Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 12

1908-02-21 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1908:12, Bevillningsutskottets Betänkande N:o 12

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 12.

1

N:o 12.

Ank. till Riksd. kansli den 21februari 1908, kl. 2 e. m.

Betänkande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl.

Maj-t angående särskild beskattning af aktiebolag, som

äga fast egendom.

... v 1 .^n .in0m Andra Kammaren väckt motion,o n:o 79, som hänvisats

i t bevillningsutskottet, har herr E. G. H. Åkerlund hemställt, »att

-Riksdagen i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhåller, det Kungl. Maj:t täcktes

taga under ompröfning, huruvida icke sådana aktiebolag, som här i

landet äga fast egendom, rättvisligen böra vidkännas särskild beskattning

lör de förmåner, som äro dem förunnade framför andra enskilda

fastighetsägare i riket, och att Kungl. Maj:t, där så pröfvas lämpligt

ville för Riksdagen tramlägga förslag till införande af sådan skatt».

Motiveringen lyder:

»Att. aktiebolag tagit och fortfarande taga stora sträckor af vårt

land i besittning, är visserligen ingen glädjande företeelse, då — efter

mitt förmenande — främst jordbrukets idkare och den svenska jordens

ägare, såvidt möjligt personligen böra ansvara för dess skötsel samt

:orJZld..deDSfm.ma an8tällda arbetares utkomst, men att denna sorts

jordförvärf därtill på ett alldeles särskild! sätt allt fortfarande gynnas

af statsmakterna, synes mig ännu mindre förenligt med god omtanke

för landets bästa.

Bih. till Riksd. Prot. 1908. 5 Sami. 1 Afd. 11 Käft. (N:o 12.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Utiktttei.

2 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 12.

Medan hvarje, enskild person tillhörig, jordlapp måste »lagfaras»,

hvarje gång den byter ägare och sålunda lämna sin tribut till staten,

äfven om densamma förvärfvas af än så fattig person, äro aktiebolag,

huru rika och mäktiga de än må vara, befriade från alla lagfartskostnader

för fastighet för oinskränkt tid, blott de en gång för alla erlägga

dubbla sådana, hvarjämte de i form af aktier kunna försälja hvilka andelar

af sin jord, de åstunda, utan att besväras af landtmäterikostnader,

fastställelse? o. d. och utan att staten därvid erhåller ett enda öre, samt

med rätt tillika att på så sätt öfverlåta samma jord äfven till utländingar,

hvilket är hvarje annan fastighetsägare i landet förvägradt på grund åt

gällande författning därom, att utländsk undersåte icke utan Kungl.

Maj:ts tillstånd äger besitta fast egendom i riket,.

Då emellertid aktiebolag redan äga svensk jord till stor utsträckning,

och betydande utländska intressen uti dem äro till finnandes, torde

eu våldsam inskränkning uti speciellt deras rättigheter till jordbesittning

knappast vara att förorda. Däremot synes det mig, att staten bör äga

full rätt att utaf aktiebolag tillhöriga fasta egendomar räkna sig till

godo särskild afkomst, utöfver hvad som kan åligga landets öfriga jordegare,

till gengäld för den särskildt gynnade ställning, aktiebolag i

detta afseende erhållit,

Till hvilka värden, man rättvisligen bör kunna uppskatta de särskilda

förmåner, som äro aktiebolag förunnade för dem tillhöriga fastigheter,

blir ju vanskligt att afgöra, Men det oaktadt synes mig, att

staten i detta fall varit alldeles för släpphänd, tack vare. den en gång

så gängse uppfattningen om välsignelsen för land och rike af en »fri,

af inga konstlade skrankor hämmad utveckling», och numera så väl

behöfver som bör ålägga aktiebolag särskild skatt för deras fasta egendomar

här i landet, utgående med högre eller lägre procent i mån af

fastigheternas högre eller lägre värden.»

Frågan om särskild beskattning af aktiebolag, som äga fast ägendom,

har som bekant tillförne varit föremål för Riksdagens pröfning.

Redan genom bestämmelfien att vid lagfart å fång till fast egendom,

som förvärfvas af aktiebolag, dessa — med visst undantag hafva

att erlägga dubbla beloppet af den eljest utgående lagfartsstämpeln har

nämligen fastslagits, att uti ifrågavarande afseende aktiebolagen intaga

eu särställning af den art, att en dylik högre afgift ansetts böra af bolagen

uttagas. Det torde i detta sammanhang icke vara ur vägen att

här redogöra för de skäl, som därvid varit bestämmande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 12. 3

Den omförmälda, dubbla lagfartsstämpeln infördes vid 1883 års

Riksdag. I den till nämnda års riksdag aflåtna propositionen med förslag

till förordning angående stämpelafgiften framhölls i detta afseende

till en början, att de periodvis återkommande stämpelafgifterna,

Indika borde utgöras vid lagfart å fång till fast egendom, i längden

verkade såsom en grundskatt. Denna kunde för fastighet i allmänhet

årligen anses utgöra hvad på värdet däraf för år belöpte af samtliga

de dylika afgifter, som blifvit erlagda under eu tidrymd, hvarunder

fastigheterna i landet i medeltal ombytte ägare. Uppenbart vore emellertid,

att, där eu fastighet långt utöfver en dylik tidrymd fortfore att

vara i samma ägares hand, de ifrågavarande stämpelafgifterna för denna

fastighet, fördelade på en längre tid, icke kunde uppgå till lika högt

årligt belopp, som enahanda afgifter beräknades årligen utgöra för fastighet

i allmänhet inom landet. Då en skatteliudring i följd häraf gemenligen

skulle komma att äga rum i afseende å fastighet, hvilken kunde

antagas enligt regeln mera sällan ombyta ägare, hade i åtskilliga andra

länder en särskild skatt, afsedd att utjämna den sålunda anmärkta olikheten,

blifvit lagd på sådana fastigheter, som ägdes af aktiebolag,

fromma stiftelser eller andra därmed jämförliga institutioner. Utan att

vilja förorda införandet hos oss af en dylik skatt i hela den omfattning,

densamma existerade i vissa andra länder, ansåg dock dåvarande chefen

för finansdepartementet, att äfven hos oss någon åtgärd borde vidtagas,

hvarigenom åtminstone i afseende å vissa af nu omförmälda fastigheter

ersättning bereddes, därför att för dem mera sällan än för andra fastigheter

stämpelafgift för öfverlåtelse af äganderätten förekom me till

utgörande.

Hvad anginge sättet för denna ersättnings beredande, ansågs en

förhöjning i lagfartsstämpeln vara för detta ändamål lämplig, samt att

nämnda stämpel, där sådan förhöjning skulle äga rum, kunde fördubblas.

En sådan förhöjning ansågs likväl icke böra utsträckas att omfatta

äfven fångeshandling, på grund hvaraf lagfart söktes för fromma

stiftelser eller därmed jämförliga inrättningar. Vidkommande åter aktiebolagen,

hvilka under åtnjutande af förmånen af begränsad ansvarighet

utöfvade verksamhet med lukrativt ändamål, syntes alla skäl tala för att

ett sådant bolag i allmännet finge för fångeshandling å fast egendom,

som ofta till stor betydenhet af dem förvärfvades, vidkännas förhöjning

i lagfartsstämpeln. Den utsträckning, bolagsinstitutionens tillämpning

under senare tid vunnit, så att den större bruks-, sågverks- och fabriksrörelsen

mer och mer öfvergått i händerna på aktiebolag och äfven för

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 12.

jordbruksrörelses bedrifvande bolag börjat bilda sig, måste komma åt;,

hafva till följd, att fast egendom till betydande värde samlades hos dessa

bolag Och att den omsättning af fastigheten, som i allmänhet ägde rum,

då den befunne sig i fysiska personers ägo, icke på långt när blefve

lika liflig, sedan fastigheten kommit att tillhöra ett bolag. För den

skatt, staten ansåge sig böra upphämta af fastighet vid dess öfvergång

från eu till annan ägare, kräfde därför billigheten, att ersättning bereddes

genom eu särskild beskattning å de i bolags hand komna fastigheterna.

Då bolagsordning för sådant aktiebolag, som drefve bankrörelse,

gemenligen innehölle föreskrift, att bolaget icke enligt regeln

finge äga annan fastighet, än som erfordrades för bankens inrymmande,

ansågos sistnämnda slag af aktiebolag böra från den särskilda beskattningen

undantagas.

Hvad sålunda tillförne åberopats till stöd för en dylik särskild beskattning

i fråga om aktiebolag synes utskottet fortfarande äga giltighet,

och det torde för öfrigt knappast kunna förnekas, att de anförda

skälen numera framträda med allt större styrka. Utskottet syftar härmed

på det förhållande, att under de sista åren bolagsväseudet här i

landet nått en högst betydande utveckling, äfven hvad angår bolag,

som äga eller förvärfva fast egendom. I den mån bolagen intaga en

i något afseende framför fysiska personer gynnad ställning, bör ock

staten äga full rätt att såsom ersättning för en dylik förmån uttaga ett

efter omständigheterna afpassadt vederlag. I hvilken form åter ett

sådant vederlag lämpligast bör uttagas, exempelvis huruvida detta bör

ske medelst en viss afgift en gång för alla eller annorledes, därom

kunna naturligen olika meningar göra sig gällande. Hvad nu motionärens

framställning beträffar, synes — om också icke ordalagen i motionen

fullt tydligt bekräfta denna uppfattning — dock anledning vara att

antaga, att han åsyftat införande af en särskild, årligen utgående skatt

med högre eller lägre procent i mån af fastigheternas högre eller lägre

värden. Bevillningsutskottet, ense med motionären om behofvet af

en utredning rörande den särskilda beskattning, som på sätt ofvan

nämnts bör af bolagen uttagas, anser emellertid för sin del denna utredning

för närvarande lämpligen kunna begränsas till att omfatta

allenast frågan om höjning af den nuvarande lagfartsstämpeln, nämligen

såvidt gäller bolags förvärf af fast egendom; och har utskottet därför

funnit sig böra tillstyrka en skrifvelse i ämnet till Kungl. Maj:t med

begäran om en utredning i berörda syfte.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N;o 12.

_ Under åberopande af hvad sålunda blifvit

villningsutskottet,

anfördt, hemställer be

att Riksdagen, i anledning af herr E. G. H. Åkerlunds

förevaratfde motion, ville i skrifvelse till Kungl.

Maj:t anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t låta verkställa

utredning angående höjning af nu gällande stämpelafgift

vid lagfart å fång till fast egendom, som här i

landet förvärfvas af aktiebolag, samt därefter till Riksdagen

afgifva det förslag, hvartill denna utredning

gifver anledning.

Stockholm den 21 februari 1908.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. CA VALLI.

Reservationer:

af herr Wester;

af herr friherre Klingspor, som yrkat afslag å motionen;

af herrar Sandvall, Åkerberg och Hedenlund, hvilka instämt med

herr friherre Klingspor; samt

af herr E. A. Lindblad i Närlunda mot vissa delar af utskottets

motivering.

Herrar friherre C. J. Beck-Friis, A. Hammarström, friherre Trolig,

Hakanson och Almqvist hafva begärt få autecknadt, att de icke deltagit

i behandlingen af detta ärende inom utskottet.

Bih till Riksd. Prof. 1908. 5 Sami. 1 Afd 11 Häft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.