Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Kungl. Maj:t angående utsträckt fridlysning af hare, tjäder och orre.

1908-03-06 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 5TU 1908:15, Skrifvelse till Kungl. Maj:t angående utsträckt fridlysning af hare, tjäder och orre.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 5.) Utlåtande N:o 15.

1

Mjo IB.

Ank. till Eiksd. kansli den 7 mars 1908, kl. 1 e. m.

Andra Kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande N:o 4,

i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl.

Maj:t angående utsträckt fridlysning af hare, tjäder

och orre.

Uti motion, n:o 142, hemställer herr J. A. Jonsson i Hökhult: »att

Riksdagen ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t hemställa, att jaktstadgan

blefve i det afseendet ändrad, att tiden för fridlysning af hare, tjäder

och orre utsträckes till den 15 september».

Motionären har till stöd för sin hemställan anfört följande:

»Jaktens egentliga betydelse är väl den förströelse och det nöje, den

bereder jägaren, samt det värde, den lämnar honom och landet i dess helhet.

För att stammen af villebrådet ej skall komma att förminskas och

jakten skall blifva så gifvande som möjligt, bör den omsorgsfullt vårdas.

Genom gjorda iakttagelser har jag kommit till insikt om, att ändring

i jaktstadgan behöfver vidtagas, dels för att skydda stammen af en del

villebråd, och dels för att bättre kunna tillvarataga och draga verklig

nytta af det skjutna.

Hare, tjäder och orre böra vara förbjudna från och med den 15

februari till och med den 15 september.

Den 15 augusti, då fridlysningstiden af ofvannämnda villebråd

utgår, äro en del ungar ännu så små och outvecklade, att det är skada

att skjuta dem. De hafva då öfverlefvat de värsta farorna, som många

fallit offer för, och behöfva ännu få tid att växa. Denna tid äro de

Bih. till Hiksd. Prof. 1908. 8 Sami. 3 Afd. 2 Band. 15. Käft. (N:o 15.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra Kammarens Tillfälliga JJtskotts (N:o 5) Utlåtande, N:o 15.

äfven lätt åtkomliga för jägaren och hans hundar. Hvad tjäder och

orre beträffar, vårdas ännu ungarna af sina mödrar i de flesta fall.

Genom att efterhärma ungarnas läte, då de blifvit skilda från modern,

på det sättet lockar jägaren till sig både hönor och ungar, som då bli

ett lätt jaktbyte.

Det ligger något hos hönan-modern nedlagdt, som säger henne, att

hon måste vårda och draga försorg om sina ungar, och vid den tid, då

fridlysningstiden går till ända, äro en del ungar ännu så små, att instinkten

hindrar modern att öfvergifva dem.

Det är från djurskyddssynpunkt oriktigt att tillåta jakten å dessa

djur så tidigt som den 15 augusti; hönorna skjutas nämligen därigenom

i stor mängd bort från sina ungar, och detta den tid, då en del ungar

äro så små, att de med svårighet kunna reda sig själfva.

Man har fridlyst tjäder- och orrhönor under hela året utom under

tiden 16 augusti—14 oktober för att därigenom bevara stammen af

dessa fåglar, men de flesta hönor, som skjutas, skjutas nog den första

månaden de äro lofliga på grund af att de äro så lätt åtkomliga.

Af det, som skjutes under augusti och första delen af september

månad, går mycket på grund af den milda temperaturens inverkan förloradt,

i all synnerhet som största delen sändes till städerna i och för

försäljning. Första tiden jakten är tillåten, får jägaren mycket litet

betaldt för det skjutna villebrådet, emedan uppköparna frukta för att

detsamma skall skadas. Köpmännen klaga öfver att, fastän de med

omsorg vinnlägga sig om att förvara det skjutna, åtskilligt cläraf dock,

tager skada, innan det kommer fram till bestämmelseorten. Uppköpare

af det vilda påstå, att de göra förluster på denna handel på hösten,

just på grund af svårigheten att förvara det skjutna villebrådet.

Det är en förlust för jägaren och för landet, att jakten å dessa

villebråd är tillåten så tidigt.»

Jämlikt Kungl. Maj:ts nådiga bref af den 12 mars 1890 skall kungl.

domänstyrelsen hvarje år i april månad låta i svensk författningssamling

införa en sammanfattad redogörelse för gällande bestämmelser rörande

fridlysning af vildt.

I öfverensstämmelse härmed har kungl. domänstyrelsen senast den

20 april 1907 kungjort, att, med undantag för sådan jakt inom hägnad

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 5) Utlåtande N:o 15. 3

jaktpark eller djurgård, som enligt jaktstadgan är ägare af sådan medgifven,

följande fridlysningstider äro gällande för hare, tjäder och orre:

inom Norrbottens och Västerbottens län från och med den 16 mars

till och med. den 20 augusti, och i öfriga delar åt riket från och med

den 15 februari till och med den 15 augusti; dock att jakt efter tjäderhönor

och orrhönor utom i Kopparbergs och de norrländska länen är förbjuden

från och med den 1 januari till och med den 15 augusti samt

från och med den 15 oktober till och med den 31 december, hvarjämte

på Gottland jakt efter tjäder är förbjuden tills vidare intill år 1910

samt jakt efter tysk hare under åren 1907—1909.

Den för inhemsk hare gällande fridlysningen äger tillämpning jämväl

för tysk hare, där ej för viss del af landet annorlunda är stadgadt.

1 dessa bestämmelser yrkar motionären den ändring, att fridlysningstiden

öfverallt utsträckes till den 15 september, och detta yrkande

grundas, såsom af motiveringen framgår, dels på farhåga för att stammen

af i fråga varande villebrådsarter med tillämpande af nuvarande bestämmelser

skulle minskas, dels på djurskyddssynpunkter af mera allmän art

och dels slutligen på en klagan öfver att köttet af det tidigast skjutna

villebrådet ofta till följd af rådande värme förstöres och ej kommer till

full användning. Motionären tyckes dock mest hafva tänkt på fågeljakten

och hufvudsakligast med afseende på den framlagt sitt förslag.

Utskottet måste naturligtvis instämma med motionären däruti, att

stammen af dessa villebrådsarter behörigen bör skyddas samt äfven däruti,

att det från djurskyddssynpunkt är oriktigt att tillåta jakt å moderdjur,

medan ungarne äro så små, att de ej kunna reda sig själfva. Huruvida

för uppnående af dessa mål är behöflig! att utsträcka fridlysningstiden

så långt, som motionären tänkt sig, därom torde något uttalande icke

lämpligen kunna göras, förrän sakkunnig utredning förebragts angående

de särskilda förhållanden, hvilka naturligen noga måste beaktas, då bestämmelser

af ifrågavarande art utfärdas.

Hvad skogsfågel beträffar, torde ungarne endast under särskild! ogynnsamma

år ej vara utvuxna den 15 augusti. Visserligen påträffas hvarje år

en eller annan kull med små ungar vid sagda tid, men detta är undan
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Ändra Kammarens Tillfälliga JJtskotts (N:o 5) Utlåtande N:o 15.

tag och beror på omläggning, sedan hönans första äggkull blifvit förstörd.

Skytte för lock går endast för sig, så länge ungarne ej kunna

sköta sig själfva, och i regel torde detta vara förhållandet högst några få

dagar efter nuvarande jakttids inträde. Största delen af den för lock skjutna

fågel, som först salubjudes, torde hafva skjutits före jakttidens början. Men

äfven om så ej skulle vara förhållandet, torde man åtminstone kunna påstå,

att det oftast är tjufskyttar eller sådana, som marodera på andras

marker, som använda lockskytte och som därför äro angelägna att vara

de första på platsen. En framflyttning af tiden för jaktens början

med endast några få dagar, kanske till den 20 augusti såsom i Norr- och

Västerbottens län, torde måhända vara tillräcklig för att nästan omöjliggöra

skytte för lock. Blefve fridlysningstiden utsträckt ända till

den 15 september, skulle jakten för stående fågelhund i det närmaste

omöjliggöras, emedan fågeln i regel ej trycker för hunden efter denna

tid, och då jakten för skällande hund äfven går dåligt sent på hösten,

komme en sådan åtgärd att medföra, att fågeltillgången alltför litet tillgodogjordes.

Motionären har ej anfört några skäl för att fågelstammens

vidmakthållande skulle kräfva så energiska skyddsåtgärder. Utskottet har

ej heller kunnat finna, att sådana skäl föreligga och vill dessutom framhålla,

att intresset för jaktvården troligen till följd af en sådan inskränkning

i jakttiden skulle slappas hos den stora mängd jägare, som nu lägga

sig vinning därom.

Med afseende på den af motionären påpekade omständigheten, att

köttet af de i augusti skjutna djuren ej skulle komma till full användning,

vill utskottet framhålla, att kött af skogsfågel kan hålla sig friskt

länge äfven vid ifrågavarande tid af året, om det behandlas rätt, samt att

det ju alltid står innehafvare af jakträtt fritt att vänta några dagar med

sin jakt, tills han finner tiden fullt lämplig. Det torde emellertid ej

kunna förnekas, att möjligheten att under de första dagarna af jakttiden

få skjuta för lock kan medföra, att personer, som ej hafva vidare intresse

för jaktvård, under dessa dagar nedskjuta så mycket fågel, att den kanske

ej kommer till användning och att detta är en omständighet, som

äfven talar för någon framflyttning af tiden. Utskottet anser emellertid,

att hänsyn till möjligheten att förvara köttet ej får tillmätas så stor betydelse,

att den skulle kunna vara fullgiltig! skäl för fridlysningstidens

utsträckande en hel månad, på samma gång utskottet naturligen ej vill

förneka, att framskjutning af jakten mot hösten medför fördelar.

Hvad sedan haren beträffar, kan en utsträckt fridlysning för den

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra Kammarens Tillfälliga TJtskotts (N:o 5) Utlåtande N:o 15. 5

visserligen också vara önskvärd, enär den sist satta ungkullen under

augusti månad ännu ej är utvuxen och honorna därför vid denna tid äro

lätta att skjuta. Så lång utsträckning af tiden, som motionären tänkt

sig, torde dock ej vara nödvändig. Måhända skulle det vara till fyllest

att utsträcka fridlysningstiden till den 1 september. För att kontroll öfver

föreskrifternas efterlefnad ej skall försvåras torde man emellertid böra

hålla på, att fridlysningstiden är lika för hare och skogsfågel. Till denna

senare räknas i nuvarande bestämmelser äfven järpe och ripa, hvilka motionären

ej omnämnt, men å hvilka afseende naturligen måste fästas vid

bestämmande af fridlysningstiden.

Af hvad sålunda anförts, torde framgå, att utskottet håller före, att

en framflyttning med några dagar af tiden för jakt af hare, tjäder och

orre ur flere synpunkter skulle vara nyttig, men att utskottet ej kan

anse den af motionären föreslagna utsträckningen af fridlysningstiden

för ifrågavarande villebrådsarter ända till den 15 september vara nödvändig

eller önskvärd.

Utskottet vill därför med anledning af herr J. A. Jonssons i Ilökhult

förevarande motion hemställa,

att Andra Kammaren för sin del behagade besluta,

det Riksdagen i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhåller,

det Kungl. Maj:t täcktes tillse, att jaktstadgan

blefve i det afseendet ändrad, att fridlysningstiden

för hare, tjäder och orre må utsträckas till dag, som

efter sakkunniges utredning kan anses lämplig, dock

ej längre än till den 1 september.

Stockholm den 6 mars 1908.

På utskottets vägnar:

TJENST HEDENSTIERNA.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.