Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af Kungl. Majds ‘proposition med förslag till förordning angående restitution af erlagd sockerskatt eller befrielse från sådan skatt för socker, som användts vid tillverkning af exportvaror.

1908-04-24 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1908:21, Betänkande, i anledning af Kungl. Majds ‘proposition med förslag till förordning angående restitution af erlagd sockerskatt eller befrielse från sådan skatt för socker, som användts vid tillverkning af exportvaror.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

1

N:o 21.

Ant till Riksd. kansli den 24 april 1908, kl. 12 midd.

Betänkande, i anledning af Kungl. Majds ‘proposition med förslag

till förordning angående restitution af erlagd sockerskatt

eller befrielse från sådan skatt för socker, som användts

vid tillverkning af exportvaror.

I en till Riksdagen aflåten proposition n:o 125, som remitterats

till bevillningsutskottet, har Kungl. Maj:t, under åberopande af propositionen

bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver finansärenden

för den 27 nästlidne mars, föreslagit Riksdagen att antaga här nedan

intagna

Förslag

till

Förordning

angående restitution af erlagd sockerskatt eller befrielse från sådan skatt

för socker, som användts vid tillverkning af exportvaror.

§ I
Vid

utförsel sjöledes från stapelstad eller med järnväg till Norge

af i Sverige framställda tillverkningar, innehållande socker, kan under

nedanstående villkor den för sockret erlagda skatt återbetalas eller,

Bih. till Riksd• Prot. 1908■ 5 Sami. 1 Afd. 20 Iläft. (N:o 21.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

därest tillverkningen skett vid sockerfabrik, befrielse från erläggande

af skatt medgifvas.

Restitution medgifves endast åt tillverkaren ocli utgår för den

kvantitet af det använda sockret, som ingår i exportvaran, såvida icke

tillverkningen ägt rum under offentlig kontroll, i hvilket fall restitution

må beviljas eller befrielse från erläggande af sockerskatt medgifvas för

den kvantitet socker, som i och för tillverkningen bevisligen blifvit använd.

§ 2-

1. Skall till framställning af exportvara användas till fritt bruk

utlämnadt socker, och ingå i densamma icke några utländska råmaterialier,

för hvilka restitution af erlagd tull ifrågasättes, skall tillverkaren hos

kontroll- och justeringsstyrelsen göra skriftlig anmälan härom med

uppgift om bearbetningens art samt exportvarans beskaffenhet; hvarefter

styrelsen, såvidt densamma finner tillförlitlig kontroll kunna astadkommas,

äger medgifva tillverkaren rätt att återfå den erlagda sockerskatten,

under iakttagande af följande villkor:

att exportvaran skall innehålla minst 10 procent socker,

att minst 100 kilogram eller 100 liter af exportvaran skola till

utförsel angifvas och med samma lägenhet ur riket utföras,

att varan angifves till utförsel vid vederbörlig tullkammare, och

att utförseln verificeras på sätt för utförsel af nederlagsgods är eller

varder föreskrifvet,

att vid utförseln angifningsinlagan skall vara åtföljd af dels tillverkarens

uppgift om exportvarans myckenhet, dels ock hans under

edlig förpliktelse afgifna och af två trovärdiga män till riktigheten

bestyrkta försäkran, att varan blifvit af honom inom landet tillverkad;

skolande denna försäkran dessutom innehålla, därest varan tillverkats

under offentlig kontroll, uppgift å den mängd socker, som i och för

tillverkningen användts, samt, i annat fall, att i varan icke ingår melass,

sirap, honung, stärkelsesocker eller maltsocker, och att varan innehåller

en viss uppgifven mängd socker, för hvilken sockerskatt blifvit

erlagd,

att dessa uppgifter, såvidt möjligt är, kontrolleras af därtill utaf

kontroll- och justeringsstyrelsen särskildt förordnad person, som skall

attestera exportvarans beskaffenhet och myckenhet samt den kvantitet

socker, för hvilken restitution bör utgå, plombera eller försegla de till

utförsel anmälda kollina och förpassa dem till den tullkammare, från

hvilken utförseln skall äga rum,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

att tillverkaren ställer sig till efterrättelse de ytterligare föreskrifter,

Indika kontroll- och justeringsstyrelsen meddelar till förekommande

af missbruk, samt godtgör alla de i och för restitutionsförmånens

åtnjutande uppkommande kostnader.

att ansökning om restitution skall göras i landsorten hos Kung],

Maj:ts befallningshafvande, men i Stockholm hos statskontoret, Indika

myndigheter äga ansökningen pröfva och afgöra samt det till utgående

godkända beloppet af det å sjunde hufvudtiteln uppförda förslagsanslag

till restitutioner utbetala.

att sådan ansökning skall åtföljas af:

a) bevis om varans utförsel, utfärdadt af vederbörande tullkammare

och grundadt på där förd utgående tulljournal, hvilket bevis bör upptaga

de utförda kollinas antal, nummer och märken, lägenheten, med

hvilken utförseln ägt rum, tiden, då sådan skett, samt det journalsnummer,

hvarunder varan upptagits; hvarjämte beviset skall innehålla,

att varan, med af kontrollanten åsatt orubbad plombering eller försegling,

blifvit under iakttagande af behöriga tullkontroller ur riket

utförd, och att utförseln blifvit på föreskrifvet sätt verificerad,

b) afskrifter såväl af tillverkarens här ofvan omförmälda försäkran

som af den eller de attester, kontrollanten afgifvit öfver varans beskaffenhet,

myckenhet och den kvantitet socker, för hvilken restitution må

utgå, hvilka afskrifter skola vara af tullkammaren bestyrkta.

2. Skola till framställning af exportvara användas, förutom till

fritt bruk utlämnadt socker, jämväl utländska råmaterialier, för hvilka

restitution af erlagd tull ifrågasättes, skall ansökning om rätt för tillverkaren

att återfå erlagd sockerskatt göras hos generaltullstyrelsen,

som, efter inhämtande af yttrande från kontroll- och justeringsstyrelsen.

äger medgifva tillverkaren dylik förmån under iakttagande i tillämpliga

delar af bestämmelserna i föregående mom., och har generaltullstyrelsen

tillika att meddela de närmare föreskrifter, som till förekommande af

missbruk kunna anses erforderliga; skolande härvid kontrollen öfver

tillverkarens uppgifter utöfvas af tullförvaltningen. Ansökning om

restitution af sockerskatten skall i sammanhang med ansökning om

återbekommande af tullafgifterna ingifvas till generaltullstyrelsen, som

äger att efter granskning af ansökningshandlingarna restituera jämväl

den erlagda sockerskatten.

3. Skall till framställning af exportvara användas utländskt socker,

för hvilket restitution jämväl af erlagd tull ifrågasättes, må den för

det använda sockret erlagda skatt af generaltullstyrelsen restitueras

under iakttagande af de villkor, som i och för återbekommande af vid

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets Betänkande N;o 21.

införseln erlagd tullafgift finnas omförmälda i § 9 mom. 5 af tulltaxeunderrättelserna.

§ 3-

Vill innehafvare af sockerfabrik inom fabriken framställa för export

afsedda sockertillverkningar, och ingå i exportvaran ej några utländska

materialier, för hvilka restitution af erlagd tull ifrågasättes, må han,

därest tillverkningen äger rum under tillsyn af vid fabriken anställd

kontrollpersonal, åtnjuta befrielse från erläggande af sockerskatt för det

använda sockret, sedan genom bevis från tullkammare styrkts, att

exportvarorna blifvit under vederbörliga tullkontroller ur riket utförda;

skolande härvid i öfrigt i tillämpliga delar iakttagas hvad här ofvan

i § 2 mom. 1 finnes omförmäldt.

§ 4.

I de fall, då generaltullstyrelsen har att restituera erlagd sockerskatt,

må styrelsen, om så erfordras, af tullmedlen utbetala restitutionsbeloppet,

hvilket sedermera skall af influten sockerskatt tullverket godtgöras.

Kan tillverkare af för export afsedda sockerfabrikat i de fall, då

tillverkningen icke ägt rum under offentlig kontroll, ej med full noggrannhet

uppgifva myckenheten af i dem ingående socker, må det anses

till fyllest, att han uppgifver den minsta kvantitet, om hvilken han med

visshet vet, att den ingår i exportvaran, och äge han att, såvidt vid

kontrolleringen intet häremot finnes att anmärka, för nämnda kvantitet

erhålla restitution.

§

För så vidt tillverkningen af för export afsedda fabrikat, innehållande

socker, ej äger rum under offentlig kontroll, bör prof å dessa

fabrikat af kontrollanten eller tullförvaltningen i tillverkarens eller hans

ombuds närvaro tagas i och för kemisk undersökning af exportvarornas

sockerhalt, dock att, därest tillverkaren skriftligen förbundit sig att

under en bestämd benämning alltid utföra likartade varor af samma

sockerhalt och i öfverensstämmelse med aflämnade prof, det må bero

på kontrollantens eller tullförvaltningens pröfning, om och när undersökning

af exportvarornas sockerhalt skall äga^rum,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande. Ko 21. 5

Den kemiska undersökningen skall verkställas vid kemisk station

eller af handelskemist, såvida ej generaltullstyrelsen eller kontroll- och

justeringsstyrelsen i särskildt fall därtill förordnat annan person.

§ 7.

Vid undersökning af sockertillverkningar, innehållande frukt eller

fruktsaft, skall, med afseende å den naturliga sockerhalten i de använda

frukterna, den kvantitet socker, för hvilken restitution må utgå, beräknas

utgöra 90 procent af den genom undersökningen utrönta sockermängden.

§ 8.

Erfordras kemisk undersökning i och för kontrollering af den

uppgifna sockerhalten i en exportvara, och vill tillvei’karen före undersökningens

afslutande utföra varan, äge han, sedan prof å varan af

kontrollanten eller tullförvaltningen tagits, därtill rätt; skolande i så

fall kontrollanten härom göra anteckning i den af honom afgifna attesten

och sedermera, efter det undersökningen blifvit verställd, till den tullkammare,

från hvilken utförseln ägt rum, afsända eller öfverlämna en

på grund af undersökningen utfärdad attest öfver den i exportvaran

ingående sockerkvantitet, för hvilken restitution må utgå.

§ 9.

Befinnes efter kemisk undersökning den därvid utrönta sockermängden

icke understiga den af tillverkaren uppgifha, må restitution

för den sistnämnda beviljas, men i annat fall skall restitution utgå

endast för den på grund af undersökningen utrönta kvantiteten.

§ io.

De närmare föreskrifter, som kunna anses erforderliga i och för

verkställande af undersökning rörande sockerhalten i olika slags sockertillverkningar,

äge kontroll- och justeringsstyrelsen att i hvarje särskildt

fall meddela.

Denna förordning träder i kraft genast efter utfärdandet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

6 Bevillningsutskottets''Betänkande N:o 21.

Enligt ofvan omförmälda statsrådsprotokoll liar chefen för finansdepartementet

vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t anfört

följande:

»I det förslag till förordning om beskattning af socker, som år

1905 af Kungl. Maj:t för Riksdagen framlades och livilket åsyftade

införande af konsumtionsbeskattning i stället för den dittillsvarande

råämnesbeskattningen, funnos jämväl införda vissa bestämmelser rörande

frihet från sockerskatt i vissa fall vid export af socker eller af varor,

för livilkas tillverkning användts socker.

Sålunda stadgades i förslagets 4 §, att från fabrik, som stode under

kontroll, eller från allmänt sockernederlag socker finge, utan erläggande

af sockerskatt, från riket utföras, om utförseln skedde genom

tullkammare under den kontroll och de villkor, som i tullstadgan bestämdes

för utförsel af nederlagsgods.

Denna bestämmelse blef ock af Riksdagen antagen, med tillägg

dock att densamma icke skulle äga tillämpning, så länge den i Bryssel

den 5 mars 1902 afslutade konventionen angående beskattningen af

socker vore för Sverige gällande.

1 samma § i förslaget fanns tillika införd en bestämmelse af

följande lydelse:

»Om och under hvilka villkor frihet från sockerskatt må äga rum

för socker, som användes för tillverkning af andra varor, hvilka ur

riket utföras; därom förordnar Kungl. Maj:t».

I den skrifvelse den 19 maj 1905, däri Riksdagen anmälde sina

beslut med anledning af Kungl. Maj:ts ifrågavarande författningsförslag,

yttrade Riksdagen i fråga om sist omförmälda bestämmelse till en

början, att densamma för det dåvarande endast hade betydelse med

afseende å artikeln punsch, men att det emellertid vore af vikt att så

ordna förhållandena, att till denna ingalunda obetydliga exportartikel

kunde användas svenskt socker. Såsom framdeles möjliga exportartiklar,

hvilka kunde beröras af stadgandet, märktes tillverkningar af våra

skogsbär äfvensom kondenserad mjölk.

Beträffande artikeln punsch — anförde Riksdagen vidare — gällde

jämlikt § 9 mom. 5 tulltaxeunderrättelserna och generaltullstyrelsens med

stöd däraf meddelade resolutioner, att restitution vid utförseln beviljades

för den tull, som erlagts för de till exportvaran använda kvantiteter socker

och arrak, hvilken restitution beräknades och utginge med visst belopp

för liter utförd vara. Med hänsyn därtill och med afseende å hvad

författningsförslaget i öfrigt innehölle i fråga om tidpunkten och ordningen

för sockerskattens erläggande kunde det ifrågasättas, huruvida

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21. 7

ej det lämpligaste vore, att socker, som användes vid tillverkning af

punsch, afsedd för export, blefve i vanlig ordning beskattadt, med rätt

lör tillverkaren att sedermera vid varans utförsel erhålla restitution

af skatten för sockret likaväl som af den tull, som kunde belöpa på

de vid tillverkningen använda ingredienser. Därest utländskt socker

.invändes vid exportvarans framställning, blefve det inkonseqvent, om,

såsom Kung! Maj:ts förslag syntes afse, befrielse från skatten skulle

äga rum medelst skatteafföring, under det att belöpande tull skulle

erläggas för att efter exporten restitueras. Samma inkonsekvens kommu

äfven i viss mån att göra sig gällande vid användningen af svenskt

socker, då i detta fall tull restitution för arraken skulle ifrågakomma.

Onskligt vore väl, att ett likartadt förfarande med tull och skatt i

livilketdera fallet som helst kunde vinna tillämpning. Därest tullmedlen

icke borde definitivt vidkännas en eventuell utgift för sockerskattens

restituerande, syntes svårighet icke möta att vederbörligen

godtgöra tullverket af det på sjunde hufvudtiteln uppförda anslag till

restitutioner. Kontrollen borde dock ankomma på tullverket, som ju

i hvarje fall hade att anordna kontroll med afseende å arraken samt

äfven i fråga om sockret, därest detta vore importeradt. Men denna

omständighet och det förhållande, att med afseende å tullrestitution

åtminstone för en i varan ingående ingrediens (arraken) bestämmelser

mnehölles i de af Riksdagen beslutade tulltaxeunderrättelserna, borde

emellertid föranleda, att hufvudgrunderna för en eventuell skatterestitution

blefve Riksdagen underställda.

Med afseende a sadana artiklar som tillverkningar af skogsbär

samt kondenserad mjölk syntes — fortsätter Riksdagen — förhållandena

gestalta sig något annorlunda, beroende därpå, att därvid oftast icke

kunde blifva fråga om tullrestitution samtidigt med skatterestitution,

och att följaktligen kontrollen icke i regeln kunde läggas å tullverket.

Enär frågan sålunda syntes tarfva en närmare utredning, uteslöt

Riksdagen ifrågavarande stadgande ur 4 § i förordningen och anhöll

i stället, att Kungl. Maj:t ville låta verkställa närmare utredning angående

lämpligaste formen för beviljande af frihet från sockerskatt för

socker, som användes vid tillverkning af vissa slag af exportvaror,

samt för Riksdagen framlägga förslag till de grunder, Indika därvid

borde tillämpas.

Sedan, jämlikt nådigt bemyndigande, byråchefen i generaltullstyrelsen

A. Eklund tillkallats för att inom finansdepartementet biträda

med verkställande af utredning angående lämpligaste formen för beviljande

af frihet från sockerskatt för socker, som användes vid till
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

verkning af vissa slag af exportvaror, har sådan utredning å finansdepartementets

kontroll- och justeringsbyrå ägt rum äfvensom i sammanhang

därmed utarbetats förslag till författning i ämnet.

I den till chefen för finansdepartementet ställda skrifvelse af

den 28 februari 1906, hvarmed berörda utredning öfverlämnades,

erinrades till en början, att Sverige enligt artikel 6 i Brysselkonventionen

vore fritaget från vissa i konventionen omförmälda förpliktelser, så

länge någon export af socker icke ägde rum, men att i nämnda artikel

sockertillverkningar ej likställts med socker, hvadan det ville synas

som om dylika tillverkningar kunde utföras, utan att Sveriges undantagsställning

enligt konventionen upphörde att vara gällande.

För att export af sockertillverkningar — heter det i samma

skrifvelse vidare — skulle med någon utsikt till framgång kunna äga

rum, vore det emellertid nödvändigt, att för det socker, som vid tillverkningen

användts, beviljades frihet från sockerskatt, enär det i annat

fall säkerligen skulle visa sig omöjligt för den svenska industrien att

uppträda täflande på den utländska marknaden. Dylik frihet kunde

beredas tillverkare af ifrågavarande för export afsedda varor antingen

därigenom, att honom tillerkändes rätt att från sockerfabrik

uttaga obeskattadt socker för att användas vid exportvarornas framställning,

eller därigenom att han, efter användande af till fritt bruk

utlämna dt och således beskattadt socker, erhölle restitution af den för

sockret erlagda skatt. Att det sistnämnda sättet i de flesta fall borde

vara det lämpligaste, syntes icke utan skäl kunna antagas, ty det

skulle säkerligen medföra ganska många svårigheter i afseende å kontrollen

och redovisningen af sockerskatten, därest hvilken som helst

tillverkare af sockerfabrikat medgåfves rätt att från sockerfabrik uttaga

obeskattadt socker för att användas vid framställningen af fabrikat,

afsedda att möjligen exporteras; och äfven om säkerhet för sockerskattens

utgående kunde genom ställande af borgen eller på annat sätt

beredas, skulle dock alltid utlämnandet af obeskattadt sockel föranleda,

förutom ökadt besvär, antagligen äfven dröjsmål med sockerskattens

redovisning och inbetalning. Detta vore för statsverket af ganska

afsevärd betydelse, hvaremot användandet af till fritt bruk utlämnadt

och således beskattadt socker, för hvilket restitution af sockerskatten

efter utförseln medgåfves, icke kunde medföra någon annan olägenhet,

än att tillverkaren gjorde eu ränteförlust, som troligen skulle blifva

ganska obetydlig, då det vore antagligt, att svenskt sockel Lomme

att användas endast vid export af mindre betydande omfång. Skulle

nämligen export i större skala af sockertillverkningar aga rum, komme

opaginerad Kontrollera mot PDF

<)

Bevillningsutskottets Betänka inte N:o 21.

säkerligen utländskt socker att därtill begagnas, hvilket borde ställa

sig billigare för tillverkaren, då såväl tull som sockerskatt i så fall

kunde restitueras. Användandet af obeskattadt socker borde emellertid

ej vara helt och hållet uteslutet, ty för den händelse framställning af

sockertillverkningar i och för export skulle äga rum inom sockerfabrik

under tillsyn af där anställd kontrollpersonal, vore det säkerligen i

hvarje hänseende lämpligast att använda dylikt socker.

I fråga om de villkor, under hvilka restitution af eller befrielse

från sockerskatt kunde medgifvas, borde dessa å ena sidan icke vara

alltför stränga, så att exporten omöjliggjordes eller onödigtvis försvårades,

men å andra sidan måste de med hänsyn till statsverkets säkerhet

vara af den beskaffenhet, att de beredde nödig trygghet mot missbruk.

Dessa villkor kunde emellertid endast mera allmänt angifvas,

men därutöfver torde mången gång särskilda föreskrifter vara erforderliga,

enär de sockerfabrikat, som möjligen blefve föremål för export,

kunde vara af ganska växlande sockerhalt och beskaffenhet samt kunde

tillverkas under mycket olikartade förhållanden. Till följd häraf vore

det vid vissa tillfällen önskvärd!, att kontroll utöfvades jämväl å tillverkningsorten,

och därför hade det ansetts lämpligast, att, därest i

exportvaran icke inginge några utländska materialier, för hvilka restitution

jämväl af erlagd tull ifrågasattes, lämplig person särskild! förordnades

att kontrollera exportvarans myckenhet och beskaffenhet, samt

att chefen för finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå, hvilken

hade öfverinseendet öfver kontrollen vid sockerbeskattningen, meddelade

de närmare bestämmelser, som kunde erfordras för restitution af eller

befrielse från sockerskatt. Användes däremot dylika utländska materialier,

så måste kontrollen ankomma på tullverket, hvarvid det syntes

höra tillkomma generaltullstyrelsen att, om restitution kunde medgifvas,

ej allenast meddela de närmare föreskrifter, som därför kunde påkallas,

utan äfven att restituera sockerskatten, som i så fall borde vara inbetald.

Det vore nämligen oegentligt, om för samma exportvara

tullen, som måste vara erlagd, restitueradas, under det att sockerskatten

afskrefves, och lika oegentligt vore det äfven, om kontrollen

af en exportvaras beskaffenhet skulle i vissa delar utöfvas af olika

myndigheter, eller om restitution af de olika afgifterna för samma

exportartikel ej utbetalades af en och samma myndighet.

Vidare hade det synts riktigast, att, för den händelse tillverkningen

skedde under offentlig kontroll, då någon kemisk undersökning af

exportvarans sockerhalt ej erfordrades, restitution lämnades eller befrielse

Bih. till Biksd. Brok 1908. 5 Sami. 1 Åfd. 20 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

medgåfves äfven för vid framställningen uppkommen sockerförlust, och

i så fall borde det äfven vara tillåtet att använda stärkelsesocker eller

andra obeskattade sockerslag, som kunde erfordras för framställningen

af vissa sockerfabrikat. Skedde däremot tillverkningen icke under

offentlig kontroll, i kvilket fall kemisk undersökning i allmänhet borde

äga rum, syntes restitution kunna beviljas endast för den kvantitet

beskattadt socker, som inginge i exportvaran, och för att kunna utröna

denna kvantitet vore det nödvändigt, att icke några sockerslag, som

vore befriade från sockerskatt, användes till exportvarans framställning.

Frukt och fruktsaft, som vanligen innehölle något socker, borde dock

få användas, äfven om kemisk undersökning af exportvarans sockerhalt

skulle kunna ifrågakomma, och med afseende å den ringa mängd

naturligt socker, som inginge i frukten, syntes det vara fullt betryggande,

om restitution beviljades för endast 90 procent af den genom undersökningen

utrönta sockermängden.

öfver det utarbetade författningsförslaget bär generaltullstyrelsen

den 5 april 1906 afgifvit infordradt underdånigt utlåtande, däri styrelsen

förklarat, att styrelsen, under förutsättning att utförsel af produkter,

hvari inginge inhemskt socker, ansåges förenlig med villkoren

för den Sverige enligt artikel 6 i Brysselkonventionen af den 5 mars

1902 tillförsäkrade undantagsställning, icke funnit något att erinra mot

de föreslagna bestämmelserna.

Sedan föredragande departementschefen härefter uppläst det

ifrågavarande författningsförslaget, anförde han vidare:

Tydligt är, att den ifrågasatta skattebefrielsen är ett icke oviktigt

villkor för en framgångsrik export af vissa varor, vid hvilkas tillverkning

socker användes. Det synes därför vara önskvärdt, att en lagstiftning

i sådan riktning må komma till stånd.

Enligt artikel 6 i Brysselkonventionen är Sverige fritaget från

skyldigheten att underkasta sig vissa bestämmelser i konventionen —

bland andra den att begränsa den s. k. surtaxen, eller skillnaden mellan

tullen å socker och tillverkningsafgiften för sådan vara, till visst i

konventionen angifvet belopp — så länge Sverige icke exporterar socker.

Då emellertid i nämnda artikel — i motsats till hvad fallet är i artikel

1 af konventionen — sockerhaltiga tillverkningar icke likställts med

socker, synes den tolkning ligga närmast för handen, att konventionen

icke afser att göra uteblifvandet af export af dylika tillverkningar till

villkor för berörda Sverige medgifna undantagsställning.

Med anledning af generalltullstyrelsens nyssnämnda uttalande

har emellertid på min begäran genom utrikesdepartementets försorg

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21. 11

inhämtats upplysning, huruvida och i hvad män export af sockerhaltiga

varor äger rum från Italien, som enligt nyssnämnda artikel i Brysselkonventionen

intager samma ställning som Sverige, äfvensom huruvida

restitution af sockerskatt i sådant fall medgifves. Af härutinnan meddelade

uppgifter framgår, att i Italien enligt gällande föreskrifter

restitution af sockerskatt beviljas för socker, som ingår i vissa exportvaror,

samt att den sålunda beviljade restitutionen uppgått till

ganska betydande belopp. Sålunda utfördes från nämnda land under

år 1906 sockerhaltiga varor, hufvudsakligen konfekt, konfityrer och

chokolad, till ett värde af nära 5,700,000 lire, och uppgick restitutionen

af skatt för det däri ingående sockret till ett belopp af inemot

1,500,000 lire, eller öfver en miljon kronor.

Då, nämnda förhållande oaktadt, påstående icke veterligen gjorts

därom, att Italien på grund af nämnda utförsel skulle anses såsom

sockerexporterande och i följd däraf förlora den undantagsställning,

som nämnda land, liksom Sverige, enligt konventionen hittills intagit,

torde någon risk icke föreligga för att, om den föreslagna skattebefrielsen

för varor, hvarom här är fråga, införes äfven hos oss, Sverige

skulle därigenom i fråga om rätten att råda öfver sin tullagstiftning

komma i en ogynnsammare ställning än förut, i allt fall" så länge

exporten af dylika varor icke antager mycket störa dimensioner.

I fråga om det omförmälda författningsförslagets affattning har

jag ingen annan erinran att göra än att, sedan öfverinseendet öfver

kontrollen vid sockerbeskattningen, såvidt denna ej åligger tullverket,

öfverflyttats till kontroll- och justeringsstyrelsen, den befattning med

kontrollen öfver de för export afsedda sockerhaltiga varor, som enligt

förslaget skolat åligga chefen för kontroll- och justeringsbyrån, gifvetvis

bör tillkomma kontroll- och justeringsstyrelsen.

Därest, på sätt i tidigare aflåten proposition till Riksdagen föreslagits,

sockerskatten höjes, lärer få anses gifvet, att restitution icke

får medgifvas till högre belopp, än som visas hafva erlagts för det

använda sockret.

Enär nu gällande system för beskattning af socker varit i tillämpning

alltsedan den 1 september 1906, torde de föreslagna bestämmelserna

om restitution af erlagd sockerskatt eller befrielse från sådan

skatt böra träda i kraft så snart lämpligen ske kan.*

I anledning af den i statsrådsprotokollet berörda frågan huruvida

utförsel af sockerhaltiga tillverkningar från Sverige skulle medföra,

att Sverige icke vidare finge åtnjuta den Sverige enligt artikel 6 i

Uhkottet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

Brysselkonventionen tillförsäkrade undantagsställning, har, såsom i förenämnda

protokoll omförmäles, upplysning inhämtats, huruvida från

Italien, som i berörda afseende likställts med Sverige, någon utförsel

af sockerhaltiga tillverkningar förekommer. Därvid har den upplysning

vunnits, att en icke obetydlig export af dylika varor äger rum

från Italien, samt att restitution af erlagd skatt för däri ingående

socker beviljas.

Enligt hvad chefen för finansdepartementet erinrat, har emellertid

det oaktadt Italien icke ansetts böra förlora sin nyssnämnda undantagsställning.

Detta förhållande synes ock öfverensstämma därmed,

att i artikel 6 af konventionen — i motsats mot hvad fallet är i

artikel 1 — sockerhaltiga tillverkningar icke uttryckligen upptagits

såsom likställda med socker och vinner för öfrigt ytterligare bekräftelse

af hvad som förekommit vid de förhandlingar, som föregingo konventionens

antagande. Enligt hvad den internationella sockerkonferensens

protokoll för den 23 januari 1902 utvisar, förklarades nämligen på förfrågan

af Italiens ombud, att hinder icke mötte för export af sockerhaltiga

tillverkningar, så länge icke den därvid medgifna skatterestitutionen

innebure någon exportpremie.

Af det anförda torde framgå, att, såvidt utskottet kunnat finna,

ett bifall till den kungl. propositionen icke skulle medföra några

olägenheter, hvad angår Sveriges ställning till Brysselkonventionen,

och då bevillningsutskottet i öfrigt icke har något att erinra mot de

föreslagna bestämmelserna, hvilka innefatta en tillämpning af de grundsatser,

som af 1905 års Riksdag uttalades i detta ämne, har bevillningsutskottet

ansett sig böra tillstyrka bifall till den kungl. propositionen.

Bevillningsutskottet får alltså hemställa,

att Kungl. Maj:ts förevarande proposition n:o

125 må af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 24 april 1908.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. CAYALLI.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1908.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1908:107 Iliks dagens Skrifvelse N:o 107 s. 1 i texten