Sök i Ratio Lex

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Memorial N:o 9

1908-05-25 · 24 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 24 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1SärU 1908:9, Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Memorial N:o 9

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Memorial N:o 9.

1

N:o 9.

Ank. till Biksd. kansli den 26 maj 1908, kl. 9 f. m.

Särskilda utskottets n:o 1 memorial n:o 8, i anledning af kamrarnas

skiljaktiga beslut beträffande utskottets utlåtanden

n:ris 1 och 2 med anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition,

n:o 88, med förslag till lag om reglering af

prästerskapets aflöning m. m., dels Kungl. Maj ds proposition

n:o 84 med förslag till ecklesiastik boställsordning, dels

väckta motioner i ämnena.

Genom Kungl. Maj:ts proposition n:o 88 hafva till Riksdagens pröfning

framlagts dels förslag till lag om indragning till statsverket och afskrifning

af prästerskapets tionde samt om ersättning därför, till lag om

reglering åt prästerskapets aflöning, till lag om emeritilöner för präster,

samt till lag om kyrkofond, dels grunder för ändringar i lagstiftningen

om ecklesiastika boställsskog-ar.

Med anledning af berörda proposition och i ämnet inom Riksdagen

väckta motioner har utskottet i utlåtande n:o 1 hemställt,

att Riksdagen

l:o) under förutsättning att Riksdagen för sin del antoge de af utskottet

i utlåtandet under B), C) och E) upptagna lagförslag, måtte, med bifall till

herr K. J. Ekmans motion n:o 54 och herr 0. W. Bedelius’ motion n:o 295,

för sin del antaga det i utlåtandet under A) upptagna förslag till lag angående

tillämpning i vissa fall af prästerskapets privilegier;

2:o) under förutsättning att Riksdagen för sin del antoge de af utskottet

i utlåtandet under A), C) och E) upptagna lagförslag, måtte, med

förklarande att Kungl. Maj:ts förslag till lag om indragning till statsverket

och afskrifning af prästerskapets tionde samt om ersättning därför icke

Bih. till Rilcsd. Prat. 1908. 8 Sami. 1 Afd. 6 Häft. (N:o 9.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens Särskilda Utskotts (R:o 1) Memorial N:o 0.

kunnat oförändraclt bifallas — i anledning af såväl Kungl. Maj:ts omförmälda

förslag som herr J. A. Jonssons i Hökhult motion n:o 270, herr P.

Nilssons i Bonarp motion n:o 272 och herr J. Bengtssons i Bjärnalt motion

n:o 275 — för sin del antaga det i utlåtandet under B) upptagna förslag

till lag om indragning till statsverket och afskrifning af prästerskapets tionde

samt om ersättning därför;

3:o) under förutsättning att Riksdagen för sin del antoge de af utskottet

i utlåtandet under A), B) och E) upptagna lagförslag, måtte, med

förklarande att Kungl. Maj:ts förslag till lag om reglering af prästerskapets

aflöning icke kunnat oförändradt bifallas — i anledning af såväl

Kungl. Maj:ts omförmälda förslag som herr A. Nenricsons motion n:o 292

samt med bifall till herr O. W. Redelius’ motion n:o 284, men med afslag

å herr G. Ros’ motion n:o 57, herr J. Bengtssons i Bjärnalt motion n:o

277, herr J. Byströms motion n:o 283, herr 1). Perssons i Tallberg motion

n:o 288, herr J. Johanssons i Kälkebo motion n:o 289, herr J. A. Jonssons

i Hökhult in. fl. motion n:o 291, i hvad den afser nu förevarande

ämne, herr G. Kronlunäs motion n:o 303, herr C. G. Scedéns motioner n:ris

306 och 313, den sistnämnda i hvad den afser nu förevarande ämne, och

herrar O. A. Bergs i Staby och P. Pehr ssons i Österby motion n:o 316 —

för sin del antaga det i utlåtandet under C) upptagna förslag till lag om

reglering af prästerskapets aflöning;

4:o) under förutsättning att Riksdagen för sin del antoge de af utskottet

i utlåtandet under A), B), C) och E) upptagna lagförslag, måtte, med

förklarande att Kungl. Maj:ts förslag till lag om emeritilöner för präster

icke kunnat oförändradt bifallas — i anledning af såväl Kungl. Maj:ts

omförmälda förslag som herr C. G. Scedéns motion n:o 314 samt med bifall

till herr S. 0. Nyländers motion n:o 290 — för sin del antaga det i utlåtandet

under D) upptagna förslag till lag om emeritilöner för präster;

5:o) under förutsättning att Riksdagen för sin del antoge de af utskottet

i utlåtandet under A), B), C) och F) upptagna lagförslag och förslag till

grunder för ändringar i lagstiftningen om ecklesiastika boställsskogar, måtte,

med förklarande att Kungl. Maj:ts förslag till lag om kyrkofond icke kunnat

oförändradt bifallas — i anledning af Kungl. Maj:ts omförmälda förslag

samt med afslag å herr H. Sandéns m. fl. motion n:o 311 — för sin del antaga

det i utlåtandet under E) upptagna förslag till lag om kyrkofond; samt

6:o) under förutsättning att Riksdagen för sin del antoge de af utskottet

i utlåtandet under] A), B), C) och E) upptagna lagförslag, måtte,

med förklarande att det af Kungl. Maj:t framlagda förslag till grunder för

ändringar i lagstiftningen om ecklesiastika boställsskogar icke kunnat oförändradt

bifallas, — i anledning af Kungl. Maj:ts omförmälda förslag — för

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Memorial N:o 9.

sin del antaga det i utlåtandet under F) upptagna förslag till grunder för

ändringar i lagstiftningen om ecklesiastika boställsskogar.

Enligt utskottets förslag skulle 7 § och 16 § 1 mom. i det i punkten

3:o) omförmälda förslag till lag om reglering af prästerskapets aflöning

erhålla följande lydelse:

»7 §.

Förslå i 6 § omförmälda tillgångar icke till den aflöning, som

anses böra tillkomma eu hvar af pastoratets präster, skola, i den man

sådant till bristens betäckande erfordras, församlingsafgifter utgöras, likväl

icke till sammanlagdt högre belopp, än som erhålles under antagande,

att för hvarje person af pastoratets hela folkmängd enligt senast upprättade

mantalslängd utginge tio öre och där utöfver fem öre för hvarje helt

eller påbörjad t tiotal kronor af hela inkomstbeloppet inom pastoratet;

skolande inkomsten beräknas för jordbruksfastighet till sex kronor och för

annan fastighet till fem kronor för hvarje fulla ett hundra kronor af

taxeringsvärdet jämlikt senast fastställda taxeringslängd samt i fråga om

inkomst af kapital och arbete till det beskattningsbara belopp, för hvilket

bevillning till staten skall jämlikt senast fastställda taxeringslängd erläggas.

Nämnden skall beräkna, hvad, med iakttagande af dessa bestämmelser,

bör såsom församlingsafgifter utgöras; dock att vid beräkningen skola

uteslutas prästerskapet jämte tillhörande husfolk äfvensom prästerskapets

boställen och löneinkomster.

16 §.

1. I det vid löneregleringen såsom församlingsafgifter fastställda bidrag

till prästerskapets aflöning skola alla de, hvilka inom församlingen erlägga

kommunalutskylder, deltaga efter de för sådana utskylders utgörande i

allmänhet stadgade grunder; och skall detta bidrag årligen utdebiteras.

Från utgörande af församlingsafgifter frikallas endast prästerskapet

för löneinkomster äfvensom prästerskapets boställen, ehvad dessa af löntagare

bebos och brukas eller äro afsedda endast att lämna bidrag till

prästerskapets aflöning.

Angående den lindring i skattskyldigheten till svenska kyrkans prästerskap,

som tillkommer vissa främmande trosbekännare, är särskilt stadgadt.»

I afgifven reservation hafva herrar Söderbergh, Henricson, Ström, Nils
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Memorial N:o 9.

son i Skärhus och Byström hemställt, att i andra stycket af 7 § orden

»dock att — — — prästerskapets boställen och löneinkomster» skulle utgå,

samt att andra stycket i 16 § 1 mom. »Från utgörande —--präster
skapets

aflöning» skulle uteslutas.

Enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag hafva kamrarna —

efter att till en början hafva beslutit, dels att de författningsförslag, som

komme att af hvardera kammaren godkännas, antoges under förutsättning

att kamrarna fattade sammanstämmande beslut rörande de i hvarje punkt

af utskottets hemställan omförmälda förslagen, dels ock att, för den händelse

ett eller flera af lagförslagen komme att i vissa delar återremitteras,

utskottet skulle äga öppen rätt att vid ärendets förnyade behandling med

afseende på de delar, som blifvit med eller utan ändring godkända, föreslå

sådana jämkningar, som af ifrågavarande ändringar i återförvisade delar

kunde föranledas — så till vida stannat i skiljaktiga beslut, att Första

Kammaren i hvarje punkt godkänt det af utskottet där framställda författningsförslag

och bifallit utskottets hemställan, hvaremot Andra Kammaren

dels beträffande punkten l:o) afslagit utskottets hemställan och de

i ämnet väckta motionerna, dels i fråga om punkten 2:o) antagit lagförslaget,

under förutsättning att Riksdagen för sin del i hufvudsak godkände

de af utskottet under C) och E) upptagna lagförslagen, dels angående punkten

3:o) ej mindre beslutit, att kammarens godkännande af lagförslaget

med eller utan ändring skulle meddelas, under förutsättning att Riksdagen

för sin del i hufvudsak antoge de af utskottet under B) och E) upptagna

lagförslagen, än äfven godkänt det i punkten förekommande lagförslaget

med de ändringar, att, beträffande 7 §, den af herr Söderbergh in. fl. afgifna

reservationen bifölls och att, vidkommande 16 §, andra stycket i första

momentet skulle utgå, dels i fråga om punkten 4:o) antagit lagförslaget,

under förutsättning, att Riksdagen för sin del i hufvudsak godkände de

af utskottet under B), C) och E) upptagna lagförslagen, dels beträffande

punkten 5:o) antagit lagförslaget, under förutsättning, att Riksdagen för

sin del i hufvudsak godkände de af utskottet under B), C) och F) upptagna

författningsförslagen, dels ock vidkommande punkten 6: o) antagit

författningsförslaget, under förutsättning, att Riksdagen för sin del i hufvudsak

godkände de af utskottet under B), C) och E) upptagna lagförslagen.

Skiljaktigheten mellan kamrarnas beslut består alltså däri, att Första

Kammaren godkänt, men Andra Kammaren afslagit det i utskottets utlåtande

under A) upptagna förslaget till lag angående tillämpning i vissa

fall af prästerskapets privilegier; att Första Kammaren godkänt de under

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens Särskilda Vtslcotts (N:o T) Memorial N:o 9.

B), C), D), E) och F) uppta gna förslagen, under förutsättning, bland andra,

att det under A) upptagna lagförslaget blefve af Riksdagen antaget, hvaremot

Andra Kammaren icke upptagit samma förutsättning; samt att Första

Kammaren antagit 7 § och 16 § 1 mom. af lagen om reglering af prästerskapets

afllöning med deras lydelse enligt utskottets förslag, men Andra

Kammaren med deras lydelse enligt den af herr Söderbergh in. fl. afgifna

reservationen.

Vidare har Kung!. Maj:t genom proposition n:o 84 föreslagit Riksdagen

att antaga ett vid propositionen fogadt förslag till ecklesiastik boställsordning.

I utlåtande n:o 2 i anledning af berörda proposition har utskottet

hemställt, att Riksdagen — under förutsättning att Riksdagen för sin del

antoge det af utskottet i utlåtandet n:o 1 tillstyrkta förslaget till lag om

reglering af prästerskapets aflöning — med förklarande att Kungi. Maj:ts

förslag till ecklesiastik boställsordning icke kunnat oförändradt antagas,

ville för sin del antaga ett af utskottet omarbetadt förslag till sådan boställsordning.

Uti berörda förslag hade 3, 7, 13 och 36 §§, 51 § 1 inom., 57 § 1

inom., 65 § 1 mom. och 73 § 2 mom. följande lydelse:

3 §•

o

A bostadsboställen, förenade med jordbruk, på landet och i stad skola,

där ej synerätt enligt 5 § medgifver undantag, finnas följande laga hus:

1) sätesbyggning, 2) visthus, 3) hushållskällare, 4) brygghus, 5) vedbod,

6) hemlighus, 7) drängstuga, 8) vagnshus, 9) spannmålsbod, 10) redskapshus,

11) stall, 12) fähus, 13) fårhus eller, å mindre boställen, i fähuset

anbringad särskild fårkätte, 14) svinhus och 15) en eller flera lador samt

loge eller logar efter behofvet, hvarjämte af synerätt må, där sådant pröfvas

nödigt, å dessa boställen såsom laga hus ytterligare föreskrifvas: käl- ''

lare för rotfrukter samt en brunn för hushållet och en för ladugården

eller i stället för brunn vattenledning.

7 §•

Sätesbyggning jämte hushållskällare, om sådan anordnas under sätesbyggningen,

uppföres, där läget så medgifver, på lämpligt afstånd från

annan åbyggnad. Öfriga laga hus, som för hvart boställe föreskrifvas, skola

sammanbyggas, i den mån sådant pröfvas lämpligt. I allmänhet bör dock

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Memorial N:o 9.

undvikas sådant sammanförande af hus, att därigenom sammanblandning

af pastoratets och annans nybyggnads- och underhållsskyldighet uppstår.

Alla hus skola läggas och inrättas så, att eldfara, så vidt möjligt, undvikes

samt brandförsäkring af desamma ej förhindras eller fördyras.

13 §.

A bostadsboställen af andra och tredje klasserna äfvensom med sådant

boställe i sambruk förenadt löningsboställe skola alla laga hus nybyggas

och underhållas af pastoratet.

36 §.

1. Med afträdande af de löningsboställen, som skola vara i författningsenlig

ordning utarrenderade, förhålles efter allmän lag.

2. Alla andra boställen afträdas såsom hittills den 1 maj; dock att

tillträdaren äger att den 14 mars öfvertaga brukningen af boställets jord

och få åt sig upplåten hälften i husen, med undantag af sätesbyggning,

visthus, hushållskällare och brygghus.

51 § 1 mom.

1. Kronobetjänt och nämndeman erhålla för ekonomiska besiktningar

reseersättning och dagtraktamente enligt hvad i gällande resereglemente

bestämmes. Magistratsperson och konsistorieombud njuta reseersättning

och dagtraktamente lika som kronofogde och de magistratsperson biträdande

sakkunnige män lika som nämndemän.

57 § 1 mom.

1. Då syn är begärd, skall domaren eller rätten ej mindre utsätta

tid för densamma och därom underrätta Kungl. Maj:ts befallningshafvande

med begäran vid af- och tillträdessyn, att, om till bostället hör skog, för

hvilken hushållningsplan är fastställd, samt andel i skogens afkastning utöfver

husbehofvet är boställshafvaren tillerkänd, skogstjänsteman måtte

förordnas att vid synen biträda, än äfven om tiden därför, minst två månader

förut, underrätta domkapitlet, hvilket förordnar vederbörande kontraktsprost

eller annat ombud att å dess vägnar vid synen bevaka boställets

rätt och bästa. Inom lika tid åligger domaren eller rätten att, när församlings

rätt ifrågakommer, hos vederbörande kyrkostämmoordförande på
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Memorial N:o 9.

7

kalla kyrkostämma för utväljande af ombud till bevakande af församlingens

talan. Om mottagandet af underrättelse, hvarom nu är sagdt, skall bevis

genast af vederbörande öfversändas till domaren eller rätten. Domaren

eller rätten föranstalte ock, att öfriga parter varda minst fjorton dagar,

om de bo inom pastoratet, eljest en månad före synen till densamma

kallade; börande domaren till synen kalla nämnd.

65 § 1 mom.

1. För husesyner njuta domare, nämnd och skogstjänsteinan reseersättning

och dagtraktamente enligt gällande resereglemente, ordförande och

ledamot i rådstufvurätt samt konsistorieombud reseersättning och dagtraktamente,

ordförande lika som häradshöfding, ledamot lika som nämndeman

och konsistorieombud lika som kronofogde, som biträdande byggnadskunnig

person godtgörelse etter synerättens bestämmande. Till kostnad

för husesyn räknas jämväl lösen för det exemplar af syneinstrumentet, som

i 67 § omförmäles.

73 § 2 mom.

2. Där eljest i fråga om visst boställe, i följd af särskild! stadgande,

öfverenskommelse eller annan giltig grund, nybyggnads- eller underhållsskyldigheten

helt eller delvis åligger annan än pastoratet, till pastoratet

hörande församling eller boställshafvaren, skall hvad sålunda hittills varit

gällande fortfarande tillämpas, intill dess annorlunda kan varda i laga

ordning bestämdt.»

Beträffande 36 § har i afgifven reservation herr Henricson in. fl.

hemställt, att paragrafen måtte erhålla följande affattning:

»1. Med afträdande af de boställen, som skola vara i författningsenlig

ordning eller annorledes på föreskrifvet sätt utarrenderade, förhålles efter

allmän lag.

2. Alla andra boställen afträdas såsom hittills den 1 maj.»

Af utskottet tillhandakomna protokolls utdrag inhämtas, att kamrarna

till en början beslutit att därest en eller annan del af boställsordningen

återremitterades, utskottet lämnades öppen rätt att vid ärendets förnyade

behandling i afseende å de delar, som blifvit med eller utan ändring godkända,

föreslå sådana jämkningar, som af ifrågasatta ändringar i återförvisade

delar kunde föranledas.

Enligt protokolls utdragen hafva kamrarna — som i 46 § vidtagit den

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Memorial N:o 9.

rättelsen, att ordet »förrättningsmannen» utbytts mot ordet »ordföranden»

— stannat i skiljaktiga beslut därutinnan, att Första Kammaren godkänt

utskottets författningsförslag oförändradt, under det att Andra Kammaren

däri gjort följande ändringar:

att, beträffande 3 §, orden »hvarjämte af synerätt må, där sådant

pröfvas nödigt, å dessa boställen såsom laga hus ytterligare föreskrifvas:

källare för rotfrukter samt en brunn för hushållet och en för ladugården

eller i stället för brunn vattenledning» skulle utgå;

att, vidkommande 7 §, den punkt, som börjar med orden: »I all
mänhet»

och slutar med orden »nybyggnads- och underhållsskyldighet

uppstår», skulle utgå;

att 13 § skulle erhålla följande lydelse:

»A bostadsboställen af andra och tredje klasserna på landet äfvensom

med sådant boställe i sambruk förenadt löningsboställe skall sätesbyggnaden

för pastor nybyggas och underhållas af pastoratet och öfriga laga hus af

bostäljshafvaren.

A bostadsboställen af andra och tredje klasserna i stad nybyggas och

underhållas alla laga hus af pastoratet.»;

att, beträffande 36 §, den af herr Henricson m. fl. afgifna reservationen

bifölls;

att, i fråga om 51 §, första momentet skulle erhålla följande lydelse:

»1. Kronobetjänt och nämndeman erhålla för ekonomiska besiktningar

ersättning efter hvad särskildt är stadgadt.»;

att, vidkommande första momentet i 57 §, dels orden: »Ej mindre än»

dels ock orden: »om till boställe hör skog, för hvilken hushållningsplan

är fastställd, samt andel i skogens afkastning utöfver husbehofvet är boställshafvaren

tillerkänd, skogstjänsteman måtte förordnas att vid synen

biträda, än äfven» skulle utgå;

att, beträffande 65 §, första momentet skulle erhålla följande lydelse:

»För husesyner njuter synerätt ersättning efter hvad särskildt är stadgadt.

Till kostnad för husesyn räknas jämväl lösen för det exemplar af syneinstrumentet,

som i 67 § omförmäles.»; och

att, i fråga om 73 §, andra momentet skulle erhålla den af Kungl.

Maj:t föreslagna lydelsen, nämligen: »Där eljest å viss ort eller för visst

boställe, i följd af särskildt stadgande, öfverenskommelse eller annan giltig

grund, i fråga om hvem nybyggnads- och underhållsskyldigheten åligger

eller om fördelningen af densamma, ett annat förhållande äger rum, än

som öfverensstämmer med hvad därom i allmänhet varit stadgadt, skall

hvad sålunda hittills undantagsvis varit gällande fortfarande tillämpas, intill

dess annorlunda kan varda i laga ordning bestämdt.»

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Memorial N:o 9.

9

Kamrarnas beslut, i hvad de afse ecklesiastika boställsordningen, skilja

sig alltså från hvarandra i följande afseenden.

Enligt Andra Kammarens beslut har borttagits befogenheten för synerätt

att såsom laga hus insyna källare för rotfrukter samt en brunn för

hushållet och en för ladugården eller i stället för brunn vattenledning (3 §).

Andra Kammaren har dessutom uteslutit hvad 7 § innehåller därom,

att i allmänhet bör undvikas sådant sammanförande af hus, att därigenom

sammanblandning af pastoratets och annans nybyggnads- och underhållsskyldighet

uppstår.

Under det att enligt Första Kammarens beslut alla laga hus å bostadsboställen

af andra och tredje klasserna å landet skola nybyggas och underhållas

af pastoratet, har Andra Kammaren ansett, att endast sätesbyggningen

skulle nybyggas och underhållas af pastoratet, men öfriga laga hus

af boställshafvaren (13 §).

Bostadsboställen, som skola vara i författningsenlig ordning eller annorledes

på föreskrifvet sätt utarrenderade, skulle enligt Andra Kammarens

beslut afträdas i enlighet med hvad i allmän lag är stadgadt. Enligt

Första Kammarens beslut skulle dylika boställen såsom hittills afträdas

den 1 maj, dock att tillträdaren skulle äga att den 14 mars öfvertaga

brukningen af boställets jord och få åt sig upplåten hälften i husen,

med undantag af sätesbyggning, visthus, hushållskällare och brygghus

(36 §).

Ersättning åt förrättningsmän jämte ombud och sakkunniga biträden

vid ekonomiska besiktningar och syner har enligt Första Kammarens beslut

i viss mån utsträckts utöfver hvad i sådant afseende för närvarande gäller,

hvaremot enligt Andra Kammarens beslut sådan ersättning skulle utgå i

enlighet med hvad därutinnan är särskildt stadgadt (51 och 65 §§).

Andra Kammaren har i motsats mot Första Kammaren ansett, att skogstjänsteman

icke borde i något fall förordnas att biträda vid husesyner (57 §).

För närvarande gällande undantagsbestämmelser i fråga om hvem nybyggnads-

och underhållsskyldigheten åligger eller om fördelningen af

densamma har Andra Kammaren ansett böra fortfarande upprätthållas.

Enligt Första Kammarens åsikt däremot böra sådana undantagsbestämmelser

tillämpas, endast där nybyggnads- eller underhållsskyldigheten helt eller

delvis åligger annan än pastoratet, till pastoratet hörande församling eller

boställshafvaren.

*

*

*

Bill. till Riksd. Prof. 1908. 8 Samt. 1 Afd. 6 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Riksdagens Särskilda'' Utskotts (N:o 1) Memorial N:o 9.

Såsom af det ofvanstående framgår, har utskottet i särskilda utlåtanden

yttrat sig, i n:o 1 angående reglering af prästerskapets aflöning och därmed

sammanhängande frågor samt i n:o 2 beträffande förslaget till ecklesiastik

boställsordning.

I)å det nu åligger utskottet att söka sammanjämka kamrarnas olika

meningar i afseende å de frågor, som af utskottet behandlats i förenämnda

utlåtanden, har utskottet, med hänsyn jämväl till dessa frågors inbördes

samband, ansett att för sådant ändamål alla frågorna borde i ett sammanhang

skärskådas och i ärendet afgifvas allenast ett betänkande.

Hvad då först beträffar lagen angående tillämpning i vissa fall af

prästerskapets privilegier, har utskottet ansett, att eu sammanjämkning lämpligen

borde så ske, att Andra Kammaren biträder Första Kammarens beslut

om godkännande af denna lags förra del, som handlar om tiondeersättningen,

samt att Första Kammaren frånträder sitt beslut i hvad det afser

lagens senare del, hvilken gäller afkastningen af de gemensamma aflöningstillgångarna.

För tillmötesgående af de inom Andra Kammaren uttalade åsikterna

angående fördelning af nybyggnads- och underhållsskyldigheten å bostadsboställen

af andra och tredje klasserna å landet, tillstyrker utskottet, att

boställshafvaren ålägges att till hälften med pastoratet deltaga i kostnaderna

för fullgörandet af berörda skyldighet i afseende å de hus, som icke anses

erforderliga för att bereda boställshafvaren förmånen af fri bostad. Enligt

båda kamrarnas sammanstämmande beslut skall nämligen på grund af 1 §

i lagen om reglering af prästerskapets aflöning dylik förmån tillkomma

hvarje tjänstgörande präst; och då med uttrycket fri bostad allmänneligen

lärer åsyftas utom själfva bostadshuset — i boställsordningen benämndt

sätesbyggning — äfven vissa ekonomihus, torde pastoratet böra ensamt svara

för såväl sätesbyggning som visthus, hushållskällare, brygghus, vedbod,

hemlighus och brunn, för så vidt de enligt författningen böra å bostället

såsom laga hus finnas.

1 följd af den byggnadsskyldighet, som sålunda skulle komma att

åligga boställshafvaren, har införts en ny 14 §, innehållande bestämmelse

om årsberäkning. Förutvarande 14 § har med anledning häraf fått ordningsnumret

15, under det att 15 § upptagits såsom första momentet i 16 §.

På det att icke boställhafvarens inkomster skola nedbringas under det

belopp, som eljest anses böra tillkomma honom, har utskottet föreslagit ett

tillägg till 6 § i förslaget till lag om reglering af prästerskapets aflöning,

åsyftande att bereda boställshafvaren ersättning genom afräkning å boställets

uppskattade afkastning.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Memorial N:o 9.

11

Med anledning af den förändrade fördelningén af byggnadsskyldigheten

beträffande bostadsboställen af andra och tredje klasserna å landet hafva

ändringar vidtagits jämväl i 25 § 1 mom. af lagen om reglering af prästerskapets

aflöning samt 18 §, 73 § 2 inom., 74 § 3 mom. och 75 § 3 mom.

af ecklesiastika boställsordningen, hvilka ändringar emellertid icke torde

påkalla närmare förklaring.

Beträffande öfriga punkter, i afseende å hvilka skiljaktighet mellan

kamrarna förekommit, har utskottet ansett sig böra tillstyrka Första Kammaren

att, med frånträdande af sina i fråga om 7 och 16 §§ i löneregleringslagen

samt 7, 57 och 65 §§ i boställsordningen fattade beslut, biträda^

hvad Andra Kammaren därutinnan beslutit.

Ändringen i nyssberörda 16 § påkallar en jämkning af 25 § 2 mom.

i löneresderingslao-en.

o o Ö

Däremot anser utskottet, beträffande 3 §, att synerätt må kunna såsom

laga hus föreskrifva ytterligare en källare samt brunn; vidkommande 36 §,

att Första Kammaren bör biträda Andra Kammarens beslut i första momentet,

med en mindre redaktionsjämkning, samt Andra Kammaren Första

Kammarens beslut i andra momentet, och, i afseende å 51 §, att förutom

kronobetjänt och nämndeman jämväl särskildt förordnadt konsistorieombud

bör för ekonomiska besiktningar undfå ersättning efter hvad särskildt är

stadgadt.

För tillgodoseende af nuvarande boställshafvares rätt till fardag enligt

nu gällande ordning har gjorts ett tillägg till 74 §.

Ofvan omförmälda 6 och 25 §§ i löneregleringslagen samt 18, 73, 74

och 75 §§ i boställsordningen hade i hithörande delar enligt utskottets

förut afgifna förslag följande lydelse:

6 § 1 mom. andra stycket.

Dylik afkastning skall nämnden, med tagen hänsyn till såväl erforderliga

brukningskostnader som den boställshafvaren åliggande nybyggnadsoch

underhållsskyldigheten i afseende å sådana insynade b)^ggnader å bostället,

som ej äro laga hus, uppskatta till visst penningbelopp, motsvarande

årliga medelvärdet af alla de förmåner, tjänsteinnehafvaren äger att från

bostället eller såsom ersättning för därifrån upplåten jord eller särskild

rättighet åtnjuta, förmånerna af fri bostad och af skogsfång till husbehof

häri dock icke inbegripna.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Memorial N:o 9.

25 § 1 inom. tredje stycket och 2 mom. första stycket.

I sammanhang'' med pröfning af uppgjordt förslag till lönereglering

fastställer Kungl. Maj:t de ersättningsbelopp, som under löneregleringsperioden

årligen skola inom pastoratet afsätta^ såsom godtgörelse till boställshafvaren

dels för de afgifter, som det åligger honom att erlägga till

byggnadskassan, dels ock för de laga husens underhåll; skolande dessa

belopp under löneregleringsperiodens särskilda år oförändrade utgå.»

2. Till bestridande af den jämlikt 1 mom. fastställda ersättning skola

afgifter utgå enligt de i 16 § för utgörande af pastoratets lönebidrag stadgade

grunder, med iakttagande af där angifna undantag.

18 § 2 mom.

2. Andra å boställe tillgängliga byggnadsämnen, som icke äro att

hänföra till den boställshafvaren ensam tillkommande afkastningen af bostället,

må, där sådant kan ske utan men för bostället eller boställshafvaren,

användas till nybyggnad och förbättring å bostället. Förslår ej tillgången

till boställets samtliga hus, hafva laga husen bästa rätten.

73 § 2 mom.

2. Där eljest i fråga om visst boställe, i följd af särskildt stadgande,

öfverenskommelse eller annan giltig grund, nybyggnads- eller underhållsskyldigheten

helt eller delvis åligger annan än pastoratet, till pastoratet

hörande församling eller boställshafvaren, skall hvad sålunda hittills varit

gällande fortfarande tillämpas, intill dess annorlunda kan varda i laga ordning

bestämdt.

74 § 3 mom.

3. Beträffande nybyggnad och underhåll af de laga husen å boställen,

som äro anslagna till bostad eller aflöning åt andra prästmän än

biskopar, skola för hvarje särskildt boställe, intill dess lönereglering, fastställd

på grund af lagen angående reglering af prästerskapets aflöning, trädt

i kraft inom det pastorat, där boställshafvaren är anställd, hittills gällande

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Memorial N:o 9.

föreskrifter tillämpas, såvida icke genom öfverenskommelse, som af Kungl.

Maj.-t fastställes, pastoratet och boställshafvaren förenas därom, att den

boställshafvaren enligt lag åliggande nybyggnads- och underhållsskyldighet

i afseende å bostadsboställe af andra eller tredje klassen på landet skall

öfverflyttas på pastoratet. Har öfverenskommelsen blifvit af Kungl. Maj:t

stadfäst, skola i fråga om'' den nybyggnads- och underhållningsskyldighet,

som därefter tillkommer pastoratet, bestämmelserna i 16, 49 och 60 §§ af

denna boställsordning tillämpas.

,75 § 3 mom.

3. Dylik bestämmelse skall i afseende å de laga husen på hvarje

bostadsboställe af andra eller tredje klassen och med sådant boställe i sambruk

förenadt löningsboställe meddelas af synerätt vid husesyn, som skall

af domkapitlet påkallas, då lönereglering enligt samma lag är i ordningen

att företagas beträffande det pastorat, där bostället finnes.

Vid sådan syn skall synerätten tillika meddela de föreskrifter, som

finnas erforderliga för att befintliga laga hus, beträffande hvilka nybyggnads-

eller underhållningsskyldighet kommer att efter ny lönereglerings inträdande

åligga boställshafvaren, må varda före den nya löneregleringens

tillämpning försatta i fullgodt stånd af den, sådant enligt dittills gällande

bestämmelser åligger. Synerätten pröfve ock, om och i hvad mån efter

dittills gällande grunder och med inberäkning af den boställshafvaren vid

synen ålagda nybyggnad af laga hus boställshafvaren bör anses hafva vid

tiden för den nya löneregleringens inträdande byggt mer, än honom ålegat.

För därvid befunnen öfverbyggnad njute boställshafvaren ersättning af

pastoratet.

Med stöd af hvad sålunda blifvit anfördt får utskottet, i ändamål af

sammanjämkning, hemställa,

att kamrarna, hvardera med frånträdande af sina

beslut, så vidt de äro stridande mot här nedan omförmälda

förslag, ville för sin del antaga samma förslag,

hvarje förslag under förutsättning att jämväl de öfriga

af Riksdagen godkännas, nämligen:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Särskilda Utskotts (JSf:o 1) Memorial N:o 9.

A) Lag

angående tillämpning i vissa fall af prästerskapets privilegier.

Härigenom förordnas som följer:

Hvad prästerskapets privilegier den 16 oktober 1723 innehålla om

prästerskapets bibehållande vid dittills åtnjuten tionde, pastoralier och rättigheter

skall äga motsvarande tillämpning å den ersättning, som enligt denna

dag utfärdad lag om indragning till statsverket och afskrifning af prästerskapets

tionde samt om ersättning därför skall utgå till kyrkofonden.

B) Lag

om indragning till statsverket och afskrifning af prästerskapets

tionde samt om ersättning därför.

Enligt dess lydelse i utskottets utlåtande n:o 1.

C) Lag

om reglering af prästerskapets aflöning.

6, 7, 16 och 25 §§ enligt efterföljande lydelse, öfriga §§ enligt deras

lydelse i utskottets utlåtande n:o 1.

6 §.

1. År bostadsboställe upplåtet åt innehafvare af viss prästerlig tjänst,

skall af kastningen af sådant boställe beräknas såsom tillgång till bestridande

af aflöningen för samma tjänst.

Dylik afkastning skall nämnden, med tagen hänsyn till såväl erforderliga

brukningskostnader som boställshafvaren åliggande nybyggnadsoch

underhållsskyldighet dels beträffande vissa boställets laga hus, i den

mån han icke på grund af 25 § 1 mom. därför njuter ersättning, dels i

afseende å sådana insynade byggnader å bostället, som ej äro laga hus,

s. 15 Kontrollera mot PDF

jRiksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Memorial N:o 9.

15

uppskatta till visst penningbelopp, motsvarande årliga medelvärdet af alla

de förmåner, tjänsteinnehafvaren äger att från bostället eller såsom ersättning

för därifrån upplåten jord eller särskild rättighet åtnjuta, förmånerna

af fri bostad och af skogsfång till husbehof häri dock icke inbegripna.

Öfverstiger afkastningen af skog å bostadsboställe, hvithet af menighet

anskaffats eller af enskild donerats, hvad som erfordras för boställshafvarens

husbehof eller församling åliggande kyrko- eller prästgårdsbyggnad, skall

behållna skogsafkastningen, beräknad på sätt i 5 § angifves, i sin helhet

komma boställshafvaren till godo och af nämnden särskild t, beaktas vid

uppskattningen af boställets afkastning. Antages behållna skogsafkastningen

från boställe, hvilket af menighet anskaffats, blifva så betydande, att den,

jämte annan afkastning af bostället, i afsevärd mån öfverskjuter beloppet

af den aflöning, som anses böra tillkomma tjänsteinnehafvarcn, skall endast

så stor del af samma afkastning, som finnes skälig, tillgodoföras

tjänsteinnehafvaren; hvaremot nämnden beträffande återstoden skall hos

Kungl. Maj:t göra anmälan. Ej må skogsafkastning utöfver husbehofvet

från andra än nämnda slag af bostadsboställen tillgodonjutas af boställenas

innehafvare.

Gfifver Kungl. Maj:t tillstånd till försäljning eller utbyte af bostadsboställe,

hvars skogsafkastning öfverstiger tjänsteinnehaf varens husbehof,

varder, om bostället icke af menighet anskaffats eller af enskild donerats,

i sammanhang därmed pröfvadt, huruvida någon del af köpeskillingen eller,

vid byte, af mellangiften skall öfverlämnas till kyrkofonden.

År förslag väckt om inrättande af ny kyrkoherde- eller komministerstjänst

och finnes inom den församling, där tjänsteinnehafvaren skall vara

bosatt, fastighet, som vid tiden för uppgörande af löneregleringen är upplåten

åt innehafvare af befintlig tjänst men icke vidare för densamma erfordras,

skall dylik fastighet anses såsom bostadsboställe för den föreslagna

tjänsten. Göres framställning om inrättande ånyo af indragen tjänst, vid

hvilken funnits bostadsboställe, skall, där hinder eljest icke möter, samma

fastighet likaledes såsom bostadsboställe för den tjänsten räknas.

2. Såsom gemensamma aflöningstillgångar för samtliga prästerliga

tjänster inom ett pastorat skall nämnden upptaga inkomster, som grunda

sig därpå, att menighet till löneförbättring för prästerskapet anskaffat annat

hemman eller lägenhet än bostadsboställe eller beredt andra fördelar, eller

att enskild person för samma ändamål till församling gjort donation, eller

att ersättning lämnats för jord eller annan förmån, hvilken varit förenad

med egendom af nu angifven beskaffenhet; och skola jämväl dessa inkomster

af nämnden uppskattas till årligt medelvärde.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Riksdagens Särskilda ''Utskotts (N:o 1) Memorial N:o 9.

o. Uppskattning, hvarom i denna paragraf sägs, skall afse de tjuga

år, som följa näst efter det förut fastställd lönereglering upphör att gälla.

4. Kan med jordbruk förenadt bostadsboställe eller del däraf lämpligen

upplåtas på arrende, och anses en utarrendering utan inskränkning till

innehafvarens besittningstid icke medföra väsentliga olägenheter för boställshafvaren

i afseende å hans tjänsteutöfning eller personliga ställning, har

nämnden att hos Kungl. Maj:t göra underdånig framställning om tillstånd

till sådan utarrendering, hvarvid skola noggrant angifvas ej mindre _ de

byggnader och jordområden, som må upplåtas åt arrendatorn eller bibehållas

för bostälishafvaren, än äfven de särskilda förbehåll, som till betryggande

af boställshafvarens tillgång till vissa tjänstbarheter finnas höra i

arrendekontraktet intagas.

7 §•

Förslå i 6 § omförmälda tillgångar icke till den aflöning, som anses

böra tillkomma en hvar af pastoratets präster, skola, i den mån sådant

till bristens betäckande erfordras, församlingsafgifter utgöras, likväl icke

till sammanlagdt högre belopp, än som erhålles under antagande, att för

hvarje person af pastoratets hela folkmängd enligt senast upprättade mantalslängd

utginge tio öre och därutöfver fem öre för hvarje helt eller påbörjadt

tiotal kronor af hela inkomstbeloppet inom pastoratet; skolande

inkomsten beräknas för jordbruksfastighet till sex kronor och för annan

fastighet till fem kronor för hvarje fulla etthundra kronor af taxeringsvärdet

jämlikt senast fastställda taxeringslängd samt i fråga om inkomst

af kapital och arbete till det beskattningsbara belopp, för hvilket bevillning

till staten skall jämlikt senast fastställda taxeringslängd erläggas.

Nämnden skall beräkna, hvad, med iakttagande af dessa bestämmelser,

bör såsom församlingsafgifter utgöras.

16 §.

1. I det vid löneregleringen såsom församlingsafgifter fastställda bidrag

till prästerskapets aflöning skola alla de, hvilka inom församlingen

erlägga kommunalutskylder, deltaga efter de för sådana utskylders utgörande

i allmänhet stadgade grunder; och skall detta bidrag årligen utdebiteras.

Angående den lindring i skattskyldigheten till svenska kyrkans prästerskap,

som tillkommer vissa främmande trosbekännare, är särskildt stadgadt.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Memorial N:o 9.

17

2. Församlingsäfgifterna skola debiteras och uppbäras i samma ord

ning som afgifter till kyrka och skola, Vederbörande kyrkoråd skall kvar

talsvis utbetala till kyrkoherde och komminister hvad åt församlmgsafgi

terna blifvit en hvar af dem tillförsäkradt.

Består pastorat af två eller flera församlingar, skall pastoratets jonebidrao-

årligen till utgörande fördelas på de särskilda församlingarna i förhållande

till hvarje församlings hela inkomstbelopp, beräknadt enligt de i

7 § angifna grunder.

25 §.

1. Då lönereglering är i ordningen att företagas beträffande pastorat,

där bostadsboställcC hvars innehafvare är delägare i skånska prästerskapets

byggnadskassa, finnes, skall domkapitlet påkalla husesyn a sadant boställe

för utrönande af den kostnad, som föranledes af boställshafvaren åliggande

byggnadsskyldighet vid de laga husen å bostället under de tjugu ar, tor

hvilka löneregleringen skall gälla. o ,

Med tillämpning af föreskrifterna angående prastgardsbyggnader

Skåne samt beträffande skånska prästerskapets byggnadskassa skall syne

rätten i fråga om hvarje laga hus å bostället noggrant uppskatta den

kostnad, som kan antagas böra under lönereglenngspenoden utgå för boställshafvarens

fullgörande af berörda skyldighet vid samma hus, och skall

svnerätten afgifva utlåtande angående det belopp, hvartill sars kila t augit

terna till nämnda kassa .och särskild! kostnaden för underhall beraknas

komma i medeltal årligen uppgå. i

I sammanhang med pröfning af uppgjordt förslag till lonereglermö

fastställer Kungl. Maj:t de ersättningsbelopp, som under lönereglermgsperioden

årligen skola inom pastoratet afsättas såsom godtgörelse till boställshafvaren

dels för de afgifter, som det åligger honom att erlägga till

byo-o-nadskassan, i den mån dessa afgifter anses belöpa a sates byggning,

visthus, hushållskällare, brygghus, vedbod, hemlighus och brunn, för sa

vidt de där böra enligt föreskrifterna angående prästgårdsbyggnader i bkane

såsom laga hus finnas, dels för underhåll af nämnda hus, dels för halfva

beloppet af de afgifter, boställshafvaren har att erlägga till byggnadskassan,

i den mån afgifterna anses belöpa å andra laga hus än de förut omformälda,

dels ock för halfva kostnaden för underhåll af samma hus; skolande

dessa belopp under löneregleringsperiodens särskilda år oförändrade utgå,

2 Till bestridande af den jämlikt 1 mom. fastställda ersättning skola

-afgifter utgå enligt de i 16 § för utgörande af pastoratets lönebidrag

stadgade grunder.

Bih, till Rikad. Prof. 1908. 8 Sami. 1 Afd. 6 Höft.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Memorial N:o 9.

Medel, som på grund af 1 mom. afmattas inom pastorat, skola särskild!

ten sig af vederbörande kyrkoråd förvaltas och göras räntebärande.

itJ ma af dessa medel hvad som anslagits för betäckande af boställstiatvarens

avgifter till skånska prästerskapets byggnadskassa sammanblandas

med den del, som är afsedd till bestridande af underhållskostnad.

Af omformälda medel äger boställshafvaren att för verkställda inbe*

yggnadskassan oen för underhåll af de lao-a husen å bostället

erhålla godtgörelse i enlighet med hvad därom är särskilt stadgadt

D) Lag

om emeritilöner för präster.

Enligt dess lydelse i utskottets utlåtande n:o 1.

E) Lag

om kyrkofond.

Enligt dess lydelse i utskottets utlåtande n:o 1.

F) Grunder för ändringar i lagstiftningen om ecklesiastika

boställsskogar.

Enligt lydelsen i utskottets utlåtande n:o 1.

G) Ecklesiastik boställsordning.

i a i3 * *’ 7L 13’ 28, ?.6’ 57’ 65’ 7S> 74 och 75 §§ enligt efterföljande

lydelse, ofriga §§ enligt deras lydelse i utskottets utlåtande n:o 2.

3 §•

A b°stadsbostä,llen, förenade med jordbruk, på landet och i stad skola,

aar ej synerätt enligt 5 § medgifver undantag, finnas följande laga hus:

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Memorial N:o 9.

m sätesbvegning, 2) visthus, 3) hushållskällare, 4) brygghus, 5) vedbod,

6) hemlighus, 7) drängstuga, 8) vagnshus, 9) spannmålsbod, 10) redskaps

hus 11) stall, 12) fähus, 13) fårhus eller, å mindre bostallen, i fähuset

anbringad särskild fårkätte, 14) svinhus och 15) en eller flera lador samt

lo tre eller logar efter behofvet, hvarjämte åt synerätt ma, dår sadant profva^

nödigt, å dessa boställen såsom laga hus foresknfvas ytterligaie

källare samt brunn.

7 §•

Sätesbyggning Ättt

lut Ä boLfle f—as,

skola sammanbyggas, i den man sadant pröfvas tamp iö • • ,

Alla hus skola läggas och inrättas sa, att eldfara, så vidt möjligt,

undvikes samt brandförsäkring af desamma ej förhindras eller fordyras.

13 §■

1 A bostadsboställen af andra och tredje klasserna a landet äfvensom

med sådant boställe i sambruk förenad! löningsboställe skola satesbyggning,

visthus, hushållskällare, brygghus, vedbod, hemlighus och brunn,

för så vidt de där böra enligt denna författning såsom laga hus finnas,

nybyggas och underhållas af pastoratet. Jämväl ofnga laga hus a sadana

bostadsboställen nybyggas och underhållas åt pastoratet, men kostnader

därför gäldas af pastoratet och boställshafvaren till hälften hvardera

2. Å bostadsboställen af andra och tredje klasserna i stad nybygga

och underhållas alla laga hus af pastoratet.

14 §•

På det tungan af byggnadsskyldigheten, så vidt möjligt, ma lika

drabba föregående och efterföljande boställshafvare skall för nybyggnad

af de laga hus, i kostnaden för hvilkas byggande boställshafvare deltager,

årsberäkning äga rum, på sätt synerätt bestämmer.

15 §.

Å andra löningsboställen än i 13 § sagdt är åliggei nybyggnads och

underhållsskyldigheten boställshafvaren.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Memorial N:o 9.

16 §.

1. Uppkommande brister å boställes insynade hus skola afhjälpas i

den man sadant föresknfves eller eljest blifver nödigt. J 1

Nybyggnad af sätesbyggning eller visthus, brygghus, drängstuga

spannmålsbod, stall, fähus, loge med lada å bostadsboställe eller därmed i

sambruk forenadt lömngsboställe må icke företagas, utan att synerätt därom

°JC Vw\pa b°stadsboställe af andra eller tredje klassen å landet

1 med dgllkt b(jstal]e i sambruk forenadt löningsboställe nybyo-o-nad af

annat laga hus ej heller vidtagas af boställshafvare, utan It? föreskrift

därom meddelats af synerätt eller vid ekonomisk besiktning

Ö

18 §.

i r’- u afs.eende Pf boställshafvares och församlings rätt att till nybyo-o-nad

och förbättring åt boställes hus samt boställshafvares rätt att i Ifrigt till

Ä sZg^t. “ sk0gstlllg4ng lände m *«*»*« sto
härif£;

£nd? \ boställe tillgängliga byggnadsämnen, som icke äro att

t U i bostallshafvaren ensam tillkommande afkastningen af bo‘

“f/ djir Sadant kan ske ^an men för bostället eller boställshafva
°Cil

urtderhål 1 sskyIdig användas till nybyggnad

och förbättring å bostället. J

36 §.

• Med afträdande af de boställen, som helt eller delvis skola vara

författningsenlig ordning utarrenderade, förhålles efter allmän lag.

+;n+ -a Ak anaT boställe]! afträdas såsom hittills den 1 maj; dock att

och''ger atf den 14 mars öfvertaga brukningen af boställets jord

vistW 1 husen, med undantag af sätesbyggning,

visthus, hushallskällare ocli bry^ophus.

51 §.

Kr“10betjänt och nämndeman samt särskildt förordnadt konsistorieär

stadgadt1,1 ^ ek°n°miska besiktningar ersättning efter hvad särskildt

tet £m?e«7a£rSätrtningf äf??0m lösen för det exemplar af instrumen’

§ omformäles, skola gäldas å första klassens bostadsboställen

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Ridsdagens Särskilda Utskotts (X:o 1) Memorial X:o 9.

och de löningsboställen, som innehafvas af biskopar eller skola vara i författningsenlig

ordning utarrenderade, af boställshaivaren, men a hvarje

annat boställe, där icke på grund af särskildt stadgande för visst fall

annorlunda medgifves, af pastoratet; dock att, där besiktning i följd af

någon vederbörandes tredska eller försummelse särskildt påkallats, den

tredskande eller försumlige skall vara skyldig att enligt besiktningsmännens

bestämmande godtgöra boställshafvaren eller annan hvad för sådan besiktning

bör utgifvas.

57 §.

1. Då syn är begärd, skall domaren eller rätten ej mindre utsätta

tid för densamma och därom underrätta Kungl. Maj:ts befallningshafvande,

än äfven om tiden därför, minst två månader förut, underrätta domkapitlet,

hvilket förordnar vederbörande kontraktsprost eller annat ombud att å dess

vägnar vid synen bevaka boställets rätt och bästa. Inom like tid aligger

domaren eller rätten att, när församlings rätt ifrågakomma’, hos vederbörande

kyrkostämmoordförande påkalla kyrkostämma för utväljande af ombud

till bevakande af församlingens talan. Om mottagandet af underrättelse,

hvarom nu är sagd!, skall bevis genast af vederbörande öfversändas

till domaren eller rätten. Domaren eller rätten föranstalte ock, att öfriga

parter varda minst fjorton dagar, om de bo inom pastoratet, eljest en

månad före synen till densamma kallade; börande domaren till synen kalla

nämnd.

2. Skall vid afträdande! boställe öfvertagas af domkapitlet för allmän

kassas räkning, och är den löntagare utnämnd, som efter domkapitlet

kommer att tillträda bostället, da bör jämväl sådan löntagare genom domkapitlets

försorg kallas till synen och bevis därom insändas till domaren

eller rätten.

65 §.

1. För husesyner njuter synerätt ersättning efter hvad särskildt år

stadgadt. Till kostnad för husesyn räknas jämväl lösen för det exemplar

af syneinstrumentet, som i 67 § omförmäles. ^ _

2. Kostnaden för laga syn skall gäldas för bostadsboställen af första

klassen samt de löningsboställen, som innehafvas af biskopar eller skola

vara i författningsenlig ordning utarrenderade, af vederbörande boställshafvare

och för hvarje annat boställe af pastoratet; dock att, där synerätten

finner, att synen blifvit utan giltig orsak påkallad eller att, när synen ägt

rum efter anmälan om vanvård, anmärkningen varit befogad, den skyldige
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Memorial N:o ,9.

™ia Plik^ att’ 1 den mån synerätten pröfvar skäligt, godtgöra bostallshafvaren

eller pastoratet hvad för sådan laga syn bör utgifva!

0. Kostnaden för af- och tillträdessyn skall gäldas:

or bostadsboställe af första klassen samt de löningsboställen, som

innehafva^ af biskopar eller skola vara i författningsenlig ordning utarrenderade,

utaf afträdare och tillträdare till hälften hvardera;

, m; bostadsboställen af andra klassen och de löningsboställen, som

;llk51lk!Td!’ mnehafvas’ af pastoratet, afträdare och tillträdare till eu

tredjedel hvardera; samt

för hvarje annat boställe af pastoratet.

73 §.

1. Denna boställsordning afser icke de bostadsboställen, hvilkas innehafvare

äro delägare i skånska prästerskapets byggnadskassa.

öfveremko f 1 i\ Mga °m T* hosm°> 1 fölJd af särskild! stadgande,

cWldVl L+ T1:! 6 eP T!‘m glltlg grund> nybyggnads- eller underhållsvjldigheten

helt eller delvis aligger annan än pastoratet, till pastoratet

hörande församling eller boställshafvaren, skall hvad sålunda hittills varit

fallande fortfarande tillämpas, intill dess annorlunda kan varda i lao-a

ordning bestämdt. n

74 §.

1:.11Penna boställsordning skall, med iakttagande af hvad här nedan

sägs, tillämpas från och med den 1 maj 1909.

, , 2‘ ?isk°P’ s°m utnämnts före den 1 januari 1909, vare ej mot sitt

dnndpda^ie !ldrf kaftar ^ än de före denna boställsordniigs utfär
hns1?

t! ndde f S a''lf l> 1 1afseende På nybyggnad och underhåll af laga

hus a boställe, som han innehar. ö

3. Beträffande nybyggnad och underhåll af de laga husen å bo
b

»kol-Tel “T “1®“ tm,b°8t\d ellcr * andra prästmän än

bistopsi, skola för hvarje särskild! boställe, intill dess lönereglering, fast
£¥

£ STf ^nyn/eglering af prästerskapets aflöning, trädt i

förP +-U-1 PastoraP dar_ boställshafvaren är anställd, hittills gällande

toreskntter tillampäs, savida icke genom öfverenskommelse, som af Kungl.

MaJ:t “allés pastoratet och boställshafvaren förenas därom, att med

nybyggnads- och underhållsskyldighet i afseende å bostadsboställe af andra

eller tredje klassen på landet skall förhållas enligt hvad i 13 S 1 mom

stadgas. Har överenskommelser! blifvit af Kungl. Maj:t stadfäst, skola i

rvnif n^> -bgonad®- ock underhållsskyldigheten bestämmelserna i 16, 49

och 60 $$ af denna boställsordning tillämpas.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Memorial N:o 9.

4. Hvad om boställes afträdande är stadgadt i 36 § 1 mom. gäller

(;j löntagare, som utnämnts före den 1 januari 1909.

5. Den rätt, som i följd af särskilt stadgande eller landsed på vissa

orter hittills tillkommit afträdande boställshafvare att efter sitt afträde njuta

skörden af den näst förut å bostället utsådda höstsäden, vare fortfarande

gällande till förmån för löntagare, som utnämnts före den 1 januari 1909.

6. Hvad för vissa stift är i fråga om ersättning för odlingsarbeten å

prästboställen genom särskilda kungl. bref stadgadt skall fortfarande tilllämpas

beträffande de odlingar, hvilka åro påbörjade före ar 1909.

7. De laga hus, som blifvit uppförda innan denna boställsordning,

efter hvad nu är sagdt, skall tillämpas, må ej, där de enligt förut gällande

stadganden äro godkända eller antagliga, utdömas därföre, att de ej öfverensstämma

med boställsordningen.

75 §.

1. Vid den af- och tillträdessyn, hvilken å bostadsboställe af första,

klassen eller löningsboställe, som innehafves af biskop, hålles närmast efter

den 30 april 1909, skall synerätten dels, i den mån förhållandena sådant

påkalla, enligt förut gällande stadganden bedöma afträdarens nybyggnadsoch

underhållsskyldighet samt rättsförhållandet mellan honom och tillträdaren,

dels ock, så vidt stadgandet i 74 § 2 mom. medgifver, med tilllämpning

af denna boställsordning bestämma, hvilka laga hus böra å

bostadsbostället finnas.

2. Önskar biskop, som utnämnts före den 1 januari 1909, att boställsordningen

må för boställe, som han innehar, redan under hans besittningstid

vinna fullständig tillämpning, göre anmälan därom vid husesyn; och

meddeie då synerätten i afseende å bostadsboställes laga hus sådan bestämmelse,

som här ofvan i 1 mom. omförmäles.

3. Dylik bestämmelse skall i afseende å de laga husen på hvarje bostadsboställe

af andra eller tredje klassen och med sådant boställe i sambruk

[förenadt löningsboställe meddelas af synerätt vid husesyn, som skall

af domkapitlet påkallas, då lönereglering enligt samma lag är i ordningen

att företagas beträffande det pastorat, där bostället finnes.

Vid sådan syn skall synerätten tillika meddela de föreskrifter, som

finnas erforderliga för att befintliga laga hus må varda före den nya löneregleringens

tillämpning försatta i fullgodt stånd af den, sadant enligt

dittills gällande bestämmelser åligger. Synerätten pröfve ock, om och i

hvad mån efter dittills gällande grunder och med inberäkning af den

boställshafvaren vid synen ålagda nybyggnad af laga hus boställshafvaren

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Memorial N:o 9.

bör anses hafva vid tiden för den nya löneregleringens inträdande byggt

mer, än honom alegat. För därvid befunnen öfverbyggnad niute boställshafvaren

ersättning af pastoratet.

Stockholm den 25 maj 1908.

På utskottets vägnar:

C. A. SJÖCRONA.

Reservation:

Herrar Söderbergh, Ström, Henricson, Nilsson i Skärhus och Byström

hafva förklarat sig anse, att utskottet i första punkten bort hemställa,

att Första Kammaren ville frånträda sitt beslut i

fråga om lagen angående tillämpning i vissa fall af

prästerskapets privilegier.

. Herr Petersson, Lorens och herr Nydal hafva begärt få antecknadt, att

de icke deltagit i detta ärendes slutliga behandling inom utskottet.

Stockholm, Ivar PlEeggströms Boktryckeri A. B,, 1908.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.