Sök i Ratio Lex

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2

1908-02-12 · 6 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 1TU 1908:2, Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.

1

N:o 2.

Ank. till Riksd. kansli den 12 februari 1908, kl. 3 e. m.

Andra Kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande n:o 2 i anledning

af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t

omgående antecknande i kyrkobok af från utlandet återinflyttade

svenskars äktenskapsförhållanden.

Uti en inom Andra Kammaren väckt, till första tillfälliga utskottet

hänvisad motion, n.o 76, hemställer herr Per Pehrsson i österby: »att

Riksdagen ville besluta att i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det

täcktes Kungl. Maj:t snarast möjligt vidtaga åtgärder för införande af

förenklade bestämmelser och för fastställande af enhetligt tillvägagångssätt

i fråga om anteckning i kyrkobok af från utlandet återinflyttade

svenskars äktenskapsförhållanden.»

Till stöd för denna hemställan anför motionären följande:

»En stark strömning att söka »bevara svenskarne åt Sverige»,

har under de senaste åren gått genom vårt folk. En yttring bland

andra häraf var Riksdagens skrifvelse den 30 april 1907 rörande inrättande

af en statens arbetsförmedlingsanstalt till tjänst för i utlandet

bosatta svenskar.

Bih. till Riksd. Prot. 1908. 8 Sami. 2 Afd. 2 Band. 2 Häft. (Ko 2.) 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N;o 1) Utlåtande N:o 2.

I samma mån som vårt lands näringslif erbjuder rikare utkomstmöjligheter,

ökas antalet af utomlandssvenskar, som vilja återvända till

fäderneslandet. Vissa legislativa och administrativa förhållanden lägga

emellertid hinder i vägen för en sådan återinvandring.»

Dessa ord, hvarmed min förut afgifna motion angående lättnader

i fråga om immigranters värnplikt inledes, gälla äfven den fråga, som

jag härmed vördsamt anhåller att få för Riksdagen framlägga.

Särskilt för de från Amerika återvändande svenskarne uppstå

lätteligen och ofta svårigheter med afseende på anteckningar i kyrkobok

af deras äktenskapsförhållanden.

Detta gäller anteckningen dels af i utlandet ingångna äktenskap,

dels angående hinderslöshet till äktenskap.

De nuvarande bestämmelserna angående anteckning af i utlandet

ingångna äktenskap återfinnas i lagen af den 1 juli 1898 § 1. — Där

stadgas: »Äktenskap, som å utrikes ort slutits, utan att svensk lags

föreskrifter därvid blifvit iakttagna, må i kyrkobok antecknas, så framt

äktenskapet, enligt intyg af utländsk myndighet, blifvit å den utrikes

orten i där föreskrifven form inför kyrklig eller borgerlig myndighet

slutet, eller ock Konungen på grund af särskilda omständigheter funnit

skäl att sådan anteckning eljes medgitva. År intyg, hvarom ofvan sägs,

utfärdadt af annan myndighet än norsk, skall myndig’ketens behörighet

att sådant intyg utfärda vara bestyrkt af svensk beskickning eller konsul.»

Denna bestämmelse är närmare utförd i lagen af 8 juli 1904 § 6, som

lyder: »År äktenskap å utrikes ort slutet i form, som lagen å den ort

föreskrifver, skall äktenskapet, ehvad fråga är om svenska eller utländska

undersåtar, här i riket anses vara i behörig form afslutadt».

I fråga om anteckningen af hinderslöshet gäller för dem, som

under sin vistelse utomlands förblifvit svenska undersåtar eller efter

återkomsten återfått svensk medborgarrätt, bestämmelsen i 15 kap. 19 §

i kyrkolagen, som lyder: »Om någon obekant person vill låta lysa för

sig, skall det ej ske, förrän han till prästen framter säkra bevis om sitt

lefverne och sina villkor; eller några tillstädes varande vissa och trovärdiga

män därom kunna vittna». Till dessa bestämmelser komma

dessutom föreskrifterna i lagen af den 14 oktober 1898: »Svensk man

eller kvinna, som vill ingå äktenskap, men icke kan på det i 15 kap.

19 § kyrkolagen föreskrifna sätt styrka sin hinderslöshet, äger genom

tillkännagifvande, som tre gånger införes i allmänna tidningarne, kungöra

sitt förehafvande, med fullständig uppgift om sitt namn, sin ålder

och sin födelseort samt om de orter, där han eller hon vistats, så ock

med anvisning, hos hvilken församlingspräst och inom hvilken tid

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N;o 1) Utlåtande N:o 2. 3

äktenskapshinder bör anmälas; och skall tiden för sådan anmälan utgöra,

där sökanden icke vistats utom Sverige, Norge, Danmark och

Finland, minst tre månader och i annat fall minst sex månader från det

att tillkännagifvandet sista gången införts». I fråga om sådana personer

åter, som äro vid sin återkomst främmande undersåtar, hvilka

utgöra det ojämförligt största antalet, gäller kungl. förordningen om

vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap

af den 8 juli 1904, § 1, som lyder: »Utländsk undersåte, som

vill träda i äktenskap inför svensk myndighet, skall med intyg af behörig

myndighet i den stat, han tillhör, styrka, att enligt lagen i sagda

stat hinder ej finnes emot afsilande af det äktenskap, hvarom fråga

är. I intyget skall särskildt angifvas, huruvida mellan dem, som vilja

gifta sig, veterligen finnes skyldskap eller svågerlag; är sådan förvandtskap

kunnig, skall dess beskaffenhet meddelas. Intyget skall ock

innehålla upplysning, huruvida den främmande statens lag innehåller

föreskrifter om lysning för det fall att undersåte i den stat vill ingå

äktenskap utom sitt hemland, samt, där sådan lysning är stadgad, underrättelse,

huruvida den ägt rum. Intyg, hvarom nu är sagdt, skall, där

det ej utfärdats af norsk myndighet eller af här i riket anställd diplomatisk

eller konsulär ämbetsman, vara åtföljdt af sådan ämbetsmans

bevis, att intyget är af behörig myndighet utfärdadt.»

Härvid må anmärkas, att Förenta staterna icke biträdt de konventioner,

hvarpå 1904 års lag grundar sig.

Dessa bestämmelser vålla i regel stora svårigheter vid tillämpningen.

Återvändande svensk-amerikaner ha sällan något intyg af i

ofvannämnda lagar föreskrifven beskaffenhet att förete; därpå tänkte de

icke i Amerika. Att anskaffa sådant efter återkomsten är förenadt med

kostnader, tidsutdrägt och besvär. Ibland kan det vara svårt nog för

att icke säga omöjligt att få särskildt hinderslöshetsintyg. De svenska

pastorsämbetena ha i afseende på tillämpningen af ofvanberörda bestämmelser,

som synas medgifva mycket olika tolkningar, kommit till

olika praxis på skilda platser, ett förhållande, som naturligtvis icke är

lyckligt. De invecklade bestämmelserna sättas på ett håll å sido, och,

utan att lagens bokstaf följes, visas ett mycket stort tillmötesgående.

På andra håll, och särskildt i de större församlingarne, där sådana fall

ofta förekomma, fasthållas lagens kraf. Och blir detta tillvägagående

då ofta betraktadt som ett godtyckligt Övergrepp af den enskilde

prästmannen.

Så t. ex. nöjer sig månget pastorsämbete vid fråga om anteckning

af äktenskap med att vigselattestens giltighet är styrkt af amerikansk

opaginerad Kontrollera mot PDF

4 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.

konsul i stället för af svensk konsul eller beskickning. Andra åter åtnöjas

med en enkel attest af någon Augustanasynodens präst eller taga

på eget ansvar rent af till godo hvad slags intyg därom som helst, om

något sådant kan presteras.

Ännu mera godtycklig ter sig tillämpningen af bestämmelsen om

anteckning angående hinderslöshet. Det är ofta först vid begäran om

lysnings utfående, som den återinvandrade får klart för sig, att han

icke enligt svensk lag är berättigad därtill. Anmärkningen vid betygets

inlämnande å pastorsexpeditionen, att det saknades intyg om hinderslöshet

för den och den tiden, hade icke då beaktats, eller också var

betyget, som så ofta, inskickadt, utan att dess ägare personligen inställt

sig på expeditionen. Den ledsamma öfverraskningen vållar lätt i förargelsen

en ny utvandring. Många ha på detta sätt skilts för andra

gången och för alltid från fosterlandet.

Därvid praktiseras likväl på några håll att låta bestämmelsen om

vittnesmålet af »tillstädesvarande, vissa och trovärdiga män» få gälla

äfven om ett intyg från i utlandet boende.

Att få dessa bestämmelser - förenklade och bragta till enhetlig

tillämpning är ett länge kändt behof.

Pastorsämbetena böra sättas i tillfälle att handlägga dessa ärenden

så enhetligt, praktiskt och tillmötesgående som möjligt, under det att

på samma gång äktenskapets helgd upprätthålles och kontrahenterna

själfva och deras barn blifva till sin rättsliga ställning fullt betryggade.

De vägar, hvarpå en lättnad i dessa förhållanden skulle beredas

återvändande svensk-amerikaner och hvarigenom en återinvandring

skulle i sin mån främjas, torde framgå af eu närmare utredning.

Hvad som emellertid i ett stort antal fall skulle medföra åsyftadt

resultat vore, om öfverenskommelse kunde fattas och föreskrifter meddelas,

att betyg, utfärdadt af vederbörande pastor, tillhörande Augustanasynoden

eller annat svenskt-amerikanskt kyrkosamfund, som efter pröfning

befunnits äga i detta afseende betryggande, ordnade kyrkliga förhållanden,

enligt fastställdt formulär och med vederbörande församlings

sigill försedt skulle tillerkännas full giltighet i Sverige utan vidare

attestering.

Där hinderslöshet skulle styrkas genom vissa och trovärdiga mäns

vittnesmål, må detta kunna innefatta äfven personer, boende å den ort

i utlandet, där den återinvandrade vistats.

Och där hinderslösheten skall styrkas med tillkännagifvande i

allmänna tidningar, synes bestämmelsen om 6 månader för dem, som

vistats utom Sverige, Norge, Danmark eller Finland, böra utgå och tiden

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N;o 2.

generellt bestämmas till 3 månader. Denna åtgärd ter sig nämligen,

då det gäller utlandet, under alla förhållanden såsom i realiteten skäligen

verkningslös.

Allmänna svenska prästföreningen har jämväl, på grund af beslut

vid dess allmänna möte i Uppsala sistlidne år, ingått till Kungl. Maj:t

med en skrifvelse, där bestämmelser begäras, som äro analoga med i

denna motion föreslagna.

Ömkligt vore, att åtgärder i detta syfte kunde vidtagas så snart, att

förslag till bestämmelser i dessa här berörda frågor kunde föreläqqas detta

års kyrkomöte. y

Ett dröjsmål skulle vålla ett alltför långt uppskof i en välbehöflig

reform.»

Utskottet anser det vara otvifvelaktigt, att med nuvarande bestämmelser

åtskilliga svårigheter uti de af motionären angifna hänseenden

uppstå för såväl från utlandet hemflyttande landsmän som för pastorsämbetena,

äfvensom att ett undanröjande eller minskande af dessa

svårigheter skulle i sin mån underlätta återinvandringen till Sverige.

Det vore därför, enligt utskottets tanke, önskvärdt, särskildt att förenklade

former kunde införas för sättet att hos pastor i den svenska församling,

dit inflyttningen sker, styrka] verkligheten och lagligheten af

utomlands ingånget äktenskap äfvensom hinderslöshet till äktenskap.

yägar, på hvilka en lättnad i angifoa afseenden skulle kunna

beredas och en återinvandring i sin män främjas, torde framgå af en

närmare utredning.

Utskottet anser emellertid — särskildt med tanke på underlättande

af återinvandringen från Norra Amerika — att i ett stort antal

fall asyftadt resultat skulle ernås, därest exempelvis föreskrifter kunde

meddelas,

att betyg, utfärdadt af vederbörande pastor tillhörande kyrkosamfund,

som etter pröfning befunnits äga i detta afseende betryggande,

ordnade kyrkliga förhållanden, och affattadt enligt fastställdt formulär

samt forsedt med vederbörande församlings sigill, tillerkännes full

giltighet i Sverige utan vidare attestering; och borde ett sådant betyg

• „ lgt utskottets mening — äga fullt vitsord ej blott i fråga om

mganget äktenskap eller hinderslöshet till äktenskap utan äfven beBih.

till Biksd. Brok 1908. 8 Sami. 2 Afd. 2 Band. 2 Höft. 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N;o 1) Utlåtande N:o 2.

träffande öfriga förhållanden, hvilka äro af beskaffenhet att böra i kyrkobok

antecknas, såsom uppgifter om barns ålder, dop etc.;

att, där hinderslöshet till äktenskap skall styrkas genom vissa och

trovärdiga mäns vittnesmål, detta må kunna ske äfven genom personer,

boende å den ort i utlandet, där den återinvandrade vistats;

samt att i fall, där binderslösheten ej annorledes kan styrkas,

utan tillkännagifvande på föreskrifvet sätt i allmänna tidningar ^ för

ändamålet måste ske — med upphäfvande af bestämmelsen om sex månaders

anmälningstid i fråga om dem, som vistats utom Sverige, Norge,

Danmark eller Finland — tiden generellt bestämmes till tre månader.

På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att Andra Kammaren för sin del i anledning af

förevarande motion ville besluta, att Riksdagen i skrifvelse

till Kungl. Maj:t anhåller, det täcktes Kungl.

Maj :t snarast möjligt vidtaga åtgärder för införande af

förenklade bestämmelser i fråga om anteckning i kyrkobok

rörande från utlandet återinflyttade svenskar, särskilt

med afseende på deras äktenskapsförhållanden.

Stockholm den 12 februari 1908.

På utskottets vägnar:

ROBERT JOHANSSON.

STOCKHOLM, P. A. NYMANS EFTERTRÄDARES TRYCKERI, 1008.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.