Sök i Ratio Lex

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 13. 1

1908-04-28 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,5 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1908:13, Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 13. 1

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 13. 1

N:o 13.

Ank. till Riksd. kansli den 28 april 1908, kl. 2 e. m.

Första Kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande n:o 4, angående

utredning rörande statens, kommunernas, landstingens

och hushållningssällskapens frigörande från deras

ekonomiska beroende af de från rusdryckshandteringen

härflytande medel.

Sedan Andra Kammaren på framställning af sitt andra tillfälliga

utskott för sin del beslutat, att Riksdagen med anledning af herr S. II.

Kvarnzelius’ motion, n:o 159, i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhåller, det

Kungl. Maj:t måtte genom en kommitté låta verkställa en allsidig utredning

rörande statens, kommunernas, landstingens och hushållningssällskapens

frigörande från deras ekonomiska beroende af från rusdryckshandteringen

härflytande medel, samt för Riksdagen framlägga resultatet

af denna utredning med de förslag, hvartill samma utredning kan föranleda,

har detta beslut delgifvits Första Kammaren, som hänvisat ärendet

till behandling af sitt andra tillfälliga utskott.

Motionen är af följande lydelse:

»Vid sistlidne riksdag väcktes af undertecknad en motion, n:o 27,

i hvars syfte 43 af Andra Kammarens ledamöter instämde. I denna

motion hemställdes, »att Riksdagen måtte besluta i skrifvelse till Kungl.

Majtts anhålla, det Kungl. Maj:t måtte genom en kommitté, bestående

af för frågans lösning i angifven riktning intresserade personer, låta

verkställa en allsidig utredning rörande möjligheten för ett statens,

Bih. till Biksd. Prot. 1908. 8 Sami. 2 Afd. 1 Band. 12 Käft. (N:o 13.) 1

Motionen.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 13.

kommunernas, landstingens och hushållningssällskapens fullständiga frigörande

från deras ekonomiska beroende af från rusdryckshandteringen

härflytande medel, och, därest sådan möjlighet finnes, om lämpligaste

sättet därför, samt för Riksdagen framlägga resultatet af denna utredning

med de förslag, hvartill samma utredning kan föranleda.»

Andra Kammarens tillfälliga utskott n:o 2, till hvilket motionen

remitterats för behandling, hemställde enhälligt om bifall till densamma,

dock med den förändring, att då i motionen föreslagits, att utredningen

skulle anförtros åt en kommitté, »bestående af för frågans lösning i angifven

riktning intresserade personer», hade de af mig här citerade orden

af utskottet utelämnats, hvarjämte de i motionen förekommande orden

»fullständiga frigörande» af utskottet ändrats till »frigörande».

Utskottets hemställan blef af Andra Kammaren utan votering bifallen.

Inom Första Kammaren, dit motionen sedan hänvisats för vidare

grundlagsenlig behandling, rönte densamma ett oblidare öde. Denna

kammares tillfälliga utskott n:o 1 afstyrkte motionen och en af herr

Bergström inom utskottet afgifven reservation till förmån för densamma

samlade allenast 38 röster mot 77, hvilka afgåfvos för utskottets hemställan.

De stora sympatier, hvarmed denna motion mottagits, icke allenast

inom Riksdagen utan äfven, och i ännu högre grad, ute bland landets

befolkning, och hvarpå de många skrifvelse!’, petitioner och mötesuttalanden

som tillställts mig, utgöra otvetydiga bevis, göra, att jag ånyo

förelägger Riksdagen densamma till pröfning.

Med åberopande af den motivering, som återfinnes i förenämnda

vid 1907 års riksdag väckta motion, anhåller jag att här få upptaga till

bemötande några af de invändningar, som framkommit mot densamma.

Andra Kammarens tillfälliga utskott n:o 2 säger i fråga om de

förändringar, som af utskottet vidtagits, att utskottet visserligen delar

motionärens uppfattning att utredningen bör anförtros åt personer, hvilka,

förutom det att de äga nödiga kvalifikationer i öfrigt, äfven hafva nödig

insikt beträffande alkoholfrågans innebörd och ett lefvande intresse för

dess lösning på ett för folk och fosterland gagnande sätt, men anser

dock ej behöfligt, att detta särskilt framhålles i skrifvelsen till Kungl.

Maj:t, som, ifall motionen blir af Riksdagen godkänd, förvisso i allt fall

skall låta sig angeläget vara att gifva kommittén en sammansättning,

hvarigenom motionens syfte på bästa sätt kan befordras.

Äfven om jag delar denna utskottets förhoppning, så anser jaglikväl

detta, att utredningskommittén får en verkligt god sammansättning,

vara af sådan betydelse, att det bör af Riksdagen tydligt utsägas.

Äfvenledes är det ju önskvärdt, att Kungl. Maj: t icke lämnas i tvek
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 13.

samhet om att det också är Riksdagens verkliga mening, att den ifrågasatta

utredningen blir allsidig och grundlig.

Beträffande den andra af de förändringar, som af utskottet vidtagits,

säger sig utskottet anse, att ordet i)full ständig a» lämpligen bör

utgå, »så mycket mer som motionären själf ifrågasatt de indragna medlens

framtida användning till en fond för statsändamål».

Detta utskottets resonemang är enligt min uppfattning oriktigt.

Det statsändamål, som jag förslagsvis ifrågasatt att de från rusdrycksbandteringen

härflytande vinstmedlen lämpligen skulle kunna användas

för, nämligen såsom fond för ålderdoms- och invaliditetsförsäkring,

måste enligt mitt förmenande ordnas på sådant sätt, att det icke för

mer än en viss öfvergångstid, ungefär så lång som erfordras för vinstmedlens

fullständiga indragning, göres beroende af dessa vinstmedel.

Det ligger ju närmast till hands och måste väl också anses vara

det mest riktiga, att, ifall medlen skulle anvisas för detta ändamål,

därigenom möjlighet bereddes för den nuvarande generationen att äfven

blifva delaktig i de förmåner denna pensionering skulle bereda. Härigenom

blefve den ifrågasatta fonderingen allenast af öfvergående karaktär,

och äfven om indragningen skedde successivt under en så kort tidsperiod

som tio år, så blefve det ändock mycket afsevärda belopp, som kunde

fonderas under denna tid.

Enligt tillgängliga siffror utgjorde rusdrycksmedlen för 1905 i runda

tal: tillverkningsskatt 24,470,000 kronor, försäljningsmedel 12,500,000

kronor, malt- och punschskatt 4,386,000 kronor samt införseltull å rusdrycker

4,768,000 kronor eller tillhopa 46,124,000 kronor. Under antagande,

att dessa siffror bibeköllos. vid ungefär samma storlek under

hela tioårsperioden, så skulle den fonderade summan efter tio år utgöra

öfver 250,000,000 kronor, ett så afsevärdt belopp, att det bör vara

tillräckligt för det af mig förslagsvis ifrågasatta ändamålet, men äfven

om så icke skulle vara fallet, ja, då måste andra dispositioner träffas,

ty enligt min mening måste så ordnas med dessa rusdrycksmedel, att

staten, kommunerna, landstingen och hushållningssällskapen blifva fullständigt

frigjorda från allt ekonomiskt beroende af desamma.

Äfven de, som nu äro bestämda motståndare till hvarje tanke på

rusdrycksförbud, borde dock kunna medgifva, att den möjligheten icke

är utesluten, att ett sådant förbud likväl kan komma att beslutas, ifall

en allmän opinion kräfver detsamma. För egen del är jag utaf den

uppfattningen, att krafvet på ett rusdrycksförbud i en mycket nära

liggande framtid på allvar kommer att framföras af landets organiserade

nykterhetsvänner, och att detta krafs realiserande icke ligger utom

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 13.

möjlighetens område, därom vittnar ju att en motion angående utredning

om förbud vid förra Riksdagen bifölls af Andra Kammaren.

I Finland har landtdagen beslutat rusdrycksförbud och i Norge

nedvoteras det ena brännvinsbolaget efter det andra. Att med sådana

händelser för ögonen hejdlöst fortsätta och i stor utsträckning basera

landets ekonomiska förvaltning på dylika medel är icke förenligt med

förutseende och god omtanke.

Första Kammarens tillfälliga utskott n:o 1 säger i sitt utlåtande

öfver förenämnda motion, att då det ej kan gilla tanken att genom

lagstiftning åstadkomma rusdrycksförbud, att då statens frigörande från

dessa medel icke torde kunna ifrågasättas under annan förutsättning än

att rusdrycksförbud blefve genomfördt, och då under alla förhållanden

till följd af frigörandet statens inkomster skulle ansenligt minskas, dess

utgifter väsentligt ökas genom att ersättning torde påkallas till landsting,

hushållningssällskap och kommuner, och då utskottet anser, att det

ifrågasatta fullständiga frigörandet från ekonomiskt beroende af dessa

medel svårligen låter sig göra, så anser sig utskottet sakna anledning

att tillstyrka ett biträdande af Andra Kammarens beslut.

Hvad först angår utskottets ställning till förbudskrafvet, så var

det ju att förutse, att från detta håll icke kunde väntas stor förståelse

för ett ''sådant kraf.

Nykterhetsrörelsen är en folkrörelse, som hufvudsakligen uppbäres

af de fattigare samkällsmedlemmarne, dessa som lida mest af rusdryckshandteringens

följder.

Först på sista åren har denna rörelse börjat beaktas äfven af några

få bättre ekonomiskt situerade, hvarjämte icke så få läkare och andra

lärde män under senare åren gifvit denna rörelse sitt kraftiga stöd. I

stort sedt torde man dock kunna säga, att de i samhället lyckligare

lottade åtgjort mycket litet för att främja denna rörelse och att de följaktligen

också äro tämligen främmande för densamma.

Om det emellertid skulle kräfvas af en enig folkvilja och det

skulle visa sig nödvändigt för nationen att tillgripa rusdrycksförbud

för att bibehålla densamma såsom ett friskt och sundt folk, kraftigt nog

att uthärda i täflan på alla områden med andra kulturfolk, så hyser jag

den förhoppning, att alla fosterlandsälskande män och kvinnor icke skola

tveka att medverka till dess genomförande.

Utskottets tal om att ett ekonomiskt frigörande från beroendet af

rusdrycksmedlen svårligen låter sig göra torde ej få anses såsom afgörande.

Enligt mitt förmenande har utskottet hvarken haft erforderlig

tid eller tillräckligt material för att kunna afgifva ett slutgiltigt svar

på den frågan.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 13.

Frågan om dessa rusdrycksmedel är äfven en fråga af djup moralisk

innebörd. Min öfvertygelse är, att många brännvinsbolag tillkommit, icke

förnämligast för att bereda den närboende allmänheten lätt och bekväm

tillgång till rusdrycker, utan i främsta rummet för att bereda vederbörande

kommun lätt tillgång till folkets med svett och möda förvärfvade

penningar, utan att därför behöfva anlita den allmänna direkta

beskattningens väg. Säkert är, att om icke stat och kommun m. fl.

hade en så riklig inkomst af rusdryckshandteringen, så skulle många

utgiftsbelopp hafva besparats och äfven kunnat besparas utan väsentlig

olägenhet för det allmänna.

Det är ett orättfärdigt system att på detta sätt ockra på lasten

för att såmedelst undslippa förhöjda direkta skatter. Det låter sig icke

försvaras med att hänvisa till att dessa medel användas för, exempelvis,

fattigvård, sjukvård och dylikt. Detta är utgifter, som alltid och under

alla förhållanden i främsta rummet måste anses höra till ett kultursamhälles

förnämsta, och kunna på intet sätt få tjäna såsom ändamål

att helga rusdrycksmedlen.

I min förenämnda motion hade jag formulerat mitt yrkande så,

att en utredning skulle begäras angående »möjligheten» af ett ekonomiskt

frigörande.

På en del håll har detta tolkats så, som om jag själf icke skulle

vara öfvertygad om, att ett ekonomiskt frigörande från beroendet af

rusdrycksmedlen skulle vara genomförbart. Fn sådan mening har jag

emellertid icke velat inlägga i mitt yrkande och skall nu för att undanröja

allt missförstånd i denna del använda ett annat uttryckssätt.

På grund af hvad jag sålunda anfört får jag vördsamt hemställa,

att Riksdagen måtte besluta i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det

Kungl. Maj:t måtte genom en kommitté, bestående af för frågans lösning

i angifven riktning intresserade personer, låta verkställa en allsidig utredning

rörande lämpligaste sättet för ett statens, kommunernas, landstingens

och hushållningssällskapens fullständiga frigörande från deras

ekonomiska beroende af från rusdryckshandteringen härflytande medel,

samt för Riksdagen framlägga resultatet af denna utredning med de

förslag, hvartill samma utredning kan föranleda.»

Efter att hafva anmärkt, att motionärens yrkande sammanfaller i Andra

hufvudsak med hans yrkande i motion n:o 27 vid sistlidne års riksdag, mfaulga"

och att likasom motionären i år åberopar den motivering som återfinnes utskotts n-.o 2

i nämnda motion, hänvisar äfven utskottet till sitt häröfver i fjol af- utlåtande
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 13.

gifna utlåtande, öfvergår utskottet till att vederlägga och afstyrka de

nu vidtagna mindre ändringarne i ordalydelsen af föreliggande motion

och yttrar därefter följande:

Med hänsyn till den begärda allsidiga och grundliga utredningen,

med hänsyn till Första Kammarens tillfälliga utskotts uttalande, att det

ifrågasatta frigörandet svårligen läte sig göra, och för att förekomma

såväl misstolkning som en onödig strid på denna punkt, föreslår utskottet

en sådan affattning, att anhållan går ut på »en allsidig utredning

rörande statens, kommunernas, landstingens och hushållningssällskapens

frigörande från deras ekonomiska beroende af från rusdryekshandteringen

härflytande medel.»

Motionären upptager i öfrigt till bemötande Första Kammarens

tillfälliga utskotts n:o 1 utlåtande i fjol, »att, då det ej kan gilla tanken

att genom lagstiftning åstadkomma rusdrycksförbud, att då statens frigörande

från dessa medel icke torde kunna ifrågasättas under annan

förutsättning än att rusdrycksförbud blefve genomfördt, och då under

alla förhållanden till följd af frigörandet statens inkomster skulle ansenligt

minskas, dess utgifter väsentligt ökas genom att ersättning torde

påkallas till landsting, hushållningssällskap och kommuner, och då utskottet

anser, att det ifrågasatta fullständiga frigörandet från ekonomiskt

beroende af dessa medel svårligen låter sig göra, så anser sig utskottet

sakna anledning att tillstyrka ett biträdande af Andra Kammarens beslut.»

Andra Kammarens tillfälliga utskott n:r 2 inskränker sig härvidlag

till att ytterligare stryka under följande i fjol uttalade uppfattning:

»Utskottet anser det för sin del ej nödigt eller lämpligt att här

inlåta sig på en pröfning af själfva förbudsfrågan, ty de med rusdrycksliandteringen

sammanknippade stora ekonomiska intressen, om hvilka

motionen rör sig, äro icke allenast för borttagandet utan redan för minskandet

af rusdryckstrafiken ett det allvarligaste hinder. Och starkt

må ifrågasättas, om det är förenligt med god finanspolitik att på sätt

nu sker göra våra samhälleliga institutioner beroende af skatter, som

härflyta från den för många af de skattdragande fördärfbringande rusdryckskonsumtionen,

skatter, hvilka följdriktigt minskas i samma mån

alkoholförbrukningen sjunker och hvilkas stegring rent ekonomiskt sedt

kan synas önskvärd på samma gång den ur sociala synpunkter är förkastlig.

»

»Först när resultatet af den begärda utredningen med åtföljande

eventuella förslag kommer att föreläggas Riksdagen, blir det möjligt

att afgöra, hvilka åtgärder som lämpligen må vidtagas för att lösa

bandet mellan våra allmänna institutioners ekonomi och rusdrycks
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Första Kammarens Tillfälliga TJtsJcotts (N:o 2) Utlåtande N:o 13.

hand ter ingen — ett enligt utskottets mening synnerligen eftersträfvansvärdt,

till nykterhetens fromma och allmänt gagn kraftigt verkande steg.»

Innan utskottet öfvergår till att angifva sin ståndpunkt till motionen,

vill utskottet förutskicka några statistiska uppgifter ur »Sveriges officiella

statistik».

Beträffande omsättningen af alkoholhaltiga drycker under de senaste

fem åren framgår följande:

A. Brännvin och därmed likställda drycker.

Tillverkning såret 1901—1902.

Tillverkning inom landet: Liter>

Liter................................................... 49,335,808

Utförsel år 1902 ........................... 258,829 49,076,979

Införsel „ „ ........................... 673,874 49,750,853

Tillverkningsåret 1902—1903.

Tillverkning inom landet:

Liter................................:................. 37,293,761

Utförsel år 1903 ........................... 166,577 37,127,184

Införsel „ „ ..........................." 679,993 37,807,177

Tillverkningsåret 1903—1904.

Tillverkning inom landet:

Liter................................................... 38,035,596

Utförsel år 1904 ........................... 526,036 37,509,560

Införsel „ „ ~ 621,569 38,131,129

Tillverkningsåret 1904—1905.

Tillverkning inom landet:

Liter................................................. 39,117,217

Utförsel år 1905 .......................... 270,142 38,847,075

Införsel „ „ ........................... ..633,338 39,480,413

Tillverkning såret 1905—1906.

Tillverkning inom landet:

Liter................................................... 37,095,506

Utförsel år 1906 ........................... 438,539 36,656,967

Införsel „ „ ........................... 626,659 37,283,626

Utskottets

utlåtande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 13.

B. Vin.

Införsel: År 1902 1903 1904 1905 1906

Vin (och saft)

på fat ..''....... kg. 2,863,877 3,199,899 2,393,839 2,304,709 2,463,383

D:o på andra

kärl............ liter 529,648 578,444 504,782 552,423 639,326

C. Maltdrycker,

(utom svagdricka och därmed likställda drycker).

Tillverkningsåret 1903—1904.

Tillverkning inom landet:

Liter .......................................... 140,487,800

Utförsel år 1904 (utom 437 kg.

maltdrycker på fat)............ 154,312 140,333,488

Införsel år 1904(utom 182,463

kg. maltdrycker på fat) ... 44,301

Tillverkningsåret 1904—1905.

Tillverkning inom landet:

Liter............................................ 153,206,000

Utförsel år 1905 (utom 4,359

kg. maltdrycker på fat) ... 187,103 153,018,897

Införsel år 1905 (utom 201,200

kg. maltdrycker på fat) .. __45,047 153,063,944

Tillverkning såret 1905—1906.

Tillverkning inom landet:

Liter............................................ 149,511,300

Utförsel år 1906 (utom 4,331

kg. maltdrycker på fat) ... 237,205 149,274,095

Införsel år 1906(utom 181,692

kg. maltdrycker på fat) ... __34,885 149,308,980

Liter.

140,377,789

s. 9 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 13. 9

Förestående siffror synas gifva vid handen, att omsättningen inom

landet af brännvin och därmed likställda drycker de senare åren något

minskats; samt att omsättningen af maltdrycker år 1905—1906 visserligen

var något mindre än året näst därförut, men dock större än året

1903—1904.

Inkomsterna af tillverkning, införsel och försäljning af sprit- och

maltdrycker under de senare åren utgjorde:

År 1902.

Brännvinstillverkningsskatt, influten....................

Försäljningsafgifter och vinstmedel (året 1901

i städer och köpingar kronor 10,520,873:

å landsbygden ........... ))

hvaraf kommo på:

. kronor

-1902):

19,550,923:

425,596: — kronor 10,946,469: —

landstingen

hushållningssällskapen...

stadskommunerna .........

landsbygdskommunerna

provisioner in. m..........

Punschskatt..................................................

Maltskatt ........................................................

Införseltull för brännvin, sprit och vin

kronor

»

)>

»

))

1,906,318

1,389,300

6,261,156

1,354,576

35,119

kronor

»

D

4,330,862:

År 1903.

Summa kronor 34,828,254:

Brännvinstillverkningsskatt, influten....................... kronor 20,810,144: —

Försälj ningsafgifter och vinstmedel (året 1902—1903):

i städer och köpingar kronor 11,408,607: —

å landsbygden ............... »______528,453: — kronor 11,937,060: —

hvaraf kommo på:

landstingen ..................... kronor 2,056,956: —

hushållningssällskapen.. » 1,498,651: —

stadskommunerna............ » 6,832,603: —

landsbygdskommunerna » 1,513,916: —

provisioner m. m.......... » 34,934: —

Punschskatt.................................................................... kronor — — —

Maltskatt........................................................................... » — — —

Införseltull för brännvin, sprit och vin.................. » 6,468,583: —

Summa kronor 39,215,787: —

Bih. till Biksd. Prot. 1908. 8 Sami. 2 Afd. 1 Band. 12 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 13.

År 1904.

Brännvinstillverkningsskatt, influten ..................... kronor 24,487,280: —

Försäljningsafgifter och vinstmedel (året 1903—1904):

i städer och köpingar kronor 11,870,007: —

å landsbygden................. »_______________529,231:— kronor 12,399,238: —

hvaraf kommo på:

landstingen

hushållningssällskapen,

stadskommunerna ........

kronor

»

2,123,266

1,590,935

7,112,915

landsbygdskommunerna

»

1,540,036: —

provisioner in. in..........

:»

32,086: —

Punschskatt.........................

kronor

1,296,652: —

Maltskatt, influten ..............

i)

3,211,130: —

Införseltull för brännvin,

sprit och

vin ...............

»

4,489,984: —

Summa

kronor

45,884,284: —

År 1905.

Brännvinstillverkningsskatt, influten ..................... kronor 24,470,017: —

Försälj ningsafgifter och vinstmedel (året 1904—1905):

i städer och köpingar kronor 11,999,097: —

å landsbygden .............. )) ___________538,910:— kronor 12,538,007: —

hvaraf kommo på:

landstingen ...................

kronor

2,145,879: —

hushållningssällskapen..

)>

1,597,005: —

stadskommunerna .......

»

7,186,101: —

landsbygdskommunerna

»

1,580,853: —

provisioner m. in..........

Punschskatt..........................

i)

28,169: —

kronor

1,307,110: —

Maltskatt, influten..............

»

3,082,434: —

Införseltull för brännvin,

sprit och

vin ...............

4,768,373: —

Summa kronor

46,165,941: —

s. 11 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 13. 11

År 1906.

Brännvin stillverkningsskatt, influten ..................... kronor 27,156,221: —

Försäljningsafgifter och vinstmedel (året 1905—1906):

i städer och köpingar kronor 13,105,842: —

å landsbygden ............... »___________446,918: — kronor 13,552,760: —

hvaraf kommo på:

landstingen .....................

hushållningssällskapen ..

stadskommunerna ........

landsbygdskommunerna

provisioner m. m..........

Punschskatt.................................................

Maltskatt, influten .......................................

Införseltull för brännvin, sprit och vin

kronor

»

»

» .

»

2,316,496

1,742,491

7,844,957

1,620,868

27,948

kronor

»

3)

1,459,263

3,085,183

5,187,617

Summa kronor 50,441,044

Dessa siffror utvisa en i det hela oafbrutet fortgående stegring

af ifrågavarande inkomster, oaktadt konsumtionen minskats. I fråga om

fördelningen af försäljnings- och vinstmedlen för brännvin och därmed

likställda drycker kommer dock, enligt bestämmelserna i förordningen

angående försäljning af brännvin den 9 juni 1905, en väsentlig förändring

att inträda från och med försäljningsåret 1907—1908, i det

att stadskommunernas andelar i dessa medel under loppet af tolf år

successivt nedbringas, under det att landskommunernas andelar af

samma medel ökas.

Med ofvan meddelade statistiska uppgifter har utskottet velat lämna

en utredning af de inkomstbelopp det gäller att ersätta, ifall Riksdagen

beslöte sig för att stat, landsting, hushållningssällskap och kommuner

skulle frigöras från allt beroende af ifrågavarande skatte-, försäljningsoch

vinstmedel, och att desamma, i den mån de fortfarande kommeatt utgå,

i stället skulle användas, såsom motionären föreslagit, till en fond för

ålderdoms- och invaliditetsförsäkring eller något annat liknande ändamål.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Första Kammarens Tillfälliga JJtslcotts (N:o 2) Utlåtande N:o 13.

Utskottet kan emellertid icke dela motionärens uppfattning’, att de

skattebelopp af ifrågavarande slag, som tillkomma staten, nämligen

brännvinstillverkningsskatten, punschskatten, maltskatten och införseltullen

för spirituösa drycker, böra särskiljas från statsverkets öfriga

inkomster och användas för det af motionären angifna eller annat

dylikt ändamål.

Ej heller kan utskottet antaga, att dessa skattekällor inom en

beräknelig framtid skulle komma att alldeles upphöra genom införande

af ett allmänt rusdrycksförbud, såsom i motionen förutsättes. De vid

innevarande riksdag väckta motioner om skrifvelser till Kungl. Maj:t

angående förbud mot försäljning af brännvin m. m. hafva också af såväl

Första som Andra Kammaren afslagits. Och innan man genom erfarenheten

från andra länder, där fullständig förbudslagstiftning genomförts,

vunnit större klarhet beträffande det lifligt omtvistade spörsmålet, huruvida

en fullständig förbudslagstiftning i verkligheten kan befrämja i

stället för att skada det nykterhetsarbete, som måste ligga hvarje fosterlandsvän

varmt om hjärtat, torde det icke vara behöfligt eller ens af

något intresse att utreda sättet för statens, landstingens och hushållningssällskapens

frigörande från deras ekonomiska beroende af från rusdryckshandteringen

härflytande medel.

Däremot anser utskottet det önskvärdt, att en undersökning företages

rörande kommunernas frigörande från beroendet af ifrågavarande

inkomster. Städerna erhålla visserligen enligt 1905 års brännvinsförsäljningsförordning

framdeles väsentligt mindre andel än förut i försäljnings-

och vinstmedlen, men denna andel är stor nog att kunna

utöfva ett afsevärdt inflytande på deras ordinarie budget. Enahanda

blir förhållandet i landskommunerna i samma mån, som de erhålla ökad

andel i dessa medel. Dessutom torde ej kunna förnekas, att utsikten

att erhålla en dylik betydande inkomst frestar till att, om icke uppmuntra,

så dock ej med alla krafter motarbeta försäljningen af spirituösa

drycker. Det direkta intresse, kommunerna hafva af brännvinshandeln,

och det afgörande inflytande, de därpå utöfva, torde sålunda,

kunna jämförelsevis mera menligt inverka på nykterhetsarbetet än

statens, landstingens och hushållningssällskapens motsvarande intressen.

Det vore därför önskligt, om kommunerna komme till insikt om nödvändigheten

att ordna sin ekonomi under den förutsättning, att ifrågavarande

så kallade vinstmedel kunde komma att efter hand minskas;

och en allsidig utredning om lämpligaste sättet att i större eller mindre

mån frigöra dem från beroendet af dessa medel torde icke kunna anses

opåkallad.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 13.

På grund af livad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa,

att Första Kammaren ville så till vida biträda

Andra Kammarens beslut i frågan, att Riksdagen i

skrifvelse till Kungl. Maj:t anhåller, det täcktes Kungl.

Maj:t låta, på lämpligaste sätt, verkställa en allsidig

utredning rörande kommunernas frigörande i större

eller mindre omfattning från deras ekonomiska beroende

af från rusdryckshandteringen härflytande medel,

samt för Riksdagen framlägga resultatet af denna utredning

med de förslag, hvartill densamma möjligen kan

föranleda.

Stockholm den 28 april 1908.

På utskottets vägnar:

LARS BERG.

Bih. till Riksd. Prof. 8 Sami 2 Afd. 1 Band. 12 Höft.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.