Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående särskild skatt å majs, använd vid tillverkning af stärkelse.

1908-02-10 · 22 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 22 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1908:6, Betänkande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående särskild skatt å majs, använd vid tillverkning af stärkelse.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6.

1

N:o 6.

Ank. till Riksd. kansli den 11 februari 1908, kl. 3 e. m.

Betänkande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till förordning angående särskild skatt å majs, använd

vid tillverkning af stärkelse.

(2:a A.)

I proposition, n:o 31, har Kungl. Maj:t under åberopande af i

statsrådet och högsta domstolen förda protokoll föreslagit Riksdagen

att antaga ett vid propositionen fogadt förslag till förordning angående

särskild skatt å majs, använd vid tillverkning af stärkelse.

Vid ifrågavarande ärendes föredragning inför Kungl. Maj:t den Departements.

31 nästlidna januari har, enligt förenämnda statsrådsprotokoll, chefen che‘rande"

för finansdepartementet anfört följande:

»Vid underdånig anmälan den 6 december nästlidet år af ett inom

finansdepartementet utarbetadt förslag till förordning angående särskild

skatt å majs, använd vid tillverkning af stärkelse, förordnade Kungl.

Maj:t, att högsta domstolens yttrande skulle inhämtas öfver de i förslaget

förekommande bestämmelser af kriminalrättslig natur.

Sedan högsta domstolens yttrande numera inkommit till finansdepartementet,

får jag ånyo i underdånighet anmäla ärendet inför Eders

Kungl. Maj:t.

I skrifvelse till Kungl. Maj:t den 24 maj 1907 har Riksdagen till

en början erinrat, hurusom i sammanhang med besluts fattande om nedBih.

till Riksd. Prot. 1908. 5 Sami. 1 Afd. 5 Höft. (N:o 6.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6.

sättning af tullsatsen för omalen majs från 3 kronor 70 öre till 1 krona

50 öre för 100 kilogram Riksdagen bestämt, att från och med den 1

januari 1908 eller den tidpunkt, då den nya tullen å omalen majs trädde

i kraft, den redan förut under förutsättning af majstullens borttagande

fastställda särskilda afgift för brännvin, tillverkadt vid bränneri under

tid, då majs där användes för brännvinstillverkning, nämligen 5 öre för

hvarje liter brännvin, skulle från och med sistnämnda dag börja tillämpas.

Vidare har Riksdagen i samma skrifvelse anfört, att det syntes vara

uppenbart, att sedan majstullen nedsatts, förutom utländsk potatis, som

redan nu torde i afsevärda kvantiteter förarbetas till stärkelse i de svenska

fabrikerna, äfven majs skulle komma till användning vid stärkelsefabrikationen.

Nackdelarna för det svenska jordbruket af en mera betydande

öfvergång till utländska råämnen för tillverkning af stärkelse läge i så

öppen dag, att under dylika förhållanden särskilda åtgärder borde vidtagas

i syfte att förhindra en sådan öfvergång. Att härvid samma utvägborde

anlitas, som vidtagits med afseende å brännvin, tillverkadt af majs

eller utländsk potatis, finge anses själffallet. I hvilken form åter en dylik

skatt lämpligen borde uttagas och hvilka kontrollåtgärder som vore för

ändamålet erforderliga, kunde först efter en närmare utredning i ärendet

afgöras. Riksdagen förutsatte, att vid en dylik utredning Kungl. Maj:t

tillika komme att ägna uppmärksamhet åt frågan, i hvad mån en nedsättning

af majstullen kunde inverka på jästfabrikationen inom landet.

Riksdagen anhöll slutligen, att Kungl. Maj:t måtte låta utarbeta och

till 1908 års Riksdag inkomma med förslag till skatt å fin stärkelse,

tillverkad af majs eller utländsk potatis.

Jämlikt Kungl. Maj:ts vid underdånig föredragning den 12 juli

1907 af Riksdagens ifrågavarande skrifvelse gifna bemyndigande har

jag uppdragit åt chefen för finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå

att jämte två andra sakkunniga personer verkställa utredning och

afgifva förslag i frågan, såvidt angår åsättande af skatt å fin stärkelse,

tillverkad af majs.

Hvad åter beträffar den af Riksdagen gjorda hemställan om

åsättande af skatt å fin stärkelse tillverkad af utländsk potatis, har

jag, efter samråd med herr ministern för utrikes ärendena, funnit

denna fråga icke kunna komma till vidare behandling1, så länge gällande

handels- och sjöfartstraktat med tyska riket äger bestånd, enär nämnda

traktat icke lärer medgifva vidtagandet af en sådan beskattningsåtgärd.

Enligt artikel 9 i traktaten må nämligen inhemska afgifter,

hvilka inom den ena af de traktatslutande parternas område för närvarande

äro lagda på eller framdeles komma att läggas på tillverkning,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6. 3

beredning eller förbrukning af någon vara, icke under någon förevändning

diabba den andra partens produkter med liögTe belopp eller på

mera betungande sätt iin det egna landets likartade produkter. Från

denna bestämmelse är enligt det till traktaten börande slutprotokoll

undantag gjordt ondast för den högre skatt, som i Sverige erlägges

för alkohol, framställd af utländsk potatis, än för alkohol af inhemsk

potatis.

Af den af förbemälda sakkunnige i ärendet förebraffta utredningfår

jag anföra följande.

I ör vinnande af upplysning, huruvida för närvarande majs komme

till användning vid stärkelsetillverkningen inom riket, hafva frågeformulär

utsändts till samtliga de personer, föreningar och bolag, Indika

enligt af kommerskollegii afdelning för näringsstatistik meddelad uppgift

under åren 1905 och 1906 tillverkat stärkelse. Af de inkomna svaren

framgar, att majs icke användes vid beredning af stärkelse här i landet.

Vid den numera nedlagda,. Svartviks stärkelsefabrik i närheten af Stockholm

har däremot förr tillverkats stärkelsesirup (givkos) och stärkelse

af majs.

Af denna omständighet, att majsstärkelse icke tillverkas inom riket,

får emellertid icke dragas den slutsats, att icke sådan stärkelse här användes

och under vissa förhallanden kan komma att förbrukas i än

större omfattning. Användningen af majsstärkelse i stället för potatisstärkelse

är nämligen i det stora hela eu prisfråga, så att vid lägre

majspris konkurrens mellan dessa båda stärkelsesorter kan tänkas blifva

möjlig.

Särskild anledning att i detta hänseende undersöka förhållandena

har förefunnits beträffande textilindustrien, och hafva därvid i hufvudsak

följande upplysningar vunnits. Stärkelse användes inom ifrågavarande

industri dels för beredning af varpgarn före väfning, dels ock för appretering

af färdig oblekt, blekt, färgad eller tryckt väfnad. Potatismjölet

torde hittills vara det viktigaste stärkelsemedlet, men åtminstone ett

af de största etablissementen inom branschen har användt betydande

kvantiteter majsstärkelse. Att majsstärkelse fortfarande brukas inom

landet framgår däraf, att enligt uppgift från Göteborg årligen försäljes en

icke obetydlig kvantitet sådan stärkelse till afnämare inom textilbranschen.

Därest majsstärkelse kunde framställas till billigt pris inom

landet, kan sålunda förbrukningen däraf antagas komma att blifva stor.

Till fullständigande af dessa mera knapphändiga upplysningar

rörande användning af majsstärkelse, hvilka stått, att erhålla inom landet,

hade, anföra de sakkunnige vidare, från England införskaffats ytterligare

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6.

upplysningar i ämnet. Häraf framginge, att inom dervarande bomullsindustri

har majsstärkelse en mycket vidsträckt användning, till en del

emedan den vid lika stor tillsats i vikt till samma mängd vatten gåfve

ett styfvare klister än hvetestärkelse, men hufvudsakligen för det billiga

prisets skull. De i den engelska redogörelsen meddelade dagspriserna

vore för . Tt n

majsstärkelse 10 pund 10 sh. (189 kr.) per ton f. o. b. Hul

hvetestärkelse 19 „ 15 ,, (355,5 „ ) ,, „ » » »

potatisstärkelse 12 „ 10 „ (225 „ ) „ „ „ » o u Hamburg.

Majsstärkelse nyttjades mycket ofta enbart men också i blandning

med hvete- eller potatisstärkelse.

Jämväl i Tyskland visade det sig, enligt hvad där från sakkunnigt

håll meddelats, att användningen af majsstärkelse toge allt större

dimensioner.

Hvad sålunda inhämtats synes mig gifva ett visst stöd åt den af

Riksdagen uttalade uppfattning, att i och med majstullens nedsättande

majs kan komma till användning vid stärkelse!abiikationen inom landet

och att majs, som på sådant sätt förbrukas, bör göras till föiemål för

särskild beskattning.

Äfven om en dylik beskattning skulle verka därhän, att majsstärkelse

icke skulle kunna med fördel tillverkas i Sverige, toide däiaf

ingen olägenhet för stärkelseafnämarna uppstå. Härför talar, bland

annat, såväl det förhållande att majs icke för närvarande användes

såsom råämne vid de svenska stärkelsefabrikerna som äfven, hvad

särskildt angår textilindustrien, den från England erhållna upplysningen,

att färdiga varor, behandlade med majsstärkelse, icke få så glatt och

fin appretur som vid behandling med exempelvis hvetestärkelse. Af

den nu i ämnet verkställda utredningen synes jämväl framgå, att särskildt

majsstärkelse icke är behöflig lör någon tillverkning inom landet.

I fråga om den särskilda beskattning af majs, använd för tillverkning

af stärkelse, hvarom Riksdagen hemställt, har, såsom förut

nämnts, Riksdagen uttalat, att härvid samma utväg borde anlitas, som

vidtagits med afseende å brännvin, tillverkadt af majs eller utländsk

potatis. Innan närmare redogörelse lämnas för det utarbetade förslaget

till bestämmelser angående den nya beskattningen, torde jag få i

korthet omnämna fabrikationssättet vid framställning af majsstärkelse.

Förfarandet därvid är i hufvudsak följande. Antingen efter föregående

grofkrossning eller gröpning eller ock i okrossadt skick lägges

majsen till uppmjukning i vatten. Den sålunda uppmjukade majsen

öfverföres till kvarn eller annan apparat (finkross, valsmaskin) och

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N;o 6. 5

förmales där under tillflöde af vatten, så att den erhåller konsistens

af en välling, hvilken siktas för afskiljande af majsskalen, som utgöra

en biprodukt vid majsstärkelsetillverkningen (majsdraf). Den i vatten

uppslammade stärkelsen försättes med alkali eller svafvelsyrlighet

samt får därefter passera rännor, där stärkelsen afsätter sig och skiljes

från vattuet och majsgluten, eu annan biprodukt vid tillverkningen.

Efter centrifugering och torkning är stärkelsen färdig såsom råstärkelse.

För beredande af finare stärkelsesorter tillkommer ytterligare bearbetning,

såsom förmalning, tvättning m. m.

Tillverkningen af majsstärkelse är vida mera invecklad och kräfver

mera maskiner än beredandet af potatisstärkelse, vid hvilket exempelvis

icke erfordras någon tillsats af kemikalier. Detta gör äfven, att,

medan tillverkningen af potatisstärkelse (potatismjöl) är lämplig och

äfven i stor omfattning drifves såsom binäring till jordbruket, majsstärkelsefabrikationen

ägnar sig endast såsom storindustri.

Såväl tillverkningsmetoden som lättheten att vid utöfvandet af

kontrollen särskilja okrossad majs från andra råämnen synas göra det

möjligt och lämpligt att beräkna skatten å själfva råämnet, majsen, och

icke å den mer eller mindre färdiga varan. Med afseende å skattesatsen

finner jag mig böra föreslå en skatt af 5 öre för hvarje kilogram majs,

som användes. Enligt Riksdagens skrifvelse i ämnet bör syftet med

den ifrågavarande beskattningen nämligen vara att förhindra en öfvergång

till utländska råämnen för tillverkning af stärkelse. Och för detta

ändamål, såvidt angår majs, torde den föreslagna skattesatsen vara fullt

tillräcklig. Därest nämnda skattesats vinner godkännande, skulle skattebelastningen

å majs, som användes för tillverkning af stärkelse, komma

att utgöra: tull 1.5 öre + den särskilda skatten 5 öre = 6.5 öre för

kilogram majs. Bortsedt från öfriga på majspriset inverkande omständigheter,

komme sålunda en skattesats af 5 öre för kilogram att fördyra

majsen såsom råämne till stärkelse med 2.8 öre för kilogram utöfver

hvad den intill 1907 års utgång gällande tullsatsen, 3.7 öre, verkat i

sådant hänseende.

Efterföljande af de tillkallade sakkunnige framlagda beräkningtorde

visa, att med en sålunda afpassad skattesats tillverkning af majsstärkelse

inom landet icke kan antagas komma att igångsättas. Enligt

den vid Svartviks, af mig förut omnämnda stärkelsefabrik under

flera år vunna erfarenhet kan man vid tillverkning af stärkelse af

majs ej beräkna högre utbyte än 52 procent stärkelse, med den för

handelsstärkelse vanliga fuktighetshalten af omkring 13 procent, samt

30 å 35 procent biprodukter (majsdraf och gluten). Återstoden bortgår

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6.

vid tillverkningen. I juli 1907 noterades majs i New-York kronor 8.8 0

per 100 kilogram. Om man utgår från denna notering, torde priset i _

svensk hamn med tillägg af tull enligt den från och med år 1908

gällande tullsats, kronor 1.5 0, och frakt kunna beräknas till omkring

kronor 11.80 per 100 kilogram.

Under nu angifna förutsättningar skulle kostnaden för tillverkning

af majsstärkelse här i landet enligt de sakkunniges beräkning komma

att ställa sig på ungefär följande sätt:

råvaran, majs å 11,80 öre kg. — 22.7

arbetsomkostnader, räntor och amortering

minst ............................................................ 10

handelsomkostnader etc., omkring 6 % å

stärkelsepriset ............................................ 2

särskild skatt å majsen, nära ............10

öre per kg. stärkelse

11

11

11

11

11

11

11

11

11

11

11

11

summa produktionskostnad: 44.7 öre per kilogram stärkelse.

Från dessa 44.7 öre borde enligt nämnda beräkning af dragas hvad

som kan beräknas erhållas för biprodukterna, för kilogram stärkelse

omkring 2 öre. Majsstärkelsen skulle sålunda stå fabrikanten i

minst 42 öre per kilogram. Priset i marknaden torde då icke komma

att sättas till lägre än 44 å 45 öre per kilogram. Genomsnittsförsäljningspriset

å potatisstärkelse i Sverige uppgifves vara 25 öre för

kilogram.

Af de nu anförda beräkningarna synes med all tydlighet framgå,

att icke ens vid väsentligt lägre majspris, än som vid samma beräkningar

blifvit förutsatt, konkurrens mellan potatisstärkelse och majsstärkelse

kan blifva möjlig i vårt land.

Riksdagens hemställan i ämnet går såsom nämndt ut på, att

skatten måtte drabba fin stärkelse, tillverkad af majs eller utländsk

potatis. Beteckningen fin stärkelse återfinnes jämväl i de motioner,

som ligga till grund för Riksdagens skrifvelse. Såvidt framgår af de

i ämnet företagna undersökningar, utgör fin stärkelse dock icke något

med hänsyn till sammansättningen särskildt slag af stärkelse, utan

detta namn betecknar endast en mera bearbetad vara än gröfre, s. k.

grå stärkelse. Någon bestämd skillnad mellan fin och grå stärkelse

finnes däremot icke. I fråga om användningen gör sig den skillnad

märkbar, att den stärkelse, som användes till mat, chokladfabrikation

m. in., är finare, under det att gråstärkelse användes för tillverkning

af brännvin, beredande af vagnssmörja m. fl. ändamål, som icke kräfva

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6. 7

så val förarbetad råvara. \id don förevarande lagstiftningen synes

därför icke finnas anledning att uppdraga någon skillnad mellan lin och

annan stärkelse, i all synnerhet vid det af mig föreslagna beskattningssättet

med skattens beräknande i förhållande till den använda råvaran.

Det har under ärendets handläggning blifvit ifrågasatt, huruvida

icke särskildt stadgande erfordras därom, att tillverkning af vissa

fabrikat, såsom stärkelsesirup (glykos), sagogryn in. fl. skulle, då majs

inginge i dem, äfven drabbas af skatt. Dylikt stadgande synes dock

icke vara behöflig!, enär råvaran till dessa fabrikat utgöres af stärkelse,

hvadan, i de fall då härtill användes majsstärkelse, denna redan förut

komme att vara beskattad.

Beträffande Riksdagens erinran om eventuell inverkan af majstullens

nedsättning å jästfabrikationen inom landet är att märka, att

denna tillverkning förekommer endast i samband med brännvinstillverkning.

Genom den särskilda tilläggsafgift, som skall utgå, då majs eller

utländsk potatis användes såsom råämne till brännvin, torde med all

sannolikhet vara omöjliggjordt att för berörda ändamål med ekonomisk

fördel använda majs, hvarför i det nu ifrågavarande sammanhanget

särskild åtgärd icke synes mig behöfva vidtagas till förhindrande af användande

af majs vid jästfabrikation.

Hvad beträffar själfva kontrollsystemet, föranleda såväl tillverkningsmetoden

som det föreslagna sättet för beräkning af skatten efter

använd mängd råvara därtill, att kontrollen ordnas i likhet med

den i fråga om tillverkning vid skattepliktiga bryggerier tillämpade,

d. v. s. medelst själfregistrerande våg, hvarå majsen uppväges, och i

öfrigt tillsyn af kontrolltjänstemän. Öfverinseendet öfver kontrollen

bör gifvetvis anförtros åt kontroll- och justeringsstyrelsen, och den

lokala kontrollen synes lämpligen kunna uppdragas åt de vid brännvinsoch

maltdryckskontrollen förordnade öfverkontrollörerna samt, på de

ställen där så skulle befinnas särskildt erforderligt, åt tillsyningsmän,

förordnade af kontroll- och justeringsstyrelsen.

I öfverensstämmelse med nu angifna allmänna principer har förslaget

till författning i ämnet blifvit utarbetadt.

Sedan departementschefen härefter uppläst berörda förslag, anförde

. departementschefen vidare:

Vid den granskning, förslaget i remitterade delar undergått i

högsta domstolen, lämnades détsamma utan anmärkning, med det undantag

att en af högsta domstolens ledamöter uttalade sig mot affattningen af

en föreslagen bestämmelse i 18 §. Då nämnda affattning i hufvudsak

öfverensstämmer med affattningen af motsvarande bestämmelse i gällande

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6.

maltskatteförordning, torde den sålunda gjorda erinran emellertid icke

böra föranleda någon ändring i förslaget. ..

Endast några af författningsförslagets bestämmelser torde kräfva

särskild motivering, nämligen:

1 §■

För ernående af behörig effektivitet vid beskattningen bör författningen

lämpligen innehålla ett uttryckligt förbud mot användande, i

annan ordning än i författningen föreskrifves, af majs vid tillverkning

eif stärkelse

Härvid bör med majs likställas hvarje ämne, som innehåller majs.

2 §■

I öfverensstämmelse med hvad som är stadgadt i fråga om maltskatten

har, för täckande af kontrollkostnaden, i 2 § för hvarje fabrik

stadgats visst minsta belopp skatt, som skall utgöras för hvarje helgfritt

dygn af den tid, hvarunder majsafverkning må äga rum.

Att döma af de upplysningar, som vunnits i ämnet, synes en

utverkning af 500 kilogram dagligen kunna betraktas såsom mmimiafverkning

vid en majsstärkelsefabrik. Med hänsyn härtill, har den

medelafverkning, hvarefter skatt minst skall erläggas, också blifvit föreslagen

till 500 kilogram för hvarje dag.

3—6 §§.

De i 3, 4, 5 och 6 §§ förekommande stadganden, innefattande

föreskrift beträffande anmälan till Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande,

förskottsbetalning af eller ställande af säkerhet för skatt, tillståndsbevis,

restitution af skatt m. m., äro såväl till innehåll som.form

nära öfverensstämmande med motsvarande bestämmelser i förordningen

angående tillverkning och beskattning af maltdrycker. Endast i några

hänseenden har viss, af olikhet i skattesats eller dylikt betingad jämkning

vidtagits.

I analogi med hvad som är stadgadt rörande kontrollen vid skatte-,

pliktiga bryggerier måste den automatiska vågen vara så förbunden

med en för ändamålet särskildt afsedd kross, att krossning icke kan

företagas utan att majsen först genomgått vågen. Vågen, majskrossen

och förbindelsen dem emellan måste sålunda sta under kronans las

eller försegling.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6.

Med hänsyn därtill att enligt ett förfaringssätt vid tillverkningen

majsen uppmjukas i vatten, efter det den blifvit uppvägd, men innan

den krossas, liar det befunnits nödvändigt att särskildt föreskrifva, att,

där så sker, äfven de till uppmjukningen använda stöpkar jämte alla

till desamma hörande ledningar för majsens till- och aflopp skola vara

ställda under kronans lås eller försegling.

5 §.

I 3 mom. af 9 § föreslås bestämmelse att därest inom fabrik eller

tillhörande lägenheter finnes annan till krossning af majs användbar

redskap än den i förbindelse med den automatiska vågen stående,

därtill särskildt afsedda krossen, skall dylik redskap jämte därtill

hörande öppningar och ledningar ställas under kronans lås eller försegling.

Enahanda föreskrift linnes i fråga om maltkross i skattepliktigt

bryggeri. Såsom ett led i kontrollbestämmelserna är ifrågavarande

stadgande nödvändigt, och sammanställdt med förbudet i 10 § mot

införande af krossad eller på annat sätt förarbetad majs i stärkelsefabrik

bör detsamma öka tryggheten mot oloflig majsafverkning. Från tillverkarens

synpunkt är, enligt hvad som inhämtats, intet att erinra

mot ett dylikt stadgande.

17 §.

I öfverensstämmelse med hvad som numera blifvit genomfördt

med afseende å ersättningen till de lägre kontrolltjänstemännen vid

brännvins- och bryggerikontrollen, har det ansetts lämpligt, att äfven

vid den nu föreslagna kontrollen dagarfvodet åt tillsyningsmännen finge

bestämmas af kontroll- och justeringsstyrelsen inom vissa i författningen

bestämda gränser. Att härvid maximiersättningen blifvit satt

till 6 kronor beror icke därpå, att denna kontroll kan antagas i allmänhet

blifva dyrare än kontrollen vid skattepliktiga bryggerier, men

enligt inhämtade upplysningar kunna vissa tillverkningsmetoder göra

tillsyningsmans närvaro nödvändig hela dagen, och för sådana fall lärer

det åt bryggerikontrollör utgående dagarfvodet af 3 kronor vara för

lågt. Maximiersättningen har i anledning häraf synts böra fastställas

lika med det dagarfvode, som utgår till kontrollör vid sockerfabrik.

Bih. till Biksd. Prot. 1908. 5 Samt. 1 Afd. 5 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6.

Utskottets

yttrande.

18—30 §§.

De i 18—30 §§ innefattade ansvarsbestämmelser och föreskrifter i

öfrigt af straff- eller processrättslig natur hafva affattats i närmaste

anslutning till motsvarande stadganden i gällande förordning angående

tillverkning och beskattning af maltdrycker. De olikheter mot sistnämnda

stadganden, som förefinnas, äro endast sådana, som betingas af olikartade

bestämmelser angående beräkning af skattepliktig medelafverkning

och dylikt.

Såsom förut blifvit erinradt, har den nedsatta tullsatsen å majs

trädt i kraft den 1 innevarande januari. För vinnande af syftemålet

med den förevarande beskattningen är det därför af vikt, att densamma

kommer till tillämpning snarast möjligt. Af denna anledning

torde det ock vara mest ändamålsenligt, att författningen i ämnet

träder i kraft under år 1908 å dag, som af Eders Ivungl. Maj:t bestämmes,

efter det Riksdagen fattat sitt beslut.»

På sätt framgår af chefens för finansdepartementet ofvan anförda

yttrande, har vid den utredning, som verkställts i anledning af Riksdagens

skrifvelse nästlidet år med begäran om utarbetande af förslagtill

skatt å stärkelse, tillverkad af majs eller utländsk potatis, det visat

sig, att på grund af gällande handels- och sjöfartstraktat mellan Sverige

och Tyska riket hinder för närvarande mötte mot särskild beskattning

af utländsk potatis, som användes till stärkelse. Det ökade skydd, som

Riksdagen afsåg att genom berörda framställning bereda den inhemska

potatisodlingen, har sålunda genom det nu framlagda skatteförslaget

endast delvis vunnits. Bevillningsutskottet anser sig därför böra såsom

ett ännu kvarstående önskemål framhålla, att så snart ske kan äfven

den utländska potatisen göres till föremål för motsvarande beskattning,

som nu blifvit föreslagen i fråga om majs.

Det föreliggande förslaget till förordning angående särskild skatt

å majs, använd vid tillverkning af stärkelse, har gifvit anledning endast

till följande erinringar från bevillningsutskottets sida.

Den af 1907 års Riksdag beslutade omorganisationen af kontrollen

öfver brännvins- och maltdryckstillverkningarna afsåg såväl att åstad
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6. 11

komma större enhetlighet i kontrollens organisation som ock att i

möjligaste mån nedbringa kontrollkostnaderna.

För befordrande af sistnämnda ändamål skulle bland annat tjäna

den anordning, att samma kontrolltjänstemän skulle på ändamålsenligaste

sätt användas till kontroll vid såväl brännerier som bryggerier. Det

af Kungl. Maj:t framlagda förslaget innehåller icke något, som angifver

att nämnda kontrollpersonal skulle användas äfven vid den nu ifrågasatta

kontrollen. Bevillningsutskottet anser emellertid, att, därest tillsyningsman

enligt den förevarande författningen komma att tillsättas,

dessa, där så ske kan, böra utses bland den förut befintliga kontrollpersonalen.

Ett dylikt förfarande borde kunna medföra, att endast

relativt låga arfvoden behöfde tillerkännas dessa tillsyningsman. I

detta syfte har af utskottet föreslagits ett tillägg till 16 § 3 mom.

Med hänsyn till hvad utskottet sålunda föreslagit har utskottet

ock funnit, att det för vanliga fall afsedda maximiarfvodet bör nedsättas

till samma belopp, som finnes bestämdt i maltskatteförordningen, eller

högst tre kronor om dagen. Det af chefen för finansdepartementet

framhållna behofvet att understundom kunna höja arfvodet synes dock

böra tillgodoses, därigenom att kontroll- och justeringsstyrelsen erhåller

befogenhet att, där förhållandena göra tillsyningsmans närvaro nödvändig

hela dagen, bestämma ett dagarfvode af sex kronor. I enlighet

härmed har 17 § 1 mom. blifvit omformuleradt.

På grund af hvad sålunda anförts, hemställer bevillningsutskottet,

att Riksdagen måtte antaga Kungl. Maj:ts förevarande

förslag till förordning angående särskild skatt

å majs, använd vid tillverkning af stärkelse, med de

ändringar i 16 § 3 mom. och 17 § 1 mom., det vid

detta betänkande fogade författningsförslaget utvisar.

Stockholm den 10 februari 1908.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. CA VALLI.

Ledamoten i utskottet, herr friherre Irolle har begärt få antecknadt,

att han icke deltagit i den slutliga behandlingen af detta ärende

inom utskottet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6.

Kungl. Maj ds förslag.

Utskottets förslag.

Förslag

till

Förordning angående särskild skatt å majs, använd vid

tillverkning af stärkelse.

I Kap. Om rättighet att vid tillverkning af stärkelse använda majs m. m.

1 §•

Vid tillverkning af stärkelse må majs icke användas i annan

ordning än i denna förordning sägs.

Lika med majs skall enligt denna förordning anses hvarje ämne,

som innehåller majs.

2 §•

För majs, som användes vid tillverkning af stärkelse, skall erläggas

en särskild skatt med fem öre för hvarje kilogram, dock att skatt

skall erläggas för minst femhundra kilogram majs i medeltal för hvarje

helgfritt dygn af den tid, under hvilken majsafverkning på grund af

tillståndsbevis må äga rum.

3 §•

1. Den, som vill vid tillverkning af stärkelse använda majs, skall

minst 10 dagar före den, då majsafverkningen är afsedd att börja, till

Kungl. Maj:ts befallningshafvande ingifva skriftlig anmälan med uppgift

om:

a) fabrikens namn, det ställe, där fabriken är belägen, samt

tillverkarens postadress;

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 0.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

b) den tidrymd, ej öfverstigande helt kalenderår, för hvilken lian

önskar erhålla tillstånd att använda majs;

c) den vikt majs, han beräknar i medeltal skola komma att

afverkas för hvarje helgfritt dygn under den tid, för hvilken anmälan

göres; samt

d) det ombud, som i hans frånvaro skall företräda honom inför

kontroll tjänsteman;

livarjämte, därest fabriken ej står under uppsikt af tillsyningsman,

då anmälan göres, vid densamma skall fogas intyg af vederbörande

öfverkontrollör, att anordningarna inom fabriken icke strida mot denna

förordning eller de af kontroll- och justeringsstyrelsen meddelade föreskrifter.

2. Samtidigt med denna anmälan skall tillverkaren hos Kungl.

Maj:ts befallningshafvande aflämna ränterikvittens å inbetald skatt för

en månad, eller, om han begär anstånd med skattens erläggande, hos

Kungl. Maj:ts befallningshafvande ställa säkerhet för det högsta belopp,

hvartill skatten efter den uppgifna medelafverkningen för fyra månader

kan komma att uppgå, dock alltid för minst tretusen kronor.

3. Ingifves behörigt ränterikvittens eller varder säkerheten, där

sådan ställes, af Kungl. Maj:ts befallningshafvande godkänd, och finnes

eljest ej hinder för rörelsens utöfvande, meddele Kungl. Maj:ts befallningshafvande

tillståndsbevis för användande af majs vid tillverkning

af stärkelse.

4. Har under någon kalendermånad vikten af den använda majsen

i medeltal för hvarje helgfritt dygn uppgått till mer än en femtedel

utöfver hvad i anmälan uppgifvits, skall tillverkare, som åtnjuter

anstånd med skattens erläggande, såvida hans tillståndsbevis varit

gällande för mer än hälften af ifrågavarande månad, inom fjorton dagar

efter månadens slut ställa säkerhet för den skatt, som svarar mot den

tillökade medelafverkningen för fyra månader, vid äfventyr att tillståndsbeviset

återkallas.

5. När anmälan afser kortare tid än fyra månader, varde säkerheten

därefter jämkad.

6. Förfaller den ställda säkerheten, utan att tillverkaren dessförinnan

ställt ny, af Kungl. Maj:ts befallningshafvande godkänd säkerhet,

skall tillståndsbeviset återkallas.

7. När tillståndsbevis återkallas, skall det upphöra att gälla

med den dag, då beslut om återkallandet delgifves tillverkaren eller

hans ombud.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

4 §•

1. Tillverkare skall med det undantag, som i 4 mom. sägs, till

vederbörande landtränteri eller, hvad Stockholms stad angår, till öfverståthållarämbetet

senast å åttonde dagen i hvarje månad.förskottsvis

inbetala skatt för den vikt majs, som enligt den i 3 § föreskrifna

anmälan kommer att under månaden afverkas.

2. Har under någon kalendermånad afverkats majs till högre

vikt än den, för hvilken skatt förskottsvis erlagts, åligger tillverkaren

att inom åtta dagar efter månadens utgång inbetala skatten för det

öfverskjutande beloppet; men har under någon kalendermånad afverkats

majs till lägre vikt än den, för hvilken skatt förskottsvis erlagts, må

hvad i skatt inbetalats utöfver den i 2 § stadgade minsta skatt tillgodoräknas

tillverkaren vid inbetalning af skatt för påföljande månad.

8. Yisar sig, då det i 3 § omnämnda tillståndsbevis upphör att

gälla, att tillverkare inbetalt skatt till högre belopp än som af honom bort

enligt 2 § erläggas, äge han återbekomma det öfverskjutande beloppet.

4. Tillverkare, som i anmälan begärt anstånd med skattens

erläggande, skall inom fjorton dagar efter utgången af hvarje kvartal

inbetala skatten för den under kvartalet afverkade majsen; och skall

vid betalningen för det sista kvartalet, under hvilket majsafverkning

enligt samma tillståndsbevis ägt rum, jämväl erläggas hvad som kan

brista i den uti 2 § stadgade minsta skatt.

5. Betalas ej skatten inom föreskrifven tid, skall Kungl. Maj:ts

befallningshafvande återkalla tillståndsbeviset och låta utmäta skatten.

5 §.

Därest af majs tillverkad stärkelse från stärkelsefabrik utföres ur

riket, åtnjutes under de villkor, hvilka af Kungl. Maj:t särskildt stadgas,

restitution af erlagd skatt för den vikt majs, som tillverkaren kan

styrka hafva åtgått för tillverkning af den utförda stärkelsen.

II Kap. Om tillsynen öfver majsafverkning m. in.

6 §.

1. Tillverkare skall, innan anmälan rörande tillämnad majsafverkning

första gången göres, låta i två exemplar upprätta och till

öfverkontrollören öfverlämna fullständig planritning och beskrifning

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bevillningsutskottets Betänkande N.o 6.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

öfver fabriken. Ett exemplar af ritning och beskrifning förvaras vid

fabriken och det andra insändes af öfverkontrollören till kontroll- och

j usteringsstyrelsen.

2. När i anseende till vidtagna förändringar inom fabrik kontroll-

och justeringsstyrelsen anser ritningen öfver densamma icke vidare

användbar, åligger det tillverkaren att anskaffa ny ritning och beskrifning,

äfvenledes i två exemplar.

7 §•

1. Majsen skall, innan den förarbetas, uppvägas å en i fabriken

uppställd, själfregistrerande, justerad våg, så förbunden med en för

majsens krossning särskild^ afsedd kross, att krossningen ej kan äga

rum, utan att majsen först genomgått vågen.

Därest i tillverkningsmetod ingår, att majsen uppmjukas i vatten,

innan den krossas, skola stöpkar jämte alla till desamma hörande

ledningar för majsens till- och aflopp vara ställda under kronans lås

eller försegling.

2. Den skattepliktiga majsens vikt beräknas efter vågens anvisning,

men märkes å vågen fel, skall tillsyningsman uppväga majsen å

annan justerad våg och närvara vid majsens krossning; ägande öfverkontrollör

bestämma efter hvilken grund majsafverkningen skall beräknas

från den tidpunkt, då tillsyningsmannen sist afläste vågen, innan

felet märktes.

8 §•

1. Annan kross och våg eller andra stöpkar än de, som i den

uti 6 § omnämnda beskrifning angifvits skola begagnas vid majsafverkning,

må icke för dylik afverkning användas utan att hafva blifvit af

öfverkontrollören skriftligen godkända.

2. Ej må majskross eller själfregistrerande våg ändras eller ny

sådan redskap i fabrik insättas, innan öfverkontrollören skriftligen

gifvit sitt samtycke till åtgärden.

9 §•

1. Tillverkare är skyldig att på egen bekostnad anskaffa och i

behörigt skick underhålla i 7 § omförmälda majskross och själfregistrerande

våg.

2. Kan den med vågen förbundna majskrossen af någon anledning

ej användas, skall tillsyningsmannen närvara vid majsens uppvägning

och krossning.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets Betänkande A.o 6.

Kungl. Maj:is förslag. Ltskottets förslag.

3. Finnes i stärkelsefabrik eller tillhörande lägenheter utom

förenämnda majskross någon till krossning af majs användbar redskap,

skall densamma jämte därtill hörande öppningar och ledningar ställas

under kronans lås och försegling.

10 §.

Okrossad majs må icke inom fabrik finnas annorstädes än i de

förvaringsrum, hvilka i beskrifningen öfver fabriken uppgifvits såsom

för sådan spannmål afsedda. Okrossad majs må aldrig förvaras inom

de lägenheter, där stöpkar äro uppställda..

Krossad gIIgf på annat sätt förarbotad majs ma oj införas i

stärkelsefabrik.

11 §•

1. I fabrik skall på tillverkarens ansvar och med användande af

blanketter, som kontroll- och justeringsstyr elsen låter tillhandahålla, i

enlighet med samma styrelses föreskrifter föras kross- och tillverkningsjournal,

hvilken i fabriken städse skall vara för kontroll tjänsteman

tillgänglig. _ .

2. Tillverkare vare därjämte skyldig hålla sina handelsbocker

med tillhörande verifikationer tillgängliga för vederbörande öfverkontrollör,

då denne önskar däraf taga del.

12 §.

Tillverkare ställe utan ersättning till kontrolltjänstemans förfogande

justerad våg med justerade vikter, annan redskap och det

arbetsbiträde, som fordras för direkt uppvägning af majs eller för

andra kontrollåtgärder, äfvensom majs för justering af den själfregistrerande

vågen.

13 §.

Kontrolltjänsteman skall, när helst han det fordrar, äga tillträde

till de lägenheter i fabrik, där majskross, själfregistrerande väg och

stöpkar äro uppställda samt där majs förvaras. _ Därjämte skola öfriga

lägenheter vara för kontrolltjänsteman tillgängliga mellan klockan sex

förmiddagen och klockan sju eftermiddagen, så ock å annan tid, när

arbete inom fabriken pågår.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6.

Kung!. Majts förslag. Utskottets förslag.

14 §.

Utöfver hvad i denna förordning stadgas äge kontroll- och

justeringsstyrelsen att meddela erforderliga föreskrifter rörande kontrollens

anordnande.

Skulle vid stärkelsefabrik en eller flera af de i denna förordningstadgade

kontrollföreskrifter icke kunna tillämpas, skall på kontrolloch

justeringsstyrelsens särskilda pröfning bero, huruvida det oaktadt

aftorkning af majs får äga rum, samt hvilka kontrollåtgärder för sådant

fall skola på tillverkarens bekostnad vidtagas.

15 §.

1. Tillverkare ställe sig till efterrättelse de föreskrifter, kontrolloch

justeringsstyrelsen eller vederbörande kontrolltjänsteman i enlighet

med denna förordning eller andra i behörig ordning utfärdade bestämmelser

meddelar. .

2. Därest tillverkare ej åtnöjes med af öfverkontrollör vid tillämpningen

af denna förordning meddelad föreskrift eller vidtagen åtgärd,

äge han att hos kontroll- och justeringsstyrelsen däri söka ändring.

16 §.

1. Öfverinseendet öfver kontrollen rörande användning af majs

vid tillverkning af stärkelse utöfvas af kontroll- och justeringsstyrelsen.

2. Enligt de närmare föreskrifter, som utfärdas af kontroll- och

justeringsstyrelsen, utöfvas ifrågavarande kontroll af de vid brännvinsoch

maltdryckskontrollen förordnade öfverkontrollörer samt af tillsyningsman.

3. Tillsyningsman till erfor- 3. Tillsyningsman till erforderligt

antal föroi’dnas, där så derligt antal förordnas, där så

pröfvas nödigt, af kontroll- och pröfvas nödigt, af kontroll- och

justeringsstyrelsen. justeringsstyrelsen; och skola dessa

till syningsmän, så vidt ske kan, utses

bland den för bränneri- och bryggerikontrollen

tillsatta personal.

Bih. till Biksd. Prof. 1908. 5 Samt. 1 Afd. 5 Höft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

17 §•

1. Tillsyningsman erhåller under

tjänstgöringstiden af staten dagarfvode,

som af kontroll- och justeringsstyrelsen

bestämmes; dock

må detta arfvode ej utgå med

högre belopp än sex kronor för

tillsyn å en fabrik och med högst

en krona för hvarje ytterligare fabrik,

öfver hvilken han har tillsyn.

17 §■

1. Tillsyningsman erhåller under

tjänstgöringstiden af staten dagarfvode,

som af kontroll- och justeringsstyrelsen

bestämmes; dock

må detta arfvode ej utgå med

högre belopp än tre kronor för

tillsyn å en fabrik och med högst

en krona för hvarje ytterligare fabrik,

öfver hvilken han har tillsyn.

Kontroll- och justering sstyrelsen

äge likväl att, där förhållandena göra

tillsy ning smans närvaro nödvändig

hela dagen, bestämma ett dagarfvode

af högst sex kronor.

2. Därest å landsbygden på grund af lokala förhållanden sådant

erfordras, vare tillverkare på öfverkontrollörens tillsägelse skyldig att tillhandahålla

tillsyningsman lämplig kost samt ett möbleradt, eldadt och

städadt boningsrum å plats, som af öfverkontrollören godkännes, ägande

tillverkaren att af staten erhålla ersättning härför med två kronor om

dagen.

3. Tillsyningsman, för hvilken lägre dagarfvode än sex kronor

blifvit bestämdt, skall, då han jämlikt föreskrift i 7 § 2 mom. och 9 §

2 mom. måste närvara vid majskrossning, af tillverkaren erhålla

ersättning därför med två kronor för hvarje gång.

III Kap. Om ansvar för öfverträdelse af förordningens föreskrifter.

18 §.

1. Den, som utan erhållet tillstånd vid tillverkning af stärkelse

använder majs, skall, där tillverkningen skett i allenast ringa omfattning.

straffas med böter från och med tio till och med tvåhundra kronor.

2. Den, som bedrifver i 1 mom. omnämnd olaglig majsafverkning

yrkesmässigt eller eljest i större omfattning än i nämnda mom. afses.

straffes med böter från med etthundra till och med tvåtusen kronor

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bevillningsutskottets Betänkande N:n 6.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

eller med fängelse från och med en till och med sex månader samt gälde

skatt för den afverkade majsen, dock för minst femtontusen kilogram.

Därest omständigheterna gifva vid handen, att mera majs än femtontusen

kilogram afverkats, skall i saknad af erforderlig utredning om afverkningens

storlek antagas, att under den tid, den olagliga afverkningen

pågått, dagligen afverkats ettusen kilogram majs.

19 §.

Den, som vid tillverkning af stärkelse i syfte att undandraga

statsverket skatt

använder majs, som icke blifvit i föreskrifven ordning vägd,

eller gör åverkan å själfregistrerande våg,

eller använder själfregistrerande väg, sedan skada å densamma

veterligen uppkommit,

eller olofligen bryter försegling eller öppnar eller borttager läs,

som kontrolltjänsteman åsatt,

eller eljest svikligen förfar,

straffes med böter från och med femhundra till och med femtusen

kronor eller dömes till fängelse från och med en månad till och med

ett år; dock må, där omständigheterna äro synnerligen försvårande,

dömas till straffarbete från och med två månader till och med två år.

Den sakfällde gälde ock den skatt, han undandragit statsverket.

20 §.

Den, som

utan tillstånd ändrar godkänd eller insätter ny majskross eller våg,

eller begagnar ändrad eller nyinsatt majskross eller våg, som

ännu icke godkänts,

eller öfverträder föreskrift i 9 § 3 mom. eller 10 §,

eller underlåter att ordentligt föra den journal, som föreskrifves

i 11 §,

eller vägrar vederbörande kontrolltjänsteman tillgång till krossoch

tillverkningsjournal eller till ritning eller beskrifning öfver fabriken,

eller vägrar kontrolltjänsteman eller den, hvilken äger anställa

undersökning om förbrytelse mot denna förordning, tillträde till rum

eller byggnad, där undersökning må ske,

straffes, därest han icke är förfallen till ansvar enligt 19 §, med

böter från och med femtio till och med ettusen kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6.

Kungl. Majds förslag. Utskottets förslag.

öfverträdes föreskrift i 9 § 3 mom., skall krossningsredskapen,

och öfverträdes 10 §, skall olagligen upplagdt gods dömas förbrutet,

äfven om tillverkaren ej är ägare däraf.

21 §.

Uraktlåter tillverkare att ställa sig till efterrättelse något af hvad

i denna förordning föreskrifves eller de föreskrifter i fråga om tillverkares

åliggande, kontroll- och justeringsstyrelsen eller vederbörande

kontrolltjänsteman i enlighet med denna förordning eller andra i behörig

ordning utfärdade bestämmelser meddelar, straffes han, där ej

särskildt ansvar är bestämdt, med böter från och med tjugu till och

med tvåhundra kronor.

22 §.

Tillverkare ansvarar för förbrytelse, som med hans vetskap mot

denna förordning begås af hans hustru, husfolk eller i hans arbete antagen

person, liksom voi’e förbrytelsen af honom själf begången. Begagnar

tillverkare ombud vid rörelsens utöfvande, ansvare ombudet

jämte tillverkaren och lika med denne för sådan förbrytelse.

23 §. ''

Tillverkare, som åt kontrolltjänsteman, hvilken öfver hans fabrik

utöfvar tillsyn, såsom gåfva något gifver eller erbjuder, böte från och

med tjugu till och med tvåhundra kronor. Kontrolltjänsteman, som

gåfvan mottager, vare lika ansvar underkastad och miste därjämte befattningen.

24 §.

Den, som innehar eller innehaft befattning såsom kontrolltjänsteman,

vare förbjudet att röja tillverkares yrkeshemlighet eller affärsförhållanden.

Gör han detta och framgår ej af omständigheterna, att

han om den hemlighet eller de affärsförhållanden erhållit kännedom å

tid, då han dylik befattning ej innehaft, straffes med böter från och

med femtio till och med ettusen krono!''. Sker det för att göra skada

eller begagnar han sig af berörda yrkeshemlighet eller affärsförhållanden

till egen eller annans fördel, då må till fängelse dömas.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bevillningsutskottets Betänkande N:o It.

Kung!. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

Har i nu omförmälda hänseenden genom kontrolltjänstemans åtgörande

skada uppkommit, vare han ock skyldig den till fullo godtgöra.

25 §.

Allmän åklagare äger att anställa undersökning om förbrytelse

mot denna förordning.

Skulle undersökning anställas mellan klockan sju eftermiddagen

och klockan sex förmiddagen, men förbrytelse ej upptäckas, böte förrättningsmannen

från och med fem till och med femtio kronor, där

han ej haft giltig anledning till undersökningen.

26 §.

Allmän åklagare äger att i de fall, då krossningsredskap eller

olagligen upplagdt gods jämlikt denna förordning äro att anse såsom

förbrutna, därå verkställa beslag.

Beslag skall göras i två vittnens närvaro. Innehafvare af hvad

i beslag tages eller, i hans frånvaro, hans ombud på stället eller någon

af hans husfolk skall tillsägas om beslaget.

27 §.

Allmän åklagare åligger att åtala förbrytelse mot denna förordning.

Finner kontrolltjänsteman öfverträdelse begången, som bör föranleda

till åtal, anmäle han det för allmän åklagare.

28 §.

Böter, som enligt denna förordning ådömas, skola, om tillgång

till deras fulla gäldande brister, förvandlas enligt allmän strafflag.

29 §.

Då skatt jämte böter blifvit ådömd enligt denna förordning, må,

där tillgång saknas till skatten eller någon del däraf, böterna ej kunna

med penningar gäldas, utan skall den sakfällde i stället undergå motsvarande

förvandlingsstraff.

Bih. till Riksd. Prof. 1908. 5 Sami. 1 Afd. 5 Höft.

4

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

30 §.

Böter; som enligt denna förordning ådömas, äfvensom värdet af

redskap och gods, som ansetts förbrutna, tillfälle med en tredjedel

kronan och med två tredjedelar åklagaren. Finnes särskild angifvare,

läge han hälften af åklagarens andel. Sådan del tillkomme dock ej

angifvare, då angifvelse!! skett af föräldrar mot barn, barn mot föräldrar,

makar eller syskon mot hvarandra, annan skyldeman mot den,

hos hvilken han njuter kost eller underhåll, fosterbarn mot fosterföräldrar

eller tjänare mot husbondefolk under den tid. de äro i tjänsten.

Denna förordning träder i kraft under år 1908 å dag, som af

Kungl. Magt kungöres.

STOCKHOLM, ISAAC UAKCUS'' BÖSTE,.-AKTIEBOLAG, 1908.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1908:17 Skrifvelse till Konungen, med förordning angående särskild skatt å majs, använd vid tillverkning af stärkelse. s. 1 i texten