Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Iiungl. Maj:t angående utredning, huru s. k. moderskapsförsäkring må genom statens försorg kunna beredas barnaföderskor.

1908-04-28 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1908:14, Skrifvelse till Iiungl. Maj:t angående utredning, huru s. k. moderskapsförsäkring må genom statens försorg kunna beredas barnaföderskor.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 14.

N:o 14.

Ank. till Riksd. kansli den 28 April 1908, kl. 2 e. m.

Första Kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande n:o 5, i

anledning af väckt motion om skrifvelse till Iiungl. Maj:t

angående utredning, huru s. k. moderskapsförsäkring må

genom statens försorg kunna beredas barnaföderskor.

Uti en inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 4, har herr Edvard Motionerna,

Wavrinsky föreslagit, att Riksdagen behagade besluta i skrifvelse till

Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t täcktes låta utreda, huru moderskapsförsäkring

må genom statens försorg kunna beredas barnaföderskor

och i samband därmed förhud stadgas för deras arbete vid fabrik under

skälig tid äfven före barnsbörden, samt att Kungl. Maj:t ville för Riksdagen

framlägga de förslag, hvartill sådan utredning kan föranleda.

Härjämte har förbemälde motionär uti motionen n:o 221 gjort ett

tillägg till motionen utan att däri innefattas någon förändring i fråga om

själfva förslaget.

1 fråga om denna motion har Andra Kammarens Andra tillfälliga Andra

utskott, till hvilket motionen för förberedande behandling blifvit hänvisad, ^TraTui-8

uti utlåtande n:o 17 yttrat sig sålunda: falliga

»Den i den föreliggande motionen berörda frågan är utan tvifvel af Yttrande.

stor betydelse. I vårt land med dess stora utvandring, låga äktenskapsfrekvens

och därmed sammanhängande svaga folkökning äro åtgärder för

minskande af barnadödligheten ännu mera af behofvet påkallade än i de

flesta europeiska länder, i det att endast de romanska staterna hafva att

uppvisa en svagare verklig folkökning än vår.

Bill. till Riksd. Prot. 1908. 8 Samt. 2 Afd. 1 Band. 13 Höft. (N:o 14). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 14.

Behofvet af skydd åt barnaföderskor har i svensk lagstiftning hittills

endast kommit till uttryck i det af motionären anförda stadgandet i

lag af den 17 oktober 1900 angående minderårigas och kvinnors användande

till arbete i industriellt yrke: »Med arbete i industriellt yrke må kvinna,

som födt barn, icke sysselsättas under de fyra första veckorna efter barnsbörden,

därest icke med läkarebetyg styrkes, att hon tidigare kan utan

men börja arbetet.» — Kontrollen öfver efterlefvande! af detta lagbud

är uppdragen åt yrkesinspektionen, men torde i realiteten knappast utöfvas,

och i inspektörernas berättelser beröras ej heller hithörande förhållanden.

Men äfven om en effektiv kontroll kunde åstadkommas, torde

såsom erfarenheten från andra länder lär och af motionären äfven påpekas

föga vara vunnet, därest man icke samtidigt sörjer för tillräckligt ekonomiskt

understöd åt de från sitt arbete afstängda kvinnorna. Den ifrågavarande

lagen berör dessutom endast en del af de mindre bemedlade

barnaföderskorna, de i industriellt yrke sysselsatta, lämnande en ännu

större del, som torde vara minst lika mycket i behof af stöd och hjälp,

utan beaktande. Motionären synes också hafva riktat sin uppmärksamhet

hufvudsakligen åt förstnämnda kategori.

Att såsom motionären tyckes finna lämpligt inrätta särskilda försäkringskassor

för understöd åt barnsängskvinnor torde icke vara till fyllest

utan att samtidigt försäkring stvång för alla mindre bemedlade kvinnor

inom vissa åldersgränser införes.

I länder med högt utvecklad skyddslagstiftning hav man ansett, att

sjuk- och moderskapsförsäkring böra följas åt, och i öfverensstämmelse

härmed i fråga om vissa yrkesgrupper infört obligatorisk sjukförsäkring,

genom hvilken understöd såsom vid sjukdomsfall beredes äfven barnaföderskor.

I uttalanden, som gjorts af med saken förtrogna personer i

Tyskland och Österrike, framhålles, att denna kombinerade anordning

arbetar tillfredsställande. Vissa anmärkningar, som mot systemet framställas,

gälla icke sammanförande af de båda försäkringsformerna till en

utan afse andra förhållanden.

Såsom ett bevis för att man i Tyskland, äfven på håll, där man erkänner,

att bekämpandet af härnad ödligheten kan kräfva ytterligare åtgärder,

ändock icke vill skilja moderskapsförsäkringen från den allmänna

sjukförsäkringen, kan anföras en skrifvelse från bajerska inrikesministeriet

till ortsmyndigheterna, i hvilken framhålles, att sjukkassorna böra uppmanas

att i högsta möjliga grad vidga understödet åt barnaföderskor,

hvarjämte yrkesinspektionens särskilda uppmärksamhet fästes vid kontrollen

öfver att lagens skyddsbestämmelser rörande barnaföderskor efterlefvas.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (.N:o 2) Utlåtande N:o 14. 3

I Österrike, synas erfarenheterna gå i samma riktning som i Tyskland.

Utan att vilja åtskilja sjuk- och moderskapsförsäkringen önskar man

utveckla den nu bestående lagstadgade sjukförsäkringen att gälla äfven

anhöriga till arbetare, tjänstefolk m. fl., för hvilka intet försäkringstvång

nu .bestar. A andra sidan hafva i förstnämnda land på privat initiativ

åtskilliga åtgärder vidtagits i syfte att bereda ökadt skydd åt barnaföderskor.

Så hafva vid ett stort antal fabriker bildats lokala föreningar, hvilka med

bidrag af arbetsgifvarne betala understöd åt barnsängskvinnor under 14

dagar längre tid än den lagstadgade. Vidare hafva enskilda större fabriksfirmor,

som sysselsätta många kvinnliga arbetare, inom fabriksområdet

inrättat barnkrnbbor, i hvilka de arbetande mödrarna under vissa tider

af dagen kunna ägna sina barn vård och tillsyn. Så har exempelvis skett

i Berndorf hos den stora metallvarufirman Arthur Krapp, hvilkens föredöme

på ett par håll vunnit efterföljd.

Anmärkningsvärdt år ytterligare, att i Österrike sträfvandena lära

gå ut på ett koncentrerande af do olika försäkringsformerna för arbetare

och med dem likställda personer genom att sammansluta sjuk-,

olycksfalls- och ålderdomsförsäkringen. Denna vidtutseende fråga är dock

ännu endast föremål för förberedande öfverläggningar mellan intresserade

personer och korporationer.

Inom .de länder åter, där intet lagstadgadt sjukförsäkringst vång består,

men i hvilka moderskapsförsäkring införts, synes erfarenheten icke

tala. till förmån för denna fristående försäkringsform. Så meddelas från

Italien, där af staten understödd moderskapsförsäkring finnes, att lagbestämmelserna

i berörda syfte ännu äro tämligen vanmäktiga och hafva

att uppvisa flera ödesdigra luckor. I Spanien, där enligt lag af den

./® 1900 barnaföderskor icke fä. sysselsättas i industriellt arbete förrän

tidigast tre veckor efter barnsbörden, förlänger en lag af den 8 januari

1907 denna tid till 4—6 veckor och tillstädjas dessutom af lagen berörda

kvinnor att på grund af läkareintyg anhålla om befrielse från arbetet under

åttonde månaden af hafvandeskapet. I båda fallen måste innehafd plats för

arbeterskan reserveras. Ej heller i detta land synas bestående lagbestämmelser

emellertid hafva samma effektivitet som i de länder, där moderskapsförsäkringen

utgör ett led i en allmän lagstadgad sjukförsäkring.

Af motionären anförda uttalanden från vårt eget lands främsta organ

inom sjukkasseväsendet, de allmänna sjukkassekonferenserna, synas likaledes

stödja den uppfattningen, att moderskaps- och sjukförsäkring icke

böra skiljas åt.

Motionärens framställning berör vidare behofvet af att utsträcka

det lagstadgade skyddet för barnaföderskor till viss tid före barnsbörden.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 14.

I intet land, där en förhållandevis effektiv skyddslagstiftning för barnaföderskor

kommit till stånd — med undantag af Schweiz — har skyddet

ansetts kunna utsträckas att obligatoriskt gälla äfven viss tid före förlossningen.

Alltför stora svårigheter i fråga om kontrollen synas hafva

ställt sig i vägen härför, och på i Tyskland och Österrike gjorda förfrågningar

har erhållits det svar, att en sådan utsträckning icke är tillrådlig.

Möjligen kunde den i den ofvan berörda senaste spanska lagen anvisade

utvägen att bereda skydd, utan att stadga förbud mot arbete under viss

tid före barnsbörden, vara värd beaktande. Denna specialfråga torde i

hvarje fall ej vara så klar, att den af motionären ifrågasatta förbudsskärpningen

utan vidare skulle kunna af utskottet tillstyrkas.

Ehuru utskottet för sin del känner sig öfvertygadt om, att den

enda fullt effektiva vägen för lösande af frågan om moderskapsförsäkring

är en kombination af denna försäkringsform med sjukförsäkringen, på

samma gång som denna senare göres obligatorisk för både män och kvinnor,

så anser utskottet frågan vara både af den betydelse och svårlösta beskaffenhet,

att en fullständigare och grundligare utredning än den motionären

och utskottet kunnat åstadkomma bör föregå eventuella lagstiftningsåtgärder,

och en dylik utredning torde endast genom Kungl. Maj:ts

ingripande kunna vinnas.

På grund häraf och då dessutom sjukkasseväsendets ordnande för närvarande

är föremål för speciell uppmärksamhet, tillåter sig utskottet hemställa,

att Andra Kammaren för sin del ville besluta, att Riksdagen i skrifvelse

till Kungl. Maj:t anhåller, det Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa

utredning af frågan '' om moderskapsförsäkring under statens medverkan

samt för Riksdagen framlägga de förslag, hvartill eu sådan utredning kan

föranleda.»

Denna hemställan har den 14 i denna månad bifallits af Andra

Kammaren, hvarefter beslutet härom enligt § 63 riksdagsordningen delgifvits

Första Kammaren, som hänvisat ärendet till sitt andra tillfälliga

utskott.

Utskottets Utskottet är med motionären och Andra Kammarens tillfälliga ut
yttrande.

skott enigt därutinnan, att det ur flera synpunkter är för staten af

synnerlig vikt, att den kvinna, som väntar sin nedkomst, må någon

tid före förlossningen likasom någon tid efter densamma kunna, ostörd

af näringsbekymmer och skadliga ansträngningar, förskaffa sig den hvila

och vård, som kräfvas för att väl fylla moderskapets plikter. I sådant

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 14. 5

syfte stadgas äfven uti § 7 af Lagen angående minderårigas och kvinnors

användande till arbete i industriellt yrke den 17 oktober 1900, att

kvinna, som födt barn, icke må med arbete i industriellt yrke sysselsättas

under de fyra första veckorna efter barnsbörden, därest icke med

läkarebetyg styrkes, att hon tidigare kan utan men börja arbetet.

Med Andra Kammarens tillfälliga utskott öfverensstämmer utskottet

vidare i det afseendet, att utskottet anser, att lämpligaste vägen för lösande

af frågan om moderskapsförsäkringen torde vara den, att denna

försäkringsform kombineras med sjukförsäkringen, hvilken sistnämnda art

af försäkring numera tagit den störa utveckling, att — då är 1892 de registrerade

sjukkassornas antal var 222 och antalet medlemmar i desamma

utgjorde 24,735 — år 1903 sjukkassorna uppgått till 1,887 med ett medlemsantal

af 360,173 och tillgångar till belopp af 6,931,656 kronor.

Ett för utskottet öfvertygande skäl för en dylik kombination synes

vara att söka i den omständigheten, att på det sättet tillfälle skulle beredas^

alla kvinnor, särskild! ogifta barnaföderskor, som torde vara mest i

behof af sådant understöd, hvarom här är fråga, att få af dem tagen sjukförsäkring

vid tillfälle af moderskap omedelbart utvidgad till att omfatta

äfven moderskapsförsäkring. Den ökning i premierna för sjukförsäkringen,

som eifoidias för att sjukkassorna skola kunna bära de häraf ökade utgifter

na, torde då böra af statsverket i sin helhet eller delvis garanteras,

och lärer eip blifvande utredning komma att visa, huruvida i hvarje fall

statsverkets bidrag må kunna, på viss tid eller måhända först efter understödets

utbetalande, få med ett samladt belopp på en gång godtgöras kassan.

Däremot vågar utskottet icke, innan utredning vunnits, instämma

i, Andra Kammarens tillfälliga utskotts åsikt därom, att vid en kombination

af moderskapsförsäkring med sjukförsäkringen, den senare bör göras

obligatorisk, enär bestämmandet af ett sådant villkor, ehuru önskvärdt som

slutmål, troligen blefve i många fall vanmäktigt och i hvarje fall antagligen

skulle under längre tid fördröja införande af moderskapsförsäkringen.

På grund af hvad ofvan blifvit anfördt, får utskottet hemställa,

att Första Kammaren ville biträda Andra Kammarens

beslut i denna fråga.

Stockholm den 28 april 1908.

På utskottets vägnar:

LARS BERG.

Bih. till Riksd. Prof. 1908. 8 Sami. 2 Afd. 1 Band. 13 Häft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.