Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Kungl. Maj:t angående den nomadiserande lappbefolkningens vidmakthållande m. m.

1908-02-21 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 4TU 1908:6, Skrifvelse till Kungl. Maj:t angående den nomadiserande lappbefolkningens vidmakthållande m. m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 4) Utlåtande N:o. 6.

N:o 8.

Ank. till Riksd. kansli den 21 februari, kl. 2 e. in.

Andra Kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande n:o 2,

i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl.

Maj:t angående den nomadiserande lappbefolkningens vidmakthållande

m. m.

Uti en inom Andra Kammaren väckt, till utskottets behandling hänvisad

motion, n:o 163, har herr G. A. E. Kronlund jämte 27 af kammarens

ledamöter föreslagit, »att Riksdagen ville i skrifvelse till Kungl.

Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t täcktes låta utreda och taga under ompröfning,

hvilka åtgärder böra vidtagas för att dels vidmakthålla, värna

och trygga den nomadiserande lappbefolkningens tillvaro och främja renskötselns

utveckling och dels förhjälpa den öfriga lappbefolkningen ur

dess betryckta ställning och bereda den lämpliga existensmöjligheter, samt

för Riksdagen snarast möjligt framlägga de förslag, hvartill en dylik utredning

och pröfning kunna gifva anledning».

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning,

tillåter sig utskottet att hänvisa till motionen.

Genom den af motionärerna förebragta utredning samt de vid motionen

fogade särskilda utlåtanden och skrivelser från olika håll*) torde behofvet

af den utaf motionärerna ifrågasatta utredning få anses obestridligen

ådagalagdt.

De åtgärder, som borde från statens sida vidtagas till fromma för lap
*)

Utskottets yttrande.

Bill. till Riksd. Prot. 1908. 8 Samt. 2 Afd. 2 Band. G Häft. (N:o G.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra Kammarens Tillfälliga UWkotts (N:o 4) Utlåtande N:o 6.

parne, skulle, enligt motionärernas förmenande, gå ut på dels att söka vidmakthålla,

värna och trygga de nomadiserande lapparnes existens och dels

att bringa hjälp och undsättning åt de icke renägande lapparne och åt

dem, som ej uteslutande kunde lefva af renskötseln. Motionärerna anse,

att »af den nuvarande egendomslösa och hemlösa lappbefolkningen kunde

skapas ett vaket, intresseradt, kunskapsrikt, hemägande släkte, förtroget,

såsom ingen annan, med sitt hemlands egendomliga förhållanden och fästadt

vid detsamma genom sitt hem, sitt språk och sina traditioner». Det

kräfdes ur både humanitär och social samt ekonomisk synpunkt, att man

med raskhet och beslutsamhet grepe sig an med lösningen af lappfrågan.

Då förhållandena lära vara ganska olikartade å olika trakter, torde

det innebära afsevärda svårigheter att angifva, hvad som fördelaktigast

kan vara att göra, innan en allsidig undersökning och utredning af hithörande

ämnen föreligger. Det måste emellertid framstå såsom statens

oafvisliga skyldighet att å ena sidan sörja för att de renskötande lapparnes

villkor bli så tillfredsställande som möjligt och att å andra sidan

söka på bästa sätt underlätta icke renägande lappars möjligheter att bli

bofasta jordägare, där så kan befinnas verkligen önskvärdt och lämpligt.

Börande lappfrågan i dess helhet råder som bekant äfven bland de

mest sakkunniga rätt skilda meningar.

I skrifvelse till Kungl. Maj:t år 1906 hemställde Konungens befallningshafvande

i Jämtlands län, att anordningar måtte vidtagas för beredande

af möjlighet till utkomst åt sådana lappar, som öfvergifvit nomadlifvet.

Öfver nämnda skrifvelse afgaf Konungens befallningshafvande i

Västerbottens län samma år utlåtande, och har nu Konungens befallningshafvande

i Norrbottens län inkommit med yttrande i ärendet. Sistnämnde

befallningshafvande finner det vara tvifvel underkastadt, huruvida den lappska

befolkningen, som sedan urminnes tider utbildats för nomadiserande

renskötsel, skulle lämpa sig att bli bofasta kolonister. Konungens befallningshafvande

ville dock ej förneka, att man genom upplåtande af mark åt

lapparne samt anskaffande af kor eller möjligen getter kunde ge lapparne

ett bidrag till deras utkomst, som kunde vara till ett visst gagn. Då de

tre nordligaste länens lappfråga kommit på tal, ansåge Konungens befallningshafvande

det vara af största vikt, att en verklig utredning företoges be

träffande det antal renar, som kunde under vanliga förhållanden födas inom

dessa län, äfvensom att en vetenskaplig undersökning, sådan som företagits i

Jämtland, komme till stånd jämväl i Västerbotten och Norrbotten rörande

renmossans förekomst och förhållanden i öfrigt å fjällen och i skogarne.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 4) Utlåtande N:o 6.

Därefter borde, enligt Konungens befallningshafvande® åsikt, den s. k. inre

lappfrågan bli föremål för en ingående behandling.

I fråga om nödvändigheten häraf synas för öfrigt alla intresserade

vara tämligen ense.

Med stöd af hvad sålunda inhämtats och anförts, finner sig utskottet

böra tillstyrka, att kammaren med bifall till förevarande motion för sin

del beslutar,

att Riksdagen i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhåller,

det Ivungl. Maj:t täcktes låta utreda och taga

under ompröfning, hvilka åtgärder böra vidtagas för att

dels vidmakthålla, värna och trygga den nomadiserande

lappbefolkningens tillvaro och främja renskötselns utveckling

och dels förhjälpa den öfriga lappbefolkningen

ur dess betryckta ställning och bereda den lämpliga

existensmöjligheter, samt för Riksdagen snarast möjligt

framlägga de förslag, hvartill en dylik utredning

och pröfning kunna gifva anledning.

Stockholm den 21 februari 1908.

På utskottets vägnar:

FRITHIOF SÖDERBERGS.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.