Sök i Ratio Lex

Betänkande, angående vissa ändringar i gällande tulltaxa och tulltaxeunderrättelser.

1908-05-05 · 16 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 14 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1908:26, Betänkande, angående vissa ändringar i gällande tulltaxa och tulltaxeunderrättelser.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande, N:o 20.

1

N:o 20.

Ank. till Riksd. kansli den 5 maj 1908, kl. 3 e. m.

Betänkande, angående vissa ändringar i gällande tulltaxa och

tulltaxeunderrättelser.

(1:a A.)

I en till bevillningsutskottet hänvisad proposition, n:o 153, har

Kungl. Maj:t, under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver finansärenden för den 3 nästlidne april, föreslagit Riksdagen att

besluta,

dels att rubriken n:o 505 i nu gällande tulltaxa skall, med eu

därtill fogad anmärkning, erhålla följande lydelse:

Ostron, kärlens vikt inberäknad........................ 1 kilogram 15 öre.

Anm. Ostronyngel och ungostron, som i minsta diameter eller

bredd icke hålla G cm., må tullfritt införas, därest vid införseln

företes af vederbörande fiskeriintendent utfärdadt intj^g därom,

att desamma äro afsedda att användas uteslutande för odlingsändamål.

dels att tulltaxans rubriker n:o 330 och 496 skola, den förstnämnda

med en därtill fogad anmärkning, erhålla följande förändrade

lydelse:

330. Kreatursfoder, ej specificeradt, såsom draf och drank, glutenfoder,

majskakmjöl och majsgroddmjöl, äfven med inblandning

af animaliska ämnen.......................................................... fritt

Anm. Till denna rubrik hänföras mjölformiga produkter af majs,

för så vidt de hålla minst 20 procent projtein.

Bih. till Riksd. Prot. 1908. 5 Sami. 1 Afd. 25 Raft. (N:o 26.)

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tullfrihet för

ostronyngel

och un g os tron

i vissa fall.

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 20.

496. Oljekaka, äfvensom kakor, hopprässade af sammalet

majsmjöl.............................................................................................................. fria.

dels, att till tulltaxerubriken n:o 292: Kli, alla slag ............ fritt,

skall fogas en så lydande anmärkning:

Anm. Då utseendet af en likartad vara af hvete eller råg

icke gifver tillräcklig ledning för afgörande, huruvida densamma bör

hänföras till kli eller till mjöl af spannmål, skall varans askhalt utrönas.

Visar sig därvid, att askan af varans torrsubstans utgör minst 4,1

procent af torrsubstansens vikt, skall varan förtullas som kli, i annat

fall som mjöl.

dels slutligen, att den i § 9 mom. 1 af gällande tulltaxeunderrättelser

förekommande bestämmelsen angående restitution i visst fall

af tullmedlen för choklad, som ur riket utföres, skall ur momentet utgå.

Till stöd för ifrågavarande förslag har, enligt ofvan omförmälda

statsrådsprotokoll chefen för finansdepartementet anfört följande:

»I en till Eders Kungl. Maj:t ställd skrift af den 9 oktober 1907

liar Svenska hydrografisk-biologiska kommissionen gjort underdånig

framställning om vidtagande af sådan ändring i nu gällande tulltaxa, att

ostronyngel och ungostron af viss storlek måtte få tullfritt i riket

införas.

Till stöd härför har kommissionen — med förmälan att den

under nära sju års tid varit sysselsatt med utredning af villkoren för

ostronens lif och fortplantning vid Sveriges västkust — vidare anfört

hufvudsakligen följande.

Resultatet af nämnda utredning hade så till vida varit synnerligen

gynnsamt, att däraf framgått, att en lönande ostronodling,

grundad på uppfödning af från Holland importerade ostronyngel, syntes

kunna utveckla sig i vissa fjordar och vikar af Bohuslän. Om sålunda

utsikt funnes för uppkomsten af en ostronodling i vår västra skärgård,

som kunde komma att tillfredsställa landets behof, vore därvidlag dock

att märka, hurusom naturförhållandena i vårt land icke medgåfve, att

ostronodlingen grundades på fortplantningen af det i våra fjordar nu

lefvande, ytterst reducerade ostronbeståndet, utan måste ostronodlingen

grundas på import och uppfödning af importeradt- ostronyngel.

Ett oundgängligt villkor för att en lönande ostronodling skulle

komma till stånd i Sverige vore därför, att råmaterialet, d. v. s. ynglet.

kunde anskaffas så billigt som möjligt och att sålunda inköpspriset å

det utomlands inköpta ynglet icke ytterligare fördyrades genom erläggande

af tullafgifter vid dess införsel till Sverige.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 26. 3

På grund af livad sålunda anförts och dä anledning icke syntes

föreiinnas att hindra införseln af ostronyngel och ungostron genom att

belägga dem med tull, förutsatt att de icke vore af den storlek, att de

enligt gällande föreskrifter kunde göras till föremål för försäljning,

hemställde kommissionen, att Eders Kungl. Maj:t måtte i nådig proposition

föreslå Riksdagen att besluta sådan ändring i gällande tulltaxa,

att ostronyngel och ungostron, som ej uppnått den storlek, att de

Unge försäljas inom riket, måtte få tullfritt i riket införas.

Öfver ifrågavarande framställning har Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i Göteborgs och Bohuslän afgifvit infordradt underdånigt

utlåtande och därvid, med öfverlämnande af infordradt yttrande

från tillförordnade fiskeriintendenten i västra distriktet, i likhet .med

denne, tillstyrkt bifall till framställningen.

Därefter har, på • grund af nådig remiss, landtbruksstyrelsen inkommit

med yttrande i ärendet.

Under erinran därvid till eu början, hurusom enligt 6 § af förnyade

nådiga fiskeri stadgan den 17 oktober 1900 ostron, som i minsta

diameter eller bredd icke hölle 6 centimeter, icke finge fångas, samt

att enligt 14 § i samma stadga, jämförd med 25 §, förbud mot fångande

af ostron å viss tid eller under viss minimistorlek gällde jämväl såsom

förbud att inom område, som med förbudet afsåges, till salu hålla

eller utbjuda, sälja, köpa eller från ort till annan forsla sådan vara.

såframt det ej kunde visas, att den blifvit på lofligt sätt förvärfvad,

äfvensom att jämlikt sistberörda §§ dylik åtgärd icke finge vidtagas

med ostron, som man visste vara inom förbjudet område fångade,

framhåller landtbruksstyrelsen vidare, hurusom det förefölle tydligt, att

ostronyngel och ungostron, som från utlandet infördes till riket i ändamål

att här utsättas för tillväxt, innan de försåldes, måste anses vara

på lofligt sätt förvärfvade och kunna, oberoende af den i 6 § omförmälda

storlek, vara tillåtna att föras i handeln.

I likhet med kommissionen — yttrar landtbruksstyrelsen vidare

— ansåge styrelsen, som delade kommissionens uppfattning om nyttan

af tullfrihet i förevarande fall, att densamma borde inskränkas till att

gälla allenast ostronyngel eller ungostron, som importerades för odlingsändamål

eller för utsättande vid rikets västkust. Någon svårighet

syntes icke förefinnas för kontroll därå, att ungostron eller ostronynglet

vore afsedda att användas för nyssnämnda ändamål, enär under

för handen varande förhållanden och åtminstone inom en ganska lång

framtid en dylik tullfrihet ej oftare komme att sättas i fråga, än att

vederbörande fiskeriintendent kunde, där så erfordrades, lämna impor
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

Departements
chcfcn.

4 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 26.

tören intyg därom, att de för införsel afsedda ostronen eller ostronynglet

skulle användas i odlingsändamål. Ej heller syntes någon

olägenhet kunna uppstå af den ifrågasatta tullfriheten, då ostronyngel

och ungostron af så obetydlig storlek, att de ekonomiskt sedt rnedgåfve

möjlighet till odling, icke kunde med fördel bringas i handeln

i syfte att kunna försäljas såsom ätbar vara.

Landtbruksstyrelsen ansåge sig sålunda böra hemställa, att åtgärder

måtte vidtagas för beredande af tullfrihet för ostronyngel och

ungostron, som i minsta diameter eller bredd icke hölle sex centimeter,

under villkor att för tullmyndigheten i den ort, där införseln ägde

rum, företeddes intyg från vederbörande fiskeriintendent, att ostronen

voro afsedda att användas uteslutande för odlingsändamål.

Generaltullstyrelsen, som på grund af nådig befallning afgifvit

yttrande i ärendet, har förklarat sig för sin del icke hafva något att

erinra mot bifall till den ifrågasatta tullfriheten i visst fall för ostronyngel

och ungostron; och har styrelsen förmält sig anse den däraf

betingade ändringen i gällande tulltaxa lämpligen kunna ske på sådant

sätt, att under tulltaxerubriken 505 »ostron» införes en anmärkning,

innefattande medgifvande om tullfrihet för införsel af ostronyngel och

ungostron af förut angifven storlek och under det af landtbruksstyrelsen

angifna villkor.

På sätt hydrografisk-biologiska kommissionen framhållit, torde eu

lönande ostronindustri i vårt land, med hänsyn till våra naturförhållanden,

icke kunna grundas på fortplantningen af det vid rikets kuster

befintliga ytterst obetydliga ostronbeståndet, utan synes framgången af

en sådan industri blifva beroende däraf, att ostronyngel och ungostron

i odlingsändamål kunna från utlandet importeras för minsta möjliga

kostnad.

Den enligt nu gällande tulltaxa för införsel af ostron bestämda

tullafgiften — 15 öre för kilogram — kan visserligen synas jämförelsevis

obetydlig, men gifvet är, att vid import af större kvantiteter, tullafgiften

kan varda tämligen betungande, i all synnerhet för en industri,

hvilken, såsom den nu förevarande, ännu befinner sig i utvecklingens

stadium.

Den gjorda framställningen synes mig därför vara förtjänt af bifall;

dock anser jag, i likhet med landtbruksstyrelsen och generaltullstyrelsen,

att för åtnjutande af den ifrågasatta tullfriheten bör stadgas

det villkor, att importören skall styrka, att de införda ostronynglen

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 26. 5

och ungostronen införts uteslutande för odlingsändamal, hvilket lämp - ligen torde kunna ske genom intyg från vederbörande fiskeriintendent.

Mot generaltullstyrelsens förslag, att den al den ifrågasätta tullfriheten

betingade ändringen i tulltaxan intages i en anmärkning

under rubriken 505 har jag intet att erinra.

Vid pröfning af åtskilliga af Kungl. Maj:t under de senare åren

afgjorda tvister rörande tullbehandling af vissa slag af förmalningsprodukter

af majs, hvilka under namn af glutenfoder eller andra växlande

benämningar numera i ganska stor utsträckning äro föremål för

införsel i Sverige, har framgått, att såväl hos vederbörande tullmyndigheter

som hos för frågans afgörande särskildt tillkallade sakkunnige

uppstått tvekan och stundom meningsskiljaktighet rörande omförmälda

förmalningsprodukters rätta attestering.

Desamma hafva nämligen, efter af de sakkunnige verkställd

kemisk eller mikroskopisk undersökning, än ansetts hänförliga till tulltaxerubriken

n:o 330 »kreatursfoder, ej specificeradt», hvilken vara

åtnjuter tullfrihet, och än ansetts böra komma under rubriken n:o 600

»Spannmål: malen: mjöl och gryn, alla slag» med en tullsats af 6 kronor

50 öre per 100 kilogram; och har därvid i vissa fall framhållits, att till

grund för bedömande af frågan om ifrågavarande förmalningsprodukters

rätta attestering borde läggas den större eller mindre grad protein, desamma

vid undersökning befunnits innehålla, medan åter i andra fäll

den uppfattningen gjorts gällande, att varans stärkelsehalt borde vara

afgörande.

Med anledning af den vacklande praxis, som sålunda i förenämnda

hänseende syntes vara rådande, och då, med hänsyn särskildt till den

betydelse, ifrågavarande förmalningsprodukter, hvilka utgjorde ett viktigt

fodermedel för kreatur, ägde för jordbruket, det syntes vara i hög grad

önskvärdt, att, så vidt möjligt, större enhetlighet och stadga kunde

ernås i fråga om tullbehandling af samma produkter och visshet

vinnas, hvilka slag däraf i sådant hänseende rätteligen borde hänföras

till »kreatursfoder, ej specificeradt», anmodade jag i skrifvelse den

25 oktober IDOG landtbruksakademiens förvaltningskommitté att verkställa

utredning, huruvida icke några allmängiltiga kännetecken skulle

kunna utfinnas, med ledning af hvilka den rätta attesteringen af

ifrågavarande förmalningsprodukter af majs kunde utan tidsutdräkt och

åtminstone i regel utan användning af kemisk undersökning åstadkommas.

Efter det nämnda kommitté verkställt den sålunda anbefallda

TullbchundUng

er/ vista

förmalninysprodukter

af

majs m. m.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande A:o 26.

6

utredningen, afgaf densammma den 15 februari 1907 utlåtande i ärendet

af i hufvudsak följande innehåll.

Vid afgörande af frågor, huru varor af ifrågavarande slag skulle

attesteras för tullbehandling, syntes som grundprincip böra fasthållas,

att som spannmål, malen; mjöl, borde räknas endast sådana varor, som

framställts genom målning af sädeskärnan med eller utan aflägsnande

af skaldelar (kli), som kli dessa skaldelar med därvid vidhängande

yttre delar af fröets kärna, som oljekakor i kakor prässade återstoder

efter oljas utvinnande ur frön, hvilken växtart dessa än tillhörde, samt

som kreatursfoder, ej specificeradt, alla till kreatursfoder afsedda varor,

Indika icke kunde hänföras under någon af de nyss nämnda eller eljest

i tulltaxan förekommande varurubriker.

Då åt eu varas yttre utseende tydligt framginge, att den tillhörde

ett visst slag af de sålunda angifna särskilda slagen af fodermedel,

borde den hänföras till detta slag, äfven om dess sammansättning vore

sådan, att den skulle kunna användas till annat än kreatursfoder. Enligt

denna grundsats borde aldrig eu majsoljekaka kunna räknas som mjöl,

äfven om den inneliölle så mycket stärkelse, att den skulle kunna användas

till råmaterial vid bränvinsbränning, ty trots sin högre eller

lägre stärkelsehalt vore en för oljas utvinnande prässad kaka eu oljekaka

och borde som sådan attesteras.

Något annat blefve däremot förhållandet, om prässåterstoden hade

mjölform, såsom i handeln förekommande (majskakmjöl och majsgroddmjöl

(germ oil meal, corn gerna meal). Dessa varor kunde svårligen

med säkerhet skiljas från majsmjöl och borde därför icke förklaras

tullfria, såvida ej genom kemisk undersökning kunde visas, att de icke

vore majsmjöl i detta ords förut angifna mening. Detta vore emellertid

möjligt i afseende på mjöl af majsgroddkakor, enär dessas proteinhalt

uppginge till 16—20 procent, under det att proteinhalten i verkligt

majsmjöl aldrig nådde 14 procent och vanligen hölle sig mellan

7 och 9 procent. Det funnes emellertid däfven majskakor med blott

fö—12 procent protein, och detta material syntes i mjölform icke kunna

skiljas från verkligt majsmjöl.

Äfven borde varor, som tydligen vore majskli, tullbehandlas som

kli, trots att de ofta i stärkelsehalt närmade sig mjöl, och öfverhufvud

taget syntes stärkelsehalten icke böra, åtminstone ensam, läggas till

grund för varans attestering som mjöl, enär ett sådant förfaringssättskulle

medföra, att sådana varor, särskildt kli, som enligt tulltaxan

skulle vara tullfria, komme att med tull beläggas.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 26. 7

Majsmäsk (Schlempe), Horn utgjordes af eu grof. till följd af torkning

vid högre värmegrad mörkbrun blandning af majs- och komrester

med lukt af rostadt malt, kunde icke förblandas med mjöl och borde

utan tvekan attesteras som kreatursfoder, ej specificeradt.

Äfven verkligt glutenfoder (maizenafoder), ett affall från stärkelseoch

glukosberedning, skilde sig genom sin yttre beskaffenhet så från

majsmjöl, att det i regel borde utan någon ingående undersökning kunna

skiljas från majsmjöl. Af glutenfoder funnes två hufvudslag, amerikanskt

och engelskt, hvilka, ehuru olika till färg och lukt, dock båda

hade en Murknande struktur, i det att de till större delen bestode

af tunna fiagor med inblandade finare partiklar, hufvudsakligen cellväggsrester.

Med tillgång till mönsterprof borde dessa varors säkra

igenkännande icke vara svårt. Skulle emellertid tvekan förefinna^,

borde en kemisk analys kunna gifva säkert utslag. Verkligt glutenfoder

hade nämligen en hög proteinhalt, vanligen växlande mellan 22

och 25 procent, under det att, såsom redan nämnts, majsmjöl aldrig

brukade hålla mer än inemot 14 procent och vanligen hölle endast

7—9 procent protein. Däremot kunde icke stärkelsehalten användas

som säkert igenkänningstecken på glutenfoder.

Vid stärkelse- och glukosberedning af majs erhölles, om skaldelarna

icke medtoges, en vara, som komme i handeln under namn af

glutenmjöl. Äfven denna vara borde kunna igenkännas efter jämförelse

med mönsterprof. I tveksamma fall kunde den identifieras genom

kemisk undersökning, enär dess proteinhalt uppginge till 32—38

procent.

Under namn af diamond feed. hominy feed eller star feed utfördes

från Amerika och England varor, som vore affall från beredning

af fint majsmjöl (hominy meal) och bestode af majskärnans yttre, spröda,

starkt färgade del. Detta vore således en förmalningsprodukt af majskärna,

om än af blott en del af densamma, och borde redan af detta

skäl, enligt den förut angifna begränsningen af begreppet mjöl, räknas

som sådant. För öfrigt kunde fodervaror af denna art hvarken på

grund af sitt utseende eller genom kemisk undersökning skiljas från

sammalet majsmjöl.

Om, såsom kommittén ansåge vara det rätta, sådana majsvaror,

som icke genom yttre kännetecken säkert kunde skiljas från majsmjöl,

icke borde attesteras som tullfria, förr än genom kemisk undersökning

visats, att de hade annan sammansättning än majsmjöl kunde

hafva, skulle antagligen införsel af dylika varor alldeles upphöra,

emedan vederbörande importörer icke skulle, finna skäl att vidkännas

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 26.

den kostnad, som fördröjd tullbehandling medförde, jämte risken att

få varan belagd med tull. Detta skulle dock ej medföra någon olägenhet

för jordbruket, utan snarare tvärtom. Så länge nämligen majs och

däraf beredda mjölvaror vore belagda med införseltull, som hindrade

deras import för utfodringsändamål, läge det nära till hands, att jordbrukarna

i införda fodervaror af majs sökte icke kolkydratiska fodermedel,

tjänliga att ersätta sädesfoder, utan hufvudsakligen proteinrika

varor, afsedda att höja foderrationens ägghvitehalt, och under sådana

förhållanden vore det lätt förklarligt, att mjölformiga, proteinfattigare

varor, sådana som majskakmjöl och liominy feed vid försäljning ofta

ginge under det proteinrika och värdefullare glutenfodrets namn. Från

denna synpunkt sedt, vore det alls ej olämpligt, om den lägsta gränsen

för den proteinhalt, som skulle afgöra, om en mjölformig majsvara

säkert vore annat än majsmjöl och således tullfri, sattes så högt som

20 procent.

På grund af hvad förvaltningskommittén sålunda anfört, gjorde

kommittén — med öfverlämnande af åtskilliga prof å skilda slag af

varor, hvarom fråga vore — slutligen det uttalande, att hvarje af majs

beredd vara, som genom sin yttre beskaffenhet och, om så behöfdes.

efter jämförelse med mönsterprof säkert kunde igenkännas vara annat

än majsmjöl, borde utan vidare attesteras som tullfri; att sådana mjölliknande

varor, som icke på grund af sina yttre egenskaper säkert

kunde skiljas från mjöl, borde attesteras som tullfria, endast om deras

sammansättning genom kemisk analys visades vara afgjordt afvikande

från majsmjöls sammansättning; samt att dylik mjölformig vara för att

förklaras tullfri borde hålla minst 20 procent protein.

Härefter har generaltullstyrelsen afgifvit infordradt underdånigt

utlåtande i ämnet, därvid styrelsen, med öfverlämnande af yttranden

från packhusinspektionen i »Stockholm samt från tulldirektören och

packhusinspektionen i Göteborg, förklarat sig icke hafva annat att

erinra mot de af landtbruksakademiens förvaltningskommitté afgifna

grunder för tullbehandlingen af olika slag af fodervaror, än att, såsom

äfven packhusinspektionen i Göteborg framhållit, det kunde synas

tvifvelaktigt, huruvida majskakor, bestående af sammanprässadt samman

t majsmjöl, borde endast på grund däraf, att de till utseendet

liknade oljekakor, tullfritt införas. Om, såsom det ville synas, ett af

sistnämnda tullförvaltning jämte dess nyssberörda yttrande insändt prof

å kakor icke utgjorde en prässåterstod efter oljas utvinnande, utan

bestode af sammanprässadt sammalet majsmöl, syntes sålunda icke ens

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningnutskottetn Betänkande N:o 26. y

i fråga om kakor kemisk undersökning under alla omständigheter kunna

Undvikas,

Slutligen har. på grund al'' nådig befallning, den af Kungi. Maj:t

den 22 juni 1906 tillsatta kommitté för revision af gällande tulltaxa

den 5 sistlidne december afgifvit underdånigt utlåtande i ärendet; och

hav kommittén därvid anfört hufvudsakligen följande.

Hvad till en början beträffade de af generaltullstyrelsen omförmälda

majsmjölkakorna, skulle de med tillämpning af iandtbruksakademiens

förvaltningskommittés förslag angående varans yttre beskaffenhet

såsom bestämmande för tullbehandlingen väl icke kunna undgå

att hänföras till oljekakor. Men, på sätt af generaltullstyrelsen framhållits,

syntes det vara tvifvelaktigt, om en dylik tullbehandling stode

i. full öfverensstämmelse med tulltaxans föreskrifter. Å andra sidan

vore dock uppenbart, att likställighet i tullbehandlingshänseende mellan

foderkakor af ifrågavarande slag och vanliga oljekakor skulle i hög

grad förenkla tullbehandlingen, då i ty fall kemisk undersökning af

införda kakformiga fodervaror icke behöfde ifrågakomma. Efter hvad

kommittén af sakkunniga personer inhämtat, kunde det icke heller

antagas, att tullfrihet för sådana kakor som de af generaltullstyrelsen

omförmälda, af packhusinspektören i Göteborg öfverlämnade — hvilka

vid undersökning funnits bestå af hopprässadt sammalet majsmjöl —

skulle, under förutsättning att gällande lagstiftning kompletterades i

afseende å användningen af majs till stärkelseberedning, kunna lända

till men för något af de intressen, med hänsyn till hvilka de tullpliktiga

majsprodukterna vore belagda med tull. Enligt de sakkunniges

mening vore nämligen ingen anledning att befara, det sådana kakor

blefve använda till beredning af människoföda. Vidare innefattade nu

gällande bestämmelse om särskilt afgift för tillverkning af brännvin

vid bränneri under tid. då majs där användes för brännvinstillverkning,

betryggande skydd mot att majsmjölkakor till förfång för den inhemska

landtbruksnäringen blefve använda vid brännvinsbränning.

Med hänsyn härtill och i betraktande af oljekakornas betydelse

såsom fodermedel och angelägenheten af att detta fodermedel

kunde utan besvärande tullbehandlingsformaliteter få tullfritt införas,

syntes det kommittén lämpligt, att majsmjölkakor i tullbehandlingshänseende

likställdes med oljekakor, hvarom uttrycklig föreskrift syntes

höra inrymmas i taxan.

I fråga därefter om det af landtbruksakademiens förvaltningskommitté

gjorda uttalandet ansåge sig kommittén kunna i öfrigt till

Bill. till Biksd. Prof. 1908. 5 Samt. 1 Afd. 25 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 26.

alla delar instämma i detsamma. För ernående af syftet med berörda

uttalande syntes emellertid en förändrad affattning af tulltaxerubriken

»kreatursfoder, ej specificeradt» finnas påkallad. I anslutning till

omförmälda uttalande ansåge kommittén i rubriken böra upptagas,

jämte andra lämpliga exempel på dit hänförligt kreatursfoder, äfven

de förut angifna majsprodukter, som borde åtnjuta tullfrihet, förutom

m aj smj ölk a k o r n a, hvarjämte, i öfverensstämmelse med tullbehandlingspraxis,

borde angifvas, att tillblandning af animaliska ämnen icke

hindrade varans hänförlighet till denna rubrik. Slutligen syntes i en

till rubriken fogad anmärkning böra intagas stadgande om gränsen mellan

majsmjöl och mjölformiga produkter af majs, hänförliga till kreatursfoder.

På grund af hvad sålunda anförts hemställde kommittén,

dels — under förutsättning att den af Riksdagen begärda utredning

rörande skatt å fin stärkelse, tillverkad af majs, utmynnade i åtgärder,

som betryggade afsättningen af den inhemska potatisen till stärkelsefabrikerna

mot menlig konkurrens af sådana majsprodukter som de

ifrågavarande majsmjölkakorna — att åt tulltaxans rubrik för oljekakor

måtte gifvas följande förändrade lydelse:

Oljekakor; äfvensom kakor, hopprässade af sammalet majsmjöl

................................. fria;

dels ock att samma taxas rubrik för ej specificeradt kreatursfoder

måtte med en därtill fogad anmärkning erhålla följande lydelse:

Kreatursfoder, ej specificeradt, såsom draf och drank,

glutenfoder, majskakmjöl och majsgroddmjöl, äfven med

inblandning af animaliska ämnen...... ........ fritt.

Anm. Till denna rubrik hänföras mjölformiga produkter af majs,

för såvidt de hålla minst 20 procent protein.

Då äfven frågan om fodervarors hänförlighet under tulltaxerubriken

»kli» — fortsätter kommittén — blifvit i dét föreliggande ärendet

berörd, hade kommittén trott sig icke böra underlåta att i detta sammanhang

fästa uppmärksamheten därå, att äfven sistnämnda rubrik

syntes tarfva ett tillägg, som, ehuru icke afseende majskli, dock måhända

lämpligen kunde åvägabringas i samband med de förordade

ändringarna i tulltaxans bestämmelser om fodervaror.

Förhållandet vore nämligen det, att vid förtullning af s. k. klimjöl,

hade det, hvad beträffade hvete- och rågprodukter, visat sig

vara synnerligen svårt att afgöra, om varan borde betraktas som kli

eller hänföras till mjöl. hvilket förhållande ledt till stor osäkerhet och

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 26. 11

ojämnhet vid tullbehandlingen af kliartade varor. I tvistiga fall syntes

man hittills för frågans afgörande hafva gått sä till våga,.att klirojölet

utklappats till eu jämn yta och till färgen jämförts med på samma

sätt behandlad!, sammalet mjöl. Endast om det därvid visat sig, att

klimjölet varit mörkare än det sammalda mjölet, hade varan förtullats

som kli. Men denna metod vore ingalunda tillförlitlig, synnerligast i

fråga om hvetekli, då på grund af växlande färg hos olika hveteslag

det funnes klimjöl af hvete, som företedde lika ljus färg som sammalet

mjöl af mörkare slag. Och något annat sätt att utan kemisk undersökning

skilja mellan klimjöl och sammalet mjöl syntes, såvidt kommittén

kunnat utröna, icke finnas.

Däremot kunde de olika varuslagen bestämdt åtskiljas på grund

af deras olika askhalt. Af en i frågan gjord sakkunnig utredning hade

kommittén inhämtat, att askan af torrsubstansen — vid + 100 Celsius

torkad vara — hos sammalet livetemjöl utgjorde lägst l.i och högst

3,2 procent af substansens vikt, och att motsvarande siffror för sammalet

rågmjöl utgjorde respektive 1.5 och 2.7 procent med ett medeltal,

som för hvardera mjölslagets askhalt ställde sig lika eller till 2,i.procent,

samt att askhalten hos hvetekli växlande mellan 5.1 och 6.4 procent

med ett medeltal af 5.7 procent och hos rågkli i medeltal uppginge

till 5.1 procent. Häraf framginge, att mellan askhalten hos sammalet-*

mjöl och kli funnes eu väsentlig skilnad, och syntes denna kunna i

vår tullagsstiftning, i likhet med hvad fallet vore i Tyskland, läggas

till grund för särskiljande i tvistiga fall af kli och mjöl af hvete eller

råg. Från sakkunnigt håll hade föreslagits, att, likaledes i öfverensstämmelse

med motsvarande tyska stadgande, gränsen skulle sättas; så,

att klimjöl af hvete eller råg, skulle, dä dess askhalt utgjorde minst

4. J procent af vikten af varans torrsubstans, hänföras till kli, under

det att klimjöl med lägre askhalt skulle förtullas som mjöl.

Detta förslag hade kommittén funnit beaktansvärdt. Visserligen

kunde, såsom af de anförda procenttalen framginge, med det ifrågasatta

gränstalet inträffa, att såsom kli komme att importeras äfven

vara, som innehölle någon kvantitet mjöl och därför möjligen kunde

blifva föremål för förnyad behandling i kvarn i afsikt att uttaga i

kliet ännu fastsittande mjöl eller kärna. Men faran härför syntes dock

vara ganska ringa, ty eu askhalt af 4,1 procent medgåfve ej någon mera

nämnvärd halt af mjöl, och sannolikt kunde icke befrielse från tullafgiften

för dylikt klimjöl vara tillräcklig ersättning för det arbete,

som fordrades för att ur kliet uttaga den sista återstoden af mjöl eller

kärna. Dessutom borde man taga hänsyn till det förhållandet, att kli,

s. 12 Kontrollera mot PDF

Depirle mena

Chefen,

12 Bevillning sutskottets Betänkande N:o 26

som blifvit alltför väl rensadt från kärna, hade mindre fodérvärde,

hvarför man i jordbrukets intresse ej syntes höra omöjliggöra importen

af värdefullare kli.

Då sålunda kommittén, som ansåge en föreskrift om, huru kli

och sammalet mjöl af hvete eller råg i tvifvelaktiga fall skulle åtskiljas,

i hög grad af behofvet påkallad, funne ett stadgande af nyss angifvet

innehåll vara fullt ändamålsenligt, och då beträffande andra klisorter

dels importen säkerligen vore obetydlig dels motsvarande svårigheter

vid tullbehandlingen icke yppats, hemställde kommittén i underdånighet,

huruvida icke i samband med de ändringar och tillägg i tulltaxan,

som af landtbruksakademiens förvaltningsutskotts utlåtande

kunde föranledas, lämpligen borde till tulltaxerubriken Kli, alla slag

— fritt» fogas eu så lydande anmärkning:

i>Anm. Då utseendet af eu kliartad vara af hvete eller råg icke

gifver tillräcklig ledning för afgörande, huruvida densamma bör hänföras

till kli eller till mjöl af spannmål, skall varans askhalt utrönas.

Visar sig därvid, att askan af varans torrsubstans utgör minst 4, i procent

af torrsubstansens vikt, skall varan förtullas som kli. i annat

fall som mjöl.»

Det mål, man i afseende å tullbehandlingen af sådana förmalningsprodukter

af majs, som med den härutinnan verkställda utredningen

åsyftas, bör eftersträfva, är gifvetvis ordnande af tullagstiftningen i

dessa delar på sådant sätt, att de hithörande produkter, hvilka

för jordbruket äga betydelse såsom kreatursfoder, må kunna tullfritt

till riket införas, utan att de intressen, som man genom den nuvarande

tullen å majsmjöl velat skydda, därigenom åsidosättas.

Det af tulltaxekommittén, efter verkställd noggrann utredning i

ärendet, i sådant afseende framställda förslag synes mig innefatta eu

lycklig lösning af den föreliggande frågan och höra läggas till grund

för förändrade bestämmelser i ämnet.

Hvad särskild! beträffar den af kommittén för dess förslag uppställda

förutsättningen, att bestämmelser blifva meddelade, betryggande

för afsättningen af den inhemska potatisen för stärkelsefabrikationen,

torde den i sådant syfte nyligen utfärdade förordningen angående särskild

skatt å majs, använd vid tillverkning af stärkelse, därutinnan få

anses tillfyllestgörande.

Den af tulltaxekommittén — för af hjälpande af den osäkerhet och

ojämnhet, som, enligt hvad kommittén erinrat, äger rum vid tullbehandling

af kliartade varor af hvete eller råg — föreslagna bestämmelsen

s. 13 Kontrollera mot PDF

B evillningsutikottete Betänkande N:o 26. 13

synes mig ock välbetänkt; och tillstyrker jäg därför, att densammå

måtte i tulltaxan införas.

I § 9 inom. I tulltuxeundeiTättelserna är stadgadt, bland annat, att

vid utförsel sjöledes frän stapelstad af choklad, alla slag, tillverkad inom

landet al utländskt råämne, restitution af tullmedlen beviljas till belopp

af 5 öre per kilogram.

Med erinran om berörda förhållande hemställdes i den skrifvelse af

den 28 februari 1906, hvarmed till chefen för finansdepartementet öfverlämnades

inom departementets kontroll- och justeringsbyrå utarbetad!

förslag till förordning angående restitution af erlagd sockerskatt eller

befrielse från sådan skatt för socker, som användts vid tillverkning af

exportvaror — hvilket förslag den 27 nästlidne mars af mig inför Eders

Kungl. Maj:t anmäldes — att dä beloppet af den sålunda medgifna

restitutionen bestämts uteslutande med hänsyn till tullsatsen å kakaobönor,

men det syntes icke böra vara tillverkare af choklad förmenad)

ätt, liksom tillverkare af andra varor, därtill socker använda, vid export

erhålla restitution ej allenast — på sätt nyssnämnda förslag afsåge —~

af skatten för det för tillverkningen använda sockret utan äfven,

därest utländskt socker för ändamålet användts, åt den därför erlägda

tullen, omförmälda i 9 § 1 mom. tulltaxeunderrättelserna förekommande

bestämmelser måtte upphäfva^.

Då den sålunda föreslagna åtgärden, hvilken skulle komma åt!

innebära, att § 9 mom. 5 tulltaxeunderrättelserna skulle erhålla tilltampning

jämväl å nu ifrågavarande vara, synes riktig och lämplig,

fittner jag mig böra biträda äfven det sålunda framställda förslaget.»

Hvad angår förslaget om tullfrihet för ostronvngel och ungostrou

åt viss storlek — hvilket förslag är afsedt att bereda möjlighet till en

inhemsk ostronodling — har utskottet funnit goda skäl föreligga för beviljande

af den ifrågasatta tullfriheten, dock med viss inskränkning

beträffande storleken af sådant ostronyngel och ungostron, hvarför tullfrihet

skulle få åtnjutas. Inom utskottet har nämligen blifvit upplyst,

att i handeln förekomma ätbara ostron, hvilka hålla mellan 5 och

6 centimeter i minsta diameter eller bredd. På sätt i statsrådsprotokollet

omförmäles, lägger gällande fiskeristadga, ehuruväl fångst

af ostron, understigande 6 centimeter i minsta diameter eller bredd,

är förbjuden, intet hinder i vägen för handel med dylika ostron, såvidt

de äro på lofligt sätt förvärfvade, exempelvis införda från ut
-

Andring aj §

9 mom. 1 tulllaxeunderrät

telserna.

Utskottet
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 26.

landet. Under sådant förhållande torde försiktigheten bjuda att sätta

minimistorleken något lägre än hvad Kung!. Magt föreslagit, eller till

5 centimeter i minsta diameter eller bredd. Härigenom torde ingalunda

det med propositionen afsedda syftet äfventyras. Mot det i propositionen

föreslagna villkor för tullfriheten finner utskottet icke något

att erinra.

De af Kungl. Maj:t föreslagna ändringarna i tulltaxans bestämmelser

rörande kreatursfoder, oljekakor och kli synas utskottet innefatta

eu tillfredsställande lösning af frågan om tullbehandlingen af åtskilliga,

först på senare tider i marknaden förekommande foderämnen

äfvensom af kliartade varor. Förslagen äro, såsom af motiveringen

framgår, grundade på eu särdeles omsorgsfull, af sakkunniga verkställd

utredning och jämväl biträdda af tulltaxekommittén. Någon olägenhet

af den föreslagna tullfriheten för oljekakor, hopprässade af sammalet

majsmjöl, torde icke vara att befara, sedan Riksdagen numera besluta

en särskild skatt å majs, använd vid tillverkning af stärkelse.

Mot den föreslagna ändringen af § 9 mom. 1 tulltaxeunderrättelserna,

hvilken i viss mån sammanhänger med den nyligen beslutade

förordningen angående restitution af erlagd sockerskatt m. m., har utskottet

icke funnit något att erinra.

På grund af hvad sålunda anföi-ts hemställer bevillningsutskottet,

att Riksdagen, i anledning af Kung!. Maj:ts förevarande

preposition, n:o 153, måtte besluta,

dels att rubriken n:o 505 i nu gällande tulltaxa

skall, med en därtill fogad anmärkning, erhålla

följande lydelse:

Ostron, kärlens vikt inberäknad..... 1 kilogram

15 öre.

Anm. Ostronyngel och uugostron, som i minsta

diameter eller bredd icke hålla 5 cm., må tullfritt

införas, därest vid införseln företes af vederbörande

fiskeriintendent utfärdadt intyg därom, att desamma äro

afsedda att användas uteslutande för odlingsändamål.

dels att tulltaxans rubriker n:r 330 och 496

skola, den förstnämnda med en därtill fogad anmärkning,

erhålla följande förändrade lydelse:

330. Kreatursfoder, ej specificerad!, såsom draf

och drank, glutenfoder, majskakmjöl och majs;

. groddmjöl, äfven med inblandning af anima
liska

ämnen ........................................... fritt

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 2£.

Anm. Till denna rubrik hänföras mjölformiga

produkter af majs, för såvidt de hålla minst 20 pro

cent protein.

496. Oljekakor, äfvensom kakor, hopprässado

af sammalet majsmjöl ........................... fria.

dels, att till tulltaxerubriken n:o 262: Kli, alla

»lag ......................................................... fritt.

skall fogas en sä lydande anmärkning:

Anm. Då utseendet af en kliartad vara af

hvete eller råg icke gifver tillräcklig ledning för afgörande,

huruvida densamma bör hänföras till kli eller

'' ; till mjöl af spannmål, skall varans askhalt utrönas.

Visar sig därvid, att askan af varans torrsubstans"

utgör minst 4, i procent af torrsubstansens vikt, skall

varan förtullas som kli, i annat fall som mjöl.

dels slutligen, att den i § 9 mom. 1 af gällande

tulltaxeunderrättelser förekommande bestämmelsen am

gående restitution i visst fall af tullmedlen för choklad.

; ■ .. som ur riket utföres, skall ur momentet utgå, ■

Stockholm den 5 maj 1908.

På bevillningsutskottets vägnar:

H CA VALLI.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 26

16

Reservationer:

af herr Åkerberg, sam inom utskottet vrkat. att rubriken n:o 496

skulle hafva följande lydelse:

496. Oljekakor, äfvensom kakor, hopprässade af sammalet majsmjöl,

för såvidt de uppfylla bestämmelserna i den till rubriken n:o 330

foga de anmärkningen;

samt af herr friherre iKling spor. som instämt med herr Åkerberg.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1908.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1908:122 Skrifvelse till Konungen, angående vissa ändringar i gällande tulltaxa och tulltaxeunderrättelser. s. 2 i texten