Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets Memorial N:o 5

1908-05-11 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1908:5, Bankoutskottets Memorial N:o 5

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 5.

1

N:o 5.

Memorial, angående åtgärder för beredande af stadigvarande lokal

för riksbankens kontor i Västerås.

Ank. till Eiksd. kansli den 11 maj 1908, kl. 1 e. in.

Fullmäktige i riksbanken hafva den 30 mars 1908 till utskottet aflåtit

en så lydande skrifvelse:

»Fullmäktige ingingo vid 1904 års riksdag till bankoutskottet med

utredning och förslag angående uppförande af en byggnad i Yästerås

för riksbanken, därvid äfven lokaler skulle beredas för posten och telegrafen.

Bankoutskottet återremitterade emellertid framställningen till fullmäktige,

alldenstund kostnaden för den föreslagna byggnaden ansågs för hög,

och anmodade fullmäktige att inkomma med nytt förslag i ärendet. I anledning

häraf ansågs nödvändigt att försäkra riksbanken om rättighet att,

till dess definitivt beslut i byggnadsfrågan blifvit fattadt, få behålla den

lokal, hvari banken provisoriskt var inrymd, och förlängdes därför hyreskontraktet

för densamma till den 1 oktober 1910.

Då hyrestiden nu närmar sig sitt slut, blir det nödvändigt att snart

vidtaga åtgärder för att bereda permanenta lokaler för riksbanken, så

att dessa blifva i ordning, innan kontraktstiden för den nuvarande lokalen

utgår.

Sedan ärendet senast förelädes bankoutskottet, hafva emellertid en

del förändrade förhållanden inträdt. Telegrafverket har nämligen för

egen räkning inköpt tomt i den omedelbara närheten af riksbankens

nuvarande lokal, och afsikten säges vara att å denna plats uppföra en

byggnad afsedd för såväl telegrafverket som posten.

Bill. till Rissel. Prof. 1908. 6 Sami. 1 Afd. 5 Saft. (N:o 5.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets Memorial N:o 5.

Den byggnad, som skall uppföras för riksbankens räkning, bör sålunda

numera endast vara afsedd härför. Under dessa omständigheter

torde det vid frågans föregående behandling ifrågasatta förslaget att förlägga

byggnaden till Fiskartorget få anses förfallet, alldenstund det härvid

tillämnade tomtbytet skulle medföra alltför dryga kostnader.

Fullmäktige hafva åt arkitekterna Ullrick & Hallquisth lämnat uppdrag

att inkomma med förslag och kostnadsberäkning för en ensamt för

banken afsedd byggnad och få underställa bankoutskottet bifogade tvenne

förslag till byggnadsfrågans lösande.

Det första af dessa förslag afser att å den tomt, som för ändamålet

redan inköpts i kvarteret Melker, uppföra bankhuset. Kostnaden härför

har af arkitekterna beräknats till kronor 140,000, hvartill kommer kostnaden

för grundläggningen, som med afseende å grundens dåliga beskaffenhet

anses böra beräknas till minst kronor 5,000, hvarigenom hela kostnaden,

inklusive tomten, som kostat kronor 28,000, skulle komma att

uppgå till cirka kronor 173,000.

Det andra förslaget åter afser att inköpa den egendom, där banken

för närvarande är inrymd, och genom föreslagna förändringar göra huset

fullt lämpligt för banken. Fullmäktige hafva i sådant syfte satt sig i

förbindelse med husägaren, som förklarat sig villig försälja egendomen

till ett pris af kronor 62,000. Kostnaden för nödiga omändringar har af

arkitekterna beräknats till cirka kronor 66,000, så att hela kostnaden

skulle blifva 128,000 å 130,000 kronor. Skulle riksbankens tomt i

kvarteret Melker kunna säljas till samma pris som det, hvartill den inköpts,

eller kronor 28,000, skulle sålunda ett fullt passande hus kunna

för riksbankens ändamål erhållas för cirka kronor 130,000. Det har

visserligen tidigare invändts, att den nuvarande lokalens läge vore något

aflägset, men sedan Stora torget betydligt utvidgats åt just den sida, där

riksbankens lokal är belägen och det nya stadshuset uppförts på denna

sida af torget samt vidare inom kort tid lokaler för telegrafen och enligt

uppgift äfven för posten komma att beredas i bankens omedelbara närhet,

torde läget numera få anses vara ganska centralt och fullt lämpligt.

Under ombyggnadstiden torde tillfällig lokal möjligen blifva behöfligt

förhyra. Arkitekterna anse emellertid, att ombyggnaden skall kunna

verkställas på omkring sex månader.

I betraktande af de fördelar, som komma att vinnas, om det hus

inköpes, där den nuvarande lokalen finnes, nämligen dels i afseende å

läget, dels ock i afseende å de väsentligen billigare byggnadskostnaderna,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 5.

3

tveka fullmäktige icke att hemställa, det bankoutskottet ville föreslå

innevarande års Riksdag, att fullmäktige bemyndigas dels att inköpa den

egendom, hvari banken för närvarande drifver sin rörelse, för ett pris

af kronor 62,000, dels att för en kostnad af omkring kronor 68,000

låta verkställa nödiga ändringsarbeten å byggnaden, dels slutligen att

till bäst möjliga pris försälja riksbankens tomt i kvarteret Melker.»

Efter det denna skrifvelse öfverlämnats till utskottet, hafva stadsfullmäktige

i Yästerås genom därtill bemyndigade personer till bankofullmäktige

inkommit med eu skrifvelse, däri uttalas önskvärdheten af att

lokaler för riksbankens kontor och postkontor må förläggas på lämpligare

plats i staden än dess nordligaste del, där riksbankens kontor nu är

förlagdt. Såsom skäl härför anföres i skrifvelsen, att båda dessa kontor

borde vara så nära som möjligt intill stadens affärscentrum, hvilket vore

och sannolikt alltid komme att förblifva den trakt af staden, där Störa

gatan och Köpmangatan korsa hvarandra. Hvad särskildt postkontoret

vidkomme, vore det af stor vikt, att afståndet emellan postkontoret och

järnvägsstationen icke onödigt förlängdes, ty därigenom komme postutdelningen

att i afsevärd mån försenas. Äfven stadens myndigheter

och länsstyrelsen, som hade sina lokaler i södra delen af staden, vore i

hög grad intresserade af att postkontoret ej förlädes till norra delen af

staden. Riksbankskontorets läge vore också af stor vikt för samhället

och blefve det i ännu högre grad, då frågan om landtränteriernas indragning

blefve löst. Då alla af länsstyrelsen beordrade utbetalningar,

som nu skedde genom ränteriet, framdeles skulle verkställas genom

riksbanken, vore det för allmänheten af stor betydelse, att afståndet

emellan riksbanken och länsstyrelsen icke blefve besvärande stort.

Yid öfverlämnande till utskottet af denna skrifvelse hafva bankofullmäktige

funnit hvad däri anförts ej innefatta skäl till afvikelse från

fullmäktiges tidigare i ämnet uttalade uppfattning.

Då frågan om beredande af stadigvarande lokal för riksbankens

kontor i Yästerås vid flera föregående tillfällen varit föremål för behandling

inom bankoutskottet, har utskottet nu ansett sig böra lämna följande

redogörelse för hvad förut i hufvudsak förekommit i ärendet.

På framställning af bankofullmäktige beviljade 1900 års Riksdag

ett anslag af 28,000 kronor för inköp i Yästerås af de i kvarteret Melker

belägna delarna af tomterna n:is 93, 94 och 95 samt en från Lillåns

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets Memorial N:o 5.

strandområde för sammanslagning med tomten n:o 93 afskild del, allt i

stadens södra kvarter. Hela arealen var 1,404,5 kvadratmeter. Beträffande

detta tomtköp anförde fullmäktige kos bankoutskottet vid nämnda riksdag

bland annat följande: »Svårigheterna att i denna stad finna en icke för

kostsam och i alla afseenden välbelägen tomt hafva varit rätt stora. De

tomter eller tomtkomplexer, som stått till buds, hafva måst betinga afsevärdt

höga kostnader, helst de varit bebyggda med hus, som gifvit god

afkastning, eller skolat bildas genom sammanslagning af flere tomtområden,

eller ock hafva de haft andra olägenheter. Den tomt, som fullmäktige

ansett böra ifrågakomma, är belägen i stadens östra del, hvilken ännu

icke är så mycket utvecklad, men utan tvifvel har framtid för sig. Den

ligger ej långt från den nuvarande järnvägsstationen, hvars flyttande mer

åt öster inom samhället ansetts kunna längre fram ifrågakomma, och har

såsom hörntomt ett jämförelsevis fritt läge. Att postexpeditionen där

skulle komma att inrymmas hafva fullmäktige enligt under hand förda

förhandlingar giltig anledning att antaga, hvaremot det är ovisst, huruvida

telegrafexpeditionen för det närvarande anses böra dit förläggas.

I betraktande dock af tomtens storlek, relativt fria läge och salupris,

hafva fullmäktige icke tvekat att förorda den till inköp, helst grunden,

enligt hvad vederbörande stadsingenjörs undersökning utvisar, med måttlig

kostnad kan för byggnadsändamål apteras.»

Afsikten var vid inköpet af detta område, att det skulle kunna

bebyggas så tidigt, att riksbanken där skulle få lokaler för det kontor,

som i staden skulle öppnas under år 1902.

Hos bankoutskottet vid 1901 års Riksdag gjorde fullmäktige framställning

om anslag å 140,000 kronor för uppförande å nämnda tomt af

eu byggnad, inrymmande riksbankens lokal, telegrafexpeditionen och en

bostadsvåning, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med förslagsritningar af

arkitekten A. Johansson, men den 20 maj 1901 beslöt bankoutskottet

att, då generalpoststyrelsen funnit sig böra afstå från begagnandet af

gjordt erbjudande i fråga om lokals tillhandahållande, samt från Västerås

städs sida ifrågasatts, att staden för tilltänkt ny gatureglering skulle

komma i besittning af eu del af riksbankens tomt, hvilken i sådant fall

behöfde åt annan sida tillökas, och då under sådana förhållanden

byggnadsfrågan ej syntes kunna vinna sin lösning så tidigt, att kontoret

hunne att enligt Riksdagens beslut öppnas i egen lokal under år 1902,

frågan om uppförandet af bankbyggnad för kontoret i Västerås ej för det

dåvarande skulle föranleda någon utskottets åtgärd, utan ville utskottet,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 5.

med uttalande af den mening, att en blifvande riksbanksbyggnad därstädes

jämväl skulle innefatta lokaler för post- och telegrafverken, därom

förnyade underhandlingar borde inledas, anmoda bankofullmäktige att gå

i författning om förhyrande af banklokal till dess byggnadsfrågan hunnit

närmare sin lösning.

Vid 1903 års riksdag gjorde fullmäktige hos bankoutskottet framställning,

dels att banken för beslutad gatureglering skulle afstå från eu

del af den inköpta tomten mot erhållande af annat större område i utbyte,

därvid viss mellangift skulle erläggas, dels ock att ett anslag af

225.000 kronor skulle beviljas för uppförande därstädes af byggnad, afsedd

att inrymma lokaler för riksbanken och telegrafverket.

Samtidigt meddelades, att stadsfullmäktige i Västerås alternativt erbjudit

riksbanken att i utbyte mot den inköpta tomten med åbyggnader

få förvärfva annan, staden tillhörig, 1,800 kvadratmeter omfattande tomt,

belägen vid Fiskartorget i stadens södra kvarter, mot en mellangift af

20.000 kronor, men att bankofullmäktige, ehuru den senare tomten

syntes välbelägen och postverket förklarat sig benäget att dit flytta sin lokal,

ej funnit skäl frångå den ursprungliga planen, kufvudsakligast därför

att grunden för byggnad därstädes vore synnerligen dålig och bebyggandet

därigenom skulle väsentligt fördyras.

Bankoutskottet vid 1903 års riksdag, som, bland annat, fann den

till byte föreslagna tomten hafva ett lika godt läge för riksbankshus som

den inköpta tomten och framför den senare äga företräde med hänsyn

därtill att postverket förklarat sig benäget att förhyra lokaler i ett riksbankshus

vid Fiskartorget, återremitterade ärendet till fullmäktige under

uttalande af önskvärdheten af ett sådant ordnande af förevarande byggnadsfråga,

att äfven postverket kunde finna det förmånligt att i riksbankshuset

förhyra lokaler.

Då ärendet vid 1904 års riksdag åter förelädes bankoutskottet,

meddelade bankofullmäktige, att den fordrade mellangiften vid eventuellt

byte med tomt vid Fiskartorget blifvit från stadens sida nedsatt till

15.000 kronor, samt inlämnade för pröfning dels uppgjorda ritningar

till byggnad, afsedd för sistnämnda tomt och inrymmande utom lägenheter

för riksbanken jämväl lokaler för post- och telegrafverken, dels ock det

vid föregående riksdag framlagda förslaget till byggnad å tomten i kvarteret

Melker. Fullmäktige förordade antagande af stadens bytesanbud och

godkännande i hufvudsak af de för tomten vid Fiskartorget uppgjorda

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

BankoutsJcottets Memorial N:o 5.

ritningarne, hvarför skulle erfordras anslag dels 15,000 kronor för tomtbytet,

dels 228,000 kronor för byggnadens uppförande.

Utskottet ansåg sig ej kunna hos Riksdagen tillstyrka det ifrågasatta

tomtbytet eller beviljande af anslag för uppförande af byggnad

enligt förelagda ritningar, utan anmodade bankofullmäktige att inkomma

med nytt förslag för anskaffande af lämplig lokal för ifrågavarande

afdelningskontor.

För att på platsen taga närmare kännedom om förhållandena hafva

delegerade af bankoutskottet den 1 maj 1908 besökt Västerås tillsammans

med en af bankofullmäktige samt ombud för post- och telegrafverken.

Därvid meddelades, att stadsfullmäktige vid sammanträde den 30 april

1908 besluta erbjuda statsverket antingen byte af tomter sålunda, att

staten mot afstående till staden af tomten i kvarteret Melker jämte byggnader

och mot erläggande af en mellangift af 25,000 kronor erhölle

västra delen af tomterna n:is 111 och 112 vid Fiskartorget i stadens

södra kvarter, som icke upptoges af det nya varmbadhusets tomt och

hvilket tomtområde innehölle 2,202,7 kvadratmeter — således något öfver

400 kvadratmeter mera än som vid förra bytesförslaget ifrågasatts —

med förbehåll likväl för staden af fri dispositionsrätt till de å det erbjudna

tomtområdet uppförda hus, eller ock försäljning af samma område vid

Fiskartorget mot en köpeskilling efter 25 kronor per kvadratmeter med

förbehållen rätt för staden att disponera å tomten uppförda hus. Tillträdet

skulle äga rum den 1 oktober 1908.

Från telegrafverket erhölls upplysning, att för dess räkning inköpts

tomten n:o 9 b om 1,683 kvadratmeter i stadens norra kvarter

och att för gatureglering i enlighet med fastställd stadsplan telegrafverket

måste inköpa ytterligare ett område om 367 kvadratmeter, som

erbjudits för 8,000 kronor. Detta sammanlagda tomtutrymme skulle vara

tillräckligt för telegrafverkets behof, äfven med hänsyn till framdeles

erforderliga utvidgningar, och skulle också kunna medgifva anordnande

af lokaler för posten, men vore för knappt för att jämväl riksbanken

där kunde beredas utrymme. För sådant ändamål ifrågasattes, att intill

liggande tomten n:o 9 a, som ägdes af staden, skulle af statsverket förvärfvas.

Delegerade anmodade därför representanter för stadsfullmäktige

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o. 5.

7

att meddela de villkor, på hvilka en dylik öfverlåtelse skulle kunna

äga rum.

Med anledning häraf hafva stadsfullmäktige den 5 maj 1908 bemyndigat

drätselkammaren att med statsverket träffa aftal om försäljning

till statsverket för ett pris af 33,500 kronor af tomten n:o 9 a i norra

kvarteret om 1,742 kvadratmeter med undantag af den del af densamma

om 322 kvadratmeter, som för staden behöfdes för utläggande af det så

kallade Svartåtorget, men med tillägg af ett område om 593,2 kvadratmeter

af nuvarande Biskopsgränd och Biskopsträdgården (däri inginge

det ofvan omförmälda område om 367 kvadratmeter, som skulle tilläggas

tomten n:o 9 b), samt med förbehåll likväl för staden af fri dispositionsrätt

till de byggnader, som äro uppförda delvis å den del, som staden

icke skulle afstå. Tillträdet för statsverket skulle ske den 1 oktober

1909.

Samtidigt hafva stadsfullmäktige, för att om möjligt få det i staden

allmänt rådande önskemålet beträffande särskildt riksbankens och postkontorets

förläggning tillgodosedt, nedsatt mellanafgiften vid det senast

föreslagna bytet af riksbankens tomt mot tomtområdet vid Fiskartorget

till 15,000 kronor. Båda dessa anbud stå för stadens räkning ej fast

längre än till den 28 juni 1908.

Från post- och telegrafverken har slutligen utskottet erhållit upplysningar,

att telegrafverket med hänsyn till sina ledningar endast med

mycket stora kostnader skulle kunna förlägga sina lokaler till någon

annan trakt af staden än där verket nu inköpt tomt samt att postverket,

som redan ingått förberedande underhandlingar om anskaffande af lokal

å telegrafverkets tomt, ej kunde förlägga sina lokaler till kvarteret

Melker, men möjligen till Fiskartorget, ehuru man i senare fallet kunde

motse anspråk från Yästerås stad att ett filialkontor skulle förläggas till

stadens norra kvarter.

För bedömande af läget för ifrågakomma tomtplatser har utskottet

efter en öfvertryckt karta öfver Yästerås stad låtit anteckna följande

ungefärligt tagna mått:

från riksbankens tomt i kvarteret Melker:

till järnvägsstationen .................................................... 400 meter

till Fiskartorget ............................................................... 325 »

till länsresidenset............................................................... 550 »

till Stora torget .............................................................. 500 >

s. 8 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

8

Bankoutskottets Memorial N:o 5.

från tomtområdet vid Fiskartorget:

till järnvägsstationen (öfver Yasaparken)

till residenset .............................................................

till Stora torget ........................................................

800 meter

200 »

350 »

från telegrafverkets tomt (mellan Biskopshuset och Domprosthuset):

till Stora torget ............................................................... 70 meter

till järnvägsstationen ..................................................... 800 »

till residenset .................................................................... 700 »

samt till riksbankens nu förhyrda lokal (norrut)...... 100 »

Den med hänsyn till Eiksdagens snara slut knappa tiden har icke

medgifvit utskottet att inhämta formligt utlåtande från bankofullmäktige

beträffande stadsfullmäktiges erbjudande af tomten n:o 9 a, men har utskottet

under hand erfarit, att från riksbankens sida ej möter något

hinder att förlägga riksbankens kontor till någon af tomterna n:is 9 a

eller 9 b samt att någon svårighet ej föreligger för att få hyreskontrakt

angående bankens nuvarande lokal förlängdt.

Redan förut bär vid åtskilliga tillfällen, då frågor förelegat om anskaffande

af lokaler för riksbankens kontor i orterna, inom Riksdagen

framhållits önskvärdheten af att sådana lokaler anordnades i samband

med lokaler för post och telegraf, så att dels riksbanken må erhålla

bekvämaste förbindelse med dessa kommunikations verk, dels ock statsverkets

kostnader för byggnader må så mycket som möjligt kunna nedbringas.

Dessa synpunkter synas därför främst böra tagas i betraktande,

då det nu är fråga om beredande af stadigvarande lokal för riksbankskontoret

i Yästerås, i synnerhet som lokalfrågan äfven för post och

telegraf därstädes samtidigt ligger under förberedande behandling.

Då hvarken postens eller telegrafens lokaler kunna förläggas till

den redan för riksbankens räkning inköpta tomten i kvarteret Melker,

anser utskottet till en början, att denna tomt ej vidare bör ifrågakomma

vid valet af plats för riksbanken. Denna tomt torde således böra till

bästa möjliga pris försäljas, och äfven om antagligt anbud ej skulle

kunna i en snar framtid erhållas, synes riksbanken därigenom ej lida

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 5.

9

någon afsevärd förlust, då enligt hvad utskottet inhämtat, från fastigheten

inflytande hyror i det närmaste förränta köpeskillingen.

Hvad beträffar tomtområdet vid Fiskartorget har detta onekligen

ett i synnerhet i förhållande till länsresidenset och järnvägsstationen

fördelaktigt läge, hvilket ock tidigare föranledt såväl hankofullmäktige

som bankoutskott att förorda riksbankens förläggande till denna plats.

Men när nu telegrafverket inköpt tomt i den del af staden, som för

detsamma anses lämpligast, har frågan därigenom kommit i ett nytt läge,

och ett af hufvudskälen för sökande af plats för riksbanken vid Fiskartorget

bortfallit. Då dessutom med afseende å denna plats alltid kvarstår

såsom en olägenhet de särdeles svåra grundförhållandena, som i hög

grad fördyra hvarje byggnadsföretag därstädes, finner utskottet att äfven

detta alternativ bör förfalla.

Vid valet mellan de återstående alternativen — att efter inköp

omändra det hus, där riksbanken nu hyr, eller att förvärfva den intill

telegrafverkets tomt belägna tomten n:o 9 a för att på dessa tomter

anordna lokaler för både riksbank, post och telegraf — tvekar ej utskottet

att tillstyrka det sistnämnda, äfven om frågan om beredande af

stadigvarande lokal för riksbanken därigenom ytterligare något fördröjes.

Förläggande af ifrågavarande lokaler till dessa tomter kan från

stadens sida icke vara ofördelaktigt, då de ligga i omedelbar närhet af

Stora torget, där flera af stadens förnämsta byggnader, bland annat det

nyuppförda monumentala stadshuset, äro belägna och som väl äfven

måste anses vara den centralaste punkten för stadens affärslif. Äfven

om dessa tomter ligga längre bort från järnvägsstationen och länsresidenset

än tomterna vid Fiskartorget, torde det obetydligt ökade

afståndet ej medföra någon afsevärd olägenhet eller tidsutdräkt för allmänheten

vid kommunikation med ifrågavarande verk.

Efter hvad utskottet inhämtat lärer det ej möta några svårigheter

att inleda och med gynnsamt resultat fullfölja underhandlingar mellan

vederbörande styrelser för riksbanken samt post- och telegrafverken

angående fördelaktigaste sättet att gemensamt ordna byggnadsfrågan för

en kostnad, som för statsverket i sin helhet ställer sig gynnsam. Sedan

af dessa underhandlingar och därför erforderliga kostnadsberäkningar

framgått, hvilket af verken lämpligast bör blifva byggherre och hyresvärd

för de öfriga, kan, om det af staden i fråga om tomten n:o 9 a gjorda

erbjudandet antages och tomten nu för riksbankens räkning inköpes,

Bill. till Riksd. Prot. 1908. 6 Sami. 1 Afd. 5 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets Memorial N:o 5.

äganderätten till båda tomterna sedermera med lätthet öfverfiyttas på

samma hand.

Sedan bankofullmäktige låtit meddela att från deras sida ej möter

något hinder för åsidosättande af förslaget om inköp och ombyggnad af

den fastighet, där riksbanken nu hyr, synes det vara så mycket mindre

skäl att vidhålla detta förslag, som man härigenom åtminstone till någon

del tillmötesgår stadens önskan att riksbankens lokal ej må förläggas

för långt bort från stadens centralaste delar. Uppförande af byggnad

för banken på annan plats medför också den fördelen, att bankens

lokaler under byggnadstiden förblifva orubbade, och därigenom undvikas

de olägenheter och den risk, som måste vara förenade med bankens

inrymmande i en provisorisk lokal.

På grund af hvad sålunda anförts, hemställer utskottet,

att Eiksdagen må bemyndiga fullmäktige i riksbanken
a)

att för ett pris af 33,500 kronor och med de

villkor i öfrigt, som af stadsfullmäktige i Yästerås

vid sammanträde den 5 maj 1908 angifvits, för riksbankens

räkning inköpa tomten n:o 9 a i stadens

norra kvarter om 1,742 kvadratmeter med undantag

af den del af densamma om 322 kvadratmeter, som

för staden behöfves för utläggande af det s. k. Svartåtorget,

men med tillägg af ett område om 593,2 kvadratmeter

af nuvarande Biskopsgränd och Biskopsträdgården;

samt

b) att till bästa möjliga pris försälja riksbankens

tomt i kvarteret Melker.

Stockholm den 11 maj 1908.

På bankoutskottets vägnar:

WERNER G. von SCHWERIN.

Grefve Lewenhaupt har begärt att få antecknadt, att han icke deltagit

i behandlingen af detta ärende.

Stockholm, Nya Tryckeri-Aktiebolaget, 1908.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.