Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Memorial N:o 9
1908-05-25 · 24 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 24 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
1SärU 1908:9, Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Memorial N:o 9
Dokumentets text
Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Memorial N:o 9.
1
N:o 9.
Ank. till Biksd. kansli den 26 maj 1908, kl. 9 f. m.
Särskilda utskottets n:o 1 memorial n:o 8, i anledning af kamrarnas
skiljaktiga beslut beträffande utskottets utlåtanden
n:ris 1 och 2 med anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition,
n:o 88, med förslag till lag om reglering af
prästerskapets aflöning m. m., dels Kungl. Maj ds proposition
n:o 84 med förslag till ecklesiastik boställsordning, dels
väckta motioner i ämnena.
Genom Kungl. Maj:ts proposition n:o 88 hafva till Riksdagens pröfning
framlagts dels förslag till lag om indragning till statsverket och afskrifning
af prästerskapets tionde samt om ersättning därför, till lag om
reglering åt prästerskapets aflöning, till lag om emeritilöner för präster,
samt till lag om kyrkofond, dels grunder för ändringar i lagstiftningen
om ecklesiastika boställsskog-ar.
Med anledning af berörda proposition och i ämnet inom Riksdagen
väckta motioner har utskottet i utlåtande n:o 1 hemställt,
att Riksdagen
l:o) under förutsättning att Riksdagen för sin del antoge de af utskottet
i utlåtandet under B), C) och E) upptagna lagförslag, måtte, med bifall till
herr K. J. Ekmans motion n:o 54 och herr 0. W. Bedelius’ motion n:o 295,
för sin del antaga det i utlåtandet under A) upptagna förslag till lag angående
tillämpning i vissa fall af prästerskapets privilegier;
2:o) under förutsättning att Riksdagen för sin del antoge de af utskottet
i utlåtandet under A), C) och E) upptagna lagförslag, måtte, med
förklarande att Kungl. Maj:ts förslag till lag om indragning till statsverket
och afskrifning af prästerskapets tionde samt om ersättning därför icke
Bih. till Rilcsd. Prat. 1908. 8 Sami. 1 Afd. 6 Häft. (N:o 9.) 1
2 Riksdagens Särskilda Utskotts (R:o 1) Memorial N:o 0.
kunnat oförändraclt bifallas — i anledning af såväl Kungl. Maj:ts omförmälda
förslag som herr J. A. Jonssons i Hökhult motion n:o 270, herr P.
Nilssons i Bonarp motion n:o 272 och herr J. Bengtssons i Bjärnalt motion
n:o 275 — för sin del antaga det i utlåtandet under B) upptagna förslag
till lag om indragning till statsverket och afskrifning af prästerskapets tionde
samt om ersättning därför;
3:o) under förutsättning att Riksdagen för sin del antoge de af utskottet
i utlåtandet under A), B) och E) upptagna lagförslag, måtte, med
förklarande att Kungl. Maj:ts förslag till lag om reglering af prästerskapets
aflöning icke kunnat oförändradt bifallas — i anledning af såväl
Kungl. Maj:ts omförmälda förslag som herr A. Nenricsons motion n:o 292
samt med bifall till herr O. W. Redelius’ motion n:o 284, men med afslag
å herr G. Ros’ motion n:o 57, herr J. Bengtssons i Bjärnalt motion n:o
277, herr J. Byströms motion n:o 283, herr 1). Perssons i Tallberg motion
n:o 288, herr J. Johanssons i Kälkebo motion n:o 289, herr J. A. Jonssons
i Hökhult in. fl. motion n:o 291, i hvad den afser nu förevarande
ämne, herr G. Kronlunäs motion n:o 303, herr C. G. Scedéns motioner n:ris
306 och 313, den sistnämnda i hvad den afser nu förevarande ämne, och
herrar O. A. Bergs i Staby och P. Pehr ssons i Österby motion n:o 316 —
för sin del antaga det i utlåtandet under C) upptagna förslag till lag om
reglering af prästerskapets aflöning;
4:o) under förutsättning att Riksdagen för sin del antoge de af utskottet
i utlåtandet under A), B), C) och E) upptagna lagförslag, måtte, med
förklarande att Kungl. Maj:ts förslag till lag om emeritilöner för präster
icke kunnat oförändradt bifallas — i anledning af såväl Kungl. Maj:ts
omförmälda förslag som herr C. G. Scedéns motion n:o 314 samt med bifall
till herr S. 0. Nyländers motion n:o 290 — för sin del antaga det i utlåtandet
under D) upptagna förslag till lag om emeritilöner för präster;
5:o) under förutsättning att Riksdagen för sin del antoge de af utskottet
i utlåtandet under A), B), C) och F) upptagna lagförslag och förslag till
grunder för ändringar i lagstiftningen om ecklesiastika boställsskogar, måtte,
med förklarande att Kungl. Maj:ts förslag till lag om kyrkofond icke kunnat
oförändradt bifallas — i anledning af Kungl. Maj:ts omförmälda förslag
samt med afslag å herr H. Sandéns m. fl. motion n:o 311 — för sin del antaga
det i utlåtandet under E) upptagna förslag till lag om kyrkofond; samt
6:o) under förutsättning att Riksdagen för sin del antoge de af utskottet
i utlåtandet under] A), B), C) och E) upptagna lagförslag, måtte,
med förklarande att det af Kungl. Maj:t framlagda förslag till grunder för
ändringar i lagstiftningen om ecklesiastika boställsskogar icke kunnat oförändradt
bifallas, — i anledning af Kungl. Maj:ts omförmälda förslag — för
3
Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Memorial N:o 9.
sin del antaga det i utlåtandet under F) upptagna förslag till grunder för
ändringar i lagstiftningen om ecklesiastika boställsskogar.
Enligt utskottets förslag skulle 7 § och 16 § 1 mom. i det i punkten
3:o) omförmälda förslag till lag om reglering af prästerskapets aflöning
erhålla följande lydelse:
»7 §.
Förslå i 6 § omförmälda tillgångar icke till den aflöning, som
anses böra tillkomma eu hvar af pastoratets präster, skola, i den man
sådant till bristens betäckande erfordras, församlingsafgifter utgöras, likväl
icke till sammanlagdt högre belopp, än som erhålles under antagande,
att för hvarje person af pastoratets hela folkmängd enligt senast upprättade
mantalslängd utginge tio öre och där utöfver fem öre för hvarje helt
eller påbörjad t tiotal kronor af hela inkomstbeloppet inom pastoratet;
skolande inkomsten beräknas för jordbruksfastighet till sex kronor och för
annan fastighet till fem kronor för hvarje fulla ett hundra kronor af
taxeringsvärdet jämlikt senast fastställda taxeringslängd samt i fråga om
inkomst af kapital och arbete till det beskattningsbara belopp, för hvilket
bevillning till staten skall jämlikt senast fastställda taxeringslängd erläggas.
Nämnden skall beräkna, hvad, med iakttagande af dessa bestämmelser,
bör såsom församlingsafgifter utgöras; dock att vid beräkningen skola
uteslutas prästerskapet jämte tillhörande husfolk äfvensom prästerskapets
boställen och löneinkomster.
16 §.
1. I det vid löneregleringen såsom församlingsafgifter fastställda bidrag
till prästerskapets aflöning skola alla de, hvilka inom församlingen erlägga
kommunalutskylder, deltaga efter de för sådana utskylders utgörande i
allmänhet stadgade grunder; och skall detta bidrag årligen utdebiteras.
Från utgörande af församlingsafgifter frikallas endast prästerskapet
för löneinkomster äfvensom prästerskapets boställen, ehvad dessa af löntagare
bebos och brukas eller äro afsedda endast att lämna bidrag till
prästerskapets aflöning.
Angående den lindring i skattskyldigheten till svenska kyrkans prästerskap,
som tillkommer vissa främmande trosbekännare, är särskilt stadgadt.»
I afgifven reservation hafva herrar Söderbergh, Henricson, Ström, Nils
-
4
Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Memorial N:o 9.
son i Skärhus och Byström hemställt, att i andra stycket af 7 § orden
»dock att — — — prästerskapets boställen och löneinkomster» skulle utgå,
samt att andra stycket i 16 § 1 mom. »Från utgörande —--präster
skapets
aflöning» skulle uteslutas.
Enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag hafva kamrarna —
efter att till en början hafva beslutit, dels att de författningsförslag, som
komme att af hvardera kammaren godkännas, antoges under förutsättning
att kamrarna fattade sammanstämmande beslut rörande de i hvarje punkt
af utskottets hemställan omförmälda förslagen, dels ock att, för den händelse
ett eller flera af lagförslagen komme att i vissa delar återremitteras,
utskottet skulle äga öppen rätt att vid ärendets förnyade behandling med
afseende på de delar, som blifvit med eller utan ändring godkända, föreslå
sådana jämkningar, som af ifrågavarande ändringar i återförvisade delar
kunde föranledas — så till vida stannat i skiljaktiga beslut, att Första
Kammaren i hvarje punkt godkänt det af utskottet där framställda författningsförslag
och bifallit utskottets hemställan, hvaremot Andra Kammaren
dels beträffande punkten l:o) afslagit utskottets hemställan och de
i ämnet väckta motionerna, dels i fråga om punkten 2:o) antagit lagförslaget,
under förutsättning att Riksdagen för sin del i hufvudsak godkände
de af utskottet under C) och E) upptagna lagförslagen, dels angående punkten
3:o) ej mindre beslutit, att kammarens godkännande af lagförslaget
med eller utan ändring skulle meddelas, under förutsättning att Riksdagen
för sin del i hufvudsak antoge de af utskottet under B) och E) upptagna
lagförslagen, än äfven godkänt det i punkten förekommande lagförslaget
med de ändringar, att, beträffande 7 §, den af herr Söderbergh in. fl. afgifna
reservationen bifölls och att, vidkommande 16 §, andra stycket i första
momentet skulle utgå, dels i fråga om punkten 4:o) antagit lagförslaget,
under förutsättning, att Riksdagen för sin del i hufvudsak godkände de
af utskottet under B), C) och E) upptagna lagförslagen, dels beträffande
punkten 5:o) antagit lagförslaget, under förutsättning, att Riksdagen för
sin del i hufvudsak godkände de af utskottet under B), C) och F) upptagna
författningsförslagen, dels ock vidkommande punkten 6: o) antagit
författningsförslaget, under förutsättning, att Riksdagen för sin del i hufvudsak
godkände de af utskottet under B), C) och E) upptagna lagförslagen.
Skiljaktigheten mellan kamrarnas beslut består alltså däri, att Första
Kammaren godkänt, men Andra Kammaren afslagit det i utskottets utlåtande
under A) upptagna förslaget till lag angående tillämpning i vissa
fall af prästerskapets privilegier; att Första Kammaren godkänt de under
5
Riksdagens Särskilda Vtslcotts (N:o T) Memorial N:o 9.
B), C), D), E) och F) uppta gna förslagen, under förutsättning, bland andra,
att det under A) upptagna lagförslaget blefve af Riksdagen antaget, hvaremot
Andra Kammaren icke upptagit samma förutsättning; samt att Första
Kammaren antagit 7 § och 16 § 1 mom. af lagen om reglering af prästerskapets
afllöning med deras lydelse enligt utskottets förslag, men Andra
Kammaren med deras lydelse enligt den af herr Söderbergh in. fl. afgifna
reservationen.
Vidare har Kung!. Maj:t genom proposition n:o 84 föreslagit Riksdagen
att antaga ett vid propositionen fogadt förslag till ecklesiastik boställsordning.
I utlåtande n:o 2 i anledning af berörda proposition har utskottet
hemställt, att Riksdagen — under förutsättning att Riksdagen för sin del
antoge det af utskottet i utlåtandet n:o 1 tillstyrkta förslaget till lag om
reglering af prästerskapets aflöning — med förklarande att Kungi. Maj:ts
förslag till ecklesiastik boställsordning icke kunnat oförändradt antagas,
ville för sin del antaga ett af utskottet omarbetadt förslag till sådan boställsordning.
Uti berörda förslag hade 3, 7, 13 och 36 §§, 51 § 1 inom., 57 § 1
inom., 65 § 1 mom. och 73 § 2 mom. följande lydelse:
3 §•
o
A bostadsboställen, förenade med jordbruk, på landet och i stad skola,
där ej synerätt enligt 5 § medgifver undantag, finnas följande laga hus:
1) sätesbyggning, 2) visthus, 3) hushållskällare, 4) brygghus, 5) vedbod,
6) hemlighus, 7) drängstuga, 8) vagnshus, 9) spannmålsbod, 10) redskapshus,
11) stall, 12) fähus, 13) fårhus eller, å mindre boställen, i fähuset
anbringad särskild fårkätte, 14) svinhus och 15) en eller flera lador samt
loge eller logar efter behofvet, hvarjämte af synerätt må, där sådant pröfvas
nödigt, å dessa boställen såsom laga hus ytterligare föreskrifvas: käl- ''
lare för rotfrukter samt en brunn för hushållet och en för ladugården
eller i stället för brunn vattenledning.
7 §•
Sätesbyggning jämte hushållskällare, om sådan anordnas under sätesbyggningen,
uppföres, där läget så medgifver, på lämpligt afstånd från
annan åbyggnad. Öfriga laga hus, som för hvart boställe föreskrifvas, skola
sammanbyggas, i den mån sådant pröfvas lämpligt. I allmänhet bör dock
6
Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Memorial N:o 9.
undvikas sådant sammanförande af hus, att därigenom sammanblandning
af pastoratets och annans nybyggnads- och underhållsskyldighet uppstår.
Alla hus skola läggas och inrättas så, att eldfara, så vidt möjligt, undvikes
samt brandförsäkring af desamma ej förhindras eller fördyras.
13 §.
A bostadsboställen af andra och tredje klasserna äfvensom med sådant
boställe i sambruk förenadt löningsboställe skola alla laga hus nybyggas
och underhållas af pastoratet.
36 §.
1. Med afträdande af de löningsboställen, som skola vara i författningsenlig
ordning utarrenderade, förhålles efter allmän lag.
2. Alla andra boställen afträdas såsom hittills den 1 maj; dock att
tillträdaren äger att den 14 mars öfvertaga brukningen af boställets jord
och få åt sig upplåten hälften i husen, med undantag af sätesbyggning,
visthus, hushållskällare och brygghus.
51 § 1 mom.
1. Kronobetjänt och nämndeman erhålla för ekonomiska besiktningar
reseersättning och dagtraktamente enligt hvad i gällande resereglemente
bestämmes. Magistratsperson och konsistorieombud njuta reseersättning
och dagtraktamente lika som kronofogde och de magistratsperson biträdande
sakkunnige män lika som nämndemän.
57 § 1 mom.
1. Då syn är begärd, skall domaren eller rätten ej mindre utsätta
tid för densamma och därom underrätta Kungl. Maj:ts befallningshafvande
med begäran vid af- och tillträdessyn, att, om till bostället hör skog, för
hvilken hushållningsplan är fastställd, samt andel i skogens afkastning utöfver
husbehofvet är boställshafvaren tillerkänd, skogstjänsteman måtte
förordnas att vid synen biträda, än äfven om tiden därför, minst två månader
förut, underrätta domkapitlet, hvilket förordnar vederbörande kontraktsprost
eller annat ombud att å dess vägnar vid synen bevaka boställets
rätt och bästa. Inom lika tid åligger domaren eller rätten att, när församlings
rätt ifrågakommer, hos vederbörande kyrkostämmoordförande på
-
Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Memorial N:o 9.
7
kalla kyrkostämma för utväljande af ombud till bevakande af församlingens
talan. Om mottagandet af underrättelse, hvarom nu är sagdt, skall bevis
genast af vederbörande öfversändas till domaren eller rätten. Domaren
eller rätten föranstalte ock, att öfriga parter varda minst fjorton dagar,
om de bo inom pastoratet, eljest en månad före synen till densamma
kallade; börande domaren till synen kalla nämnd.
65 § 1 mom.
1. För husesyner njuta domare, nämnd och skogstjänsteinan reseersättning
och dagtraktamente enligt gällande resereglemente, ordförande och
ledamot i rådstufvurätt samt konsistorieombud reseersättning och dagtraktamente,
ordförande lika som häradshöfding, ledamot lika som nämndeman
och konsistorieombud lika som kronofogde, som biträdande byggnadskunnig
person godtgörelse etter synerättens bestämmande. Till kostnad
för husesyn räknas jämväl lösen för det exemplar af syneinstrumentet, som
i 67 § omförmäles.
73 § 2 mom.
2. Där eljest i fråga om visst boställe, i följd af särskild! stadgande,
öfverenskommelse eller annan giltig grund, nybyggnads- eller underhållsskyldigheten
helt eller delvis åligger annan än pastoratet, till pastoratet
hörande församling eller boställshafvaren, skall hvad sålunda hittills varit
gällande fortfarande tillämpas, intill dess annorlunda kan varda i laga
ordning bestämdt.»
Beträffande 36 § har i afgifven reservation herr Henricson in. fl.
hemställt, att paragrafen måtte erhålla följande affattning:
»1. Med afträdande af de boställen, som skola vara i författningsenlig
ordning eller annorledes på föreskrifvet sätt utarrenderade, förhålles efter
allmän lag.
2. Alla andra boställen afträdas såsom hittills den 1 maj.»
Af utskottet tillhandakomna protokolls utdrag inhämtas, att kamrarna
till en början beslutit att därest en eller annan del af boställsordningen
återremitterades, utskottet lämnades öppen rätt att vid ärendets förnyade
behandling i afseende å de delar, som blifvit med eller utan ändring godkända,
föreslå sådana jämkningar, som af ifrågasatta ändringar i återförvisade
delar kunde föranledas.
Enligt protokolls utdragen hafva kamrarna — som i 46 § vidtagit den
8 Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Memorial N:o 9.
rättelsen, att ordet »förrättningsmannen» utbytts mot ordet »ordföranden»
— stannat i skiljaktiga beslut därutinnan, att Första Kammaren godkänt
utskottets författningsförslag oförändradt, under det att Andra Kammaren
däri gjort följande ändringar:
att, beträffande 3 §, orden »hvarjämte af synerätt må, där sådant
pröfvas nödigt, å dessa boställen såsom laga hus ytterligare föreskrifvas:
källare för rotfrukter samt en brunn för hushållet och en för ladugården
eller i stället för brunn vattenledning» skulle utgå;
att, vidkommande 7 §, den punkt, som börjar med orden: »I all
mänhet»
och slutar med orden »nybyggnads- och underhållsskyldighet
uppstår», skulle utgå;
att 13 § skulle erhålla följande lydelse:
»A bostadsboställen af andra och tredje klasserna på landet äfvensom
med sådant boställe i sambruk förenadt löningsboställe skall sätesbyggnaden
för pastor nybyggas och underhållas af pastoratet och öfriga laga hus af
bostäljshafvaren.
A bostadsboställen af andra och tredje klasserna i stad nybyggas och
underhållas alla laga hus af pastoratet.»;
att, beträffande 36 §, den af herr Henricson m. fl. afgifna reservationen
bifölls;
att, i fråga om 51 §, första momentet skulle erhålla följande lydelse:
»1. Kronobetjänt och nämndeman erhålla för ekonomiska besiktningar
ersättning efter hvad särskildt är stadgadt.»;
att, vidkommande första momentet i 57 §, dels orden: »Ej mindre än»
dels ock orden: »om till boställe hör skog, för hvilken hushållningsplan
är fastställd, samt andel i skogens afkastning utöfver husbehofvet är boställshafvaren
tillerkänd, skogstjänsteman måtte förordnas att vid synen
biträda, än äfven» skulle utgå;
att, beträffande 65 §, första momentet skulle erhålla följande lydelse:
»För husesyner njuter synerätt ersättning efter hvad särskildt är stadgadt.
Till kostnad för husesyn räknas jämväl lösen för det exemplar af syneinstrumentet,
som i 67 § omförmäles.»; och
att, i fråga om 73 §, andra momentet skulle erhålla den af Kungl.
Maj:t föreslagna lydelsen, nämligen: »Där eljest å viss ort eller för visst
boställe, i följd af särskildt stadgande, öfverenskommelse eller annan giltig
grund, i fråga om hvem nybyggnads- och underhållsskyldigheten åligger
eller om fördelningen af densamma, ett annat förhållande äger rum, än
som öfverensstämmer med hvad därom i allmänhet varit stadgadt, skall
hvad sålunda hittills undantagsvis varit gällande fortfarande tillämpas, intill
dess annorlunda kan varda i laga ordning bestämdt.»
Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Memorial N:o 9.
9
Kamrarnas beslut, i hvad de afse ecklesiastika boställsordningen, skilja
sig alltså från hvarandra i följande afseenden.
Enligt Andra Kammarens beslut har borttagits befogenheten för synerätt
att såsom laga hus insyna källare för rotfrukter samt en brunn för
hushållet och en för ladugården eller i stället för brunn vattenledning (3 §).
Andra Kammaren har dessutom uteslutit hvad 7 § innehåller därom,
att i allmänhet bör undvikas sådant sammanförande af hus, att därigenom
sammanblandning af pastoratets och annans nybyggnads- och underhållsskyldighet
uppstår.
Under det att enligt Första Kammarens beslut alla laga hus å bostadsboställen
af andra och tredje klasserna å landet skola nybyggas och underhållas
af pastoratet, har Andra Kammaren ansett, att endast sätesbyggningen
skulle nybyggas och underhållas af pastoratet, men öfriga laga hus
af boställshafvaren (13 §).
Bostadsboställen, som skola vara i författningsenlig ordning eller annorledes
på föreskrifvet sätt utarrenderade, skulle enligt Andra Kammarens
beslut afträdas i enlighet med hvad i allmän lag är stadgadt. Enligt
Första Kammarens beslut skulle dylika boställen såsom hittills afträdas
den 1 maj, dock att tillträdaren skulle äga att den 14 mars öfvertaga
brukningen af boställets jord och få åt sig upplåten hälften i husen,
med undantag af sätesbyggning, visthus, hushållskällare och brygghus
(36 §).
Ersättning åt förrättningsmän jämte ombud och sakkunniga biträden
vid ekonomiska besiktningar och syner har enligt Första Kammarens beslut
i viss mån utsträckts utöfver hvad i sådant afseende för närvarande gäller,
hvaremot enligt Andra Kammarens beslut sådan ersättning skulle utgå i
enlighet med hvad därutinnan är särskildt stadgadt (51 och 65 §§).
Andra Kammaren har i motsats mot Första Kammaren ansett, att skogstjänsteman
icke borde i något fall förordnas att biträda vid husesyner (57 §).
För närvarande gällande undantagsbestämmelser i fråga om hvem nybyggnads-
och underhållsskyldigheten åligger eller om fördelningen af
densamma har Andra Kammaren ansett böra fortfarande upprätthållas.
Enligt Första Kammarens åsikt däremot böra sådana undantagsbestämmelser
tillämpas, endast där nybyggnads- eller underhållsskyldigheten helt eller
delvis åligger annan än pastoratet, till pastoratet hörande församling eller
boställshafvaren.
*
*
*
Bill. till Riksd. Prof. 1908. 8 Samt. 1 Afd. 6 Höft.
2
10 Riksdagens Särskilda'' Utskotts (N:o 1) Memorial N:o 9.
Såsom af det ofvanstående framgår, har utskottet i särskilda utlåtanden
yttrat sig, i n:o 1 angående reglering af prästerskapets aflöning och därmed
sammanhängande frågor samt i n:o 2 beträffande förslaget till ecklesiastik
boställsordning.
I)å det nu åligger utskottet att söka sammanjämka kamrarnas olika
meningar i afseende å de frågor, som af utskottet behandlats i förenämnda
utlåtanden, har utskottet, med hänsyn jämväl till dessa frågors inbördes
samband, ansett att för sådant ändamål alla frågorna borde i ett sammanhang
skärskådas och i ärendet afgifvas allenast ett betänkande.
Hvad då först beträffar lagen angående tillämpning i vissa fall af
prästerskapets privilegier, har utskottet ansett, att eu sammanjämkning lämpligen
borde så ske, att Andra Kammaren biträder Första Kammarens beslut
om godkännande af denna lags förra del, som handlar om tiondeersättningen,
samt att Första Kammaren frånträder sitt beslut i hvad det afser
lagens senare del, hvilken gäller afkastningen af de gemensamma aflöningstillgångarna.
För tillmötesgående af de inom Andra Kammaren uttalade åsikterna
angående fördelning af nybyggnads- och underhållsskyldigheten å bostadsboställen
af andra och tredje klasserna å landet, tillstyrker utskottet, att
boställshafvaren ålägges att till hälften med pastoratet deltaga i kostnaderna
för fullgörandet af berörda skyldighet i afseende å de hus, som icke anses
erforderliga för att bereda boställshafvaren förmånen af fri bostad. Enligt
båda kamrarnas sammanstämmande beslut skall nämligen på grund af 1 §
i lagen om reglering af prästerskapets aflöning dylik förmån tillkomma
hvarje tjänstgörande präst; och då med uttrycket fri bostad allmänneligen
lärer åsyftas utom själfva bostadshuset — i boställsordningen benämndt
sätesbyggning — äfven vissa ekonomihus, torde pastoratet böra ensamt svara
för såväl sätesbyggning som visthus, hushållskällare, brygghus, vedbod,
hemlighus och brunn, för så vidt de enligt författningen böra å bostället
såsom laga hus finnas.
1 följd af den byggnadsskyldighet, som sålunda skulle komma att
åligga boställshafvaren, har införts en ny 14 §, innehållande bestämmelse
om årsberäkning. Förutvarande 14 § har med anledning häraf fått ordningsnumret
15, under det att 15 § upptagits såsom första momentet i 16 §.
På det att icke boställhafvarens inkomster skola nedbringas under det
belopp, som eljest anses böra tillkomma honom, har utskottet föreslagit ett
tillägg till 6 § i förslaget till lag om reglering af prästerskapets aflöning,
åsyftande att bereda boställshafvaren ersättning genom afräkning å boställets
uppskattade afkastning.
Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Memorial N:o 9.
11
Med anledning af den förändrade fördelningén af byggnadsskyldigheten
beträffande bostadsboställen af andra och tredje klasserna å landet hafva
ändringar vidtagits jämväl i 25 § 1 mom. af lagen om reglering af prästerskapets
aflöning samt 18 §, 73 § 2 inom., 74 § 3 mom. och 75 § 3 mom.
af ecklesiastika boställsordningen, hvilka ändringar emellertid icke torde
påkalla närmare förklaring.
Beträffande öfriga punkter, i afseende å hvilka skiljaktighet mellan
kamrarna förekommit, har utskottet ansett sig böra tillstyrka Första Kammaren
att, med frånträdande af sina i fråga om 7 och 16 §§ i löneregleringslagen
samt 7, 57 och 65 §§ i boställsordningen fattade beslut, biträda^
hvad Andra Kammaren därutinnan beslutit.
Ändringen i nyssberörda 16 § påkallar en jämkning af 25 § 2 mom.
i löneresderingslao-en.
o o Ö
Däremot anser utskottet, beträffande 3 §, att synerätt må kunna såsom
laga hus föreskrifva ytterligare en källare samt brunn; vidkommande 36 §,
att Första Kammaren bör biträda Andra Kammarens beslut i första momentet,
med en mindre redaktionsjämkning, samt Andra Kammaren Första
Kammarens beslut i andra momentet, och, i afseende å 51 §, att förutom
kronobetjänt och nämndeman jämväl särskildt förordnadt konsistorieombud
bör för ekonomiska besiktningar undfå ersättning efter hvad särskildt är
stadgadt.
För tillgodoseende af nuvarande boställshafvares rätt till fardag enligt
nu gällande ordning har gjorts ett tillägg till 74 §.
Ofvan omförmälda 6 och 25 §§ i löneregleringslagen samt 18, 73, 74
och 75 §§ i boställsordningen hade i hithörande delar enligt utskottets
förut afgifna förslag följande lydelse:
6 § 1 mom. andra stycket.
Dylik afkastning skall nämnden, med tagen hänsyn till såväl erforderliga
brukningskostnader som den boställshafvaren åliggande nybyggnadsoch
underhållsskyldigheten i afseende å sådana insynade b)^ggnader å bostället,
som ej äro laga hus, uppskatta till visst penningbelopp, motsvarande
årliga medelvärdet af alla de förmåner, tjänsteinnehafvaren äger att från
bostället eller såsom ersättning för därifrån upplåten jord eller särskild
rättighet åtnjuta, förmånerna af fri bostad och af skogsfång till husbehof
häri dock icke inbegripna.
12
Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Memorial N:o 9.
25 § 1 inom. tredje stycket och 2 mom. första stycket.
I sammanhang'' med pröfning af uppgjordt förslag till lönereglering
fastställer Kungl. Maj:t de ersättningsbelopp, som under löneregleringsperioden
årligen skola inom pastoratet afsätta^ såsom godtgörelse till boställshafvaren
dels för de afgifter, som det åligger honom att erlägga till
byggnadskassan, dels ock för de laga husens underhåll; skolande dessa
belopp under löneregleringsperiodens särskilda år oförändrade utgå.»
2. Till bestridande af den jämlikt 1 mom. fastställda ersättning skola
afgifter utgå enligt de i 16 § för utgörande af pastoratets lönebidrag stadgade
grunder, med iakttagande af där angifna undantag.
18 § 2 mom.
2. Andra å boställe tillgängliga byggnadsämnen, som icke äro att
hänföra till den boställshafvaren ensam tillkommande afkastningen af bostället,
må, där sådant kan ske utan men för bostället eller boställshafvaren,
användas till nybyggnad och förbättring å bostället. Förslår ej tillgången
till boställets samtliga hus, hafva laga husen bästa rätten.
73 § 2 mom.
2. Där eljest i fråga om visst boställe, i följd af särskildt stadgande,
öfverenskommelse eller annan giltig grund, nybyggnads- eller underhållsskyldigheten
helt eller delvis åligger annan än pastoratet, till pastoratet
hörande församling eller boställshafvaren, skall hvad sålunda hittills varit
gällande fortfarande tillämpas, intill dess annorlunda kan varda i laga ordning
bestämdt.
74 § 3 mom.
3. Beträffande nybyggnad och underhåll af de laga husen å boställen,
som äro anslagna till bostad eller aflöning åt andra prästmän än
biskopar, skola för hvarje särskildt boställe, intill dess lönereglering, fastställd
på grund af lagen angående reglering af prästerskapets aflöning, trädt
i kraft inom det pastorat, där boställshafvaren är anställd, hittills gällande
13
Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Memorial N:o 9.
föreskrifter tillämpas, såvida icke genom öfverenskommelse, som af Kungl.
Maj.-t fastställes, pastoratet och boställshafvaren förenas därom, att den
boställshafvaren enligt lag åliggande nybyggnads- och underhållsskyldighet
i afseende å bostadsboställe af andra eller tredje klassen på landet skall
öfverflyttas på pastoratet. Har öfverenskommelsen blifvit af Kungl. Maj:t
stadfäst, skola i fråga om'' den nybyggnads- och underhållningsskyldighet,
som därefter tillkommer pastoratet, bestämmelserna i 16, 49 och 60 §§ af
denna boställsordning tillämpas.
,75 § 3 mom.
3. Dylik bestämmelse skall i afseende å de laga husen på hvarje
bostadsboställe af andra eller tredje klassen och med sådant boställe i sambruk
förenadt löningsboställe meddelas af synerätt vid husesyn, som skall
af domkapitlet påkallas, då lönereglering enligt samma lag är i ordningen
att företagas beträffande det pastorat, där bostället finnes.
Vid sådan syn skall synerätten tillika meddela de föreskrifter, som
finnas erforderliga för att befintliga laga hus, beträffande hvilka nybyggnads-
eller underhållningsskyldighet kommer att efter ny lönereglerings inträdande
åligga boställshafvaren, må varda före den nya löneregleringens
tillämpning försatta i fullgodt stånd af den, sådant enligt dittills gällande
bestämmelser åligger. Synerätten pröfve ock, om och i hvad mån efter
dittills gällande grunder och med inberäkning af den boställshafvaren vid
synen ålagda nybyggnad af laga hus boställshafvaren bör anses hafva vid
tiden för den nya löneregleringens inträdande byggt mer, än honom ålegat.
För därvid befunnen öfverbyggnad njute boställshafvaren ersättning af
pastoratet.
Med stöd af hvad sålunda blifvit anfördt får utskottet, i ändamål af
sammanjämkning, hemställa,
att kamrarna, hvardera med frånträdande af sina
beslut, så vidt de äro stridande mot här nedan omförmälda
förslag, ville för sin del antaga samma förslag,
hvarje förslag under förutsättning att jämväl de öfriga
af Riksdagen godkännas, nämligen:
14
Riksdagens Särskilda Utskotts (JSf:o 1) Memorial N:o 9.
A) Lag
angående tillämpning i vissa fall af prästerskapets privilegier.
Härigenom förordnas som följer:
Hvad prästerskapets privilegier den 16 oktober 1723 innehålla om
prästerskapets bibehållande vid dittills åtnjuten tionde, pastoralier och rättigheter
skall äga motsvarande tillämpning å den ersättning, som enligt denna
dag utfärdad lag om indragning till statsverket och afskrifning af prästerskapets
tionde samt om ersättning därför skall utgå till kyrkofonden.
B) Lag
om indragning till statsverket och afskrifning af prästerskapets
tionde samt om ersättning därför.
Enligt dess lydelse i utskottets utlåtande n:o 1.
C) Lag
om reglering af prästerskapets aflöning.
6, 7, 16 och 25 §§ enligt efterföljande lydelse, öfriga §§ enligt deras
lydelse i utskottets utlåtande n:o 1.
6 §.
1. År bostadsboställe upplåtet åt innehafvare af viss prästerlig tjänst,
skall af kastningen af sådant boställe beräknas såsom tillgång till bestridande
af aflöningen för samma tjänst.
Dylik afkastning skall nämnden, med tagen hänsyn till såväl erforderliga
brukningskostnader som boställshafvaren åliggande nybyggnadsoch
underhållsskyldighet dels beträffande vissa boställets laga hus, i den
mån han icke på grund af 25 § 1 mom. därför njuter ersättning, dels i
afseende å sådana insynade byggnader å bostället, som ej äro laga hus,
jRiksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Memorial N:o 9.
15
uppskatta till visst penningbelopp, motsvarande årliga medelvärdet af alla
de förmåner, tjänsteinnehafvaren äger att från bostället eller såsom ersättning
för därifrån upplåten jord eller särskild rättighet åtnjuta, förmånerna
af fri bostad och af skogsfång till husbehof häri dock icke inbegripna.
Öfverstiger afkastningen af skog å bostadsboställe, hvithet af menighet
anskaffats eller af enskild donerats, hvad som erfordras för boställshafvarens
husbehof eller församling åliggande kyrko- eller prästgårdsbyggnad, skall
behållna skogsafkastningen, beräknad på sätt i 5 § angifves, i sin helhet
komma boställshafvaren till godo och af nämnden särskild t, beaktas vid
uppskattningen af boställets afkastning. Antages behållna skogsafkastningen
från boställe, hvilket af menighet anskaffats, blifva så betydande, att den,
jämte annan afkastning af bostället, i afsevärd mån öfverskjuter beloppet
af den aflöning, som anses böra tillkomma tjänsteinnehafvarcn, skall endast
så stor del af samma afkastning, som finnes skälig, tillgodoföras
tjänsteinnehafvaren; hvaremot nämnden beträffande återstoden skall hos
Kungl. Maj:t göra anmälan. Ej må skogsafkastning utöfver husbehofvet
från andra än nämnda slag af bostadsboställen tillgodonjutas af boställenas
innehafvare.
Gfifver Kungl. Maj:t tillstånd till försäljning eller utbyte af bostadsboställe,
hvars skogsafkastning öfverstiger tjänsteinnehaf varens husbehof,
varder, om bostället icke af menighet anskaffats eller af enskild donerats,
i sammanhang därmed pröfvadt, huruvida någon del af köpeskillingen eller,
vid byte, af mellangiften skall öfverlämnas till kyrkofonden.
År förslag väckt om inrättande af ny kyrkoherde- eller komministerstjänst
och finnes inom den församling, där tjänsteinnehafvaren skall vara
bosatt, fastighet, som vid tiden för uppgörande af löneregleringen är upplåten
åt innehafvare af befintlig tjänst men icke vidare för densamma erfordras,
skall dylik fastighet anses såsom bostadsboställe för den föreslagna
tjänsten. Göres framställning om inrättande ånyo af indragen tjänst, vid
hvilken funnits bostadsboställe, skall, där hinder eljest icke möter, samma
fastighet likaledes såsom bostadsboställe för den tjänsten räknas.
2. Såsom gemensamma aflöningstillgångar för samtliga prästerliga
tjänster inom ett pastorat skall nämnden upptaga inkomster, som grunda
sig därpå, att menighet till löneförbättring för prästerskapet anskaffat annat
hemman eller lägenhet än bostadsboställe eller beredt andra fördelar, eller
att enskild person för samma ändamål till församling gjort donation, eller
att ersättning lämnats för jord eller annan förmån, hvilken varit förenad
med egendom af nu angifven beskaffenhet; och skola jämväl dessa inkomster
af nämnden uppskattas till årligt medelvärde.
16 Riksdagens Särskilda ''Utskotts (N:o 1) Memorial N:o 9.
o. Uppskattning, hvarom i denna paragraf sägs, skall afse de tjuga
år, som följa näst efter det förut fastställd lönereglering upphör att gälla.
4. Kan med jordbruk förenadt bostadsboställe eller del däraf lämpligen
upplåtas på arrende, och anses en utarrendering utan inskränkning till
innehafvarens besittningstid icke medföra väsentliga olägenheter för boställshafvaren
i afseende å hans tjänsteutöfning eller personliga ställning, har
nämnden att hos Kungl. Maj:t göra underdånig framställning om tillstånd
till sådan utarrendering, hvarvid skola noggrant angifvas ej mindre _ de
byggnader och jordområden, som må upplåtas åt arrendatorn eller bibehållas
för bostälishafvaren, än äfven de särskilda förbehåll, som till betryggande
af boställshafvarens tillgång till vissa tjänstbarheter finnas höra i
arrendekontraktet intagas.
7 §•
Förslå i 6 § omförmälda tillgångar icke till den aflöning, som anses
böra tillkomma en hvar af pastoratets präster, skola, i den mån sådant
till bristens betäckande erfordras, församlingsafgifter utgöras, likväl icke
till sammanlagdt högre belopp, än som erhålles under antagande, att för
hvarje person af pastoratets hela folkmängd enligt senast upprättade mantalslängd
utginge tio öre och därutöfver fem öre för hvarje helt eller påbörjadt
tiotal kronor af hela inkomstbeloppet inom pastoratet; skolande
inkomsten beräknas för jordbruksfastighet till sex kronor och för annan
fastighet till fem kronor för hvarje fulla etthundra kronor af taxeringsvärdet
jämlikt senast fastställda taxeringslängd samt i fråga om inkomst
af kapital och arbete till det beskattningsbara belopp, för hvilket bevillning
till staten skall jämlikt senast fastställda taxeringslängd erläggas.
Nämnden skall beräkna, hvad, med iakttagande af dessa bestämmelser,
bör såsom församlingsafgifter utgöras.
16 §.
1. I det vid löneregleringen såsom församlingsafgifter fastställda bidrag
till prästerskapets aflöning skola alla de, hvilka inom församlingen
erlägga kommunalutskylder, deltaga efter de för sådana utskylders utgörande
i allmänhet stadgade grunder; och skall detta bidrag årligen utdebiteras.
Angående den lindring i skattskyldigheten till svenska kyrkans prästerskap,
som tillkommer vissa främmande trosbekännare, är särskildt stadgadt.
Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Memorial N:o 9.
17
2. Församlingsäfgifterna skola debiteras och uppbäras i samma ord
ning som afgifter till kyrka och skola, Vederbörande kyrkoråd skall kvar
talsvis utbetala till kyrkoherde och komminister hvad åt församlmgsafgi
terna blifvit en hvar af dem tillförsäkradt.
Består pastorat af två eller flera församlingar, skall pastoratets jonebidrao-
årligen till utgörande fördelas på de särskilda församlingarna i förhållande
till hvarje församlings hela inkomstbelopp, beräknadt enligt de i
7 § angifna grunder.
25 §.
1. Då lönereglering är i ordningen att företagas beträffande pastorat,
där bostadsboställcC hvars innehafvare är delägare i skånska prästerskapets
byggnadskassa, finnes, skall domkapitlet påkalla husesyn a sadant boställe
för utrönande af den kostnad, som föranledes af boställshafvaren åliggande
byggnadsskyldighet vid de laga husen å bostället under de tjugu ar, tor
hvilka löneregleringen skall gälla. o ,
Med tillämpning af föreskrifterna angående prastgardsbyggnader
Skåne samt beträffande skånska prästerskapets byggnadskassa skall syne
rätten i fråga om hvarje laga hus å bostället noggrant uppskatta den
kostnad, som kan antagas böra under lönereglenngspenoden utgå för boställshafvarens
fullgörande af berörda skyldighet vid samma hus, och skall
svnerätten afgifva utlåtande angående det belopp, hvartill sars kila t augit
terna till nämnda kassa .och särskild! kostnaden för underhall beraknas
komma i medeltal årligen uppgå. i
I sammanhang med pröfning af uppgjordt förslag till lonereglermö
fastställer Kungl. Maj:t de ersättningsbelopp, som under lönereglermgsperioden
årligen skola inom pastoratet afsättas såsom godtgörelse till boställshafvaren
dels för de afgifter, som det åligger honom att erlägga till
byo-o-nadskassan, i den mån dessa afgifter anses belöpa a sates byggning,
visthus, hushållskällare, brygghus, vedbod, hemlighus och brunn, för sa
vidt de där böra enligt föreskrifterna angående prästgårdsbyggnader i bkane
såsom laga hus finnas, dels för underhåll af nämnda hus, dels för halfva
beloppet af de afgifter, boställshafvaren har att erlägga till byggnadskassan,
i den mån afgifterna anses belöpa å andra laga hus än de förut omformälda,
dels ock för halfva kostnaden för underhåll af samma hus; skolande
dessa belopp under löneregleringsperiodens särskilda år oförändrade utgå,
2 Till bestridande af den jämlikt 1 mom. fastställda ersättning skola
-afgifter utgå enligt de i 16 § för utgörande af pastoratets lönebidrag
stadgade grunder.
Bih, till Rikad. Prof. 1908. 8 Sami. 1 Afd. 6 Höft.
18
Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Memorial N:o 9.
Medel, som på grund af 1 mom. afmattas inom pastorat, skola särskild!
ten sig af vederbörande kyrkoråd förvaltas och göras räntebärande.
itJ ma af dessa medel hvad som anslagits för betäckande af boställstiatvarens
avgifter till skånska prästerskapets byggnadskassa sammanblandas
med den del, som är afsedd till bestridande af underhållskostnad.
Af omformälda medel äger boställshafvaren att för verkställda inbe*
yggnadskassan oen för underhåll af de lao-a husen å bostället
erhålla godtgörelse i enlighet med hvad därom är särskilt stadgadt
D) Lag
om emeritilöner för präster.
Enligt dess lydelse i utskottets utlåtande n:o 1.
E) Lag
om kyrkofond.
Enligt dess lydelse i utskottets utlåtande n:o 1.
F) Grunder för ändringar i lagstiftningen om ecklesiastika
boställsskogar.
Enligt lydelsen i utskottets utlåtande n:o 1.
G) Ecklesiastik boställsordning.
i a i3 * *’ 7L 13’ 28, ?.6’ 57’ 65’ 7S> 74 och 75 §§ enligt efterföljande
lydelse, ofriga §§ enligt deras lydelse i utskottets utlåtande n:o 2.
3 §•
A b°stadsbostä,llen, förenade med jordbruk, på landet och i stad skola,
aar ej synerätt enligt 5 § medgifver undantag, finnas följande laga hus:
19
Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Memorial N:o 9.
m sätesbvegning, 2) visthus, 3) hushållskällare, 4) brygghus, 5) vedbod,
6) hemlighus, 7) drängstuga, 8) vagnshus, 9) spannmålsbod, 10) redskaps
hus 11) stall, 12) fähus, 13) fårhus eller, å mindre bostallen, i fähuset
anbringad särskild fårkätte, 14) svinhus och 15) en eller flera lador samt
lo tre eller logar efter behofvet, hvarjämte åt synerätt ma, dår sadant profva^
nödigt, å dessa boställen såsom laga hus foresknfvas ytterligaie
källare samt brunn.
7 §•
Sätesbyggning Ättt
lut Ä boLfle f—as,
skola sammanbyggas, i den man sadant pröfvas tamp iö • • ,
Alla hus skola läggas och inrättas sa, att eldfara, så vidt möjligt,
undvikes samt brandförsäkring af desamma ej förhindras eller fordyras.
13 §■
1 A bostadsboställen af andra och tredje klasserna a landet äfvensom
med sådant boställe i sambruk förenad! löningsboställe skola satesbyggning,
visthus, hushållskällare, brygghus, vedbod, hemlighus och brunn,
för så vidt de där böra enligt denna författning såsom laga hus finnas,
nybyggas och underhållas af pastoratet. Jämväl ofnga laga hus a sadana
bostadsboställen nybyggas och underhållas åt pastoratet, men kostnader
därför gäldas af pastoratet och boställshafvaren till hälften hvardera
2. Å bostadsboställen af andra och tredje klasserna i stad nybygga
och underhållas alla laga hus af pastoratet.
14 §•
På det tungan af byggnadsskyldigheten, så vidt möjligt, ma lika
drabba föregående och efterföljande boställshafvare skall för nybyggnad
af de laga hus, i kostnaden för hvilkas byggande boställshafvare deltager,
årsberäkning äga rum, på sätt synerätt bestämmer.
15 §.
Å andra löningsboställen än i 13 § sagdt är åliggei nybyggnads och
underhållsskyldigheten boställshafvaren.
20
Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Memorial N:o 9.
16 §.
1. Uppkommande brister å boställes insynade hus skola afhjälpas i
den man sadant föresknfves eller eljest blifver nödigt. J 1
Nybyggnad af sätesbyggning eller visthus, brygghus, drängstuga
spannmålsbod, stall, fähus, loge med lada å bostadsboställe eller därmed i
sambruk forenadt lömngsboställe må icke företagas, utan att synerätt därom
°JC Vw\pa b°stadsboställe af andra eller tredje klassen å landet
1 med dgllkt b(jstal]e i sambruk forenadt löningsboställe nybyo-o-nad af
annat laga hus ej heller vidtagas af boställshafvare, utan It? föreskrift
därom meddelats af synerätt eller vid ekonomisk besiktning
Ö
18 §.
i r’- u afs.eende Pf boställshafvares och församlings rätt att till nybyo-o-nad
och förbättring åt boställes hus samt boställshafvares rätt att i Ifrigt till
Ä sZg^t. “ sk0gstlllg4ng lände m *«*»*« sto
härif£;
£nd? \ boställe tillgängliga byggnadsämnen, som icke äro att
t U i bostallshafvaren ensam tillkommande afkastningen af bo‘
“f/ djir Sadant kan ske ^an men för bostället eller boställshafva
°Cil
urtderhål 1 sskyIdig användas till nybyggnad
och förbättring å bostället. J
36 §.
• Med afträdande af de boställen, som helt eller delvis skola vara
författningsenlig ordning utarrenderade, förhålles efter allmän lag.
+;n+ -a Ak anaT boställe]! afträdas såsom hittills den 1 maj; dock att
och''ger atf den 14 mars öfvertaga brukningen af boställets jord
vistW 1 husen, med undantag af sätesbyggning,
visthus, hushallskällare ocli bry^ophus.
51 §.
Kr“10betjänt och nämndeman samt särskildt förordnadt konsistorieär
stadgadt1,1 ^ ek°n°miska besiktningar ersättning efter hvad särskildt
tet £m?e«7a£rSätrtningf äf??0m lösen för det exemplar af instrumen’
§ omformäles, skola gäldas å första klassens bostadsboställen
21
Ridsdagens Särskilda Utskotts (X:o 1) Memorial X:o 9.
och de löningsboställen, som innehafvas af biskopar eller skola vara i författningsenlig
ordning utarrenderade, af boställshaivaren, men a hvarje
annat boställe, där icke på grund af särskildt stadgande för visst fall
annorlunda medgifves, af pastoratet; dock att, där besiktning i följd af
någon vederbörandes tredska eller försummelse särskildt påkallats, den
tredskande eller försumlige skall vara skyldig att enligt besiktningsmännens
bestämmande godtgöra boställshafvaren eller annan hvad för sådan besiktning
bör utgifvas.
57 §.
1. Då syn är begärd, skall domaren eller rätten ej mindre utsätta
tid för densamma och därom underrätta Kungl. Maj:ts befallningshafvande,
än äfven om tiden därför, minst två månader förut, underrätta domkapitlet,
hvilket förordnar vederbörande kontraktsprost eller annat ombud att å dess
vägnar vid synen bevaka boställets rätt och bästa. Inom like tid aligger
domaren eller rätten att, när församlings rätt ifrågakomma’, hos vederbörande
kyrkostämmoordförande påkalla kyrkostämma för utväljande af ombud
till bevakande af församlingens talan. Om mottagandet af underrättelse,
hvarom nu är sagd!, skall bevis genast af vederbörande öfversändas
till domaren eller rätten. Domaren eller rätten föranstalte ock, att öfriga
parter varda minst fjorton dagar, om de bo inom pastoratet, eljest en
månad före synen till densamma kallade; börande domaren till synen kalla
nämnd.
2. Skall vid afträdande! boställe öfvertagas af domkapitlet för allmän
kassas räkning, och är den löntagare utnämnd, som efter domkapitlet
kommer att tillträda bostället, da bör jämväl sådan löntagare genom domkapitlets
försorg kallas till synen och bevis därom insändas till domaren
eller rätten.
65 §.
1. För husesyner njuter synerätt ersättning efter hvad särskildt år
stadgadt. Till kostnad för husesyn räknas jämväl lösen för det exemplar
af syneinstrumentet, som i 67 § omförmäles. ^ _
2. Kostnaden för laga syn skall gäldas för bostadsboställen af första
klassen samt de löningsboställen, som innehafvas af biskopar eller skola
vara i författningsenlig ordning utarrenderade, af vederbörande boställshafvare
och för hvarje annat boställe af pastoratet; dock att, där synerätten
finner, att synen blifvit utan giltig orsak påkallad eller att, när synen ägt
rum efter anmälan om vanvård, anmärkningen varit befogad, den skyldige
-
22
Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Memorial N:o ,9.
™ia Plik^ att’ 1 den mån synerätten pröfvar skäligt, godtgöra bostallshafvaren
eller pastoratet hvad för sådan laga syn bör utgifva!
0. Kostnaden för af- och tillträdessyn skall gäldas:
or bostadsboställe af första klassen samt de löningsboställen, som
innehafva^ af biskopar eller skola vara i författningsenlig ordning utarrenderade,
utaf afträdare och tillträdare till hälften hvardera;
, m; bostadsboställen af andra klassen och de löningsboställen, som
;llk51lk!Td!’ mnehafvas’ af pastoratet, afträdare och tillträdare till eu
tredjedel hvardera; samt
för hvarje annat boställe af pastoratet.
73 §.
1. Denna boställsordning afser icke de bostadsboställen, hvilkas innehafvare
äro delägare i skånska prästerskapets byggnadskassa.
öfveremko f 1 i\ Mga °m T* hosm°> 1 fölJd af särskild! stadgande,
cWldVl L+ T1:! 6 eP T!‘m glltlg grund> nybyggnads- eller underhållsvjldigheten
helt eller delvis aligger annan än pastoratet, till pastoratet
hörande församling eller boställshafvaren, skall hvad sålunda hittills varit
fallande fortfarande tillämpas, intill dess annorlunda kan varda i lao-a
ordning bestämdt. n
74 §.
1:.11Penna boställsordning skall, med iakttagande af hvad här nedan
sägs, tillämpas från och med den 1 maj 1909.
, , 2‘ ?isk°P’ s°m utnämnts före den 1 januari 1909, vare ej mot sitt
dnndpda^ie !ldrf kaftar ^ än de före denna boställsordniigs utfär
hns1?
t! ndde f S a''lf l> 1 1afseende På nybyggnad och underhåll af laga
hus a boställe, som han innehar. ö
3. Beträffande nybyggnad och underhåll af de laga husen å bo
b
»kol-Tel “T “1®“ tm,b°8t\d ellcr * andra prästmän än
bistopsi, skola för hvarje särskild! boställe, intill dess lönereglering, fast
£¥
£ STf ^nyn/eglering af prästerskapets aflöning, trädt i
förP +-U-1 PastoraP dar_ boställshafvaren är anställd, hittills gällande
toreskntter tillampäs, savida icke genom öfverenskommelse, som af Kungl.
MaJ:t “allés pastoratet och boställshafvaren förenas därom, att med
nybyggnads- och underhållsskyldighet i afseende å bostadsboställe af andra
eller tredje klassen på landet skall förhållas enligt hvad i 13 S 1 mom
stadgas. Har överenskommelser! blifvit af Kungl. Maj:t stadfäst, skola i
rvnif n^> -bgonad®- ock underhållsskyldigheten bestämmelserna i 16, 49
och 60 $$ af denna boställsordning tillämpas.
23
Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Memorial N:o 9.
4. Hvad om boställes afträdande är stadgadt i 36 § 1 mom. gäller
(;j löntagare, som utnämnts före den 1 januari 1909.
5. Den rätt, som i följd af särskilt stadgande eller landsed på vissa
orter hittills tillkommit afträdande boställshafvare att efter sitt afträde njuta
skörden af den näst förut å bostället utsådda höstsäden, vare fortfarande
gällande till förmån för löntagare, som utnämnts före den 1 januari 1909.
6. Hvad för vissa stift är i fråga om ersättning för odlingsarbeten å
prästboställen genom särskilda kungl. bref stadgadt skall fortfarande tilllämpas
beträffande de odlingar, hvilka åro påbörjade före ar 1909.
7. De laga hus, som blifvit uppförda innan denna boställsordning,
efter hvad nu är sagdt, skall tillämpas, må ej, där de enligt förut gällande
stadganden äro godkända eller antagliga, utdömas därföre, att de ej öfverensstämma
med boställsordningen.
75 §.
1. Vid den af- och tillträdessyn, hvilken å bostadsboställe af första,
klassen eller löningsboställe, som innehafves af biskop, hålles närmast efter
den 30 april 1909, skall synerätten dels, i den mån förhållandena sådant
påkalla, enligt förut gällande stadganden bedöma afträdarens nybyggnadsoch
underhållsskyldighet samt rättsförhållandet mellan honom och tillträdaren,
dels ock, så vidt stadgandet i 74 § 2 mom. medgifver, med tilllämpning
af denna boställsordning bestämma, hvilka laga hus böra å
bostadsbostället finnas.
2. Önskar biskop, som utnämnts före den 1 januari 1909, att boställsordningen
må för boställe, som han innehar, redan under hans besittningstid
vinna fullständig tillämpning, göre anmälan därom vid husesyn; och
meddeie då synerätten i afseende å bostadsboställes laga hus sådan bestämmelse,
som här ofvan i 1 mom. omförmäles.
3. Dylik bestämmelse skall i afseende å de laga husen på hvarje bostadsboställe
af andra eller tredje klassen och med sådant boställe i sambruk
[förenadt löningsboställe meddelas af synerätt vid husesyn, som skall
af domkapitlet påkallas, då lönereglering enligt samma lag är i ordningen
att företagas beträffande det pastorat, där bostället finnes.
Vid sådan syn skall synerätten tillika meddela de föreskrifter, som
finnas erforderliga för att befintliga laga hus må varda före den nya löneregleringens
tillämpning försatta i fullgodt stånd af den, sadant enligt
dittills gällande bestämmelser åligger. Synerätten pröfve ock, om och i
hvad mån efter dittills gällande grunder och med inberäkning af den
boställshafvaren vid synen ålagda nybyggnad af laga hus boställshafvaren
24
Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Memorial N:o 9.
bör anses hafva vid tiden för den nya löneregleringens inträdande byggt
mer, än honom alegat. För därvid befunnen öfverbyggnad niute boställshafvaren
ersättning af pastoratet.
Stockholm den 25 maj 1908.
På utskottets vägnar:
C. A. SJÖCRONA.
Reservation:
Herrar Söderbergh, Ström, Henricson, Nilsson i Skärhus och Byström
hafva förklarat sig anse, att utskottet i första punkten bort hemställa,
att Första Kammaren ville frånträda sitt beslut i
fråga om lagen angående tillämpning i vissa fall af
prästerskapets privilegier.
. Herr Petersson, Lorens och herr Nydal hafva begärt få antecknadt, att
de icke deltagit i detta ärendes slutliga behandling inom utskottet.
Stockholm, Ivar PlEeggströms Boktryckeri A. B,, 1908.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.