Betänkande, i anledning af väckt motion angående tullen å kläder.
1908-03-10 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1908:16, Betänkande, i anledning af väckt motion angående tullen å kläder.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets Betänkande N:o tf!.
N:o 16.
Ank. till Eiksd. kansli den 10 mars 1908, kl. 5 e. m.
Betänkande, i anledning af väckt motion angående tullen å
kläder.
(1 :a A.)
Gällande tulltaxa innehåller under rubriken Kläder, ej specificerade,
bland annat följande bestämmelser.
Kläder, ej specificerade:
klädespersedlar, af linne eller bomull, samt delar af sådana, äfvensom
sydda hushållspersedlar, alla slag, såsom duktyg, handdukar, lakan,
örngott, gardiner med flera d3Tlika:
försedda med broderier; förtullas med 100 procents förhöjning i
den tull, som är bestämd för tyget, hvaraf klädes- eller hushållspersedeln
hufvudsakligen består.
andra slag; förtullas med 50 procents förhöjning i tullen för tyget,
hvaraf persedeln hufvudsakligen består.
Anm. Utgöres sömnaden endast af fållning och kantning, utgår tullförhöjningen
med blott 10 procent af den för tyget bestämd tull.
Bill. till Ili/csd. Prof. 1008. 5 Sami. 1 Afd. 10 Häjt. (N:o 16.)
Tulltaxans
bestämmel
ser.
1
2
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.
gångkläder ock andra klädespersedlar, af annat ämne än linne eller bomull,
samt delar af sådana:
försedda med broderier, fransar, snörmakerier, spetsar eller blonder
eller med foder, som drager högre tull än det tyg eller ämne,
hvaraf klädespersedeln hufvudsakligen består; förtullas med 100
procents förhöjning i den för sagda tyg eller ämne stadgade tull.
andra slag; förtullas med 50 procents förhöjning i tullen å det tyg
eller ämne, hvaraf klädespersedeln hufvudsakligen består.
Anm. 1. För gångkläder tages öfvertyget till grund för tullberäkningen;
men uppstår svårighet att bestämma hufvudbeståndsdelen, tages till beräkningsgrund
det material, som drager högsta tullafgiften.
Anm. 2. Intet afdrag i vikten medgifves för askar, pappersomslag, kartor
och inlägg.
Anm. 3. Klädespersedlar af celluloid tullbehandlas såsom Celluloid, arbetad,
andra slag, utan förhöjning.
Motionärens
hemställan.
I en inom Andra Kammaren af herr O. II. Svensson i Salang väckt
motion, n:o 193, som hänvisats till bevillningsutskottets förberedande behandling,
hemställes,
»att Riksdagen behagade besluta följande förändrade lydelse af rubriken
Kläder, ej specificerade:
Klädespersedlar af linne eller bomull, samt delar af sådana, äfvensom
sydda hushållspersedlar, alla slag, såsom duktyg, handdukar, lakan, örngott,
gardiner med flera dylika:
icke försedda med broderier; förtullas med 75 procents förhöjning i
tullen för tyget, hvaraf persedeln hufvudsakligen består.
Gångkläder och andra klädespersedlar, af annat ämne än linne eller
bomull, samt delar af sådana:
icke försedda med broderier, fransar, snörmakerier, spetsar eller blonder
eller med foder, som drager högre tull än det tyg eller ämne, hvaraf
klädespersedeln hufvudsakligen består; förtullas med 75 procents förhöjning
i tullen å det tyg eller ämne, hvaraf klädespersedeln hufvudsakligen
består.
Anm. 1. För gångkläder tages öfvertyget till grund för tullberäkningen;
men uppstår svårighet att bestämma hufvudbeståndsdelen, tages
till beräkningsgrund det material, som drager högsta tullafgiften.
Anm. 2. Intet afdrag i vikten medgifves för askar, pappersomslag,
kartor och inlägg.»
Bevillningsutskottet* Betänkande N:o lfi. 3
Motionärens förslag innebär alltså såväl i fråga om klädespersedlar
af linne eller bomull samt sydda bushållspersedlar som ock i fråga om
gångkläder och andra klädespersedlar af annat ämne den förändring af
nu gällande bestämmelser, att den under »andra slag» omförmälda förböjning
af 50 procent bestämmes till 75 procent.
Därjämte har motionären, då det vore af vikt, att den föreslagna tullförhöjningen
så snart som möjligt trädde i kraft, hemställt,
»att ltiksdagen måtte hos Kungl. Maj:t föreslå, att nämnda tullförändring
redan under innevarande år må träda i kraft».
Till stöd för ifrågavarande förslag anföres följande:
»Detta tullskydd af 50 procents förhöjning i tullen för tyget, hvaraf Motionärens
klädespersedlar äro tillverkade, har under senare tider på grund af nedan motiverindnärmare
angifna omständigheter icke visat sig effektivt att kunna skydda
den inhemska tillverkningen af kläder, vare sig den större fabriks- eller
handtverksmässigt utförda (konfektionen) eller den i vida trakter af vårt
land i hemmen delvis yrkesmässigt bedrifna tillverkningen, genom hvilken
tusentals kvinnor finna eu lämplig sysselsättning, något som redan under
traktatsunderhandlingarne med det Tyska riketåren 1905 och 1906 framstått
klart för och beaktats af de svenska underhandlarne.
Uti den mellan Sverige och Tyska riket den 8 maj 1906 afslutade
handel straktaten finnes nämligen uti slutprotokollet till artikeln 8 införd
eu bestämmelse, enligt hvilken Sverige förbundit sig att under traktatstiden
för fyra där uppräknade varuslag icke höja tullarne utöfver vissa
där angifna belopp, däribland å ofvan nämnda kläder från nuvarande 50 %
till högst 75 % förhöjning af den för tyget bestämda tullen.
Redan 1907 års Riksdag fann sig föranlåten att efter eu inom Andra
Kammaren väckt motion för ett af nämnda f37ra varuslag, nämligen balk-,
hörn- och annat till järnvägsskenor ej hänförligt s. k. fasonjärn, vägande
mindre än 60 kilogram till och med 20 kilogram per löpande meter, bevilja
den i förenämnda handelstraktat fastställda maximaltull.
De skäl, som därvid framkommo och åberopades, gälla delvis äfven
om ifrågavarande, emot eu öfvermäktig utländsk konkurrens ej tillräckligt
tullskyddade kläder och klädespersedlar.
Af bilagda tabell öfver importen af kläder utaf ifrågavarande slag
under åren 1901—1906 framgår tydligt, att nämnda införsel befinner sig
i eu jämn och oafbruten ökning. Detta förhållande framstår mest i fråga
Utskottet.
4 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.
om kläder af annat ämne än linne eller bomull, d. v. s. af ylle och halfylle
i främsta rummet. Importen häraf, som år 1901 utgjorde endast
53,658 kilogram, representerande ett värde af 536,580 kronor, hade år
1906 stigit till 143,169 kilogram med ett beräknadt värde af 1,431,690
kronor. Anmärkas bör, att det af kungl. kommerskollegium härvid fastställda
medelvärdet af 10 kronor per kilogram är synnerligen lågt tilltaget och
icke kan tillämpas på de kläder af ylle, halfylle, halfsiden etc., som hufvudsakligast
äro föremål för import, utan torde detta medelvärde med stöd
af exempelvis tyska rikets officiella exportstatistik kunna höjas med cirka
50 %. 1907 års statistik angående införseln af kläder kommer med all
säkerhet att visa eu betydande stegring.
Visserligen har den svenska tillverkningen under tiden ökats, men
icke på långt när i samma höga grad som importen.
Äfven om eu del af ökningen uti importen af konfektionsartiklar kan
tillskrifvas den tillfälligt stegrade efterfrågan inom landet, hvilken ej helt
kunnat täckas af den svenska tillverkningen, så tala dock de i bilagda
tabell upptagna och ofvan delvis anförda siffror ett tydligt språk om nödvändigheten
att i tid vidtaga åtgärder till förhindrande däraf, att den nedgång
i afsättningen och konsumtionen inom landet, som under möjligen
stundande mindre goda tider är att förvänta, drabbar den svenska industrien,
utan i stället, såvidt möjligt är, i främsta rummet drabbar importen.
Som ytterligare skäl för att redan nu hos Eiksdagen hemställa om
vidtagande af den omnämnda tullförhöjningen tillåter jag mig att anföra:
de inom landet i allmänhet och sålunda jämväl inom konfektionsbranschen
och alla dithörande områden på senare tider betydligt stegrade
produktionskostnaderna;
de låga priser, till hvilka utlandets öfverproduktion hit afsättes,
hvilka priser kunna förklaras af det kända förhållandet, att den utländske
tillverkaren utan direkt vinst afsätter ett sådant produktionsöfverskott endast
för att mellan säsongerna kunna bibehålla sin yrkesskickliga arbetskraft;
och slutligen den för svensk industri synnerligen besvärande importen
af varor inom konfektionsbranschen, hvilka utgöra öfverskottet från
en i utlandet tidigare än hos oss infallande säsong och hvilka bortslumpas
till underpriser.»
Vid motionen finnes såsom bilaga fogad en tabell, utvisande införseln
hit till riket åren 1901—1906 af här ifrågavarande artiklar, hvilken ta
-
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16. 5
Vidi — för vinnande af större öfverskådlighet omarbetad — bär nedan
intages.
Kläder, ej specificerade:
Nya, af linne eller bomull,
samt hushållspersodlar
Nya, af annat ämne
Utan broderier
Kilogram
•
Värde i kronor
Kilogram
Värde i kronor
År 1901......................
134,660
1,009,950
53,658
536,580
» 1902......................
124,919
936,893
61,189
611,890
» 1903.....................
128,315
962,363
77,860
778,600
» 1904.....................
136,317
1,022,378
87,004
870,040
» 1905.....................
147,283
1,104,623
104,025
1,040,250
» 1906.....................
185,021
1,387,658
143,169
1,431,690
Beträffande det nu föreliggande förslaget anser sig bevillningsutskottet
till en början böra erinra, att, på sätt jämväl i motionen omförmäles, i
slutprotokollet till artikel 8 i den mellan Sverige och Tyska riketår 1906
afskräde handels- och sjöfartstraktaten intagits bland andra följande bestämmelser:
4.
— — till positionen »Kläder* (efter n:r 295) — —. I händelse
Sverige skulle företaga tullförändringar för följande varor, skola de
nya tullarna icke öfverstiga nedan angifna tullsatser:
klädespersedlar, af linne eller bomull, samt delar af sådana, äfvensom
sydda hushållspersedlar, alla slag, såsom duktyg, handdukar, lakan,
örngott, gardiner med liera dylika, andra än sådana med broderier: 75
procents förhöjning i tullen för tyget, hvaraf persedeln hufvudsakligen
består;
6
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.
gångkläder och andra klädespersedlar af annat ämne än linne eller
bomull, samt delar af sådana, andra än sådana med broderier, fransar,
snörmakerier, spetsar eller blonder eller med foder, som drager högre tull
än det tyg eller ämne, hvaraf klädespersedeln hufvudsakligen består: 75
procents förhöjning i tullen för tyget, hvaraf persedeln hufvudsakligen
består;
De artiklar, om hvilka här är fråga, äro hufvudsakligen följande,
orduade efter tillverkningsgrenar:
gångkläder för män,
gosskläder,
kappor och dräkter för kvinnor,
klädningar, bluslif, kjolar, förkläden etc. för kvinnor,
snörlif, reformlif och liknande artiklar,
underkläder för män och kvinnor (hvitvaruartiklar),
halsdukar, sydda (rosetter, kravatter, slips etc.),
kragar, manschetter och skjortbröst, stärkta och strukna,
mössor,
ärmlappar,
skinntröjor.
Hvad i motionen anförts till stöd för den ifrågasatta tullförhöjningen
synes bevillningsutskottet vara värdt allvarligt beaktande. Det torde nämligen
icke kunna förnekas, att den inhemska tillverkningen af de artiklar,
om hvilka här är fråga, lider af en både skarp och synbarligen tilltagande
konkurrens från utlandet. De anförda importsiffrorna tala i detta afseende
ett tydligt språk. Den största delen af denna import förskrifver
sig, enligt hvad statistiken utvisar, från Tyskland. Naturligt är ock, att
de stora och kapitalstarka tyska fabrikerna inom denna såväl som inom
åtskilliga andra branscher, hvilka fabriker anlagts både för långt större
tillverkning och för större marknad än de svenska fabrikerna, skola finna
det med sin fördel förenligt att söka afyttra sina produktionsöfverskott
i länder, där, såsom hos oss är förhållandet, tullskyddet i och för sig är
jämförelsevis lågt och vidare skillnaden mellan tullen å väfnaderna och
tullen å den färdiga persedeln visat sig icke vara till fyllest. Det har
också från tyskt håll direkt uttalats, att Sverige vore eu synnerligen lämplig
afsättningsmarknad för den tyska konfektionsindustriens alster. Såsom
Bevillningsutskottets Betänkande N:o IG. 7
migut 1 detta sammanhang anmärkuingsvärdt bör ock påpekas, hurusom,
enligt hvad åt uppgifter från Tyskland framgår, Tysklands export af konek
ioneradc varor till andra hinder än de skandinaviska och Schweiz betydligt
aftaga. Sålunda förekommer i eu tysk redogörelse för konfektionsmdustnen
1 Tyskland under år 1905 det uttalande, att »under det att
exporten af tysk konfektion till de stora länderna England, Ityssland och
Amerika håller pa att fullständigt upphöra, rör sig affären med de skandinaviska
länderna 1 uppåtstigande linje».
Härvid kan emellertid erinras, att detta uttalande, hvad de skandinaviska
landeri beträffar, numera egentligen torde äga giltighet endast
för Sveriges del. lysklands export af kläder till Norge har nämligen
under de senare aren betydligt sjunkit, Och det lärer väl svårligen kunna
bestridas, att den nyssnämnda ökade exporten af tyska varor hit till landet
till väsentlig del är beroende på Sveriges i jämförelse med de flesta
andra länders låga tullsatser på kläder.
Till jämförelse meddelas här nedan i detta afseende tullsatserna i
Sverige, Norge, Danmark och Tyskland för några af de vanligast förekommande
slagen af hithörande artiklar:
Tull
för kg. kronor
Sverige
Norge
Danmark
Tyskland
Blualif, klädningar, kjolar, förkläden
af ylleväfnad, utan garnering
2,625
275 3 <>5
3,3 5
Samma plagg af bomullsväfnad, an-
dra slag, blekt, med spetsar, snö-
ren, fransar eller sidenfoder
Samma plagg af 35-trådig linneväf-
1,35
1,25—2,75
1,25—2,00—2,67
3,35
nåd med liknande utstyrsel
Samma plagg af 50-trådig linneväf-
0,6 75
2,00—2,50
1,00—1,67—2,00—2,67
3,35
nåd med liknande utstyrsel.
1,50
2,00—2,50''
1,00—1,67—2,00—2,67
3,35
Slips af bomullsväfnad, andra slag,
blekt eller färgad ...
1,35
4,oo
1,25—2,00—2,67
3,35
Enligt hvad bevillningsutskottet inhämtat under hand från tulltaxekommitten,
bär efter en närmare granskning af åtskilliga af kommittén
insamlade vikt- och prisuppgifter tullskyddet för vissa af här ofvan å
sid. G uppräknade hufvudartiklar, beräknadt i procent af den importerade
8
Bevillningsutskottets Betänkande N:o IG.
varans värde, utan tull, fritt levererad i svensk kanin, befunnits utgöra i
medeltal, räknadt i procent af värdet:
Med nuva- rande förhöj- ning’ af 50 %
Med föresla- gen förhöj- ning af 75 %
För:
gångkläder för män......................-..................................
18,1
21,2"
kappor och dräkter för kvinnor....................................
16,5
19,2
klädningar, bluslif, kjolar in. m. för kvinnor............
11,4
13,3
kragar, manschetter, skjortbröst, stärkta och strukna.
20,6\
24,0
af linne och halflinne.............................................
af bomull ..........-.......................................................
16,Bf
19,1
1 ärmlappar..................................................—......................
17,4
20,3
Dessa siffror utgöra emellertid medeltalet för visst antal olika artiklar
utan hänsyn till den importerade varumängden af hvarje olika slag.
Med anledning'''' häraf hafva inom kommittén uppgifter anskaffats om varuvärde
och tullbelopp för större partier af importerade varor af här ifrågavarande
slag, och utvisa dessa uppgifter för några af de mest betydande
artiklarna, att tullskyddet i procent af varuvärdet utgjort:
för damblusar af bomullsväfnad 5,64 och 7,27 %
» > » ylleväfnad och siden 10,22, 10,77 och 12,52 ''%
» kragar, manschetter och skjortbröst af bomullsväfnad c:a 10 %
, kragar, manschetter ocli skjortbröst af linne och halflinneväfvad IT
ä 18 %. .
I afseende å det tullskydd, som bär ifrågavarande artiklar åtnjuta,
bör vidare beaktas, att vid tillverkning af flertalet af desamma uppkommer
eu betydande mängd affall, hvarigenom nu gällande tull med procentuellt
tillägg till väfnadstullen visar sig föga ägnad att skydda sömnadsarbetet.
Förhållandet gestaltar sig mången gång så, att tullen å materialierna
uppgår till högre belopp än tullen å den färdiga varan.
Till belysning häraf meddelas följande från tulltaxekommittén erhållna
uppgifter, grundade pa därstädes verkställda beräkningar.
För ett dussin bluslif, förfärdigade af 35-trådig linneväfnad och
spetsar, andra slag, utgör tullen 1 krona 69 öre, för mateiialierna åtel
2 kronor 62 öre eller 93 öre mer än för den färdiga varan.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16. 9
Ett dussin kjolar, förfärdigade af 35-trådig linneväfnad och spetsar,
andra slag, hetingar i tull 3 kronor 60 öre, under det att tullen för
materialierna utgör 8 kronor 37 öre för dussin, utvisande ett skillnadsbelopp
af 4 kronor 77 öre.
Ett dussin förkläden af linneväfnad, andra slag, blekt, samt spetsar,
andra slag, kostar i tull 1 krona 14 öre. För materialierna åter utgör
tullen för dussin 2 kronor 43 öre, eller således 1 krona 29 öre mer än
för den färdiga varan.
Gällande tulltaxebestämmelser skänka äfven af andra orsaker konfektionsindustrien
ett mycket ojämnt skydd. För ett klädesplagg af ylleväfnad,
försedt med fransar, snörmakararbeten, spetsar eller blonder, eller
med foder, som drager högre tull än väfnaden, hvaraf det är förfärdigadt,
utgår tullafgiften med väfnadstullen jämte tillägg af 100 %■, för klädespersedel
af linne eller bomull med samma utstyrsel utgör tullskyddet väfnadstullen
med tillägg af 50 %, och dock drager vlleväfnad oftast högre
tull än linne- eller bomullsväfnaden, hvarjämte det procentuella tillägget
för ylleplagget vanligen utfaller högre äfven på grund af att ylleväfnaden
är tyngre än de andra väfnadsslagen.
Ju mera sådana högre tullbeskattade besättningsartiklar användts till
en klädespersedel, desto lägre blir tullskyddet i procent af det färdiga
plaggets värde beräknadt; en billigare vara drager förhållandevis högre
tull än en dyrare.
Ofvan anmärkta förhållanden påkalla utan tvifvel ett bättre skydd
för sömnadsarbetet och äfven om i sådant afseende det nu föreliggande
förslaget icke kan undanröja de befintliga olägenheterna, innebär det dock
gifvetvis en förbättring, den enda, som med hänsyn till ofvan åberopade
traktatbestämmelser för närvarande kan vidtagas.
Framhållas bör ock, att den svenska sömnadsindustrien måste anses
påkalla särskild hänsyn.
Denna industri har under de senare åren varit och är allt fortfarande
stadd i rask utveckling, hvilket för öfrigt torde framgå af nedanstående
tablå, utvisande antalet fabriker och arbetare äfvensom tillverkningsvärde
för industrien åren 1896 och 1905.
Bill. till Biksd. Prof. VJOS. 5 Samt. 1 Afd. 15 Väft.
9
10 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.
Fabriker
Antal
fabriker
Antal arbetare
Fabrikationsvärde
1896
1905
1896
1905
1896
1905
Skinn tröj fabri- kör ...............
1
1
48
10,000
292,033
Rosettfabriker
5
5
219
413
311,000
803,500
Kravattfabriker
11
8
66
399
373,212
894,797
Mössfabriker ...
9
18
156
372
406,280
1,227,757
Sömnadsfabri- ker (kapp- och linnefa- briker etc.)...
17
51
1,816
3,538
3,513,425
9,940,677
Sömnadshandt- verkerier......
__
11,481
15,934
2,450,141
3,838,025
Trots denna den svenska sömnadsindustriens snabba utveckling, som
torde få tillskrifvas den pågående omflyttningen af produktionen från hem
och handtverk till fabrik samt allmänhetens allt större benägenhet att köpa
färdiga kläder, har emellertid, såsom redan blifvit antydt, importen af
hithörande varor alltjämt ökats, något som icke torde böra genom olämpliga
tullbestämmelser befordras.
Bevillningsutskottet har under sådana förhållanden icke tvekat att
tillstyrka bifall till den väckta motionen. Tillika och på det att icke verkan
af den sålunda föreslagna tullförhöjningen måtte för längre tid framåt
undanskjutas, har utskottet ansett sig böra, i enlighet med motionärens
hemställan, föreslå, att denna förhöjning snarast möjligt vinner tillämpning.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer bevillningsutskottet
:
l:o) att Eiksdagen, med bifall till herr O. H.
Svenssons förevarande motion, ville besluta, att beträffande
artikeln Kläder, ej specificerade, gällande tulltaxa
skall i nedannämnda delar erhålla följande förändrade
lydelse:
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 10.
11
Kläder, ej specificerade:
klädespersedlar, af linne eller bomull, samt delar af
sådana, äfvensom sydda huskållspersedlar, alla slag,
såsom duktyg, handdukar, lakan, örngott, gardiner
med flera dylika:
försedda med broderier; förtullas med 100 procents
förhöjning i den tull, som är bestämd
för tyget, hvaraf klädes- eller hushållspersedeln
hufvudsakligen består,
andra slag; förtullas med 75 procents förhöjning
i tullen för tyget, hvaraf persedeln hufvudsakligen
består.
Anm. Utgöres sömnaden endast af fållning och kantning,
utgår tullförhöjningen med blott 10 procent
af den för tyget bestämda tull.
gångkläder och andra klädespersedlar, af annat ämne
än linne eller bomull, samt delar af sådana:
försedda med broderier, fransar, snörmakerier,
spetsar eller blonder eller med foder, som
drager högre tull än det tyg eller ämne,
hvaraf klädespersedeln hufvudsakligen består;
förtullas med 100 procents förhöjning i den
för sagda tyg eller ämne stadgade tull.
andra slag; förtullas med 75 procents förhöjning
i tullen å det tyg eller ämne, hvaraf
klädespersedeln hufvudsakligen består.
Anm. 1. För gångkläder tages öfvertyget till grund
för tullberäkningen; men uppstår svårighet att bestämma
hufvudbeståndsdelen, tages till beräkningsgrund
det material, som drager högsta tullafgiften.
Anm. 2. Intet afdrag i vikten medgifves för askar,
pappersomslag, kartor och inlägg.
Anm. 3. Klädespersedlar af celluloid tullbehandlas såsom
Celluloid, arbetad, andra slag, utan förhöjning.
2:o) att, vid bifall till hvad utskottet under l:o)
här ofvan hemställt, Riksdagen tillika ville besluta, att
den högre tullen skall såsom tilläggsafgift till nu gäl
-
12
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.
lande tulltaxa jämväl innevarande år utgöras från den
tid, som af Kungl. Maj:t bestämmes, samt i skrifvelse
till Kungl. Maj:t, jämte öfverlämnande af sitt sålunda
fattade beslut, anhålla, det Kungl. Maj:t ville, så fort
ske kan, förordna om beslutets trädande i kraft.
Stockholm den 10 mars 1908.
På bevillningsutskottets vägnar:
H. C AV ALLT.
Reservationer:
af herr G. Jansson i Krakerud; samt
af herr K. G. Karlsson mot vissa delar af motiveringen.
Därjämte hafva ledamöterna herrar Almqvist, Moll, J. Bromée, Branting
och E. A. Lindblad i Närlunda begärt få antecknadt, att de icke
deltagit i afgörandet af detta ärende inom utskottet.
Stockholm 1908. Kung!. Hofboktr. Mans Tryckeri-A.-B.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1908:37 Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion angående tullen ä kläder. s. 6 i texten