Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Kungl. Maj:t angående utredning, huru moderskapsförsäkring må genom statens försorg kunna beredas barnaföderskor.

1908-03-10 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 2TU 1908:17, Skrifvelse till Kungl. Maj:t angående utredning, huru moderskapsförsäkring må genom statens försorg kunna beredas barnaföderskor.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 17.

1

N:o

17.

Ankom till Riksd. kansli den 10 mars 1908, kl. 3 e. in.

Andra Kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande n:o 3 i

anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t

angående utredning, huru moderskapsförsäkring må genom

statens försorg kunna beredas barnaföderskor.

I en inom Andra Kammaren vackt motion, n:o 4, har herr E. 0. V.

Waminsky hemställt, »att Riksdagen behagade besluta i skrifvelse till Kungl.

Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t täcktes låta utreda, huru moderskapsförsäkring

må genom statens försorg kunna beredas barnaföderskor och i samband

därmed förbud stadgas för deras arbete vid fabrik under skälig tid

äfven före barnsbörden, samt att Kungl. Maj:t ville för Riksdagen framlägga

de förslag, hvartill sådan utredning kan föranleda».

I afseende å motiven för motionärens yrkande tillåter sig utskottet

hänvisa såväl till förevarande motion som till motion n:o 221, som endast

utgör ett tillägg till den förra.

Den i den föreliggande motionen berörda frågan är utan tvifvel af

stor betydelse. I vårt land med dess stora utvandring, låga äktenskapsfrekvens

och därmed sammanhängande svaga folkökning äro åtgärder för

minskande af barnadödligheten ännu mera af behofvet påkallade än i de

flesta europeiska länder, i det att endast de romanska staterna hafva att

uppvisa en svagare verklig folkökning än vår.

Behofvet af skydd åt barnaföderskor har i svensk lagstiftning hittills

endast kommit till uttryck i det af motionären anförda stadgandet i

lag af den 17 oktober 1900 angående minderårigas och kvinnors användande

till arbete i industriellt yrke: »Med arbete i industriellt yrke må kvinna,

som födt barn, icke sysselsättas under de fyra första veckorna efter barnsbörden,

därest icke med läkarebetyg styrkes, att hon tidigare kan utan

Bill. till Riksd. Prot. 1908. 8 Samt. 2 Afd. 2 Band. 17 Höft. (N:o 17). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra Kammarem Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 17.

men börja arbetet.» — Kontrollen öfver efterlefvandet af detta lagbud

är uppdragen åt yrkesinspektionen, men torde i realiteten knappast utöfvas,

och i inspektörernas berättelser beröras ej heller hithörande förhållanden.

Men äfven om en effektiv kontroll kunde åstadkommas, torde

såsom erfarenheten från andra länder lär och af motionären äfven påpekas

föga vara vunnet, därest man icke samtidigt sörjer för tillräckligt ekonomiskt

understöd åt de från sitt arbete afstängda kvinnorna. Den ifrågavarande

lagen berör dessutom endast eu del af de mindre bemedlade

barnaföderskorna, de i industriellt yrke sysselsatta, lämnande en ännu

större del, som torde vara minst lika mycket i behof af stöd och hjälp,

utan beaktande. Motionären synes också hafva riktat sin uppmärksamhet

hufvudsakligen åt förstnämnda kategori.

Att såsom motionären tyckes finna lämpligt inrätta särskilda försäkringskassor

för understöd åt barnsängskvinnor torde icke vara tillfyllest

utan att samtidigt för säkring stvång för alla mindre bemedlade kvinnor

inom vissa åldersgränser införes.

I länder med högt utvecklad skyddslagstiftning har man ansett, att

sjuk- och moderskapsförsäkring böra följas åt, och i öfverensstämmelse

härmed i fråga om vissa yrkesgrupper infört obligatorisk sjukförsäkring

genom hvilken understöd såsom vid sjukdomsfall beredes äfven barnaföderskor.

I uttalanden, som gjorts af med saken förtrogna personer i

Tyskland och Österrike, framhålles, att denna kombinerade anordning

arbetar tillfredsställande. Vissa anmärkningar, som mot systemet framställas,

gälla icke sammanförande af de båda försäkringsformerna till en

utan afge andra förhållanden.

Såsom ett bevis för att man i Tyskland, äfven på håll, där man erkänner,

att bekämpandet af härnadödligheten kan kräfva ytterligare åtgärder,

ändock icke vill skilja moderskapsförsäkringen från den allmänna

sjukförsäkringen, kan anföras en skrifvelse från bajerska inrikesministeriet

till ortsmyndigheterna, i hvilken framhålles, att sjukkassorna böra uppmanas

att i högsta möjliga grad vidga understödet åt barnaföderskor,

hvarjämte yrkesinspektionens särskilda uppmärksamhet fästes vid kontrollen

öfver att lagens skyddsbestämmelser rörande barnaföderskor efterlefvas.

I Österrike synas erfarenheterna gå i samma riktning som i Tyskland.

Utan att vilja åtskilja sjuk- och moderskapsförsäkringen önskar man

utveckla den nu bestående lagstadgade sjukförsäkringen att gälla äfven

anhöriga till oarbetare, tjänstefolk m. fl., för Indika intet försäkringstvång

nu består. A andra sidan hafva i förstnämnda land på privat initiativ

åtskilliga åtgärder vidtagits i syfte att bereda ökadt skydd åt barnaföderskor.

Så hafva vid ett stort antal fabriker bildats lokala föreningar hvilka med

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra Kammarens TiUfålfiga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o IT.

bidrag af arbetsgifvarne betala understöd åt barnsängskvinnor under 14

dagar längre tid än den lagstadgade. Vidare hafva enskilda större fabriksfirmor,

som sysselsätta många kvinnliga arbetare, inom fabriksområdet

inrättat barnkrubbor, i hvilka de arbetande mödrarna under vissa tider

af dagen kunna ägna sina barn vård och tillsyn. Så har exempelvis skett

i Berndorf hos den stora metallvarutirman Arthur Krapp, hvilkens föredöme

på ett par håll vunnit efterföljd.

Anmärkningsvärdt är ytterligare, att i Österrike stråfvandena lära

gå ut på ett koncentrerande af de olika försäkringsformerna för arbetare

och med dem likställda personer genom att sammansluta sjuk-,

olycksfalls- och ålderdomsförsäkringen. Denna vidtutseende fråga är dock

ännu endast föremål för förberedande öfverläggningar mellan intresserade

personer och korporationer.

Inom de länder åter, där intet lagstadgadt sjukförsäkringst vång består,

men i hvilka moderskapsförsäkring införts, synes erfarenheten icke

tala till förmån för denna fristående försäkringsform. Så meddelas från

Italien, där af staten understödd moderskapsförsäkring finnes, att lagbestämmelserna

i berörda syfte ännu äro tämligen vanmäktiga och hafva

att uppvisa flera ödesdigra luckor. 1 Spanien, där enligt lag af den

''V3 1900 barnaföderskor icke få sysselsättas i industriellt arbete förrän

tidigast tre veckor efter barnsbörden, förlänger en lag af den 8 januari

1907 denna tid till 4—6 veckor och tillstädjas dessutom af lagen berörda

kvinnor att på grund af läkareintyg anhålla om befrielse från arbetet under

åttonde månaden af hafvandeskapet. I båda fallen måste innehafd plats för

arbeterskan reserveras. Ej heller i detta land synas bestående lagbestämmelser

emellertid hafva samma effektivitet, som i de länder, där moderskapsförsäkringen

utgör ett led i en allmän lagstadgad sjukförsäkring.

Af motionären anförda uttalanden från vårt eget lands främsta organ

inom sjukkasseväsendet, de allmänna sjukkassekonferenserna, synas likaledes

stödja den uppfattningen, att moderskaps- och sjukförsäkring icke

böra skiljas åt.

Motionärens framställning berör vidare behofvet af att utsträcka

det lagstadgade skyddet för barnaföderskor till viss tid före barnsbörden.

I intet land, där en förhållandevis effektiv skyddslagstiftning för barnaföderskor

kommit till stånd — med undantag af Schweiz — har skyddet

ansetts kunna utsträckas att obligatoriskt gälla äfven viss tid före förlossningen.

Alltför stora svårigheter i fråga om kontrollen synas hafva

ställt sig i vägen härför, och på i Tyskland och Österrike gjorda förfrågningar

har erhållits det svar, att en sådan utsträckning icke är tillrådlig.

Möjligen kunde den i den ofvan berörda senaste spanska lagen anvisade

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotta (N:o 2) Utlåtande N:o ''17.

utvägen att bereda skydd, utan att stadga förbud mot arbete under viss

tid före barnsbörden, vara värd beaktande. Denna specialfråga torde i

hvarje fall ej vara så klar, att den af motionären ifrågasatta förbudsskärpningen

utan vidare skulle kunna af utskottet tillstyrkas.

Ehuru utskottet för sin del känner sig öfvertygadt om, att den

enda fullt effektiva vägen för lösande af frågan om moderskapsförsäkring

är en kombination af denna försäkringsform med sjukförsäkringen, på

samma gång som denna senare göres obligatorisk för både män och kvinnor,

så anser utskottet frågan vara både af den betydelse och svårlösta beskaffenhet,

att en fullständigare och grundligare utredning än den motionären

och utskottet kunnat åstadkomma bör föregå eventuella lagstiftningsåtgärder,

och en dylik utredning torde endast genom Kungl. Maj:ts

ingripande kunna vinnas.

På grund häraf och då dessutom sjukkasseväsendets ordnande för

närvarande är föremål för speciell uppmärksamhet, tillåter sig utskottet

hemställa,

att, Andra Kammaren för sin del ville besluta, att

Riksdagen i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhåller, det

Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning af frågan

om moderskapsförsäkring under statens medverkan samt

för Riksdagen framlägga de förslag, hvartill en sådan

utredning kan föranleda.

Stockholm den 10 mars 1908.

På utskottets vägnar:

KNUT KJELLBERG.

Herrar Ilazén och Beckman hafva anhållit få antecknadt, det de icke

deltagit i utskottets slutliga behandling af detta ärende.

630 i.

Stoekholm 1908. Kungl. Boktryckeriet. P. A. Norstedt & Söner.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.