Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Kungl. Maj:t, angående friköpande af byggnadstomter från prästgård, klockaregård ro. ro.

1908-03-03 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 4TU 1908:12, Skrifvelse till Kungl. Maj:t, angående friköpande af byggnadstomter från prästgård, klockaregård ro. ro.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 4) Utlåtande N:o 12. 1

N:o 12.

Ank. till Riksd. kansli den 3 mars 1908, kl. 2 e. m.

Andra Kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande n:o 5, i

anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t,

angående friköpande af byggnadstomter från prästgård,

klockaregård ro. ro.

Uti en inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 46, hemställer

herr J. Erlansson, »att Riksdagen ville i skrifvelse till Kungl. Maj;t

anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes utreda lämpligaste sättet för erhållande

af friköpta egna hem från jord, tillhörig klockaregård, prästgård, mensalhemman

och kyrkohemman, särskildt med tanke på hustomter vid järnvägsstation,

men också i andra rummet på egna hem i vidsträcktare

område å dessa jordar, och inkomma med förslag i ärendet till nästa

Riksdag.»

Till stöd för berörda hemställan anför motionären:

»På många ställen i vårt land hafva vid byggande af järnvägar

stationer anlagts på eller strax invid jord tillhörig klockare- eller prästgård,

så att stationssamhället, som uppväxt och uppväxer, blir på dessa

jordar. Från sådana egendomar kunna enligt nuvarande lag inga tomter

friköpas, endast arrenderas. Likväl hafva på många platser vuxit

upp rätt stora stationssamhällen på sådan ofri grund, men mycken klagan

har hörts öfver att tomterna ej kunna friköpas, ty stor osäkerhet

råder vid ofta påkommande ombyte af präst eller klockare. År det ett

framåtskridande samhälle, så ökas ju tomtvärdet oupphörligt, och hvarje

Bill. till Riksd. Prot. 1908. 8 Sami. 2 Afä. 2 Band. 12 Haft. (N:o 12.)

Motionen.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

2 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 4) Utlåtande N:o 12.

nytillträdande tjänstinnehafvare af egendomen finner däri ett skäl att

höja arrendet för hustomterna. Det är lätt att förstå, huru osäkra tomtbebyggarne

under sådana förhållanden måste känna sig. Detta tillstånd

utgör ett hinder för byggnadsverksamheten, icke blott hvad beträffar

husens mängd utan deras storlek, styrka och elegans, ty hvem kan och

vill bygga stora, solida och ståtliga hus på så osäker grund.

Det har också andra misshälligheter med sig. Vid ombyte af

tjänstinnehafvare, i hvilkas lön dylika jordar ingå, så tänka de personer,

som byggt sina hus på flen jord, han sedan kommer att disponera, visst

icke i främsta rummet på personens duglighet att sköta sitt kall; utan

den, som ger löften om den minsta höjningen af arrendet för tomterna,

hvarpå deras hus äro byggda, han får deras röster vid valet, om han

än är den minst kvalificerade för platsen. År det då en liten kommun

med ett stort stationssamhälle uti, som är bygdt på sådan jord, så kan

valet lätt utfalla så, att det icke var en präst eller klockare utan en

arrendegifvare, som valdes. Häraf finna vi, att de närvarande rättsförhållandena

kunna på sådana platser åstadkomma ekonomisk, moralisk

och andlig skada.

Staten understöder med rätt ansenliga summor egnahemssträfvandena,

men den bör också, där den kan, undanröja förefintliga hinder,

så att bästa resultatet må vinnas af dessa sträfvanden och särskildt

genom lagstiftning bereda största möjlighet att få egna hem att köpa,

ty det hjälper ju ej att få pengar, om ingenting kan fås att köpa. Jag

anser, att där dessa jordar, som i denna motion omnämnas, äro lämpliga

till byggnadstomter, skulle kommun inom hvilken de äro belägna

efter värdering äga rätt att utbyta den jorden mot någon annan inom

kommunen eller pastoratet, som ej lämpade sig så väl för bebyggande,

eller också att jorden såldes hel eller styckevis allteftersom den passar

för hustomter. Försäljningen finge då ske af den, som blifver därtill

förordnad — staten, konsistorium eller kommunen? — men pengarne

för egendomen finge ingå i en fond på så sätt, att tjänstinnehafvaren

hade garanti för att hans löneinkomst ej lede däraf.»

Utskottet vill icke bestrida, att i förevarande fall olägenheter af

det utaf motionären angifna slag tilläfventyrs förefinnas, men kan icke

anse de af motionären angifna tillvägagångssätten för berörda olägenheters

afhjälpande i något hänseende lämpliga. Att staten bör i möjligaste

mån understödja egnahemssträfvandena, därom äro alla ense,

icke allenast medels beredande af tillgång till penningmedel för uppförande

af egna hem, utan äfven genom att underlätta åtkomsten till

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 4) Utlåtande N:o 12. ''6

erforderlig mark, där behof för sådant ändamål yppar sig. Men att

härvidlag träda andra berättigade intressen för nära, hvilket otvifvelaktigt

skulle i olika afseende ske, därest de utvägar anlitades, som

blifvit af motionären anbefallda, lärer visserligen icke kunna ifrågasättas.

Till en början vill utskottet erinra därom, att 1907 års Riksdag

uti skrifvelse till Kung]. Maj:t anhållit, »att Kungl. Maj:t ville efter

verkställd utredning låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag

till åtgärder särskild! med anlitande af expropriation i ändamål att vid

fisklägen, stationssamhällen och andra områden på landet, där en sammanträngd

befolkning vore boende eller kunde uppstå, på ett mera

tillfredsställande sätt än hittills ordna förhållandena med afseende å

redan befintlig eller för samhällets utvidgning erforderlig tomtmark.»

Då vid den af Riksdagen sålunda begärda utredning jämväl de af

motionären berörda förhållandena säkerligen bli föremål för öfvervägande,

synes det utskottet själfklart, att resultatet af nämnda, så nyligen aflåta

skrifvelse bör afvaktas, innan framställning nu återigen göres i

väsentligen enahanda syfte.

Härförutom må påpekas, hurusom från vissa egendomar af sådant

slag, som här är i fråga, redan på grund af nu gällande bestämmelser

eller i öfrigt rådande förhållanden tomter kunna få friköpas i den ordning

och på det sätt, som utförligt angifves i en till innevarande års

Riksdag aflåten kungl. proposition n:o 27, om upplåtelse af jord från

komministerbostället i Kung Karls och Torpa församlingar, till hvilken

proposition den i frågan intresserade kan i sådant afseende hänvisas.

Motionärens påstående, att »från sådana egendomar kunna enligt nuvarande

lag inga tomter friköpas», är följaktligen icke med verkliga förhållandet

öfverensstämmande.

Med stöd af hvad sålunda anförts, hemställer utskottet,

att ifrågavarande motion icke må till någon Andra

Kammarens åtgärd föranleda.

Stockholm den 3 mars 1908.

På utskottets vägnar:

ERIK MARTIN.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.