Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af väckta motioner om skrivelser till Kungi. Maj.t angående förhud mot försäljning af brännvin m. m.

1908-02-10 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1908:8, Betänkande, i anledning af väckta motioner om skrivelser till Kungi. Maj.t angående förhud mot försäljning af brännvin m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

1

N:o 8.

Ank. till Eiksd. kansli den 11 febr. 1908 kl. 4 e. m.

Betänkande, i anledning af väckta motioner om

skrivelser till Kungi. Maj.t angående förhud mot försäljning

af brännvin m. m.

(2:a A.)

I en inom Andra Kammaren af herr J. A. Jonsson i Hökhult jämte

ytterligare 38 af nämnda kammares ledamöter väckt motion, n:o 27, anföres

följande:

»Bland de många stora frågor, som stå på dagordningen och vänta

på sin lösning, är väl nykterhetsfrågan en af de främsta. Och denna

fråga måste lösas snart, såvida vårt folk ej skall taga obotlig skada. Det

finnes knappt något i vårt land, som så skadar vårt folk i moraliskt och

ekonomiskt afseende som rusdryckerna. Många af landets söner ha sedligt

och socialt sjunkit djupt genom dryckenskapen. Det är omöjligt och

obehöfligt att här framhålla alla de skador och lidanden, som uppkomma

genom rusdryckerna på det mänskliga lifvets alla områden.

Vi anse det vara vår plikt att åter föra denna stora och viktiga

fråga inför Riksdagen. Rusdryckshandteringens bibehållande påkallas ej

af något verkligt behof. Och en njutning eller krydda för lifvet bör

vara sådan, att den ej skadar och förgiftar detsamma.

Bih. till Biksd. Brok 1908. 5 Sami. 1 Afd. 7 Raft. (N:o 8.) 1

Motion

II: 27.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

Det är icke endast läkarevetenskapen, som i allt högre grad kommit

till insikt om rusdryckernas skadliga inverkan. Äfven de sociala vetenskapernas

målsmän, framför allt våra moderna kriminalsociologer och straffrättslärare,

se numera i rusdryckerna den mest verksamma orsaken till

de härjande samhällssjukdomar, för hvilkas botande all sträfvan skall vara

förgäfves, för så vidt man icke går till roten af det onda. Den officiella

fångvårdsstatistiken ger vid handen, att mer än 70 procent af inom riket

begångna brott haft sitt upphof i missbruk af alkohol; en i sanning talande

siffra. Bortskaffande af rusdryckerna utgör säkert ett bättre medel mot

förbrytelser än alla fängelser.

Det är emellertid icke nog med att dessa af rusdrycker sedligt fördärfvade

individer ligga samhället till last och därigenom vålla direkta

utgifter för detta, utan samhället lider också en indirekt förlust genom

att mycken arbetskraft årligen går förlorad genom rusdrycksbruket. Det

torde i vårt land finnas omkring 50,000 alkoholister, hvilkas arbetsförmåga

är ringa eller ingen. Uppskatta vi hvarje arbetsför människas årliga

arbetsproduktion till endast 500 kronor, stanna vi således framför den

mycket höga summan af 25,000,000 kronor i årlig förlust af arbetskraft.

Yi vilja vidare undersöka, huru rusdryckerna inverka på vår handelsbalans.

Då vi inom landet ej för närvarande kunna producera tillräckligt

af säd och potatis för att fylla våra behof, nödgas vi importera

sådana råämnen från utlandet. Det är tydligt, att denna import ökas

därigenom att dylika råämnen användas jämväl för tillverkning af rusdrycker.

Yärdet af de kvantiteter råämnen i spannmål, potatis m. m.,

som förbrukades vid samtliga de brännerier i riket, där endast brännvin

tillverkas, uppgick för tillverkningsåret 1904—1905 till 6,044,630 kronor.

Men vi nöja oss icke med att importera råämnen, utan vi låta också

millioner årligen gå till utlandet för att i riket få införd en mängd spritvaror.

Så importerade vi under år 1905 spirituösa och andra rusgifvande

drycker till ett värde af, tullafgifter ej inberäknade, 6,425,471 kronor,

medan vi under samma tid endast exporterade för 334,993 kronor, hvadan

alltså vår import i dessa afseenden öfverstiger vår export med

6,090,478 kronor. Genom ett verksamt rusdrycksförbud, som äfven vore

ett importförbud, skulle således endast i nu ifrågavarande afseende vårhandelsbalans

minskas med summan af nu nämnda belopp eller mer än

12 millioner kronor.

Enligt den officiella statistiken förbrukades i landet under år 1905

ungefär 3772 millioner liter brännvin med ett försäljningsvärde i minut
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N;o 8. 3

handel af omkring 56 millioner kronor. Uppenbart ar, att den utgift,

som vårt folk pålagt sig endast för brännvin och därmed jämförliga

drycker, i verkligheten vida öfverstiger nämnda belopp af 56 millioner,

enär däri ej ingår kostnaden för en del från utlandet importerade så kallade

finare spritstarka rusdrycker, hvarjämto försäljningspriset för allt i

utskänkningslokaler serveradt brännvin ställer sig vida högre än minuthandelspriset.

Af de sålunda för brännvinskonsumtionen utgifna penningarna

inflöto visserligen år 1905 något mera än 37 millioner kronor

i statskassan och andra allmänna kassor, men i alla händelser är det

alltså mer än 18 millioner kronor, som vårt folk — utöfver hvad staten

och det allmänna uppburit — har utbetalat endast för brännvin och därmed

jämförliga drycker. Lägges härtill det tvifvelsutan än större belopp,

som samtidigt utgifvits för andra rusdrycker, såsom vin, punsch, Öl m. fl.,

så inser man hvilka oerhörda utgifter rusdrycksförbrukningen hvarje år

vållar vårt land.

Vi måste betänka, att de stora summor, som genom rusdryckerna

tillföras stat och kommun, utgå från vårt eget folk, alltså från staten

själf. Vore det icke då förenligt med en god finanspolitik att uttaga

skatterna utan att därvid ekonomiskt och moraliskt ruinera de skattdragande.

Det synes, som om man icke ville taga i betraktande följderna

af rusdryckshandteringen, hvarifrån dessa summor komma eller

antalet människor, som direkt eller indirekt do en förtidig död genom

rusdrycksmissbruk hvarje år i vårt land. Vi ha ingen statistik, som

talar om för oss, hur många dessa äro, men att de äro många, därom

kan man vara öfvertygad. Vi ha icke råd att låta vårt folk falla offer

för rusdryckerna. Vi göra därigenom årligen en stor förlust för vårt land.

Vi klaga öfver att vårt folk utvandrar i stort antal till Amerika samt

öfver den förlust emigrationen härigenom vållar vårt land och vi söka

att finna medel däremot. Emigrationen är nog icke så lätt att hämma.

Men att förekomma, att vi ej förlora vårt folk genom rusdrycker, det

kunna vi göra.

För öfrigt må man ej förbise de mycket stora utgifter, som genom

rusdryckshandteringens följder tillskyndas staten, såsom till fattigvård,

sjukvård, fångvård, hospital m. m. Staten får ju också bekosta kontrollen

öfver tillverkningen, något, som äfven kräfver afsevärda summor.

Man gör numera rätt stora uppoffringar för att i någon mån söka

bota den skada rusdryckerna åstadkomma. Räddningshem byggas för att

där vårda och om möjligt återställa dem, som lida af dryckenskapens

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

följder. Men medan några få af rusdryckernas offar botas, hålla tusen

och åter tusen andra på att fördärfva sig genom dessa drycker. Det är

visserligen ädelt och godt att söka rädda de åt dryckenskapen hemfallna,

men ännu ädlare och bättre vore att söka förekomma det onda. Ett

betydelsefullt steg i den riktningen ha statsmakterna visserligen tagit

genom införande af förbud mot försäljning af rusdrycker å våra lägerplatser.

Men detta förbud har genom de flesta regementenas förläggande

till städerna förlorat mycket af sin afsedda betydelse. Så länge det finnes

rusdrycker att få från andra håll i vårt land, förskaffa sig nämligen

våra militärer sådana därifrån, och så har man icke vunnit hvad man

ville: rusdryckernas aflägsnande från lägerplatserna. Men erkänna vi

behofvet af en fullt fältduglig här, då måste vi också se till, att allt göres

som erfordras för att stärka och härda densamma, och ej lämna den tillfälle

att genom rusdrycker blifva mindre skicklig till landets försvar.

Man talar och skifver i vår tid mycket om prostitutionen och om

det elände, som den för med sig för både de prostituerade och för dem

som besöka desamma äfvensom för samhället i dess helhet och man söker

att finna bot däremot. Det vore troligen icke möjligt för de prostituerade

att fortsätta med sin fördärfbringande sysselsättning, om de icke hade

rusdryckerna att tillgå för att med dem döfva sin bättre människa. Och

de som besöka dessa olyckliga skulle nog i många fall betänka sig, om

de ej vore påverkade af rusdrycker. Ett af de mest verksamma medel

att hämma prostitutionen är nog bortskaffandet af rusdryckerna.

Yi göra störa uppoffringar för att skydda oss mot sjukdomar, nöd

och yttre fiender. Skulle vi då icke vilja skydda oss mot den värsta

fienden, rusdryckerna. Yi ha byggt karantänsanstalter och vidtagit försiktighetsåtgärder

för att skydda oss mot införande och spridande af

smittosamma sjukdomar, vi ha förbjudit försäljning af mera starkt giftiga

ämnen för att vårt folk ej skall ha tillfälle eller komma åt att skada sig

genom dem, vi hafva sanatorier och äro betänkta på att bygga flera sådana

för att hämma tuberkulosens spridning och om möjligt rädda de

angripna, vi lämna medel för att lindra nöd som uppstått på grund af

missväxt eller olyckor, som någon ort blifvit hemsökt af, vi bygga fästningar

och krigsfartyg, som kosta oss många tiotal millioner kronor, vi

underhålla en armé till lands och sjöss, och hvarje vapenför svensk ung

man måste med eller mot sin vilja fullgöra en längre tids ålagd värnplikt,

allt detta för att skydda oss mot fiender. Skulle vi då icke också vid
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8. 5

taga verkligt kraftiga mått och steg för utrotande af den allra farligaste

åt vår nations fiender, som är rusdryckerna.

Kärleksbudet att so till och taga vara på våra medmänniskor har

helt säkert icke afseende blott å deras behof utan ålägger oss äfven att

se till att de ej göra sig skada och fördärfva sig. På samma gång vi ha

plikt att tillfredsställa deras verkliga behof, böra vi också söka undanröja

allt, hvarmed de kunna skada sig.

Mången hoppas och tror, att när kvinnorna blifvit politiskt röstberättigade,

skola de afskaffa rusdryckerna. Det är troligt, att så kommer

att ske, men vore det icke mera hedrande för männen, om de medan de

ännu ensamma äro i besittning af den politiska makten, genomförde en så

önskvärd, nödig och nyttig reform. Hvem vill ikläda sig ansvaret för

att rusdryckshandteringen med alla dess sorgliga följder får fortsättas?

År det icke hvarje god medborgares plikt att göra hvad på honom ankommer

för att bringa detta onda ur världen? Redan har det i vårt

land ingått i det allmänna medvetandet, att rusdryckerna äro skadliga

och ej borde få finnas. Det är, synes osa, hög tid, att statsmakterna på

allvar taga itu med att helt och hållet undanröja desamma. Och detta

gäller icke blott brännvinet. Det är lika viktigt att vidtaga en dylik åtgärd

med afseende å vin och framför allt Öl, som genom sin nuvarande

höga alkoholhalt verkar nära nog lika skadligt som brännvinet. På dess

rusgifvande förmåga ser man dagligen talrika bevis, och på vissa platser

har det gått så långt, att vederbörande myndigheter nödgats förbjuda all

servering af vin och Öl för undvikande af störande oordningar.

Ölförbrukningen har under de senare åren stigit högst betydligt och

fara synes föreligga, att den skall vinna insteg äfven bland kvinnorna

särskild! i städerna. Hvilken inverkan det skall ha på våra efterkommande,

om både män och kvinnor blefve alkoholförgiftade och följderna

af en sådan förgiftning kom me att gå i arf till barnen, kan man lätt

förstå. Det är upprörande att se all den nöd och allt det lidande rusdryckerna

åstadkomma både för dem, som bruka desamma, och för deras

omgifning, men sorgligast af allt är att veta, att till och med de ofödda

släktena skola komma att få dragas med följderna af deras fäders försyndelse

i och genom rusdryckerna.

Detta nu anförda och mycket annat, som icke är lämpligt eller behöflig!

att här upprepa, utgör rusdryckfrågans sociala och ekonomiska

sida: sociala missförhållanden, en ökad brottslighetsprocent," samhällets

minskade produktionsförmåga, nöd och elände och ett kommande släktes

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

degeneration — allt detta förorsakas af rusdrycksbruket. Yi fråga då:

hvem bär ansvaret härför? Hvem är i tillfälle att hjälpa, och hvarför fördröjes

en reform, som påtagligen är så nödvändig?

Skulden är i viss mån hela folkets, som varit fånget under rusdrycksbrukets

vana och ej tidigare velat afskaffa rusdryckerna. Tära förfäder

hade ej den kännedom och kunskap om rusdryckernas natur och verkningar,

som vi nu äga. Hade de haft en sådan kunskap och insikt, som

vi nu hafva, hoppas vi att de nog afskaffat dem. Stora ekonomiska intressen

hafva därjämte ställt sig hindrande i vägen: staten, landstingen,

hushållningssällskapen, kommunerna och enskilda hafva lika betydande

som säker inkomst af rusdryckshandteringen. Och då vår finanspolitik

sträfvar att rätta inkomsterna efter utgifterna i stället för tvärtom, har

man hittills icke ansett sig kunna tillåta någon som helst minskning af

statens eller kommunernas inkomster.

Man kan sätta i fråga, om statens inkomster af rusdryckshandteringen

äro oumbärliga. Staten, kommuner, landsting och hushållningssällskap

kunna nog få tillräckliga inkomster från annat håll att fylla sina

behof med än från rusdryckerna. Af ett nyktert folk, som icke offrar

sina inkomster på rusdrycker, få vi nog medel till att betäcka statens

och det allmännas utgifter.

Det är svenska staten ovärdigt att tillåta rusdryckshandtering och

bereda sig inkomst däraf. Hur kan det väl rimligen förenas, att staten

påbjuder och bekostar för vår ungdom undervisning om rusdryckernas

egenskaper och skadliga verkningar, men på samma gång tillåter tillverkning

och försäljning af rusdrycker och annonsering om hvar dessa

drycker finnas att tillgå.

Tanken på ett rusdrycksförbud i landet har stora sympatier bland

befolkningen, och vi äro lifligt öfvertygade om att vårt folk ej skall afstå

från denna tanke eller gifva sig någon ro förrän det genomfört denna

reform trots det motstånd som reser sig däremot från dem som vilja hafva

dessa drycker kvar. Denna goda reform skall bli genomförd, om än våra

motståndare för närvarande tyckas hafva stora utsikter att kunna förhindra

den.

Det kan icke vara i nykterhetens och sedlighetens intresse, att rusdryckshandteringen

får fortfarande utöfvas. Nykterhetens och sedlighetens

intresse är att förbjuda all trafik med rusdrycker.

Om vi ej sätta en damm för rusdrycksfloden, utan den får fortfarande

flöda, är det fara värdt, att den drager ned oss allt djupare i sina for
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8. 7

sando hvirflar. Låt oss därför dämma denna flod med rusdrycksförbud,

på det att våra barn ej må drunkna i den. Yi böra ordna vår rusdryckslagstiftning

så, att vi få ett verkligt förbud för tillverkning, importering

och försäljning af alla rusgifvande drycker med högre alkoholhalt än tre

procent utom för medicinska, tekniska och vetenskapliga behof.

\ i inse mycket väl, att man bör gå försiktigt till väga vid införande

af rusdrycksförbud, och detta äfven af den anledning, att icke en större

rubbning plötsligt må åstadkommas i vår budget. För att så småningom

kunna fylla den brist i statsinkomsterna, som uppstår genom rusdryckernas

borttagande, hafva vi tänkt oss en öfvergångstid af exempelvis 20 år.

Vi. äro fullt öfvertygade om att t. ex. med en under 20 år successivt

minskad alkoholhalt i rusdryckerna eller en på annat sätt ordnad

indragning af desamma vårt folk så småningom skulle vänja sig att undvara

dessa drycker.

Med ett rusdrycksförbud, som tilläte tillverkning och försäljning af

drycker med en alkoholhalt af endast intill tre procent, vore mycket

vunnet, och med nutidens högt utvecklade bryggarekonst kunde med så

låg alkoholhalt en i alla afseenden välsmakande dryck åstadkommas.

Ordnandet af denna tjugoåriga öfvergångstid kan naturligtvis ske

först efter en allsidig utredning. Denna utredning borde då särskildt

omfatta, på hvad sätt inskränkning i tillverkningen och försäljningen

lämpligast borde äga rum, huru den härigenom möjligen uppkomna bristen

i statskassan skulle täckas, och öfverhufvud taget belysa allt, som sammanhänger

med föreliggande fråga.

Ehuru vår afsikt sålunda är att väcka förslag om införande af ett

fullständigt tillverknings-, försäljnings- och importförbud af rusdrycker,

måste vi dock af formella skäl begränsa denna motion till förbud mot

försäljning af brännvin, och våga vi på grund af hvad här sålunda anförts

vördsamt föreslå, att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kungl. Maj:t

anhålla, det Kungl. Maj:t täcktes snarast möjligt låta utreda och för

Riksdagen framlägga förslag till ett sådant reglerande af rusdryckshandteringen

i riket, att, efter en lämplig öfvergångstid, all försäljning af

brännvin må vara förbjuden till annat än medicinskt, tekniskt eller vetenskapligt

ändamål.»

. Under åberopande af hvad i motiveringen till den nu omförraälda

motionen, n:o 27, anförts, hafva vidare framställningar gjorts

dels i en inom Andra Kammaren af herr Jonsson i Hökhult jämte Motion

ytterligare 39 af samma kammares ledamöter väckt motion, n:o 28, II: 28■

s. 8 Kontrollera mot PDF

Motion

II: 29.

Utskottet.

8 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

»att Riksdagen ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl.

Maj:t täcktes snarast möjligt låta utreda och för Riksdagen framlägga

förslag till ett sådant reglerande af rusdryckshandteringen, att, efter lämplig

öfvergångstid, all tillverkning inom riket af brännvin må vara förbjuden

till annat än medicinskt, tekniskt eller vetenskapligt ändamål»,

dels ock i en likaledes inom Andra Kammaren af förenämnde motionär

jämte ytterligare 40 af samma kammares ledamöter väckt motion,

n:o 29, »att Riksdagen ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det

Kungl. Maj:t täcktes snarast möjligt låta utreda och för Riksdagen framlägga

förslag till sådant reglerande af rusdryckshandteringen, att allt införande

i riket af vin, brännvin, sprit, likörer och därmed likställda varor

samt Öl med mer än 3 procents alkoholhalt må, efter lämplig öfvergångstid,

vara förbjudet till annat än medicinskt, tekniskt eller vetenskapligt

ändamål».

Bevillningsutskottet, som fått berörda tre motioner till sig hänvisade,

har funnit lämpligt upptaga desamma till behandling i ett sammanhang.

Motioner med enahanda yrkanden hade af herr Jonsson i Hökhult

blifvit väckta vid 1907 års riksdag. I det utlåtande, som bevillningsutskottet

då afgaf öfver motionerna, hemställde utskottet, att desamma

icke måtte af Riksdagen bifallas. Denna hemställan vann Första Kammarens

godkännande, hvaremot Andra Kammaren med 89 röster mot 86 biföll

en vid betänkandet fogad reservation, innefattande hemställan om

bifall till motionerna.

I sitt nämnda betänkande år 1907 anförde bevillningsutskottet följande:

»Förslag i enahanda syfte som de förevarande hafva förut framställts

i Riksdagen utan att kunna tillvinna sig bevillningsutskottets förordande

eller Riksdagens bifall. Emot en reform, innefattande förbud mot hvarje

tillhandahållande af spritdrycker, har bevillningsutskottet därvid såsom

skäl anfört, bland annat, följande. Ett sådant förbud skulle innebära ett

alltför stort och af förhållandena i vårt land icke berättigad! ingrepp i

den enskildes själfbestämmanderätt. Därmed skulle ej heller vinnas ett

tillfredsställande resultat, De resultat, som visat sig i de länder, där

dylikt förbud vore stadgadt, vore nämligen icke de bästa, i hvilket afseende

utskottet hänvisat till förhållandena i en del af Nordamerikas

Förenta stater och i en del af vårt eget land, Lappland, där vid tiden

för ifrågavarande utlåtandens afgifvande det sedermera, år 1897, upphäfda

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8. 9

förbudet mot införsel och försäljning af brännvin ännu var gällande.

Omöjligheten att på lagligt sätt förskaffa sig rusdrycker, hade, hvarhelst

ett sådant förbud stadgats, medfört och skulle med all säkerhet äfven i

vårt land medföra deras försäljande i smyg Häraf skulle följa bristande

aktning för lagarnas helgd, då dessas efterlefvande ej kunde upprätthållas.

hänvisning till hvad bevillningsutskottet sålunda vid föregående

tillfällen uttalat, vill utskottet i anledning af de nu väckta motionerna

framhålla, att, med allt tillbörligt beaktande af individens själfbestämningsrätt,

det dock måste erkännas, att i nykterhets frågan så starka sociala

intressen spela in, att till motarbetande af rusdrycksmissbruket äfveö

restriktiva åtgärder, som otvifvelaktigt innebära en inskränkning af den

personliga friheten i förevarande hänseende, kunna vara befogade.

Då utskottet emellertid anser resultaten af det i vårt land bedrifna

för nykterhetens befrämjande vara sådana, att detta arbete bär

fullföljas på öfvertygelsens väg i förening med väl afvägda lagstiftningsåtgärder

till förhindrande af missbruk af rusdrycker, finner sig utskottet

— under erinran tillika, att yrkandena på ett rusdrycksförbud icke visa*

iwm, SJÖd nåS°n öfvervägande folkmening — icke kunna tillstyrka

bifall till de af motionären nu framställda förslag.»

Under åberopande af hvad utskottet år 1907 sålunda anfört, hem-:

ställer bevillningsutskottet,

1:°) att förevarande motion, n:o 27, om skrifvelse

till Kungl. Maj:t angående förbud mot försäljning af

brännvin, icke måtte af Riksdagen bifallas;

2:o) att förevarande motion, u:o 28, om skrifvelse

till Kungl. Maj:t angående förbud mot tillverkning af

brännvin, icke måtte af Riksdagen bifallas; samt

3.o) att förevarande motion, n:o 29, om skrifvelse

till Kungl. Maj:t angående förbud mot införsel af brännvin,

vin och öl, icke måtte af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 10 februari 1908.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. CAYALLI.

Bih. till Rilcsd. Prot. 1908. 5 Sand. 1 Afd. 7 Käft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

Reservationer:

af herrar O. A. Ericsson i Ofvanmyra och F. O. Berg i Göteborg,

hvilka anfört: ...... . ,

»Bevillningsutskottet framhåller i sitt betänkande i ar, likasom i fjol,

då samma frågor voro under behandling, att, ''med allt tillbörligt beaktande

af individens själfbestämniDgsrätt, det dock måste erkännas, att

i nykterhetsfrågan så starka sociala intressen spela in, att till motarbetande

af rusdrycksmissbruket äfven restriktiva åtgärder, som otvifvelaktigt

innebära en inskränkning af den personliga friheten i förevarande hänseende,

kunna vara befogade’.

Detta erkännande af restriktioners nödvändighet med afseende å rusdryckstrafiken

är emellertid intet nytt. Hela vår rusdryckslagstiftning har

ju länge varit grundad på sådana restriktioner. Med. kännedom om rusdryckernas

natur och verkningar kan väl numera ingen, soin studerat

hithörande spörsmål, vara i tvifvelsmål om hvart dessa alltjämt ''på öfvertygelsens

väg åstadkomna och väl afvägda lagstiftningsåtgärder till förhindrande

af missbruk'' — vi skulle vilja säga bruk — ’af rusdrycker

slutligen komma att föra hän. De komma med nödvändighet att utmynna

i rusdrycksförbud. Äfven icke-absolutister stödja också redan nu

tanken på lokalt veto, som ju är en förelöpare till totalt förbud.

Då utskottet påstår, att yrkandena på ett rusdrycksförbud icke visat

sig äga stöd i någon öfvervägande folkmening, torde detta påstående vara

•mycket svårt att bevisa. Yi kunna naturligtvis ej ännu med bestämdhet

påstå motsatsen, ehuru vår erfarenhet pekar åt annat håll än utskottets.

Under åberopande af hvad vi sålunda anfört, hemställa vi:

l:o) att förevarande motion, n:o 27, om aflåtande

till Kungl. Maj:t af skrifvelse med begäran om utarbetande

af förslag till ett sådant reglerande af rusdryckshandteringen

i riket att, efter en lämplig öfvergångstid,

all försäljning af brännvin må vara förbjuden

till annat än medicinskt, tekniskt eller vetenskapligt

ändamål, måtte af Riksdagen bifallas;

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

2:o) att förevarande motion, n:o 28, om aflåtande

till Kungl. Maj:t af skrifvelse med begäran om utarbetande

af förslag till ett sådant reglerande af rusdryckshandteringen,

att, efter lämplig öfvergångstid,

all tillverkning inom riket af brännvin må vara förbjuden

till annat än medicinskt, tekniskt eller vetenskapligt

ändamål, måtte af Kiksdagen bifallas; samt

3:o) att förevarande motion, n:o 29, om aflåtande

till Kungl. Maj.t af skrifvelse med begäran om utarbetande

af förslag till sådant reglerande af rusdryckshandteringen,

att allt införande i riket af vin,

brännvin, sprit, likörer och därmed likställda varor

samt Öl med mer än 3 procents alkobolhalt må, efter

lämplig öfvergångstid, vara förbjudet till annat än

medicinskt, tekniskt eller vetenskapligt ändamål, måtte

af Kiksdagen bifallas.»

samt af herrar G. Jansson i Krakerud och S. Söderberg i Hobborn.

Ledamoten i utskottet, berr friherre Trolle har begärt få antecknadt,

att han icke deltagit i den slutliga behandlingen af detta betänkande.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.