Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af väckt motion angående tullen å kläder.

1908-03-10 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1908:16, Betänkande, i anledning af väckt motion angående tullen å kläder.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o tf!.

N:o 16.

Ank. till Eiksd. kansli den 10 mars 1908, kl. 5 e. m.

Betänkande, i anledning af väckt motion angående tullen å

kläder.

(1 :a A.)

Gällande tulltaxa innehåller under rubriken Kläder, ej specificerade,

bland annat följande bestämmelser.

Kläder, ej specificerade:

klädespersedlar, af linne eller bomull, samt delar af sådana, äfvensom

sydda hushållspersedlar, alla slag, såsom duktyg, handdukar, lakan,

örngott, gardiner med flera d3Tlika:

försedda med broderier; förtullas med 100 procents förhöjning i

den tull, som är bestämd för tyget, hvaraf klädes- eller hushållspersedeln

hufvudsakligen består.

andra slag; förtullas med 50 procents förhöjning i tullen för tyget,

hvaraf persedeln hufvudsakligen består.

Anm. Utgöres sömnaden endast af fållning och kantning, utgår tullförhöjningen

med blott 10 procent af den för tyget bestämd tull.

Bill. till Ili/csd. Prof. 1008. 5 Sami. 1 Afd. 10 Häjt. (N:o 16.)

Tulltaxans

bestämmel
ser.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

gångkläder ock andra klädespersedlar, af annat ämne än linne eller bomull,

samt delar af sådana:

försedda med broderier, fransar, snörmakerier, spetsar eller blonder

eller med foder, som drager högre tull än det tyg eller ämne,

hvaraf klädespersedeln hufvudsakligen består; förtullas med 100

procents förhöjning i den för sagda tyg eller ämne stadgade tull.

andra slag; förtullas med 50 procents förhöjning i tullen å det tyg

eller ämne, hvaraf klädespersedeln hufvudsakligen består.

Anm. 1. För gångkläder tages öfvertyget till grund för tullberäkningen;

men uppstår svårighet att bestämma hufvudbeståndsdelen, tages till beräkningsgrund

det material, som drager högsta tullafgiften.

Anm. 2. Intet afdrag i vikten medgifves för askar, pappersomslag, kartor

och inlägg.

Anm. 3. Klädespersedlar af celluloid tullbehandlas såsom Celluloid, arbetad,

andra slag, utan förhöjning.

Motionärens

hemställan.

I en inom Andra Kammaren af herr O. II. Svensson i Salang väckt

motion, n:o 193, som hänvisats till bevillningsutskottets förberedande behandling,

hemställes,

»att Riksdagen behagade besluta följande förändrade lydelse af rubriken

Kläder, ej specificerade:

Klädespersedlar af linne eller bomull, samt delar af sådana, äfvensom

sydda hushållspersedlar, alla slag, såsom duktyg, handdukar, lakan, örngott,

gardiner med flera dylika:

icke försedda med broderier; förtullas med 75 procents förhöjning i

tullen för tyget, hvaraf persedeln hufvudsakligen består.

Gångkläder och andra klädespersedlar, af annat ämne än linne eller

bomull, samt delar af sådana:

icke försedda med broderier, fransar, snörmakerier, spetsar eller blonder

eller med foder, som drager högre tull än det tyg eller ämne, hvaraf

klädespersedeln hufvudsakligen består; förtullas med 75 procents förhöjning

i tullen å det tyg eller ämne, hvaraf klädespersedeln hufvudsakligen

består.

Anm. 1. För gångkläder tages öfvertyget till grund för tullberäkningen;

men uppstår svårighet att bestämma hufvudbeståndsdelen, tages

till beräkningsgrund det material, som drager högsta tullafgiften.

Anm. 2. Intet afdrag i vikten medgifves för askar, pappersomslag,

kartor och inlägg.»

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottet* Betänkande N:o lfi. 3

Motionärens förslag innebär alltså såväl i fråga om klädespersedlar

af linne eller bomull samt sydda bushållspersedlar som ock i fråga om

gångkläder och andra klädespersedlar af annat ämne den förändring af

nu gällande bestämmelser, att den under »andra slag» omförmälda förböjning

af 50 procent bestämmes till 75 procent.

Därjämte har motionären, då det vore af vikt, att den föreslagna tullförhöjningen

så snart som möjligt trädde i kraft, hemställt,

»att ltiksdagen måtte hos Kungl. Maj:t föreslå, att nämnda tullförändring

redan under innevarande år må träda i kraft».

Till stöd för ifrågavarande förslag anföres följande:

»Detta tullskydd af 50 procents förhöjning i tullen för tyget, hvaraf Motionärens

klädespersedlar äro tillverkade, har under senare tider på grund af nedan motiverindnärmare

angifna omständigheter icke visat sig effektivt att kunna skydda

den inhemska tillverkningen af kläder, vare sig den större fabriks- eller

handtverksmässigt utförda (konfektionen) eller den i vida trakter af vårt

land i hemmen delvis yrkesmässigt bedrifna tillverkningen, genom hvilken

tusentals kvinnor finna eu lämplig sysselsättning, något som redan under

traktatsunderhandlingarne med det Tyska riketåren 1905 och 1906 framstått

klart för och beaktats af de svenska underhandlarne.

Uti den mellan Sverige och Tyska riket den 8 maj 1906 afslutade

handel straktaten finnes nämligen uti slutprotokollet till artikeln 8 införd

eu bestämmelse, enligt hvilken Sverige förbundit sig att under traktatstiden

för fyra där uppräknade varuslag icke höja tullarne utöfver vissa

där angifna belopp, däribland å ofvan nämnda kläder från nuvarande 50 %

till högst 75 % förhöjning af den för tyget bestämda tullen.

Redan 1907 års Riksdag fann sig föranlåten att efter eu inom Andra

Kammaren väckt motion för ett af nämnda f37ra varuslag, nämligen balk-,

hörn- och annat till järnvägsskenor ej hänförligt s. k. fasonjärn, vägande

mindre än 60 kilogram till och med 20 kilogram per löpande meter, bevilja

den i förenämnda handelstraktat fastställda maximaltull.

De skäl, som därvid framkommo och åberopades, gälla delvis äfven

om ifrågavarande, emot eu öfvermäktig utländsk konkurrens ej tillräckligt

tullskyddade kläder och klädespersedlar.

Af bilagda tabell öfver importen af kläder utaf ifrågavarande slag

under åren 1901—1906 framgår tydligt, att nämnda införsel befinner sig

i eu jämn och oafbruten ökning. Detta förhållande framstår mest i fråga

s. 4 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

4 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

om kläder af annat ämne än linne eller bomull, d. v. s. af ylle och halfylle

i främsta rummet. Importen häraf, som år 1901 utgjorde endast

53,658 kilogram, representerande ett värde af 536,580 kronor, hade år

1906 stigit till 143,169 kilogram med ett beräknadt värde af 1,431,690

kronor. Anmärkas bör, att det af kungl. kommerskollegium härvid fastställda

medelvärdet af 10 kronor per kilogram är synnerligen lågt tilltaget och

icke kan tillämpas på de kläder af ylle, halfylle, halfsiden etc., som hufvudsakligast

äro föremål för import, utan torde detta medelvärde med stöd

af exempelvis tyska rikets officiella exportstatistik kunna höjas med cirka

50 %. 1907 års statistik angående införseln af kläder kommer med all

säkerhet att visa eu betydande stegring.

Visserligen har den svenska tillverkningen under tiden ökats, men

icke på långt när i samma höga grad som importen.

Äfven om eu del af ökningen uti importen af konfektionsartiklar kan

tillskrifvas den tillfälligt stegrade efterfrågan inom landet, hvilken ej helt

kunnat täckas af den svenska tillverkningen, så tala dock de i bilagda

tabell upptagna och ofvan delvis anförda siffror ett tydligt språk om nödvändigheten

att i tid vidtaga åtgärder till förhindrande däraf, att den nedgång

i afsättningen och konsumtionen inom landet, som under möjligen

stundande mindre goda tider är att förvänta, drabbar den svenska industrien,

utan i stället, såvidt möjligt är, i främsta rummet drabbar importen.

Som ytterligare skäl för att redan nu hos Eiksdagen hemställa om

vidtagande af den omnämnda tullförhöjningen tillåter jag mig att anföra:

de inom landet i allmänhet och sålunda jämväl inom konfektionsbranschen

och alla dithörande områden på senare tider betydligt stegrade

produktionskostnaderna;

de låga priser, till hvilka utlandets öfverproduktion hit afsättes,

hvilka priser kunna förklaras af det kända förhållandet, att den utländske

tillverkaren utan direkt vinst afsätter ett sådant produktionsöfverskott endast

för att mellan säsongerna kunna bibehålla sin yrkesskickliga arbetskraft;

och slutligen den för svensk industri synnerligen besvärande importen

af varor inom konfektionsbranschen, hvilka utgöra öfverskottet från

en i utlandet tidigare än hos oss infallande säsong och hvilka bortslumpas

till underpriser.»

Vid motionen finnes såsom bilaga fogad en tabell, utvisande införseln

hit till riket åren 1901—1906 af här ifrågavarande artiklar, hvilken ta
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16. 5

Vidi — för vinnande af större öfverskådlighet omarbetad — bär nedan

intages.

Kläder, ej specificerade:

Nya, af linne eller bomull,

samt hushållspersodlar

Nya, af annat ämne

Utan broderier

Kilogram

•

Värde i kronor

Kilogram

Värde i kronor

År 1901......................

134,660

1,009,950

53,658

536,580

» 1902......................

124,919

936,893

61,189

611,890

» 1903.....................

128,315

962,363

77,860

778,600

» 1904.....................

136,317

1,022,378

87,004

870,040

» 1905.....................

147,283

1,104,623

104,025

1,040,250

» 1906.....................

185,021

1,387,658

143,169

1,431,690

Beträffande det nu föreliggande förslaget anser sig bevillningsutskottet

till en början böra erinra, att, på sätt jämväl i motionen omförmäles, i

slutprotokollet till artikel 8 i den mellan Sverige och Tyska riketår 1906

afskräde handels- och sjöfartstraktaten intagits bland andra följande bestämmelser:
4.

— — till positionen »Kläder* (efter n:r 295) — —. I händelse

Sverige skulle företaga tullförändringar för följande varor, skola de

nya tullarna icke öfverstiga nedan angifna tullsatser:

klädespersedlar, af linne eller bomull, samt delar af sådana, äfvensom

sydda hushållspersedlar, alla slag, såsom duktyg, handdukar, lakan,

örngott, gardiner med liera dylika, andra än sådana med broderier: 75

procents förhöjning i tullen för tyget, hvaraf persedeln hufvudsakligen

består;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

gångkläder och andra klädespersedlar af annat ämne än linne eller

bomull, samt delar af sådana, andra än sådana med broderier, fransar,

snörmakerier, spetsar eller blonder eller med foder, som drager högre tull

än det tyg eller ämne, hvaraf klädespersedeln hufvudsakligen består: 75

procents förhöjning i tullen för tyget, hvaraf persedeln hufvudsakligen

består;

De artiklar, om hvilka här är fråga, äro hufvudsakligen följande,

orduade efter tillverkningsgrenar:

gångkläder för män,

gosskläder,

kappor och dräkter för kvinnor,

klädningar, bluslif, kjolar, förkläden etc. för kvinnor,

snörlif, reformlif och liknande artiklar,

underkläder för män och kvinnor (hvitvaruartiklar),

halsdukar, sydda (rosetter, kravatter, slips etc.),

kragar, manschetter och skjortbröst, stärkta och strukna,

mössor,

ärmlappar,

skinntröjor.

Hvad i motionen anförts till stöd för den ifrågasatta tullförhöjningen

synes bevillningsutskottet vara värdt allvarligt beaktande. Det torde nämligen

icke kunna förnekas, att den inhemska tillverkningen af de artiklar,

om hvilka här är fråga, lider af en både skarp och synbarligen tilltagande

konkurrens från utlandet. De anförda importsiffrorna tala i detta afseende

ett tydligt språk. Den största delen af denna import förskrifver

sig, enligt hvad statistiken utvisar, från Tyskland. Naturligt är ock, att

de stora och kapitalstarka tyska fabrikerna inom denna såväl som inom

åtskilliga andra branscher, hvilka fabriker anlagts både för långt större

tillverkning och för större marknad än de svenska fabrikerna, skola finna

det med sin fördel förenligt att söka afyttra sina produktionsöfverskott

i länder, där, såsom hos oss är förhållandet, tullskyddet i och för sig är

jämförelsevis lågt och vidare skillnaden mellan tullen å väfnaderna och

tullen å den färdiga persedeln visat sig icke vara till fyllest. Det har

också från tyskt håll direkt uttalats, att Sverige vore eu synnerligen lämplig

afsättningsmarknad för den tyska konfektionsindustriens alster. Såsom

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o IG. 7

migut 1 detta sammanhang anmärkuingsvärdt bör ock påpekas, hurusom,

enligt hvad åt uppgifter från Tyskland framgår, Tysklands export af konek

ioneradc varor till andra hinder än de skandinaviska och Schweiz betydligt

aftaga. Sålunda förekommer i eu tysk redogörelse för konfektionsmdustnen

1 Tyskland under år 1905 det uttalande, att »under det att

exporten af tysk konfektion till de stora länderna England, Ityssland och

Amerika håller pa att fullständigt upphöra, rör sig affären med de skandinaviska

länderna 1 uppåtstigande linje».

Härvid kan emellertid erinras, att detta uttalande, hvad de skandinaviska

landeri beträffar, numera egentligen torde äga giltighet endast

för Sveriges del. lysklands export af kläder till Norge har nämligen

under de senare aren betydligt sjunkit, Och det lärer väl svårligen kunna

bestridas, att den nyssnämnda ökade exporten af tyska varor hit till landet

till väsentlig del är beroende på Sveriges i jämförelse med de flesta

andra länders låga tullsatser på kläder.

Till jämförelse meddelas här nedan i detta afseende tullsatserna i

Sverige, Norge, Danmark och Tyskland för några af de vanligast förekommande

slagen af hithörande artiklar:

Tull

för kg. kronor

Sverige

Norge

Danmark

Tyskland

Blualif, klädningar, kjolar, förkläden

af ylleväfnad, utan garnering

2,625

275 3 <>5

3,3 5

Samma plagg af bomullsväfnad, an-

dra slag, blekt, med spetsar, snö-

ren, fransar eller sidenfoder

Samma plagg af 35-trådig linneväf-

1,35

1,25—2,75

1,25—2,00—2,67

3,35

nåd med liknande utstyrsel

Samma plagg af 50-trådig linneväf-

0,6 75

2,00—2,50

1,00—1,67—2,00—2,67

3,35

nåd med liknande utstyrsel.

1,50

2,00—2,50''

1,00—1,67—2,00—2,67

3,35

Slips af bomullsväfnad, andra slag,

blekt eller färgad ...

1,35

4,oo

1,25—2,00—2,67

3,35

Enligt hvad bevillningsutskottet inhämtat under hand från tulltaxekommitten,

bär efter en närmare granskning af åtskilliga af kommittén

insamlade vikt- och prisuppgifter tullskyddet för vissa af här ofvan å

sid. G uppräknade hufvudartiklar, beräknadt i procent af den importerade

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets Betänkande N:o IG.

varans värde, utan tull, fritt levererad i svensk kanin, befunnits utgöra i

medeltal, räknadt i procent af värdet:

Med nuva- rande förhöj- ning’ af 50 %

Med föresla- gen förhöj- ning af 75 %

För:

gångkläder för män......................-..................................

18,1

21,2"

kappor och dräkter för kvinnor....................................

16,5

19,2

klädningar, bluslif, kjolar in. m. för kvinnor............

11,4

13,3

kragar, manschetter, skjortbröst, stärkta och strukna.

20,6\

24,0

af linne och halflinne.............................................

af bomull ..........-.......................................................

16,Bf

19,1

1 ärmlappar..................................................—......................

17,4

20,3

Dessa siffror utgöra emellertid medeltalet för visst antal olika artiklar

utan hänsyn till den importerade varumängden af hvarje olika slag.

Med anledning'''' häraf hafva inom kommittén uppgifter anskaffats om varuvärde

och tullbelopp för större partier af importerade varor af här ifrågavarande

slag, och utvisa dessa uppgifter för några af de mest betydande

artiklarna, att tullskyddet i procent af varuvärdet utgjort:

för damblusar af bomullsväfnad 5,64 och 7,27 %

» > » ylleväfnad och siden 10,22, 10,77 och 12,52 ''%

» kragar, manschetter och skjortbröst af bomullsväfnad c:a 10 %

, kragar, manschetter ocli skjortbröst af linne och halflinneväfvad IT

ä 18 %. .

I afseende å det tullskydd, som bär ifrågavarande artiklar åtnjuta,

bör vidare beaktas, att vid tillverkning af flertalet af desamma uppkommer

eu betydande mängd affall, hvarigenom nu gällande tull med procentuellt

tillägg till väfnadstullen visar sig föga ägnad att skydda sömnadsarbetet.

Förhållandet gestaltar sig mången gång så, att tullen å materialierna

uppgår till högre belopp än tullen å den färdiga varan.

Till belysning häraf meddelas följande från tulltaxekommittén erhållna

uppgifter, grundade pa därstädes verkställda beräkningar.

För ett dussin bluslif, förfärdigade af 35-trådig linneväfnad och

spetsar, andra slag, utgör tullen 1 krona 69 öre, för mateiialierna åtel

2 kronor 62 öre eller 93 öre mer än för den färdiga varan.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16. 9

Ett dussin kjolar, förfärdigade af 35-trådig linneväfnad och spetsar,

andra slag, hetingar i tull 3 kronor 60 öre, under det att tullen för

materialierna utgör 8 kronor 37 öre för dussin, utvisande ett skillnadsbelopp

af 4 kronor 77 öre.

Ett dussin förkläden af linneväfnad, andra slag, blekt, samt spetsar,

andra slag, kostar i tull 1 krona 14 öre. För materialierna åter utgör

tullen för dussin 2 kronor 43 öre, eller således 1 krona 29 öre mer än

för den färdiga varan.

Gällande tulltaxebestämmelser skänka äfven af andra orsaker konfektionsindustrien

ett mycket ojämnt skydd. För ett klädesplagg af ylleväfnad,

försedt med fransar, snörmakararbeten, spetsar eller blonder, eller

med foder, som drager högre tull än väfnaden, hvaraf det är förfärdigadt,

utgår tullafgiften med väfnadstullen jämte tillägg af 100 %■, för klädespersedel

af linne eller bomull med samma utstyrsel utgör tullskyddet väfnadstullen

med tillägg af 50 %, och dock drager vlleväfnad oftast högre

tull än linne- eller bomullsväfnaden, hvarjämte det procentuella tillägget

för ylleplagget vanligen utfaller högre äfven på grund af att ylleväfnaden

är tyngre än de andra väfnadsslagen.

Ju mera sådana högre tullbeskattade besättningsartiklar användts till

en klädespersedel, desto lägre blir tullskyddet i procent af det färdiga

plaggets värde beräknadt; en billigare vara drager förhållandevis högre

tull än en dyrare.

Ofvan anmärkta förhållanden påkalla utan tvifvel ett bättre skydd

för sömnadsarbetet och äfven om i sådant afseende det nu föreliggande

förslaget icke kan undanröja de befintliga olägenheterna, innebär det dock

gifvetvis en förbättring, den enda, som med hänsyn till ofvan åberopade

traktatbestämmelser för närvarande kan vidtagas.

Framhållas bör ock, att den svenska sömnadsindustrien måste anses

påkalla särskild hänsyn.

Denna industri har under de senare åren varit och är allt fortfarande

stadd i rask utveckling, hvilket för öfrigt torde framgå af nedanstående

tablå, utvisande antalet fabriker och arbetare äfvensom tillverkningsvärde

för industrien åren 1896 och 1905.

Bill. till Biksd. Prof. VJOS. 5 Samt. 1 Afd. 15 Väft.

9

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

Fabriker

Antal

fabriker

Antal arbetare

Fabrikationsvärde

1896

1905

1896

1905

1896

1905

Skinn tröj fabri- kör ...............

1

1

48

10,000

292,033

Rosettfabriker

5

5

219

413

311,000

803,500

Kravattfabriker

11

8

66

399

373,212

894,797

Mössfabriker ...

9

18

156

372

406,280

1,227,757

Sömnadsfabri- ker (kapp- och linnefa- briker etc.)...

17

51

1,816

3,538

3,513,425

9,940,677

Sömnadshandt- verkerier......

__

11,481

15,934

2,450,141

3,838,025

Trots denna den svenska sömnadsindustriens snabba utveckling, som

torde få tillskrifvas den pågående omflyttningen af produktionen från hem

och handtverk till fabrik samt allmänhetens allt större benägenhet att köpa

färdiga kläder, har emellertid, såsom redan blifvit antydt, importen af

hithörande varor alltjämt ökats, något som icke torde böra genom olämpliga

tullbestämmelser befordras.

Bevillningsutskottet har under sådana förhållanden icke tvekat att

tillstyrka bifall till den väckta motionen. Tillika och på det att icke verkan

af den sålunda föreslagna tullförhöjningen måtte för längre tid framåt

undanskjutas, har utskottet ansett sig böra, i enlighet med motionärens

hemställan, föreslå, att denna förhöjning snarast möjligt vinner tillämpning.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer bevillningsutskottet

:

l:o) att Eiksdagen, med bifall till herr O. H.

Svenssons förevarande motion, ville besluta, att beträffande

artikeln Kläder, ej specificerade, gällande tulltaxa

skall i nedannämnda delar erhålla följande förändrade

lydelse:

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 10.

11

Kläder, ej specificerade:

klädespersedlar, af linne eller bomull, samt delar af

sådana, äfvensom sydda huskållspersedlar, alla slag,

såsom duktyg, handdukar, lakan, örngott, gardiner

med flera dylika:

försedda med broderier; förtullas med 100 procents

förhöjning i den tull, som är bestämd

för tyget, hvaraf klädes- eller hushållspersedeln

hufvudsakligen består,

andra slag; förtullas med 75 procents förhöjning

i tullen för tyget, hvaraf persedeln hufvudsakligen

består.

Anm. Utgöres sömnaden endast af fållning och kantning,

utgår tullförhöjningen med blott 10 procent

af den för tyget bestämda tull.

gångkläder och andra klädespersedlar, af annat ämne

än linne eller bomull, samt delar af sådana:

försedda med broderier, fransar, snörmakerier,

spetsar eller blonder eller med foder, som

drager högre tull än det tyg eller ämne,

hvaraf klädespersedeln hufvudsakligen består;

förtullas med 100 procents förhöjning i den

för sagda tyg eller ämne stadgade tull.

andra slag; förtullas med 75 procents förhöjning

i tullen å det tyg eller ämne, hvaraf

klädespersedeln hufvudsakligen består.

Anm. 1. För gångkläder tages öfvertyget till grund

för tullberäkningen; men uppstår svårighet att bestämma

hufvudbeståndsdelen, tages till beräkningsgrund

det material, som drager högsta tullafgiften.

Anm. 2. Intet afdrag i vikten medgifves för askar,

pappersomslag, kartor och inlägg.

Anm. 3. Klädespersedlar af celluloid tullbehandlas såsom

Celluloid, arbetad, andra slag, utan förhöjning.

2:o) att, vid bifall till hvad utskottet under l:o)

här ofvan hemställt, Riksdagen tillika ville besluta, att

den högre tullen skall såsom tilläggsafgift till nu gäl
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

lande tulltaxa jämväl innevarande år utgöras från den

tid, som af Kungl. Maj:t bestämmes, samt i skrifvelse

till Kungl. Maj:t, jämte öfverlämnande af sitt sålunda

fattade beslut, anhålla, det Kungl. Maj:t ville, så fort

ske kan, förordna om beslutets trädande i kraft.

Stockholm den 10 mars 1908.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. C AV ALLT.

Reservationer:

af herr G. Jansson i Krakerud; samt

af herr K. G. Karlsson mot vissa delar af motiveringen.

Därjämte hafva ledamöterna herrar Almqvist, Moll, J. Bromée, Branting

och E. A. Lindblad i Närlunda begärt få antecknadt, att de icke

deltagit i afgörandet af detta ärende inom utskottet.

Stockholm 1908. Kung!. Hofboktr. Mans Tryckeri-A.-B.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1908:37 Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion angående tullen ä kläder. s. 6 i texten