Skrifvelse till Kungl. Maj:t, angående friköpande af byggnadstomter från prästgård, klockaregård ro. ro.
1908-03-03 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
AK 4TU 1908:12, Skrifvelse till Kungl. Maj:t, angående friköpande af byggnadstomter från prästgård, klockaregård ro. ro.
Dokumentets text
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 4) Utlåtande N:o 12. 1
N:o 12.
Ank. till Riksd. kansli den 3 mars 1908, kl. 2 e. m.
Andra Kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande n:o 5, i
anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t,
angående friköpande af byggnadstomter från prästgård,
klockaregård ro. ro.
Uti en inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 46, hemställer
herr J. Erlansson, »att Riksdagen ville i skrifvelse till Kungl. Maj;t
anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes utreda lämpligaste sättet för erhållande
af friköpta egna hem från jord, tillhörig klockaregård, prästgård, mensalhemman
och kyrkohemman, särskildt med tanke på hustomter vid järnvägsstation,
men också i andra rummet på egna hem i vidsträcktare
område å dessa jordar, och inkomma med förslag i ärendet till nästa
Riksdag.»
Till stöd för berörda hemställan anför motionären:
»På många ställen i vårt land hafva vid byggande af järnvägar
stationer anlagts på eller strax invid jord tillhörig klockare- eller prästgård,
så att stationssamhället, som uppväxt och uppväxer, blir på dessa
jordar. Från sådana egendomar kunna enligt nuvarande lag inga tomter
friköpas, endast arrenderas. Likväl hafva på många platser vuxit
upp rätt stora stationssamhällen på sådan ofri grund, men mycken klagan
har hörts öfver att tomterna ej kunna friköpas, ty stor osäkerhet
råder vid ofta påkommande ombyte af präst eller klockare. År det ett
framåtskridande samhälle, så ökas ju tomtvärdet oupphörligt, och hvarje
Bill. till Riksd. Prot. 1908. 8 Sami. 2 Afä. 2 Band. 12 Haft. (N:o 12.)
Motionen.
Utskottets
yttrande.
2 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 4) Utlåtande N:o 12.
nytillträdande tjänstinnehafvare af egendomen finner däri ett skäl att
höja arrendet för hustomterna. Det är lätt att förstå, huru osäkra tomtbebyggarne
under sådana förhållanden måste känna sig. Detta tillstånd
utgör ett hinder för byggnadsverksamheten, icke blott hvad beträffar
husens mängd utan deras storlek, styrka och elegans, ty hvem kan och
vill bygga stora, solida och ståtliga hus på så osäker grund.
Det har också andra misshälligheter med sig. Vid ombyte af
tjänstinnehafvare, i hvilkas lön dylika jordar ingå, så tänka de personer,
som byggt sina hus på flen jord, han sedan kommer att disponera, visst
icke i främsta rummet på personens duglighet att sköta sitt kall; utan
den, som ger löften om den minsta höjningen af arrendet för tomterna,
hvarpå deras hus äro byggda, han får deras röster vid valet, om han
än är den minst kvalificerade för platsen. År det då en liten kommun
med ett stort stationssamhälle uti, som är bygdt på sådan jord, så kan
valet lätt utfalla så, att det icke var en präst eller klockare utan en
arrendegifvare, som valdes. Häraf finna vi, att de närvarande rättsförhållandena
kunna på sådana platser åstadkomma ekonomisk, moralisk
och andlig skada.
Staten understöder med rätt ansenliga summor egnahemssträfvandena,
men den bör också, där den kan, undanröja förefintliga hinder,
så att bästa resultatet må vinnas af dessa sträfvanden och särskildt
genom lagstiftning bereda största möjlighet att få egna hem att köpa,
ty det hjälper ju ej att få pengar, om ingenting kan fås att köpa. Jag
anser, att där dessa jordar, som i denna motion omnämnas, äro lämpliga
till byggnadstomter, skulle kommun inom hvilken de äro belägna
efter värdering äga rätt att utbyta den jorden mot någon annan inom
kommunen eller pastoratet, som ej lämpade sig så väl för bebyggande,
eller också att jorden såldes hel eller styckevis allteftersom den passar
för hustomter. Försäljningen finge då ske af den, som blifver därtill
förordnad — staten, konsistorium eller kommunen? — men pengarne
för egendomen finge ingå i en fond på så sätt, att tjänstinnehafvaren
hade garanti för att hans löneinkomst ej lede däraf.»
Utskottet vill icke bestrida, att i förevarande fall olägenheter af
det utaf motionären angifna slag tilläfventyrs förefinnas, men kan icke
anse de af motionären angifna tillvägagångssätten för berörda olägenheters
afhjälpande i något hänseende lämpliga. Att staten bör i möjligaste
mån understödja egnahemssträfvandena, därom äro alla ense,
icke allenast medels beredande af tillgång till penningmedel för uppförande
af egna hem, utan äfven genom att underlätta åtkomsten till
opaginerad Kontrollera mot PDF
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 4) Utlåtande N:o 12. ''6
erforderlig mark, där behof för sådant ändamål yppar sig. Men att
härvidlag träda andra berättigade intressen för nära, hvilket otvifvelaktigt
skulle i olika afseende ske, därest de utvägar anlitades, som
blifvit af motionären anbefallda, lärer visserligen icke kunna ifrågasättas.
Till en början vill utskottet erinra därom, att 1907 års Riksdag
uti skrifvelse till Kung]. Maj:t anhållit, »att Kungl. Maj:t ville efter
verkställd utredning låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag
till åtgärder särskild! med anlitande af expropriation i ändamål att vid
fisklägen, stationssamhällen och andra områden på landet, där en sammanträngd
befolkning vore boende eller kunde uppstå, på ett mera
tillfredsställande sätt än hittills ordna förhållandena med afseende å
redan befintlig eller för samhällets utvidgning erforderlig tomtmark.»
Då vid den af Riksdagen sålunda begärda utredning jämväl de af
motionären berörda förhållandena säkerligen bli föremål för öfvervägande,
synes det utskottet själfklart, att resultatet af nämnda, så nyligen aflåta
skrifvelse bör afvaktas, innan framställning nu återigen göres i
väsentligen enahanda syfte.
Härförutom må påpekas, hurusom från vissa egendomar af sådant
slag, som här är i fråga, redan på grund af nu gällande bestämmelser
eller i öfrigt rådande förhållanden tomter kunna få friköpas i den ordning
och på det sätt, som utförligt angifves i en till innevarande års
Riksdag aflåten kungl. proposition n:o 27, om upplåtelse af jord från
komministerbostället i Kung Karls och Torpa församlingar, till hvilken
proposition den i frågan intresserade kan i sådant afseende hänvisas.
Motionärens påstående, att »från sådana egendomar kunna enligt nuvarande
lag inga tomter friköpas», är följaktligen icke med verkliga förhållandet
öfverensstämmande.
Med stöd af hvad sålunda anförts, hemställer utskottet,
att ifrågavarande motion icke må till någon Andra
Kammarens åtgärd föranleda.
Stockholm den 3 mars 1908.
På utskottets vägnar:
ERIK MARTIN.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.