Sök i Ratio Lex

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 11

1908-03-31 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 1TU 1908:11, Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 11

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 11.

1

N:o 11.

Ank. till Eiksd. kansli den 31 mars 1908, kl. 3 e. m.

Första Kammarens tillfälliga utskotts n:o 1 utlåtande n:o 8,

i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl.

Maj:t angående utsträckt fridlysning af hare, tjäder och

orre.

Herr J. A. Jonsson i Hökhult har i en inom Andra Kammaren väckt Månenen.

motion, n:o 142, föreslagit, »att Riksdagen ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t

hemställa, att jaktstadgan blefve i det afseendet ändrad, att tiden för

fridlysning af hare, tjäder och orre utsträckes till den 15 september».

Motionären har till stöd för sin hemställan anfört följande:

»Jaktens egentliga betydelse är väl den förströelse och det nöje, den

bereder jägaren, samt det värde, den lämnar honom och landet i dess helhet.

För att stammen af villebrådet ej skall komma att förminskas och

jakten skall blifva så gifvande som möjligt, bör den omsorgsfullt vårdas.

Genom gjorda iakttagelser har jag kommit till insikt om att ändring

i jaktstadgan behöfver vidtagas, dels för att skydda stammen af en del

villebråd och dels för att bättre kunna tillvarataga och draga verklig

nytta af det skjutna.

Hare, tjäder och orre böra vara förbjudna från och med den 15

februari till och med den 15 september.

Den 15 augusti, då fridlysningstiden af ofvannämnda villebråd

utgår, äro en del ungar ännu så små och outvecklade, att det är skada

att skjuta dem. De hafva då öfverlefvat de värsta farorna, som många

fallit offer för, och behöfva ännu få tid att växa. Denna tid äro de

Bih. till Riksd. Prof. 1908. 8 Samt. 2 Afd. 1 Band. 10. Käft. (N:o 11.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 11.

äfven lätt åtkomliga för jägaren oeh hans hundar. Hvad tjäder och

orre beträffar, vårdas ännu ungarna af sina mödrar i de flesta fall.

Genom att efterhärma ungarnas läte, då de blifvit skilda från modern,

på det sättet lockar jägaren till sig både hönor och ungar, som då bli

ett lätt jaktbyte.

Det ligger något hos hörian-modern nedlagdt, som säger henne, att

hon måste vårda och draga försorg om sina ungar, och vid den tid, då

fridlysningstiden går till ända, äro en del ungar ännu så små, att instinkten

hindrar modern att öfvergifva dem.

Det är från djurskyddssynpunkt oriktigt att tillåta jakten å dessa

djur så tidigt som den 15 augusti; hönorna skjutas nämligen därigenom

i stor mängd bort från sina ungar, och detta den tid, då en del ungar

äro så små, att de med svårighet kunna reda sig själfva.

Man har fridlyst tjäder- och orrhönor under hela året utom under

tiden 16 augusti—14 oktober för att därigenom bevara stammen af

dessa fåglar, men de flesta hönor, som skjutas, skjutas nog den första

månaden de äro lofliga, på grund af att de äro så lätt åtkomliga.

Åf det, som skjutes under augusti och första delen af september

månad, går mycket på grund af den milda temperaturens inverkan förloradt,

i all synnerhet som största delen sändes till städerna i och för

försäljning. Första tiden jakten är tillåten får jägaren mycket litet

hetaldt för det skjutna villebrådet, emedan uppköparna frukta för att

detsamma skall skadas. Köpmännen klaga öfver att, fastän de med

omsorg vinnlägga sig om att förvara det skjutna, åtskilligt däraf dock

tager skada, innan det kommer fram till bestämmelseorten. Uppköpare

af det vilda påstå, att de göra förluster på denna handel på hösten,

just på grund af svårigheten att förvara det skjutna villebrådet.

Det är en förlust för jägaren och för landet, att jakten å dessa

villebråd är tillåten så tidigt.»

Andre, Kärn- Öfver motionen har Andra Kammarens femte tillfälliga utskott afgif
™ko{/7y/tvit

följande yttrande:

Jämlikt Kung!. Maj:ts nådiga bref af den 12 mars 1890 skall kungl.

domänstyrelsen hvarje år i april månad låta i svensk författningssamling

införa en sammanfattad redogörelse för gällande bestämmelser rörande

fridlysning af vildt.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 11.

3

I öfverensstämmelse härmed har kungl. domänstyrelsen senast den

20 april 1907 kungjort, att, med undantag- för sådan jakt inom hägnad

jaktpark eller djurgård, som enligt jaktstadgan är ägare af sådan medgifven,

följande fridlysningstider äro gällande för hare, tjäder och orre:

inom Norrbottens och Västerbottens län från och med den 16 mars

till och med den 20 augusti, och i öfriga delar af riket från och med

den 15 februari till och med den 15 augusti; dock att jakt efter tjäderliönor

och orrhönor utom i Kopparbergs och de norrländska länen är förbjuden

från och med den 1 januari till och med den 15 augusti samt

från och med den 15 oktober till och med den 31 december, hvarjämte

på Gottland jakt efter tjäder är förbjuden tills vidare intill år 1910

samt jakt efter tysk hare under åren 1907—1909.

Den för inhemsk hare gällande fridlysningen äger tillämpning jämväl

för tysk hare, där ej för viss del af landet annorlunda är stadgadt.

I dessa bestämmelser yrkar motionären den ändring, att fridlysningstiden

öfverallt utsträckes till den 15 september, och detta yrkande

grundas, såsom af motiveringen framgår, dels på farhåga för att stammen

af i fråga varande villebrådsarter med tillämpande af nuvarande bestämmelser

skulle minskas, dels på djurskyddssynpunkter af mera allmän art

och dels slutligen på en klagan öfver att köttet af det tidigast skjutna

villebrådet ofta till följd af rådande värme förstöres och ej kommer till

full användning. Motionären tyckes dock mest hafva tänkt på fågeljakten

och hufvudsakligast med afseende på den framlagt sitt förslag.

Utskottet måste naturligtvis instämma med motionären däruti, att

stammen af dessa villebrådsarter behörigen bör skyddas samt äfven däruti,

att det från djurskyddssynpunkt är oriktigt att tillåta jakt å moderdjur,

medan ungarne äro så små, att de ej kunna reda sig själfva. Huruvida

för uppnående af dessa mål är behöflig! att utsträcka fridlysningstiden

så långt, som motionären tänkt sig, därom torde något uttalande icke

lämpligen kunna göras, förrän sakkunnig utredning förebragts angående

de särskilda förhållanden, hvilka naturligen noga måste beaktas, då bestämmelser

af ifrågavarande art utfärdas.

Hvad skogsfågel beträffar, ''torde ungarne endast under särskild! ogynnsamma

år ej vara utvuxna den 15 augusti. Visserligen påträffas hvarje år

en eller annan kull med små ungar vid sagda tid, men detta är undan
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Första Kammarens Tillf ätliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 11.

tag och beror på omläggning, sedan hönans första äggkull blifvit förstörd.

Skytte för lock går endast för sig, så länge ungarne ej kunna

sköta sig själfva, och i regel torde detta vara förhållandet högst några få

dagar efter nuvarande jakttids inträde. Största delen af den för lock skjutna

fågel, som först salubjudes, torde hafva skjutits före jakttidens början. Men

äfven om så ej skulle vara förhållandet, torde man åtminstone kunna påstå,

att det oftast är tjufskyttar eller sådana, som marodera på andras

marker, som använda lockskytte och som därför äro angelägna att vara

de första på platsen. En framflyttning af tiden för jaktens början

med endast några få dagar, kanske till den 20 augusti såsom i. Norr- och

Västerbottens län, torde måhända vara tillräcklig för att nästan omöjliggöra

skytte för lock. Blefve fridlysningstiden utsträckt ända till

den 15 september, skulle jakten för stående fågelhund i det närmaste

omöjliggöras, emedan fågeln i regel ej trycker för hunden efter denna

tid, och då jakten för skällande hund äfven går dåligt sent på hösten,

komme en sådan åtgärd att medföra, att fågeltillgången alltför litet tillgodogjordes.

Motionären har ej anfört några skäl för att fågelstammens

vidmakthållande skulle kräfva så energiska skyddsåtgärder. Utskottet har

ej heller kunnat finna, att sådana skäl föreligga, och vill dessutom framhålla,

att intresset för jaktvården troligen till följd af en sådan inskränkning

i jakttiden skulle slappas hos den stora mängd jägare, som nu lägga

sig vinning därom.

Med afseende på den af motionären påpekade omständigheten, att

köttet af de i augusti- skjutna djuren ej skulle komma till full användning,

vill utskottet framhålla, att kött af skogsfågel kan hålla sig friskt

länge äfven vid ifrågavarande tid af året, om det behandlas rätt, samt att

det ju alltid står innehafvare af jakträtt fritt att vänta några dagar med

sin jakt, tills han finner tiden fullt lämplig. Det torde emellertid ej

kunna förnekas, att möjligheten att under de första dagarna af jakttiden

få skjuta för lock kan medföra, att personer, som ej hafva vidare intresse

för jaktvård, under dessa dagar nedskjuta så mycket fågel, att den kanske

ej kommer till användning och att detta är eu omständighet, som

äfven talar för någon framflyttning af tiden. Utskottet anser emellertid,

att hänsyn till möjligheten att förvara köttet ej får tillmätas så stor betydelse,

att den skulle kunna vara fullgiltig! skäl för lridlysningstidens

utsträckande en hel månad, på samma gång utskottet naturligen ej vill

förneka, att framskjutning af jakten mot hösten medför fördelar.

Hvad sedan haren beträffar, kan en utsträckt fridlysning för den

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (Wto 1) Utlåtande N:o 11.

5

visserligen också vara önskvärd, enär den sist satta ungkullen under

augusti månad ännu ej är utvuxen och honorna därför vid denna tid äro

lätta att skjuta. Så lång utsträckning af tiden, som motionären tänkt

sig, torde dock ej vara nödvändig. Måhända skulle det vara till fyllest

att utsträcka fridlysningstiden till den 1 september. För att kontroll öfver

föreskrifternas efterlefnad ej skall försvåras torde man emellertid böra

hålla på att fridlysningstiden är lika för hare och skogsfågel. Till denna

senare räknas i nuvarande bestämmelser äfven järpe och ripa, hvilka motionären

ej omnämnt, men å hvilka afseende naturligen måste fästas vid

bestämmande af fridlysningstiden.

Af hvad sålunda anförts torde framgå, att utskottet håller före, att

en framflyttning med några dagar af tiden för jakt af hare, tjäder och

orre ur flere synpunkter skulle, vara nyttig, men att utskottet ej kan

anse den af motionären föreslagna utsträckningen af fridlysningstiden

för ifrågavarande villebrådsarter ända till den 15 september vara nödvändig

eller önskvärd.

Utskottet vill därför med anledning af herr J. A. Jonssons i Hökhult

förevarande motion hemställa,

att Andra Kammaren för sin del behagade besluta,

det Riksdagen i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhåller,

det Kungl. Maj:t täcktes tillse, att jaktstadgan

blefve i det afseendet ändrad, att fridlysningstiden

för hare, tjäder och orre må utsträckas till dag, som

efter sakkunniges utredning kan anses lämplig,* dock

ej längre än till den 1 september.

Andra Kammaren har enligt inkommet protokollsutdrag godkänt detta

betänkande med den ändring, att orden »att jaktstadgan blefve i det hänseendet

ändrad» utginge, och har Första Kammaren till sitt första tillfälliga

utskott öfverlämnat detta ärende.

Första Kammarens utskott delar Andra Kammarens utskotts uppfattning

däruti, att mycket afseende icke torde böra fästas vid hvad motionären

såsom skäl för sin framställning anfört angående svårigheten att

från förskämning bevara köttet af den myckenhet vildt, som på grund

af en tidigare börjad jakt anses på en gång tillföras vildthandeln.

Däremot anser utskottet, äfven i likhet med Andra Kammarens ut
-

Andra Kammarens

beslut

och Forsta

Kammarens

remiss.

Fo?''sta Kammarens

utskotts

yttrande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N;o 11.

skott, att af de skäl till utsträckning af fridlysningstiden, som motionären

anfört, faran för ifrågavarande villebrådsstammars minskning äfvensom

den grymhet, som ligger däri att döda moderdjur, medan ungarna ännu

äro för små att kunna reda sig på egen hand, äro vägande skäl för åtgärder

i motionens syfte.

Särskilt vill utskottet framhålla önskvärdheten af utsträckning af

fridlysningstiden för hare, då utskottet har sig bekant, att under nu

tillåten tid det mycket ofta inträffar att drägliga harhonor fällas. Också

jagar redan nu ingen verklig jägare hare före den 1 september.

Hvad åter tjäder och orre beträffar torde endast i undantagsfall

ungarna den 15 augusti icke vara tillräckligt utvuxna för att kunna reda

sig på egen hand, men torde möjligen i vissa delar af vårt land några

dagars utsträckning af fridlysningstiden, äfven hvad dessa fåglar beträffar,

kunna vara gagnelig.

Andra Kammarens utskott har i sin motivering framhållit, att järpe

och ripa såsom i nuvarande bestämmelser räknade till skogsfåglar böra

vid en eventuell utsträckning af fridlysningstiden för tjäder och orre

komma i åtnjutande af samma fridlysningstid.

Hvad hjäipen angår, har utskottet intet däremot att erinra.

Däremot anser utskottet, att med afseende på ripan ingen förändring

i fridlysningstiden bör ega ram. Detta på grund af särskilda omständigheter.

Utskottet har sig nämligen bekant, att ripj akten utöfvad af

sportjägare skulle komma att lida ett allvarsamt afbräck, därest fridlysningstiden

för denna fågelart förlängdes, då väderleken mot de sista dagarne

af augusti alltför ofta visat sig ogynnsam och försvårat eller- omöjliggjort

jakt för hund. Ku medför otvifvelaktigt jakten å ripa, bedrifven

såsom sport, alldeles oafsedt nöjet för jägaren, mycket stora fördelar

för de orter, där denna jakt utöfvas, dels genom de höga jaktarrenden,

som utbetalas, dels genom de inkomster, som på mångahanda sätt beredas

ortens innebyggare genom den stora mängden sportjägares vistelse

under några veckor i den fattiga bygden.

Omöjliggöres sportjakten å ripor, går orten miste om alla dessa fördelar,

och den i Norrland energiska bedrifna, ytterligt osympatiska jakten

med snara blefve i det närmaste allena härskande.

Då sportjakten i regeln bedrifves af för stammens vidmakthållande

intresserade jägare, torde ur jaktvårdssynpunkt densamma böra kraftigt

stödjas gentemot snarjakten, som dödar utan urskilning.

Utskottet har sig visserligen bekant, att Jämtlands landsting sistlidne

s. 7 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N;o 11.

7

höst hos Kungl. Maj:t gjort underdånig framställning om bland annat

utsträckning af fridlysningstiden för ripa till den 1 september. Men

utskottet har sig äfven bekant, att K. svenska jägarförbundet på det

kraftigaste pi’otesterat mot en sådan utsträckning, äfvensom att domänstyrelsen

i afgifvet utlåtande afstyrkt Jämtlands landstings framställning.

I öfrigt är utskottet med afseende på ifrågavarande motion af ungefärligen

samma åsikt som Andra Kammarens utskott.

Utskottet anser alltså, att eu utsträckning af fridlysningstiden för

hare är mycket önskvärd, samt att en några dagars utsträckning af fridlysningstiden

för tjäder och orre i vissa delar af vårt land möjligen torde

kunna vara gagnelig.

En så kraftig skyddsåtgärd, som den af motionären föreslagna, skulle

på ett sätt nog verka fördelaktigt för stammarnes bestånd och förkofran.

Men å andra sidan kan man med skäl befara, att, om en allt för

stor inskränkning göres i den för sport]ägarne lämpliga jakttiden, intresset

för jakt och jaktvård skulle komma att slappas.

På grund af vårt lands stora utsträckning i norr och söder äro förhållandena

i dess olika delar så olikartade, att samma bestämmelser med

afseende på fridlysningstid icke kunna vara lämpliga för hvarje särskild

del af vårt land, utan torde jaktvården äfven i detta hänseende otvifvelaktigt

bäst blifva tillgodosedd genom att K. Maj:t efter utredning af

sakkunnige härutinnan vidtager de åtgärder, hvartill denna utredning kan

föranleda,

På grund af det anförda hemställer därför utskottet,

att Första Kammaren måtte biträda Andra Kammarens

i ärendet fattade beslut.

Stockholm den 31 mars 1908.

På utskottets vägnar:

AXEL WACHTMEISTER.

Herr v. Möller anmälde sin reservation mot hvad utskottet i motiveringen

yttrat angående ripj akten.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.