Sök i Ratio Lex

Andra Kammarens Kanslideputerades Utlåtande

1908-04-03 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK Kanslideputerade 1908:0, Andra Kammarens Kanslideputerades Utlåtande

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra Kammarens Kanslideputerades Utlåtande.

1

Ank. till Riksdagens kansli den 3 april 1908, kl. 3 e. in.

Andra Kammarens kanslideputerades utlåtande, i anledning af

väckt motion om ändring af § 15 i kammarens arbetsordning.

Till undertecknades utlåtande har öfverlämnats eu af herr E. O. V.

Wavrinsky i Stockholm väckt motion, n:o 8, hvaruti lian föreslår, att

§15 mom. 2:o och 4:o i Kammarens arbetsordning måtte erhålla följande

lydelse:

»2:o. Omförmälda protokoll skall å fjärde dagen därefter, helgdag

oberäknad, om Kammaren då sammanträder, eller i motsatt händelse vid

Kammarens näst därefter inträffande sammanträde af sekreteraren uppläsas

samt, sedan Kammaren detsamma godkänt, förses med talmannens

anteckning därom.»

»4:o. Yttrande, som ledamot under öfverläggning i ärende afgifvit,

skall sist andra dagen därefter, hälgdag oberäknad, klockan 10 förmiddagen

finnas för genomläsning tillgängligt i Kammarens kansli och för

sådant ändamål där förblifva under nästföljande dag. Ledamot, som före

utgången af nämnda tid justerar sitt yttrande, göre därå anteckning om

verkställd justering; annan ledamot dock obetaget att påkalla särskild

justering däraf inför Kammaren vid det i 2 mom. omförmälda tillfälle.

Har ledamot icke inom stadgad tid justerat sitt yttrande, anses detsamma

ändock såsom justera dt och förses med påskrift därom af vederbörande

tjänsteman. Yttrandena skola därefter ofördröjligen tryckas och arkvis

utdelas samt alla yttrandena från samma plenum sedermera i ett häfte

sammanföras.»

Bill. till Riksd. Prot. 1908. 10 Sami. 2 Afd. 2 Häft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra Kammarens Kanslideputerades Utlåtande.

För jämförelse meddelas bär i ett sammanhang den nuvarande

lydelsen af mom. l:o—4:o i förenämnda paragraf:

»l:o. Vid Kammarens sammanträde före sekreteraren under talmannens

inseende protokoll, upptagande ämnet för öfverläggningen, namnen

å de ledamöter, som därunder yttra sig, talmannens propositioner, utgången

af omröstning, där sådan äger rum, och det slut, hvartill Kammaren

i hvarje mål kommer.

2: o. Omförmälda protokoll skall å sjunde dagen därefter, om Kammaren

då sammanträder, eller, i motsatt händelse vid Kammarens näst

därefter inträffande sammanträde, af sekreteraren uppläsas samt, sedan

Kammaren detsamma godkänt, förses med talmannens anteckning därom.

3:o. Yttranden, som ledamöter vid Kammarens sammanträde afgifva,

skola därunder, så vidt ske kan, ordagrant upptecknas af särskilde, för

sådant ändamål anställde tjänstemän.

4:o. Yttrande, som ledamot under öfverläggning i ett ärende afgifvit,

skall sist tredje dagen därefter klockan 10 förmiddagen finnas för genomläsning

tillgängligt i Kammarens kansli och för sådant ändamål där förblifva.

under nästföljande tre dagar. Ledamot, som före utgången af

nämnda tid justerar sitt yttrande, göte därå anteckning om verkställd

justering; annan ledamot dock obetaget att påkalla särskild justering

däraf inför Kammaren vid det i 2 mom. omförmälda tillfälle. Har ledamot

icke inom stadgad tid justerat sitt yttrande, anses detsamma ändock

såsom justeradt och förses med påskrift därom af vederbörande tjänsteman.

»

Motsvarande bestämmelser finnas ock i Första Kammarens arbetsordning

med hufvudsakligen ingen annan olikhet, än att de upptecknade

yttrandena skola finnas för genomläsning tillgängliga under nästföljande

fyra dagar, sedan de å Kammarens kansli aflämnats af stenograf

erna.

I motionen konstaterar motionären till eu början, att bland intresserade

länge och allmänt klagats öfver det långa dröjsmålet innan Riksdagens

diskussionsprotokoll bli tillgängliga i tryck, och att, ehuru detta

missförhållande erkänts, ingen kraftigare verkande åtgärd är vidtagen

för att undanröja detsamma. Efter att därpå hafva anfört de nu gällande

bestämmelserna i ämnet, fortsätter han:

»Är det nu nödvändigt, att upptecknandet eller rättare utskrifvandet

af yttrandena och deras genomläsning och rättande, »justeringen», skall

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra Kammarens Kanslideputerades Utlåtande.

3

behöfva taga så lång tid? Hvad utskrifningen vidkommer bär jag svårt

att bedöma, huruvida den tillmätta tiden, tills anförandena skola föreligga

för justering, kan tåla vid någon afknappning. Efter de långa plena,

som räcka hela dagen och intill och öfver midnatt, torde den anslagna

tiden med det antal stenografer, som nu bruka anställas, vara behöflig

och någon gång kanske till och med väl knapp. Men hvad hindrar, att

kanslipersonalen för ändamålet ökas, synnerligast under Riksdagens senare

skede, då täta och långa plena ofta förekomma? Och i början af Riksdagen

torde, äfven med det nu brukliga antalet stenografer, ett stadgande,

att yttrande, som ledamot i ärendet afgifvit, skall sist andra dagen

därefter klockan 10 förmiddagen vara till granskning färdigt, ej vålla

några större svårigheter.

Hvad sedan justeringstiden vidkommer, så bör den utan olägenhet

kunna inskränkas till två dagar, d. v. s. till en dag utöfver den dag,

då yttrandena klockan 10 förmiddagen blifvit till genomläsning i kansliet

aflämnade. Jag anser, att eu sådan förkortning af justeringstiden skulle

vara enbart till gagn. Meningen med genomläsningen af de upptecknade

yttrandena är ju ej att stila upp dem eller ännu mindre helt och hållet

omforma dem, endast att tillse, att yttrandena äro korrekt återgifna och

begripliga. Anspråken på omredigering växa i den mån tiden tillåter

sådan. Det bör också vara lättare att ihågkomma både hvad man yttrat

och att detta skall genomläsas, därest det sker snart efter det yttrandet

hållits. Uppskof därmed bör icke vara någon vinst. Diskussionsplena

hållas i regeln på onsdagar och lördagar, mera undantagsvis på de öfriga

dagarna i veckan. Efter ett plenum på onsdag skulle enligt min uppfattning

yttrandena vara till genomläsning upptecknade klockan 10 förmiddagen

på fredag och indragas på lördag afton samt hithörande protokollet

i kammaren uppläsas på måndag eller senast på tisdag, då ju i

regeln bordläggningsplenum äger rum. Efter plenum på lördag aflämnas

yttrandena på tisdag och indragas onsdag afton. Protokollet uppläses

senast på fredag. Härefter drager tryckningen alldeles för lång tid därigenom

att ingenting blir i tryck tillgängligt förr än allt som hör till

samma plenum sammanförts i ett häfte. I den danska riksdagen tryckes

och utdelas ark efter ark i följd, och så kort justeringstid medgifves,

åtminstone folketingsmännen, att deras yttranden lära föreligga i tryck

på tredje dagen efter det anförandet hölls. Då det är bekvämt och fördelaktigt

att få yttrandena för hvarje plenum bevarade häftes vis, tills de

bli i sin helhet inbundna, är det ej min afsikt att däri söka någon

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Ändra Kammarens Kanslideputerades Utlåtande.

ändring, men ingenting hindrar, att protokollet för hvarje plenum utdelas

arkvis, tills allt hvad som hör till samma plenum samlats. Den ökade

kostnad, som förorsakas af tryckningen i större upplaga, är ej nämnvärd

i förhållande till den fördel en sådan anordning skulle erbjuda i många

fall, synes det mig.»

På grund af det anförda föreslår därför motionären, att Andra Kammaren

måtte besluta att åt § 15 i sin arbetsordning gifva den förändrade

lydelse, som ofvan angifvits.

Det är icke första gången som frågan om ett snabbare tillhandahållande

i tryck af Eiksdagens, och särskildt Andra Kammarens, protokoll

är å bane. Detta har upprepade gånger ägt rum, i all synnerhet

under det nya riksdagsskickets första skede.

Vid de första riksdagarna efter 1866 verkställdes ej uppteckningen

af diskussionerna i kamrarna stenografiskt, utan i allmänhet allenast, för såvidt

detta med användande af vanlig skrift kunde äga rum. Man saknade

tillgång till kunniga stenografer i tillräckligt antal. I Andra Kammarens

den 13 april 1867, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ett af

dåvarande representanten för Stockholms stad kommerserådet J. Sjöberg

afgifvet förslag, antagna arbetsordning, är ej heller något sådant stenografiskt

upptecknande förutsatt. Den tid, inom hvilken kammarledamöternas

skriftligen upptecknade yttranden skulle vara tillgängliga å kansliet

för justering, var i denna arbetsordning ursprungligen angifven till »sist

å andra dagen därefter kl. 10 f''. in.» Detta ändrades emellertid 1879

till nu gällande bestämmelse eller »sist å tredje dagen», detta af anledning

att den förut stadgade tiden dåmera befunnits för kort för notarierna.

I sammanhang med de förslag om ett snabbare tillhandahållande af

diskussionsprotokollen, som tid efter annan väcktes, framkommo äfven

förslag att, efter vissa utländska föredömen, utgifva en riksdag stidning

eller ett sammandrag af kamrarnas protokoll, hvarmed man åsyftade att

ernå fördelen af eu snabbare och på samma gång tillförlitligare kännedom

om Eiksdagens förhandlingar, än genom den periodiska pressen kunde

äga rum, därvid man dock äfven tänkte på, att en sådan publikation

kunde vara till gagn för denna press.

Det första förslaget om en dylik riksdag stidning väcktes redan vid

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra Kammarens Kanslideputerades Utlåtande,

5

1867 års riksdag i Första .Kammaren af friherre. A C. Raab. Nämnda

kammares tillfälliga utskott tillstyrkte utgifvandet af ett »Sammandrag

af Riksdagens förhandlingar», hvilket också af kammaren bifölls. Men

Andra Kammaren, till hvars behandling saken sedan gick, afslog förslaget

och beslöt i stället uppdraga åt kanslideputerade att gifva »förslag å de

åtgärder, som kunde anses nödiga på förhand vidtaga till vinnande

af det syftemål, att Kammarens förhandlingar kunde vid en blifvande

riksdag på ändamålsenligaste sätt till trycket befordras och göras för

allmänheten tillgängliga».

Kanslideputerade afgåfvo i anledning häraf redan vid samma riksdag

ett utlåtande, hvari de uttalade som sin mening, »att diskussionsprotokollet

i kamrarne måtte i sin helhet och så skyndsamt som möjligt

komma allmänheten tillhanda». »Med något annat än ett .sådant offentliggörande

bör, efter deputerades mening, Riksdagen icke befatta sig. Referatet

för dagen af hvad i kamrarne förefallit bör lämnas helt och hållet

åt den enskilda företagsamheten». Kanslideputerade meddelade vidare,

att de tänkt sig, att protokollet i regel borde utgifvas i mindre häften

af 2—4 ark. Det borde vara färdigt att utgifvas inom 14 dagar, hvilket

var »tillräcklig god tid enligt våra förhållanden». — Detta kanslideputerades

memorial bifölls af Andra Kammaren den 11 maj 1867.

Vid riksdagen 1870 återkom friherre Raab med sin motion om en

riksdag stidning. Den afstyrktes då af kanslideputerade, till hvilkas yttrande

den öfverlämnades, af skål att man saknade tillräckligt antal

stenografer, och afslogs. Eu af herr J. A. Åstrand vid samma riksdag

i Andra Kammaren väckt motion, gående ut på, att hvarje anförande måtte

kopieras och den i kansliet förvarade kopian utlämnas till tryckning, om

det korrigerade exemplaret icke återlämnades inom den bestämda tiden,

blef ock på kanslideputerades hemställan afslaget.

Ett nytt förslag i liknande syfte som friherre Raabs väcktes vid

1873 års riksdag af herr Jöns Rundbäck, som hemställde om utgifvande

åt en riksdagstidning eller riksdagsberättelse under namn af »Svenska

Riksdagens förhandlingar» — hvartill han såsom förebild i afseende på

omfattning och innehåll framställde de s. k. protokollsutdragen, något kompletterade,

särskildt genom upptagande af talarnes namn och huruvida de

talat för bifall eller afslag i en fråga. För sagda ändamål önskade han

äfven eu hastigare uppsättning, justering och tryckning af diskussionsprotokollen.

Motionen remitterades först till kanslideputerade, hvilka

dock förklarade sig anse densamma icke tillhöra deras behandling och

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

■Andra Kammarens Kanslideputerades Utlåtande.

återlämnade den. Del tillfälliga utskott, som därefter tick mottaga motionen,

anmärkte, som synes icke utan skäl, att eu dylik riksdagsberättelse, som

snarast liknade ett register, torde blifva föga begärlig för allmänheten,

och afstyrkte förslaget, som också föll i Kammaren.

Samtidigt voro liknande förslag å bane i Första Kammaren. Märkligast

af dessa voro lvärme, som väcktes vid 1874 ars riksdag, det

ena af f. d. statsrådet F. E. Carlson och det andra af justitieombudsmannen

K. A. Eröman, den sistnämnde under många år kanslideputerad.

Det förra upptog ånyo den gamla tanken om utgifvande af en tryckt

skrift om Riksdagens förhandlingar. Den sistnämnde föreslog att, för att

åstadkomma ett snabbare tillhandahållande af Kammarens förhandlingar

och för att kunna påräkna till detta ändamål erforderliga stenografkrafter,

måtte anställas en protokollsföreståndare med ett visst antal snabbskrifvare

under sig. Mellan riksdagarna borde denne anordna undervisning

i stenograf!. lian skulle ansvara för protokollets tryckning och därjämte

senast inom 48 timmar låta utgifva ett sammandrag af detsamma, innefattande,

bland annat, ett återgifvande i korthet af talarnes yttranden.

Förslagen

maren beslöt uppdraga åt kanslideputerade att ordna saken. Andra

Kammarens tillfälliga utskott, som därpå fick frågan för yttrande, hemställde,

att densamma måtte öfverlämnas till riksgäldsfullmäktige att

ordna. Under debatten i Kammaren uppträdde flera betydande ledamöter

af densamma för att något borde åtgöras, men Kammaren beslöt på

hemställan af herr Ivar Månsson i Träa att afstå alltsammans.

Yid 1875 års riksdag väckte herr Arvid Gumselius i en den 13

februari afgifveu motion, i anslutning tydligen till den diskussion, som

i ämnet föregående år ägt rum, förslag, att de utskrifna anförandena

skulle hållas tillgängliga i kansliet, för ett förmiddagsplenum kl. 10 f. in.

dagen därefter och för eftermiddagsplenum kl. 10 f. in. andra dagen

efter sammanträdesdagen; anförandena borde sedan å kansliet förblifva

under 24 timmar och sedermera justeras i Kammaren, vid det

sammanträde, som inträffade näst efter granskningstidens utgång. För

motionens behandling tillsattes ett enskildt utskott, hvari herr J. Sjöberg

var ordförande. I utlåtande, som afgafs den 29 april 1875, afstyrkte utskottet

det väckta förslaget: det framhölls förnämligast, att för dess

genomförande antalet notarier måste ökas, hvilket skulle föranleda

väsentligt höjda kostnader, att granskningstiden blefve för kort isynnerhet

för ledamöter, som voro betungade med trägen utskotta^änstgöring,

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Avdra Kammarens Kanslideputerades Utlåtande.

samt att vinsten, helst utan likställighet inom in edkammaren, vore

obetydlig. Kammaren godkände ock för sin del utskottets förslag.

Slutligen väcktes vid 1905 års riksdag af herrar G. Elowson och S. Palme

förslag om utgifvande med största möjliga skyndsamhet af ett sammandrag

af Kammarens diskussioner, »vare sig såsom bilaga till Kammarens

officiella protokoll eller såsom bilaga till någon i hufvudstaden utkommande

daglig tidning»; åt kanslideputerade borde uppdragas att föranstalta

om de ändringar i arbetssättet och om anställning af det ökade antal

notarier, som för ändamålet erfordrades. Motionärerna hemställde om

tillsättande för motionens behandling af ett enskildt utskott; men på

yrkande af, bland andra, herrar Hedin, Branting och Hans Andersson

blef den utan remiss afslagen.

Inom utlandets riksförsamlingar äro utgifningen och tillhandahållandet

åt allmänheten af diskussionsprotokollen ordnade på olika sätt. I

allmänhet torde det ske snabbare än hos oss. I all synnerhet är detta

fallet, där den s. k. analytiska redogörelseformen kommit till användmng,

d. ä. en refererande eller sammanträngd redogörelse af diskussionerna,

som åstadkommes genom kanslipersonalen utan någon föregående

granskning af riksdagsmännen själfva.

Kolande det sätt, hvarpå protokollets förande och utgifvande inom

Andra, Kammaren nu är ordnadt, bör, utöfver hvad arbetsordningen

innehåller och. motionären därom upplyser, följande här meddelas.

Uppteckningen af talarnes anföranden sker numera i sin helhet

stenografiskt. För sådant ändamål äro anställda 16 notarier, hvilket

antal varit oförändradt alltsedan 1875, samt ett mindre antal s. k.

reviderande notarier eller förste notarier, ursprungligen tre, numera fyra.

Notarierna äro indelade till tjänstgöring två och två, hvarje las? Bitter

h timme åt gången — tidigare var tiden endast lU timme, men har

sedermera blifvit ökad. Under ett plenum på 4 timmar kommer således

hela antaiet att tjänstgöra.. Hvar och en af kontrollnotarierna, Indika

järn väl äro stenografer, har i regel två timmars tjänstgöring åt gången;

tiden utsträckes dock något, då så behöfves för att undvika ombyte

under det en talare har ordet.- Omedelbart efter sittningens slut börja

notarierna dechiffreringen och utskrifningen af det stenografiska referatet, som

af notarien skall aflämnas till förste notarien, beträffande förmiddagsplenum

följande dag kl. 7 e. m. och vid eftermiddagsplenum andra dagen där
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Andra Kammarens Kanslideputerades Utlåtande.

efter kl. 10 f. in. Efter längre plena bär det befunnits att denna tid,

oaktadt ihärdigt arbete, är ganska knapp; och tiderna för aflämnandet

af uppteckningarne till förste notarierna har då föilängts, hvilket

gjort, att den tid, som varit åt dessas arbete anslagen, måst förkortas,

enär’ man alltid hållit på att de upptecknade anförandena skolat framläggas

i kansliet inom den i arbetsordningen angifna tiden.

Sedan protokollet på sjunde dagen efter plenum justerats och

aflämnats för tryckning, vidtager denna. Enligt de af riksgäldsfullmäktige

med boktryckaren upprättade kontrakten tryckes 1 ä 2 ark

om dagen; tiden för protokollets färdigtryckande beror alltså på arktalet

i detsamma. l)å tid därjämte måste afses för korrekturläsningen, som

omfattar så viil ett första som ett andra korrektur, kan således i allmänhet

icke ett protokoll på 4 ark eller 64 sidor vara färdigtryckt på

kortare tid än 4 ä 5 dagar; kommer lördag och söndag emellan,

då arbetet å tryckerierna är inskränkt eller ligger nere, blir tiden

framskjuten i motsvarande mån. Häftningen af protokollen verkställes

på helt kort tid och kan ej sägas förorsaka något dröjsmål med deras

utlämnande. _

Ett protokollshäfte om 64 sidor, hvilket torde vara det normala

för ett längre förmiddagssammanträde, skulle alltså vara färdigt till

utdelning om 12 ä 14 dagar. Hvad som emellertid gör att det ofta

dröjer vida längre är att" ledamöternas justering drager längre tid,

•in'' den i arbetsordningen angifna. Visserligen torde det vara arbetsordningens

mening, att de yttranden, som icke äro granskade inom den

tid som i arbetsordningen bestämmes, skola i allt fall gå till tryckning,

men ofta äro de icke tillgängliga, utan hafva af ledamoten hemtagits

från kansliet. Och färdigtryckningen af protokollet anses icke böra äga

mm, utan att äfven de felande yttrandena inkommit. Härigenom uppkommer

emellertid ofta nog ett ganska afsevärdt dröjsmål i tryckningen.

I Första Kammaren, där de upptecknade yttrandena kringsändas till

ledamöterna för justering, iakttages det förfarande, att hvarje ledamot,

som underlåtit i rätt tid återställa yttrandet, tillsändes en anmaning att

skyndsamt tillställa tryckeriafdelningen detsamma, vid äfventyr att det

eljest kommer att tryckas i ett tilläggsblad till Kammarens protokoll.

Något sådant tillvägagående, som icke har direkt stöd i arbetsordningen,

praktiseras däremot icke i Andra Kammaren.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra Kammarens Kanslideputerades Utlåtande.

9

Åf förestående redogörelse framgår, att den nu vedertagna ordningen

för protokollens uppsättande och utdelande ur snabbhetens synpunkt

icke är så tillfredsställande, som kunde vara önskligt. För att i detta afseende

komma till någon afsevärd förbättring erfordrades emellertid en fullständigare

omläggning af anordningarne, än hvad motionären ifrågasatt: en

inskränkning i talarnes rätt att granska anförandena före deras tryckning

samt en betydlig tillökning i antalet stenografer. Mot den första åtgärden

kunna dock anföras starka erinringar. Då ett tidigare tillhandahållande

af talarnes anföranden i alla händelser knappast kunde fylla tidningspressens

behof att erhålla snabba och efter dess olika önskningar affattade

referat af anförandena, synes kunna sättas i fråga, om icke

större vikt ligger y>å, att de officiella referaten, äfven vid deras första

offentliggörande, blifva riktiga, än därpå att de blifva fortare tillgängliga.

Det var åtminstone denna uppfattning, som gjorde sig gällande, då det

år 1905 föreliggande förslaget afslogs. Hvad åter angår ökningen af

stenografernas antal, har det redan under nuvarande förhållanden understundom

visat sig förenadt med eu viss svårighet att fylla det erforderliga

antalet. Eu sådan ökning torde därför, utan särskilda åtgärder

från Riksdagens sida, under nuvarande förhållanden ej kunna

äga rum.

Beträffande de af motionären ifrågasatta åtgärderna möter i sistberörda

förhållande jämväl ett hinder för förkortning af den tid, hvarinom

de upptecknade anförandena skola för genomläsning aflämnas å

Kammarens kansli.

Likaså torde det, om rätten till granskning af anförandena skall

hafva något värde, tideu därför icke låta sig afsevärdt förkortas. I all

synnerhet för ledamöter, som äro strängt upptagna af utskottsarbete,

torde den nu medgifna tiden af tre dagar knappast kunna anses längre,

än som behöfves. Det synes dock, som borde i arbetsordningen tydligt

angifvas, hvad äfven med nuvarande affattning torde vara meningen, att yttrandena

skola vara justerade inom tre dagar från det de blifva å kansliet

tillgängliga — d. v. s. tredje dagen kl. 10 f. m. — detta i ändamål att

medgifva protokollets tidigare uppläsning, hvarom mera nedan. Likaså

borde kunna meddelas föreskrift, som föranleder att protokollet kan få

tryckas färdigt, äfven om yttranden, som hemtagits till granskning, icke

inom rätt tid återställts.

Hvad protokollets uppläsning i Kammaren angår, bör denna kunna

framflyttas till samma dag som yttrandena skola vara justerade, eller

Bih. till Riksd. Prof. 1908. 10 Sami. ,2 Afd. 2 Haft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra Kammarens Kanslideputerades Utlåtande.

den sjätte dagen. Vinsten häraf blefve, särskild! hvad protokoll öfver

lördagsplenum angår, betydligare än hvad som betingas af den vunna

dagen. Detta protokoll kan nu, då detsamma ibland icke aflämnas till

tryckeriafdelningen förr än påföljande lördag, vid tid då arbetet på

tryckerierna i vanliga fall redan upphört för dagen, icke börja att sättas

förr än första arbetsdagen i veckan därpå. Om det däremot utlämnas

på fredagen, vinnes i detta hänseende en afsevärd tid.

Vidkommande förslaget, att yttrandena skola i Kamrarne först utdelas

arkvis och sedan sammanföras i häften, som därpå äfven utdelas, så möter

mot en sådan åtgärd ur teknisk synpunkt intet hinder. De första arken af

ett protokollshäfte skulle naturligen härigenom blifva tidigare tillgängliga.

Ej heller torde kostnaden för tryckningen af den större upplaga,

som härför erfordras, hvilken kostnad beräknats till omkring 1,800 kronor,

böra utgöra något hinder. Men det må ju kunna sättas i fråga, om

kamrarnes ledamöter skulle anse sig särdeles betjänta med att i lösa

ark på olika tider få till sig utdelade delar af diskussionen från ett och

samma plenum, ja i samma fråga. Undertecknade hafva därför hyst

tvekan, huruvida eu sådan åtgärd skulle, med afseende på det ändamål

som man vill vinna, vara af något egentligt praktiskt värde eller

eljest tillfredsställande och ansett sig icke böra förorda densamma.

De ändringar i Kammarens arbetsordning, som skulle betingas af

hvad undertecknade här ofvan förordat, äro alltså följande: i mom. 2:o

ändras sjunde dagen till sjätte och i mom. 4:o utbytes uttrycket »under

nästföljande tre dagar» mot »till tredje dagen därefter», kvarjämte sista

punkten något ändras och en punkt tillägges därom att protokollet skall

omedelbart efter justeringen befordras till trycket.

Undertecknade få på grund häraf hemställa,

att Andra Kammaren, med anledning af förevarande

motion, måtte besluta att mom. 2:o och 4:o

i § 15 af Kammarens arbetsordning må erhålla följande

ändrade lydelse:

2: o) Om förmälda protokoll skall å sjätte dagen

därefter, hälgdag oberäknad, om Kammaren då sammanträder,

eller i motsatt händelse vid Kammarens

näst därefter inträffande sammanträde af sekreteraren

uppläsas samt, sedan Kammaren detsamma godkänt,

förses med talmannens anteckning därom.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra Kammarens Kanslideputerades Utlåtande. 11

4: o) Yttrande, som ledamot under öfverläggning

i ett ärende afgifvit, skall sist tredje dagen därefter

klockan 10 förmiddagen finnas för genomläsning tillgängligt

i Kammarens kansli och för sådant ändamål

där förblifva till tredje dagen därefter. Ledamot, som

före utgången af nämnda tid justerar sitt yttrande,

göre därå anteckning om verkställd justering; annan

ledamot dock obetaget att påkalla särskild justering

däraf inför Kammaren vid det i 2 mom. omförmälda

tillfälle. Har ledamot icke inom stadgad tid justerat

sitt yttrande, anses detsamma ändock som justeradt.

Yttrandena böra därefter med protokollet ofördröjligen till

trycket befordras.

Stockholm den 3 april 1908.

B. Lindgren.

Johan Widén.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.