, sistnämnda belopp att utgå intill
dess fri bostad må varda honom beredd, tillhopa 650
kronor;
m) höja de för universiteten beviljade förslagsanslagen
från deras nuvarande belopp, tillhopa 162,700
kronor, till 174,026 kronor 36 öre, eller med 11,326
kronor 36 öre samt besluta att det sålunda förhöjda
beloppet skall i staterna upptagas såsom bestämdt anslag;
n) med godkännande dels af följande under A) i
den föreslagna utgiftsstaten för universitetet i Uppsala
upptagna aflöningar in. m., så vidt desamma icke utgå
af donationsmedel:
A) Aflöningar m. m.
a) Professorer, e. o. professorer
m. fl.
Teologiska fakulteten.
En förste teologie professor, till
lika domprost: 12 famnar yed,
beräknade efter 15 kronor för
famn till kr. 180 ..............
Innehar Uppsala stads och Vaksam
prebendepastorat.
Transport
Naturaförmåner
och medel
afseddaför
särskilda
ändamål
kronor
180
180
Allmänna
medel
kronor
2,000
2,000
Summa
kronor
2,180
2,180
Summa
allmänna
medel
kronor
134
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Natura-
förmåner
Allmänna
Summa
afaedda för
särskilda
ändamål
medel
Summa
allmänna
medel
kronor
kronor
kronor
kronor
Transport
En professor:
inkomst af Danmarks prebende-
pastorat, kr. 1,075 .......
En professor ........................
En professor:
inkomst af Helga Trefaldighets
prebendepastorat, kr. 880 ...
En professor, Kalsenianus:
inkomst af Gamla Uppsala pre- bendepastorat... kr. 1,425: —
ränta å Kalsenian-
ska fonden...... » 291: 67
En e. o. professor:
inkomst af Börje
prebendepastorat kr. 960: —
6 famnar yed...... » 90: —
En e. o. professor:
inkomst af Upp- sala-Näs preben- depastorat ...... kr. 95: —
6 famnar ved...... » 90: —
En e. o. professor:
inkomst af Hagby- Bamsta preben- depastorat ...... kr. 460: —
6 famnar ved...... » 90: —
En assistent vid den praktiska af- delningen inom fakulteten:
arfvode kr. 3,000 och 4 famnar
ved, kr. 60...................
Till uppehållande af kostnadsfri
undervisning och examination
i kyrkosång .................
Anmärkning. Af den teologiska
fakultetens 8 lärostolar omfatta 2
hvardera exegetik samt 2 hvardera
dogmatik och moralteologi; de öf- riga 4 hvardera ett af följande
ämnesområden:
1) pastoralteologi; 2) kyrkohisto- ria; 3) teologiska prenotioner och
teologisk encyklopedi; samt 4) prak- tisk teologi.
[Se för öfrigt särskilda föreskrif- ter: 18.]
180
1,075
880
1,716
1,050
185
550
60
67
2,000
4,925
6,000
5,120
4,283
3,540
4,405
4,040
3,000
1,500
33
2,180
6,000
6,000
6,000
6,000
4,590
4,590
4,590
3,060
1,500
♦
—
Transport
5,696|ö7
38,813
33
44,510
-1
—
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
135
✓
Natura
förmåner
Samma
och medel
Allmänna
Summa
allmänna
afsedda för
medel
särskilda
ändamål
medel
kronor
kronor
kronor
kronor
Transport
5,696
67
38,813
33
44,510
—
—
—
Juridiska fakulteten.
En professor ...........................
—
—
6,000
—
6,000
—
4 professorer ...........................
En e. o. professor:
—
—
24,000
—
24,000
—
6 famnar ved, kr. 90 ............
2 e. o. professorer:
90
—
4,500
—
4,590
—
12 famnar ved, kr. 180 .........
Till uppehållande af den praktiska
180
—
9,000
—
9,180
—
kursen inom fakulteten .........
Anmärkning. Den juridiska fakul-
—
1,500
—
1,500
tetens 8 lärostolar omfatta hvardera
ett af följande ämnesområden: 1) ci- vilrätt; 2) nationalekonomi och
finansrätt; 3) statsrätt, förvaltnings- rätt och folkrätt; 4) rättshistoria;
5) speciell privaträtt; 6) straffrätt;
7) processrätt; och 8) juridisk en- cyklopedi, romersk rätt och inter- nationell privaträtt.
[Se för öfrigt särskilda föreskrif- ter: 18.]
Medicinska fakulteten.
En professor...........................
—
—
6,000
—
6,000
—
4 professorer ...........................
En professor i anatomi:
—
—
24,000
—
24,000
—
ränta af Rönnowska fonden kr.
125 .................................
125
—
6,000
—
6,125
—
En professor i medicinsk och fy-
Biologisk kemi:
boställsrum, beräknade till kr.
600 ................................
600
—
5,400
—
6,000
—
En e. o. professor:
6 famnar ved, kr. 90 ............
5 e. o. professorer:
90
—
4,500
—
4,590
—
30 famnar ved, kr. 450 .........
En e. o. professor i psykiatri, arf-
450
22,500
—
22,950
vode...................................
—
—
2,500
—
2,500
—
Befattningen förenad med öf-
verläkarbeställningen vid
Uppsala hospital.
En laborator i experimentell pa-
tologi och patologisk anatomi:
4 famnar ved, kr. 60 ............
60
—
4,500
-
4,560
—
Transport
7,291
67
159,213
33
166,505
—
—
—
136
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Transport
En laborator i experimentell fysiologi
och medicinsk fysik:
4 famnar ved, kr. 60 .........
Till förstärkande af lärarkrafterna
i kirurgi...........................
Anmärkning. De 5 professorsbefattningar
inom medicinska fakulteten,
för hvilka ämnen ej ofvan
angifvits, omfatta hvardera ett af
följande ämnesområden: 1) praktisk
medicin; 2) kirurgi och obstetrik;
3) patologi och allmän hälsovård;
4) fysiologi; samt 6) obstetrik och
gynekologi.
Af de 6 e. o. professorsbefattningar
inom medicinska fakulteten,
för hvilka ämnen ej ofvan angifvits,
omfatta 2 hvardera anatomi; de
öfriga 4 hvardera ett af följande
ämnesområden: 1) allmän och experimentell
farmakodynamik samt
farmakognosi; 2) medicinsk och fysiologisk
kemi; 3) pediatrik och praktisk
medicin; och 4) oftalmiatrik.
Filosofiska fakulteten.
Humanistiska sektionen.
En professor........................
10 professorer .....................
En professor i vältalighet och statskunskap,
Skytteanus:
lön af riksrådet Skyttes donation
och bostad i Skytteanska
huset.
Ersättning för spannmålsindel
ning.
.............................
En e. o. professor:
6 famnar ved, kr. 90 .........
6 e. o. professorer:
36 famnar ved, kr. 640 ......
E. o. professorn i finsk-ugrisk språkforskning
K. B. Wiklund:
aflöning från rikets allmänna
indragningsstat... kr. 4,500: —
6 famnar ved ...... » 90: —
Anmärkning. De 11 professorsTransport
-
Naturaförmåner
och medel
afsedda för
särskilda
ändamål
kronor.
7,291
60
90
540
4,690
12,571
67
67
Allmänna
medel
kronor.
159,213
4,500
2,000
6,000
60,000
1,786
4,500
27,000
264,998 33
33
Summa
kronor.
166,505
4,660
2,000
6,000
60,000
1,785
4,590
27,540
4,590
277,570
Summa
allmänna
medel
kronor.
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
137
Transport
befattningar inom filosofiska fakultetens
humanistiska sektion, för
hvilka ämnen ej ofvan angifvits,
omfatta hvardera ett af följande
ämnesområden: 1) teoretisk filosofi
2) praktisk filosofi; 3) historia:
4) semitiska språk; 5) grekiska språket
och litteraturen; 6)latinska språket
och litteraturen; 7) estetik samt
litteratur- och konsthistoria; 8) nordiska
språk; 9) romanska språk;
10) engelska språket eller tyska
språket [se särskilda föreskrifter:
18]; och 11) pedagogik.
De 7 e. o. professorsbefattningar
inom filosofiska fakultetens humanistiska
sektion, för hvilka ämnen
ej ofvan angifvits, omfatta hvardera
ett af följande ämnesområden
1) historia; 2) svenska språket; 3)
sanskrit med jämförande indo-euro
peisk språkforskning; 4) klassiska
språk; 5) tyska språket eller engelska
språket [se särskilda föreskrifter:
18]; 6) slaviska språk; och
7) geografi [se särskilda föreskrifter:
6],
Matematisk-naturvatenskapliga
sektionen.
En professor .......................
3 professorer.......................
En professor i fysik:
boställsrum, beräknade till kr. 600
En professor i astronomi:
boställsrum, beräknade till kr. 600
En professor i kemi:
boställsrum, beräknade till kr. 600
En professor i botanik och praktisk
ekonomi, Borgströmianus:
boställsrum, beräknade till kr. 600
En e. o. professor:
6 famnar ved, kr. 90 .........
4 e. o. professorer:
24 famnar ved, kr. 360 ......
Transport
12,671
Natura- förmåner
och medel
afsedda för
särskilda
ändamål
Allmänna
medel
Summa
Summa
allmänna
medel
kronor
kronor
kronor
kronor
67
264,998
33
600 - 600
600
600
90
360
6,000
18,000
6,400
6.400
5.400
6.400
4,600
18,000
277,570
6,000
18,000
6,000
6,000
6,000
6,000
4,590
— 18,360
15,421 |ö7 333,098|.33| 348,520
Bih. tilPRiktd. Prof. 1907. 4 Sand. 1 Afd. 9 Höft.
18
138
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Natura
förmåner
Snmma
och medel
afsedda för
Allmänna
medel
Samma
allmänna
särskilda
ändamål
medel
kronor
kronor
kronor
kronor
Transport
En e. o. professor i växtbiologi:
lön af konsul F. Kempes
donation............,..kr. 5,500
15,421
67
333,098
33
348,520
-
—
—
6 famnar ved ......... » 90
5,590
_
_
5,690
_
En laborator i experimentell fysik:
4 famnar ved, kr. 60 ............
En observator i astronomi:
60
—
3,000
3,060
—
4 famnar ved, kr. 60 ............
60
—
3,000
—
3,060
—
Anmärkning. De 4 professors-
befattningar inom filosofiska fakul- tetens matematisk-naturvetenskap- liga sektion, för kvilka ämnen ej
ofvan angifvits, omfatta hvardera
ett af följande ämnesområden: 1)
matematik; 2) zoologi; 3) minera- logi och geologi; samt 4) mekanik
och matematisk fysik.
De 5 e. o. professorsbefatt-
ningar inom filosofiska fakultetens
matematisk-naturveteuskapliga sek- tion, för hvilka ämnen ej ofvan
angifvits, omfatta hvardera ett af
följande ämnesområden: 1) mate- matik; 2) kemi; 3) botanik; 4) me- teorologi; samt 5) jämförande ana- tomi.
b) Stipendier m. m.
15 fasta docentstipendier, hvarje
å kr. 1,500........................
af dem 3 i teologiska fakulteten,
2 i juridiska fakulteten, 1 i me- dicinska fakulteten, 6 i filoso-
22,500
22,600
fiska fakultetens humanistiska
sektion och 3 i den matematisk- naturvetenskapliga sektionen af
samma fakultet.
6 rörliga docentstipendier, hvarje
å kr. 1,200...........................
Till arfvoden åt vikarierande aka-
—
—
6,000
—
6,000
—
demiska lärare .....................
Till befordran af vetenskapliga
—
5,000
—
5,000
''-
studier, som ej tillhöra de egent- liga examensämnena...............
_
900
900
Transport
21,13l|67
373,498
33
394,630
-
1-
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
139
Natura-
förmåner
Summa
och medel
Allmänna
Summa
allmänna
afsedda för
medel
särskilda
ändamål
medel
kronor
kronor
kronor
kronor
Transport
Till någon lärare vid universitetet
eller tjänsteman vid biblioteket,
ränta å Barchaeiska fonden en-
21,131
67
373,498
33
394,630
-
—
—
list testamentarisk! förordnande,
kr. 86................................
85
85
Riksstatens stipendier:
14 stipendier i teologiska fakul-
teten, hvartdera å kr: 160 ...
—
—
2,100
—
2,100
—
8 stipendier i medicinska fakul-
teten, hvartdera å kr. 150 ...
Kungliga stipendier att fördelas af
—
1,200
—
1,200
det större akademiska konsisto- riet mellan de särskilda fakul- teterna samt musikaliska ka- pellet ................................
—
—
2,900
-
2,900
—
e) Tjänstemän och betjänte
vid universitetets samlingar
och inrättningar, m. m.
Biblioteket.
En bibliotekarie .....................
En vice bibliotekarie, 6 famnar
—
—
6,000
—
6,000
—
ved, kr. 90...........................
En vice bibliotekarie, 6 famnar
90
—
4,000
—
4,090
—
ved, kr. 90...........................
90
—
4,000
—
4,090
—
En amanuens, 3 famnar ved, kr. 45
45
—
2,600
—
2,545
—
En amanuens, 3 famner ved, kr. 45
45
—
2,500
—
2,545
—
En amanuens, 3 famnar ved, kr. 45
En amanuens, Lidénianus:
45
—
2,500
—
2,545
ränta af Lidénska
fonden ............ kr. 116: 55
3 famnar ved ...... » 45: —
161
55
2,383
45
2,545
3 vaktmästare, enhvar
arfvode kr. 700 ..................
Ersättning till e. o. tjänstemän
—
—
2,100
—
2,100
och vaktmästare för eftermid- dagstjänstgöring.....................
—
-
3,000
—
3,000
-
Medicinska kliniken.
En amanuens, tillika underläkare
arfvode .............................
Boställsrum.
—
—
700
—
700
Transport
21,693
22
| 409,381
78
431,075
—
—
140
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Transport
En amanuens, Strandbergianus,
arfvode, däri inberäknadt ränta
å Strandbergska fonden, kr.
58: 33............................
Boställsrum.
Kirurgiska kliniken.
En amanuens, tillika underkirurg,
arfvode ........................
Boställsrum.
En amanuens, Nilsson-Aschanius,
arfvode, däri inberäknadt ränta
å Nilsson-Aschanska amanuens
fonden, kr. 150.....................
Boställsrum.
En amanuens, arfvode...............
Boställsrum.
Obstetrisk-gynekologiska
kliniken.
En amanuens, tillika amanuens
vid gynekologiska polikliniken,
arfvode ...........................
Boställsrnm.
Oftalmiatrlska kliniken,
En amanuens, tillika amanuens
vid oftalmiatriska polikliniken,
arfvode ...........................
Boställsrum.
Kiiniken för bröstsjuka.
En amanuens, arfvode.............
Boställsrum.
Medicinska poliklinikerna.
2 amanuenser, arfvoden å kr. 750
En amanuens vid gynekologiska
och en vid oftalmiatriska polikliniken,
se ofvan under obstetriskgynekologiska
och oftalmiatriska
klinikerna.
Transport
Natura- förmåner
och medel
afseddaför
särskilda
ändamål
Allmänna
medel
Summa
Summa
allmänna
medel
kronor
kronor
kronor
kronor
21,693
22
409,381
78
431,075
—
—
—
58
33
441
67
500
-
—
—
700
—
700
-
150
—
350
_
500
_
900
900
—
—
900
—
900
—
—
—
900
—
900
—
—
—
900
—
900
-
—
—
1,500
—
1,500
-
21,901
56
415,973
45
437,875
—
—
—
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
141
.........-
Natura
förmåner
och medel
Allmänna
Summa
allmänna
afsedda för
medel
medel
särskilda
ändamål
kronor
kronor
kronor
kronor
Transport
21,901
55
415,973
45
437,875
Anatomiska institutionen.
En amanuens, arfvode kr. 950
samt 2 famnar ved, kr. 30......
Boställsrum.
30
—
950
—
980
—
En amanuens, arfvode..............
—
—
500
—
500
—
Boställsrum.
En preparator, arfvode ............
_
1,000
_
1,000
750
_
En vaktmästare, arfvode............
—
—
760
—
—
Patologiska institutionen.
En assistent, arfvode kr. 1,500
och 2 famnar ved, kr. 30 ......
Boställsrum.
30
—
1,500
—
1,530
—
En amanuens, arfvode kr. 500
och 2 famnar ved, kr. 30 ......
Boställsrum.
30
—
500
—
530
—
En vaktmästare, arfvode............
—
—
750
—
750
—
Fysiologiska institutionen.
En amanuens, arfvode kr. 500
och 2 famnar ved, kr. 30 ......
Boställsrum.
30
—
500
—
530
—
En vaktmästare, arfvode............
—
—
750
—
750
—
Institutionen för medicinsk
och fysiologisk kemi.
En amanuens, arfvode kr. 500
och 2 famnar ved, kr. 30 ......
Boställsrum.
30
—
500
—
530
—
En vaktmästare, arfvode............
Farmokologiska insti- tutionen.
En amanuens, arfvode kr. 500,
däri inberäknadt ränta från
750
750
Wahlenbergs amanuensfond kr.
350 ....................................
350
_
150
_
500
_
Till städning och uppassning ...
—
—
500
—
500
—
Transport
22,401
56
425,073
4ö| 447,475
1
142
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Natura-
förmåner
och medel
Allmänna
Summa
allmänna
afsedda för
medel
särskilda
medel
ändamål
kronor
kronor
kronor
kronor
Transport
22,401
55
426,073
45
447,475
Institutionen för allmän
och analytisk kemi.
4 amanuenser, för hvar och en
arfvode kr. 500 och 2 famnar
ved, kr. 30...........................
Boställsrum för hvar och en.
120
—
2,000
—
2,120
—
2 vaktmästare, hvardera arfvode
kr. 750 ..............................
—
—
1,500
—
1,500
—
En maskinist, arfvode...............
Ränta å kemiska fonden att an-
—
—
1,150
—
1,150
—
vändas till arfvoden åt biträden
vid vetenskapliga undersökningar
170
—
—
170
—
M i neralogisk-geo logiska
institutionen.
En amanuens, arfvode kr. 500
och 2 famnar ved, kr. 30 ......
Boställsrum.
30
—
500
—
530
—
En amanuens, arfvode kr. 500
och 2 famnar ved, kr. 30 ......
En vaktmästare, tillika preparator,
30
—
500
—
530
—
arfvode ..............................
—
—
1,150
—
1,160
—
Fysiska institutionen.
En amanuens, arfvode kr. 500
och 2 famnar ved, kr. 30 ......
Boställsrum.
30
—
500
—
530
—
En vaktmästare, arfvode............
Astronomiska institutionen.
En amanuens, arfvode kr. 500,
räntan å Melanderhjelmska,
Malletska, Prosperinska och
Bredmanska amanuens-
750
750
fonden........................kr. 44
2 famnar ved............... » 30
74
500
574
Boställsrum.
En vaktmästare, arfvode............
—
—
750
—
750
—
Meteorologiska insti-
tutionen.
En amanuens, arfvode. ..
_
_
500
_
500
_
Boställsrum.
En vaktmästare, arfvode............
—
—
750
—
760
—
Transport
22)855
55
435,623
45
468,479
. t
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
143
1 " ^ ■ ■
Natura
förmåner
Summa
1
och medel
Allmänna
Samma
allmänna
af8edda för
medel
särskilda
ändamål
medel
kronor
kronor
kronor
kronor
Transport
22,855
65
435,623
45
458,479
—
—
Botaniska institutionen.
a) Botaniska museum.
En konservator, 3 famnar ved,
kr. 45.................................
45
_
1,500
_
1,545
_
En vaktmästare, tillika vaktmästare
vid botaniska laboratoriet, arf- vode .................................
750
750
Till städning och uppassning i
föreläsningssalen ..................
—
—
150
—
150
—
b) Botaniska trädgården.
En amanuens, arfvode kr. 500,
däri inberäknadt ränta från
Wahlenbergska fonden kr. 120
120
380
—
500
—
En trädgårdsmästare, 6 famnar
2,200
2,290
ved, kr. 90...........................
Boställsrum.
90
—
2 underträdgårdsmästare, hvardera
1,900
1,900
arfvode kr. 950.....................
_
_
—
—
2 trädgårdsmedhjälpare, hvardera
1,300
1,300
arfvode kr. 650.....................
_
_
—
—
c) Botaniska laboratoriet.
Vaktmästare, se under botaniska
museum.
Zoologiska institutionen.
a) Zoologiska museum.
En konservator, 6 famnar ved,
kr. 90.................................
90
_
2,200
—
2,290
—
En ammanuens, arfvode kr. 500
samt 2 famnar ved, kr. 30......
30
—
500
—
530
—
En vaktmästare, arfvode............
—
—
700
—
700
—
b) Zootomislca laboratoriet.
En amanuens, arfvode...............
500
500
En vaktmästare, arfvode............
Seminarierna för klassiska,
nordiska och romanska språk,
tyska språket, engelska språket,
historia, statskunskap, filosofi, este- tik och litteraturhistoria, semitiska
700
700
och slaviska språk samt sanskrit
och jämförande indoeuropeisk
språkforskning.
1,900
Till arfvoden...........................
—
—
1,900
—
—
Transport
23,230
65
460,303
46
473,634
1-
1 -
-
144
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Transport
Myntkabinettet.
Prefekten, arfvode ...............
En vaktmästare, arfvode.........
Museum för nordiska
fornsaker.
En amanuens,
arfvode..................... kr. 2
ersättning för boställsrum
..................... » 1
2 famnar ved............ »
En vaktmästare, arfvode...........
Konstmuseum och ritsalen,
Vaktmästare, se under kansliet.
Victoriamuseet för egyptiska
fornsaker.
En amanuens, arfvode...............
Musikaliska kapellet.
En vaktmästare, arfvode............
Boställsrum.
Gymnastikinrättningen.
En biträdande lärare, arfvode ...
En vaktmästare, arfvode............
Exercitiemästare.
En gymnastiklärare, 6 famnar ved,
kr. 90.................................
En ritmästare, arfvode...............
En musikdirektör, som äfven är
skyldig föreläsa i harmonilära
eller musikens historia, 6 famnar
ved, kr. 90...............
Boställsrum.
För tillsyn öfver Linnéanska stiftelsen
vid Hammarby............
En instrumentmakare, arfvode ...
Transport
Natura- förmåner
och medel
afsedda för
särskilda
ändamål
kronor
Allmänna
medel
kronor
Summa
kronor
Summa
allmänna
medel
kronor
t 23,230
55
450,303
45
473,534
—
120
—
120
—
75
75
—
30
320
—
350
—
325
325
—
—
500
—
500
—
—
—
250
-
250
—
500
500
125
125
90
2,000
2,090
800
800
90
—
2,600
2,590
500
500
—
—
500
500
23,440
55
468,818j45| 482,259
-1
-1
Statsutskottets Utlåtande iV:o 9.
145
Natura
förmåner
Summa
t
orh medel
Allmänna
Summa
allmänna
afstäda för
medel
särskild
a
medel
ändamål
kronor
kronoi
kronor
kronor
Transport
23,440
00
458,818
45
482,259
—
—
—
Kanslersexpeciitionen.
Bidrag till dess upprätthållande
—
—
3,000
—
3,000
—
Kansliet.
En sekreterare, 8 famnar ved,
kr. 120 ..............................
120
—
4,500
—
4,620
—
En notarie, 6 famnar ved, kr. 90
En kanslist, arfvode kr. 1,200 och
90
—
2,500
—
2,690
—
6 famnar ved, kr. 90 ............
En ombudsman, arfvode kr. 1,000
90
—
1,200
—
1,290
—
och 6 famnar ved, kr. 90 ......
En notarie i teologiska fakulteten,
90
—
1,000
—
1,090
—
arfvode ..............................
—
—
200
—
200
—
En notarie i juridiska fakulteten,
arfvode ..............................
En notarie i medicinska fakulte-
—
-
400
—
400
—
ten, arfvode ........................
En notarie i fdosofiska fakulteten,
—
—
200
—
200
—
arfvode ..............................
En vaktmästare, arfvode kr. 1,050
—
—
300
—
300
—
Ersättning för biträde
vid konstmuseum och
ritsalen.................. » 200
1,250
1,250
Fri vedbrand.
En fakultetsvaktmästare, arfvode
—
—
900
—
900
—
En portvakt, arfvode ...............
—
—
750
—
750
—
Fri vedbrand.
Drätselverket.
En räntmästare ......... kr. 6,000
Missräknings- och ren- skrifningspenningar.. » 500
En kamrerare ............ kr. 4,000
—
—
6,500
—
6,600
—
Renskrifnings- och skrif-
materiellpenningar ... » 200
För inteckningsförnyel-
ser ........................ » 75
9 famnar ved............ » 135
135
4,275
4,410
_
Arfvoden it kr. 400 till drätselnämn-
dens ledamöter .....................
—
—
1,200
—
1,200
—*
Transport
23,965|5ö
486,993!45
510,959
—
—
Bill. till [likså. Prat. 1907. 4 Samt. 1 Afd. 9 Höft.
19
146
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Natura
förmåner
Summa
och medel
Allmänna
Summa
allmänna
ansedd a för
särskilda
ändamål
medel
medel
kronor
kronor
kronor
kronor
Transport
23,906
55
486,993
45
510,959
_
En bokhållare, tillika amanuens
vid kontoret:
lön ........................ kr. 3,000
respenningar vid upp- börden ............... » ISO
0 famnar ved ......... » 00
90
3,150
3,240
En fogde:
lön ........................ kr. 6,000
respenningar............ » 1,000
7 famnar ved ......... » 105
105
6,000
6,105
En skogsförvaltare ...... kr. 3,000
respenningar............ » 500
7 famnar ved ......... » 105
105
3,500
3,605
En skogvaktare, arfvode kr. 800
och bostad...........................
En skogvaktare, arfvode kr. 725
—
—
800
—
800
—
och boställe värderadf, till kr. 75
En skogvaktare, arfvode kr. 715
och boställe värderadt till kr. 85
To
—
725
—
800
—
So
—
715
—
800
—
En skogvaktare, arfvode kr. 730
och boställe värderadt till kr. 70
70
—
730
—
800
—
En skogvaktare, arfvode kr. 725
och boställe värderadt till kr. 75
En skogvaktare, arfvode kr. 800
75
-
725
-
800
—
och bostad...........................
En skogvaktare, arfvode kr. 730
—
—
800
—
800
—
och boställe värderadt till kr. 70
70
—
730
—
800
—
En skogvaktare, arfvode kr. 740
och boställe värderadt till kr. 00
En skogvaktare, arfvode kr. 750
00
—
740
—
800
—
och boställe värderadt til! kr. 50
Till dagarfvoden åt skogvaktarna,
50
—
750
—
800
—
högst .................................
—
—
900
—
900
—
Till aflöning af rättare ............
En ränteri- och kontorsvaktmä-
—
—
1,050
—
1,050
—
stare, arfvode.....................
—
—
950
—
950
—
Fri vedbrand.
En maskinist vid universitetsbygg-
naden, arfvode .................
Fri vedbrand.
—
—
1,350
—
1,350
Humlegfirdsersättning ...............
Till ålderstillägg åt fogden med
—
—
630
—
630
—
flera, förslagsvis.....................
—
—
4,150
—
4,150
—
Summa
24,750
55
515,388
45
540,139
—
515,388|45
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
147
dels ock af följande, i de till staten hörande särskilda
föreskrifter under mom. 1, 2 och 8 införda bestämmelser:
1.
Af årliga aflöningen för vissa löntagare utgöra
följande belopp tjänstgöringspenningar, nämligen:
2.000 kronor för ej mindre en hvar af ordinarie
professorerna, med undantag af professor Skytteanus, än
äfven räntmästaren och bibliotekarien; dock att tjänstgöringspenningarna
för nuvarande förste teologie professorn
beräknas till endast 1,500 kronor, såvida han
icke ingår på den nya staten, hvarom tillkännagifvande
af honom skall hos universitetskanslern göras före utgången
af år 1907;
1,500 kronor för en hvar af laboratorerna i medicinska
fakulteten, vice bibliotekarierna och fogden;
1,200 kronor för såväl hvarje e. o. professor utom
e. o. professorn i psykiatri som äfven bokhållaren;
1.000 kronor för hvarje biblioteksamanuens;
900 kronor för sekreteraren:
800 kronor för kamreraren;
750 kronor för laboratorn i experimentell fysik och
observatorn i astronomi;
500 kronor för notarien å universitetskansliet; samt
300 kronor för hvarje skogvaktare.
2. Följande tjänstinnehafvare äro berättigade till
ett eller två ålderstillägg å lönen eller, i fråga om arfvode,
den del däraf som motsvarar egentlig lön, det
första efter fem års väl vidsordad tjänstgöring, det andra,
om sådant förekommer, efter ytterligare fem års dylik
tjänstgöring, nämligen:
tvä ålderstillägg a 500 kronor: ej mindre hvarje
ordinarie eller e. o. professor, med undantag af förste
teologie professorn och Skytteanska professorn samt
e. o. professorerna i psykiatri och växtbiologi, än äfven
räntmästaren, bibliotekarien och eu hvar af biblioteksamanuenserna;
ett
ålderstillägg a 500 kronor: fogden och en hvar
af vice bibliotekarierna;
tvä ålderstillägg a 100 kronor: en hvar af fakultetsvaktmästaren,
ränteri- och kontorsvaktmästaren, under
-
148
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
trädgårdsmästarna, trädgårdsmedhjälpama samt vaktmästarna
vid kansliet, biblioteket, anatomiska, patologiska
och fysiologiska instutionerna, institutionerna för
medicinsk och fysiologisk kemi samt för allmän och
analytisk kemi, fysiska, astronomiska och meteorologiska
institutionerna, botaniska museum och laboratoriet samt
zoologiska museum och zootomiska laboratoriet;
ett ålderstilUh!<j a 100 kronor: hvarje skogvaktare.
tvä ålder stillagg a 50 kronor: portvakten.
De af ofvannämnda ålderstillägg å 100 kronor, som
tillkomma innehafvare!! af den jämlikt nådiga brefvet
den 19 maj 1899 inrättade vaktmästarbefattningen vid
biblioteket, äfvensom alla ålderstillägg å 500 kronor,
utom ålderstillägget till fogden, utgå af det under riksstatens
åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget till
ålderstillägg med iakttagande af hvad i mom. 3 säges
om bidrag från ålderstilläggsfonden. öfriga ålderstillägg
utgå af det i universitetets stat uppförda anslaget till
ålderstillägg åt fogden med flera.
De nuvarande skogvaktarna äga att i fråga om åtnjutande
af ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid före
denna stats trädande i tillämpning, som de varit anställda
i universitetets tjänst.
Vaktmästaren och preparatorn vid mineralogisk-geologiska
institutionen A. R. Andersson äger åtnjuta ett
personligt ålderstillägg å 500 kronor att utgå från det
under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget
till ålderstillägg.
8. Om någon af nedannämnda betjänte i sådan
egenskap åtnjuter fri bostad skall, så länge denna förmån
kvarstår, hans arfvode minskas med 100 kronor,
nämligen: ränteri- och kontorsvaktmästaren, maskinisterna
vid institutionen för allmän kemi och universitetsbyggnaden,
portvakten, underträdgårdsmästarna, trädgårdsmedhjälparna
samt vaktmästarna vid kansliet och
anatomiska, patologiska och fysiologiska institutionerna,
vid institutionerna för medicinsk och fysiologisk kemi
samt för allmän och analytisk kemi, vid mineralogiskgeologiska,
fysiska, astronomiska och meteorologiska in
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
149
stitutionerna, vid botaniska museum och laboratoriet
samt vid museum för nordiska fornsaker.
för tillämpning af den i Kungi. Maj:ts proposition
n:o 99 framlagda utgiftsstat för universitetet i Uppsala
med den förändring däri, som betingas af utskottets
under mom. g) här ofvan gjorda hemställan angående
anslaget till universitetsbiblioteket under ny rubrik: universitetet
i Uppsala, bevilja ett belopp af 540,100 kronor,
däri inräknade de belopp, om hvilkas beviljande
utskottet under mom. a—c), e—g) och m) här ofvan
hemställt;
o) med godkännande, under förutsättning af bifall
till hvad här ofvan under a) föreslagits angående professurer
i pedagogik,
dels af följande under A) i den föreslagna utgiftsstaten
för universitetet i Lund upptagna aflöningar m. m.
A) Aflöningar m. m.
a) Professorer, e. o. professorer m. fl.
Teologiska fakulteten.
En professor i dogmatik och moralteologi,
förste teologie professor, tillika domprost 3,480: —
Uppbär dessutom:
1) Inkomsten af Lunds stads- och landsförsamlingars
prebendepastorat med därtill
hörande löningsjord i Hardeberga samt
predikstolshemmanen 1/2 mtl Brönnestad
n:o 16, Y2 mtl ibm och 3/4 mtl Lilla
Bjällerup n:o 9.
2) Lösen för kronotionde från Norrhviddinge
socken 26,309 hl. råg, 39,268 hl. korn och
20,47 hl. hafre jämte forsellönsersättning
24 kronor 74 öre och kontant 84 öre.
3) Ersättning för den till domprosten i Lund
från Kristianstads län anslagna, men enligt
kungl. förordningen den 23 juli 1869_
Transport 3,480: —
opaginerad Kontrollera mot PDF
ISO
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Transport
till statsverket indragna ränta 2 kronor
9 öre samt kropotiondespannmål 164,868
hl., x/2 wg och Va korn, jämte 50 kronor
40 öre forsellönsersättning.
En - professor i kyrkohistoria och symbolik
Uppbär dessutom inkomsten af Västra
Kärrstorps och Glostorps församlingars prebendepastorat.
En professor i exegetisk teologi.......................
Uppbär dessutom inkomsten af Stångby
och Vallkärra församlingars prebendepastorat.
En professor i praktisk teologi ........................
Uppbär dessutom inkomsten af Stora Uppåkra
och Flackarps församlingars prebendepastorat.
En e. o. professor i praktisk teologi och moralteologi
:
Uppbär inkomsten af Hellestads, Dalby och
Bonderups församlingars prebendepastorat.
En e. o. professor i exegetisk teologi:
Uppbär inkomsten af Husie och Västra
Skreflinge församlingars prebendepastorat.
3,480: —
1,200: —
840: —
2,400: —
Juridiska fakuiteten.
En professor.......................................................... 6,000: —
4 professorer........................................................ 24,000: —
En e. o. professor.................................................. 4,500: —
En e. o. professor............................................. 4,500: —
Till uppehållande af den praktiska kursen
inom juridiska fakulteten .............................. 1,500: —
Anmärkning. Af de 5 ordinarie professurerna inom
juridiska fakulteten äro 3 förenade hvardera med ett af
följande ämnesområden: 1) civilrätt; 2) straffrätt och juridisk
encyklopedi; och 8) processrätt. De 2 öfriga ordinarie
professurerna samt de 2 e. o. professurerna omfatta
hvardera ett af följande ämnesområden: 1) statsrätt, förvaltningsrätt,
kyrkorätt och folkrätt; 2) nationalekonomi
Transport 48,420: —
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
151
Transport
och finansrätt; 3) speciell privaträtt; samt 4) romersk
rätt och rättshistoria. [Se för öfrigt särskilda föreskrifter:
18.]
Medicinska fakulteten.
En professor...........................................................
5 professorer .........................................................
En e. o. professor ...............................................
5 e. o. professorer...................................................
Öfverläkaren vid Lunds hospital och asyl åtnjuter
för undervisning i psykiatri ett årligt
arfvode å ....................................................
Anmäkning. Af dö 6 ordinarie professurerna inom
medicinska fakulteten omfatta 5 hvardera ett af följande
ämnesområden: 1) kirurgi; 2) medicinsk och fysiologisk
kemi; 3) anatomi; 4) praktisk medicin; och 5) fysiologi.
Af de 6 e. o. professurerna inom medicinska fakulteten
omfatta 5 hvardera ett af följande ämnesområden:
1) anatomi — innehafvaren af denna e. o. professur är
tillika prosektor; 2) pediatrik och praktisk medicin; 3)
obstetrik och gynekologi; 4) oftalmiatrik; och 5) farmakologi.
Den återstående ordinarie professuren och den återstående
e. o. professuren omfatta hvardera ett af följande
ämnesområden: 1) patologisk anatomi och rättsmedicin;
2) allmän patologi, bakteriologi och allmän hälsovård.
[Se för öfrigt särskilda föreskrifter: 18 ]
Filosofiska fakulteten.
Humanistiska sektionen:
En professor ..........................................................
H professorer.........................................................
En e. o. professor ................................................
5 e. o. professorer..............................................
Anmärkning. De 10 professurerna inom filosofiska
fakultetens humanistiska sektion omfatta hvardera ett af
följande ämnesområden: 1) praktisk filosofi; 2) estetik
Samt litteratur- och konsthistoria; 3) romersk vältalighet
och poesi; 4) nordiska språk; 5) teoretisk filosofi; 6)
historia; 7) grekiska språket och litteraturen; 8) romanska
språk; 9) österländska språk och 10) tyska språket
eller engelska språket [so särskilda föreskrifter: 18.]
48,420: —
6,000: —
30,000: —
4,500: —
22,500: —
1,500: —
6,000: —
54,000: —
4,500: —
22,500: —
Transport 199,920: —
152
Statsutskottets utlåtande N:o 9.
Transport 199,920: —
De 6 e. o. professurerna inom filosofiska fakultetens
humanistiska sektion omfatta hvardera ett af följande
ämnesområden: 1) statskunskap och statistik; 2) sanskrit
med jämförande indoeuropeisk språkforskning; 3) klassiska
språk; 4) engelska språket eller tyska språket [se
särskilda föreskrifter: 18J; 5) geografi och 6) historia.
Matematisk-naturvetenskapliga sektionen.
En professor..................................
5 professorer..................................
....... 6,000
...... 30,000
En e. o. professor.........................
3 e. o. professorer .....................
....... 4,500
13,500
Eu laborator i kemi ...................
En observator i astronomi _______
....... 3^000
....... 3,000
Anmärkning. De 6 professurerna inom filosofiska
fakultetens matematisk-naturvetenskapliga sektion omfatta
hvardera ett af följande ämnesområden: 1) kemi; 2)
astronomi; 3) matematik; 4) fysik; 5) botanik; och 6)
zoologi.
De 4 e. o. professurerna inom filosofiska fakultetens
matematisk-naturvetenskapliga sektion omfatta hvardera
ett af följande ämnesområden: 1) fysik; 2) geologi
och mineralogi; 3) botanik; och 4) zoologi.
b) Stipendier och premier m. m.
11 fasta docentstipendier, hvartdera å 1,500
kronor .............................................................. 16,500: —
Af dessa stipendier tillhöra:
ett den teologiska fakulteten,
2 den juridiska fakulteten,
ett den medicinska fakulteten,
5 filosofiska fakultetens humanistiska
sektion och
2 filosofiska fakultetens matematisknaturvetenskapliga
sektion.
5 rörliga docentstipendier, hvartdera å
1,200 kronor ................................................... 6,000: —
Teologiska och medicinska stipendier ............ 1,200: —
Stipendier åt medellösa teologie studerande 1,500: —
Transport 285,120: —
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
153
Transport 285,120: —
Öl mindre stipendier, hvartdera å 37 kronor
50 öre ................................................................. 1,162: 50
Musikstipendier ...................................................... 187: 50
Premier, 4 stycken å 45 kronor hvartdera
och 4 stycken å 30 kronor hvartdera ...... 300: —
Till arfvoden åt vikarierande akademiska
lärare................................. 5,000: —
c) Tjänstemän och betjänte vid universitetets
samlingar och inrättningar m. m.
Biblioteket:
En bibliotekarie............................... 6,000: —
En vice bibliotekarie....................................... 4,000: —
En amanuens............... 2,500: —
3 amanuenser ............. 7,500: —
2 vaktmästare, hvardera arfvode 750 kronor 1,500: —
Seminarier
för klassiska, nordiska, romanska, germanska
och semitiska språk, historia,
statskunskap, filosofi samt estetik och
litteraturhistoria:
Till arfvoden ..................................................... 1,750: —
Matematiska seminariet:
En assistent, arfvode.................. 1,500: —
Anatomiskt-histologiska institutionen:
En amanuens på anatomiska afdelningen,
jämte fri bostad med bränsle, arfvode...... 500: —
En amanuens på histologiska afdelningen,
jämte fri bostad med bränsle, arfvode...... 500: —
En preparator, arfvode ................................... 1,000: —
En vaktmästare å anatomiska afdelningen,
arfvode ................................................................ 750: —
En uppasserska å histologiska afdelningen,
som åtnjuter fri bostad, afiönas med 250
kronor, hvilka utgå af materiellanslaget. _
Transport 319,270: —
29
Bill. till Riked, Fröt. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 9 11 afl.
154
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Transport 319,270: —
Fysiologiska institutionen:
En instrumentmakare, jämte fritt verkstads
rum,
arfvode ................................................... 500: —
En amanuens, jämte fri bostad med bränsle,
arfvode................................................................. 500: —
En vaktmästare, arfvode .................................... 750: —
Medicinskt-kemiska institutionen:
En amanuens, jämte fri bostad med bränsle,
arfvode ........................................................ 500: —
En vaktmästare, arfvode .................................... 750: —
Patologiskt-anatomiska institutionen:
En assistent, arfvode............................................. 1,500: —
En amanuens vid patologiska afdelningen,
jämte fri bostad med bränsle, arfvode...... 900: —
En amanuens vid bakteriologiska afdelningen,
arfvode....................................................... 500: —
En vaktmästare, arfvode .................................... 750: —
Kirurgiska kliniken:
En amanuens, arfvode......................................... 900: —
Medicinska kliniken:
En amanuens, arfvode......................................... 900: —
Oftalmiatriska kliniken:
En amanuens, arfvode.......................................... 900: —
Pediatriska kliniken:
En amanuens, arfvode.......................................... 900: —
Obstetrisk-gynekologiska kliniken:
En amanuens, arfvode.......................................... 900: —
Transport 330,420: —
Statsutskottets Utlutande N:o 9.
155
Transport 330,420: —
Astronomiska observatoriet:
En amanuens, jämte fri bostad med bränsle,
arfvode.................................................................. 500: —
En vaktmästare, arfvode .................................... 750: —
Botaniska institutionen:
En assistent vid växtfysiologi^ laboratoriet,
arfvode.................................................................. 1,500: —
En konservator ...................................................... 1,350: —
En amanuens vid växtfy Biologiska af delningen,
jämte fri bostad med bränsle, arfvode
..................................................................... 500: —
En amanuens i systematisk botanik, jämte
fri bostad med bränsle, arfvode.................. 500: —
En trädgårdsmästare, jämte fri bostad............ 1,800: •—
Anslag till trädgårdsdrängar.............................. 1,600: —
Fysiska institutionen:
En assistent, arfvode............................................. 1,500: —
En amanuens, jämte fri bostad med bränsle,
arfvode.................................................................. 500: —
En vaktmästare, arfvode ................................... 750: —
Geologisk-mineralogiska institutionen:
En assistent, arfvode .......................................... 1,500: —
En amanuens, jämte fri bostad med bränsle,
arfvode.................................................................. 500: —
En vaktmästare, arfvode .................................... 750: —
Kemiska institutionen:
En amanuens, jämte fri bostad med bränsle,
arfvode.................................................................. 500: —
En amanuens, jämte fri bostad med bränsle,
arfvode........................ 500: —
En vaktmästare, arfvode ................................ 750: —
Transport 346,170: —
156
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Transport 346,170: —
Zoologiska institutionen:
En konservator...................................................... 1,800: —
En amanuens, arfvode.......................................... 500: —
En vaktmästare, arfvode .................................... 750: —
Mist o riska m useet:
En amanuens, som äfven tjänstgör vid mynt
och
medaljkabinettet, arfvode........................ 500: —
Mynt- och medaljkabinettet:
Amanuens (se ofvan under Historiska museet).
Gamla bibliotekshuset:
En vaktmästare, hvilken det jämväl åligger
att ombesörja lokalernas renhållning och
värmeledningens skötande, arfvode ............ 750: —
Ritsalen:
En ritmästare, arfvode.......................................... 1,000: —
Musikkapellet:
En kapellmästare ................................................... 2,500: —
En uppasserska, arfvode .................................... 200: —
Inrättningen för gymnastik och
fäktkonst:
En lärare i gymnastik och fäktkonst ............ 2,000: —
En uppasserska, jämte fri bostad, arfvode ... 200: —
Kansler sexpeditionen:
Bidrag till dess upprätthållande ..................... 2,000: —
Kansliet:
En sekreterare......................................................... 4,500: —
En ombudsman, arfvode .................................... 500: —
Transport 363,370: —
Statsutskottets Utlåtande jY:o .9.
157
Transport 363,370: —
En amanuens vid kansliet och räntekam
-
maren, arfvode..................................................
1,000: —
En notarie i teologiska fakulteten, arfvode...
300: —
En notarie i juridiska fakulteten, arfvode ..
300: —
En notarie i medicinska fakulteten, arfvode
200: —
En notarie i filosofiska fakulteten, arfvode...
500: —
En vaktmästare (kursor), arfvode.....................
1,050: —
jRäntekammaren:
En räntmästare .....................................................
6,000: —
En kamrerare ..................................................
3,000: —•
En amanuens (se under kansliet).
En byggnadskonduktör, arfvode.....................
600: —
En universitetsvaktmästare, arfvode ..............
1,050: —
En eldare, som tillika är trädgårdsdräng,
arfvode......................................................
750: —
En portvakt i universitetshuset, arfvode.........
600: —
Diver.se
Rektors honorarium ............................................ 1,500: —
Arfvoden till drätselnämndens tre valda ledamöter,
300 kronor till hvardera.................. 900: —
Vederlag för fyra ängslotter, hvartdera å 200
kronor, att redovisas till universitetets
»ålderstilläggsfond», enligt nådigt bref den
31 december 1902............................................ 800: —
381,920: —
dels ock af följande, i de till staten hörande* särskilda
föreskrifter under mom. 1, 2 och 6 införda bestämmelser:
1.
Af årliga afiöningen för vissa löntagare utgöra
följande belopp tjcinstgönngspenningar, nämligen:
2,000 kronor för en hvar af ordinarie professorerna
samt räntmästaren och bibliotekarien, dock att tjänstgöringspenningarna
för nuvarande innehafvare af ordi
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
lss
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
narie professurer inom teologiska fakulteten beräknas
till endast 1,500 kronor för år;
1,600 kronor för vice bibliotekarien;
1,200 kronor för en hvar af de e. o. professorerna;
1,000 kronor för hvarje biblioteksamanuens;
900 kronor för sekreteraren;
750 kronor för laboratorn i kemi och observatorn
i astronomi; samt
600 kronor för kamreraren;
åliggande det ordinarie och e. o. professor i teologiska
fakulteten, hvilken från universitetet icke uppbär
så stort bidrag, som motsvarar tjänstgöringspenningarna,
då han är pliktig afstå sådana, att för vikaries aflönande
till universitetets räntekammare vid slutet af hvarje
månad inleverera hvad utöfver bidraget från universitetet
erfordras till fyllnad i det belopp, hvarmed
tjänstgöringspenningarna för löpande månad böra utgå.
2. Från det under riksstatens åttonde hufvudtitel
uppförda förslagsanslaget till ålderstillägg, dock med
iakttagande af hvad i mom. 4 säges om bidrag från
ålderstilläggsfonden, äro följande tjänstinneliafvare berättigade
till ett eller två ålderstillägg å lönen eller arfvodet,
det första efter fem års väl vitsordad tjänstgöring,
det andra, om sådant förekommer, efter ytterligare fem
års dylik tjänstgöring, nämligen:
tvä ålderstillägg a 500 kronor: en hvar af ordinarie
och e. o. professorer inom juridiska, medicinska och
filosofiska fakulteterna äfvensom räntmästaren, bibliotekarien
och en hvar af biblioteksamanuenserna;
ett ålderstillägg a 500 kronor: vice bibliotekarien och
kapellmästaren; samt
tvä ålderstillägg a 100 kronor: en hvar af universitetsvaktmästaren
och portvakten samt vaktmästarna
vid universitetskansliet (kursor), biblioteket, gamla bibliotekshuset,
anatomiska, fysiologiska, medicinskt-kemiska,
patologiskt-anatomiska, astronomiska, fysiska, geologiskmineralogiska,
kemiska och zoologiska institutionerna,
äfvensom eldaren-trädgårdsdrängen; dock äger den nuvarande
kursorn endast rätt till ett ålderstillägg å 50
kronor efter tio års väl vitsordad tjänstgöring.
Statsutskottets Utlåtande N:o 0.
159
• Nuvarande universitets vaktmästare, portvakt, kursor
och eldare-trädgårdsdräng äga att i fråga om åtnjutande
af ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid före denna
stats trädande i tillämpning, som de varit anställda i
universitetets tjänst.
6. Om någon af de i mom. 2 här ofvan uppräknade
betjänte med undantag af portvakten i sådan egenskap
åtnjuter fri bostad skall, så länge denna förmån
kvarstår, hans arfvode minskas med 150 kronor, dock
skall sådant afdrag icke göras för nuvarande kursorn
(vaktmästaren vid kansliet), som åtnjuter lön enligt
staten den 13 november 1885;
för tillämpning af den i Kungl. Maj:ts proposition
n:o 99 framlagda utgiftsstat för universitetet i Lund
med den förändring däri, som betingas af utskottets
under a) här ofvan gjorda hemställan angående den föreslagna
professuren i pedagogik, under ny rubrik: universitetet
i Lund, bevilja ett belopp af 420,700 kronor,
däri inräknade de belopp, om hvilkas beviljande utskottet
under mom. h—l) här ofvan hemställt; samt
p) besluta att i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, att
Kungl. Maj:t måtte taga under öfvervägande frågan om
extra ordinarie professurens i geologi och mineralogi vid
universitetet i Lund förändring till ordinarie professur och
därefter till Riksdagen inkomma med förslag i ämnet.
Vid bifall till hvad under mom. n) och o) här ofvan föreslagits, kommer
det belopp, som å 1907 års riksstat är anvisadt till universiteten,
902,274 kronor, att höjas med 58,526 kronor till 960,800 kronor.
Karolinska mediko-kirurgiska institutet.
6:o) Kungl. Maj:t har vidare under punkten 16 föreslagit Riksdagen^^förbittrande
att besluta, att det i staten för karolinska mediko-kirurgiska institutet aflarfro<ienå
uppförda ordinarie anslaget till förbättrande af arfvodena åt vikarierande^
lärare skall, utan förändring i anslagets belopp, i nämnda stat upptagas ändring till
såsom reservationsanslag.
Utredningen i detta ärende återfinnes å sid. 95—98 i statsrådsprotokollet.
anslag.
[16.]
160
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
På de af departementschefen anförda skäl får utskottet hemställa,
att Riksdagen må besluta, att det i staten för karolinska
mediko-kirurgiska institutet uppförda ordinarie anslaget
till förbättrande af arfvodena åt vikarierande lärare skall,
utan förändring i anslagets belopp, i nämnda stat upptagas
såsom reservationsanslag.
Allmänna läroverken.
Nya ordinarie
lärarbefattningar
m. m.
[17.]
7:o) Under punkt 17 har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att höja
resei''vationsanslaget till de allmänna läroverken dels med 40,050 kronor
för beredande af medel ej mindre för tillsättande af vissa utaf de läraroch
lärarinnebefattningar, hvilka vore erforderliga för fyllande af den 1904
års Riksdag förelagda normalstaten för de allmänna läroverken, nämligen
en adjunkts- och 12 ämneslärarinnebefattningar, att på särskilda af statens
samskolor fördelas på sätt i ofvanberörda statsrådsprotokoll den 12 januari
1907 angifvits, än äfven för genomförande af den för lärarpersonalen vid
de allmänna läroverken fastställda nya löne- och pensionsregleringen med
afseende å förut omförmälda, hittills å gammal stat uppförda 5 rektors-,
16 adjunkts-, 5 teckningslärar-, 5 gyinnastiklärar- och 5 musiklärarbefattningar,
dels och med 300 kronor till fyllande af eu adjunktslön vid realskolan
i Kristinehamn i stället för det hittills från staden utgående lönebidrag
å samma belopp, eller tillhopa med 40,350 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 98—109 af statsrådsprotokollet.
I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft en af
herr K. Starbäck i Andra Kammaren väckt motion (n:o 95), däri föreslagits,
att Riksdagen ville utom den i statsverkspropositionen föreslagna
summan höja reservationsanslaget till de allmänna läroverken med ytterligare
225,000 kronor att användas för inrättandet af 75 nya adjunktsplatser
att tillträdas 1 januari 1908.
Till stöd för framställningen har motionären anfört följande:
»I statsverkspropositionen förekommer under åttonde hufvudtiteln
(p. 99) följande uttalande af öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk:
»Det skulle emellertid kunna sättas i fråga att, utöfver normalstaten,
af Riksdagen begära anslag till ytterligare ett antal ordinarie platser,
detta så mycket mer, som behofvet af facklärare i vissa ämnen vid en
del läroverk och vid andra ett väl starkt missförhållande mellan antalet
ordinarie och extra ordinarie lärare gjorde sig gällande. Öfverstyrelsen,
Statsutskottets Utlutande N:o 9.
161
som delade den i Riksdagens skrifvelse den 18 maj 1904 uttalade meningen,
att det endast funnes ett effektivt sätt att förbättra de extra
ordinarie lärarnes ställning, nämligen att förse läroverken med ett tillräckligt
antal ordinarie platser, hade ock för afsikt att verkställa utredning
öfver det befintliga behofvet i berörda hänseende. Men en sådan
utredning förelåg ej, och de orsaker, som af öfverstyrelsen år 1905 angitvits
såsom skäl för att ej gå utöfver den ännu ej genomförda normalstaten
— nämligen ovissheten, huru de nyligen införda terminsafgifterna
å vissa orter kunde komma att inverka på lärjungefrekvensen, samt den
för närvarande, särskildt inom vissa ämnesgrupper, hotande bristen på
kompetenta sökande till lärarplatser — vore fortfarande för handen, öfverstyrelsen
ansåge sig för den skull icke nu böra framställa något förslag
om normalstatens öfverskridande.»
Den ofvan åberopade passus i Riksdagens skrifvelse af den 17 maj
1904 lyder sålunda: »Den i statsrådsprotokollet uttalade farhågan, att
lärarnas befordringsutsikter framdeles å nyo kunde blifva alltför små genom
otillräckligheten af antalet ordinarie platser, har Riksdagen funnit för de
närmaste åren förebyggd genom det nu i utsikt ställda inrättandet af ett
ganska afsevärdt antal ordinarie plåt-er, och instämmande med föredragande
departementschefen i hans uttalade mening, att det endast finnes
ett sätt att förbättra de extra ordinarie lärarnes ställning, nämligen att
förse läroverken med ett tillräckligt antal ordinarie platser, har Riksdagen
ansett sig kunna förutsätta, att äfven framdeles för sådant ändamål komma
att beviljas nödiga anslag, så att de för lärarnes befordran ogynnsamma
förhållanden, som tidtals varit rådande, ej må åter inträda. I sammanhang
härmed vill Riksdagen erinra därom, att Rikets Ständer år 1858 funno
det böra bland annat föreskrifvas, att läroverksstyrelsen i hvarje stift måtte
tilläggas rättighet att för hvarje gång lärjungeantalet vid ett läroverk
ökades med 30 eller 40, om så lämpligt pröfvades, inkomma med anmälan
om behofvet af ännu en ny lärare.»
Ehuru Riksdagen sålunda oförtydbart uttalat sin mening angående
de extra ordinarie lärarnes ställning, föreslås för 1908 insättandet af
endast en ny ordinarie lärarbefattning, nämligen en adjunktur. Man
skulle då, synes det, ha rättighet att antaga, att behofvet af nyinrättade
lärarbefattningar vore minimalt, om ens något. Så är emellertid
icke förhållandet. Under det att extralärarnes antal, som under år 1901
uppgick till 183 och 1902 till 194, året därpå nedgick till 136, har det
sedan åter varit i stigande, så att det höstterminen 1906 belöpte sig till
193. Att de 29 platser, till hvilka förra Riksdagen beviljade anslag,
jämte den nu af ecklesiastikministern äskade, ej kunna ens tillnärmelse
Bih.
till Rikta. Prof. VIGT. 4 Samt. 1 Afd. 9 Höft. 21
162
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
vis tillfredsställa det förefintliga behofvet, är tydligt. Anledning till uppskof
med frågan om nyinrättade ordinarie befattningar skulle sålunda,
enligt öfverstyrelsens nyss citerade yttrande, ligga dels i möjligheten
att terminsafgifrerna skulle minska lärjungefrekvensen, dels däri att för
närvarande det tinnes brist på kompetenta sökande till vissa lärarplatser.
Det senare synes mig i stället kraftigt mana att utan det ringaste
uppskof undanröja de förhållanden, hvarpå denna mycket betänkliga brist
säkerligen till stor del grundar sig, nämligen just de nedslående och för
inträde på lärarbanan föga uppmuntrande befordringsmöjligheterna. Hvad
terminsafgifterna beträffar, vill jag här fästa uppmärksamheten på att sådana
under år 1905 influtit till ett belopp, som med ej mindre än kronor
163,553: 56 öfverstiger det beräknade. Om också denna siffra kan vara
tillfällig, finnes det ingen som helst anledning att anta, att lärjungeantalet
skulle till den grad minskas, att icke nya ordinarie lärarplatser skulle
komma att behöfvas.
Faran af, att ej tillfredsställande anordningar i föreliggande fråga
snarast möjligt vidtagas, framgår emellertid från ännu en annan lika viktig
synpunkt, Enligt mig tillhandakommen siffra var höstterminen 1906
hela antalet obefordrade äinneslärare 325 (193 extra ordinarie och 132
vikarierande). Af dessa voro ej färre än 80 inkompetenta att söka ordinarie
befattning, däraf 51 stycken till följd af att de ej genomgått
profår, under det att de öfriga 29 ej hade aflagt någon akademisk examen.
Detta tyder på att svårigheten att skaffa ej blott dugande lärare, utan till
och med endast formellt kompetenta fortfarande lika väl som före 1904
förefinnes i oroväckande grad, ett sakförhållande, som säkerligen af rektorerna
vid våra läroverk kan väl vitsordas.
Uti en till statsrådet och chefen för kun cd. ecklesiastikdepartementet
inlämnad petition, hvilken jag som bilaga tillåter mig bifoga denna motion,
har styrelsen för Stockholms extralärarförening framställt åtskilliga
önskemål. Ett af dessa, inskränkning i rättigheten för ordinarie lärare
att söka transport, har redan faktiskt börjat tillämpas. Att tillmötesgå
det första, eller höjande under vissa villkor af extralärarnes löneförmåner,
synes mig mindre lämpligt, då det säkerligen åt extralärarinstitutionen
gåfve en stabilitet, som lika litet dessa själfva som någon annan skolman
kan finna lycklig, utan synes mig det enda riktiga och effektiva medlet
att upphjälpa extralärarnes utan tvifvel alltför bekymmersamma ställning
vara inrättandet af ett tillräckligt antal nya platser. Under afvaktan på
den af öfverstyrelsen utlofvade utredningen, som jag lifligt hoppas kommer
att läggas till grund för förslag till nästa läi’overksstat, och då be
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
163
hofvet af ökade lektorsbefattningar ej torde vara fullt så trängande, anser
jag för närvarande en ökning af de ordinarie platserna med 75 adjunktsbefattningar
vara lämplig. Reservationsanslaget till de allmänna läroverken
bör sålunda, då adjunkts begynnelselön är 3,000 kronor, höjas med 225,000
kronor, men samtidigt ansiaget å extra stat till arfvoden åt extra och
vikarierande lärare vid de allmänna läroverken minskas med 150,000
kronor, då de nya befattningarna måste besättas med lärare, som förut af
statsmedel aflönats hvar och en med 2,000 kronor.»
I afseende å den af motionären åberopade petition från Stockholms
extralärareförening tillåter sig utskottet hänvisa till motionen.
Enligt hvad utskottet inhämtat, har öfverstyrelsen för rikets allmänna
läroverk i skrifvelse till Kung!. Maj:t den 28 nästlidne februari framlagt
en af öfverstyrelsen verkställd utredning angående behofvet af ordinarie
lärartjänster utöfver 1904 års normalstat; och är denna skrifvelse af följande
lydelse:
»Jämlikt gällande instruktion åligger det öfverstyrelsen för rikets allmänna
läroverk att handlägga ärenden angående behofvet af lärarkrafter
vid läroverken och att i detta som i andra afseenden hos Eders Kungl.
Maj:t föreslå de åtgärder, som kunna finnas erforderliga för att läroverken
skola motsvara sitt ändamål.
I enlighet härmed har öfverstyrelsen under de två föregående åren
af sin verksamhet i sammanhang med afgifvande af budgetförslag för de
under öfverstyrelsens öfverinseende ställda undervisningsanstalter, hos Eders
Ivungl. Maj:t gjort hemställan om aflåtande af nådig proposition till Riksdagen
angående beviljandet enligt uppgjord plan af medel för nyinrättandet
eller öfverflyttande på ordinarie stat af ett visst antal af de i 1904
års normalstat beräknade ordinarie lektors- och adjunktstjänster samt ämneslärarinnebefattningar.
På samma gång de i nämnda normalstat upptagna
nya tjänsterna — med undantag af ett mindre antal för vissa, ännu under
omorganisation varande samskolor afsedda befattningar — blifvit beviljade
och enligt gifna bestämmelser på läroverken fördelade, har det emellertid
blifvit uppenbart, att de afsedda ordinarie lärarkrafterna i följd af det
alltjämt växande antalet lärjungar och parallellafdelningar vid läroverken
äro otillräckliga. Härom vittna bland annat åtskilliga framställningar angående
nya ordinarie lärartjänster vid läroverk i olika delar af landet,
hvilka dels till Eders Kungl. Maj:t ingifvits och med nådig remiss till
öfverstyrelsen för yttrande öfverlämnats, dels ock direkt till öfverstyrelsen
inkommit.
Då öfverstyrelsen emellertid ansett, att dylika frågor angående upprättande
af nya ordinarie tjänster, till iakttagande af vederbörlig konsekvens
164
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
och rättvis fördelning mellan läroverken, icke lämpligen borde lösas enstaka,
utan att en utredning af hela det för närvarande erforderliga antalet
af nya ordinarie tjänster vid rikets allmänna läroverk vore af nöden,
innan något underdånigt yttrande eller förslag i ärendet afgåfves, har
öfverstyrelsen den 16 sistlidne november från rektorsämbetena vid samtliga
de läroverk, där mer än en extra lärare är anställd, infordrat nödiga
uppgifter för frågans bedömande samt yttrande af rektor och kollegium
angående läroverkets behof af nya ordinarie tjänster. Sedan dessa uppgifter
och yttranden den 1 innevarande februari till öfverstyrelsen inkommit
och därpå inom öfverstyrelsen gjorts till föremål för bearbetning
och behandling, får öfverstyrelsen, med öfverlämnande af samtliga handlingar
i ärendet och jämväl såsom underdånigt utlåtande i anledning af
de härhos återgående nådiga remissakterna den 23 juni 1905 och den 29
september 1906, angående underdåniga framställningar om inrättande af
nya ordinarie lärartjänster, i ett sammanhang redogöra för frågans nuvarande
läge och i underdånighet framställa de förslag, som däraf synas
påkallade.
Sedan Eders Kungl. Maj:t ej funnit skäl att för Riksdagen framlägga
öfverstyrelsens i underdånig skrifvelse den 28 sistlidne september afgifna
förslag till förhöjdt arfvode åt de för erhållande af ordinarie tjänst fullt
behöriga extra ordinarie lärarne, kan nämligen frågan om erhållande af
kompetenta och för kallet väl lämpade lårarkrafter vid läroverken sägas
ha kommit i ett nytt läge, som från öfverstyrelsens sida påkallar vidtagande
af andra åtgärder. Ty vill man ej gå miste om en af de viktiga
fördelar, som den år 1904 genomförda och hvad de ordinarie ämneslärarna
beträffar, tillfredsställande löneregleringen bland annat afsåg att
medföra, nämligen en rikligare tillströmning till lärarbanan af goda
krafter, då måste man i tid se till, att en sådan tillströmning icke hämmas
därigenom, att läraraspiranter afskräckas genom en alltför lång och
knappt aflönad väntetid, innan de kunna nå fram till ordinarie tjänst.
En förbättring af de extra ordinarie lärarnes ställning, som vid 1904 års
lönereglering stärktes endast medelbart genom de ordinaries väsentligen
höjda lön och pension, men närmast led intrång genom den förlorade
lönetursrätten före befordran, torde därför få betraktas såsom ett af omständigheterna
starkt påkalladt komplement till nämnda lönereglering.
Skulle detta behof ej i tid tillgodoses, är fara värdt, att dugande förmågor,
som efter långa år af kostsamma studier och oftast med rätt
dryga studieskulder trädt in på lärarbanan, skola lockas att vända sin
håg till andra, mera ekonomiskt gifvande och till raskare själfständig utkomst
ledande banor. Och därmed skulle för den reform af undervis
-
Statsutskottets Utlåtande N:o !).
165
ningen vid de allmänna läroverken i mera tidsenlig riktning, som nyligen
enligt statsmakternas beslut blifvit påbörjad, en åt de viktigaste förutsättningarna,
den rent personliga, äfventyras.
Nu kan visserligen en verksam förbättring af de extra ordinarie
lärarnes ställning åstadkommas på flera sätt. Man kan tänka på att med
ett afsevärdt belopp — 500 kronor eller hvad en ordinarie lärare efter
5 års tjänstgöring erhåller i ålderstillägg — höja de extra ordinaries aflöning,
därest de äro fullt behöriga att befordras till ordinarie anställning,
en utväg, som har fördelen att omedelbart tillgodokomma alla kompetenta
extra ordinarier, både extra lärare och vikarier, men som för närvarande,
då Eders Kungl. Maj:t icke funnit skäl att för Riksdagen framlägga
öfverstyrelsens förslag i detta afseende, synes stängd. Én annan
utväg vore att föreslå återinförandet af lönetursrätt för de obefordrade
lärarne; men emot beviljandet af en sådan rätt har förut Riksdagen och
nu äfven Eders Kungl. Maj:t bestämdt uttalat sig. Under sådana förhållanden
synes för den, som i likhet med öfverstyrelsen anser snai*a och
kraftiga åtgärder för tryggande af tillgång på goda lärarkrafter åt läroverken
vara af nöden, för närvarande endast en utväg stå att tillgripa,
nämligen att söka stärka lärarnes utsikter till befordran genom upprättande
snarast möjligt af ett betydligare antal ordinarie tjänster, en utväg,
på hvilken Riksdagen i sin skrifvelse den 17 maj 1904 själfkan sägas ha
gifvit anvisning genom sitt däld uttalade instämmande i dåvarande föredragande
departementschefens mening, att det endast funnes ett effektivt
sätt att förbättra de extra ordinarie lärarnes ställning, nändigen att förse
läroverken med ett tillräckligt antal ordinarie platser. Och detta Riksdagens
uttalande lår ökad vikt därigenom, att Riksdagen i sammanhang
härmed ansett sig böra erinra därom, att Riksens Ständer år 1858 lunno
det böra bland annat föreskrifvas, att läroverksstyrelsen i hvarje stift
måtte tilläggas rättighet att för hvarje gång lärjungeantalet vid ett läroverk
ökades med 30 eller 40, om så lämpligt pröfvades, inkomma med
anmälan om behofvet af ännu en lärare.
I enlighet med den sålunda uttalade principen har också Riksdagen,
sedan grunderna till den sedan länge påyrkade omorganisationen af de
allmänna läroverken syntes tryggade, tvä gånger beslutat. År 1901 beviljade
nämligen Riksdagen på Eders Kungl. Maj:ts framställning medel till 15
lektors- och 65 adjunktstjänster eller tillsammans 80 nya ordinarie ämneslärartjänster
a en särskild för de allmänna läroverken gemensam stat med
rätt för Eders Kungl. Maj:t att bestämma om tjänsternas fördelning på de
särskilda läroverken och tiden för deras tillsättning. Och år 1904 godkändes
af Riksdagen i sammanhang med läroverksreformens genomförande en
166
Statsutskottets Utlutande N:o 9.
normalstat, upptagande förutom ett antal ämneslärarinnebefattningar, 14
lektors- och 81 adjunktstjänster eller tillsammans 95 nya ordinarie ämneslärar-tjänster,
af hvilka sedan beviljats:
ar 1904 8 lektorstjänster 26 adjunktstjänster.
» 1905 4 » 23 »
____» 1906 2_» 27
eller tillhopa 14 lektors- och 76 adjunktstjänster.
Sedan alltså ined innevarande år, i fråga om ämneslärare, 1904 års
normalstat blifvit i det närmaste fylld, utgör:
Antal ämneslärare vid de allmänna läroverken vårterminen 1907.
Läroverk.
Rektorer.
Lektorer.
Adjunkter.
Extra lärare.
Extra lärarinnor.
Högre allra, lärov.
37
241
484
141
_
Realskolor
21
—
142
23
Sarnskolor
Läroverk under in-
19
—
43
4
27
dragning.
3
—
—
—
—
Summ
a 80
241
669
168
27
Den nya normalstaten har emellertid redan från början visat sig vara
alltför snäft tillmätt. Detta har sin grund däri, att nämnda stat hvilade
på läroverkskommitténs år 1902 uppgjorda beräkning af lärjungeantalet
vid läroverken, som med användning af ett 10-årigt medeltal för åren
1891—1900 upptogs till 15,194. Den siffran var emellertid redan, då
kommitténs betänkande afgafs, öfverskriden med mer än 2,000 lärjungar
(sid.. 540) och har sedan dess oafbrutet vuxit, så att lärjungeantalet vårterminen
1909 utgjorde 20,290 eller fulla 33 proc. mer än det till grund
för kommitténs beräkning lagda antalet. Denna tillväxt har, trots terminsavgifternas
höjning från och med ar 1905, under de närmaste fem åren
visat sig ^tämligen konstant och, ehuru olika stark å olika orter, dock allmän
(se bil. 2), hvadan väl en något olika fördelning på olika bildningslinjer
men näppeligen en tillbakagång i totalantalet lärer vara att förvänta.
En följd al den ständiga tillväxten af lärjungeantalet och därmed äfven
af antalet parallell a fdelnin gar vid läroverken har naturligen blifvit, att det
efter betydligt mindre förhallanden beräknade antalet nya ordinarie ämneslärartjänster,
^ såsom redan påpekats, på många håll visat sig otillräckligt.
Man har da för att ej tvingas afvisa stora skaror af lärjungar, som sökt
sig in vid läroverken, måst tillgripa den vanliga utvägen att anställa extra
lärare, och deras antal har i stället för att, såsom läroverkskommittén
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
167
beräknade (sid. 537), efter de nya platsernas upprättande sjunka till ett
40-tal, vårterminen 1907 kommit att, tillfälliga timlärare oberäknade, utgöra
168 eller ett antal, som föga understiger antalet 182 extra lärare under
läsåret 1903—1904, innan den sista ökningen af ordinarie platser kom
till stånd.
De nuvarande 168 extra lärarna, som sköta åligganden, hvilka egentligen
borde bestridas af ordinarie lärare, utgöra alltså 17 proc. af det ofvan angifna
antalet ordinarie ämneslärare: rektorer, lektorer och adjunkter, tillsammans
990. I och för sig är detta en alltför stark proportion af tillfällig
kraft. Härtill kommer emellertid ett antal af lika många eller 168
vikarier, som erhållit förordnanden att upprätthålla ledig ordinarie ämneslärartjänst
för eu termin eller längre tid. Alla mera tillfälliga vikarier
på kortare tid frånräknade, utgör sålunda för närvarande hela antalet extra
ordinarie lärare, d. v. s. extra lärare och vikarier sammanräknade, 336
eller i förhållande till hela det ofvan angifna antalet ordinarie ämneslärare
mer än 33 proc.
Nu är visserligen obestridligt, att läroverken aldrig kunna undvara
vikarierande lärare, som uppehålla de ordinaries tjänster, då dessa af sjukdom,
offentligt uppdrag eller annan anledning äro lediga. Men just den
omständigheten, att de mera stadigvarande vikariaten äro så talrika och
inom en stor kår alltid måste så förblifva, utgör ytterligare en anledning
till att man bör söka i möjligaste mån inskränka antalet af öfriga extra
ordinarie lärare. Väl kunna ej heller extra lärare alldeles undvaras, till
exempel då nya parallellafdelningar upprättas och kännedom ännu ej vunnits
därom, huruvida de skola bli för framtiden beståndande eller icke.
Klassanordningen bör äga en viss elasticitet, som medger både utvidgning,
då sådan erfordras, och indragning, då ett tillfälligt behof af utvidgning
ej mera är för handen. Men extra lärarsystemet måste, om det ej skall
medföra bristande stabilitet i undervisningen och sålunda verka skadligt
icke blott för de obefordrade lärarna själfva, utan äfven för läroverken,
hållas inom måttliga gränser. Så kan emellertid icke sägas vara faller,
då för närvarande vid åtta läroverk antalet extra lärare uppgår till 6 eller
7 och vid ett par stiger ända till 9 eller 10 (se bil. 3). 1 dylika fall, liksom
i allmänhet då systemet med extra lärare i mer än nödigt omfång
hotar bli konstant, är en tillökning af ordinarie krafter i hög grad påkallad.
Härtill kominer att i vissa ämnen, särskildt matematik och naturvetenskap,
börjat yppa sig brist på kompetente extra ordinarie lärare. Af
under innevarande termin tjänstgörande extra ordinarier saknade 72 fullständig
kompetens, och af dessa ha 28 icke aflagt någon akademisk examen.
Rektorerna klaga ofta nog, att de, trots förnyad annonsering och personlig
168
Statsutskottets Utlåtande N:o S.
Invändning, ej kunnat få annat än en nyblifven student att föreslå till
uppehållande af en ledig tjänst, och öfverstyrelsen har i åtskilliga fall, då
annan utväg icke stått öppen och intet, varit att anmärka på den föreslagnes
vandel, måst meddela både i afseende å insikter och pedagogisk
mognad svagt kvalificerade personer förordnande som extra ordinarie
lärare för en termin eller för hela läsåret.
Under sådana förhållanden har öfverstyrelsen funnit sig böra rikta
sina ansträngningar på att, såsom skedde åren 1901 och 1904, söka få
framlagd en genomtänkt plan till inrättande af erforderligt antal nya ordinarie
ämneslärartj ans ter. I sådant ändamål har öfverstyrelsen, såsom
redan blifvit framhållet, från vederbörande rektorsämbeten infordrat nödiga
uppgifter för frågans bedömande. Därvid har undersökningen från början
begränsats till att omfatta sådana läroverk, som ha mer än en extra
lärare, i det man utgått ifrån, att vid läroverk, där behofvet af ökade
lärår krafter börjat framträda, en extra lärarplats bort med hänsyn till
eventuella växlingar i lärjungeantalet bibehållas. Härigenom ha alla samskolor,
16 realskolor och 8 högre läroverk blifvit uteslutna från föreliggande
utredning, som alltså endast anger förhållandena vid 29 högre
allmänna läroverk och 5 större realskolor.
De upplysningar, som enligt läroverken tillställdt formulär (bil. 1),
infordrats, ha afsett dels antalet lärjungar för de senaste fem läsåren vid
läroverket, fördelade på klass 1—5 samt klass 6—7, dels hela antalet
und rvisningstimmar för samma tid bestridda af lektorer, adjunkter och
deras vikarier samt extra lärare å nämnda båda stadier, dels ock antalet
lärare af nämnda olika slag, som under de senare fem åren faktiskt
tjänstgjort å samma stadier. Slutligen ha ock enahanda uppgifter infordrats
för den under sista läsåret upprättade klass 6 af realskolan.
Vid bearbetningen af de infordrade uppgifterna har först upprättats
en tabell öfver lärjungeantalet vid ifrågavarande 34 läroanstalter under de
fem läsåren 1902 —1907 (bil. 2). Denna tabell visar på nästan alla håll
en jämn och flerstädes ganska betydande stegring af lärjungeantalet. Det
förtjänar bemärkas, att stegringen fortfarit äfven under de båda sista läsåren,
då höjningen af terminsafgifterna varit genomförd.
Vidare har på grundvalen af de från vederbörande rektorer inhämtade
uppgifterna åstadkommits en tabell (bil. 3), upptagande för ifrågavarande
högre läroverk dels ett femårigt medeltal af lärjungar, dels ett femårigt
medeltal af undervisningstimmar å lägre stadiet (klass 1—5) och å högre
stadiet (klass 6—7), dels ett genom delning af den senare uppgiften med
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
169
ett medeltal af 20 veckotimmar*) beräknadt antal lärarkrafter på gymnasiet
och ett genom delning af den förra uppgiften med ett medeltal åt 26
veckotimmar beräknadt antal lärarkrafter i realskolan, dels ock det nuvarande
antalet lektorer, rektor inberäknad, och adjunkter det af vederbörande
kollegium begärda och det af öfverstyrelsen föreslagna antalet
nya ordinarie lärare, äfvensom antalet nuvarande och för den närmaste
tiden beräknade extra lärare vid dessa läroverk.
Ur det sålunda insamlade och ordnade materialet har öfverstyrelsen
vid beräkning af det behöfliga antalet nya lärarkrafter gått till väga på
följande sätt. Då öfverstyrelsen lika litet nu, som Eders Kungi. Maj:t och
Riksdagen vid den nya organisationens genomförande år 1904 af ekonomiska
skäl dristat förutsätta, att all undervisning å gymnasiet skulle ske genom
lektorer, har öfverstyrelsen först beräknat det minsta antal lektorer, som
för undervisningens rationella bedrifvande å det högre stadiet vid ett
medelstort läroverk måste anses erforderligt. Därvid har öfverstyrelsen
funnit det af läroverkskommittén för ett högre läroverk med både realoch
latingymnasium föreslagna antalet af 6 å 7 lektorer, rektor medräknad
(sid. 536) vara alltför knappt tilltaget, hvilket bland annat visat sig
däraf, att det redan vid de allra flesta här ifrågavarande läroverk måst
öfverskridas. Öfverstyrelsen har därför, utgående från den af läroverkskommittén
uppgjorda timplanen för real- och latingymnasiet, hvilken,
grekiskan oberäknad, för hvardera upptager 118 ämneslärartimmar i
veckan eller vid ett medelstort gymnasium med dubbla afdelningar i alla
fyra ringarna (d. v. s. antingen två real-, två latin- eller en real- och en
latinafdelning i hvarje ring) 236 ämneslärartimmar i veckan, funnit, efter
delning med 20 veckotimmar, ett antal af 12 lärarkrafter å gymnasialstadiet
i regel erforderliga. Af dessa åter borde så många vara lektorer,
att fullt utbildade hufvudlärare erhölles i alla ämnen, hvilket för de olika
ämnena och ämnesgrupperna skulle förutsätta
vid ett realpymnasium:
kristendom och filosofi ............................................ 1 lektor
modersmålet ............................................................... 1 »
tyska, engelska, franska............................................ 2 >
historia och geografi ................................................ 1 »
matematik ............................................................... 1 *
biologi, fysik och kemi.................................. 2 »
S:ma 8 lektorer,
*) Talet 20, som understiger det allmänna medeltalet veckotimmar för lärare på gymnasialstadiet
(21), är valdt med hänsyn till den mindre undcrvisningsskyldigket, som åligger
rektor och vid domkapitelsläroverken äfven vissa lektorer.
Bill. till Riksd. Prot. 1901. 4 Sami. 1 Afd. 9 Höft.
22
170
Statsutskottets Utlåtande K:o 9.
vid ett latingymnasium:
kristendom och filosofi ............................................. 1 lektor
modersmålet ................................................................. 1 »
klassiska språk ........................................................... 1 »
tyska, engelska, franska ....................................''..... 2 »
historia och geografi .............................................. 1 »
matematik, biologi och fysik ............................. 2 »
S:ma 8 lektorer.
För ett läroverk med både latin- och realgymnasium, skulle enligt
motsvarande beräkning egentligen erfordras 9 lektorer. Men då, framför
allt vid ett dylikt läroverk, åtskilliga förskjutningar af de ofvan angifna
ämnesgrupperna kunna utan svårighet äga rum, har äfven för dessa läroverk
det normala antalet lektorer upptagits till 8.
I fråga om mindre läroverk, hvilka antingen äro fullständiga endast
på den ena hufvudlinjen eller också hafva ett så ringa lärjungeantal i
gymnasieringar, att samläsning mellan latin- och realgymnasiets lärjungar
till större eller mindre utsträckning kan förekomma, har öfverstyrelsen
ansett, att antalet lektorer fortfarande, såsom hittills, kan bestämmas till
7, 6 eller till 5. Öfverstyrelsen förmenar emellertid, att, i den mån läroverkets
gymnasium vinner större utveckling, antalet lektorer äfven vid dessa läroverk
framdeles bör ökas.
Vid åtskilliga större läroverk måste tvärtom normalantalet af 8 lektorer,
rektor inberäknad, öfverskridas, för att deras antal ej måtte blifva
allt för litet i förhållande till hela det å gymnasialstadiet såsom behöfligt
beräknade antalet lärarkrafter. Sålunda har beräknats:
för ett gymnasium med 12—14 lärarkrafter 8 lektorer,
för ett gymnasium med 15—17 lärarkrafter 9 lektorer,
för ett gymnasium med 18 eller flera lärarkrafter 10 lektorer,
hvarjämte för profårsläroverken och för statens profskola, med hänsyn till
den stora betydelse däraf, att särskildt vid dessa läroverk hvarje ämne
blir företrädt af speciellt utbildad facklärare, tillagts ännu en lektor.
Sedan med tillhjälp af denna norm det erforderliga antalet lektorer
för hvart och ett af de ifrågavarande, de högre läroverken, blifvit funnet
(bil. 3, kol. 8), har det öfverskjutande antalet gymnasielärarkrafter (kol. 9)
lagts till det beräknade antalet realskolelärarkrafter (kol. 10). Summan
(kol. 11), jämförd med nuvarande antalet adjunkter (kol. 12), visar läroverkets
behof af nya adjunktstjänster, för så vidt detta behof framgår af
de beräknade medeltalen. Emellertid har härvid hänsyn tagits äfven till
det nuvarande extralärarantalet såsom eu exponent för läroverkets tendens
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
171
att höja sig öfver medeltalet eller icke. För hvarje läroverk utom vid Uppsala
högre allmänna läroverk, där särskilda förhållanden påkallat undantag
(jämför Lund), har nämligen en extra lärare beräknats bibehållen såsom
säkerhetsåtgärd för eventuella fluktuationer i lärjungeantalet. För vissa
läroverk ha till och med 2 å 3 extra lärare ansetts böra beräknas, enär
det i allmänhet icke synts rådligt att genom inrättande af nya tjänster
för närvarande öfverskrida det på nämnda sätt vunna medeltalet af lärarkrafter.
Så har dock skett i det fall, att läroverkets tillväxt på senaste
tiden varit så stor, att eljest mer än 3 extra lärare varit erforderliga
eller läroverket undergått någon särskild förändring. Det nu förefintliga
antalet lärarkrafter (ordinarie och extra ordinarie) har emellertid ingenstädes
öfverskridits.
1 ett par fall (högre latinläroverket å Norrmalm och högre allmänna
läroverket å Södermalm i Stockholm) skulle de af öfver styr el sen. följda
beräkningsgrunderna egentligen ha ledt till upptagande af flera nya tjänster
än som nu föreslås, men då vederbörande löroverkskollegium icke ifrågasatt
en motsvarande ökning, har öfverstyrelsen icke ansett sig böra öfverskrida
de af kollegium framställda önskemålen.
I fråga om antalet adjunkter vid de realskolor, som begärt ökning i
sitt ordinarie lärarantal, har i tillämpliga delar enahanda beräkningsgrund
blifvit följd som vid de högre läroverken (bil. 4).
I öfverensstämmelse med den sålunda verkställda utredningen, hvars
förnämsta resultat sammanfattats i de hosgående bilagorna 3 och 4, får
öfverstyrelsen i underdånighet hemställa, att åtgärder måtte vidtagas för
upprättande af 29 lektor stjänster, nämligen 1 vid hvartdera af följande
högre allmänna läroverk: Falun, högre realläroverket i Göteborg, högre
allmänna läroverken i Halmstad, Jönköping, Karlskrona, Karlstad, Kristianstad,
Norrköping, Stockholm: högre realläroverket å Östermalm samt i
Sundsvall och Örebro, 2 vid hvartdera af de högre allmänna läroverken
i Hälsingborg, Linköping, Lund, Malmö, Skara, Stockholm: högre allm.
läroverket å Södermalm, högre realläroverket å Norrmalm och Nya elementarskolan
samt högre allmänna läroverket i Uppsala, och 81 adjunktstjänster,
nämligen 1 vid hvartdera af följande högre allmänna läroverk: i
Falun, högre latinläroverket i Göteborg, högre allmänna läroverken i Kalmar,
Karlstad, Kristianstad, Luleå, Nyköping och Stockholm: högre realläroverket
å Norrmalm, äfvensom realskolan i Malmö, 2 vid högre allmänna
läroverket i Gäfle, Göteborgs högre realläroverk, högre allmänna
läroverken i Härnösand, Karlskrona, Lund, Stockholm: högre realläroverket
å Östermalm, högre allmänna läroverket i Uppsala och realskolan i
Borås, 3 vid högre allmänna läroverken i Halmstad, Hälsingborg, Jönkö
-
172
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
ping, Malmö, Skara, Nya elementarskolan i Stockholm, högre allmänna
läroverket i Västerås äfvensom östra realskolan i Göteborg, 4 vid högre
allmänna läroverken i Linköping, Stockholms högre allmänna läroverk å
Södermalm, Växjö och Örebro, 5 vid Västra realskolan i Göteborg och
Kungsholmens realskola i Stockholm samt 6 vid högre allmänna läroverket
i Norrköping, alltså tillsammans 110 nya ämneslärartjänster.
Jämföres detta öfverstyrelsens förslag med de af vederbörande kollegier
framställda, hvilka, ifall några afvikande meningar af rektorer eller
andra kollegiimedlemmar här lämnas oberörda, sluta på saminanlagdt resp.
46 lektors- och 97 adjunktstjänster eller tillsammans 143 ämneslärartjänster,
så befinnes skillnaden i de flesta fall bero därpå, att kollegium
till grund för beräkningen lagt det nuvarande lärjungeantalet, öfverstyrelsen
däremot medeltalet undervisningstimmar under de senaste fem åren,
hvartill kommer, att öfverstyrelsen ansett, att en eller annan extralärarplats
bort tills vidare bibehållas.
Då öfverstyrelsens underdåniga förslag till det föreliggande behofvets
fyllande är byggdt på en så pass betryggande grund som ett femårigt
medeltal af lärjungar och lärarkrafter, då samma förslag jämväl utgår
ifrån, att vid hvarje här ifrågavarande högre läroverk och realskola, med
ett ofvan nämndt undantag, minst 1, i några fall 2—4 extra lärare skulle
bibehållas och då i intet fall det sammanlagda antalet af nuvarande ordinarie
och extra lärare blifvit öfverskridet, anser öfverstyrelsen nästan otänkbart,
att någon af de nu föreslagna ordinarie tjänsterna skulle komma att
visa sig obehöflig. Öfverstyrelsen tillåter sig dessutom att med hänsyn till
oberäkneliga framtida fluktuationer i lärjungeantalet hänvisa till den ytterligare
garanti, som förefinnes i den skyldighet, som jämlikt nådiga kungörelsen
den 27 augusti 1904 angående ny löne- och pensionsreglering
för lärare och lärarinnor vid rikets allmänna läroverk åligger de vid hvarje
läroverk senast utnämnda lärarna, den yngste lektorn och de båda yngsta
adjunkterna, att underkasta. sig förflyttning till annat läroverk.
Emellertid skulle kunna invändas, att — äfven om den verkställda
utredningen visat, att samtliga de''föreslagna lärartjänsterna vore för framtiden
behöfliga — rätta tidpunkten ej nu vore inne att upprätta dem, enär
å ena sidan den nyligen genomförda höjningen af terminsafgifterna kan
komma att påverka frekvensen af lärjungar och å den andra brist på kompetenta
sökande visat sig i vissa ämnen. Öfverstyrelsen ville så mycket
mindre bestrida, att dylika farhågor kunna ha någon grund, som öfverstyrelsen
i tidigare afgifna budgetsförslag visat sig dela dem. Då öfverstyrelsen,
likväl nu, efter det tillräcklig utredning af hithörande förhållanden
föreligger, kommit till den uppfattningen, att dylika betänkligheter ej vi
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
173
dåre böra få verka återhållande på den föreslagna åtgärden att upprätta
ett större antal nya ordinarie tjänster, så anhåller öfverstyrelsen att i korthet
få ange skälen för en sådan mening.
Hvad först beträffar de höjda terminsafgifterna, så ha de nu i två år
tillämpats öfver hela landet, utan att vid de läroverk, som här äro i fråga,
någon däraf härflytande minskning i lärjungeantalet kunnat påvisas. Tvärtom
har med den humana tolkning terminsafgiftsnäinnderna allmänt gifvit åt
bestämmelserna angående befrielse från afgift för medellösa och nedsättning
däraf för mindre bemedlade lärjungar, såsom af bil. 2 framgår, tillväxten
af lärjungar, ej minst under sista läsåret, fortgått. Någon anledning
till att förmoda, att terminsafgifternas höjning, som dess bättre tills
dato intet synes ha ändrat af våra läroverks allmänna karaktär, framdeles
skulle komma att verka annorlunda än som redan visat sig, finnes näppeligen.
Snarare skulle skäl kunna sägas föreligga för den farhågan, att den
innevarande termin för första gången aflagda realskoleexamen kunde komma
att medföra en minskning af lärjungeantalet och därmed äfven af det hell
öfliga lärarantalet på gymnasiet, en omständighet, hvarom hittills ingen
som helst erfarenhet föreligger.
Öfverstyrelsen har emellertid i fråga om ökningen af antalet ordinarie
lektorer iakttagit så stor varsamhet i beräkningen, att, äfven om en dylik
minskning komma atr, inträda, ingen af de föreslagna nya lektorstjänsterna
lärer blifva öfverflödig, hvarförutom, ifall detta blefve händelsen vid något
enstaka läroverk, alltid möjligheten att förflytta den yngste lektorn föreliggger.
Hvad åter angår den för närvarande, innan verkningarna af den förbättrade
löneregleringen för lärare hunnit göra sig gällande, i vissa ämnen
framträdande bristen på kompetenta sökande, så skulle förhandenvarandet
af berättigade farhågor för fortvaron af en sådan brist förvisso
utgöra ett hinder för öfverstyrelsen att framlägga förslag till inrättande
af ett större antal nya ordinarie tjänster, för så vidt dessa vore afsedda
att på en gång tillsättas. Nu har emellertid öfverstyrelsen för afsikt att
hos Eders Kungl. Maj:t hemställa, att de först efter hand skola tillsättas enligt
de bestämmelser i afseende å tjänsternas ledigförklaring och fördelning å
de olika läroverken, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt utfärda. Härigenom
kan tillsättningen af ordinarie lärartjänster i sådana ämnen, där f. n.
notorisk brist på kompetente sökande råder, framskjutas till en tidpunkt,
då tillgång till dylika sökande hunnit inträda. Därmed torde den allvarligaste
betänkligheten mot det nu framlagda förslaget få anses undanröjd.
Förslaget kan för öfrigt sägas innebära ett jämnt och säkert fortskridande
på den af Riksdagen år 11)01 inslagna och genom dess uttalande i ofvan
anförda skrifvelse år 1904 ytterligare anvisade vägen.
174
Sta''sutskottets Utlåtande N:o 9.
Utskottets
yttrande.
I fråga om kostnaderna för förslaget får öfverstyrelsen i underdånighet
anföra, att, då det lärer kunna beräknas, att inemot ett 40-tal af nyutnämnde
på grund af före den 1 januari 1905 intjänt lönetur skola äga
rätt att genast komma i åtnjutande af ålderstillägg, ett belopp af 20,000
kronor för sådant ändamål torde befinnas erforderligt. Då vidare aflöningen
för lektorer i första lönegraden utgör 4,000 kronor och för adjunkter
i samma lönegrad 3,000 kronor, kan kostnaden för de ifrågasatta 110
ämneslärartjänsterna beräknas sålunda:
på ordinarie stat:
till 29 lektorstjänster å 4,000 kronor ......... 116,000: —
till 81 adjunktstjänster å 5,000 kronor ...... 243,000: —
till ålderstillägg ............................................ 20,000: —
Summa 379,000: —
Det bör emellertid bemärkas, att den sålunda beräknade summan icke
utgör statsverkets verkliga utgift för ändamålet. För att erhålla denna
bör man frånräkna summan af de arfvoden, som skulle tillkomma 110
extra lärare, eller, ifall arfvodet för hvar och en af dessa beräknas till
2,000 kronor, en summa af 220,000 kronor, hvarför den verkliga utgiften
för inrättande af de af öfverstyrelsen nu föreslagna ordinarie tjänsterna
inskränker sig till 159,000 kronor. I detta sammanhang må äfven nämnas,,
att statsverkets inkomst af till detsamma influtna terminsafgifter under år
1905 utgjort 583,584 kronor eller i rundt tal 163,000 kronor mera, än
som vid löneregleringens genomförande för nämnda år beräknats.
På grund af hvad sålunda anförts får öfverstyrelsen i underdånighet
hemställa, att Eders Kungl. Maj:t ville för täckande af de allmänna läroverkens
nuvarande behof af ökadt antal ordinarie ämneslärarkrafter till Riksdagen
göra nådig framställning om beviljande af nödigt anslag å ordinarie stat
för upprättande efter ofvan angifna grunder af 29 lektors- och 81 adjunktstjänster
att tillsättas enligt de närmare föreskrifter angående tiden för
tjänsternas ledigförklarande och deras fördelning mellan de ifrågavarande
läroverken Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt fastställa. Stockholm den
28 februari 1907.»
De vid skrifvelsen bifogade bilagor har utskottet af utrymmesskäl ej
ansett lämpligt att här intaga.
Den af Kungl. Magt föreslagna förhöjningen i reservationsanslaget till
de allmänna läroverken afser, såsom af statsrådsprotokollet framgår dels
att fylla det enligt 1904 års normalstat för läroverken beräknade behofvet
af 81 adjunktsbefattningar samt tillsättande af, förutom 14 ämneslärarinne
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
175
befattningar, till hvilka Riksdagen redan beviljat medel, ytterligare 12
sådana tjänster, hvilka i berörda normalstat upptagits till ett antal af 57,
dels att genomföra den nya löne- och pensionsregleringen i afseende å
vissa å gammal stat uppförda lärare, dels ock beredande af lönefyllnad
vid en adjunktstjänst vid realskolan i Kristinehamn med 300 kronor; och
har utskottet icke haft något att erinra mot dessa framställningar.
Beträffande herr Starbäcks motion har utskottet såväl af hvad motionären
anfört till stöd för densamma som ock af öfverstyrelsens för rikets
allmänna läroverk här ofvan intagna utlåtande i ämnet funnit sig öfvertygadt
om behofvet af en betydande ökning af de ordinarie lärarplatserna
vid de allmänna läroverken i såväl läroverkens eget intresse som ock för
att, i enlighet med 1904 års Riksdags därom gjorda uttalande, på ett effektivt
sätt förbättra de extra ordinarie lärarnes ställning, och vill utskottet
icke bestrida, att det af motionären i sådant hänseende föreslagna antalet
af 75 nya adjunktsplatser kan vara behöfligt. Med hänsyn emellertid till
det läge. hvari förevarande fråga kommit genom öfverstyrelsens ofvanberörda
framställning och då svårigheter dessutom torde möta att, pa sätt
motionären föreslagit, redan från och med ingången af nästa år få ett sa
stort antal adjunktstjänster som 75 tillsatta, har utskottet icke ansett sig
böra tillstyrka omedelbart bifall till motionen, utan i stället ansett lämpligt,
att Riksdagen i skrifvelse till Kungl. Maj:t gör framställning om utredning
och förslag till 1908 års Riksdag angående hela det behof af ordinarie
lärarplatser utöfver de i 1904 års normalstat upptagna, som ma
anses förefinnas; och torde det förslag, som sålunda kan komma att af
Kungl. Maj:t framläggas, jämväl böra afse rätt för Kungl. Maj:t att redan
under år 1908 tillsätta någon del af det antal tjänster, om hvilkas inrättande
framställning kan komma att göras.
På grund af hvad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning och i anledning af herr Starbäcks
i ämnet väckta motion, må
a) höja reservationsanslaget till de allmänna läroverken
dels med 40,050 kronor för beredande af medel
ej mindre för tillsättande af vissa utaf de lärår- och
lärarinnebefattningar, hvilka äro erforderliga för fyllande
af den 1904 års Riksdag förelagda normalstaten för de
allmänna läroverken, nämligen en adjunkts- och 12 ämneslärarinnebefattningar,
att på särskilda af statens samskolor
fördelas på sätt i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden
den 12 januari 1907 angifvits, än äfven för
genomförande af den för lärarpersonalen vid de allmänna
176
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
läroverken fastställda nya löne- och pensionsregleringen
med afseende å i samma statsrådsprotokoll omförmälda, hittills
å gammal stat uppförda 5 rektors-, 16 adjunkts-, 5 teckningslärar-,
5 gymnastiklärar- och 5 musiklärarbefattningar,
dels ock med 300 kronor till fyllande af en adjunktslön
vid realskolan i Kristinehamn i stället för det hittills
från staden utgående lönebidrag å samma belopp,
eller tillhopa med 40,350 kronor, samt
b) besluta att i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla,
att Kungl. Maj:t måtte med framläggande för 1908 års
Riksdag af fullständig plan för fyllande af behofvet af
ordinarie lärartjänster vid de allmänna läroverken utöfver
de i 1904 års normalstat upptagna, hos Riksdagen göra
den framställning om tillsättande af nya tjänster, hvartill
omständigheterna må anses föranleda.
realskolans”? 8:o) I två lika tydande motioner, väckta, den ena inom Första KamBorås
förän- maren (n:o 24) af herrar A. Sandwall och A. Hederdund samt den andra
dUmfatiärgoreinom ^n<^ra Kammaren (n:o 78) af herr A. F. Vennersten m. fl., har före”rerk.
81 slagits, att Riksdagen ville besluta att i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla,
det Kungl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärder för realskolans i Borås förändring
till högre allmänt läroverk med realgymnasium och till nästa års Riksdag
inkomma med de framställningar, som däraf betingas.
Till stöd för denna framställning är i motionerna anfördt följande:
»Då den stora frågan om reformering af våra allmänna läroverk och
ombildningen af desamma senast — vid 1904 års riksdag — stod på dagordningen,
kommo en del orters lokala behof och önskemål i fråga om
dessa undervisningsanstalter i kollision med de allmänna riksintressena
härutinnan. Bland de orter, som genom nämnda Riksdags beslut icke
fingo sina önskemål om inrättande å respektive ort af högre allmänt läroverk
uppfyllda, intog, såsom ock allmänt från olika håll erkändes, Borås
främsta rummet.
Enligt beslut den 9 maj 1901 ingåfvo stadsfullmäktige i Borås till
Konungen en underdånig ansökan om att därvarande lägre allmänna läroverk
måtte ombildas till högre allmänt läroverk, till stöd för hvilken framställning
stadsfullmäktige åberopade förutom åtskilliga ekonomiska och
intellektuella fördelar för staden Borås hufvudsakligen följande omständigheter:
stadens enastående snabba tillväxt och därmed förenade ökade
betydelse för omkringliggande landsdelar och hela landet; det stora antalet
af lärjungar vid läroverket och den hastiga stegringen i detta antal
under de senare åren; stadens egenskap af gammal centralpunkt i ett vid
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
177
sträck!, år från år tilltagande område med en talrik befolkning och stora
fabriks- och industrisamhällen, förbundna med staden genom järnvägar,
som där hafva sina ändpunkter; frånvaron af högre allmänna läroverk
annat än på långa afstånd från de trakter, som i Borås hafva sin hufvudort;
den omständigheten, att icke någon svensk stad af Borås’ betydelse
saknar högre läroverk och att omkring 20 städer mindre än Borås äga
sådant; sannolikheten af att staden blir garnisonsort och därigenom ytterligare
tillväxer och särskildt tillföres befolkningselement, som för sina
barn hafva behof af ökad undervisning; samt slutligen den stora kostnad,
uppgående till 216,000 kronor, som staden vidkänts för uppförande af en
ny läroverksbyggnad, afsedd och tillräcklig för att inrymma ett högre
allmänt läroverk.
Denna stadsfullmäktiges framställning remitterade Kungl. Maj:t till
dåvarande läroverkskommittén, som dock i sitt betänkande af principiella
skäl ej fann sig kunna förorda densamma, utan föreslog, att allmänna
läroverket i Borås, i likhet med -flertalet andra femklassiga läroverk, skulle
ombildas till en sexklassig realskola. Samma ståndpunkt intog ock dåvarande
statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet, och Kungl.
Majrts proposition till 1904 års Riksdag angående ändrad anordning af
rikets allmänna läroverk m. m. öfverensstämde härutinnan med läroverkskommitténs
förslag.
Med anledning häraf väckte ledamoten af Första Kammaren A. Sandvall
m. fl. och dåvarande representanten för Borås’ stad i Andra Kammaren,
rektorn vid tekniska elementarskolan i Borås, P. A. Bengtsson m. fl.
lika lydande motioner om Borås’ allmänna läroverks förändring till högre
allmänt läroverk med realgymnasium. Det särskilda utskott, som vid 1904
års riksdag tillsattes för läroverksfrågan, afstyrkte emellertid motionerna
och tillstyrkte Kungl. Maj:ts proposition härutinnan, och blef motionen af
båda kamrarna alslagen. Det erkändes dock från olika håll, att Borås
vore, på grund af sin betydande folkmängd, väl förtjent af att erhålla
ett högre läroverk, och att dess läroverk med hänsyn till lärjungeantalet
vore så pass utveckladt, att dess ombildning till högre läroverk mycket
väl kunde försvaras.
Uti sitt betänkande framhöll läroverkskommittén den grundsatsen,
att läroverk, som visa sig vara af behofvet påkallade, böra helt och hållet
bekostas af staten, och att lärjungeantalet, såsom bästa mätaren af hvarje
särskildt läroverks betydelse, bör läggas till måttstock för läroverkets behöflighet.
Lärjungeantalet vid läroverket i Borås har alltjämt stigit och är
innevarande vårtermin 223. Läroverket är alltjämt rikets största real
Dih.
till lliksd. Prot. 1901. 4 Sami. 1 Afd. 9 Uäfl. 23
178
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
skola, om man frånser de i Stockholm och Göteborg. Öfriga realskolor
hafva mellan 103 och 154 lärjungar, hvilka siffror torde belysa storleken
af Borås’ realskola jämförd med de öfriga. Sålunda var lärjungeantalet
höstterminen 1906 i Borås’ realskola 222, under det att realskolorna i
Eskilstuna, Landskrona och Sköfde, som i detta afseende komma Borås
närmast, endast hade respektive 154, 149 och 149 lärjungar. Till lärjungeantalet
i realskolan i sistnämnda stad kommer dessutom ett antal af
10, tillhörande en på kommunens bekostnad därstädes anordnad första
gymnasiering.
Ännu mera anmärkningsvärdt ter sig förhållandet vid en jämförelse
med de högre läroverken. Boråsläroverket hade nämligen sistlidna hösttermin
uti klasserna 1 — 6 (»realskolan») större elevantal än 13 (säger
tretton) af de högre läroverken, nämligen uti Kristianstad, Härnösand,
Skara, Karlskrona, Luleå, Ystad, Nyköping, Umeå, Hudiksvall, Vänersborg,
Västervik, Visby oah Strängnäs, hvilka läroverk uti nämnda klasser hade
respektive 221, 212, 211, 196, 186, 183, 163, 149, 144, 139, 137, 111 och
90 lärjungar, allt höstterminen 1906. Det må äfven framhållas, att Borås''
läroverk uti klasserna 1—6 har större elevantal än som förekommer uti
både realskolan och gymnasiet, d. v. s. i hela läroverket, vid de högre
läroverken uti Västervik, Hudiksvall, Visby och Strängnäs, hvilka för
höstterminen 1906 i sin helhet hade respektive 199, 189, 169 och 118
lärjungar. De högre allmänna läroverken i Vänersborg, Nyköping, Ystad
och Umeå hade i sin helhet samma termin respektive 234, 238, 247 och
248 lärjungar, alltså siffror, som obetydligt öfverstiga Borås’ läroverks
lärjungeantal för endast klasserna 1—6.
Det torde äfven böra anmärkas, att Borås ej har det lockmedel för
rekrytering af lärjungar från landsbygden, som de högre läroverken äga
genom att bereda lärjungarna möjlighet att fortsätta ända till studentexamen
vid samma läroverk, eu omständighet, som förorsakar, att lärjungar,
tillhörande Borås’ läroverksområde, äfven i klasserna 1—6, förekomma
i de högre läroverken i Skara, Vänersborg och Göteborg. Erhölle
Borås ett högre läroverk, skulle alltså på läroverkets alla stadier en ökning
af lärjungeantalet komma att äga rum.
De ofvan meddelade jämförelserna mellan lärjungeantalet sistlidna
hösttermin vid läroverket i Borås och det i en del andra orters allmänna
läroverk torde otvetydigt ådagalägga, att tiden måste anses vara inne för
eu utvidgning af läroverket i Borås. Den ofvannämnda läroverkskommittén
anförde bland andra skäl för sitt afstyrkande af Borås’ läroverks
ombildning till högre läroverk äfven den omständigheten, att den ansåge,
att Borås’ tekniska elementarskola för en stor del af läroverkets lärjungar
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
179
borde kunna fylla behofvet af fortsatt utbildning. Erfarenheten visar
emellertid, att flertalet, af de lärjungar, som efter godkänd afgångspröfning
under de senaste åren utgått ur läroverkets femte (och sedan dylik inrättats
sjätte) klass, fortsatt vid högre allmänna läroverk, medan en mindre
del öfvergått till tekniska skolan. Det, må vara sant, att den väsentliga
innebörden med den senaste läroverksreformen var det lägre läroverksstadiets
omdaning i syfte att bättre än hittills tillgodose läroverkets uppgift
att bibringa allmän medborgerlig bildning och införandet af en afgångsexamen,
medförande viss kompetens å detta stadium, den s. k. realskoleexamen.
Men äfven om införandet af en dylik examen gifvetvis kommer
att medföra minskning af lärjungar på läroverkens högre stadier, en uppgift,
som den ock är satt att fylla, följer däraf ingalunda med nödvändighet,
att man på denna grund längre bör uppskjuta utvidgningen af ett
lägre läroverk å eu ort, där erfarenheten otvetydigt gifver vid handen,
att ett högre läroverk är af behofvet synnerligen påkalladt.
Borås stads folkmängd har under de senaste 25 åren ungefärligen
fyrdubblats och uppgick den förste januari innevarande år till 19,530,
och intog Borås i afseende på invånarantal vid 1906 års slut det tolfte
rummet bland Sveriges städer. Icke mindre än 21 bland de 32 städer,
uti hvilka högre allmänna läroverk finnas, hafva lägre invånarantal än
Borås, hvartill kommer, att ingen af nämnda 21 städer kan förete en med
Borås jämförlig utveckling under de senaste årtiondena.
Borås utgör hufvudorten icke blott i industriellt, utan äfven i kulturellt
hänseende för södra delen af Älfsborgs län, omfattande Marks, Vedens,
Bollebygds, Kinds, Redvägs, As och Gäseneds härader. Denna del af
länet, för hvilken Borås utgör centralpunkten, mera nu om möjligt än
förr, dels på grund af den allmänna industriella utvecklingen, dels på
grund af de fyra järnvägar, som uti Borås från olika håll sammanlöpa,
är äfven Borås läroverks naturliga lärjungeområde och har jämte städerna
Borås och Ulricehamn ett invånarantal, som uppgår till omkring 140,000,
eller just det invånarantal, som i medeltal belöper sig på hvarje högre
läroverk inom riket.
Såsom stadsfullmäktige i sin ofvannämnda hemställan till Kungl. Maj:t
anförde, har på stadens bekostnad ett nytt tidsenligt läroverkshus nyligen
uppförts, afsedt att inrymma äfven ett högre läroverk. Alla de skäl, som
stadsfullmäktige i sin nämnda framställning 1901 anförde, ha under de år,
som gått sedan dess, alltjämt vunnit i styrka, och har under gårdagen
Kungl. Maj:t fattat beslut om Älfsborgs regementes förläggning till Borås,
genom hvilket förhållande gifvetvis staden kommer att ytterligare tillväxa
i folkmängd och betydelse och läroverkets lärjungeantal ökas.
180
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Utskottets
yttrande.
Ang.
höjning af
anslaget till
arfroden till
rektorernas
skrifbiträden.
[18.]
Dåvarande statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet anvisade
vid 1904 års riksdag Borås ett sätt att erhålla ett högre läroverk: att
kommunen på egen bekostnad själf toge initiativet därtill. På det sättet
förskaffade sig Ystad ett högre läroverk, och måhända manar exemplet
till efterföljd. Men såsom det särskilda utskott, till hvilket läroverksfrågan
vid 1904 ars riksdag hänvisades, med rätta framhåller i sitt utlåtande,
kan detta, om dylika grunder skola tillmätas en alltför stor betydelse,
leda in på en betänklig väg, såväl för samhällena själfva, som lätt kunde
frestas till uppoflringar öfver förmågan i hopp att erhålla ett högre läroverk,
som för statsverket, hvilket förr eller senare finge öfvertaga de sålunda
till en början på kommunernas bekostnad utvidgade läroverken.
Brsprungligen framställdes önskemålet beträffande det högre läroverk,
som vore i Borås af behofvet påkalladt, så, att det skulle vara försedt
med både latin- och realgymnasium, men inskränkte sig motionärerna vid
1904 års riksdag, i likhet med en senare framställning af stadsfullmäktige
äfvensom domkapitlet i Skara, till att föreslå läroverkets ombildning till
högre läroverk med realgymnasium, och inskränka äfven vi oss till samma
önskemål.»
Med hänsyn ej mindre till Borås stads jämförelsevis stora folkmängd,
vid sistlidet års slut uppgående till 19,530 personer, och stadens tendens
till stark tillväxt än äfven det betydande antalet lärjungar vid realskolan
därstädes, under innevarande vårtermin uppgående till 223, anser utskottet
frågan om realskolans förändring till högre allmänt läroverk böra tagas
under ompröfning; och får utskottet fördenskull hemställa,
att Riksdagen i anledning af förevarande motioner
må besluta att i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, att
Kungl. Maj:t måtte taga under öfvervägande, huruvida
realskolan i Borås må böra förändras till högre allmänt
läroverk, samt därefter till Riksdagen inkomma med det
förslag i ämnet, som af omständigheterna må anses påkalladt.
9:o) I punkt 18 under åttonde hufvud titeln har Kungl. Magt föreslagit
Riksdagen att öka anslaget till arfvoden till skrifbiträden åt rektorerna
vid de högre läroverken samt vid vissa lägre läroverk från dess
nuvarande belopp, 15,000 kronor, till 20,000 kronor, eller med 5,000
kronor.
De^ till stöd för framställningen anförda skäl återfinnas å sid. 110—112
i statsrådsprotokollet.
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
181
Då utskottet funnit behofvet af den äskade anslagshöjningen, genom
hvad till stöd för framställningen anförts, ådagalagdt, får utskottet hemställa
att
Riksdagen må öka anslaget till arfvoden till
skrifbiträden åt rektorerna vid de högre läroverken samt
vid vissa lägre läroverk från dess nuvarande belopp,
15,000 kronor, till 20,000 kronor, eller med 5,000 konor.
’ Ang.
höjning af
10:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att öka anslaget ansla?et “J*
till resestipendier åt lärare i främmande lefvande språk från dess nuva-"““ära*” i"
rande belopp, 10,000 kronor, till 15,000 kronor, eller med 5,000 kronor. f^a““adade
Utredningen i detta ärende innefattas å sid. 112 och 113 i statsråds- eSpräke
protokollet. [19.]
Enligt hvad utskottet inhämtat, ha af 35 ansökningar om resestipendier
under år 1905 endast 14 kunnat beviljas, och utgjorde motsvarande
siffror för år 1906 44 och 15. Då det sålunda otvifvelaktigt föreligger
behof af anslagets höjning och med anledning af hvad departementschefen
till stöd för framställningen anfört, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må öka anslaget till resestipendier
åt lärare i främmande lefvande språk från dess nuvarande
belopp, 10,000 kronor, till 15,000 kronor, eller
med 5,000 kronor.
ll:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, till höjande af det för till- hö^”fg af
fällig adjunktion, hyra för lokal och expenser för öfverstyrelsen för rikets anslaget för
allmänna läroverk anslagna belopp af 7,000 kronor till 10,000 kronor, på.(a}d~a
ordinarie stat bevilja ett anslag af 3,000 kronor. för lokal och
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 113—1.18 i statsrådsprotokollet.^^”,^
I två lika lydande motioner, väckta, den ena inom Första Kammarenför rikets »n(n:o
30) af herr T. Såte och den andra inom Andra Kammaren (n:o 94) manvnearklaro''
af herr P. O. Lundell, har föreslagits, att Riksdagen måtte dels — under r^n i
uttalande af önskvärdheten af att uppsikten öfver enskilda läroverk och
högre flickskolor samt statens normalskola och högre lärarinneseminariet
återföres under den redan återinrättade läroverks byrån i ecklesiastikdepartementet
— med afslag å Kungl. Maj:ts framställning i statsverkspropositionen
under 8:de hufvudtiteln i 20:e punkten om höjning med
3,000 kr. af anslaget »för tillfällig adjunktion, hyra för lokal och expenser*
för öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk — låta det ordinarie
182
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Utskottets
yttrande.
anslaget till nämnda öfverstyrelse i staten kvarstå vid sitt nuvarande belopp,
32,000 kronor;
dels ock å extra stat för 1908 bevilja anslag till en andre amanuens
inom öfverstyrelsen å 1,500 kronor med rätt för Kung! Maj:t att, om så
tinnes lämpligt, i stället för två amanuenser å 1,500 kronor anställa en tjänsteman
med full tjänstgöring och 3,000 kronors aflöning.
I afseende å de af motionärerna till stöd för framställningen anförda
skäl tillåter sig utskottet hänvisa till motionen.
Såsom af statsrådsprotokollet framgår, är det föreslagna förhöjda
anslaget å 10,000 kronor afsedt att användas till utgifter för renskrifning
papper, skrifmaterial, tryckning och annonsering med 4,000 kronor, till utgifter
för ved, ljus, städning och eldning med 1,400 kronor, till arfvoden åt extra
ordinarie tjänstemän med 2,500 kronor, till arfvode åt såsom biträde tillkallade
sakkunnige med 1,200 kronor, samt till vaktmästarearfvode med 900
kronor. Den begärda ökningen i anslaget belöper på de tre förstnämnda
posterna; och har utskottet af den i ärendet förebragta utredningen angående
öfverstyrelsens utgifter under de två senaste åren för de ändamål,
som äro afsedda att med dessa belopp tillgodoses, icke kunnat finna annat,
än att den äskade anslagshöjningen är af behofvet påkallad. Att, såsom
af motionärerna ifrågasatts, söka åstadkomma eu minskning i öfverstyrelsens
utgifter för nu ifrågavarande ändamål genom en inskränkning i
dess verksamhetsområde, torde icke vara att tillråda. Utskottet håller
emellertid, i likhet med motionärerna, före, att de högre flickskolorna och
öfriga enskilda läroverk böra beredas tillfälle att, såsom förut ägt rum,
arbeta under andra och friare former än de allmänna läroverken, och utskottet
anser sig kunna förvänta, att en sådan möjlighet allt fortfarande
kommer att stå dessa läroanstalter öppen. Utskottet har jämväl funnit det
olämpligt att inom så kort tid efter öfverstyrelsens inrättande och innan
någon säkrare erfarenhet vunnits angående resultaten af dess verksamhet
vidtaga ändring i den för ämbetsverket gällande arbetsplan. Utskottet anser
sig därför böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag. Vid sådant förhållande
lärer motionärernas framställning om beviljande af anslag på extra stat
för anställande af en amanuens hos öfverstyrelsen ej heller böra bifallas.
På grund af hvad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning och med afslag å herrar Säves
och Lundells i ämnet väckta motioner, må till höjande
af det för tillfällig adjunktion, hyra för lokal och ex
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
183
penser för öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk
anslagna belopp af 7,000 kronor till 10,000 kronor, på
ordinarie stat bevilja ett anslag af 3,000 kronor.
Vid bifall härtill kommer anslaget till öfverstyrelsen för rikets allmänna
läroverk att ökas från dess nuvarande belopp, 32,000 kronor, till
35,000 kronor.
Under förutsättning af bifall till hvad i punkterna 7 samt 9—11
föreslagits, kommer reservationsanslaget till de allmänna läroverken, nu
5,280,349 kronor, att ökas med 53,350 kronor, eller till 5,333,699 kronor.
Ang.
12:o) Kung! Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen medgifva, det lönetnrsrätt
lektor vid teknisk elementarskola må, vid öfvergång till de allmänna läro- v°a de tek
verken,
för tillgodonjutande af aflöning i högre lönegrad räkna sig till godoaiska elemen
föregående tjänstgöring såsom ordinarie lektor vid teknisk elementarskola tar® 0 0"iaunder
den tid, han varit behörig att utnämnas till lektor vid allmänt L i,-‘
läroverk.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 118—122 i statsrådsprotokollet.
Då billigheten synes kräfva, att ifrågavarande lärare ej må vara sämre
lottade i afseende å lönetursberäkning än lektorerna vid sjökrigsskolan
samt lärare vid högre lärarinneseminariet och folkskoleseminarierna, får
utskottet hemställa,
att Riksdagen må medgifva, att lektor vid teknisk
elementarskola må, vid öfvergång till de allmänna läro
verken,
för tillgodonjutande af aflöning i högre lönegrad
räkna sig till godo föregående tjänstgöring såsom ordinarie
lektor vid teknisk elementarskola under den tid,
han varit behörig att utnämnas till lektor vid allmänt
läroverk.
13:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen medgifva, dels att rektor ]iÉ
vid skeppsgosseskolan i Karlskrona hädanefter må, vid öfvergång till de för*rektor
allmänna läroverken, för tillgodonjutande af aflöning i högre lönegrad räkna vid ®k«ppäsig
till godo föregående tjänstgöring i egenskap af ordinarie rektor enligt ^KarUkron».
enahanda grunder, som angående ämneslärare vid de allmänna läroverken ^2 ]
äro stadgade, dels ock att förmånen af sådan lönetursberäkning, som nyss
omförmälts, må tillgodokomma förutvarande rektorn vid skeppsgosseskolan i
Karlskrona, adjunkten vid högre latinläroverket i Göteborg Gustaf Adolf
K:son Gärdstam.
184
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Pa de af departementschefen till statsrådsprotokollet (sid. 122 —134)
anförda skäl får utskottet hemställa,
att Riksdagen må medgifva,
a) att rektor vid skeppsgosseskolan i Karlskrona hädanefter
må, vid öfvergång till de allmänna läroverken, för
tillgodonjutande af aflöning i högre lönegrad räkna sig
till godo föregående tjänstgöring i egenskap af ordinarie
rektor enligt enahanda grunder, som angående ämneslärare
vid de allmänna läroverken äro stadgade; samt
b) att förmånen af sådan lönetursberäkning, som
nyss omförmälts, må tillgodokomma förutvarande rektorn
vid skeppsgosseskolan i Karlskrona, adjunkten vid högre
latinläroverket i Göteborg Gustaf Adolf K:son Gärdstam.
Understöd åt enskilda läroverk.
höjning af 14:o) Kung]. Magt har vidare föreslagit Riksdagen att, med ändring
anslaget till i vissa delar af hithörande, nu gällande föreskrifter, medgifva, att från
enstiida^iäro förslagsanslaget till understöd åt enskilda läroverk finge enligt de närmare
verk. bestämmelser i afseende å revision af läroverkens räkenskaper, läsårets längd,
[23.] antalet elever, som skola undervisas kostnadsfritt eller mot nedsatt afgift,
samt öfriga villkor, som Kungl. Maj:t kunde finna godt föreskrifva, utgå
understöd dels åt enskilda läroverk, hvilkas organisation, undervisningsformer
och metoder af Kungl. Maj:t pröfvades lämpliga, med högst 15,000
kronor för sådana, som förbereda till studentexamen, och högst 9,000
kronor åt sådana, som förbereda till realskolexamen, dels ock åt seminariekurser,
hvilka afse utbildande af lärarinnor för högre flickskolor, samskolor
och familjer, med högst 1,500 kronor för hvarje läsafdelning,
samt att höja omförmälda förslagsanslag, nu högst 60,000 kronor,
till högst 120,000 kronor, eller med 60,000 kronor.
Utredning i ärendet återfinnes å sid. 134—147 i statsrådsprotokollet.
utskottets Det nuvarande förslagsanslaget till understöd åt enskilda läroverk,
yttrande. högst (jQ;000 kronor, utgår, enligt 1902 års Riksdags beslut, med högst
9,000 kronor åt sådana läroverk, som förbereda till mogenhetspröfning,
högst 3,000 åt sådana, som motsvara femklassiga allmänna läroverk med
tillägg af en särskild afslutningskurs, samt med högst 1,500 kronor för
hvarje läsafdelning af sådana seminariekurser, som afse utbildande af lära
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
185
rinnor för högre flickskolor, samskolor och familjer. Närmare bestämmelser
angående anslagets användning äro af Kungl. Maj:t utfärdade genom kungörelse
den 13 juni 1902. Understöd från detta anslag hafva beviljats
vederbörande läroverk för treårsperioder och utgår den nu löpande perioden
med innevarande år. Af Kungl. Maj:t har nu äskats en förhöjning i
anslaget med 60,000 kronor dels för höjande af de för närvarande utgående
maximimiunderstöden, för de högre läroverken till 15,000 kronor
och för de läroverk, som motsvara statens nuvarande realskolor, till 9,000
kronor samt för beredande af understöd för nyinrättade läsafdelningar af
redan befintliga seminariekurser, dels ock för beredande af understöd
enligt nu angifna grunder åt läroanstalter af ifrågavarande art, som för
närvarande ej åtnjuta sådant understöd eller som i den närmaste framtiden
kunna komma att upprättas. För sistnämnda ändamål har Kungl. Maj:t
beräknat ett belopp af 20,000 kronor.
I likhet med departementschefen anser utskottet talande skäl föreligga
att genom ökadt understöd till de enskilda läroverken af nu ifrågavarande
art bereda dem ekonomisk lättnad i deras för våld undervisningsväsende
betydelsefulla verksamhet såsom försöksskolor, där olika undervisningsformer
och metoder äfvensom skolorganisationer kunna pröfvas. Emellertid har
utskottet icke kunnat undgå att finna, att ej mindre de för närvarande utgående
anslagen till enskilda läroanstalter, såväl det nu ifrågavarande som
det anslag, från hvilket understöd lämnas till högre skolor för kvinnlig
ungdom och till samskolor, än äfven det anslag till tilläggsunderstöd
åt sistnämnda skolor, om hvars beviljande utskottet under punkt 86
här nedan gör framställning, sakna med önskvärd tydlighet angifven begränsning
i afseende å de särskilda slags läroverk, som skola från det ena
eller andra anslaget tillgodoses, hvilket åter haft till följd att, såsom det
vill synas utskottet, i vissa fall understöd tilldelats en skola från ett af
anslagen, under det att det andra anslaget med lika goda skäl skulle
kunna hafva användts. Denna oegentlighet lärer icke få anses sakna praktisk
betydelse vid det förhållande, att åtnjutande af understöd från anslaget
till högre skolor för kvinnlig ungdom är förenad! med vissa villkor,
som däremot ej äro förbundna med anslaget till enskilda läroverk. Eu
uppdelning af hvart och ett af anslagen på de olika läroverksformer, som
böra af dem tillgodoses, och utfärdande af allmänna bestämmelser angående
eventuella villkor för de sålunda uppdelade anslagens åtnjutande synes
utskottet därför skäligen kunna ifrågasättas. På sätt under punkt 86 här
nedan omförmäles har äfven i en inom Andra Kammaren väckt motion
föreslagits sådan uppdelning af anslaget till högre skolor för kvinnlig ungdom.
Då hvarken i afseende å ofvanberörda anslag till tilläggsunderstöd åt högre
Bill. till Rileed. l''rot. 1901. 4 Sami. I Afd. 9 Haft. 24
186
Statsutskottets Utlåtande X:o 9.
flickskolor och samskolor eller beträffande det här förevarande anslaget äro
föreslagna bestämda grunder för understödens beräknande, och utskottet, på de
af departementschefen anförda skäl, icke ansett sig böra för närvarande föreslå
sådana grunder, synes jämväl frågan härom böra ingå i den utredning, som
lärer blifva erforderlig för åstadkommande af en gemensam plan för samtliga
anslag till de enskilda läroanstalterna. För underlättande af genomförandet
af en sådan plan har utskottet emellertid ansett, att det belopp, som
i anledning af Kungl. Maj:ts förevarande framställning må varda beviljadt,
bör uppföras å extra stat, enär det synes önskligt, att de perioder, för
hvilka understöd från bär omhandlade båda anslag beviljas, sammanfalla med
hvarandra, men, såsom nämnts, den treårsperiod, för hvilken de enskilda
läroverken erhållit understöd, utgår med innevarande år, under det att den
för högre skolor för kvinnlig ungdom löpande anslagsperioden, likaledes på
tre år, tilländagår först med år 1908. Beträffande beloppet af den föreslagna
anslagshöjningen har detta synts utskottet väl högt tilltaget och
torde det utan olägenhet kunna nedsättas till 50,000 kronor, och detta
så mycket hellre som dels de understöd, hvilka för nästa år kunna komma
i fråga, i första rummet torde böra tillkomma skolor, som förbereda
till studentexamen, därvid emellertid lärer böra tillses, att skolan först då
erhäller det föreslagna maximiunderstödet, när dess gymnasium, särskildt
för sig, uppnått ett lärjungeantal, som kan anses berättiga till så stort
understöd, dels ock understöden böra utdelas med tillbörligt afseende
fåstadt å huruvida vederbörande läroanstalt har karaktär af verklig försöksskola.
Dessutom torde hela det för understöd till nyinrättade skolor beräknade
beloppet, 20,000 kronor, icke genast behöfva tagas i anspråk. Utskottet
vill vidare uttala, att de förhöjda understöden i första band synas
böra komma lärarpersonalen till godo, i de fall, där behof af löneförbättring
skäligen kan anses föreligga. Slutligen har utskottet velat framhålla,
att insändande till öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk, på sätt
departementschefen ifrågasatt, af vederbörande läroverks räkenskaper med
verifikationer för revision, synes vara en med alltför stor omgång förenad
åtgärd, och att den nödiga kontrollen öfver understödens användande torde
med fullt tillräcklig säkerhet kunna vinnas genom tillhandahållande allenast
af ett räkenskapssammandrag.
Utskottet, som sålunda icke anser sig böra föreslå någon förändring
af det nu utgående ordinarie anslaget till understöd åt enskilda läroverk,
får alltså hemställa,
att Riksdagen må,
a) till förhöjning af understöden åt enskilda läroverk
på extra stat för år 1908 anvisa ett anslag af
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
1S7
50,000 kronor med rått för Kung! Maj:t att vid understödens
utdelande vidtaga de ändringar i hithörande,
nu gällande föreskrifter, hvartill omständigheterna må
föranleda; samt
b) besluta att i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla,
att Kungl. Maj:t måtte låta utarbeta och för Riksdagen
framlägga förslag till gemensam plan för fördelningen
och användningen af de nu utgående anslagen till enskilda
läroanstalter.
Högre lärarinneseminariet.
15:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen medgifva, att lärarinnorna lönetursbeMaria
Matilda Aurora Widegren, Anna Lindhagen och Dagmar Lauritzen räkning för tre
må vid redan skedd eller blifvande befordran till ordinarie ämneslärarinnor lar“"°n“r‘
vid högre lärarinneseminariet för uppflyttning i högre lönegrad räkna sig
till godo den tid före deri 1 januari 1905, de efter aflagd examen vid
seminariet med nit och skicklighet därstädes tjänstgjort såsom på extra
stat anställda hufvudlärarinnor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 147—154 i statsrådsprotokollet.
Utskottet hemställer,
att Riksdagen må medgifva, att lärarinnorna Maria
Matilda Aurora Widegren, Anna Lindhagen och Dagmar
Lauritzen må vid redan skedd eller blifvande befordran
till ordinarie ämneslärarinnor vid högre lärarinneseminariet
för uppflyttning i högre lönegrad räkna sig till
godo den tid före den 1 januari 1905, de efter aflagd
examen vid seminariet med nit och skicklighet därstädes
tjänstgjort såsom på extra stat anställda hufvudlärarinnor.
Pedagogier och folkskolor.
16:o) Vidare har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att, med ute- uteslutande
slutande ur riksstaten af anslagsrubriken pedagogier och folkskolor, under af »nsiagsåttonde
hufvudtitelns rubrik: folkundervisningen uppföra dels ett anslag r“bnkenaf
4,500 kronor med titel: »Sällskapet för folkundervisningens befräm
ande»,
dels ock ett anslag af 83 kronor med titel: »Folkskolan i Väster
-
188
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
osa, ersättning, att utgå enligt hittills gällande grunder, förslagsvis» samt
från åttonde hufvudtiteln afföra öfriga under rubriken pedagogier och
folkskolor såsom anvisning i kontant eller såsom indelning och därmed
jämförlig anvisning på förslag: ersättningar, nu upptagna anslagsposter.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 154—159 i statsrådsprotokollet.
utskottets Ifrågavarande förslag är föranledt af hvad Riksdagen i skrifvelse till
y ran e'' Kungl. Maj:t den 23 maj 1906 uttalat därom, att det syntes kunna ifrågasättas,
huruvida giltig anledning förefunnes att för de jämförelsevis obetydliga
anslag, som vore afsedda att fortfarande kvarstå under rubriken
pedagogier och folkskolor, för framtiden i riksstaten bibehålla denna anslagsrubrik.
Utskottet, som icke haft något att emot framställningen
erinra, hemställer,
att Riksdagen må, med uteslutande ur riksstaten
af anslagsrubriken pedagogier och folkskolor, under
åttonde hufvudtitelns rubrik: folkundervisningen uppföra
dels ett anslag af 4,500 kronor med titel: »Sällskapet
för folkundervisningens befrämjande», dels ock ett anslag
af 83 kronor med titel: Folkskolan i Västerlösa, ersättning,
att utgå enligt hittills gällande grunder, förslagsvis»,
samt från åttonde hufvudtiteln afföra öfriga under
rubriken pedagogier och folkskolor såsom anvisning i
kontant eller såsom indelning och därmed jämförlig
anvisning på förslag: ersättningar, nu upptagna anslagsposter;
kommande
vid bifall härtill åttonde hufvudtitelns
anslagssumma att minskas med 1,127 kronor.
Folkundervisningen.
hedning af 17:o) Ivungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, för beredande af ökadt
anslaget till anslag till materiell, ved och ljus in. m. vid folkskoleseminariet i HärnöveTochljus
sand, höja anslaget till seminarier för folkskollärares bildande, nu 536,735
m. m. vid kronor, till 540,485 kronor, eller med 3,750 kronor.
foikskoie- De till stöd för framställningen angifna skäl finnas återgifna å sid.
«pminnripr i o *—j * t
Härnösand. 160 i statsrådsprotokollet.
[26.]
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
189
Då behofvet af den äskade anslagshöjningen, genom hvad i ärendet
förekommit, torde få anses styrkt, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må, för beredande af ökadt anslag
till materiell, ved och ljus m. m. vid folkskoleseminariet
i Härnösand, höja anslaget till seminarier för folkskollärares
bildande, nu 536,735 kronor, till 540,485 kronor,
eller med 3,750 kronor.
18:o) Kung! Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att, med uteslu- för^nndgr’ing
tande ur riksstaten af det under det gemensamma reservationsanslaget till af anslaget
folkundervisningen uppförda anslaget till arfvoden och resekostnadsersätt- ti^harrf™d_en
ning åt folkskoleinspektörer, nu 110,000 kronor, dels under nämnda re- kostnadsservationsanslag
uppföra ett anslag med titel: »Arfvoden åt folkskole- erfs„1tkt3n1|“fe.ät
inspektörer» å 45,000 kronor, dels ock såsom särskildt förslagsanslag under inspektörer,
åttonde hufvudtiteln uppföra ett anslag med titel: »Till resekostnadsersätt- [27.]
ning åt folkskoleinspektörer» å 93,000 kronor; hvarigenom skulle komma
att orsakas en anslagsökning af 28,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 161—164 i statsrådsprotokollet.
Utskottet, som anser den föreslagna uppdelningen af det nuvarande ™8rka°nd8t*
anslaget i två särskilda anslag, ett reservationsanslag för bestridande af y
folkskoleinspektörernas arfvoden och ett förslagsanslag för deras resekostnader,
af omständigheterna påkallad, har jämväl af den i ärendet förebragta
utredningen funnit det framgå, att ytterligare medel utöfver det
nuvarande anslaget äro erforderliga för nämnda båda ändamål; och har
utskottet, som icke velat yttra sig angående den af departementschefen
vidrörda frågan om hvilken klass i ett blifvande resereglemente folkskoleinspektörerna
böra tillhöra eller eljest beloppet af deras dagtraktamenten
under resor, ansett sig böra tillstyrka den föreslagna anslagsökningen.
Utskottet har emellertid icke velat underlåta att i detta sammanhang framhålla
önskvärdheten af att folkskoleinspektörernas resor må för framtiden
ordnas på ett för staten i minsta möjliga mån betungande sätt.
Under uttalande häraf får utskottet hemställa,
att Riksdagen, med uteslutande ur riksstaten af det
under det gemensamma reservationsanslaget till folkundervisningen
uppförda anslaget till arfvoden och
resekostnadsersättning åt folkskoleinspektörer, nu 110,000
kronor, dels under nämnda reservationsanslag uppföra
ett anslag med titel: »Arfvoden åt folkskoleinspektörer»
190
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
å 45,000 kronor, dels ock såsom särskild! förslagsanslag
under åttonde hufvudtiteln uppföra ett anslag med titel:
»Till resekostnadsersättning åt folkskoleinspektörer» å
93,000 kronor.
Vid bifall härtill kommer att orsakas en anslagsökning af 28,000
kronor.
höjning af 19:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen dels medgifva, att
anslaget till sådan materiell, som framställes med understöd från anslaget till
malerLnT.m^mdervisningsmateriell m. in. för folkskolor, må på rekvisition af vederför
folk- hörande få tillhandahållas, förutom de anstalter, som nu äga åtnjuta en
t ° or-j sådan förmån, äfven andra af staten inrättade eller af staten understödda
undervisningsanstalter på samma villkor, som sådan materiell tillhandahålles
de allmänna folkskolorna; samt att enskilda, examensberättigade
småskoleseminarier äfvensom andra undervisningsanstalter, hvilka Kungl.
Maj:t anser däraf förtjänta, må på dylika villkor erhålla till nedsatt pris
sådan materiell, för hvilken mellangift utgår från berörda anslag; dels ock
för sådant ändamål öka ifrågavarande anslag med 10,000 kronor, eller
från 20,000 kronor till 30,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 164—168 i statsrådsprotokollet.
På grund af hvad departementschefen till stöd för framställningen
anfört, hemställer utskottet,
att Riksdagen må,
a) medgifva, att sådan materiell, som framställes
med understöd från anslaget till undervisningsmateriell
m. in. för folkskolor, må på rekvisition af vederbörande
få tillhandahållas, ^förutom de anstalter, som
nu äga åtnjuta en sådan förmån, äfven andra af
staten inrättade eller af staten understödda undervisningsanstalter
på samma villkor, som sådan materiell
tillhandahålles de allmänna folkskolorna; samt att enskilda
examensberättigade småskolseminarier äfvensom
andra undervisningsanstalter, hvilka Kungl. Maj:t anser
däraf förtjänta, må på dylika villkor erhålla till nedsatt
pris sådan materiell, för hvilken mellanafgift utgår
från berörda anslag;
b) för sådant ändamål öka ifrågavarande anslag
med 10,000 kronor eller från 20,000 kronor till 30,000
kronor.
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
191
Vid bifall till hvad i punkterna 17—19 föreslagits kommer reservationsanslaget
till folkundervisningen, nu utgörande 754,235 kronor, att
minskas med 51,250 kronor, eller till 702,985 kronor.
20:o) I en till Riksdagen aflåten proposition (n:o 39) af den 31 ändr^f''be.
december 1906 har Kung!. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af stämmeher
statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden samma dag föreslagit Riks-ro™“djh“gelas
dagen att folkskolor.
dels godkänna följande bestämmelser angående anslag till högre folkskolor:
1.
Högre folkskola, hvarmed förstås en sådan skola, som för en
eller gemensamt för flera församlingar på landet eller i stad, där allmänt
läroverk icke finnes, inrättas i ändamål att bereda de arbetande klassernas
barn tillfälle att inhämta ett högre mått af bildning, utan att barnen
dragas från sina vanliga lefnadsförhållanden eller nödig öfning för duglighet
och härdighet vid kroppsarbete, kan erhålla understöd af statsmedel,
dels till högst dubbla beloppet af hvad till skolan i distriktet sammanskjutes,
dock högst 1,200 kronor årligen för hvarje årsklass och förhvarje
skola ej öfverskridande 2,400 kronor om året,
dels ock därutöfver två tredjedelar af i punkt 2 omförmälda ålderstillägg
till lärares aflöning, allt under de i följande punkter angifna villkor.
2. Lärare, som erhållit ordinarie anställning vid högre folkskola,
skall af skolområdet förses med tjänlig bostad och nödigt bränsle eller
ersättning därför samt därutöfver i årlig lön åtnjuta, manlig lärare minst
ettusen femhundra kronor och tre ålderstillägg å trehundra kronor
hvartdera samt kvinnlig lärare minst ettusen fyrahundra kronor och
tre ålderstillägg å tvåhundra kronor hvartdera. Ålderstilläggen skola
utgå det första efter fem, det andra efter tio och det tredje efter femton
års oförvitlig tjänstgöring, räknadt från och med början af kalenderåret
närmast efter det, hvarunder det femte, tionde eller femtonde året gått till
ända; dock under villkor att läraren under den tjänstetid af fem år, som
erfordras för vinnande af hvarje särskildt ålderstillägg, meddelat undervisning
vid skolan under iner än fyra femtedelar af den å nämnda tjänstetid
belöpande fastställda undervisningstiden, hvarvid iakttages, att tjänstinnehafvaren
må räkna sig till godo den tid, hvarunder han åtnjutit tjänstledighet
för att, på grund af särskildt förordnande eller val, bestrida allmänt
uppdrag eller offentlig befattning, och äfven den tid, hvarunder till
följd af rådande smittsam sjukdom undervisningen i skolan varit inställd.
Vid beräkning af den tjänstetid, som erfordras för vinnande af ålders
-
192
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
tillägg, må lärare räkna sig till godo den tid, han tjänstgjort såsom
ämneslärare vi d allmänt läroverk eller folkskoleseminarium eller ock innehaft
ordinarie anställning vid folkskola, dock icke mera än sammanlagdt
tio år; skolande denna förmån jämväl tillgodokomma den vid högre folkskola
nu anställda lärarpersonal.
3. Högre folkskola skall vara försedd med ett af Kungl. Maj:t godkändt
reglemente.
4. Till lärjungar i högre folkskola må ej antagas andra än de, som
visat sig redan innehafva de kunskaper, h vilka meddelas i den egentliga
folkskolan.
5. I högre folkskola skall undervisningen i allmänhet fortgå högst
trettio veckor hvarje år.
6. För att kunna antagas till ordinarie lärare vid högre folkskola
erfordras
att hafva blifvit genom intyg om genomgången pröfning väl vitsordad
för studier vid universitet och hafva antingen med godt vitsord
genomgått den praktiska öfningskursen vid ett folkskoleseminarium eller
på annat af Kungl. Maj:t godkändt sätt förvärfvat sig undervisningsskicklighet;
eller
att hafva erhållit godkändt afgångsbetyg från högre lärarinneseminarium;
eller
att hafva förvärfvat behörighet till adjunktstjänst vid folkskoleseminarium
eller allmänt läroverk; eller ock
att hafva med goda vitsord genomgått folkskoleseminarium samt därefter
med hänsyn till fortsatta studier eller väl vitsordad tjänstgöring vid
högre folkskola eller högre afdelning af folkskola eller annan motsvarande
undervisningsanstalt af Kungl. Maj:t blifvit förklarad behörig att antagas
till ordinarie lärare vid högre folkskola;
dels öka förslagsanslaget: understöd åt högre folkskolor från dess
nuvarande belopp, 25,000 kronor, till 32,000 kronor, eller med 7,000
kronor;
dels medgifva vidtagande af sådan ändring i fråga om de i nådiga
kungörelsen angående aflönande af vikarie för lärare vid högre folkskola
under tjänstledighet på grund af sjukdom den 13 juni 1902 omförmälda
vikarier, att sådan vikarie skall, förutom öfriga angifna förmåner, åtnjuta
arfvode, manlig lärare efter minst etthundranittio kronor och kvinnlig
lärare efter minst etthundraåttio kronor för läsmånad;
dels besluta, att lärare, som ingår på den nya löneregleringen, eller
som förordnas, efter det kungörelse i ämnet utkommit, skall vara skyldig
ej mindre att, så snart han uppnått sextio års ålder och i vederbörlig
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
193
ordning förklarats berättigad till hel pension, afgå från tjänsten, vederbörande
skolstyrelse dock obetaget att låta med afskedet anstå, därest och
så länge den pensionsberättigades fortsatta tjänstgöring anses vara gagnelig
för skolan, än äfven att såsom bidrag till kostnaderna för pensioneringen
erlägga en årlig afgifr, motsvarande två och en half procent af
den lön, för hvilken skolområdet med afseende å hans pensionering vunnit
delaktighet i folkskollärarnas pensionsinrättning;
dels besluta, att skolområde, som underhåller högre folkskola, skall
för hvar och en af där befintliga ordinarie lärartjänster vara förbundet
till delaktighet i folkskollärarnas pensionsinrättning efter det högsta lönebelopp,
hvaraf lärare, på grund af tjänstålder, enligt gällande författning
äger att komma i åtnjutande;
dels föreskrifva, att såsom tjänstår för erhållande af ''pension skall
räknas, förutom den i § 17 af gällande reglemente för folkskollärarnas
pensionsinrättning angifna tid, jämväl den tid, som vederbörande lärare
tjänstgiort såsom ämneslärare vid allmänt läroverk eller folkskoleseminarium;
dels
och öka det under riksstatens tionde hufvudtitel uppförda anslaget
»Bidrag till folkskollärares pensionering» med 3,081 kronor samt
det under samma hufvudtitel uppförda anslaget »Bidrag till folkskollärares
linke- och pupillkassa» med 165 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom
Andra Kammaren af herr E. Hammarlund väckt motion (n:o 256), däri
föreslagits,
att Riksdagen måtte besluta, att, med bifall i öfrigt till Kungl. Maj:ts
proposition n:o 39 angående förändrade bestämmelser rörande anslag till
högre folkskolor, l:a och 5:e punkterna i nämnda proposition erhålla följande
ändrade lydelse:
1. Högre folkskola, hvarmed förstås en sådan skola, som för ett eller
gemensamt för flera skoldistrikt på landet eller i stad, där allmänt läroverk
icke finnes, inrättas i ändamål att bereda barn, som genomgått den egentliga
folkskolan eller på annat sätt vunnit motsvarande kunskaper, tillfälle
att inhämta ett högre mått af bildning, utan att barnen dragas från sina
vanliga lefnadsförhållanden eller nödig öfning för duglighet och härdighet
vid arbete, kan erhålla understöd o. s. v.
5. I högre folkskola skall undervisningen fortgå minst 30 veckor
hvarje år, Kungl. Maj:t dock obetaget att, där särskilda förhållanden därtill
föranleda, medgifva kortare undervisningstid.
Bih. till Rikscl. Prot. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 9 Raft. 25
194
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Det första
inrättandet a
högre folkskolor.
Departementschefen har till ofvanberörda statsrådsprotokoll den 31
december 1906 anfört följande:
f »Förslag om inrättande af eu särskild skolform, benämnd högre folkskola,
väcktes först vid 1856—1858 års Riksdag i särskilda motioner och
innebar enligt dessa, att staten borde genom understöd befrämja uppkomsten
al högre folkskolor med den lyftning, att där förekommande läroämnens
ökade antal och djupare behandling erfordrade lärare med akademisk
bildning, för hvilka måste beredas framtidsutsikt genom tillerkänd
befordringsrätt inom kyrkan eller allmänna läroverken. I sin med anledning
af dessa motioner till Kungl. Maj:t aflåtna skrifvelse anförde Rikets
Ständer, bland annat: Den väckta frågan vore förtjänt af mycken upp
märksamhet
och varmt behjärtande. Hvad särskildt anginge yrkandet, att
lärarna vid ifrågavarande skolor borde äga akademisk bildning, så vore
att taga i betraktande den omständigheten, att flertalet af den högre folkskolans
lärjungar fortfarande komme att tillhöra den arbetande klassen.
Detta förhållande kräfde nämligen, att den till arbetsduglighet uppvuxne
lärjungen icke alltför lång tid af året vistades vid skolan för att icke
blifva för sitt framtida lefnadsyrke mindre skicklig genom den förvekligande
inverkan af studerkammarlifvets stillhet. Här gällde således för läraren
att utur hvarje läroämne kort och klart sammanfatta dess innehåll,
och detta så, att det meddelade gåfve lärjungen både lust och förmåga
att under skolundervisningens mellantider, äfvensom efter dess slut, på
egen hand småningom fullständiga den erhållna kunskapen. Att uttryckligen
stadga befordringsrätt för dessa lärare inom allmänna läroverken
eller kyrkan torde emellertid icke vara lämpligt, utan borde en sådan befordran
grunda sig på deras för dylik tjänst i öfrigt förvärfvade kompetens.
Ändamålet med dessa högre folkskolor måste i första rummet vara
att åt arbetsklassens, ej blott de mera förmögnas utan jämväl de fattigares,
barn bereda tillfälle att inhämta för framtida själfstudier behöfliga
förkunskaper, äfvensom att genom goda lärares handledning vinna allmän
förståndsutveckling samt sinneslyftning till deltagande i fosterlandets och
mänsklighetens högre angelägenheter, och detta utan att de genom skolan
rycktes utur deras vanliga lefnadsförhållanden eller för mycket afhölles
från eu för framtida arbetsduglighet nödvändig ihärdighet uti kroppsarbete.
För detta ändamål erfordrades undervisningsanstalter, inrättade med
hänsyn till det särskilda syftemålet, och det vore klart, att de allmänna
elementarläroverken, oaktadt utvecklingen af deras reallinjer, icke kunde
motsvara här ifrågavarande skolors bestämmelse.
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
195
Nu gällande bestämmelser angående den högre folkskolan innehållas i Nu gällande
nådiga kungörelsen den 16 juni 1875 angående anslag till högre folkskolorbestaramel8er''
med däri genom nådiga kungörelsen den 28 maj 1897 gjord ändring.
Enligt dessa författningar förstås med högre folkskola en sådan skola, som
för en eller gemensamt för flera församlingar på landet eller i stad, där
hvarken allmänt läroverk eller pedagogi finnes, inrättas i ändamål att bereda
de arbetande klassernas barn tillfälle att inhämta ett högre mått af
bildning, utan att barnen dragas från sina vanliga lefnadsförhållanden
eller nödig öfning för duglighet och härdighet till kroppsarbete. Sådan
skola kan erhålla understöd af statsmedel till högst dubbla beloppet af
hvad till skolan i distriktet sammanskjutes, dock högst 1,200 kronor årligen
för hvarje årsklass och för hvarje skola ej öfverstigande 2,400 kronor
om året. Till lärjungar vid högre folkskola må ej andra mottagas
än de, som visat sig redan innehafva de kunskaper, hvilka i den egentliga
folkskolan meddelas. I högre folkskola må, med afseende på hennes nyss
angifna bestämmelse, undervisningen i allmänhet fortgå högst 24 veckor
hvarje år. För att kunna antagas till lärare vid högre folkskola erfordras
att vara väl vitsordad för studier idkade vid universitet och att hafva
med godt vitsord genomgått den praktiska öfningskursen vid folkskoleseminarium.
Dessutom finnas i nådiga kungörelsen den 13 juni 1902
gifna bestämmelser angående aflönande af vikarie för lärare vid högre
folkskola under tjänstledighet på grund af sjukdom.
För närvarande finnas 20 högre folkskolor. Enligt den i ecklesiastikdepartementet
utarbetade berättelsen om folkskolorna för år 1904 funnos
då 19 högre folkskolor med eu lästid af 23—34 veckor. Vid dessa skolor
voro anställda 43 lärare, af hvilka 26 undervisade i läsämnen. Lärjungarnas
antal var 511. Undervisningen omfattade kristendomskunskap, modersmålet,
historia, geografi, geometri, räkning, naturkunnighet, frihandsteckning
eller linearritning äfvensom vid en del skolor hälsolära, välskrifning,
bokföring, tyska, engelska, statskunskap o. s. v. Af lärarna i läsärnnena
hade 1 aflagt filosofie kandidatexamen och teoretisk-teologisk examen,
3 filosofie kandidatexamen och folkskollärarexamen, 1 filosofie kandidatexamen,
2 prästexamen och folkskollärarexamen, 1 prästexamen, 1 teoretiskoch
praktisk-teologisk examen och folkskollärarexamen, 1 teoretisk-teologisk
examen och folkskollärarexamen, 1
lärarexamen, 4 mogenhetsexamen och folkskollärarexamen, 1 mogenhetsexamen
och 3 folkskollärarexamen. Afiöningsförmånerna för hufvudlärarna
vid dessa 19 högre folkskolor uppgingo lägst till 1,400 och högst till 2,200
kronor. Dessutom åtnjöto somliga af dem fri bostad och bränsle, andra
endast bostad, andra åter ingendera af dessa förmåner.
196
Statsutskottets Utlåtande X:o 9.
Motion inom
Riksdagen.
Riksdagens
skrifvelse
den 27 april
1905.
Uti eu vid 1905 års lagtima Riksdag väckt motion föreslogs, att Riksdagen
ville besluta:
att ämneslärare, som i behörig ordning vunnit anställning vid högre
folkskola, skulle vara berättigad till en årlig lön af 1,400 kronor jämte
husrum och vedbrand samt därjämte till 4 ålderstillägg, hvardera å 300
kronor, efter respektive 5, 10, 15 och 20 års tjänstgöring som ordinarie
vid högre folkskola och i öfrigt enligt de bestämmelser, som gällde i afseende
på ordinarie folkskollärares rätt till ålderstillägg; samt
att till högre folkskola finge, utöfver det anslag, som på grund af
hittills gällande författningar kunde varda henne tilldeladt, af statsmedel
utgå ett årligt bidrag, motsvarande 2/3 af sammanlagda beloppet af de
ålderstillägg, till hvilka vid skolan anställda ordinarie ämneslärare vore
berättigade.
Med anledning af denna motion anförde Riksdagen i skrifvelse den
27 april 1905:
Syftet med förevarande motion — att bereda ämneslärarna vid de
högre folkskolorna eu ekonomiskt bättre ställning — hade Riksdagen funnit
behjärtansvärdt. Det syntes nämligen icke kunna förnekas, att de till
dessa lärare utgående lönerna under nuvarande förhållanden i allmänhet
vore otillräckliga och ej motsvarade de anspråk, som i fråga om utbildning
och kompetens måste ställas på ifrågavarande personer. Också vore
åtskilliga lärare vid den egentliga folkskolan i ekonomiskt afseende bättre
lottade än lärarna vid de högre folkskolorna. Eu förbättring af sistnämnda
lärares lönevillkor syntes Riksdagen därför vara af rättvisa och billighet
påkallad, och vore Riksdagen af den uppfattningen, att den högre folkskolans
lärare borde komma i åtnjutande af åtminstone samma löneförmåner,
som nu tillkomme de bättre aflönade inom lärarkåren vid den
egentliga folkskolan. I likhet med dessa borde sålunda ifrågavarande lärare
tillförsäkras eu viss minimilön och vissa bestämda ålderstillägg.
Emellertid hade Riksdagen icke ansett sig kunna enbart på den af
motionären i ämnet förebragta utredningen uttala sig om befogenheten
af de föreslagna lönebeloppen och ville beträffande särskildt de ifrågasatta
ålderstilläggen framhålla, att folkskollärarna, med hvilka lärarna vid de
högre folkskolorna snarast vore att jämföra, icke åtnjöte mera än tre ålderstillägg.
Slutligen ansåge Riksdagen, att det borde tagas i särskildt öfvervägande,
i hvilken form det förhöjda bidrag, som för ifrågavarande lönereglering
af staten erfordrades, borde utgå.
Det syntes Riksdagen sålunda lämpligast att öfverlämna åt Kungl.
Maj:t att i första hand utreda frågan om förbättrade lönevillkor för lärarna
vid de högre folkskolorna ocli i sammanhang därmed öfverväga, i hvad
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
197
män staten skäligen borde bidraga till den sålunda ifrågasatta löneregleringens
genomförande.
Riksdagen anhöll därför, det täcktes Kungl. Maj:t låta utreda, på
hvad sätt och under hvilka villkor lärarna vid högre folkskolor kunde
erhålla en efter nutida förhållanden lämpad aflöning, äfvensom i hvad
mån ytterligare bidrag från staten därtill skäligen borde utgå, samt för
Riksdagen framlägga det förslag, hvartill utredningen kunde föranleda.
Genom nådig remiss infordrades öfver Riksdagens berörda framställning
yttranden från Kungl. Maj:ts befallningshafvande i länen, efter vederbörande
folkskoleinspektörers hörande, och från domkapitlen, hvilka hade
att höra styrelserna för de högre folkskolorna och folkskoleinspektörerna.
Dessa yttranden hafva nu inkommit; och tillåter jag mig att redogöra
för det hufvudsakliga innehållet af desamma.
I åtskilliga af dessa yttranden har behandlats frågan om den högre
folkskolans ställning inom vårt lands skolväsende med hänsyn såväl till
hvad den nu är som till hvad den syntes böra blifva. Det har därvid
framhållits, att den högre folkskolan icke hittills vunnit den utveckling
och spridning, som man af densamma hoppats med hänsyn till dess betydelse
såsom en viktig länk i den svenska folkundervisningen. Såsom
orsaker till detta förhållande hafva anförts hufvudsakligen, att skoldistrikten
hitintills haft sitt intresse och sina tillgångar upptagna af att utveckla
den egentliga folkskolan och först på sista tiden fått ögonen öppna för
den fortsatta undervisningens betydelse; att det vaknande intresset för inrättande
af högre folkskolor och andra påbyggnader på den egentliga folkskolan
motverkades af farhåga för de kostnader, som därmed vore förenade,
och, hvad särskildt högre folkskolan anginge, af svårigheten att
med gällande fordringar å. lärarpersonalen och med de löneförmåner, som
stode densamma till buds, på ett tillfredsställande sätt rekrytera denna
personal; samt att efter den nya organisationen af allmänna läroverken
tendensen att inrätta samskolor syntes komma att motverka uppkomsten
af högre folkskolor.
I fråga om det sätt, hvarpå de nu befintliga högre folkskolorna äro
organiserade, har domkapitlet i Kalmar gjort ett uttalande, som synes
böra uppmärksammas. Den högre folkskolans bristande utveckling äger,
eldigt domkapitlets förmenande, eu förklaringsgrund i själfva arten af och
uppgiften för denna skolform. Redan från början kom den högre folkskolan
något på sned, i det hon blef en sorts lägre allmänt läroverk. Med
de sunda grundsatser, som författningsenligt bestämde den högre folkskolans
anordning, vore hon mera ägnad att motsvara sitt ändamål, särdeles sedan
Myndig
heternas
yttranden.
Högre folkskolans
mål.
198
Statsutskottets Utlåtande tS:o 9.
lion utrustats med bättre utbildade lärare. Man både sålunda kunnat
vänta, att, i samma män folkskolan lämnade ifrån sig elever med vaket
kunskapsbegär, jämförelsevis utveckladt förstånd och grundliga insikter,
bebofvet af en läroanstalt, som meddelade de arbetande klassernas barn
ett högre mått af bildning, än den folkskolan kunde bibringa, utan att
draga dem ifrån deras vanliga lefnadsförhållanden, skulle göra sig kännbart.
Utvecklingen hade dock icke motsvarat denna förväntan. Trots den
i kungörelsen den 16 juni 1875, § 1, gifna definitionen på en högre folkskola
och dess ändamål rådde faktiskt ännu mycken oklarhet i detta stycke.
Ännu i dag anordnades i verkligheten flertalet högre folkskolor såsom en
sorts allmänna läroverk eller partiell ersättning för sådana med uppgift
att förbereda till inträde i allmänna läroverks fjärde eller femte klass.
Nekas kunde icke, att eu sådan anordning af den högre folkskolan och
en sådan fixering af hennes bestämmelse vore stridande mot gällande författning.
På detta förhållande hade domkapitlet velat fästa Kungl. Maj:ts
uppmärksamhet, pa det att den ännu sväfvande frågan om de högre folkskolornas
ändamål måtte klargöras i sammanhang med den af Riksdagen
begärda utredningen af frågan om de vid dessa skolor anställda lärares
lönevillkor. I förbigående ville domkapitlet anmärka, att, skulle de högre
folkskolorna bibehålla sin karaktär af eu sorts allmänna läroverk, hämmades
deras utveckling, så länge de saknade rätt att anställa realskolexamen.
Att en sådan utveckling af högre folkskolan som den af domkapitlet
i Kalmar omnämnda är på vissa håll medvetet eftersträfvad framgår af
några utaf de afgifna yttrandena. Så förmäla två folkskoleinspektörer i
Skåne, att enligt deras åsikt målet för högre folkskolan är att, anordnad
såsom samskola, förskaffa allmogens barn den bildning, som motsvarar den
realskolan är ansedd att bibringa, och en annan folkskoleinspektör, V. Ivarnell,
för hvilkens uppfattning Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Norrbottens
län uttalat stor sympati, har — sedan lian konstaterat den splittring
mellan olika skolformer utan organiskt sammanhang, som för närvarande
är rådande i vårt land — förmenat, att man icke komme ut ur
splittringens tecken, förrän folkskolan med fortsättningsskola, högre folkskola
och folkhögskola såsom öfverbyggnader blifvit bottenskola samt
folkskolan och högre folkskolan utträngt alla privata samskolor och enskildas
eller statens realskolor; och, tillägger han, »på folkskola och högre
folkskola skall den stora massans bildning byggas, men på dessa skolor
skolaoock gymnasium och universitet bygga».
A andra sidan synes flertalet af dem, som blifvit hörda i ärendet,
vilja hafva högre folkskolan kvar på den ståndpunkt, nuvarande författ
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
199
ningar för densamma angifva. Detta är väl i allmänhet icke uttryckligen
utta] ad t men framgår däraf, att man merendels ansett några ändrade
bestämmelser icke vara erforderliga i sammanhang med den föreslagna
löneregleringen, och styrelsen för Brunnby högre folkskola uttalar sig emot
någon väsentlig utsträckning af undervisningstiden af det skäl, att, »när
barnen hafva genomgått den egentliga folkskolans lärokurs, hafva de uppnått
den ålder, då de kunna börja att deltaga uti sysslorna vid hemmet,
och då böra de utan tvifvel också mer och mer vänja sig vid kroppsarbete
».
Hvad nu angår själfva hufvudfrågan, eller den i Riksdagens skrifvelse Behofvet af
begärda utredningen, på hvad sätt och under Indika villkor lärarna vidloncreglenng''
högre folkskolor kunde erhålla eu efter nutida förhållanden lämpad aflöning,
hafva de, som hörts i ärendet, med stor enhällighet uttalat sig icke
blott för ett höjande af ämneslärarnas vid dessa läroanstalter aflöning utöfver
hvad de nu i allmänhet kunde anses i aflöning uppbära utan äfven
för eu fixering af aflöningen i viss begynnelselön med särskilda ålderstillägg,
på sätt äfven motionären i ämnet tänkt sig saken ordnad. Kungl. Maj:ts
befallningshafvande i Skaraborgs län erinrar dock, hurusom ifrågavarande
skolor intoge en helt annan ställning än öfriga för folkundervisningen afsedda
läroanstalter. Deras inrättande och fortsatta bibehållande berodde
uteslutande af vederbörande församlingars fria vilja. Vid sådant förhållande
syntes med skäl kunna ifrågasättas, huruvida icke församlingarna
borde hädanefter som hittills vara berättigade att själfva bestämma om
aflöningarnas belopp oberoende af föreskrifter från statens sida. Tvingande
föreskrifter i detta hänseende skulle ju till och med kunna leda därhän,
att i en eller annan ort församlingarna ansåge sig icke längre kunna eller
vilja vidare upprätthålla en högre folkskola, såvida nämligen icke staten
åtoge sig hela den ökade kostnaden, hvilket uppenbarligen icke gärna
kunde ifrågasättas, då församlingarna finge utöfva beslutanderätten rörande
dessa skolor. Kungl. Maj:ts befallningshafvande ansåge således, att statens
bidrag borde utgå efter samma grunder som hittills men dess högsta belopp
höjas för att därigenom sätta församlingarna i tillfälle att förbättra
aflöningarna. — Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Norrbottens län erinrar,
att, om den princip, som i motionen häfdades, blefve införd, måste därigenom
upphöra, utom i afseende å inrättandet af högre folkskolor, den
hittills rådande friheten för skoldistrikten och skolråden beträffande dessa
skolors inrättande, plan, kurser och allmänna ordning samt i fråga om
aflönandet af vid skolorna anställda lärare. — Skolrådet i Fässbergs skoldistrikt
såsom styrelse för Götiska förbundets högre folkskola i Mölndal
förordar väl den ifrågasatta löneregleringen i allmänhet, men anser dess
200
Slatsutsl-ottets Utlåtande K:o 9.
tillämpande på nyssnämnda högre folkskola hvarken fördelaktigt eller
önskvärd!, enär enligt denna skolas reglemente den ordinarie ämnesläraren
åtnjuter en begynnelselön af 1,800 kronor jämte bostad och bränsle, hvilken
lön plägade höjas, när läraren ansetts däraf förtjänt.
Begynnelselön Om således enigheten är stor med afseende å själfva principen för
åiderstMägg löneregleringen, äro åsikterna desto mera delade med afseende å begynnelselönens
storlek samt ålderstilläggens belopp) och antal. Icke mindre än 17
olika kombinationer hafva framkommit. Den föreslagna begynnelselönen växlar
mellan 1,200 kronor och högre belopp upp till 1,800 kronor. Alderstillläggen
äro föreslagna 2, 3 eller 4 till antalet och med belopp från 100
till 400 kronor. Slutaflöningen skulle enligt de olika förslagen blifva
lägst 1,700 kronor (Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Jönköpings län)
och högst 2,700 kronor (Kungl. Maj ds befallningshafvande i Göteborgs
och Bohus län samt domkapitlet i Göteborg). De flesta yttrandena, nämligen
af 4 länsstyrelser, 4 domkapitel, 10 folkskoleinspektörer och 6 skolstyrelser,
hafva afgifvits till förmån för motionärens förslag: en begynnelselön
å 1,400 kronor och 4 ålderstillägg å 300 kronor, således slut-lön å
2,600 kronor. 7 länsstyrelser, 4 domkapitel, 11 folkskoleinspektörer och
6 skolstyrelser hafva uttalat sig för samma förslag med fråndragande
af det tjärde ålderstillägget, hvarvid i allmänhet åberopats den omständigheten,
att personalen vid de egentliga folkskolorna enligt den nya
löneregleringen åtnjuter rätt till endast 3 ålderstillägg. De kombinationer,
som därnäst åtnjutit största sympatierna äro: begynnelselön 1,500 kronor
och 3 ålderstillägg å 300 kronor, således slutlön 2,400 kronor, samt begynnelselön
1,600 kronor med samma ålderstillägg, således slutlön 2,500 kronor.
Motiverna för tillstyrkandet af den föreslagna löneregleringen sluta
sig i allmänhet nära intill hvad i Riksdagens skrifvelse framhållits. De
nuvarande löneförmånerna anses hvarken i och för sig tillräckliga eller
motsvarande vederbörande lärares utbildning och kompetens. Det frarnhålles,
att en mängd lärare vid de egentliga folkskolorna, särskild! i de
större städerna, oaktadt den väsentligt mindre kostnad de nedlagt på sin
utbildning, äro betydligt bättre aflönade än lärarna vid de högre folkskolorna,
och att det därför visat sig och i framtiden torde i än högre
grad visa sig svårt att erhålla lärare därstädes med den erforderliga kompetensen.
Å andra sidan har det gent emot alltför högt drifna löneanspråk
anmärkts, att de högre folkskolorna i allmänhet äro belägna på orter,
där lefnadskostnaderna ej äro alltför upp drifna; att lärarna vid de allmänna
läroverken, med Indika lärarna vid högre folkskolan blifvit jämförda,
hafva en icke oväsentligt större studietid bakom sig; och att komministrarna
på landsbygden äfven med inräknande af dem numera till
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 9. 201
delade lönetillskott i allmänhet komme upp till eu årsinkomst af allenast
2,000 kronor.
Det har af de flesta vederbörande förutsatts, att till dessa kontanta
löneinkomster skulle för lärarna vid högre folkskolor tillkomma förmånen
åt bostad och bränsle eller ersättning därför. Dessutom har förmånen af
trädgårdsland föreslagits för förste lärarna af Kungl. Maj:ts befallningshafvande
i Blekinge län på förslag af en folkskoleinspektör samt för samtliga
lärarna af en annan inspektör och styrelsen för en högre folkskola.
Af styrelserna för tva högre folkskolor har ifrågasatts skillnad i
aflöning mellan förste och andre lärare vid dylik skola. — Slutligen har
ock från åtskilliga den meningen framkommit, att de vid högre folkskolorna
anställda lärarinnorna borde åtnöja sig med en i viss mån lägre
aflöning än lärarna därstädes. Kungl. Majrts befallningshafvande i Älfsborgs
län, som för lärare förordar 1,500 kronors minimilön och 3 ålderstillägg
a 300 kronor, föreslår för lärarinna 1,200 kronor i minimilön och 3
ålder sti Hägg å 150 kronor. Två inspektörer, som tillstyrka 3 ålderstillägg för
lärare till belopp af 300 kronor bvartdera, sätta dessa lönetillägg för
lärarinna till 200 kronor, en tredje inspektör framkastar spörsmålet om
lägre aflöning för lärarinna än för lärare utan att nämna något belopp.
Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Blekinge län förordar för visst fall
samma aflöning för lärarinna vid högre folkskola som för lärarinna vid
statens samskolor, och enahanda innebörd torde ligga i förslaget från styrelserna
för två högre folkskolor, att lärarinna vid dylik skola bör hafva
samma aflöning som lärarinna vid statens »real»skolor.
Beträffande de villkor, under hvilka dessa ökade löneförmåner skulle
få af lärarna åtnjutas, hafva några vederbörande uttryckligen förklarat,
att de anse någon ändring i nu gällande villkor icke böra ifrågakomma.
bär skil dt gäller detta beträffande den för den högre folkskolans ställning
inom skolorganisationen så viktiga frågan om lästidens längd. Andra åter
hafva underlåtit att uttala sig om berörda villkor’, medan åter andra hafva
i detta hänseende framställt vidt skilda förslag.
\ idkommande nyssnämnda, redan förut af mig berörda fråga om lästidens
längd har på åtskilliga håll anmärkts, att de föreslagna löneförmånerna
blifvit beräknade just med hänsyn till att lästiden vid den högre
folkskolan enligt nu gällande författningar är så mycket kortare än vid
de egentliga folkskolorna. Andra åter, däribland Kungl. Maj:ts befallningshafvande
i Östergötlands och i Jönköpings län samt domkapitlen i
Lund, Göteborg och Kalmar, hafva förklarat sig anse de ökade löneförmånerna''
böra atföljas åt skyldighet för lärarna att meddela undervisning
under längre tid af året, än nu är föreskrifvet. Därvid har i allmänhet
juli. till Riksd. Prut. 1901. 4 Sa/nl. 1 Afd. 9 Raft. 26
Lästiden»
längd.
202
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
föreslagits folkskolans lästid, 34V2 veckor, vanligen kombinerad med eu
undervisningstid af minst 24 timmar i veckan. Äfven andra förslag rörande
förlängning af lästiden förekomma, växlande mellan 25 och 32 läsveckor
om året, Kung! Maj:ts befallningshafvande i Norrbottens län har
framhållit såsom lämpligt och rättvist, att ämneslärarens skyldigheter
korn me att omfatta undervisningen af en årsklass i samtliga läroämnen.
Kompetens- I fråga om kompetensvillkoren för erhållande åt anställning såsom
villkoren. lärare yfo ilögre folkskola anse de flesta af dem, som yttrat ^sig härom,
att de nuvarande bestämmelserna böra bibehållas, hvarvid pa flera hall
betonas nödvändigheten af akademiska studier för ett framgångsrikt handhafvande
af lärarkallet vid den högre folkskolan. Domkapitlet i Lund
föreslår en ändring i syfte, att till lärare vid högre folkskola ma jämväl
kunna antagas person, som är behörig till adjunktsbefattning vid allmänt
läroverk eller folkskoleseminarium; och eu folkskoleinspektör anser, att
för kompetens till ifrågavarande lärarbefattningar bör fordras: godkänd
folkskollärarexamen, vitsord om akademiska studier i något eller nagra af
de ämnen, som ingå i högre folkskolans kurs, samt minst 3 ars tjänstgöring
vid folkskola. Beträffande fordringarna för anställning såsom
ämnes-lärarinna, vid högre folkskola, för savidt denna anordnas såsom
samskola, föreslås åtskilliga ändringar i eller tillägg till nuvarande kompetensbestämmelser.
Så framhålles från flera hall, att äfven den, som
genomgått högre lärarinneseminariet, bör kunna vinna anställning^ vid
högre folkskola, och enahanda behörighet har Kungl. Maj:ts befallningshafvande
i Kristianstads län liksom en folkskoleinspektör velat tilldela
lärarinna, som genomgått folkskoleseminarium. Sistnämnde inspektör, som
anser målet för högre folkskolan vara att blifva likställd med realskolan,
framhåller äfven, att, när det målet hunnits, kompetensvillkoren för lärarna
böra blifva lika med de vid realskolan gällande. Slutligen har en folkskoleinspektör,
med hvilken Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Blekinge
län instämt, förklarat, att vid högre folkskola, hvilken anordnas såsom
samskola, bör såsom ordinarie kunna anställas äfven sådan lärarinna, som
innehar den för anställning vid samskola stadgade kompetens.
Tjänstgöring Vidare hafva i några utaf de afgifna yttrandena framställts förslag
för uppflytt- rörande viss tjänstgöring, som, utom naturligtvis tjänstgöring vid högre
niiönegr«r folkskola, borde få af vederbörande lärare tillgoräknas för rätt till uppflyttning
i högre lönegrad. I sådant hänseende har föreslagits: af Kungl.
Maj:ts befallningshafvande i Blekinge län och två inspektörer tjänstgöring
såsom ordinarie lärare vid folkskola eller såsom lärare vid allmänt läroverk,
af Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Kristianstads län och en inspektör
tjänstgöring vid allmänt läroverk, real- eller samskola utan begränsning
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
203
till tiden samt 5 år af tjänstgöring vid folkskola, af domkapitlet i Lund
tjänstgöring vid annat under offentlig kontroll stående allmänt läroverk,
dock högst för en tid af 10 år, af en inspektör ordinarie anställning
vid folkskola, folkskolas högre afdelning, samskola eller realskola, dock
icke öfver 10 år, af styrelsen för en högre folkskola ordinarie tjänstgöring
vid realskola eller folkskola, af styrelsen för en högre folkskola tjänstgöring
vid folkskola, folkskolas högre afdelning och realskola samt af styrelsen
för en högre folkskola tjänstgöring såsom ordinarie lärare vid folkskola
och folkskolas högre afdelning.
Behofvet af en omreglering af lärarnas vid de högre folkskolorna
pensionsförhållanden i sammanhang med löneregleringen har i vissa af de
afgifna yttrandena berörts, och särskildt har det från en högre folkskola
framhållits betydelsen af, att lärare vid högre folkskola för erhållande af
pension såsom sådan finge räkna sig till godo sin tjänstgöring vid folkskola.
Om jag därefter öfvergår till den andra punkten i Riksdagens skrifvelse,
eller den begärda utredningen, i hvad mån ytterligare bidrag från
staten till lärarnas vid högre folkskolor aflöning skäligen bör utgå, framgår
af de inkomna yttrandena, att sympatierna i allmänhet äro stora för
motionärens förslag, att, utöfver det anslag, som på grund af hittills gällande
författningar kan varda högre folkskola tilldeladt, af statsmedel ma utgå
ett årligt bidrag, motsvarande 2/3 af sammanlagda beloppet af de alderstillägg,
till hvilka vid skolan anställda ordinarie ämneslärare äro berättigade.
Till denna ståndpunkt hafva anslutit sig nästan alla domkapitlen
och styrelserna för högre folkskolor, omkring hälften af inspektörerna samt
flera af länsstyrelserna. Till denna ställning torde i själfva verket ganska
nära ansluta sig den särskildt af många utaf länsstyrelserna intagna ställningen,
att staten bör bidraga med 2/3 af såväl begynnelselön som alderstillägg.
Äfven den ståndpunkten, att nuvarande bestämmelser böra bibehållas och staten
dessutom betala hela ålderstilläggen, har särskildt bland inspektörerna
derå förfäktare. Dessutom hafva framställts andra förslag: att staten skall betala
2/3 af begynnelselönen och hela ålderstilläggen eller hela begynnelselönen
och 2/j af ålderstilläggen; att det nuvarande statsbidraget höjes till respektive
1,400 och 2,800 kronor samtidigt med att 2/3 af eller hela ålderstill1
äggen gäldas af statsverket; att statsbidraget i sin helhet utgår endast
med ett fixt belopp, högst respektive 1,500 och 3,000 kronor; att den
nuvarande bestämmelsen, att statsbidrag utgår med högst dubbla beloppet
af hvad till skolan i distriktet sammanskjutes, bibehålies, men föreskriften
om vissa maximibelopp borttages; att enahanda bestämmelser
meddelas, som nu gälla med afseende å statsbidrag till aflönande af folkskollärare;
att, därest ålderstilläggen helt och hållet utgå af statsmedel,
204
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
termin safgifterna böra redovisas till statsverket o. s. v. Samtliga vederbörande,
som yttrat sig i denna fråga, hafva varit ense därom, att i sammanhang
med den nu föreslagna löneregleringen statens bidrag till de
högre folkskolorna bör höjas, enär i annat fall, i betraktande af de
dryga kostnaderna för såväl inrättande som underhåll af dessa skolor,
vederbörande skoldistrikt icke skola befinnas villiga att upprätta högre
folkskolor.
Departe
mentschefens
yttrande.
Högre
folkskolans
uppgift.
Efter denna redogörelse för det hufvudsakliga innehållet af de i
ärendet afgifna yttrandena öfvergår jag att för egen del uttala mig i frågan.
Hvad först angar högre folkskolans uppgift anser jag, att densamma
icke bör förblandas med de uppgifter, som allmänna läroverken, med deras
realskolor och samskolor, fått sig förelagda. Den högre folkskolan bör för
landsbygden blifva eu verklig öfverbyggnad på dess folkskola, liksom folkskolans
högre afdelning är eu öfverbyggnad på städernas folkskolor. Den
högre folkskolan på landsbygden bör därför med afseende å såväl anordning
som lärokurser hafva i sikte att meddela ett inom sig afslutadt bildningsresultat,
afpassadt särskildt med hänsyn till landsbygdsinvånarnas
behof af eu högre utbildning än den, som den egentliga folkskolan därstädes
kan bibringa, pa samma sätt som städernas högre afdelningar af
folkskolan särskildt böra ansluta sig till stadsinvånarnas lefnadsförhållanden.
Liksom ett mycket stort antal af dem, som yttrat sig i ärendet, anser
jag sålunda, att högre folkskolans uppgift fortfarande bör vara den, som
uppställdes vid denna skolforms första införande i vårt land, och som i nu gällande
kungörelse angående anslag till högre folkskolor angifves vara »att
bereda de arbetande klassernas barn tillfälle att inhämta ett högre mått
af bildning, utan att barnen dragas från sina vanliga lefnadsförhållanden
eller nödig öfning för duglighet och härdighet vid kroppsarbete». Detta
bör bestämdt fasthallas vid alla förändringar, som vidtagas i fråga om
denna skolforms organisation. I mindre städer och andra stadsliknande
samhällen böra naturligtvis högre folkskolor anordnas i likhet med högre
afdelningar af folkskolan i städerna.
Med den uppgift, som de högre folkskolorna sålunda enligt min åsikt
fortfarande böra äga, hafva dessa skolor en stor mission att fylla i arbetet
för folkbildningens höjande inom de mindre bemedlade klasserna bland
vart folk. Och statsmakterna böra fördenskull, i hvad på dem ankomma,
befrämja inrättandet af dylika skolor.
Ekonomi.
Oaktadt snart ett hälft sekel förflutit, sedan den högre folkskolan föi’st
infördes i vårt land, bär densamma emellertid icke erhållit någon* större
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
205
utbredning''. Såsom i de afgifna yttrandena framhållits, torde detta i främsta
rummet hafva berott på de ekonomiskt ogynnsamma förhållanden, hvarunder
ifrågavarande skolor fått arbeta, och på svårigheten att med nuvarande
bestämmelser angående kompetensen för den aflöning, som skolstyrelserna
kunnat erbjuda, förvärfva tillräckligt dugande lärare.
Hvad beträffar skolornas ekonomi synes statens understöd hittills
hafva varit alltför ringa. Statsbidraget för hvarje skola bestämdes år 1858
till högst 1,000 kronor och höjdes från och med år 1876 till högst 1,200
kronor årligen. Häri har sedan dess ingen annan förändring vidtagits än
den, som innehålles i 1897 års Riksdags beslut, att anslaget skulle utgå
till högst sistnämnda belopp för hvarje årsklass, dock icke för mer än två
klasser. Riksdagens anslag var emellertid länge upptaget såsom ett fast
anslag af växlande belopp. För år 1859 anslogs 24,000 kronor, men redan
för följande år nedsattes beloppet till 12,000 kronor, emedan större summa
icke ansågs behöflig. På grund däraf att de högre folkskolornas antal
minskats i stället för att öka sig, nedsattes anslagssumman år 1863 ytterligare
till 6,000 kronor. Med anledning af därefter inträffad ökning i antalet
skolor höjdes åter anslaget af 1865 års Riksdag till 10,000 kronor. Först
vid 1874 års Riksdag skedde en ytterligare höjning till 11,000 kronor. I
samband med höjningen af hvarje skolas anslag till 1,200 kronor ökades
anslaget af 1875 års Riksdag till 13,200 kronor, och redan vid påföljande
Riksdag blef på framställning af Kungl. Maj:t anslaget höjdt till 20,000
kronor pa grund af det lifligare intresse, som vid den tiden visade sig för
ifrågavarande skolor. 1897 års Riksdags beslut, att anslaget till hvarje
skola skulle kunna fördubblas, om två klasser inrättades vid skolan, medförde
icke omedelbart höjning af anslaget, men vid 1901 års Riksdag
ökades detsamma till 25,000 kronor, med hvilket belopp anslaget fortfarande
är uppfördt i riksstaten. Då anslaget var upptaget i riksstaten
såsom fast anslag och således ej fick öfverskridas, måste anslaget efter
ompröfning af Kungl. Maj:t fördelas mellan de befintliga skolorna; och
följden häraf blef slutligen den, att åtskilliga skolor icke kunde få
högsta bidraget, ehuru de uppfyllde villkoren därför. För att undvika
denna olägenhet beslöt 1903 års Riksdag, med anledning af därom
väckt motion, att förändra anslaget till förslagsanslag. Anslag utgår nu
till 20 skolor, af hvilka 6 äro tvåklassiga. På grund däraf att statsbidraget
varit alltför ringa för att kunna i någon högre grad uppmuntra
till inrättande af högre folkskolor, hafva sådana företrädesvis inrättats
på orter, där befolkningen varit mera välbärgad och därför lättare kunnat
göra uppoffringar för skolan. Det otillräckliga bidraget från staten har i
många fall orsakat, att skolstyrelserna icke kunnat erbjuda sådana löne
-
206
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Lärarnas
kompetens.
förmåner, att verkligt dugliga lärare lockats att söka anställning vid dessa
skolor. Isynnerhet har den omständigheten, att staten icke lämnat särskildt
bidrag till ålderstillägg åt lärarna, i nämnda hänseende verkat menligt.
För den högre folkskolans utveckling torde det därför vara af synnerlig
vikt, att åtgärder vidtagas, för att tillräcklig aflöning må kunna tillförsäkras
lärarna vid dessa skolor, och torde detta lämpligast ske därigenom, att
såsom villkor för statsbidrags åtnjutande stadgas, att lärarna skola åtnjuta
en viss begynnelselön och vissa ålderstillägg, och att staten lämnar bidrag
till såväl begynnelselönen som ålderstilläggen.
Då storleken af de aflöningsförmåner, som böra tillerkännas lärarna
vid högre folkskoloi'', naturligtvis måste bestämmas med hänsyn till de
kompetensfordringar, som skola uppställas för behörighet till dessa lärår*
befattningar, äfvensom den tid, undervisningen vid dessa skolor årligen
meddelas, anhåller jag att få behandla dessa två frågor, innan jag inlåter
mig på frågan om lärarnas aflöning.
För att undervisningen vid den högre folkskolan skall gifva ett godt
resultat, är det tydligen af den allra största betydelse, att till lärare därstädes
erhållas personer, väl kvalificerade för det särskilda syfte, för hvilket
den högre folkskolan arbetar. Såsom jag redan nämnt, fordras enligt nu
gällande föreskrifter för att kunna antagas till lärare vid högre folkskola
att vara väl vitsordad för studier idkade vid universitet och att hafva
med godt vitsord genomgått den praktiska öfningskursen vid ett folkskoleseminarium.
Sökande behöfver. således icke visa, att han vid universitet
aflagt någon examen eller ens någon tentamen. Fordran på examen torde
icke kunna uppställas. Hittills hafva endast sällan såsom sökande till
lärarbefattning vid högre folkskola anmält sig personer, som aflagt fullständig
examen vid universitet, enär dessa hellre ägnat sig åt de allmänna
läroverken och folkskoleseminarierna, och någon ökning af antalet dylika
sökande torde icke vara att förvänta, sedan genom den år 1904 genomförda
löneregleringen för lärarpersonalen vid dessa läroanstalter lönerna
för denna personal blifvit väsentligt förbättrade. Om sålunda fordran på
aflagd akademisk examen icke kan uppställas, synes mig dock höra fordras,
att sökande skall genom företeende af intyg om genomgången pröfning
styrka, att han är väl vitsordad för studier vid universitet.
Det torde emellertid vara nödvändigt att så förändra kompetensvillkoren,
att sökande till lärarplatserna må kunna erhållas äfven från andra
håll, än som afses med nuvarande bestämmelser. Att personer, som äro
behöriga att söka adjunktsbefattning vid allmänt läroverk eller folkskoleseminarium,
äfven böra vara kompetenta för här ifrågavarande tjänster,
synes mig vara uppenbart. Men jag anser, att det äfven skulle vara till
Statsutskottets Utlåtande N:o ,9.
207
fördel för den högre folkskolan, särskildt med hänsyn till denna skolas
ställning såsom öfverbyggnad på den egentliga folkskolan, om till lärare
vid de högre folkskolorna kunde förvärfvas de mest framstående bland
folkskolans lärare. Hit skulle räknas sådana lärare, som visat, att de,
efter att hafva genomgått folkskoleseminarium, vidare utbildat sig vare
sig genom fortsatta studier eller under företagna resor eller ock genom
väl vitsordad tjänstgöring vid högre afdelning af folkskola eller såsom
extra ordinarie vid högre folkskola. Frågan om sådana folkskollärares
behörighet till lärarbefattning vid högre folkskola torde emellertid i hvarje
särskildt fall böra blifva föremål för Kungl. Maj:ts pröfning.
Då vid sådana högre folkskolor med två klasser, i hvilka kunna intagas
både gossar och flickor, det torde vara lämpligt, att för den ena
klassen får anställas kvinnlig lärare, synas icke endast de, som genomgått
högre lärarinneseminariet, utan äfven de mera framstående bland dem,
som genomgått ett kvinnligt folkskoleseminarium, böra kunna antagas till
lärarinnor vid högre folkskolor.
Hvad härefter angår den årliga lästiden, så ansågs med hänsyn till den
högre folkskolans uppgift lästidens begränsning redan från början vara af stor
betydelse. För åtnjutande af statsbidrag bestämdes nämligen, att undervisningen
skulle i allmänhet fortgå högst 24 veckor hvarje år. Afsikten
härmed var, att eleverna icke skulle använda så lång tid af året till skolgång,
att de därigenom komme att dragas från sina vanliga lefnadsförhållanden.
Genom deltagande i arbetena i hemmet under de mer än sex
månader långa ferierna skulle de erhålla, såsom det heter, öfning för
duglighet och härdighet vid kroppsarbete. Såsom framgår af hvad jag
redan förut anfört, anser jag denna synpunkt viktig. Men jag tror dock,
att lästiden, utan att nämnda ändamål förryckes, kan utsträckas något, eller
till 30 veckor. I städer och stadsliknande samhällen å landet torde det
vara lämpligt, att lästiden må utsträckas till samma längd, som är gällande
för folkskolorna inom samhället. Erfarenheten har ock visat, att önskan
om utsträckning af lästiden vid de högre folkskolorna varit ganska allmän.
På grund af framställningar från vederbörande styrelser har Kungl. Maj:t
i många fall godkänt en förlängning af lästiden utöfver den, som enligt
gällande bestämmelser ansetts i allmänhet böra användas. Sålunda är den
årliga lästidens längd bestämd endast vid
3 skolor till 24 veckor, men däremot
1 skola till 23 veckor och vid
vid 2 skolor till 26 veckor,
1 skola » 271/s
2 skolor » 28
1 skola » 29
vid
skolor
skola
2 skolor
2 >»
till
1
30 veckor,
31
32
34
I)en årlig*
lästiden.
208
Statsutskottets Utlåtande Ko 9.
Lärarnas
aflöning.
Jag öfvergår nu till frågan om lärarnas aflöning. I den af mig förut
omförmälda motion, som föranledt Riksdagens skrifvelse i ämnet, har föreslagits
en begynnelselön af 1,400 kronor samt 4 ålderstillägg, hvartdera å
300 kronor, således eu slutlön af 2,600 kronor, hvartill skulle komma
bostad och bränsle eller ersättning därför. Detta förslag har uti de i
ärendet afgifna yttrandena vunnit stor tillslutning. I åtskilliga yttranden
har dock förordats eu begränsning af ålderstilläggens antal till 3. Då, på
sätt Riksdagen i sin nyssberörda skrifvelse uttalat, »den högre folkskolans
lärare böra komma i åtnjutande af åtminstone samma löneförmåner, som
nu tillkomma de bättre aflönade inom lärarkåren vid den egentliga folkskolan»,
anser jag för min del de i motionen framställda anspråk ingalunda
vara öfverdrifna. Detta blir än mera tydligt, om man tager i betraktande
de löneförmåner, som efter 1906 års Riksdags beslut om lönereglering
för folkskolornas lärarpersonal, af en mängd kommuner, särskildt
de stora och medelstora städerna, tillerkänts därvarande lärare vid folkskolor.
Jag tillåter mig i detta afseende hänvisa till följande öfversikt
öfver de folkskollärarlöner, som komma att uppgå till 2,500 kronor eller
mera om året.
s t
Begynnelse
lön.
Ålderstillägg.
Slutlön.
Kalmar, Nyköping, Västervik
[ Uddevalla ....................................
Hudiksvall....................................
Karlskrona, Linköping, Västerås,
Växjö.................................
Jönköping....................................
Eskilstuna, Karlstad, Kristianstad,
Södertälje, Örebro......
Borås, Halmstad, Härnösand,
Luleå..........................................
Landskrona, Lund, Uppsala...
Norrköping .................................
Sundsvall ....................................
Östersund ....................................
Galle, Göteborg, Hälsingborg,
Malmö.......................................
Stockholm....................................
1,600
1,700
1,600
1,700:
1,650:
1,800: —
1,700
1,750
1,800
1,900
1,800
3 X 300: —
250: —, 250: —, 300: —
300: —, 400: —, 300: —
3 X 300: -- 3 X 350: —
3 X 300: -
3 X 350: —
3 X 350: —
300: —, 300: —, 400: —
3 X 300: —
3 X 350: —
2,500
2,500
2,600
2,600: —
2,700: —
2,700: —
2,750
2,800
2,800
2,800
2,850
1,800: — 3 X 400: — 3,000: —
2,200: — 3 X 400: — 3,400: —
Beträffande de i öfversikten upptagna löner är emellertid att märka,
att desamma allenast tillkomma manliga lärare, och att för lärarinnorna i
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
209
berörda städer såväl begynnelselönen som ålderstilläggen utgå med lägre
belopp än för lärarna, hvarjämte äfven bör ihågkommas, att i de bestämda
kontanta aflöningsförmånerna ingår ersättning för bostad och bränsle.
Om jag sålunda anser de i motionen framställda förslag beträffande
afiöningsförmanerna för lärarna vid de högre folkskolorna icke vara öfverdrifna,
kan jag dock icke i allo ansluta mig till samma förslag. Såsom
Riksdagen i sin skrifvelse framhållit, åtnjuta folkskollärarna, med hvilka
lärarna vid de högre folkskolorna snarast äro att jämföra, icke mera än
3 ålderstillägg; och lika många äro äfven ålderstilläggen för lärarna i
läsämnen vid folkskoleseminariernas öfningsskolor. Vid sådant förhållande
anser jag, att äfven för lärarna vid den högre folkskolan ålderstilläggen
höra vara 3 till antalet, att utgå efter respektive 5, 10 och 15 års tjänstgöring.
Begynnelselönen torde däremot böra sättas något högre, än i
motionen föreslagits, eller till 1,500 kronor; detta särskildt med hänsyn till
de begynnelselöner, som i eu mängd städer numera utgå till lärarna vid
den egentliga folkskolan. För denna högre begynnelselön talar äfven den
omständigheten, att, om hvad jag längre fram kommer att föreslå beträffande
pensionsfrågan varder godkändt, lärarna vid den högre folkskolan
komma att fa vidkännas såväl afgilter till sin egen pensionering som ökade
avgifter till änke- och pupillkassan. Varder begynnelselönen satt till 1,500
kronor, och blifva ålderstilläggen bestämda till 3, hvardera å 300 kronor,
i hvilket fall slutlönen komme att uppgå till 2,400 kronor, torde, därest
i betraktande tages, att förmånen af bostad och bränsle torde kunna uppskattas
till ett värde af 300—400 kronor, samt att lefnadsomkostnaderna
i allmänhet äro billigare å landsbygden än i städerna, de af mig förordade
löneförmånerna stå i lämpligt förhållande till löneförmånerna för de bättre
aflönade bland folkskollärarna. Jag vill tillägga, att med den af mig föreslagna
kontanta aflöningen eu lärare komme att under den 30-åriga tjänstetid,
som fordras för att komma i åtnjutande af hel pension, uppbära sainmanlagdt
precist samma belopp, som han under samma tid skulle uppbära,
om hans aflöning utginge i enlighet med hvad i motionen föreslagits. Detta
framgår af följande tablå:
5 ar ........................................................
5 » .................................................. ......
5 » .........................................................
5 » .........................................................
10 » .........................................................
Den åt'' mig föreslagna
löneregleringen
Den i motionen föreslagna
löneregleringen
per ar
kr.
summa under
perioden
kr.
per år
kr.
summa under
perioden
kr.
1,500
1,800
2,100
2,400
2,400
7,500
9,000
10,500
12,000
24,000
1,400
1,700
2,000
2,300
2,600
7,000
8,500
10,000
11,500
26,000
30 är Summa:
63,000
63,000
Bih. till Riked. Prot. 1907. 4 Samt. 1 Afd. !1 Höft. 27
210 Statsutskottets Utlåtande X:o 9.
I detta sammanhang vill jag omnämna, att det icke synes mig förefinnas
anledning att, såsom i några yttranden föreslagits, föreskrifva, att
lärare vid högre folkskola skall åtnjuta trädgård eller planteringsland,
helst en dylik förmån icke är obligatorisk beträffande lärarna vid den egentliga
folkskolan.
I ett par yttranden har föreslagits olika aflöning för föreståndare och
för öfriga lärare. En sådan skillnad torde det vara mindre lämpligt att
föreskrifva, då de göromål, som åligga en föreståndare i denna hans egenskap,
torde vara ganska olika omfattande vid olika skolor, utan bör det
öfverlåtas åt vederbörande skolstyrelser att bestämma den särskilda ersättning,
som anses böra utgå för dessa göromål.
Då jag föreslagit, att den kontanta aflöningen för lärarna vid den
högre folkskolan bestämmes till 1,500 kronor med 3 ålderstillägg, hvardera
å 300 kronor, har jag endast tänkt på manliga lärare. Jag har redan
uttalat mig för lämpligheten däraf, att vid sådana högre folkskolor,
Indika äro anordnade såsom tvåklassiga samskolor, den ena lärarbefattningen
besättes med en lärarinna. Då icke endast vid allmänna läroverken
och folkskoleseminarierna utan äfven numera vid de egentliga folkskolorna
aflöningen för de kvinnliga lärarna utgår med lägre belopp än för de
manliga, anser jag denna princip böra tillämpas äfven beträffande ifrågavarande
lärarpersonal. Jag har förut framhållit, att i samtliga de städer,
som förekomma i den af mig åberopade öfversikten öfver nu fastställda
löner till manliga folkskollärare, såväl begynnelselönen som åld er stilläggen
för folkskollärarinnorna utgå med lägre belopp än för deras manliga kolleger.
Med hänsyn härtill vill jag föreslå, att för kvinnlig lärare vid
högre folkskola begynnelselönen sättes till 1,400 kronor och hvardera
ålderstillägget till 200 kronor, hvarigenom slutlönen blir 2,000 kronor.
Proportionen mellan ålderstilläggen för manliga och för kvinnliga lärare,
respektive 300 kronor och 200 kronor, skulle härigenom blifva densamma,
som enligt 1906 års Riksdags beslut gäller beträffande ålderstilläggen för
manliga och kvinnliga lärare vid den egentliga folkskolan, respektive 150
kronor och 100 kronor.
villkoren för jag jiar [ annat sammanhang förordat, att behörighet för att antagas
af aiderstiii-till lärare vid högre folkskola skall tillkomma, förutom dem som enligt
lägg- nu gällande bestämmelser förvärfva sådan, äfven personer, som äro
behöriga att söka adjunktstjänst vid allmänt läroverk eller folkskoleseminarium,
samt under vissa villkor lärare vid egentliga folkskolor. Skall man
kunna hoppas att till lärare vid högre folkskolor kunna förvärfva sådana
personer, så torde det emellertid vara nödvändigt, att, såsom i åtskilliga
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
211
af de uti ärendet afgifna yttrandena framhållits, lärarna vid de högre
folkskolorna få uti den tjänstetid, som erfordras för åtnjutande af ålderstillägg,
inräkna föregående tjänstgöring såsom ämneslärare vid allmänt
läroverk eller folkskoleseminarium med dess öfningsskola äfvensom tjänstgöring
såsom ordinarie lärare vid folkskola. Tjänstgöringen vid allmänt
läroverk eller folkskoleseminarium bör få inräknas, äfven om denna ägt
rum såsom extra ordinarie lärare, hvaremot beträffande folkskolorna endast
tjänstgöring i ordinarie anställning bör gälla. På det att icke genom en
sådan förmån till 1 är ar b efattn in garn a vid de högre folkskolorna personer
skola anmäla sig, hvilka hunnit till den ålder, att de icke kunna anpassa
sig efter den högre folkskolans arbetsmetoder, är det nödvändigt, att en
viss begränsning med afseende på tiden göres i den föregående tjänstgöring,
som sålunda skulle få tillgodoräknas; och torde för sådant ändamål denna
tid lämpligen böra sättas till högst 10 år.
I fråga om de öfriga bestämmelser, som böra meddelas rörande rätt
att komma i åtnjutande af ålderstillägg, anser jag, att härutinnan böra
lämnas föreskrifter, motsvarande dem, som gälla beträffande lärare vid
den egentliga folkskolan.
Innan jag lämnar frågan om lärarnas aflöningsförmåner, vill jag framhålla,
att de aflöningsförmåner, som af mig föreslagits för lärarna vid de
högre folkskolorna, tydligen endast äro minimilöner, och att skolstyrelserna
naturligtvis äga rätt att, liksom skoldistrikten i fråga om lärarna vid
de egentliga folkskolorna, tilldela sina lärare aflöningsförmåner till högre
belopp, än som i författningen föreskrifves.
Hvad härefter angår det understöd af statsmedel, som bör utgå till statsbidraget.
de högre folkskolorna, så är först att märka, att det nuvarande statsbidraget,
1,200 kronor för en årsklass och 2,400 kronor för 2 årsklasser,
icke är satt i något visst förhållande till lärarnas aflöning. I den förut
omförmälda motionen har föreslagits, att såsom sådant bidrag må, utöfver
nuvarande anslag, årligen utgå ett belopp, motsvarande 2/3 af sammanlagda
summan af de ålderstillägg, till hvilka vid skolan anställda ordinarie
ämneslärare äro berättigade. Detta förslag har tillstyrkts af nästan alla
domkapitlen och flertalet folkskoleinspektörer, hvaremot bland länsstyrelserna
förslaget, att statsbidraget skulle utgå med 2/3 af såväl begynnelselön
som ålderstillägg, vunnit största anslutningen.
För egen del skulle jag, därest fråga nu vore om ett första införande
af statsbidrag till högre folkskolor, vara mest tilltalad af det sistnämnda
förslaget, enär detsamma står i öfverensstämmelse med den princip, som i
allmänhet tillämpas beträffande statsbidrag till aflönande af lärare vid
212
Statsutskottets Utlåtande J\r:o 9.
folkskolor och småskolor. Men jag anser mig detta oaktadt icke kunna,
förorda detsamma, enär detta i vissa fall skulle orsaka icke en ökning
utan i stället en minskning af de statsunderstöd, som nu utgå till ifrågavarande
skolor. För en högre folkskola, hvars lärare åtnjöte begynnelselön
af 1,500 kronor, skulle nämligen statsbidraget blifva allenast 1,000 kronor
i stället för nu 1,200 kronor. På grund häraf och då de nuvarande skolorna
med skäl kunna förvänta att städse få påräkna minst det nu utgående
statsbidraget, anser jag mig böra tillstyrka, att statsbidrag skall utgå,
på sätt i motionen föreslagits. Att begynnelselönens bestämmande på sätt
jag förordar icke kan inverka menligt på de nuvarande skolornas ekonomi
framgår däraf, att förslagets genomförande allenast påfordrar, att vid 2
skolor lönen för föreståndaren eller förste läraren höjes med 100 kronor
vid hvardera skolan, samt att för andre-lärar-tjänster aflöning»! höjes vid
3 skolor med 200 kronor vid hvardera skolan och vid 1 skola med 400
kronor, detta under förutsättning att dessa andre-lärar-tjänster besättas med
kvinnliga lärare.
Enligt 1906 års Riksdags beslut utgöra, såsom redan nämnts, ålderstilläggen
för kvinnliga folkskollärare 100 kronor hvartdera och för manliga
folkskollärare 150 kronor hvartdera samt utgå statens bidrag med 2/:j af de
kvinnliga lärarnas ålderstillägg och, hvad angår de manliga lärarnas, med
samma belopp samt därutöfver med hela det belopp, hvarmed de manliga
lärarnas ålderstillägg öfverskjuta de kvinnligas, detta för att skoldistrikten
icke skola af ekonomiska skäl anställa kvinnliga lärare i sådana fall, där
anställandet af manliga lärare är lämpligare. Att i fråga om statens bidrag
till ålderstilläggen åt högre folkskolans lärare göra samma skillnad mellan
ålderstillägg åt manliga lärare och ålderstillägg åt kvinnliga lärare,
som enligt 1906 års Riksdags beslut skall gälla för den egentliga folkskolans
lärarpersonal, torde icke vara erforderligt, då i det reglemente, hvilket,
liksom hittills, bör af Kungl. Maj:t fastställas för högre folkskola, som
vill komma i åtnjutande af statsunderstöd, i regel lärer bestämmas, huruvida
en tjänst skall innehafvas af manlig eller kvinnlig lärare.
Jag tillåter mig i detta sammanhang anmärka, att, sedan anslaget
till understöd åt högre folkskolor numera är af förslagsanslags natur, pröfningen
af ansökningar om statsbidrag icke, såsom nu är föreskrifvet, behöfver
underställas Kungl. Maj:t utan torde lämpligen kunna öfverlämnas
åt Kungl. Maj:ts befallningshafvande.
Det är tydligt, att med de af mig föreslagna grunder för statsbidragets
utgående föreskriften, att begynnelselönen skall vara minst 1,500 kronor,
'' respektive 1,400 kronor, icke orsakar staten någon ökad kostnad för
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
213
de nuvarande högre folkskolorna, utan att ökningen i statens utgifter för
ifrågavarandé skolor beror allenast på den föreslagna bestämmelsen, att
staten skall bidraga med 2/3 af de ålderstillägg, som lärarna skola äga
åtnjuta. Af den nu anställda lärarpersonalen skulle, därest densamma,
såsom billigt är, för åtnjutande af ålderstillägg får tillgodoräkna sig föregående
tjänstgöring i enlighet med hvad jag nyss för blifvande lärare
föreslagit, vid ingången af år 1908 bland de manliga lärarna 7 vara berättigade
till alla tre ålderstilläggen, 4 till första och andra samt likaledes
4 till endast första ålderstillägget och bland de kvinnliga lärarna 1 äga
uppbära första ålderstillägget. För dessa lärare skulle således under år
1908 ålderstilläggen utgå med följande belopp:
för 7 manliga lärare å 900 kronor — 6,300 kronor
» 4 » » å 600 » = 2,400 »
» 4 » » å 300 » = 1,200 »
» 1 kvinnlig » å 200 » = 200 »
Summa 10,100 kronor.
Statsbidraget för dessa ålderstillägg skulle utgöra 6,733 kronor 33 öre’
och med detta belopp eller med i afrundadt tal 7,000 kronor bör det nuvarande
förslagsanslaget: understöd åt högre folkskolor, nu utgörande
25,000 kronor, höjas, därest hvad jag i ämnet föreslagit varder godkändt.
Yäl är det att hoppas, att de förändrade bestämmelserna skola uppmuntra
till inrättandet af nya högre folkskolor, men att med hänsyn härtill ytterligare
höja anslaget torde icke nu vara erforderligt, helst detsamma har
karaktären af förslagsanslag.
Varda lönerna för lärarna vid högre folkskolor reglerade på föreslaget
sätt, så bör jämväl arfvodet för de s. k. sjukvikarierna vid dessa skolor
höjas. Nu gällande föreskrifter om dessa vikarier innehållas i nådiga
kungörelsen angående aflönande af vikarie för lärare vid högre folkskola
under tjänstledighet på grund af sjukdom den 13 juni 1902. De bestämmelser,
som röra vikariearfvodets storlek och sättet för dess utgörande,
omförmälas i § 1 och § 2 mom. 1 af nämnda kungörelse och hafva följande
lydelse:
»§ 1. Därest vid högre folkskola, till hvilken understöd af statsmedel
utgår, anställd ordinarie eller extra ordinarie lärare i läsämnen, hvilken
har en tjänstgöringsskyldighet af minst tjugufyra timmar i veckan, på
grund af sjukdom åtnjuter tjänstledighet och för anställning vid högre
folkskola behörig vikarie är för honom förordnad under oafbrutet minst
en månad af den för skolan fastställda undervisningstiden, skall vikarien,
Arfvodet åt
aj likvikarie.
214
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
för så vidt statsbidrag till hans aflönande må kunna erhållas, för den tid,
hvarunder hans förordnande varar, åtnjuta arfvode efter minst etthundrafemtio
kronor för läsmånad, hvarje månad beräknad till trettio dagar,
hvarjämte vikarien skall förses med tjänlig, skolan närbelägen bostad, bestående
af ett eller två rum, med vedbrand, eller ock erhålla ersättning
därför, beräknad efter minst etthundra kronor för den för skolan bestämda
årliga undervisningstiden, äfvensom med belopp, som af skoldistriktet bestämmes,
undfå godtgörelse för resekostnad, där sådan ifrågakommer.
§ 2: 1. Om enligt läkarbetyg sjukdom, på grund hvaraf tjänstledigheten
åtnjutes, är sådan, att densamma gör läraren oförmögen att vederbörligen
uppehålla sin tjänst, men ej af sådan beskaffenhet, att vid betygets
utfärdande läkaren efter omsorgsfull undersökning anser sannolikt, att sjukdomen
för all framtid hindrar den sjukes återinträde i tjänstgöring, samt
den tjänstledige läraren icke uppnått sextio års ålder och i vederbörlig
ordning förklarats berättigad till hel pension, skall vikariens aflöning utgöras
sålunda, att den tjänstledige läraren af sin lön afstår ett belopp
motsvarande en fjärdedel af vikariens kontanta minimiaflöning, samt två
tredjedelar af samma, minimiaflöning utgå af statsmedel och återstoden erlägges
af skoldistriktet, livilket det jämväl åligger att förse vikarien med
bostad jämte vedbrand eller ock lämna ersättning därför, enligt hvad ofvan
omförmälts, äfvensom att, där så ifrågakommer, godtgöra honom resekostnad.
»
De allmänna villkoren äro nära öfver en stämmande med hvad som
är stadgadt för folkskollärare i motsvarande fall. Aflöningens belopp är
dock olika, i det att aflöningen för läsår vid högre folkskola skall utgå
med 150 kronor för läsmånad. För 30 veckor eller 7 månader skulle
vikariearfvodet enligt denna beräkningsgrund uppgå till 1,050 kronor. Men
bestämmes ordinarie lärares begynnelselön till 1,500 kronor för manlig
och 1,400 kronor för kvinnlig lärare, blir skillnaden mellan ordinaries begynnelselön
och vikariearfvodet alltför stor. Jag anser därför, att vikariearfvodet
bör höjas till 190 kronor för manlig lärare och till 180 kronor
för kvinnlig lärare för hvarje läsmånad, i livilket fall arfvodet för 7 månader
skulle uppgå till respektive 1,330 kronor och 1,260 kronor. Härigenom
skulle den ordinarie lärarens begynnelselön och vikariearfvodet komma
att stå i ungefär samma förhållande till hvarandra, som den af 1906 års
Riksdag beslutade minimilönen för den egentliga folkskolans lärare, 900
kronor, kommer att stå till det förhöjda arfvode af 800 kronor, som enligt
mitt förmenande bör tillerkännas vikarie för sjuk folkskollärare, och hvarom
främst ällningTtorde böra göras till 1907 års Riksdag. Härtill anhåller
jag att få återkomma vid anmälan af de öfriga anslagskraf under åttonde
hufvudtiteln, som böra föreläggas instundande Riksdag.
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
215
Denna höjning af arfvodet åt vikarie vid högre folkskola torde icke
påkalla någon ökning i det för ändamålet i riksstaten upptagna förslagsanslaget
å 2,000 kronor. Under åren 1903—1905 har såsom bidrag till
aflönande af dylika vikarier från nämnda anslag utgått högst 590 kronor
under ett år och i medeltal endast 299 kronor 89 öre om året.
Det återstår slutligen att redogöra för de förändrade bestämmelser i
fråga om pensionering af lärarpersonalen vid högre folkskolor samt dess
änkor och barn, som böra vidtagas i sammanhang med fastställandet af
de nya grunderna för anslag åt dessa skolor.
Högre folkskolans lärare äro för sin egen pensionering delaktiga i
folkskollärarnas pensionsinrättning samt för sina efterlefvande i folkskollärarnas
änke- och pupillkassa. Enligt § 2 i gällande reglemente för förstnämnda
pensionsanstalt har ända från år 1866 skolområde, som underhåller
högre folkskola, varit förbundet till delaktighet i pensionsinrättningen
för den lön, lärare vid sådan skola verkligen åtnjöte, såvida
denna lön icke öfverstege 1,000 kronor, hvaremot, därest lönen öfversköte
detta belopp, skolområdet ägde hvarken skyldighet eller rätt till delaktighet
för öfverskottet. Ända till år 1900 var 1,000 kronor högsta delaktighetsbelopp
för folkskollärare. Därefter till och med innevarande år
har delaktighetsbeloppet för alla ordinarie folkskollärartjänster varit 1,000
kronor. Genom den af 1906 års Riksdag beslutade löneförhöjningen har
emellertid delaktighetsbeloppet blifvit höj dt till det högsta lönebelopp,
hvaraf lärare enligt nämnda beslut på grund af tjänstålder äger att
komma i åtnjutande d. v. s. 1,350 kronor för tjänst, som innehafves af
manlig lärare, och 1,200 kronor för tjänst, som innehafves af kvinnlig
lärare. Om nu en lönereglering beslutes för högre folkskolans lärare,
måste det anses rättvist och billigt, att jämväl i fråga om dessa lärares pensionsrätt
delaktighetsbeloppet i pensionsinrättningen bestämmes till det
högsta lönebelopp, hvaraf läraren på grund af tjänstålder enligt gällande
stadganden äger att komma i åtnjutande. I enlighet härmed skulle delaktighetsbeloppet
blifva för tjänst, som innehafves af manlig lärare, 2,400
kronor och för tjänst, som innehafves af kvinnlig lärare, 2,000 kronor.
Om delaktighetsbeloppet sålunda bestämmes till respektive 2,400 och
2,000 kronor, komma pensionerna, som nu utgå med 750 kronor, att höjas
till 1,800 kronor för manlig lärare och 1,500 kronor för kvinnlig lärare.
En sådan förhöjning torde i sin mån bidraga till att göra lärarplatserna
lockande för dugliga sökande.
Jag har redan antydt, att i sammanhang med de föreslagna bestämmelserna
om viss minimiaflöning för de högre folkskolornas lärare
Pensions
frågan.
216
Statsutskottets Utlåtande 2\:o 9.
bör införas skyldighet för dessa att bidraga till sin egen pensionering.
För närvarande erlägges för hvarje lärartjänst pensionsafgift af skolområdet
med 5 procent af delaktighetsbeloppet, således med 50 kronor årligen.
Genom delaktighetsbeloppets höjning ökas denna afgift till respektive 120
och 100 kronor, men härtill skulle komma en årlig afgift af tjänstinnehafvaren,
hvilken, i likhet med hvad från och med år 1907 gäller för
folkskollärare, torde böra utgå med 21/2 procent af delaktighetsbeloppet för
vederbörande tjänst och således skulle belöpa sig till 60 kronor för manlig
och 50 kronor för kvinnlig lärare.
Enligt 1906 ars Riksdags beslut skola de extra pensionsafgifter, hvilka
pa grund af § 8 i reglementet för folkskollärarnas pensionsinrättning nu
utgå för lärartjänster vid de högre folkskolorna, erläggas af statsmedel.
De ökade extra pensionsafgifter, som till följd af nu föreslagna bestämmelser
skulle komma att utgå, böra gifvetvis bestridas på enahanda sätt. Härtill
skall jag framdeles återkomma vid anmälan om behofvet äfven för år
1908 af ett förslagsanslag för bestridande af dessa och liknande afgift er
för folkskollärartjänster.
I sammanhang med de nya bestämmelserna angående högre folkskolor
torde vidare, jämväl i likhet med hvad som skedde vid 1906 års
lönereglering för folkskolans lärare, stadgas skyldighet för lärare vid högre
folkskola att, sa snart han uppnått sextio års ålder och i vederbörlig ordning
förklarats berättigad till hel pension, afgå från tjänsten, vederbörande
skolstyrelse dock obetaget att låta med afskedet anstå, därest och så länge
den pensionsberättigades fortsatta tjänstgöring anses vara gagnelig för skolan.
Enligt nu gällande bestämmelser räknas för lärare vid högre folkskola
liksom för lärare vid folkskola såsom tjänstår för erhållande af pension
icke blott den tid, under hvilken lärare såsom ordinarie bestridt folkskollärarbeställning,
utan äfven den tid utöfver 5 år, som han, efter att hafva
bhfvit i behörig folkskollärarexamen godkänd, varit anställd såsom extra
lärare vid folkskola. Härtill bör, därest, såsom jag förordat, lärare vid
högre folkskola skall för rätt att komma i åtnjutande af ålderstillägg få
tillgodoräkna sig äfven föregående tjänstgöring såsom ämneslärare vid allmänt
läroverk eller folkskoleseminarium, naturligtvis göras det tillägg, att
sådan tjänstgöring äfven räknas såsom tjänstår för erhållande af pension.
En höjning af delaktighetsbeloppet i folkskollärarnas pensionsinrättning
medför eu motsvarande höjning af delaktighetsbeloppet i folkskollärarnas
änke- och pupillkassa. Härigenom varder pensionen för änka
efter lärare vid högre folkskola ökad från 200 till 480 kronor, om pensionsberättigade
barn icke efterlefva, samt, därest delägare efterlämnar,
förutom änka, ett eller flera sådana barn, från 300 till 720 kronor. Å
Statsutskottets Utlåtande N:o Ö.
217
andra sidan kommer den årliga pensionsafgiften för läraren att ökas från
33 kronor 33 öre till 80 kronor.
Genom filosofie doktorn Hans Tiselius, som verkställde de beräkningar,
hvilka lågo till grund för Kungl. Maj:ts framställning till 1906 års Riksdag
om höjning af statsanslagen till ifrågavarande två pensionsanstalter
med anledning af löneregleringen för folkskolans lärarkår, har jag låtit
beräkna, hvilken ökning i nämnda anslag påkallas af en löne- och pensionsreglering
för högre folkskolans lärare i enlighet med de af mig nu
angifna grunder. Det är härvid att märka, att vid förstberörda beräkningar,
som grundade sig på en höjning af delaktighetsbeloppet för lärare
och lärarinnor vid folkskolor från 1,000 kronor till respektive 1,350 och
1,200 kronor, hela antalet delägare lades till grund för beräkningen, hvadan
således det i förhållande till antalet folkskollärare ringa antalet lärare vid
högre folkskolor då icke frånräknades. De nu ifrågakomna beräkningarna
hvila fördenskull på en höjning af delaktighetsbeloppet från 1,350 respektive
1,200 kronor till 2,400 respektive 2,000 kronor. Enligt dessa beräkningar
skulle erfordras en ökning af statens bidrag till folkskollärarnas
pensionsinrättning med 3,081 kronor och af statsanslaget till änke- och
pupillkassan med 165 kronor.»
Till stöd för sin ofvanberörda motion har herr Hammarlund anfört Herr Hamföljande:
motion.
»Om, såsom jag hoppas, Riksdagen i allt väsentligt bifaller de förslag,
hvilka framställas i den till årets riksdag aflåtna kungl. propositionen, n:o
39, angående förändrade bestämmelser rörande anslag till högre folkskolor,
skall helt visst nämnda skolors utveckling i hög grad främjas. Detta är
ock en angelägenhet, som bör ligga statsmakterna om hjärtat. Att ifrågavarande
skolform — afsedd för barn, som nyligen slutat den egentliga
folkskolan och sålunda befinna sig i den ålder, då de hafva lättast att
tillägna sig kunskaper och då grundriktningen i deras utveckling bestämmes
— ej fått den utbredning, som Riksdag och regering väntade, då densamma
på 1850-talet upprättades, beror utan tvifvel därpå, att den erhållit
för ringa omvårdnad och därför råkat i glömska och förfall. Om man
däremot, på sätt 1905 års riksdagsskrifvelse i ämnet förordar, tillförsäkrar
dessa skolors lärare en efter nutida förhållanden lämpad aflöning samt i
öfrigt gifver dem en bättre ställning, skall denna viktiga skolform i flera
afseenden blifva bättre tillgodosedd än hittills.
Det synes mig emellertid önskligt, att i de af Kung]. Maj:t föreslagna
bestämmelserna ett par ändringar blefve af Riksdagen vidtagna i syfte att
Bill. till Ttilcsd. Prof. 1907. 4 Sami. 1 Afd. .9 Haft. 28
218
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
få föreskrifterna rörande dessa skolor sådana, att de mera än nu är fallet
konrime att motsvara de verkliga förhållandena å landsbygden. Detta
skulle ganska säkert i sin mån bidraga till ytterligare främjande af den
högre folkskolan.
De ändringar, som jag åsyftar, gälla dels formuleringen af skolans
ändamål, dels den årliga lärotiden.
1. Hvad som förstås med högre folkskola finnes i den kungl. propositionen
angifvet i första punkten sålunda:
»Högre folkskola, hvarmed förstås en sådan skola, som för en eller
gemensamt för flera församlingar på landet eller i stad, där allmänt läroverk
icke finnes, inrättas i ändamål att bereda de arbetande klassernas
barn tillfälle att inhämta ett högre mått af bildning, utan att barnen
dragas från sina vanliga lefnadsförhållanden eller nödig öfning för duglighet
och härdighet vid kroppsarbete» o. s. v.
I uttrycken »de arbetande klassernas barn» samt »öfning för duglighet
och härdighet vid kroppsarbete» har man ofta inlagt den meningen,
att högre folkskolan skall vara en anstalt för endast »arbetarebarn». Skolan
har därigenom fått sig påtryckt en stämpel af speciell underklass-skola.
Detta är en alldeles för snäf begränsning, som dessutom är missvisande
och ej öfverensstämmande med nutida uppfattning. Uttrycken kvarstå
från den äldsta författningen för dessa skolor. Då denna författning för
snart 50 år sedan tillkom, fanns ännu i allmänna medvetandet ståndsskillnaden
kvar i sin gamla skärpa, och den tidens enklare samfundsförhållanden
gåfvo ock något skäl för dem. Men sedan dess har jordbrukets
och industriens utveckling utplånat de skarpa gränslinjerna mellan
kropps- och intelligensarbetare: den ena behöfver ju lika väl som den
andra både kropps- och själsutveckling i barndomen och ungdomen för
att under mannaåren uppnå större duglighet i sitt yrke.
I departementschefens motivering till den kungl. propositionen likställes
ock högre folkskolan med den egentliga folkskolans högre afdelning
i de större städerna. »Den högre folkskolan bör», heter det, »för landsbygden
blifva en verklig öfverbyggnad på dess folkskola, liksom folkskolans
högre afdelning är en öfverbyggnad på städernas folkskolor.» Detta
är utan tvifvel alldeles riktigt, enär inträdesfordringarna till båda sammanfalla
med den kurs, som inhämtas i den egentliga folkskolan. Men
folkskolans högre afdelning är lika litet som den egentliga folkskolan en
anstalt enbart för arbetarebarn. Båda äro ju tvärtom allmänna skolor,
öppna för alla föräldrar, som vilja sända sina barn till desamma. Äfven
högre folkskolan synes då böra hafva samma ställning; detta så mycket
hellre som landsbygden och de mindre städerna ej äga eller kunna äga
St åt sut sköttel s Utlåtande N:o 9.
219
andra af stat och kommun underhållna skolor för ifrågavarande ålder.
Göres den högre folkskolan till en skola uteslutande för kroppsarbetarnes
barn, finnes å landsbygden ingen öfverbyggnad för den s. k. medelklas - sens barn, utan blifva dessa tvingade att vända sig till städerna för att
få sitt bildningsbehof fylldt.
Departementschefen erinrar också därom, att de högre folkskolorna
hafva å tätt bebyggda platser och i mindre städer en stor mission att
fylla genom att ersätta s. k. samskolor och lägre privata läroverk, Indika
dessa samhällen oftast ej ha råd att underhålla, i alla händelser ej pa ett
tillfredsställande sätt. Men då böra ock grundbestämmelserna för högre
folkskolan afpassas så. att de ej motverka en sådan sund och riktig utveckling.
I dylika samhällen äro väl aflönade arbetare, yrkesidkare, förmän,
järnvägsfunktionärer, handlande samt lägre tjänstemän, anställda hos bolag
eller i stat och kommun, äfvensom bygdens välbärgade hemmansägare och
arrendatorer i regel angelägna om, att deras barn måtte erhålla två till
tre års fortsatt undervisning, sedan de vid 12-—13 års ålder genomgått
den egentliga folkskolan. Det är tydligen detta föräldraintresse, som under
nu rådande förhållanden i första hand kan uppbära en högre folkskola.
De högre folkskolor, som redan finnas, hafva också i de flesta fall framkallats
just af ett dylikt intresse.
På enskild väg hafva insamlats uppgifter rörande föräldrarna till i
högre folkskolorna'' intagna barn. Sådana uppgifter föreligga från 17 af
vårt lands 20 högre folkskolor och afse de tre senaste åren. Ett sammandrag
af dessa uppgifter visar, att lärjungarnas föräldrar hade följande
lefnad sställningar:
1. Jordbruksarbetare och andra grofarbetare ......... 61
2. Yrkesarbetare i andras tjänst ........................... 135
3. Hemmansägare, arrendatorer, rättare, förmän i
fabriker och vid andra arbeten ................ 344
4. Lägre tjänstemän i enskild eller allmän tjänst,
handlande, yrkesidkare, fabrikanter ................. 461
5. Ofri ga (änkor, husägare, pcnsionstagare, agen
ter
o. s. v.) ........................................................ 52
Summa 1,053
De flesta af högre folkskolans lärjungar äro sålunda från mera välbärgade
hem, hvithet äfven bekräftas i departementschefens motivering.
Någon väsentlig ändring häruti kan under nuvarande tidsförhållanden
knappast väntas. Men uppenbarligen kan det icke vara riktigt att från
högre folkskolorna utesluta de barn, som bäst äro i tillfälle att använda
220
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
dem. Det väsentliga är väl att barnen ej i onödan »dragas från sina
vanliga lefnadsförhållanden» genom att sändas från hemmen till stadens
läroverk, utan kunna under skoltiden åtnjuta hemmets vård och ha tillfälle
till öfning i de arbeten, som där behöfva utföras. Vanligen hjälpa
de föräldrarna i deras yrke. Detta måste anses som sundt och riktigt.
Att i en författning gifva bestämmelser, som, ifall de följdes, skulle leda
till att barnen måste sättas i andras arbete under skoltiden, kan icke vara
välbetänkt.
Bestämmelsen i fråga har, enligt upplysningar från föreståndare för
högre folkskolor och andra personer, som hafva långvarig personlig kännedom
om förhållandena å de platser, där skolor af denna art behöfvas,
verkat afgjordt skadligt för deras upprättande och utveckling. Då förslag
framkommit om att upprätta en högre folkskola, har ofta häremot anförts,
att dessa skolor ju äro afsedda för »arbetarebarn», men att de föräldrar,
som önskade sätta sina barn i den påtänkta skolan, ej tillhörde den egentliga
»arbetareklassen», hvarför det vore tvifvelaktigt, om laglig grund för
statsbidrags erhållande funnes. Och där högre folkskola ändock kommit
till stånd, har klassfåfängan, hvilken som bekant icke minst frodas i små
förhållanden, hindrat inånga föräldrar att använda den för sina barn. De
föråldrade uttrycken i författningen torde därför böra ersättas med andra,
som bättre motsvara högre folkskolans verkliga art och ändamål. Den
högre folkskolan bör ej vara en klass-skola utan en för landsbygden och
mindre samhällen afpassad praktisk öfverbyggnad på den egentliga folkskolan
och liksom den senare tillgänglig för alla samhällsklassers barn.
I sammanhang härmed synes uttrycket »församlingar» i första punkten
böra ändras till »skoldistrikt». Denna ändring har en viss praktisk betydelse
på sådana orter, där köping skilt sig från den öfriga församlingen
i fråga om skolväsendet och bildat eget skoldistrikt. Dylikt skoldistrikt
bör hafva rätt att ensamt för sig eller tillsammans med närgränsande
skoldistrikt upprätta högre folkskola.
I första punkten borde alltså lämpligen ordet »församlingar» utbytas
mot »skoldistrikt», uttrycket »de arbetande klassernas barn» ändras till
»barn, som genomgått den egentliga folkskolan eller på annat sätt vunnit
motsvarande kunskaper», samt ordet »kroppsarbete» utbytas mot »arbete».
2. Beträffande den årliga lärotiden föreslår Kungl. Maj:t i punkten 5
följande bestämmelse:
»I högre folkskola skall undervisningen i allmänhet fortgå högst
trettio veckor hvarje år.»
Utom det att denna bestämmelse är särdeles sväfvande, kan anmärkas,
att den icke står i öfverensstämmelse med de principer, som eljest pläga
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
221
i dylika fall följas af Riksdagen. För andra skolor med statsunderstöd är
en minimitid fastställd, men här saknas en sådan, under det i stället en
maximitid skulle angifvas. Detta kan icke gärna vara lämpligt. Lämnar
Riksdagen så afsevärda bidrag, som här äro föreslagna, så bör den ock
kunna fordra, att skolan är i verksamhet en viss minimitid om året. Den
föreslagna miximitiden är dessutom med Kungl. Maj:ts tillstånd mångenstädes
redan öfverskriden. Såsom framgår af departementschefens anförande,
hafva nu redan flera af de befintliga högre folkskolorna en fastställd
lästid af mera än 30 veckor, och samma anförande förutsätter, att
i många af de nya skolor, som kunna komma att upprättas, 34Y2 veckor
torde bli vanlig lästid. Mot den anordningen, att lästiden blir densamma
som i den egentliga folkskolan, kan ju ej heller vara något att invända.
I vanliga fall är det otvifvelaktigt bäst för lärjungarnas utveckling i denna
ålder och mest öfverensstämmande med föräldrarnas önskningar, att den
dagliga lästiden ej är längre än att lärjungarna få någon tid öfrig till
praktiskt arbete och att undervisningen fortgår under en något större del
af året. Detta bekräftas ock af departementschefen, som framhåller, att
»erfarenheten visat, att önskan om utsträckning af lästiden vid de högre
folkskolorna varit ganska allmän».
Författningen torde sålunda böra ändras, så att den öfverensstämmer
med de förefintliga behofven. Af de nuvarande 20 skolorna har jämnt
hälften en årlig lästid af minst 30 veckor, under det för den andra hälften,
väsentligen utgörande äldre skolor, undervisningstiden är mindre än 30
veckor. Om en minimitid af 30 veckor fastställes och Kungl. Maj:t erhåller,
liksom i fråga om folkskolan, rätt att, där så visar sig behöflig^
medgifva kortare undervisningstid, synes frågan vara löst på ett sätt, som
kan tillfredsställa såväl staten som skoldistriktens berättigade anspråk.
De här ifrågasatta ändringarna innebära i själfva verket inga nyheter
utan endast ett godkännande af de förhållanden, som så småningom inträdt
på den högre folkskolans område och som föranledts af den sociala
utvecklingen under det senaste halfseklet. Dessa ändringar äro helt visst
af beskaffenhet att kunna medverka till att högre folkskolan blir mera
användbar och omtyckt».
Förevarande proposition är närmast föranledd af Riksdagens i skrifvelse
till Kungl. Maj:t den 27 april 1905 gjorda anhållan, att Kungl.
Maj:t måtte låta utreda, på hvad sätt och under hvilka villkor lärarna
vid högre folkskolor kunde erhålla en efter nutida förhållanden lämpad
Utskottets
yttrande.
■
222
Statsutskottets Utlåtande JV:o 9.
aflöning, äfvensom i hvad mån ytterligare bidrag från staten därtill skäligen
borde utgå, samt för Riksdagen framlägga det förslag, hvartill utredningen
kunde föranleda. Utskottet vill till en början framhålla, att det
synes utskottet otvifvelaktigt, att förbättrande af lärarpersonalens vid de
högre folkskolorna aflöningsförmåner, hvarigenom möjligheten att för
dessa skolor erhålla dugande lärarkrafter ökas, kommer att i väsentlig
mån bidraga till upphörande af den ringa benägenhet till anordnande af
skolor af ifrågavarande art, som alltsedan denna skolforms införande utan
tvifvel varit rådande. De af Kungl. Maj:t föreslagna minimilönerna eller
1,500 kronor med tre ålderstillägg å 300 kronor hvartdera för manlig lärare
samt 1,400 kronor med tre ålderstillägg å 200 kronor hvartdera för kvinnlig
lärare, jämte bostad och bränsle eller ersättning därför, synas utskottet
lämpligt afvägda och hafva således icke lämnat rum för erinran. Likaledes
har utskottet ej haft något att erinra mot de af Kung]. Maj:t föreslagna
minimiersättningarna åt vikarie för lärare under sjukdom eller 190
kronor för manlig och 180 kronor för kvinnlig lärare för läsmånad. Beträffande
de föreslagna villkoren och bestämmelserna i öfrigt, har utskottet
i afseende å de under mom. 2 förekommande orden: »Lärare, som erhållit
ordinarie anställning» etc., ansett, att då lärarne vid dessa skolor anställas
i enlighet med därom gifna bestämmelser i för hvarje skola utfärdadt, af
Kungl. Maj:t fastställdt reglemente och således icke äro ordinarie på samma
sätt som exempelvis folkskollärarne, detta uttryck bör, till förtydligande
häraf och till förekommande af missförstånd vid afgörande af frågor angående
lärares rätt till de i förevarande mom. angifna löneförmåner, utbytas mot
orden: »Lärare, som i vederbörlig ordning erhållit ordinarie anställning».
Vidare har utskottet i afseende å den föreslagna bestämmelsen angående
skolområdes skyldighet att bidraga till lärarnes pensionering ansett,
att densamma med dess nu föreslagna formulering möjligen kan lämna
rum för anspråk på sådan förmån från lärare i ämnen, som icke äro afsedda
att uppehållas på ordinarie tjänst, t. ex. öfningslärare. På grund
häraf och med tillämpning af hvad utskottet här ofvan anfört i afseende
å uttrycket »i vederbörlig ordning», har utskottet ansett, att uttrycket
»för hvar och en af där befintliga ordinarie lärartjänster» lämpligen bör
utbytas mot orden »för hvar och en af där befintliga lärartjänster, afsedda
att iippehållas af i vederbörlig ordning tillsatt ordinarie innehafvare»
.
Vidkommande härefter herr Hammarlunds motion, har utskottet, hvad
först beträffar den föreslagna förändringen af den af Kungl. Maj:t under
mom. 1 angifna definitionen å högre folkskola, ansett, att, då den af
motionären ifrågasatta formuleringen af momentet på ett med de verkliga
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
223
förhållandena mera öfverensstämmande sätt än den af Kutig!. Maj:t föreslagna
betecknar det ändamål, som med ifrågavarande art af skolor, enligt
utskottets förmenande, bör afses, motionen i denna del är förtjänt af bifall.
I afseende å den af motionären föreslagna lydelsen af mom. 5 angående
lästidens längd, har utskottet, som till fullo beaktar önskvärdheten
och nödvändigheten af att undervisningen anordnas så, att eleverna i icke
alltför hög grad undandragas sitt egentliga arbete, i likhet med motionären
funnit den af Kungl. Maj:t föreslagna bestämmelsen, att undervisningen
skall i allmänhet fortgå högst 30 veckor, vara ur formell synpunkt
mindre lämplig. Om således utskottet icke kan tillstyrka fastställande af
en maximitid, anser utskottet emellertid, att en minimitid, såsom af motionären
föreslagits, ej heller är att förorda. Lämpligast torde vara, att en
bestämd lästid angifves, med rätt för Kungl. Maj-.t att, på därom gjord
framställning, i särskilda fall medgifva undantag från denna bestämmelse;
och torde denna sålunda bestämda tid utan olägenhet kunna sättas till
30 veckor årligen.
Mot hvad Kungl. Maj:t i öfriga, här ofvan ej omhandlade delar föreslagit,
har utskottet intet att erinra.
På grund af livad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
att Riksdagen, med anledning af Kungl. Majrts
förevarande proposition och herr Hammarlunds i ämnet
väckta motion må,
a) godkänna följande bestämmelser angående anslag
till högre folkskolor:
1. Högre folkskola, hvarmed förstås en sådan skola,
som för ett eller gemensamt för flera skoldistrikt pa
landet eller i stad, där allmänt läroverk icke finnes, inrättas
i ändamål att bereda barn, som genomgått den
egentliga folkskolan eller på annat sätt vunnit motsvarande
kunskaper, tillfälle att inhämta ett högre mått
af bildning, utan att barnen dragas från sina vanliga
lefnadsförhållanden eller nödig öfning för duglighet och
härdighet vid arbete, kan erhålla understöd af statsmedel
dels
till högst dubbla beloppet af hvad till skolan
i distriktet sammanskjutes, dock högst 1,200 kronor årligen
för hvarje årsklass och för hvarje skola ej öfverskridande
2,400 kronor om året,
dels ock därutöfver två tredjedelar af i punkt 2
omförmälda ålderstillägg till lärares aflöning, allt under
de i följande punkter angifna villkor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
2. Lärare, som i vederbörlig ordning erhållit ordinarie
anställning vid högre folkskola, skall af skolområdet
förses med tjänlig bostad och nödigt bränsle
eller ersättning därför samt därutöfver i årlig lön åtnjuta,
manlig lärare minst ettusen femhundra kronor
och tre ålderstillägg å trehundra kronor hvartdera samt
kvinnlig lärare minst ettusen fyrhundra kronor och tre
åldertillägg å tvåhundra kronor hvartdera. Alderstilläggen
skola utgå det första efter fem, det andra efter
tio och det tredje efter femton års oförvitlig tjänstgöring,
räknadt från och med början af kalenderåret
närmast efter det, hvarunder det femte, tionde eller
femtonde året gått till ända; dock under villkor att
läraren under den tjänstetid af fem år, som erfordras
för vinnande af hvarje särskildt ålderstillägg, meddelat
undervisning vid skolan under mera än fyra femtedelar
af den å nämnda tjänstetid belöpande fastställda undervisningstiden,
hvarvid iakttages, att tjänstinnehafvaren
må räkna sig till godo den tid, hvarunder han åtnjutit
tjänstledighet för att, på grund af särskildt förordnande
eller val, bestrida allmänt uppdrag eller offentlig befattning,
och äfven den tid, hvarunder till följd af
smittsam sjukdom undervisningen i skolan varit inställd.
Vid beräkning af den tjänstetid, som erfordras för vinnande
af ålderstillägg, må lärare räkna sig till godo
den tid, han tjänstgjort såsom ämneslärare vid allmänt
läroverk eller folkskoleseminarium eller ock innehaft
ordinarie anställning vid folkskola, dock icke mera än
sammanlagdt tio år; skolande denna förmån jämväl tillgodokomma
den vid högre folkskola nu anställda lärarpersonal.
3. Högre folkskola skall vara försedd med ett af
Kung! Maj:t godkändt reglemente.
4. Till lärjungar i högre folkskola må ej mottagas
andra än de, som visat sig redan innehafva de kunskaper,
Indika meddelas i den egentliga folkskolan.
5. I högre folkskola skall undervisningen fortgå
trettio veckor hvarje år, därest ej Kungl. Maj:t på gjord
ansökning annorlunda bestämmer.
Statsutskottets Utlåtande N;o 9.
225
6. För att kunna antagas till ordinarie lärare vid
högre folkskola erfordras
att hafva blifvit genom intyg om genomgången
pröfning väl vitsordad för studier vid universitet och
hafva antingen med godt vitsord genomgått den praktiska
öfningskursen vid ett folkskoleseminarium eller
på annat af Kungl. Maj:t godkändt sätt förvärfvat sig
undervisningsskicklighet; eller
att hafva erhållit godkändt afgångsbetyg från högre
lärarinneseminarium; eller
att hafva förvärfvat behörighet till adjunktstjänst
vid folkskoleseminarium eller allmänt läroverk; eller ock
att hafva med goda vitsord genomgått folkskoleseminarium
samt därefter med hänsyn till fortsatta studier
eller väl vitsordad tjänstgöring vid högre folkskola
eller högre afdelning af folkskola eller annan motsvarande
undervisningsanstalt af Kungl. Maj:t blifvit förklarad
behörig att antagas till ordinarie lärare vid högre
folkskola;
b) öka förslagsanslaget: understöd åt högre folkskolor
från dess nuvarande belopp, 25,000 kronor, till
32,000 kronor, eller med 7,000 kronor;
c) medgifva vidtagande af sådan ändring i fråga
om de i nådiga kungörelsen angående aflönande af vikarie
för lärare vid högre folkskola under tjänstledighet
på grund af sjukdom den 13 juni 1902 omförmälda
vikarier, att sådan vikarie skall, förutom öfriga angifna
förmåner, åtnjuta arfvode, manlig lärare efter minst
etthundranittio kronor och kvinnlig lärare efter minst
etthundraåttio kronor för läsmånad;
d) besluta, att lärare, som ingår på den nya löneregleringen,
eller som förordnas, efter det kungörelse i
ämnet utkommit, skall vara skyldig ej mindre att, så
snart han uppnått sextio års ålder och i vederbörlig
ordning förklarats berättigad till hel pension, afgå från
tjänsten, vederbörande skolstyrelse dock obetaget att
låta med afskedet anstå, därest och så länge den pensionsberättigades
fortsatta tjänstgöring anses vara gagne
Bik.
till itiksd. Urat. 1907. 4 Hand. 1 Afct. 9 Höft. 29
226
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
lig för skolan, än äfven att såsom bidrag till kostnaderna
för pensioneringen erlägga en årlig afgift, motsvarande
två och en half procent af den lön, för hvilken
skolområdet med afseende å hans pensionering vunnit delaktighet
i folkskollärarnas pensionsinrättning;
e) besluta, att skolområde, som underhåller högre
folkskola, skall för hvar och en af de där befintliga
lärartjänster, afsedda att uppehållas af i vederbörlig
ordning tillsatt ordinarie innehafvare, vara förbundet
till delaktighet i folkskollärarnas pensionsinrättning efter
det högsta lönebelopp, hvaraf lärare, på grund af tjänstålder,
enligt gällande författning äger att komma i åtnjutande;
dels
föreskrifva, att såsom tjänstår för erhållande
af pension skall räknas, förutom den i § 17 af gällande
reglemente för folkskollärarnas pensionsinrättning angifna
tid, jämväl den tid, som vederbörande lärare tjänstgjort
såsom ämneslärare vid allmänt läroverk eller folkskoleseminarium;
dels
och öka det under riksstatens tionde hufvudtitel
uppförda anslaget ''Bidrag till folkskollärares pensionering’
med 3,081 kronor samt det under samma
hufvudtitel uppförda anslaget ''Bidrag till folkskollärares
änke- och pupillkassa’ med 165 kronor.»
Ang.
förändrade 21:o) I punkt 30 under åttonde hufvudtiteln har Kungl. Maj:t före
bestämmelser
• , t)*i i ,±.
angående af- slagit Riksdagen att
visper t/ar dels medgifva vidtagande af sådan ändring i fråga om statsbidrag till
ordinarie, aflönande af icke ordinarie, examinerad, vid folkskola antagen lärare, att
folk*''kollärare.den årliga lön, som sådan lärare, förutom nu föreskrifna naturaförmåner,
rgQ j skall erhålla, för att skoldistriktet må äga att under i öfrigt nu gällande
villkor bekomma statsbidrag till hans aflönande, bestämmes till minst 800
kronor, samt
öka förslagsanslaget: lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor
med 50,000 kronor, eller från 8,100,000 kronor till 8,150,000 kronor;
dels medgifva vidtagande af sådan ändring i fråga om aflönande af
de i § 1 mom. 1 af nådiga kungörelsen angående aflönande af vikarie för
lärare vid folkskola eller småskola under tjänstledighet på grund af sjuk
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
227
dom den 1 juni 1900 omförmälda vikarier, att sådan vikarie skall, förutom
öfriga angifna förmåner, åtnjuta arfvode efter minst 800 kronor för
åtta månaders undervisningstid, eller 100 kronor för läsmånad, samt
öka förslagsanslaget: bidrag till aflönande i vissa fall af vikarie för
lärare eller lärarinna vid folkskola eller småskola med 25,000 kronor, eller
från 100,000 kronor till 125,000 kronor;
dels ock medgifva vidtagande af sådan ändring i fråga om de i § 1
af nådiga kungörelsen angående aflönande af vikarie för lärare vid af
landsting eller stad, som ej i landsting deltager, inrättadt småskollärarseminarium
under tjänstledighet på grund af sjukdom den 31 maj 1901
omförmälda vikarier, att sådan vikarie skall, därest han aflagt folkskollärarexamen,
förutom öfriga angifna förmåner, åtnjuta arfvode efter minst
800 kronor för åtta månaders undervisningstid, eller 100 kronor för läsmånad.
Denna framställning, som varit föremål för det sammansatta statsoch
lagutskottets förberedande behandling, har af Riksdagen i enlighet
med det sammansatta utskottets hemställan bifallits; hvilket statsutskottet
skolat här
anteckna
Vid bifall till hvad i punkterna 16—20 föreslagits samt med anledning
af Riksdagens här ofvan under punkt 21 omförmälda beslut kommer
anslaget till folkundervisningen, nu 9,957,235 kronor, att ökas med 128,333
kronor, eller till 10,085,568 kronor.
De tekniska läroverken.
22:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att — med ute- ombildning
slutande ur staten för Chalmers tekniska läroanstalt af det till en lärare ^“st^Td"
i allmän mekanik upptagna arfvode å 2,500 kronor — till upprättandeChaimers tekvid
nämnda läroanstalt af en lektorsbefattning i mekanik och matematik
på ordinarie stat uppföra ett belopp af 4,1)00 kronor, däraf 2,600 kronor ror i
lön och 1,400 kronor tjänstgöringspenningar, med rätt för blifvande inne- ^ ^
häfvare af denna lektorsbefattning till ålderstillägg i enlighet med hvad
därom gäller för öfriga lektorer vid läroanstalten; hvarigenom staten för
Chalmers tekniska läroanstalt skulle komma att ökas med 1,500 kronor.
228
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 174—179 i statsrådsprotokollet.
Då behofvet af den föreslagna nya lektorsbefattningen synes vara
styrkt, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må — med uteslutande ur staten för
Chalmers tekniska läroanstalt af det till en lärare i allmän
mekanik upptagna arfvode å 2,500 kronor — till
upprätthållande vid nämnda läroanstalt af en lektorsbefattning
i mekanik och matematik på ordinarie stat uppföra
ett belopp af 4,000 kronor, däraf 2,600 kronor lön och
1,400 kronor tjänstgöringspenningar, med rätt för blifvande
innehafvare af denna lektorsbefattning till ålderstillägg
i enlighet med hvad därom gäller för öfriga lektorer
vid läroanstalten, hvarigenom staten för Chalmers
tekniska läroanstalt ökas med 1,500 kronor.
Vid bifall till hvad i denna punkt föreslagits kommer anslaget till
de tekniska läroverken, nu utgörande 556,775 kronor, att ökas till 558,275
kronor.
Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen.
An?. 23:o) Vidare har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen medgifva att,
Tändn?ugnåf eft''er barnmorskeundervisningsanstaltens i Lund upphörande, det under
ett anslag anslagstiteln: barnmorskeundervisningen och barnbördshusen uppförda
[32.] belopp af 1,358 kronor, utgörande ersättning till barnmorskeläraren i Lund
för afskrifven kyrkotionde, må, under förutsättning att för medicine kandidater
å det af Malmöhus läns landsting bekostade barnbördshuset i Lund
beredes tillfälle till klinisk undervisning, utgå såsom bidrag för uppehållande
af verksamheten vid detta barnbördshus.
De af departementschefen till stöd för framställningen anförda skäl
innefattas å sid. 179—186 i statsrådsprotokollet.
På grund af hvad i ärendet förekommit, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må medgifva att, efter barnmorskeundervisningsanstaltens
i Lund upphörande, det under
anslagstiteln: »Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen»
uppförda belopp af 1,358 kronor, utgörande er
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
229
sättning till barnmorskeläraren i Lund för afskrifven
kyrkotionde, må, under förutsättning att för medicine
kandidater å det af Malmöhus läns landsting bekostade
barnbördsbuset i Lund beredes tillfälle till klinisk undervisning,
utgå såsom bidrag för uppehållande af verksamheten
vid detta barnbördshus.
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.
24:oj Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att de under akademiens ökJ^n8la
stat uppförda anslag dels för tryckningskostnader och dels till utgifvande °tm tryck*8
af planschverk öfver fornsaker och andra märkvärdiga föremål i statens na''dnef^8tm
historiska museum m. m. må sammanslås till ett anslag och med anslags- roon
titelns ändring till: »För tryckningskostnader samt utgifvande af plansch- L -J
verk öfver fornsaker och andra märkvärdiga föremål i statens historiska
museum m. in.» höjas från dessa anslags nuvarande belopp, tillhopa 5,000
kronor, till 7,000 kronor, eller med 2,000 kronor. .
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 186—188 i statsrådsprotokollet.
Med anslutning af hvad departementschefen till stöd för framställningen
anfört, får utskottet hemställa,
att de under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens
stat uppförda anslag dels för tryckningskostnader
och dels till utgifvande af planschverk öfver
fornsaker och andra märkvärdiga föremål i statens historiska
museum in. m. må sammanslås till ett anslag och
med anslagstitelns ändring till: »För tryckningskostnader
samt utgifvande af planschverk öfver fornsaker och andra
märkvärdiga föremål i statens historiska museum m. m.»
höjas från dessa anslags nuvarande belopp, tillhopa
5,000 kronor, till 7,000 kronor, eller med 2,000 kronor;
kommande vid bifall härtill anslaget till vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien, nu 42,200 kronor
(däraf 1,000 kronor reservationsanslag), att ökas till
44,200 kronor (däraf 1,000 kronor reservationsanslag).
230
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Naturhistoriska riksmuseum.
Ang. 25:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att för beredande
konservator- aflöning åt en andre konservator vid naturhistoriska riksmuseet bevilja
tjänst, ett helopp af 2,000 kronor.
[34.] Utredningen i ämnet innefattas å sid. 188—193 i statsrådsproto
kollet.
Utskottet, som funnit behofvet af den föreslagna andre konservatorstjänsten
vara genom hvad därom i statsrådsprotokollet anförts, till fullo
styrkt, hemställer,
att Riksdagen må för beredande af aflöning åt en
andre konservator vid naturhistoriska riksmuseet bevilja
ett belopp af 2,000 kronor.
Vid bifall härtill kommer museets ordinarie anslag, nu 92,700 kronor,
att uppgå till 94,700 kronor.
Resestipendier samt läroböckers och lärda verks utgifvande.
Ang. 26:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, med ändring af ru
£Ärbriken
å det till resestipendier samt läroböckers och lärda verks utgifvande
tema vid na-under åttonde hufvudtiteln uppförda reservationsanslag till »Resestipendier
riksmuseum* samt läroböckers, tidskrifters och lärda verks utgifvande», höja anslaget
och förestån-från dess nuvarande belopp, 26.500 kronor, till 45,000 kronor, eller med
"u"r 18,800 kronor.
centraianstai- Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 193—197 i statsrådsproto
ten
m. m. p0l]pf
[35.] k0llet
utskottets Andamålet med den äskade anslagshöjningen är, såsom af statsråds1
ra“ '' protokollet inhämtas, dels att bereda en hvar af de åtta intendenterna
vid naturhistoriska riksmuseum samt föreståndaren för meteorologiska
centralanstalten tillfälle att minst hvart fjärde år företaga eu utländsk
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
231
studieresa för en beräknad kostnad af 735 kronor för hvarje resa, dels
ock lämnande af understöd åt tidskrifter, som äro hänförliga till lärda verk.
Sådant understöd har redan förut af Kungl. Maj:t plägat att, företrädesvis
från besparingar eller extra utgiftsmedel, lämnas till vissa tidskrifter; och
uppgår beloppet af till åtskilliga, af departementschefen särskildt angifna
tidskrifter för ett år beviljade understöd till sammanlagdt 15,450 kronor.
Då det icke lärer få anses lämpligt, att, på sätt hittills skett, utgifter af sist
omförmälda art regelbundet bestridas af besparingarna eller hufvudtitlarnas
anslag till extra utgifter, och då utskottet icke haft något att erinra
mot anslagshöjningen, i hvad den afser beredande af resestipendier åt
ofvan omförmälda tjänstemän eller mot den för sådant ändamål beräknade
årliga kostnaden 1,650 kronor, har utskottet ansett sig böra tillstyrka
Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet har emellertid velat framhålla, att det
synes utskottet, som om, genom uppdelning af förevarande anslag i två
särskilda, ett till resestipendier och ett till läroböckers, tidskrifters och
lärda verks utgifvande, en större öfverskådlighet, än hvad nu är för handen,
skulle vinnas beträffande de belopp, som kunna för de båda ändamålen
afses. Med uttalande häraf och under förväntan att endast däraf verkligen
förtjänta tidskrifter skola komma i åtnjutande af understöd från ifrågavarande
anslag, hemställer utskottet,
att Riksdagen må, med ändring af rubriken å det
till resestipendier samt läroböckers och lärda verks utgifvande
under åttonde hufvudtiteln uppförda reservationsanslag
till »Resestipendier samt läroböckers, tidskrifters
och lärda verks utgifvande», höja anslaget från
dess nuvarande belopp, 26,500 kronor, till 45,000 kronor,
eller med 18,500 kronor.
Öfriga ordinarie anslag.
27:o) Beträffande öfriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande
år finnas uppförda å åttonde hufvudtiteln, har icke föreslagits
någon ändring.
Utskottet hemställer,
att öfriga, här ofvan icke omförmälda ordinarie anslag
må i riksstaten för år 1908 upptagas till oför
-
232
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
ändrade belopp; dock att i anslaget till skrifmaterialier
och expenser, ved m. m. må göras den jämkning, gom
till jämnande af hufvudtitelns slutsumma kan visa sig
erforderlig.
Statsutskottets Utlåtande N:o 9
233
Extra anslag*.
Med anledning af de för tillfälliga behof, hänförliga under åttonde
hufvudtiteln, gjorda framställningar, får utskottet afgifva följande yttranden
och förslag.
Ecklesiastikdepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli.
28:o) Kungl. Maj:t har under punkten 36 föreslagit Riksdagen att för An«-
beredande af arfvode å 6,400 kronor, hvaraf 2,000 kronor må anses mot-7eckiesiastik-f
svara tjänstgöringspenningar, åt en extra byråchef inom ecklesiastikdeparte- deParte
mentet
på extra stat för år 1908 anvisa ett belopp af 5,900 kronor. racl
[36.J
Utskottet hemställer,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må för beredande af arfvode å
6,400 kronor, hvaraf 2,000 kronor må anses motsvara
tjänstgöringspenningar, åt en extra byråchef inom ecklesiastikdepartementet
på extra stat för år 1908 anvisa ett
belopp af 5,900 kronor.
29:o)
Med
anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning ... An?- hemställer utskottet, °tin biträde8
att Riksdagen må, i likhet med hvad för inneva-vid “‘förande
rande år ägt rum, till biträden vid utförande af de inom statistisk»
ecklesiastikdepartementet förekommande statistiska arbe-arbetena inom
tena på extra stat för år 1908 bevilja ett anslag af mentet"
3,600 kronor.
[37.]
Riks- och landsarkiven.
30:o) I anslutning till Kungl. Maj:ts därom framställda förslag hemställer
utskottet,
att Riksdagen må, i likhet med hvad för åren 1905,
1906 och 1907 ägt rum, till arfvoden åt extra ordinarie
tjänstemän i riksarkivet på extra stat för år 1908 anvisa
ett belopp af 3,000 kronor.
Bih. till Riksd. Prat. 1901. 4 Sami. 1 Afd. 9 Haft.
Ang.
arfvoden åt
e. o. tjänstemän
i riksarkivet.
[38.]
30
Ang.
utgifvande a
historiska
handlingar.
[39.]
Ang.
utgifvande af
Svenska
riksdagsakter.
[40.]
Ang.
arfvoden åt
e. o. tjänstemän
vid
landsarkiven.
[41.]
234 Statsutskottets Utlåtande iV:o 9.
31:o) Till fortsatt utgifvande i tryck genom riksarkivet af sådana
skrifter och handlingar, som äro af vikt för fäderneslandets historia, har
Kungl. Maj:t för år 1908 äskat 3,000 kronor eller samma belopp, som
under flera föregående år för ändamålet beviljats; och hemställer utskottet,
att Riksdagen må, till fortsatt utgifvande i tryck
genom riksarkivet af sådana skrifter och handlingar, som
äro af vikt för fäderneslandets historia, anvisa för år
1908 ett extra anslag af 3,000 kronor.
32:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning, hemställer
utskottet,
att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande
år ägt rum, till utgifvande genom riksarkivet af Svenska
riksdagsakter jämte andra handlingar, som höra till
statsförfattningens historia under tiden 1521—1809, på
extra stat för år 1908 anvisa ett anslag af 1,500 kronor.
33:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat för år
1908 anvisa till arfvode åt en amanuens vid landsarkivet i Uppsala 1,800
kronor, till arfvode åt en amanuens vid landsarkivet i Lund 1,800 kronor
samt för beredandet af ökad, tillgång till arfvoden åt extra biträden vid
landsarkivet i Vadstena 1,300 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t, hvad
angår hvardera af de två förstnämnda beloppen, att, om särskilda förhållanden
skulle därtill föranleda, bestämma om medlens användande till
ersättning åt flera extra biträden vid landsarkivet i fråga, äfvensom till
ersättning åt extra biträden vid landsarkivet i Lund 1,000 kronor.
På grund af hvad till statsrådsprotokollet (sid. 199—201) i ärendet
anförts, hemställer utskottet,
att Riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts
förevarande framställning,
a) på extra stat för år 1908 anvisa
till arfvode åt en amanuens vid landsarkivet i Uppsala
1,800 kronor;
till arfvode åt en amanuens vid landsarkivet i Lund
1,800 kronor; samt
för beredande af ökad tillgäng till arfvoden åt extra
biträden vid landsarkivet i Vadstena 1,300 kronor;
dock, hvad angår hvart och ett af de två förstnämnda
beloppen, med rätt för Kungl. Maj:t att, om särskilda
förhållanden skulle därtill föranleda, bestämma om med
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
235
lens användande till ersättning åt flera extra biträden
vid landsarkivet i fråga; samt
b) likaledes på extra stat för år 1908 bevilja ett
anslag af 1,000 kronor till ersättning åt extra biträden
vid landsarkivet i Lund.
34:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, för uppförande å af
stadsfullmäktige i Östersund erbjuden tomt och i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med uppgjorda ritningar af byggnader för ett landsarkiv äfvensom
för byggnadernas inredning m. m., bevilja ett anslag af 210,000 kronor
och ''däraf på extra stat för år 1908 anvisa ett belopp af 125,000
kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 201—211 i statsrådsprotokollet.
I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft två särskilda
inom Andra Kammaren väckta motioner, den ena (n:o 112) af herr
A. J. Hagström, som hemställt, att Riksdagen till uppförande af ett landsarkiv
i Härnösand ville bevilja ett belopp af 210,000 kronor, med villkor,
att staden förbunde sig dels att lämna fri tomt af tillräcklig storlek och
fritt belägen, dels att till tomtgränsen framdraga nödig vatten- och afloppsledning;
samt
den andra (n:o 121) af herr G. A. Aldstrand, som föreslagit, att
Riksdagen, i händelse Kungl. Maj:ts förslag om beviljande af medel till
byggnader för ett norrländskt landsarkiv vinner dess bifall, måtte besluta
landsarkivets förläggande till Umeå, under förutsättning att Umeå stad
kostnadsfritt därtill upplåter tomt, jämngod med af Östersunds stadsfullmäktige
erbjuden sådan.
I afseende å de af motionärerna till stöd för framställningarna anförda
skäl tillåter sig utskottet hänvisa till motionerna.
Utskottet, som icke vill bestrida, att ett landsarkiv särskildt för Norrland
kan vara af behofvet påkalladt, håller emellertid före, att, då, på sätt
departementschefen framhållit, den nuvarande indelningen af fastlandet i
landsarkivdistrikt icke synes tillfredsställande, definitiv plan för dessa distrikts
omreglering bör vara fastställd, innan Riksdagen beviljar medel till
lokal för ett sådant arkiv. Då därtill kommer att, såsom framgår af ofvan
berörda motioner, meningarna äro synnerligen delade angående den lämpligaste
platsen för arkivet och en mera omfattande utredning i detta hänseende
än den nu i ärendet förebragta synes erforderlig, innan beslut i
frågan fattas, anser sig utskottet icke för närvarande kunna biträda hvarken
Kungl. Maj:ts eller något af motionärernas förslag.
Ang.
landsarkiv i
Östersund.
[42.]
Utskottets
yttrande.
236
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Utskottet får därför hemställa,
a) att Kungl. Maj:ts förevarande framställning icke
må vinna Riksdagent bifall;
b) att berr Hagströms ofvanberörda motion ej heller
må af Riksdagen bifallas; och
c) .att herr Ahlstrands ofvannämnda motion likaledes
icke må af Riksdagen bifallas.
Kungl. biblioteket.
Ang.
redigering
af den för
Sveriges offentliga
bibliotek
gemensamma
accessionskatalogen.
[43.]
35:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
hemställer utskottet,
att Riksdagen må, till redigering af den för Sveriges
offentliga bibliotek gemensamma accessionskatalogens
22:a årgång, omfattande år 1907, på extra stat för år
1908 anvisa ett belopp af 1,500 kronor.
Nationalmuseum.
statens konst-, Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
industriella hemställer utskottet,
samlingar att Riksdagen må jämväl för år 1908 anvisa ett
L44-J extra anslag af 5,100 kronor för vård, underhåll och
tillökning af statens konstindustriella samlingar.
Ang.
bevakning af
nationalmuseibyggnaden.
[45.]
37:o) I anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning hemställer
utskottet,
att Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1899—
1907 ägt rum, må för anordnandet af nattlig bevakning
vid nationalmuseibyggnaden anvisa på extra stat för år
1908 ett anslag af 2,000 kronor.
..A?*- 38:o) På grund af Kungl. Maj:ts
biträde vid ...i, / i ° J
bandteck- Ställer Utskottet,
därom gjorda framställning hem
-
nings- och
gravyrsamlingen
m. m.
[46.]
att Riksdagen må, i likhet med hvad för åren
1901—1907 ägt rum, för biträde vid vård och tillhandahållande
af handtecknings- och gr avyr samling en i nationalmuseum
äfvensom för vetenskaplig bearbetning af museets
samlingar på extra stat för år 1908 anvisa ett belopp
af 2,000 kronor.
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
237
39:o) Sedan 1905 års Riksdag för systematiskt genomforskande samt ^n?- beskrifvande och förtecknande i erforderliga delar genom lämpliga personer, angående”
företrädesvis extra ordinarie tjänstemän vid nationalmuseum, enligt plan,konstT,e,rk och
som intendenten bestämde, af sådana i Sverige befintliga samlingar, inne- konstsiöjdhållande
hittills icke fackmässigt undersökta konstverk eller märkligare f5remklkonstslöjdföremål,
som afsåges i intendentens i statsrådsprotokollet öfver [47.]
ecklesiastikärenden den 14 januari 1905 omförmälda skrifvelse till Kung!.
Maj:t den 28 september 1904, beviljat ett anslag af 6,000 kronor och
däraf på extra stat för hvartdera af åren 1906 och 1907 anvisats ett
belopp af 2,000 kronor, har Kungl. Maj.t nu föreslagit Riksdagen att af
ofvan omförmälda, redan beviljade anslag på extra stat för år 1908 anvisa
återstoden, 2,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att Riksdagen må för systematiskt genomforskande
samt beskrifvande och förtecknande i erforderliga delar
af vissa, i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden
den 14 januari 1905 närmare angifna, i Sverige befintliga
samlingar, innehållande hittills icke fackmässigt
undersökta konstverk eller märkligare konstslöj dföremål,
af förut beviljadt anslag å 6,000 kronor på extra stat
för år 1908 anvisa återstoden, 2,000 kronor.
Lifrustkammaren.
40:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning t4“ghemställer
utskottet, undel-hånoch
att Riksdagen må, i likhet med hvad som skett för sai^7n aarfna
innevarande år, för tillsyn, underhåll och vård af lifrust- r. å -i
kammarens samlingar på extra stat för år 1908 anvisa
ett belopp af 6,200 kronor.
Domkapitlens expeditioner.
41:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
hemställer utskotter,
att Riksdagen må till förstärkande af ordinarie anslaget
till domkapitlens expeditioner på extra stat för år
1908 anvisa ett anslag af 2,970 kronor.
Ang.
förstärkande
af ordinarie
anslaget till
domkapitlens
expeditioner.
[49.]
238
St åt std skottets Utlåtande 2\:o 9.
täckande af 42:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för täckande af
brister i åom-brister i domkapitlens expeditionskassor på extra stat för år 1908 bevilja
kapitlens answ af 1,484 kronor.
rrn -j Beträffande den i ärendet förebragta utredningen tillåter sig utskottet
*- hänvisa till statsrådsprotokollet sid. 214 och 215.
Utskottet hemställer,
att Riksdagen må för täckande af brister i domkapitlens
expeditionskassor på extra stat för år 1908 bevilja
ett anslag af 1,484 kronor.
Universiteten.
höjning af 43:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, för uppbringande
beloppet af do-under år 1908 af nuvarande fasta och rörliga docentstipendier vid univeraÄffE^taten
i Uppsala och Lund till ett belopp af 2,000 kronor hvartdera, på
yersiteten i extra stat för nämnda år bevilja för universitetet i Uppsala 11,500 kronor
UPLnnd ^ oc^ ^ijr universitetet i Lund 9,500 kronor, tillhopa 21,000 kronor.
[51.]
Beträffande utredningen i detta ärende får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet,
sid. 216—231.
Då billigheten synes fordra, att docenterna vid universiteten förunnas
aflöning till enahanda belopp, som de med dem jämställda extra ordinarie
lärarna vid de allmänna läroverken numera åtnjuta, hemställer utskottet,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må, för uppbringande under år 1908 af
nuvarande fasta och rörliga docentstipendier vid universiteten
i Uppsala och Lund till ett belopp af 2,000
kronor hvar, på extra stat för nämnda år bevilja
för universitetet i Uppsala 11,500 kronor och för universitetet
i Lund 9,500 kronor, tillhopa 21,000 kronor.
lärare^inom 44:o) Kung! Maj:t har föreslagit Riksdagen att, till beredande af arfämnesgrup-
vode å 2,500 kronor åt en lärare vid hvartdera af universiteten i Uppsala
mediaterator-Lund med åliggande att biträda vederbörande professorer i estetik samt
och konst- litteratur- och konsthistoria vid nämnda universitet vid uppehållande af
Uppsåiaoch undervisnings- och examinationsskyldigheten i samma ämne, enligt de närLund.
mare bestämmelser, som af Kungl. Maj:t meddelas, på extra stat för år
[52.] 1908 bevilja ett belopp af 5,000 kronor.
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
239
Genom hvad till statsrådsprotokollet i detta ärende (sid. 231—246)
blifvit anfördt har utskottet funnit det vara ådagalagdt, att arbetskrafterna
inom ämnesgruppen estetik med litteratur- och konsthistoria vid universiteten
i Uppsala och Lund behöfva förstärkas, och får utskottet med anledning
häraf hemställa,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må till beredande af arfvode å 2,500
kronor åt en lärare vid hvartdera af universiteten i
Uppsala och Lund med åliggande att biträda vederbörande
professorer i estetik samt litteratur- och konsthistoria
vid nämnda universitet vid uppehållande af
undervisnings- och examinationsskyldigheten i samma
ämne, enligt de närmare bestämmelser, som af Kungl.
Maj:t meddelas, på extra stat för år 1908 bevilja ett
belopp af 5,000 kronor.
45:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till förstärkande af ^
lär arkrafterna i kirurgi vid universitetet i Uppsala på extra stat för år anslaget till
1908 anvisa ett anslag af 2,000 kronor. fo”t“^®r”de
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsråds- krafterna i
protokollet sid. 246—252. UppIfiV
Då det äskade anslaget synes behöfligt för uppehållande af den kirur- fgiska
undervisningen vid universitetet i Uppsala, hemställer utskottet,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må till förstärkande af lärarkrafterna
i kirurgi vid universitetet i Uppsala på extra
stat för år 1908 anvisa ett anslag af 2,000 kronor.
46:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att såsom bidrag till arf- Ang.
vode åt en assistent d akademiska sjukhusets i Uppsala röntgenafdelr
på extra stat för år 1908 anvisa ett anslag af 500 kronor.
På grund af hvad i detta ärende blifvit i statsrådsprotokollet (sid.
253 och 254) anfördt, hemställer utskottet,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevavarande
framställning, må såsom bidrag till arfvode åt
en assistent å akademiska sjukhusets i Uppsala röntgenafdelning
på extra stat för år 1908 anvisa ett anslag
af 500 kronor.
å det akademiska
sjuk
husets i
Uppsala
röntgenafdeluing.
[54.]
240
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
. A,ns- .... 47:o) Sedan
universitets- ar vid universitetet
Uppsila.'' språken_ beviljat ett anslag af 54,000 kronor och däraf på extra stat för
[551 _
L ''J git Riksdagen att af omförmälda redan beviljade anslag på extra stat för
år 1908 anvisa ytterligare 9,000 kronor.
1906 års Riksdag för anställande under ytterligare sex
Uppsala af lektorer i tyska, franska och engelska
„ nslag af 54,000 kronor och däraf på extra stat för
1907 anvisat ett belopp af 9,000 kronor, har Kungl. Maj:t nu föresla
-
Utskottet hemställer,
att Riksdagen må för anställande vid universitetet
i Uppsala af lektorer i tyska, franska och engelska språken
på extra stat för år 1908 anvisa af förut beviljadt
anslag ett belopp af 9,000 kronor.
Ang.
uppehållande
af undervisning
i
nordisk och
jämförande
fornkunskap
i Uppsala.
[56.]
48:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
hemställer utskottet,
att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande
år ägt rum, till uppehållande vid universitetet i
Uppsala af undervisning i nordisk och jämförande fornkunskap
på extra stat för år 1908 bevilja ett belopp
af 2,500 kronor, att utgå under förutsättning att fullt
lämplig person för ifrågavarande undervisnings meddelande
finnes att tillgå.
hånande^ 49:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till uppehållande af
öfningama öfningarna å institutionen för allmän och analytisk kemi vid universitetet i
institutionen Uppsala Pa exlra stat för år 1908 anvisa ett anslag af 1,500 kronor,
i Uppsåt. Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsråds[57
] protokollet, sid. 255—258.
Med hänsyn till hvad i ärendet blifvit upplyst beträffande det för
de kemiska vetenskaperna afsedda docentstipendiets behöflighet för den geologisk-mineralogiska
vetenskapen jämväl under de närmaste åren, har utskottet
ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande framställning.
Utskottet hemställer alltså,
att Riksdagen må till uppehållande af öfningarna
å institutionen för allmän och analytisk kemi vid universitetet
i Uppsala på extra stat för år 1908 anvisa ett
anslag af 1,500 kronor.
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
241
af
Kungl.
Maj:ts därom gjorda
framställning får . A“g\,
° seismologiska
nndersök
-
50:o) Med anledning
utskottet hemställa,
att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande m"gar "d
år ägt rum, till aflöning åt en assistent vid det meteoro- giska institulogiska
observatoriet i Uppsala samt till bestridande af
löpande utgifter för de vid observator^ anordnade sm- tko]
mologiska undersökningarna på extra stat för år 1908 L
anvisa ett anslag af 2,000 kronor.
51:o) Sedan 1905 års Riksdag, på därom af Kungl. Maj:t gjord fram- Aug.
ställning, till uppförande, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med uppgjordafö"ydengfy8Uka
ritningar och förslag, af en nybyggnad för den fysiska institutionen vid institutionen
universitetet i Uppsala beviljat ett anslag af 297,080 kronor och däraf på 1 1Jpi‘sala''
extra stat för hvartdera af åren 1906 och 1907 anvisats ett belopp af
[59.]
75,000 kronor, har Kungl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att af omförmälda
redan beviljade anslag på extra stat för år 1908 anvisa ytterligare 107,080
kronor.
Under hänvisning till hvad af departementschefen till statsrådsprotokollet
i detta ärende (sid. 258—260) anförts, hemställer utskottet,
att Riksdagen må till uppförande, i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med uppgjorda ritningar och förslag,
af en nybyggnad för den fysiska institutionen vid universitetet
i Uppsala af förut beviljadt anslag å 297,080
kronor på extra stat för år 1908 anvisa ett belopp af
107,080 kronor.
o2:o) Med anledning åt Kungl. Mai:ts darom giorda framställning far Aug.
utskottet hemställa, den fysiska
att Riksdagen må, i likhet med hvad för inneva- institutionen
rande år ägt rum, till arfvode åt ytterligare en amanuens 1
vid fysiska institutionen vid universitetet i Uppsala på Lö^.j
extra stat för år 1908 bevilja ett anslag af 500 kronor.
53:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för införande af elek- elekt^"1^ be_
krisk belysning m. rn. i universitetsbiblioteket, anatomiska institutionen, medi- lysningsancinskt-kemiska
institutionen, yatoloqiska institutionen och botaniska institu- °ydmng ,mra
tionen vid universitetet i Uppsala, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med institutioner
det af vederbörande universitetsmyndigheter framlagda förslag, på extra '' uPPsnlastat
för år 1908 anvisa ett belopp af 10,700 kronor. [61-]
Bill. till Iliksd. Prot. 7.907. 4 Sand. I Afd. !) Höft.
31
242
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Ang.
extra ordinarie
amanuenser
vid
universitetsbiblioteket
i Uppsala.
[62.]
Ang. anslag
till Uppsala
universitets
bibliotek.
Ang. _
gymnastikoch
idrottsinrättning
i
Uppsala.
[63.]
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet
sid. 260—266.
Då behofvet af inledande af elektrisk belysning uti ifrågavarande lokaler
torde få anses ostridigt samt utskottet icke haft något att erinra mot det
af Kungl. Maj:t för ändamålet äskade beloppet, hemställer utskottet,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må för införande af elektrisk
belysning m. m. i universitetsbiblioteket, anatomiska institutionen,
medicinskt-kemiska institutionen, patologiska
institutionen och botaniska institutionen vid universitetet
i Uppsala, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det af
vederbörande universitetsmyndigheter framlagda förslag,
på extra stat för år 1908 anvisa ett belopp af 10,700 kronor.
54:o) Kungl. Maj:t bar föreslagit Riksdagen att till arfvoden åt extra
ordinarie amanuenser vid universitetsbiblioteket i Uppsala på extra stat för
år 1908 bevilja ett anslag af 6,400 kronor.
För ifrågavarande ändamål har Riksdagen under en följd af år på
extra stat beviljat anslag, hvilket under de senaste åren utgått med ett
belopp af 3,500 kronor.
Den i ärendet gjorda utredningen återfinnes å sid. 266—273 i statsrådsprotokollet.
Då behofvet af den ifrågasatta förhöjningen af anslaget synes ådagalagdt,
hemställer utskottet,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må till arfvoden åt extra ordinarie
amanuenser vid universitetsbiblioteket i Uppsala
på extra stat för år 1908 bevilja ett anslag af 6,400 kronor.
55:o) Under åberopande af hvad utskottet här ofvan under punkt 5:o
anfört angående förhöjning af det till Uppsala universitets bibliotek utgående
årsanslag, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må till Uppsala universitets bibliotek å
extra stat för år 1908 anvisa ett belopp af 10,000 kronor.
56:o) Sedan 1906 års Riksdag, på därom af Kungl. Maj:t gjord framställning,
till uppförande af gymnastikbyggnad vid universitetet i Uppsala,
i hufvudsaklig öfverensstämmelse med uppgjorda ritningar och förslag,
beviljat ett anslag å 174,740 kronor samt däraf på extra stat för år 1907
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
243
anvisat ett belopp af 50,000 kronor, har Kungl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen
att af omförmälda redan beviljade anslag på extra stat för år 1908
anvisa ett belopp af 100,000 kronor.
Under hänvisning till hvad departementschefen till statsrådsprotokollet
(sid. 273—275) i detta ärende anfört, hemställer utskottet,
att Riksdagen må till uppförande af gymnastikbyggnad
vid universitetet i Uppsala, i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med uppgjorda ritningar och förslag,
af redan beviljadt anslag på extra stat för år 1908 anvisa
ett belopp af 100,000 kronor.
57:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning hemställer
utskottet,
att Riksdagen må, i likhet med hvad för hvartdera
af åren 1905, 1906 och 1907 ägt rum, för utgifvande i
tryck af vederbörligen granskade anteckningar efter föreläsningar,
hållna inom juridiska fakulteterna vid rikets
universitet, på extra stat för år 1908 anvisa ett belopp
af 5,000 kronor, att användas enligt de närmare föreskrifter,
Kungl. Maj:t kan finna godt meddela.
58:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom framställda förslag hemställer
utskottet,
att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande
år ägt rum, för anordnande af kostnadsfri propedevtisk
undervisning i allmän kirurgi vid universitetet i
Lund på extra stat för år 1908 bevilja ett anslag af
1,500 kronor.
59:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att för anställande under
ytterligare sex år vid universitetet i Lund af lektorer i tyska, franska och
engelska språken må beviljas ett anslag af 54,000 kronor och däraf på extra
stat för år 1908 anvisas ett belopp af 9,000 kronor.
På grund af hvad till statsrådsprotokollet (sid. 275 och 276) i ärendet
anförts, hemställer utskottet,
att Riksdagen må, för anställande under ytterligare
sex år vid universitetet i Lund af lektorer i tyska,
Ang.
utgifvande i
tryck af anteckningar
efter juridiska
föreläsningar.
[64.]
Ang.
anordnande
af kostnadsfri
propedevtisk
undervisning
i allmän
kirurgi vid
universitetet
i Lund.
[65.]
Ang.
universitetslektorer
i Lund.
[66.]
244
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
franska och engelska språken, bevilja ett anslag af
54,000 kronor och däraf på extra stat för år 1908 anvisa
ett belopp af 9,000 kronor.
.An?- . 60:o) Kungl. Makt har föreslagit Riksdagen att till uppehållande vid
i slaviska universitetet i Lund af undervisning i slaviska språk, företrädesvis ryska,
språk, före- extra stat för år 1908 bevilja ett anslag af 2,500 kronor.
ryska, Den af departementschefen lämnade utredningen i detta ärende åter
i
Lund. finnes å sid. 276—279 i statsrådsprotokollet.
[67.]
På de af departementschefen anföi’da skäl får utskottet hemställa,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må till uppehållande vid universitetet
i Lund af undervisning i slaviska språk, företrädesvis
ryska, på extra stat för år 1908 bevilja ett
anslag af 2,500 kronor.
Ang.
föreståndare
för historiska
museet i
Lund.
[68.]
61:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning får utskottet
hemställa,
att Riksdagen må, i likhet med hvad för hvart och
ett af åren 1904, 1905, 1906 och 1907 ägt rum, för
aflönande af en föreståndare för universitetets i Lund
historiska museum samt mynt- och medaljkabinett på extra
stat för år 1908 anvisa ett belopp af 2,000 kronor, med
skyldighet för föreståndaren att utföra det arbete, som
det mindre akademiska konsistoriet finner skäl att bestämma.
Ang.
amanuens vid
universitetets
i Lund konstsamlingar.
[69.]
62:o) I anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning hemställer
utskottet,
att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande
år ägt rum, till arfvode åt en amanuens vid
universitetets i Lund konstsamlingar på extra stat för
år 1908 anvisa ett belopp af 500 kronor.
,.Aug\ . 63:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning får
en larareplats , 7c cd o eu o
i entomologi utskottet hemställa,
1 Lnnd- att Riksdagen må, i likhet med hvad för hvart och
[70-] ett af åren 1901—1907 ägt rum, på extra stat för år
1908 bevilja ett anslag af 3,000 kronor för uppehållande
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
245
af undervisning i entomologi och vård af de entomologiska
samlingarna vid universitetet i Lund, att utgå
under förutsättning att fullt lämplig person för tjänstgöringens
bestridande finnes att tillgå,
64:o) Sedan 1906 års Riksdag, på därom af Kungl. Maj:t gjord fram- Z00''[LoI1fjka
ställning, till ökning och komplettering af utrustningen vid zoologiska insti- institutionen
tutionen vid universitetet i Lund beviljat ett anslag af 10,000 kronor och '' Lunddäraf
på extra stat för år 1907 anvisat ett belopp af 2,500 kronor, har [71-]
Kungl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att ytterligare af omförmälda anslag
på extra stat för år 1908 anvisa ett belopp af 2,500 kronor.
Utskottet hemställer,
att Riksdagen må till ökning och komplettering af
utrustningen vid zoologiska institutionen vid universitetet
i Lund af förut beviljadt anslag å 10,000 kronor på
extra stat för år 1908 anvisa ett belopp af 2,500 kronor.
65:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för ny inredning af .An«: .
gamla hiblioteksbyggnaden i Lund samt för anskaffande af erforderliga in- af gamla biventarier
därtill, i hufvudsaklig enlighet med i ärendet omförmäldt förslag,
på extra stat för år 1908 bevilja ett anslag af 37,450 kronor. m. m.
t72-]
Under hänvisning till hvad utskottet här ofvan under punkt 5:o) anfört
i fråga om höjning af anslaget till extra utgifter för universitetet i
Lund, får utskottet hemställa,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må för ny inredning af gamla
hiblioteksbyggnaden i Lund samt för anskaffande af
erforderliga inventarier därtill, i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med uti statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden
den 12 januari 1907 omförmäldt förslag, på
extra stat för år 1908 bevilja ett anslag af 37,450 kronor.
66:o) I anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning hemställer
utskottet,
Ang.
extra biträden
vid universi
att
Riksdagen, i likhet med hvad för hvart och etttet8.b''bllot.eket
° ’ i Lund.
af åren 1900—1907 ägt rum, må till arfvoden åt extra
biträden vid universitetsbiblioteket i Lund för år 1908 på
extra stat anvisa ett belopp af 2,500 kronor.
[73.]
246
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
lönetillägg 67:o) Kung! Maj:t har föreslagit Riksdagen att såsom personligt löneåt
akademi- tillägg åt kamreraren vid universitetet i Lund Oscar Gerhard Regnéll på
o^Regn™ extra stat för år 1908 anvisa ett belopp af 1,000 kronor, däraf 200 kronor
[74 ] såsom tjänstgöringspenningar.
Öfver denna framställning kommer utskottet att framdeles afgifva
yttrande; hvilket utskottet skolat härigenom för Riksdagen
anmäla.
;lng\. 68:o) Med anledning af Kungi. Makt därom gjorda framställning hem
resestipendier
7 » n j co n
för ordinarie Ställer Utskottet,
att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande
år ägt rum, till resestipender åt ordinarie lärare
och vissa andra tjänstemän vid rikets universitet samt
karolinska mediko-kirurgiska institutet på extra stat för
år 1908 bevilja ett anslag å 10,000 kronor.
lärare m. fl. vid
universiteten
och karolinska
institutet.
[75.]
sorer m. fl.
Uppsala och
lund.
[76.]
M.cd. anledning af Kungl Maj:ts därom gjorda framställning och
neförbättring under hänvisning till hvad i statsrådsprotokollet (sid. 283 — 285) blifvit i
åtaeltra ordi''ämnet anfördt, hemställer utskottet,
att Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande
år ägt rum, må
a) medgifva, att tillfällig löneförbättring för år 1908
må till vissa befattning skafvare vid universiteten i Uppsala
och Lund utgå enligt följande grunder:
att extra ordinarie professorerna i Uppsala må,
med undantag af extra ordinarie professorerna i psykiatri
och växtbiologi, åtnjuta, därest de innehafva begynnelselön
eller berättigats uppbära allenast ett ålderstillägg,
hvardera 910 kronor, däraf 410 kronor såsom lön
och 500 kronor såsom tjänstgöringspenningar, samt,
om de berättigats uppbära två ålderstilllägg, hvardera
410 kronor, att tilläggas lönen;
att de tre laboratorerna äfvensom observatorn vid
nämnda universitet må åtnjuta hvardera 940 kronor,
däraf 440 kronor såsom lön och 500 kronor såsom tjänstpenningar;
att
vice bibliotekarierna vid samma universitet må
åtnjuta hvardera 500 kronor, att tilläggas lönen;
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
247
att den nuvarande extra ordinarie professorn i
praktisk teologi och moralteologi vid universitetet i Lund
må, därest han under år 1908 fortfarande innehar sin
befattning, åtnjuta 220 kronor såsom lön;
att öfriga extra ordinarie professorer vid sistnämnda
universitet, med undantag af den andre extra ordinarie
professorn inom den teologiska fakulteten, må åtnjuta,
därest de innehafva begynnelselön eller berättigats uppbära
allenast ett ålderstillägg, hvardera 1,000 kronor,
däraf 500 kronor såsom lön och 500 kronor såsom
tjänstgöringspenningar, samt, därest de berättigats uppbära
två ålderstillägg, hvardera 500 kronor, att tillläggas
lönen;
att laboratorn i kemi äfvensom observatorn vid
samma universitet må åtnjuta hvardera 1,000 kronor,
däraf 500 kronor såsom lön och 500 kronor såsom
tjänstgöringspenningar; samt
att vice bibliotekarien därsam masta des må åtnjuta
500 kronor att tilläggas lönen; samt
b) för bestridande af berörda löneförbättringar på
extra stat för år 1908 anvisa ett förslagsanslag af 40,000
kronor.
Karolinska mediko-kirurgiska institutet.
70:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning och Ang.
under hänvisning till hvad statsrådsprotokollet (sid. 285 och 286) i ären-11^1»^””6
det innehåller, hemställer utskottet, för vissa iä
att
Riksdagen må, i likhet med hvad för inneva- rr0aHn9kad in*
rande år ägt rum, stitutet.
a) medgifva, att tillfällig löneförbättring för år 1908 [77.]
må till enhvar af extra ordinarie professorerna vid institutet,
med undantag af extra ordinarie professorn i
psykiatri, samt till hvardera af de fast anställda två
laboratorerna därstädes utgå med 1,000 kronor, däraf
500 kronor såsom lön och 500 kronor såsom tjänstgöringspenningar;
dock att för de extra ordinarie professorer,
hvilka med inberäknande af ålderstillägg åt
-
248
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
njuta en aflöning af 5,500 kronor, löneförbättringen
skall utgöra 500 kronor, att tilläggas lönen; samt
b) för berörda ändamål på extra stat för år 1908
anvisa ett förslagsanslag af 10,000 kronor.
An?- 71:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning hem
amanuens
* vidStflller Utskottet,
medicinska att Riksdagen, i likhet med hvad under de senare
-1 aren agt rum, ma till arfvode åt eu amanuens via karo
*■
linska mediko-kirurgiska institutets medicinska ''poliklinik
å serajimerlasarettet på extra stat för år 1908 anvisa
ett belopp af 750 kronor.
Ang.
arfvode åt en
amanuens vid
kirnrgiska
polikliniken.
[79.]
72:o) Med anledning af Kungl Maj:ts därom gjorda framställning
hemställer utskottet,
att Riksdagen, på sätt under de senare åren ägt
rum, må till arfvode åt en amanuens vid karolinska
mediko-kirurgiska institutets kirurgiska poliklinik å serajimerlasarettet
på extra stat för år 1908 anvisa ett belopp
af 750 kronor.
Ans- 73:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
arfvode ät eu, & & J &J 6
amanuens vidh6lTlStäll6r UTSKOttGtj
oftalmiatriska
polikliniken.
[80.]
att Riksdagen, på sätt under de senare åren ägt
rum, må till arfvode åt en amanuens vid karolinska
mediko-kirurgiska institutets oftalmiatriska poliklinik d
serajimerlasarettet på extra stat för år 1908 anvisa ett
belopp af 750 kronor.
Ans- 74:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom framställda förslag får
amanuens4 vidUtSkottet hemställa,
gynekologiska
kliniken.
[81.]
att Riksdagen må, i likhet med hvad under en
följd af år ägt rum, för år 1908 på extra stat anvisa
900 kronor till arfvode åt en amanuens vid karolinska
mediko-kirurgiska institutets gynekologiska klinik å Sabbatsbergs
sjukhus.
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
249
75:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom framställda förslag få,rartf0A,ng»t
utskottet hemställa, amanuens vid
att Riksdagen, på sätt under innevarande år ägt^Jjjj^^a
rum, må till arfvode åt en amanuens vid mediko-kirur- sjukhnset
giska, institutets syfdidologiska, klinik å sjukhuset S:t Göran S:t Göranpå
extra stat för år 1908 anvisa ett belopp af 900 [82.]
kronor.
76:0,) På grund af Kungl. Harts därom gjorda framställning hem- , Ang- ,
. ö o j OJ o städning och
ställer utskottet, uppassning
att Riksdagen må, i likhet med hvad för åren™^ kygjenuk»
1902—1907 ägt rum, till städning och uppassning vid r„ „
karolinska mediko-kirurgiska institutets hygieniska institu- *- d
tion på extra stat för år 1908 anvisa ett belopp af 500
kronor.
77:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning får
utskottet hemställa, • för barn
att
Riksdagen, i likhet med hvad för de senare åren sjukdomar,
ägt rum, må på extra stat för år 1908 anvisa: [84.]
a) till en pediatrisk klinik vid kronprinsessan Lovisas
vårdanstalt för sjuka barn ett belopp af 1,800
kronor; och
b) till en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm
2,800 kronor, att utgå under villkor att Stockholms stad
för polikliniken tillskjuter samma belopp för år 1908.
78:o) Med anledning af hvad Kungl. Maj:t därom föreslagit, hem
,
.,-n , i ,, , materiell för
staller utskottet, ^ . oftalmiatriska
att Riksdagen må, i likhet med hvad för de senare kliniken,
åren ägt rum, för anskaffande och underhåll af materiell [85.]
för oftalmiatriska kliniken vid karolinska mediko-kirurgiska
institutet på extra stat för år 1908 anvisa ett
belopp af 500 kronor.
79:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning hemställer
utskottet,
att Riksdagen, på sätt för de senare åren ägt rum,
må till bekostande af teckningar i vetenskapliga ändamål
vid karolinska mediko-kirurgiska instutet anvisa ett extra
anslag för år 1908 af 1,500 kronor.
Ang.
teckningar i
vetenskapliga
ändam fil.
[86.]
Bill. till Rilcscl. Prot. 1907. 4 Samt. 1 Af cl. 9 Höft.
32
250
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Ang. 80:o) I anledning af Kungl. Maj:ts därom giorda framställning hem
undervisning
-ni.,, ” o o o
och sjukvård ställer utskottet,
att Riksdagen må, i likhet med hvad för de senare
åren ägt rum, för upprätthållande af den karolinska
mediko-kirurgiska institutet åliggande undervisning och
sjukvård vid vissa obstetriska och gynekologiska kliniker
under den tid af år 1908, hvarunder de ordinarie lärarne
vid institutet icke ombesörja nämnda undervisning
och sjukvård, på extra stat för år 1908 anvisa ett anslag
af 1,500 kronor.
vid de obstetriska
öch
gynekologiska
klinikerna.
[87.]
röntgen- 81:o) Kungl Maj:t har föreslagit Riksdagen att för karolinska mediko
arbetena
vid kirurgiska institutet på extra stat för år 1908 bevilja: dels till arfvode åt
lasarettet" m föreståndare för röntgeninstitutet å seraf merlasarettet 3,000 kronor, dels
rgg-j ock till aflöning åt erforderligt biträde åt föreståndaren och till underhäll af
r enig eninstrument ar iet 2,000 kronor, eller sålunda tillhopa 5,000 kronor.
På de skäl, som i statsrådsprotokollet (sid. 289—295) anförts till stöd
för detta förslag, hemställer utskottet,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må för karolinska mediko-kirurgiska
institutet på extra stat för år 1908 bevilja:
a) till arfvode åt eu föreståndare för röntgeninstitutet
å serafimerlasarettet 3,000 kronor; samt
b) till aflöning åt erforderligt biträde åt föreståndaren
och till underhåll af röntgeninstrumentariet 2,000
kronor,
eller sålunda tillhopa 5,000 kronor.
tillbyggnad 82:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att, till anordnande af
för ny farma-nya lokaler för den farmakologiska institutionen vid karolinska medikokoiogisk
msti-ji;rurgjg]-a institutet samt beredande af ökadt utrymme för de fysiologiska
roq -1 och histologiska institutionerna vid karolinska mediko-kirurgiska institutet
äfvensom till inredning och utrustning för nämnda institutioner m. m., allt
i hufvudsaklig öfverenstämmelse med uppgjorda ritningar och kostnadsförslag,
bevilja ett anslag af 196,226 kronor och däraf på extra stat för
år 1908 anvisa ett belopp af 90,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet
sid. 295—314.
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
251
Då genom den af departementschefen förebragta utredningen synes
ådagalagdt, att de farmakologiska, fysiologiska och histologiska institutionerna
vid karolinska mediko-kirurgiska institutet äro i stort behof af
ökadt utrymme, har utskottet, som funnit den upprättade planen väl afvägd
samt icke haft något att erinra mot de för byggnadsarbetet äfvensom
för inredning och utrustning af institutionerna beräknade kostnaderna,
ansett sig böra tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förevarande framställning.
Utskottet får alltså hemställa,
att Riksdagen må till anordnande af nya lokaler för
den farmakologiska institutionen vid karolinska medikokirurgiska
institutet samt beredande af ökadt utrymme
för de fysiologiska och histologiska institutionerna vid
institutet äfvensom till inredning och utrustning för
nämnda institutioner m. m., allt i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med uppgjorda ritningar och kostnadsförslag,
bevilja ett anslag af 196,226 kronor och däraf
på extra stat för år 1908 anvisa ett belopp af 90,000
kronor.
83:o) I en till Riksdagen afbiten proposition (n:o 116) af den 15 för-^dnrfj
sistlidne mars har Kungl. Maj:t, under åberopande af bilagdt utdrag afösning afdet
statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden samma dag, föreslagit Riks- medicinska
dagen att på extra stat för år 1908 bevilja: ”och^studie-''
väsendet.
A) för universitetet i Uppsala:
dels till anskaffande af fysikaliska apparater och utensilier m. m. för
den fysiologiska institutionen 1,500 kronor;
dels till arfvode åt en biträdande lärare i medicin 3,000 kronor;
dels ock till höjning af arfvodet för notarien vid medicinska fakulteten
400 kronor; ^
B) för universitetet i Lund:
dels till anskaffande af fysikaliska apparater och utensilier in. in. för
den fysiologiska institutionen 1,500 kronor;
dels till arfvode åt en biträdande lärare i medicin 2,000 kronor;
dels ock till höjning af arfvodet för notarien vid medicinska fakulteten
200 kronor; samt
252
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
C) för karolinska mediko-kirurgiska institutet:
dels till anskaffande af fysikaliska apparater och utensilier m. m. för
den fysiologiska institutionen 1,500 kronor;
dels till förhöjning af materiellanslaget till den anatomiska institutionen
1,000 kronor;
dels till arfvode åt en biträdande lärare i medicin 3,000 kronor;
hels till arfvode åt en biträdande lärare i kirurgi 3,000 kronor;
dels till höjning af aflöningen för ordinarie professorn i medicin 500
kronor att tilläggas lönen;
dels till höjning af aflöningen för ordinarie professorn i kirurgi 500
kronor att tilläggas lönen;
dels till höjning af aflöningen för e. o. professorn i medicin 1,000
kronor, däraf 800 kronor såsom lön och 200 kronor såsom tjänstgörings
penningar;
dels
till höjning af aflöningen för e. o. professorn i kirurgi 1,000
kronor, däraf 800 kronor såsom lön och 200 kronor såsom tjänstgörings
penningar;
dels
till höjning af aflöningen för e. o. professorn i syfilidologi 500
kronor, däraf 300 kronor såsom lön och 200 kronor såsom tjänstgöringspenningar;
dels
till uppehållande af assistenttjänstgöring vid allmänna barnhuset
i Stockholm 600 kronor;
dels till höjning af aflöningen för sekreteraren 500 kronor;
dels ock till bestridande af kostnader för tryckning af studiehandböcker
m. m. 500 kronor.
I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft en af
herr Hj. Lindgren inom Första Kammaren väckt motion (n:o 72), däri
föreslagits,
att Riksdagen måtte på extra stat för år 1908 bevilja det af Kungl.
Maj:t äskade anslaget 22,200 kronor för genomförande af en förändrad
anordning af det medicinska undervisnings- och studieväsendet, dock med
villkor att Kungl. Maj:t vid utfärdandet af den nya examensstadgan i
hufvudsak följer de af sakkunnige föreslagna anordningarna äfven beträffande
ämnena histologi och farmakologi.
I afseende å de af motionären till stöd för framställningen anförda
skäl tillåter sig utskottet hänvisa till motionen.
Departementschefens yttrande till ofvanberörda statsrådsprotokoll är
af följande lydelse:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Utledande N:o 9.
252
»I underdånig skrifvelse den 8 maj 1902 anliöll Riksdagen, det täcktes
Kungl. Maj:t ej mindre taga under öfvervägande, huruvida icke de såsom
villkor för rätten att vid universiteten aflägga juridiska examina stadgade
s. k. förberedande examina lämpligen kunde afskaffas, än äfven i öfrigt
låta undersöka och utreda, huruvida icke, med hänsyn till nödvändigheten
af studietidens begränsning, åtskilliga ändringar och tillägg i gällande bestämmelser
med afseende å undervisnings-, examens- och studieväsendet vid
Uppsala och Lunds universitet samt karolinska mediko-kirurgiska institutet
kunde vara behöfliga, och att Kungl. Maj:t därefter ville vidtaga de åtgärder,
som i dessa afseenden kunde befinnas erforderliga och gagneliga.
I anledning häraf uppdrog Kungl. Maj:t den 17 oktober 1902 åt en kommitté
att, efter verkställd utredning, afgifva underdånigt utlåtande och
förslag om åtgärder för begränsning af studietiden inom de juridiska, medicinska
och filosofiska fakulteterna vid högskolorna i riket samt särskildt
i fråga om borttagande af eller inskränkning i de förberedande, examina
för tillträde till de juridiska och medicinska fakulteterna och om inskränkning
i fordringarna på kunskaper i latinska språket för blifvande jurister
och” läkare. Denna kommitté, söm afslutade sitt uppdrag den 20 mars
1906, har afgifvit förslag angående examina samt undervisnings- och studieväsendet
inom de juridiska fakulteterna den 12 september 1903 samt motsvarande
förslag beträffande de medicinska fakulteterna och karolinska
institutet den 9 april 1904 och beträffande de filosofiska fakulteterna den 20
mars 1906. Det förstnämnda förslaget har redan varit föremål för Kungl.
Majrts pröfning, och har Kungl. Maj:t i hufvudsaklig öfverenstämmelse med
detsamma den 29 april 1904 utfärdat stadga angående de juridiska examina.
Det sistnämnda förslaget befinner sig ännu på remiss hos vederbörande
akademiska myndigheter.
Kommitténs förslag angående examina m. m. inom de medicinska fakulteterna
och vid karolinska institutet jämte de öfver detsamma afgifna
yttranden anhåller jag nu att få anmäla för Kungl. Maj:t. Förslaget äfvensom
en under år 1902 å elfte allmänna läkarmötets vägnar till dåvarande
chefen för ecklesiastikdepartementet ingifven framställning rörande reformering
af de medicinska studierna remitterades den 29 april 1904. till
kanslern för rikets universitet, hvilken, efter att hafva hört de filosofiska
och de medicinska fakulteterna samt de större akademiska konsistorierna
vid universiteten äfvensom karolinska institutets lärarkollegium, den 14
september 1905 afgaf underdånigt utlåtande i ärendet. Sedan härefter på
grund af nådig remiss medicinalstyrelsen den 22 november 1905 yttrat
sig i ärendet, tillkallade dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet
jämlikt nådigt bemyndigande särskilda sakkunnige, nämligen numera aflidne
universitetskanslern E. G. Boström, professorn i kirurgi vid universitetet i
254
Statsutskottets Utlåtande N;o 9.
Lund J. Borelius, professorn i patologisk anatomi vid karolinska institutet
C. Sundberg, professorn i praktisk medicin vid universitetet i Uppsala
K. Petrén samt lasarettsläkaren i Jönköping A. Eurén, för att biträda vid
utarbetande af förslag dels till stadga angående examina samt undervisnings-
och studieväsendet inom universitetens medicinska fakulteter och
vid karolinska mediko-kirurgiska institutet, dels ock i fråga om åtgärder,
som i samband härmed kunde anses erforderliga. Dessa tillkallade sakkunnige
afgåfvo den 27 november 1906 förslag dels till stadga angående
ifrågavarande examina, dels ock angående de anslag, som behöfde utverkas,
därest de af de sakkunnige förordade förändringarna i afseende på det
medicinska undervisnings- och examensväsendet blefve genomförda.
Som de tillkallade sakkunniges förslag i fråga om den ställning, ämnena
histologi och farmakologi borde intaga i de medicinska examina,
innebar en väsentlig afvikelse från hvad kommittén och de hörda myndigheterna
härutinnan förordat, infordrades öfver de sakkunniges förslag
i denna del underdåniga yttranden från de medicinska fakulteterna och karolinska
institutets lärarkollegium. Sedan dessas utlåtanden inkommit, hafva de
tillkallade sakkunnige den 9 februari 1907 afgifvit ännu ett yttrande i ärendet.
Då vidare de sakkunniges förslag innehöll föreskrift därom, att de
studerande skulle för medicine licentiatexamens afläggande fullgöra assistenttjänstgöring
i pediatrik ä allmänna barnhuset i Stockholm och i syfilidologi
å sjukhuset S:t Göran i Stockholm, hafva vidare, på grund af
särskilda nådiga remisser, underdåniga yttranden i ärendet afgifvits dels
af direktionen för allmänna barnhuset, dels ock af stadsfullmäktige i Stockholm.
I ärendet hafva slutligen till ecklesiastikdepartementet ingifvits två
resolutioner, som fattats vid i Uppsala och Lund hållna möten för diskussion
angående de tillkallade sakkunniges förslag.
Frågan om de medicinska studiernas reformering har således nu fortskridit
så långt, att densamma skulle kunna företagas till afgörande. De
nya bestämmelser, som i ämnet erfordras, tillkommer det Kungl. Maj:t att
ensam utfärda. Men då dessa bestämmelser torde komma att påfordra
icke obetydliga anslag, synes det mig riktigast att först hos Riksdagen
gorå framställning härom och, sedan Riksdagen meddelat sitt beslut i
ämnet, till slutligt afgörande företaga frågan om utfärdande af ny stadga
angående de medicinska examina. Ehuru jag således nu närmast har att
redogöra för de delar af ärendet, som beröra eventuella anslagskraf, torde
det dock tillåtas mig att i korthet yttra mig jämväl om öfriga delar, på
det att innebörden af den blifvande reformen må kunna mera tydligt
framstå.
.Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
255
Till en början torde jag böra lämna en kort öfversikt öfver nu gäl-Nu gällande^
lande bestämmelser angående examens- och undervisningsväsendet inom de es amme 8er‘
medicinska fakulteterna.
För inskrifning i medicinsk fakultet och vid karolinska institutet
fordras aflagd medicinsk-filosofisk examen. Denna omfattar pröfning i
ämnena botanik, zoologi, fysik och kemi. För tillträde till examen fordras,
att den studerande i den muntliga mogenhetspröfningen eller i
fyllnadspröfning erhållit minst betyget godkänd i latin samt enahanda
vitsord i matematik å latinlinjen B eller å reallinjen. Dispens från berörda
fordran med afseende å latin har emellertid under de senare åren
plägat lämnas sökande, som styrkt, att han inhämtat de insikter i latin,
livilka erfordras för flyttning till de allmänna läroverkens nedre sjunde klass.
Medicinsk-filosofisk examen har, under förutsättning att inga störande afbrott
kommit hindrande emellan, i allmänhet aflagts på 2—3 terminer.
De egentliga medicinska examina äro två, nämligen en teoretisk eller
medicine kandidatexamen och en praktisk eller medicine licentiatexamen.
Medicine kandidatexamen omfattar följande ämnen:
a) anatomi: den normala makroskopiska anatomien med därtill hörande
delar af embryologien;
b) histologi: normal mikroskopisk anatomi med därtill hörande delar
af embryologien;
c) fysiologi;
d) medicinsk kemi: fysiologisk, farmaceutisk, patologisk och toxikologisk
kemi;
e) farmakologi: denna vetenskaps farmakognostiska del samt den allmänna
farmakodynamiken;
f) allmän patologi: allmän patologisk anatomi och fysiologi;
g) medicinens histora: hufvuddragen af de allmänna medicinska teoriernas,
den medicinska litteraturens och de viktigaste folksjukdomarnas
historia.
Med studiet af dessa ämnen äro förbundna praktiska öfningar å de
särskilda institutionerna, undantagandes dock beträffande farmakologi och
medicinens historia.
Studietiden för medicine kandidatexamen är mycket växlande; under
den senaste tiden synes den hafva nedgått något, antagligen under inverkan
af de pågående reformsträfvandena. Mera än 4 år torde examen
under normala förhållanden icke kräfva.
Medicine licentiatexamen omfattar följande ämnen:
a) medicin: speciell medicinsk patologi och terapi, nervpatologi, syfilidologi
och dermatologi samt psykiatri;
b) pediatrik: barnsjukdomarnas speciella patologi och terapi;
256
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
c) kirurgi: speciell kirurgisk patologi, bandage- och operationslära;
d) oftalmiatrik: den speciella patologien och terapien af ögats sjukdomar
och brytningsfel;
e) obstetrik och gynekologi: hafvandeskapets, förlossningens och barnsängens
såväl normala förlopp som rubbningar och deras behandling samt
kvinnosjukdomarnas speciella patologi och terapi;
f) patologisk anatomi: människokroppens speciella patologi och terapi;
g) rätts- och statsmedicin: den medicinska vetenskapens tillämpning
på lagskipningen äfvensom svensk lagstiftning och förvaltning rörande
hälso- och sjukvård.
För tillträde till medicine licentiatexamen fordras, att den studerande:
1) närmast efter medicine kandidatexamen tjänstgjort på ettdera universitetets
medicinska, kirurgiska och obstetriska kliniker samt å patologisktanatomiska
institutionen under en tid af 6 månader;
2) därefter tjänstgjort vid de kliniska inrättningarna i hufvudstaden,
nämligen på de medicinska och kirurgiska klinikerna hvardera 6 månader,
på de neurologiska och oftalmiatriska klinikerna hvardera 2 månader,
på de obstetriska och pediatriska klinikerna hvardera 4 månader och på
kliniken för syfilis 2 månader, samt att han, efter i öfrigt afslutad klinisk
kurs, likaledes tjänstgjort vid någondera af de medicinska läroverkens
psykiatriska kliniker under 2 månader;
3) under hela sin tjänstgöring vid de medicinska, kirurgiska, neurologiska
och oftalmiatriska klinikerna tjänstgjort vid den patologiskt-anatomiska
institutionen;
4) under en tid af 2 månader oafbrutet deltagit i undervisningen vid
den hygieniska institutionen;
5) efter 2 månaders föregående tjänstgöring å serafimerlasarettets
kliniker under 3 månader tjänstgjort å den rättsmedicinska institutionen
vid karolinska institutet; samt
6) äger nödig kännedom om anordningarna inom apotek i allmänhet
äfvensom om de allmänna grunder, enligt hvilka tillsyn å apotek bör utöfvas
och undersökning däraf verkställas.
Tjänstgöringen vid universitetens medicinska, kirurgiska och obstetriska
kliniker kan ske samtidigt, så ock tjänstgöringen vid de medicinska
och kirurgiska klinikerna i hufvudstaden, äfvensom vid de obstetriska
och pediatriska klinikerna därstädes, hvarjämte tjänstgöringen på kliniken
för syfilis kan fullgöras samtidigt med någon af de förenämnda.
Äfven för medicine licentiatexamen är studietiden mycket växlande;
den torde kräfva något längre tid än medicine kandidatexamen. Tiden
för läkarutbildningen efter studentexamen torde kunna anslås till 9—10 år.
De medicinska examina anställas offentligt; studerande är dock skyl
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
257
■dig att före examen infinna sig hos examinatorerna för att undergå tentamen
jämte praktiska prof.
Angående den långa tiden för de medicinska studierna yttrade Kommitténs
universitetsexamenskommittén, bland annat, följande:
Bortsedt från rent individuella eller mera tillfälligt verkande förhållanden,
såsom bristande flit eller begåfning, sjukdom eller ekonomiska svårigheter,
amanuens- och läkarförordnanden under studietiden eller väntan på tillträde
till klinikerna vid starkare tillströmning af studerande, syntes den
-hufvudsakliga anledningen vara att söka däri, att planläggningen af studiearbetet
ej varit tillfredsställande, att anordningen af undervisningen ej
i alla afseenden varit afpassad efter dess ändamål, samt att kunskapsfordringarna
för examen delvis varit för höga och vanligen ej tillräckligt
specificerade.
Med afseende på den allmänna planläggningen af studierna ville kommittén
först framhålla, att de intill sista tiden gällande studieplanerna, i
öfverensstämmelse med examensstadgans anda, utginge från den principen,
att samtliga praktiska öfningar och samtliga tjänstgöringar borde afslutas,
innan tentamina i de olika ämnena finge afläggas. Dessa bestämmelser
syntes hafva varit den första anledningen till den af de studerande ganska
allmänt följda praxis, att de inom kortast möjliga tid sökt afsluta de
praktiska öfningarna i alla ämnen och fullgöra tjänstgöringarna vid alla
klinikerna, innan de på allvar börjat de bokliga studierna. Hvad licentiatexamen
beträffade, torde denna praxis äfven haft sin grund däri, att
de studerande, som ämnade återvända till universitetet för att där aflägga
examen, velat så snart som möjligt afsluta de obligatoriska tjänstgöringarna
i hufvudstaden samt att kompetens att före aflagd licentiatexamen
erhålla vissa slag af läkarförordnanden varit beroende däraf, att de kliniska
tjänstgöringarna varit i hufvudsak afslutade. Att ett dylikt särskiljande
till tiden af den praktiska utbildningen och de teoretiska studierna,
hvilka ständigt borde komplettera och belysa hvarandra, måste förorsaka
en väsentlig tidsförlust, på samma gång som utbytet af studierna
blefve sämre, läge i öppen dag.
Nämnda studieplaner hade för öfrigt på grund af ändrade förhållanden
redan länge varit föråldrade och torde dessutom varit okända för
senare generationer af studerande. Dessa hade sålunda icke haft sig tillförsäkrad
någon sakkunnig ledning vid planläggningen af sitt arbete, och
denna brist hade alltför ofta resulterat i eu mindre lämplig ordningsföljd
mellan studierna i de olika ämnena, liksom i olämpliga kombinationer af
samtidigt studerade ämnen. I detta missförhållande hade äfven exainens
Bih.
till Rihsd. Prof. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 9 Höft. 33
258
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
stadgan haft sin del, därigenom att den uttryckligen medgifvit samtidigtjänstgöring
på så olikartade kliniker som t. ex. den medicinska och den
kirurgiska kliniken eller den obstetrisk-gynekologiska och den pediatriska
kliniken. Genom dylika kombinationer måste ovillkorligen arbetskraft och
intresse splittras samt behållningen af undervisningen blifva mindre än
den borde. Då hvad som brustit sedermera måst inhämtas genom arbete
på egen hand, torde äfven detta för många hafva ledt till en förlängning
af studietiden.
Hvad undervisningen i de särskilda ämnena beträffade, hade vid företagen
granskning af dagböckerna öfver föreläsningar och öfningar vid de
medicinska läroanstalterna för de senaste åren befunnits, att undervisningen
visserligen i många fall syntes till omfång och innehåll väl anpassad för
sitt ändamål, men att däremot befogade anmärkningar kunde göras på
andra håll. Hufvudsyftet med undervisningen, utbildandet af dugliga praktiska
läkare, syntes icke alltid hafva i tillbörlig mån fått göra sig gällande.
Detaljkunskaper, som hufvudsakligen erbjöde intresse för vetenskapsmannen
eller för specialisten, hade nämligen understundom alltför mycket fått inkräkta
på det tidsutrymme, som bort tillkomma de mera centrala och för
läkaren oundgängligen nödvändiga delarna af ämnet, och detta hade
säkerligen i sin mån bidragit till de medicinska studiernas förlängning.
På grund af den långa tid, som de egentliga tentamensstudierna enligt
inhämtade upplysningar toge i anspråk, läge nära till hands att antaga,
att kunskapsfordringarna för examen åtminstone i en del ämnen vore för
högt uppdrifna. De upplysningar angående examensfordringarna, som
kommittén infordrat från samtliga examinatorer i medicinsk-filosolisk examen
och de medicinska examina, hade också synts kommittén gifva vid
handen, att fordringarna i vissa fall kunde tåla någon reduktion, utan att
de blifvande läkarnas duglighet för sitt kall i någon mån behöfde äfventyr.
Ett godt stöd för sin uppfattning härutinnan hade kommittén
funnit i åtskilliga uttalanden, som under diskussioner om det medicinska
studieväsendets reformering gjorts af examinatorer och andra lärare.
Synnerlig vikt måste kommittén tillmäta den omständigheten, att de
studerande hittills i allmänhet icke erhållit tillräcklig upplysning om
måttet af de kunskaper, som af dem borde inhämtas. Hos den, som började
studera ett ämne, funnes i regel icke den förmåga att skilja det hufvudsakliga
från det mindre väsentliga, hvilken erfordrades för att kunna
af ämnet grundligt inlära de delar, som för hans utbildning vore af vikt,
men däremot mera öfversiktligt genomgå ämnet i dess öfriga delar, och
de ganska vidlyftiga läroböcker och handböcker, som för närvarande i
flera ämnen användes, lämnade honom ofta i detta afseende utan erforderlig
ledning.
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
259
Sedan kommittén härefter erinrat om Riksdagens i dess, af mig förut
omförmälda skrifvelse den 8 maj 1902 gjorda uttalande om de åtgärder,
hvarigenom enligt Riksdagens åsikt minskning i studietiden skulle kunna
åvägabringas, yttrar kommittén, att den vid fullgörandet af sitt uppdrag
att föreslå åtgärder, som kunde leda till en förkortning af tiden för de
medicinska studierna, ständigt haft för ögonen, att minskningen i examensfordringarna
ingalunda borde drifvas därhän, att den kunde befaras medföra
en minskad duglighet hos de blifvande läkarna. Kommittén hade därför också
låtit sig synnerligen angeläget vara att söka åvägabringa ett förbättradt utnyttjande
af tiden för den medicinska studiekursen; och det hade icke synts
vara oförenligt med syftet med kommitténs tillsättning, att undervisningen
i vissa afseenden föresloges kompletterad, där detta ansetts erforderligt för
en framtida god läkarutbildning, och där det utan afsevärd tidsuppoffring
befunnits kunna ske. Utbildning inom skälig tid af dugliga praktiserande
läkare borde vara det mål, till hvars förverkligande den medicinska studieordningen
hufvudsakligen borde syfta.
Jag anhåller att härefter få redogöra för hufvudpunkterna i det förslag
till reformering af läkarutbildningen, som kommittén framställt. Detta
innehåller dels allmänna bestämmelser, hvilka afse examens- och undervisningsväsendet
i dess helhet, dels speciella bestämmelser angående de
särskilda examina.
De allmänna bestämmelserna handla om skyldighet för fakulteterna
att tillse, att undervisning, i främsta rummet afsedd för den praktiserande
läkarens kunskapsbehof, finnes att tillgå för de studerande, vidare om ett
närmare fixerande af examensfordringarna och om garantier för att dessa ej
må blifva för stora, om fastställande af en viss normaltid för de olika
examina, upprättande af studieplaner, införande af studiehandböcker, af
hvilka de studerande må kunna inhämta fullständig kännedom om hvad
de för begagnande af undervisningen och afläggande af examina hafva
att iakttaga, om åliggande för lärarna att hvar för sitt ämne uppgöra
undervisningsplaner för det kommande läsåret, om tentamenssystemets
legaliserande och fastställande af en viss giltighetstid för tentamensbetygen
samt om själfva examens förändring till att utgöra endast en pröfning,
huruvida den studerande i behörig tid undergått de tentamina och fullgjort
de öfriga prof, som för examen erfordras. Ett närmare ingående
på dessa bestämmelser torde nu icke vara behöfligt, då de till ordalag eller
syftning öfverensstämma med motsvarande bestämmelser i kommitténs förslag
till stadga angående de juridiska examina, hvilket, såsom nämnts, i
hufvudsak vunnit Kungl. Maj:ts godkännande.
I afseende å de kunskapsprof, som böra föregå de egentliga medicinska
260
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
studierna, har kommittén föreslagit, att medicinsk-filosofisk examen skall
afskaffa, att för inskrifning i medicinsk fakultet skall erfordras att vid
aflagd mogenhetsexamen eller fyllnadspröfning till samma examen hafva
erhållit vitsord om minst godkända insikter i naturalhistoria och fysik,
äfvensom sådant vitsord i matematik å latinlinjen B eller å reallinjen,
hvaremot vitsord om insikter i latin ej vidare skulle erfordras för idkande
af medicinska studier, samt att af den medicinska fakulteten skola till ersättning
för medicinsk-tilosofisk examen anordnas till de medicinska studierna
förberedande kurser i fysik och kemi, afsedda att tillsammans upptaga
en lästermin.
I fråga om latinets betydelse för läkarutbildningen anför kommittén,,
att för de medicinska examina något studium af arbeten, skrifna på latinska
språket, numera alldeles icke torde förekomma. Äfven om dessa
arbeten för sin tid varit af stor betydelse, kunde nämligen ej ur dem
hämtas några upplysningar af praktiskt värde, som icke blifvit af den
moderna medicinska vetenskapen tillgodogjorda och kunde i bearbetad och
förbättrad form inhämtas ur den moderna vetenskapliga litteraturen. Hvad
latinets betydelse för den medicinska terminologien anginge, syntes det
visserligen icke böra förnekas, att insikter i latinska språket kunde vara
till gagn vid studiet af medicinsk litteratur, men detta gagn syntes likväl
långt ifrån motsvara den tid och det arbete, som erfordrades för vinnande
af betyg i latin vare sig i mogenhetsexamen eller vid flyttning från öfre
sjätte till nedre sjunde klassen. Likasom de medicine studerande, enligt
hvad erfarenheten visat, kunde utan nämnvärd olägenhet för studierna
undvara insikter i grekiska språket, från hvilket den medicinska terminologien
dock till större delen torde vara hämtad, borde de enligt kommitténs
åsikt också vara i stånd att utan särskilda förstudier i latin tillgodogöra
sig den medicinska litteraturen och äfven lära sig begagna den från
latinska språket hämtade vetenskapliga nomenklaturen. Kännedom om
läkemedlens latinska namn och förmåga att tolka latinska recept fordrades
äfven af apotekare, utan att för dem någon särskild pröfning i latin vore
föreskrifven. För öfrigt vore farmakopén numera utgifven på svenska
språket, och något lagligt hinder att vid receptskrifning använda detta
språk förefunnes icke. Vid bedömandet af de ifrågavarande bestämmelsernas
ändamålsenlighet borde äfven beaktas, att studierna på läroverkens
reallinje i stort sedt måste anses vida bättre än studierna på den klassiska
linjen vara ägnade att utgöra underlag för medicinska studier. Den
grundligare utbildning, som lärjungarna på reallinjen erhölle i matematik
och fysik, och de insikter, som af dem förvärfvades i kemi, vore utan
tvifvel af så stort värde, exempelvis vid studiet af fysiologien, oftalmologien
och den medicinska kemien, att den, som aflagt mogenhetsexamen
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
261
på reallinjen, hvarest för öfrigt äfven det engelska språket vore föremål
för grundligare studium, på det hela måste anses vara bättre rustad att
börja medicinska studier än den, som aflagt sin mogenhetsexamen på latinlinjen.
Det lede, enligt kommitténs förmenande, intet tvifvel, att, om
rättighet medgåfves realstudenterna att äfven ägna sig åt medicinska studier,
detta, långt ifrån att medföra några olägenheter, skulle visa sig vara
till gagn för det medicinska studiet.
Beträffande den medicinsk-filosofiska examen yttrar kommittén, att
denna från början syntes varit afsedd att meddela de blifvande läkarna
en fylligare naturvetenskaplig allmänbildning än skolan kunnat gifva, men
att sträfvandena på senare tider alltmera gått ut på, att denna examen skulle
ombildas till en för medicinska studier speciellt förberedande utbildningskurs.
Kommittén hade i sitt förslag tagit steget fullt ut och af examen
endast bibehållit de delar, som ansetts oundgängligen nödvändiga såsom
direkt grundläggande för de medicinska studierna, hvarjämte kommittén
sökt anordna undervisningen på det sätt, som synts kommittén vara bäst
ägnadt att främja detta den förberedande examens ändamål.
Vid de meningsutbyten i ämnet, om hvilka kommittén haft tillfälle
att taga kännedom, hade bland de sakkunnige tämligen stor enighet varit
rådande därom, att studiet af zoologi och botanik i den form, hvari detsamma
hittills bedrifvits för medicinsk-filosofisk examen, icke kunde anses
oumbärligt för idkande af medicinska studier. En ganska allmänt utbredd
önskan syntes emellertid vara, att ifrågavarande ämnen skulle gemensamt
studeras på sådant sätt, att det biologiska elementet i dem komme till sin
fulla rätt. Då emellertid de biologiska synpunkterna börjat alltmera tillgodoses
i skolundervisningen, och då kommittén ansett, att de delar af
zoologien och botaniken, som från komparativ synpunkt eller af andra
skäl kunde äga större intresse för studiet af vissa medicinska läroämnen, på
bästa sätt och med minsta tidsutdräkt kunde inhämtas i omedelbart sammanhang
med dessa ämnen, hade kommittén för sin del icke ansett särskilda
förberedande kurser i zoologi och botanik för blifvande medicine
studerande vara af behofvet påkallade.
Annorlunda förhölle det sig med de båda andra ämnen, som nu inginge
i medicinsk-filosofisk examen, nämligen fysik och kemi. Goda kunskaper
i desamma vore en så oafvislig förutsättning för studiet af åtskilliga
medicinska läroämnen, och fysiken och kemien ägde en så omfattande
tillämpning i så godt som alla delar af läkarvetenskapen, att förberedande
universitetsstudier i dessa ämnen för blifvande läkare icke kunde undvaras.
Ämnenas omfång vore alltför stort, för att de lämpligen skulle kunna i
undervisning och examination direkt sammanföras med de medicinska
ämnena, och kommittén ansåge dem därför böra blifva föremål för fristå
-
262
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
ende undervisningskurser. För att vinna trygghet, att undervisningen så
mycket som möjligt inriktades på de medicinska studierna, ansåge kommittén
lämpligast, att det uppdroges åt medicinska fakulteten att planlägga
och öfvervaka densamma samt anordna de pröfningar, hvarmed kurserna
borde afslutas, hvaremot det naturligtvis borde stå nämnda myndighet
fritt att, där förhållandena sådant påkallade, för upprätthållande af undervisningen
adjungera medlemmar ur filosofisk fakultet eller eljest anlita
kompetenta lärare. I hvad mån de medicinska fakulteternas eller karolinska
institutets nuvarande lokaler vore tillräckliga för dessa kursers
ändamålsenliga anordnande eller dylika kunde erhållas på annat håll, hade
kommittén ej ansett sig behöfva utreda.
Kursen i kemi borde enligt kommitténs mening till sitt omfång ungefär
motsvara nuvarande kurs i kemi för medicinsk-filosofisk examen.
Genom lämplig anordning af laborationerna och undervisningen borde den
dock kunna sammanföras inom en kortare tidrymd, än nu vanligen vore
fallet. Valdes laborationsmaterialet hufvudsakligen med hänsyn till hvad
som för läkaren vore af intresse, syntet det kommittén, som om de studerande
under denna kurs utan nämnvärd tidsuppoffring äfven skulle
kunna lära känna de kemiska egenskaperna hos de viktigare farmaceutiska
preparaten, hvarigenom en icke oväsentlig del af den hittillsvarande farmaceutiska
kemien skulle redan under denna kurs kunna inhämtas.
Kursen i fysik, som utan olägenhet torde kunna genomgås samtidigt
med den kemiska kursen, ansåg kommittén kunna begränsas hufvudsakligen
till de delar af ämnet, som komme till direkt användning i de efterföljande
medicinska studierna och i läkarens praktiska verksamhet.
Kurserna skulle enligt kommitténs förslag afslutas med förhör, hvaremot
särskild examen i de ifrågavarande ämnena icke skulle ifrågakomma.
De betydande inskränkningar i de förberedande naturvetenskapliga
universitetsstudierna, som kommitténs förslag innebure, ansåg kommittén
fullt motivera, att fordringar på godkända betyg i naturalhistoria, fysik
och matematik i mogenhetsexamen eller i motsvarande fyllnadspröfning
af kommittén uppställdes. Såsom skäl, hvarför kommittén icke upptagit
enahanda fordran i fråga om kemi, har kommittén anfört, att om en sådan
fordran uppställdes, samtliga latinstudenter nödgades underkasta sig
fyllnadspröfning i detta ämne, och då kemien svårligen kunde inläras på
egen hand och utan tillgång till ett kemiskt laboratorium, skulle en dylik
komplettering, hvaraf dessutom utbytet torde blifva relativt ringa, äfven
blifva ganska svår och säkerligen hindra en icke obetydlig del af latinstudenterna
att vid sin ankomst till universitetet få tillträde till de då
börjande förberedande kurserna. Enda olägenheten af kommitténs förslag
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
■26 3
syntes vara, att kursen i kemi i sinfförsta del måste göras mera elementär,
än om samtliga deltagare redan förut besutte vissa kunskaper i ämnet,
och att ett mera forceradt arbete komme att kräfvas af latinaren än åt
realisten.
Hvad häretter angår medicine kandidatexamen, så innefattar kommitténs
förslag i denna del i hufvudsak allenast följande förändringar i
examensstadgans bestämmelser: uteslutande af ämnet medicinens historia,
som ej anses oumbärligt för läkarbildningen, och i hvilket för öfrigt inga
lärare tinnas anställda, vidare uteslutande ur ämnet medicinsk kemi af
den farmaceutiska och den toxikologiska kemien, begränsning af farmakologi
till en undervisningskurs med demonstrationer, omfattande den allmänna
farmakodynamiken och kännedomen om den svenska farmakopéns
viktigaste droger och preparat, hvartill lagts öfningar i receptskrifning,
hvari undervisning under de senare åren meddelats vid universitetet i
Uppsala och vid karolinska institutet, äfvensom uttryckligt angifvande af
den för vår tids medicinska vetenskap viktiga bakteriologien såsom eu del
af examensämnet patologi.
I fråga om särskildt den farmaceutiska kemien har kommittén ansett,
att nödig kännedom om de viktigaste läkemedlens kemiska egenskaper
bör kunna förvärfvas under den förberedande kursen i kemi, samt att
öfriga delar af läkemedelsläran böra tillhöra ämnet farmakologi. En sådan
förändring i den farmaceutiska kemiens ställning skulle, yttrar kommittén,
onekligen innebära en ej oväsentlig reduktion af de stadgade examensfordringarna
i medicinsk kemi, men till en dylik åtgärd funnes enligt
kommitténs uppfattning goda grunder, då den farmaceutiska kemien numera,
sedan apoteksvisitationerna uppdragits uteslutande åt vissa tjänsteläkare,
icke vidare ägde samma betydelse för det stora flertalet af läkare,
som tidigare varit fallet. På likartade grunder hade kommittén ansett
den toxikologiska kemien kunna helt och hållet uteslutas, då äfven rättskemiska
undersökningar numera utfördes endast af särskilda tjänsteläkare.
På grund af omförmälda förhållanden hade också under de senare åren
både undervisning och kunskapsfordringar i farmaceutisk och toxikologisk
kemi i ej oväsentlig man reducerats, och kommitténs förslag anslöte sig
sålunda till den utveckling, som i förevarande afseende redan ägt rum.
Kommittén förklarar, att de föreslagna ändringarna i examensstadgans
bestämmelser angående medicine kandidatexamen icke är af någon väsentligare
betydelse för bestämmandet af den normaltid, inom hvilken förberedelserna
för ifrågavarande examen må beräknas kunna vara i regel
afslutade, men anser, att med hänsyn till de af kommittén uttalade grund
-
264
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
satser om studiernas ändamålsenliga anordning, normaltiden bör bestämmas
till 7 terminer, af hvilka den första skulle tagas i anspråk af de förberedande
kurserna i fysik och kemi.
Kommitténs viktigaste reformförslag beträffande medicine licentiatexamen
gå ut på, dels att tjänstgöringarna å de olika klinikerna skola
hållas mera åtskilda, så att arbetet å hvarje särskild klinik kan bedrifvas
mera intensivt och jämsides med de bokliga studierna i ämnet, dels att
den praktiska utbildningen skall bättre tillgodoses, bland annat, genom
obligatorisk assistenttjänstgöring i vissa ämnen och genom att större vikt
lägges på den polikliniska undervisningen, än hvad hittills skett. För sistberörda
ändamål har kommittén förordat ett generellt stadgande, att vid
tjänstgöringarna för medicine licentiatexamen skall såvidt möjligt förekomma
såväl klinisk som poliklinisk undervisning och handledning.
Därest — yttrar kommittén — en sådan studieordning åstadkommes,
som sätter den studerande i stånd att fullt tillägna sig undervisningen,
och om den kliniska och polikliniska undervisningen bättre än för närvarande
tillgodoses, torde en icke oväsentlig inskränkning af tiden för
tentamensstudierna kunna äga rum, och det syntes kommittén ingalunda
ligga utom möjlighetens gränser att på samma gång tillmötesgå de båda,
hvart för sig berättigade krafven på läkarutbildningens förbättrande och
studietidens förkortning.
I fråga om tjänstgöringen å universitetsklinikerna har kommittén
föreslagit en viss förändring. Härom anför kommittén följande:
Den nuvarande anordningen, att de studerande närmast efter afläggandet
af medicine kandidatexamen fullgöra sex månaders propedeutisk
tjänstgöring å kliniker vid någotdera universitetet och samtidigt å patologisk-anatomisk
institution följa obduktionerna, hade kommittén ansett
böra till sina hufvuddrag bibehållas. Fn närmare reglering och delvis
äfven en förändring af denna tjänstgöring syntes likväl vara önskvärd
för betryggande däraf, att genom densamma verkligen måtte förvärfvas
de grundläggande insikter, som erfordrades för tillgodogörande af de
senare, mera djupgående kliniska studierna. Sålunda hade af kommittén
föreslagits, att de två första månaderna skulle upptagas af propedeutiska
kurser i de viktigaste kliniska undersökningsmetoderna, i allmän kirurgi
och i allmän sjukvårdsteknik. Den närmare anordningen af dessa kurser
skulle enligt kommitténs förslag vara öfverlämnad åt vederbörande fakultet
och klinikchefer. För sin del hade emellertid kommittén tänkt sig, att
kursen i kliniska undersökningsmetoder lämpligen borde omfatta i första
rummet de vanliga fysikaliska undersökningsmetoderna: perkussion, au
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
265
skultation, palpation m. m., men därjämte äfven de i kliniskt-diagnostiskt
hänseende viktigaste kemiska och mikroskopiska undersökningsmetoderna,
att kursen i allmän kirurgi skulle anordnas i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med de kurser i samma ämne, som redan nu gåfves såväl i Uppsala
som i Lund, samt att kursen i allmän sjukvårdsteknik skulle afse inöfning af
en del vid sjukvården förekommande handgrepp, såsom förflyttning samt afoch
påklädning af sjuka, biträde åt svårt sjuka vid intagning af medicin
och föda, aftvättningar, inpackningar, lavemang, temperaturtagningar m. m.
I den medicinska praktiken plägade dessa handgrepp, då sjuksköterska
funnes att tillgå, utföras af denna, men uppenbart vore, att det för den
blifvande läkaren, som understundom själf kunde behöfva företaga dem
och i allt fall borde kunna lämna föreskrifter om deras riktiga utförande,
måste vara till gagn att redan vid sitt första sysslande med praktisk
sjukvård häruti erhålla någon handledning och erfarenhet.
Någon egentlig klinisk tjänstgöring skulle sålunda enligt kommittéförslaget
icke förekomma, förrän omförmälda kurser blifvit genomgångna.
Redan under de två månader, hvarunder kurserna påginge, syntes likväl
den studerande lämpligen kunna, i den mån tiden det medgåfve, deltaga
i ronderna på den medicinska kliniken. Under de följande fyra månaderna
borde åter den studerande aktivt tjänstgöra vid de medicinska och kirurgiska
universitetsklinikerna, hvarvid undervisningen närmast borde åsyfta
att meddela en orienterande öfverblick öfver den medicinska vetenskapens
två stora hufvudgrenar och sålunda bibringa den studerande den allmänna
kliniska utbildning, som förutsattes för den efterföljande, mera speciella
kliniska undervisningens tillgodogörande.
De propedeutiska fjänstgöringarna syntes fortfarande kunna fullgöras
samtidigt pa medicinsk och kirurgisk klinik på sådant sätt, att tjänstgöringen
hvarannan dag förlädes till den förra och hvarannan dag till den
senare kliniken. Däremot torde det vara lämpligt, att tjänstgöringen på
detta stadium koncentrerades på de nämnda två klinikerna samt de patologisk-anatomiska
institutionerna, oc''h att sålunda den nu föreskrift^ propedeutiska
tjänstgöringen på obstetrisk klinik afskaftådes. Denna tjänstgöring
torde nämligen icke kunna anses för den påföljande tjänstgöringen
vid den obstetriska kliniken i hufvudstaden äga sådan betydelse, som kunde
motväga olägenheterna af det däraf föranledda intrånget på den medicinska
och kirurgiska tjänstgöringen.
Rörande förening af tjänstgöringar å olika kliniker har kommittén
föreslagit, att tjänstgöring vid karolinska institutets medicinska klinik ej
skall få förenas med annan kliniktjänstgöring än sådan vid pediatrisk eller
syfilidologisk klinik, samt att tjänstgöring vid dess kirurgiska klinik eller vid
Bill. tät liikad. Brot. 1901. ■* Samt- 1 Afd. 9 Haft. 34
266
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
dess obstetriska och gynekologiska kliniker ej skall få förenas med annan
klinisk tjänstgöring. Härom yttrar kommittén, bland annat, följande:
I fråga om det sätt, hvarpå de kliniska tjänstgöringarna i hufvudstaden
plägat fullgöras, hade kommittén funnit en principiell förändring
böra genomföras. Förut hade framhållits de olägenheter, som vållats däraf,
att de studerande allmänt plägat till kortast möjliga tid efter de propedeutiska
tjänstgöringarnas afslutning sammanföra alla sina tjänstgöringar
på hufvudstadens kliniker och till följd däraf icke medhunnit att jämsides
med de särskilda tjänstgöringarna drifva med dem sammanhörande bokliga
studier. Sålunda plägade tjänstgöringarna å den medicinska och den
kirurgiska kliniken merendels fullgöras samtidigt, och ej sällan förenades
därmed äfven tjänstgöring å syfilidologisk klinik. Likaså plägade de studerande
i allmänhet tjänstgöra å både den obstetrisk-gynekologiska och den
pediatriska kliniken. Dessa kombinationer af praktisk utbildning i ämnen,
som icke med hvarandra stode i något närmare sammanhang, hade kommittén
ansett böra genom examensstadgan förhindras, då icke blott anordningen
af undervisningen därigenom försvårades utan äfven utbytet af
densamma genom splittringen af de studerandes tid och intresse väsentligen
minskades. Däremot hade kommittén ansett tjänstgöringen å medicinsk
klinik utan större olägenhet kunna förenas med tjänstgöring å
någondera af de närstående pediatriska eller syfilidologiska specialklinikerna.
Vid dessa kombinationer reducerades nämligen väsentligen de nyss
antydda olägenheterna, och ett generellt förbud mot hvarje kombination
af tjänstgöring på olika kliniker skulle enligt kommitténs förmenande innebära
en obillighet emot de studerande, som hade för afsikt att efter afslutade
tjänstgöringar i Stockholm återvända till något af universiteten
för att där fullborda sina studier för medicine licentiatexamen. Af liknande
skäl hade kommittén ej heller velat uppställa något hinder mot en
kombination af klinisk tjänstgöring med genomgående af någon klinisk
kurs.
En viktig förändring innebär, såsom jag redan nämnt, kommitténs
förslag om obligatorisk assistenttjänstgöring. Sådan skulle äga rum under
två månader vid medicinsk och under en månad vid kirurgisk klinik; och
den skulle få fullgöras äfven vid universitetsklinikerna. För att utbytet
af assistenttjänstgöringen skulle blifva det största möjliga, borde endast
ett begränsadt antal assistenter mottagas vid hvarje klinik. Med anledning
häraf borde denna tjänstgöring, därest så skulle visa sig behöfligt, kunna
fullgöras äfven å annat sjukhus, som af Kungl. Maj:t bestämdes. Genom
den föreslagna assistenttjänstgöringen skulle, under förutsättning tillika att
förening af olikartade kliniska tjänstgöringar i största möjliga mån för
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
267
hindrades, den obligatoriska tjänstgöringen vid karolinska institutets medicinska
och kirurgiska kliniker enligt kommitténs asikt kunna begränsas
till fyra månader vid hvardera.
I själfva verket skulle, yttrar kommittén, genom en sådan anordning
af den medicinsk-kliniska tjänstgöringen möjliggöras en väsentlig
förstärkning af den praktiska utbildningen i medicin, da tjänstgöringen
på medicinsk klinik och poliklinik hittills varit inskränkt till tre dagar
i veckan och de tre öfriga dagarna varit upptagna af tjänstgöring pa
kirurgisk klinik, under det att enligt kommitténs förslag sex dagar i veckan
skulle kunna användas till tjänstgöring på medicinsk klinik och poliklinik, och
af dessa exempelvis tre dagar anslås till tjänstgöring endast a polikliniken.
Med hänsyn till det relativt ringa patientantalet å poliklinikerna i Uppsala
och Lund torde det nämligen vara nödvändigt, att den polikliniska utbildningen
väl tillgodosåges under tiden för den obligatoriska tjänstgöringen vid serafimerlasarettet.
Från skilda håll hade framhållits, att åt den polikliniska
undervisningen ej ägnats den uppmärksamhet, som med hänsyn till dess
stora betydelse för den allmänna läkarutbildningen varit önskvärd. Om
tjänstgöringen å serafimerlasarettets medicinska klinik och poliklinik, såsom
kommittén tänkt sig, förlädes till olika dagar, borde den polikliniska
tjänstgöringen kunna anordnas på ett vida mer fruktbringande sätt, än nu
vore förhållandet. Fn fullständigare undervisning i allmän och speciell
terapi, än som hittills kommit de studerande till del, borde kunna anordnas
vid poliklinikerna, och vid den därstädes förekommande tjänstgöringen
borde äfven kunna tillgodoses de blifvande läkarnas behof af större erfarenhet
och färdighet i de vanligaste sjukdomarnas diagnostik. Det borde
äfven framhållas, att genom den af kommittén ifrågasatta ökningen af
antalet tjänstgöringsdagar den dagliga kliniktiden borde kunna förkortas
till sådant tidsmått, som kunde möjliggöra för de studerande att under
hela kliniktiden med uppmärksamhet följa och verkligen tillgodogöra sig
den meddelade undervisningen. Den af kommittén föreslagna anordningen,
att den egentliga kliniska tjänstgöringen skulle pågå endast under fyra
månader, måste slutligen medföra den afsevärda fördelen, att antalet af
de å kliniken samtidigt tjänstgörande komme att nedgå, hvilket torde
vara i hög grad ägnadt att öka de studerandes behållning af den meddelade
undervisningen.
Beträffande tjänstgöringen å den kirurgiska kliniken frmihåller kommittén,
att en daglig tjänstgöring under fyra månader visserligen irinebure
en ökning i jämförelse med den tid, som nu ägnades åt arbetet på kliniken,
men att ett bättre tillgodoseende af den praktiska utbildningen otvifvelaktigt
möjliggjorde en betydande inskränkning af den långa tid, som
268
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
hittills efter tjänstgöringarnas afsilande plägat ägnas åt tentamensläsningen.
Därigenom att den kirurgiska tjänstgöringen enligt kommitténs förslag
fri gjorts från kombination med andra kliniska tjänstgöringar torde bokliga
studier under denna tid kunna bedrifvas i afsevärd utsträckning och den
egentliga tentamensläsningen i ämnet kunna väsentligt inskränkas.
Af samma skäl, som anförts beträffande den medicinska tjänstgöringen,
hade kommittén tänkt sig, att den kirurgiska tjänstgöringen skulle förläggas
till olika dagar a klinik och poliklinik, hvarigenom förkortning af
den dagliga arbetstiden skulle möjliggöras. På grund af det ojämförligt
större materialet vid polikliniken i hufvudsraden borde naturligtvis den
polikliniska utbildningen af de blifvande läkarna i hufvudsak förläggas
till tiden för tjänstgöringen vid karolinska institutets kirurgiska klinik.
Den föreslagna kliniska assistenttjänstgöringen torde åter med fördel kunna
fullgöras äfven vid universitetsklinikerna.
Då otiatri, rinologi och laryngoskopi enligt kommitténs åsikt vore
af stor betydelse för den allmänna läkarutbildningen, borde undervisningen
i dessa ämnen, hvilken nu vore frivillig, göras obligatorisk. Om densamma i
enlighet med kommitténs förslag anordnades i form af en klinisk kurs,
som kunde genomgås samtidigt med den kirurgiska tjänstgöringen, torde
det ej behöfva befaras, att den alltför mycket skulle taga de studerandes
tid i anspråk.
Tjänstgöringen å den syfilidologiska kliniken, två månader liksom nu,
borde enligt kommitténs åsikt de studerande få fullgöra samtidigt med
tjänstgöringen å medicinsk klinik. Under förutsättning att den tjänstgöring
vid. karolinska institutets patologiska institution, som skulle fullgöras samtidigt
med tjänstgöringen å institutets medicinska klinik, komme att pågå
tre dagar i veckan, skulle för den syfilidologiska tjänstgöringen kunna
disponeras de öfriga tre arbetsdagarna hvarje vecka, hvilket, då hittills
endast två dagar i veckan användts för denna tjänstgöring, skulle för densamma
medföra en såsom behöflig ansedd förstärkning.
Undervisningen i neurologi borde fortfarande omfatta två månader
och meddelas genom en klinisk kurs, inskränkt till tre dagar i veckan i
stället för nuvarande fyra dagar, hvilken kurs lämpligen kunde förenas
med tjänstgöringen å den medicinska eller å den syfilidologiska kliniken.
Med afseende å tjänstgöringen vid psykiatrisk * klinik har kommittén
icke föreslagit någon annan ändring i nu gällande bestämmelser, än att
villkoret, att den kliniska kursen i öfrig! skall vara afslutad, innan denna
tjänstgöring må fullgöras, uteslutits.
Tjänstgöringen vid karolinska institutets pediatriska klinik, fyra måna
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
269
der liksom nu, anser kommittén lämpligen kunna kombineras antingen
med medicinsk eller med syfilidologisk tjänstgöring. Den pediatriska utbildningen
bör enligt kommitténs åsikt förstärkas genom anordnande vid
allmänna barnhusets afdelning för späda barn af en två veckors daglig
assistenttjänstgöring, som skulle kunna fullgöras antingen samtidigt med
den kliniska tjänstgöringen eller på annan tid.
Tjänstgöringen vid oftalmiatrisk klinik anser kommittén böra få fullgöras
äfven vid universiteten.
Beträffande tjänstgöringen vid karolinska institutets obstetriska och
gynekologiska kliniker har kommittén föreslagit allenast den förändring,
att denna tjänstgöring icke vidare borde få förenas med annan klinisk
tjänstgöring.
Den tjänstgöring å patologisk institution, som skulle fullgöras samtidigt
med den propedeutiska tjänstgöringen å universitetsklinikerna, har
i sammanhang med förslaget till sistnämnda tjänstgörings ombildning
ansetts böra begränsas till de fyra månader, under hvilka verklig klinisk
tjänstgöring skulle pågå. I sammanhang med kommitténs förslag, att assistenttjänstgöringen
vid medicinsk klinik äfven skulle kunna fullgöras vid
universiteten, har kommittén ansett det böra bestämmas, att två månaders
patologisk tjänstgöring skulle förrättas samtidigt med nämnda assistenttjänstgöring,
och att sålunda endast sex månaders dylik tjänstgöring skulle
obligatoriskt förläggas till karolinska institutet.
Undervisningen i hygien anser kommittén fortfarande böra gifvas
under form af eu kurs, för hvilken tiden dock borde inskränkas från två
månader till sex veckor, därvid kommittén förutsatt, att kursen skulle
hållas sex dagar i veckan. Kursen, som skulle afslutas med förhör, kunde
kombineras med den af kommittén föreslagna kursen i rätts- och statsmedicin
men borde i så fall icke därjämte få förenas med någon klinisk
tjänstgöring.
Ämnet rätts- och statsmedicin har af kommittén uteslutits såsom särskildt
examensämne och ansetts böra, liksom hygienen, blifva föremål för
eu i afgränsade kurser ordnad undervisning med obligatoriska slutförhör,
hvarigenom sannolikt en del af den tid, som nu offrades på ämnet, skulle
kunna inbesparas. Kursen i rättsmedicin borde förläggas till samma tid
som kursen i hygien och pågå tre gånger i veckan under sex veckor.
Under densamma borde äfven, i den mån så kunde anses erforderligt,
meddelas undervisning i den »kännedom om anordningarna inom apotek
i allmänhet äfvensom om de allmänna grunder, enligt hvilka tillsyn å
apotek borde utöfvas och undersökning däraf verkställas», som enligt nu
gällande examensstadga fordrades för medicine licentiatexamen. Kursen
270
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
behöfde icke förläggas uteslutande till karolinska institutet. Genom kommitténs
förslag hade visserligen tillfället att genom bevistande af ett större
antal rättsmedicinska obduktionsöfningar förvärfva färdighet i obduktionstekniken
inskränkts, men kommittén hade för sin del ansett större dylik
färdighet endast böra fordras af de läkare, som sökte befordran till vissa
tjänsteläkarbefattningar, för hvilka särskilda kompetensvillkor kunde uppställas.
Ett stöd för denna sin åsikt hade kommittén funnit i det utlåtande,
som den 9 mars 1904 af medicinalstyrelsen afgifvits i anledning
af 1903 års Riksdags hos Kungl. Maj:t gjorda framställning angående omreglering
af rikets indelning i provinsialläkardistrikt, i hvilket utlåtande
medicinalstyrelsen af anförda skäl funnit det obestridligt, att eu inskränkning
af deras antal, som ägde att utföra rättsmedicinska obduktioner,
borde ske.
Till sist yttrar kommittén, att, därest tjänstgöringar na anordnades hufvudsakligen
på sätt kommittén ifrågasatt, det borde kunna förväntas, att tentamensläsningen
i oftalmiatrik samt i gynekologi och obstetrik i allmänhet kunde
vara så godt som fullständigt afslutad vid samma tid, då tjänstgöringarna
i vederbörande ämnen afslutades. Detta gällde äfven om pediatriken, därest
tjänstgöringen i detta ämne icke kombinerades med medicinsk tjänstgöring;
i motsatt fall torde någon tid, högst en månad, utöfver tjänstgöringstiden
böra beräknas för tentamensläsningen i detta ämne. Den långa tid, som
hittills plägat användas till tentamensläsning i medicin och kirurgi, borde
äfven, då tjänstgöringen i dessa ämnen enligt kommitténs förslag måste
lämna väsentligen bättre tillfälle till samtidiga bokliga studier än hittills
varit fallet, kunna i betydlig mån förkortas; och kommittén ansåge, att
den återstående tentamensläsningen i dessa ämnen icke skulle behöfva taga
i anspråk mera än tre månader för medicinen och två månader för kirurgien.
För tentamensläsningen i patologi torde en tid af två månader
utöfver tjänstgöringstiden blifva fullt tillräcklig.
Normaltiden för medicine licentiatexamen har af kommittén föreslagits
till 3 Y2 år.
Samtidigt med aflämnandet af det förslag till examensstadga, för hvilket
jag nu i korthet redogjort, har kommittén i särskild skrifvelse gjort underdånig
hemställan om åtgärder för förbättrande af de blifvande läkarnas
utbildning i epidemiologi samt i lungtuberkulosens diagnostik och behandling.
Af myndigheternas i anledning häraf infordrade utlåtanden framgår,
att de af kommittén i detta afseende ifrågasatta åtgärderna torde förutsätta
dels inrättande af en särskild poliklinik för lungtuberkulösa, dels
ock öfverenskommelse med vissa kommunala och andra korporationer om
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
271
upplåtande af sjukhus för ifrågavarande undervisningsändamål. Frågan är
af den vikt, att den icke får förfalla, men då den ej torde kunna lösas utan
en del förberedande åtgärder, som kunna komma att draga ganska långt ut
på tiden, har jag ansett, att den ej bör stå hindrande i vägen för genomförande
snarast möjligt af öfriga reformer i läkarutbildningen, som kunna
anses behöfliga och gagneliga.
De allmänna bestämmelserna i den föreslagna examensstadgan, i hvilkenMyndigheterden
anda, som genomgår förslaget i dess helhet, företrädesvis kommit till"och ^n-"
uttryck, hafva hos de medicinska fakulteterna och karolinska institutets kallade saklärarkollegium
uppkallat invändningar af principiell natur. Kommittén kf°“9n,‘0gge9
har, framhålles det, alltför ensidigt beaktat krafvet på studietidens begränsning
och i följd häraf nedbragt denna på bekostnad af studiernas
vetenskapliga halt. Dessa finge ej i den grad, som kommittén föreslagit,
inriktas på examens afläggande, utan måste jämväl hafva till syfte att bibringa
de studerande förmågan af vetenskapligt medicinskt tänkande och
handlande eller den för läkarkallets utöfvande nödiga mogenheten, hvilken
ej läte sig påtvingas. Särskildt rikta sig anmärkningarna mot de föreslagna
bestämmelserna om en viss normaltid för de olika examina, hvilken
stundom synes uppfattas såsom ett slags medelstudietid, inom hvilken det
skulle åligga de medicinska läroverken att afleverera färdigbildade läkare.
I allmänhet befaras, att ett genomförande af kommittéförslaget i oförändradt
skick skulle förorsaka en sänkning af läkarbildningen, hvilken
hittills hos oss stått högt, och den medicinska fakulteten i Uppsala ger
särskildt uttryck åt den farhågan, att den föreslagna reformen i det
medicinska studieväsendet skulle öka tillströmningen till läkarbanan och
föranleda uppkomsten af ett läkarproletariat.
En nästan diametralt motsatt uppfattning uttalar medicinalstyrelsen,
som betonar nödvändigheten af studietidens förkortning, men uttalar tvifvel
därom, att de åtgärder, kommittén i detta afseende föreslagit, skola hafva
effektiv verkan, åtminstone såvidt angår medicine licentiatexamen. Särskildt
framhåller medicinalstyrelsen på grund af egen erfarenhet, att tillgången
på läkare för närvarande är för liten, samt att en större tillströmning
till läkarbanan skulle vara en gifven fördel för sjukvården, under
förutsättning att den praktiska läkarbildningen blefve behörigen tillgodosedd.
De tillkallade sakkunnige hafva i fråga om de allmänna bestämmelserna,
liksom i fråga om examens- och undervisningsväsendet i dess helhet,
intagit en medlande ståndpunkt. Dock skulle äfven enligt deras mening
det föreslagna stadgandet om eu viss normaltid för de olika examina
272
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
utgå. I stället skulle föreskrifvas, att studieplanerna skola uppgöras med
särskild hänsyn därtill, att de studerande må kunna på kortast möjliga
tid, men utan skada för stadiernas grundlighet, aflägga examen.
Afskaffandet af medicinsk-filosofisk examen har förordats af samtliga
de hörda myndigheterna med undantag af den fllosofiska fakulteten och
det större akademiska konsistoriet i Lund, hvilka anse, att en dylik examen
bör bibehållas.
De till ersättning för medicinsk-filosofisk examen föreslagna kurserna
i fysik och kemi anse myndigheterna i Uppsala och medicinska fakulteten
i Lund böra gifvas af den filosofiska fakultetens matematisk-naturvetenskapliga
sektion samt vara behörigen genomgångna, innan den studerande får inskrifvas
i medicinsk fakultet. Karolinska institutets lärarkollegium äfvensom
medicinalstyrelsen anse åter, att dessa kurser ej böra hafva en fristående
ställning, utan införlifvas med de motsvarande medicinska ämnena,
nämligen fysiologi och medicinsk kemi.
I afseende på fordringarna i mogenhetsexamen äro myndigheterna
ense med kommittén om latinets umbärlighet för läkarbildningen, med
undantag dock för den filosofiska fakulteten i Lund, som anser, att fordran
på insikter i latin ej bör fullständigt uppgifvas. Hvad i ifrigt angår
de för tillträde till medicinska studier erforderliga vitsorden i mogenhetsexamen
instämma samtliga de hörda myndigheterna med kommittén i dess
åsikt, att i sådant afseende skulle fordras i mogenhetsexamen eller fyllnadspröfning
till samma examen vitsord om minst godkända insikter i
naturalhistoria och fysik samt i matematik å latinlinjen B eller å reallinjen.
I olikhet med kommitténs majoritet men i öfverensstämmelse med eu
vid dess betänkande fogad reservation anse samtliga myndigheterna
utom filosofiska fakulteten i Uppsala, att dessutom bör fordras enahanda
vitsord i kemi. Karolinska institutets lärarkollegium företräder
emellertid en i så måtto afvikande mening, att vitsord öfver undergången
fyllnadspröfning i kemi ej skulle erfordras vid inskrifning i medicinsk
fakultet utan först vid anmälan till inträde å den medicinskt-kemiska institutionen,
detta för att latinstudenterna därigenom skulle erhålla tid att
komplettera i kemi.
De tillkallade sakkunnige, som jämväl förorda afskaffandet af medicinsk-filosofisk
examen och af fordran på insikter i latin, gå ett steg längre
än de nämnda myndigheterna och föreslå som villkor för medicinska studiers
fullföljande fordran på godkändt betyg eller därutöfver efter fordringarna
å reallinjen ej blott i kemi utan äfven i fysik. Dock skulle
vitsorden i dessa ämnen ej behöfva företes förrän vid början af undervisningskurserna
i histologi, fysiologi och kemi. Till stöd för detta förslag
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
273
anföra de sakkunnnige, att, om fordran på insikter i latin för blifvande
läkare uppgifves, de allmänna läroverkens reallinje måste öfver hufvud
taget anses som en bättre förberedelse för medicinska studier än latinlinjen.
Om nu fordringarna på studentkunskaper i fysik skärpas, så anse de
tillkallade sakkunnige, att de kunskaper i fysik och särskildt den kännedom
om vissa fysikaliska instrument och deras användning, som härutöfver
kräfdes för ett fruktbringande studium af ämnet fysiologi, utan svårighet
torde kunna af de studerande inhämtas i sammanhang med den föreskrifna
laborationskursen å den fysiologiska institutionen. Kursen i fysik
skulle alltså så att säga uppgå i det motsvarande fackämnet och har
därför ej omnämnts i de sakkunniges stadgeförslag.
Enligt samma förslag skulle den förberedande kursen i kemi vid universiteten
förlora den fristående ställning, kommittén velat gifva den, och
genomgås omedelbart före laborationskursen i medicinsk kemi. Den skulle
dock allt efter omständigheterna kunna förläggas till antingen institutionen
för medicinsk kemi eller institutionen för allmän kemi.
Slutligen hafva de tillkallade sakkunnige till ersättning för zoologien
i medicinsk-filosofisk examen föreslagit, att ämnet anatomi jämväl
skall omfatta grunderna af jämförande anatomi.
Kommitténs förslag i afseende å medicine kandidatexamen hafva, frånsedt
några påyrkade mindre ändringar och jämkningar, förordats af de
hörda myndigheterna.
De tillkallade sakkunnige hafva i denna punkt i så måtto företrädt
en afvikande uppfattning, att de, såsom jag redan antydt, velat gifva
ämnena histologi och farmakologi en väsentligen förändrad ställning i
de medicinska examina. Till denna fråga anhåller jag få senare återkomma.
Beträffande anordningen af medicine licentiatexamen äro åsikterna
mera skiljaktiga.
I fråga om ämnena i denna examen hade kommittén föreslagit den
förändringen i gällande bestämmelser, att rätts- och statsmedicin ej längre
skulle vara examensämne, samt att i stället för den nu föreskrifna tjänstgöringen
under tre månader å deri rättskemiska institutionen skulle anordnas
en undervisningskurs, omfattande en tid af sex veckor, vid hvars slut
förhör skulle anställas. Förutsättningen för denna inskränkning i ämnets
studium var, att förrättandet af rättsmedicinska obduktioner skulle komma
Bill. till Riksd. Prot. 1907. 4 Sami. 1 Afd. .9 Höft. 35
274
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
att öfverflyttas på särskilda därtill anställda tjänsteläkare. • Karolinska
institutets lärarkollegium och medicinalstyrelsen hafva däremot föreslagit
bibehållande i hufvudsak af nu gällande bestämmelser, under framhållande
af, att den af kommittén tänkta förutsättningen ännu ej inträdt. De
tillkallade sakkunnige hafva i sitt förslag upptagit de i detta afseende nu
gällande bestämmelserna.
Karolinska institutets lärarkollegium har föreslagit, att bland examensämnena
skall upptagas jämväl hygien. Detta förslag har icke biträdts af
de tillkallade sakkunnige, hvilka dock ansett, att undervisningskursen i
ämnet bör liksom nu omfatta två månader, samt att öfver förhöret i denna
liksom öfriga obligatoriska undervisningskurser bör gifvas graderadt betyga
som skall införas i examensprotokollet.
Kommittén hade icke föreslagit någon ändring i omfattningen af
ämnet medicin. Den medicinska fakulteten i Uppsala och karolinska institutets
lärarkollegium hafva föreslagit, att psykiatrien och lärarkollegiet
dessutom att syfilidölogien skola utbrytas ur ämnet medicin och erhålla
en mera själfständig ställning, dock utan att göras till examensämnen, att
tjänstgöringarna i dessa ämnen skola afslutas med förhör inför vederbörande
facklärare, samt att vid dessa förhör skola afgifvas graderade
betyg, som intagas i examensprotokollet. De tillkallade sakkunnige hafva
i denna punkt följt karolinska institutets lärarkollegium.
Karolinska institutets lärarkollegium har föreslagit, att tjänstgöringen
å institutets medicinska klinik fortfarande skall omfatta sex månader. De
tillkallade sakkunnige hafva, liksom öfriga vederbörande, förordat kommitténs
förslag om fyra månader.
I syfte att åstadkomma en sådan reform i det medicinska studieväsendet,
att de bokliga studierna skulle bedrifvas samtidigt med att de
praktiska tjänstgöringarna fullgjordes, hade kommittén föreslagit vissa
regler rörande tillåtelsen att förena tjänstgöringar å olika institutioner.
Detta förslag har biträdts af de medicinska fakulteterna. Karolinska
institutets lärarkollegium har föreslagit den ändring, att tjänstgöringen å
institutets medicinska klinik skall få förenas jämväl med tjänstgöring å
den neurologiska kliniken. De tillkallade sakkunnige hafva i denna punkt
gått ett steg längre i motsatt riktning och föreslagit, att tjänstgöringen
vid karolinska institutets medicinska klinik ej skall få förenas med någon
annan klinisk tjänstgöring. Samma bestämmelse hafva de tillkallade sakkunnige,
i anslutning till kommittén, föreslagit i fråga om tjänstgöring
vid karolinska institututets kirurgiska klinik samt vid de obstetriska och
gynekologiska klinikerna. I öfrigt skulle det enligt nämnda sakkunniges
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
275
förslag ankomma på de akademiska myndigheterna att ordna frågan, i
hvad mån tjänstgöringar och kurser må samtidigt fullgöras.
De tillkallade sakkunnige hafva vidare, i likhet med de medicinska
fakulteterna, ansett, att tjänstgöring å obstetrisk-gynekologisk klinik äfvensom
viss del af den tjänstgöring i patologisk anatomi, som enligt kommitténs
förslag skall äga rum i Stockholm, må kunna fullgöras äfven vid
universiteten.
Kommitténs i syfte att stärka läkarnas praktiska utbildning framställda
förslag, att vid tjänstgöring å de olika institutionerna skulle sa vidt
möjligt förekomma såväl klinisk som poliklinisk undervisning och handledning,
har biträdts af samtliga hörda myndigheter. De tillkallade sakkunnige
hafva i sitt stadgeförslag infört föreskrift därom, att vid tjänstgöringen
i medicin och kirurgi vid karolinska institutet skall undervisning
meddelas hvarannan dag å klinik och hvarannan dag å poliklinik, en anordning
för hvilken kommittén i sitt betänkande uttalat sig.
Kommittén hade i nyssnämnda syfte föreslagit obligatorisk assistenttjänstgöring
i medicin och i kirurgi och i betänkandet förordat införandet
af assistenttjänstgöring i pediatrik. Fakulteterna hafva härutinnan
varit ense med kommittén. Karolinska institutets lärarkollegium har därutöfver
förordat införandet af tre veckors assistenttjänstgöring i syfilidologi.
De tillkallade sakkunnige hafva i sitt förslag infört bestämmelser
om assistenttjänstgöring under två månader i medicin, under en manad i
kirurgi, under två veckor i pediatrik, allt i anslutning till kommittén, och
under två veckor i syfilidologi, i nära anslutning till karolinska institutets
lärarkollegium.
I ändamål att bereda de blifvande läkarna eu större praktisk erfarenhet
har karolinska institutets lärarkollegium upptagit tanken på en viss
tids tjänstgöring och öfning å sjukhus efter licentiatexamen och före legitimationen,
hvarvid kollegiet såsom förebild hänvisat till det i den tyska
läkarutbildningen ingående s. k. praktisches Jahr. För att i detta afseende
erhålla utredning hemställde bemälda kollegium, att ett nytt förslag
till examensstadga måtte utarbetas med beaktande, bland annat, af eu
sådan tjänstgörings behöflighet. Frågan upptogs af de tillkallade sakkunnige,
hvilka i skrifvelse till mig den 10 oktober 1906 meddelade, att
bland dem skilda meningar yppat sig, i det några ansett frågan om ny
stadga för de medicinska examina kunna och böra till behandling omedelbart
upptagas utan att göras beroende af uppkommen fråga, huruvida
viss praktisk tjänstgöring och öfning å sjukhus utöfver den kliniska tjänstgöringen
borde föreskrifvas för blifvande läkare, under det att andra menat,
att eventuella bestämmelser om en dylik tjänstgöring borde i stadgan in
-
276
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
tagas såsom ett väsentligt led i läkarutbildningen, samt på grund häraf
anhöllo, att jag ville åtgöra, hvilken af dessa båda, hufvudsakligen åtskilda
meningar borde läggas till grund för de tillkallade sakkunniges
fortsatta arbete.
Till svar härå yttrade jag i ämbetsskrifvelse de 11 oktober 1906, att
jag ansåge frågan, om viss tids praktisk tjänstgöring och öfning å sjukhus
utöfver den kliniska tjänstgöringen synnerligen behjärtans-värd, nien att
jag å andra, sidan ansåge frågan om ny examensstadgas utfärdande icke
böra fördröjas genom att i stadgan nu intaga bestämmelser om sådan
praktisk tjänstgöring, helst det icke torde möta svårigheter att, därest dylik
tjänstgöring betunnes böra föreskrifvas, sedermera i examensstadgan
införa bestämmelser därom, hvarför jag anmodade de tillkallade sakkunnige
att utarbeta ett förslag till examensstadga, under förutsättning att praktisk
tjänstgöring a sjukhus utöfver den kliniska tjänstgöringen icke erfordrades,
men att. samtidigt taga under öfvervägande, huruvida bestämmelser om
sådan tjänstgöring borde meddelas, och afgifva förslag till de ändringar
eller tillägg till förutberörda förslag till examensstadga, som därigenom
blefve erforderliga. De tillkallade sakkunniges yttrande rörande nyssberörda
praktiska tjänstgöring har ännu icke af dem afgifvits.
Jag vill tillägga, att den sålunda ifrågasatta anordningens genomförande
förutsätter underhandlingar med vederbörande landsting och kommunala
myndigheter om upplåtande af sjukhus för de blifvande läkarnas
tjänstgöring samt med vederbörande sjukhusläkare om deras villighet att
åtaga sig läkarkandidaternas handledning.
Sakkunnig!6 Af detc anförda framgår, att de tillkallade sakkunnige, på grund af
förslag ang. yrkanden från de medicinska fakulteterna och karolinska institutets lärarfartma0koiog°iChkollegium’
vidta£it åtskilliga modifikationer i kommittéförslaget, hvilka i
'' någon mån skulle orsaka en förlängning af studietiden, särskildt i fråga
om medicine licentiatexamen. De hafva därför ansett sig skyldiga att
undersöka, huruvida någon motsvarande lindring i examensfordringarna
stode att vinna, och de hafva därvid riktat sin uppmärksamhet på ämnena
histologi och farmakologi.
Rörande histologien, som år 1892 utbröts ur anatomien och gjordes
till ett sjäjfständigt. examensämne, föreslå de tillkallade sakkunnige i så
måtto en återgång till förhållandena före nämnda tidpunkt, att de studerande
skulle före tentamen i anatomi genomgå en med praktiska öfningar
å den histologiska institutionen förenad undervisningskurs i ämnet, samt
att denna kurs skulle afslutas med förhör. Vid denna pröfning skulle, i
likhet med hvad de tillkallade sakkunnige föreslagit i fråga om andra
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
277
undervisningskurser, afgifvas graderade betyg, som skulle intagas i examensprotokollet.
Skillnaden mellan ämnets nuvarande och ifrågasatta nya
ställning skulle alltså vara den, att ingen tid efter kursens slut skulle
behöfva ägnas åt tentamensläsning, samt att vid pröfningen i ämnet intet
skulle förekomma, som ej läraren under kursen genomgått. Till stöd för
detta förslag anföra de tillkallade sakkunnige, att histologien är ett läroämne
af den art, att det hufvudsakliga värdet för lärjungarna läge i hvad
de kunde inhämta genom egen iakttagelse under kursen och ej vid en
lång tentamensläsning efter densamma. Landets samtliga lärare i histologi
hade ock vitsordat riktigheten af denna uppfattning, i det de samstämmigt
framhållit, att intet fordrats till tentamen utöfver hvad som genomgåtts
pa kursen. Det andra skälet för de tillkallade sakkunniges förslag angående
histologien hade varit den uppfattningen, att ett strängt särskiljande
mellan histologien och den öfriga anatomien innebure en fara i vetenskapligt
afseende, hvilken i sinom tid måste antagas medföra ogynnsamma
konsekvenser äfven lör undervisningen. Om nämligen detta särskiljande
mellan histologien och anatomiens öfriga delar blefve fullt genomfördt
och detta äfven med afseende på grunderna för hithörande befordringsfrågors
afgörande, så kunde detta befaras medföra, att representanterna
för den makroskopiska anatomien och histologien skulle blifva främmande
för hvarandras forskningsområden. Lika visst som en dylik ensidighet hos
lärarna vore att beklaga ur vetenskaplig synpunkt, lika väl skulle det vara
all grund att frukta, att den skulle inverka ogynnsamt på deras undervisning.
Beträffande farmakologien föreslå de Tillkallade sakkunnige, att ämnet
skall utgå ur medicine kandidatexamen och förläggas till medicine licentiatexamen
på så sätt, att de studerande skulle dels under den ifrågasatta
propedeutiska undervisningskursen vid universitetens medicinska och kirurgiska
kliniker erhålla en öfversikt öfver de viktigare läkemedlen och deras
verkningar, dels ock efter någon tids tjänstgöring å karolinska institutets
kliniker genomgå eu föreläsnings- och demonstrationskurs, omfattande
farmakodynamik och nödig kunskap i svenska farmakopén, hvilken kurs
skulle afslutas med särskild! förhör. Till stöd för detta förslag anföra
de sakkunnige, att läran om läkemedlen och deras inverkan på organismen
först då kan med framgång studeras, när läkarkandidaterna erhållit någon
klinisk erfarenhet. Den vetenskapliga förklaringen öfver läkemedlens verkningar,
hvilken det tillhör farmakodynamiken att meddela, finge ett helt
annat värde och intresse, om ämnet förlädes till tidpunkten efter det de
studerande erhållit någon kännedom om de olika sjukdomarna och deras
natur. A andra sidan finge de studerande icke sakna hvarje insikt om
f
278
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
läkemedlen, när de började sin kliniska tjänstgöring. Fördenskull borde
ämnet fördelas på sätt de tillkallade sakkunnige föreslagit.
Som jag redan omnämnt, remitterades de tillkallade sakkunniges förslag,
i hvad det afsåg en förändrad ställning för ämnena histologi och
farmakologi, till de medicinska fakulteterna och karolinska institutets lärarkollegium.
Förslaget tillstyrktes af den medicinska fakulteten i Lund,
men afstyrktes af den medicinska fakulteten i Uppsala, enhälligt, äfvensom
af lärarkollegiet vid nämnda institut, med 10 röster mot 6 i fråga om
histologien och 7 röster mot 4 i fråga om farmakologien.
mentscheféns ^ förut omförmälda underdåniga skrifvelse den 8 maj 1902 yttrar
uttalande Riksdagen, att det borde vara en allmän grundsats, att studietiden för den
Medicinska6 blifvande fackmannen borde minskas, så att han tidigare och med bibestudiemas
hållen kraft och intresse komme ut i det praktiska lifvet. När därför nya
reformering, nödvändiga studier tillkomme, måste man se till, att annat borttoges. Den
grundläggande allmänbildning, som utvisades genom mogenhetsexamen,
syntes med skäl kunna betraktas som tillräcklig. Därigenom komme man
vid universitetet omedelbart in på fackstudiet, som då kunde bedrifvas
med mera intresse och intensitet, och skulle något ämne, som nu tillhörde
förberedande examen, vara alldeles nödvändigt för fackstudiets bedrifvande,
så finge detta ingå uti fackexamen.
Då jag delar den uppfattning, åt hvilken Riksdagen sålunda gifvit
uttryck, ansluter jag mig till förslaget, att medicinsk-filosofisk examen afskaffas,
samt att de rester af denna examen, som kunna anses nödvändiga
för idkande af medicinska studier, nämligen vissa lärostycken ur zoologien,
fysiken och kemien, inordnas i eller ställas i omedelbart samband med de
motsvarande medicinska fackämnena anatomi, fysiologi och medicinsk kemi,
på sätt de tillkallade sakkunnige föreslagit. En nödvändig förutsättning
för en sådan anordning är, att de studerande i dessa ämnen från skolan
medföra en god underbyggnad. Jag anser därför, i likhet med de tillkallade
sakkunnige, att för fullföljande af medicinska studier bör i afseende
på mogenhetsexamen fordras, förutom godkändt betyg i matematik
å latinlinjen B eller å reallinjen, vitsord om minst godkända insikter i
naturalhistoria äfvensom i fysik och kemi å sistnämnda linje. Fordran på
insikter i latin för blifvande läkare anser jag däremot böra uppgifvas.
Under det att den medicinska utbildningen hittills varit byggd på
läroverkens latinlinje och realstudenterna, för att blifva läkare, nödgats
undergå kompletterande prof i latin, skulle således för framtiden den medicinska
utbildningen grundas på läroverkens reallinje och latinstudenterna,
för att blifva läkare, nödgas undergå fyllnadspröfning i fysik och kemi.
Statsutskottets Utlåtande jV:o 9.
279
Det är också af fackmännen erkändt, att reallinjen är en bättre förberedelse
för medicinska studier än latinlinjen.
För att underlätta latinstudenternas tillträde till medicinska studier
hafva emellertid de tillkallade sakkunnige föreslagit, att vitsord om fyllnadspröfning
i fysik och kemi ej skulle erfordras förrän vid anmälarn till
de föreslagna kurserna i allmän kemi, i fysiologi och i histologi. I detta
afseende har en af målsmännen vid Uppsala universitet för ämnet anatomi,
med hvilket studierna för medicine kandidatexamen påbörjas, i utlåtande
öfver de tillkallade sakkunniges förslag anfört, att realstudenterna
i så fall komme att ägna sig odeladt åt de anatomiska studierna, under
det att latinstudenterna skulle söka att få tid att samtidigt förbereda sig
för sin fyllnadspi-öfning i de sagda realämnena. Följden häraf måste blifva
den, att antingen blefve latinstudenterna efter i sina anatomiska studiearbeten
eller ock blefve realstudenterna tillbakahållna. Uppenbart vore,
att i hvarje fall blefve det slitningar och obehag både för lärare och lärjungar
och framför allt tidsförlust, då den ena gruppen studenter hindrade
den andra. Jag delar dessa farhågor och vill tillägga, att äfven en annan
möjlighet kan befaras, nämligen att latinstudenterna eller åtminstone åtskilliga
bland dem komme att i det längsta uppskjuta den kanske icke
allt för lockande kompletteringen af skolstudierna och i följd häraf förhindras
att i behörig tid genomgå de undervisningskurser, för hvilka sådan
komplettering skulle erfordras. På andra håll vunnen erfarenhet talar
emot en sådan anordning, att studerande lockas in på en bana och tvingas
att efteråt aflägga kompletterande prof. Fördenskull anser jag, att kompletteringen
i fysik och kemi bör vara fullgjord före inskrifning i medicinsk
fakultet.
Att latinstudenterna härigenom komma i ett mindre gynnsamt läge,
medgifver jag villigt, men detta beror på förhållanden, som ligga i sakens
egen natur, och sak samma gäller alla studerande, som valt en för sin
blifvande fackutbildning mindre lämplig bildningslinje. Men härjämte vill
jag framhålla, att den af mig förordade anordningen, om hvars lämplighet
jag måhända i öfrigt skulle hafva varit i någon mån tveksam, står i full
öfverensstämmelse med den år 1904 beslutade läroverksreformens anda.
Den bärande tanken i denna reform är, att fackutbildningen skall börjas
å ett tidigare stadium än hittills varit fallet. Fördenskull har i de högre
läroverkens två sista årsklasser införts eu viss valfrihet mellan skolämnena.
I denna valfrihet ligger för de studerande en uppfordran att vid
inträde i den näst högsta årsklassen på allvar upptaga frågan om framtida
lefnadsbana eller studieriktning. Finner studerande å latinlinjen härvid,
att han bör ägna sig åt medicinska eller öfver hufvud taget natur
-
280
Statsutskottets Utlåtande K:o 9.
vetenskapliga studier, står för honom den möjligheten öppen att välja bort
latinet eller annat ämne samt ägna den härigenom vunna tiden åt större
förkofran i de naturvetenskapliga ämnena. Under normala förhållanden
skall det för honom ej möta svårighet att vid studentexamens afläggande
undergå pröfning i fysik och kemi efter fordringarna å den reala linjen.
För studerande, som icke hunnit genomgå sådan kompletteringspröfning
vid studentexamens afläggande, återstår den möjligheten att under
den därpå följande sommaren inhämta hvad som brister samt att omedelbart
före höstterminens början undergå ifrågavarande prof. För detta ändamål
är det emellertid nödvändigt, att fyllnadspröfning för inträde i medicinsk
fakultet kan försiggå på andra tider, än som för studentexamen
äro stadgade, och under de mindre omständliga former, som nu äro föreskrifna
rörande fyllnadspröfning för inträde vid tekniska högskolan, och
som i gällande läroverksstadga äro föreskrift^ i fråga om fyllnadspröfning
öfver hufvud taget efter vårterminen 1910. Det är därför min afsikt att,
då jag framdeles kommer att förelägga Kung]. Maj:t förslag till ny stadga
angående medicinska examina, samtidigt föreslå, att ifrågavarande bestämmelser
i läroverksstadgan skola, åtminstone i fråga om fyllnadspröfning
för inträde i medicinsk fakultet, tidigare träda i tillämpning.
Därest de studerande före inskrifningen i medicinsk fakultet inhämtat
de sålunda föreslagna kunskapsmåtten i zoologi, fysik och kemi, böra, såsom
jag redan antydt, de insikter i dessa ämnen, som ytterligare erfordras för
blifvande läkare, meddelas i omedelbart sammanhang med motsvarande medicinska
ämnen. Sålunda bör hvad som erfordras af zoologien eller grunderna
för jämförande anatomi ingå i ämnet anatomi och fysiken, däri de
studerande behöfva utvidga sina kunskaper genom förvärfvande af kännedom
om vissa fysikaliska instrument, införlifvas med fysiologien. Hvad kemien
beträffar, böra, såsom föreslagits, de blifvande läkarna häri genomgå en
förberedande kurs. Enligt min åsikt vore det riktigast och mest öfverensstämmande
med den föreslagna reformens anda, om denna kurs meddelades
å den medicinskt-kemiska institutionen samt helt och hållet öfvertoges af
den medicinska fakulteten. Härigenom skulle nämligen undervisningen,
anslutande sig till reallinjens kurs i den allmänna kemien, säkrast erhålla
den fackmässiga läggning, som bäst motsvarar dess ändamål. För genomförande
af en sådan anordning vid universiteten skulle emellertid erfordras
utvidgning af universitetslokalerna, anskaffande af undervisningsmateriel!
och möjligen anställande af särskilda lärare. Med hänsyn till de icke
obetydliga kostnader, som sålunda skulle påkallas, anser jag, att vid universiteten
ifrågavarande undervisningskurser i allmän kemi böra liksom
hittills meddelas å institutionen för allmän kemi samt uppehållas af den
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
281
filosofiska fakultetens matematisk-naturvetenskapliga sektion. Kursen skulle
dock ej behöfva genomgås förrän omedelbart före inträde å den medicinsktkemiska
institutionen, och för att densamma måtte såvidt möjligt inriktas
på de medicinska studierna, bör den medicinska fakulteten bestämma kursens
omfattning. — Vid karolinska institutet, där någon institution för
allmän kemi icke finnes, bör däremot om möjligt kursen i allmän kemi
meddelas å den medicinskt-kemiska institutionen af de där anställda lärarna.
Jag återkommer härtill längre fram vid behandlingen af anslagsfrågan.
Den af mig sålunda förordade reformen i afseende på det medicinska
studieväsendet går ut på, att de studerande skola tidigare inriktas på fackstudiet
vid såväl de allmänna läroverken som universiteten. Detta innebär
i och för sig en afsevärd tidsvinst, men ej mindre viktigt är, att de
studerande omedelbart efter ankomsten till universitetet införas i den af
de medicinska fakulteterna planerade studiegången, som för dem blir en
ständig maning att å den tid och i den ordning, som därigenom anvisas,
fullfölja studierna.
Beträffande medicine kandidatexamen ansluter jag mig till kommitténs
förslag med de modifikationer däri, som de tillkallade sakkunnige förordat
utom i fråga om ämnena histologi och farmakologi.
Ämnet medicinens historia skulle följaktligen utgå ur examen och
ämnet medicinsk kemi endast omfatta patologisk och fysiologisk kemi.
Den farmaceutiska kemien skulle förläggas till den kurs i allmän kemi,
som skulle föregå kursen i medicinsk kemi. Slutligen skulle anatomien
utvidgas med grunderna i jämförande anatomi. Upptagandet i stadgan af
bakteriologien såsom ingående i examensämnet patologi innebär icke någon
saklig förändring.
De tillkallade sakkunniges förslag angående histologien finner jag
mycket beaktansvärdt, alldenstund det innebär garanti för att de studerande
efter genomgående af den i ämnet anordnade undervisningskursen
ej skulle behöfva ägna någon särskild tid åt tentamensläsning. Af hvad
de tillkallade sakkunnige i frågan anfört vill det emellertid synas, som
om ämnet i praxis redan erhållit den ställning, de genom sitt förslag velat
gifva detsamma, hvadan den förordade förändringen egentligen endast
skulle innebära en förändring af namnet på pröfningen i ämnet och icke
komme att medföra någon förkortning af den tid, som nu ägnas åt ämnet.
Då härtill kommer, att de sakkunniges förslag afstyrkts af såväl medicinska
fakulteten i Uppsala som karolinska institutets lärarkollegium och
meningarna om förslagets lämplighet således äro mycket delade bland
faekmännen, har jag ej ansett tillräckliga skäl föreligga att frångå hvad i
detta afsende för närvarande är stadgadt och af kommittén tillstyrkts.
Bill. Ull Riksd. Prot. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 9 Höft. 36
282
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Mera böjd är jag för att biträda de tillkallade sakkunniges uppfattning
i fråga om farmakologien, hvilket ämne i deras förslag synes hafva
erhållit en mot ämnets betydelse för läkarutbildningen svarande ställning.
Då emellertid meningarna bland fackmännen äfven i denna punkt äro
mycket delade, anser jag det rådligast att, innan någon förändring vidtages,
afvakta, huruvida ej större enighet i denna fråga kan uppstå.
I fråga om medicine licentiatexamen ansluter jag mig till kommittéförslaget
med de af de tillkallade sakkunige förordade detaljförändringarna däri.
Amnet rätts- och statsmedicin skulle alltså tills vidare, och intill dess
ny lagstiftning angående utförande af rättsmedicinska obduktioner kommit
till stånd, bibehålla sin nuvarande ställning. Ur medicinen skulle ämnena
psykiatri och syfilidologi så tillvida utbrytas, att undervisningskurserna i
dessa ämnen skulle afslutas med förhör inför vederbörande facklärare.
Under den tjänstgöring vid universitetsklinikerna, med hvilken studierna
för medicine licentiatexamen inledas, skulle de studerande de två
första månaderna genomgå en propedeutisk kurs i de viktigaste kliniska
undersökningsmetoderna, allmän kirurgi och allmän sjukvårdsteknik.
Tjänstgöringarna vid karolinska institutets medicinska klinik och kirurgiska
klinik äfvensom tjänstgöringarna vid de obstetriska och gynekologiska
klinikerna skulle hållas i sär och ej få förenas sinsemellan, ej
heller med annan klinisk tjänstgöring. Tjänstgöringarna i medicin och
kirurgi vid karolinska institutet skulle fortgå sex i stället för tre dagar i
veckan och fullgöras hvarannan dag å klinik och hvarannan dag å poliklinik.
I stället skulle tiden för hvardera tjänstgöringen afkortas från sex
till fyra månader. Vid öfriga kliniska tjänstgöringar skulle äfvenledes såvidt
möjligt förekomma poliklinisk undervisning och handledning.
Obligatorisk assistenttjänstgöring skulle föreskrifvas i medicin två månader,
i kirurgi en månad, i pediatrik två veckor och i syfilidologi likaledes
två veckor.
Såsom jag redan omnämnt, afse dessa förändringar i hufvudsak dels
en uppfordran till de studerande att ej uppskjuta den egentliga tentamensläsningen
till tiden efter de praktiska tjänstgöringarnas afsilande, dels
ock ett större utrymme åt den praktiska utbildningen genom utvidgad
poliklinisk undervisning och assistenttjänstgöring. Denna reform tillmäter
jag synnerlig vikt, ty icke utan skäl har anmärkts, att den högre fackutbildningen
i vårt land är ensidigt teoretisk. Hvad särskilt läkarutbildningen
angår, synes kommittén hafva rätt i sin kritik öfver den af de
studerande ganska allmänt följda praxis, att de inom kortast möjliga tid
söka afsluta de praktiska öfningarna i alla ämnen och fullgöra tjänstgöringarna
vid alla klinikerna, innan de på allvar börja de bokliga stu
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
283
dierna. Det vill synas, som om tentamensläsningen skulle få ett helt annat
intresse och gifva ett långt större utbyte, om den bedrefves jämsides med
den praktiska tjänstgöringen i ämnet, så att den studerande ständigt hade
ett för ändamålet lämpligt åskådningsmaterial att tillgå. Att genom en
sådan anordning tiden för de bokliga studierna skall kunna begränsas,
anser jag sannolikt.
Vid diskussionerna om en reform af de medicinska studierna har framhållits,
att läkarbildningen i vårt land är mera allsidig än annorstädes, samt
att en större jämnhet beträffande medicinska insikter är rådande hos våra
nyblifna läkare än hos sådana i de flesta andra länder. Å andra sidan
har exempelvis en på detta område så kompetent bedömare som medicinalstyrelsen
reserverat sig mot den uppfattningen, att denna öfverlägsenhet
skulle kunna göras gällande äfven i fråga om den praktiska läkarskickligheten.
Fastmer har nämnda myndighet i likhet med andra framhållit
önskvärdheten däraf, att de blifvande läkarnas praktiska utbildning
blefve bättre tillgodosedd. Vid sådant förhållande synas de af förut omnämnda
förslag, som afse att bibringa läkarkandidaterna en större erfarenhet
om sjukdomarna och deras behandling, motsvara ett kändt behof.
Jämför jag nu den nyblifne läkarens bildning, sådan den för närvavarande
är, och sådan den skulle blifva efter den föreslagna reformens
genomförande, så torde, rent kvantitativt sedt, ingen större skillnad förefinnas.
Den slutsatsen ligger då nära till hands, att reformen väl möjligen
medför en förbättring i läkarutbildningen, men ej hvad Riksdagen begärt,
nämligen en förkortning af studietiden. För min del ser jag saken ej så.
Först och främst torde det vara ostridigt, att förändringarna i afseende
på de kunskapsprof, som skola föregå de egentliga medicinska studierna,
komma att medföra en tidsvinst, som kan sättas till ett år eller inemot
ett år. Vidare bör beaktas, att under de senaste åren ett ganska stort
antal studerande med vanlig begåfning, utan att forcera arbetet, aflagt de
medicinska examina på tider, som kunna anses normala. A andra sidan
visar det sig, att många studerande väsentligen öfverskridit den normala
tiden och förete sins emellan mycket växlande studietider. Af detta förhållande
torde man hafva rätt att draga den slutsatsen, att den öfverklagade
långa studietiden för de medicinska examina icke så mycket har sin
grund i öfverdrifvet höga kunskapsfordringar som fastmer i bristande målmedvetenhet
och planläggning i studiearbetet. Hvad man under sådana
förhållanden bör sträfva efter, det är icke i första hand att nedbringa
kunskapsfordringarna och därigenom minska den tid, som erfordras för
examinas afläggande, utan att få de studerande att, genom lämplig planläggning
af sina studier och ett intensivare arbete på hvarje särskildt ämne,
284
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
icke å examinas afläggande offra någon onödig tid. Och i detta afseende
skall, därom är jag förvissad, den föreslagna reformen visa sig effektiv.
Vid bedömande af föreliggande fråga får man icke förbise en synpunkt,
som vidrörts af den medicinska fakulteten i Uppsala, nämligen att
den nyblifne läkaren vanligen omedelbart efter afgången från den medicinska
läroanstalten intager en själfständig ställning, under det att den
blifvande prästmannen, juristen och skolläraren i allmänhet få genomgå en
proftid eller eljest under ledning af äldre kamrater fortsätta sin utbildning.
Vid en jämförelse med studietiden för de medicinska examina i utlandet
bör ock beaktas, att den afsilande läkarexamen i främmande länder ofta
plägar efterföljas af ett eller flera års praktisk tjänstgöring å sjukhus, innan
läkaren börjar själfständig verksamhet.
Om, såsom lärarkollegiet vid karolinska institutet föreslagit, eu dylik
praktisk utbildningskurs efter licentiatexamen framdeles äfven hos oss
föreskrifves, då böra gifvetvis fordringarma i de medicinska examina kunna
nedsättas.
Innan jag öfvergår till frågan om de anslag, som påkallas för genomförande
af den utaf mig nu förordade reformen af läkarutbildningen, vill
jag i fråga om tiden för den nya examensstadgans trädande i tillämpning
framhålla, att bäst varit, om detta kunnat ske redan med höstterminen
1907, men att, då det emellertid torde möta svårigheter för universitetsmyndigheterna
att till denna tid hafva utarbetat och erhållit stadfästelse
å nya studieplaner för såväl medicine kandidat- som medicine licentiatexamen,
de nya bestämmelserna rörande sistnämnda examen icke torde
kunna börja tillämpas förrän från och med år 1908.
De tillkallade Hvad härefter beträffar anslagsfrågan, så anmodade de tillkallade
angående''er- sakkunnige för att i sådant afseende erhålla nödig utredning i särskilda
forderiiga skrivelser den 17 oktober 1906, där*! lämnades en redogörelse för hufansiag.
VU(JpUnktema af deras blifvande reformförslag, de medicinska fakulteterna
samt lärarkollegiet vid karolinska institutet att inkomma med
upplysningar i fråga om de nya eller förhöjda anslag, som, under
förutsättning af bifall till nämnda förslag, kunde anses blifva erforderliga
för uppehållande af kursen i kemi, för anskaffande af materiell till fysiologiska
institutionerna, för anskaffande af materiell till anatomiska institutionerna,
för höjning af fakultetsnotariernas och karolinska institutets
sekreterares aflöning, för tryckning af studiehandböcker, för uppehållande
af propedeutiska kurser vid univer-itetsklinikerna samt för uppehållande af
ökad poliklinisk undervisning i medicin och kirurgi vid karolinska institutet.
Till svar å dessa skrivelser insände de medicinska fakulteterna och
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
285
karolinska institutets lärarkollegium uppgifter å de anslag, som enligt deras
mening erfordrades för nyss angifna ändamål, därvid medicinska fakulteten
i Uppsala och karolinska institutets lärarkollegium närmare motiverade de
af dem angifna anslagsbehof. Efter granskning häraf hafva de tillkallade
sakkunnige, som vidtagit åtskilliga jämkningar och nedsättningar i de påyrkade
beloppen, hemställt, att följande anslag måtte utverkas, nämligen:
1) för uppehållande af förberedande undervisningskurser i allmän kemi:
vid hvar och en af de tre läroanstalterna: ett anslag å ordinarie stat
af 2,500 kronor för undervisningens uppehållande;
vid universitetet i Lund: ett anslag för en gång af 1,000 kronor till
medicinskt-kemiska laboratoriets inredande för den utvidgade undervisningen;
och
vid karolinska institutet: till höjning af det kemiska laboratoriets årsanslag
ett anslag på ordinarie stat af 500 kronor;
2) för anskaffande af materiell vid fysiologiska institutionerna, undervisning
därstädes m. m.:
vid hvar och en af de tre läroanstalterna: till anskaffande af fysikaliska
apparater och utensilier m. m. ett anslag för en gång af 3,000 kronor;
till höjning af årsanslaget till fysiologiska institutionen i Uppsala
ett anslag på ordinarie stat af 500 kronor;
till höjning af årsanslaget till fysiologiska institutionen i Lund ett
anslag på ordinarie stat af 500 kronor;
till höjning af årsanslaget till fysiologiska institutionen vid karolinska
institutet ett anslag på ordinarie stat af 600 kronor;
för uppehållande af undervisning i fysik å fysiologiska institutionerna
vid universitetet i Uppsala och vid karolinska institutet hvardera ett anslag
på ordinarie stat af 1,000 kronor;
3) för anskaffande af materiell vid anatomiska institutionerna:
vid hvar och en af de tre läroanstalterna: till förhöjning åt det årliga
materiellanslaget ett anslag å ordinarie stat af 1,500 kronor;
4) för uppehållande vid universitetsklinikerna af propedeutiska kurser
i medicin:
vid Uppsala universitet: till undervisningens uppehållande ett anslag
på ordinarie stat af 3,000 kronor och till höjning af medicinska klinikens
materiellanslag ett anslag på ordinarie stat af 250 kronor; och
vid Lunds universitet: till undervisningens uppehållande ett anslag
på ordinarie stat af 2,000 kronor;
5) för uppehållande af ökad poliklinisk undervisning i medicin och
kirurgi vid karolinska institutet:
till höjning af ordinarie professorernas i medicin och kirurgi vid in
-
286
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Departements
chefens uttalande
i anslags
frågan.
stitutet aflöningsförmåner till samma belopp, som för närvarande tillkomma
ordinarie professorer vid universiteten, härför erforderliga anslag;
till höjning af extra ordinarie professorernas i medicin och kirurgi
vid institutet aflöningsförmåner till samma belopp, som för närvarande
tillkomma extra ordinarie professorer vid universiteten, härför erforderliga
anslag;
till en extra lärare i medicin ett anslag på ordinarie stat af 3,000
kronor; och
till en extra lärare i kirurgi ett anslag på ordinarie stat af 3,000 kronor;
6) till höjning af notariernas vid medicinska fakulteterna i Uppsala
och Lund samt sekreterarens vid karolinska institutet aflöning, anslag på
ordinarie stat:
vid Uppsala universitet: 400 kronor, vid Lunds universitet: 200 kronor
och vid karolinska institutet: 500 kronor;
7) till bekostande af tryckning af studiehandböcker m. m.:
anslag för en gång: vid Uppsala universitet: 500 kronor, vid Lunds
universitet: 300 kronor och vid karolinska institutet: 500 kronor, samt
anslag på ordinarie stat: vid Uppsala universitet: 100 kronor, vid Lunds
universitet: 100 kronor och vid karolinska institutet: 200 kronor, det sistnämnda
anslaget i form af höjning af institutets s. k. allmänna materiellanslag;
8) till höjning af extra ordinarie professorns i syfilidologi vid karolinska
institutet aflöningsförmåner till samma belopp, som för närvarande
tillkommer extra ordinarie professorer vid universiteten, härför erforderligt
anslag; samt
9) till uppehållande af ässistenttjänstgöring vid allmänna barnhuset
ett anslag på ordinarie stat af 600 kronor.
Då jag nu går att uttala min mening angående de anslagsbehof, som
.påkallas af de ifrågasatta förändringarna i det medicinska examens- och
studieväsendet, vill jag angående de tillkallade sakkunniges i detta afseende
framställda förslag anmärka, att det icke synes mig lämpligt att
för ifrågavarande ändamål hos Riksdagen nu begära några nya anslag å
ordinarie stat eller några förhöjningar af ordinarie anslag. Någon tids
erfarenhet synes mig nämligen behöflig, innan anslagsbeloppen definitivt
fixeras. Visserligen kunde ifrågasättas, huruvida ej de förhöjningar af
lärares löner, Indika befinnas erforderliga, borde äskas å ordinarie stat.
Då emellertid frågan om reglering af de här ifrågakommande liksom andra
vid karolinska institutet anställda lärares aflöningsförhållanden under den
närmaste framtiden måste upptagas i samband med pröfningen af den
under den 19 maj 1899 förordnade universitetskommitténs förslag, med
hvars beredande till underdånig föredragning särskilda jämlikt nådigt be
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
287
myndigande tillkallade sakkunnige inom departementet äro sysselsatta,
torde det ej vara lämpligt att nu föreslå några rubbningar i den ordinarie
staten för sagda institut.
Hvad därefter angår de särskilda posterna i de tillkallade sakkunniges
förslag, vill jag beträffande de påyrkade anslagen för uppehållande vid
universiteten af förberedande undervisningskurser i allmän kemi erinra, att
dessa kurser enligt mitt förslag skulle vid universiteten liksom hittills
meddelas å institutionen för allmän kemi samt anordnas af den filosofiska
fakultetens matematisk-naturvetenskapliga sektion. Vid sådant förhållande
synas några anslag för dessa kursers uppehållande vid universiteten icke
vara erforderliga.
I fråga om anordnandet af denna kurs vid karolinska institutet hafva
de tillkallade sakkunnige i den skrifvelse, däri de lämnat utredning i anslagsfrågan,
anfört följande:
Under det att medicinska fakulteten i Lund hade blott en ordinarie
professor i kemi, funnes för närvarande vid bägge de andra läroanstalterna
en ordinarie och en extra ordinarie professor i detta ämne. Detta antal
borde vid jämförelse med lärarkrafterna för flera andra ämnen, där undervisningsbördan
vore betydligare och ändock lärarnas antal ej större,
under vanliga förhållanden vara tillräckligt för den kemiska undervisningens
behöriga upprätthållande. Emellertid syntes det näppeligen låta sig göra
att ålägga de nuvarande innehafvarna af extra ordinarie professurerna i
kemi vid medicinska fakulteten i Uppsala och vid karolinska institutet
arbeten af den elementära beskaffenhet, som med ifrågavarande kurser
afsåges. Härtill borde hellre anlitas yngre lärare, som oftare kunde ombytas,
och hvilkas tid och intresse kunde räcka till att hela dagarna följa
de enklaste manipulationer och dylikt. Det vore en misshushållning att
till sådant arbete använda personer, hvilkas tid kunde utnyttjas på ett för
vetenskapen långt mera fruktbringande sätt. När dessa extra ordinarie
professurer en gång blefve lediga, syntes den frågan böra öfvervägas, om
icke desamma kunde ombiklas.
Af hvad de tillkallade sakkunnige sålunda anfört, synes framgå,
att de vid karolinska institutet nu befintliga lärarkrafterna i kemi äro
tillräckliga för uppehållande därstädes af den ifrågavarande undervisningskursen.
Med hänsyn härtill och då någon utvidgning af undervisningslokalerna
för ändamålet ej påyrkats, synes den föreslagna kursen i allmän
kemi kunna vid institutet anordnas utan andra kostnader än dem, som
påkallas åt'' behotvet af ökad undervisningsmaferiell. Skulle emellertid eu
sådan anordning af andra skäl visa sig icke lämpligen kunna genomföras,
så torde utvägar ej saknas att på annat sätt tillgodose ifrågavarande undervisningsbehof.
Sålunda kunna de studerande för ändamålet hänvisas
288
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
till universiteten, där de blifvande läkarna hittills i allmänhet erhållit sin
undervisning i allmän kemi, och möjligt är ock, att Stockholms högskola,
som nu anordnar undervisning i detta ämne för medicinsk-filosofisk examen,
skulle äfven efter denna examens afskaffande befinnas villig att fortfarande
meddela den till medicinska studier förberedande undervisningen
i ämnet. Under sådana förhållanden kan jag för närvarande ej föreslå
Kungl. Maj:t att af Riksdagen begära något anslag för uppehållande vid
karolinska institutet af undervisningen i allmän kemi. Skulle en kurs i
ämnet vid institutet blifva anordnad, så erfordras visserligen en höjning
af anslaget till det kemiska laboratoriet. Emellertid torde Kungl. Maj:t
ej sakna utvägar att bereda härför erforderliga medel, intill dess framställning
om höjning af ifrågavarande anslag kan göras hos Riksdagen.
Hvad angår de påyrkade anslagen för anskaffande af materiell vid de
fysiologiska institutionerna, och undervisningen därstädes, vill jag framhålla,
att, därest fordringarna i afseende på skolkunskaper i fysik för tillträde
till medicinska studier på föreslaget sätt höjas till vitsord om minst godkända
insikter i ämnet å den reala linjen, den förberedande kursen i fysik
å de fysiologiska institutionerna skulle erhålla så ringa omfattning, att
de tillkallade sakkunnige ej ansett sig böra upptaga den i sitt stadgeförslag,
och hufvudi-akligen inskränka sig till bibringandet af kännedom om
förfarandet i användandet af vissa fysikaliska instrument. En så obetydlig
tillökning i undervisningen synes mig ej utgöra tillräckligt skäl för en
begäran om anslag till nya lärarkrafter eller höjning af afföningen för nu
befintliga. Något, särskild! anslag för detta ändamål har ej heller påyrkats
af den medicinska fakulteten i Lund. Däremot anser jag, att den
föreslagna anordningen i afseende på undervisningen i fysik påkallar anslag
till anskaffande af fysikaliska apparater och utensilier m. m. Den
summa, som enligt de tillkallade sakkunniges mening härför skulle begäras
för en gång, synes mig dock väl högt tilltagen. Till en början och
intill dess någon tids erfarenhet vunnits, torde de tre läroanstalterna kunna
åtnöjas hvar och en med ett anslag af 1,500 kronor för ifrågavarande
ändamål.
För anskaffande af materiell vid de anatomiska institutionerna hafva
de tillkallade sakkunnige hemställt om en förhöjning af det årliga materiellanslaget
med 1,500 kronor för hvar och en af de tre läroanstalterna.
Rörande detta anslagsbehof anför den medicinska fakulteten i Uppsala
följande:
Vid bedömandet af detta behof vore till en början att beakta, hurusom
enligt förslaget den anatomiska institutionen torde blifva den institution,
hvilken skulle hafva att närmast efter studentexamen mottaga de
medicine studerande. Att härigenom en ökning i antalet studerande vid
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
289
institutionen måste blifva en följd, vore uppenbart, i det att sådana studerande,
hvilka under nuvarande förhållanden redan på det förberedande
stadiet afbröte sina läkarstudier, då kunde förutsättas komma att begagna
sig af den anatomiska undervisningen. Då vidare erfarenheten visade, att
den nyblifne studenten i allmänhet behöfde en icke så obetydlig skolning,
innan han på ett något så när tillfredsställande sätt kunde i fråga om
snygghet och ordning vid arbetet, sparsamhet i fråga om förbrukningsartiklar
samt ett vårdsamt handhafvande af studiematerialet fylla äfven
lågt ställda fordringar, och då denna skolning i föreslaget fall skulle i
första hand försiggå å anatomiska institutionen, så måste utgifterna för
de dagliga förbrukningsartiklarna för renhållning, tvätt och belysning
gifvetvis komma att stegras i en de studerandes numerära stegring öfverträffande
proportion. Dessa synpunkter hade äfven sin fulla tillämplighet
beträffande förbrukningsartiklar af vetenskaplig art, undervisnings- och
studiemateriell in. m. Förbrukningen och därmed äfven ersättningskostnaderna
måste förväntas äfven här blifva väsentligt ökade. Härtill komme
de kostnader, som betingades af att undervisningsuppgifterna vid institutionen
skulle vidgas genom indragandet af grunderna för den jämförande
anatomien inom ramen af den anatomiska undervisningen för medicine
kandidatexamen: anskaffandet och underhållet af komparativ anatomisk
undervisningsmateriell, dissektionsdjur, preparat, modeller och dylikt.
Ändtligen torde vissa undervisningslokaler å institutionen, som nu endast
vissa dagar i veckan toges i användning och af ekonomiska skäl blott
dessa dagar uppvärmdes, vid ett ökadt lärjungeantal behöfva tagas i dagligt
bruk och därför draga ökad kostnad för uppvärmning. Beräknades
förslagsvis den stegrade kostnaden för gas, tvätt och rengöring till 350
kronor, utgörande en fjärdedel af det för ändamålet utgifna årliga medelbeloppet
för de fem senaste åren, ökningen för öfriga tekniska förbrukningsartiklar
mycket lågt taget till 150 kronor, ökningen i uppvärmningskostnad
till 200 kronor, motsvarande en åttondel af deri hittillsvarande
årliga medelkostnaden, och ansloges vidare för den ökade anskaffningen
af undervisningsmateriell en årlig summa af 800 kronor, syntes det belopp,
hvarmed materiellanslaget preliminärt borde ökas, ej kunna sättas lägre
än till 1,500 kronor.
Beträffande behofvet af ökadt anslag för den anatomiska institutionen
vid karolinska institutet har den ordinarie professorn i anatomi vid institutet
uti ett till lärarkollegiet därstädes afgifvet yttrande anfört, bland
annat, följande:
På grund af de kostnader, som införandet i den medicinska undervisningen
af eu kurs i jämförande anatomi skulle medföra, borde institu
Bih.
till llilcsd. Prof, 1907. 4 Sami. 1 Afd. 9 Höft. 37
290
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
tionens materiellanslag höjas med 750 kronor årligen. Under de senaste
åren hade institutionens utgifter något öfverstigit det nuvarande anslaget.
Orsaken härtill vore, dels att kostnaderna för de vetenskapliga arbetena
ökats, dels att de dryga transportafgifterna för liken stigit med 50 å 25
procent. Tillkomme nu utgifter för anskaffandet af materiell för en kurs
i jämförande anatomi, så blefve den föreslagna förhöjningen alldeles nödvändig.
Den föreslagna summan skulle användas ungefärligen på följande
sätt: 1) redan befintligt behof: 300 kronor, 2) inköp af osteologiska preparat:
100 kronor, 3) inköp af embry ologisk a och jämförande anatomiska preparat:
350 kronor. Då fråga väcktes om ökad undervisning vid institutionen, framträdde
ett oafvisligt behof af att erhålla biträde åt vaktmästaren. Redan nu
vore dennes göromål med liktransport, balsamering, iordningställande af anatomisalar
m. in. så betungande, att han äfven med bästa vilja knappast
hunne fullgöra de kraf, som i dessa hänseenden kunde ställas på honom.
Tillkomme nu en ökning i vaktmästarens arbete dels såsom biträde vid
den föreslagna kursen i jämförande anatomi, dels genom flera dissekanters
arbeten å anatomisalen, så blefve det omöjligt för honom att fullgöra sina
sysslor. Därför föresloge professorn anskaffande af medel för aflöning åt
ett vaktmästarbiträde, hvilken icke torde kunna beräknas lägre än till 750
kronor. — Detta förslag har biträdts af lärarkollegiet.
Den medicinska fakulteten i Lund har för ifrågavarande ändamål
begärt ett anslag för en gång af minst 1,500 kronor.
Af hvad i denna fråga anförts framgår, att den föreslagna reformen
i det medicinska examens- och undervisningsväsendet påkallar ökadt anslag
till de anatomiska institutionerna, men därjämte att kostnadsberäkningarna
i detalj förete ganska stora olikheter. Fullständiga och säkra
uppgifter, på hvilka anslagskraf kunna grundas, torde först efter någon
tids erfarenhet kunna vinnas. Intill dess synas de för ifrågavarande ändamål
erforderliga medel, hvad universiteten angår, kunna bestridas genom
anslag ur dessas reservfonder. För karolinska institutet åter, som ej förfogar
öfver några dylika tillgångar, anser jag mig böra förorda ett anslag
för år 1908 å 1,000 kronor till den anatomiska institutionen.
För uppehållande vid universitetsklinikerna af propedeutiska kurser i
medicin hafva, såsom förut nämnts, de tillkallade sakkunnige hemställt om
ett anslag af 3,000 kronor för universitetet i Uppsala och 2,000 kronor
för universitetet i Lund till aflöning af biträdande lärare samt därjämte
om ett årligt anslag af 250 kronor till höjning af den medicinska klinikens
i Uppsala materiellanslag. För detta förslag, i hvad det afser universitetet
i Uppsala, har den medicinska fakulteten därstädes afgifvit följande
motivering:
Statsutskottets Utlutande N:o 9.
291
Förslaget till ny examensstadga afsåge, att det under början af tjänstgöringarna
vid fakultetens medicinska kliniker utom den nuvarande kursen
i fysikalisk diagnostik äfven skulle anordnas kurser i de i kliniskt-diagnostiskt
hänseende viktigaste kemiska och mikroskopiska undersökningsmetoderna.
Då denna uppgift ej kunde läggas på någon af fakultetens nuvarande
lärare, kräfdes härför en ny lärarkraft. Åt denne nye lärare
borde äfven lämpligen lämnas uppdraget att å den medicinska polikliniken
meddela undervisning åt de tjänstgörande. Behofvet af en särskild lärare
härför hade sedan länge gjort sig gällande, och detta särskildt under senare
tid, då man börjat lägga allt större vikt vid undervisningen å poliklinikerna
för de kliniska ämnena. Betydelsen häraf hade ock med bestämdhet
framhållits bland annat af den senaste universitetsexamenskoinrnittén.
Sedan hösten 1904 hade kanslersämbetet meddelat förordnande
åt särskild person att vid den medicinska polikliniken meddela undervisning
åt de tjänstgörande; och för år 1906 både ur universitetets reservfond
lämnats ett anslag på 2,000 kronor för uppehållande af detta förordnande.
Därest nu detta förordnande blefve förenadt med uppdraget
att gifva de afsedda nya kurserna i kemiska och mikroskopiska undersökningsmetoder,
vore tydligen 3,000 kronor det minsta belopp, hvarmed
ersättning skulle kunna utgå. Fakulteten föresloge därför ett årligt anslag
å 3,000 kronor till en biträdande lärare i medicin med skyldighet för
denne att gifva kurser i de viktigaste kemiska och mikroskopiska undersökningsmetoderna
samt att å medicinska polikliniken meddela undervisning
åt de tjänstgörande.
Beträffande behofvet, af materiellanslag för ifrågavarande propedeutiska
kurs anför fakulteten, att kurserna i de kemiska och mikroskopiska
undersökningsmetoderna borde, om de skulle medföra fullt gagn för de
studerande, åtminstone i vissa delar förbindas med laborationer. Härför
erfordrades alltså ett årligt materiellanslag. Vid betraktande af frågan
om detta anslags storlek vore att beakta, att dessa laborationer delvis
komine att bestå i mikroskopiska öfningar, hvilka måste medföra en ökad
förbrukning af klinikens mikroskop och sålunda kräfva en ökad utgift
för deras förnyande, hvarjämte äfven någon ökning af deras antal vore
synnerligen behöflig. Med hänsyn härtill kunde det erforderliga anslaget
icke sättas till lägre belopp än 250 kronor.
Behofvet af anslag till hvartdera universitetet till aflöning af biträdande
lärare i medicin vid de propedeutiska kurserna i detta ämne synes
mig vara styrkt. Mot de föreslagna anslagens storlek torde icke kunna
göras någon anmärkning. Olikheten beror därpå, att den biträdande läraren
vid universitetet i Uppsala skulle jämväl åläggas den därstädes anordnade
polikliniska undervisningen. Att i detta sammanhang begära
292
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
höjning af materiellanslaget till den medicinska kliniken i Uppsala anser
jag icke nödvändigt, utan torde härmed kunna tills vidare anstå.
För uppehållande af ökad poliklinisk undervisning i medicin och kirurgi
vid karolinska institutet hafva de tillkallade sakkunnige hemställt dels om
höjning af löneförmånerna för de ordinarie och de extra ordinarie professorerna
i medicin och kirurgi vid institutet till samma belopp, som tillkomma
motsvarande tjänstinnehafvare vid universiteten, dels ock om ett
anslag å 3,000 kronor till en extra lärare i medicin och ett anslag likaledes
å 3,000 kronor till en extra lärare i kirurgi vid institutet. I detta
afseende hafva de tillkallade sakkunnige anfört följande:
Undervisningen i medicin och kirurgi vid karolinska institutet påginge,
jämlikt § 62 mom. 2 i institutets stadga, under hela året. Fördelning-en
af undervisningen mellan vederbörande lärare, hvilka hade hvar
sin sjukhusafdelning å serafimerlasarettet, vore fastställd på det sätt, att
den ordinarie och den extra ordinarie professorn i hvartdera ämnet alternerade
med undervisning fyra månader i sänder, hvarigenom undervisningsskyldigheten
för hvar och en af dessa fyra lärare för närvarande omfattade
sex månader om året med undervisning tre dagar i veckan. Aflöningen
utgjorde för de ordinarie professorerna 3,500 kronor i lön och
2,000 kronor i tjänstgöringspenningar med rätt till två ålderstillägg, hvartdera
å 500 kronor, samt för de extra ordinarie professorerna, hvilka icke
hade examensskyldighet, allenast 2,500 kronor i lön och 1,000 kronor i
tjänstgöringspenningar med rätt till ett ålderstillägg å 500 kronor, under
det att vid universiteten innehafvare af motsvarande lärår befattningar, åtnjöte
full professors- respektive extra ordinarie professorsaflöning. Därest
det föreliggande förslaget om undervisning hvarannan dag å klinik och
hvarannan dag å poliklinik komme att genomföras, skulle emellertid arbetet
vid de två poliklinikerna betydligt ökas. Denna ökning skulle visserligen
kunna i och för sig grunda anspråk på upprättande af fyra nya
lärartjänster, två i medicin och två i kirurgi, men i likhet med karolinska
institutets lärarkollegium ansåge de tillkallade sakkunnige det för närvarande
vara tillfyllest att anordna endast två sådana tjänster, en i medicin
och en i kirurgi, därest nämligen innehafvarna af de nuvarande fyra
lärostolarna åtoge sig en ökad undervisningsskyldighet. En sådan ökning
kunde dock icke åläggas dem utan förbättrin i deras löneförmåner. Då
undervisningsskyldigheten säkerligen komme, enligt den nya stadgan, att
omfatta minst lika lång tid som för motsvarande lärare vid universitesen
eller nio månader om året med lämplig fördelning mellan vederbörande
ordinarie och extra ordinarie professorer af den kliniska och den polikliniska
undervisnigen, ansåge de tillkallade sakkunnige den lämpligaste
formen för löneförhöjningen vara den, att professorn i medicin, likasom
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
293
den i afseende på undervisningsskyldighet med honom i allt väsentligt
likställde professorn i kirurgi, erhölle samma löneförmåner som ordinarie
professorer vid universiteten, samt att likaledes de extra ordinarie professorerna
erhölle samma löneförmåner, som nu tillkomme extra ordinarie
professorer vid universiteten.
I fråga om aflöningsbeloppen för de ifrågasatta biträdande lärarna i
medicin och kirurgi bör jag meddela, att professorerna i dessa ämnen vid
karolinska institutet uttalat den meningen, att för behörighet till ifrågavarande
tjänster bör fordras ådagalagd kompetens för docentur, i hvilket uttalande
institutets lärarkollegium äfvensom de tillkallade sakkunnige instämt.
Lika med nämnda sakkunnige anser jag, att för genomförande af de
föreslagna förändringarna med afseende å undervisningen i medicin och
kirurgi vid karolinska institutet erfordras, att biträdande lärare, en i
medicin och en i kirurgi, anställas därstädes; och med hänsyn till den
kompetens, som måste fordras hos dessa lärare, torde arfvodet icke kunna
sättas lägre än till 3,000 kronor för dem hvardera.
Då vidare genom den ifrågasatta reformen professorerna och extra
ordinarie professorerna i medicin och kirurgi vid institutet skulle få sin
undervisningsskyldighet ökad till samma omfattning, som skulle åligga
motsvarande lärare vid universiteten, torde de jämväl böra komma i åtnjutande
af ökade aflöningsförmåner. För att de i detta afseende skulle
blifva likställda med sina ämbetsbröder vid universiteten erfordras, att
lönen för de ordinarie professorerna höjes med 500 kronor för dem hvardera,
samt att de extra ordinarie professorernas aflöning ökas med 1,000 kronor
för hvardera och dem tillerkännes rätt till ett andra åld erstillägg. Af
skäl, som jag redan anfört, vill jag icke nu föreslå någon omreglering
på ordinarie stat af ifrågavarande tjänstemäns aflöningsförhållanden; och
jag anser därför, att hos Riksdagen nu böra äskas anslag å extra stat dels
till höjning af de ordinarie professorernas i medicin och kirurgi aflöning
med 500 kronor för hvardera och dels till höjning af de extra ordinarie
professorernas aflöning med 1,000 kronor till hvardera. För de ordinarie
professorerna, hvilkas tjänstgöringspenningar utgöra 2,000 kronor, eller
samma belopp som de ordinarie professorernas vid universiteten, bör aflöningsförhöjningen
betraktas såsom egentlig lön, hvaremot för de extra ordinarie
professorerna, hvilkas tjänstgöringspenningar uppgå till allenast 1,000
kronor, under det att för extra ordinarie professorer med aflöning af 4,500
kronor tjänstgöringspenningarna utgöra 1,200 kronor, af den ifrågavarande
aflöningsökningen 800 kronor böra anses såsom egentlig lön och 200 kronor
såsom tjänstgöringspenningar. Jag vill tillägga, att de extra ordinarie professorerna
naturligtvis skola, förutom den nu berörda löneförhöjningen, liksom
öfriga extra ordinarie professorer vid institutet med visst undantag,
294
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
komma i åtnjutande af den tillfälliga löneförbättring, hvarom framställning
gjorts i den till innevarande års Riksdag aflåtna statsverkspropositionen,
samt att på grund af de föreslagna bestämmelserna rörande nämnda tillfälliga
löneförbättrings utgående de nu ifrågavarande två extra ordinarie
professorerna skulle för år 1908 erhålla lika stor aflöning som de, hvilka
uppbära två ålderstillägg.
De tillkallade sakkunnige hafva föreslagit, att den vid karolinska institutet
anställde e. o. professorns i syfilidologi aflöning, hvilken utgör allenast
4,000 kronor, däraf 1,000 kronor tjänstgöringspenningar, med ett ålderstillägg
å 500 kronor, skall höjas till samma belopp, som för närvarande
tillkommer extra ordinarie professorer vid universiteten. I denna fråga
har professorn i ämnet till protokollet öfver lärarkollegiets sammanträde
den 8 november 1906 anfört, att, om förslaget angående ändrad undervisning
i syfilidologi blefve antaget, undervisningsskyldigheten i detta ämne skulle
högst betydligt ökas. Genom handledningen af assistenterna blefve undervisningen
daglig; och då antalet på eu gång tjänstgörande assistenter måste
blifva mycket begränsad^ vore det möjligt, ja, mycket sannolikt, att denna
assistenttjänstgöring ej hunne fullbordas under de sex månader, läraren nu
hade undervisningsskyldighet, hvadan denna mycket sannolikt komrne att
utsträckas till åtta månader. Dessutom skulle lärarens tjänstgöringsskyldighet
ökas genom de förhör, hvarmed kurserna i ämnet skulle afslutas.
Institutets lärarkollegium beslöt vid omförmälda sammanträde för sin
del tillstyrka, att, under förutsättning att undervisningen i syfilidologi blefve
ordnad i enlighet med hvad af professorn i ämnet föreslagits, honom
måtte såsom ersättning för ökningen i hans tjänsteåligganden tillerkännas
ett årligt arfvode af 1,000 kronor.
Med hänsyn till den ökade tjänstgöringsskyldighet, sorn för framtiden
skulle komma att åligga ifrågavarande lärare, anser jag — under åberopande
af hvad jag nyss anfört beträffande extra ordinarie professorerna i
medicin och kirurgi — att extra ordinarie professorn i syfilidologi bör genom
särskildt anslag å extra stat beredas en förhöjning i afiöningen med 500
kronor, däraf 200 kronor böra anses såsom tjänstgöringspenningar.
Vidare upptager de tillkallade sakkunniges förslag i anslagsfrågan ett
anslag å 600 kronor till uppehållande af assistenttjänstgöring vid allmänna
barnhuset i Stockholm. Beträffande detta anslag anföra de tillkallade sakkunnige,
att, då den i deras förslag till examensstadga upptagna assistenttjänstgöringen
i pediatrik vid barnhuset vore afsedd att gifva den
blifvande läkaren kännedom och förfarenhet i fråga om späda barns vård,
men arbetet med handledningen häri hvarken rimligtvis finge betunga
klinikföreståndaren personligen eller utan ersättning åläggas den vid barn
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
295
huset anställde amanuensen, hvilken icke stode i något slags subordinationsförhållande
till karolinska institutet, det vore nödvändigt, för att denna del
af utbildningen i pediatrik icke måtte försummas, att såsom ersättning
för ifrågavarande handledning bestämdes ett visst arfvode, hvilket icke
skäligen kunde sättas till lägre belopp än 600 kronor.
Såsom jag förut omnämnt, remitterades de tillkallade sakkunniges
förslag, i hvad det innehöll föreskrift om obligatorisk assistenttjänstgöring
i pediatrik, till direktionen öfver allmänna barnhusinrättninsen i Stockholm.
Till svar härå har direktionen öfverlämnat och som eget yttrande åberopat
ett af anstaltens öfverläkare afgifvet yttrande. Häri förklarar denne, att
hinder ej möter för att den föreslagna assistenttjänstgöringen i pediatrik
fullgöres vid barnhuset, under förutsättning bland annat att den barnhusets
underläkare, som kunde få sig ålagdt att biträda vid handledningen
af de tjänstgörande assistenterna, erhölle någon ersättning härför, såsom
af karolinska institutets lärarkollegium föreslagits och af de tillkallade
sakkunnige förordats, eller 600 kronor årligen, utgående från karolinska
institutets stat.
Med hänsyn till hvad sålunda förekommit anser jag mig böra tillstyrka
ett extra anslag å 600 kronor till uppehållande af assistenttjänstgöring
vid allmänna barnhuset.
Slutligen hafva de tillkallade sakkunnige hemställt om anslag för
universiteten och karolinska institutet dels till höjning af aflöningen för
notarierna vid de medicinska fakulteterna och sekreteraren vid karolinska
institutet dels ock till bekostande af tryckning af studiehandböcker,
tentamensböcker m. m.
Liksom de redan genomförda reformerna med afseende å det teologiska
och det juridiska studie- och examen sväsendet orsakat en icke obetydlig
ökning af arbetet för vederbörande fakultetsnotarier, hvilket förauledt
Kungl. Magt att hos Riksdagen begära anslag för höjning af deras aflöning,
så kommer den nu ifrågavarande reformen att ganska väsentligt öka arbetet
för notarierna vid de medicinska fakulteterna och sekreteraren vid
karolinska institutet. Enligt af Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser utgör
arfvodet för sistnämnda fakultetsnotarier 200 kronor för hvardera. Med
hänsyn till den ökning af arbetet, som ägt rum, sedan detta arfvode
bestämdes, har, enligt hvad medicinska fakulteten i Uppsala meddelat,
universitetskanslern under de senare åren medgifvit, att ur universitetets
reservfond fått utgå ett belopp af 300 kronor till fakultetens notarie,
hvadan dennes sammanlagda arfvode de senare åren varit 500 kronor. I
det för Riksdagen framlagda förslaget till nya stater för de båda universiteten
äro arfvodena fortfarande upptagna till 200 kronor för hvardera
296
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Utskottets
yttrande.
notarien. De medicinska fakulteterna liksom de tillkallade sakkunnige hafva
nu föreslagit, att dessa arfvoden skulle höjas med 400 kronor i Uppsala och
200 kronor i Lund, eller således till respektive 600 kronor och 400
kronor.
Arfvodet till sekreteraren vid karolinska institutet utgör för närvarande
1,000 kronor och utgår ur ett till bestridande af aflöningen för bibliotekarie,
sekreterare och kamrerare afsedt gemensamt anslag å 3,000 kronor.
Begäran om höjning af dessa tjänstemäns aflöning har vid upprepade tillfällen
gjorts men icke föranledt någon framställning till Riksdagen. Institutets
lärarkollegium har ansett den ifrågasatta reformen af det medicinska
studie- och examensväsendet komma att i så hög grad öka arbetet för
sekreteraren, att aflöningen för denne borde höjas med ett belopp, som
skäligen icke borde sättas till lägre belopp än 500 kronor. De tillkallade
sakkunnige hafva äfven hemställt om ett sådant anslag.
Äfven jag anser, att ifrågavarande tjänstemäns aflöning bör på grund
af blifvande ökadt arbete höjas, och finner de föreslagna beloppen
skäliga, hvarför anslag för ändamålet, dock endast å extra stat, böra hos
Riksdagen begäras.
Hvad kostnaderna för tryckning af studiehandböcker m. in. beträffar,
så torde dessa kostnader kunna vid universiteten bestridas med anslag ur
reservfonderna, hvaremot, då någon motsvarande fond icke finnes vid
karolinska institutet, ett extra anslag å 500 kronor torde böra för ändamålet
begäras hos Riksdagen.»
Departementschefen uttalade härefter, att vid bifall till propositionen
hinder icke torde möta för Kung! Maj:t att redan under år 1907 af tillgängliga
medel förskottsvis utanordna de belopp, som må vara erforderliga
för anskaffande af viss materiell till de fysiologiska institutionerna
vid universiteten och till tryckning af studiehandböcker m. m. vid karolinska
institutet.
Den af Kungl. Maj:t framlagda planen till det medicinska examensväsendets
omordnande har, i den mån utskottet kunnat bilda sig ett omdöme
om densamma, synts utskottet ägnad att med ett behörigt iakttagande
af studietidens begränsning på ett lämpligt sätt tillgodose de blifvande
läkarnes behof af på samma gång grundlig som praktisk utbildning
för sitt yrke. Beträffande histologiens och farmakologiens ställning inom
undervisningsplanen, ingå dessa ämnen för närvarande såsom själfständiga
examensämnen i medicine kandidatexamen, hvilken anordning af såväl
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
297
kommittén som departementschefen ansetts böra bibehållas, hvaremot, enligt
de tillkallade sakkunniges förslag, farmakologi borde öfverflyttas
till medicine licentiatexamen samt histologien utgå såsom själfständigt
examensämne, och undervisning däri meddelas å en med praktiska öfningar
förenad kurs, som borde före tentamen i anatomi genomgås och skulle
afslutas med förhör. Herr Lindgren har nu i sin ofvanberörda motion
tillstyrkt detta de sakkunniges förslag. Utskottet, som icke tilltrott sig
kunna afgöra, åt hvilken af de hörda myndigheternas och tillkallade sakkunniges
skilda meningar i förevarande hänseende bör gifvas företräde,
har ansett att afgörandet härutinnan bör öfverlämnas åt Kungl. Maj:t. Då
utskottet emellertid inhämtat, att studiet af histologien för närvarande har
sig tillmätt ett utrymme, som kan anses för detta ämne lämpligen begränsad!,
har utskottet velat uttala önskvärdheten af att examensfordringarna
i ämnet icke för framtiden må svälla ut, så att studietiden därigenom
förlänges.
Mot de af Kungl. Maj:t framställda anslagskrafven för genomförande
af den nya undervisningsplanen har utskottet icke haft något att erinra.
Utskottet får alltså hemställa,
A. att Riksdagen må på extra stat för år 1908
bevilja:
1. för universitetet i Uppsala:
till anskaffande af fysikaliska apparater, och utensilier
m. in. för den fysiologiska institutionen 1,500
kronor;
till arfvode åt en biträdande lärare i medicin 3,000
kronor; samt
till höjning af arfvodet för notarien vid medicinska
fakulteten 400 kronor;
2. för universitetet i Lund:
till anskaffande af fysikaliska apparater och utensilier
in. m. för den fysiologiska institutionen 1,500
kronor;
till arfvode åt en biträdande lärare i medicin 2,000
kronor; samt
till höjning af arfvodet för notarien vid medicinska
fakulteten 200 kronor; samt
Bill. till Jtiksd. Prat. 4 Sami. 1 Afd. 9 Iläft.
38
298
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Ang.
arfvoden åt
extra och
vikarierande
lärare.
[90.]
3. för karolinska mediko-kirurgiska institutet:
till anskaffande af fysikaliska apparater och utensilier
in. in. för den fysiologiska institutionen 1,500 kronor;
till förhöjning af materiellanslaget till den anatomiska
institutionen 1,000 kronor;
till arfvode åt en biträdande lärare i medicin 3,000
kronor;
till arfvode åt en biträdande lärare i kirurgi 3,000
kronor;
till höjning af aflöningen för ordinarie professorn
i medicin 500 kronor att tilläggas lönen;
till höjning af aflöningen för ordinarie professorn
i kirurgi 500 kronor att tilläggas lönen;
till höjning af aflöningen för e. o. professorn i medicin
1,000 kronor, däraf 800 kronor såsom lön och
200 kronor såsom tjänstgöringspenningar;
till höjning af aflöningen för e. o. professorn i kirurgi
1,000 kronor, däraf 800 kronor såsom lön och
200 kronor såsom tjänstgöringspenningar;
till höjning af aflöningen för e. o. professorn i syfilidologi
500 kronor, däraf 300 kronor såsom lön och
200 kronor såsom tjänstgöringspenningar;
till uppehållande af assistenttjänstgöring vid allmänna
barnhuset i Stockholm 600 kronor:
till höjning af aflöningen för sekreteraren 500 kronor;
till bestridande af kostnader för tryckning af studiehandböcker
m. m. 500 kronor;
B. att herr Lindgrens ofvannämnda motion icke
må af Riksdagen bifallas.
Allmänna läroverken.
84:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till arfvoden åt extra och
vikarierande lärare vid de allmänna läroverken på extra stat för år 1908
bevilja ett anslag af 150,000 kronor.
För ifrågavarande ändamål har Riksdagen på extra stat för innevarande
år beviljat ett belopp af 248,000 kronor. Beträffande de skäl, som
föranledt minskningen af anslagskrafvet för nästkommande år, får utskottet
hänvisa till statsrådsprotokollet sid. 314 och 315.
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
299
På grund af livad i ärendet förekommit, hemställer utskottet,
att Riksdagen, med bifall till Kungi. Maj:ts förevarande
framställning, må till arfvoden åt extra och
vikarierande lärare vid de allmänna läroverken på extra
stat för år 1908 bevilja ett anslag af 150,000 kronor.
85:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning An§-
7 ö J ° amanuens
hemställer utskottet, hos öfver
att
Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande att"l®9enalj"r
år ägt rum, må till arfvode åt en amanuens hos öfver- manna lärostyrelsen
för rikets allmänna läroverk på extra stat för verkår
1908 anvisa ett belopp af 1,500 kronor. [91.]
Högre skolor för kvinnlig ungdom.
86:o) I en till Riksdagen afbiten proposition (n:o 82) af den l^f^“heraenas^e
nästlidne februari har Kungl. Maj:t, under åberopande af bilagdt utdrag af tiiiäggsaf
statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden samma dag, föreslagit Riksdagen
att på extra stat för år 1908 bevilja ett anslag af 156,000 kronor för kvinnlig
att utgå med ena hälften år 1907 och andra hälften år 1908 för att an- ungdom och
vändas såsom bidrag till bestridande af de ökade utgifter, som de högre
skolor för kvinnlig ungdom och samskolor, hvilka åtnjöte understöd från
det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda anslaget till högre
skolor för kvinnlig ungdom, förorsakades i följd af 1906 års Riksdags äfvensom
vederbörande kommuners beslut om höjning af minimilönen för ordinarie
folkskollärarinna, dock under villkor att kommunen eller enskilda
donatorer för samma ändamål lämnade bidrag, hvars värde, för år räknadt
uppginge till minst samma belopp som statens tilläggsunderstöd.
I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft en inom
Andra Kammaren af herr C. R. Johansson i Jönköping väckt motion
(n:o 133), däri föreslagits, att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kungl.
Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t efter vederbörlig utredning af förefintliga
behof måtte — då vid nästa riksdag ny framställning göres om statsunderstöd
till högre skolor för kvinnlig ungdom — äska särskild! belopp
för hvardera af skolarterna: egentliga flickskolor och samskolor af realskoletyp.
1 afseende å de af motionären till stöd för framställningen anförda
skäl tillåter sig utskottet hänvisa till motionen.
Departementschefens yttrande i förevarande ärende till ofvanberörda
statsrådsprotokoll är af följande lydelse:
300
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
»I skrifvelse den 15 maj 1902 angående regleringen af utgifterna under
riksstatens åttonde hufvudtitel anmälde Riksdagen, att Riksdagen i anledning
af Kungl. Maj:ts framställning om höjning af anslaget till högre
skolor för kvinnlig ungdom, af hvilket anslag jämväl vissa samskolor ägt
åtnjuta understöd,
dels godkänt följande grunder för tilldelande af statsunderstöd åt
högre skolor för kvinnlig ungdom och sådana å orter, där allmänt läroverk
för gossar ej finnes, upprättade samskolor, som vid dessa grunders
trädande i tillämpning redan voro i åtnjutande af statsbidrag från förevarande
anslag, nämligen:
a) att skolan, oberäknad! s. k. förberedande klasser, skall meddela undervisning
i minst fem årsklasser och under senaste tre år, hvarunder statsunderstöd
åtnjutits, hafva haft i medeltal minst 30 lärjungar, tillhörande
sistnämnda årsklasser, eller, beträffande nytillkommande skola, vid den tid,
då ansökning om statsbidrag göres, räkna minst 30 lärjungar i sistberörda
klasser;
b) att kommun eller enskilda donatorer till skolans uppehållande
skola lämna bidrag, hvars värde för år räknadt uppgår till minst samma
belopp som statsunderstödet;
c) att åt skola, som i a) nämnts, kan tilldelas statsunderstöd af högst
45 kronor för hvar och en af dess lärjungar i klasserna öfver de förberedande,
med iakttagande härvid, dels att detta understöd må utgå med
högst 4,500 kronor till hvarje skola, dels att hvarje i a) nämnd skola,
som meddelar undervisning i huslig ekonomi, må för detta ändamål kunna
tilläggas ett särskild! understöd af högst 500 kronor;
d) att genom intyg af vederbörande eforalstyrelse bl hvit styrkt, ej
mindre att anordningarna vid skolan äro i hygieniskt hänseende tillfredsställande
och undervisningen så ordnad, att öfveransträngning af lärjungarna
därigenom icke föranledes, än äfven att legitimerad läkare är vid
skolan anställd;
e) att ämneslärarinna, som har sin hufvudsakliga tjänstgöring i klasserna
öfver de förberedande, skall för 24 timmars undervisning i veckan
under 36 läsveckor om året, påsk- och pingstferier samt tillfälliga lofdagar
inberäknade, erhålla aflöning, uppgående minst till ordinarie folkskollärarinnas
inom samma kommun för åtta månaders tjänstgöring bestämda
lägsta aflöning med inberäknande af naturaförmånerna, eller, om ordinarie
folkskollärarinna icke är inom kommunen anställd, lägsta lagstadgade lön
för ordinarie folkskollärarinna, likaledes med inberäknande af naturaförmånerna,
samt för mindre eller större antal läsveckor eller veckotimmar
i proportion härtill;
Statsutskottets Utlåtande X:o 9.
301
f) att lärjungar till det antal, som af Kung! Maj:t bestämmes,
skola erhålla undervisning i skolan dels kostnadsfritt och dels mot en årsafgift,
som icke öfverstiger 50 kronor;
g) att årlig berättelse skall afgifvas om skolans verksamhet; samt
h) att skolan skall vara underkastad den kontroll och de bestämmelser
i öfrig!, som Kung!. Maj:t kan finna godt föreskrifva;
i sammanhang hvarmed Riksdagen bestämt, att det under e) upptagna
villkoret skall intill år 1909 tillämpas endast med afseende å statsbidragtill
skola, som vid dessa grunders trädande i tillämpning ej vore i åtnjutande
däraf, äfvensom, hvad angår en vid nämnda tidpunkt af staten understödd
skola, för tilldelande åt densamma af statsbidrag till högre belopp
än den då uppbar;
hvarjämte Riksdagen uti sin ifrågavarande skrifvelse uttalat, att understöd
icke borde för samma skola beviljas både från anslaget till understöd
åt enskilda läroverk och från anslaget till högre skolor för kvinnlig
ungdom;
dels ock för omförmälda ändamål äfvensom till bestridande af visst
årligt bidrag till pensionsinrättningen för lärarinnor vid Sveriges högre
skolor för kvinnlig ungdom höjt anslaget till högre skolor för kvinnlig
ungdom med ett belopp af 147,500 kronor, eller från 200,000 kronor till
347,500 kronor.
De af Riksdagen sålunda godkända grunderna, Indika offentliggjorts
genom nådig kungörelse den 13 juni 1902, trädde i tillämpning med
år 1903.
Genom 1903 års Riksdags beslut har dels samskolors rätt till delaktighet
i nämnda anslag utsträckts, dels anvisats ett särskild! anslag under
riksstatens tionde hnfvudtitel att användas till bidrag till pensionering af
lärarinnor vid högre flick- och samskolor, hvarigenom flickskoleanslaget
befriats från att utgifva bidrag till dylikt ändamål. Sedermera har 1906
års Riksdag dels ytterligare utsträckt rätten för samskolor till delaktighet
i anslaget, dels medgifvit visst undantag från bestämmelsen under a), dels
ock höjt anslaget till högre skolor för kvinnlig ungdom och samskolor
från 347,500 kronor till 380,000 kronor.
De af Riksdagen senast fastställda grunderna hafva offentliggjorts i
nådig kungörelse den 14 september 1906.
Af de nu om förmälda bestämmelserna ber jag få fästa uppmärksamheten
på den under e) upptagna, hvilken äger tillämplighet med afseende
å statsbidrag till skola, som vid 1902 års utgång ej var i åtnjutande
däraf, äfvensom, hvad angår en vid nämnda tidpunkt af staten understödd
302
Statsutskottets Utledande X:o 9.
skola, endast för tilldelande åt densamma af statsbidrag till högre belopp
än den då uppbar. Efter det anslaget af Riksdagen höjts till 380,000
kronor, liar nämligen Riksdagen på Ivungl. Maj:ts förslag höjt den lägsta
lagstadgade kontanta lönen för ordinarie folkskollärarinna från 700 kronor
till 900 kronor. Därjämte hafva åtskilliga kommuner beredt där anställda
ordinarie folkskollärarinnor löneförhöjningar till afsevärda belopp. Då på
grund af nyssnämnda bestämmelse många statsunderstödda fiick- och samskolor
äro skyldiga att i motsvarande grad höja aflöningarna för vid skolorna
anställda ämneslärarinnor och de öfriga till följd af konkurrensen
tvingas att följa exemplet, hafva från ett flertal statsunderstödda fiick- och
samskolor till Kung!. Maj:t inkommit underdåniga ansökningar, däri skolstyrelserna,
under förklarande att skolorna icke kunna med nu utgående statsunderstöd
bära den ökade utgift, som af denna löneförhöjning förorsakas, anhållit
om ökade understödsbelopp, motsvarande, tillsammans med kommunernas lika
stora bidrag, skolornas af angifna orsak ökade utgiftssumma. Sedan öfverstyrelsen
för rikets allmänna läroverk, på grund af nådig remiss, i detta
ärende inkommit med underdånigt utlåtande af den 14 januari 1907, får
jag nu anmäla ärendet till Ivungl. Maj:ts nådiga pröfning, men torde det
tillåtas mig att först lämna en redogörelse för de förhållanden, under
hvilka meraberörda bestämmelse tillkommit.
I enlighet med 1896 års Riksdags beslut fastställdes genom nådig
kungörelse den 29 maj 1896 vissa nya bestämmelser i fråga om åtnjutande
af understöd från anslaget till högre skolor för kvinnlig ungdom. Enligt
dessa bestämmelser kunde läroanstalt erhålla statsunderstöd af höns! 30
kronor årligen för hvarje lärjunge i klasserna öfver de förberedande, dock
att ingen skola finge erhålla högre statsbidrag än 3,000 kronor för år,
oberäknadt särskilt understöd för undervisning i huslig ekonomi. I anledning
af bland annat flera uttalanden såväl inom Riksdagen som annorstädes,
af hvilka uttalanden framginge, att särskildt i följd af den dyra
tiden under 1890-talet otillräckligheten i den aflöning, som tillkommit
lärarpersonalen vid våra högre flickskolor och därmed likställda samskolor,
skarpt framträda helst något dyrtidstillägg icke kommit denna lärarkår
till del, uppdrog den 15 juni 1901 dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet,
jämlikt nådigt bemyndigande, åt lektorn vid högre lärarinneseminariet
L. M. Waern att verkställa utredning af de ekonomiska förhållandena
vid de af staten understödda högre skolorna för kvinnlig ungdom
och med dem likställda samskolor samt att afgifva yttrande och förslag
i fråga om de bidrag af statsmedel, som för dessa läroanstalter kunde
anses erforderliga, äfvensom beträffande de närmare villkor och bestämmelser,
under hvilka dylika bidrag borde utgå. I skrifvelse den 1 ok
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
303
tober 1901 afgaf Waern utredning, yttrande och förslag i ämnet, därvid
lämnades redogörelse för 102 statsunderstödda nick- och samskolors ekonomiska
ställning samt andra därmed sammanhängande förhållanden, såsom
1) lärjungarnas antal och däraf beroende anordningar, 2) lärjungarnas
afgifter, 3) lärarpersonalens utbildning och kompetens, 4) lärarpersonalens
lönevillkor och tjänstetid. För innehållet af Waern s skrifvelse har redogjorts
under punkt 19 i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den
11 januari 1902, af hvilket protokoll utdrag finnes vidfogadt statsverkspropositionen
för samma år, och hvartill jag får hänvisa, dock torde det
tillåtas mig att här återupprepa hvad Waern anfört i den del af frågan,
som nu är af största intresset, nämligen den rörande ämneslärarinnornas
löner.
Med afseende på lönevillkor och tjänstetid indelade Wmrn lärarpersonalen
i tre klasser: A) föreståndarinnor och föreståndare, B) den öfriga
fasta personalen samt C) timlärare och timlärarinnor. I fråga om lönevillkoren
och tjänstetiden för klassen B) visade de Waern tillhandakomma uppgifterna,
att denna personals lönevillkor, såsom naturligt vore, ställde sig
olika för lärarkrafter af olika kompetens, hvarför det synts lämpligt att Tid
redogörelsen för lönerna indela den till denna klass hörande personal i tre grupper,
nämligen 1) de, som aflagt akademisk examen eller afgångsexamen från
högre lärarinneseminariet, 2) de, som aflagt folkskollärarexamen eller mogenhetsexamen,
samt 3) öfriga lärarinnor med fast årslön. Vid de ifrågavarande
skolorna funnes anställda åtskilliga lärarinnor och lärare, som hade fasta årslöner,
men endast partiell tjänstgöring. Då dessa lärarkrafters tjänstgöring företedde
den största oregelbundenhet med afseende på sin omfattning, hade
de vid redogörelsen för den fasta personalens lönevillkor ej kunnat tagas
med. Redogörelsen afsåge alltså endast de fasta lärarkrafter, som hatt
full tjänstgöring, och därmed hade menats en sådan, som omfattat minst
20 fulla lektionstimmar i veckan.
Lönevillkoren under läsåret 1900—1901 för de lärarinnor och lärare,
som aflagt akademisk examen eller afgångsexamen från högre lärarinneseminariet,
framginge af eu meddelad tabell, enligt hvilken utaf dessa till
ett antal af 202 uppgående lärarinnor och lärare mer än tredjedelen
(nämligen 71) haft årslöner, som ej öfverstigit 1,000 kronor, mer än hälften
(nämligen 110) hatt löner, som ej öfverstigit 1,100 kronor, och ungefär
tre fjärdedelar (nämligen 152) haft löner, som ej öfverstigit 1,200 kronor.
Bland de 19, som haft löner å högre belopp än 1,300 kronor, hade
några varit lärare (företrädesvis vid sam skolor), och några af de hithörande
lärarinnorna hade kommit till det jämförelsevis höga lönebeloppet
304
Statsutskottets Utlåtande X:o !).
endast till följd af ett tillfälligt dyrtidstillägg. Högsta lärarinnelönen hade
varit (inclusive ett dyrtidstillägg) 1,520 kronor, och högsta lärarlönen hade
varit 1,600 kronor.
Omfattningen af den till ifrågavarande grupp hörande lärarpersonalens
tjänstgöring framginge af en tabell, enligt hvilken relativt största
antalet haft 24 timmars tjänstgöring i veckan, medan endast ett fåtal haft
mer än 27 timmar; och hade 51 lärarinnor och lärare haft 20—22 timmars
tjänstgöring, 114 en tjänstgöring af 23—25 timmar samt 37 en tjänstgöring
af 26—29 timmar i veckan. Den kortare tjänstgöringstiden hade,
såsom billigt vore, i regeln tilldelats dem, som haft sig ålagdt ett drygare
hemarbete med rättande af lärjungarnas öfningsskrifningar. Dessutom plägade
— på grund af en mellan ett antal föreståndarinnor träffad öfverenskommelse
— eu något lägre tjänstgöringstid än den normala tilldelas
unga och opröfvade lärarinnor under deras första tjänstår.
Lönevillkoren under läsåret 1900—1901 för de lärarinnor och lärare,
som aflagt afgångsexamen från folkskoleseminarium eller mogenhetsexamen
vid allmänt läroverk, framginge af en tabell, enligt hvilken utaf dessa till
ett antal af 91 uppgående lärarinnor och lärare mer än hälften (nämligen
54) haft löner, som ej öfverstigit 1,000 kronor, mer än tre fjärdedelar
(nämligen 70) haft löner, som ej öfverstigit 1,100 kronor, och endast en
sjundedel (nämligen 13) haft löner å mer än 1,200 kronor.
Hvad anginge tjänstgöringstiden för lärarkrafterna inom denna andra
grupp, ställde den sig i medeltal något högre än för den första gruppens
lärare och lärarinnor. Inom gruppen n:r 2 hade nämligen jämförelsevis
färre haft det lägre timantalet (20—22 timmar i veckan) och flera det
högre timantalet (26—29 timmar i veckan), och i enstaka fall hade tjänstgöringen
för lärarinnor och lärare inom denna grupp uppgått till 30 å
31 veckotimmar. Skillnaden i tjänstetid för de båda gruppernas lärarkrafter
berodde naturligen därpå, att det vore de till första gruppen hörande
lärarinnorna och lärarna, som företrädesvis bestrede undervisningen
i språk på de högre stadierna och sålunda finge det drygaste arbetet med
rättande af öfningsskrifningar.
Lönevillkoren under läsåret 1900—1901 för öfriga lärarinnor med
fast årslön framginge af en tabell, enligt hvilken af hithörande 267 lärarinnor
endast 75 haft årslöner å högre belopp än 900 kronor. Bland dessa,
vore de allra flesta dels lärarinnor af utländsk börd dels sådana, som studerat
och aflagt examina vid utländska skolor eller seminarier. De öfriga
192 lärarinnorna inom gruppen komme ej öfver 900 kronors lön, och flertalet
(nämligen 146 lärarinnor) stannade vid och under det lönebelopp
(800 kronor), som utgjorde minimum för lärarinnorna inom de båda andra
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
305
grupperna. Bland de lägst aflönade lärarinnorna inom gruppen n:r 3
funnes några, hvilkas tjänstgöring till en del fallit inom läroverkens smisk
oleafdelningar.
Tjänstetiden för lärarinna af denna kategori hade i medeltal varit
ungefär densamma som för lärarinna inom gruppen n:o 2.
Såsom ett bland de viktigaste resultaten af den verkställda utredningen
betecknade AVtern det faktum, att lärarpersonalens, i synnerhet lärarinnornas
löner och arfvoden vid de ifrågavarande skolorna vore abnormt låga
och i regeln otillräckliga för en anständig utkomst. För afhjälpande af,
bland annat, detta missförhållande föreslog AVtern en höjning af de anslag,
som 1896 års Riksdag beviljat till de ifrågavarande skolornas understödjande,
så att bidragen kunde utgå till minst 50 procent utöfver de dåvarande
eller med 45 kronor för lärjunge intill ett maximum af 4,500 kronor
för hvarje skola.
Samtidigt med Waerns nu meddelade yttrande och förslag inlämnades
till departementet en petition, hvari anhölls utom annat, att Kung! Maj:t
täcktes af Riksdagen äska en sådan förhöjning å anslaget till de högre
skolorna för kvinnlig ungdom, att högre flick- och samskola måtte kunna,
tilldelas statsunderstöd af högst 50 kronor för hvar och en af dess lärjungar
i klasserna öfver de förberedande, och att sådant understöd matte
utgå med högst 5,000 kronor till hvarje skola, oafsedt understöd för undervisning
i huslig ekonomi.
Sedan vederbörande hörts öfver såväl AVaerns yttrande och förslag
som nyssberörda petition, föredrogs ärendet i statsrådet den 11 januari
1902, därvid dåvarande departementschefen, på sätt inhämtas af förutnämnda
protokollsutdrag, yttrade, bland annat, att han ansåge det önskligt,
att en minimilön kunde bestämmas för lärarinna med full tjänstgöring,
men att han på anförda skäl ändock icke ville förorda något sådant. Beträffande
det högsta belopp, som i statsunderstöd kunde utdelas för hvarje
lärjunge och skola, funne departementschefen visserligen de högre, af petitionärerna
föreslagna beloppen från skolornas synpunkt behöfliga, men
då de lägre, af AV tern föreslagna maximibeloppen innebure en väsentlig
förhöjning af de då utgående understöden och betingade eu ej obetydligt
ökad statsutgift, och då departementschefen ansåge angelägnare, att det
för ändamålet erforderliga statsanslaget kunde så bestämmas, att hvarje
skola, hvilken uppfyllt de fastställda villkoren, erhölle det högsta belopp,
som enligt de grina bestämmelserna kunde densamma tilldelas, funne departementschefen
rådlig:)st att stanna vid de lägre, af AVjern föreslagna
beloppen. Departementschefen angaf vidare vissa grunder, som eldigt hans
Bih. till Ritad. Prat. 1907. 4 Sami. 1 Afd. .9 Höft. 39
306
Statsutskottets inlåtande N:o 9.
åsikt borde blifva gällande för erhållande af statsbidrag, bland hvilka
grunder icke upptogs något om minimilön åt lärarinnor, och täcktes Kungl.
Maj:t på departementschefens, af statsrådets öfriga ledamöter tillstyrkta
hemställan föreslå Riksdagen dels medgifva, bland annat, att i enlighet
med de af departementschefen angifna grunder statsunderstöd finge tilldelas
högre skolor för kvinnlig ungdom och vissa samskolor, dels ock
höja anslaget till högre skolor för kvinnlig ungdom från 200,000 kronor
till 360,000 kronor.
För Riksdagens beslut i frågan har jag förut redogjort. Det skilde
sig från Kungl. Maj:ts proposition bland annat därutinnan, att villkoret
angående minimilön för lärarinnorna inryckts bland grunderna för statsbidrags
tilldelande. Denna åtgärd motiveras af följande uttalande i Riksdagens
förutberörda skrifvelse den 15 maj 1902:
»Riksdagen, som ansett sig böra medgifva den sålunda ifrågasatta
förhöjningen af de till de särskilda skolorna utgående anslagens maximibelopp»
(d. v. s. till respektive 45 kronor och 4,500 kronorj, »har emellertid
funnit det anmärkningsvärdt, att, under det förslagen om dylik förhöjning
från början hufvudsakligen föranledts af önskvärdheten att förbättra
lärarinnornas aflöningsförmåner, Eders Kungl. Majrts förslag icke
innefattar någon bestämmelse angående skyldighet för sådan med statsmedel
understödd skola att bereda sina lärarinnor skälig aflöning. På
grund häraf har Riksdagen funnit de föreslagna bestämmelserna böra i
nämnda afseende fullständigas. Riksdagen har såsom ett villkor för statsanslagets
åtnjutande föreskrifvit, att ämneslärarinna vid af staten understödd
skola, hvilken lärarinna har sin hufvudsakliga tjänstgöring i klasserna
öfver de förberedande, skall för 24 timmars undervisning i veckan
under 36 läsveckor om året, påsk- och pingstferier samt tillfälliga lofdagar
inräknade, erhålla aflöning, uppgående minst till ordinarie folkskollärarinnas
inom samma kommun för åtta månaders tjänstgöring bestämda
lägsta aflöning med inberäknande af naturaförmånerna, eller, om ordinarie
folkskollärarinna icke är inom kommunen anställd, lägsta lagstadgade lön
lör ordinarie folkskollärarinna, likaledes med inberäknande af naturaförmånerna,
samt för mindre eller större antal läsveckor eller veckotimmar i
proportion härtill. Emellertid har Riksdagen ansett giltigheten af nämnda
villkor böra på det sätt begränsas, att detsamma förklaras skola intill år
1909 tillämpas endast med afseende å statsbidrag till skola, som vid den
tid, då de nya grunderna träda i tillämpning, ej är i åtnjutande af statsbidrag,
äfvensom hvad angår skola, som vid nämnda tidpunkt är af staten
understödd, för tilldelande åt densamma af statsbidrag till högre belopp,
än den då uppbär.»
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
307
Såsom jag förut omnämnt, hafva från ett flertal statsunderstödda flickoch
samskolor inkommit underdåniga ansökningar om höjda statsbidrag
för åren 1907 och 1908. Någon ytterligare redogörelse för dessa ansökningars
innehåll torde ej vara af nöden, och tillåter jag mig på den grund
att omedelbart ingå på öfverstyrelsens i ärendet afgifna utlåtande, däri anförts
följande:
Till följd af bestämmelserna om ämneslärarinnornas löner* måste,
sedan folkskollärarinnornas minimilöner från början af år 1907 blifvit
höjda med belopp, som i fråga om de olika kommunerna i regeln växlade
mellan 200 och 400 kronor, aflöningarna för ämneslärarinnorna vid de
skolor, som vore underkastade förut omnämnda villkor, från samma tidpunkt
höjas med motsvarande belopp. Det hade visserligen satts i fråga,
huruvida icke, enär de understöd, som hithörande skolor för närvarande
åtnjöte, blifvit skolorna beviljade för treårsperioden 1906, 1907 och 1908,
skolorna borde dispenseras från skyldighet att före denna periods utgång
höja lärarinnornas löner utöfver de belopp, som motsvarade vid periodens
början gällande lönevillkor för folkskollärarinnorna, öfverstyrelsen förmenade
emellertid, att, äfven om en sådan dispens från kungörelsernas bestämmelse
kunde utverkas, en dylik åtgärd, på samma gång den för lärarinnorna
skulle innebära en mycket kännbar minskning af inkomster, som
de med fog syntes kunna påräkna, för skolorna själfva skulle vara till
icke ringa skada genom minskade utsikter att vinna fullgoda lärarinnekrafter.
Det nyssnämnda villkoret för åtnjutande af understöd af statsmedel
hade i själfva verket för ifrågavarande skolors lärarinnor, liksom
för skolorna, varit af så stort värde, att villkoret icke syntes böra bringas
ur giltighet ens för en kortare och begränsad tid.
Med afseende på frågan huruvida och i hvilken män den utgiftsökning,
som måste blifva en följd af lärarinnelönernas sålunda framkallade
höjning, skulle kunna täckas genom höjning af terminsafgifterna, hade öfverstyrelsen
sökt inhämta upplysningar från de särskilda skolorna. Af de
svar, som afgifvits på af öfverstyrelsen i detta hänseende gjorda frågor,
syntes framgå, att en sådan höjning nästan öfverallt ansåges möta stora
svårigheter. Det anfördes från många håll, att terminsafgifterna redan nu
måste betraktas såsom höga. Tillika uttalades i flera fall den meningen,
att en höjning af afgifterna skulle icke oväsentligt nedbringa lärjungeantalet,
hvarigenom skulle orsakas, att skolans genom sådan åtgärd vunna
ökning af inkomster sannolikt blefve obetydlig eller ingen. Från några
skolor anfördes dessutom, att den mindre ökning af terminsafgifterna, som
möjligen kunde ifrågasättas, vore väl behöflig på grund af motsedda kostnadsökningar
för andra ändamål såsom för lokaler och materiell.
308
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Utan att vilja tillägga hvad som från hvarje särskild skola anförts
rörande svårigheterna af terminsafgifternas höjning afgörande beviskraft,
enär det kunde väntas, att dessa svårigheter, äfven i åtskilliga fall då de
syntes ganska stora, skulle befinnas möjliga att öfvervinna, i händelse andra
utvägar att skaffa skolorna den nödvändiga inkomstökningen icke skulle
stå skolorna till buds, hölle öfverstyrelsen före, att det vore i hög grad
ömkligt, att utvägen att genom höjda terminsafgifter bereda skolorna medel
till lärarinnornas löneförbättring icke måtte behöfva anlitas. Med afseende
härå erinrades om den stora betydelsen däraf, att föräldrarnas kostnader
för den i kulturellt afseende synnerligt viktiga högre flickskoleundervisningen
kunde hållas så låga som möjligt, samt likaledes därom, att
statens och kommunernas utgifter för denna undervisning endast utgjorde
en bråkdel af utgifterna för den manliga ungdomens undervisning. Härtill
komme, att billigheten syntes kräfva, att stat och kommun kornme
skolorna till hjälp med för ändamålet beviljadt anslag, enär den ifrågavarande
utgiftsökningen vore eu konsekvens af förutnämnda af Riksdagen
föreskrifna villkor rörande ämneslärarinnornas löner.
Då i enlighet med det förut anförda öfverstyrelsen förmenade, att
framställning borde göras till Riksdagen om extra anslag till ökadt understöd
åt högre skolor för kvinnlig ungdom och sämskolor för de båda
år, nämligen kalenderåren 1907 och 1908, som ännu återstode af den treårsperiod,
för hvilken till nämnda skolor nu utgående statsunderstöd vore
beviljade enligt det nådiga cirkuläret den 24 november 1905, ålåge det
öfverstyrelsen att i detta afseende framlägga utarbetadt förslag.
Närmast till hands syntes ligga att till grund för beräkningen af det
understödsbelopp, som för hvarje särskild skola borde ifrågasättas, taga
de löneförhöjningar, som skolan från och med ingången af 1907 vore nödsakad
gifva sina ämneslärarinnor på grund af bestämmelsen i förutnämnda
nådiga kungörelser samt kommunernas beslut rörande löneförhöjning åt
folkskollärarinnorna. Man skulle sålunda t. ex. i Stockholm, där lägsta
lönen för en ordinarie folkskollärarinna för 8 månaders tjänstgöring från
början af år 1907 blifvit höjd från 1,185 kronor till 1,550 kronor
eller med 365 kronor, för en ämneslärarinna i en högre flickskola, som i
klasser öfver de förberedande undervisade 24 timmar i veckan och som
förut aflönats med 1,185 kronor, beräkna en löneförhöjning af 365 kronor.
I fråga om en annan lärarinna med samma tjänstgöring, hvilken på grund
af en högre kompetens eller längre väl vitsordad tjänstgöring förut erhållit
en aflöning af t. ex. 1,400 kronor, skulle den löneförhöjning, som
vid beräkningen borde för henne upptagas, endast utgöra 150 kronor,
enär skolan ju icke vore skyldig att höja hennes aflöning till högre be
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
309
lopp än den förstnämnda lärarinnans eller till’minimilönen 1,550 kronor’
I verkligheten torde skolorna emellertid i regeln icke kunna underlåta att
hädanefter, såsom flertalet af dem hittills gjort och såsom i alla afseenden
syntes lämpligt, gifva högre aflöningar åt de äldre och mera förtjänta lärarinnorna
än åt de jämförelsevis oerfarna och opröfvade. Den förut omnämnda
beräkningsprincipen måste därför betecknas såsom obillig mot de
skolor, hvilka efter bästa förmåga sökt tillgodose sina lärarinnors intressen
genom att fastställa lönebelopp, som på lämpligt sätt varit afpassade
efter längden af föregående tjänstgöring samt öfriga förhållanden, hvilka
i detta afseende vore förtjänta att beaktas.
För öfrigt kunde mot den nämnda beräkningsprincipen den anmärkningen
framställas, att ingen hänsyn toges till sådana utgiftsökningar, som,
ehuru de icke lika direkt som de hittills omnämnda framtvingades af
kungörelsernas bestämmelse, likväl däraf vore nödvändiga konsekvenser.
Till sådana indirekta utgiftsökningar hörde, förutom de nyss omnämnda
lönetilläggen åt mera förtjänta ämneslärarinnor, förbättrade aflöningsvillkor
åt föreståndare och föreståndarinnor, hvilkas aflöning i regeln alldeles icke
kunde anses motsvara deras ansvarsfulla uppgift och mödosamma arbete,
vidare åt manliga ämneslärare samt öfningslärare och öfningslärarinnor.
Ehuru Riksdagen i fråga om aflöningen åt dessa grupper af lärarpersonalen
icke, liksom i fråga om ämneslärarinnorna, uppställt någon bestämd
fordran, hvartill orsaken torde vara, icke bristande intresse och omtanke,
utan fastmera svårigheten att finna någon rättvis och allmängiltig norm,
torde det för skolorna komma att ställa sig så, att en väsentiig löneförbättring
för ämneslärarinnorna måste föra med sig nödvändigheten att bevilja
en därefter afpassad löneförbättring äfven för de senast nämnda
grupperna af lärare och lärarinnor.
I enlighet med de sålunda anförda skälen både öfverstyrelsen ansett
sig böra söka en annan beräkningsgrund än den förut nämnda för den
ökning af understödsbeloppen till de särskilda skolorna, hvilken syntes
böra ifrågasättas. För detta ändamål hade öfverstyrelsen på ett till skolorna
utsändt frågeformulär infordrat upplysningar rörande, bland annat,
den förhöjning af årslönen, som skulle tillkomma hvarje särskild lärarinna,
hvilkens aflöning vore beroende af meranämnda villkor, under den förutsättning
att aflöningen för henne såväl före som efter löneförhöjningen utginge
med det minsta belopp, hvilket vore med villkoret förenligt. Summan
af de sålunda beräknade löneförhöjningarna för lärarinnorna i de
särskilda skolorna vore upptagen i kolumn 10 af en skrifvelsen bifogad
tabell. Ehuru kolumnens siffror vore större än skolornas genom villkoret
orsakade direkta utgiftsökning, förmenade öfverstyrelsen likväl, att de
310
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
kunde anses såsom användbara approximativa värden på skolornas utgiftsökning,
ifall nämligen däri inräknades äfven sådana utgifter, som indirekt
framkallades af de nådiga kungörelsernas bestämmelser.
Några af de skolor, hvilka till Kungl. Maj:t ingifvit ansökningar rörande
framställning till Riksdagen om förhöjda statsunderstöd, däribland
alla de högre flickskolorna i Stockholm, hade vid beräkningen af de belopp,
som de ansett skäligt att begära, utgått från en annan princip än
den nyss omnämnda. De hade till en början summerat ämneslärarinnornas
lektionstimmar läsåret 1906 —1907 i klasserna öfver de förberedande.
Ifall de härvid funnit t. ex. talet 240, hade de, enär för bestridande af
ifrågavarande undervisning kunde anses kräfvas tio ämneslärarinnetjänster
med 24 veckotimmars undervisning, förmenat, att skolans utgiftsökning
borde beräknas till tio gånger skillnaden mellan lägsta folkskollärarinnelönen
sådan den blifvit fastställd för 1907 och sådan den varit 1906.
Äfven med afseende på denna princip kunde anmärkas, att den gåfve
högre siffror än dem, som motsvara de direkta utgiftsökningarna. Då
principen emellertid af skäl, hvartill öfverstyrelsen framdeles ville återkomma,
syntes förtjänt att beaktas, hade öfverstyrelsen användt den för
en beräkning af utgiftsökningen i fråga om samtliga högre flickskolor och
samskolor, hvilka åtnjöte understöd från nu ifrågavarande statsanslag. De
sålunda erhållna värdena på skolornas utgiftsökning, hvilka vore upptagna
i kolumn 12 af tabellbilagan, saminanfölle ganska nära med de enligt
förut angifna grund beräknade och i kolumn 10 upptagna. De mindre
afvikelser, som förekomme, berodde till största delen af den osäkerhet,
som i fråga om vissa lärarinnor rådde därom, huruvida deras aflöningsvillkor
måste anses underkastade meranämnda villkor eller icke.
Då öfverstyrelsen, med användning af de insamlade upplysningarna
rörande de särskilda skolornas utgiftsökning, sökt finna en norm för beräkningen
af den understödsökning, hvilken för hvarje skola skäligen borde
ifrågasättas, hade öfverstyrelsen från början tänkt sig, att det läte sig göra
att i hufvudsak bibehålla nu gällande beräkningsgrund. För närvarande
vore stadgadt, att åt en skola, som uppfyllde vissa i förutnämnda nådiga
kungörelse närmare angifna villkor, kunde tilldelas ett statsunderstöd af
högst 45 kronor för hvar och en af skolans lärjungar i klasser öfver de
förberedande med iakttagande härvid, att detta understöd för särskild
skola finge utgå med högst 4,500 kronor. Det vore för närvarande alltså
antalet lärjungar i en skola, som intill en viss maximigräns bestämde
beloppet af det understöd, skolan kunde erhålla. I anslutning härtill skulle
öfverstyrelsen helst velat begära eu lämpligt afpassad ökning såväl af det
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
311
understödsbelopp, som kunde utgå för hvarje lärjunge, som äfven i sammanhang
härmed af maximibeloppet för särskild skola.
Det hade emellertid icke befunnits möjligt att för ökningen af de nämnda
beloppen finna värden, hvilka för alla skolor vore lämpligt afpassade. Det
förhölle sig nämligen så, att värden, hvilka i fråga om några skolor ledde
till understöd, som kunde anses skäliga, för andra skolor med ungefär
samma lärjungeantal gåfve allt för små belopp och för åter andra sådana
skolor belopp, som betydligt öfverskrede skolornas utgiftsökningar. Man
funne lätt, att orsaken härtill vore den, att en skolas utgiftsökning icke närmast
berodde af skolans lärjungeantal utan af antalet själfständigt undervisade
afdelningar i klasserna öfver de förberedande eller, om man hellre
ville uttrycka det så, af antalet lärartjänster, som vore behöfliga för att
uppehålla undervisningen i de nämnda klasserna. Vid sådant förhållande
torde ingen beräkningsprincip kunna leda till lämpligt afpassade understödsbelopp,
hvilken icke, såsom fallet vore med förut omtalade principer
för uträkning af värdena i kolumnerna 10 och 12, direkt eller indirekt
toge hänsyn till det nämnda antalet afdelningar eller lärartjänster.
Vid det förslag som öfverstyrelsen hade för afsikt att framlägga i det
följande, hade till beräkningsgrund valts den sistnämnda af dessa principer
eller den för beräkning af siffrorna i kolumn 12 använda, hvilken framför
den förstnämnda syntes äga företrädet af större enkelhet i tillämpningen,
hvartill komme, att den i mindre grad gåfve anledning till misstolkning.
Till hufvudprincip för beräkningen hade alltså tagits antalet ämneslärartjänster,
som vore behöfliga för att uppehålla undervisningen i skolornas
klasser öfver de förberedande.
Öfverstyrelsen hade emellertid ansett sig böra i två afseenden begränsa
principens tillämpning.
Till en början skulle nämnas, att enligt öfverstyrelsens förmenande hänsyn
borde tagas äfven till lektioner gifna af manliga ämneslärare. Ett annat
förfarande syntes innebära obillighet mot de skolor, som i större utsträckning
använde manliga lärare, hvilket särskild! gällde om flera af samskolorna.
Det kunde också beträffande denna fråga framhållas, att den omständigheten,
att de ifrågavarande kungörelserna fastställde ett villkor rörande
ininimiaflöningen för lärarinnorna men icke ett motsvarande villkor
i fråga om de manliga lärarna, hvilket torde bero däraf, att med afseende
på de sistnämnda en dylik bestämmelse befunnits mindre behöflig, ingalunda
kunde anses innebära, att vid bestämmande af statsunderstödets belopp
hänsyn endast, borde tagas till skolans utgifter för lärarinnornas aflöning.
Såsom stöd för öfverstyrelsens uppfattning i denna punkt erinrades
därom, att icke heller hittills, ehuru villkoren rörande lärarinnornas
312
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
aflöning varit oförändradt gällande sedan år 1902, vid understödsbeloppets
bestämmande för särskilda skolor i enlighet med fastställda grunder hänsyn
tagits därtill, huruvida undervisningen meddelats af kvinnliga eller
manliga lärare. I kolumn 16 af tabellbilagan hade öfverstyrelsen angifva
skolornas utgiftsökningar beräknade enligt samma princip som de i
kolumn 12 upptagna siffrorna, men under antagande af samma löneförbättring
för de manliga ämneslärarna som för de kvinnliga.
Till öfningslärarnas löneförhållanden hade vid beräkningen däremot
ingen hänsyn tagits, hvilket emellertid icke betydde något underkännande
af billigheten af en motsvarande löneförbättring äfven åt dessa. Med afseende
härå framhölls, att den valda beräkningsgrunden gåfve större värden
på skolornas utgiftsökning, än som motsvarade deras ökade utgifter
för höjning af lönerna endast åt lärare och lärarinnor i läsämnena. Härigenom
bereddes skolorna tillfälle att tillgodose äfven öfningslärares och
öfningslärarinnors berättigade kraf på löneförbättring.
En annan modifikation, som öfverstyrelsen ansett sig böra föreslå
med afseende på den angifna beräkningsprincipen, vore följande. Ehuru
öfverstyrelsen icke funnit sig kunna till hufvudgrund för beräkningen taga
skolornas lärjungeantal, förmenade öfverstyrelsen dock, att dessa antal
icke borde lämnas utan afseende. Detta skulle innebära ett fullständigt
öfvergifvande af den hittills följda principen, hvilket öfverstyrelsen icke
funne önskligt. Det förhölle sig nämligen så, att, liksom en skola, som
med afseende på lärjungeantalet icke uppnått en viss utveckling, icke syntes
böra af staten understödjas, så gällde det också intill en viss gräns, att
en skola, hvars lärjungeantal vore större än en annan skolas med samma
antal afdelningar, på grund af detta förhållande borde kunna erhålla ett
större understöd än den sistnämnda. Understödet vore ju gifvet icke för
skolans egen skull utan för det gagn, skolan gjorde det allmänna, och
detta gagn vuxe, under i öfrigt lika förhållanden, med antalet lärjungar.
Å andra sidan syntes understödet icke utan gräns böra bestämmas proportionellt
mot lärjungeantalet, enär det kunde väntas, att en större skola,
under förutsättning att dess ekonomi vore ordnad med klok omtanke,
skulle hafva lättare än en mindre skola att reda sig i ekonomiskt afseende,
därigenom att besparingar borde vara möjliga på flera utgiftskonton.
Öfverstyrelsen hade tänkt sig, att en lämplig hänsyn till lärjungeantalet
vore tagen, ifall detta antal användes för att vinna en skälig begränsning
af understödsbeloppen för olika skolor, så att dessa belopp icke i de
smärre skolorna blefve större än hvad som kunde synas motsvara skolornas
utveckling och förut åtnjutna understöd, ej heller i de största skolorna
öfverskrede ett bestämdt maximivärde, öfverstyrelsen tilläte sig i detta
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
313
afseende föreslå, dels att ökningen af statsunderstödet icke finge öfver''
stiga 10 kronor för hvarje lärjunge i klasser öfver de förberedande, dels
också att totala ökningen för ingen skola finge uppgå till högre belopp
än 2,500 kronor.
De ökningar af understödsbeloppen för olika skolor, beräknade efter
den angifna principen med senast omtalade begränsningar, hvilka öfverstyrelsen
ansett sig böra lägga till grund för beräkningen af den erforderliga
ökningen af statsanslaget, vore upptagna i kolumn 18 af tabellbilagan.
Till jämförelse vore i kolumn 6 upptagna de understöd, skolorna åtnjutit
under kalenderåret 1906.
Med afseende på siffrorna i kolumn 18 ansåge öfverstyrelsen följande
erinringar vara på sin plats.
I vissa kommuner hade bestämda lönebelopp för ordinarie folkskollärarinnor
i lägsta lönegraden icke blifvit fastställda af den anledning, att
sådan lärarinna icke för närvarande vore inom kommunen anställd. Öfverstyrelsen
hade i sådana fall såsom värde på löneförhöjningen för en
lärarinna med 24 veckotimmars undervisning upptagit ett belopp af 200
kronor eller den af Riksdagen bestämda ökningen af minimiaflöningen för
ordinarie folkskollärarinna.
I andra fall hade vederbörande nämnders förslag beträffande folkskolornas
nya lönestat ännu icke blifvit slutligen fastställda. På grund
häraf kunde de i kolumn 18 upptagna beloppen endast betraktas såsom
provisoriska. Så mycket mera gällde detta, som öfriga till grund för beräkningen
liggande uppgifter, hvilka icke insamlats med särskildt afseende
på det i denna skrifvelse framställda förslaget, hvartill öfverstyrelsen
kommit först under gången af arbetet med uppgifternas bearbetning, i
åtskilliga fall visat sig sakna önsklig klarhet och bestämdhet. Härtill
kornme, att det vid beräkning af antalet lärartjänster, behöfliga för undervisningens
uppehållande, icke varit möjligt att med full likformighet i
alla fall utföra de ganska mödosamma reduktioner, som varit behöfliga på
grund af samläsning mellan olika läsafdelningar eller undervisningstimmarnas
växlande längd. Ehuru af dessa orsaker, liksom äfven af andra,
det icke kunde ifrågasättas, att de i kolumn 18 upptagna beloppen, i
händelse nödiga medel af Riksdagen ansloges, skulle beviljas de särskilda
skolorna såsom understödsökningar för 1907 och 1908 utan en noggrann
och på för ändamålet inhämtade upplysningar grundad pröfning af hvarje
särskildt fall, förmenade öfverstyrelsen likväl, att kolumnens siffror vore
fullt användbara för beräkning af det behöfliga statsanslagets totala belopp.
Detta torde nämligen endast ganska obetydligt komma att påverkas af de
Bill. till Riked. Prut. 1901. 4 Sami. 1 Afd. .9 Raft. 40
314
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
ändringar af de beräknade siffrorna i kolumn 18, Indika i särskilda fall
skulle visa sig af förhållandena påkallade.
I en särskild ställning befunne sig de statsunderstödda högre flickskolorna
på de orter, där staten upprättat samskolor. Tre af dessa skolor,
nämligen skolorna i Askersund, Norrtälje och Örnsköldsvik hade redan
upphört med sin verksamhet. För tre af de öfriga, nämligen skolorna i
Alingsås, Köping och Amål upphörde de beviljade statsanslagen att utgå
med vårterminen 1907, hvarefter skolorna sannolikt komme att indragas.
De återstående, nämligen skolorna i Vadstena, Södertälje, Arboga, Sala,
Trelleborg, Ängelholm, Strömstad, Filipstad, Skellefteå och Piteå befunne
sig också under indragning, ehuru de komme att fortsätta sin verksamhet
ytterligare någon tid. Då dessa skolor, hvilkas lärjungeantal samt antal
klasser vore i aftagande, genom det nådiga cirkuläret den 24 november
1905 eller genom senare nådiga beslut, antingen för 1907 eller för båda
åren 1907 och 1908, redan erhållit understöd, som väsentligt öfverstege de
belopp, som motsvarade skolornas lärjungeantal, förmenade öfverstyrelsen,
att i regel ingen ökning af statsunderstödet borde för dessa skolor ifrågasättas.
Öfverstyrelsen hade i tabellen upptagit sådana ökningar endast för
dem af ifrågavarande skolor, nämligen skolorna i Södertälje, Trelleborg,
Ängelholm och Filipstad, hvilka höstterminen 1906 haft flera än tre klasser
och flera än 30 lärjungar. Det syntes emellertid på en senare ompröfning
böra bero, dels huruvida förhöjningar af understödet verkligen borde beviljas
de nämnda skolorna, dels också huruvida en eller annan af de
öfriga skolorna borde till ökadt understöd ifrågakomma.
På framställning af Kungl. Maj:t hade genom beslut af 1906 års
Riksdag anslaget till understöd åt högre skolor för kvinnlig ungdom och
samskolor ökats med ett belopp af 32,500 kronor. Denna anslagsökning,
hvartill på grund af vissa statsunderstödda skolors numera genomförda
indragning ytterligare komme 5,400 kronor, tillsammans alltså en summa
af 37,900 kronor, funnes alltså disponibel för innevarande år. Sedan med
anledning häraf och i öfverensstämmelse med den nådiga kungörelsen den
14 september 1906 ett stort antal ansökningar om understödsökningar
eller nya understöd till Kungl. Maj:t inkommit, hade Kungl. Magt anbefallt
öfverstyrelsen att rörande dessa ansökningar afgifva underdånigt
utlåtande. Såsom det framginge af motiveringen till Kungl. Maj:ts framställning
till Riksdagen rörande nyssnämnda anslagsökning, mot hvilken
motivering ingen erinran gjorts af Riksdagen, hade anslagsökningen till
största delen varit afsedd till ökade understöd åt vissa skolor, hvilka vid
bestämmande af statsunderstöden för treårsperioden 1906, 1907 och 1908
icke kunde tilldelas understöd, motsvarande skolornas redan då uppnådda
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
815
utveckling. Öfverstyrelsen, som hade för afsikt att inom kort föreslå
Kung!. Maj:t att af förutnämnda disponibla medel åt ifrågavarande skolor
bevilja understödsökningar till belopp, som vore angifna i kolumn 7 af
tabellen, förmenade, att de sålunda ifrågasatta ökningarna icke borde medföra
minskning af de understödsbelopp, som med hänsyn till lärarinnornas
löneförbättring nu föresloges för samma skolor. Det syntes nämligen
obilligt mot dessa skolor, att den omständigheten att skolorna på grund
af anslagets otillräcklighet icke redan för kalenderåret 1906 kunnat erhålla
en understödsökning motsvarande den, hvilken redan för nämnda år kommit
andra skolor till del, skulle medföra en minskning af den nu ifrågasatta
understödsökningen.
Sedan de i kolumn 7 upptagna beloppen, tillsammans utgörande
18,550 kronor, fråndragits den förutnämnda disponibla anslagssumman,
återstode 19,350 kronor, hvaraf enligt eu approximativ beräkning grundad
på de förutnämnda till öfverstyrelsen remitterade ansökningshandlingarna
torde behöfvas omkring 6,500 kronor för understöd åt skolor, som förut
icke åtnjutit understöd af statsmedel men nu, sedan de uppfyllt föreskrifna
villkor för att kunna erhålla sådant, därom gjort ansökning. Af återstoden,
uppgående till omkring 12,850 kronor, torde ökade understöd af
Kung! Maj:t komma att tilldelas sådana skolor, hvilka genom det nådiga
cirkuläret den 24 november 1905 redan erhållit understöd för treårsperioden
1906, 1907 och 1908, uppgående till de belopp, hvartill skolorna
varit berättigade vid treårsperiodens början på grund af sin dåvarande
utveckling samt kommunernas beslut om bidrag. Öfverstyrelsen förmenade,
att dessa skolor af de nu på grund af afiöningsökningarna åt lärarinnorna
ifrågasatta understödsökningarna icke borde erhålla större belopp än öfverskotten,
hvarmed dessa understödsökningar öfvers tege dem, hvilka Kungl.
Maj:t af redan tillgängliga medel kunde komma att tilldela skolorna. Under
denna förutsättning syntes den förutnämnda för närvarande disponibla
summan af 12,850 kronor böra frånräknas den anslagssökning, som nu
ytterligare vore behöflig.
Härmed hade öfverstyrelsen kommit till den punkt i sin framställning,
att öfverstyrelsen kunde angifva totalbeloppet af den höjning af statsunderstödet
till högre flickskolor och samskolor, som enligt öfverstyrelsens
förmenande borde af Riksdagen begäras. I öfverensstämmelse med det
anförda syntes nämligen detta belopp böra utgöra summan af de understödsökningar
för de särskilda skolorna, hvilka beräknats enligt förut
angifna grunder samt funnes upptagna i kolumn 18 af tabellbilagan,
hvilken summa uppginge till 90,470 kronor, hvarifrån borde afdragas
nyssnämnda belopp af 12,850 kronor. Den erforderliga anslagsökningen
316
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
skulle alltså belöpa sig till 77,620 eller i rundt tal 78,000 kronor. Någon
höjning af denna summa på den grund, att understödsökningen för vissa
skolor sannolikt komme att något öfverstiga de beräknade beloppen, torde
icke vara behöflig, enär ökningen för dessa skolor torde komma att motsvaras
af minskningen för andra, hvartill komme, att vederbörande kommuner
sannolikt icke på alla orter skulle befinnas villiga att höja sina
bidrag till skolorna med sådana belopp, som vore erforderliga, för att de
beräknade statsunderstöden skulle kunna utgå oafkortade.
Med anledning däraf, att den sålunda ifrågasatta anslagshöjningen
kunde synas ganska stor, ansåge sig öfverstyrelsen ytterligare böra erinra
därom, att, såsom öfverstyrelsen vid föregående tillfällen haft anledning
framhålla i sammanhang med framställningar rörande anslag åt enskilda
skolor af olika slag, äfven andra orsaker funnes, förutom de nyss anförda,
Indika gjorde en förhöjning af understöden till de högre flickskolorna och
samskolorna i hög'' grad önsklig. I sådant afseende tilläte sig öfverstyrelsen
hänvisa till den betydliga stegringen under senare år af skolornas
utgifter, utom för aflöningar, äfven för lokaler och materiell, hvilken stegring
till väsentlig del berott af en liflig och glädjande utveckling under
dessa år inom undervisningsväsendets hela område.
Med afseende på ett af de villkor, som varit föreskrifna för åtnjutande
af understöd från anslaget till understöd åt högre skolor för kvinnlig
ungdom och samskolor, nämligen det förut flerstädes omnämnda villkoret
rörande ämneslärarinnornas aflöning, ansåge sig öfverstyrelsen, i sammanhang
med förslaget om anslagets höjning, böra göra framställning om en
mindre ändring.
Villkoret gällde i enlighet med de nådiga kungörelserna den 13 juni
1902 och den 14 september 1906 för sådana ämneslärarinnor, hvilka hade
sin hufvudsakliga tjänstgöring i klasserna öfver de förberedande. Enligt
kungörelsernas ordalydelse borde en ämneslärarinna, som undervisade t. ex.
12 veckotimmar i klasser öfver de förberedande och 11 veckotimmar
i förberedande klasser, för hela denna sin tjänstgöring, alltså äfven den
sistnämnda, aflönas i öfverensstämmelse med ifrågavarande villkor. Däremot
behöfde, vid fastställandet af aflöningen för en annan lärarinna, som
likaledes undervisade 12 veckotimmar i klasser öfver de förberedande men
13 veckotimmar i förberedande klasser, intet afseende fästas vid sagda
villkor, icke ens i fråga om hennes aflöning för den förstnämnda tjänstgöringen.
I öfverensstämmelse härmed syntes också ifrågavarande bestämmelse
hafva tillämpats åtminstone af flertalet skolstyrelser.
Då det icke torde finnas någon anledning att efter en för lärarinnan
förmånligare princip bestämma aflöningen för den förra af de båda i
Statsutskottets Utlåtande JS:o 9.
317
exemplet omnämnda lärarinnorna än för den senare, tilläte sig öfverstyrelsen
föreslå, att det meranämnda villkoret måtte blifva föreskrifvet i
fråga om ersättning för all undervisning i läsämnena, som af lärarinna
meddelades i klasser öfver de förberedande, oberoende däraf, huruvida
samma lärarinna tillika gåfve undervisning till större eller mindre utsträckning
i de förberedande klasserna, öfverstyrelsen hölle före, att, på samma
gång denna ändring innebure en billighet mot ett stort antal lärarinnor,
därigenom äfven skulle vara undanröjd den ovisshet med afseende pa villkorets
tolkning, hvartill den nuvarande ordalydelsen i ganska många fall
gifvit anledning.
På grund af det anförda hemställde öfverstyrelsen, att Kungl. Maj:t
täcktes göra framställning till Riksdagen, att Riksdagen måtte bevilja
till förhöjning af anslaget till understöd åt högre skolor för kvinnlig
ungdom och samskolor dels för 1908 ett belopp af 78,000 kronor, dels
på extra stat, likaledes för 1908, enahanda belopp att disponeras redan
år 1907.
Tillika föresloge öfverstyrelsen följande grunder med afseeende pa
beräkningen af understödsökningarnas belopp för enskilda skolor.
För hvarje lärartjänst, beräknad efter en tid af 24-undervisningstimmar
i veckan, hvar och en omfattande, rasterna oräknade, 45 eller 50
minuter, hvilken vore erforderlig för uppehållande af undervisningen i
läsämnena i skolans klasser öfver de förberedande, kunde till skolan utgå
en förhöjning af det förut åtnjutna statsunderstödet, utgörande högst hälften
af den löneförhöjning, som för år 1907 och för åtta månaders tjänstgöring
beviljats åt ordinarie folkskollärarinna i lägsta lönegraden inom den
kommun, där skolan vore belägen, eller, i händelse sådan lärarinna icke vore
inom kommunen anställd, högst 100 kronor; dock att ökningen af
skolans statsunderstöd icke finge uppgå till högre belopp, än som motsvarade
10 kronor för hvarje lärjunge i klasser öfver de förberedande
samt i intet fall till högre belopp än 2,500 kronor.
Med afseende på de villkor, som måste vara uppfyllda, för att en
skola skulle kunna erhålla ökade understöd, ansåge sig öfverstyrelsen
böra föreslå,
dels att kommun eller enskilda donatorer till skolans uppehållande
lämnade bidrag, hvars värde, för år räknadt, uppginge till minst sammanlagda
beloppet af förut erhållet statsunderstöd jämte den nu ifrågasatta
ökningen;
dels att lärarinna för undervisning i läsämnena i klasser öfver de
förberedande skulle erhålla aflöning uppgående för 24 timmars undervisning
i veckan under 3G läsveckor om året, påsk- och pingstferier
318
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
samt tillfälliga lofdagar inräknade, minst till ordinarie folkskollärarinnas
inom samma kommun för åtta månaders tjänstgöring bestämda lägsta
aflöning med inberäknande af naturaförmånerna, eller, om ordinarie
folkskollärarinna icke vore inom kommunen anställd, lägsta lagstadgade
lön för ordinarie folkskollärarinna, likaledes med inräknande af naturaförmånerna,
samt för mindre eller större antal läsveckor eller veckotimmar
i proportion härtill.
Vid öfverstyrelsens utlåtande finnes, såsom nämnts, fogad den däri
åberopade tabellen, hvilken jag anhåller måtte få såsom bilaga åtfölja
detta protokoll.
Lika med öfverstyrelse!! anser jag billigheten kräfva, att de statsunderstödda
flick- och samskolorna genom anslag från stat och kommun
erhålla bidrag att täcka de ökade utgifter, som med anledning af förut omförmälda
villkor om ämneslärarinnas aflöning orsakas dessa skolor genom
1906 års Riksdags beslut om höjning af den lagstadgade minimilönen
för ordinarie folkskollärarinna och åtskilliga kommunalstyrelsers däraf
föranledda beslut om höjning af lönerna för folkskollärarinnorna inom
kommunen. Då understöd från det ordinarie anslaget till högre skolor
för kvinnlig ungdom redan tilldelats flertalet skolor för treårsperioden
1906—1908, torde det icke böra ifrågasättas att med föranledande af
höjningen af folkskollärarinnelönen nu vidtaga på grund däraf tilläfventyrs
erforderliga ändringar i nu gällande grunder för utdelande af understöd
från nämnda anslag äfvensom ökning af anslagets belopp, utan torde
frågan härom böra tagas under öfvervägande först vid pröfning af de
framställningar till Riksdagen, som skola göras för år 1909 eller det
första året af den treårsperiod, för hvilken understöd från nämnda anslag
nästa gång kommer att utdelas. De ytterligare statsbidrag, som billigtvis
böra tillerkännas skolorna för hvartdera af åren 1907 och 1908, böra enligt
min åsikt utgå såsom särskilda tilläggsunderstöd, och de för ändamålet
erforderliga medlen beredas genom ett anslag å extra stat, som bör hos
Riksdagen äskas.
Såsom jag redan antydt, bör dylikt tilläggsunderstöd lämnas icke
blott af staten utan äfven af vederbörande kommun; och, i likhet med
hvad som gäller om understöd från det ordinarie anslaget, bör såsom
villkor för tilläggsunderstöd från staten fordras, att kommunen eller enskilda
donatorer lämna bidrag, hvars värde, för år räknadt, uppgår till
minst samma belopp som statens tilläggsunderstöd.
Att bestämma storleken af de tilläggsunderstöd, som böra tillerkännas
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
319
de särskilda skolorna, är, såsom framgår af öfverstyrelsens utlåtande i
ärendet, förenadt med stora svårigheter. Härvid har man hufvudsakligen
att taga hänsyn till två faktorer, nämligen dels huru stor aflöningsförhöjning
bör komma på hvarje tjänst, dels ock för huru många tjänster sådan
aflöningsförhöjning bör beräknas.
I fråga om aflöningsförhöjningen är jag ense med öfverstyrelsen därutinnan,
att man ej bör utgå från de löneförhöjningar, som skolorna från
och med år 1907 vore nödsakade att gifva sina lärarinnor på grund af
folkskollärarinnornas ökade löner, utan att i stället för hvarje lärarinnetjänst
med normal tjänstgöring bör beräknas så stor löneförhöjning, som
svarar mot skillnaden mellan minimiaflöningen för ordinarie folkskollärarinna
å orten år 1906 och år 1907. Dessa siffror finnas angifna i
kolumn 5 i tabellbilagan.
Vid beräkningen af antalet tjänster, för hvilka löneförhöjning bör
utgå, har öfverstyrelsen medräknat äfven sådana, som bestridas af manliga
lärare. I denna fråga har jag varit tveksam, men med hänsyn till de af
öfverstyrelsen anförda skäl och då, såsom af en jämförelse mellan slutsiffrorna
i kolumnerna 14 och 18 af tabellbilagan synes framgå, öfverstyrelsens
beräkningssätt icke skulle påfordra något afsevärdt större anslag,
än om hänsyn endast toges till lärarinnetjänster, anser jag mig icke
hafva tillräcklig anledning att i denna punkt frångå öfverstyrelsens uppfattning.
I fråga om antalet tjänster, för livilka, enligt öfverstyrelsens uppfattning,
löneförhöjning bör utgå, är vidare att märka, att öfverstyrelsen
icke vid sina slutliga beräkningar tagit hänsyn till de tjänster, som faktiskt
finnas vid de särskilda skolorna, utan vid hvarje skola beräknat ett så
stort antal tjänster, som skulle finnas, därest samtliga lärotimmar i
skolans klasser öfver de förberedande fördelades med 24 timmar, eller
det antal, som anger omfattningen af normal tjänstgöring, på hvarje
tjänstinnehafvare. Detta innefattar en afvikelse från den princip, som
innehålles i nu gällande villkor om viss minimilön för äinneslärarinnor,
hvilket villkor icke har afseende endast å undervisningen i klasserna
öfver de förberedande. Om ock den af öfverstyrelsen föreslagna principen
kan hafva ett visst företräde framför den nu gällande, anser jag det dock
icke lämpligt att i fråga om de erforderliga tilläggsunderstöden afvika
från hvad i berörda hänseende nu gäller. Att jag icke vill nu föreslå
någon ändring i de för erhållande af understöd från det ordinarie anslaget
godkända grunder, har jag redan uttalat.
Såsom jag redan omnämnt, kan statsunderstöd till ifrågavarande skolor
nu utgå med högst 45 kronor för hvar och en af skolans lärjungar i
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
32 0
klasserna öfver de förberedande, med iakttagande därvid — jag bortser
från bestämmelsen om särskilda understöd för undervisning i huslig ekonomi
— att understödet får utgå med högst 4,500 kronor, öfverstyrelsen
har ansett, att en likartad begränsning af tilläggsunderstödens belopp
borde fastställas, öfverstyrelsen föreslår i detta afseende, att ökningen af
statsunderstödet icke skulle få öfverstiga 10 kronor för hvarje lärjunge i
klasser öfver de förberedande, och att totala ökningen icke skulle för
någon skola få uppgå till högre belopp än 2,500 kronor. Detta öfverstyrelsens
förslag anser jag mig af flera skäl icke böra biträda.
Sammanlägger man de nu föreskrifna begränsningssiffrorna med respektive
siffror, som af öfverstyrelsen föreslagits, erhåller man gränssiffrorna
55 och 7,000, hvilka icke till hvarandra stå i den proportion, som
hittills städse varit rådande mellan högsta understöd för lärjunge och totalunderstödet
för skola. Vidare kan mot öfverstyrelsens förslag anföras,
att ett bifall till detsamma säkerligen skulle framkalla anspråk på, att
högsta totalunderstödet för skola för tiden från och med nästa treårsperiod
framflyttas till 7,000 kronor; och huruvida en sådan framflyttning är lämplig
och. ej kommer att påfordra alltför stor ökning af statsanslaget är för
närvarande svårt att afgöra. Slutligen visar det sig vid en granskning af
tabellbilagorna, att enligt öfverstyrelsens förslag åtskilliga större skolor
skulle erhålla större tilläggsunderstöd än de själfva begärt, hvaremot flera
mindre skolor finge åtnöja sig med understöd, som uppenbarligen skulle
vara för dem otillräckliga.
Jag anser mig sålunda icke böra förorda de af öfverstyrelsen föreslagna
grunder för tilläggsunderstödens beräkning. Det synes mig emellertid
icke vara erforderligt eller ens lämpligt att på förhand fastställa
vissa grunder, efter hvilka tilläggsunderstöd i förevarande fall skola utgå,
då fråga är allenast om understöd för åren 1907 och 1908 och dessa
skola utgå af ett för ändamålet på extra stat beviljadt anslag.
De af öfverstyrelsen föreslagna grunder för tilläggsunderstödens utgående
torde emellertid kunna användas för beräkning af den summa, som skulle vara
erforderlig för ändamålet. Denna skulle utgöra 90,470 kronor för hvartdera året.
öfverstyrelsen erinrar emellertid därom, att af de 32,250 kronor, hvarmed det
ordinarie anslaget till högre skolor för kvinnlig ungdom år 1906 höjdes,
omkring 12,850 kronor torde komma att innevarande år tilldelas skolor,
hvilka genom nådiga cirkuläret den 24 november 1905 erhållit det understödsbelopp,
hvartill de då voro berättigade, men som på grund af ändrade
förhållanden nu vore berättigade till ett högre understöd från det ordinarie
anslaget och fördenskull i öfverensstämmelse med nådiga kungörelsen den
14 september 1906 inkommit med ansökningar därom. Af det tilläggs
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
321
bidrag, som enligt de af öfverstyrelsen tillämpade beräkningsgrunderna
tillkomme dessa skolor i följd af ökningen i folkskollärarinnornas löner,
borde de enligt öfverstyrelsens mening endast erhålla den del, hvarmed
detta belopp öfverstege det tillägg i förut beviljadt understöd, som innevarande
år komme att tilldelas dem från det ordinarie anslaget. Från
nyssnämnda belopp 90,470 kronor kunde alltså afdragas omkring 12,850
kronor, så att det erforderliga anslaget kunde beräknas till i rundt tal
78,000 kronor.
Med hänsyn till denna öfverstyrelsens beräkning anser jag, att hos
Riksdagen bör å extra stat för år 1908 begäras ett anslag å 156,000
kronor, hvaraf halfva beloppet bör utgå redan under år 1907.»
Ofvan omförmälda tabellbilaga är af följande lydelse:
Bih. till Riksd. Vrot. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 9 Raft.
41
322
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Läroverket
Antal
lärj. i
klasser
öfver
förbered.
Termmins- afgifter i
klasser öfver
förbered.
Folkskollärarinnas lägsta
aflöning
Statsunderstöd förut
Petition från
skolan ang.
höjning af
statsunder- stödet.
1906
1907
HBjn.
1906
Beräkn.
ökning
af
disponibla
medel
Summa
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Stockholm
Wallinska skolan.
257
Gymn.
120 å 150
Öfriga skol.
70 å 110
1185
1550
365
4500
—
4500
1575
Stockholm
Lyceum för flickor.
155
Gymn. 150
Öfriga skol.
75 å 120
1185
1550
365
4500
4500
1200
Stockholm
Södermalms högre läro- anstalt för flickor.
206
Gymn.
125 ä 150
Öfriga skol.
65 å 100
1185
1550
365
4500
4500
1300
Stockholm
Östermalms högre läro- anstalt för flickor.
121
Gymn. 150
Öfriga skol.
65 å 105
1185
1550
365
4500
4500
1375
Stockholm
Ateneum för flickor.
237
60 å 100
1185
1550
365
4500
—
4500
2025
Stockholm
Åhlinska skolan.
''
386
Gymn. 150
Semin. 80
Öfriga skol.
55 ä 80
1185
1550
365
4500
4500
3375
Stockholm
Kungsholms elementar- skola för flickor.
74
60 ä 90
1185
1550
365
2800
200
3000
1050
Stockholm
Anna Sandströms skola.
176
75 ä 120
1185
1550
365
4500
—
4500
1750
Transport
—
—
— ''
—
—
—
200
—
—
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
323
Skolans utgifts- ökning om ve- derbörande lä- rarinnors aflön.
höjes med be- loppen i kol. 5.
Lärarinne-
tjänster i
klasser
öfver
förbered.
Skolans
utgiftsök- ning be-
räkn. af
siffrorna i
kol. 11
Hälften
af
siffrorna
i
kol. 12
Förhöjning af
statsunder- stödet beräkn.
af siffrorna i
kol. 18 (dessa
siffror med be- gränsning på
grund af lärj.- antalet)
Lärar-
tj änster
(mani. och
kvinnl.) i
klasser
öfver
förbered.
Skolans
utgiftsök- ning be- räkn. af
siffrorna i
kol. 15
Hälften
af
siffrorna
kol. 16
Förhöjning af
statsunder- stödet beräkn.
af siffrorna i
kol. 17 (dessa
siffror med be- gränsning på
grund af lärj.- antalet)
Anmärkningar
10
11
12
13
14
15
16
17
18
3130
8,6
3140
1570
1570
12,5
4560
2280
2280
2200
6,5
2370
1185
1190
9,4
3430
1715
1550
2570
6,9
2520
1260
1260
10,2
3720
1860
1860
2670
7,2
2630
1315
1210
9,7
3540
1770
1210
4040
10,6
3870
1935
1940
11,4
4160
2080
2080
18,4
6720
3360
2500
20,4
7450
3725
2500
2100
5,7
2080
1040
740
6,0
2190
1095
740
—
10,2
3720
1860
1760
10,5
3830
1915
1760
—
—
—
—
12170
—
—
—
13980
324 Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Läroverket
Antal
lärj. i
klasser
öfver
förbered.
Termins- afgifter i
klasser öfver
förbered.
Folkskollärarinnas lägsta
aflöning
Statsunderstöd förut
Petition från
skolan ang.
höjning af
statsunder- stödet.
1906
1907
Höjn.
1906
Beräkn.
ökning
af
disponibla
medel
Summa
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Transport
—
—
—
—
—
—
200
—
—
Stockholm
Kungsholms läroverk för
flickor.
82
45 ä 65
1185
1550
365
2800
800
3600
1150
Stockholm
Afzelii elementarskola
för flickor.
150
100
1185
1550
365
4050
450
4500
1400
Stockholm
Brummerska skolan.
375
75 ä 125
(v. t. 5 kr.
mera)
1185
1550
365
4500
—
4500
4675
Stockholm
Realskolan för flickor.
90
45 ä 75
1185
1550
365
2800
950
[+ 500
för kusk
ekonomi]
3750
[+500]
950
Stockholm
Detthowska skolan.
287
35 å 60
1185
1550
365
4500
—
4500
1925
Uppsala
Högre elementarläro- verket för flickor.
224
40 å 85
1130
1400
270
4500
4500
1000
Uppsala
Lindska skolan.
87
45 å 75
1130
1400
270
1300
700
2000
—
Enköping
Elementarskola för
flickor.
63
30 å 55
1050
1300
250
1500
—
1500
—
Norrtälje
Elementarskola för
flickor.
Skola!
i har upphö
•t med s
in verks
imhet.
800
—
—
- •
Transport
—
—
- 1 -
—
—
3600
—
—
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
325
Skolans utgifts- ökning om ve- derbörande lä- rarinnors aflön.
höjes med be- loppen i kol. 5
Lärarinne- tjänster i
klasser
öfver
förbered.
Skolans
utgiftsök- ning be-
räkn. af
siffrorna i
kol. 11
Hälften
af
siffrorna
i
kol. 12
Förhöjning af
statsunder- stödet beräkn.
af siffrorna i
kol. 17 (dessa
siffror med be- gränsning på
grund af lärj.- antalet)
Lärar- tjänster
(mani. och
kvinnl.) i
klasser
öfver
förbered.
Skolans
utgiftsök- ning be- räkn. af
siffrorna i
kol. 15
Hälften
af
siffrorna
i
kol. 16
Förhöjning af
statsunder- stödet beräkn.
af siffrorna i
kol. 17 (dessa
siffror med be- gränsning på
grund af lärj.- antalet)
Anmärkningar
10
11
12
13
14
15
16
17
18
—
—
—
—
12170
—
—
—
13980
2300
6,4
2340
1170
820
7,o
2560
1280
820
2750
7,5
2740
1370
1370
7>
2810
1405
1410
8850
22,6
8250
4125
2500
22,6
8250
4125
2500
5,2
1900
950
900
5,2
1900
950
900
3910
10,4
3800
1900
1900
10,4
3800
1900
1900
2710
9,9
2670
1335
1340
12,o
3240
1620
1620
1340
5,2
1400
700
700
5,5
1490
745
750
—
4,4
1100
550
550
4,6
1150
575
580
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
22250
—
—
—
24460
326
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Läroverket
Antal
lärj. i
klasser
öfver
förbered.
Termins- afgifter i
klasser öfver
förbered.
Folkskollärarinnas lägsta
aflöning
Statsunderstöd förut
Petition från
skolan ang.
böjning af
-statsunder- stödet
1906
1907
Höjn.
1906
Beräkn.
ökning
af
disponibla
medel
Summa
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Transport
—
—
—
—
—
—
3600
—
—
Djursholm
Djursholms Barnskola.
195
Gvmn.
125 å 150
Öfriga skol.
70 å 125
1800
[200]
3650
850
4500
Gäfle
Högre flickskolan.
179
45 å 65
1100
1500
400
4500
—
4500
2425
minst
Gäfle
Lyceum för flickor.
35
45-å 75
1100
1500
400
1000
—
1000
—
Hudiksvall
Elementarskola för
flickor.
88
40 å 70
1100
1325
225
3600
—
3600
Ej bestämd
summa
Söderhamn
Elementarläroverk för
flickor.
66
35 å 85
1075
1275
—
3150
—
3150
Ej bestämd
summa
Bollnäs
enskilda läroverk
(samskola).
47
60 ä 75
—
—
[200]
800
—
800
Linköpings
elementarläroverk för
flickor.
243
40 å 90
1200
1400
200
4500
—
4500
2500 ])
Norrköpings
norra läroverk för flickor.
147
50 å 75
1195
1375
180
4500
—
4500
1305
Norrköpings
östra läroverk för flickor.
163
50 å 75
1195
1375
180
4500
—
4500
1305
Vadstena
elementarskola för
flickor.
29
Skola
n är under
| ,
indragnii
ig. Den
har nu
1000
klassern
a 3—7
1000
amt 29
1
lärjungar.
Transport
—
—
—
—
4450
—
—
Statsutskottets Utlåtande N:o 9,
327
Skolans utgifts- ökning om ve- derbörande lä- rarinnors afton,
höjes med be- loppen i kol. 5
Lärarinne-
tjänster i
klasser
öfver
förbered.
Skolans
ntgiftsök- ning be-
räkn. af
siffrorna i
kol. 11
Hälften
af
siffrorna
i
kol. 12
Förhöjning af
statsunder- stödet beräkn.
af siffrorna i
kol. 13 (dessa
siffror med be- gränsning på
grund af lärj.- antalet)
Lärar- tjänster
(mani. och
kvinnl.) i
klasser
öfver
förbered.
Skolans
utgiftsök- ning be- räkn. af
siffrorna i
kol. 15
Hälften
af
siffrorna
kol. 16
Förhöjning af
statsunder- stödet beräkn.
af siffrorna i
kol. 17 (dessa
siffror med be- gränsning på
grund af lärj.- antalet)
Anmärkningar
10
11
12
13
14
15
16
17
18
—
—
—
—
22250
—
—
—
24460
9,1
[1820]
[910]
[910]
13,o
[2600]
[1300]
[1300]
—
8,5
3400
1700
1700
8,7
3480
1740
1740
—
3,7
1480
740
350
3,7
1480
740
350
Skolan är icke under- kastad villkoret rörande
lärarinnornas aflöning.
1330
5,9
1330
665
670
6,4
1440
720
720
1100
5,6
1120
560
560
6,0
1200
600
600
—
4
[800]
[400]
[400]
4,1
[820]
[410]
[410]
1920
11,9
2380
1190
/
1190
12,o
2400
1200
1200
*) Detta utgör hela den
beräknade utgiftsökning- en till följd af lärarinne- lönernas höjning.
-
7,5
1350
675
680
7,6
1370
685
690
1670
9
1620
810
810
10,o
1800
900
900
(Ganska mj
2,7
eket san
iläsning.)
—
—
2,9
—
—
—
Skolan är icke under- kastad villkoret rörande
lärarinnornas aflöning.
—
—
—
29520
—
1
—
32370
328
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Läroverket
Antal
lärj. i
klasser
öfver
förbered.
Termins- afgifter i
klasser öfver
förbered.
Folkskollärarinnas lägsta
aflöning
Statsunderstöd förut
Petition från
skolan ang.
höjning af
statsunder- stödet
1906
1907
Höjn.
1906
Beräkn.
ökning
af
disponibla
medel
Summa
1
2
3
4
5
6
7
8
8
Transport
—
—
—
—
—
—
4450
—
-----
Motala
samskola.
120
I alla klasser
23; 30,5
eller 38 be- roende af
tillgångar
1125
1225
100
4500
4500
Eksjö
läroverk för flickor.
51
35 å 75
1100
1200
100
1750
—
1750
—
Västerviks
läroanstalt för flickor.
87
25 å 65
1020
1300
280
2700
—
2700
—
Skara
högre skola för kvinnlig
ungdom.
133
40 å 80
955
1275
320
4200
300
4500
1000
minst
Mariestads
elementarläroverk för
flickor.
63
40 å 75
1050
1250
200
2250
250
2500
—
Trollhättans
samskola.
84
45 ä 55
1050
1300
250
2650
—
2650
—
Lidköpings
elementarläroverk för
flickor.
60
40 å 70
1025
1300
275
2340
—
2340
1700!)
minst
Sköfde
elementarläroverk för
flickor.
94
40 å 90
1050
1300
250
2200
—
2200
—
Hjo
samskola.
54
30 å 60
—■
—
[200]
1500
—
1500
—
Transport
—
—
'' -
—
— 1 —
5000
—
—
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
329
Skolans utgifts
Ökning om ve- derbörande lä- rarinnors afton
höjes med be- loppen i kol. 5.
Lärarinne
tjänster i
klasser
öfver
förbered.
Skolans
utgiftsök- ning be- räkn. af
siffrorna i
kol. 11
Hälften
af
siffrorna
i
kol. 12
Förhöjning af
statsunder- stödet beräkn.
af siffrorna i
kol. 13 (dessa
siffror med be- gränsning på
grund af lärj.- antalet)
Lärar- tjänster
(mani. och
kvinnl.) i
klasser
öfver
förbered.
Skolans
utgiftsök- ning be- räkn. af
siffrorna
kol. 15
Hälften
af
siffrorna
kol. 16
Förhöjning af
statsunder- stödet beräkn.
af siffrorna i
kol. 17 (dessa
siffror med be
gränsning på
grund af lärj.
antalet)
Anmärkningar
i
10
11
12
13
14
15
16
17
18
—
—
j _
29520
—
—
—
32370
340
3
300
150
150
5,5
550
275
280
5,2
520
260
260
5,3
530
265
270
1780
6,9
1930
965
870
7,2
2020
1010
870
"
7,3
2340
1170
1170
7,5
2400
1200
1200
O
CO
th
5,7
1140
570
570
5,9
1180
590
590
860
3,6
900
450
450
7,0
1750
875
840
5
1380
I
690
i
600
5,o
1380
690
600
*) Detta utgör hela den
beräknade utgiftsökning- en till följd af lärarinne- önernas höjning.
6,7
1680''
i
840
840 I
1
7,2
1800
900
900
3,4
[680]
[340]
[340]
4,8
[960]
[480]
[480]
—
—
j
34770|
- 1
—
—
38400
Bill. till Biksrl. Prof. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 9 Höft.
330 Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Läroverket
Antal
lärj. i
klasser
öfver
förbered.
Termins*
afgifter i
klasser öfver
förbered.
Folkskollärarinnas lägsta
aflöning
Statsunderstöd förut
Petition från
skolan ang.
höjning af
statsunder- stödet
1906
1907
Höjn.
1906
Beräkn.
ökning
af
disponibla
medel
Summa
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Transport
—
—
—
—
—
5000
—
Vänersborgs
elementarskola för
flickor.
81
45 ä 75
1100
1300
200
3400
3400
500
1
Borås
elementarläroverk för
flickor.
138
40 å 75
1020
1275
255
4500
4500
1
Alingsås
elementarskola för
flickor.
16
Skola]
i är afsedd a
;t indrags
is med v.
1.1907.
1650
Strängnäs
elementarläroverk för
flickor.
54
40 ä 125
900
1200
300
1600
1600
800
Nyköpings
elementarskola för
flickor.
116
50 å 65
1200
1450
250
4100
400
4500
I
Örebro
elementarskola för
flickor.
270
40 å 100
1200
1500
300
4500
“
4500
Ej bestämd
summa
Örebro
nya elementarskola
för flickor.
105
30 å 95
1200
1500
300
3750
3750
Ej bestämd
summa
Askersund
elementarskola för
flickor.
Skola
n har upphö
1
rt med
in verks
amhet.
900
—
—
Södertälje
elementarskola för
flickor.
55
Skola
| 65 ä 80
n är under
| 1075
indragnii
| 1375
ig. Den
| 300
har nu
2500
klassern
a 3—7 s
2500
amf 55
675
lärjungar.
Transpor
—
—
—
—
—
—
5400
—
—
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
331
Skolans utgifts- ökning om ve- derbörande lä- rarinnors aflön.
höjes med be- loppen i kol. 5.
Lärarinne- tjänster i
klasser
öfver
förbered.
Skolans
utgiftsök- ning be-
räkn. af
siffrorna i
kol. 11
Hälften
af
siffrorna
i
kol. 12
Förhöjning af
statsunder- stödet i beräkn- af siffrorna i
kol. 13 (dessa
siffror med be- gränsning på
grund af lärj.- antalet)
Lärar- tjänster
(mani. och
kvinnl.) i
klasser
öfver
förbered.
Skolans
utgiftsök- ning be- räkn. af
siffrorna i
kol. 15
Hälften
af
siffrorna
i
kol. 16
Förhöjning af
statsunder- stödet beräkn.
af siffrorna i
kol. 13 (dessa
siffror med be- gränsning på
grund af lärj.- antalet)
Anmärkningar
10
11
12
13
14
15
16
17
18
—
—
—
34770
—
—
—
38400
1320
6,3
1260
630
630
6,6
1320
660
660
1970
7,5
1910
955
960
7,6
1940
970
970
—
—
—
—
—
—
—
1640
5,5
1650
825
540
6,1
1830
915
540
1620
7,3
1830
915
920
7,5
1880
940
940
3960
13,3
3990
1995
2000
14,o
4200
2100
2100
2040
6,9
2070
1035
!
1040
7,5
2250
1125
1050
—
—
—
—
—
—
—
—
1360
4,7
1410
705
550
4,8
1440
720
550
—
—
| —
| -
41410
—
—
—
45210
332
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Läroverket
Antal
lärj. i
klasser
öfver
förbered.
Termins- afgifter i
klasser öfver
förbered.
Folkskollärarinnas lägsta
aflöning
Statsunderstöd förut
Petition från
skolan ang.
höjning af
statsunder- stödet
1906
1907
Höjn.
1906
Beräkn.
ökning
af
disponibla
medel
Summa
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Transport
—
—
—
—
—
—
5400
—
—
Eskilstuna
elementarläroverk för
flickor.
145
40 å 67,5 0
1145
1387,50
242,5 0
4500
—
4500
800
minst
Västerås
högre elementarläroverk
för flickor.
207
50 å 80
1250
1500
250
4500
—
4500
950
minst
Arboga
elementarskola för
flickor.
18
Skola
30 å 60
i är under
1000
indragnir
1250
ig. Den
250
har nu
1500
ldassern
a 5—7
1500
samt 18
lärjungar.
i
Köpings
elementarläroverk för
flickor.
16
Skolai
i är afsedd
_
att indra
gas med v. t. It
|
iooo! —
107.
1
_
Sala
elementarläroverk för
flickor.
33
Skola!
40 ä 45
är under
1300 j 1500
ndragning. Den
i
200
har nu
1750
klassern
— | 1750
i 4 och 5 samt i
3 lärjungar.
Nora
elementarskola för
flickor.
Skolai
har ombild
ats till I
STora san
skola, fc
1600
r hvilke
a statsunc
''erstöd s
ökts.
Lindesbergs
samskola.
78
20
950
1150
200
2100
—
2100
1250 *)
Faluns
elementarläroverk för
flickor
199
40 å 80
1200
1400
200
4500
—
4500
1900l)
Hedamora
samskola.
59
25 å 50
900
1100
200
2500
—
2500
—
Transport
—
—
—
—
—
—
5400
—
—
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
333
Skolans utgifts- ökning om ve- derbörande lä- rarinnors aflön.
höjes med be- loppen i kol. 5.
Lärarinne- tjänster i
klasser
öfver
förbered.
Skolans
utgiftsök- ning be-
räkn. af
siffrorna i
kol. 11.
Hälften
af
siffrorna
i
kol. 12
Förhöjning af
statsunder- stödet beräkn.
af siffrorna i
kol. 13 (dessa
siffror med be
gränsning på
grund af lärj.- antalet.
Lärar- tjänster
(mani. och
kvinnl.) i
klasser
öfver
förbered.
Skolans
utgiftsök- ning be- räkn. af
siffrorna i
kol. 15
Hälften
af
siffrorna
i
kol. 16
Förhöjning af
statsunder- stödet beräkn.
af siffrorna i
kol. 17 (dessa
siffror med be- gränsning på
grund af lärj.- antalet)
Anmärkningar
10
11
12
13
14
15
16
17
18
—
—
—
—
41410
—
—
—
45210
1610
6,6
1600
800
800
7,o
1700
850
850
7,7
1930
965
970
8,5
2130
1065
1070
(Ganska my
1,9
:ket sam
läsning).
—
2,2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2,o
—
—
—
2,0
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1130
5,5
1100
550
550
5,5
1100
550
550
*) Detta utgör hela den
beräknade utgiftsökning- en till följd af lärarinne- lönernas höjning.
1700
8,6
1720
860
860
8,9
1780
890
890
*) Detta utgör hela den
beräknade utgiftsökning- en till följd af lärarinne- lönernas höjning.
8
760
380
380
5,0
1000
500
500
—
—
—
—
44970
—
—
—
49070
334
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
LäroYerket
Antal
lärj. i
klasser
öfver
förbered.
Termins-
afgifter i
klasser öfver
förbered.
Folkskollärarinnas lägsta
aflöning
Statsunderstöd förut
Petition från
skolan ang.
höjning af
statsunder- stödet
1906
1907
Höjn.
1906
Beräkn.
ökning
af
disponibla
medel
Summa
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Transport
—
—
—
—
—
—
5400
—
—
Avesta
elementarskola
(samskola)
44
50 ä 100
1050
1250
200
1800
—
1800
-
720
Borlänge
samskola.
71
42,5 å 75
950
1150
200
1800
—
1800
—
Växjö
elementarläroverk för
flickor.
176
35 å 80
1100
1400
300
3500
—
3500
—
Jönköpings
elementarskola för
flickor.
134
40 å 75
1160
1275
115
4200
300
4500
450
Jönköpings
j västra elementarläroverk
för flickor.
106
40 å 75
1160
1275
115
2500
2000
4500
450
Värnamo
privata elementarläro- verk (samskola).
45
40 å 60
1100
1300
200
1700
—
1700
_
Lunds
högre elementarskola
för flickor.
157
40 k 80
1250
[1400]
[150]
3500
—
3500
Lunds
fullständiga läroverk för
flickor.
126
40 k 75
1250
[1400]
[150]
4500
—
4500
800
minst
Malmö
högre läroverk för
flickor.
204
50 å 80
1100
1500
400
4500
(500)
(förhuslig
ekonomi)
4500
(+500)
—
Transport
—
—
.
j
—
8200
—
—
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
335
Skolans utgifts- ökning om ve- derbörarde lä- rarinnors afton.
höjes med be- loppen i kol. 5
liärarinne- tjänster i
klasser
öfver
förbered.
Skolans
utgiftsök- ning be-
räkn. af
siffrorna i
kol. 11
Hälften
af
siffrorna
i
kol. 12
Förhöjning af
statsunder- stödet beräkn.
af siffrorna i
kol. 13 (dessa
siffror med be- gränsning på
grund af lärj.- antalet)
Lärar- tjänster
(mani. och
kvinl.) i
klasser
öfver
förbered.
Skolans
utgiftsök- ning be- räkn. af
siffrorna i
kol. 15
Hälften
af
siffrorna
koll 16
Förhöjning af
statsunder- stödet beräkn.
af siffrorna i
kol. 17 (dessa
siffror med be- gränsning på
grund af lärj- antalet)
Anmärkningar
i
10
11
12
13
14
15
16
17
18
—
—
—
—
44970
—
—
49070
480
2,6
520
260
260
5,o
1000
500
440
—
4,3
860
430
430
6,6
1320
660
660
1980
7,1
2130
1065
1070
7,4
2220
1110
1110
830
7,i
820
410
410
7,4
850
425
430
850
7,4
850
425
430
7,5
860
430
430
—
3,6
720
360
360
4,3
960
480
450
—
7,2
[1080]
[540]
[540]
7,3
[1100]
[550]
[550]
—
6,1
[920]
[460]
[460]
6,2
[930]
[465]
[470]
3350
8,6
3440
1720
1720
9,3
3720
1860
1860
1 -
—
—
—
50650
—
—
—
55470
opaginerad Kontrollera mot PDF
386
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
''■
Lärjungar
Antal
lärj. i
klasser
öfver
förbered.
Termins- afgifter i
klasser öfver
förbered.
Folkskollärarinnas lägsta
aflöning
Statsunderstöd förut
Petition från
skolan ang.
höjning af
statsunder- stödet
1906
1907
Höjn.
1906
Beräkn.
ökning
af
disponibla
medel
Summa
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Transport
1
i
—
—
—
—
8200
—
—
Malmö
Tekla Äbergs högre
läroverk för flickor.
305
50 å 85
Gymn. 150
1100
1500
400
2500
2000
4500
Malmö
j Anna och Eva Bunths
skola för flickor.
74
75 å 95
1100
1500
400
1500
1000
2500
Hälsingborg
högre elementarskolan
för flickor.
141
50 ä 90
1150
1500
350
2000
—
2000
—■
Hälsingborg
| Ebba Lundbergs högre
läroverk för flickor.
124
40 å 65
1150
1500
350
2500
—
2500
l
Hälsingborg
nya elementarskolan för
flickor.
124
50 å 90
1150
1500
350
2800
—
2800
—
Landskrona
elementarskola för
flickor.
114
85 ä 75
1112,50
1309
196,5
2500
—
2500
Ej bestämd
summa
Ystads
elementarskola för
flickor.
124
50 å 85
1012,50
1287,5 0
275
3750
750
4500
Ej bestämd
summa
Trelleborgs
elementarskola för
flickor.
42
Skolar
55 å 75
är under i
ndragnin
%. Den
[200]
har nu
1000
klasserna
4—8 sr
1000
mt 42 1
irj ungar.
Eslöfs
högre flickskola.
60
40 ä 75 i 1000
12001 200
2450
450
2900!
I
Transport
—
— | —
—
12400
_
_ i
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
337
Skolans utgifts- ökning om ve- derbörande lä- rarinnors aflön.
höjes med be- loppen i kol. 5
Lärarinne- tjänster i
klasser
öfver
förbered.
Skolans
utgiftsök- ning be- räkn. af
siffrorna i
kol. 11
Hälften
af
siffrorna
i
kol. 12
Förhöjning af
statsunder- stödet beräkn.
af siffrorna i
kol. 13 (dessa
siffror med be- gränsning på
grund af lärj.- antalet)
Lärar- tjänster
(mani. och
kvinnl.) i
klasser
öfver
förbered.
Skolans
utgiftsök- ning be- räkn. af
siffrorna i
kol. 15
Hälften
af
siffrorna
i
kol. 16
Förhöjning af
statsunder- stödet beräkn.
af siffrorna i
kol. 17 (dessa
siffror med be- gränsning på
grund af lärj.- antalet)
Anmärkningar
10
11
12
13
14
15
16
17
18
—
—
—
—
50650
—
—
—
55470
—
13,i
5240
2620
2500
18,i
7240
3620
2500
3050
7,o
2800
1400
740
7,3
2920
1460
740
—
7,4
2590
1295
1300
7,6
2660
1330
1330
2900
7,8
2730
1365
1240
10,8
3780
1890
1240
2280
7,2
2520
1260
1240
7,4
2590
1295
1240
1280
6,8
1340
670
670
6,8
1340
670
670
2090
7,8
2150
1075
1080
7,9
2170
1085
1090
[780]
3,5
700
[355]
[360]
4,1
[820]
[410]
[410]
1380
6,4
1280
640
600
6,5
1300
650
600
—
—
—
—
60380
—
—
—
65290
Bill. till Rilcscl. Prof. 1907. 4 Sami. 1 Afil. 9 Häft.
43
338
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Läroverket
Antal
lärj. i
klasser
öfver
förbered.
Termins-
afgifter i
klasser i
förbered.
Folkskollärarinnas lägsta
aflöning
Statsunderstöd förut
Petition från
skolan ang.
höjning af
statsunder- stödet
1906
1907
Höjn.
1906
Beräkn.
ökning
af
disponibla
medel
Summa
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Transport
—
—
—
—
—
—
12400
—
—
Hörby
samskola.
44
50 k 75
950
1150
200
1700
-
1700
350
Hörs
samskola.
34
40 å 60
—
—
[200]
1350
—
1350
—
Kristianstads
elementarläroverk för
flickor.
163
45 å 80
1200
1400
200
3400
500
3900
—
Simrishamn
läroverk för flickor.
46
35 ä 65
900
1100
200
2000
—
2000
—
Ängelholms
elementarskola för
flickor.
41
Skola]
52 å 77
i är under
ndragnin
1350
g. Den
[200]
bär nu
1500
klassern
i 4—7 s
1500
imt 41
500
ärj ungar.
Karlskrona
högre läroverk för
flickor.
221
50 å 90
1089
1244,4 0
155,4
4500
—
4500
—
Karlshamns
elementarläroverk för
flickor.
132
35 å 70
1100
1347,5 0
247,5
2000
1500
3500
—
Ronneby
samskola.
60
30 å 65
950
1150
200
2200
—
2200
—
Göteborgs
Majornas elementarläro- verk för flickor.
224
45 k 50
1150
1387,5
237,5
4500
4500
Så mycket
att skolan
må kunna
fullgöra vill- koret
Transport
—
—
—
—
—
—
14400
—
—
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
339
Skolans utgifts- ökning om ve- derbörande lä- rarinnors aflön.
höjes med be- loppen i kol. 5
Lärarinne- tjänster i
klasser
öfver
förbered.
Skolans
utgiftsök- ning be- räkn. af
siffrorna i
kol. 11
Hälften
af
siffrorna
kol. 12
Förhöjning af
statsunder- stödet beräkn.
af siffrorna i
kol. 13 (dessa
siffror med be- gränsning på
grund af lärj.- antalet)
Lärar- tjänster
(mani. och
kvinnl.) i
klasser
öfver
förbered.
Skolans
utgiftsök- ning be- räkn. af
siffrorna i
kol. 15
Hälften
af
siffrorna
kol. 16
Förhöjning af
statsunder- stödet beräkn.
af siffrorna i
kol. 17 (dessa
siffror med be- gränsning på
grund af lärj.- antalet)
Anmärkningar
10
11
12
13
14
15
16
17
18
—
—
—
60380
—
—
65290
480
2,2
440
220
[220]
3,4
680
340
[340]
Klasserna läsa tillsam- mans två och två i fler- talet ämnen.
—
2,8
[560]
[280]
[280]
3,8
[760]
[380]
[340]
Klasserna läsa tillsam- mans två och två i fler- talet ämnen.
—
7,8
1560
780
780
7,8
1560
780
780
1190
6,1
1220
610
460
6,1
1220
610
[460]
—
3,6
[720]
[360]
[360]
3,8
[760]
[380]
[380]
1650
11,5
1790
895
900
11,9
1850
925
930
1590
6,4
1580
790
790
6,5
1610
805
810
620
3,6
720
360
360
4,8
960
480
480
9,8
2330
1165
1170
10,0
2380
1190
1190
—
—
—
_
65700
—
—
—
71000
340
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Lär o v erke t
Antal
lärj. i
klasser
öfver
förbered.
Termins- afgifter i
klasser öfver
förbered.
Folkskollärarinnas lägsta
aflöning
Statsunderstöd förut
Petition från
skolan ang.
höjning af
statsunder- stödet.
1906
1906
Höjn.
1906
Beräkn.
ökning
af
disponibla
medel
Summa
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Transport
—
—
—
—
—
—
14400
—
—
Göteborg
Fruntimmersföreningens
flickskola.
162
25
Fortsättn.- klasserna 20
1150
1387,5
237,5
4000
4000
-Så mycket
att skolan må
kunna fullgö- ra villkoret
Göteborg
Sigrid Rudebecks ele- mentarskola för flickor.
213
60 å 100
1150
1387,5
237,5
4500
—
4500
Göteborg
nya elementarskolan för
flickor.
177
75 å 125
1150
1387,5
237,5
4500
—
4500
Göteborg
M. Halls skola för
flickor.
204
60 å 120
1150
1387,5
237,5
4500
—
4500
Göteborg
G. Wigerts flickskola
(privat elementarläro- verk för flickor).
76
60 ä 95
(v. t. 10 kr.
mera)
1150
1387,5
237,5
2600
2600
Göteborg
Hilda Bergs skola för
flickor.
97
50 å 75
1150
1387,5
237,5
3100
850
3950
»
Göteborg
Kjellbergska flick- skolan.
137
10
1150
1387,5
237,5
4000
500
4500
—
Uddevalla
elementarläroverk för
flickor.
107
40 å 75
1087,5
1287,5
200
4400
—
4400
—
Strömstad
elementarläroverk för
flickor.
19
Skok
| 35 ä 65
in är under
1012,5
indragni
1512,5
ng. Der
|
200
har nu
1450
klasser
na 5—7
1450
samt 19
lärjungar.
1
Transpor
—
—
—
—
—
—
15750
—
1 -
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
341
Skolans utgifts- ökning om ve- derbörande lä- rarinnors aflön.
höjes med be- loppen i kol. 5
Lärarinne-
tjänster i
klasser
öfver
förbered.
Skolans
utgiftsök- ning be- räkn. af
siffrorna i
kol. 11
Hälften
af
siffrorna
i
kol. 12
Förhöjning af
statsunder- stödet beräkn.
af siffrorna i
kol. 13 (dessa
siffror med be- gränsning på
grund af lärj.- antalet)
Lärar- tjänster
''mani. och
kvinnl.) i
klasser
öfver
förbered.
Skolans
utgiftsök- ning be- räkn. af
siffrorna i
kol. 15
Hälften
af
siffrorna
i
kol. 16
Förhöjning af
statsunder- stödet beräkn.
af siffrorna i
kol. 17 (dessa
siffror med be- gränsning på
grund af lärj.- antalet)
Anmärkningar
10
11
12
13
14
15
16
17
18
—
—
—
—
65700
—
—
—
71000
—
6,i
1450
725
730
6,2
1470
735
740
—
10,6
2520
1260
1260
13,2
3140
1570
1570
—
9,3
2210
1105
1110
9,5
2260
1130
1130
2450
9,5
2260
1130
1130
9,5
2260
1130
1130
1380
6,7
1590
795
760
6,9
1640
820
760
—
5,9
1400
700
700
5,9
1400
700
700
1090
4,7
1120
560
560
4,8
1140
570
570
1170
6,6
1320
660
660
6,6
1320
660
660
(Ganska my(
2,3
:ket sam
äsning.)
—
—
2,3
—
—
—
—
—
—
—
72610
—
-
—
78260
342
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Läroverket
Antal
lärj. i
klasser
öfver
förbered.
Termins- afgifter i
klasser öfver
förbered.
Folkskollärarinnas lägsta
aflöning
Statsunderstöd förut
Petition från
skolan ang.
höjning af
statsunder- stödet
1906
1907
Höjn.
1906
Beräkn.
ökning
af
disponibla
medel
Summa
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Transport
—
—
—
—
15750
—
—
Lysekil
samskola.
53
40 ä 70
1100
1300
200
1550
—
1550
400
minst
Halmstad
högre elementarläroverk
för kvinnlig ungdom.
192
40 ä 65
1113
1275
162
4500
4500
Så mycket
att skolan
kan fullgöra
villkoret
Varbergs
elementarläroverk för
flickor.
57
40 å 70
1100
1400
300
2600
500
3100
1000
minst
Falkenbergs
elementarskola.
88
30 k 60
1125
1283,3 3
158
3000
—
3000
800
minst
Kalmar
elementarskola för
flickor.
178
40 å 80
1050
1225
175
4500
4500
900
Oskarshamn
elementarläroverk för
flickor.
99
30 ä 90
—
—
[200]
3400
400
3800
—
Mönsterås
samskola.
45
40 å 50
850
1050
200
1200
400
1600
—
Karlstad
högre elementarläroverk
för flickor.
191
30 å 60
1275
1500
225
2350
2350
—
Kristinehamn
elementarläroverk för
flickor.
103
40 å 90
1100
1400
300
3550
—
3550
2000
minst
Transport
—
—
—
— ! —
—
17050
—
—
Statsutskottets Utlåtande N:o 9,
343
Skolans utgifts- ökning om ve- derbörande lä- rarinnors aflön.
höjes med be- loppen i kol. 5
Lärarinne- tjänster i
klasser
öfver
förbered.
Skolans
utgiftsök- ning be-
räkn. af
siffrorna i
kol. 11
Hälften
af
siffrorna
kol. 12
Förhöjning af
statsunder- stödet beräkn.
af siffrorna i
kol. 13 (dessa
siffror med be- gränsning på
grund af lärj.- antalet)
Lärar- tjänster
(mani. och
kvinnl.) i
klasser
öfver
förbered.
Skolans
utgiftsök- ning be- räkn. af
siffrorna i
kol. 15
Hälften
af
siffrorna
i
kol. 16
Förhöjning af
statsunder- stödet beräkn.
af siffrorna i
kol. 17 (dessa
siffror med be- gränsning på
grund af lärj.- antalet)
Anmärkningar
10
11
12
!3
14
15
IG
17
18
—
—
—
—
72610
—
—
—
78260
400
2,7
540
270
270
3,7
740
370
370
6,2
1000
500
500
6,8
1100
550
550
1810
6,3
1890
945
570
6,4
1920
960
570
1
6,8
1070
535
540
6,9
1090
545
550
1570
oT
1580
790
790
9,2
1610
805
810
''
6,8
1-1
0
CD
CO
T—(
1 _1
[680]
[680]
7,2
[1440]
[720]
[720]
440
2,4
480
240
240
3,5
700
350
350
1
6,0
1350
675
680
6,0
1350
675
680
Skolan är icke under- kastad villkoret, rörande
lärarinnornas aflöning.
—
7,3
2190
1095
1030
7,3
2190
1095
1030
—
—
—
!
77910
—
—
—
83890
344
Statsutskottets Utlåtande 1\:o 9.
Läroverket
Antal
lärj. i
klasser
öfver
förbered.
Termins- afgifter i
klasser öfver
förbered
Folkskollärarinnas lägsta
aflöning
Statsunderstöd förut
Petition från
skolan ang.
höjning af
statsunder- stödet
1906
1907
Höjn.
1906
Beräkn. 1
ökning
af
disponibla
medel
Summa
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Transport
—
—
-
—
—
-
17050
—
—
Filipstads
elementarskola för
flickor.
37
Skolar
50 å 75
är under i
1100
ndragniu
1250
g. Den
150
har nu
1950
klassern
i 4—7 s
1950
rmt 37
600
ärjungar.
Arvika
elementarskola för
flickor.
96
35 ä 80
1100
1300
200
2500
350
2850
500 eller
eventuelt
1500
Åmåls
elementarskola för
flickor.
15
Det s
solan bevilja
de statsu
nderstöd
et utgår
2000
v. t. 19
07.
2000
Seffle
samskola.
41
37,5 å 60
—
—
[200]
1000
—
1000
—
Härnösands
elementarläroverk för
flickor.
116
40 å 75
1200
1400
200
4500
—
4500
“
Sundvalls
läroverk för flickor.
183
40 å 100
1200
1400
200
4500
—
4500
1200
minst
Örnsköldsviks
högre flickskola.
Skola
a har upphö
rt med s
in verks
amhet.
500
—
500
—
Sollefteå
samskola.
84
50 å 100
1207,5
1300
92,5
2500
—
2500
Ej bestämd
summa
Östersund
elementarläroverk för
flickor.
124
45 ä 110
1200
1400
200
3500
''
3500
Umeå
elementarläroverk för
flickor.
119
30 å 70
1200
1500
300
3300
800
4100
Transport
—
—
—
—
—
182001 —
—
Statsutskottets Utlåtande N:o 9,
345
Skolans utgifts- ökning om ve- derbörande lä- rarinnors aflön.
höjes med be- loppen i kol. 5
Lärarinne- tjänster i
klasser
öfver
förbered.
Skolans
utgiftsök- ning be- räkn. af
siffrorna i
kol. 11
Hälften
af
siffrorna
i
kol. 12
Förhöjning af
statsunder- stödet beräkn.
af siffrorna i
kol. 13 (dessa
siffror med be- gränsning på
grund af lärj.- antalet
Lärar- tjänster
''mani. och
kvinnl.) i
klasser
öfver
förbered.
Skolans
utgiftsök- ning be- räkn. af
siffrorna i
kol. 15
Hälften
af
siffrorna
i
kol. 16
Förhöjning af
statsunder- stödet beräkn.
af siffrorna i
kol. 17 (dessa
siffror med be- gränsning på
grund af lärj.- antalet)
Anmärkningar
10
11
12
13
14
15
16
17
18
—
—
—
—
77910
—
—
—
83890
490
3,7
560
280
280
3,9
590
295
300
1140
6,8
1360
680
680
6,8
1360
680
680
—
2,3
—
—
—
2,9
—
—
—
1,6
[320]
[160]
[160]
4,0
[800]
[400]
[400]
950
5,7
1140
570
570
5,8
1160
580
580
1580
8,4
1680
840
840
9,2
1840
920
920
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4,0
370
185
190
6,7
620
310
310
1340
6,5
1300
650
650
7,1
1420
710
710
1850
6,9
2070
1035
1040
7,i
2130
1065
1070
—
—
—
—
82320
—
—
—
88860
Bill. till Riksd. Prut. 1901. 4 Samt. 1 Afd. 9 Höft.
44
346
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Läroverket
Antal
lärj. i
klasser
öfver
förbered.
Termins- afgifter i
klasser öfver
förbered.
Folkskollärarinnas lägsta
aflöning
Statsunderstöd förut
Petition från
skolan ang.
höjning af
statsunder-
stödet
1906
1907
Höjn.
1906
Beräkn.
ökning
af
disponibla
medel
Summa
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Transport
—
—
—
—
—
—
18200
—
—
Skellefteå
elementarläroverk för
flickor.
24
Skola:
40 å 75
i är under i
900
ndragnin
1100
g. Den
200
har nu
1700
klassern
i 5—7 s
1700
imt 24
ärjungar.
Luleå
elementarläroverk för
flickor.
134
42,5 å 80
1200
1400
200
4150
350
4500
350
eventuel
850
Piteå
enskilda flickskola.
11
Skola:
60 ä 75
i är under i
910
ndragnin
1110
g. Den
200
har nu
1200
klassern
a 4—6 s
amt 11
ärjungar.
Visby
högre flickskola.
112
35 ä 65
1100
1350
250
4000
—
4000
1000
minst
Summa
—
—
—
—
18550
—
—
yttrande48 Förevarande framställning är, såsom i statsrådsprotokollet omförmäles,
föranledd af 1906 års Riksdags beslut att höja den lägsta lagstadgade
kontanta lönen för ordinarie folkskollärarinna från 700 till 900 kronor
samt åtskilliga kommuners åtgärd att i sammanhang härmed, utöfver
den af Riksdagen sålunda beslutade löneförhöjningen, tilldela i kommunerna
anställda ordinarie folkskollärarinnor löneförbättringar till afsevärda
belopp. På grund af den i mom. e) af de för åtnjutande af understöd
från anslaget till högre skolor för kvinnlig ungdom gällande grunder
stadgade skyldighet för sålunda understöd skola att lämna vissa ärnneslärarinnor
en aflöning uppgående minst till ordinarie folkskollärarinnas
inom samma kommun bestämda aflöning med inberäknande af naturaförmånerna,
stå nämligen de statsunderstödda flick- och samskolorna nu
inför en afsevärd tillökning i sina utgifter. Af öfverstyrelsen för rikets
allmänna läroverk har, efter framställning om förhöjda understöd från
åtskilliga sådana skolor, verkställts beräkning enligt vissa. i statsråds
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
347
Skolans utgifts- ökning om ve- derbörande lä- rarinnors afton,
höjes med be- loppen i kol. 5
Lärarinne-
tjänster i
klasser
öfver
förbered.
Skolans
utgiftsök- ning be-
räkn. af
siffrorna i
kol. 11
Hälften
af
siffrorna
i
kol. 12
Förhöjning af
statsunder- stödet beräkn.
af siffrorna i
kol. 13 (dessa
siffror med be- gränsning på
grund af lärj.- antalet)
Lärar- tjänster
(mani. och
kvinnl.) i
klasser
öfver
förbered.
Skolans
utgiftsök- ning be- räkn. af
siffrorna i
kol. 15
''Hälften
af
siffrorna
i
kol. 16
Förhöjning af
statsunder- stödet beräkn.
af siffrorna i
kol. 17 (dessa
siffror med be- gränsning på
grund af lärj.
antalet)
Anmärkningar
10
11
12
13
14
15
16
17
18
—
—
—
_
82320
—
—
—
88860
2,3
''
2,8
—
—
—
1150
6,3
1260
630
630
6,7
1340
670
670
(Klasserna 4
1,3
och 5
äsa tillse
immans
alla ämnen
2,0
)•
—
—
—
1820
7,3
1830
915
920
7,5
1880
940
940
—
—
—
83870
—
—
—
90470
protokollet angifva grunder af det belopp, utöfver de nu utgående understöden,
som kan anses erforderligt för att sätta skolorna i tillfälle att möta
denna utgiftsökning; och slutar denna beräkning på ett belopp af 90,470
kronor för hvartdera af åren 1907 och 1908, eller den tid, som återstår
af den treårsperiod, för hvilken de nu utgående understöden äro beviljade.
Frän detta belopp 90,470 kronor skulle emellertid på grund af vissa, af
öfverstyrelsen närmare angifna omständigheter kunna afräknas omkring
12,850 kronor, hvadan det erforderliga anslaget skulle kunna beräknas
till i rundt tal 78,000 kronor för hvartdera året eller tillhopa 156,000
kronor.
På sätt såväl af öfverstyrelsen som departementschefen uttalats, finner
utskottet billigheten uppenbarligen kräfva att de statsunderstödda flickoch
sainskolorna genom anslag från stat och kommun erhålla bidrag att
täcka de ökade utgifter, som med anledning af förut omförmälda villkor
om ämneslärarinnas aflöning orsakas dessa skolor genom 1906 års Riksdags
348
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
beslut om höjning af den lagstadgade minimilönen för ordinarie folkskollärarinna
och åtskilliga kommunalstyrelsers däraf föranledda beslut om
höjning af lönerna för folkskollärarinnorna inom kommunen; och har utskottet
icke haft något att erinra mot det af Kungl. Maj:t i sådant afseende
föreslagna årliga anslagsbeloppet. Kungl. Maj:t har emellertid icke
ansett lämpligt att, såsom af öfverstyrelsen föreslagits, framlägga förslag
till de grunder, efter hvilka understödet borde för de särskilda skolorna
beräknas, enär fråga vore allenast om understöd för åren 1907 och 1908
och dessa skulle utgå af ett för ändamålet på extra stat beviljadt anslag.
Utskottet har visserligen ej heller ansett lämpligt att närmare inlåta sig
på denna fråga, som på de af departementschefen anförda skäl, torde böra
öfverlämnas till Kungl. Maj:ts afgörande, men har utskottet emellertid,
under hänvisning i öfrigt till hvad utskottet under punkt 14 här ofvan
anfört angående önskvärdheten af en gemensam plan för användningen af
de olika till privata läroanstalter beviljade anslagen, velat framhålla, att
Kungl. Maj:t, till förekommande af ovisshet om hvad hvarje skola kan i
tiiläggsunderstöd påräkna, icke lärer underlåta att före utfärdandet af kungörelse
angående ansökningar om tiiläggsunderstöd närmare fastställa de
grunder, efter hvilka sådant understöd bör utgå.
Beträffande det af Kungl. Maj:t föreslagna villkoret för tilläggsunderstöds
beviljande, eller att kommunen eller enskilde donatorer skola för
ifrågavarande ändamål lämna bidrag, hvars värde för år räknadt uppgår
till minst samma belopp som tilläggsunderstödet, har utskottet ansett, att
denna bestämmelse bör ändras därhän, att bidraget skall utgöras kontant
och således icke genom tillhandahållande af lokal, undervisningsmateriell
eller andra naturaförmåner.
Vidare anser utskottet, med hänsyn till billigheten däraf, att de lärarinnor,
som redan nu på grund af ålder i tjänsten eller andra omständigheter
åtnjuta en aflöning, som öfverstiger den bestämda minimilönen,
fortfarande må varda bibehållna i en högre lönegrad, att bestämmelse bör
stadgas därom, att tilläggsunderstödet uteslutande skall användas till förbättrande
af lärarinnornas löneförmåner.
Slutligen har utskottet funnit skäligt, att de skolor, som för närvarande
åtnjuta statsunderstöd, men på grund af omständigheter, hvarom
i statsrådsprotokollet närmare förmäles, icke äro underkastade nu omhandlade
bestämmelse angående lärarinnornas minimiaflöning, böra för åtnjutande
af tiiläggsunderstöd åläggas enahanda skyldighet i sådant hänseende
som öfriga skolor.
Beträffande herr Johanssons motion får utskottet, som i likhet med
motionären anser en uppdelning af ifrågavarande anslag lämpligen kunna
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
349
ifrågasättas, hänvisa till, hvad utskottet i sådant hänseende under punkt
14 här ofvan uttalat.
På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må,
a) på extra stat för år 1908 bevilja ett anslag af
156,000 kronor att utgå med ena hälften år 1907 och
andra hälften år 1908 för att användas såsom bidrag
till bestridande af de ökade utgifter, som de högre
skolor för kvinnlig ungdom och samskolor, hvilka åtnjuta
understöd från det under riksstatens åttonde hufvudtitel
uppförda anslaget till högre skolor för kvinnlig
ungdom, förorsakas i följd af 1906 års Riksdags äfvensom
vederbörande kommuners beslut om höjning af
minimilönen för ordinarie folkskollärarinna, dock under
villkor:
att kommunen eller enskilda donatorer för samma
ändamål lämna kontant bidrag, som, för år räknadt,
uppgår till minst samma belopp som statens tilläggsunderstöd;
att
tilläggsunderstödet uteslutande skall användas
till förbättring i lönerna för de lärarinnor, som tjänstgöra
i klasserna öfver de förberedande; samt
att skola, som vill komma i åtnjutande af tilläggsunderstöd,
skall vara underkastad det i mom. e) af de
i Riksdagens skrifvelse den 15 maj 1902 angifna grunder
för understöd från anslaget till högre skolor för kvinnlig
ungdom bestämda villkor om lärarinnas minim i aflöning;
b) besluta att herr Johanssons förberörda motion
skall genom hvad utskottet i detta ärende samt under
punkt 14 här ofvan anfört, anses besvarad.
87:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till resestipendier åt A.ng-,.
föreståndarinnor och föreståndare samt lärarinnor och lärare vid högre fär iärarläroverk
för kvinnlig ungdom och enskilda samskolor äfvensom privata P"80^*1®"
lärarinneseminarier, under de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan läroverk för
finna godt föreskrifva, på extra stat för år 1908 anvisa ett belopp af kvinnlis uns
i
a nnn 1 dom och en
IOjOOO
krOIlOr. skilda sam
Den
af departementschefen förebragta utredningen i ärendet återfinnes 8kolo.r samt
• å sid 315-321. lärår in ne
seminarier.
[92.]
350
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Till resestipendier åt föreståndarinnor och lärarinnor vid högre skolor
för kvinnlig ungdom och samskolor har Riksdagen på extra stat för ett
hvart af åren 1901 —1907 beviljat ett belopp af 6,000 kronor. Nu förevarande
framställning innebär, dels att manliga lärare vid nyssomförmälda
läroanstalter äfvensom lärår- och lärarinnepersonalen vid privata
lärarinneseminarier må blifva delaktiga af anslaget, dels ock att anslagets
belopp må höjas till 10,000 kronor.
Då af utredningen i ärendet framgår, att det för närvarande utgående
anslaget är otillräckligt för det ändamål, som med detsamma afses, samt
då utskottet icke haft något att erinra mot den i viss mån utvidgade
användningen af anslaget, får utskottet hemställa,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må till resestipendier åt föreståndarinnor
och föreståndare samt lärarinnor och lärare
vid högre läroverk för kvinnlig ungdom och enskilda
samskolor äfvensom privata lärarinneseminarier, under
de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna
godt föreskrifva, på extra stat för år 1908 anvisa ett
belopp af 10,000 kronor.
Ang. 88:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels till resestipendier
rste68koikök8- dels ock till understöd vid fortsatta studier åt föreståndarinnor och läralärarinnor
rinnor vid lärarinneutbildningsanstalter i huslig ekonomi äfvensom åt skolm"
kökslärarinnor vid andra läroanstalter, under de villkor och bestämmelser
[_9o.J Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva, på extra stat för år 1908 anvisa
ett belopp af 2,000 kronor.
Beträffande utredningen i detta ärende hänvisas till statsrådsprotokollet
sid. 321—324.
Då det synes lämpligt, att de personer, som hafva skolköksundervisningen
till uppgift, genom understöd af statsmedel sättas i tillfälle att genom
företagande af studieresor eller på annat sätt vinna ökad utbildning
för sitt kall, samt då utskottet icke haft något att erinra mot det föreslagna
beloppet, får utskottet hemställa,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må dels till resestipendier, dels ock
till understöd vid fortsatta studier åt föreståndarinnor
och lärarinnor vid lärarinneutbildningsanstalter i huslig
ekonomi äfvensom åt skolkökslärarinnor vid andra läroanstalter,
under de villkor och bestämmelser, Kungl.
Maj:t kan finna godt föreskrifva, på extra stat för år
1908 anvisa ett belopp af 2,000 kronor.
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
351
Högre lärarinneseminariet.
89:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
hemställer utskottet,
Ang.
uppehållande
af under
-
att Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande visningen,
år ägt rum, må för uppehållande af undervisningen vid [94.]
högre lärarinneseminariet på extra stat för år 1908
anvisa ett belopp af 12,000 kronor.
90:o) Med anledning af hvad Kungl. Maj:t i sådant afseende föreslagit,
hemställer utskottet,
att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande
år ägt rum, på extra stat för år 1908 anvisa
a) för uppehållande af den valfria fjärde årskursen
vid högre lärarinneseminariet ett belopp af 3,000 kronor;
samt
b) för beredande af ökadt utrymme för seminariet
och normalskolan genom förhyrande af lämplig
lokal under ett år, räknadt från och med den 1 oktober
1907, ett belopp af 3,000 kronor.
Ang.
fjärde årskurs
m. m.
[95.]
nariet.
[96.]
91:o) Kungl Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat för år Äns1908
anvisa: _ .... . iSÄ
dels till upprätthållande af undervisningen i huslig ekonomi vid högre demsningen
lärarinneseminariet och den därmed förenade normalskolan för flickor ett1 nomigvid°"
anslag af 6,000 kronor, högre lära
dels
ock till bestridande af kostnaderna för hushållsskolans flyttning nnnesem1''
och den nya lokalens inredning ett anslag af 1,907 kronor.
I fråga om utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet
sid. 326—328.
Till upprätthållande af undervisningen i huslig ekonomi vid högre lärarinneseminariet
och normalskolan har Riksdagen för hvart och ett af åren
1892—1907 på extra stat beviljat anslag af 5,000 kronor.
Af den i ärendet förebragta utredningen framgår emellertid, att detta
anslag visat sig otillräckligt och att detsamma för upprätthållande af undervisningen
måst öfverskridas.
Då utskottet funnit behofvet af den begärda höjningen af årsanslaget
vara ådagalagdt, samt ej heller haft något att erinra mot förslaget om
352
Statsutekottets Utlåtande N:o 9.
anvisande af medel till bestridande af kostnaderna för hushållsskolans flyttning
och inredning af den nya lokalen, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må på extra stat för år 1908 anvisa
a) till upprätthållande af undervisningen i huslig
ekonomi vid högre lärarinneseminariet och den därmed
förenade normalskolan för flickor ett anslag af 6,000
kronor samt
b) till bestridande af kostnaderna för hushållssko
lans
flyttning och den nya lokalens inredning ett anslag
af 1,907 kronor. *
Folkundervisningen.
Ang. 92:o) Kung! Maj:t har föreslagit Riksdagen att till anskaffande af un
ningsmaterieii
der visning smateriell vid folkskolseminariet i Härnösand på extra stat för år
vid foikskoie-1908 bevilja ett anslag af 5,000 kronor.
Hsrnösand.1 På grund af den i ärendet förebragta utredningen, hvilken återfinnes
£97.] å sid. 328—330 i statsrådsprotokollet, får utskottet hemställa,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må till anskaffande af undervisningsmateriell
vid folkskolseminariet i Härnösand på extra
stat för år 1908 bevilja ett anslag af 5,000 kronor.
93:o) Sedan 1905 års Riksdag, på därom af Kungl. Maj:t gjord fram
för
folkskola- ställning, till uppförande, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med upprätseminariet
i tade ritningar och kostnadsförslag jämte därtill hörande, i statsrådsprotoStrQQ°im
Collet öfver ecklesiastikärenden den 14 januari 1905 omförmälda och såsom
Lyö‘J alternativ II betecknade tillägg, af ny byggnad för folkskoleseminariet i Stockholm
å de kronan tillhöriga tomterna i kvarteret Marsvinet i nämnda stad
samt till anskaffande af gymnastikattiralj m. m., beviljat ett belopp af
368,850 kronor och däraf på extra stat anvisats dels för år 1906 100,000
kronor och dels för år 1907 likaledes 100,000 kronor, har Kungl. Maj:t
nu föreslagit Riksdagen att af förenämnda, redan beviljade anslag å 368,850
kronor på extra stat för år 1908 anvisa återstoden 168,850 kronor.
Utskottet hemställer,
att Riksdagen må till uppförande, i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med upprättade ritningar och kostnadsförslag
jämte därtill hörande, i statsrådsprotokollet
öfver ecklesiastikärenden den 14 januari 1904 omför
-
Statsutskottets UttåtcmdeN:o 9.
353
malda och såsom alternativ II betecknade tillägg, af ny
byggnad för folkskoleseminariet i Stockholm å de kronan
tillhöriga tomterna i kvarteret Marsvinet i nämnda stad
samt till anskaffande af gymnastikattiralj m. m., af förut
beviljadt anslag å 368,850 kronor på extra stat för år
1908 anvisa återstoden 168,850 kronor.
94:o) Ivungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för uppförande, i Imf- An_-- vudsaklig öfverensstämmelse med upprättade ritningar och kostnadsförslag, a^rektoråboaf
rektorsbostad vid folkskoleseminariet i Stockholm på extra stat för år 1908slad vid folk*
anvisa ett belopp af 31,000 kronor. rkffstöck
Den
i ärendet förebragta utredningen återfinnes å sid. 331—333. holra
På
grund af hvad i ärendet förekommit, hemställer utskottet, [99.]
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må för uppförande, i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med upprättade ritningar och kostnadsförslag,
af rektorsbostad vid folkskoleseminariet i
Stockholm på extra stat för år 1908 anvisa ett belopp
af 31,000 kronor.
95:o) Sedan 1906 års Riksdag, i anledning af Kungl. Maj:ts i ärendet Ansgjorda
framställning, dels medgifvit, att statens rätt till en i ett af stads- fö/fEL
fullmäktige i Växjö enligt beslut den 30 november 1904 gjordt anbud seminariet i
afsedd del af den utaf folkskoleseminariet i nämnda stad disponerade tom- rT^!° -j
ten jämte den nuvarande seminariebyggnaden finge mot utbyte af annan [100-J
mark öfverlåtas till Växjö stad i öfverensstämmelse med samma anbud,
dels ock beviljat för erläggande af en enligt nyssnämnda beslut fordrad
mellangift ett belopp af 5,000 kronor samt till utförande å den tillökade
seminarietomten af nya byggnader för seminariet äfvensom anskaffande af
gymnastikattiralj för seminariet ett belopp af 246,250 kronor, eller sammanlagdt
251,250 kronor, däraf på extra stat för år 1907 anvisats 90,000
kronor, har Kung]. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att af förenämnda redan
beviljade anslag på extra stat för år 1908 anvisa ytterligare ett belopn af
110,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att Riksdagen må till utförande af nya byggnader
för seminariet i Växjö äfvensom anskaffande af gymnastikattiralj
för seminariet af förut beviljadt anslag på
extra stat för år 1908 anvisa ytterligare ett belopp af
110,000 kronor.
Bill. till Rilcsd. Prot. 1907. 4 Samt. 1 Afd. !) Höft.
45
354
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Ang.
anordnande
af ett nytt
folkakoleseminarinm.
[101]
96:o) Kung!. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels till uppförande, i
hufvudsaklig öfverensstämmelse med uppgjorda ritningar, af erforderliga
byggnader för ett folkskollärarseminarium i Luleå samt anskaffande af
inventarier för seminariet bevilja ett anslag af 261,800 kronor och däraf
på extra stat för år 1908 anvisa ett belopp af 100,000 kronor, dels ock
för begynnande af verksamheten vid nämnda seminarium vid början af
höstterminen 1907 och uppehållande af undervisningen vid seminariet
under samma termin äfvensom vår- och höstterminerna 1908 på extra stat
för år 1908 anvisa ett belopp af 21,080 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 884—352 i statsrådsprotokollet.
I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft en inom
Andra Kammaren väckt motion (n:o 51) af herr E. Hammarlund, som
hemställt, att Riksdagen måtte besluta, att, med bifall i öfrigt till Kungl.
Maj:ts proposition angående inrättande af ett nytt folkskollärareseminarium
i Luleå, det nya seminariet försöksvis organiseras såsom samskola,
och att sålunda såväl manliga som kvinnliga elever där mottagas.
Till stöd för denna framställning har motionären anfört bl. a. följande:
>Det nya seminariet skall enligt föredragande departementschefens
yttrande (sid. 350) inrättas för mottagande af endast manliga elever.
Domkapitlet i Luleå har emellertid, såsom framgår af dess yttrande,
ansett, att det kunde vara lämpligt, att seminariet, åtminstone såsom en
öfvergångsform, anordnades med Barnundervisning. Domkapitlet anför i
detta afseende följande (sid. 343 och 344):
»En fråga, som också inställde sig, vore den, huruvida det föreslagna
seminariet borde inrättas för manliga eller kvinnliga elever, eller om det
möjligen borde anordnas som seminarium för både manlig och kvinnlig
ungdom.----Om det blefve tillfälle för kvinnliga elever att vinna
inträde vid det nu föreslagna seminariet, komme alldeles ingen brist på
alumner att råda.
Barnundervisning vid folkskoleseminarier vore visserligen ännu någonting
i vårt land opröfvadt. Men då erfarenheterna från de länder, där
sådan existerade, visat sig gynnsamma, syntes det domkapitlet icke vara
ur vägen att äfven hos oss göra ett försök därmed. — — —
På andra områden hade ju äfven i vårt land gjorts försök med att
undervisa manlig och kvinnlig ungdom tillsammans. Om man icke ville
tillmäta småskoleseminarierna giltighet såsom exempel därpå, emedan de
manliga eleverna vid dessa vore relativt fåtaliga, torde man åtminstone
höra tillmäta folkhögskolorna sådan giltighet och dessutom åtskilliga privata
läroverk med dimissionsrätt till studentexamen. Det hade icke försports
några klagomål från dessa läroanstalter, utan allt syntes ha förlupit
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
355
gynnsamt och val. Därför hade man all anledning antaga, att detsamma
äfven skulle ske i ett folkskoleseminarium med samundervisning. Domkapitlet
hyste inga betänkligheter att förorda tillträde till det ifrågasatta
seminariet för både manliga och kvinnliga elever, åtminstone såsom en
öfvergångsform, till dess det visade sig, huruvida tillräckligt antal manliga
inträdessökande vore att påräkna. Ett försök härutinnan kunde ock blifva
lärorikt för framtiden, då det kunde ifrågasättas att på andra orter i vårt
land omorganisera redan befintliga seminarier eller inrätta nya».
Domkapitlet hänvisar vidare till hvad dåvarande tillförordnade rektorn
vid folkskoleseminariet i Umeå O. W. Sundén i sin skrifvelse i frågan anfört.
Denne yttrar (sid. 336):
»För att redan från början med visshet erhålla tillräckligt antal inträdessökande
borde seminariet åtminstone under en behöflig öfvergångstid
stå öppet ej blott för manliga utan äfven för kvinnliga elever, och detta
så mycket hellre som i Norge och Schweiz vunnen erfarenhet ådagalade,
att samundervisningen i folkskoleseminarier icke medfört några menliga
följder vare sig i moraliskt eller pedagogiskt hänseende.»
Hvad sålunda blifvit af domkapitlet anfördt syntes motionären ganska
beaktansvärdt, och för att ifrågavarande förslag måtte vid ärendets afgörande
i Riksdagen komma under ompröfning, hade motionären ansett
sig böra väcka ifrågavarande motion.
Utskottet har i ärendet låtit inhämta den s. k. seminariekommitténs
yttrande; och har denna kommitté afgifvit följande utskottet tillhandakornna
utlåtande:
» Till Riksdagens Statsutskott.
Med anledning af en utaf eder, jämlikt 46 § riksdagsordningen, gjord
framställning har Kungl. Maj:t enligt beslut den 19 april 1907 anbefallt
den för afgifvande af utlåtande och förslag angående ändrade bestämmelser
rörande folkskoleseminarierna i riket in. m. den 13 juli 1906 af Kungl.
Maj:t tillsatta kommittén att till eder skyndsammast afgifva yttrande öfver
Kungl. Maj:ts i punkt 101 under åttonde hufvudtiteln af den till Riksdagen
afiåtna propositionen angående statsverkets tillstånd och behof
gjorda framställning om anslag för uppförande af byggnader för ett folkskoleseminarium
i Luleå.
Till åtlydnad häraf har kommittén, som af eder fått till sig öfverlämnade
de i den kungl. propositionen omförmälda ritningarna till det
sålunda föreslagna seminariet, tagit ifrågavarande ärende under ompröfning,
och vill kommittén nu, i anslutning till hvad under nämnda pröfning
förekommit, i ärendet afgifva följande yttrande.
356
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Ang.
behofvet af
ett nytt
norrländskt
seminarium,
dess läge och
beskaffenhet.
Med afseende pa behofvet för de nordligare delarna af vårt land af
ett nytt folkskoleseminarium delar kommittén helt och hållet den af statsrådet
och chefen för kung], ecklesiastikdepartementet i hans anförande till
statsrådsprotokollet uttalade åsikten. I likhet med departementschefen
finner kommittén ock, att detta behof är så trängande, att det nya seminariet
ju förr dess hellre bör komma i verksamhet, om möjligt redan från
början af nästkommande läsår.
Att det nya seminariet bör, såsom departementschefen framhåller,
vara af samma beskaffenhet som rikets öfriga folkskoleseminarier och således
icke bör anordnas som en öfverbyggnad på de lapska eller finska
småskoleseminarierna, finner kommittén vara fullt riktigt, liksom ock att
förslaget om en ombildning af ettdera af nyssnämnda småskoleseminarier
till folkskoleseminarium icke är af beskaffenhet att befordra det mål, man
med det nya seminariet vill vinna.
Att vidare Luleå är lämplig ort för det nya seminariet är otvifvelaktigt,
och det område, som af Luleå stad för ändamålet erbjudits, synes
kommittén vara passande och af fullt tillräcklig storlek, naturligtvis under
förutsättning, att de gator, som enligt den fastställda stadsplanen skulle
falla inom området, tilläggas seminariets mark, så att denna kommer att
utgöra en enda sammanhängande tomt.
Vid ärendets förberedande behandling har, enligt hvad departementschefen
i sitt anförande till statsrådsprotokollet meddelar, blifvit ifrågasatt,
huruvida icke det nya seminariet borde göras tillgängligt såväl för kvinnliga
som för manliga elever, och af enskild motionär vid årets riksdag
har en sådan anordning föreslagits till utförande. Med alseende härpå vill
kommittén framhålla sannolikheten af, att inom Norrland ett särskildt
lärarinneseminarium jämte det i Umeå nu befintliga snart nog skall befinnas
vara af behofvet påkalladt och att nödvändigheten af ett sådant
seminariums upprättande icke lämpligen förebygges genom anordnande af
ett samseminarium just i den del af landet, där ett lärarinneseminarium
redan finnes. Skall därför det nu föreslagna seminariet i Luleå afses för
både manliga och kvinnliga lärjungar, så synes egenskapen af samskola
böra tilldelas det endast såsom en öfvergångsform och såsom ett försök
till vinnande af erfarenhet om samseminariers lämplighet inom vårt land.
I denna riktning gå ock de nyssnämnda uttalanden och yrkanden i frågan,
som blifvit gjorda, och om åt den ifrågavarande åtgärden gifves endast
sådan räckvidd, synas inga allvarliga betänkligheter kunna mot densamma
anföras. Luleåseminariet skulle då byggas och organiseras som seminarium
för manliga lärjungar men till en tid stå öppet äfven för kvinnliga.
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
357
Den del af det föreliggande ärendet, som kommittén funnit påkalla
särskild uppmärksamhet, är frågan om de för det nya seminariet föreslagna
byggnaderna. Kommittén har därför underkastat de af kungl.
öfverintendentsämbetet för seminariets räkning uppgjorda bygnadsritningarna
en ingående granskning.
Då kommittén, såsom i det föregående blifvit betonadt, linner den
kungl. propositionens framgång inom Riksdagen högeligen önskvärd, är
det icke utan en viss tvekan, som kommittén går att för statsutskottet
framlägga resultatet af denna granskning. Det vore nämligen enligt kommitténs
mening att beklaga, om bristfällighet i byggnadsförslaget skulle
föranleda Riksdagen till ett uppskof med det viktiga ärendets afgörande.
Å andra sidan synes det kommittén vara af största vikt, att icke ett
för läroanstalten i ett eller annat väsentligare afseende otjänligt byggnadsförslag
kommer utan förändring till utförande. Och kommittén har därvid
icke blott att tänka på de behof, som äro förbundna med seminariernas
nuvarande, genom gällande seminariestadga bestämda arbete, hvilka behof
naturligtvis i första rummet böra vara tillgodosedda, utan ock att i någon
mån taga hänsyn till den förbättring i dessa läroanstalters verksamhet,
som sedan lång tid tillbaka från olika håll påyrkats och som Kungl. Maj:t
genom det åt kommittén meddelade uppdraget velat bringa närmare ett
förverkligande.
Kommittén vill därför utan hänsyn till annat än rent sakliga grunder
uttala sin mening i den föreliggande frågan och vid framställandet af sina
anmärkningar angifva de skäl, som varit för kommittén bestämmande. De
anmärkningar, delvis ganska väsentliga, som kommittén finner sig böra
framställa mot de föreliggande byggnadsritningarna, må icke hindra ett
erkännande från kommitténs sida af dessa ritningars i flera afseenden förtjänstfulla
beskaffenhet.
Hvad som först och främst faller i ögonen är, att vid byggnadsritningarnas
uppgörande den naturvetenskapliga undervisningen icke synes
hafva erhållit något som helst beaktande. De såsom »disponibla utrymmen»
betecknade tre rummen i hufvudbyggnadens vindsvåning kunna näppeligen
vara afsedda till denna undervisnings tjänst. De äro för låga (3,2 m.) för
att öfver hufvud taget vara lämpliga till lärosalar, de äro äfven med afseende
på golfytan väl små för sådant ändamål, och slutligen äro de, då
hvart och ett af dem är försedt med blott ett enda fönster, allt för dåligt
upplysta för att kunna göras användbara för den egentliga undervisningens
behof. Till lärorum för naturkunnighet äro de otjänliga äfven genom sitt
läge, som ställer dem utan samband med hvarandra eller med andra rum.
Byggnads
förslaget.
Lokaler för
undervisningen
i
naturkunnighet.
358
Statsutskottets Utlåtande X:o 9.
Ifrågavarande brist måste anses mycket betänklig. De allmänna läroverken
torde väl numera samtliga vara försedda med särskilda lokaler för
den naturvetenskapliga undervisningen; knappast någon mera betydande
privatskola är i saknad af åtminstone ett för ämnet naturkunnighet särskilt
afsedt rum, och äfven våra seminarier, så illa lottade de i fråga om
sin yttre utrustning i allmänhet äro, ha dock sökt att, där någon möjlighet
funnits, åtminstone på nämnda sätt tillgodose detta läroämnes kraf.
Det är allmänt bekant, hurusom under de senare årtiondena de naturvetenskapliga
ämnena fått allt mera ökad betydelse i skolundervisningen.
Detta hafva de fått ej blott därigenom, att behofvet af naturvetenskaplig
skolbildning blifvit allt större, utan ej mindre därigenom, att uppfattningen
rörande de ifrågavarande ämnenas behandling i undervisningen blifvit en
annan än fordom och dessa ämnen till följd däraf erhållit ett pedagogiskt
värde och en betydelse för lärjungarnas praktiska och intellektuella utveckling,
som de tidigare icke ägt. Numera lärer ingen förneka, att undervisningen
i naturkunnighet, om den öfver hufvud taget skall tillhöra en
skolas läroplan, bör grundas på iakttagelse och försök, framför allt på
sådan iakttagelse, som faller inom området för lärjungens själ!verksamhet,
och på sådana försök, som lärjungen får under lärarens ledning själf utföra.
Men häraf följer ock, hvad man likväl i praktiken stundom ännu
icke tyckes vilja medgifva, nämligen att denna undervisning kräfver helt
andra yttre hjälpmedel och anordningar än undervisningen i andra läroämnen:
särskilda lärorum med särskild sorts inredning, förvaringsrum för
en ömtålig och dyrbar materiell, lokaler för lärjungarnas praktiska öfningar.
Insikten om dessa den naturvetenskapliga undervisningens behof har
i vårt land liksom i andra länder mer och mer börjat ingå i det allmänna
medvetandet och hos oss äfven funnit uttryck i en af ämbetsmyndighet
utfärdad skrifvelse, nämligen kung! öfverstyrelsens för rikets allmänna
läroverk cirkulär af den 14 september 1905 rörande normalbestämmelser
angående läroverksbyggnader.
I detta cirkulär, som är utarbetadt med biträde af tillkallade sakkunniga
och i samråd med kungl. öfverintendentsämbetet, ägnas synnerlig
uppmärksamhet just åt rummen för undervisningen i de naturvetenskapliga
läroämnena (kap. V: 2). Det torde vara lämpligt att här i korthet
erinra om, hvad kungl. öfverstyrelsen uppger såsom det i olika fall behöfliga
eller önskliga i fråga om dessa rum. För en realskola, heter det,
bör finnas en naturvetenskaplig lärosal, ett rum af ungefär samma storlek
för samlingarna och ett särskildt rum för lärjungarnas praktiska öfningar
(laboratorium); ett fullständigt latinläroverk bör för naturkunnigheten ha
två lärosalar, två rum för samlingarna och ett laboratorium; ett fullstän
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
359
digt realläroverk slutligen bör äga tre lärosalar, hvar en med tillhörande
rum för samlingarna, samt ett laboratorium. Det anförda gäller under
förutsättning, att de nämnda läroanstalterna äga sitt minsta antal klasser
eller med andra ord äro utan parallellafdelningar.
Hvad nu seminarierna angår, så är det visserligen sant, att de naturvetenskapliga
ämnena hittills fått nöja sig med en underordnad plats på
deras läroplan. Att de framdeles böra erhålla en något mera gynnsam
ställning, därför tala ej blott de skäl, som i vår tid gjort naturkunnigheten
till ett oumbärligt och viktigt led i den allmänna bildningen. Därför
tala ock en del icke oberättigade anspråk, som såväl inom som utom
Riksdagen framställts rörande vår folkundervisning, nämligen att denna
måtte bringas till närmare beröring med de praktiska yrkenas intressen,
särskildt jordbrukets, trädgårdsskötselns och skogsvårdens, att den måtte
gifva insikt i hälsolärans allmänna grunder, meddela kännedom om de rusgifvande
dryckernas och de narkotiska ämnenas egenskaper och verkningar,
främja vördnaden för lifvet i naturen och medkänslan för djuren o. s. v.
— allt anspråk, som, om de skola kunna på någorlunda tillfredsställande
sätt fyllas, förutsätta en viss naturvetenskaplig bildning hos folkskolläraren.
Det är visserligen ingalunda kommitténs mening, att de naturvetenskapliga
ämnena vid seminarierna skulle tillgodoses på ett sätt, som innebure ett
försvagande af andra för lärarens utbildning ännu viktigare ämnen. Men
hvad kommittén på det bestämdaste måste betona, det är, att dessa ämnen,
deras timtal på läsplanen må bli större eller mindre, böra erhålla en behandling,
som öfverensstämmer med deras natur och med nutida pedagogiska
fordringar. Detta innebär, att, om de än i seminarierna måste begränsas
till ganska elementära kurser, de dock för sin räkning erhålla dels
fullgod uppsättning af undervisningsmateriell, dels, och ej mindre, särskilda
lokaler i tillräcklig mängd och af tillräcklig storlek. Grundsatser, som i
detta afseende gjorts gällande för gymnasier och realskolor, böra icke lämnas
å sido, när det gäller lärår bildningsanstalter, allra minst när dessa
äro statens anstalter och såsom sådana böra vara, såvidt möjligt, efterdömliga.
Till de naturvetenskapliga ämnena bör i detta sammanhang räknas
äfven geografien, som med hänsyn till de yttre anordningarna för undervisningen
i flera afseenden är att likställa med dem. Frågan gäller således
följande ej minst i seminariebildningen betydelsefulla ämnen: fysiken och
kemien, biologien med hälsoläran, geografien med geologien.
Kommittén vill nu angifva sin åsikt rörande antalet och beskaffenheten
af de lokaler, som för dessas ämnens räkning böra tillhöra en seminariebyggnad.
Därvid blir det först fråga om antalet lärorum i egentlig
bemärkelse, det vill i detta fall säga rum, så inredda, att de lämpa sig för
360
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
åhörande och iakttagande af lärarens (eller en lärjunges) exeperimentella framställning.
I ett sådant lärorum böra lärjungeplatserna vara anordnade
trappstegsformigt i halfkrets kring ett större för experiment och förevisningar
särskilda inrättadt bord, och rummet bör äfven vara väl lämpadt för
betraktande af kartor, väggtaflor och ljusbilder. Ett enda dylikt rum för
samtliga de ofvannämnda läroämnena kunde möjligen synas tillräckligt.
Men att på arbetsordningen inpassa alla hithörande undervisningstimmar
så, att de kunna förläggas till ett enda rum, skulle visa sig förenad!
med stora svårigheter och i hvarje fall tvinga till åsidosättande af
andra vid arbetsordningens uppgörande viktiga synpunkter. Därtill kommer,
att det alltid är vanskligt att låta fysiken och kemien dela lärorum,
då det knappast kan undvikas, att de fysiska instrumenten taga skada af
de ångor och gaser, som äro oskiljaktiga från kemiska ämnen och försöksanordningar.
Visserligen torde undervisningen i kemi till god del kunna
och böra förläggas till rummet för de kemiska öfningarna, men utan afsevärd
svårighet skall icke heller denna undervisning kunna vara i afsaknad
af ett lärorum af sådan beskaffenhet, som nyss angifvits. Bäst är därför
att beräkna ett lärorum för fysiken och geografien samt ett för biologien
och kemien. De böra hafva en storlek af omkring 9X6,5 kvm. (ungefär
ett vanligt klassrums), och fysikrummets fönster böra vetta mot solsidan,
så att försök må kunna göras med användande af solljus.
Såväl fysiken som biologien behöfver sitt särskilda materielrum, beläget
omedelbart intill lärorummet och af minst samma storlek som detta.
Endast sålunda kunna de fysiska, botaniska, zoologiska och geologiska
samlingar, som läroanstalten bör äga eller förvärfva, blifva väl vårdade
och väl använda. Om icke ett särskild! litet kartrum kan erhållas, måste
det fysiska materielrummet vara så stort, att äfven kartförrådet däri kan
inrymmas. I det biologiska materiellrummet (eller lärorummet) bör finnas
en vid solsida vettande fönsterutbyggnad för växtodlingsförsök. Dylika
försöks betydelse för en praktisk tillämpning af undervisningen är uppenbar.
Kemien krafvel’ naturligtvis eget materiellrum, hvilket dock kan vara
något mindre än de förutnämnda, åtminstone om några förrådsskåp kunna
anordnas i angränsande korridor.
För biologien och kemien borde egentligen finnas skilda, på olika sätt
inredda rum för elevernas praktiska öfningar i dessa ämnen (laboratorier).
Kommittén vågar dock, af fruktan att synas komma med stora anspråk,
icke uppställa detta som en alldes oeftergiflig fordran. Med nödig omtanke
torde man, om ock med någon svårighet, kunna reda sig med ett
gemensamt dylikt rum för de nämnda ämnena. Detta bör gifva god plats
åt 15 arbetande elever (golfyta af omkr. 12X7 kvm.) och erhålla lämplig
Statsutskottets Utlutande N:o 9.
361
inredning. Hvad slutligen de fysiska öfningarna beträffar, så är det ej tu
tal om, att det icke vore ensidigt, att för deras räkning funnes ett särskild!
rum, då de, af skäl som förut äro nämnda, i regel icke kunna utföras
i det kemiska öfningsrummet. Äfven här anser dock kommittén, att
man för kostnadens skull bör söka taga sig fram på annat sätt, åtminstone
söka erhålla en billigare anordning att välja på. Något, som för de
naturvetenskapliga ämnenas och synnerligast fysikens räkning gärna bör
finnas, är ett litet verkstadsrum, där smärre arbeten i trä och metall kunna
utföras. År nu ett sådant verkstadsrum för handen och är dessutom det
fysiska materielrummet så pass stort, att fri plats kan beredas utefter dess
fönstervägg, så torde de fysiska öfningarna till större delen kunna förläggas
till dessa två rum, hvarjämte själfva lärorummet och måhända korridoren,
om den är ljus och rymlig, kunna i någon mån tagas i anspråk, samt
ett särskilt fysiskt öfningsrum således icke blifva oundgängligen nödvändigt.
De lokaler för den naturvetenskapliga undervisningen, som icke böra
fattas i ett nybyggdt folkskoleseminarium, äro således enligt kommitténs
mening: två lärorum, tre materielrum, ett öfningsrum för kemien och biologien
och ett verkstadsrum eller annat lämpligare rum för de praktiska
öfningarna i fysik. — Angående anordningar, som ytterligare kunde vara
önskvärda för den ifrågavarande undervisningen, får kommittén hänvisa
till det nämnda cirkuläret.
Nu nämnda lokaler äro icke de enda, som saknas å de föreliggande
byggnadsritningarna, men som med nödvändighet böra vara till finnandes
i en tidsenlig seminariebyggnad. Hvad kommittén i detta afseende ytterligare
har att anmärka rör dock lokaler af mindre vidlyftighet och dyrbarhet
än de förra. Några af dem äro dock knappast af ringare betydelse
för seminariets verksamhet.
Bland dessa senare är först och främst att nämna ett biblioteks- och,
läsrum för seminariets elever.
De boksamlingar, som finnas i många af våra seminarier, äro i sin
torftighet och ålderdomlighet ett vältaligt vittnesbörd om otillräckligheten
af de anslag, som staten bestått åt dessa sina anstalter. På några få ställen
ha dock förhållandena medgifvit uppkomsten under årens lopp af ett mera
afsevärdt bokförråd, och det är att hoppas, att med ökad insikt om seminariernas
betydelse och behof de anslag, som tilldelas dem till inköp
af undervisningsmateriel och af böcker, skola bli annorlunda tillmätta än
hittills.
En mindre del af ett seminariums bokförråd bör utgöras af ett litet
lärjungebibliotek, tillhörande öfningsskolan och förvara dt i någon af dennas
lokaler. Dess betydelse är ej blott att åt barnen i öfningsskolan bereda
Bill. till Rik sd. Prat. 1900. 4 Sami. 1 Afd. 9 Raft. 40
Biblioteks
och
läsrum
för eleverna.
362
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
en förmån, som hvarje välordnad folkskola ger åt sina lärjungar, utan ock
att gifva seminarieeleverna tillfälle att lära sig, huru ett lärjungebibliotek
bör vårdas och handhafvas. En annan, likaledes mindre del af bokförrådet
bör tillhöra lärarrummet och inrymma s. k. förberedelselitteratur
samt dyrbarare böcker. Lämnar icke lärarrummet tillräckligt utrymme
för bokskåp till förvaring af denna del af biblioteket, så bör i dess omedelbar^
närhet finnas ett mindre rum, afsedt till biblioteksrum. Hufvuddelen
af ett seminariums bokförråd bör emellertid göras tillgänglig och omedelbart
nyttig för seminariets elever. För den skull bör hvarje seminarium
äga ett för eleverna afsedt biblioteks- och läsrum, som på bestämda tider
står dem öppet.
Redan nu hafva vid ett och annat seminarium försök gjorts att bereda
eleverna ett dylikt läsrum, och ehuru rummet varit trångt och dess
förråd af böcker obetydligt, har försöket nogsamt visat, att det här gäller
att tillmötesgå ett verkligt behof hos seminariernas elever.
Ännu mindre bör i framtiden ett seminarium sakna ett välförsedt
läsrum för sina elever. Bland de reformer, som påyrkats i fråga om seminarieundervisningen,
är nämligen en, om hvilken meningarna äro mycket
eniga. Det är en reform af själfva arbetssättet. Man yrkar, och det med
all rätt, att, synnerligast i de högre årsklasserna, seminarieelevernas arbete
bör mindre än nu bestå i en mot deras ålder föga svarande läxläsning
och i stället mera gå ut på själfständig verksamhet eller hvad man, om
ock måhända med ett mindre lyckligt uttryck, benämner »fria studier».
Uttrycket innebär endast, att eleven, i den mån hans förmåga växer, erhåller
af läraren uppgifter af större omfattning och annan beskaffenhet än
sådana, som klareras genom en stunds läxläsning med åtföljande förhör,
uppgifter som han utför utan lärarens omedelbara hjälp, således jämförelsevis
sjanständigt. Dylika »fria studier» äro vid en del af våra seminarier
icke oförsökta. De kräfva visserligen af läraren ej ringa insikt och förmåga;
han har att anpassa uppgiften efter elevens individuella förutsättningar,
gifva honom behöfliga anvisningai'', sätta honom i händerna den
litteratur eller de andra hjälpmedel han behöfver och slutligen finna lämpliga
medel att granska det sätt, hvarpå uppgiften blifvit löst. Men för sin
möda finner läraren ersättning i erfarenheten om, att ett sådant arbetssätt
för hans lärjunge är personligt utvecklande mera än något annat och
att det är särskilt ägnadt att åt skolarbetet ge den frukt, som framför
allt bör eftersträfvas: lusten för och förmågan af fortsatt arbete.
Till de yttre anordningar, som afse att möjliggöra ett sådant arbetssätt,
höra de i det föregående omordade naturvetenskapliga öfningsrummen.
Dit hör ock det nu ifrågavarande biblioteks- och läsrummet. Detta
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
363
är således ingalunda afsedt endast till att bereda eleverna nöjet af en
stunds läsning då och då i goda och intressanta böcker, utan till att uL
göra ett viktigt, ja oumbärligt hjälpmedel i läroanstaltens allvarliga arbete
för sin egentligaste uppgift. Huru det för sådant ändamål bör nyttjas,
torde ej behöfva ytterligare utvecklas. Läsrummet bör ha en storlek minst
motsvarande ett vanligt klassrums. Det bör helst ligga i närheten af
lärarrummet, så att behöflig tillsyn underlättas. Lämpligast förlägges det
bredvid lärarrummet, skildt därifrån genom ett litet från båda hållen tillgängligt
rum. Detta senare kan då innesluta den till lärarerummet hörande
delen af bokförrådet, och det lämnar en lämplig. tillflyktsort, där lärare
och elever kunna ostördt samtala om frågor, som röra studiearbetet och
användningen af läsrummets hjälpmedel. — Af det sagda framgår, att
intet af de tre disponibla rummen i den föreslagna byggnadens vindsvåning
lämpar sig till ett biblioteks- och läsrum för seminariets elever.
Kommittén öfvergår nu till en granskning af byggnadsförslaget i hvad
det rör seminariets öfningsskola.
Seminariernas öfningsskolor ha hittills i regel utgjorts af en småskola,
hvars två årsklasser samtidigt undervisats af eu lärare (småskoletypen
litt. b), samt en folkskola. Den senare har med afseende på sin
organisation i allmänhet intagit en mellanställning mellan folkskola åt
typen litt. E, i hvilken alla fyra årsklasserna samtidigt undervisas af en
lärare, och folkskola litt. B, där de två första årsklasserna bilda en afdelning
och de två senare en annan, hvardera afdelningen under sin lärare.
Än har öfningsskolan närmast kunnat hänföras till den förra formen, än
till den senare. En sådan anordning af öfningsskolan får ock anses motsvara
det viktigaste behofvet. Inom stora delar af Sveriges landsbygd äro
folkskolor af formen litt. E de allmännast förekommande, hvilket redan
utgör giltig anledning till att gifva seminariernas öfningsskolor denna form,
och ett ytterligare skäl ligger däri, att E-skolan ställer stora fordringar
på läraren, i det att denne måste förstå att samtidigt sysselsätta, öfvervaka
och undervisa barn, tillhörande fyra olika årsklasser.
Emellertid är eu mångsidigare utvecklad öfningsskola sedan länge
ett önskemål för våra seminarier. Särskilt viktigt är, att seminarieeleven
får göra bekantskap med folkskolans anordningar för fortsatt undervisning.
Där icke bristande utrymme eller otillräckligt barnantal lagt hinder i vägen,
har man ock sökt att göra detta möjligt och till den vanliga öfningsskolan
fogat en folkskolans högre afdelning, ett- eller tvåårig, eller en fortsättningsskola.
De seminarier, där detta kunnat ske, äro jämförelsevis få, men
uppenbart är, att allt bör göras, som kan främja öfningsskolornas utveck
-
Lokaler för
öfaingsskolan.
364
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
ling i denna riktning. Folkskolans öfverbyggnader äro en viktig del af
vårt skolväsen och komma efter allt att döma att i framtiden få allt betydelsefullare
uppgifter att fylla, ej minst med afseende på de praktiska
yrkenas växande behof af intelligent arbetskraft. Särskild uppmärksamhet
förtjänar fortsättningsskolan, som har att söka taga vara på de barn,
som redan börjat förvärfsarbetet utan att vara tillräckligt vuxna för att
helt kunna ägna sig däråt, och som befinna sig i en ålder, då mottagligheten
är som störst både för godt och ondt. Att i denna deras kritiska tid
taga dem om hand, inverka på dem till godo och gifva dem för deras
praktiska lif värdefull kunskap, det är en af lärarens yppersta men ock
svåraste uppgifter, för hvilken seminariet, som skall utbilda honom för hans
kall, icke bör låta honom blifva främmande.
Med nu angifna uppfattning angående behöfligheten af en mångsidigare
utveckling af öfningsskolorna, en uppfattning, som kommittén
för sin del biträder, måste man finna det angeläget, att vid nya seminariebyggnaders
uppförande tillräckligt utrymme afses åt öfningsskolan.
Ett ytterligare skäl därtill har man i önskvärdheten af att på lämpligt
sätt kunna ordna seminarieelevernas undervisningsöfningar. Möjlighet bör
kunna gifvas att vid dessa öfningar fördela den ifrågakommande seminarieklassen
i smärre grupper, som samtidigt på olika håll sysselsättas i öfningsskolan,
hvarvid denna behöfver kunna för tillfället uppdelas i flera afdelningar,
exempelvis så, att dess folkskoleafdelning helt eller delvis uppdelas
efter årsklasser (litt. A), en uppdelning, som äfven af andra skäl
stundom kan befinnas lämplig.
Äfven utan särskild hänsyn till sist berörda omständighet finner man
enligt det föregående följande lokaler för öfningsskolan erforderliga: en
skolsal för småskolan, en för folkskola litt. E, eu för folkskolans uppdelning
enligt litt. B, åtminstone ett rum för folkskolans högre afdelning
och ett rum för fortsättningsskolan. Där den sistnämnda lämpligen kan
anordnas som aftonskola, blir särskild! lärorum för densamma icke nödvändigt.
Fem eller allra minst fyra lärorum, hvartill kommer ett materielrum,
äro således för öfningsskolan behöfliga. Hvad rummens storlek
beträffar, är det tydligt, att det för en E-skola afsedda åtminstone bör
ha de mått, som i allmänhet anses för en folkskolesal normala (golfyta
10X6,5 kvm., höjd 3,8 till 4 in.); det skall inrymma ej blott 30 till 40 skolbarn
utan ock under ett stort antal lärotimmar därjämte lärjungarne i en
del (ända till hälften) af en seminarieklass såsom åhörare. Äfven småskolans
sal bör af motsvarande skäl vara ganska rymlig, ungefär af samma
storlek som den förra. Öfriga rum kunna vara något mindre, då de äro
beräknade för mindre skolafdelningar.
Statsutskottets Utlåtande A’:o 9.
365
Det framställda byggnadsförslaget för seminariet i Luleå är följaktligen
icke heller i fråga om öfningsskolan tillfredsställande. Det upptager
för öfningsskolan endast tre lärorum, hvilkas golfyta är 8,2 X 6,4 eller 8,3 X 6,5
kvm. Att öfningsskolan fått sina lokaler afskilda från de öfriga, bör däremot
framhållas som en förtjänst, liksom ock att den erhållit sitt behöfliga
materielrum. Till lärorum för öfningsskolans ovannämnda mindre afdelningar
vore de i vindsvåningen upptagna disponibla utrymmena användbara,
om de kunde göras betydligt ljusare, än de enligt ritningen skulle blifva.
I nära samband med nyss berörda fråga om en mera praktisk syftning
i folkundervisningen står frågan om skolslöjden. Denna har sin stora betydelse
för kropps- och själskrafternas utveckling i det hela, men särskild!
afser den uppfostrans praktiska sida.
Att träslöjden, sådan den hos oss pedagogiskt utformats, är inom
gosskolan den yppersta slöjdarten är otvifvelaktigt. Man torde dock
kunna säga, att en fullständig begränsning af slöjden till denna enda
slöjdart innebär en ensidighet, hvilken i någon mån motverkar den praktiska
uppfostrans syfte, som är att icke blott i någon viss riktning utan
i möjligaste mån allsidigt utbilda handafärdighet och praktisk sinne. Skall
slöjdundervisningen i detta afseende gifva sitt bästa resultat, bör den låta
lärjungen sysselsätta sig äfven med annat material än träet och andra
verktyg än de för dettas bearbetning brukliga. Vid sidan af träslöjden
kommer då närmast metallslöjden. Att få göra bekantskap med de viktigaste
metallerna, järnet, kopparn, tennet, att vinna någon färdighet i
handterande! af filen och hammaren, att lära sig löda, välla och härda,
detta är för en gosse af högt värde. Det ökar i ej ringa grad hans förmåga
att reda sig med sådana arbeten, som en gosse gärna vill försöka
sig på, och vidgar för honom det område, inom hvilket han kan öfva sitt
praktiska förstånd genom att välja medlen efter målet. Också finner man,
att slöjdundervisningens utsträckning till att innefatta äfven något metallarbete
i hög grad ökar det lifliga intresse, som lärjungarna i allmänhet
ägna denna undervisning, och metallslöjden har allt mera vunnit inträde
i våra folkskolor, särskild! i städerna.
Det nämnda sakförhållandet innebär redan det ett skäl att låta någon
kännedom om metallslöjden ingå i lärarseminariernas slöjdkurs. Men
äfven från synpunkten af lärarutbildningen i det hela är detta af en viss
betydelse. Ty vill man i enlighet med eu allt starkare allmänmenings
kraf, att folkskolans undervisning mera än hittills skall vara ägnad att
vända lärjungarnas håg till kroppsarbetet, göra dem till intelligenta kroppsarbetare
— ett syfte, som för ingen barn- eller ungdomsskola borde vara
Lokaler för
undervisningen
i slöjd.
366
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
främmande — så gäller det att utbilda lärare och lärarinnor ej blott till
kunniga och tankeldara undervisare utan till praktiska människor, som
ha lust och förmåga att äfven vända sina händer till arbete. Och detta
sker icke genom att göra seminarieeleverna till specialister i någon viss
slöjdart, utan genom att så allsidigt som möjligt odla deras sinne för det
praktiska och på olika sätt öfva deras hand, liksom man gör med deras
hufvud. Af sådant skäl, utom af andra, bör undervisningen i naturkunnighet
få den metod, som i det föregående blifvit antydd. Af samma
skäl bör den husliga ekonomien som läroämne i de kvinnliga seminarierna
tillmätas stort värde, äfven om den alls icke kan drifvas så långt, att
hvarje elev sedermera skulle kunna med fackmässig skicklighet själf undervisa
däri. Och af samma skäl bör i de manliga seminarierna elevernas
slöjdarbete icke, såsom nu ej sällan sker, inskränkas till förfärdigandet af
en modellserie inom något system af den pedagogiska träslöjden, utan
om möjligt gifvas något större mångsidighet, särskilt därigenom, att däri
upptages äfven något metallslöjd.
Hvarken i folkskolan eller i seminariet bör emellertid metallslöjden
göras till någon sorts fristående ämne; ej heller behöfver den kräfva några
storartade inrättningar. I en folkskola kunna ju några enkla anordningar
för metallarbete i slöjdsalen vara tillfyllest, ett lärarseminarium åter
synes böra i närheten af sin slöjdsal äga ett rum, afsedt för metallslöjd.
Att vid nybyggnad för ett seminarium detta beaktas, synes kommittén
önskligt, hvarför kommittén ock velat påpeka den brist, som i detta afseende
förefinnes i det ifrågavarande byggnadsförslaget.
Det enda materielrum, som ritningarna till den föreslagna hufvudbyggnaden
utvisa, är det för öfningsskolan afsedda. Nu behöfver dock
ett seminarium, förutom de förut nämnda för de naturvetenskapliga
materielsamlingarna beräknade rummen, äfven ett materielrum för öfriga
läroämnens undervisningsmateriel: historiska kartor och väggtaflor, geometriska
modeller, läseböcker, hvilka måste finnas i ett större antal exemplar
till utdelning i klasserna vid undervisningen, o. s. v. Detta rum kan vara
helt litet. Det bör ligga i närheten af lärorummen, en fordran, som gör
ritningens »disponibla utrymmen» äfven i detta fall mindre lämpliga,
hvartill kommer, att de för det ifrågavarande ändamålet äro obehöflig!
störa *).
*) Dessa rum ha åtminstone en lämplig användning, nämligen för elevernas undervisning
och öfning i piano- och orgelspelning, hvarvid dock önskligt vore, att hvart och ett af dem
kunde uppdelas i två mindre. Dylika »öfverspelningsrum» äro till stor nytta, då man i saknad
af dem måste ställa in pianon i klassrummen, där de lätt fara illa och alltid på kännbart
sätt göra intrång på ett välbehöfligt utrymme.
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
367
En synpunkt, som vid byggnadsfrågans bedömande icke bör förbises, ReserT^1“>''
är folkskolans städse växande behof af lärarkrafter. Sedan Norrland
blifvit försedt med ett par nya seminarier, af hvilka det nu föreslagna
utan fråga är det, som i första rummet bör bringas till stånd, bör, enligt
kommitténs åsikt, det växande behofvet af lärarkrafter hellre fyllas medelst
insättande af parallellklasser vid de befintliga seminarierna än genom upprättande
af nya seminarier. Både ekonomiska och pedagogiska skäl tala
härför. Det synes därför kommittén, som skulle klokheten bjuda, att man
vid nybyggnad af ett seminarium beräknade åtminstone en dylik parallellklass
och för densamma upptoge ett rum i byggnadsplan^!, hvarför kommittén
förordar upptagandet af ett reservklassrum i byggnadsplanen för
Luleå seminarium.
I detta sammanhang torde böra erinras därom, att, därest seminariet Lo!^.r.for
i Luleå skulle för all framtid anordnas som samseminarium, något som seminarium.
kommittén för sin del icke ansett sig böra tillstyrka, ytterligare några
lokaler blefve nödvändiga med hänsyn till de kvinnliga eleverna och de
kvinnliga medlemmarna af lärarkåren, nämligen rum för skolkök och för
kvinnligt handarbete samt ett lärarinnerum.
Af det föregående framgår, att flera för undervisningen behöfiigaA‘l“|reknnd‘“®1ar
lokaler saknas i det föreliggande byggnadsförslaget. Några anmärkningar ritningarna
äro ock att göra mot dem, som där finnas upptagna. Så äro flera af Yokaief*
dessa med afseende på storleken tilltagna i knappaste laget. Detta gäller
om klassrummen, som böra beräknas för 24 till 30 elever och få åtminstone
V2 meters större längd. Beträffande de för öfningsskolan afsedda
rummen har i det föregående påpekats, att dessa för ett par af öfnings.
skolans viktigaste afdelningar icke erbjuda nödigt utrymme. Gymnastiksalen*)
och äfven slöjdsalen äro knappt tillmätta. Vidare torde det behöfva
tillses, huruvida klassrummen och ritsalen komma att erhålla tillräckligt
dagsljus. Enligt känd regel bör i ett lärorum fönsteröppningarnas
yta, mätt i karmdagern, icke understiga Va af golfytan, en storlek som
den, af ritningarna att döma, knappast skulle i förevarande fall uppnå.
I slöjdsalen behöfver fönsterytan blifva nästan dubbelt större än ritningen
angifver.
Med afseende på de till seminariet hörande bostadslägenheterna måste Va,ktmftnr‘
x och rektors
_—
- bostäderna.
*) 1 de för folkskoleseminarierna i Kalmar och Göteborg nyligen uppförda gymnastikbyggnaderna
är gymnastiksalens golfyta större.
368
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
kommittén bestämdt uttala5 sig mot;’det föreliggande förslaget till vaktmästarbostad.
Denna är med två rum, kök, skafferi, klosett och för
stuga inrymd inom omfånget af ett vanligt klassrum. Kökets golfyta är
3,2 X 3,3 kvm., och det ena af rummen har en golfyta af 3,2 X 2,8 kvm.
Såväl i det förra som i det senare {>befinnes längden af rummet vara betydligt
mindre än dess höjd, och hvarken i det ena eller det andra finnes
utrymme för en sängplats. Familjen är således hänvisad egentligen till
ett enda, ingalunda stort rum (4,8 X 3,9 kvm.), och då vaktmästarbefattningens
mångahanda göromål ofta göra det nödvändigt för vaktmästaren
att till hjälp för sig och sin hustru anställa en tjänarinna, blifva dylika
bostadsförhållanden ännu otjänligare.
Rummen i rektorsbostaden äro väl anordnade, och de flesta af dem
ha fullt tillräcklig storlek. Rektors arbetsrum är dock i minsta laget,
och köket (4,3 X 4,1 kvm.) är afgjordt för trångt, i all synnerhet som särskild
bagarstuga saknas; välvillig omtanke om bostadsinnehafvarens ekonomi
fordrar, att det ordnas så, att bröd kan beredas i hemmet, en omtanke
hvaraf naturligtvis vaktmästaren ej mindre än rektor är i behof.
Badrum synes rimligtvis böra tillhöra en nutida bostad af här ifrågavarande
beskaffenhet. Måhända bör slutligen erinras om faran af, att
den föreslagna rektorsbostaden — ett litet, fritt liggande stenhus, där
hvarje rum har två ytterväggar och centraluppvärmning icke förekommer
— blir oskäligt kall. Kommittén har sig bekant, att så blifvit fallet med
den liknande rektorsbostaden vid seminariet i Strängnäs, och klimatförhållandena
i Luleå torde påkalla särskild omtänksamhet i förevarande
afseende.
Aseminane-e Det är att förmoda, att man gentemot de åsikter, som kommittén i
byggnader, det föregående uttalat angående det byggnadsförslag, som förelagts kommittén
till granskning, skall hänvisa till de under senaste år i vårt land
uppförda seminariebyggnaderna. Med anledning häraf må det tillåtas kommittén
att till det sagda foga några ord.
Det är i synnerhet de nya seminariebyggnaderna i Landskrona och
Strängnäs, som verkat normgifvande. Så välbehöfliga de nyupprättade
seminarierna å nämnda orter än varit, måste man beklaga, att deras byggnadsfrågor
måst afgöras, innan frågan om seminariernas ombildning blifvit
upptagen till behandling. De nämnda byggnaderna beteckna visserligen
ett betydande framsteg i jämförelse med de gamla på 1860- och 70-talen
uppförda, och man är skyldig alla dem det största erkännande, som ha
förtjänsten om deras tillkomst. Men med något mångsidigare hänsyn till
en tidsenlig undervisnings behof och med jämförelsevis ringa ökning i de
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
369
gjorda kostnaderna skulle brister hafva fyllts, som nu verka menligt på
undervisningen och i framtiden måste med större utgift afhjälpas.
I fråga om de under nybyggnad stående seminarierna kan man med
tillfredsställelse visa åtminstone på ett, som fått sin byggnadsfråga löst
på ett lyckligt sätt, nämligen Stockholms folkskollärarinneseminariuin,
för hvars lärohus ritning blifvit inom kungl. öfverintendentsämbetet utarbetad
året före ritningen till Luleåseminariet. Några jämförelser mellan
de båda ritningarna torde vara på sin plats. Under det att för seminarieklasserna
och öfningsskolan i Luleå tillämna!» sammanlagdt 7 lärorum,
är motsvarande tal för Stockholmsseminarit 10, hvartill komma två föreläsningssalar,
af hvilka den större, närmast afsedd för undervisningen
i naturkunnighet, har en golfyta åt inemot 80 kvm. Dessutom äger det
senare seminariet ett särskilt kemiskt laboratorium (visserligen väl litet),
under det att intet slags laboratorium ansetts behöflig! för det förra.
Materielrummen äro i Luleå summa 1; äfven i seminariet i Stockholm
saknas rum af lämplig storlek för de fysiska och biologiska samlingarna,
men ritningen upptar dock materielrum till ett antal af 8 å 9. Musikrummet
är i Luleå ett lågt vindsrum med ett enda fönster och 47,5
kvm:s golfyta; i Stockholm äter en sal af 115 kvm:s vidd, tillika användbar
som samlingssal åt barnen i öfningsskolan. På ritningen till seminariet
i Stockholm finner man ett »elevernas rum» (golfyta 55 kvm.) samt
utanför rektors ämbetsrum, tillika tjänande som väntrum, ett »biblioteksrum»,
båda utan motsvarighet på flen andra ritningen. Badanordningen
är i alla afseenden bättre i Stockholm än i Luleå. Slutligen äro lokalerna
genomgående rymligare i Stockholm än i Luleå. Detta gäller, utom om
det redan nämnda musikrummet, om alla lärorummen, om samlingssalen,
om lärarrummet, om rektors rum, om ritsalen och om korridorerna, till
och med om gymnastiksalen. Undantag gör af rimligt skäl slöjdsalen.
Jämförelsen utfaller, såsom synes, icke till fördel för den nu ifrågavarande
byggnadsritningen. Klart är dock, att undervisningens behof äro desamma
i Luleå som i Stockholm, då det gäller läroanstalter, som hafva samma
kurser och samma ändamål samt naturligtvis böra vara afsedda för samma
antal lärjungar.
Framdeles som hittills skall värdet af seminariernas arbete i främsta s!at;
, i c i i • i n. . , , anmärkning!
rummet bero åt de personliga kratter, som inom dem äro verksamma.
Men framdeles som hittills skola dessa personliga krafter i sina sträfvanden
finna sig beroende dels af de lagstadgade bestämmelserna för seminariearbetet,
dels och ej mindre af dettas yttre hjälpmedel och materiella
Bill. till Rilcsd. Prot. 1907. 4 Samt. 1 Afd. 9 Höft. 47
370
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
villkor. Det torde icke vara för mycket sagdt, att våra seminarier i sistnämnda
afseende icke blifvit sedda till godo på ett sätt, som motsvarar
deras behof och deras stora kulturella betydelse. Detta har i allmänhet
gällt äfven i fråga om beskaffenheten af de arbetslokaler, som anvisats
dem. Att en riktigare uppfattning och uppskattning härutinnan får göra
sig gällande, är för seminarierna ett lifsvillkor. Fordringar eller önskningar,
sådana som de af kommittén i det föregående framställda, afse
icke lyx och grannlåt, som efter godtycke kan ökas eller minskas; de
åsyfta alla att i ett eller annat afseende möjliggöra eller underlätta eu
god undervisning eller att befordra lärjungars och lärares hälsa och arbetsduglighet.
På hvad sätt det föreliggande förslaget till seminariebyggnad bör
förändras, för att undervisningens i det föregående framställda behof skola
blifva tillgodsedda med minsta möjliga ökning af byggnadskostnaderna,
är en teknisk fråga, som här icke kan upptagas till bedömande. Kommittén
vill endast hänvisa till de olika möjligheter, som synas föreligga.
Man kan tänka sig hufvudbyggnadens dimensioner ökade, vaktmästarbostaden
förlagd på annat håll, de disponibla utrymmena i vindsvåningen
gjorda användbara till lärorum och slutligen huset uppfördt i tre i stället
för två våningar, så att alla de för läroanstaltens verksamhet behöfliga
lokalerna kunna inneslutas inom hufvudbyggnaden, möjligen med undantag
af gymnastik- och slöjdlokalerna, hvilka liksom i det föreliggande förslaget
förlädes till särskild byggnad. Eller ock kan man tänka sig de
nyssnämnda lokalerna tillika med lokalerna för den naturvetenskapliga
undervisningen och undervisningen i teckning förlagda till särskild byggnad,
hvarefter de öfriga funne utrymme i den föreslagna hufvudbyggnaden
efter jämförelsevis obetydliga förändringar af denna. På sistnämnda
sätt skulle arbetet med seminariebyggnadernas uppförande kunna utan
tidsutdräkt påbörjas. Att låta de föreslagna byggnadsritningarna i oförändradt
skick lända till efterföljd skulle vara att för lång framtid på ett
betänkligt sätt hämma det nya seminariet i dess verksamhet.
Af största vikt är emellertid, att frågan så ordnas, att det föreslagna
seminariet snarast möjligt kommer till stånd, så att icke hela detta
för våra nordliga bygders andliga och nationella odling viktiga ärende
blir undanskjutet.
I kommitténs behandling af detta ärende hafva deltagit seminarierektorerna
C. O. Arcadius och O. W. Sundén, hvilka af statsrådet och
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
371
chefen för kungl. ecklesiastikdepartementet förordnats att som sakkunnige
biträda kommittén i dess arbete.
De remitterade ritningarna öfverlämnas härmed.
Stockholm den 24 april 1907.
FRIDTJUV BERG.
Harald Dahlgren. L. J. Jansson. O. M. Strömberg.
C. It. Sundeil. Joll. Wickbom.
A. E. Bastman.»
Utskottet erkänner visserligen behofvet af att ett seminarium för de
nordligaste delarne af vårt land snart blir inrättadt, och anser dess förläggande
till Luleå vara af förhållandena fullt motiveradt, men då, såsom
af seminariekommitténs ofvanintagna yttrande framgår, kommittén mot
ändamålsenligheten af den föreslagna seminariebyggnaden framställt anmärkningar,
som, om än utskottet icke kunnat ingå i närmare pröfning
af desamma, dock synas vara af den betydenhet, att de måste anses
förtjäna beaktande, innan byggnadsföretaget fastställes och utföres, har
utskottet ansett olägenheten af ett uppskof med frågan icke vara så
tungt vägande, att den bör verka till fastställande redan nu af en byggnadsplan,
som i en framtid kan komma att visa sig ofördelaktig för undervisningens
behöriga upprätthållande. Utskottet anser sig därför föranlåtet
att afstyrka bifall till Kungl. Maj:ts proposition i ämnet, dock
med uttalande af den förhoppning, att Kungl. Magt måtte redan till nästa
års Riksdag, efter förnyad ompröfning af ärendet, hvarvid tillika torde
komma i öfvervägande den af herr Hammarlund i hans ofvanberörda
motion framkastade tanken, att seminariet skulle anordnas såsom samskola,
framlägga förslag till nybyggnad för seminariet.
På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
a) att Kungl. Maj:ts förevarande framställning icke
må för närvarande af Riksdagen bifallas samt
b) att i följd häraf herr Hammarlunds motion icke
må till någon Riksdagens vidare åtgärd föranleda.
Utskottets
yttrande.
372
Statsutskottets Utlåtande ''\’:o 9.
förändrad 97:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till den nuvarande
inredning af reJdorshostadens vid folkskoleseminariet i Skara omändring till undervisning sseminarie-
^ca^er m- m■ för seminariets behof samt till anskaffande af inventarier
byggnaden i för dessa lokaler på extra stat för år 1908 bevilja ett anslag af 4,000
Skara. krono T.
[102.] Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 352—355 i statsrådsprotokollet.
På grund af hvad i ärendet förekommit får utskottet hemställa,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må till den nuvarande rektorsbostadens
vid folkskoleseminariet i Skara omändring
till undervisningslokaler m. m. för seminariets behof
samt till anskaffande af inventarier för dessa lokaler på
extra stat för år 1908 bevilja ett anslag af 4,000 kronor.
fi]!] 98:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till den nuvarande
ändrings- rektor sbostadens vid folkskoleseminariet i Umeå omändring till undervisningsrki^fni''kskoie-l°kaler
m. m. för seminariets behof samt till anskaffande af inventarier
seminariet i för dessa lokaler och införande af elektrisk belysning därstädes äfvensom
r-inQ 1 utvidgning af vaktmästarbostaden vid seminariet på extra stat för år
[103.J 1908 anvisa ett belopp af 5,400 kronor.
På grund af hvad till statsrådsprotokollet (sid. 355—360) i ärendet
anförts, får utskottet hemställa,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må till den nuvarande rektorsbostadens
vid folkskoleseminariet i Umeå omändring till
undervisningslokaler m. m. för seminariets behof samt
till anskaffande af inventarier för dessa lokaler och införande
af elektrisk belysning därstädes äfvensom till
utvidgning af vaktmästarbostaden vid seminariet på extra
stat för år 1908 anvisa ett belopp af 5,400 kronor.
skolträdgård 99:°) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat för år
och trädgårds-1908 bevilja dels till ordnande af skolträdgård vid folkskoleseminariet i
''m*mb°vidd ^a^mar 1,500 kronor, dels till uppförande därstädes af en nybyggnad för
foikskoie- trädgårdsskötarbostad och skolkök med tillhörande uthus samt vatten- och
"Kalmar! ’ gärdning 21,961 kronor 72 öre, dels ock till uppsättning af ett skolkök
[104] kronor 28 öre, eller tillhopa 24,410 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Utlåtande N:o .9.
378
Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till statsrådsprotokollet
sid. 360—363.
Då de uti Kungl. Maj:ts förevarande framställning föreslagna åtgärder
i fråga synas vara påkallade af behofvet att på ett tillfredsställande sätt
kunna vid seminariet meddela undervisning i trädgårdsskötsel och huslig
ekonomi, hemställer utskottet,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts före-’
varande framställning, må på extra stat för år 1908
bevilja dels till ordnande af skolträdgård vid folkskoleseminariet
i Kalmar 1,500 kronor, dels till uppförande
därstädes af en nybyggnad för trädgårdsskötarbostad
och skolkök med tillhörande uthus'' samt vatten- och
gasledning 21,961 kronor 72 öre, dels ock till uppsättning
af ett skolkök 948 kronor 28 öre, eller tillhopa
24,410 kronor.
100:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, för uppehållande af Ang.
undervisning uti folkskolans högre afdelning vid de med folkskoleseminarierna
i Kalmar, Landskrona, Strängnäs, Härnösand och Skara förenade (förvisning
öfning sskolorna, på extra stat för år 19Ö8 bevilja ett belopp af 10,207 kronor. ''^ss^efo™ked
Den utredning, hvarpå Kungl. Majrts ifrågavarande förslag grundats, skoieseminaåtertinnes
å sid. 364—366 i statsrådsprotokollet. ner förenade
L oimngs
skolorna.
På de skäl, som af departementschefen anförts, får utskottet hemställa, [105.]
att Riksdagen må, för uppehållande af undervisning
uti folkskolans högre afdelning vid de med folkskoleseminarierna
i Kalmar, Landskrona, Strängnäs, Härnösand
och Skara förenade öfningsskolorna, på extra stat
för år 1908 bevilja ett belopp af 10,207 kronor.
101:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till anordnande, i Ang.
enlighet med de närmare bestämmelser Kungl. Maj:t kan finna lämpligt 1 TurserT”
föreskrifva, af repetitionskurser i gymnastik för folkskollärare och folkskola}mnastik för
lärarinnor på extra stat för år 1908 anvisa ett anslag af 12,000 kronor. ''h8foikskmFör
hvardera af åren 1906 och 1907 har Riksdagen till anordnande lärarinnor,
af repetitionskurser i gymnastik för folkskollärare anvisat ett anslag af [106.]
10,000 kronor. Det nu äskade anslaget å 12,000 kronor är afsedt att
användas till anordnande af dylika kurser icke blott för folkskollärare
utan äfven för folkskollärarinnor.
374
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Ang.
upphjälpande
af skolväsendet
inom
Vilhelmina
med flera
lappmarksförsamlingar.
[107.]
På grund af hvad i statsrådsprotokollet (sid. 366 och 367) blifvit i
ärendet anfördt, hemställer utskottet,
att Riksdagen må till anordnande, i enlighet med
de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna lämpligt
föreskrifva, af repetitionskurser i gymnastik för folkskollärare
och folkskollärarinnor på extra stat för år
1908 anvisa ett anslag af 12,000 kronor.
102:o) Kungl. Magt har föreslagit Riksdagen att för beredande af
möjlighet till skolgång för fattiga, på längre afstånd från skolorna boende
skolpliktiga barn inom Vilhelmina, Risbäcks, Stensele, Sorsele, Tärna, Arjeplogs
och Malå församlingar på extra stat för år 1908 bevilja ett anslag
af 10,000 kronor att användas enligt de närmare bestämmelser, Kungl.
Maj:t kunde finna godt meddela.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 368—372 i statsrådsprotokollet.
I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft en inom
Andra Kammaren af herr T. Zetterstrand väckt motion (n:o 82), däri
motionären under uttalande, att större hänsyn borde tagas till rättvisans
och billighetens kraf än till ett af Riksdagen gjordt principuttalande och
under åberopande af de synnerligen b ebj ärtan svärda förhållanden, som
påpekats i detta och nästföregående års statsverksproposition, hemställt,
att Riksdagen för beredande af möjlighet till skolgång för fattiga, på
längre afstånd från skolorna boende skolpliktiga barn inom Vilhelmina,
Risbäcks, Stensele, Sorsele, Tärna, Arjeplogs och Mala församlingar, måtte
på extra stat för år 1908 bevilja ett anslag af 15,000 kronor att användas
enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kunde finna godt meddela.
Då den i ärendet förebragta utredning synes gifva vid handen, att understöd
för beredande af möjlighet till skolgång fortfarande är behöfligt för de
lappmarksförsamlingar, som förut åtnjutit sadant understöd samt att dessutom
ännu eu församling, Malå, är afsedd att erhålla del i det anslag,
som för ändamålet kan varda beviljadt, har utskottet ansett sig böra tillstyrka
att anslag jämväl för år 1908 för ändamålet anvisas. Beträffande
beloppet af anslaget anser sig utskottet icke kunna biträda motionärens
förslag att detta sättes så högt som till 15,000 kronor. Då emellertid behof
af någon förhöjning utöfver det af Kungl. Maj:t äskade beloppet
10,000 kronor torde förefinnas, särskildt med hänsyn därtill, att, såsom
nämnts, jämväl Malå församling är beräknad till erhållande af andel i anslaget,
har utskottet funnit sig böra tillstyrka ett belopp af 11,000 kronor.
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
375
Utskottet får alltså hemställa,
att Riksdagen, i anledning af Kungl. Majrts förevarande
framställning och herr Zetterstrands ofvanberörda
motion, må för beredande af möjlighet till skolgång
för fattiga, på längre afstånd från skolorna boende
skolpliktiga barn inom Vilhelmina, Risbäcks, Stensele,
Sorsele, Tärna, Arjeplogs och Malå församlingar på extra
stat för år 1908 bevilja ett anslag af 11,000 kronor att
användas enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t
kan finna godt meddela.
103:o) På grand af Kungl. Majrts därom gjorda framställning och under
åberopande af hvad i statsrådsprotokollet (sid. 372) blifvit i ärendet
anfördt, hemställer utskottet,
att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande
år ägt ram, till understöd åt mindre bemedlade
manliga och kvinnliga lärjungar vid sådana folkhögskolor,
som åtnjuta bidrag af statsmedel, under villkor att sådant
understöd endast får tilldelas elev, som är i den
ålder, att före kursens slut komma att uppnås af manlig
elev aderton år och af kvinnlig elev sexton år, samt
i öfrigt enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t
kan finna godt föreskrifva, på extra stat för år 1908
anvisa ett belopp af 35,000 kronor.
Ang.
understöd åt
mindre bemedlade
lärjungar
vid
folkhögskolor,
[108.]
104:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning får
utskottet hemställa,
att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande
år ägt rum, till resestipendier åt rektorer samt
öfriga lärare och lärarinnor vid folkskoleseminarierna,
under de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan
finna godt föreskrifva, på extra stat för år 1908 anvisa
ett belopp af 2,000 kronor.
Ang.
resestipendier
åt rektorer
m. fl. vid
seminarierna.
[109.]
10o:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
, .. '' OJ OJ a resestipendier
hemställer utskottet, åt foikskoi
att
Riksdagen må, i likhet med hvad för åren 1900 °ch
—1907 ägt ram, på extra stat för år 1908 anvisa ett lärarinnor,
anslag af 4,000 kronor, att användas till resestipendier [110.]
åt folkskollärare och folkskollärarinnor enligt de villkor
376
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
och bestämmelser, som Kungl. Maj:t kan finna godt
föreskrifva.
^anordnande 106:o). I en inom Andra Kammaren af herr C. R. Johansson i JönafDen
utbita- köping m. fl. vackt motion (n:o 132) har föreslagits, att Riksdagen måtte
ningsknrs )hpå extra stat för år 1908 anslå ett belopp af 25,320 kronor till anordaikohologividnandet
af en utbildningskurs i hälsolära och alkohologi för ämneslärare
foikskoieecmi-vp| folkskoleseminarierna och de allmänna läroverken.
dTallmänna Till stöd för framställningen hafva motionärerna anfört följande: .
läroverken. Vid 1904 års riksdag hemställde biskop K. H. G. von Schéele, att Riksdagen
måtte i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t täcktes
vidtaga de åtgärder, som erfordrades för beredande af tillfälle åt lärare i
naturkunnighet vid de allmänna läroverken äfvensom seminarierna^ att
mot ersättning af allmänna medel under sakkunnig ledning genomgå en
kurs till inhämtande af de för en verksammare nykterhetsundervisning nödiga
insikter i alkohologi. Med åberopande af de i ett föregående offentligt
utlåtande anförda grunder motiverade herr von Schéele sin hemställan
på följande sätt: »Då genom nådig remiss den 7 november sistlidna år
Yisby domkapitel jämte öfriga stiftsmyndigheter i riket anbefallts att afgifva
underdånigt utlåtande öfver en af professor C. Wallis m. fl. hos statsrådet
och chefen för ecklesiastikdepartementet gjord framställning rörande vissa
önskemål till befordrande af nykterhet hos vårt folk, hade jag som ordförande
i sagda domkapitel den 23 därpå följande december anledning
att, under förklarande af min anslutning i allo till den af petitionärerna
gjorda framställningen, därjämte i likhet med läroverkskollegiet uttala
önskvärdheten af att tillfälle måtte beredas lärare i naturkunnighet vid de
allmänna läroverken äfvensom seminarierna att mot ersättning af allmänna
medel under sakkunnig ledning genomgå en kars i hithörande stycken.»
Andra Kammarens första tillfälliga utskott behjärtade det i herr^von
Schéeles motion framställda önskemålet, men hemställde, att, som fragan
till följd af den af herr von Schéele i hans motion åberopade, af svenska
läkarnas nykterhetsförening inlämnade skrifvelsen vore under utredning,
Andra Kammaren måtte för närvarande afslå motionen. Vid ärendets behandling
i Andra Kammaren bifölls denna hemställan.
Sedan sålunda behofvet af förbättrad undervisning i rusdrycksläran
åt seminarielärare och lärare vid allmänna läroverken blifvit. bragt pa tal,
har i Riksdagen af herr E. Wavrinsky önskvärdheten af en grundligare
undervisning i hälsovårdslära i alla våra offentliga skolor i flera motioner
framställts. Riksdagen har år 1906 behjärtat detta kraf och i skrifvelsen
n:o 79 till Kungl. Maj:t hemställt, »det Eders Kungl. Maj:t täcktes vidtaga
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
737
åtgärder i syfte att undervisningen i hälsolära vid våra offentliga skolor
matte blifva bättre tillgodosedd än hvad hittills varit fallet». Sin hemställan
motiverar Riksdagen därmed, att »ehuru hälsoläran som undervisningsämne
redan fått en viss plats i våra allmänna skolor, måste emellertid
a andra sidan erkännas, att undervisningen i detta ämne ingalunda
hittills blifvit tillgodosedd i samma grad, som ämnets betydelse krafvel’».
Orsakerna till det senast omnämnda sakförhållandet anser Riksdagen
vara flera, bland andra äfven lärarnas i naturkunnighet vid våra allmänna
läroverk äfvensom folkskollärarnas bristande utbildning i hälsolära, hvilket
ämne Riksdagen anser fortfarande som hittills böra vara ej ett särskilt
undervisningsämne, utan ett ämne, i hvilket undervisning meddelas i samband
med undervisning i naturkunnighet. Riksdagen föreslår därför, att
»för så väl högre som lägre skolor beredes tillgång på lärare och lärarinnor
med nödig utbildning för att rätt leda undervisningen i hälsolära».
Vidare beslöt Riksdagen år 1905, att af de afgifter, som inflyta för
rättigheterna till detaljhandel med brännvin, äfvensom af den nettovinst
som från enligt samma förordnings 21 § bildade bolag skall ingå till statskontoret,
en procent skall afsätta för att användas till främjande af nykterhet
och motarbetande af drycken skåpens följder. Riksdagen uttalade
i samband med detta beslut, att medlen i fråga borde företrädesvis nyttjas
till undervisning om rusdryckernas natur och verkningar.
Centralförbundet för nykterhetsundervisning har i en skrifvelse till
Konungen ägnat frågan om dessa medels användning en ingående uppmärksamhet,
och ur denna skrifvelse anföra vi följande: »för centralförbundet
för nykterhetsundervisning, bestående af representanter för landets
alla nykterhetssällskap, med syfte att skapa och främja en allmän upplysningsverksamhet
på detta område, har ofvan nämnda beslut varit af särskilt
intresse. Och inom förbundet hafva mycket ingående öfverläggningar
förekommit rörande genom hvilka åtgärder det med nyss nämnda
medels afsättande afsedda syftet bäst och säkrast skulle vinnas.»
»Dessa öfverläggningar gåfvo till resultat, att det ojämförligt bästa
sättet ansågs vara, att — i enlighet med hvad särskilda utskottet n:o 2
vid riksdagen 1905 anförde — medlen användas till anordnandet af undervisning
för lärare och lärarinnor i afsikt att bibringa dem kompetens
att meddela den i kungl. cirkuläret af den 4 nov. 1892 påbjudna undervisningen
om de rusgifvande dryckernas natur och verkningar. Erfarenheten
har nämligen gifvit vid handen, att de nuvarande lärarna i allmänhet
icke äga sådan kompetens, hvilket icke heller kan begäras, då
någon utbildning härutinnan icke stått dem till buds. »
»För att sakkunniga personer på olika undervisningsområden skulle
Bih. till TtOad. Prat 1901. 4 Sami. J Afd. 9 itafl. 4S
378
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
bli i tillfälle att gemensamt utreda och pröfva denna fråga, anmodades
professorn i fysiologi vid Uppsala universitet, med. d:r Hj. Öhrvall, rektorn
vid Uppsala seminarium H. M. Dahlgren, lektorn i naturalhistoria och kemi
vid Södermalms högre allmänna läroverk, docenten fil. d:r K. H. Bohlin,
föreståndarinnan vid statens normalskola för flickor, fröken Mathilda
Widegren, t. f. öfverläraren Mats Dalberg, folkskoleinspektören, professorn
Frans v. Schéele, e. o. professorn i patologisk anatomi vid karolinska
institutet, med. d:r Curt Wallis, och ledaren af centralförbundet
för nykterhetsundervisning, fil. kand. Aug. Ljunggren, att afgifva yttrande
och förslag öfver bland annat äfven åtgärder för främjande af den nuvarande
lärarkårens utbildning i berörda ämne.»
Ur nämnda sakkunnigas yttrande — hvilket finnes bifogadt centralförbundets
skrifvelse till Kungl. Maj:t — tillåta vi oss citera följande:
»Enär grundvalen för en effektiv nykterhetsundervisning är lärarens
egen utbildning i ämnet och enär den nuvarande lärarkåren ej förut i
någan nämnvärd mån lämnats tillfälle att erhålla denna utbildning, torde
det vara nödvändigt, att detta missförhållande snarast och i möjligaste
mån afhjälpes. Härvid måste vi likväl bestämdt betona, att de åtgärder,
som af oss föreslås, böra betraktas som endast provisoriska, till dess att
mera effektiva sådana vidtagas. Vi anse det nämligen såsom en nödvändig
åtgärd, att statsmakterna sörja för lärarkårens utbildning i ifrågavarande
ämne, för hvilket ändamål det synes oss i första rummet nödvändigt, att
lärostolar i hygien inrättas vid universiteten, detta så mycket mer som
innevarande års Riksdag till Kungl. Maj:t uttalat önskvärdheten af större
utrymme för hälsoläran och i samband därmed läran om rusdryckerna.
Men till dess detta kan ske, får man nöja sig med hvad under nuvarande
förhållanden är uppnåeligt. Som ett första steg till bibringande af
den utbildning, som enligt vår mening är alldeles nödvändig, vilja vi
föreslå, att centralförbundet för nykterhetsundervisning utvidgar sin undervisningsverksamhet
därhän, att utbildningskurser årligen anordnas, så länge
detta kan anses nödvändigt, och att dessa utbildningskurser lämpas efter
de förkunskaper, som kunna förutsättas hos dem, för livilka kurserna äro
afsedda. I detta syfte vilja kommitterade inkomma med förslag till undervisningsplan
för de tvenne utbildningskurser, hvilka kommittén nu går
att föreslå.»
Dessa tvenne utbildningskurser, som kommittén föreslår, utgöras dels
af en mer omfattande, förlagd till 3 månader under höstterminen och afsedd
för lärare i naturkunnighet vid seminarierna äfvensom motsvarande
ämneslärare vid de allmänna läroverken, och dels af en mindre, till 5
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
379
veckor inskränkt kurs, förlagd till sommarferierna och afsedd för folkskollärarkåren.
Kommittén bilägger kostnadsförslag och motiverar dessa.
Centralförbundet har i något modifierad form antagit dessa förslag
till utbildningskurser och anhåller i sin berörda skrifvelse, »det täcktes
Eders Kungl. Maj:t i nådig proposition till nästkommande lagtima Riksdag
äska i anslag för anordnande af tvenne kurser i nykterhetsundervisning
ett belopp af kronor 70,920 att utgå af de under år 1907 och 1908 inkomna,
för nykterhetsändamål afsedda brännvinsmedel pa sätt och under
villkor, som Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskrifva».
Det synes oss påtagligt, att, om man önskar nå det målet att göra
den nuvarande lärarkåren — såvidt möjligt — kompetent att pa ett
mera tillfredsställande sätt än hittills meddela undervisning i hälsolära och
alkohologi, båda dessa kurser måste anordnas och fristående från hvarandra.
Seminarielärarna, som ha att undervisa blifvande folkskollärare,
och lärarna vid de allmänna läroverken, som ha att undervisa lärjungar
äfven i de öfverstå klasserna i de allmänna läroverken, måste äga långt
större insikter i dessa ämnen än folkskollärarkaren, som endast har att
undervisa folkskolebarnen. Att dessa utbildningskurser komma att kräfva
relativt dryga kostnader, beror därpå, att deltagandet i dem från lärarkårens
sida endast kan vara frivilligt; deltagandet förutsätter offervillighet
å lärarkårens sida, och att kommitterade trots detta antagit, att kurserna
ej komma att sakna lärjungar, beror på den erfarenhet man under de
senaste 5—6 åren vid de af centralförbundet anordnade kurserna vunnit
därom, att lärarkårens medlemmar hysa stort och lefvande intresse för
ifrågavarande läroämnen. Detta intresse bör för det allmänna basta utnyttjas,
men detta kan ej ske, om ej tillfälle beredes dessa lärare att på
det allmännas bekostnad inhämta det ökade vetandet; lärarnas ekonomiska
ställning lägger hinder i vägen för dem att själfva bekosta kurserna samt
vidkännas omkostnaderna för resor och vivre under kurstiden. Centralförbundet
föreslår, att kostnaderna skola utgå af den procent åt brännvinsmedlen,
som'' i första rummet för nykterhetsundervisning blifvit af Riksdagen
anvisad, och centralförbundet tänker sig, att dessa medel skulle vara
disponibla under år 1908, då de inflyta. — Från statskontoret har nu
visserligen -upplysts, att medlen ej förrän i april eller maj år 1909 kunna
disponeras, och vi våga ej afgöra, om Riksdagen äger befogenhet att i förväg
disponera dem för utgifter under 1908. Men vi äro af den åsikten,
att särskilt den ena af dessa kurser utgör ett så viktigt statsändamål, att
den så snart som möjligt, alltså som centralförbundet föreslår, redan år
1908 bör komma till stånd.
Det ojämförligt viktigaste, man med sådana utbildningskurser vill och
380
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
kan vinna, utgöres af en sådan utbildning af folkskollärarkåren, att den
på mera tillfredsställande sätt än hittills kan fylla det denna lärarkår
redan ålagda värfvet att undervisa i hälsolära och alkohologi. Vår folkskollärarekår
utbildas vid seminarierna. Vill man, att de blifvande folkskollärarna
bättre än de nuvarande skola sättas i stånd att fylla detta sitt
värf, måste de vid seminarierna kunna få en sådan utbildning, och detta
önskemål förutsätter, att seminarielärarna själfva må få tillfälle till en
bättre utbildning ^i hälsolära och rusdryckslära, än de hittills kunnat få. Här
kan ett stort mål vinnas med relativt liten kostnad, ty den kurs, genom
hvilken alla de 14 ämneslärarna vid våra seminarier kunna vinna denna
utbildning, är beräknad att draga en kostnad af endast 25,230 kronor. Vi
våga därför föreslå, att denna summa redan på 1908 års stat måtte uppföras,
och gå nu att i korthet redogöra för detta förslags detaljer, sådana
de framställts af ofvan nämnda kommitterade.
Kursen bör omfatta de tre höstmånaderna september—november, och
denna tid förutsattes 12 veckor anslagna till föreläsningar och öfningar.
Kommitterade anse enhälligt, att kursen ej bör göras kortare, om den skall
blifva tillfredsställande; i den bör nämligen ingå praktiska öfningar och
laborationer, visserligen elementära, men dock kräfvande ej obetydlig tid.
Man kan ej förkorta kursen till 2 månader, om man vill vinna godt resultat;
denna förkortning vore frestande ur ekonomisk synpunkt, emedan kursen
då kunde förläggas till sommarmånaderna, men det senare skulle i
mycket hög grad förminska utsikterna att vinna deltagare i kursen, emedan
denna i sådant fall skulle upptaga största delen af ifrågavarande
lärares ändock korta sommarferier. Kursen bör därför förläggas till en
läsetermin, och för möjligheten att erhålla vikarier åt dessa ämneslärare
är lämpligt att förlägga den till höstterminen. Den dagliga undervisningstiden
medelst föreläsningar och öfningar är upptagen till 4 timmar för att
lämna deltagare tillfälle till själfstudium under kurstiden. Kostnadsförslaget''
ställer sig då på följande sätt,
Fyra föreläsningar dagligen å 20 kronor
Undervisningsmateriel, lokaler in. in.......
Resor för 14 personer å 40 kronor .........
Dagtraktamente å 5 kronor ........................
Vikariatsarfvode å 880 kronor ..................
............................. 5,760: —
............................ 800: —
............................ 560: —
............................. 5,880: —
............................. 12,320: —
Summa kronor 25,320: —
Vi anhålla, att inom den närmaste framtiden få till motionen foga en
detaljerad timplan öfver föreläsningarna och öfningarna vid den tillämnade
kursen.
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
381
Denna afser att i främsta rummet lämna seminarielärare ökad utbildning
i hälsolära och rusdryckslära, hvarigenom den blifvande folkskollärarkårens
tidsenliga utbildning i dessa ämnen betryggades. Medlemsantalet i
kursen vilja vi därför föreslå till 14, alltså antalet lärare i naturkunnighet
vid seminarierna. Men då det utan tvifvel kan inträffa, att, till följd af
omöjlighet att få vikarier, några af dessa seminarielärare icke kunna deltaga
i kursen, vilja vi föreslå, att vederbörande ämneslärare från allmänna
läroverk beredas tillfälle att på enahanda villkor utfylla antalet. Till följd
af nyss omförmälda förhållande torde det blifva nödvändigt att ett följande
år upprepa kursen, för att alla seminarielärare i naturkunnighet måtte få
tillfälle deltaga i densamma, hvarvid naturligtvis kostnaden bör bestridas
ej af statsmedel, utan af den andel i brännvinsmedlen, som för nykterhetsändamål
enligt Riksdagens beslut blir afsatt. Vi vilja här påpeka, att då
inträffar, att Riksdagen får sin uttalade önskan om lärarkårens bättre
utbildning i hälsolära uppfylld utan särskild kostnad för statsverket.
Ofvan redan flera gånger citerade kommitterade föreslå, att anordnandet
af de af dem föreslagna tvenne kurserna skulle öfverlämnas åt
centralförbundet för nykterhetsundervisning, och de föreslå, att i så fall
den kontroll, som staten redan nu utöfvar öfver centralförbundets verksamhet,
borde utvidgas på så sätt, att Kungl. Maj:t utnämner en inspektor
för förbundets verksamhet i likhet med hvad som äger rum beträffande
arbetareinstitut in. fl. af staten understödda institutioner. Centralförbundet
har, med någon tvekan, förklarat sig villigt att åtaga sig ett sådant ordnande
af de tvenne kurserna, och vilja vi föreslå samma sätt att få kurserna
ordnade. Kurserna afse båda hufvudsakligen att få folkskollärarkårens,
såväl den blifvandes som den nuvarandes, utbildning i hälsolära
och rusdryckslära tillbörligt tillgodosedd, och kurserna böra därför stå i
samband med hvarann och helst skötas af samma lärare. Deras anordnande
tar både tid och intresse i anspråk, och centralförbundet har visat
vid anordnandet af sina undervisningskurser sig mäktigt att på särdeles
tillfredsställande sätt sköta sådant organisationsarbete, hvartill kommer,
dels att dessa sistomnämnda centralförbundets kurser omfattats med synnerligt
förtroende af lärarkåren, dels att det väl vore svårt att finna någon
annan därtill kompetent myndighet, som funne sig hågad att utan ersättning
och endast af nit för den goda saken underkasta sig så mycket
arbete. Förslaget att utvidga statens kontroll öfver centralförbundets verksamhet
genom tillsättandet af en inspektor biträda vi så mycket hellre
som erfarenheten visat, att en sådan inspektor ej blott blir en statens
kontrollant, utan äfven i regeln vinner sådant intresse för den institution,
382
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
lian har åt öfvervara, att han ägnar intresse och arbete åt institutionens
förkofran.»
Den i motionen omförmälda timplan öfver föreläsningarna och öfningarna
vid den tillämnade kursen har sedermera kommit utskottet tillhanda
och är af följande lydelse:
»Utsedda att framlägga förslag till fullständig timplan för en tilltänkt
undervisningskurs i hygien och rusdryckslära för seminarielärare och lärare
vid de allmänna läroverken, fullgöra vi härmed detta vårt uppdrag, i det
vi förutskicka dem anmärkningen, att ett förslag till sådan timplan endast
kan göra anspråk på approximativ riktighet, i det erfarenheten, samlad vid
undervisningskurser, i sista hand kommer att utvisa, huruvida på den
timplan, vi här förslagsvis meddela, det ena eller andra undervisningsämnet
blifvit för mycket tillgodosedt på andra ämnens bekostnad.
Kursen afser att skaffa ämneslärare i naturkunnighet vid folkskoleseminarierna
och de allmänna läroverken ökad kompetens till deras undervisning
i hälsovårdslära och rusdryckslära. Härvid framstår som det
första och oundgängliga villkoret, att lämna dem tillfälle till ökad insikt
i hygienens och alkohologiens grundläggande vetenskaper, anatomi och
fysiologi, och kräfver en sådan ökad insikt i dessa vetenskaper med nödvändighet
äfven laboratorieöfningar och dissektioner, om än af elementär
beskaffenhet. Kursens omfång är därför föreslagen till 3 månader, hvilket
torde medgifva 12 hela arbetsveckor, och är kursen afsedd att omfatta 4
undervisningstimmar dagligen. Den måste börja med undervisningen i
anatomi och de för den följande undervisningen behöfliga delarna af
kemien och först sedan sålunda de nödiga insikterna vunnits, bör undervisningen
i fysiologi vidtaga. Sedan de två grundläggande ämnena, anatomi
och fysiologi, i sina väsentliga delar genomgåtts, kan undervisningen i
hygien och alkohologi börja, och hafva vi tänkt oss, att vid undervisning
i hygien särskild vikt skulle läggas vid den för lärarekåren så synnerligen
viktiga skolhygienen.
Efter denna allmänna öfversikt af undervisningens gång kan följande
timschema uppställas:
l:a veckan: anatomi (och histologi) .................... 2 timmar dagl.
kemi ...................................................... 2 » »
2:a » anatomi (och histologi) 2 » »
kemi och fysiol. kemi ........................ 2 » »
3:e » anatomi (och histologi) 2 » »
fysiologi................................................... 2 » »
4:e » anatomi (och histologi) 2 » »
fysiologi.................................................. 2 » »
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
383
5:e veckan: fysiologi....................................
............... 2
timmar dagl.
hygien......................................
............... 2
»
»
6:e
» hygien ......................................
............... 2
»
alkohologi .............................
............... 2
»
»
7:e
» hygien......................................
............... 2
alkohologi .............................
............... 2
»
»
8:e
» hygien.....................................
............. 2
alkohologi .............................
............... 2
9:e
» hygien .....................................
............... 2
alkohologi ............................
............... 2
»
10:e
» hygien......................................
............... 2
»
»
alkohologi .............................
............... 2
>
ll:e
» hygien......................................
............... 2
»
alkohologi .............................
............... 2
12:e
» skolhygien .............................
.............. 4
»
Enligt
denna timplan skulle ägnas åt
anatomi (och histologi) ...............................
48
timmar
kemi,
fysiol. kemi och fysiologi.................
60
»
alkohologi .......................................................
72
hygien och skolhygien.................................
108
»
Att icke mindre än 72 timmar anslagits åt undervisningen i alkohologien,
motiveras därmed att framställningen af ämnet ej blott skall omfatta
alkoholens inverkan på organismen utan äfven alkoholförbrukningens inverkan
på samhället äfvensom läran om alkoholismens förebyggande. I
samtliga ämnen skulle en icke ringa del af undervisningstiden upptagas
af öfningar, laborationer och demonstrationer; då dessa endast behöfva
vara af elementär beskaffenhet, torde någon svårighet att erhålla lokaler
för dem och föreläsningarna icke föreligga, detta så mycket mindre som
undervisningen, hvilken är ämnad omfatta 4 timmar dagligen, kan förläggas
till eftermiddagarne
Uppsala den 23 april 1907.
Curt Wallis. Hjalmar 0Urval!.*
Utskottet, som anser motionärernas framställning synnerligen beaktansvärd
och de af dem föreslagna åtgärderna för bibringande af lärarne
vid folkskoleseminarierna och de allmänna läroverken utbildning för med
-
Utskottets
yttrande.
384
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Ang.
tillfällig
löneförbättring
för lektorerna
vid
tekniska högskolan
m. m,
[in.]
delande af undervisning i de viktiga ämnena hälsolära och alkologi i
hufvudsak ägnade att leda till ett godt resultat i ifrågavarande hänseende,
har således ansett sig böra biträda motionen, därvid utskottet förutsätter
att Kungl. Maj:t kommer att meddela de närmare besämmelser, som
för undervisningens ordnande äro erforderliga. Det bär visserligen icke
undgått utskottets uppmärksamhet, att förläggandet, såsom föreslagits, af
de planerade kurserna till månaderna september—november, eller således
under större delen af höstterminen, torde komma att i vissa fall, på grund
af omöjlighet att erhålla vikarie, bereda svårigheter för läroanstalterna
att bevilja vederbörande lärare tjänstledighet för bevistandet af kursen,
men då den föreslagna anordningen endast är att betrakta såsom ett försök,
har utskottet icke velat endast på grund af denna befarade svårighet
motsätta sig beviljande af anslag för ändamålet. Beträffande sättet för
anskaffande af de erforderliga medlen, lärer det icke, såsom ock af motionärerna
dragits i tvifvelsmål, låta sig göra att redan för nästkommande
år taga i anspråk den för nykterhetens främjande afsedda andelen i inflytande
brännvinsmedel, hvilken andel först under år 1909 blir disponibel.
Skulle däremot kurser af ifrågavarande slag jämväl för framtiden anses
böra anordnas, torde ofvanberörda medel böra i första hand för ändamålet tagas
i anspråk. Vidkommande storleken af det erforderliga anslaget har utskottet
icke haft annat att erinra mot det af motionärerna äskade beloppet än
att detsamma synes utan olägenhet kunna afjämnas till 25,000 kronor.
Utskottet får alltså hemställa,
att Riksdagen, i anledning af herr C. R. Johanssons
m. fl. förevarande motion, må på extra stat för år
1908 anvisa ett belopp af 25,000 kronor till anordnande
af en utbildningskurs i hälsolära och alkohologi för
ämneslärare vid folkskoleseminarierna och de allmänna
läroverken, enligt de närmare bestämmelser Kungl. Maj:t
kan komma att utfärda.
De tekniska läroverken.
107:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels bevilja tillfällig
löneförbättring för år 1908 till belopp af 1,000 kronor för enhvar af följande
lektorer vid tekniska högskolan, nämligen lektorerna i beskrifvande
.geometri och ritkonst, i allmän fysik, i skeppsbyggnadskonst, i metallurgi
och hyttkonst, i geodesi och topografi, i konstruktion af maskinelement
och hissinrättningar, i elementarmekanik och beskrifvande maskinlära samt
i elektrokemi, äfvensom förklara, att af nämnda tillfälliga löneförbättring
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
385
500 kronor skola betraktas såsom lön och 500 kronor såsom tjänstgöringspenningar;
dels
ock på extra stat för år 1908 bevilja för omförmälda tillfälliga
löneförbättring 8,000 kronor och till förstärkning af lär arkrafterna vid
tekniska högskolan 17,500 kronor, tillhopa 25,500 kronor.
För tillfällig löneförbättring för vissa lektorer vid tekniska högskolan
beviljade 1906 års Riksdag ett anslag af 8,000 kronor eller enahanda belopp,
som nu föreslagits. Vid nämnda års riksdag anslogs därjämte till
förstärkning af lärarkrafterna vid nämnda högskola ett belopp af* 16,500
kronor; det af Kungl. Maj:t nu äskade anslaget för ifrågavarande ändamål
uppgår till 17,500 kronor eller till samma belopp, som af 1905 års Riksdag
för ändamålet beviljades.
Den utredning, hvarpå Kungl. Maj:ts förevarande förslag är grundadt,
återfinnes å sid. 373—379 i statsrådsprotokollet.
På de af departementschefen anförda skäl får utskottet hemställa,
att Riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts
förevarande framställning,
a) bevilja tillfällig löneförbättring för år 1908 till
belopp af 1,000 kronor för enhvar af följande lektorer
vid tekniska högskolan, nämligen lektorerna i beskrifvande
geometri och ritkonst, i allmän fysik, i skeppsbyggnadskonst,
i metallurgi och hyttkonst, i geodesi
och topografi, i konstruktion, af maskinelement och
hissinrättningar, i elementarmekanik och beskrifvande
maskinlära samt i elektrokemi, äfvensom förklara, att af
nämnda tillfälliga löneförbättring 500 kronor skola betraktas
såsom lön och 500 kronor såsom tjänstgöringspenningar,
samt
b) på extra stat för år 1908 bevilja för omförmälda
tillfälliga löneförbättring 8,000 kronor och till förstärkning
af lärarkrafterna vid tekniska högskolan 17,500
kronor, tillhopa 25,500 kronor.
L08:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till anskaffande af unjn?''.
undervisningsmateriell för tekniska högskolans maskinlaboratorium på extra oingsmaterieii
stat för år 1908 anvisa ett belopp af 15,279 kronor. VU tekniska
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 379—382 i statsrådsprotokollet, ma9i<in
Ifrågavarande
anslag är afsedt att användas på sätt följande kostnads-laborat''rinmberäkning
utvisar: [112.]
Bil), till Riksd. Prot. 1907. 4 Samt. 1 Afd. 9 lläfl.
49
386
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
1 dieselmotor å 10 hästkrafter med ljuddämpare och rörledningar inom
maskinrummet, fullt uppsatt å förut
färdig grund ..................................... kronor 4,880: —
1 avancemotor å 10 hästkrafter med
ljuddämpare och rörledningar (afloppsröret
endast till ljuddämparen) » 1,650: —
Summa kronor 6,530: —
Afgår 20 °lo rabatt för tekniska högskolan
..................................................
Aflopps- och kylvattenrör, grunder och diverse till båda
maskinerna....................................................................
Emballage, frakt och uppsättning af avancemotorn
Anordning för högtrycksturbinmodeller:
Elektromotorpump (M) om 150 min.
lit. med remskifva och igångsättningsmotstånd,
enligt anbud från
firman Zander & Ingeström.........
2 stycken ventiler N och O ...............
Tilledningsrör från vattenledningen...
Luftklocka L ..........................................
1,306: kronor 5,224: —
kronor 1,810
» 75
» 100
» 80
Inloppsrör med munstycken D och E
»
125
—
Manometer ...................................................
»
50
—
Turbinstativ B ..........................................
»
100
—
Stänkskärm A............................................
»
40
—
Turbinaxel med lager F, G, H, K......
»
70
—
3 stycken turbinhjul .................................
>
600
—
Afloppsrör med slang C ........................
»
15
—
Bromsskifva...................................................
»
60
—
Modeller.........................................................
»
150
—
Uppställningsbord......................................
»
100
—
Anordning för lågtrycksturbinmodeller:
4 stycken båtcisterner A, B, C, D, rita. 2,
kronor
1,300
—
1 » skjutlucka H...........................
>
30
—
1 » öfverfallsbord I........................
»
50
—
1 » bräddaflopp G ......................
»
60
—
1,600:
200:
kronor 3,375: —
Transport kronor 1,440: — kronor 10,399: —
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
387
Transport
kronor
1,440: — kronor 10,399
2 stycken galler.....................................
»
50: —
2 » länsventiler K ........................
»
40: —
4 meter 150 millimeter flänsrör med
krökar ...............................
160: —
2 stycken flottörer ...............................
»
85: —
Centrifugalpump om 2,000 min. lit.,
enligt anbud från firman Zander
& Ingeström ..................................
»
420: —
Rem till eko ...............................................
»
40: —
Lågtrycksturbin med fundamentring
och bromsskifva rita., 4, 5 och 6
»
965: —
2 stycken extra turbinhjul med led-
skenor .................................................
»
500: —
1 stycke extra sugrör .............................
»
60: —
Bromsningsanordning................................
»
40: —
Målning af cisternerna..............................
>
180: —
Transport och uppsättning ....................
»
200: —
Cementgrundsarbeten................................
»
50: kronor 4.230:
Elektriska ledningar ............................ ...
» 250:
Konstruktionsritningar.................................
.................. » 400:
Summa kronor 15,279
På grund af hvad i ärendet förekommit hemställer utskottet,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må till anskaffande af undervisningsmateriell
för tekniska högskolans maskinlaboratorium
på extra stat för år 1908 anvisa ett belopp af
15,279 kronor.
109:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels bevilja tillfällig. Ang.
löneförbättring för år 1908 åt följande lärare vid Chalmers tekniska teVo-^förbättrlng6
anstalt med för vissa0
för föreståndaren .................................... kronor 1,000: —
» 9 lektorer 1,000 kronor hvardera » 9,000: —
» läraren i verkstadsarbete............... » 500: —
» andre läraren i byggnad slära....... » 500: —
» » »i matematik ............ » 750: —
» » »i allmän kemi......... » 750: —
» läraren i skeppsbyggeri ................. » 750: —
» » i frihandsteekning............ » 650: —
lärare vid
Chalmers
tekniska läroanstalt.
[1X3.J
388
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
dels förklara, att af den lektorerna tillkommande löneförbättringen
500 kronor skulle betraktas såsom lön och 500 kronor såsom tjänstgöringspenningar,
dels ock för nu ifrågavarande ändamål på extra stat för år 1908 anvisa
ett belopp af 13,900 kronor.
För ifrågavarande ändamål har Riksdagen å extra stat för år 1907
anslagit ett belopp af 12,900 kronor. Ren för nästa år föreslagna förhöjningen
af anslaget är föranledd däraf, att den blifvande innehafvaren
af det under punkt 22 här ofvan omförmälda nya lektoratet i ämnena
mekanik och matematik vid läroantalten ifrågasatts skola komma i åtnjutande
af tillfällig löneförbättring i likhet med öfriga lektorer.
Den i ärendet förebragta utredningen återfinnes å sid. 382 och 383 i
statsrådsprotokollet.
På grund af hvad i ärendet förekommit och under förutsättning af
bifall till hvad utskottet under punkt 22 här ofvan beträffande upprättandet
vid Chalmers tekniska läroanstalt af en lektorsbefattning i mekanik
och matematik föreslagit, får utskottet hemställa,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må
a) bevilja tillfällig löneförbättring för år 1908 åt
följande lärare vid Chalmers tekniska läroanstalt med
för föreståndaren ..................................... kronor 1,000: —
» 9 lektorer 1,000 kronor hvardera » 9,000: —
» läraren i verkstadsarbete.................. » 500: —
» andre läraren i byggnadslära....... » 500: —
» » »i matematik ............ » 750: —
» » » i allmän kemi......... » 750: —
» läraren i skeppsbyggeri .................. » 750: —
» » i frihandsteckning.............. » 650: —
b) förklara, att af den lektorerna tillkommande
löneförbättringen 500 kronor skola betraktas såsom lön
och 500 kronor såsom tjänstgöringspenningar; samt
c) för nu ifrågavarande ändamål på extra stat för
år 1908 anvisa ett belopp af 13,900 kronor.
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
389
110:o) Med anledning af Kungi. Maj:ts därom gjorda framställning, föJ^|''njng
och under hänvisning till hvad statsrådsprotokollet (sid. 384 och 385) i af lärarkraf?
detta ärende innehåller, hemställer utskottet, ^"''tekniska
att Riksdagen må, i likhet med hvad förut ägt mm,sko,”jrastock
på extra stat för år 1908 anvisa: [114]
a) till förstärkning af lär arkrafterna vid tekniska
skolan i Stockholm 2,000 kronor; samt
b) till inköp och underhåll af inventarier och undervisning
smateriell vid samma skola 750 kronor;
eller tillhopa 2,750 kronor.
11 l:o) På grund af Kung! Maj:ts därom gjorda framställning hemStäller
Utskottet, elementar
att
Riksdagen må, i likhet med hvad för inne- 8^ol?n.i
varande år ägt rum, för uppehållande af verksamheten ''s''
vid tekniska elementarskolan i Norrköping på extra stat
för år 1908 anvisa till betjäningens aflöning 250 kronor,
till lyshållning, uppvärmning m. m. 1,300 kronor,
till assistenter och repetitörer 400 kronor, till undervisningen
i främmande språk 400 kronor, till höjd aflöning
åt läraren i frihand steckning 150 kronor samt till
bibliotek och samlingar 300 kronor, eller tillhopa 2,800
kronor.
112:o) Kung! Maj:t har föreslagit Riksdagen att för uppehållande af
verksamheten vid tekniska elementarskolan i Malmö på extra stat för år
1908 anvisa till betjäningens aflöning 1,000 kronor, till lyshållning, uppvärmning
m. m. 2,200 kronor, till en parallellafdelning i första årskursen
4,500 kronor, till en parallellafdelning i andra årskursen 5,000 kronor, till
en parallellafdelning i tredje årskursen L,000 kronor, till inköp af undervisningsmateriell
750 kronor, till inredning af ny verkstad och inköp af
verkstadsmateriell 13,842 kronor samt till inredning af nya laboratorier
5,000 kronor, eller tillhopa 33,292 kronor.
Den i ärendet förebragta utredningen återfinnes å sid. 385—389 i
statsrådsprotokollet.
För hvartdera af åren 1904—1907 har Riksdagen på extra stat anvisat
för uppehållande af verksamheten vid tekniska elementarskolan i
Malmö:
Ang.
tekniska
elementarskolan
i
Malmö.
[116.]
390
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
till betjäningens aflöning.....................................
» lyshållning, uppvärmning m. m..............
» en parallellafdelning i första årskursen
» en parallellafdelning i andra årskursen .
» en parallellfackafdelning i tredje årskur
» inköp af undervisningsmateriel!................
............... kronor
850
—
............... »
1,700
—
»
3,500
—
»
4,000
—
L ............ »
1,500
—
»
500
—
summa kronor
12,050
—.
De af Kungl. Maj:t för år 1908 under förenämnda poster föreslagna
belopp uppgå tillhopa till 14,450 kronor, utvisande sålunda en förhöjning
med 2,400 kronor. Tvenne nya poster hafva därjämte upptagits uti
Kungl. Maj:ts förevarande framställning, nämligen till inredning af ny
verkstad och inköp af verkstadsmateriell 13,842; kronor samt till inredning
af nya laboratorier 5,000 kronor.
Anslaget för uppsättning af den nya verkstaden är afsedt att användas
på sätt följande kostnadsberäkning utvisar:
amerikansk gängsvarf
revolverhufvud till densamma..........................................
apparat för konisk svarfning .........................................
1 amerikansk pelarborrmaskin.............................................
1 universal fräsmaskin...........................................................
friisar till densamma............................................................
6 mindre gängskärningssvarfvar, däraf en med genomborrad
spindel ..................................................................
1 smärgelslipmaskin med skifvor .......................................
takrörelse till densamma...................................................
6 själfcentrerande chuckar......................................................
15 nya skrufstycken ä 32 kronor.........................................
1 ventilator med tillbehör......................................................
10 remskifvor ..............................................................................
2 elektromotorer för direkt koppling å fräsmaskin och
borrmaskin...........................................................................
1 uppsättning nya smidesverktyg......................................
1 uppsättning nya spiralborrar ..........................................
1 sats brotscher ........................................................................
1 uppsats gängverktyg............................................................
flyttning och montering af förhandenvarande maskiner
och axelledningar .........................................................
kronor
1,220
520
210
1,040
2,860
600
3,600
110
47
300
480
185
120
810
100
200
100
340:
1,000:
summa kronor 13,842:
Statsäd skottets Utlåtande N:o 9.
391
På grund af hvad i ärendet förekommit får utskottet hemställa,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Majts förevarande
framställning, må för uppehållande af verksamheten
vid tekniska elementarskolan i Malmö på extra
stat för år 1908 anvisa till betjäningens aflöning 1,000
kronor, till lyshållning, uppvärmning in. m. 2,200 kronor,
till en parallellafdelning i första årskursen 4,500
kronor, till en parallellafdelning i andra årskursen 5,000
kronor, till en parallellafdelning i tredje årskursen 1,000
kronor, till inköp af undervisningsmateriell 750 kronor,
till inredning af ny verkstad och inköp af verkstadsxnateriell
13,842 kronor samt till inredning af nya laboratorier
5,000 kronor, eller tillhopa 33,292 kronor.
113:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för uppehållande af
verksamheten vid tekniska elementarskolan i Örebro på extra stat för år
1908 anvisa till höjda aflöningar åt extra lärarna i svenska språket, främmande
språk, frihandsteckning och modellering 825 kronor, till höjd ersättning
för bestridande af sekreterar- och kamrerargöromålen 100 kronor,
till arfvode åt extra lärare för undervisning i parallellklasser 13,075 kronor,
till biträden i landtmäteri m. in. 200 kronor, till biträden på verkstaden
1,570 kronor, till betjäningens aflöning 850 kronor och till lyshållning,
uppvärmning m. m. 3,300 kronor, eller tillhopa 19,920 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 389—398 i statsrådsprotokollet.
För innevarande år har Riksdagen för uppehållande af verksamheten
vid ifrågavarande skola på extra stat anvisat ett belopp af 18,045 kronor
eller med afdrag af 2,000 kronor, som beräknats för inköp af en snabbsvarf,
16,045 kronor. Den för år 1908 äskade förhöjningen af anslaget är
afsedd dels till höjda arfvoden åt extra lärarna, dels till höjd ersättning
för bestridande af sekreterar- och kamrerargöromålen, dels ock till ökad
aflöning åt betjäningen. De nu upptagna posterna »biträden i landtmäteri
in. m.» och »biträden på verkstaden» hafva med enahanda belopp, som nu
föreslagits, under föregående år ingått uti de för parallellafdelningarna
anslagna summor. I afseende å posten »lyshållning, uppvärmning m. m.»
har icke någon förändring vidtagits.
På grund af hvad i ärendet förekommit hemställer utskottet,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må för uppehållande af verksamheten
vid tekniska elementarskolan i Örebro på
extra stat för år 1908 anvisa till höjda aflöningar
Ang.
tekniska
elementarskolan
i
Örebro.
[117.]
392
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
åt extra lärarna i svenska språket, främmande språk,
frihandsteckning och modellering 825 kronor, till
höjd ersättning för bestridande af seki’eterar- och kamrerargöromålen
100 kronor, till arfvode åt extra lärare
för undervisning i parallellklasser 13,075 kronor, till
biträden i landtmäteri m. m. 200 kronor, till biträden
på verkstaden 1,570 kronor, till betjäningens aflöning
850 kronor och till lyshållning, uppvärmning m. m.
3,300 kronor, eller tillhopa 19,920 kronor.
Ang. _
anslag till
tekniska
elementarskolan
i
Borås.
[118.]
114:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
hemställer utskottet,
att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande
år ägt ruin, för uppehållande af verksamheten vid tekniska
elementarskolan i Borås på extra stat för år 1908
anvisa till undervisning i verkstadsarbete 700 kronor,
till undervisning i svenska och främmande språk 500
kronor, till undervisning i frihandsteckning 200 kronor,
till betjäningens aflöning 850 kronor samt till lyshållning,
uppvärmning m. m. 1,600 kronor, eller tillhopa
3,850 kronor.
Ang. _
anslag till
tekniska
elementarskolan
i
Härnösand.
[119.]
115:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för uppehållande af
verksamheten vid tekniska elementarskolan i Härnösand på extra stat för
år 1908 anvisa till undervisning i svenska språket 200 kronor, till undervisning
i främmande språk 400 kronor, till lyshållning, uppvärmning m. m.
2,900 kronor, till betjäningens aflöning 850 kronor samt till förhöjning af
arfvodet till gymnastiklärare 290 kronor, eller tillhopa 4,640 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 399 och 400 i statsrådsprotokollet.
För uppehållande af verksamheten vid tekniska elementarskolan i
Härnösand har Riksdagen på extra stat för år 1907 anvisat fett belopp af
4,350 kronor. Den nu äskade förhöjningen af anslaget är afsedd att användas
till beredande af daglig gymnastikundervisning vid skolan.
På grund af hvad i ärendet förekommit får utskottet hemställa,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må för uppehållande af verksamheten
vid tekniska elementarskolan i Härnösand på extra
stat för år 1908 anvisa till undervisning i svenska språket
200 kronor, till undervisning i främmande språk
400 kronor, till lyshållning, uppvärmning m. m. 2,900
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
393
kronor, till betjäningens aflöning 850 kronor samt till
förhöjning af arfvodet till gymnastiklärare 290 kronor,
eller tillhopa 4,640 kronor.
116:o) Sedan 1906 års Riksdag, med bifall till Kung! Maj:ts därom Ang.
gjorda framställning, till understöd för tre år åt lägre tekniska yrkesskolor “sgj^tekpå
i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 13 januari 1906 niska yrkesomförmäldt
villkor rörande bidrag från vederbörande kommun samt till rsk°1°r''
bestridande af kostnader för inspektion af dessa skolor beviljat ett anslag
af 270,000 kronor och däraf på extra stat för år 1907 anvisat ett belopp
af 90,000 kronor, har Kungl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att af förenämnda
redan beviljade anslag på extra stat för år 1908 anvisa ett belopp
af 90.000 kronor.
Det vid anslaget fastade villkor är, att det bidrag, som af de beviljade
medlen kommer att utbetalas till understöd åt en skola, icke må öfverskjuta
hvad vederbörande kommun kontant tillskjuter till skolan.
Utskottet hemställer,
att Riksdagen må till understöd åt lägre tekniska *
yrkesskolor samt till bestridande af kostnader för inspektion
af dessa skolor af förut beviljadt anslag på
extra stat för år 1908 anvisa ett belopp af 90,000 kronor.
117:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till resestipendier åt Ang.
föreståndare och facklärare vid lägre tekniska läroanstalter, under de villkor ''ITföSän-1
och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva, på extra stat da‘-e och fackför
år 1908 anvisa ett belopp af 3,000 kronor. ^"teknisk»*
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsråds- läroanstalter,
protokollet sid. 401—403. [121.]
Då det synes önskvärdt, att föreståndare och facklärare vid lägre tekniska
läroanstalter må beredas tillfälle att genom resor vidga sina kunskaper
och sin erfarenhet inom området för sin verksamhet, samt utskottet
icke haft anledning till erinran mot beloppet af det äskade anslaget, får
utskottet hemställa,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må till resestipendier åt föreståndare
och facklärare vid lägre tekniska läroanstalter,
under de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan
finna godt föreskrifva, på extra stat för år 1908 anvisa
ett belopp af 3,000 kronor.
Bill. till Rilcsd. Prof. W07. 4 Samt. 1 Afd. !1 Haft. 50
394
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Ang.
slöjdföreningen9
i Göteborg
skola.
[122.]
Ang.
utvidgning
af den kvinn
liga lärokursen.
[123.]
Ang.
tillfällig löneförbättring
för extra
ordinarie
professorer.
[124.]
118:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
och. under hänvisning till hvad statsrådsprotokollet (sid. 403 och 404) i
ärendet innehåller, hemställer utskottet,
att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande år
ägt rum, till understöd för uppehållande af slöjdföreningens
i Göteborg skola, på extra stat för år 1908 bevilja
ett belopp af 30,000 kronor, att under villkor att
Göteborgs stad för skolan tillskjuter minst lika mycket
för år 1908 äfvensom på de öfriga villkor, som Kungl.
Maj:t kan finna godt föreskrifva, ställas till styrelsens
för skolan förfogande för därmed afsedt ändamål.
Gymnastiska centralinstitutet.
119:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning får utskottet
hemställa,
att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande
år ägt rum, för uppehållande af undervisningen
i den kvinnliga lärokursen vid gymnastiska centralinstitutet
med ett ökadt antal elever anvisa på extra stat för år
1908 ett belopp af 4,700 kronor.
Farmaceutiska institutet.
120:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen
dels medgifva, att extra ordinarie professorerna vid farmaceutiska
institutet må för år 1908 åtnjuta tillfällig löneförbättring, som skall utgå
till den, som innehar begynnelselön eller berättigats uppbära allenast ett
ålderstillägg, med 1,000 kronor, däraf 500 kronor lön och 500 kronor tjänstgöringspenningar,
samt till den, som berättigats uppbära två ålderstillägg,
med 500 kronor, att tilläggas lönen,
dels ock för berörda ändamål på extra stat för år 1908 anvisa ett
förslagsanslag af 1,500 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 404
—406 i statsrådsprotokollet.
Då billigheten synes fordra, att de extra ordinarie professorerna vid
farmaceutiska institutet må komma i åtnjutande af sådan tillfällig löneförbättring,
som för innevarande år tillkommer vissa lärare vid universi
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
395
teten och karolinska mediko-kirurgiska institutet, och som äfven för år
1908 föreslagits skola till dem utgå, får utskottet hemställa,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må
a) medgifva, att extra ordinarie professorerna vid
farmaceutiska institutet må för år 1908 åtnjuta tillfällig
löneförbättring, som skall utgå ti il den, som innehar
begynnelselön eller berättigats uppbära allenast ett ålderstillägg,
med 1,000 kronor, däraf 500 kronor lön och
500 kronor tjänstgöringspenningar, samt till den, som
berättigats uppbära två ålderstillägg, med 500 kronor,
att tilläggas lönen, samt
b) för berörda ändamål på extra stat för år 1908
anvisa ett förslagsanslag af 1,500 kronor.
121:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för farmaceutiska institutets
behof på extra stat för år 1908 anvisa följande belopp: till ökad ersättning
åt sekreterare och kamrerare 500 kronor, till egendomens underhåll,
renhållning och diverse 2,000 kronor, till bränsle, gas, vatten m. m. 500
kronor och till städning af lokalerna m. m. 600 kronor, eller sammanlagdt
3,600 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid 406—408 i statsrådsprotokollet.
För farmaceutiska institutets verksamhet har Riksdagen å extra stat
för innevarande år anvisat ett belopp af 2,150 kronor. Den nu föreslagna
förhöjningen af de uti ifrågavarande anslag ingående posterna till egendomens
underhåll m. m. samt till städning af lokalerna är föranledd af
den utvidgning af institutets lokaler, hvartill Riksdagen år 1905 anvisat
medel.
På grund af hvad i ärendet förekommit får utskottet hemställa,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Majtts förevarande
framställning, må för farmaceutiska institutets
behof på extra stat för år 1908 anvisa följande belopp:
till ökad ersättning åt sekreterare och kamrerare 500
kronor, till egendomens underhåll, renhållning och diverse
2,000 kronor, till bränsle, gas, vatten m. in. 500
kronor och till städning af lokalerna m m. 600 kronor,
eller sammanlagdt 3,600 kronor
Aug.
anslag till
uppehållande
af institutets
verksamhet.
[125.]
Ang.
repetitionskurser
för
barnmorskor.
[126.]
Ang.
internationell
katalog öfver
naturvetenskaplig
litteratur.
[127.]
. Ans-.
bidrag till
den internationella
jordmätningen.
[128.]
396
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Barnmorskeundervisnmgen och barnbördslmsen.
122:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
och under hänvisning till hvad i afseende härå hlifvit till statsrådsprotokollet,
sid. 408 och 409, anfördt, hemställer utskottet,
att Riksdagen må, i likhet med hvad för åren 1904,
1905, 1906 och 1907 ägt rum, på extra stat för år 1908
anvisa ett anslag af 3,000 kronor till anordnande af
repetitionskurser för äldre barnmorskor och till beredande,
såvidt ske kan, af fri bostad eller hyresbidrag
åt deltagarinnorna däri under den tid, de genomgå
dessa kurser.
Y etenskapsakademien.
123:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat för år
1908 bevilja 2,000 kronor för inlösen af fullständiga exemplar och enstaka
delar af en internationell fortlöpande katalog öfver naturvetenskaplig litteratur
samt 1,600 kronor för upprätthållande af den för ifrågavarande katalogarbete
anordnade regionalbyrån för Sverige.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 409 i statsrådsprotokollet.
På grund af hvad i ärendet förekommit hemställer utskottet,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må
a) för inlösen af fullständiga exemplar och enstaka
delar af en internationell, fortlöpande katalog öfver
naturvetenskaplig litteratur på extra stat för år 1908
anvisa 2,000 kronor; samt
b) för upprätthållande under samma år af den för
ifrågavarande katalogarbete anordnade regionalbyrån för
Sverige bevilja på extra stat för år 1908 ett belopp af
1,600 kronor.
124:o) Sedan 1906 års Riksdag, med bifall till Kungl. Maj:ts därom
gjorda framställning, under förutsättning att Sverige kommer att för åren
1907—-1916 deltaga i kostnaderna för den internationella jordmätningen,
till bestridande af den på Sverige belöpande andelen i dessa kostnader
beviljat ett anslag af 14,240 kronor och däraf på extra stat för år 1907
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
397
anvisat 1,424 kronor, har Kung!. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att af
förenämnda redan beviljade anslag på extra stat för år 1908 anvisa ytterligare
1,424 kronor.
Utskottet hemställer,
att Riksdagen må till bestridande af den på Sverige
belöpande andelen i kostnaderna för den internationella
, jordmätningen af förut beviljadt anslag på extra stat för
år 1908 anvisa ytterligare 1,424 kronor.
125:o) Uti en till Riksdagen den 1 februari 1907 afl åt eu proposition, Ang. mpdein:o
46, har Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af stats råds- „ rea"rå It ning«- protokollet öfver ecklesiastikärenden för samma dag föreslagit Riksdagen arbetet,
att till afslutande af de arbeten, som ännu återstå för fullbordande af
Sveriges andel i det på 1860-talet påbörjade s. k. medeleuropeiska gradmätning
sarbetet på extra stat för år 1808 anvisa ett belopp af 6,200 kronor.
Till ofvannämnda statsrådsprotokoll har föredragande departementschefen
yttrat följande:
»I underdånig skrifvelse den 9 januari 1907 har vetenskapsakademien
gjort framställning om ett anslag af 6,200 kronor för afslutande af de
arbeten, som återstå för fullbordande af Sveriges andel i det på 1860-talet
påbörjade s. k. medeleuropeiska gradmätningsarbetet.
I fråga om uppkomsten och fortgången af det vetenskapliga företag,
som kallats det medeleuropeiska gradmätningsarbetet och numera benämnes
den internationella jordmätningen, anhåller jag få hänvisa till den redogörelse
härom, som lämnats i det vid 1906 års statsverksproposition fogade
utdrag af statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden för den 13 januari
1906, punkten 120.
Vidare vill jag erinra därom, att Rikets åren 1862—1863 församlade
Ständer till bestridande af kostnaden för Sveriges deltagande i utförande
af en medeleuropeisk gradmätning anvisade ett belopp af 25,000 kronor.
Vetenskapsakademiens nu förevarande hemställan har närmast föranledts
af en utaf akademiens ledamot f. d. professorn vid generalstaben
P. G. Rosén till akademien aflåten skrifvelse af följande lydelse:
»Mer än fyra decennier hafva förflutit, sedan det internationella vetenskapliga
företag, som har till uppgift bestämmandet af jordytans allmänna
form eller storlek eller den s. k. geoiden, bragtes till stånd på initiativ
af chefen för preussiska generalstabens trigonometriska afdelning generallöjtnant
Baeyer.
Till deltagande i detta storslagna företag, som blef kalladt den medeleuropeiska
gradmätningen, sedermera från år 1886 internationella jord
-
398
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
mätningen, hade den preussiska regeringen låtit inbjudningar utgå till alla
de länder, genom hvilka det stora gradmätningsnätet skulle sträcka sig,
däribland äfven Sverige.
Till sina närmare detaljer gick förslaget ut på att med begagnande
af de för topografiskt ändamål i Italien, Schweiz, Tyskland, Belgien,
Danmark, Sverige och Norge samt någon del af Ryssland redan utförda
geodetiska mätningar i förbindelse med alla inom samma område till ett
antal af några och trettio befintliga observatorier, betraktade såsom för
ändamålet astronomiskt väl bestämda punkter, erhålla en från observatoriets
i Palermo parallell sig så långt som möjligt norrut sträckande medeleuropeisk
gradmätning, hvilken skulle omfatta ett område af mer än
20 graders utsträckning i meridianens riktning och omkring 16 grader i
longitudinell led.
Genom en kombination af flera gradmätningar tänkte man sig då
kunna på ett mera fullständigt och afgörande sätt, än som hittills skett,
utforska och bestämma de särskilda och egendomliga, från jordens allmänna
medelgestalt afvikande krökningar, som tvifvelsutan skulle finnas i Centraleuropas
särskilda länder. Hvad särskildt angår Sveriges deltagande i
utförandet af detta kolossala arbete, så afsåg projektet, att kungl. svenska
topografiska kårens utförda triangulationer skulle i förening med motsvarande
trianguleringar i respektive grannländer läggas till grund för
bestämmandet af afstånden och de inbördes riktningarna mellan de punkter,
där astronomiska bestämningar af polhöjd, azimut och eventuellt longitud
antingen redan funnes för handen eller kunde å desamma utföras. Man
tänkte sig vid den tiden Stockholm, Uppsala och Ivristiania såsom de
punkter, hvartill mätningarna kunde komma att utsträckas.
Kungl. vetenskapsakademien, till hvilken denna fråga bli fvi t hänskjuten,
utsåg bland sina ledamöter herrar Selander, friherre Fabian Wrede
och Lindhagen för att afgifva utlåtande öfver denna angelägenhet. Dessa
skänkte densamma sitt odelade bifall och framlade arbetsplan och förslag
till revision och komplettering af de trianguleringar, som funnos för
handen och ansågos böra ingå såsom integrerande delar i det vetenskapliga
arbetet.
I planen för dessa arbeten, som ansågos kunna blifva utförda på 4 är,
ingick äfven samarbete med astronomer i våra grannländer Danmark och
Norge särskildt för bestämmandet af longitudsskillnaden mellan Stockholm,
Köpenhamn och Kristiania. Med anslag af allmänna medel till ett belopp
af 25,000 kronor blefvo ock sedermera från och med år 1863 följande
arbeten verkställda:
Statsutskottets Utlåtande N:o .9.
399
1. Baslinjemätningar å Ladugårdsgärde, å Axvalla lied och i Halland
vid Laholmsbukten.
2. Horisontalvinkelmätningar i ändamål att sammanbinda baslinjen
med en hufvudsida i triangelnätet af lista ordningen.
3. Nya horisontalvinkelmätningar å 26 triangelpunkter i triangelnäten
vid Sveriges västra kust för revision af det gamla nätet.
4. Telegrafiska longitudsbestämningar emellan Stockholm, Köpenhamn
och Kristiania.
5. Azimutbestämning af en triangelsida vid Lund.
Samtliga dessa mätningar verkställdes under 1863—1869, men af
desamma hafva endast de astronomiska bestämningarna blifvit publicerade,
nämligen i kungl. vetenskapsakademiens Handlingar Bd 24, n:r 4 och Bihang
till kungl. vetenskapsakademiens handlingar, Bd 17 afdelning n:r 7.
De nu anförda geodetiska. operationerna vid västra kusten, hvilka
utgöra den största delen af det i Sverige nedlagda arbetet, hade närmast
till syfte att lämna bidrag till bestämmandet af krökningsförhållandena i
den stora meridianbåge, som man tänkt sig börja på Sicilien och sträcka
sig norrut, så långt trianguleringsmaterial fanns för handen, samt förbindas
med observatorierna i Muneken, Prag, Leipzig, Berlin och Köpenhamn.
Emellertid har sedan denna tid den internationella jordmätningens
program i omfattning vunnit ofantligt mera, än dess upphofsman kunnat
ana. I sammanhang därmed har också den ifrågavarande meridianbågen
vunnit större utsträckning, söderut till Tunis och norrut till norra ändan
af Trondhjemsfjorden, och dess utvidgning har utan tvifvel icke härmed
erhållit sin begränsning. Dess längd uppgår nu till 31 latitudsgrader, eller
5 grader mera än den rysk-skandinaviska gradmätningsbågen, som sträcker
sig från Donau till Norra Ishafvet.
De för den ifrågavarande meridianbågen till grund liggande trianguleringarna
och astronomiska bestämningarna äro ock alla publicerade med
undantag af den inom Sverige liggande delen, eller det förbindande triangelnätet
vid västra kusten. Därjämte har beräkningen af lodafvikelser och
krökningsförhållanden i meridianbågen, hvilka maktpåliggande beräkningar
verkställas af internationella jordmätningens centralbyrå i Potsdam, fortskridit
så långt, att man redan för flera år tillbaka och särskild! vid de
senaste kongresserna i Köpenhamn 1903 och i Budapest 1906 uttalat en
liflig önskan att så snart ske kan erhålla de data, som äro nödvändiga
för de sagda beräkningarnas fortsättande norrut från Köpenhamn.
För att det af kungl. vetenskapsakademien anlagda och sedan till allra
största delen utförda gradmätningsarbetet vid västkusten skall uppfylla
det därmed afsedda ändamålet, är det således nödvändigt, att det snart
400
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
vinner en afsilning och offentliggöres. Med anledning häraf har jagverkställt
eu genomgående undersökning af det förhandenvarande observationsmaterialet
för att komma till insikt, om detsamma var af tillfredsställande
beskaffenhet, eller huruvida det nu efter flera decenniers förlopp
skulle fordra några ytterligare förbättringar eller kompletteringar för att
kunna offentliggöras.
Resultatet af denna undersökning har blifvit följande.
Triangelnätet utgår från sidan Köpenhamn (Nicolaikyrka) —Malmö (Petri
kyrka) och sträcker sig till sidan Vagnarberg—Dragonkullen, tillhörande
gemensamt det svenska och norska triangelnätet, samt besitter en längd
af omkring 38 mil. Jämförelsevis må nämnas, att den svensk-ryska gradmätningen
af nätet å Spetsbergen endast är 10 mil längre.
De geodetiska arbetena omfatta följande delar, nämligen:
1. Basmätningen vid Laholmsbukten, verkställd år 1863.
2. Sammanbindningsnätet mellan denna baslinje och triangelsidan
Knösen—Boarp, som är trianguleradt åren 1863 och 1867, med vinkelmedelfel
+ l'',0.
3. Trianguleringen af det 15 mil långa nätet mellan sidan Köpenhamn—Malmö
och sidan Apelviksås—Elmeberg, som verkställdes 1839—41,
med ett vinkelmedelfel af + l”,3.
4. Trian2rulerin°;en af det omkring 23 mil lånaja nätet mellan sidan
Apelviksås—Elmeberg och sidan Vagnarberg—Dragonkullen, hvilken utfördes
åren 1866—67 med ett vinkel medelfel af + l",3.
Vinkelmedelfelen äro beräknade enligt den internationella formeln.
Då nu såväl horisontalvinkelmätningen som trianglarnas form kan
anses vara tillfredsställande, synas inga vidare geodetiska operationer vara
af nöden. Endast astronomiska bestämningar af polhöjd och azimut å
minst tvenne punkter äro af stor vikt, för att dessa arbeten skola kunna
motsvara det ändamål, som med dem afses.
Vinkelmätningarna äro visserligen till eu stor del beräknade, men
fordra en genomgående revision och kontrollräkning för att kunna framläggas
i en publikation.
Då det nu är största utsikt till att kunna erhålla krafter för att
utföra de kompletterings- och räknearbeten, som för en publikation i
angifvet ändamål äro nödvändiga, så torde vara lämpligt att med ledning
af det föregående söka bestämma det ungefärliga belopp, hvartill kostnaden
för dessa återstående arbeten kan uppgå.
Statsutskottets Utlutande N:o 9.
401
1. Beräkning och redigering af sammanbindningsnätet
till baslinjen i Halland samt baslinjens egen redigering.........
2. Beräkning och redigering af hufvudtriangelnätet söder
om triangelsidan Apelviksås—Elmeberg ......................................
3. Beräkning och redigering af nätet norr om Apelviksås—Elmeberg
................................................................................
4. Polhöjds- och azimutbestämning vid förslagsvis två
triangelpunkter...................................................................................
5. De astronomiska observationernas beräkning och
redigering .............................................................................................
6. Text och tabeller 10 arkh.,, ...
Kartor .................................jnil Publikation ..................|
Kostnad
1,100 kronor
1,500 »
1,400 »
1,500 »
700
1,500 »
400 *
Totala kostnaden 8,100 kronor.
Under antagande att kung!, vetenskapsakademien, i likhet med hvad
som förut ägt rum, intager i sina skrifter ifrågavarande publikationer, så
skulle det belopp, som af statsmedel fordrades till de astronomiska observationernas
verkställande samt till beräkning och redigering af samtliga
mätningar, uppgå till summa 6,200 kronor.
Beträffande räkne- och redigeringsarbetenas utförande torde det slutligen
böra meddelas, att det geodetiska observationsmaterialet är af den
beskaffenhet och i det tillstånd, att detsamma när som helst kan läggas
under behandling, samt att de astronomiska observationerna, som torde
fordra omkring en månad, redan under år 1907 med stor sannolikhet kunna
verkställas, om medel därtill finnas för handen.
Jag tror mig med det nu meddelade hafva uppvisat, att triangelnätet
vid västkusten, och det för en jämförelsevis ringa kostnad, kan fullbordas
och därmed göras användbart för vetenskapligt syfte. Det synes ock närmast
vara kung! vetenskapsakademien, som det åligger att föra detta af henne
för nära 40 år sedan påbörjade gradmätningsarbete till slut och därmed uppfylla
de förpliktelser, som Sverige har som ledamot af den internationella
j ordmätningen.
På grund häraf och under antagande att kungl. akademien behagade
ikläda sig kostnaderna för ifrågavarande arbetens offentliggörande an hålles
vörd samt, att kungl. akademien ville ingå till Kungl. Maj:t med underdånig
hemställan om beviljande af medel till ett belopp af 6,200
kronor för utförande af återstående arbeten, bestående i beräkningar,
redigering och astronomiska observationer i triangelnätet utefter Sveriges
B''It. till Riksd, I’rot. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 9 Häft. 51
402
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
västra kust, i ändamål att till den internationella jordmätningen lämna
bidrag för utförande af de undersökningar af jordens form och storlek,
som redan under 1860-talet voro planlagda och beslutade.»
Öfver Roséns berörda framställning infordrade vetenskapsakademien
yttrande af sina sakkunniga ledamöter professorerna A. Lindstedt och B.
Hasselberg, Indika i skrifvelse till akademien den 3 januari 1907 anförde,
att då det af akademien, på sätt af Rosén omförmälts, anlagda och med
betydlig kostnad till största delen redan utförda gradinätningsarbetet vid
västkusten uppenbarligen ej kunde uppfylla det därmed afsedda ändamålet,
med mindre den slutliga bearbetningen och publikationen däraf ägde rum,
då vidare den af Rosén med hänsyn härtill företagna granskningen af det
föreliggande observationsmaterialet visat, att detsamma kunde anses vara
af så tillfredsställande beskaffenhet, att inga vidare geodetiska operationer
utan endast astronomiska bestämningar af polhöjd och azimut på två
triangelpunkter vore behöfliga, och då slutligen, enligt Lindstedts och
Hasselbergs förmenande, Sverige icke gärna kunde längre undandraga sig
att slutföra den andel i det gemensamma internationella arbetet, som landet
för så länge sedan åtagit sig och med afsevärd kostnad redan delvis utfört,
helst då den härtill nödiga summan måste anses synnerligen måttlig,
Lindstedt och Hasselberg ville på det lifligaste tillstyrka Roséns framställning
om utverkande af statsbidrag samt om det blifvande arbetets intagande
i vetenskapsakademiens publikationer.
I sammanhang med sin omförmälda framställning om beviljande af
det utaf Rosén ifrågasatta statsanslaget har vetenskapsakademien förklarat
sig för sin del vara villig åtaga sig de omkostnader, som kunde vara förbundna
med ifrågavarande iakttagelsers offentliggörande.»
Då departementschefen ansåge synnerligen viktigt, att de af staten bekostade
arbeten, som inom Sverige vidtagits för den internationella jordmätningen,
vederbörligen slutfördes, särskildt som det härför erforderliga
belopp syntes jämförelsevis obetydligt, men under Kungl. Maj:ts disposition
icke funnes några medel, som kunde för ändamålet anlitas, hemställde
departementschen om ifrågavarande propositions aflåtande till Riksdagen.
På grund af hvad i ärendet förekommit får utskottet hemställa,
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
403
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:fs förevarande
framställning, må till afslutande af de arbeten, som
ännu återstå för fullbordande af Sveriges andel i det
på 1860-talet påbörjade s. k. medeleuropeiska gradmätningsarbetet,
på extra stat för år 1908 anvisa ett belopp
af 6,200 kronor.
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.
126:o) Med anledning af Kung]. Maj:ts i punkterna 33 och 129 under
åttonde hufvudtiteln gjorda framställning, hemställer utskottet,
att Riksdagen ma till täckande af brist, som uppstått
å det i vitterhets-, historie- och ankvitetsakademiens
stat uppförda anslaget för tryckningskostnad er, på extra
stat för år 1908 bevilja ett belopp af 3,000 kronor.
127:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning hemställer
utskottet,
att Riksdagen, i likhet med hvad under innevarande
år ägt rum, må till arfvoden åt extra biträden vid ordnandet
och vården af de under vitterhets-, historie-, och
antikvitetsakademiens inseende ställda samlingar äfvensom
till aflöning åt vaktbetjäning vid samlingarnas
förevisande på extra stat för år 1908 uppföra ett anslag
af 4,000 kronor.
128:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för vidtagande af
åtgärder till bevarande af Kronobergs slottsruin anvisa ett belopp af 5,750
kronor, dock under villkor att föreningen för nämnda ruins bevarande
tillskjuter motsvarande belopp, hvari må inberäknas hvad föreningen redan
utgifvit för ändamålet.
Beträffande den af departementschefen i ärendet förebragta utredningen
får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet sid. 411 och 412.
På grund af hvad i ärendet förekommit hemställer utskottet,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må på extra stat för år 1908
Ang.
täckande
af brist å
anslaget till
tryckningskostnader.
[129.]
Ang.
ökadt anslag
till arfvoden
åt extra biträden
hos
akademien
m. m.
[130.]
Ang.
anslag Juli
konservering
af Kronobergs
slottsruin.
[131.]
404
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
anvisa ett belopp af 5,750 kronor för vidtagande af åtgärder
till bevarande af Kronobergs slottsruin, dock
under villkor att föreningen för nämnda ruins bevarande
tillskjuter motsvarande belopp, hvari må inberäknas
hvad föreningen redan utgifvit för ändamålet.
inköp''af den 129:o) Uti en till Riksdagen den 8 mars 1907 afbiten proposition,
kvarstående n:o 104, har Kungl Maj:t, under åberopande af biiagdt utdrag af statsrådsdesjö
förs^md)r0^0^0^e^ öfyer ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen att
lings gamla till inköp för statens räkning af den kvarstående delen af Dädesjö förkyrka
m. m. samlings gamla kyrka och den mark, hvarå den finnes uppförd, äfvensom
till utförande af erforderliga restaurera!gsarbeten å kyrkan på extra stat
för år 1908 anvisa ett belopp af 4,000 kronor.
Till ofvannämnda statsrådsprotokoll har föredragande departementschefen
anfört följande:
»I underdånig skrifvelse den 4 september 1906 anförde vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien, att sedan den nuvarande kyrkan i Dädesjö
församling af Växjö stift uppförts under åren 1793 och 1794, hade
man låtit den gamla kyrkans långhus stå kvar och användt detsamma
såsom sockenmagasin. Verkställda undersökningar hade visat, att denna
äldre kyrkas ursprungliga, platta innertak ännu funnes kvar, genom kraftiga
repstafvar indeladt i rutor. Hvarje ruta vore prydd med val utförda
synnerligen intressanta målningar i romansk stil. Det vore af yttersta
vikt, att detta så godt som enastående minnesmärke, af betydelse ej blott
för den svenska medeltidskonsten utan äfven för den allmänt europeiska,
blefve omsorgsfullt bevaradt, hvilket icke kunde ske på annat sätt, än att
staten inköpte den gamla byggnaden. Akademien hade anledning antaga,
att församlingen vore villig att afstå den kvarstående delen af den gamla
stenkyrkan, därest den sattes i tillfälle att uppföra ett sockenmagasin af trä.
Akademien anhölle att få framdeles inkomma med uppgift om kostnaden
under förhoppning att Kungl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska erforderligt
anslag.
Sedermera har i underdånig skrifvelse den 19 januari 1907 vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien anfört följande:
Enligt till akademien inkommet utdrag af protokoll vid kyrkostämma
med Dädesjö församling den 11 oktober 1906 hade församlingen beslutit
att öfverlåta sin gamla kyrka till staten för vård och underhåll, mot det
att församlingen bekomme så stort belopp, som erfordrades för inköp af
byggnadsmaterialier och tomt samt för uppförande därå af lämplig inäga
-
Statsutskottets Utlåtande A'':o !). : 405
tillbyggnad, äfvensom erhölle allt det virke, församlingen anskaffat till
inredningen af det i den gamla kyrkan befintliga magasinet, därvid församlingen
uttalat, att 3,500 kronor vore nödvändiga för eu ändamålsenlig
magasinsbyggnads uppförande. Då uttrycken i protokollet synts akademien
i viss mån tvetydiga, hade förklaring infordrats från pastor i församlingen,
hvilken i skrifvelse den 9 januari 1907 förklarat, att det vore
församlingens mening att öfverlåta kyrkan å staten med full äganderätt,
ehuru detta otydligt uttryckts i protokollet.
Den gamla kyrkan begagnades för närvarande dels som magasin, för
hvilket ändamål ett öfre golf blifvit anordnadt, dels, i bottenvåningen, som
förvaringsrum för hvarjehanda föremål, hvilka användes för församlingens
behof och måste någonstädes förvaras, då i den nya kyrkan icke för dem
funnes någon lämplig plats.
Vid bedömande af frågan om inköp för statens räkning af den gamla
kyrkan vore två synpunkter att beakta. Den ena vore: hvilken vore den
gamla kyrkans betydelse i antikvariskt och konsthistoriskt hänseende, den
andra vore: hvilket belopp borde skäligen i ersättning tillerkännas församlingen,
som hittills, till stor lycka för kännedomen om medeltidens
konst i Sverige, underhållit den kvarstående delen af den gamla kyrkan.
Hvad den senare synpunkten beträffade, hade akademien af öfverintendentsämbetet
begärt en utredning angående kostnaderna för uppförande
af en ny magasinsbyggnad af trä. Ämbetet hade ifrågasatt två olika
slag af _ sådan byggnad; utfördes byggnaden af stolpar och bräder med
lister öfver fogarna samt med tak af tegel och rödfärgning, skulle kostnaden
ej öfverstiga 2.000 kronor, men om byggnaden uppfördes af timmer
med tak af tegel och rödfärgning, torde omkostnadsbeloppet icke öfverskjuta
2,800 kronor. Församlingen hade naturligtvis anspråk på att som
ersättning få ett magasin, så fast och varaktigt som möjligt, hvadan tanken
på en lättare byggnad till det billigare priset torde fä anses icke böra
komma i fråga. Ett af sten uppfördt magasin såsom den nuvarande gamla
kyrkan kräfde ringa kostnad för underhåll, hvaremot sådant af eu träbyggnad
kräfde allt emellanåt återkommande utgifter, hvarjämte ett af trä
uppfördt magasin vore vida mera utsatt för eldfara än en stenbyggnad,
hvadan eu högre årlig brandförsäkringsafgift torde erfordras. Under sådana
förhållanden och då inköp af tomt måste tagas i beräkning samt då borttagandet
ur den gamla kyrkan af den nuvarande inredningen och dennas
apterande efter den nya byggnadens kraf medförde kostnader, syntes
akademien församlingens anspråk på en ersättning af 3,500 kronor icke
vara för högt.
406
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Hvad anginge den förra af de angifna synpunkterna, eller kyrkans
betydelse i antikvariskt och konsthistoriskt afseende, ville akademien påpeka
följande. Inom hela Norden funnes icke någon motsvarighet till det platta
innertaket i Dädesjö kyrka med dess romanska, väl bibehållna malningar.
Inom norra Tyskland torde knappast något motsvarande förekomma, förrän
man kommit till Hildesheim. Detta tak med dess malningar torde tillhöra
tiden omkring 1200, d. v. s. en tid, från hvilken för öfrigt, med afseende
på målningskonstens alster, endast enstaka fragment förekomme.
Detta tak och dess målningar vore naturligtvis utförda på ^platsen af en
där arbetande konstnär. Här vore således icke fråga om något, som blifvit
från utlandet importeradt. Det hela ägde därför en mycket stor nationell
betydelse. Alltsom oftast förekomme det, att för statens räkning inköptes
för flera tusen kronor målningar utförda af lefvande konstnärer.
De kunde, då de ännu lefde och verkade, åstadkomma nya malningar,
hvilka vid ett senare tillfälle kunde hembjudas staten, och som kanske vore
ännu mera framstående. Här däremot vore fråga om en mästare, som
icke kunde åstadkomma något nytt — han hade för ungefär 700 ar sedan
gått ur tiden — och af hvilken intet annat verk vore kändt. Hans konstverk
tillhörde en period i vårt lands konst- och kulturhistoria, om
hvilken vi visste mycket litet. Såsom redan blifvit antydt, hade dessa
målningar intresse icke endast för Sverige och Norden utan rent af för hela
medeltidens Europa. Med afseende på den gamla kyrkan, i hvilken dessa
målningar förekomme, torde, i fall inköp för staten skedde, några arbeten
behöfva vidtagas för underhåll af yttertaket och för återställande af vissa
mindre arkitektoniska detaljer. Kostnaden för dessa arbeten torde icke
öfverstiga 500 kronor. Genom detta inköp, som skulle framkalla det lifligaste
erkännande inom alla de land i vår världsdel, i hvilka man ägnade
uppmärksamhet åt medeltidens minnesmärken, skulle Dädesjö kyrka fogas
som en tredje länk till de två andra, hvilkas bestånd, just för målningarnas
skull, blifvit genom statens medverkan för all framtid betryggadt, nämligen
Södra Råda ödekyrka i sydöstra Värmland, med målningar i koret
från år 1323 och med målningar i långhuset från år 1494, samt Risinge
kyrka i Östergötland, med målningar antagligen från midten af 1400-talet.
Blefve nu Dädesjö kyrkas kvarvarande del med dess målningar inköpt,
funnes i statens ägo en ytterst viktig serie af vår målningskonsts alster
från de hvarandra så olika perioderna 1200, 1323 och 1400-talet de
tre kyrkornas målningar erbjöde en öfversikt af utvecklingen af målningskonsten
under Sveriges medeltid.
Då med afseende å det ändamål, för hvilket kyrkan nu användes,
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
407
taket med dess målningar vore utsatt för åverkan likasom för eldfara och
därför snar åtgärd för kyrkans bevarande vore af behof påkallad, ville
akademien i underdånighet anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes redan till den
nu församlade Riksdagen göra nådig framställning om anvisande, dels för
inköp för kronans räkning af den kvarvarande delen af Dädesjö kyrka,
dels för utförande af nyss angifna reparations- och restaureringsarbeten,
af ett belopp af 4,000 kronor, med skyldighet för akademien att af de
500 kronor, som beräknats för nämnda arbeten, till statsverket återbära
hvad för ändamålet icke komme att åtgå.
Vid akademiens sistberörda skrifvelse voro fogade omfönnälda protokollsutdrag
och skrifvelse från pastor i Dädesjö församling.
Öfverintendentsämbetet, hvars yttrande i ärendet infordrats, anförde i
underdånigt utlåtande den 19 februari 1907, att ämbetet, som mot de af
akademien, med anledning delvis af från orten gjordt erbjudande, framlagda
kostnadsberäkningar icke funnit sig äga orsak till anmärkning, ville på
det lifligaste tillstyrka nådigt bifall till den gjorda framställningen. Då
det emellertid ur vissa synpunkter torde få anses hafva varit önskvärdt
att, utöfver själfva den mark, hvarå kyrkan i fråga vore belägen, hvilken
gifvetvis borde i köpet ingå, något område kring kyrkobyggnaden komme
att af staten förvärfvas, hade öfverintendentsämbetet satt sig i förbindelse
med pastor i församlingen för utrönande, huruvida något dylikt förvärf
kunde komma till stånd samt med begäran om erhållande af de närmare
upplysningar beträffande kyrkan eller de ritningar öfver densamma, som
kunde meddelas eller vara tillgängliga. Till svar härå hade pastor i skrifvelse
till ämbetet af den 13 februari 1907 meddelat — jämte förklarande
att några mera ingående upplysningar rörande kyrkan än dem, riksantikvarien
kunde lämna, ej stode att fa, att några ritningar öfver denna icke
förefunnes och att församlingen ej heller ville anskaffa sådana — att, då
kyrkan omgåfves af församlingens för liks jordande begagnade kyrkogård,
som kräfde ny utvidgning, församlingen icke kunde afstå något däraf. Vid
sådant förhållande torde allenast den plats, på hvilken kyrkan vore uppförd,
och som, efter pastors tillika lämnade uppgift, utgjorde omkring 117
kvadratmeter, kunna vid köpet ifrågakomma.
Vid öfverintendentsämbetets utlåtande var fogad pastors i församlingen
omförmälda, till ämbetet aflåtna skrifvelse.»
Då departementschefen till fullo insåge betydelsen af att den kvarstående
delen af Dädesjö gamla, ur antikvarisk och konsthistorisk synpunkt
408
Statsutskottets Utlåtande N:o 0.
synnerligen intressanta kyrka för framtiden bevarades och icke hade något
att erinra mot de i ärendet framlagda kostnadsberäkningarna, hemställde
departementschefen om aflåtande af förevarande proposition.
Sedan ifrågavarande proposition aflåtits, har Dädesjö församling, på
därom gifven anledning, å kyrkostämma den 26 mars 1907 förklarat, att
församlingen mot ersättning, i enlighet med förut å kyrkostämma den 11
oktober 1906 fattadt beslut, af 3,500 kronor öfverläte till staten för vård
och underhåll den på församlingens nuvarande begrafningsplats belägna
gamla kyrkan jämte den grund, hvarå kyrkan vore uppförd, att af staten
öfvertagas med full äganderätt eller den rätt, som församlingen hade till
kyrkan och dess grund; att församlingen lämnade fritt tillträde till kyrkan
pa sa sätt att staten tillförsäkrades, att den väg, som ginge förbi och intill
kyrkans ingång öfver kyrkogården och kyrkobacken till allmänna
landsvägen, finge lör ändamålet begagnas, samt att församlingen förbunde
sig dels att tåla det intrång å marken närmast kyrkan, som kunde blifva
nödvändigt vid eventuella reparationer å kyrkan, dels ock att icke upptaga
nya grafvnr eller verkställa gräfningar närmare kyrkans murar än
på ett afstånd af en meter, hvaremot staten icke finge låta uppsätta
stängsel eller staket omkring kyrkan eller anbringa särskild port framför
dess dörrar eller upptaga ny väg till eller omkring kyrkan.
Kammarkollegium har därefter uti infordradt utlåtande af den 11
april 1907 upplyst, att kyrkotomten i kameralt hänseende måste anses
inbegripen under Dädesjö kyrkoherdeboställe, hvilket uti jordeboken vore
upptaget bland »kronoegendomar under allmän disposition, boställen»
såsom 1V2 mantal Dädesjö Prästegård N:o 1. Därjämte har kollegium
hemställt, att den kvarstående delen af kyrkan måtte på de af församlingen
å kyrkostämman den 26 mars 1907 närmare angifna villkor för
statens räkning förvärfvas, samt att Kung]. Maj:t, i sammanhang med
fattande af beslut härutinnan, måtte föreskrifva, att den tomt, hvarå
kyrkan vore uppförd, skulle, behörigen uppmätt och kartlagd, så vidt laga
hinder ej mötte, för alltid afsöndras från kyrkoherdebostället iy2 mantal
Dädesjö Prästegård N:o 1.
Då bevarandet af den återstående delen af Dädesjö gamla kyrka
synes, på grund af byggnadens betydelse i antikvariskt och konsthistoriskt
afseende, böra genom statens medverkan betryggas, får utskottet, som biträder
kammar k oll egi i förslag i afseende å afsöndrande, så vidt laga
hinder icke möter, af den tomt, hvarå kyrkan är belägen, hemställa,
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
409
att Riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, till inköp för statens räkning af
den kvarstående delen af Dädesjö församlings gamla
kyrka och den mark, hvarå den finnes uppförd, äfvensom
till utförande af erforderliga restaureringsarbeten
å kyrkan på extra stat för år 1908 anvisa ett belopp
af 4,000 kronor.
Akademien för de fria konsterna.
130:o) Kungl. Maj:t har vidare i punkt 132 under åttonde hufvud- und^“|ande
titeln föreslagit Riksdagen att å extra stat för år 1908 anvisa dels för af vissa saniersättande
af ett utaf statskontoret gjordt förskott till bekostande af åtgärder
för undanröjande af sanitära olägenheter uti det under akademiens akademiens
inseende ställda läroverkets lokaler ett belopp af 1,295 kronor, dels ock hu*- för vidtagande af de ytterligare åtgärder, som för samma ändamål äro U32.J
erforderliga, ett belopp af 15,172 kronor, eller sålunda tillhopa 16,467 kronor.
Den i ärendet förebragta utredningen återfinnes å sid. 412—416 i
statsrådsprotokollet.
På grund af hvad i ärendet förekommit, får utskottet hemställa,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må på extra stat för år 1908
anvisa
a) för ersättande af omförmälda, af statskontoret
gjorda förskott till bekostande af åtgärder för undanröjande
af sanitära olägenheter uti det under akademiens
för de fria konsterna inseende ställda läroverkets lokaler
ett belopp af 1,295 kronor, samt
b) för vidtagande af de ytterligare åtgärder, som
för samma ändamål äro erforderliga, ett belopp af
15,172 kronor, eller sålunda tillhopa 16,467 kronor.
Musikaliska akademien.
Ang.
131:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på _ extra stat för år förbäUrail
1908 anvisa dels för anordnande af ökad undervisning vid musikkonserva- undervisning
torium samt beredande af tillfälle för vissa elever vid konservatoriet till vid mu,ik''
Bill. till Rilcsd. Prat. 1907. 1 Sami. 4 Afd. 9 Höft.
52
konservatorinm
m. m.
[133.]
410
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Ang.
museets
etnografiska
afdelning.
[134.]
Ang.
museets afdelning
för
arkegoniater
och fossila
växter.
[135.]
profundervisning i skola 6,932 kronor, dels ock till inköp och inbindningaf
musikalier och böcker m. m. för akademiens bibliotek 1,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet
sid. 416—425.
För anordnande af ökad undervisning vid nausikkonservatorium m. m.
har Riksdagen under en följd af år beviljat anslag å extra stat med ett
årligt belopp af 6,532 kronor; till inköp och inbindning af musikalier
och böcker m. m. har däremot icke å extra stat utgått något anslag.
So
Då anslag till komplettering af musikaliska akademiens bibliotek synes
vara af behofvet påkalladt samt utskottet icke haft något i öfrigt att erinra
mot Kungl. Maj:ts förevarande framställning, hemställer utskottet,
att Riksdagen må på extra stat för år 1908 anvisa
a) för anordnande af ökad undervisning vid musikkonservatorium
samt beredande af tillfälle för vissa
elever vid konservatoriet till profundervisning i skola
6,932 kronor, samt
b) till inköp och inbindning af musikalier och böcker
m. in. för akademiens bibliotek 1,000 kronor.
Naturhistoriska riksmuseum.
I
132:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
hemställer utskottet,
att Riksdagen må på extra stat jämväl för år 1908
anvisa ett anslag af 3,500 kronor till vård, underhåll
och förkofran af naturhistoriska riksmuseets etnografiska
afdelning.
133:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning hemställer
utskottet,
att Riksdagen må på extra stat jämväl för år 1908
anvisa ett belopp af 2,000 kronor till inköp och insamling
af naturalier vid naturhistoriska riksmuseets
afdelning för arkegoniater och fossila växter, till arbetsbiträden
därstädes och till bestridande af andra med
arbetena vid afdelningen förenade utgifter.
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
411
Meteorologiska centralanstalten.
134:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning hemställer
utskottet, tjänsten vid
att Riksdagen må, i likhet med hvad för inneva- anstalten
rande år ägt rum, på extra stat för år 1908 anvisa rTac "]
a) till upprätthållande af fullständigt ordnad väder- Lidb-J
lekstjänst vid meteorologiska centralanstalten 10,250 kronor,
hvaraf 1,100 kronor såsom personligt tillägg i arfvodet
åt amanuensen vid anstalten Nils Ekholm samt
3,000 kronor såsom arfvode åt en andre amanuens med
hufvudsaklig uppgift att biträda vid väderlekstjänsten
om förmiddagarna under hela året och med skyldighet
att, om så påfordras, mot en särskild ersättning af 600
kronor biträda vid väderlekstjänsten om eftermiddagarna
under månaderna juli—september; samt
b) till upprätthållande af två meteorologiska stationer,
den ena i Gällivare och den andra i norra Värmland
eller i norra Dalarna, 600 kronor.
135:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att såsom bidrag från pub^ion
Sverige för åren 1908—1910 till bekostande af den internationella kom-af undersökmissionens
för vetenskaplig luftsegling publikation af undersökningar rörande ”“8"
de högre luftlagren bevilja ett anslag af 2,160 kronor och däraf på extra högre luftstat
för år 1908 anvisa ett belopp af 720 kronor. lagren‘
Såsom bidrag från Sverige för nämnda ändamål för åren 1905—1907 L137.J
anvisade 1906 års Riksdag på extra stat för år 1907 ett belopp af 2,160
kronor; det för åren 1908—1910 nu äskade beloppet uppgår till enahanda
summa.
På grund af utredningen i ärendet, som återfinnes å sid. 426 och 427
i statsrådsprotokollet, får utskottet hemställa,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må såsom bidrag från Sverige
för åren 1908—1910 till bekostande af den internationella
kommissionens för vetenskaplig luftsegling publikation
af undersökningar rörande de högre luftlagren
bevilja ett anslag af 2,160 kronor och däraf på extra
stat för år 1908 anvisa ett belopp af 720 kronor.
412
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
meteoroio- 136:o) Uti särskild proposition (n:o 3) af den 21 december 1906 har
giska obser- Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att till utförande under meteorologiska
''en°bvdro°r centralanstaltens ledning och kontroll af vissa meteorologiska observationer
grafisk för en hydrografisk undersökning af Sveriges färskvatten på extra stat för
undersökning 1908 under riksstatens åttonde hufvudtitei anvisa ett belopp af 10,800
af Sveriges , rr 7
färskvatten. Kronor.
Till statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden ofvannämnda dag
har departementschefen anfört följande.
»På hemställan af chefen för jordbruksdepartementet har Kungl. Maj:t
nyss beslutit att i nådig proposition föreslå Riksdagen dels att besluta
att i hufvudsaklig öfverensstämmelse med vissa af nämnde departementschef
till statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden denna dag angifna
grunder en hydrografisk undersökning af Sveriges färskvatten skall företagas
under ledning af en särskild, för ändamålet bildad hydrografisk
byrå, dels ock att för ifrågavarande ändamål å extra stat för år 1908
bevilja ett anslag af 40,800 kronor.
Enligt berörda grunder påfordrar den hydrografiska undersökningen
utförande af vissa meteorologiska observationer, Indika ansetts lämpligast
böra verkställas under ledning och kontroll af meteorologiska centralanstalten.
Af skäl, som chefen för jordbruksdepartementet närmare angifvit,
torde kostnaden för ifrågavarande observationer böra bestridas med för
sådant ändamål under riksstatens åttonde hufvudtitei anvisade medel. För
år 1908 skulle dessa kostnader, bestående af vissa arfvodesbelopp och utgifter
för anskaffning och montering af instrument, belöpa sig till 10,800
kronor. Anslutande mig till hvad chefen för jordbruksdepartementet förut
i ämnet andragit, hemstället jag, det Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att
till utförande under meteorologiska centralanstaltens ledning och
kontroll af vissa meteorologiska observationer för en hydrografisk undersökning
af Sveriges färskvatten på extra stat för år 1908 under åttonde
hufvudtiteln anvisa ett belopp af 10,800 kronor.»
Till det vid ofvanberörda proposition angående anordnande af en
hydrografisk undersökning af Sveriges färskvatten fogade statsrådsprotokollet
öfver jordbruksärenden har chefen för jordbruksdepartementet beträffande
nu ifrågavarande meteorologiska undersökningar anfört bland
annat följande:
»Meteorologiska centralanstalten lyder, som nämndt, under vetenskapsakademien,
hvilken ju i sin ordning hörer under ecklesiastikdepartementet.
Då härtill kommer, att de meteorologiska observationer, om hvilka det i
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
413
detta sammanhang är fråga, låt vara att de närmast äro afsedda att
skalla material för den hydrografiska undersökningen, dock på samma
gång mer eller mindre torde komma att kunna tjäna centralanstaltens
eget ändamål, samt i hvarje fall de instrument, som, enligt hvad jag förut
framhållit, skulle behöfva anskaffas för nämnda observationers utförande,
synas böra blifva centralanstaltens egendom, har jag ansett, att kostnaderna
för nämnda observationer böra påföras icke nionde utan åttonde
hufvudtiteln.»
Beträffande kostnaderna för de sålunda föreslagna meteorologiska undersökningarna
har uti förenämnda statsrådsprotokoll öfver jordbruksärenden
meddelats följande beräkning:
Tillökning i arfvodet åt en amanuens vid meteorologiska
centralanstalten ........................................................................... kronor 1,000
Arfvoden åt observatörer ................ » 1,500
Inspektioner .................. » 500
Biträden vid instrumentens pröfning m. m.............................. » 2,000
Anskaffning och montering af instrument........ »_5,800
Summa kronor 10,800
Utskottet får till en början erinra därom, att Riksdagen den 13 nästlidne
april beslutat att, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de i statsrådsprotokollet
öfver jordbruksärenden den 21 december 1906 angifna
grunder, en hydrografisk undersökning af Sveriges färskvatten skall företagas
under ledning af en särskild för ändamålet bildad hydrografisk byrå
samt att för ifrågavarande ändamål å extra stat för år 1908 beviljats ett
anslag af 40,800 kronor.
På grund af hvad sålunda i ärendet förekommit, får utskottet, som
icke haft något att erinra mot beloppet af det äskade anslaget, hemställa,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må till utförande under meteorologiska
centralanstaltens ledning och kontroll af vissa
meteorologiska observationer för en hydrografisk undersökning
af Sveriges färskvatten på extra stat för år
1908 anvisa ett belopp af 10,800 kronor.
414
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda.
Ang- 137:o) Kung! Maj:t har vidare i punkt 139 under åttonde hufvudtiteln
^byggnad föreslagit Riksdagen att för uppförande vid institutet och förskolan för
vid blind- blinda å Tomteboda i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de för ändaTomteboda.
målet upprättade ritningar och kostnadsförslag af en nybyggnad, af sedd
[139 ] att inrymma porto akt slög enhet och försäljningslokal, å extra stat för år 1908
bevilja ett anslag af 12,500 kronor.
Beträffande den i ärendet förebragta utredningen får utskottet hänvisa
till statsrådsprotokollet sid. 427—430.
På grund af hvad i ärendet förekommit får utskottet, som icke haft
något att erinra mot de upprättade ritningarna och kostnadsförslaget,
hemställa,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Majits förevarande
framställning, må för uppförande vid institutet
och förskolan för blinda å Tomteboda i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med de för ändamålet upprättade
ritningar och kostnadsförslag af eu nybyggnad, afsedd
att inrymma portvaktslägenhet och försäljningslokal, å
extra stat för år 1908 bevilja ett anslag af 12,500 kronor.
138:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
utskottet hemställa,
att Riksdagen må till liandtverksskolan i Kristinehamn
för blinda på extra stat för år 1908 anvisa ett
anslag till enahanda belopp, som för detta ändamål
under närmast föregående år anvisats, eller 10,000
kronor.
Ang.
handtverks- po
skolan i ^
Kristinehamn
för blinda.
[140.]
Ang. l39:o) På grund af hvad Kungl. Maj:t därom föreslagit får utskottet
tryckning af r.pTrll5|an„
blindskrifter Hemställa,
m. m. att Riksdagen må på extra stat för år 1908 anvisa:
[141.] a) till tryckning af blindskrifter 2,500 kronor; och
b) till understöd åt blindlärarelever samt till rese
-
understöd åt blindlärare 1,200 kronor.
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
415
140:o) I anledning af Kungl. Mai:ts därom gjorda framställning hem- hng
.
7 n » j rj o resestipendier
Ställer utskottet, * åt förestån
att
Riksdagen, i likhet med hvad för aren 1901-—
1907 ägt rum, må till resestipendier åt föreståndare, abnormskolor.
lärare och lärarinnor vid rikets abnormskolor (döfstum- [142.]
skolor, blindskolor och sinnesslöanstalter), på de villkor
och under de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan
finna skäligt föreskrifva, på extra stat för år 1908 anvisa
ett belopp af 1,000 kronor.
Undervisningsanstalter för vanföra.
141:o) På g
ställer utskottet,
rund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning hem- und“g-tsd
till under
att
Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande
år ägt rum, på extra stat för år 1908 anvisa anvanföra.
ett belopp af 12,000 kronor att användas dels i öfver- [143.]
ensstämmelse med de af departementschefen till statsrådsprotokollet
öfver ecklesiastikärenden den 14 januari 1905
angifna grunder till understöd åt de i Göteborg, Hälsingborg
och Stockholm af föreningarna för bistånd åt
vanföra inrättade undervisningsanstalterna för vanföra
dels ock för bekostande af dessa anstalters inspektion.
Diverse anslag.
142:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, för beredande af
religionsvärd åt svenska sjömän i utländska hamnar samt åt andra därstädes
sig uppehållande landsmän, å extra stat för år 1908 anvisa 25,000
kronor.
Den i ärendet förebragta utredningen återfinnes å sid. 431—439.
För ifrågavarande ändamål har Riksdagen under de senare åren å
extra stat beviljat ett årligt anslag af 15,000 kronor.
Den för år 1908 föreslagna förhöjningen af anslaget är föranledd af
behofvet att anställa assistenter åt sjömanspastorerna i London, WestHartlepool
och vid de nordfranska hamnarna samt en särskild sjömanspastor
i Stettin.
På de af departementschefen anförda skäl får utskottet hemställa,
Ang.
religionsvård
åt svenska
sjömän m. fl.
i utländska
hamnar.
[144.]
416
Statsutskottets Utlåtande N:o 9,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må, för beredande af religionsvård
åt svenska sjömän i utländska hamnar samt åt
andra därstädes sig uppehållande landsmän å extra stat
för år 1908 anvisa 25,000 kronor.
..4ng,ti]1 143:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till aflöning åt pastor
''påstod vid vid svenska Victoriaför samling en i Berlin på extra stat för år 1908 anvisa
victoria belopp af 6,000 kronor.
församlingen Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till statsrådsprotokollet
i Berlin, 439—445.
[145.] På de af departementschefen anförda skäl får utskottet hemställa,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj-.ts förevarande
framställning, må till aflöning åt pastor vid
svenska Victoriaförsamlingen i Berlin på extra stat för
år 1908 anvisa ett belopp af 6,000 kronor.
144:o) Sedan 1905 års lagtima Riksdag, i anledning af Kungl. Majits
af en extra därom gjorda framställning, för anställande under åren 1906—1908 af en
ordinarie extra ordinarie prästman vid järnvägslinjen Gällivare—Riksgränsen beviljat
Iärnvög^unjIn 10,500 kronor, och däraf på extra stat för ett hvart af åren 1906 och
Gällivare— ] 907 anvisats 3,500 kronor, har Kungl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att
af det sålunda beviljade anslaget på extra stat för år 1908 anvisa återL
■-* stående beloppet 3,500 kronor.
Utskottet hemställer,
att Riksdagen må för anställande af en extra ordinarie
prästman vid järnvägslinjen Gällivare—Riksgränsen
af förut beviljadt anslag å extra stat för år 1908 anvisa
återstående beloppet 3,500 kronor.
„ .Ang- .. 145:o) Kungl Maj:t har föreslagit Riksdagen att bevilja till anställande
en^Krbättrad a/ fyra kontrakts adjunkt er inom lappmarken 24,000 kronor och till resereiigioläsvärd
kostnadsersättning åt dessa kontraktsadjunkter 3,900 kronor samt att på
stifta lapsk- extra stat för år 1908 anvisa af anslaget till kontraktsadjunkterna 8,000
talande för- kron0r och af anslaget till resekostnadsersättning åt dessa 1,300 kronor
S[147 ] me<^ rä^ för Kungl. Maj:t att meddela erforderliga närmare bestämmelser
ärendet hänvisas till statsrådsprotokollet
rörande anslagens användande.
Beträffande utredningen
sid. 445—452.
För treårsperioden 1905—1907 har Riksdagen beviljat anslag på extra
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
417
stat till anställande af tre kontraktsadjunkter inom dåvarande Södra lappmarkens
kontrakt samt de delar af dåvarande Västerbottens andra och
tredje kontrakt, som tillhörde lappmarken, 18,000, dels ock till resekostnadsersättning
åt dessa kontraksadjunkter 3,300 kronor. Af ifrågavarande
anslag har för ett hvart af de till treårsperioden hörande åren anvisats af
anslaget till anställande af kontraktsadjunkter 6,000 kronor samt af anslaget
till reseersättningar 1,100 kronor.
Den nu föreslagna förhöjningen af anslagen är föranledd af behofvet
af att anställa en fjärde kontraktsadjunkt, med stationering vid det blifvande
kapellet i Hvitträsk, till hvars uppförande Riksdagen beviljat anslag,
samt med verksamhetsfält inom södra delen af Gällivare församling
och angränsande trakter af Jockmocks församling, hvarigenom den kontraktsadjunkt,
som nu tjänstgör inom Jockmocks, Kvickjocks och Gällivare
lappmarksförsamlingar, skulle erhålla motsvarande minskning i sitt verksamhetsområde.
På grund af hvad i ärendet förekommit får utskottet hemställa,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj ds förevarande
framställning, må bevilja till anställande af fyra
kontraktsadjunkter inom lappmarken 24,000 kronor och
till resekostnadsersättning åt dessa kontraktsadjunkter
3,900 kronor samt på extra stat för år 1908 anvisa af
anslaget till kontraktsadjunkterna 8,000 kronor och af
anslaget till resekostnadsersättning åt dessa 1,300 kronor,
med rätt för Kungl. Majd att meddela erforderliga närmare
bestämmelser rörande anslagens användande.
116:o) Sedan 1905 års Riksdag, på grund af Kungl. Majds därom o Angjorda
framställning, på extra stat beviljat dels till anställande af ^^en^förbäUrad
kontraktsadjunkter inom Västerbottens fjärde kontrakt 12,000 kronor, däraf reiigionsvård
4,000 kronor att utgå under år 1906, dels till resekostnadsersättning åt ''“j0,.”
dessa kontraktsadjunkter 1,500 kronor, däraf 500 kronor att utgå under talande förår
1906, dels ock till tvd stipendier för utbildande vid universitet af 8amllDsarpräster,
förtrogna med finska språket, 4,500 kronor, däraf 1,500 kronor U48.J
att utgå under år 1906, med rätt för Kungl. Majd att meddela de närmare
bestämmelser, som kunde erfordras rörande anslagens användande, samt
Riksdagen för hvardera af åren 1906 och 1907 anvisat af anslaget till
anställande af dylika kontraktsadjunkter 4,000 kronor, af anslaget till
resekostnadsersättning åt dessa kontraktsadjunkter 500 kronor och af anslaget
till två stipendier 1,500 kronor, har Kungl. Majd nu föreslagit
Riksdagen att på extra stat för år 1908 anvisa återstoden af de beviljade
Bih. till Riksd. Prof. 1907. 4 Samt. 1 Afd. 9 Raft. 53
opaginerad Kontrollera mot PDF
41B
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
beloppen, nämligen af anslaget till kontraktsadjunkterna 4,000 kronor, af
anslaget till resekostnadsersättning åt dessa 500 kronor samt af anslaget
till stipendier 1,500 kronor.
Under hänvisning till hvad statsrådsprotokollet (sid. 452) i ärendet
innehåller, hemställer utskottet,
att Riksdagen må af förut beviljade anslag på extra
stat för år 1908 anvisa
a) till anställande af två kontraktsadjunkter inom
Västerbottens fjärde kontrakt 4,000 kronor;
b) till resekostnadsersättning åt dessa kontraktsadjunkter
500 kronor; samt
c) till två stipendier för utbildande vid universitet
af präster, förtrogna med finska språket, 1,500 kronor;
med rätt för Kungl. Maj:t att meddela de närmare
bestämmelser, som må erfordras rörande anslagens användande.
resestipendier 147:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till resestipendier åt
åt prästmän, prästmän, under de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna godt
[149.] föreskrifva, på extra stat för år 1908 anvisa 8,000 kronor.
Den i ärendet förebragta utredningen återfinnes å sid. 452—454 i
statsrådsprotokollet.
För ifrågavarande ändamål har Riksdagen för hvardera af åren 1901
—1907 på extra stat anvisat 5,000 kronor.
Då det anslagsbelopp, som hittills för ändamålet beviljats, visat sig
icke kunna motsvara de kraf, som ställts på detsamma, får utskottet hemställa,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må till resestipendier åt prästmän,
under de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan
finna godt föreskrifva, på extra stat för år 1908 anvisa
8,000 kronor.
Ang. 148:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
"rörande8 och under hänvisning till hvad departementschefen i detta ärende till
ecklesiastik» statsrådsprotokollet (sid. 454 och 455) anfört, hemställer utskottet,
bostallen. att Riksdagen må, i likhet med hvad för åren 1903
L —1907 ägt rum, till bestridande af kostnaderna för viss
utredning rörande ecklesiastika boställen på extra stat för
år 1908 anvisa ett förslagsanslag å 10,000 kronor.
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
419
149:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till fullbordande af Ansden
nya kapellbyggnaden i Tärna församling i hufvudsaklig öfverensstänkfta^iitygginelse
med af öfverintendentsämbetet upprättade ritningar på extra stat uad inom
för år 1908 anvisa 12,932 kronor. ”mmu!?1''
Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till statsrådsprotokollet f ii 1
sid. 455—467. L J
r Da det af 1896 ars Riksdag till uppförande af ny kapellbyggnad i
Tärna kapellförsamling beviljade anslag 18,500 kronor, på grund af de
utaf departementschefen nu omförmälda omständigheter, icke förslår till
fullbordande af byggnaden, samt Tärna församling icke lärer äga förmåga
att kunna med egna medel bringa kapellbyagnaden till stånd, ^hemställer
utskottet,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må till fullbordande af den nya
kapellbyggnaden i Tärna församling i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med de af öfverintendentsämbetet upprättade
ritningar på extra stat för år 1908 anvisa 12,932
kronor.
150:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för uppförande i hufvud- Ang.
saklig öfverensstämmelse med hos öfverintendentsämbetet upprättade ritningarupgpafdösfjän3t.af
af en kapellbyggnad i Gargnäs by af Sorsele församling bevilja ett belopp af lokiu
36,465 kronor och däraf på extra stat för år 1908 anvisa 10,000 kronor. Gargnäs by''
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsråds- t152-]
protokollet sid. 467—473.
Då genom den i ärendet förebragta utredningen behofvet af en gudstjänstlokal
i Gargnäs by torde få anses ådagalagdt samt församlingen
endast med svårighet synes kunna själf bestrida kostnaderna för densamma,
har utskottet ansett, att statsunderstöd, såsom förut i liknande fall ägt
rum, bör för ändamålet utgå. Utskottet har emellertid icke kunnat undgå
att finna det föreliggande förslaget väl dyrbart, särskildt med hänsyn
därtill att gudstjänst endast sex gånger om året skulle hållas i den tillämnade
kapellbyggnaden; och har utskottet, som ansett, att en för sitt
ändamål fullt lämplig gudstjänstlokal bör kunna erhållas för en väsentligt
lägre kostnad, funnit sig böra tillstyrka Riksdagen att för ändamålet
bevilja ett till 20,000 kronor minskadt belopp. Något hinder lärer dock
härigenom icke möta för att, därest erforderliga medel kunna af församlingen
uppbringas, kapellbyggnaden må utföras i öfverensstämmelse med
de redan upprättade ritningarna.
420
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
vikens församling.
På grund af hvad sålunda anförts, hemställer utskottet,
att Riksdagen, i anledning af Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må för uppförande af en gudstjänstlokal
i Gargnäs by af Sorsele församling bevilja
ett belopp af 20,000 kronor och däraf på extra stat för
år 1908 anvisa 10,000 kronor.
Om anslå, till 151:o) Uti en till Riksdagen den 22 mars 1907 aflåten proposition
uppförande (n.0 144) har Kung! Maj:t, under åberopande af bilagdt utdrag af statsrads“bY-naTi1''
protokollet öfver ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen
Sjougdnäset att, under medgifvande såvidt angar kronan tillhörig andel i Sjougdnäsets
inom Frost- byg 0skiftade mark att erforderlig byggnadsplats för ändamålet utan ersättning
uppi!tes samt under villkor att motsvarande upplåtelse sker beträffande
den del af den oskiftade marken, som tillhör annan än kronan,
till uppförande å angifven plats i Sjougdnäsets kapellag inom Frostvikens
församling af ett nytt kapell, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de i
statsrådsprotokollet omnämnda, genom öfverintendentsämbetets försorg upprättade
ritningar, på extra stat för år 1908 anvisa ett anslag af 15,500
kronor.
I detta ärende har till ofvanberörda statsrådsprotokoll af departementschefen
anförts följande:
»Med underdånig skrifvelse den 24 maj 1905 har domkapitlet i Härnösand
till Kungl. Maj:ts pröfning öfverlämnat — jämte yttranden af vederbörande
kontraktsprost och Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Jämtlands län äfvensom
åtskilliga andra handlingar — en af vice pastorn i Frostvikens församling
A. Arvidsson på uppdrag af församlingen gjord ansökning om anslag af
10,911 kronor 25 öre till uppförande enligt bifogade ritningar och kostnadsförslag
af en ny kapellbyggnad i det inom församlingen belägna Sjougdnäsets
käpellä^»
Af de vid domkapitlets skrifvelse fogade handlingar inhämtas hufvudsakligen
följande.
Till stöd för sin nyssnämnda underdåniga framställning har Arvidsson
anfört, bland annat, hurusom, enär kapellbyggnaden i Sjougdnäsets kapelllag
— omfattande byarna Sjougdnäset, Norrsjön, Trangmon, Daima, Härbergsdalen,
Blomhöjden och Jougdaberg med en folkmängd af 219 personer
_ vore till den grad bristfällig, att densamma icke längre kunde
användas till gudsttjänstlokal eller genom reparation iståndsätta^, och befolkningen
till följd af de särdeles svåra terrängförhållandena vore nästan
afstängd från den på 4 å 8 mils afstånd belägna hufvudkyrkan i Frostviken,
behofvet af ett nytt kapell vore oafvislig^ men att kapellagets _ invånare,
bland hvilka funnes endast en själfägande bonde, befunne sig i sa
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
421
fattiga omständigheter, att någon möjlighet ej förefunnes för dem att
själfva bekosta en ny kapellbyggnad.
Arvidsson har sedermera, på anmodan af domkapitlet, uti särskilda
skrivelser upplyst, att den nya kapellbyggnaden, som skulle medföra gagn
förutom för den fasta befolkningen jämväl för omkring 50 lappar, vore
föreslagen att uppföras å samma plats som den gamla, men att byggnadstomten
ej ägdes af kapellaget utan tillhörde Sjougdnäsets oskiftade by om
5/24 mantal, däraf 35/io2 mantal inköpts af kronan för renbetesfjällens utvidgning
och 5/i92 mantal ägdes af hemmansägaren Anders Persson i
Inviken.
'' Bemälde Persson har uti en den 22 maj 1905 till domkapitlet inkommen
skrift förklarat, att, försåvidt det pa honom berodde, kostnadsfri
byggnadsplats inom Sjougdnäsets by medgåfves för ny kapellbyggnad.
Kontraktsprosten J. Genberg har tillstyrkt bifall till den af Arvidsson
gjorda underdåniga framställningen.
Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Jämtlands län har uti sitt till
domkapitlet i ärendet afgifna utlåtande, dagtecknadt den 3 april 1905,
efter att hafva i ämnet hört, bland andra, vederbörande lappfogde och
öfverjägmästare, såsom eget yttrande uttalat bland annat, att den^ ifrågavarande
kapellbyggnaden syntes vara af behofvet påkallad, men på grund
af befolkningens fattigdom efter allt att döma icke torde kunna komma
till stånd, därest icke från det allmännas sida lämnades erforderliga medel,
samt att det anslag, som för uppförande af kapellbyggnaden kunde ifrågakomma,
med hänsyn till den lapska befolkningens behof af kapellet till
någon del borde utgå af anslaget till lappmarks ecklesiastikverk, samt med
hänsyn därtill att de för renbetesfjällens utvidgning inköpta hemmanen
tillhörde kapellaget äfven till någon del af jämtländska renbetesfjällens
skogsförsäljningsmedel eller jämtländska lappväsendets fond.
Domkapitlet har i sin underdåniga skrifvelse till en början erinrat,
hurusom kronofogden H. F. Cederberg och tillförordnade lappfogden A.
Frändén på sin tid hos domkapitlet gjort framställning om beredande af
bättre kyrklig församlingsvård åt befolkningen i de mellan Ströms och
Frostvikens kyrkor belägna byar, därvid sökandena föreslagit, bland annat,
att en pastorats- eller kontraktsadjunktur måtte inrättas för omnämnda
trakt, samt att Sjougdnäsets kapell, som befunne sig i förfallet skick, måtte
ombyggas på bekostnad af lappmarks ecklesiatikverk. Sedan domkapitlet
med anledning häraf i underdånig skrifvelse den 22 oktober 1902 hemställt,
det täcktes Kungl. Maj:t i nåder förordna^ att för vissa delar af
Ströms och Alanäs församlingar samt byn Sjuisåsen och Sjougdnäsets
422
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
kapellan inom Frostvikens församling måtte anställas en extra ordinarie
prästman med 2,500 kronor i årlig aflöning att utgå af allmänna medel,
blef denna hemställan af Kung! Maj:t den 5 februari 1904 bifallen. Med
afseende å frågan om uppförande af nytt kapell i Sjougdnäset hade domkapitlet
däremot ansett sig på grund af bristande utredning icke kunna
för det dåvarande upptaga densamma, utan remitterat ärendet till pastorsämbetet
i Frostviken för vinnande af erforderlig utredning och upprättande
af kostnadsförslag.
Härefter har domkapitlet, med vitsordande af behofvet utaf ny gudstjänstlokal
och befolkningens oförmåga att lämna bidrag till densammas uppförande,
anfört, att, sedan en extra ordinarie prästman i öfverensstämmelse
med Kungl. Maj:ts nyssnämnda nådiga beslut blifvit anställd med uppgift att
verka äfven inom kapellaget från och med den 1 maj 1904, en nödvändig
förutsättning för en framgångsrik verksamhet från beinälde prästmans sida
vore, att tillfredsställande gudstjänstlokal stode honom till buds på de
ställen, dit hans verksamhet blifvit förlagd. Beträffande kostnadsförslaget,
hvilket hvilade på den förutsättningen att det för kapellbyggnaden erforderliga
virket skulle erhållas kostnadsfritt å rot, hade KungsgårdenMariebergs
aktiebolag, som, enligt hvad öfverjägmästaren i orten meddelat,
vore ägare till afverkningsrätten å den del af Sjougdnäsets område, som
tillhörde kronan, uti en till domkapitlet öfverlämnad skrift utfäst sig att
kostnadsfritt tillhandahålla ifrågavarande virke.
På grund af hvad i ärendet förekommit har domkapitlet förenat sig
i den af Arvidsson gjorda hemställan.
På grund af nådig remiss afgaf öfverintendentsämbetet den 27 mars
1906 underdånigt utlåtande i ämnet, därvid ämbetet anförde, att som
ämbetet vid granskning af de uppgjorda ritningarna funnit desamma behäftade
med åtskilliga närmare angifna oegentlig!]eter, hvilka icke lämpligen
kunnat ändras utan en fullständig omarbetning af ritningarna, ämbetet
låtit upprätta ett helt nytt ritningsförslag. Beträffande det ursprungliga
kostnadsförslaget hade ämbetet på angifna grunder funnit, att nämnda
förslag, behörigen kompletteradt, borde erhålla en slutsumma å 16,123
kronor 75 öre, däri inberäknadt 2,000 kronor för administration, ritningar
och oförutsedda utgifter in. m., hvaremot, om kapellet uppfördes enligt
de på ämbetets föranstaltande uppgjorda ritningar, kostnaderna för byggnadsföretaget
— på sätt framginge af ett från byggmästaren F. J. Svensson
i Gäddede, som anmodats tillhandagå ämbetet med vissa upplysningar
rörande ifrågavarande kapellbyggnad, inkommet, handlingarna vidfogadt
och af anbud åtföljdt kostnadsförslag — skulle belöpa sig till 13,490 kro
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
423
nor, till hvilken summa äfvenledes borde läggas ett belopp af 2,000 kronor
för administration, ritningar och oförutsedda utgifter m. m. Omkostnaderna
i förevarande fall komme då att uppgå till cirka 15,500 kronor och
alltså till lägre belopp än som torde blifva erforderligt för ortförslagets
bringande till verkställighet.
Kammarkollegium och statskontoret afgåfvo den 15 februari 1907
infordradt gemensamt underdånigt utlåtande och anförde däri följande.
För den händelse Kungl. Maj:t skulle anse behofvet af en ny kapellbyggnad
i Sjougdnäsets kapellag vara till fullo ådagalagdt, torde, efter
hvad handlingarna utvisade, ingen annan utväg förefinnas för byggnadsarbetets
genomförande, än att staten lämnade härför erforderliga kontanta
medel. Frostvikens församlings ekonomiska ställning vore nämligen, såsom
af såväl Kungl. Maj:ts befallningshafvande som domkapitlet vitsordats, så
svag, att det svårligen kunde ifrågasättas, att församlingen skulle lämna
ens bidrag till kostnadernas bestridande. Till belysning af detta förhållande
ville ämbetsverken anföra, att enligt statistiska centralbyråns berättelse
angående kommunernas fattigvård och finanser för år 1903 — det
sista år, för hvilket fullständiga uppgifter kunnat erhållas — utgjorde det
inom Frostvikens församling — som vid nämnda års slut hade en folkmängd
af 2,300 personer — påförda fyrktalet för i mantal satt jord 2,444,
för jordbruksfastighet utan mantal 218, för annan fastighet 31 och för
öfriga beskattningsföremål 3,088 med en utdebitering per fyrk för i mantal
satt jord af kronor 2: 77 — eller det högsta beloppet inom länet —
för jordbruksfastighet utan mantal och annan fastighet kronor 1: 93 och
för öfriga beskattningsföremål kronor 1: 80.
Kungl. Maj:ts befallningshafvande hade på anförda skäl föreslagit, att
det ifrågasatta statsanslaget skulle utgå till en del från anslaget till lappmarks
ecklesiastikverk och till eu del af jämtländska renbetesfjällens skogsförsäljningsmedel
eller jämtländska lappväsendets fond. Hvad sistnämnda
fond anginge, torde densamma med hänsyn såväl till sättet för dess tillkomst
som till de af Kungl. Maj:t hittills lämnade föreskrifter angående
dess användande icke kunna för ändamålet anlitas. Ej heller syntes lämpligt,
att förslagsanslaget till lappmarks ecklesiastikverk betungades med en
så pass betydlig utgift, så mycket mindre som det i riksstat uppförda
anslagsbeloppet vanligen måst öfverskridas redan för täckande af de utgifter,
som egentligen borde från detsamma gäldas, och äfven efter den
af Kungl. Magt och Riksdagen år 1906 beslutade höjning till 100,000
kronor efter all sannolikhet komme att i sin helhet tagas i anspråk. För
erhållande af nödiga medel till kapellbyggnaden torde då endast två ut
-
424
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
vägar återstå, nämligen antingen att Kungl. Maj:t föresloge Riksdagen att
bevilja det erforderliga beloppet, eller att detta anvisades till utgående från
jämtländska renbetesfjällens skogsfond. Någon uppdelning af kostnaden
syntes i saknad af lämplig fördelningsgrund icke böra ifrågakomma. Då
något hinder för att bestrida kostnaden af jämtländska renbetesfjällens
skogsfondsmedel icke torde förefinnas, torde den förstnämnda utvägen icke
behöfva anlitas. Såsom skäl för att det erforderliga anslaget borde utgå
från denna fond ville ämbetsverken åberopa särskildt det förhållandet, att
de byområden, som, efter hvad i handlingarna upplysts, tillhopa utgjorde
kapellaget, till största delen dels blifvit, jämlikt nådiga brefven den 22 juni
och den 9 november 1888 samt den 22 februari 1889, inköpta för utvidgning
af renbetesfjallen, dels skulle, jämlikt nådiga brefvet den 6 juli 1892,
för samma ändamål förvärfvas, så snart sådant vore för lapparnas behof
oundgängligen nödigt, hvadan således kapellbyggnaden komme att förläggas
till en trakt, hufvudsakligen afsedd att användas till lapparnas
förmån.
Slutligen har domänstyrelsen uti infordradt underdånigt utlåtande den
9 mars 1907 anfört, hurusom vederbörande öfverjägmästare uti handlingarna
bilagdt yttrande af den 18 juni 1904 upplyst, att kronan då ännu
ej haft någon skogsafkastning från de ifrågavarande för renbetesfjällens
utvidgning med jämtländska renbetsfjällens skogsförsäljningsmedel inköpta
hemman i Frostviken, å hvilka hemman afverkningsrätt till alla träd, som
hölle nio verktum på sju alnar från roten, vore upplåten på 50 år från
den 3 augusti 1874, hvilken afverkningsrätt nu innehades af KungsgårdenMariebergs
aktiebolag. För den händelse Kungl. Maj:t skulle anse behofvet
af eu ny kapellbyggnad i Sjougdnäsets kapellag vara till fullo
ådagalagdt, ville domänstyrelsen därför i underdånighet tillstyrka den af
kammarkollegium och statskontoret alternativt omnämnda utväg, nämligen
att Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att bevilja det för ändamålet
beräknade beloppet, med villkor att fri tomt för kapellbyggnaden först
anskaffades.
Jag anser för min del angeläget, att åt invånarna i Sjougdnäsets
kapellag, hvilka genom långa afstånd och svåra terrängförhållanden äro
så godt som afstängda från kyrkan i Frostviken, beredes tillgång till egen
gudstjänstlokal, och behofvet häraf framstår så mycket tydligare, som
Kungl. Maj:t genom det af domkapitlet i Härnösand åberopade nådiga
brefvet den 5 februari 1904 samt nådigt bref den 16 november 1906,
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
425
hvardera gången för en tid af tre år, anslagit medel till en e. o. prästman
med, bland annat, Sjougdnäsets kapellag såsom verksamhetsområde.
Då af den i ärendet förebragta utredning framgår, att det nuvarande
kapellet befinner sig i så förfallet skick, att det icke kan genom reparation
iståndsättas, samt att kapellagets invånare till följd af synnerligen
dryga skattebördor ej kunna bidraga till uppbyggande af nytt kapell,
synes mig staten böra träda hjälpande emellan och genom tillskjutande af
erforderliga kontanta medel möjliggöra det nya kapellets uppförande.
Det af församlingen ifrågasatta belopp är enligt öfverintendentsämbetets
uttalande otillräckligt för genomförande af det vid ansökningen fogade
ritningsförslaget. Då det genom ämbetets försorg nyupprättade förslaget
kommer att draga minsta kostnaden och dessutom synes mig jämväl i
öfriga afseenden lämpligare, anser jag mig böra till antagande förorda
detta senare förslag.
Lika med kammarkollegium och statskontoret anser jag, att för kapellbyggnaden
erforderliga medel ej böra utgå från förslagsanslaget till lappmarks
ecklesiastikverk eller jämtländska lappväsendets fond, men då det
torde vara mindre lämpligt, att jämtländska renbetsfjällens skogsfond
tages i anspråk till ett för fonden så främmande ändamål som det nu
ifrågavarande, kan jag ej ansluta mig till de båda ämbetsverkens åsikt,
att sistnämnda fond bör i detta fall anlitas.
Anslag torde i stället böra äskas af Riksdagen, och då kapellet är
ämnadt att uppföras å Sjougdnäsets bys oskiftade mark, anser jag, att vid
anslaget bör fästas villkor, att kronans meddelägare i nämnda by för sin
del kostnadsfritt upplåta erforderlig byggnadsplats, mot hvars upplåtande
utan ersättning, såvidt angår kronans del, hinder ej torde förefinnas.»
På grund häraf hemställde departementschefen om aflåtande till Riksdagen
af förenämnda proposition.
Då af den i ärendet förebragta utredningen synes ådagalagdt, att en
ny kapellbyggnad i Sjougdnäsets kapellag är af behofvet påkallad samt
•att Frostvikens församling icke är i stånd att anskaffa härför erforderliga
medel, torde understöd af statsmedel böra utgå för att möjliggöra det nya
kapellets uppförande.
Utskottet, som icke haft något att erinra vare sig mot den föreslagna
markupplåtelsen eller mot de upprättade ritningarna och kostnadsförslaget,
får alltså hemställa,
Bih. till Iliked. Prol. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 0 Haft.
Utskottets
yttrande.
54
426
Statsutskottets Utlåtande 2\:o 9.
Ang.
restaurering
af Strängnäs
domkyrka.
[153.]
att Riksdagen, med bifall till Kung! Maj:fs förevarande
framställning, må, under medgifvande såvidt
angår kronan tillhörig andel i Sjougdnäsets bys oskiftade
mark att erforderlig byggnadsplats för ändamålet
utan ersättning upplåtes, samt under villkor att motsvarande
upplåtelse sker beträffande den del af den
oskiftade marken, som tillhör annan än kronan, till
uppförande å angifven plats i Sjougdnäsets kapellag
inom Frostvikens församling af ett nytt kapell, i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med de i statsrådsprotokollet
omnämnda, genom öfverintendentsämbetets försorg upprättade
ritningar, på extra stat för år 1908 anvisa ett
anslag af 15,500 kronor.
152:o) Sedan 1905 års Riksdag, med anledning af Kungi. Maj:ts
därom gjorda framställning, såsom bidrag till invändig restaurering af
Strängnäs domkyrka i hufvudsaklig öfverensstämmelse med för ändamålet
upprättade, i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 14 januari
1905 omförmälda ritningar och med iakttagande af vissa i domkapitlets i
Strängnäs utlåtande den 30 juli 1903 ifrågaställda inskränkningar i restaureringsplanen,
beviljat ett anslag af 49,200 kronor, samt däraf på extra
stat anvisats för år 1906 ett belopp af 19,200 kronor och för år 1907 ett
belopp af 15,000 kronor, så har Kungl. Maj:t i punkten 153 under åttonde
hufvudtiteln föreslagit Riksdagen att af omförmälda, redan beviljade
anslag på extra stat för år 1908 anvisa återstoden, 15,000 kronor.
%
Utskottet hemställer,
att Riksdagen må, såsom bidrag till invändig restaurering
af Strängnäs domkyrka i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med för ändamålet upprättade, i statsrådsprotokollet
öfver ecklesiastikärenden den 14 januari 1905
omförmälda ritningar och med iakttagande af vissa i
domkapitlets i Strängnäs utlåtande den 30 juli 1903
ifrågaställda inskränkningar i restaureringsplanen, af förut
beviljadt anslag på extra stat för år 1908 anvisa återstoden,
15,000 kronor.
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
427
153:o) Uti en till Riksdagen den 22 februari 1907 afbiten proposi- an3faugtilI
tion, n:o 68, har Kung! Magt, under åberopande af bilagdt utdrag af anordnande
statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden för samma dag föreslagitaar^i^®1rl\g
Riksdagen att till anordnande af erforderlig arkivlokal i domkapitelshuset i domk-apiteisVästerås
samt nämnda byggnads iståndsättande i hufvudsaklig öfverens- hu“t ^
stämmelse med ett af öfverintendentsämbetet i skrifvelse till Kungl. Maj:t
den 22 januari 1907 förordadt förslag på extra stat för år 1908 anvisa
ett anslag af 15,000 kronor.
Uti förevarande ärende har departementschefen till ofvanberörda statsrådsprotokoll
anfört följande:
»Uti en den 29 november 1902 till Kungl. Maj:t aflåten skrifvelse
med framställning angående domkapitelsarkivens framtida vård anförde
riksarkivarien, bland annat, följande: Det syntes riksarkivarien naturligt,
att domkapitlen behölle sina arkiv, som utan tvifvel i stiftsstäderna gjorde
den jämförelsevis största nyttan. Detta förutsatte dock, att domkapitlen
kunde bereda arkiven lämplig lokal, däri inbegripen plats för forskare, och
vård. Läte sig icke detta göra, torde arkivens äldre delar böra till landsarkiv
förflyttas. Under åberopande häraf, och efter att hafva lämnat åtskilliga
upplysningar rörande de för vissa domkapitels arkiv använda lokalernas
beskaffenhet och därvid särskildt meddelat, hurusom i Västerås arkivet
förvarades dels i ett rum i domkapitelshuset, dels i lärår på vinden i
samma hus, en anordning, som naturligtvis vore otillfredsställande, hemställde
riksarkivarien, att Kungl. Maj:t täcktes af domkapitlen låta inhämta
dels uppgifter om arkivlokalernas beskaffenhet, dels ock hvilka åtgärder
som kunde vidtagas för deras eventuella förbättring äfvensom för tryggandet
af arkivens framtida vård.
Sedan i anledning häraf domkapitlet i Västerås, i likhet med öfriga
domkapitel, anbefallts att inkomma med underdånigt utlåtande öfver riksarkivariens
berörda framställning, afgaf förstnämnda domkapitel uti skrifvelse
den 7 september 1904 förslag angående beliöfliga förändringsarbeten
å domkapitelshuset.
Af åtskilliga vid domkapitlets skrifvelse fogade handlingar inhämtas,
att domkapitlets bibliotekarie uti en i ärendet afgifven promemoria föreslagit,
att tre i domkapitelshusets bottenvåning till höger om förstugan
belägna rum, som för närvarande användes till kök och-skafferi åt vaktmästaren
samt förvaringsrum för ved, skulle inredas till arkivrum, i sammanhang
hvarmed nytt kök och ett särskildt ekonomihus borde anordnas
åt vaktmästaren och ingången till husets källare flyttas så, att man från
vaktmästarbostaden kunde komma direkt ned till källaren; att, sedan dom
-
428
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
kapitlet uppdragit åt domkyrkokommissionen dels att föranstalta om utredning
angående ej mindre ett ändamålsenligt ordnande af domkapitlets
arkiv än äfven huru i sammanhang härmed det bristfälliga domkapitelshuset
i dess helhet skulle kunna försättas i bättre skick och tillräckliga
lokaler beredas domkapitlet äfvensom kostnaden härför, dels ock lämna
upplysning, huru medel till reparationskostnadens bestridande skulle kunna
erhållas, genom domkyrkokommissionens försorg af arkitekten Erik Hahr
upprättats förslag jämte ritningar till iståndsättande af hela domkapitelshuset
samt anordnande af ett brandfritt arkiv, hvarjämte af byggnadsingenjören
J. Mattson utarbetats kostnadsförslag enligt berörda ritningar;
att i nämnda kostnadsförslag, slutande å en summa af 17,294 kronor, upptagits,
bland annat, 1,754 kronor för arkivlokalens anordnande, 2,438 kronor
för dess inredning med hyllor, 865 kronor för ändring och reparation af
vaktmästarbostaden, 750 kronor för tillbyggande af en köksförstuga till
sistnämnda lägenhet med ny trappa ned till källaren, 500 kronor för ett
särskildt ekonomihus åt vaktmästaren, 1,000 kronor för anordning för
arkivlokalens uppvärmning, 900 kronor för portomfattning af huggen
kalksten vid byggnadens hufvudingång, 500 kronor för en spis af marmor
i domkapitlets sessionsrum samt 645 kronor för ny trappa till vinden
jämte järndörr för trappan och brandbotten å vinden äfvensom en afstängning
för klosett därstädes; samt att domkyrkokommissionen, med
åberopande af en redogörelse för Västerås domkyrkas ekonomiska ställning
utvisande, bland annat, att domkyrkans i följd af de under senare år företagna
restaureringarna af domkyrkan och bislcopshuset uppkomna skulder
uppginge till 80,176 kronor 44 öre, samt att för år 1903 dess inkomster
uppgått till 7,204 kronor 86 öre, men dess utgifter till 10,084 kronor
72 öi*e, förklarat domkyrkan sakna nödiga tillgångar till de föreslagna
arbetenas utförande.
För egen del anhöll domkapitlet i sin underdåniga skrifvelse, att, då
af den utaf domkyrkokommissionen gjorda utredningen framginge, att domkyrkan
saknade medel till bestridande af kostnaderna för den förändring
af domkapitelshuset, hvilken såväl för arkivlokalernas förbättrande och
tryggandet af arkivets framtida vård som ock i öfrigt vore af behofvet
synnerligen påkallad, Kungl. Maj:t täcktes anvisa medel eller vidtaga åtgärder
för beredande af dylika till ifrågavarande ändamåls förverkligande.
Efter det riksarkivarien lämnats tillfälle att inkomma med underdånigt
yttrande i anledning af hvad domkapitlet anfört i ärendet, afgaf
riksarkivarien i skrifvelse den 19 oktober 1904 sådant yttrande, därvid
riksarkivarien, med vitsordande af behofvet af ny lokal för domkapitlets
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
429
arkiv, dels anförde, att domkapitlets nuvarande arkivlokaler vore synnerligt.
otillfredsställande och skulle, om ingen förändring skedde, utgöra
giltig anledning att förflytta arkivet till landsarkivet i Uppsala, dels ock
förmälde sig icke hafva annat att erinra mot förslaget till anordning af
den nya arkivlokalen, än att hyllinredningen i vissa angifna hänseenden
borde anordnas på annat sätt, än det därför upprättade förslaget angåfve.
På grund af nådig remiss inkom härefter öfverintendentsäinbetet till
Kungl. Maj:t med ett den 6 december 1904 dagtecknadt underdånigt utlåtande
i ärendet, däruti ämbetet, med förmälan att ämbetet vid ompröfning
af de föreliggande kostnadsberäkningarna lämnat dessa utan anmärkning,
förklarat sig vid ärendets granskning i öfrigt icke funnit annat att
däri för sin del erinra, än hvad som af riksarkivarien i hans den 19
oktober 1904 afgifna underdåniga yttrande redan framhållits.
Sedan domkapitlet i Västerås härpå anbefallts att inkomma med underdånigt
utlåtande i anledning af hvad riksarkivarien i sin sist omförmälda
skrifvelse anfört och därvid särskildt yttra sig, om och i hvad
man, därest anslag ej beviljades till förbättrade lokaler för domkapitlets
arkiv, därtill hörande handlingar kunde, på sätt riksarkivarien ifrågasatt,
öfverlämnas till landsarkivet i Uppsala, afgaf domkapitlet den 15 mars
1905 förnyadt underdånigt utlåtande i ärendet, därvid domkapitlet hufvudsakligen
anförde följande: De vid det uppgjorda ritnings- och kostnadsförslaget
af riksarkivarien fogade erinringar angående inredningen af arkivlokalen
syntes befogade och borde därför iakttagas. Till den enligt förslaget
beräknade kostnaden för reparation af konsistoriehuset borde emellertid
ytterligare beräknas ett belopp af 300 kronor för inledning af elektrisk
belysning i alla lokalerna. Hvad åter beträffade eventualiteten att,
om anslag för ändamålet ej kunde beviljas, arkivet skulle öfverflyttas till
landsarkivet i Uppsala, ville domkapitlet däremot på det bestämdaste
framhålla, att, äfven om en del tryck och dupletter kunde öfverflyttas till
landsarkivet, vore det för domkapitlet omöjligt att undvara sina öfriga
äldre och nyare handlingar, hvilka utgjorde den största delen af dess
arkivalier. Dessa behöfdes ständigt tillgängliga vid alltjämt förekommande
undersökningar och utredningar angående prästboställen, lönefrågor, boställsskogar,
fromma stiftelser m. in. För dessa handlingars förvarande
fordrades nödvändigt, såsom ock riksarkivarien betonat, ett för eldfara
och fukt skyddadt arkivrum. Härtill komme äfven, att, oafsedt arkivet,
domkapitelshuset vore i ett så bofälligt och bristfälligt skick, att eu
grundlig reparation och omändring af detsamma blefve för hvarje dag
alltmera trängande. Fn samtidig anordning af eu tidsenlig arkivlokal
blefve jämförelsevis ganska billig.
430
Statsutskottets Utlåtande K:o 9.
På grund af nådig remiss afgaf statskontoret den 25 november 1905
utlåtande i ärendet, därvid statskontoret till en början erinrade, dels hurusom
i § 2 af nådiga stadgan angående vissa offentliga arkiv den 31
december 1900 föreskrefves, att, där något funnes att anmärka i afseende
å den lokal, där arkiv förvarades, samt bristen ej blefve af vederbörande
af hjälpt, framställning borde göras om öfverlämnande till annat offentligt
arkiv af de handlingar, som ej kunde på stället behörigen vårdas, dels
ock att, enligt § 6 af nådiga kungörelsen angående öfverlämnande af
arkivhandlingar till landsarkiven i Uppsala, Vadstena och Lund den 14
november 1902, till domkapitel hörande arkivalier skulle, där de ej på
tillfredsställande sätt vårdades, till vederbörande landsarkiv öfverlämnas i
den omfattning, Kungl. Maj:t för hvarje fall bestämde. Vidare anförde
statskontoret följande: Då domkapitlet i Västerås, som hade att sörja
för sitt arkivs behöriga vård, nu gjort framställning om anslag af allmänna
medel för anordnande i domkapitelshuset af ny arkivlokal och
i sammanhang därmed för en fullständig reparation af domkapitelshuset,
ville statskontoret i anledning häraf framhålla, att kostnaden för såväl den
ena som den andra af dessa åtgärder vore af beskaffenhet att böra af
domkyrkans medel bestridas, samt att hvarken något å riksstaten uppfördt
anslag eller någon under statskontorets förvaltning stående fond torde
kunna för dylikt ändamål anlitas. Beträffande först den ifrågasatta reparationen
af domkapitelshuset i dess helhet, syntes förslaget härom, i fall
domkyrkans ekonomi icke för närvarande medgåfve verkställande af en
reparation i den omfattning, som nu föreslagits, icke böra sammankopplas
med den föreliggande frågan om arkivlokalens ordnande. Hvad den senare
frågan anginge hade statskontoret af hvad i ärendet förekommit icke
funnit sig öfvertygadt därom, att icke en tillfredsställande arkivlokal skulle
kunna i domkapitelshuset anordnas för väsentligt mindre kostnad, än som
betingades af de åtgärder, domkapitlet förordat. Skulle emellertid, med
afseende å domkyrkokassans ekonomiska ställning, tillgångar ej kunna
beredas till det inredningsarbete, som för hela arkivets behöriga vård
kunde anses vara med nödvändighet påkalladt, syntes icke återstå annan
utväg, än att Kungl. Maj:t, med tillämpning af nyss åberopade bestämmelser,
föreskrefve, Indika delar af Odomkapitlets arkiv som skulle till
landsarkivet i Uppsala öfverflyttas. Åtminstone torde en sådan åtgärd
utan olägenhet kunna vidtagas med den del af arkivet, som nu förvarades
i lärår på vinden i domkapitelshuset; och, om äfven en del af de för
domkapitlet minst behöfliga arkivalierna i öfrigt bortfördes, kunde måhända
återstoden af arkivet på ett nöjaktigt sätt fortfarande förvaras i
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
431
det nuvarande arkivrummet, om hvars beskaffenhet och läge handlingarna
i ärendet emellertid intet omförmälde. På grund af hvad sålunda anförts
hemställde statskontoret i underdånighet, att Kungl. Maj:t täcktes från
domkapitlet infordra yttrande, huruvida ej, utan sammanhang med någon
fullständig reparation af domkapitelshuset, en tillfredsställande arkivlokal
kunde i nämnda hus inredas för en sådan kostnad, att medel till bestridande
däraf befunnes kunna genom upptagande af något mindre lån eller
annorledes af domkyrkans tillgångar beredas, samt att, därest af domkapitlets
yttrande framginge, att saken ej kunde på dylikt sätt ordnas,
Kung]. Maj:t måtte föreskrifva, hvilka delar af domkapitlets arkiv skulle
öfverlämnas till landsarkivet i Uppsala.
Efter det domkapitlet lämnats tillfälle att afgifva underdånigt utlåtande
i anledning af hvad statskontoret sålunda anfört, har domkapitlet
uti skrifvelse den 2? januari 1906 ånyo yttrat sig i ärendet och därvid
anfört: Instämmande i riksarkivariens yttrande den 29 november 1902,
att det syntes naturligt, att domkapitlen behölle sina arkiv, som utan
tvifvel i stiftsstäderna gjorde den största nyttan, ville domkapitlet med
styrka framhålla, att — äfven om dupletter, en del trycksaker, statistiska
uppgifter och riksdagstryck, handlingar rörande läroverken, primäruppgifter
till prästmöten och dylikt utgallrades ur domkapitlets arkiv och öfverflyttades
till landsarkivet i Uppsala — likväl alla de arldvalier, som det
vore omöjligt för domkapitlet att undvara, alldenstund de ständigt måste
vara till hands vid de oupphörligt förekommande undersökningarna och
utredningarna angående prästboställen, lönefrågor, bostadsfrågor, fromma
stiftelser m. m., skulle uppgå till ett så stort antal, att en arkivlokal för
dem vore absolut nödvändig. Domkapitlet ville blott såsom exempel
erinra om, att för hvartdera af stiftets 105 pastorat, som efter skedd omreglering
komme att ökas, kräfdes ett särskild! fack i arkivet, oafsedt alla
öfriga handlingar, som där måste finnas och förvaras. Vidare ansåge sig
domkapitlet, med påpekande af riksarkivariens vitsordande om behofvet
af ny lokal för domkapitlets arkiv, hvars nuvarande anordning syntes
honom så otillfredsställande, att den rent af utgjorde en giltig anledning
att flytta hela arkivet till Uppsala, i underdånighet böra särskildt
understryka hvad som af byggnadsingenjören J. Mattson i ett vid domkapitlets
skrifvelse fogadt, till domkapitlet den 9 Januari 1906 afgifvet
yttrande framhölles, nämligen att arkivlokalens såväl golf som takpanel
vore af trä, att brandbotten saknades, så att träbjälkarna läge bara,
hvadan rummet vore dåligt skyddadt mot eldfara, och vidare att rummet
vore litet, mörkt och kallt, utan eldstad och med blott ett litet fönster.
432
Statsutskottets Utlåtande N:o 0.
Under sådana förhållanden syntes det domkapitlet vara alldeles obestridligt,
att en ny arkivlokal vore af behofvet påkallad. Slutligen ville domkapitlet
i underdånighet tillägga, att domkyrkan, som hade att vidmakthålla
och förbättra domkapitelshuset, för närvarande hade en skuld på omkring
80,000 kronor, och att således under en lång följd af år medel
svårligen kunde för förverkligandet af sagda ändamål erhållas. Då således
en arkivlokal vore nödvändig, då vidare den gamla lokalen vore såsom i
hög grad otillfredsställande utdömd, och då domkyrkan, som det ålåge att
anskaffa och bekosta ny lokal, vore öfver höfvan skuldsatt, anhölle domkapitlet
i underdånighet, att Kungl. Maj:t täcktes antingen direkt anvisa
medel till anskaffande af en ny tidsenlig lokal, sådan som den som omnämndes
i domkapitlets skrifvelse den 15 mars 1905, eller ock bevilja
domkyrkan ett räntefritt lån å 20,000 kronor med återbetalningsskyldigliet,
när domkyrkans tillgångar det medgåfve, i och* för arkivlokalens anordnande
och alla de förändringar, som inom domkapitelshuset däraf blefve
en följd, samt att således lvungl. Maj:t täcktes lämna utan afseende de af
statskontoret gjorda förslagen.
På grund af nådig remiss har sedermera riksarkivarien den 22 februari
1906 afgifvit nytt underdånigt utlåtande i ärendet. I detta utlåtande
har riksarkivarien till en början erinrat om, att i afseende å föreliggande
arkivfråga syntes föreligga tre möjligheter, nämligen 1) att domkapitlets
arkiv och arkivlokal förblefve i samma skick som hittills, 2) att arkivet
till det omfång Kungl. Maj:t täcktes bestämma flyttades till Uppsala landsarkiv,
samt 3) att en förbättrad arkivlokal inreddes, hvartill medel då på
ett eller annat sätt måste anskaffas; och har riksarkivarien vidare anfört
följande: Af nämnda olika alternativ måste riksarkivarien såsom målsman
för det offentliga arkivväsendet gifvetvis afstyrka det första, enär den nuvarande
arkivlokalen vore dåligt skyddad mot eldfara och icke medgåfve
arkivets ordnande och uppställande. Hvad åter det andra alternativet
anginge, ägde Kungl. Maj:t tvifvelsutan makt att föreskrifva, att domkapitlets
arkivalier skulle, där de ej tillfredsställande vårdades, i viss omfattning
öfverlämnas till landsarkivet i Uppsala. Nu hade emellertid
domkapitlet i sitt senaste underdåniga utlåtande ''med styrka’ framhållit,
att det visserligen kunde ''utgallra’ och till landsarkivet öfverlämna ’dupletter,
en del trycksaker, statistiska uppgifter och riksdagstryck, handlingar
rörande läroverken, primäruppgifter till prästmöten och dylikt’,
men att de arkivalier, som det på anförda skäl omöjligt kunde undvara,
uppginge till ett så stort antal, att en arkivlokal för dem vore ''absolut
nödvändig’. Då en myndighet förklarade, att den nödvändigt behöfde
hafva en större del af sina arkivalier till hands vid oupphörligt förekom
-
Statsutskottets Utlåtande åt:o !).
433
mande undersökningar, syntes det visserligen falla sig svårt att ålägga
densamma att öfverlämna någon större del af dessa arkivalier till eu
centraldepå, som vore belägen i en annan stad. Det läte visserligen
tänka sig, att domkapitlet något öfverdrefve betydelsen af de äldre handlingarna
för den nuvarande stiftsstyrelsen, men äfven om så vore fallet,
torde det ej blifva lätt att bestämma någon tidsgräns för öfverlämnandet,
om t. ex., såsom förhållandet syntes vara, en större del af inkomna handlingar
vore ordnade efter församlingar. Mot den ^gallring’ af vissa
handlingar, som domkapitlet satte i fråga, kunde erinras, att landsarkivens
ändamål icke egentligen vore att mottaga utgallrade handlingar utan
vissa arkiv inom bestämdt angifna gränser, och att ett splittrande af
serierna måste anses stridande mot de af Kungl. Maj:t fastställda allmänna
grunderna för vissa offentliga arkivs ordnande. Bland de serier, domkapitlet
ansåge sig möjligen kunna öfverlämna, förekomme vidare en del
trycksaker’ och ''riksdagstryck’ (möjligen hörde äfven ''statistiska uppgifter’
till samma grupp), omen att mottaga och förvara trycksaker vore ej landsarkivens
uppgift. Aterstode sålunda dupletter, handlingar rörande läroverken,
primäruppgifter till prästmöten och dylikt. För ett landsarkiv
torde dessa serier vara af ganska ringa betydelse, och något större utrymme
torde ej genom deras afsöndrande komma att beredas. Frågan
om öfverlämnande af en del af arkivet till landsarkivet i Uppsala torde
under dessa omständigheter icke på allvar böra tagas upp, förrän alla
andra utvägar blifvit befunna omöjliga, och den torde ej blifva så lätt att
med något afsevärdt resultat lösa. Återstode alltså det tredje alternativet.
I afseende på detsamma ville riksarkivarien till en början erinra, att det
icke förefölle honom vara alldeles nödvändigt att nu genast kombinera
ett nytt arkivrums inredning med reparation af hela domkapitelshuset.
Den förstnämnda åtgärden syntes icke egentligen behöfva föra med sig
annat än förändrade anordningar med vaktmästarens bostad samt till
äfventyrs i de rum en trappa upp, som skulle användas af notarien och
amanuensen. Inskränkte man sig härtill, torde kostnaden kunna nedbringas
till ungefär hälften åt den beräknade. För hyllinredningen, af
bibliotekarien ej uppskattad till högre än 200 längdmeter, förelåge ett
kostnadsförslag, slutande å kronor 2,438, onekligen en hög siffra för 200
meter. Användes hyllor af trä för ändamålet, torde kostnaden för 200
meter kunna nedbringas till en jämförelsevis ringa summa (omkring 2
kronor 50 öre utan målning, omkring 3 kronor 25 öre med målning för
längdmeter, alltså högst 650 kronor enligt, för riksarkivarien tillgängliga
uppgifter). Om härvid kanske anmärktes, att hyllor af enbart trä vore
mera. eldfarliga, ville riksarkivarien däremot erinra, dels att både i riksBih.
till Riksd. Prof. 1,007. -i Sami. 1 Afd. .9 Höft. 55
434
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
arkivets gamla byggnad, i landsarkiven i Uppsala och Vadstena och, såvidt
riksarkivarien visste, i alla öfriga domkapitels arkiv endast trähyllor
förekomme, dels ock att, hvad ett arkivrum anginge, hufvuduppgiften torde
vara att utestänga elden, men att, i fall den verkligen komme in i detsamma,
ett hyllstativ, sådant som det föreslagna, icke syntes kunna förebygga
förluster, hvartill i förevarande fall komme, att ifrågavarande hyllstativ
i öfrigt icke torde vara fullt ändamålsenliga. En inredning af det
föreslagna arkivrummet, äfven om det skulle ske med trähyllor, komme helt
visst äfven ur eldsäkerhetens synpunkt att i jämförelse med de nuvarande
förhållandena i Västerås erbjuda en afgjord förbättring. Riksarkivarien hemställde
därför, huruvida icke, då domkapitlets i Västerås finanser befunne
sig i så dåligt skick, som det angåfves, det vore skäl att hänvisa detsamma
till att endast företaga de åtgärder, som vore nödvändiga för eller
omedelbart sammanhängde med inredningen af det föreslagna arkivrummet
på nedra bottnen i kapitelshuset, till att för detta ändamål låta
göra en ny kostnadsberäkning med iakttagande ''af de nu antydda besparingarna
i fråga om hyllinredning, äfvensom af andra, om sådana
kunde ske, samt att därefter göra frågan till föremål för ny pröfning,
åtföljd af det beslut, som däraf kunde föranledas.
Efter det domkapitlet genom nådig remiss anbefallts att ånyo afgifva
utlåtande i ärendet, har domkapitlet med skrifvelse den 4 april 1906
öfverlämnat ett af byggnadsingenjören Mattson afgifvet yttrande, däri han
i afseende å inskränkningar i det af honom upprättade kostnadsförslaget,
som, utan att frångå en ändamålsenlig reparationsplan för domkapitelshuset,
skulle kunna göras, bland sådana inskränkningar upptagit följande
poster, nämligen 900 kronor för portomfattningen af huggen kalksten
kring hufvudingången, 645 kronor, motsvarande hela den upptagna summan
för vindens reparation med trappa, järndörr och brandbotten, samt
1,788 kronor, utgörande skillnaden i kostnad för hyllfack af järn och af
trä i arkivet. För egen del bär domkapitlet i nyssberörda skrifvelse anfört
bland annat: Ehuru den i ingenjören Mattsons kostnadsförslag upptagna
portomfattningen af huggen kalksten icke stode i nödvändigt sammanhang
med inredningen af ett nytt arkivrum i domkapitelshuset, ansåge likväl
domkapitlet, att, med hänsyn till husets läge omedelbart intill domkyrkan
å ena sidan och biskopshuset å den andra, ifrågavarande portomfattning
vore för husets värdiga utseende nödvändig, hvadan domkapitlet ville tillstyrka
dess utförande i enlighet med de uppgjorda ritningarna. Instämmande
i öfrigt uti ingenjören Mattsons förslag, att den i kostnadsförslaget
upptagna summan för vindens reparation skulle kunna ur förslaget utgå,
samt att hyllfacken kunde göras af trä i stället för af järn, hemställde
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
435
domkapitlet, att Kung! Maj:t täcktes, med iakttagande af nämnda inskränkningar,
bereda nödiga medel för utförande i enlighet med det uppgjorda
kostnadsförslaget af anordningarna för den ifrågasatta arkivlokalen
och alla de förändringar inom domkapitelshuset, som däraf blefve en följd.
Med anledning af hvad i förevarande ärende, på sätt nu omförmälts,
förekommit anbefalldes slutligen öfverintendentsämbetet genom remiss den
26 september 1906 att afgifva förnyadt utlåtande och därvid inkomma
med utredning dels angående kostnaden för anordnande i domkapitelshuset
i Västerås af tillfredsställande lokaler för domkapitlets arkiv och
de ändringar af huset, som däraf omedelbart föranleddes, dels ock om och
för hvilken kostnad lokaler för arkivet skulle kunna beredas i Västerås
slott eller annan allmän byggnad i nämnda stad.
Till åtlydnad häraf har nu öfverintendentsämbetet i underdånig skrifvelse
den 22 januari 1907, med anmälan att intendenten hos ämbetet
Fritz Eckert, efter ämbetets förordnande, besökt platsen, anfört följande:
Hvad först anginge inredande af en tillfredsställande arkivlokal inom
domkapitelshuset och kostnaden därför, ansåge ämbetet, att för sagda
ändamål icke ovillkorligen fordrades reparation af byggnaden i dess helhet
eller genomförande af samtliga de åtgärder, som upptagits i det af arkitekten
Hahr uppgjorda och af vederbörande företedda förslag, i det att,
bland annat, arbetena med anbringande af kalkstensportal med orneringar,
af marmorspisel i domkapitlets sessionsrum och af en utbyggnad för beredande
af förstuga åt vaktmästaren syntes utan olägenhet kunna uteslutas,
hvaremot, enär vid skedd besiktning befunnits, att byggnaden helt
och hållet saknade isolering mot jordfukt och däraf skadats, sådan gifvetvis
borde åvägabringas. Utgående därifrån hade ämbetet låtit uppgöra
ett vid dess skrifvelse fogadt, å 10,300 kronor slutande kostnadsförslag
till de åtgärder, som för arkivets tidsenliga och betryggande anordnande
torde vara oundgängliga. Då emellertid med hänsyn därtill, att det åldriga
domkapitelshuset genom sitt läge invid domkyrkan och biskopshuset kraftigt
bidroge att åt platsen förläna en i hög grad stämningsfull prägel, som
syntes böra tillvaratagas, vore det efter ämbetets mening i hvarje fall
synnerligen önskvärdt, att domkapitelshuset redan nu blefve i sin helhet
på ett värdigt men enkelt sätt iståndsätta Till följd häraf och då därvid,
till ökande af brandsäkerheten, särskild!, borde ifrågakomma, att vindstrappa
af sten anordnades, och att brandbotten på vinden inlades, hade
ämbetet jämväl låtit upprätta ett vid skrifvelsen fogadt tilläggsförslag till
dylika åtgärder, hvilket förslags slutsumma uppginge till 4,700 kronor,
då alltså husets försättande i fullgodt stånd med inredande af nöjaktiga
lokaler för domkapitelsarkivet skulle betinga en kostnad af sammanlagdt
436
Statsutskottets Utlåtande N:o 0.
15,000 kronor. Vidkommande därefter frågan om förläggande af arkivet
i Västerås slott eller i annan byggnad i staden torde möjlighet härför
blott förefinnas i slottet med begagnande däri af utrymmet N:o 16 i bottenvåningen
uti slottets nordvästra del, som vore disponibelt och torde kunna
inredas i enlighet med en hos ämbetet uppgjord ritning för en kostnad
af 8,000 kronor, på sätt ett därtill hörande, tillika med ritningen vid ämbetets
skrifvelse fogadt kostnadsförslag gåfve vid handen. Genomförandet
af sistnämnda förslag, som förutsatte icke oväsentliga, i allmänhet ej tillrådliga
genombrytningar af slottets åldriga murar, komme dock näppeligen
att bereda någon, särskilt med hänsyn till dagerförhållandena, lämplig
arkivlokal. Då dennas belägenhet på ett icke obetydligt afstånd från
domkapitlet dessutom måste anses mindre fördelaktig, funne ämbetet icke
anledning att för sin del till utförande förorda detta förslag.
Vid öfvervägande af de olika förslag till åtgärder för åstadkommande
af en betryggande vård af domkapitlets i Västerås arkiv, som, enligt hvad
i det föregående omförmälts, vid ärendets handläggning framställts af olika
i detsamma hörda myndigheter, synes den enklaste utvägen vara att flytta
vissa delar af domkapitelsarkivet till landsarkivet i Uppsala. Då emellertid
domkapitlet, under åberopande af att detsamma för undersökningar och
utredningar behöfde hafva arkivhandlingarna ständigt tillgängliga i stiftsstaden,
på det bestämdaste motsatt sig en sådan flyttning, såvidt det rör
hufvudsakliga delen af arkivet, samt riksarkivarien å sin sida meddelat,
att de handlingar, domkapitlet förklarat sig villigt aflämna till landsarkivet,
vore af ganska ringa betydelse för landsarkivet, och att något större
utrymme icke skulle kunna vinnas genom deras afsöndrande från domkapitlets
arkiv, finner jag något sådant afsöndrande nu icke böra ifrågasättas.
Beträffande åter de framställda förslagen om åtgärder för anordnande
af en fullt tidsenlig arkivlokal i stiftsstaden skulle visserligen, därest
frågan löstes sålunda, att domkyrkan genom upptagande af ett lån bereddes
de erforderliga medlen för förändringarna af domkapitelshuset,
statsverket kunna befrias från direkt bidrag till ändamålet. Som emellertid
domkyrkan för de under senare tid verkställda restaureringarna af kyrkan
och biskopshuset redan åsamkat sig betydande skulder, är det gifvet, att
ett räntefritt lån, som domkapitlet ifrågasatt, endast kan beredas genom
statens mellankomst. Till följd af domkyrkokassans svaga ekonomiska
ställning skulle dock ett sådant lån med all säkerhet kunna tänkas återbetalt
först i en aflägsen framtid. Jag anser därför, att staten i stället
bör genom beviljandet af ett direkt anslag åtaga sig kostnaden för ifrågavarande
arkivlokals anordnande. Häremot kan visserligen invändas, att
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
437
det i allmänhet icke åligger staten att svara för anskaffandet åt domkapitel
af för dem nödiga lokaler, men dels hafva enligt särskilda nådiga
bref af anslaget till domkapitlens expeditioner anvisats till domkapitlet i
Visby 600 kronor årligen för hyra af expeditionslokal och till domkapitlet
i Luleå högst 1,500 kronor årligen till hyra för sessions- och expeditionslokal
samt bostad för vaktmästare, dels föreligga i förevarande fall särskilda
förhållanden, som synas mig påkalla, att staten lämnar anslag för
ändamålet,
Såsom af de utaf öfverintendentsämbetet upprättade särskilda kostnadsförslagen
framgår, skulle förslaget om inredande af lokal för domkapitlets
arkiv i det af ämbetet omnämnda utrymmet i Västerås slott
draga den minsta kostnaden eller allenast 8,000 kronor. Då det emellertid
otvifvelaktigt skulle för domkapitlet ställa sig betungande, om det skulle
nödgas att hafva sitt arkiv förvaradt i en på icke obetydligt afstånd från
domkapitelshuset belägen byggnad, samt därtill kommer, att, såsom öfverintendentsämbetet
erinrat, det måste möta betänkligheter att utföra de för
arkivlokalens anordnande i slottet erforderliga genombrytningarna af slottets
åldriga murar, anser jag mig icke kunna förorda anslags beviljande
lör arkivets anordnande i slottet. Däremot finner jag, vid de af mig i
det föregående anförda förhållanden, att anslag af statsmedel i stället bör
beredas för anordnande af en arkivlokal genom en förändring af domkapitelshuset.
Genom att följa öfverintendentsämbetets å 10,300 kronor slutande
kostnadsförslag, i hvilket upptagits allenast de arbeten, som uteslutande
skulle föranledas af den nya arkivlokalens anordnande eller därmed
omedelbart äga sammanhang, skulle visserligen, på samma gång statsverkets
kostnad i största möjliga mån begränsades, en passande och
mot eldfara och fukt skyddad lokal beredas för domkapitlets arkiv. Då
jag det oaktadt icke finner mig böra inskränka mig till ett förordande
af allenast detta förslag till arkivlokalens anordnande, beror detta därpå,
att af handlingarna i ärendet framgår, att en restaurering af domkapitelshuset
i dess helhet måste anses vara i hög grad af behofvet påkallad.
Att den åldriga, ända från början af 1600-talet härstammande byggnaden
försättes i ett förbättradt skick, synes mig för öfrigt särskildt betingadt
af dess läge mellan domkyrkan och biskopshuset, hvilka nyligen undergått
erforderlig restaurering. På grund häraf och clå, i olikhet med hvad
som varit fallet vid de restaureringar af åtskilliga af landets domkyrkor,
som under de senaste årtiondena företagits, något direkt anslag af statsmedel
icke lämnats till Västerås domkyrkas restaurering, i följd hvaraf,
på sätt närmare kan inhämtas af domkyrkokommissionens tryckta yttrande
438
Statsutskottets Utlåtande 2?:o .9.
den 17 december 1906 i anledning af en framställning från Riksdagen
senast församlade revisorer, domkyrkans nuvarande stora skuld till väsentlig
del uppkommit, synes det mig, i betraktande af att staten i allmänhet
anses skyldig ägna omsorg åt bevarandet af i historiskt och arkitektoniskt
afseende märkliga byggnader, skäligt, att staten, i samband med arkivlokalens
anordnande, jämväl lämnar det bidrag, som enligt det vid öfverintendentsämbetets
sist omförmälda kostnadsförslag fogade särskilda tilläggsförslaget
å 4,700 kronor skulle erfordras till en så fullständig reparation
af domkapitelshuset, att detsamma därigenom blefve försatt i ett värdigt
och med de omgifvande byggnaderna öfverensstämmande skick.
Med åberopande af hvad jag sålunda anfört får jag i underdånighet
hemställa, det Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till anordnande
af erforderlig arkivlokal i domkapitelshuset i Västerås samt nämnda byggnads
iståndsättande i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det af öfverintendentsämbetet
nu förordade förslag på extra stat för år 1908 anvisa
ett anslag af 15,000 kronor.»
På grund af hvad i ärendet förekommit hemställer utskottet,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må till anordnande af erforderlig
. arkivlokal i domkapitelshuset i Västerås samt nämnda
byggnads iståndsättande i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med ett af öfverintendentsämbetet i skrifvelse till
Kungl. Maj:t den 22 januari 1907 förordadt förslag på
extra stat för år 1908 anvisa ett anslag af 15,000
kronor.
Svenska 154:o) På grund af Kungl. Majrts i punkt 154 under åttonde huf
foraskriftsäii-
vudtiteln därom gjorda framställning hemställer utskottet,
ekai)et- att Riksdagen, i likhet med hvad för åtskilliga före
[154.
] gående år ägt rum, må jämväl för år 1908 på extra
stat anvisa ett belopp af 2,000 kronor till svenska fornskriftsällskapet.
amf ande t för 155:o) I anledning af Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning och
ntgifvande af under hänvisning till hvad statsrådsprotokollet (sid. 474 och 475) i ärendet
rörånde^kan innehåller, får utskottet hemställa,
dinaviens hi- att Riksdagen må till understöd åt samfundet för
8toria- utgifvande af handskrifter rörande Skandinaviens historia
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
439
pa extra stat för år 1908 anvisa ett belopp af 1,000
kronor under villkor att samfundet till ecklesiastikdepartementet
aflämnar 50 exemplar af den för anslagsåret
afsedda publikationen.
156:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
får utskottet hemställa,
att Riksdagen må på extra stat för år 1908 till
nordiska museet anvisa ett belopp af 50,000 kronor, att,
under villkor att utaf ledamöterna i museets nämnd eu
är af Kungl. Magt förordnad, äfvensom på de öfriga
villkor, Kungl. Maj:t kan finna lämpligt föreskrifva,
ställas till nämndens förfogande för att enligt dess
bestämmande användas för museet tillhörande ändamål.
Ang.
nordiska
museet.
[156.]
157:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning och kult^“y3to_
under hänvisning till hvad statsrådsprotollet (sid. 475—480) i ärendet in- riska mnäeet
nehåller, hemställer utskottet, *Land
att
Riksdagen må, i likhet med hvad för åren [157.]
1903—1907 ägt rum, till kulturhistoriska museet i Lund
på extra stat för år 1908 anvisa ett belopp af 5,000
kronor, att ställas till styrelsens för kulturhistoriska föreningen
för södra Sverige förfogande för att enligt
dess bestämmande användas för museet tillhörande
ändamål.
158:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
hemställer Utskottet, Nordiskt me
att
Riksdagen må, i likhet med hvad för inne-dicinskt arkiv
varande år ägt rum, till understöd för fortsatt utgifvande [158.]
af tidskriften Nordiskt medicinskt arkiv för år 1908
på extra stat anvisa ett anslag af 5,000. kronor.
159:o) Uti två särskilda motioner, väckta den ena inom Första Kam- anäjags''ti„
maren (n:o 9) af herr A. von Möller och den andra inom Andra Kam- »musikhistomaren
(n:o 104) af herrar K. E. von Geijer och J. E. Centemvall, harnska ma9eet"
föreslagits
dels af herr von Möller, att Riksdagen ville besluta att till musikhistoriska
museet tills vidare årligen under minst tre år anslå ett belopp
440
Statsutskottets Utlåtande N:o !).
af tre tusen kronor att utanordnas till museum på sätt och under villkor,
som Kungl. Maj:t kunde finna lämpligt bestämma,
dels ock af herrar von Geijer och Centerwall, att Riksdagen ville besluta,
att tills vidare ärligen under tre år bevilja musikhistoriska museet
ett anslag af tre tusen kronor, att utanordnas till museet på sätt och under
villkor, som Kungl. Maj:t kunde finna lämpligt bestämma.
Till stöd för framställningarna har enförts:
»Vår tid kan framför andra berömma sig af att hafva insett det
betydelsefulla i att samla vittnesbörd om gångna tiders odling, och vårt
land kan med anspråk på erkännande visa, att det, beaktande detta, med
kraft och offervillighet sökt samla och till ett helt ordna de spridda lämningarna
af vår äldre kultur. Våra museer, af hvilka många måste aftvinga
jämväl utlandet aktning, äro bevis härpå.
Eu gren af vår kultur — musiken — blef emellertid länge styfmoderligt
behandlad. En motsatt uppfattning har gjort sig gällande i utlandet,
och i kulturcentra såsom Paris, London, Berlin och Leipzig hafva sedan
ganska lång tid funnits offentliga musikinstrumentsamlingar. Sedan år 1898
förfogar jämväl Danmark öfver en dylik samling. För några år sedan beslöto
en del personer — målsmän för vårt musikaliska lif och andra sakintresserade
—- att söka jämväl för vårt land åstadkomma en sådan samling.
Upprop i saken utfärdades i februari 1899, och genom ett oegennyttigt,
energiskt arbete och med stöd af offervillighet och tillmötesgående
från allmänhetens sida kunde anstalten, som antagit benämningen musikhistoriska
museet, den 7 november 1901 i huset n:o 9 vid Nybrogatan
här i staden öppna sina samlingar för allmänheten.
Museets syfte är, såsom namnet antyder, att sammanföra sådana föremål,
som anknyta sig till musikens historia, sålunda att undan förstörelse
rädda äldre musikinstrument och att samla äldre musikalier, för att dessa
museiföremål, systematiskt ordnade, må tjäna till undervisningsmateriel,
vare sig i förbindelse med lämnad undervisning eller vid själfstudium.
Därjämte och för att på det mest effektiva sätt tillämpa museets grundidé
böra, i den mån detta är möjligt, anordnas musikhistoriska konserter med
begagnande af i samlingen befintliga instrument. Dessa, hvilkas betydelse
för museet mätas ej efter deras större eller mindre värden som antikviteter,
utan framför allt efter den musikhistoriska betydelse de kunna hafva,
böra nämligen, så vidt möjligt, försättas i brukbart skick.
I betraktande af de villkor, under hvilka museet tillkommit, kan med
fog sägas, att det åstadkomna resultatet är synnerligt vackert. Till bestyrkande
häraf våga vi hänvisa på ett yttrande af en person, som må
Statsutskottets Utlåtande N:o !).
441
betecknas som en mycket stor, och hvad i norden beträffar, den största
auktoriteten på området, e. o. professorn i musikhistoria vid Köpenhamns
universitet, Angul Hammerich. I »Nationaltidende» för den 7 september
1906 finnes intagen en artikel om museet, hvilken vi, i anseende till dess
belysande karaktär, taga oss friheten afskrifva i vis«a delar. Kanske härvidlag
må fästas uppmärksamhet på att professor Hammerich, som^ uppehöll
sig här vid den stora musikfesten under maj månad sistlidet år, vid
samtal med en representant för en annan hufvudstadstidning, hvilket samtal
intagits i denna tidning, yttrat, att förnämsta ärendet med hans hitresa
varit att taga musikhistoriska museet i betraktande.
Artikeln i fråga är i intagna delar af följande lydelse:
»Till Stockholms sevärdheter hör det nyligen inrättade musikhistoriska
museet, som äger sitt egentliga intresse i sin samling af musikinstrument.
Denna samling är antagligen känd af få härnere hos oss, men
förtjänar uppmärksamhet i och lör sig på grund af sitt vackra och värdefulla
innehåll, men också såsom ett uttryck af den starka rörelse för
nationellt framåtskridande, som så fördelaktigt utmärker det unga Sverige
i senare tid.
Instrumentmuseet i Stockholm är ett par år yngre än sin kollega i
Köbenhavn och har ännu ej uppnått dettas storlek. Men det, som det
redan nu har åstadkommit, är i högsta grad erkännansvärdt. Det har arbetats
med mycken flit och energi samt, det må tilläggas, med en ovanligtur.
Man förvånar sig öfver att i en så ny samling — blott sex å sju
år gammal — återfinna så godt som alla de bestämmande hufvudtyperna
inom instrumentens vidt utbredda familj, både i blasarklassen och bland
sträng- och slaginstrument.
Där finnas prydliga och sirliga gambor och violer, äfvensom pochetter,
utstyrda med 1700-talets i afseende på ornamentik och inläggning i långt
drifna instrumentmakarkonst, lut- och citterinstrument från 1600-talets nu
för länge sedan glömda musikaliska tidsålder, da eu 16-strängad luta betydde
detsamma för ett hem som ett piano i vara dagar, praktfullt utstyrda
harpor, gamla »douca» clavichorder och clavicymbaler med spetsiga,
spröda toner, representanter för våra förfäders intima musikglädje, hammarklavér
från en senare tidsålder, hvaribland eu karaktäristisk och ännu
fullt användbar wienerflygel irån Beethovens tid. Där finnes ^vidare eu
rikhaltig utställning af biåsinstrumentens stora klass, både träbiåsarna och
mässing>blåsarna, däribland några intressanta exemplar af de nu så sällan
förekommande äldre oboetyperna (skalmejor o. dyl.) och de äldsta klari
Bihang
till lliksd. Bro t. 4 Sand. 1 Ajd. 9 Höft. ^
442
Statsutskottets Utlåtande N:o !>.
netterna, ryttartrumpeter från 30-åriga krigets tid, basuner, pukor, trummor
etc. etc. från äldre och nyare tider. Hvart man än vänder sig, skall man
i afseende på hufvudgrupperna få sina frågor besvarade angående konstruktionen
hos det eller det tonredskapet. Vidare måste det framhållas, att
det nya museet lyckligt har hållit sig fritt från den museiifver, som så
lätt hittar vägen just till nya samligar, då man håller till godo med allt,
oberoende af i hvilket tillstånd, blott för att ha något. Af det man får
se i Stockholm har hvarje sak sitt eget intresse. Och hela ordnandet af
museet, fördelningen af de särskilda instrumenten i grupper, som inbördes
belysa hvarandra och utvecklingens gång i det hela, har företagits med
insiktsfull och förstående hand.
Det tinnes sålunda allt skäl att lyckönska de män, som tagit denna
sak om hand, till resultatet af deras arbete, så mycket mer som de hittills
varit ensamma om att också bära den ekonomiska bördan af företaget.
Men det kan nog ej dröja länge, innan staten tar hand äfven om detta
unga uppblomstrande museum. Det förtjänar det.»
Jämväl museets angifna syfte att tjäna som underlag vid vetenskapliga
föreläsningar har nåtts; sålunda hafva sådana hållits i museet, i ljudlära
af fil. doktor Anton Lindsström och under de senare åren i musikhistoria
af fil. doktor Karl Valentin.
Emellertid arbetar museet under synnerligen biydsamma ekonomiska
förhållanden. Såsom sagts har museet tillkommit på enskildt initiativ —
i parentes sagdt på samma sätt som vår monumentala nationella institution
Nordiska museet — och hittills har det uppehållits af medel, anskaffade
på enskild väg. Alla dess utgifter, såsom för hyra, uppvärmning, belysning
af lokaler och underhåll af samlingarne hafva bestridts på denna väg.
Svårigheten att af enskilda personer erhålla de ej obetydliga belopp,
som kräfvas för dess fortvaro, visa sig redan nästan oöfverstigliga och
måste af sin egen natur stadigt ökas.
För sin tillökning har museet nästan uteslutande varit hänvisadt till
gåfvor, som allmänhetens intresse kunnat tillföra detsamma. Men tydligt
är, att denna källa snart skall sina, och redan nu är det så godt som
omöjligt att förvärfva något af de såväl här hemma som i utlandet alltmera
sällsynta återstoderna af gamla instrument. I angifna upprop finnes
inryckt följande riktiga och här tillämpliga sats: »tvifvelsutan är det nu
hos oss hög tid att undan glömska och förstörelse söka rädda de många
tonredskap, so in tilläfventyrs fått sin plats bland damm och fukt på vindar
och i skräpkamrar, men hvilka, bragta i ljuset och samlade på ett
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
44B
ställe, samt där vårdade och underhållna, sannolikt skulle blifva till stort
kultur- och musikhistoriskt intresse».
På dylika villkor kan en institution af förevarande art icke uppehållas.
Faktiskt föreligger ock redan nu fara, därest ej hjälp lämnas, att
inuseet snart ser sig stå inför nödvändigheten att lägga ner sin verksamhet
och realisera museiföremålen eller åtminstone deponera dem inpackade
å plats utan vård och tillsyn och med risk att syftet med museet aldrig
kan realiseras, så mycket mindre som detta ju är, icke allenast att utnyttja
redan vunnet resultat, utan äfven i minst lika hög grad att utvidga och
fullständiga det vunna.
För musikens vetenskapliga behandling och undervisningens ordnande
på fullt rationellt sätt, måste den musikhistoriska disciplinen lämnas nödigt
rum. Att härvidlag ett åskådningsmateriel beträffande musikinstrumentens
utvecklingsserie har mycket stor betydelse, är själffallet. Musikaliska
akademien, som jämväl hos museet deponerat till dess förråd hörande
äldre musikinstrument, använder ock, såsom ofvan vidrörts, museet
i angifven riktning för sitt konservatorium, och regelbundna föreläsningar
hållas inom detsamma. Ett naturligt samband gifves emellan akademien
och museet; det senare kan till och med betecknas som ett nödvändigt
komplement till den förra, och ett sammanförande af dessa båda institutioner
är därför både möjligt och önskvärdt. Nu är visserligen detta ej
genomfördt eller under nuvarande förhållanden ens genomförbart, då akademien
saknar utrymme att mottaga museet. Detta förhållande kan dock
ändras, och därest ansträngningarne riktas ditåt, bör inom en ej allt för
aflägsen framtid sådant kunna vara genomfördt. Vi syfta härmed på akademiens
och dess konservatoriums planerade ny- och ornbyggnad sföretaer.
Det ligger i museets väsen, att detsamma för att kunna fylla sin
uppgift måste bibehållas och utvecklas som en enhet. Hvarje tanke att
låta det sjunka in i någon annan institution, som står främmande för dess
ofvan angifna syfte, måste därför på förhand afvisas. Dess kulturhistoriska
karaktär skulle möjligen på det sättet bibehållas, men aldrig dess egentliga,
den musikhistoriska. Emellertid, då af det anförda framgår, att härvidlag
fara ligger i dröjsmål och inväntandet af tidpunkten för angifna byggnadsplaners
fullbordande kan eller, rättare sagdt, med säkerhet måste hafva
ödesdigra följder för museets existens, under alla förhållanden för dess
utveckling, torde ingen annan utväg för bringande af hjälp föreligga än
statens ingripande.
Vi drista oss anse, att vi åberopat goda grunder för vårt påstående,
att härvidlag föreligger ett statens intresse.
Så bär ock utlandet betraktat förhållanden, analoga med förevarande.
444
Statsutskottets Utlåtande N:o 9-
Utskottets
yttrande.
Ang.
tidskriften
Acta mathematica.
[159.]
Sålunda uppbär »die Königl. Preussische Sammlung alter Musikinstrumente»
i Berlin förutom fria lokaler i därvarande »Hochschule för Musik» ett
årligt statsanslag af 5,000 riksmark och dessutom för särskilda inköp extra
anslag, såsom till exempel var fallet, då under år 1903 beviljades 200,000
riksmark till inköp af den genom framlidne advokaten Cesar Snoech i
Gent hopbragta samlingen af äldre musikinstrument. En liknande, »Musée
instrumental du Conservatoire de musique» i Brössel, åtnjuter ett visserligen
litet årligt anslag af 2,000 francs, men dessutom vid särskilda tillfällen
extra anslag, hittills växlande mellan 10,000 och 30,000 francs.
Sedan år 1898 har äfven Danmarks hufvudstad att uppvisa en »Musikliistorisk
Samling», hvilken sedan år 1899 åtnjuter fri lokal, belysning och
renhållning samt betjäning, äfvensom ett årligt statsanslag af 2,0(J0 kronor,
hvilket anslag, efter det museets förmån af fri lokal bortfallit, år 1906,
utan därom af institutionen själf gjord framställning, höjdes till 3,000
kronor.»
Slutligen hafva motionärerna, under uttalande af den säkra förhoppningen,
att en gång i framtiden museets ekonomiska villkor skulle genom
statsmakternas hjälp på ett tillfredsställande sätt betryggas, förklarat sig
anse ett ingripande redan nu till museets förmån vara alldeles nödvändigt.
Då ett musikhistoriskt museum torde få anses vara af stor betydelse
för studiet af och undervisningen i musikens historia samt då, enligt hvad
motionärerna upplyst, genom enskilda personers åtgöranden grunden blifvit
lagd till ett dylikt museum af särdeles värdefull art, har utskottet funnit
sig böra tillstyrka det af motionärerna begärda anslaget. På grund af
hvad sålunda förekommit hemställer utskottet,
att Riksdagen må till understöd åt »musikhistoriska
muséet» bevilja ett anslag af 9,000 kronor att utgå
under tre år på de villkor och under de förbehåll, Kungl.
Maj:t kan finna skäligt föreskrifva, samt däraf på extra
stat för år 1908 anvisa ett belopp af 3,000 kronor.
160:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts i punkt 159 under åttonde
hufvudtiteln därom gjorda framställning och under hänvisning till hvad
i ärendet blifvit till statsrådsprotokollet (sid. 481) anfördt, får utskottet
hemställa,
att Riksdagen må, i likhet med hvad för åtskilliga
föregående år ägt rum, till understöd för fortsatt utgifvande
af tidskriften »Acta mathematica», på extra stat
för år 1908 anvisa 3,000 kronor.
Statsutskottets Utlåtande N:o 0.
445
161:o) Med anledning af Kung!. Maj:ts därom gjorda framställning och
under hänvisning till hvad i ärendet blifvit till statsrådsprotokollet (sid. Sfinx
481—483) anfördt, får utskottet hemställa [160.]
att Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande
år ägt rum, må på extra stat för år 1908 anvisa ett
belopp af 1,200 kronor till understöd för fortsatt utgifvande
af tidskriften Sfinx, dock med villkor att dess
utgifvare öfverlämnar till universitetsbiblioteket i Uppsala
40 exemplar och till universitetsbiblioteket i Lund
20 exemplar af tidskriften för att användas för dessa
biblioteks bytesverksamhet med utlandet.
162:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till understöd under g
de i statsrådsprotokollet'' öfver ecklesiastikärenden den 12 januari 1907 kurser för
angifna villkor åt sådana anstalter och föreningar, som anordna föreläsnings- arbetsklass.
kurser för arbetsklassen, på extra stat för år 1908 bevilja ett anslag af [161.]
200,000 kronor, af hvilket anslag dock högst 4,000 kronor må kunna, på
de villkor Kungl. Maj:t bestämmer, användas till understöd åt sådana
centrala anstalter, som förmedla föreläsningar af ifrågavarande slag och
som åt lokala anstalter för sådana föreläsningar tillhandahålla passande
åskådningsmateriel.
Den i ärendet förebragta utredningen återfinnes å sid. 483 och 484 ’
i statsrådsprotokollet.
Utskottet har ansett sig böra förorda, att anslaget, hvilket för innevarande
år utgår med ett belopp af 180,000 kronor, för att kunna motsvara
de alltjämt ökade krafven på understöd af staten för de ifrågavarande
föreläsningarna, nu må bestämmas till det belopp, som af Kungl.
Maj:t föreslagits.
Utskottet får sålunda hemställa,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må till understöd under de i statsrådsprotokollet
öfver ecklesiastikärenden den 12 januari
1907 angifna villkor åt sådana anstalter och föreningar,
som anordna föreläsningskurser för arbetsklassen, på extra
stat för år 1908 bevilja ett anslag af 200,000 kronor,
af hvilket anslag dock högst 4,000 kronor må kunna,
på de villkor Kungl. Maj:t bestämmer, användas till
understöd åt sådana centrala anstalter, som förmedla
föreläsningar af ifrågavarande slag och som åt lokala
opaginerad Kontrollera mot PDF
440
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
anstalter för sådana föreläsningar tillhandahålla passande
åskådningsmateriel.
„Ang. l63:o) Kung]. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, såsom bidrag till
siteten an- täckande af kostnaderna för de fö re läsning skur ser, som från universiteten
ordnade före-i Uppsala och Lund varda på begäran vare sig af institution, som ej åt8
utom*1 njuter särskild! till föreläsningskurser för arbetsklassen beviljadt statsuniversitets-
understöd, eller af viss kommun eller enskild person anordnade att under
n nol 1^08 eller senare hållas utom universitetsstäderna, på extra stat för år
I- ''J 1908 anvisa ett belopp af 6,000 kronor, däraf 3,000 kronor till hvartdera
universitetet, att utgå under villkor att den, som föreläsning begärt, för
täckande af föreläsarens resekostnad och arfvode tillskjuter minst lika
mycket som staten.
Beträffande den i ärendet förebragta utredningen tillåter sig utskottet
hänvisa till statsrådsprotokollet, sid. 484—486.
På grund af hvad i ärendet förekommit och under erinran, att enahanda
anslag blifvit för ifrågavarande föreläsningskurser beviljade af 1902,
1903, 1904, 1905 och 1906 års Riksdagar, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts
förevarande framställning, på extra stat för år 1908
såsom bidrag till täckande af kostnaderna för de föreläsningskurser,
som från universiteten i Uppsala och
Lund varda på begäran vare sig af institution, som ej
åtnjuter särskilt till föreläsningskurser för arbetsklassen
beviljadt statsunderstöd, eller af viss kommun eller enskild
person anordnade att under år 1908 eller senare
hållas utom universitetsstäderna, anvisa ett belopp af
6,000 kronor, däraf 3,000 kronor till hvartdera universitetet,
att utgå under villkor, att den, som föreläsning
begärt, för täckande af föreläsarens resekostnad och
arfvode tillskjuter minst lika mycket som staten.
Ang. 164:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
T°id ''n n i h e Hl Ställ Öl'' Utskottet,
tetet i Lund. att Riksdagen må, i likhet med hvad förut ägt rum,
[163.] såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för de före
läsningskurser,
som äro afsedda att under sommaren
1908 vid universitetet i Lund för allmänheten anordnas,
på extra stat för år 1908 anvisa ett belopp af 4,000
kronor.
Statsutskottets Utlåtande N:o It.
447
165:o) Sedan 1904 års Riksdag, med bifall till en af Kungl. Maj:t i _A.ng.
ämnet gjord framställning, beviljat för bearbetning och utgifning af delarbete om
viktigaste vetenskapliga resultaten af docenten Otto Nordenskjölds expedition docenten o.
till Södra Ishafvet under åren 1902 och 1803 ett anslag af 55,000 kronor,
att delas på fem år och utgå under vissa i statsrådsprotokollet öfver Södra Isecklesiastikärenden
för den 8 april 1904 angifna villkor och förbehåll *iafretsamt
däraf på extra stat anvisats för år 1905 15,000 kronor, och för >-164.]
hvardera af åren 1906 och 1907 10,000 kronor, har Kungl. Maj:t nu
föreslagit Riksdagen att af omförmälda, redan beviljade anslag på extra
stat för år 1908 anvisa ytterligare 10,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att Riksdagen må, för bearbetning och utgifning
af de viktigaste vetenskapliga resultaten af docenten
Otto Rordenskjölds expedition till Södra Ishafvet under
åren 1902 och 1903, af förut beviljadt anslag på extra
stat för år 1908 anvisa ett belopp af 10,000 kronor.
166:o) Sedan 1905 års Riksdag, med bifall till en af Kungl. Magt 4nsi
ämnet gjord framställning, för bearbetning och utgifning af de viktigaste
vetenskapliga resultaten af docenten Axel Hambergs och hans med- skapligt ararbetares
undersökningar rörande hög fjällsområdet mellan Kvickjock ochett**ntogStora
Sjöfallet i Lule lappmark beviljat ett anslag af 19,500 kronor, att fjäUstrakt i
fördelas på åren 1906, 1907 och 1908 med 6,500 kronor hvarje år samt
att utgå under de af departementschefen till statsrådsprotokollet öfver L165,J
ecklesiastikärenden den 14 januari 1905 angifna villkor och förbehåll, och
af omförmälda anslag på extra stat anvisats för hvartdera af åren 1906
och 1907 6,500 kronor, har Kungl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att af
ifrågavarande, redan beviljade anslag på extra stat för år 1908 anvisa återåterstoden,
6,500 kronor.
Utskottet hemställer,
att Riksdagen må, för bearbetning och utgifning af
de viktigaste vetenskapliga resultaten af docenten Axel
Hambergs och hans medarbetares undersökningar rörande
högfjällsområdet mellan Kvickjock och stora Sjöfallet i
Lule lappmark, af förut beviljadt anslag på extra stat
för år 1908 anvisa återstoden 6,500 kronor.
167:o) Sedan 1906 års Riksdag, med bifall till en af Kungl. Maj:t i ge^"0g_
ämnet gjord framställning, under förutsättning att det blefve bestämdt, kongress i
att den elfte internationella geologiska kongressen skulle hållas i Stockholm Stockholm
[166.
]
448
Statsutskottets Utlåtande jV:o 9.
år 1910, såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för kongressens hållande
därstädes beviljat ett anslag af 20,000 kronor samt däraf å extra
stat för år 1907 anvisat ett belopp af 5,000 kronor, har Ivungl. Maj:t nu
föreslagit Riksdagen att af ifrågavarande, redan beviljade anslag på extra
stat för år 1908 anvisa ytterlsgare 5,000 kronor.
Under hänvisning till hvad statsrådsprotokollet (sid. 488 och 489) i
ärendet innehåller, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må, såsom bidrag till bestridande af
kostnaderna för den elfte internationella geologiska kongressen
i Stockholm år 1910, af förut beviljadt anslag
på extra stat för år 1908 anvisa ytterligare 5,000 kronor.
Ang- 168:o) Ivungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, såsom bidrag till
tagande fen Sveriges deltagande i den skolliygieniska utställning, som kommer att anordskoihygienisk
nas j samband med andra internationella kongressen för skolhygien i LonnLoidö"S
1 don år 1907, på extra stat för år 1908 anvisa ett belopp af 4,000 kronor.
[167 ] Beträffande utredningen i ärendet tillåter sig utskottet hänvisa till
statsrådsprotokollet sid. 489 och 490.
På de skäl, som af departementschefen anförts, får utskottet hemställa,
att Riksdagen, med bifall till Ivungl. Maj:ts förevarande
framställning, må såsom bidrag till Sveriges
deltagande i deri skolhygieniska utställning, som kommer
att anordnas i samband med andra internationella kongressen
för skolhygien i London år 1907, på extra stat
för år 1908 anvisa ett belopp af 4,000.
anslag8till 169:o) Kungl. Maj-.t har föreslagit Riksdagen medgifva, att den
kommittén besparing af 18,225 kronor 9 öre, som uppstått å det på extra stat för
för nationa1-år 1904 anvisade anslag af 120,000 kronor för Sveriges deltagande i
till Sveriges konst- och undervisningsafdelmngarna åt 11)04 ars världsutställning i o: t
Louis, må ställas till förfogande af kommittén för nationalsubskriptionen
S:t Louis till Sveriges hus vid nämnda utställning såsom bidrag till täckande af
uppkommen brist vid det af sagda kommitté ledda företaget med uppförande
af ifrågavarande byggnad.
Utredningen i detta ärenende återfinnes å sid. 490—495 i statsrådsprotokollet.
På de skäl, som af departementschefen anförts, får utskottet hemställa,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må medgifva att den besparing
af 18,225 kronor 9 öre, som uppstått å det på extra
år 1904.
[168.]
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
449
stat för år 1904 anvisade anslag af 120,000 kronor för
Sveriges deltagande i konst- och undervisningsafdelningarna
af 1904 års världsutställning i S:t Louis, må ställas
till förfogande af kommittén för nationalsubskriptionen
till Sveriges hus vid nämnda utställning såsom bidrag
till täckande af uppkommen brist vid det af sagda kommitté
ledda företaget med uppförande af ifrågavarande
byggnad.
170:o) Sedan 1906 års Riksdag, med bifall till Kungl. Mai:ts därom , .
gjorda framställning, till utgifvande i tryck af en samling af Carl von tryck af en
Linnés bref beviljat ett anslag af 33,848 kronor och däraf på extra stat *f
för år 1907 anvisat ett belopp af 17,000 kronor, har Kungl. Maj:t nu före- Linnés bref.
slagit Riksdagen att af omförmälda, redan beviljade anslag på extra stat [169.]
för år 1908 anvisa återstoden, 16,848 kronor.
Utskottet hemställer,
att Riksdagen må till utgifvande i tryck af en samling
af Carl von Linnés bref af förut beviljadt anslag
på extra stat för år 1908 anvisa återstoden, 16,848 kronor.
171:o) Uti två särskilda lika lydande motioner, väckta deri ena inoirlausla^1^’ ro
Första Kammaren (n:o 22) af herr G. F. Gilljam m. fl. och den andra inonm^or Oscar
Andra Kammaren (n:o 55) af herrar K. G. Warbur g och ti. Hjärne,
föreslagits, att Riksdagen måtte bevilja förste amanuensen vid vitterhets- de af ett
historie- och antikvitetsakademien, professor Oscar Montelius, ett understöd velea]1,)^epli?t
af 21,000 kronor vare sig för en gång eller med fördelning på två år, för
fortsättande af hans arbete »La civilisation primitive en Italie».
Till stöd för framställningen har af motionärerna anförts:
»Ett område, där det äfven för ett litet land är möjligt att göra sig
gällande, är vetenskapens. Här spörjes det icke, om upphofsmannen tillhör
en stormakt eller ett ringa folk; dettas söner kunna här framträda i
jämbredd med och gifva en insats vid sidan af de mäktiga kulturlandens.
Vår svenska vetenskaps historia har i detta fall alltsedan 1600- och
1700-t,alen och ända till senaste dagar företett lysande exempel på kulturella
bragder, som vunnit europeisk berömmelse. Företrädesvis har det
varit inom naturvetenskapens och de på naturvetenskapliga förutsättningar
grundade upptäcktsfärdernas och uppfinningarnas fält, som dessa segrar
kunnat vinnas. Men därjämte har bland annat den nordiska och särskild!
den svenska arkeologien intagit en hedersplats i den europeiska forskningen
13 ih. till TUlcsd. Prål. 1907. 4 Sami. 1 A fri. 9 Höft. 57
450
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
och dess utöfvare räknats såsom föregångsmän, då det gällt studiet af de
förhistoriska tidernas odling.
En af de män, som i detta afseende i ovanlig grad hedrat den svenska
vetenskapen, har varit förste amanuensen vid Vitterhets-, historie- och
antikvitetsakademien, professor Oskar Montelius. Bland hans gedigna,
högt skattade arbeten på den förhistoriska vetenskapens område är det
särskilt hans stora, ännu icke afslutade verk om Italiens äldre kulturhistoria:
>La civilisation primitive en ltalie depuis Vintroduction des métaux», som
vunnit berömmelse inom Europas lärda värld.
Sedan inemot 30 år har professor Montelius varit sysselsatt med detta
arbete, hvars betydelse ingalunda är inskränkt till det land, hvars fornkultur
det behandlar, utan som är af vikt äfven för kännedomen om andra
länders och särskilt värt egets förhistoriska odling. Förhållandet är nämligen,
att italienska föremål från de två sista årtusendena före Kristi
födelse vid flera tillfällen anträffats i mellersta och norra Europa tillsammans
med inhemska föremål under omständigheter, som skulle göra det
möjligt att bestämma de senares ålder, om man visste, från hvilket århundrade
hvart och ett af de förra förskrefve sig. Ett arbete, som till
fyllest utbreder den äldsta italienska utvecklingen, måste därför äga den
största betvdelsen äfven för den forntida svenska tidsbestämningen och
lägga grund för kronologien jämväl i vårt land; och det är i detta syfte
professor Montelius företagit sina undersökningar och utarbetat sitt verk.
Dettas första afdelning, behandlade norra Italien —- ett band text och
ett band planscher — utkom 1895; andra afdelningen planscher utkom
i två band 1905, och författaren förbereder för närvarande dess textafdelning
till utgifvande. Äfven för den tredje och sista afdelningen med
redogörelse för förhållandena i södra Italien, på Sicilien och Sardinien
samt för slutresultaten af författarens forskningar i Italiens äldre kulturhistoria
är redan åtskilligt arbete undangjordt.
Detta verks värde har, såsom ofvan redan nämnts, vunnit det rikligaste
erkännande från sakkunniga i olika land. Så skrifver den berömde
etnologen och anatomen Rudolf Virchow om första delen af arbetet i
Zeitschrift fur Ethnologie (1896, sid. 235) i öfversättning bland annat
följande:
»Denna den berömde svenske fornforskarens publikation lofvar att
blifva en af de största och vigtigaste källskrifterna för den äldre metalltiden.
— — — — Noggrannheten i beskrifningen af de enstaka fynden
och fyndplatserna, fullständigheten i deras uppräknande, planschernas rikedom
och präktiga utförande visa redan nu, att detta arbete kommer att
för alla framtida arbeten å det arkeologiska området bilda en säker och
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
451
tillika oumbärlig grundval. —---Måtte det lyckas den flitige och
insiktsfulle författaren att snart afsluta detta präktiga verk. Samtidens
och eftervärldens tack är honom redan tillförsäkrad.»
En af nutidens främste konstarkeologer, professor A. Furtwängler i
Munchen, skrifver om samma första band i »Berliner Philologische AA ochenschrift»
(1896):
»Af det grundläggande stora verk öfver gammal-italisk kultur, som
Montelius sedan tjugo år förbereder, föreligger här det länge efterlängtade
första bandet. Det är en mönstergill, beundransvärd prestation. Ett
utomordentligt vanskligt och vidtomfattande material har här ordnats
ledigt och klart. En oerhörd mängd af fakta har kritiskt sofrats och bragts
i sammanhang.----Verket kommer tvifvelsutan att visa sig oum
bärligt
icke blott för de så kallade prehistorikerna, utan ock för klassiska
arkeologer.»
I Praehistorische Blätter, som redan 1895 förklarat, att den förhistoriska
arkeologien kunde känna sig stolt öfver detta stora, epokgörande
verk, uttalar en anmälare (1899 sid. 31), att samtiden och än mera följande
släkten genom detta arbete erhållit ett monumentalverk, som kunde
betraktas såsom ett fullständigt arkiv för den italiska förhistorien från
metallernas framträdande till romartiden. » Hvilka studier, hvilka resor,
hvilken uthållighet, hvilken hängifvenhet fordrar icke ett sådant mäktigt
verk! Ingen var så kallad att utföra det som Montelius».
I Centralblatt fur Antropologi, Etlmologie lind Urgeschichte skrifver
d:r A. Götze, vid museum för Völkerkunde i Berlin (1897, sid. 64): »Det
italienska fyndmaterialet är så oerhördt viktigt för den praehistoriska
kronologien, men tillika så föga bekvämt tillgängligt, att en sammanfattande
framställning måste af alla fackmän hälsas med den lifligaste glädje,
destomera som författarens namn innebär en borgen för att det faktiska
materialet meddelats på exakt sätt. — — — — Det är öfverflödigt att
ens spilla ett ord på framställningens noggrannhet, öfverskådlighet och
tydlighet».
I den italienska »Bulletino di Paleontologia Italiana» skrifves (1895,
sid. 177): »Montelius’ verk har länge varit väntadt och efterlängtadt af
forntidsforskarna, framför allt i Italien på grund både af den lärde svenskens
höga anseende och ämnets utomordentliga intresse. Också kan det
sägas, att utgifvandet af verket har blifvit ett verkligt evenement för
odlarne af vår vetenskap.»
Ytterligare må anföras några ord af en inhemsk etnolog, professor
Gustaf Retzius, som i Aftonbladet den 16 november 1895 förklarar detta
arbete till såväl form som innehåll vara »ett monumentalt verk, som för
452
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
alla tider skall lända den svenske forskaren och den svenska forskningen
till ovansklig heder», och som framhåller, att »det är ägnadt att sprida
ett rikt ljus öfver utvecklingen af en länge så dunkel, tvåtusenårig kulturperiod,
och detta icke blott med hänsyn till Italien, utan ock till det öfriga
Europa och vårt eget fosterland.»
Genom det nu anförda torde det höga värdet af professor Montelius’
arbete vara fulltygadt, liksom det ock må anföras, att han på grund af
detsamma intagits i den vetenskapliga klassen af den tyska orden »Pour
le mérite», som endast omfattar 20 vetenskapsmän utanför Tyskland.
Det ligger i sakens natur, att ett arbete af denna art måste ha varit
och fortfarande är förknippadt med ovanliga utgifter och omkostnader.
Redan insamlandet af materialet, som är spridt i en mängd offentliga och
enskilda samlingar inom och utom Italien, har varit förenadt med stora
utgifter. För detta ändamål har författaren företagit upprepade resor till
Italien alltsedan 1876 och dessutom studerat museer i England och å
kontinenten, där viktiga samlingar af italienska fornsaker förvaras. Afbildandet
af det sålunda samlade materialet genom teckningar eller fotografier
såväl som dessas återgifvande i fullt tillfredsställande reproduktioner
har medfört ännu mera betydande kostnader.
Samtliga utgifter för de hittills utgifna delarna af
verket hafva, enligt meddelande från författaren —
oafsedt de till mycket afsevärdt belopp uppgående
räntorna å de penningar, författaren måst anskaffa —
uppgått i rundt tal för resor till.................................... kronor 21,500: —
Andra utgifter för insamlande af material....................... » 8,600: —
Träsnitt och andra illustrationer .......................................... » 46,300: —
Sättning och tryckning .......................................................... » 17,500: —
eller sammanlagdt kronor 93,900: —
För arbetets fullbordande anser författaren ytterligare
följande utgifter af nöden: resa till mellersta Italien
före afslutandet af texten till 2:dra afdelningen i
anledning af de nya fynd, som ständigt göras, samt
resor till Södra Italien, Sicilien och möjligen Sardinien kronor 5,000: —
Ytterligare teckningar, fotografier och dylikt..................... » 1,000: —
Ytterligare illustrationer........................................................... » 14,500: —
Tryckning af andra afdelningens textbancl........................ » 5,000: —
Tryckning af tredje afdelningens planchband .................. » 6,000: —
Af samma afdelnings textband ............................................. » 5,000: —
eller sammanlagdt kronor 36,500: —
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
453
Sålunda skulle arbetets frambringande i allt kosta omkring 130,400
kronor.
Genom anslag dels af Kungl. Magt, dels af Vitterhets-, historie- och
antikvitetsakademien och dels af enskilda mecenater samt genom skedd
försäljning af arbetets utkomna delar hafva hittills influtit i allt omkring
83,800 kronor, hvadan skulle erfordras ytterligare omkring 46,600 kronor,
för att utgifterna blefve betäckta.
Enär författaren hoppas genom försäljning af de nya delarna och på
annat sätt kunna häraf täcka 25,600 kronor, skulle alltså ett belopp af
21,000 kronor behöfva fyllas.
Det synes icke rimligt, att författaren utöfver det omfattande arbete,
han utan någon ersättning nedlagt och fortfarande nödgas nedlägga på
detta verk, ytterligare skulle underkasta sig en så betydande pekuniär
uppoffring, allrahelst de löneförmåner, lian nu efter sin långvariga och
hedrande tjänstgöring åtnjuter af statsmedel, endast uppgå till 4,000
kronoy årligen.
A andra sidan kan det knappast förutsättas, att Kungl. Maj:t skulle
på en gång kunna — utan förfång för andra vetenskapliga intressen —
anvisa ett så högt belopp ur anslaget för lärda verks utgifvande, och
synes det oss alltså här föreligga ett fall, då Riksdagen genom att bevilja
ett särskildt anslag borde främja ett vetenskapligt företag af hög rang
och på samma gång underlätta arbetet för en frejdad vetenskapsman,
hvilken i allt fall måst underkasta sig betydande uppoffringar för detta
verks fullbordan.»
Då det torde ligga i sakens natur, att ett företag som det nu ifrågavarande
på grund af sin beskaffenhet måste betinga kostnader, som vida
öfverstiga de inkomster, som kunna påräknas genom arbetets försäljning,
samt då hvad redan af detta arbete utkommit vunnit det högsta erkännande,
har utskottet ansett sig böra tillstyrka Riksdagen att genom beviljande
af statsunderstöd betrygga företagets fortsättande.
Utskottet hemställer alltså,
att Riksdagen må för fortsatt utgifvande af arbetet
»La civilisation primitive en Italie» bevilja professorn
Oscar Montelius ett anslag af 21,000 kronor, att utgå
under de villkor och förbehåll, Kungl. Maj:t kan finna
skäligt föreskrifva, samt däraf på extra stat för år 1908
anvisa ett belopp af 10,500 kronor.
Utskottets
yttrande.
454
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Ang.
fasta årliga
nuderstöd åt
inhemska
skönlitterära
författare af
utmärkt förtjänst.
172:o) Uti en inom Andra Kammaren af herr K. J. Warburg väckt
motion, n:o 54, har föreslagits att Riksdagen må till fasta årliga understöd
under åren 1908—1910 åt inhemska skönlitterära författare af utmärkt
förtjänst bevilja ett anslag af 30,000 kronor att utgå med 10,000
kronor årligen för att af Kung! Maj:t efter sakkunniges hörande fördelas,
samt att Riksdagen må af detta anslag å extra stat för 1908 anvisa ett
belopp af 10,000 kronor.
Till stöd för framställningen har motionären anfört:
»I en den 20 november 1905 ingifven underdånig skrifvelse gjorde
styrelsen för Sveriges författarförening framställning hos Kungl. Maj:t om
ökadt understöd åt svenska vitterhetsidkare.
Föreningens styrelse erinrade därvid om att Riksens Ständer i underdånig
skrifvelse af år 1863 angående regleringen af utgifterna under
riksstat ens åttonde hufvudtitel dels förklarat »statens plikt att understödja
utmärkta eller hoppgifvande vitterhetsidkare icke kunna bestridas», dels tillkännagifvit,
att de med anledning af en inom Riddarhuset väckt motion
beslutit anslå 6,000 riksdaler att på svenska akademiens förslag enligt
Kungl. Maj:ts disposition användas, vare sig för tillfälliga honorar åt vittra
författare af utmärkt förtjänst, hvilka däraf kunde vara i behof, eller ock,
samt företrädesvis, till understöd åt yngre, mindre bemedlade personer,
som visat framstående anlag för litterär verksamhet.
Föreningens styrelse erinrade vidare om att detta anslag sedan dess
utgått oförändradt, medan statens budget i det hela under denna tid mer
än femdubblats från år 1864, då den uppgick till 33 millioner. Det behöfde
icke påpekas, att en ökning voro af billigheten påkallad, om man
toge i betraktande penningvärdets fall sedan fyra årtionden tillbaka, den
betydliga ökningen i antalet af författare, som kunde göra anspråk på
att komma i fråga, såväl som hela den litterära alstringens tillväxt och
betydelse.
Emellertid framhöll föreningens styrelse önskvärdheten af att i stället
för en direkt ökning af den nuvarande anslagsposten af tillfälliga honorar
och stipendier ett nytt anslag vid sidan af det förra måtte gifvas för
ett likartadt syfte i enlighet med den ursprungliga tanken vid förslagets
framläggande år 1863, då motionären afsåg, att halfva summan skulle
kunna användas icke såsom tillfälliga honorar, utan såsom lifstidspensioner
till äldre författare af redan erkänd och stadgad ryktbarhet, något, som
statsutskottet vid 1863 års riksdag till och med velat utsträcka till två
tredjedelar af anslaget, ehuru Riksens Ständers beslut till slut utföll såsom
ofvan anförts.
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
455
Visserligen hade — anmärkte författarföreningens styrelse — i praktiken
anslaget i vissa fall fått behållas af mera framstående författare
flera år i följd, men detta hade dock icke för dessa inneburit någon som
helst trygghet, och själfva anslagets natur af »tillfälligt», d. v. s. osäkert,
hade därigenom icke förändrats. Det vore emellertid minst lika viktigt
för den svenska vitterhetens fromma, att utmärkta författare, hvilkas utkomst
icke af löneförmåner eller eljest vore betryggad, erhölle fasta understöd
som att tillfälliga honorar utginge, vare sig till dem eller såsom uppmuntran
till lofvande yngre skriftställare, helst känslan af att ett, om ock
obetydligt, belopp vore vederbörande tryggadt borde verka välgörande för
det litterära arbetets lugn och mognad och äfven motverka en osund
öfverproduktion.
Rörande formerna för understöds utdelande framhöll föreningens styrelse
såsom enligt dess åsikt fördelaktigast, att de utginge, sedan Kungl.
Maj:t infordrat yttrande af ett fåtal sakkunnige, såsom fallet vore i andra
land, liksom det äfven ägde motsvarighet å andra områden här i landet.
Författarföreningens styrelse hemstälde till sist i underdånighet, att
Kungl. Maj:t måtte hos Riksdagen äska ett anslag af 10,000 kronor att af
Kungl. Maj:t efter inhämtadt utlåtande från utsedda litterärt sakkunniga
fördelas i fasta årsunderstöd åt skönlitterära författare af utmärkt förtjänst
till främjande af deras litterära verksamhet.
Kungl. Maj:t hörde i ärendet Svenska akademien, hvilken bekräftade,
att den litterära anslagssumma, som år 1863 kunde anses något så när
tillfyllestgörande, numera vore för ändamålet otillräcklig, liksom akademien
icke heller ville förneka värdet och betydelsen af att åtskilliga utmärkta
författare kunde bekomma fasta understöd och därigenom åtnjuta en mera
tryggad ställning till gagn för det litterära arbetets lugna fortskridande.
Akademien betonade, att hon vid fördelning af de hittillsvarande litterära
arfvodena måst taga hänsyn till föreskrifterna, och att på grund af dem
understöden måst vara af tillfällig natur; verkligt fasta honorar funnos
således ej.
Akademien förklarade sig alltså icke ha något att invända mot önskvärdheten
af att ett anslag af 10,000 kronor måtte kunna utverkas till
fasta understöd åt skönlitterära författare af utmärkt förtjänst.
Däremot vore akademien tveksam om lämpligheten af att dessa understöd
skulle utdelas efter förslag af ett »fåtal» sakkunnige, under det hon
själf fortfarande skulle inkomma med framställning om fördelning af de
tillfälliga honoraren, och antydde, att båda uppdragen kunde förenas vare
sig hos akademien, som omfattade sakkunniga, hvilka representerade olika
kulturområden, äfven utanför de mer omedelbart poetiska, eller hos eu
456
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
annan särskild institution, som i ty fall borde utgöras af eu icke alltför
fåtalig, olika kulturriktningar representerande kommission, som borde vara
permanent och äfven äga rätt att mottaga framställningar om litterära
anslags beviljande.
I sitt yttrande till statsrådsprotokollet af den 13 januari 1906 fann
dåvarande departementschefen den af författarföreningen ingifna och af
Svenska akademien i det väsentliga biträdda framställningen vara förtjänt
af allvarligt beaktande af alla, hvilka i svensk diktning sago ett af de
trognaste uttrycken för svensk nationalitet och därmed ett af de oumbärligaste
hjälpmedlen för vår fosterländska odlings lifskraftiga utveckling.
Med afseende å förberedandet af utdelningen antydde departementschefen
såsom en lämplig lösning, att, medan akademien fortfarande behölle
sitt uppdrag att afgifva utlåtande öfver fördelningen af de tillfälliga honoraren,
däremot uppgörandet af förslag till fördelning af de fasta understöden
kunde anförtros åt en särskild förslagsnämnd af fem ledamöter, af
hvilka en skulle väljas af akademien, eu af författareföreningens styrelse
och de tre återstående utses af Kungl. Maj:t, hvilken nämnd äfven, på
sätt Svenska akademien föreslagit, ägde att emottaga ansökningar om de
litterära anslagens beviljande.
Departementschefen fann alltså skäligt understödja författarföreningens
önskan, men ansåg i betraktande af sakens nyhet, att anslag för ändamålet
endast borde begäras för tre år och pa extra stat.
I anslutning härtill täcktes Kungl. Maj:t föreslå 1906 års Riksdag att
till fasta årliga understöd åt inhemska skönlitterära författare af utmärkt
förtjänst för åren 1907 —1909 bevilja ett anslag af 30,000 kronor att af
Kungl. Maj:t efter sakkunniges hörande fördelas samt däraf på extra stat
för år 1907 anvisa ett belopp af 10,000 kronor.
Statsutskottet vid föregående års riksdag afstyrkte emellertid denna
framställning särskildt »med afseende å det formellt oegentliga däruti, att
fasta understöd enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle utgå från ett å extra
stat uppfördt anslag».
Emot detta utskottets afstyrkande hade emellertid sex ledamöter anmält
reservation, hvilken, enligt hvad andra utgiftsafdelningens ordförande
meddelade under debatten i Första Kammaren, var af samma innehåll
som denna afdelnings ursprungliga förslag. Denna reservation, hvars kläm
sammanföll med Kungl. Maj:ts proposition, framhöll i motiveringen önskvärdheten
af att understöden, vid hvilkas utdelning det ekonomiska behofvet
icke borde vara företrädesvis bestämmande, borde meddelas under
sådan form, att deras egenskap af fasta understöd visserligen bibehölles,
men dock, därest någon innehafvare i framtiden skulle komma i sådana
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
457
ekonomiska villkor, att understödets fortsatta åtnjutande för honom saknade
betydelse, detsamma borde ställas till Kungl. Maj:ts förfogande att på
annan person öfverlåtas, och vidare ansago reservanterna, att åt det i anslagets
rubrik använda uttrycket »skönlitterära författare» borde gifvas
den tolkning, att därunder inbegrepos äfven författare på det historiska,
religiösa eller språkvetenskapliga området, allenast deras framställning utmärkte
sig genom konstnärlig form, och att åt prisnämnden borde gifvas
eu häremot svarande, något fylligare sammansättning.
Vid föredragning i kamrarne fattade Första Kammaren sitt beslut i
enlighet med utskottets afstyrkande förslag, under det Andra Kammaren
biföll reservationen. Vid gemensam omröstning afslogs emellertid det
föreslagna anslaget. Under debatten i Första Kammaren framhöllo emellertid
äfven de, som yrkade afslag, det behjärtansvärda syftet, och hufvudtalaren
emot förslaget uttalade, att »alla måste erkänna, att vitterhetsidkare
och skönlitterära författare icke af staten åtnjöte det pekuniära understöd
och den ^omvårdnad, som vore önsklig», men att de formella betänkligheterna
vallade, att saken »svårligen kunde gå igenom i år», liksom statsutskottets
ordförande i sitt yrkande på bifall till utskottets förslag ansåg,
att förslaget borde kunna »ligga till sig under ett år».
Det läge, hvari frågan alltså efter förra Riksdagens beslut befinner
sig, har synts undertecknad mana till dess återupptagande, om än i något
ändrad form.
Det framgår nämligen af det förut anförda, att själfva det väsentliga
— understöd af denna art åt utmärkta svenska vitterhetsidkare — allmänt
erkänts såsom berättigadt och att det varit på vissa formella oegentligheter
eller^ svårigheter, som förslaget vid föregående års riksdag strandade.
Dessa svårigheter, som till äfventyrs något öfverskattats, borde dock med
god vilja kunna häfvas.
Hvad först själfva hufvudfragan angår, tillåter jag mig, utöfver hvad
förut i ämnet uttalats, betona, att i eu tid, då den nationella odlingens
betydelse med allt skäl framhalles, och då man är angelägen om att häfda
fosterlandets rangplats bland folken, bör vara af synnerlig vikt, att litteraturens
målsmän, som i alldeles säregen grad äro den nationella odlingens
föregångsmän, och hvilka mer än några andra för utlandet stå såsom representanter
för landets kultur, kunna utföra sitt arbete i möjligaste mån
utan bekymmer för sin utkomst. Dock vill jag framhålla, att dessa föreslagna
understöd, hvilka icke skulle hafva tillfällighetens karaktär, icke
må uppfattas såsom barmhärtighetsgärning, såsom allmosor.
Bih. till Ri/csd. Prot. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 9 Häft.
58
458
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Riksens Ständer förklarade år 1863, såsom redan nämndt, det vara
en statens plikt att understödja sina författare, och det ligger — synes
det mig — äfven i statens välförstådda intresse att skänka äfven detta i
eminent mening nationella arbete sitt kloka understöd. Dyinedelst^främjas
kraften hos våra skönlitterära författare af rang, och detta måste vara en
fosterländsk uppgift så god som någon.
Jag vill tillägga, att liksom i Danmark och Norge anslag af denna
art fortfarande utgå — i Danmark i synnerligt stor utsträckning* — så
har nu ock Finland år 1906 anvisat fasta författarpensioner å 3,000 mark
åt tre framstående skriftsställare (af hvilka den ene redan aflidit) att utgå
på den så kallade extra pensionsstaten. Sverige står alltså i detta fall
tillbaka för de andra nordiska landen. Det kan knappast anses vara till
gagn, att så fortfarande blir förhållandet; detta desto mindre som den
svenska litteraturen under de senare årtiondena företett en lyftning och en
fyllighet vid sidan af, i viss mån framför grannlandens, som förskaffa! den
rikt erkännande af sakkunnige äfven långt utom Nordens gränser.
Hvad nu angår de formella invändningar, som vid förra riksdagen
gjordes gällande, träffade de närmast det oegentliga i att dessa Hasta
understöd», hvilka tänktes såsom lifstidspensioner, skulle utgå ur ett för
tre år på extra stat anvisadt anslag. Det ligger dock i sakens natur, att
de icke kunna utgå längre, än Riksdagen anvisat medel för ändamålet.
I Norge anvisas ock vissa där utgående anslag till skalder och tonsättare,
»indtil Stortinget anderledes bestemmer«. Här skulle understödet bortfalla,
vare sig att Riksdagen icke funne anledning att längre bevilja posten
eller vederbörandes ekonomiska ställning så väsentligen förbättrades, att
Kungl. Maj:t icke funne skäl förnya det. Men ett dylikt understöd vore i
alla fall väsentligen skildt från de »tillfälliga honorar» eller uppmuntringsstipendier,
som utgå ur det nuvarande anslaget och hvilkas bibehållande
ju måste vara rätt osäkert. Den författare åter, som erhållit ett af dessa
nu föreslagna understöd, kunde med en viss grad af trygghet räkna på
att, därest icke Riksdagen underläte att förnya anslaget, och om ej hans
förhållanden i öfrigt väsentligen förändrades, allt fortfarande däraf få vara
i åtnjutande.
* Den senaste danska, af folktingets finansutskott gillade budgeten upptager exempelvis
— utom 7,000 kronor i lifstidshedersgåfvor åt tre konstnärer — ej mindre än 72,500 kronor
i »fasta understöd» åt författare, vetenskapsmän och konstnärer, däraf 22,600 kronor utgå till
skalder och prosadiktare och 25,000 kronor till vetenskapliga och populärvetenskapliga författare;
dessutom utgå betydliga belopp till understöd för vissa år eller mera tillfälligt.
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
459
Den andra underordnade punkt, hvarom det rådt någon meningsskiljaktighet,
har rört den förberedande behandlingen, uppgörandet af förslaget.
Författarföreningens styrelse har ifrågasatt, att Kungl. Maj:t skulle hvarje
gång höra ett fåtal sakkunnige; Svenska akademien har ansett lämpligast,
att samma myndighet borde uppgöra förslag såväl till de nya anslagen
som till de hittillsvarande honoraren och har eventuellt föreslagit en icke
alltför fåtalig kommission; dåvarande departementschefen har i sin motivering
för 1906 års kungl. proposition ansett uppgörande af förslag till
fördelning af de ifrågasatta understöden böra anförtros åt en särskild förslagsnämnd,
i hvilken bland annat akademien vore representerad, hvarvid
han anmärkte, att härigenom äfven möjlighet bereddes utmärkta skönlitterära
författare, som tillhörde akademien, att ifrågakomma till delaktighet
i anslagen, hvilket skulle försvåras, om akademien ensam hade förslagsrätt.
Slutligen önskade reservanterna inom förra årets statsutskott
en något fylligare sammansättning af prisnämnden, med hänsyn till att
begreppet skönlitterära författare borde gifvas en något vidare omfattning.
Det må tillåtas mig framhålla, att därest nämnden sammansättes så,
som i de båda senare förslagen antydes, med representanter såväl för akademien
som för författarföreningen samt dessutom särskilda, af Kungl.
Maj:t t tillkallade ledamöter, blefve förhållandet i någon mån analogt
med det, som tillämpas för statens inköpsnämnd, hvilken utgöres af representanter
för Fria konsternas akademi samt för svenska konstnärer utanför
akademien och ledamöterna af den af Kungl. Maj:t utsedda nationalmuseinämnden.
I hvarje fall lärer väl Riksdagen icke behöfva fatta närmare beslut
om den sakkunniginstitution, hvars förslag skulle förbereda ärendet, utan
kunna, som i andra likartade fall, öfverlämna detta åt Kungl. Maj:t.»
Med afseende därå att ett af Kungl. Maj:t nästlidet år framlagdt
förslag af ungefär enahanda innebörd som det föreliggande blef af utskottet
afstyrkt och af Riksdagen afslaget, tilltror sig utskottet icke att
förorda bifall till det nu af enskild motionär framställda förslaget, utan
hemställer,
att herr Warburgs förevarande motion icke må af
Riksdagen bifallas.
Utskottets
yttrande.
460
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Ang-.. 173:o) Kung! Maj:t har i punkt 170 under åttonde hufvudtiteln före
8^k«pét
för slagit Riksdagen att för befrämjande af den verksamhet, som enligt fastnykterhet
ociigj-^}](]a stadga!'' åligger svenska sällskapet för nykterhet och folkuppfostran,
^uppfostran.det £837 stiftade svenska nykterhetssäilskapet, på extra stat för år 1908
L anvisa ett belopp af 4,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet,
sid. 495-—497.
utskottets Utskottet tillåter sig till en början erinra, hurusom Riksdagen uti
yttrande. gkrifve]ge 23 maj 1906 angående regleringen af utgifterna under riksstatens
åttonde hufvudtitel framhållit, att enligt 25 § i kungl. förordningen
angående försäljning af brännvin den 9 juni 1905 viss del af brännvinsförsäljningsmedlen
skulle afsättas för att användas till främjande af nykterhet
och motarbetande af dryck enskapens följder, men att Riksdagen
emellertid, då berörda förordning först under senare delen af år 1907
trädde i kraft och enligt densamma influtna försäljningsmedel följaktligen
icke kunde under samma år blifva för nämnda ändamål tillgängliga,
ansett anslag å riksstaten till understöd åt ifrågavarande sällskap böra för
år 1907 beviljas.
Jämväl för år 1908 torde medel för ändamålet böra af Riksdagen
anslås, då, såsom i statsrådsprotokollet anföres, statskontoret först i april
eller maj 1909 synes kunna blifva i tillfälle att företaga den i 25 § anbefallda
afsättning af viss kvotdel af samtliga afgifter och vinstmedel.
Utskottet hemställer alltså,
att Riksdagen må, i likhet med hvad förut under
en följd af år ägt rum, för befrämjande af den verksamhet,
som enligt fastställda stadgar åligger svenska
sällskapet för nykterhet och folkuppfostran, det år 1837
stiftade svenska nykterhetssäilskapet, på extra stat för
år 1908 anvisa ett belopp af 4,000 kronor.
Ang. 174:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till främjande af
bundet för centralförbundets för nykterhetsundervisning verksamhet på extra stat för
nykterhets- |r £908 anvisa ett belopp af 4,000 kronor att af förbundet användas unundervisning,
^ je y^or, Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskrifva.
L ‘ Utredningen i detta ärende innefattas å sid. 497—499 i statsrådspro
tokollet.
Under åberopande af hvad utskottet under nästföregående punkt yttrat,
hemställer utskottet,
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
461
Ang.
tidskriften
Mimer.
[172.]
att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande
år ägt rum, till främjande af centralförbundets
för nykterhetsundervisning verksamhet på extra stat för
år 1908 anvisa ett belopp af 4,000 kronor att af förbundet
användas under de villkor, Kungl. Maj:t kan
finna skäligt föreskrifva.
175:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till understöd för
fortsatt utgifvande af tidskriften Mimer på extra stat för år 1908 anvisa
ett anslag af 1,500 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 499 och 500 i statsrådsprotokollet.
På grund af hvad till statsrådsprotokollet i ärendet blifvit anfördt
får utskottet hemställa,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må på extra stat för år 1908
till understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften Mimer
anvisa ett anslag af 1,500 kronor.
176:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning, hem- pedfgn0|jsl[a
ställer utskottet, biblioteket i
att Riksdagen må, i likhet med hvad för inne- s‘ockhj''™- varande år ägt rum, på extra stat för år 1908 anvisa [1*UJ
ett belopp af af 4,500 kronor till pedagogiska biblioteket
i Stockholm.
171:6) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning hem- tids^r]^t‘ för
ställer utskottet, landsmål m.m.
att Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1898— [174.]
1907 ägt rum, må på extra stat för år 1908 anvisa ett
belopp af 3,650 kronor, att på de villkor, som Kungl.
Maj:t kan finna lämpligt bestämma, användas till understöd
för utgifvande äfven under sistnämnda år af tidskriften
Svenska landsmål och svenskt folklif.
178:o) Kungl. Majit har föreslagit Riksdagen att för utförande i enlig- un(fe”*ök.
het med af Kungl. Maj:t fastställd plan af undersökningar rörande ortnar/mningar rörande
inom Örebro Län bevilja ett anslag af 14,000 kronor och däraf på extra01--™^ j“°m
stat för år 1908 anvisa ett belopp af 10,000 kronor, dock under villkor [175]
462
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
att af landsting, korporationer eller enskilda för samma undersökningar
tillskjutes för åren 1907—1912 minst ett belopp af 7,000 kronor.
Den i'' ärendet förebragta utredningen återfinnes å sid. 502 — 511 i
statsrådsprotokollet.
På de skäl, som af departementschefen anförts, får utskottet hemställa,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må för utförande i enlighet med
af Kungl. Maj:t fastställd plan af undersökningar rörande
ortnamn inom Örebro län bevilja ett anslag af 14,000
kronor och däraf på extra stat för år 1908 anvisa ett
belopp af 10,000 kronor, dock under villkor att af landsting,
korporationer eller enskilda för samma undersökningar
tillskjutes för åren 1907—1912 minst ett belopp
af 7,000 kronor.
Ans- „ 179:o) Kungl. Makt har föreslagit Riksdagen att till understöd under
ningskursef de villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma, för anordnande af
för uvb\\å.&uAeUnderviming skur ser för utbildande af lärarinnor i huslig ekonomi på extra
* i "husHg''0'''' stat för år 1908 anvisa ett belopp af 15,500 kronor, däraf åt styrelsen
ekonomi. för Uppsala enskilda läroverk 10,500 kronor, åt styrelsen för aktiebolaget
[176.] Ateneum för flickor i Stockholm 2,500 kronor och åt Göteborgs allmänna
folkskolestyrelse 2,500 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 512—515 i statsrådsprotokollet.
Utskottet har ansett sig böra förorda, att ifrågavarande anslag, hvilket
för närvarande utgår med 12,000 kronor, må för beredande af utbildning
af ökadt antal skolkökslärarinnor bestämmas till det belopp, som af Kungl.
Maj:t nu föreslagits.
Utskottet hemställer,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må till understöd, under de villkor,
Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma, för anordnande
af undervisningskurser för utbildande af lärarinnor
i huslig ekonomi på extra stat för år 1908 anvisa
ett belopp af 15,500 kronor, däraf åt styrelsen för
Uppsala enskilda läroverk 10,500 kronor, åt styrelsen för
aktiebolaget Ateneum för flickor i Stockholm 2,500
kronor och åt Göteborgs allmänna folkskolestyrelse
2,500 kronor.
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
463
180:o) Kung], Maj:t har under åttonde hufvudtiteln i punkt 177 ^”^j]s
föreslagit Riksdagen att, till beredande, i enlighet med de i statsrådsproto- Jr‘ st'' llgr''
kollet öfver finansärenden för den 12 januari 1907 angifna grunder, af
dyrtidstillägg för innevarande år åt en del tjänstemän och betjänte i ecklesiastikdepartementets
afdelning af Kungl. Maj:t kansli samt till ecklesiastikdepartementet
hörande ämbetsverk och kårer, å extra stat för år 1908
anvisa såsom förslagsanslag ett belopp af 60,000 kronor.
Denna framställning har Riksdagen, i enlighet med utskottets hemställan
i utlåtandet n:o 12, bifallit; hvilket utskottet skolat här
anteckna.
181:o) Kungl. Maj:t har vidare under punkt 178 föreslagit Riksdagen eitrvaI''^nc_
att till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet öfver finans- tillägg åt
ärenden den 12 januari 1907 angifna grunder, af ett extra lönetillägg för vaktra“st!''''eär
1907 åt en del vaktmästare och andra betjänte i ecklesiastikdepartemen- IA‘
tets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli samt till ecklesiastikdepartementet
hörande ämbetsverk och kårer, å extra stat för år 1908 anvisa såsom förslagsanslag
ett belopp af 5,900 kronor.
Öfver denna framställning kommer utskottet att framdeles afgifva
utlåtande; hvilket utskottet härigenom skolat för Riksdagen
anmäla.
182:o) Af statsrådsprotokollet (sid. 515—524) inhämtas, att stats- ...
kontoret i särskilda skrifvelser till Kungl Maj:t den 5 december 1906 till förskott,
ersättande anmält följande af statskontoret förskjutna medel: [179-]
l:o) jämlikt kungl. bref den 7 oktober 1904 till bevarande af de
ännu återstående kvarlefvorna af Tycho Brahes observatorier på ön Hven,
Uranienborg och Stjärneborg ......................................... kronor 3,600: —
2:o) på grund af kungl. bref den 2 december 1905
och den 4 maj 1906 ersättning till förste revisorn K.
Beckman, hvilken tjänstgjort i egenskap af sakkunnigt
biträde vid beredande till föredragning af ej mindre
frågan om nytt formulär för universitetets i Uppsala
hufvudbok än äfven på Kungl. Maj:ts pröfning beroende
frågor rörande nya stater för universiteten i Uppsala
och Lund, nämligen
464
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
arfvode för berörda biträde .................. kronor 575: —
ersättning för mistade tjänstgöringspenningar
.......................................... » 380: 65 kronor 955: 65
3:o) jämlikt kungi. bref den 17 oktober 1902, den
9 september 1904, den 20 januari, den 10 mars, den
17 november och den 22 december 1905 äfvensom den
9 och den 16 mars samt den 20 och den 27 april 1906
till den af Kungl. Maj:t den 17 oktober 1902 tillsatta
kommittén för afgifvande af utlåtande och förslag angående
undervisnings-, examens- och studieväsendet vid
rikets universitet och karolinska mediko-kirurgiska institutet:
resekostnads-
och traktamentsersättning
samt arfvoden till kommitténs
ordförande och ledamöter ............. kronor 3,091: 70
ersättning för mistade löneförmåner
till professorn H. Larsson, lektorn
P. E. Lindström och rektorn J.
Juhlin.................................................... »
arfvode för upprätthållande af rektorsbefattningen
vid högre allmänna
läroverket i Skara under rektorn J.
Juhlin beviljad tjänstledighet för
deltagande i kommitténs arbeten .. »
arfvode åt kommitténs sekreterare ... »
till bestridande af löpande utgifter .. »
för tryckning af kommitténs förslag
angående medicinska examina rn.m. »
4,175: 44
156: 37
1,440: —
2,213: 19
1,637: 75
4:o) på grund af föreskrift i kungl. bref den 16
mars 1906 resekostnads- och traktamentsersättning samt
arfvoden till de af chefen för ecklesiastikdepartementet
jämlikt nådigt bemyndigande samma dag tillkallade
sakkunniga för att biträda vid utarbetandet af förslag
till stadga angående examina samt undervisnings- och
studieväsendet inom universitetens medicinska fakulteter
och vid karolinska mediko-kirurgiska institutet m. m. ...
12,714: 45
1,025: 80
Statsutskottets Utlåtande X:o 9.
465
5:o) jämlikt föreskrift i kungl. bref den 17 februari
1905 för bestridande af nödiga utgifter för de
arbeten, som utförts af de utaf Kungi. Maj:t den 4
november 1904 förordnade sakkunnige för afgifvande
af yttrande rörande utvidgning och omorganisation af
tekniska högskolan .................................................................. kronor 264: 10.
6:o) på grund af kungl. bref den 13 juli och den 21
september 1906 till den af Kungl. Maj:t den 13 juli
1906 tillsatta kommittén för afgifvande af förslag huru
den högre tekniska undervisningen i riket lämpligen hör
ordnas:
resekostnadsersättning och traktamente
samt arfvoden för deltagande
i kommitténs arbeten ............... kronor 520: —
sekreterararfvode ................................ » 377: 42
till löpande utgifter .............................. » 1,000: — »
7:6) enligt föreskrift i § 15 af kunsrl. kungörelsen
angående öfverlämnande af arkivhandlingar till
landsarkiven i Uppsala, Vadstena och Lund den 14
november 1902 ersättning till Kristianstads, Östergötlands,
Blekinge, Västmanlands, Stockholms, Uppsala,
Skaraborgs, Hallands, Alfsborgs och Malmöhus läns
ränterier för därifrån förskjutna kostnader för transport
af handlingar till landsarkiv ........ kronor 1,136: 61
samt på grund af kungl. bref den
24 maj 1901 och skrifvelse från
civildepartementet den 23 februari
1906 ersättning till Kronobergs läns
ränteri för därifrån förskjuten kostnad
för nämnda ändamål ............ »_33: 30 »
8:o) på grund af kungl. bref den 22 maj 1903
och den 9 mars 1906 till bestridande af kostnader för
ordnande och förtecknande af domkapitlens i Göteborg
och Uppsala arkiv sammanlagdt ......................................... »
9:o) jämlikt kungl. bref d''jn 9 mars 1906 till disposition
af öfverintendentsämbetet såsom godtgörelse
åt intendenten F. Eckert för Inträde vid upprättande af
Bih. till Iliktd. IVot. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 9 Häft.
1,897: 42.
1,169: 91.
1,300: —
59
I
466
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
ritnings- och kostnadsförslag till en administrativ arkivdepå
i Stockholm........................................................................ kronor 3,000:
10:o) på grund af kungi. bref den 13 juli och den
21 september 1906 till den af Kungl. Maj:t den 13
juli 1906 tillsatta kommittén för afgifvande af utlåtande
och förslag angående organisationen och planen
för folkskoleseminarierna m. m.:
resekostnadsersättning och traktamente
samt arfvoden till kommitténs
ordförande och ledamöter ...... kronor 3,692:
resekostnadsersättning och traktamente
samt arfvoden till åtskilliga
sakkunnige, sammanlagdt................. » 2,358: 40
till löpande utgifter ............................ » 2,000: » 8,050: 40.
ll:o) jämlikt kungl. bref den 16 juni och den
26 oktober 1906 till de af chefen för ecklesiastikdepartementet
enligt nådigt bemyndigande den 16 juni
1906 tillkallade sakkunnige för att inom departementets
statistiska afdelning biträda vid utarbetande af ny plan
och nya tabellformulär för departementets statistik angående
folkundervisningen:
resekostnads- och traktamentsersätt
ning
samt arfvoden........................... kronor 1,014: 10
ersättning för vaktmästarbiträde....... »_40: — » 1,054: 10.
12:o) på grund af kungl. bref den 24 november
1905 till disposition af öfverintendentsämbetet för
redande af provisoriska lokaler åt folkskoleseminariet i
Stockholm inom viss del af det gamla riksdagshuset å
Riddarholmen.............................................................................. 21 3,181: 87.
13:o) jämlikt föreskrift i kungl. bref den 3 november
19Ö5 till disposition af domkapitlet i Karlstad
för täckande af mellangift vid utbyte af folkskoleseminariets
i nämnda stad tre utslitna orglar mot tre nya...
14:o) jämlikt kungl. bref den 24 februari, den 5
maj och den 17 november 1905 dels till domkapitlen
i Karlstad och Västerås för höjning för år 1906 af
anslaget till materiell samt ved och ljus m. m. vid folk
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
467
skoleseminarierna i Karlstad och Falun dels ock till
domkapitlet i Uppsala för höjning för år 1905 af samma
anslag vid folkskoleseminariet i Uppsala, tillhopa............ kronor
15:o) på grund af kung!, bref den 25 maj 1906
till disposition af kanslirådet I. A. Lyttkens för redigering
och korrekturläsning m. m. af folkskoleinspektörernas
berättelse m. m. för åren 1899—1904.............. >
S|fl6:o) jämlikt kungl. bref den 3 november 1899
till disposition af chefen för utrikesdepartementets
kameralafdelning för gäldande af Sveriges bidrag för
åren 1900—1906 till bestridande af kostnaderna för
den internationella jordmätningen, tillhopa........................ »
17:o) på grund af föreskrift i kungl. bref den 17
november 1905 till den af Kungl. Maj:t den 11 mars
1898 tillsatta kommittén för vidtagande af förberedande
åtgärder för utförande af en svensk-rysk gradmätning
på Spetsbergen m. rn. i afräkning å sekreterarens arfvode,
till bestridande af löpande utgifter för kommittén
samt. till resekostnads- och traktamentsersättningar ...... »
2,200: —.
800:
4,983: 60.
3,000:
18:o) jämlikt kungl. bref den 14 oktober 1904 till
akademien för de fria konsterna såsom bidrag till bestridande
af kostnaden för Sveriges deltagande i en
konstutställning i Munchen år 1905, efter afdrag af
förskjutna, men återlevererade 203 kronor 17 öre........ » 4,796: 83.
19:o) jämlikt föreskrift i kungl. bref den 20 april
och den 20 juli 1906 till bibelkommissionen:
arfvoden till kommissionens ledamöter kronor 4,750: —
godtgörelse till domprosten J. W.
Personne för utbetald ersättning
till vikarie............................................
samt till lektorn O. V. Knös:
dels arfvode för biträde åt kommissionen
................................................
dels ersättning för bestridda sekre
terargöromål.
..................................
dels ock godtgörelse för mistade
tjänstgöringspenningar ................
187: 50
750: —
450: —
1,406: 59
7,544: 09.
468
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Departementschefen hemställde, att Kungl. Maj:t måtte för återgäldande
af ofvan omförmälda förskott, sammanlagdt 62,138 kronor 22 öre, af Riksdagen
äska ett extra anslag för år 1908, hvilket för afrundande af hufvudtitelns
slutsumma borde bestämmas till 62,156 kronor.
Utskottet, som under punkt 27 här ofvan hemställt, att i anslaget till
skrifmaterialier och expenser, ved m m., må fa göras den jämkning, som
till jämnande af hufvudtitelns slutsumma kan erfordras, får, med iakttagande
af grundsatsen om anslags bestämmande till jämnt tal af kronor
hemställa,
att Riksdagen må, till ersättning af ofvan omförmälda,
af statskontoret fört-kottsvis bestridda utgifter,
på extra stat för år 1908 bevilja ett anslag af 62,139
kronor.
Stockholm den 13 maj 1907.
På statsutskottets vägnar:
HUGO TAMM.
Reservationer:
vid punkten 7:o (angående nya ordinarie befattningar vid de allmänna
läroverken m. m.):
af herr K. Starbäck, som ansett utskottet böra föreslå Riksdagen att
höja reservationsanslaget till de allmänna läroverken med ytterligare
225,o00 kronor att användas för inrättandet af 75 nya adjunktsplatser. att
tillsättas enligt de bestämmelser i afseende å ijänsternas ledigförklaring
och fördelning å de olika läroverken, Kungl. Maj:t kan finna skäligt
utfärda;
vid punkten 8:o (ang. realskolans i Borås förändring till högre allmänt
läroverk):
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
469
af herrar FF. R. Törnebladh, P. Pehrson, E. Flammarlund, J. A. Sjö,
J. T. Larsson och P. 0. Lundell, som ansett, att utskottets yttrande och
förslag bort hafva följande lydelse:
»Då de af motionärerna till stöd för framställningen anförda omständigheter
icke, enligt utskottets förmenande, utgöra tillräckligt skäl att
efter endast tre års förlopp vidtaga en så pass betydande ändring i den
af 1904 års Riksdag beslutade organisationen af rikets allmänna läroverk
och då en sådan ändring otvifvelaktigt skulle komma att medföra ytterligare
framställningar i liknande syfte i fråga om andra läroverk samt i
sin man verka till underskattande af de förmåner, som undervisningen i
realskolan, sådan denna enligt Riksdagens beslut organiserats, bör kunna
medföra, och sålunda bidraga till att förrycka hvad Riksdagen själf åsyftat
att främja, får utskottet, som håller före att, där inrättande af högre allmänt
läroverk finnes af behofvet påkalladt, Kung], Maj:t icke skall underlåta
att därom hos Riksdagen göra framställning, hemställa,
att herrar Sandwalls och Hedenlunds samt herr
Vennerstens m. fl. ifrågavarande motioner icke må till
någon Riksdagens vidare åtgärd föranleda»;
vid punkten 86:o (ang. anslag för beredande af tilläggsunderstöd åt
högre skolor för kvinnlig ungdom och samskolor) af herr E. Flammarlund,
som ansett utskottets yttrande och förslag bort hafva följande lydelse:
»Förevarande
framställning — — — — — — — — —--eller
tillhopa 156,000 kronor.
Utskottet finner billigheten uppenbarligen kräfva, att de statsunderstödda
flick- och samskolorna genom anslag från stat och kommun erhålla
bidrag att täcka de ökade utgifter, som med anledning af förut omförmälda
villkor om ämneslärarinnas aflöning orsakas dessa skolor genom
1906 års Riksdags beslut om höjning af den lagstadgade minimilönen för
ordinarie folkskollärarinna.
Beträffande det belopp, som af staten bör lämnas för att utgå till de
särskilda skolorna i form af tilläggsunderstöd, har departementschefen
uttalat, att det icke synes vara erforderligt eller ens lämpligt att på förhand
fastställa vissa grunder, efter hvilka tilläggsunderstöd i förevarande
fall skola utgå, då fråga är allenast om understöd för åren 1907 och 1908
och dessa skola utgå af ett för ändamålet på extra stat beviljadt anslag.
Öfvcrstyrelsen har däremot i sitt afgifna utlåtande ansett vissa grunder
med afseende på beräkningen af understöd sökningarnas belopp böra fastställas.
470
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Utskottet delar sistnämnda mening. Skulle dylika grunder icke i förväg
fastställas, har man ingen fast norm, efter hvilken behofvet kan bedömas,
utan blir beräkningen af den summa, som skulle vara erforderlig
för tilläggsunderstödet, rent godtycklig. Härtill kommer, att i dylikt fall
garanti saknas angående anslagets tillräcklighet. För beräkning af anslagets
storlek har Kungl. Maj:t användt de af öfverstyrelsen föreslagna grunderna.
Skolorna komma sålunda helt visst i allmänhet att göra anspråk på att
få understöd i enlighet med nämnda grunder. Men då departementschefen
samtidigt uttryckligen förklarat sig icke böra förorda dessa, finna sig antagligen
de skolor, för hvilka grunderna äro oförmånliga, icke häraf bundna,
utan ställa större kraf på anslaget, hvarigenom svårigheter uppstå vid
anslagets fördelning. För såväl Riksdagen och de enskilda skolorna som
ock för Kungl. Maj:t torde det nog vara fördelaktigast, om grunderna
blefve på förhand fastställda. Riksdagen kan då med större noggrannhet
än eljest beräkna, huru mycket som kräfves för detta ändamål, de enskilda
skolorna kunna på förhand tämligen noga bedöma, hvad de hafva att
ytterligare erhålla, och ingen behöfver misstänka, att tillfälliga tycken
skola spela in vid anslagets fördelning.
Såsom departementschefen framhållit, har man vid bestämmande af
tilläggsunderstödets storlek hufvudsakligen att taga hänsyn till två faktorer,
nämligen dels för huru många tjänster aflöningsförhöjning bör beräknas,
dels huru stor aflöningsförhöjning bör beräknas på hvarje tjänst.
I fråga om beräkningen af antalet tjänster, för hvilka löneförhöjning
bör utgå, delar utskottet den uppfattning, som uttalats af öfverstyrelsen.
Det synes mest rättvist att vid hvarje skola beräkna ett så stort antal
tjänster, som skulle finnas, därest samtliga lärotimmar i skolans klasser
öfver de förberedande fördelades med 24 timmar på hvarje tj än st innehafvare,
d. v. s. det antal timmar, som anger omfattningen åt normal tjänstgöring.
Med denna beräkningsgrund kommer man enligt öfverstyrelsens
tabellbilaga till ett sammanlagdt antal af 778,6 lärarkrafter vid de skolor,
hvarom nu är fråga. Visserligen uppehälles nära ett hundratal af dessa
genom manliga lärare, men då anslaget torde böra tilltagas så högt, att
det för skolorna skulle vara möjligt, ifall de af en eller annan orsak funne
så önskligt, använda uteslutande kvinnlig lärarkraft, bör den omständigheten,
att vissa lärarplatser för tillfället bestridas af manliga lärarkrafter,
icke skäligen förorsaka en minskning i anslagets storlek, helst skolorna
uppenbarligen icke kunna erhålla de manliga lärarekrafterna billigare än
de kvinnliga.
Vidkommande sedan den aflöningsförhöjning, som bör beräknas för
hvarje lärartjänst, har departementschefen i likhet med öfverstyrelsen
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
471
ansett, att man för hvarje tjänst med normal tjänstgöring bör beräkna så
stor löneförhöjning, som svarar mot skillnaden mellan minimiaflöningen
för ordinarie folkskollärarinna å orten år 1906 och år 1907. Dessa siffror
finnas angifna i kolumn 5 i tabellbilagan. Man finner af nämnda kolumn,
att ifrågavarande skillnad växlar mellan 92 kronor 50 öre och 400 kronor. Då
statens tilläggsunderstöd skulle utgå med hälften af denna skillnad, komme
alltså tilläggsunderstödet att variera med mycket olika belopp å olika orter.
Sålunda skulle, för att anföra några exempel, tilläggsunderstödet pr lärarkraft
blifva
i Sollefteå 46
kr.
25 öre, men i Umeå
150
kr.
» Motala 50
»
» » Södertälje
150
»
» Eksjö 50
»
» » Strängnäs
150
»
» Jönköping 57
50
öre
» » Växjö
150
»
» Filipstad 75
»
» » Kristinehamn
150
»
» Lund 75
»
» » Malmö
200
»
» Karlskrona 77
»
70
öre
» » Örebro
150
»
» Falkenberg 79
»
» » Varberg
150
»
» Halmstad 81
»
» » Helsingborg
175
»
» Kalmar 87
»
50
öre
» » Skara
160
» Norrköping 90
»
» » Gäfle
200
>
Att beloppen växla
så
afsevärdt
är beroende på flei
ra olika omstän-
digheter. Sålunda kan en stad strax före den af Riksdagen år 1906 beslutade
löneförbättringen för folkskollärarinnorna hafva beviljat sina lärarinnor
ökade löner och i följd däraf ej behöft med anledning af Riksdagens
beslut höja nämnda löner med lika stort belopp som en grannstad.
Exempelvis kan nämnas, att i Halmstad höjdes folkskollärarinnelönen år
1903 med 100 kronor, i Linköping år 1904 likaledes med 100 kronor, i
Uddevalla år 1905 äfvenledes med 100 kronor och i Lund samma år med
icke mindre än 200 kronor. Men att för flickläroverken i dessa städer
icke taga hänsyn till ifrågavarande löneförhöjningar, synes ej vara rättvist,
om man utgår från de grunder, öfverstyrelsen ifrågasatt.
Den förnämsta orsaken till de växlande siffrorna i kolumn 5 i öfverstyrelsens
tabellbilaga är emellertid att söka i vederbörande skoldistrikts
större eller mindre frikostighet mot sina folkskollärarinnor. Härtill kommer,
att på en ort ersättningen för naturaförmånerna förut varit jämförelsevis
lågt beräknad och att man i sammanhang med löneregleringen
funnit skäligt att på grund af stegrade hyror ansenligt höja ersättningen
för bostad, under det på eu annan ort dylik höjning i ersättningen för
bostad ej ännu ifrågakommit. På somliga orter utgår bostaden in natura,
472
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
och om då denna beräknats till samma låga belopp som förut, har man
ej funnit nödigt höja den kontanta lönen med samma siffra som i en
grannstad, där bostad icke lämnas in natura. An vidare är att märka,
att på åtskilliga orter i sammanhang med löneregleringarna ändring skett
i beräkningen af öfver ti dsersättningen, samt att på några orter väckt fråga
om definitiv'' lönereglering såsom följd af 1906 års Riksdags beslut af en
eller annan anledning ännu icke hunnit slutbehandlas, utan skall förekomma
vid en blifvande kyrkostämma, måhända i oktober detta år.
Men att låta dessa och liknande omständigheter blifva inverkande
faktorer på det tilläggsunderstöd, hvarom nu är fråga, kan ej gärna vara
lämpligt.
Enligt utskottets mening gifves det en mycket enklare utgångspunkt
för bestämmande af detta tilläggsunderstöd än den i Kungl. Maj:ts proposition
anvisade. Det, som framkallat den nu framställda begäran om tillläggsunderstöd,
är Riksdagens år 1906 fattade beslut att höja ordinarie
folkskollärarinnas begynnelselön från 700 till 900 kronor. Genom detta
beslut förorsakades flickläroverken en ökad utgift för hvarje lärarinna
med full tjänstgöring af 200 kronor. Billigheten krafvel-, att staten härvidlag
träder emellan och lämnar ökadt understöd men icke i något fall i
högre grad än som motsvarar hälften af den på grund af Riksdagens
beslut ökade utgiften, alltså 100 kronor för hvarje lärarkraft. Att i
sammanhang med den af Riksdagen beslutade löneförhöjningen åtskilliga
skoldistrikt höjt folkskollärarinnelönen med ytterligare belopp bör
lika litet nu som vid föregående tillfällen, då skoldistrikten af eget
initiativ beslutat dylika frivilliga förhöjningar, kunna gifva anledning att
ställa ökade anspråk på statskassan vare sig för kommunernas skolråd
eller flickläroverkens styrelser.
Om man fastslår, att i regeln flickläroverk skall vara berättigadt till
tilläggsunderstöd, motsvarande 100 kronor för hvarje lärarkraft i klasser
öfver de förberedande, får man en enkel och såvidt möjligt rättvis norm
att lägga till grund för beräkningen. Beträffande de 12 orter, där enligt
öfverstyrelsens tabellbilaga skillnaden mellan folkskollärarinnas lön
år 1906 och år 1907 är mindre än 200 kronor, torde Kungl. Maj:t böra
pröfva, huruvida annat belopp än 100 kronor bör läggas till grund för
beräkningen eller om den lägre skillnaden är beroende på omständigheter,
som ej rättvisligen böra föranleda nedsättning i understödsbeloppet.
Enligt öfverstyrelsens tabellbilaga har under år 1906 af statsmedel
utdelats till 95 flickläroverk och 18 samskolor i riket sammanlagdt
336,340 kronor. Då lärarkrafterna i klasserna öfver de förberedande
utgöra 778,6, motsvarar statsunderstödet omkring 432 kronor för hvarje
✓
473
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
lärarkraft. Med det tilläggsunderstöd å 100 kronor pr lärarkraft, som af
utskottet blifvit ifrågasatt, skulle statens bidrag blifva för hvarje lärarkraft
532 kronor. Enligt 1906 års Riksdags beslut uppgår statsbidraget för
ordinarie folkskollärarinna med en begynnelselön af 900 kronor till 600
kronor. Det bidrag, hvarmed staten understöder kommunerna för hvarje
i vederbörlig ordning examinerad, ordinarie lärarinna, blefve sålunda föga
större än det bidrag, hvarmed den understöder de privata flickskolorna
för hvarje lärarinna, ehuru hvad angår sistnämnda slag af skolor någon
särskild kompetens icke blifvit fastställd.
Den sålunda föreslagna grundberäkningen, 100 kronor för hvarje
lärarkraft, bör emellertid kompletteras med ett par andra begränsningar.
Sålunda bör, på sätt öfverstyrelsen föreslår, ökningen af statsunderstödet
icke få öfverstiga 10 kronor för hvarje lärjunge i klasser öfver
de förberedande. Sammanlagda statsunderstödet för lärjunge skulle därigenom
blifva högst 55 kronor. Till jämförelse kan nämnas, att statens
bidrag för hvarje folkskolelärj unges undervisning år 1905 föga öfversteg
9 kronor, hvadan mot en dylik begränsning ej bör med fog kunna framställas
några berättigade invändningar. Att en begränsning i detta afseende
fastställes står för öfrigt i konsekvens med förut af Riksdagen
uppställda grunder för dessa skolor.
Ifrågavarande begränsning drabbar inalles 15 skolor (däraf 6 under
indragning) med i allmänhet mycket små belopp, växlande mellan 20 kronor
och 150 kronor. Sistnämnda belopp gäller Simrishamns läroverk för
flickor, som med ett lärjungeantal af blott 46 förfogar öfver 6,1 lärarkrafter
alltså icke fullt 8 lärjungar på hvarje lärare. Sammanlagda
minskningen på grund af detta villkor skulle för alla skolorna blifva endast
880 kronor (däraf 370 kronor för skolor under indragning).
Men, på sätt öfverstyrelsen föreslagit, torde en viss begränsning för
skola äfvenledes böra ske. öfverstyrelsen anser, att den totala ökningen
icke bör för någon skola få uppgå till högre belopp än 2,500 kronor, Då
understöd förut kan få åtnjutas med högst 4,500 kronor, skulle alltså
totalunderstödet kunna blifva 7,000 kronor. Med allt skäl gör departementschefen
invändningar mot en så hög siffra. Om nuvarande proportionen
mellan högsta understöd för lärjunge och totalunderstödet för skola
bibehölles, skulle totalunderstödet fastställas till högst 5,500 kronor, motsvarande
en förhöjning af högst 1,000 kronor för skola. En dylik begränsning
skulle drabba inalles 15 skolor med belopp från 20 kronor till 1,260
kronor, och sammanlagda beloppet, som skulle inbesparas genom ett dvlikt
villkor, blefve 5,300 kronor.
Bih. till Riksd. Prot. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 9 Haft.
60
474
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Ehuru starka skal synas tala för en begränsning af tilläggsunderstödet
till högst 1,000 kronor för skola, har utskottet dock af billighetsskäl ansett
sig böra föreslå 1,500 kronor såsom det högsta tilläggsunderstöd för
skola, dock under uttalande af den mening, att detta icke må anses innebära
ett medgifvande af att totalunderstödet för skola för nästa treårsperiod
framflyttas till 6,000 kronor, en fråga, som kommer att pröfvas i
annat sammanhang.
En begränsning af tilläggsunderstödet till högst 1,500 kronor lör
hvarje skola drabbar endast de tre största flickläroverken i riket med belopp
å 310 kronor, 540 kronor och 760 kronor eller sammanlagdt 1,610 kronor.
Om nu föreslagna tre begränsningar fastställas, skulle för tilläggsunderstödet
behöfvas följande belopp att utgå af statsmedel:
778,6 lärarkrafter ä 100 kronor...................................... 77,860:
Härifrån afgår:
på grund af villkoret om högst 10 kronor pr lamunge 880: —
på grund af villkoret om högst 1,500 kronor pr skola 1,610: — 2,490: —■
Nettokostnad alltså 75,370: —
Enligt Kungl. Maj:ts proposition är nettokostnaden beräknad till 90,470
kronor för hvardera året. På i propositionen anförda skäl har emellertid
beräknats, att af detta belopp omkring 12,850 kronor skulle kunna fråndrao-as
på den grund, att detta belopp beräknades komma att utgå från
det° ordinarie anslaget till högre skolor för kvinnlig ungdom i form af
högre understöd enligt k. kungörelsen den 14 september 1906, hvarigenom,
enligt öfverstyrelsens mening, samma skolor skulle vidkännas en motsvarande
minskning i det tilläggsunderstöd, hvarom nu är fråga. Huruvida
så stor besparing af det ordinarie anslaget kan uppstå,, synes emellertid
utskottet ovisst, då i betraktande tages, att 1906 års Riksdag på Kungl.
Maj:ts därom gjorda framställning beslöt att utsträcka rätten till understöd
från detta anslag äfven till kommunala samskolor, som upprättats å orter,
hvilkas läroverk°enligt 1904 års Riksdags och Kungl. Maj:ts beslut underkastats
indragning. I följd af detta medgifvande hafva ansökningar om
understöd från det ordinarie anslaget ingått från åtskilliga skolor, hvilka
hittills icke åtnjutit dylikt understöd, och måhända är ytterligare ansökan
i denna riktning att ‘motse från ort, hvars läroverk indragits. Därjämte
hafva ett par ‘andra skolor blifvit berättigade till understöd från detta
anslag. Det af öfverstyrelsen beräknade beloppet af 6,500 kronor för
understöd åt skolor, som icke förut åtnjutit bidrag af statsmedel, synes
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
475
därför vara för knappt tilltaget och torde böra beräknas till åtminstone
10.000 kronor.
Det förefaller därjämte utskottet, som om det riktigaste vore, att Riksdagen
vid fastställande af det extra anslag, som skall beviljas för utdelande
af tilläggsunderstöd under åren 1907 och 1908, icke inblandade det
förut beviljade ordinarie anslaget. Detta senare torde böra användas i
enlighet med de af 1906 års Riksdag godkända grunder utan alla inskränkningar.
Om en skola till följd af sin utveckling är berättigad att af de
medel, som 1906 års Riksdag beviljade, erhålla förhöjning i sitt anslag,
bör den i enlighet med af samma Riksdag fastställda grunder få detta, i
den mån anslaget räcker till, men därjämte äfven sådant tilläggsunderstöd,
hvarom nu är fråga, i enlighet med de grunder, som härför fastställas.
Åtminstone böra medel för sistnämnda ändamål stå till Kungl. Maj:ts förfogande.
Skulle med tillämpning af de fastställda grunderna vare sig det
ordinarie eller det extra anslaget icke komma att helt utgå, bör öfverskottet
naturligtvis besparas åt statsverket.
Utgående från denna synpunkt skulle alltså enligt förestående beräkning
kräfvas för hvartdera af åren 1907 och 1908 ett särskildt anslag af
75,370 kronor. Härvid har emellertid hänsyn tagits till samtliga de i öfverstyrelsens
tabellbilaga kol. 15 angifna lärartjänsterna, men af dessa
äro 33,7 lärarkrafter, motsvarande ett tilläggsunderstöd af 3,370 kronor,
anställda vid under indragning varande flickskolor. Då flertalet af sistnämnda
skolor under närmaste tiden torde komma att upphöra med sin
verksamhet — de flesta i följd af att statssamskolor komma att upprättas
på dessa orter — och då vidare ingen hänsyn tagits till den omständigheten,
att Kungl. Maj:t måhända finner skäl att för några skolor ej bevilja
fullt 100 kronor för lärarkraft af den anledning, att folkskollärarinnelönen
å orten i fråga icke under de senaste åren blifvit höjd med 200 kronor,
kommer anslaget mera än val att räcka till, om det sättes till i rundt tal
75.000 kronor. Detta belopp torde vara så rundligt tilltaget, att det bör
vara tillräckligt för att äfven nya skolor, som därtill äro berättigade, må
kunna efter enahanda grunder erhålla del af förevarande tilläggsunderstöd,
därest Kungl. Maj:t pröfvar sådant böra utgå.
Beträffande det af Kungl. Maj:t föreslagna villkoret för----
— — — — andra naturförmåner.
Vidare anser utskottet-----—--lärarinnornas löneförmåner.
Slutligen har utskottet funnit skäligt —--------
som öfriga skolor.
Beträffande herr Johanssons motion —■ — —--här ofvan uttalat.
På grund af hvad sålunda anförts får utskottet hemställa,
476
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
att Riksdagen må
a) på extra stat för år 1908 bevilja ett anslag af
150,000 kronor att utgå med ena hälften år 1907 och
andra hälften år 1908 för att användas såsom bidrag
till bestridande af de ökade utgifter, som de högre
skolor för kvinnlig ungdom och samskolor, hvilka åtnjuta
understöd från det under riksstatens åttonde hufvudtitel
uppförda anslaget till högre skolor för kvinnlig
ungdom, förorsakas i följd af 1906 års Riksdags beslut
om höjning af minimilönen för ordinarie folkskollärarinna,
dock under villkor:
1) att skola kan tilldelas dylikt tilläggsunderstöd
med belopp intill 100 kronor för hvarje lärarkraft i
klasserna öfver de förberedande, med iakttagande härvid,
dels att detta tilläggsunderstöd icke må utgå med högre
belopp, än som motsvarar 10 kronor för hvar och en af dess
lärjungar i nyssnämnda klasser, dels att tilläggsunderstödet
i intet fall må öfverstiga 1,500 kronor till en skola;
2) att kommunen eller enskilda donatorer---
statens tillläggsunderstöd (= utskottets villkor n:o 1);
3) att tilläggsunderstödet--— — — öfver de
förberedande utskottets villkor n:o 2); samt
4) att skola, som vill komma — —--lära
rinnas
minimiaflöning (= utskottets villkor n:o 3);
b) besluta, att herr Johanssons förberörda motion
— — — — anses besvarad (= utskottets förslag)»;
vid punkten 96:o (ang. anordnande af ett nytt folkskoleseminarium),
af herrar E. Hammarlund, K. Starbäck och A. Wiklund, hvilka ansett
utskottets yttrande och förslag böra erhålla följande lydelse:
»Utskottet, som af den i ärendet förebragta utredningen finner det
till fullo styrkt, att behof af ett nytt folkskoleseminarium för de nordligare
dtlarna åt vårt land föreligger, och som anser Luleå vara en lämplig
plats för ett sådant seminarium, har emellertid, om utskottet än icke kunnat
ingå i närmare pröfning af de af seminariekommittén i dess här ofvan
intagna utlåtande framställda anmärkningarna mot den föreslagna seminariebyggnaden,
likväl ansett dessa anmärkningar vara af den betydenhet, att
de äro förtjänta af allvarligt beaktande, innan byggnadsföretaget fastställes
och utföres; och har utskottet förty icke kunnat tillstyrka Kungl. Maj:ts
förslag i dess nuvarande skick. Utskottet vill dock uttala sin förväntan,
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
477
att Kungl. Maj:t redan till nästa års Riksdag, efter föregående ny pröfning
af ärendet, framlägger nytt förslag till byggnad för seminariet.
Då emellertid, enligt hvad af statsrådsprotokollet inhämtas, på grund
af rådande lärarebrist behofvet af att seminariet redan med innevarande
års hösttermin kan få börja sin verksamhet är synnerligen trängande,
har utskottet ansett lämpligt att, under förutsättning att Kungl. Maj;t
kan med Luleå stad träffa öfverenskommelse om tillhandahållande af
nödiga lokaler, oaktadt frågan om seminariebyggnaden ännu är oafgjord,
det för undervisningens bedrifvande under höstterminen 1907 samt år 1908
beräknade beloppet af 21,080 kronor för sådant ändamål ställes till
Kungl. Maj:ts förfogande. Utskottet förbiser härvid icke, att en dylik
anordning måste medföra kraf på att Luleå stad tillhandahåller lokaler
för seminariet ytterligare ett år utöfver den af staden redan garanterade
tiden, eller läsåren 1907—1910, men anser emellertid utskottet, att
inrättandet af ett seminarium bör för staden medföra så stora förmåner,
att någon svårighet att med staden träffa öfverenskommelse i nu angifven
riktning icke bör möta.
Beträffande herr Hammarlunds i hans ofvanberörda motion väckta förslag
om seminariets anordnande försöksvis såsom samskola, har utskottet
funnit detta synnerligen beaktansvärdt och förty ansett sig böra tillstyrka
motionen i denna del.
På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
a) att Kungl. Maj:ts förslag om anvisande af medel
för uppförande af erforderliga byggnader för ett
folkskoleseminarium i Luleå icke för närvarande må af
Riksdagen bifallas;
b) att Riksdagen må, för begynnande af semiuarieundervisning
i Luleå vid början af höstterminen 1907
och uppehållande af undervisningen under samma termin
äfvensom vår- och höstterminerna 1908, under förutsättning
att Kungl. Magt kan med Luleå stad träffa
öfverenskommelse om tillhandahållande af nödiga lokaler
för ändamålet, på extra stat för år 1908 anvisa ett belopp
af 21,080 kronor; samt
c) besluta, att den provisoriska undervisning, som
sålunda må komma till stånd, skall ordnas såsom Barnundervisning
för manliga och kvinnliga elever»;
vid punkten 172:o (ang. fasta årliga understöd åt inhemska skönlitterära
författare af utmärkt förtjänst) af herrar grefve A. F. C:son
478
Statsutskottets Utlåtande N:o 9,
Wachtmeister, G. Boman, E. Hammarlund, D. Persson, K. Starbäck.
J. T. Larsson och P. O. Lundell, hvilka ansett, att utskottets yttrande
och förslag bort hafva följande lydelse:
»Då de betänkligheter af formell art, som framställdes vid behandlingen
af Kungl. Maj:ts till 1906 års Riksdag framlagda förslag angående
beviljande af fasta årliga understöd åt inhemska skönlitterära författare
af utmärkt förtjänst, icke i afseende å ifrågavarande motion synas vara för
handen, samt då det med framställningen afsedda ändamålet, nämligen att
bereda framstående författare tillfälle att i möjligaste mån utan bekymmer
för sin utkomst utföra sitt för den nationella odlingen betydelsefulla
arbete, lärer vara af beskaffenhet att böra af Riksdagen främjas, får utskottet
hemställa,
att Riksdagen må till fasta årliga understöd under
åren 1908 —1910 åt inhemska skönlitterära författare af
utmärkt förtjänst bevilja ett anslag af 30,000 kronor
att af Kungl. Maj:t efter sakkunniges hörande fördelas
samt däraf å extra stat för år 1908 anvisa ett belopp
af 10,000 kronor»;
af herr P. Sörensson, som ansett, att utskottets yttrande och förslag
bort hafva följande lydelse:
»Då de betänkligheter af formell art, som framställdes vid behandlingen
af Kungl. Maj:ts till 1906 års Riksdag framlagda förslag angående
beviljande af fasta årliga understöd åt inhemska skönlitterära författare
af utmärkt förtjänst, icke i afseende å ifrågavarande motion S3 nas vara för
handen samt då det med framställningen afsedda ändamålet, nämligen att
bereda framstående författare Tillfälle att i möjligaste mån utan bekymmer
för sin utkomst utföra sitt för den nationella odlingen betydelsefulla
arbete, lärer vara af beskaffenhet att böra af Riksdagen fiämjas, får utskottet,
som velat uttala den mening, att åt det i anslagets rubrik använda
uttrycket skönlitterära författare bör gifvas den tolkning, att därunder inbegripas
äfven författare på det historiska, religiösa eller språkvetenskapliga
området, allenast deras framställning utmärker sig genom konstnärlig
form, hemställa,
att Riksdagen må till fasta årliga understöd under
åren 1908—1910 åt inhemska skönlitterära författare af
utmärkt förtjänst bevilja ett anslag af 30,000 kronor
att af Kungl. Maj:t efter sakkunniges hörande fördelas
samt däraf å extra stat för år 1908 anvisa ett belopp
af 10,000 kronor»; samt
Stats*''.''skottets inlåtande N:o 9.
479
af herr H. R. Törnebladh.
Det skulle här antecknas, att herrar E. Fränekel, grefve C. 0. Taube
och friherre C. H. Falkenberg icke deltagit i förestående hufvudtitels behandling
inom utskottet.
480
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Bil.
Tabell öfver anslagen under
1907 års riksstat anslår:
Anvisning i
kontant.
Indelning och därmed
jämförlig anvisning,
på förslag.
Friheter. Ersättningar
Samma.
Kronor ö.
Kronor
ö. Kronor ö.
Kronor ö.
Ecklesiastik
-
17,000 —
80,600 —
59,900
81,700
60,850
29,721
89,930
100,000
902,274
Trpt
1,421,9751
2,500
337,087
17,000
80,600
59,900
81,700
60,850
369,308
89,930
100,000
902,274
2,500
337,087|—| 1,761,562]
Departementschefen.........................................................
Departementets afdelning af Kung! Maj:ts kansli. Nu
Ökas
med.....................................................................
Riks- och landsarkiven...................................................
Kung! biblioteket............................................................
Nationalmuseum (däraf fem särskilda reservationsanslag
Kleresistaten.....................................................................
Domkapitlens expeditioner .............................................
Lappmarks ecklesiastikverk, förslagsanslag ..................
Universiteten (däraf 162,700 kronor förslagsanslag).
Tillkommer: till upprättande af en ordinarie pro
sala.
.....................................................
för sjukvård å akademiska sjukhuset i
utom Uppsala län, höjning ...............
höjning af anslaget till materiell för
versitetet i Uppsala...........................
för elektrisk belysning m. m. inom Uppsittning
till e. o. tjänstemän och vaktbibliotek
för eftermiddagstjänstgöring
höjning af anslaget till Uppsala unihöjning
af arfvodet till notarien vid
versitetet i Lund ..............................
till upprättande af en extra ordinarie
tetet i Lund ...................................
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
481
Litt. A.
riksstatens Åttonde hufvudtite!.
Förslag till blifvande riksstat:
Anvisning
kontant.
i
Indelning och därmed
jämförlig anvisning,
på förslag.
Summa
departementet.
Friheter.
Ersättningar.
Kronor
17,000
87,400
59,900
81,700
60,850
29,721
89,930
100,000
ö.
Kronor
Ö.
Kronor
Ö.
Kronor
17,000
87,400
59,900
81,700
60,850
369,308
89,930
100,000
Ö.
varande belopp .......................................... 80,600: —
..................................................................... 6,800: —
å tillhopa 32,800 kronor)
2,500
337,087
Nuvarande belopp....................................... 902,274: —
fessur i pedagogik vid universitetet i Upp-
................................................... 6,000: —
Uppsala åt fattiga sjuka från ort
................................................... 2,500: —
botaniska trädgården vid uni-
................................................... 1,000: —
sala universitets bibliotek......... 1,200: —
mästare vid Uppsala universitets
................................................... 3,000: —
versitets bibliotek ..................... 26,000: —
teologiska fakulteten vid uni-
................................................... 100: —
professur i historia vid universi- ................................................... 4,500: —
Transport 44,300: — 902,274: —
526,5011
—
2,500
—
337,087
—
866,088
—
Bill. till Rilcsd. Prof. 1907. 4 Sami. 1 Af cl. .9 Höft. 61
482
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
1907 års riksstat anslår:
Anvisning i
kontant.
Indelning och därmed
jämförlig anvisning,
på förslag.
Friheter. Ersättningar.
Kronor ö.
1,421,975 —
10,000
214,550
5,280,849 —
10,000
5,000
60,000
380,000
53,900
4,950
9,957,235
Kronor ö. Kronor ö.
2,500
337,087
760
Summa.
Kronor
1,761,562
10,000
214,550
5,280,349
10,000
5,000
60,000
380,000
53,900
5,710
9,957,235
17,397,959|—| 2,500!—337,847 j—! 17,738,306
till aflöning m. m. åt en vaktmästare
logisk-mineralogiska institution.........
höjning af anslaget till extra utgifter vid
till arfvode åt en vaktmästare vid uni
tekslius.
...............................................
höjning af förslagsanslagen ..................
Rubriken uteslutes ur riksstaten och ofvanupptagna
stående rubriker:
Universitetet i Uppsala...................................................
Universitetet i Lund ......................................................
Akademiska sjukhuset i Uppsala, förslagsanslag .........
Karolinska mediko-kirurgiska institutet (däraf till tand
Allmänna
läroverken, reservationsanslag. Nuvarande
Tillkommer: ökning för tillsättande af nya lärarökning
af anslaget till arfvoden till skrifökning
af anslaget till resestipendier åt
språk ................................................
ökning af anslaget till öfverstyrelsen
Undervisning i slöjd vid de allmänna läroverken, förUnderstöd
åt extra ordinarie lärare vid allmänna läro
anslag.
.......................................................................
Understöd åt enskilda läroverk, förslagsanslag, högst...
Högre skolor för kvinnlig ungdom.................................
Högre lärarinneseminariet................................................
Pedagogier och folkskolor. Rubriken uteslutes ur riks
F
olkundervisningen:
Seminarier för folkskollärares bildande. Nuvarande
ökas med..................................................................
Stipendier för seminarieelever ....................................
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
483
Transport 44,300: — 902,274: —
vid universitetets i Lund geo
.
.................................................. 750: —
universitetet i Lund.................. 1,500: —
versitetets i Lund gamla biblio
.
.................................................. 650: —
................................................... 11,326: — 58,526: —
960,800: —
anslagsbelopp kronor 960:800: — fördelas på nedan
-
läkarinstitutet 16,000 kronor, förslagsanslag, högst)..
belopp ...................................................... 5,280,349:
och lärarinnebefattningar m. m. 40,350: —
biträden åt rektorerna ......... 5,000: —-
lärare i främmande lefvande
................................................ 5,000: —
för rikets allmänna läroverk 3,000: — 53,350:
slagsanslag .....................................................................
verken under förfall på grund af sjukdom, förslags
-
staten.
belopp
536,735: —
3,750: — 540,485: —
.................... 87,500: —
Transport 627,985:
Förslag till blifvande riksstat:
Anvisning i
kontant.
Indelning och därmed
jämförlig anvisning,
på förslag.
Friheter.
’ ronor
526,501
540,100
420,700
10,000
214,550
Kronor
2,500
5,333,699 —
10,000
5,000
60,000
380,000
53,900
Ersättningar.
Kronor
337,087
Summa.
Kronor | ö.
866,088 -
540,100!
420,700!
10,000,
214,550
5,333,699
10,000
5,000
60,000
380,000
53,900
7,554,450|—| 2,500|—1337,087|—| 7,894,037j—
484
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
1907 års riksstat anslår:
Anvisning
kontant.
i
Indelning och därmed
jämförlig anvisning,
på förslag.
Summa.
Friheter.
Ersättningar.
Kronor
ö.
Kronor
Ö.
Kronor
Ö.
Kronor
Ö.
17,397,959
2,500
337,847
17,738,306
17,397,959
—
2,500
337,847
—
17,738,306
—
Arfvoden och resekostnadsersättning åt folkskole
lopp.
..........................................................................
Minskas med............................................................
hvarjämte rubriken ändras till: »Arfvoden åt folkUndervisningsmateriell
m. m. för folkskolor. Nu vätgas
med..................................................................
eller ett gemensamt reservationsanslag..................
Till resekostnadsersättning åt folkskoleinspektörer,
Understöd åt högre folkskolor, förslagsanslag. Nu
Okas
med..................................................................
Bidrag till aflönande af vikarie under öfningslära
dom,
förslagsanslag ................................................
Bidrag till aflönande af lärare och lärarinnor vid
skollärarinnors bildande, förslagsanslag ...............
Till befrämjande af folkundervisningen. bland de i
förslagsanslag .........................................................
Lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor,
belopp........................................................................
Ökas med..................................................................
Understöd åt folkhögskolor, förslagsanslag...............
Understöd för aflönande af lärare vid fortsättningsFör
anordnande af manlig slöjd i folkskola, mindre
slagsanslag...............................................................
För anordnande af kvinnbg slöjd i folkskola, mindre
slagsanslag...............................................................
För anordnande af undervisning i huslig ekonomi i
skolor, förslagsanslag .............................................
Bidrag till aflönande i vissa fall af vikarie för lärare
skola, förslagsanslag. Nuvarande belopp...............
Ökas med..................................................................
Bidrag till aflönande af vikarie för lärare vid småskolBidrag
till aflönande af vikarie för lärare vid högre
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
485
Transport
inspektörer. Nuvarande be
.
............................................ 110,000: —
........................................... 65,000: —
skoleinspektörer ».
rande belopp ........................20,000: —
................................................ 10,000: —
........................ 702,985: —
förslagsanslag (nytt) ..............................
varande belopp .....................25,000: —
................................................ 7,000: —
res vid folkskollärarseminarium sjuk
-
seminarier för småskollärares och små
-
Förslag till blifvande riksstat:
Anvisning i
kontant.
Indelning och därmed
jämförlig anvisning,
på förslag.
Summa.
Friheter.
Ersättningar.
Kronor ö.
Kronor ö.
Kronor ö.
Kronor ö.
627,985: —
45,000: —
30,000: —
93,000: —
32,000
4,000
7,554,450
2,500
— 337,087
7,894,037
rikets nordligare trakter bosatta finnar,
förslagsanslag. Nuvarande
.......................................... 8,100,000: —
.......................................... 50,000: —
skolan, förslagsanslag ...........................
folkskola eller särskild slöjdskola, för
-
folkskola eller särskild slöjdskola, för
-
folkskolor, högre folkskolor och folkhög
-
20,000: —
90,000: —
8,150,000: —
140,000: —
110,000: —
345,000: —
205,000: —
60,000: —
eller lärarinna vid folkskola eller små
-
............................................. 100,000: —
............................................ 25,000: —
lärareseminarium, förslagsanslag............
folkskola, förslagsanslag ........................
125,000: —
2,000: —
2,000: —
Transport 10,080,985: — j
7,554,45o|—|
2,500
—j337,087|.—
7,894,037
486
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
1907 års
riksstat anslår:
Anvisning
kontant.
i
Indelning och därmed
jämförlig anvisning,
på förslag.
Su m m a.
Friheter.
Ersättningar.
Kronor
ö.
Kronor
Ö.
Kronor
Ö.
Kronor
Ö.
17,397,959
—
2,500
—
337,847
—
17,738,306
~
60,000
556,775
60,000
556,775
39,650
34,000
51,858
8,250
14,460
42,200
39,650
34,000
51,85S
8,250
14,460
42,200
65,S00
51,200
92,700
65,800
51,200
92,700
26,300
14.000
272,950
120,000
78.000
2,750
28,380
185,000
VA AAA
26,300
14.000
272,950
120,000
78.000
2,750
28,380
185,000
70.000
170,428
l’028!—
169,400
19,213,260
2,500
—
507,247
19,723,007
—
Sällskapet för folkundervisningens befrämjande (nytt)
Folkskolan i Västerlösa, ersättning att utgå enligt
Understöd åt folkbibliotek, förslagsanslag ..................
De .tekniska läroverken. Nuvarande belopp..................
Ökas med.....................................................................
Gymnastiska centralinstitutet..........................................
Farmaceutiska institutet ................................................
Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen............
Svenska akademien .........................................................
Vetenskapsakademien ......................................................
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien (däraf
lilPP ..............................................................................
Okas med.....................................................................
Akademien för de fria konsterna (däraf tvenne reservaMusikaliska
akademien (däraf 6,000 kronor reservations
Naturhistoriska
riksmuseum. Nuvarande belopp .........
Ökas med.....................................................................
Meteorologiska centralanstalten (däraf 16,000 kronor
Kyrklig själavård åt döfstumma, förslagsanslag, högst
Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda:
Till befrämjande af döfstumundervisningen, förslags
Institutet
för blinda ...................................................
Förskolan för blinda i Växjö ....................................
Förskolan för blinda å Tomteboda ...........................
Serafimerlasarettet............................................................
Stora barnhuset i Stockholm..........................................
Frimurarebarnhuset.........................................................
Barnhusen i landsorten...................................................
Uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn, förslagsUppfostringsanstalter
för vanartade och i sedligt afKyrkors
underhåll............................................................
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
487
Förslag till blifvande riksstat:
Anvisning i
kontant.
Indelning och därmed
jämförlig anvisning,
på förslag.
Summa.
Enheter. Ersättningar.
Kronor
ö. Kronor ö.
Kronor ö.
Kronor ö.
Transport 10,080,985:
7,554,450
2,500
337,087
7,894,037
hittills gällande grunder, förslagsvis......
4,500:
83:
556,775:
1,500:
1,000 kronor reservationsanslag).
länsanslag å tillhopa 24,500 kronor)
anslag)...................................................
Nuvarande be
.
..... 42,200: —
...... 2,000: —
92,700
2,000
— 10,085,568
60,000
558,275
39,650
34,000
51,858
8,250
14,460
reservationsanslag)
anslag................
200,000
50,150
12,300
10,500
anslag .......................................................
seende försummade barn, förslagsanslag
Transport
44.200
65,800
51.200
94,700
26,300
14,000
272,950
120,000
78.000
2,750
28,380
185,000
70.000
1,028
169,400, -
10,085,568
60,000
558,275
39,650
34,000
51,858
8,250
14,460
44.200
65,800
51.200
94,700
26,300
14,000
272,950
120,000
78.000
2,750
28,380
185,000
70.000
170,428
19,460,819)—j 2,500]—''506,487)—119,969,806
488
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
1907 års riksstat anslår:
Trpt
S:ma
Anvisning
kontant.
i
Indelning och därmed
jämförlig anvisning,
på förslag.
Summa.
Friheter.
Ersättningar.
Kronor
ö.
Kronor
Ö.
Kronor
Ö.
Kronor
Ö.
19,213,260
26,500
—
2,500
—
507,247
—
19,723,007
26,500
—
120,000
6,000
55,046
120,000
6,000
55,046
15,000
15,000
19,435,806
—
2,500
_
507,247
—
19,945,553
—
Resestipendier samt läroböckers och lärda verks utgifÖkas
med.....................................................................
hvarjämte rubriken ändras till »Resestipendier samt
reservationsanslag».
Ålderstillägg, förslagsanslag.........................................
Rese- och traktamentspeuningar, förslagsanslag .........
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslags
9,
000 kronor)...............................................................
Extra utgifter, reservationsanslag .................................
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
489
Transport
-vande, reservationsanslag. Nuvarande belopp 26,500: —
....................................................................... 18,500: —
läroböckers, tidskrifters och lärda verks utgifvande,
anslag (däraf till domkapitlens expeditioner högst
Förslag till blifvande riksstat:
Anvisning i
kontant.
Indelning och därmed
jämförlig anvisning,
på förslag.
Friheter.
Ersättningar.
Kronor
19,460,819
ö. Kronor
2,500 —!
Summa
45,000 —
120,000!—
6,000j—
I
55,046;—
15,000|—
Kronor
506,487
Summa.
i
19,701.865)—| 2,500)—)506,487
19,969,806 —
45,000!-
120,000;—
6,000''—
55,046 —
15,000.!-
—120,210,852; —
t
6-
Bih. tiU Riksd. Prot. 1907. 4 Samt. 1 Afd. 9 häft.
490
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Bil. Kitt. B.
Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens
Åttonde hufvudtitel.
Ecklesiastikdepartementet.
Kronor
Ö.
Ecklesiastikdepartementets afdelning af Kungl. Maj ds kansli:
Till arfvode åt eu extra byråchef inom ecklesiastikdepar- tementet ........................................................................
» biträden vid de statistiska arbetena inom ecklesiastik- departementet ...............................................................
5,900: —
3,600: —
9,500
Riks- och landsarkiven:
Till arfvoden åt extra ordinarie tjänstemän i riksarkivet...
» fortsatt utgifvande i tryck af sådana skrifter och hand- lingar, som äro af vikt för fäderneslandets historia ...
» fortsatt utgifvande af »Svenska riksdagsakter» m. m.
» arfvode åt eu amanuens vid landsarkivet i Uppsala...
» arfvode åt en amanuens vid landsarkivet i Lund ......
För beredande af ökad tillgång till arfvoden åt extra bi- träden vid landsarkivet i Vadstena.............................
» ersättning åt extra biträden vid landsarkivet i Lund
3,000: —
3,000: —
1,500: —
1,800: —
1,800: —
1,300: —
1,000: —
13,400
Kungl. biblioteket:
i
Till redigering af Sveriges offentliga biblioteks gemen- samma accessionskatalogs 22:a årgång, omfattande
år 1907..............................................................................
1,500
Nationalmuseum:
i
|
För vård, underhåll och tillökning af statens konstindu- striella samlingar...............................•........................•••
» anordnande af nattlig bevakning vid nationalmusei- byggnaden .....................................................................
5,100: —
2,000: —
Transport
7,100: —
24,400
_
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
491
7,100:
Transport
För biträde vid vård och tillhandahållande af handtecknings-
och gravyrsamlingen i nationalmuseum äfvensom
för vetenskaplig bearbetning af museets samlingar
» systematiskt genomforskande m. m. af hittills icke
fackmässigt undersökta, i svenska samlingar befintliga
konstverk eller märkligare konstslöjdföremål............... 2,000:
2,000: —
Lifrustkammaren:
För tillsyn, underhåll och vård af samlingarna.
Domkapitlens expeditioner:
Till förstärkande af ordinarie anslaget till domkapitlens
expeditioner..................................................................... 2,970:
För täckande af brister i domkapitlens expeditionskassor 1,484:
Universiteten:
För höjning af beloppet af docentstipendierna vid universiteten
i Uppsala och Lund............................................. 21,000
Till arfvode åt en lärare inom ämnesgruppen estetik med
litteratur- och konsthistoria vid hvartdera af universiteten
i Uppsala och Lund............................................. 5,000:
» förstärkande af lärarkrafterna i kirurgi vid universitetet
i Uppsala............................................................... 2,000:
Bidrag till arfvode åt en assistent å akademiska sjukhusets
i Uppsala röntgenafdelning .......................................... 500:
För anställande vid universitetet i Uppsala af lektorer i
tyska, franska och engelska språken ........................... 9,000
Till uppehållande af undervisning i nordisk och jämförande
fornkunskap vid universitetet i Uppsala ..................... 2,500:
» uppehållande af öfningarna å institutionen för allmän
och analytisk kemi vid universitetet i Uppsala ......... 1,500:
» aflöning åt en assistent vid det meteorologiska observatoriet
i Uppsala samt till bestridande af löpande utgifter
för de vid observatoriet anordnade seismologiska
undersökningarna............................................................ 2,000
» uppförande af en nybyggnad för den fysiska institutionen
vid universitetet i Uppsala.................................... 107,080
Transport 150,580
Kronor
24,400
11,100
6,200
4,454
46,154
492
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Transport 150,580: —
Till arfvode åt ytterligare en amanuens vid fysiska institutionen
vid universitetet i Uppsala................................. 500: —
För införande af elektrisk belysning m. m. i universitetsbiblioteket
m. fl. institutioner vid universitetet i Uppsala 10,700: —
Till arfvoden åt extra ordinarie amanuenser vid universitetsbiblioteket
i Uppsala................................................ 6,400: —•
» universitetsbiblioteket i Uppsala.................................... 10,000: —
» uppförande af gymnastikbyggnad vid universitetet i
Uppsala........................................................................... 100,000: —
För utgifvande i tryck af vederbörligen granskade anteckningar
efter föreläsningar, bållna inom juridiska fakulteterna
vid rikets universitet ....................................... 5,000
» anordnande af kostnadsfri propedevtisk undervisning
i allmän kirurgi vid universitetet i Lund..................... 1,500
» anställande vid universitetet i Lund af lektorer i tyska,
franska och engelska språken....................................... 9,000
» uppehållande vid universitetet i Lund af undervisning
i slaviska språk, företrädesvis ryska ........................... 2,500
» aflönande af en föreståndare för universitetets i Lund
historiska museum samt mynt- och medaljkabinett ... 2,000
Till arfvode åt en amanuens vid universitetets i Lund
konstsamlingar............................................................... 500
För uppehållande af undervisning i entomologi och vård
af de entomologiska samlingarna vid universitetet i
Lund .............................................................................. 3,000
Till ökning och komplettering af utrustningen vid universitetets
i Lund zoologiska institution.............................. 2,500
För ny inredning af gamla biblioteksbyggnaden i Lund samt
för anskaffande af erforderliga inventarier .................. 37,450
Till arfvoden åt extra biträden vid universitetsbiblioteket
i Lund ........................................................................... 2,500
» personligt lönetillägg åt kamreraren vid universitetet
i Lund O. G. Regnéll*) ................................................ 1,000
» resestipendier åt ordinarie lärare m. fl. vid rikets universitet
samt karolinska mediko-kirurgiska institutet 10,000
» tillfällig löneförbättring för år 1908 åt e. o. professorer
m. fl. vid universiteten i Uppsala och Lund, förslagsanslag
........................................................... 40,000:
Kronor
46,154
Transport 395,130: — | 46,154
*) Af Kungl. Maj:t föreslaget belopp, hvaröfver utskottet kommer att framdeles afgifva särskildt
utlåtande.
Statsutskottets Utlutande X:o 9.
493
Transport 395,130
Till anskaffande af fysikaliska apparater och utensilier
m. m. för den fysiologiska institutionen vid universitetet
i Uppsala............................................................... 1,500
» arfvode åt en biträdande lärare i medicin vid universitetet
i Uppsala............................................................... 3,000
» höjning af arfvodet för notarien vid medicinska fakulteten
vid universitetet i Uppsala ................................. 400
» anskaffande af fysikaliska apparater och utensilier
m. m. för den fysiologiska institutionen vid universitetet
i Lund .................................................................. 1,500
> arfvode åt en biträdande lärare i medicin vid universitetet
i Lund .................................................................. 2,000
» höjning af arfvodet för notarien vid medicinska fakulteten
vid universitetet i Lund....................................... 200
Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
För tillfällig löneförbättring för år 1908 åt vissa lärare vid
karolinska mediko-kirurgiska institutet, förslagsanslag
................................................................................. 10,000
Till arfvode åt en amanuens vid institutets medicinska poliklinik
å serafimerlasarettet .......................................... 750
» arfvode åt en amanuens vid institutets kirurgiska poliklinik
å serafimerlasarettet .......................................... 750
» arfvode åt en amanuens vid institutets oftalmiatriska
poliklinik å serafimerlasarettet .................................... 750
» arfvode åt en amanuens vid institutets gynekologiska
klinik å Sabbatsbergs sjukhus....................................... 900
» arfvode åt en amanuens vid institutets syfilidologiska
klinik å sjukhuset S:t Göran ....................................... 900
» städning och uppassning vid institutets hygieniska
institution....................................................................... 500
» en pediatrisk klinik vid Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt
för sjuka barn................................................... 1,800
» en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm............... 2,800
» anskaffande och underhåll af materiell för oftalmiatriska
kliniken vid institutet ................................................... 500
» bekostande af teckningar i vetenskapliga ändamål vid
institutet ........................................................................ 1,500
Transport 21,150
Kronor
46,154
403,730
449,884
494
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Transport 21,150:
För upprätthållande af undervisning och sjukvård vid vissa
obstetriska och gynekologiska kliniker under eu del
af år 1908 ..................................................................... 1,500:
Till arfvode åt en föreståndare för röntgeninstitutet å
serafiinerlasarettet, till aflöning åt erforderligt biträde
åt föreståndaren och till underhåll af röntgeninstru
mentariet,
tillhopa ......................................................... 5,000
» anordnande af nya lokaler för den farmakologiska institutionen
m. m............................................................. 90,000
» anskaffande af fysikaliska apparater och utensilier m. m.
för den fysiologiska institutionen vid institutet............ 1,500
» förhöjning af materiellanslaget till den anatomiska
institutionen vid institutet............................................. 1,000
» arfvode åt en biträdande lärare i medicin vid institutet
.............................................................................. 3,000
» arfvode åt eu biträdande lärare i kirurgi vid institutet
.............................................................................. 3,000
» höjning af aflöningen för ordinarie professorn i medicin
vid institutet.................................................................. 500
» höjning af aflöningen för ordinarie professorn i kirurgi
vid institutet ......................................''............................ 500
» höjning af aflöningen för e. o. professorn i medicin vid
institutet ........................................................................ 1,000
» höjning af aflöningen för e. o. professorn i kirurgi vid
institutet ........................................................................ 1,000
» höjning af aflöningen för e. o. professorn i syfilidologi
vid institutet.................................................................. 500
» uppehållande af assistenttjänstgöring vid allmänna
barnhuset i Stockholm................................................... 600
» höjning af aflöningen för sekreteraren vid institutet... 500
» bestridande af kostnader för tryckning af studiehandböcker
m. m................................................................... 500
Kronor
Allmänna läroverken:
Till arfvoden åt extra och vikarierande lärare vid de allmänna
läroverken ......................................................... 150,000: —
» arfvode åt en amanuens hos öfverstyrelsen för rikets
allmänna läroverk ......................................................... 1,500: —
449,884
131,250
151,500
Transport | 732,634
Statsutskottets Utlåtande N:o .9.
495
Transport
Understöd åt enskilda läroverk:
Till förhöjning af understöden åt enskilda läroverk ....
Högre skolor för kvinnlig ungdom:
För beredande af
Till
tilläggsunderstöd
åt högre skolor för
kvinnlig ungdom och samskolor....................................
resestipendier åt föreståndarinnor och föreståndare
samt lärarinnor och lärare vid högre läroverk för
kvinnlig ungdom och enskilda samskolor äfvensom
privata lärarinneseminarier ..........................................
dels resestipendier, dels ock understöd vid fortsatta
studier åt föreståndarinnor och lärarinnor såväl vid
lärarinneutbildningsanstalter i huslig ekonomi som vid
skolkök...........................................................................
156,000:
10,000:
2,000:
Högre lärarinneseminariet:
För uppehållande af undervisningen vid seminariet............ 12,000
» uppehållande af den valfria fjärde årskursen vid seminariet
............................................................................. 3,000
» beredande af ökadt utrymme för seminariet och normalskolan
........................................................................ 3,000
Till upprätthållande af undervisningen i huslig ekonomi vid
seminariet och normalskolan för flickor........................ 6,000
» bestridande af kostnaderna för hushållsskolans flyttning
in. m...................................................................... 1,907
Folkundervisningen:
Till anskaffande af undervisningsmateriell vid folkskole
seminariet
i Härnösand ..................................... 5,000:
» uppförande af ny byggnad för folkskoleseminariet i
Stockholm samt till anskaffande af gymnastikattiralj
m. m............................................................................... 168,850:
För uppförande af rektorsbostad vid folkskoleseminariet i
Stockholm........................................................................ 31,000:
Kronor
Transport 204,850:
732,634
50,000
168,000
25,907
976,5411—
496
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Kronor
Transport 204,850:
Till utförande af nya byggnader för seminariet i Växjö
äfvensom anskaffande af gymnastikattiralj .................. 110,000:
» den nuvarande rektorsbostadens vid folkskoleseminariet
i Skara omändring till undervisningslokaler
m. m. samt till anskaffande af inventarier för dessa
lokaler ........................................................................... 4,000:
» den nuvarande rektorsbostadens vid folkskoleseminariet
i Umeå omändring till undervisningslokaler m. m.
samt till anskaffande af inventarier för dessa lokaler
m. m............................................................................... 5,400:
» ordnande af skolträdgård vid folkskoleseminariet i
Kalmar och till uppförande därstädes af en nybyggnad
för trädgårdsskötarbostad och skolkök m. m., tillhopa
.............................................................................. 24,410:
För uppehållande af undervisning uti folkskolans högre
afdelning vid de med folkskoleseminarierna i Kalmar,
Landskrona, Strängnäs, Härnösand och Skara förenade
öfningsskolorna............................................................... 10,207:
Till anordnande af repetitionskurser i gymnastik för folkskollärare
och folkskollärarinnor ................................ 12,000:
För beredande af möjlighet till skolgång för fattiga, på
längre afstånd från skolorna boende barn inom Vilhelmina,
Risbäcks, Stensele, Sorsele, Tärna, Arjepluogs
och Malå församlingar................................................... 11,000:
Till understöd åt mindre bemedlade manliga och kvinnliga
lärjungar vid sådana folkhögskolor, som åtnjuta bidrag
af statsmedel.................................................................. 35,000:
» resestipendier åt rektorer samt öfriga lärare och lärarinnor
vid folkskoleseminarierna ................................. 2,000:
» resestipendier åt folkskollärare och folkskollärarinnor 4,000:
» anordnande af en utbildningskurs i hälsolära och alko
hologi
för ämneslärare vid folkskoleseminarierna och
de allmänna läroverken ...............................•............... 25,000:
Tekniska läroverken :
Till tillfällig löneförbättring för år 1908 för lektorer vid
tekniska högskolan......................................................... 8,000:
» förstärkning af lärarkrafterna vid tekniska högskolan 17,500:
976,541
447,867
Transport 25,500: — I 1,424,408|—
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
497
Transport
Till anskaffande af undervisningsmateriell för tekniska högskolans
maskinlaboratorium..........................................
» tillfällig löneförbättring för år 1908 åt vissa lärare
vid Chalmers tekniska läroanstalt.................................
» förstärkning af lärarkrafterna vid tekniska skolan i
Stockholm .....................................................................
» inköp och underhåll af inventarier och undervisningsmateriell
vid tekniska skolan i Stockholm ..................
För uppehållande af verksamheten vid tekniska elementarskolan
i Norrköping ......................................................
» uppehållande af verksamheten vid tekniska elementarskolan
i Malmö .........................................................
» uppehållande af verksamheten vid tekniska elementarskolan
i Örebro...............................................................
» uppehållande af verksamheten vid tekniska elementarskolan
i Borås ...............................................................
» uppehållande af verksamheten vid tekniska elementarskolan
i Härnösand ......................................................
Till understöd åt lägre tekniska yrkesskolor samt till bestridande
af kostnader för inspektion af dessa skolor
» resestipendier åt föreståndare och facklärare vid lägre
tekniska läroanstalter ...................................................
understöd för uppehållande af slöjdföreningens i Göte
-
borg skola
25,500
15,279
13,900
2,000
750
2,800
33,292
19,920
3,850
4,640
90.000
3,000
30.000
Gymnastiska centralinstitutet:
För uppehållande af undervisningen i den kvinnliga lärokursen vid
institutet med ett ökadt antal elever................................................
Farmaceutiska institutet:
Till tilliällig löneförbättring för år 1908 åt extra ordinarie
professorerna vid institutet, förslagsanslag..................
» ökad ersättning åt sekreterare och kamrerare, till egendomens
underhåll m. m., till bränsle, gas, vatten m. m.
och till städning af lokalerna m. m............................
1,500: —
3,600:
Kronor
1,424,408
244,931
4,700
5,100
Transport 1,679,139|
63
Bill. till 1 liksd. Prof. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 9 lliift.
498
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Kronor
Ö.
Transport
1,679,139
Barnmor skeunder visning en och barnbördshusen:
Till anordnande af repetitionskurser för äldre barnmorskor
m. m.......
3,000
—
Vetenskapsakademien:
För inlösen af en internationell fortlöpande katalog öfver
naturvetenskaplig litteratur ..........................................
» upprätthållande af den för en internationell fortlöpande
katalog öfver naturvetenskaplig litteratur anordnade
regionalbyrån för Sverige .............................................
Till bestridande af Sveriges andel i kostnaderna för den
internationella jordmätningen .......................................
» fullbordande af Sveriges andel i det s. k. medeleuro- peiska gradmätningsarbetet ..........................................
2,000: —
1,600: —
1,424: —
6,200: —
11,224
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Till täckande af brist i anslaget för tryckningskostnader
» arfvoden åt extra biträden vid ordnandet och vården
af de under vitterhets-, historie- och antikvitets- akademien ställda samlingarna m. m............................
• För vidtagande af åtgärder till bevarande af Kronobergs
slottsruin........................................................................
Till inköp af den kvarstående delen af Dädesjö försam- lings gamla kyrka in. m..............................................
3,000: —
4,000: —
5,750: —
4,000: —
16,750
Akademien för de fria konsterna:
Till bekostande af åtgärder för undanröjande af sanitära olägenheter
uti det under akademiens inseende ställda läroverkets lokaler......
16,467
—
Musikaliska akademien:
För anordnande af ökad undervisning vid musikkonserva- torium m. m...................................................................
6,932: —
Transport
6,932: —
i,726,580|—
Statsutskottets Utlåtande N:o t).
499
Kronor
Ö.
Transport
6,932: —
1,726,580
—
Till inköp och inbindning af musikalier och böcker m. m.
för akademiens bibliotek......................................
1,000: —
7,932
Naturhistoriska riksmuseum:
Till vård, underhåll och förkofran af museets etnografiska
afdelning ............................................. ..................
» inköp och insamling af naturalier vid museets afdel- ning för arkegoniater och fossila växter, till arbets- biträden därstädes och till bestridande af andra med
arbetena vid afdelningen förenade utgifter...............
3,500: —
2,000: —
5,500
Meteorologiska centralanstalten:
Till upprätthållande af fullständigt ordnad väderlekstjänst
vid anstalten..................................................................
» upprätthållande af två meteorologiska stationer, den
ena i Gällivare och den andra i norra Värmland eller
i norra Dalarna .....................................................
Bidrag från Sverige för år 1908 till bekostande af den
internationella kommissionens för vetenskaplig luft- segling publikation af undersökningar rörande de högre
luftlagren ........................................................................
Till utförande af meteorologiska observationer för en hy- drografisk undersökning af Sveriges färskvatten .........
10,250: —
600: —
720: —
10,800: —
22,370
Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda:
För uppförande vid institutet och förskolan för blinda å
Tomteboda af en nybyggnad, afsedd att inrymma port-
vaktslägenhet och försäljningslokal ..............................
» handtverksskolan i Kristinehamn för blinda ...............
Till tryckning af blindskrifter .............................................
» understöd åt blindlärarelever och reseunderstöd åt
blindlärare .....................................................................
12,500: —
10,000: —
2,500: —
1,200: —
Transport
26,200: —
1,762,382
—
500
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Transport 26,200: —
Till resestipendier åt föreståndare, lärare och lärarinnor
vid rikets abnormskolor (döfstumskolor, blindskolor och
sinnesslöanstalter) ....................................................... 1,000: —
Undervisningsanstalter för vanför a:
Till understöd åt undervisningsanstalter för vanföra äfvensom för bekostande
af dessa anstalters inspektion ..........................................
Diverse anslag:
För beredande af religionsvård åt svenska sjömän m. fl.
i utländska hamnar...................................................... 25,000:
Till aflöning åt pastor vid svenska Victoriaförsamlingen i
Berlin.............................................................................. 6,000
» anställande af en extra ordinarie prästman vid järnvägslinjen
Gällivare—Riksgränsen................................. 3,500
» anställande af fyra koutraktsadjunkter inom lappmarken
........................................................................... 8,000
» resekostnadsersättning åt dessa koutraktsadjunkter ... 1,300
» anställande af två kontraktsadjunkter inom Västerbottens
fjärde kontrakt ............... 4,000
» resekostnadsersättning åt dessa kontraktsadjunkter ... 500
» två stipendier för utbildande vid universitet af präster,
förtrogna med finska språket ....................................... 1,500
» resestipendier åt prästmän .......................................... 8,000
» bestridande af kostnaderna för viss utredning rörande
ecklesiastika boställen, förslagsanslag ........................ 10,000
» fullbordande af den nya kapellbyggnaden i Tärna församling
............!............................................................ 12,932
För uppförande af en gudstjänstlokal i Gargnäs by af Sor
sele
församling .............................................................. 10,000
» uppförande af en kapellbyggnad i Sjougdnäsets kapelllag
inom Frostvikens församling................................... 15,500
Bidrag till invändig restaurering af Strängnäs domkyrka... 15,000
För anordnande af erforderlig arkivlokal i domkapitelshuset
i Västerås m. m............................................................. 15,000
Till svenska fornskriftsällskapet .......................................... 2,000
» understöd åt samfundet för utgifvande af handskrifter
rörande Skandinaviens historia .................................... 1,000
» nordiska museet............................................................... 50,000
Transport 189,232
Kronor
1,762,382
27,200
12,000
1,801,582
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
501
Transport 189,232:
Till kulturhistoriska museet i Lund.................................... 5,000:
» understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften Nordiskt
medicinskt arkiv................................................... 5,000:
» musikhistoriska museet ............................................... 3,000:
» understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften Acta
mathematica .................................................................. 3,000:
» understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften Sfinx... 1,200:
» understöd åt sådana anstalter och föreningar, som
anordna föreläsningskurser för arbetsklassen
.. 200,000: —
Bidrag till
teten
täckande af kostnaderna för de från universii
Uppsala och Lund utom universitetsstäderna
år 1908 eller senare anordnade föreläsningskurser......
Bidrag till bestridande af kostnaderna för de föreläsningskurser,
som äro afsedda att under sommaren 1908
vid universitetet i Lund för allmänheten anordnas......
För bearbetning och utgifning af de viktigaste vetenskapliga
resultaten af docenten Otto Nordenskjölds expedition
till Södra Ishafvet under åren 1902 och 1903 ...
» bearbetning och utgifning af de viktigaste vetenskapliga
resultaten af docenten Axel Hambergs och hans medarbetares
undersökningar rörande högfjällsområdet
mellan Kvickjock och Stora Sjöfallet i Lule lappmark
Bidrag till kostnaderna för den elfte internationella geologiska
kongressen i Stockholm år 1910........................
Bidrag till Sveriges deltagande i den skolhygieniska utställningen
vid den andra internationella kongressen för
skolhygien i London år 1907 ......................................
Till utgifvande i tryck af eu samling af Carl von Linnés
bref..............................................................................
» understöd åt professor O. Montelius för fortsättande
af hans arbete »La civilisation primitive en Italie» ...
» befrämjande af svenska sällskapets för nykterhet och
folkuppfostran verksamhet.............................................
» främjande af centralförbundets för nykterhetsundervis
ning
verksamhet ............................................................
» understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften Mimer
» pedagogiska biblioteket i Stockholm ...........................
» understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften Svenska
landsmål och svenskt folklif..........................................
6,000:
4,000:
10,000:
6,500:
5,000:
4,000
16,848
10,500
4,000
4,000
1.500
4.500
3,650
Kronor
1,801,582
Bill. till Itiksd. Prut. 1901. 4 Sami. 1 Afil.
Transport 486,930: — 1,801,582
9 Häft. 64
502
Statsutskottets Utlåtande N:o 9.
Transport
För undersökningar rörande ortnamn inom Örebro län......
Till understöd för anordnande af undervisningskurser för
utbildande af lärarinnor i huslig ekonomi ..................
För beredande af dyrtidstillägg för år 1907 åt en del
tjänstemän och betjänte i ecklesiastikdepartementet
samt därtill hörande ämbetsverk och kårer, förslagsanslag
........................................................................
» beredande af extra lönetillägg för år 1907 åt en del
vaktmästare och andra betjänte i ecklesiastikdepartementet
samt därtill hörande ämbetsverk och kårer,
förslagsanslag *) ..........................................................
» återgäldande af belopp, som af statskontoret förskottsvis
utbetalts ..................................................................
486,930: —
10,000: —
15,500: —
60,000: —
5,900: —
62,139: —
Summa
Kronor
1,801,582
640,469
2,442,051
*) Af Kung! Maja föreslaget belopp, hvaröfver utskottet framdeles "kommer att afgifva särskild!
utlåtande.
Stockholm, tvär Haeggströms Boktryckeri A. B., 1807.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1907:8 Skrifvelse till Konungen angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet. s. 1 i texten