Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående utredning om kommunernas bärkraft i förhållande till dem åliggande skattebördor in. in.

1908-04-02 · 8 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 5TU 1908:26, Utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående utredning om kommunernas bärkraft i förhållande till dem åliggande skattebördor in. in.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 5) Utlåtande N:o 20.

1

N:0 26.

Ank. till Riksd. kansli den 4 april 1908, kl. 11 f. in.

Andra Kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande, i anledning

af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående

utredning om kommunernas bärkraft i förhållande till

dem åliggande skattebördor in. in.

Uti en inom Andra Kammaren väckt till einte tillfälliga utskottet

hänvisad motion, n:o 229, hemställer herr K. A. Staaff in. fl. »att Riksdagen

i skrifvelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla, det täcktes Kungl. Magt så

snart som möjligt låta anställa en allsidig utredning rörande hvilka kommuner,

som äga allt för ringa ekonomisk bärkraft i förhållande till dem

åliggande skattebördor, samt därefter för Riksdagen framlägga det förslag,

hvartill utredningen gifver anledning».

Till stöd för berörda hemställan anföres:

»Redan vid flere tillfällen hafva af enskilda motionärer gjorts framställningar

åsyftande eu utjämning af kommunala skattebördor. Dessa

framställningar hafva med åtskilliga talande exempel ådagalagt, huru

olika särskilda kommuner kunna tryckas af sådana bördor. Det tillfälliga

utskott inom Andra Kammaren, som vid 1907 års riksdag behandlade

frågan, konstaterade ock, att »kommunaluts kyl derna i olika kommuner

alltjämt trycka på ett med hänsyn till resp. kommuners bärkraft så olika

sätt, att rättvisa och billighet därmed kunna anses kränkta.» Och statsutskottet,

hvilket vid samma riksdag haft att bereda eu motion om utBih.

till Riksd. Prof. 1908. 8 Sami. 2 Ajd. 2 Rand. 25 Raft. (N:o 20.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 5) Utlåtande N:o 26.

redning rörande större direkta statsbidrag till folkskoleundervisningen åt

kommuner, hvilka vore af kostnaderna för denna undervisning särskildtekonomiskt

betungade, konstaterade i anledning däraf »de olägenheter,

som för närvarande måste anses råda i afseende å ojämn kommunalbeskattning

för folkskoleändamål».

Undertecknade anse för sin del, att detta spörsmål nu bör på allvar

bringas på dagordningen och underkastas den ingående och allsidiga

utredning, som i detta fall utgör en ovillkorlig förutsättning för att finna

det riktiga botemedlet.

Kommunerna hafva hos oss två särskilda uppgifter. Dels har staten

åt dem öfverlåtit omsorgen om vissa, statsändamål, synnerligen folkundervisningen,

fattigvård och prästerskapets aflönande. Dels äga kommunerna

vid sidan häraf en befogenhet, som i praxis fattats mycket vidsträckt, att

sköta sina egna angelägenheter — därunder inräknade jämväl sådana

intressen som deltagande i anläggningen af stora järnvägsföretag in. in.

Då det nu gäller att åstadkomma ett rättvist upphjälpande af vissa

kommuners betryckta ställning, är det gifvet, att man måste taga hänsyn

till beskaffenheten af de orsaker, som bragt de särskilda kommunerna i

en sådan ställning. Utgångspunkten synes nämligen böra vara den, att

det är de kommuner, hvilka i anseende till sin folkfattigdom och den

ringa ekonomiska styrkan hos sina medlemmar äga för liten bärkraft för

de ändamål, hvilkas tillgodoseende ålegat dem, som härvid böra erhålla

hjälp. Gifvet är nämligen, att då kostnaden för statsändamål, som ju

principielt borde drabba invånarne öfver hela riket med jämnhet, pålades

kommunerna, det också borde ha tillsetts, att dessa blefve sådana,

att en naturlig utjämning af sig själf komme att äga rum. De borde med

andra ord hafva erhållit ungefär liknande bärkraft i förhållande till de

bördor, som de förpliktades åtaga sig. Då så ej skett, föreligger i själfva

verket en fullt lika stor orättvisa, som om staten pålade en direkt skatt

på sina medborgare med fullkomligt godtycke i fråga om de noirner, efter

hvilka medborgarna i olika landsdelar hade att utgöra skatten.

A andra sidan får man naturligtvis ej af det blotta faktum, att en

kommun, som befinner sig i svårigheter, är folkfattig och icke har stora

ekonomiska förutsättningar, draga den ovillkorliga slutsatsen, att en sådan

kommun hör till dem, hvilka här afses. Ty det kan ju hända, att den

ägt normal förmåga att fylla de uppgifter, som ålegat densamma, ehuru

den genom vanvård åsamkat sig en mindre god ställning.

Det är följaktligen en mycket omsorgsfull undersökning, som här

är erforderlig för att kunna komma till ett i allo rättvist resultat.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 5) Utlåtande N:o 86.

Men skälfva önskemålet, att rättvisa bör åstadkommas i förevarande

fall, synes böra från alla håll erkännas.»

Den tanke, som fått uttryck i motionen eller att eu af kommunala

bördor synnerligen tryckt kommun bör på något sätt hjälpas, är såsom

ock i motionen anförts icke ny. Vid upprepade tillfällen har den i eu

eller annan form framburits hos Riksdagen. An har det då gällt

utjämning af utgifter för fattigvården, än har det åsyftat utjämning af

folkskoleutgifterna och än har en allmän utjämning af de kommunala

bördorna föreslagits. Äfven kommunalskattekommittén har i utlåtande

den 18 maj 1900 framhållit, att omvårdnaden om de fattiga och orkeslösa

icke borde vara en uteslutande kommunal uppgift, utan fastmera en för

statslifvets kraft och hälsa betydelsefull angelägenhet, som ägde berättigade

anspråk på statens understöd, och emot denna kommitténs uppfattning

gjordes ej någon invändning af de myndigheter, som hade att yttra sig

öfver kommitténs utlåtande.

Att icke allenast folkundervisning utan jämväl sjukvård och fattigvård

äro i väsentlig grad eu statsangelägenhet, synes ock tid efter annan

allt mer och mer inses och erkännas.

Såsom ofvan anförts ha under senare åren flera motioner väckts,

åsyftande en utjämning af de kommunala bördorna eller ett underlättande

af en viss sådan börda.

Sålunda väckte vid 1904 års riksdag herrar M. Matsson, C. J. Berggren

och G. M. Sandin förslag om »att Riksdagen måtte besluta att ingå

till Kung!. Maj:t med anhållan om att Kung!. Maj:t täcktes låta utreda,

huru utgifterna till allmänna fattigvården i riket lämpligen kunde emellan

kommunerna utjämnas samt därom för Riksdagen framlägga det förslag,

som kan af sådan utredning föranledas». Andra Kammarens tillfälliga

utskott n:o 4, som hade denna motion till förberedande behandling,

tillstyrkte efter en utredning, som visade, att skattebördan under senaste

15 åren såväl i stads- som landtkommuner varit j ständig stegring, i

enlighet med motionärernas hemställan en skrifvelse till Kungl. Maj:t,

häruti uttalades den uppfattningen, att den önskade utjämningen möjligen

kunde ske därigenom att staten öfvertoge alla i kommunernas fattigvårdskostnader

ingående utgifter för sinnessjuka, sinnesslöa eller på annat sätt

abnorma fattiga, eller därigenom att staten trädde hjälpande emellan i de

fall, där den kommunala utdebiteringen vore särdeles hög, exempelvis

öfver 50 öre per fyrk eller 5 kronor per bevillningskrona och i densamma

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 5) Utlåtande N:o 26.

inginge fattigvårdskostnader till afsevärdt belopp t. cx. 10 öre per fyrk

eller 1 krona per bevillningskrona. T den kostnad för fattigvård, som

öfversteg detta belopp, borde enligt utskottets mening staten deltaga med

viss kvotdel.

Andra Kammaren antog utskottets förslag.

Första Kammarens tillfälliga utskott n:o 1, som därefter hade

motionen till behandling, gillade det uttalade önskemålet om eu utjämning

i de fall, då kostnaderna ansågos alltför betungande, men ansåg sig dock

ej kunna biträda förslaget om att staten skulle öfvertaga de i kommunernas

fattigvårdskostnader ingående utgifter för sinnessjuka, sinnesslöa eller på

annat sätt abnorma fattiga, enär detta mången gång ej skulle lända till

utjämning. Ej heller ansåg utskottet sig kunna biträda förslaget om att

staten med viss kvotdel skulle träda hjälpande emellan i de fall, där

den kommunala utdebiteringen vore särdeles hög och i densamma inginge

fattigvårdskostnad till afsevärdt belopp.

Då utskottets förslag föredrogs i Första Kammaren, afslog kammaren

detsamma, emedan det ansågs olämpligt, att bägge kamrarna beslöto

skrifvelse till Konungen med väsentligen olika motivering.

Vid 1905 års riksdag förnyade motionärerna sin föregående år gjorda

hemställan. Motionen blef då af det utskott, som fått densamma till

beredning, afstyrkt af skäl att samma års Riksdag fattat beslut dels om

ändrad fördelning af brännvinsförsäljningsmedlen, af hvilka flertalet kommuner

skulle komma att erhålla större andel än förut, dels om skrifvelse

till Kung!. Maj:t med begäran om utredning, huruledes förbättringar, då

så erfordrades, kunde åstadkommas i den enskilda och kommunala sinnessjukvården,

och dels om skrifvelse till Kungl. Maj:t med begäran om

omarbetning i vissa delar af fattigvårdsförordningen, särskildt i syfte att

31 § 2 mom. måtte ändras därhän, att fattigvårdssamhällen obetingadt

kunde påräkna ersättning af statsmedel för fattigvårdskostnad, som sådant

samhälle måste vidkännas för de fattigvårdssamhället tillhörande personer,

hvilka varit borta från samhället viss tid, äfvensom att fattigvårdssamhället

skulle berättigas till godtgörelse af staten för kostnader i anledning af

fattigvård åt sinnesslöa personer och fallandesjuka och med dylika personer

jämförliga. Motionen blef vid föredragning i kammaren af angifna

skäl afslagen.

Vid 1907 års riksdag väcktes ånyo några motioner afseende en

utjämning i de kommunala utskylderna.

Så väcktes af grefve Raoul Hamilton i Första Kammaren eu motion

åsyftande utredning och förslag i fråga om jämnare fördelning al

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Andra Kammarens Tillfälliga UtsJcotts (N:o 5) Utlåtande N:o 26.

vissa skatter som betunga landsbygden. I denna motion sökte motionären

med siffror visa, huru oerhördt ojämnt skatterna å landsbygden drabbade

de olika skattedragarna och ansåg han, att de af honom påvisade missförhållandena

med det snaraste borde afhjälpas.

Första Kammarens tillfälliga utskott n:o 1, som fått motionen till

förberedande behandling, afgaf däröfver yttrande, däruti utskottet erinrade,

att, ehuru hvad motionären anfört angående den ojämna fördelningen af

kommunalutskylderna, afgifterna till prästerskapet och vägskatten syntes

värda beaktande, utskottet dock icke kunde biträda väckta förslaget om

skrifvelse till Kungl. Maj:t i motionens syfte, enär den omständigheten,

att skatteskalan utvisade, att ett större eller mindre antal kommuner

tyngdes af höga kommunalskatter, icke kunde tillmätas afgörande betydelse

vid bedömandet af de missförhållanden motionären velat påvisa, synnerligen

som detta kunde bero på särskilda omständigheter och stora ojämnheter

säkerligen förefunnos i taxeringen kommunerna emellan, enär Riksdagen

i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhållit dels att Kungl. Maj:t täcktes låta

utreda, huruledes förbättringar, där så erfordrades, må kunna åstadkommas i

den enskilda och kommunala sinnessjukvården, dels att Kungl. Maj:t täcktes

utreda och för Riksdagen framlägga förslag till ändrade bestämmelser i afseende

å fattigvården, hvarigenom till en del lindring skulle vinnas i kommunala

fattigvårdst ungan, och enär beträffande aflöningen till prästerskapet

denna vore beroende på konventioner, gällande för lång tid, och att ändring

uti dessa svårligen kunde ifrågasättas samt förändrade bestämmels r angående

väghållningsbesväret år 1905 antagits och verkningarna af dessa bestämmelser

ännu icke kunde bedömas, och hemställde utskottet på angifna

skäl, att motionen icke måtte till någon kammarens åtgärd föranleda.

Denna utskottets hemställan blef ock af kammaren gillad.

Vidare föreslog herr M. Matsson inom Andra Kammaren en skrifvelse

till Kungl. Maj:t med begäran om utredning och förslag i fråga om

jämnare fördelning af kommunernas skattebördor, och erinrade motionären

därvid, att i samma mån de kommunala skattebördorna ökats krafvet på

ändring af dessa bördors otillfredsställande fördelning blifvit allt mer

oafvisligt och sökandet efter utvägar att tillfredsställa detta kraf blifvit

allt ihärdigare och att därvid fattigvårdsbördan, såsom hårdast tyngande,

tilldragit sig största uppmärksamheten.

Andra Kammarens tillfälliga utskott n:o 4 afgaf öfver denna motion

utlåtande, däruti utskottet hufvudsakligen anförde följande. Det vore väl sant,

att med afseende å fattigvårdstungans jämnare fördelning åtskilligt blifvit

åtgjord t och att i sinom tid torde vara att förvänta förslag, som afsåge

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 5) Utlåtande N:o 26.

att ytterligare bereda någon lindring i kommunernas bördor för sinnessjukdom

och fattigvård, äfvensom att rörande den stora ojämnhet, som

förekom i utgifter till prästerskapets aflöning med hänsyn till gällande

konventioner, någon ändring icke torde kunna åstadkommas förrän konventionerna

inom närmaste 10 till 15 åren utgå och att hvad väghållningsbesväret

anginge verkningarna af 1905 års förändrade bestämmelser ännu

icke kunde bedömas, men att då i allt fall det vore kändt, att kornmunalutskylderna

i olika kommuner alltjämt tryckte på ett med hänsyn

till respektive kommuners bärkraft så olika sätt, att rättvisa och billighet

därmed kunde anses kränkta, och då Riksdagen icke borde försumma

att tillse, huruvida de redan inslagna sträfvandena till kommunalskattebördornas

utjämnande kunde och borde i någon större omfattning fortsättas,

därvid gifvetvis grundläggande skillnad borde göras emellan olika

slag af bördor, samt då därjämte stor del af ojämnheterna i den kommunala

beskattningen sammanhängde med förhållanden, hvaröfver kommun

icke själf kunde råda, och af skatter svårt betungade kommuner ofta just

i följd af de höga skatterna såge sin skatteförmåga allt mer förminskad

därigenom att de mer rörliga skatteobjekten flytta därifrån till andra

kommuner, som genom sin låga skattebörda finge ökad dragningskraft,

hemställde utskottet, att Riksdagens Andra Kammare i anledning af motionen

måtte besluta i skrifvelse till Kung!. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t

måtte låta verkställa en såvidt möjligt fullständig, jämförande utredning

angående de olika kommunala skattebördorna jämte därå ''inverkande

förhållanden till ledning för eventuella vidare åtgärder i motionens

allmänna syfte.

Andra Kammaren gillade utskottets förslag.

Ärendet öfverlämnades sedan till Första Kammaren, hvars tillfälliga

utskott n:o 1 i afgifvet yttrande tillstyrkte kammaren att biträda Andra

Kammarens beslut. Vid ärendets behandling inom kammaren gjordes

emellertid invändning däremot, och blef utskottets hemställan med 58

röster emot 50 afslagen.

Grefve Hugo Wachtmeister föreslog slutligen inom Första Kammaren,

att Riksdagen i skrifvelse till Kungl. Maj:t skulle anhålla, det täcktes

Kungl. Maj:t låta verkställa utredning efter hvilka bevillningsgrunder och

i hvilken omfattning direkta statsbidrag till folkskoleundervisningen må utöfver

de nu utgående till kommuner, hvilka äro af kostnaderna för denna

undervisning särskilt ekonomiskt betungade, meddelas, samt därefter för

Riksdagen framlägga de förslag, hvartill denna utredning kunde föranleda.

Öfver denna motion afgaf statsutskottet utlåtande, däruti utskottet, med

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra Kammarem Tillfälliga Utskotts (N:o SJ Utlåtande Ko 26. 7

erkännande att utredning i den af motionen a ngå fria riktningen enligt

utskottets uppfattning otvifvelaktigt skulle vara af stor vikt för af hjälpan de

af de olägenheter, som ansågos råda i afseende å ojämn kommunalbeskattning

för folkskoleändamål, därvid emellertid jämväl borde ägnas uppmärksamhet

åt såväl sättet hvarpå skolväsendet i de olika kommunerna

är tillgodosedt, särskild!, om och i hvilken omfattning s. k. halftidsläsning

förekom, som ock huruvida de utgifter, för hvilkas bestridande kommunernas

skatteinkomster i (ifrigt voro afsedda, kunde anses vara för dem nödvändiga

och stå i rimligt förhållande till deras ekonomiska bärkraft,

men att utskottet dock i följd af det läge, hvari frågan kommit genom

Riksdagens beslut att afstå den med anledning af herr Matssons motion

ifrågasatta statistika utredningen, som skulle omfatta jämväl frågor af

nu förevarande art, ansett sig ej kunna tillstyrka motionen, utan hemställde,

att densamma icke måtte till någon riksdagens vidare åtgärd

föranleda. Motionen blef ock af kammaren a.fslagen.

Äfven vid årets riksdag hafva motioner väckts i syfte att till underlättande

af de kommunala bördorna få statens bidrag till folkundervisningen

höjd!, men hafva samtliga dessa motioner, möjligen ock i någon

man med hänsyn till den nu föreliggande motionen, blifvit afslagna.

Af hvad nu anförts framgår icke allenast, att förslag om åtgärder

i ett eller annat afseende för vinnande af någon utjämning af de kommunala

skattebördorna år efter år framburits inom riksdagen, utan äfven

att Riksdagen i allmänhet erkänt behofvet af dessa åtgärder.

Formella skäl eller tillfälliga anledningar hafva hufvudsakligen föranledt

till afslag å de framställningar, som gjorts i antydda syfte.

Enligt upplysningar, som utskottet inhämtat, torde nu tillgängliga

statistiska uppgifter icke vara tillräckliga för att däraf vinna en utredning

så tillförlitlig, att den kan läggas till grund för beslut om väsentliga åtgärder

för en önskad utjämning af de kommunala skattebördorna, utan

synes en blifvande utredning kräfva ytterligare ingående undersökningar.

En sådan utredning torde komma att medföra ett drygt arbete, men detta

arbete skulle icke blifva förgäfves, om man därigenom lyckades vinna

klarhet öfver de missförhållanden, som härvidlag förefinnas. Utskottet

finner det äfven vara synnerligen önskvärd!, att rättelse i dessa missförhållanden

snarast möjligt ernås, så att rättvisa i fråga om kommunala

skattebördor i största möjliga mån åstadkommes.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra Kammarms Tillfälliga Utskotts (N:o 5) Utlåtande N-.o 26.

Utskottet föreslår sålunda,

att Riksdagens Andra Kammare med bifall till

den af herr K. A. Staaff m. fl. väckta motionen måtte

besluta att i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det

täcktes Kungl. Maj:t så snart som möjligt låta anställa

eu allsidig utredning rörande hvilka kommuner, som

äga alltför ringa ekonomisk bärkraft i förhållande till

dem åliggande skattebördor, samt därefter för Riksdagen

framlägga det förslag, hvartill utredningen gifver

anledning.

Stockholm den 2 april 1908.

På utskottets vägnar:

ERNST HEDENSTIERNA.

STOCKHOLM, SVENSKA BOKTRYCKERIAKTIEBOLAGET, 1908.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.