Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Kungl. Magt hemställa om revision af stadgan för mogenhetsexamen. Såsom stöd för motionen har anförts följande: »Studentexamen aflades tidigare, i Sverige liksom öfverallt annorstädes, vid universitetet, oaktadt en stor del af de examinerade ej hade för afsikt att ägna sig åt universitetsstudier.

1908-02-20 · 35 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 33 av 35 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1908:3, Skrifvelse till Kungl. Magt hemställa om revision af stadgan för mogenhetsexamen. Såsom stöd för motionen har anförts följande: »Studentexamen aflades tidigare, i Sverige liksom öfverallt annorstädes, vid universitetet, oaktadt en stor del af de examinerade ej hade för afsikt att ägna sig åt universitetsstudier.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 3.

1

N:o 3.

Ant. till Riksd. kansli den 20 februari 1908, kl. 3 e. m.

Första Kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande n:o 2, i anledning

af vackt motion angående skrifvelse till Konungen

i fråga om revision af stadgan för mogenhetsexamen.

Till utskottets behandling har blifvit hänvisad en af herr Blekeri

väckt motion, n:o 11, hvaruti motionären föreslår, att Riksdagen behagade

i skrifvelse till Kungl. Magt hemställa om revision af stadgan

för mogenhetsexamen.

Såsom stöd för motionen har anförts följande:

»Studentexamen aflades tidigare, i Sverige liksom öfverallt annorstädes,

vid universitetet, oaktadt en stor del af de examinerade ej hade

för afsikt att ägna sig åt universitetsstudier. I stadga af år 1693 bestämdes,

att för tillträde till universitetet skulle fordras såväl afgångsexamen

för gymnasierna som nyssnämnda inträdesexamen. Den förra

hade icke det minsta sammanhang med den senare, så att en i afgångsexamen

godkänd yngling ej hade någon garanti för att bli godkänd i

studentexamen, liksom det å andra sidan ej utgjorde något hinder för

godkännande vid universitetet, att examinanden blifvit underkänd i ett

eller annat ämne vid afgången från skolan.

Examen verkställdes af akademiadjunkter eller docenter, och på

grund af den täta växlingen af examinatorer tick examensväsendet ej

någon enhetlig och konsekvent utveckling. Då missförhållandena blefvo

alltför stora, började studentfabriker uppblomstra, vid hvilka undervisningen

hufvudsakligen bestod i inpluggandet af examinators »frågekatekes»,

och i skolorna var det ständiga slitningar mellan lärare, som

ville tillämpa skolstadgans föreskrifter, och lärjungar, som blott tänkte

på hvad som fordrades eller brukade förekomma i studentexamen.

Bill. till Riksd. Prot. 1908■ 8 Sami. 2 Afd. 1 Band. 3 Höft. (1V:o 3). 1

Motionens

motivering.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 3-

För att kunna genomföra de idéer, som ända från 1800-talets

början trängt sig fram, rörande såväl organisation som ämnesplan och

undervisningsmetoder, var det nödvändigt att befria skolan från det förryckande

inflytandet af en examen, som icke stod i organiskt sammanhang

med undervisningen. Den kommitté, som behandlade skolstadgan af år

1856, framlade också ett förslag till stadga för »afgångsexamen», hvilken

stadga trots en hel del invändningar och spådomar om bildningsnivåns

sjunkande vann så mycket erkännande, att den blef grundval för den

1862 utfärdade och från 1864 tillämpade »stadga för afgångsexamen»,

som i sina hufvuddrag ännu gäller och så godt som oförändrad ingår i

nya läroverksstadgan.

I förslag till stadga för mogenhetsexamen 30 november 1859 gafs

något större inflytande åt läroverkets lärare i förhållande till censorerna,

än hvad som blef fallet i Kungl. Maj:ts stadga 1862.

»De skriftliga profven skola genomses och rättas af öfverstå

klassens ämneslärare och därpå bedömas i hvarje ämne af 2 censorer,

skolans rektor eller den han i sitt ställe utsett, samt den lärare, som

granskat profven. I händelse af olika röstantal, äger den af censorerna

utslagsröst, som förut blifvit utsedd därtill. Enhälligt besliit af alla

lärare och censorer kan befria häraf förtjänt lärjunge från muntligt prof.»

»Efter slutad muntlig pröfning, hvilken förrättas af ämneslärarne,

med rätt för censorerna att bestämma frågeområde och äfven deltaga i

examinationen, bedömes examens utgång för hvarje lärjunge särskildt,

af censorerna, rektor och de lärare, som examinerat. Därvid yttra sig

först rektor och lärarne öfver lärjungens både under lärotiden och

särskildt vid examen ådagalagda kunskaper i de ämnen, som varit föremål

för pröfningen; hvarefter, med afseende såväl på lärjungens vitsordade

kunskaper under lärotiden, som på hans i den skriftliga och

muntliga examen ådagalagda bildning, hans mogenhet bedömes af censorerna,

(i regel 5 stycken) och ett lika antal lärare, bland hvilka rektor

är själfskrifven och de öfriga blifvit af de profvande lärarne därtill

utsedde. I händelse af lika röstantal vid betygets afgifvande, tillhör

utslagsrösten den bland censorerna, hvilken dessa mellan sig utsett.

Totalomdömet öfver hvarje lärjunges mogenhet uttryckes med något af

vitsorden: Med utmärkelse godkänd, Godkänd eller Icke godkänd.»

Censorernas verksamhet var sålunda afsedd att blifva mera positiv

och deras makt mindre absolut, än stadgans bestämmelser sedan kommo

att föreskrifva. Inflytandet från tyska anordningarna ligger i öppen

dag. (Se nedan.)

Att censorerna fingo den makt, som stadgan tilldelade dem,

berodde på universitetets obenägenhet att släppa sin dittills bestående

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 3.

rätt att bevilja tillträde först efter af dess representanter förrättad examen,

hvilket beträffande Uppsala universitet gått så långt, att det afstyrka

flyttandet af examen till skolorna.

De i 1862 års stadga ingående bestämmelserna äro i korthet följande.

Inträdesexamen till universitetet afskaffas och afgångsexamen vid

läroverket anställes emellan 15 april och 21 juni, å tid, som af chefen

för ecklesiastikdepartementet bestämmes.

Skriftliga examen fördelas på 3 eller 4 dagar och anställes samtidigt

vid alla läroverken. Uppgifter bestämmas af chefen för ecklesiastikdepartementet.

Profven äro:

a) Uppsats på modersmålet

b) Latinare: öfversättning till latin

Realister: öfversättning till engelska eller tyska

c) Öfversättning till franska eller tyska

d) Matematiskt arbete (olika uppgifter för latinare och realister).

I det matematiska profvet ingick äfven prof i fysik för realisterna.

Hjälpmedel: ordböcker och logaritmtabell.

Lärjungarnes arbeten genomses och rättas af liufvudlärarne och

bedömas af desse och andra lärare, som kollegiet utsett. Vid olika

mening afgöre rektor eller hans ställföreträdare.

Godkänd vare den, som fått betyget godkänd för 1) uppsats 2) latinsk

öfversättning (matematiskt arbete, real.) 3) ett af de öfriga. Sistnämnda

fordran kunde bortfalla, om V3 af klassens lärare röstade för lärjungens

godkännande.

Den muntliga examen, som ej må utsträckas utöfver 3 dagar, anställes

under ledning af en eller flere af Kungl. Maj:t förordnade censorer,

livilka hafva att rätta sig efter särskild instruktion; och böra vid

examen jämväl närvara minst tre andra för insikt och oväld kände män,

dem Eforus utser.

Examen omfattar: kristendom, latinska, grekiska och franska språken,

matematik och fysik, historia och geografi, filosofisk propedevtik samt

frivilligt: engelska och hebreiska,

för realister: kristendom, engelska och franska språken, matematik,

fysik och kemi, historia och geografi samt filosofisk propedevtik.

Examen skall hafva till föremål de i läroverkets högsta klasser

genomgångna lärostycken, afse att utröna icke blott måttet af lärjungens

kunskaper i de särskilda ämnena, utan äfven och förnämligast halten af

den bildning, han därigenom tillägnat sig.

Lärarna i högsta klassen verkställa den muntliga pröfning inom

det omfång, som censor bestämmer; den senare äger, om han för godt

finner, att i pröfningen själf deltaga.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (K:o 2) Utlåtande N:o 3.

Sedan afgifvas öfver lärjungens i examen ådagalagda insikter,

betyg af hvarje lärare, hvarefter, med hänsyn till vitsord under lärotiden

och skriftliga och muntliga pröfningens resultat, de examinerande

lärarna medelst omröstning bestämma, om och i hvilken grad lärjungen

äger mogenhet; rektor har utslagsröst. Om lärjunge i ett eller annat

ämne icke blifvit godkänd, må han dock kunna förklaras mogen, om

han gjort mer än vanliga framsteg i ett eller flera andra ämnen, företrädesvis

klassiska språk eller matematik (för latinare) — matematik,

naturvetenskap eller lefvande språk (för realist).

De betyg, han vid flyttningen till 7:de klassen erhållit i tyska

och naturalhistoria, gälla som betyg i afgångsexamen.

Finner censor, att någon lärjunge, som af lärarne förklarats mogen,

saknar därför erforderliga insikter, åligger det honom att underkänna

dennes examen. År det flere än en censor, bör detta omdöme delas åt

mer än halfva antalet för att bli gällande. Skälen till underkännandet

antecknas till protokoll.

Privatister hänvisas af chefen för ecklesiastikdepartementet till

något läroverk, hvarefter med dem förfares som med skolans egna lärjungar.

Hafva de icke betyg för tyska och naturalhistoria från 6:te

klassen, ingår examen i dessa ämnen i deras muntliga examen.

Redan här gäller för privatist stadgandet att de få undergå examen

redan på hösten, medan samma tillåtelse ges endast åt den af en skolas

elever, som varit berättigad att föregående vår anmäla sig till examen.

Censorsstadgan af år 1864 innehåller detsamma som den nu gällande,

att ledningen af examen tillkommer censorerna.

Stadgan fullständigades 1875 med föreskrift, att yngling, som icke

blifvit godkänd i ett eller annat ämne men dock mogen förklarad, skulle

få i vanlig ordning undergå förnyad examen i sådant ämne i sammanhang

med afgångsexamen.

Redan 3 år därefter utfärdades eu kungörelse, som till sina principer

stod i strid med ofvanstående. Det gällde latinares komplettering

i matematik, fysik och kemi för inträde vid tekniska högskolan, och

Kungl. Maj:t bestämde, att pröfning skulle verkställas af lärare i 7:de

klassen å tid och i ordning, som rektor i samråd med dessa lärare bestämmer,

hvarpå resultatet meddelas i form af protokollsutdrag. Sålunda

en ganska viktig gräfning utan kontroll.

Efter den nya ordningens införande börjar ett ständigt fortsatt

motionerande i Riksdagen om lindring i fordringarna. Föista \ orkan

af detta var, att lärjunge på latinlinjen 1865 befriades från att läsa

grekiska.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 3.

Alltså första begynnelsen till B-linjen, hvars kurser närmare bestämdes

genom kungörelse 10 mars 1869.

Motioner vid riksdagarna 1869 och 1870 ge anledning till en

skrifvelse med anhållan om revision af läroverksstadgan. Den på grund

däraf tillsatta kommittén gaf 1872 förslag till stadga för »mogenhetsexamen»,

hvilken benämning nu föreslogs. Do förändringar, som kommittén

villo införa, voro i hufvudsak följande:

Censorer utses för en tid af 5 år, »på det de må känna uppfordran

till planmässighet och konsekvens i utförandet af sina åligganden».

Censorerna bestämma på gemensamt möte de skriftliga uppgifterna.

Ett öfversättningsprof bortfaller, så att profven bli: a) uppsats på

modersmålet, b) öfversättning till latin; för realister (franska, tyska eller

engelska), c) 2 matematiska uppgifter. De fysikaliska uppgifterna utgå.

Af hjälpmedel tillkommer grammatik för öfversättningsprofven. Ej mer

än ett prof får anställas på en och samma dag.

Befrielse från muntlig examen på grund af vitsord under lärotiden

och skriftliga profven kan föreslås af minst 8/s af hans lärare och meddelas,

om censorerna äro ense därom. »Detta till uppmuntran och för

att få mera tid att höra de tvifvelaktiga.»

De skriftliga profven skola af censorerna granskas vid deras gemensamma

möte före början af muntliga examen, för att de må få en riktigare

uppfattning om lärjungarnas mogenhet — »de examinerande

lärarne äga ju redan förut tillräcklig kännedom om sina lärjungars

kunskaper och mogenhet, men kunna sakna förmågan att vid sitt förhör

låta dessa kunskaper framlysa».

I de ämnen, som förekomma i muntliga förhöret, har rätt stor

förändring föreslagits: kristendom och filosofisk propedeutik utgå och i

stället tillkommer tyska och naturalhistoria, samt för B-linjen: grekiska

ersättes med engelska och fysik.

Med afseende på mogenlietsbedömandet föreskrifves, att innan omröstningen

försiggår, skola betyg afgifvas öfver lärjungens insikter i

alla öfverstå klassens ämnen, således äfven modersmålet, kristendom och

filosofisk propedevtik, fastän dessa ej i examen förekommit, och dessa

betyg skola ej uteslutande afse de i examen ådagalagda kunskaperna.

Vidare preciseras föreskriften om »mer än vanliga framsteg i andra

ämnen», så att det skall betyda högre betyg än godkänd, och till ytterligare

lättnad införas mellanbetygen: Med utmärkt beröm godkänd och

Icke utan beröm godkänd.

För privatister gälla samma bestämmelser med den skärpning, att

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 3.

de skola förhöras i kristendom och filosofisk propedevtik samt modersmålet,

hvilket här för första gången föreslås som examensämne.

Kommitténs öfriga förslag gingo dock alltför mycket emot Riksdagens

uppfattning för att kunna godkännas, och med dessa föll också

förslaget till ny stadga för mogenhetsexamen. En ny kommitté fick

1874 uppdrag att komma med ett annat till sina grunder noga bestämdt

förslag. Med afseende på mogenhetsexamen uttalades, att pröfningen i

tyska och naturalhistoria till 7:de klassen skulle bortfalla, och att fordringarna

i examen borde inskränkas.

Den lättnad, kommittén ansåg sig kunna föreslå, inskränkte sigill

skriftliga profven och skulle bestå däruti, att ett öfversättningsprof

för realisterna bortföll och likaså för latinlinjen B, medan A-linjen skulle

befrias från matematiskt arbete. Grammatikor skulle tillåtas som hjälpmedel

vid öfversättning, och tiden förlängas till 4 timmar för moderna

språken. Fordringarna för matematiska arbetets godkännande sänktes,

men tiden förkortades till 6 timmar för latinarna och 9 timmar för realisterna.

Villkoren för godkänd skriftlig examen voro för öfrigt precis

desamma som i 1862 års stadga.

Öfverensstämmelsen med 1872 års förslag är i öfriga stycken påtaglig.

Utöfver detta går t. ex. bestämmelsen, att de af censorerna föreslagna

examensuppgifterna skola underställas chefen för ecklesiastikdepartementet

»för att motverka ensidighet», samt att censor äger att

efter omständigheterna utesluta ämnen från muntliga examen. Eljest

skola samtliga ämnen, »äfven modersmålet», bli föremål för pröfning och

lärjunge må ej befrias från muntlig examen. Kommitténs skäl emot

sådan befrielse äro rätt belysande för uppfattningen om examens betydelse.

»Den muntliga examen har visserligen i första rummet till

uppgift att gifva censorerna tillfälle att bilda sig ett omdöme om lärjungarnas

mogenhet, men den bör äfven bereda censorerna och vittnena

såsom ombud för allmänheten ett tillfälle att döma om slutresultaten af

skolans verksamhet. Det skulle då utöfva ett nedslående inflytande på

särskildt lärarne, ifall de bästa lärjungarne saknades; hvartill kommer,

att dessa senare i de flesta fall icke skulle anse det för en uppmuntran

utan snarare såsom en afsaknad att ej få vid sina kamraters sida deltaga

i nämnda pröfning.»

Med afseende på godkännandet af examen föreslås, att underbetyg

»i ett eller högst tvenne» ämnen må uppvägas af »mer än vanliga framsteg

i ett eller flera andra», utan att det skall angifvas några, i hvilka

framsteg skulle särskildt betonas som önskvärda.

Utsträckning af muntliga examen öfver 1 dag föreslås icke (»ehuru

den kunde vara önsklig») för andra än privatister.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 3.

Någon nv stadga för afgångsexamen blef ej utfärdad, utan allt

förblef vid det gamla med ett par undantag. Genom kungl. cirkuläret

af 12 mars 1875 förklarades grammatikor tillåtna som hjälpmedel vid

öfversättning. Lättnad i skriftliga examen bereder kungl. kungörelsen

1 november 1878 genom att helt radikalt borttaga matematiska profvet

för latinlinjen, hvarjämte samma kungörelse föreskrifver förändrad lydelse

för paragrafer, som beröras af linjedelningen på latinafdelningen och.

naturalhistoriens fortsättande till öfverstå klassens realafdelning i enlighet

med 1878 års stadga.

Följande år kom ännu gällande stadga för censorer: »Censor åligger

l:o) att inhämta noggrann kännedom om de i den skriftliga afgångsexamen

verkställda arbeten för att däraf vinna ledning för bedömandet

af examinandernas bildning och mogenhet,

2:o) att tillse, att muntliga pröfningen å utsatt tid tager sin början,

bestämma, hur lång tid examen skall upptaga etc.

3:o) att ej allenast taga i betraktande lärjungarnes i de skriftliga

profven och det muntliga förhöret ådagalagda kunskaper utan ock göra

skäligt afseende på de terminsbetyg, som under de närmaste föregående

läseåren blifvit dem vid läroverket gifna;

4:o) att, —■ —--infinna sig i Stockholm för att till ecklesiastik
departementet

afgifva berättelse om hvad i afseende å ej mindre den

skriftliga än den muntliga afgångsexamen förekommit och befunnits

vara af beskaffenhet att förtjäna en närmare uppmärksamhet eller påkalla

någon åtgärd.

Följande 10-tal år utmärker sig för kampen om latinets ställning,

och det enda af betydelse för mogenhetsexamen är frågan om öfversåttningsprof

från latin, hvilken så småningom arbetar sig fram och

som förordas af 1882—84 års kommitté.

Kommer så 1890 års kommitté med förslag till ny stadga för

afgångsexamen, först år 1891 och sedan år 1894 med vissa obetydliga

förändringar, hvilket förslag i sistnämnda form utgör 1895 års stadga

för mogenhetspröfning.

De förändringar, denna medför, till större delen föreslagna i 70

och 74 års kommittéutlåtanden, äro:

Skriftliga uppgifterna bestämmas af chefen för ecklesiastikdepartementet

efter censorernas gemensamma förslag.

Ej mer än ett prof må förläggas till en och samma dag; realisternas

niotimmars matematiska arbete delas på 2 dagar.

Skriftliga profvens antal ökas:

Alla: 1) uppsats på modersmålet

Latinare: 2) öfversättning från latin

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o o.

dessutom A-linjen 3) öfversättning till tyska

4) v „ franska

Il-linjen 3) öfversättning till franska eller tyska

4) matematiskt arbete

Realister 2) öfversättning till engelska eller t ka

3) „ „ franska

4) ett matematiskt arbete

5) fysikaliskt arbete

Hjälpmedel: Grammatik förhjöds åter, och endast vissa lexika tillätos.

I muntliga examen äge censor att utesluta för A-linjen. 2 af

ämnena: filosof, propedevtik, matematik och fysik, för B-linjen 2 af

ämnena: tyska, engelska, filosof, propedevtik, naturalhistoria samt för reallinjen:

2 af ämnena: tyska, filosof, propedevtik, naturalhistoria och kemi.

Uteslutningsrätten hade mött mycket motstånd, men ansågs nödvändig

för vinnande af nödig tid för öfriga ämnen; både tyska och

naturalhistoria hade ju tillkommit som möjliga examensämnen. Däremot

hade icke modersmålet upptagits bland dessa, men läraren i detta ämne

fick rösträtt vid mogenhetsbedömandet.

Villkoren för att bli förklarad mogen preciserades så, att underbetyg

i uteslutbart ämne ej fordrade motsvarande öfverbetyg i annat

ämne, men att sådan fordran tillkomme, om lärjunge dessutom blifvit

underkänd i ett andra ämne. .

Privatist äger ej rätt att få ämne uteslutet och kan få sm examen

utsträckt öfver 2 dagar.

Kompletteringsstadgandet utvidgas, så att examen tor högre betyg

å samma linje eller betyg å annan linje i hvarje fall skulle afläggas i

sammanhang med mogenhetspröfningen.

I sammanhang med den 1905 afgitna nya stadgan tör likets allmänna

läroverk har den däri ingående stadgan för »studentexamen»

rönt vissa förändringar, som nödvändiggjorts af förändrade kursplaner

och framför allt valfriheten.

Examens ändamål angifves vara det »att utröna, huruvida lärjungarna

inhämtat det mått af kunskaper, hvilket i de stadgade undervisningsplanerna

är angifvet som mål lör gymnasiets undervisning, samt

vunnit den mogenhet, som erfordras för bedrifvande af studier vid

universitetet eller högre tillämpningsskola».

Beträffande skriftliga profven — uppgifterna bestämmas af ölverstyrelsen

efter censorernas gemensamma förslag — inträder den förändringen,

att franskt prof bortfaller och ersättes öfver hela linjen med

tyskt (A-linjen har försvunnit som själfständig), realisternas matematiska

s. 9 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (.Ko 2) Utlåtande N:o 3. 9

arbete inskränkes till 1 dag, 6 timmars arbetstid, under det att fysikaliska

ökas till 5 timmar med fordran på 2 lösta uppgifter.

»För att omdömet öfver examen måtte varda så litet som möjligt

beroende af tillfälligheter och så mycket som möjligt motsvara lärjungens

verkliga ståndpunkt», har kommittén ansett, att längre tid behöfves

för de enskilda ämnena, samt att hänsyn skall vid betygsättandet tagas

till förut ådagalagda kunskaper. Mera tid skall vinnas genom censors

rätt att utesluta ämne, hvilken så formulerats, att lärjungens examen

bör omfatta minst 7 ämnen. Därvid är att observera, att modersmålet

är lagstadgadt examensämne, samt att filosofisk propedeutik ej, som

kommitterade föreslagit, utgått ur timplanen.

Hänsyn till det föregående skall åstadkommas genom att censor

skall beredas tillfälle att taga kännedom om de 2 föregående årens

skriftliga arbeten, samt därigenom, att lärares betyg, i likhet med hvad

hittills varit praxis i de flesta skolor, skall afse e] blott muntliga examen

utan äfven den skriftliga och föregående terminers arbete. För att

kunna godkännas, måste lärjunge vara godkänd i minst 9 ämnen (d. v. s.

alla ämnen, som återstå efter fullständigt bortval).

Bestämmelserna för fyllnadspröfning öfverensstämma mera med

förhållandena före 1896, i det pröfning ej behöfver ingå i studentexamen,

utan öfverlämnas åt den enskilde läraren efter plan, som i samråd

med rektor uppgjorts. Läroverk, där prof ningen skall försiggå, bestämmes

af öfverstyrelsen. På så sätt undgår man, såsom kommittén påpekar,

den oformligheten, att censor skall yttra sig om en lärjunges

mogenhet, hvilken redan blifvit mogen förklarad, eller ock utan rättighet

uttala sig om bctygsr/rad. Fyllnadspröfning får ej aflägga® mera

än en gång i samma ämne och å samma linje.

För privatister gälla samma föreskrifter i tillämpliga delar. Sålunda

. hafva äfven de uttryckligen rättighet att komma under omröstning

i samma fäll som läroverkets egna lärjungar, men omröstningen

försiggår endast bland de lärare, som granskat de skriftliga profven.

Muntliga examen blir strängare än hittills, i det privatisternas

examen skall försiggå skild från de öfrigas, för hvar och eu omfattande

minst V4 timme i hvarje ämne, och dessutom kunna utsträckas öfver 2

dagar. Intet af de i anmälan uppgifna ämnena må heller uteslutas. Genom

denna utsträckning af examen anser man, »att de enskilda okontrollerade

tentamina blifva obehöfliga, och sålunda hvarje misstanke om våld

undvikes».

Bih. till Biksd. Prat. 1908. 8 Sami. 2 Afd. 1 Band. 3 Käft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Första Kammarens Tillfälliga TJtskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 3.

Samma olägenheter, som examens verkställande vid universitetet

hade med sig hos oss, hafva också utomlands framtvingat förändringar.

Om England, där särskilda skol- och universitetsförhållanden äro rådande,

och Förenta staterna, som raskt genomgår gamla världens utvecklingsfaser

och i obegränsad frihet bjuder exempel på alla dessa, från fritt

tillträde till universitet till ganska stränga inträd espröfningar (resp.

fordringar) — om dessa bada stater undantagas, kunna de examensanordningar,

som våra grannland och de stora kulturländerna ha att

uppvisa, rangeras in under någon af följande 4 grupper:

I. Examen förrättas icke af elevens lärare utan af en särskild

kommission vid eller utom skolan.

(Finland, Frankrike, Holland).

I Finland aflägges den skriftliga delen af examen vid skolorna,

den muntliga för dem, som ämna studera vid universitetet, därstädes

inför akademiska lärare.

Frankrike kvarstår på det ursprungliga stadiet, examen vid universitet,

med den förändring, att det är skolman, som examinera under

öfverinseende af dekanus. b örslag om flyttandet af examen till skolorna

ha afvisats nästan enhälligt under antydan om det obehagliga för lärare

och anstalter att behöfva utsätta sig för misstankar om partiskhet o. s. v.

Fasthållandet vid det gamla sättet är också lätt förklarligt af tvenne

orsaker. Dels existera en mängd konkurrerande privatskolor, hvilka

gärna vilja uppvisa vackra examensresultat, dels har pa grund af det

störa tilloppet till ämbetsmannabanorna en ofantligt stor vikt kommit

att läggas vid specialbetygen, och sålunda har det blifvit önskvärdt,

att en större kontingent examinander hänvisades till en opartisk kommitté.

I Holland slutar den praktiska linjen mod examen inför en kommission

af läroverkslärare, hvilka bedöma såväl den skriftliga som muntliga

examen. Skri frun garna försiggå samtidigt vid alla skolor, den

muntliga pröfningen på en gemensam plats för hvarje provins. Examen

med ett 12-tal lärjungar räcker 3 dagar, högst 3 timmar hvarje dag.

I hvarje ämne fungerar eu lärare som examinator och en annan som

åhörande medbedömare.

IT. Examen förrättas af skolans lärare, ämnescensorer afgöra specialbetygen.

(Danmark, Norge).

Danmark fick 1850 sin studentexamen flyttad till läroverken, och

anföres som stödjande exempel i kommittéförslaget 1859 utan att dock

tagas till förebild.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 3.

I Norge förlädes examen först 1883 till skolorna och anordnades

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med danska förhållanden. Uppgifter

för skriftliga profven föreläggas af undervisningsinspektionen efter förslag

af utsedde skolman. Skrifningarna äga rum samtidigt öfver hela

riket, en på hvarje dag af 4 följande. De korrigeras af utsedde censorer

(skolman i aktiv tjänstgöring, som åtminstone en gång fört klass

till examen), 3 för hvarje skriptum. Sedan domen fallit, afhålles muntlig

examen, hvarvid examinanderna indelas i grupper, så att de 4 å 5

ämnen, som hvarje grupp skall pröfvas uti, bli förlagda med 1 eller 2

dagars mellanrum under sista läsveckan. Privatister pröfvas i alla ämnen,

hvadan deras examen sträcker sig'' öfver en vecka mera än de öfrigas.

Hvarje elev examineras nu för sig af sin lärare i närvaro af censor.

Betyget bestämmes af examinator och censor i förening, med afgörande

makt hos censor. Examen är godkänd, om lärjungen uppnått

vissa bestämda vitsord. Öfver examens resultat och förhållande rörande

denna i öfrigt afge censorerna rapport.

Eftersom censorerna äro aktiva skolmän, blir betygssättningen

ganska . konsekvent. Intresset för betyg är så stort hos'' allmänheten,

att tidningarna publicera betygslistorna.

III. Examen förrättas af,skolans lärare, vid bedömandet medverka

en eller flere fullmäktige för andra myndigheter.

(Tyska riket, Österrike och Ullgarn).

(Anordningarna stämma väsentligen öfverens i de tre rikena, i det

att förhållandena i Preussen tjänat som mönster.)

Redan 1812 förlädes examen för statsskolornas lärjungar till respektive

skolor, och från 1834 hänvisas äfven privatister till skolorna.

Hufvuddragen af examens yttre anordning ha icke undergått någon

större förändring. Den nu gällande ordningen är utgifven 1901.

Examen verkställes af en examenskommission, bestående af en

kungl. »kommissar» som ordförande, rektor och de ämneslärare, som

undervisa i öfverstå klassen. Till kommissar förordnas alltid den medlem

af provinsskolrådet (Provinzschulkollegium), som brukar handlägga

ifrågavarande skolas angelägenheter. Dock står det rådet fritt att utnämna

annan person till ställföreträdare, speciellt skolans rektor. I andra

än statens skolor får den myndighet, som har det ekonomiska ansvaret

för skolan, insätta en person i kommissionen med rösträtt som de andra.

Sedan lärjungarne anmält sig till examen, skola rektor och lärare,

på grund af de i de båda högsta klasserna afgifna Autsorden om kunskaper,

flit och uppförande, afgöra, om en lärjunge bör nekas tillträde

eller få något af omdömena: »otvifvelaktigt mogen» eller »med tvekan

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Första Kammarens Tillfälliga -Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 3.

mogen». Dessa omdömen jämte andra uppgifter, bl. a. om tillämnad

lefnadsbana, insändas till provinsskolrådet, som äger att besluta öfver

tillträde till examen.

Uppgifter till skriftliga examens 4 å 5 prof bestämmas af kungl.

kommissaren efter förslag af fackläraren. Lärjungarnes arbeten genomses

först och bedömas af fackläraren, hvarefter de, försedda med betyg

och uppgift om deras förhållande till lärjungens föregående prestationer,

cirkulera bland examinatorerna. På gemensam konferens beslutas, hvilka

lärjungar skola föreslås till underkännande eller befrielse från muntlig

examen. Alla arbeten samt öfriga handlingar sändas därpå till kungl.

kommissaren, hvilken har rätt att ändra betygen eller föranstalta ny

pröfning i större eller mindre utsträckning.

Muntliga examen skall äga rum under de sista sex veckorna af

skolåret. Härvid skola alla skolans ämneslärare vara närvarande första

dagen. Examenskommissionen rådgör nu och beslutar, hvilka lärjungar

skola underkännas, och hvilka på grund af sitt förhållande vid skolan

kunna befrias från muntlig examen. Under gången åt examen föreslår

fackläraren och bestämmer kommissionen betyget öfver muntlig

examen. Efter densammas slut afgifves för hvarje ämne ett sammanfattande

betyg för klassarbetet, skriftliga och muntliga examen. Därefter

afgöres efter bestämda föreskrifter, om examinand skall godkännas

eller icke. Vid alla omröstningar har kommissaren utslagsröst och

äger dessutom vetorätt. Om denna begagnas, hänskjutes saken till

provinsskolrådet i och för pröfning.

Den, som icke blifvit godkänd, får högst 2 gånger till försöka

ny examen.

Privatister anmäla sig hos provinsskolrådet, hvilket hänvisar dem

till någon skola. Har privatist tillhört skola, får han ej tillträde till

examen förrän så lång tid förflutit, att han efter regelbunden uppflyttning

skulle varit berättigad att anmäla sig som skolans lärjunge.

I de skriftliga profven föreläggas privatisterna andra uppgifter än

skolans egna lärjungar. Muntliga examen — från hvilken ingen kan

vare sig uteslutas eller befrias — anställes skild från skolans examinanders

och likaså konferensen om pröfningens resultat. Om någon

icke blifvit godkänd, har kommissionen rättighet att bestämma, att han

ej må få förnya examen förrän efter 1 år.

IV. Ingen särskild examen för tillträde till universitet.

(Belgien.)

De öfver alla klasser utsträckta skriftliga täfiingarnas resultat antecknas

noga och utgöra elevens viktigaste merit. Afgångsexamen är,

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 3.

som alla andra, skriftlig. Privatister mottagas ej till pröfning. För

att aflägga akademisk examen fordras godkändt betyg från alla klasser

i ett gymnasium.

I följd af sin egenskap att vara en sammanslagning af tvenne

examina, afgångs- och inträdesexamen, fick mogenhetsexamen vid de

svenska läroverken sin nuvarande gestaltning. Det blef på sätt och

vis en af gångspr öfning som förut, hvilken omedelbart godkändes eller

underkändes af f. d. examinatorer i inträdespröfningen. Ur detta historiska

sammanhang förklaras det stora inflytande, som censorerna fingo

på examensresultatet, och som i viss mån förringade värdet af den

vunna fördelen, att lärjungarna skulle få examineras och bedömas i

hvarje ämne af den, som bäst kände till dem, deras egen lärare. Penna

öfverdrifvet skarpa kontroll ter sig eljest rätt märklig, om man tänker på,

huru andra examina, som med afseende på de rättigheter, de meddela,

äro ojämförligt mycket viktigare för stat och individ än studentexamen,

försiggå utan någon kontroll alls, vare sig beträffande fordringar eller

uppfyllandet af dessa. Man skulle förmoda, att en universitetslärare,

som haft sig anförtrodt att helt på eget ansvar bedöma kandidater eller

licentiater, kunde anses värdig samma förtroende, om han något år

senare kornrne att föra en klass tipp i studentexamen. Icke kan hans

omdömesgillhet ha blifvit så försämrad af den dagliga samvaron med

de lärjungar, hvilkas kunskaper han blifvit satt att bedöma, att han

nu mindre än förr skulle kunna betros med makt att uttala ett afgörande

godkänd eller icke godkänd.

De olikartade förslag till ändring i stadgan för studentexamen,

som tid efter annan framkommit, ha alla — bortsedt från sådana, som

berott på förändringar i studieplanen — grundat sig på att denna

examen är för svår, och att domen öfver examinanderna ofta är orättvis

eller ojämn, beroende på den roll slumpen kan spela i en sä kort pröfning

som den nuvarande.

Förslagen, som afse att göra examen mindre svår, hänföra sig

så godt som uteslutande till den skriftliga delen, och dock är det beträffande

den muntliga delen, som svårigheterna i särskild grad hopa

sig för lärjungarna i fråga om såväl förberedelse till densamma som

själfva förhöret. År det redan mycket nog, att under en följd af dagar,

i den spänning, som medvetandet om examens vikt eller åtminstone de

ovanliga yttre anordningarna ej kunna underlåta att framkalla, kastas

mellan mer eller mindre kräfvande uppgifter, så är det oresonligt mycket,

att pa en dag vara beredd att som ett konversationslexikon ge svar

på frågor inom en mängd vidt skilda områden. Äfven under fullt

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 3.

normala omständigheter är det ett kraftprof, som icke hvem som helst

skulle gå i land med — ja, säkerligen skulle de allra flesta efter ett

par år få omdömet »icke mogen», om de försökte sin lycka om igen —

hur mycket större fordringar ställer då icke profvet på den, som efter

ett läsårs tröttande arbete, under trycket af det tyngande medvetandet,

att slumpen kan göra, att han kuggas, skall ställas inför en för honom

okänd person, i hvars händer hans öde hvilar, och hvars omdöme kommer

att bestämmas af de svar, som han under så vidriga omständigheter

kan prestera. Ty hur mycket det än talas om att det icke är

fråga om detaljer utan förnämligast att få ett intryck af examinandens

mogenhet, så kan det ej förnekas, att ett allmänintryck grundar sig på

detaljer, och dessa äro ingenting annat än svar på frågor, afgifna under

ytterst ogynnsamma omständigheter. Sannolikt skulle procenten kuggade

stiga högst betydligt, om icke i praxis både erfarne censorer och lärare

i de flesta fall toge hänsyn till examinandernas svåra ställning och

läte saker passera, som eljest icke skulle anses förenliga med anspråk

på godkändt betyg.

Att så många graverande anmärkningar kunna riktas mot examen

efter alla förbättringsförsök innebär tydligen, att man i dessa försök ej

tagit syfte på de egentliga grundfelen i examen. De hufvudvägar, som

försökts — nedsatta fordringar och valfrihet eller uteslutning — kunna

knappast drifvas längre, utan att examens bestånd äfventyras. Nedsatta

fordringar och en utsträckt valfrihet skulle endast draga med sig fyllnadspröfningar

i oändlighet, tills studentexamen blir utan betydelse.

Ett af grundfelen i denna examen är den absoluta makt, som

stadgan lagt i censors händer, och som vid närmare eftertanke och

jämförelse med förhållandena vid andra långt viktigare examina måste

väcka undran. Och hade denna makt i begynnelsen något sken af berättigande,

i det skolorna ännu ej hade så synnerligen fast organisation,

lärarna kanske brusto i bildning och förmåga på mer än ett. sätt

och tillsynen var skäligen klen, så har utvecklingen nu framskridit så

långt, att eu kontroll af denna art är absolut obehöflig. Ett officiellt

bevis på att denna uppfattning länge varit rådande är den bestämmelsen,

att kompletteringspröfningarna, hvilkas rättsverkan blir alltmera

vidtgående, undandragits censorskontroll.

Kunde hopandet af så många ämnen på en dag upphäfvas, skulle

tvifvelsutan examen ställa sig på ett helt annat sätt. I stället för att

nu fruktan för examen för mången sätter en prägel af nervös oro på

hela sista årets arbete, skulle lärjungen lugnt kunna fortsätta det dag
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 3.

liga arbetet, tills skrifningsperioden närmade sig, hvarefter han finge

successivt koncentrera sina repetitioner på det ena ämnet efter det andra.

Efter afsilande skrifningar skulle den muntliga examen taga vid, på

samma sätt fördelad med fria beredelsedagar under en längre tidsföljd,

så att företrädesvis ett ämne åt gången skulle kunna bli föremål för

repetition.

Detta skulle bli ett ordentligt samlande och demonstrerande af do

kunskaper, man under skoltiden förvärfvat; sålunda icke en sträfvan

blott för examens egen skull, utan ett viktigt led i förberedelsen till

kommande studier och lifsarbete både med afseende på arbetets innehåll

och form.

1905 års stadga synes mig böra ändras på i hufvudsak följande sätt.

Till vittnen vid muntlig studentexamen förordnar öfverstyrelsen

läroverkets inspektor samt två i samma stad boende, för skolan intresserade

män.

Vittnena äga rätt att bestämma område, inom hvilket examen skall

röra sig, att till protokollet göra anmärkningar samt att underkänna

privatister.

Examen aflägges i hvarje ämne inom den termin, då undervisningen

i ämnet afshitas. Under sista vårterminen hållas, med lämpliga

mellantider, skriftliga examina i månaderna februari—mars och muntliga

examina i april.

För privatister anordnas särskilda examina i de ämnen, i Indika

skolans elever under föregående terminer blifvit godkända.

Lärjunge, som blifvit underkänd i två eller högst tre ämnen, beviljas

rättighet att under kommande hösttermin, i den ordning öfverstyrelsen

bestämmer, aflägga nya examina.

Detta förslag innebär således, att skolans lärare få förtroendet att

förklara dess ordinarie elever godkända, samt att kontrollen öfverflyttas

från kringresande censorer till stationära vittnen. I stället för att nu

de skriftliga examina koncentreras på några dagar och de muntliga pa

en dag, hvarvid eleven skall som ett konversationslexikon besvara alla

frågor som kunna framställas inom de tio ämnen, som han studerat

under nio år, afslutas i lugn och ro det ena ämnet efter det andra. I

stallet för att nu en del läroverk få vänta på censorerna till långt fram

i juni, skola alla examina vara afslutade i april, och första maj, vårens

och ungdomens dag, skola de hvita mössorna svingas i jubel öfver

hela landet.

Mången torde invända, att förslaget är baseradt på ett alltför

s. 16 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

Gällande

stadganden

om studentexamen

m. m.

Sammanfattning

af

motionärens

förslag.

16 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 3.

stort förtroende till skolan och lärjungarna. Men under de 44 år, som

förflutit sedan censorsinstitutionen inlördes, har skolundervisningen utvecklats

kvalitativt och kvantitativt — det senare alldeles för mycket —

lärarnes sociala och ekonomiska ställning har i hög grad förbättrats,

och vår tids allvarliga gymnasister påminna bra litet om 1860-talets

glada och sorglösa slynglar. Ynglingen känner lifvets skoningslösa

kraf och rustar sig tidigt till kampen för tillvaron. Det reformförslag,

som förra året framställdes af representanter från Stockholms gymnasier,

vittnar om en storslagen och intelligent uppfattning af undervisningens

betydelse. Och den insats Sveriges ungdom gjort i nykterhetsfrågan

är sådan, att man kan våga hoppas, att denna fråga ej skall bereda

nästa generation några större bekymmer. Eu intelligent, målmedveten

ungdom förtjänar ej att pinas med den otidsenliga och opraktiska

procedur, som kännetecknar vår nuvarande mogenhetsexamen.»

Såsom motionären erinrat, återfinnas nu gällande bestämmelser

angående studentexamen uti Kungl. Maj:ts stadga för rikets allmänna

läroverk den 18 februari 1905; och anser utskottet sig böra uti särskild

bilaga till detta betänkande intaga nämnda bestämmelser, som innehållas

uti §§ 92—118. Se bilagan Kitt. A.

Tillika finner utskottet sig böra återgifva lydelsen af den för

censorerna fastställda instruktionen. Se bilagan Litt. B.

Motionärens förslag torde kunna sammanfattas uti följande två

hufvudgrupper:

1. Censorsinstitutionen (censoratet) vid studentexamen afskaffas

och ersättes af, så att säga lokala vittnen, hvilka, förutom läroverkets

inspektor, utses af öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk samt utgöras

af två i samma stad boende, för skolan intresserade män. Dessa

vittnen äga endast i fråga om privatister befogenhet att underkänna

examen men för öfrigt icke annan rätt än att bestämma område, inom

hvilket examen skall röra sig samt att till protokollet göra sina anmärkningar

beträffande examen.

2. Examen aflägges i hvarje ämne under den termin, då undervisningen

i ämnet afslutas; examen hålles under vårterminen sista läsåret,

den skriftliga pröfningen under februari och mars samt den muntliga

under april månad; privatister examineras tillsammans med skolans

lärjungar, men uti de ämnen, där dessa under föregående terminer redan

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 3.

undergått studentexemen, anordnas för privatisterna särskild examen;

lärjunge, som blifvit underkänd uti två eller högst tre ämnen, äger att

under nästföljande hösttermin aflägga ny examen.

Censoratets inrättande sammanfaller med den omreglering af studentexamen,

som ägde rum genom stadgan angående afgångsexamen den

11 april 1862. Därförinnan hade studentexamen kunnat afläggas

endast vid universiteten i Uppsala och Lund, men emot denna anordning

hade riktats flere anmärkningar. Eu af de hufvudsakligaste torde

hafva varit den, som uti vederbörande kommitterades betänkande den

30 november 1859 angifves, att, allt ifrån studentexamens inrättande och

för att kunna tillfredsställa fordringarna i densamma, undervisningen vid

elementarläroverken efterhand antagit en förändrad karaktär, så att

skolan, i stället för att göra själsfÖrmögenheternas utveckling till sitt

förnämsta syfte, ofta nog nödgats på grundlighetens och den sanna

bildningens bekostnad rikta sitt närmaste bemödande på de mångartade

kunskapsämnenas och de stegrade kunskapsmåttens inlärande, för att lärjungarne

skulle kunna med en viss färdighet ur minnet återgifva dessa

i don blifvande studentexamen. Af sådan anledning ansågo kommitterade,

att pröfningen borde så inrättas, att den mera afsåge mognaden af lärjungarnes

bildning än detaljkunskapen, att studentexamen därför borde

utgöras af ett slags afgångsexamen vid läroverken, hvilken bestod dels

af skriftliga prof, dels af muntlig examen, samt att »öfvervakande af

afgångsexamen vore en garanti, som staten, äfven med det största förtroende

för elementarläroverkens lärare, icke torde kunna öfvergifva.» Af

denna anledning och äfven på andra grunder tillstyrktes införande af

censorsinstitutionen.

Nyttan och ändamålsenligheten af den sålunda förordade och sedermera

införda anordningen med censorer finner utskottet hafva blifvit af

en mera än fyratioårig erfarenhet till fullo bekräftad. Utskottet, som

lör sin del hyser fast tillit därtill, att allmänna läroverkens lärare, Indika

fungera såsom examinatorer i studentexamen, fullgöra denna funktion

med samvetsgrannhet och plikttrogenhet, finner emellertid äfven, att

staten icke gärna kan eftergifva sin plikt att tillse och kontrollera, på

hvad sätt dessa examensprof på skilda orter tillgå. Och såväl för

lärarne själfva, gentemot ohemula beskyllningar för partiskhet, som

ock för lärjungarne, såsom garanti emot en åtminstone såsom tänkbar

möjlig orättvisa vid bedömandet, måste en utanför stående, fullt själf
-

Frågan om

censor sinstitutionens

afskaffande

och ersättande

med

lokala vittnen.

Bill, till Riksd. Prot. 1908. 8 Sami. 2 Afd. 1 Band. 3 Höft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande- N:o 3.

ständig myndighets öfvervakande och kontrollerande verksamhet utgöra

ett godt och kraftigt stöd.

Nu synes motionären emellertid antaga, att en fullt tillfredsställande

kontroll skulle kunna utöfvas af s. k. lokala vittnen, hvilkas

afgörande inflytande, jämförd med censorernas, dock skulle inskränkas

i samma mån som de examinerande lärarnes inflytande, ökades; men

gent emot eu sådan anordning tillåter utskottet sig sätta i tvifvelsmål,

huruvida å alla orter, där studentexamen aflägges, kunna utom

kretsen af allmänna läroverkets lärarekår finnas att påräkna sådana

för skolan intresserade män, hvilka äga den specialkunskap, som måste

förutsättas för ett sakkunnigt bedömande af en studentexamen. ^ Och

äfven om, livilket gifvetvis på de flesta orter är förhållande^ sådana

vittnen äro att finna, måste dock efter utskottets mening de i sådant

hänseende erforderliga insikterna i allmänhet vara större och mera omfattande

inom de kretsar, från hvilka censorerna nu väljas.

Att censorerna sålunda i allmänhet väljas bland universitetslärare

torde dessutom icke uteslutande bero på de framstående kvalifikationer,

Kungl. Maj:t därigenom vill åt censoratet förvärfva, utan äfven af den

likaledes helt naturliga anledningen, att i fråga om den examen, som

skall bereda tillträde till universiteten, bör finnas ett, så att säga, lefvande

samband mellan allmänna läroverken och universiteten, ett öfvervakande

att studierna vid de förra bedrifvas på sådant sätt, att de godkända

examinanderna äro mogna för universitets studier under friare

former.

Visserligen har i fråga om den nyligen inrättade realskoleexamen

afgörande t uteslutande blifvit lagdt uti lärarnes händer och kontrollen

anordnats genom föreskriften, att vid pröfningen skall närvara eforus

eller inspektor samt minst tre af vederbörande kommunalstyrelse utsedde

ojäfvige examensvittnen äfvensom vid samskola dess _ styrelse.

Men äfven med detta förhållande för ögonen, finner utskottet icke skäl

att tillstyrka afskaffandet af censorsinstitutionen, i all synnerhet innan

erfarenheten hunnit visa, huru anordningen vid studentexamen kommer

att verka. Redan nu har emellertid uttalats, att betygen från säxskilda

realskolor visat sig ojämna på det sätt, att betygen vid vissa af dessa

läroverk där för samtlige därifrån utexaminerade lärjungar varit anmärkningsvärd!

höga.

I detta sammanhang kommer utskottet till ett icke mindre tungt

vägande skäl för afslag å motionärens framställning om censorsinstitutionens

afskaffande.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Första Kammarens Tillfälliga TJtslcotts (N:o 2) Utlåtande N:o 3.

Detta skäl ligger däruti, att, efter utskottets mening, censoratet

visat sig mycket verksamt och kraftigt för att upprätthålla en jämvikt

vid bedömandet af examinanderna, en vid särskilda läroverk och på

skilda orter lika högt ställd nivå för mogenhetspröfningen. Borttoges

censoratet för att ersättas med lokala vittnen, vore det att befara, att

fordringarne för mogenhetsförklarande vid somliga läroverk kunde

komma att ställa sig ringare än vid andra läroverk; och en sådan

ojämnhet skulle vara mycket att beklaga.

Vidare bör icke förbises utan fastmera nogsamt beaktas, att studentexamen

för närvarande aflägges icke allenast vid statens allmänna, på

båda linjerna eller endera af dem fullständiga läroverk, utan äfven vid

sexton enskilda läroanstalter, som erhållit Kungl. Maj:ts tillstånd att

anställa sådan examen. Utskottet håller för mycket osannolikt, att, om

censoratet icke förefunnits, sådant tillstånd skulle hafva lämnats dessa

läroanstalter; och icke förefaller det mycket troligt, att sådana anstalter

skulle komma att beviljas demissionsrätt, om kontrollen vid studentexamen

inskränktes till de lokala vittnen, motionären föreslagit.

Innan utskottet lämnar frågan om censorsinstitutionen, vill utskottet

emellertid upptaga ett uttalande af motionären, hvilket utskottet

anser fordra särskildt bemötande. Motionären framhåller nämligen såsom

ett grundfel i den nuvarande studentexamen den »absoluta makt»,

som blifvit lagd i censorernas händer. Denna makt är dock icke så

omfattande, som motionären antyder. Censorerna hafva nämligen icke

någon rätt att underkänna den skriftliga examen eller inverka på betygsättningen

vare sig i denna eller i den muntliga examen; och i fråga

om den sistnämnda inskränker sig censorernas rätt till att inom hvarje

examensämne bestämma det område, inom hvilket pröfningen skall företagas,

att, därest de finna lämpligt, sjkifva öfvertaga pröfningen, samt

att i vissa fall underkänna examen. För att ett sådant underkännande

skall anses hafva skett, erfordras dock, att mera än halfva antalet af

censorerna skola i beslutet därom sig förena, d. v. s. för att en lärjunge

skall underkännas, måste, om censorerna äro två, de vara ense i

sitt beslut, och om de äro tre, måste två förena sig om beslutet. Censorernas

rätt är äfven begränsad på det sätt, att, då lärarne underkänna

en lärjunge, censorernas motsatta beslut icke föranleder ett godkännande.

Det är sålunda hufvudsakligen endast en vetorätt, som

blifvit lagd i censorernas händer.

Hvad angår den andra gruppen af förslag och önskemål, som uti

motionen innehålles, så finner utskottet sig i vissa delar kunna omfatta

dessa önskemål och de synpunkter, från hvilka motionären utgått.

Frågan om

utsträckning

af examenstiden

m. m.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Första Kammarens lillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 3.

Med motionären delar utskottet sålunda den uppfattningen, att

det är ett viktigt önskemål, att allmänna läroverkens lärjungar icke må

i och för studiernas bedrifvande eller särskildt för studentexamens

afläggande utsättas för öfveransträngning, vare sig i andligt eller kroppsligt

afseende. Men utskottet håller för sin del före, att studentexamen,

sådan den nu är anordnad, icke gärna kan medföra någon sådan

öfveransträngning för de lärjungar, hvilka äro utrustade med någorlunda

god begåfning och under studietiden användt erforderlig flit; och

att underlätta genomgående af denna examen för lärjungar med mindre

begåfning än den nyssnämnda torde icke vara något eftersträfvansvärdt

önskemål, om saken betraktas ur allmän synpunkt.

Men för dessa nu afsedda lärjungar — lärjungarne vid allmänna

läroverken — skulle det, efter utskottets åsikt, icke vara någon lindring

uti deras examen, om densamma utsträcktes att äga rum vid fortsatta

muntliga pröfningar under en hel månad. Nu pågår examen endast en

dag och får ej utsträckas öfver sex timmar. Den utgör nu den naturliga

af slutningen af lärjungens arbete vid läroverket och innefattar det

allmänna bedömandet, om han är mogen att lämna läroverket och få

tillträde till universitetet eller viss lefnadsbana, som han utan universitetsstudier

ämnar välja, men som fordrar mogenhetsexamen. Därest

motionärens förslag om den till en b el månads tid förlängda examenspröfningen

bifölles, skulle studentexamen däremot verkligen blifva hvad

man kallar eu examen rigorosum, d. v. s. en examen, hvaruti lärjungens

detaljkunskap uti alla däruti ingående läroämnen sattes på det

strängaste prof. Och med en sådan genomgående pröfning skulle man

nog kunna tänka sig eu öfveransträngning, äfven om, såsom motionären

afsett, examen uti ett eller annat ämne ett föregående år blifvit aflagd.

För de skriftliga profven däremot, hvilka för lärjunge tillhörande

realgymnasiet utgöra fem och för lärjunge tillhörande latingymnasiet

fyra, och hvilka nu förrättas under en tidsföljd af fem dagar, anser

utskottet i likhet med motionären, att de nu följa alltför tätt uppå

hvarandra. Före hvarje skriftligt prof bör det nämligen, enligt utskottets

mening, lämnas lärjunge tillfälle till behöflig repetition åt det ämne,

som med profvet afses, och böra därför profven utsträckas till eu längre

tidsföljd, hvilken dock icke torde böra förlängas utöfver eu månad.

Vidare torde möjligen kunna ifrågasättas, huruvida icke i vissa

ämnen mogenhetspröfning borde äga rum redan i klassen G: 2 och i

andra i klassen 7: i, hvilken pröfning kunde ske samtidigt med

studentexamen och af censorerna öfvervaras. Genom en sådan anordning

blefve antalet ämnen i den slutliga examen väsentligen minskadt.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 3.

Oaktadt dessa medgifvande!! ifråga om önskemålen i motionen,

anser utskottet sig dock icke böra tillstyrka den föreslagna revisionen.

Föreskrifterna rörande studentexamen räkna nämligen, såsom förut

blifvit angifvet, sin tillkomst från icke längre tid tillbaka än den 18

februari 1905, äfven om dessa föreskrifter i väsentliga delar öfverensstämma

med stadganden, som förut varit gällande. Men härtill kommer

en annan viktig omständighet. Enligt § 8 uti stadgan af den 18

februari 1905 skall lärjunge, som blifvit fattad till gymnasiets tredje

ring, äga en viss frihet att »bortvälja» läroämne; och till följd häraf

samt på grund af andra förhållanden skola, enligt fastställda öfvergångsstadganden,

bestämmelserna angående studentexamen i deras helhet

komma att tillämpas först vid vårterminen 1910. Att nu föreslå

en förändring uti stadganden, som ännu icke kommit till sin fulla

tillämpning och om hvilka man ännu icke kan känna, huru de kunna

komma att verka, kan utskottet icke finna lämpligt.

På grund af hvad utskottet sålunda anfört, hemställer utskottet,

att herr Richerts ifrågavarande motion icke måtte

föranleda till någon Första Kammarens åtgärd.

Stockholm den 20 februari 1908.

På utskottets vägnar:

GUSTAF BERG.

Reservation af herr Richert.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 3.

Bil. litt. A.

Studentexamen.

Studentexamen för läroverkets lärjungar.

§ 92.

Vid de högre allmänna läroverken anställes årligen mellan den

10 april och den 21 juni studentexamen med de lärjungar i gymnasiets

fjärde ring, hvilka behörigen anmält sig till afläggande af sådan examen;

och afser denna examen att utröna, hurvida lärjungarna inhämtat det

mått af kunskaper, hvilket i de stadgade undervisningsplanerna är angifvet

som mål för gymnasiets undervisning, samt vunnit den mogenhet,

som erfordras för bedrifvande'' af studier vid universitet eller högre

tillämpningsskola.

§ 93.

1. 1 ledningen af examen deltaga censorer, hvilka efter förslag

af öfverstyrelsen för hvarje år af Kungl. Maj:t förordnas. Vid fullgörandet

af sitt uppdrag hafva censorerna att ställa sig till efterrättelse

den af Kungl. Maj:t för dem särskild! utfärdade instruktion.

2. Censorerna åtnjuta den ersättning, som af Kungl. Maj:t bestämmes.

§ 94.

1. Skriftlig anmälan till studentexamen skall före den 1 mars

göras hos läroverkets rektor. Därvid skall lärjunge lämna uppgift å de

ämnen, i hvilka han med hänsyn till bestämmelserna i §§ 96, 100 och

102 samt § 106 mom. 1 önskar blifva i den skriftliga och muntliga

examen pröfvad. Rektor åligger att före den 15 mars till öfverstyrelsen

insända efter fastställdt formulär upprättad förteckning på de anmälda.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Första Kammarens Tillfälliga UtsJcotts (N:o 2) Utlåtande N:o 3.

2. Den, som anmäler sig till examen, skall därvid erlägga tjugu

kronor, hvilka utgifter, afsedda att användas till bestridande af kostnaderna

för censorernas resor och arfvoden samt öfriga med examens

anordnande förenade utgifter, skola af rektor uppbäras samt inom en

månad till statskontoret insändas.

§ 95.

1. I studentexamen är pröfningen dels skriftlig, dels muntlig.

2. Den skriftliga pröfningen anställes samtidigt vid alla högre

allmänna läroverk på tid, som af öfverstyrelsen bestämmes. Uppgifter

för de arbeten, som tillhöra denna pröfning, bestämmas, sedan censorerna

därtill gemensamt uppgjort förslag, af öfverstyrelsen. Uppsikten vid

arbetenas verkställande utöfvas af lärarne i den ordning, rektor bestämmer.

3. Den muntliga pröfningen tager sin början å dag, som öfverstyrelsen

för hvarje särskildt läroverk utsätter. Vid denna pröfning

närvaro, jämte censorerna, äfven eforus eller inspektor samt minst tre

andra aktade, insiktsfulla och ojäfviga män, som eforus till vittnen utser.

4. Vid studentexamen äger allmänheten ej tillträde.

§ 96,

1. För lärjungar, tillhörande realgymnasiet, auordnas skriftlig

pröfning i modersmålet, tyska, engelska, matematik och fysik, och skall

pröfningen i hvarje ämne försiggå’på särskild, för densamma bestämd

dag. Profven skola utgöras af:

en svensk uppsats öfver ett bland flera uppgifna ämnen;

en öfversättning från svenska till tyska eller, om lärjunge så

önskar, en på tyska författad uppsats öfver ett bland flera uppgifna

lättare ämnen;

en öfversättning från svenska till engelska eller, om lärjunge så

önskar, en på engelska författad uppsats öfver ett bland flera uppgifna

lättare ämnen;

ett matematiskt arbete; samt

ett fysikaliskt arbete.

2. För lärjungar, tillhörande latingymnasiet, anordnas skriftlig

pröfning i modersmålet, latin, tyska och matematik, och skall pröfningen

i hvarje ämne försiggå på särskild, för densamma bestämd dag. Profven

skola utgöras af:

en svensk uppsats öfver ett bland flera uppgifna ämnen;

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Första Kammarens lillfiilliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 3- en öfversättning från latin till svenska;

en öfversättning från svenska till tyska eller, om lärjunge så

önskar, en på tyska författad uppsats öfver ett bland flera uppgifna

lättare ämnen; samt

ett matematiskt arbete.

3. Lärjunge skall å den bildningslinje, hans examen afser, deltaga

i minst tre af de för vederbörande gymnasium i mom. 1 eller 2 angifna

skriftliga prof, men äger, där han så önskar, utbyta å realgymnasium

det skriftliga profvet i tyska eller engelska emot motsvarande prof i

franska samt å latingymnasium det skriftliga profvet i tyska emot motsvarande

prof i engelska eller franska.

4. Lärjunge är berättigad att å den bildningslinje, hans examen

afser, undergå skriftlig pröfning såväl i ett på grund af § 8 bortvaldt

ämne som i ämne, i hvilket han icke önskar muntligen pröfvas.

§ 97.

1. För den svenska uppsatsen må intet hjälpmedel begagnas,

därest icke öfverstyrelse]! med hänsyn till något ämnes beskaffenhet

annorlunda förordnar. För öfversättningen från latin till svenska samt

för profven i främmande lefvande språk må användas af öfverstyrelsen

bestämda ordböcker samt för de matematiska och de fysikaliska arbetena

logaritmiska tabeller.

De närmare föreskrifter, som rörande de skriftliga profven i öfngt

kunna finnas erforderliga, meddelas af öfverstyrelsen.

2. Lärjunge, som använder andra hjälpmedel, än här äro medgift,

eller som anlitar annans hjälp eller lämnar hjälp åt annan, har

förverkat rättighet att i den påbörjade examen vidare deltaga, hvarom

det åligger rektor att före den skriftliga pröfningens början erinra

lärjungarna.

§ 98.

1. För utarbetandet af den svenska uppsatsen samt af öfversättningen

från latin medgifves till hvartdera en tid af sex timmar, för

profvet i hvartdera af de främmande lefvande språken fyra timmar, för

det matematiska arbetet sex timmar samt för det fysikaliska arbetet

fem timmar, häri dock ej inräknad den tid, som åtgår till uppgifternas

delgifvande åt lärjungarna.

2. År arbetet vid den föreskrifna tidens utgång icke afslutadt,

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 3.

må det ändock till pröfning upptagas och jämväl kunna godkännas,

om det i sitt ofullbordade skick anses däraf förtjänt; börande dock, för

att kunna godkännas, det matematiska arbetet nöjaktigt behandla minst

tre och det fysikaliska minst två af de förelagda uppgifterna.

§ 99.

1. De skriftliga arbetena genomses och rättas af de lärare, som

inom gymnasiets högsta ring undervisa i de ämnen, till hvilka dessa

arbeten höra. Hvarje särskild! arbete pröfvas och bedömes därefter

samfäldt af den lärare, som genomsett och rättat detsamma, och en

lärare, som kollegiet inom sig utsett. Uppstå dem emellan olika meningar,

tillkallas rektor eller, om han redan deltagit i pröfningen, en annan,

al kollegiet utsedd lärare, och gälle den mening, som den sålunda tillkallade

biträder.

2. Öfver bedömandet af de skriftliga arbetena före rektor protokoll,

hvilket af honom och vederbörande lärare undertecknas.

3. Såsom vitsord användes något af uttrycken: Berömlig, Med

utmärkt beröm godkänd, Med beröm godkänd, Icke utan beröm godkänd,

Godkänd, Icke godkänd.

§ ioo.

Lärjunge, som erhållit minst vitsordet Godkänd för den svenska

uppsatsen och två andra skriftliga prof, äger att undergå muntlig pröfning

a därför bestämd tid; dock att lärjunge å realgymnasiet, som

hvarken i matematik eller i fysik aflagt godkändt skriftligt prof, ej må

äga undergå, dylik pröfning, såvida icke två tredjedelar af de lärare,

som under sista terminen undervisat honom i de till den muntliga pröfningen

hörande ämnen, anse sådant böra honom medgifvas.

§ ioi.

Inom två veckor, sedan de till den skriftliga pröfningen hörande

arbeten blifvit af lärjungarna afskräde, skola dessa arbeten tillika med

det vid deras bedömande förda protokoll jämte katalog öfver de åt

lärjungarna under de tre näst föregående läseterminerna tilldelade vitsord

äfvensom uppgift å de lärare, hvilka i de olika ämnena skola förrätta

den muntliga pröfningen, af rektor insändas till öfverstyrelsen för

att hållas vederbörande censorer till hända.

Bih. till Biksd. Prof. 1908. 8 Sami. 2 Afd. 1 Band, 3 Höft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 3.

§ 102.

1. I den muntliga pröfningen är lärjunge skyldig att underkasta

sig förhör i kristendom och modersmålet samt i minst åtta af öfriga

läroämnen, som å den bildningslinje, hans examen afser, finnas upptagna

å ijärde ringens timplan, eller i sju af dessa ämnen, såvida i

detta senare fall de två återstående läroämnena å timplanen tillsammans

ej upptaga mera än sex veckotimmar.

2. Lärjunge, som tillhör främmande trosbekännelse och varit

frikallad från deltagande i undervisningen i kristendom, vare befriad

från pröfning i detta ämne, men vare skyldig att före den muntliga

pröfningens början till rektor aflämna skriftlig redogörelse för den

undervisning, han åtnjutit i religionskunskap, samt intyg öfver sina

insikter i detta ämne.

3. Lärjunge, som förklarats berättigad till muntlig pröfning, äger

att å den bildningslinje, hans examen afser, muntligen pröfvas såväl i

ett på grund af § 8 bortvaldt ämne som i ämne, i hvilket han icke

undergått skriftlig pröfning, äfven om sådan pröfning jämlikt § 96 varit

i ämnet anordnad.

§ 103.

Vid den muntliga pröfningen skola till censorernas kännedom tillhandahållas

lärjungarnas under senaste läsåret utförda skriftliga arbeten

och arbeten i teckning.

§ 1(M
1.

Ordning för den muntliga pröfningen bestämmes af vederbörande

censorer i samråd med läroverkets rektor; dock må icke pröfningen

för någon lärjunge utsträckas utöfver eu dag, ej heller utöfver

sex timmar.

2. Censorerna bestämma i hvilka af fjärde ringens läroämnen

pröfning skall verkställas; börande denna för hvarje lärjunge å den

bildningslinje, hans examen afser, omfatta minst sju af de å nämnda

rings timplan upptagna läroämnen samt hufvudsakligen hafva till föremål

de i gymnasiets två högsta ringar genomgångna lärostycken. Vid

pröfningen i främmande lefvande språk äfvensom latin böra jämväl

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 3.

till extemporera*! öfversättning förläggas af öfverstyrelsen för ändamålet

bestämda arbeten.

3. Lärarna i fjärde ringen verkställe, enhvar i sitt läroämne,

den muntliga pröfn ingen under den för ämnet enligt examensordningen

anslagna tiden samt inom det omfång, som af censor bestämmes; ägande

censor jämväl, därest han så finner lämpligt, öfvertaga pröfningen.

§ 105.

1. Sedan den muntliga pröfningen blifvit förrättad, afgifvas öfver

lärjungens insikter i samtliga vid hans anmälan uppgifna läroämnen

vitsord af vederbörande lärare; och bör härvid hänsyn tagas såväl till

den skriftliga pröfningen, där sådan i ämnet förekommit, som till

lärjungens förut och hufvudsakligen under de båda sista läsåren ådagalagda

kunskaper.

2. Häröfver före rektor protokoll, och skola i detsamma jämväl

upptagas: de vitsord, som tilldelats lärjunge i den skriftliga pröfningen;

det vitsord i geografi äfvensom, därest lärjunge anmält sig till examen

i grekiska, de vitsord i matematik och teckning, som han vid flyttning

till tredje ringen erhållit; af vederbörande lärare afgifna vitsord i teckning,

gymnastik och vapenöfning samt musik för lärjunge, som i fjärde

ringen i dessa ämnen åtnjutit undervisning; af kollegiet afgifna vitsord

öfver flit och uppförande, företrädesvis afseende de sista läsåren.

3. Såsom vitsord användas:

för läro- och öfningsämnen: de i § 99 mom. 3 angifna uttryck;

för flit: mycket god, god, mindre god;

för uppförande: mycket godt, godt, mindre godt.

§ 106.

1. Om lärjunge erhållit vitsordet godkänd eller därutöfver i minst

tio af de läroämnen, som å den bildningslinje, hans examen afser, finnas

upptagna å fjärde ringens timplan, eller i nio af dessa ämnen, och i

detta senare fall de två återstående läroämnena å timplanen tillsammans

ej upptaga mer än sex veckotimmar, skall han i examen godkännas,

såvida ej mera än halfva antalet af censorerna finner honom böra på

grund af bristande insikter och mogenhet underkännas, dock att beträffande

lärjunge, som tillhör främmande trosbekännelse och varit frikallad från

deltagande i undervisningen i kristendom, erfordras, under i öfrigt

enahanda villkor för examens godkännande, vitsordet godkänd i ett

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 3.

läroämne mindre än här ofvan sagts. Har lärjunge blifvit af censor

underkänd, skola skälen härtill upptagas i protokollet.

2. Examensprotokollet, hvilket jämväl bör innehålla uppgift å de

ämnen, som förekommit i den muntliga pröfningen, skall underskrifvas

af läroverkets rektor och de lärare, som till protokollet afgifvit vitsord,

äfvensom af censorerna. Afskrift af detta protokoll skall inom två

veckor efter den muntliga pröfningens afslutande af rektor insändas

till öfverstyrelsen.

§ 107.

För lärjunge, hvars examen blifvit godkänd, utfärdas af rektor

betyg i enlighet med fastställdt formulär.

§ 108.

Lärjunge, som varit berättigad att anmäla sig till undergående af

studentexamen å den enligt § 92 utsatta tid, men under vårterminen

sådan examen icke undergått eller i densamma icke blifvit godkänd,

må, i händelse han önskar att under nästföljande hösttermin aflägga

denna examen, före den 15 september därom göra anmälan hos vederbörande

rektor, på sätt ofvan är stadgadt; och åligger det rektor att

före samma månads slut till öfverstyrelsen insända ^Åteckning på dem,

som sig sålunda anmält, jämte uppgift å deras examensämnen; ankommande

det pa öfverstyi-elsen att utsätta tid och ort för pröfningen, i

afseende hvarpå ofvan meddelade föreskrifter skola i tillämpliga delar

tjäna till efterrättelse.

§ 109.

A Ilagd studentexamen medför icke1 allenast behörighet att utan

ytterligare pröfning varda såsom studerande vid universitetet inskrifven.

utan därjämte, därest ej annorlunda framdeles varder stadgadt, de öfriga

rättigheter och förmåner, som hittills åtföljt godkänd mogenhetspi''öfning.

Studentexamen för lärjungar från enskild undervisning.

§ no.

1. Lärjunge, vare sig manlig eller kvinnlig, som åtnjutit enskild

undervisning och önskar aflägga studentexamen, skall inom tid, som i

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 3.

§§ 94 och 108 stadgas, därom göra skriftlig anmälan hos rektor vid

högre allmänt läroverk samt därvid lämna uppgift å de ämnen, i hvilka

han, med hänsyn till bestämmelserna i §§ 96 och 102, § 106 mom. 1

samt § 112, önskar blifva i den skriftliga och muntliga examen pröfvad.

Vid denna anmälan skall examinanden foga vederbörande prästerskaps

intyg om ålder och god frejd, uppgift om bostad, redogörelse för sina

studier under de fyra sista åren och den undervisning, han därvid begagnat,

samt uppgift å de kurser, han i de särskilda ämnena inhämtat,

äfvensom, därest han inom de två sista åren bevistat offentligt läroverk,

vederbörligt afgångsbetyg därifrån.

2. Den, som anmäler sig till examen, skall antingen genom betyg

från gymnasiets andra ring eller ock genom intyg öfver pröfning, verkställd

i den ordning, som i mom. 3 sägs, styrka, att han i geografi

och, därest han anmält sig till undergående af pröfning i grekiska,

jämväl i matematik blifvit inom de tre sista åren pröfvad och godkänd

enligt fordringarna för flyttning till gymnasiets tredje ring.

3. Den i mom. 2 omförmälda pröfning skall, efter anmälan hos

rektor vid något af de högre allmänna läroverken, anställas af lärare,

som undervisar i andra ringen, å den tid och i den ordning, som rektor

efter samråd med sagde lärare bestämmer. Vitsord öfver dylik pröfning

skall antecknas i kollegiets protokoll och genom utdrag därur den

examinerade meddelas.

Examinand erlägger för hvarje ämne den afgift, som i § 118

stadgas för ämne, i hvilket skriftligt prof ej aflägges.

4. Den, som önskar inom de i § 102 mom. 1 angifna gränser

befrias från muntlig pröfning i ett eller två ämnen, skall styrka, att

han, på sätt i mom. 2 och 3 af denna § sägs, i dessa ämnen blifvit

inom de tre sista åren pröfvad och godkänd enligt fordringarna för

flyttning till tredje ringen.

5. Den, som vill undergå examen, skall vid anmälan erlägga

tjugu kronor, hvilka af rektor inom tid, som i § 94 mom. 2 sägs, till

statskontoret insändas, samt före den skriftliga pröfningen tio kronor

och före den muntliga pröfningen tjugu kronor; varande de bägge

senare afgifterna afsedda att fördelas mellan rektor och de lärare, som

i pröfningarna deltagit.

6. Uppgift å dem, som sig sålunda anmält, jämte de af dem

företedda handlingar aflämne rektor, då han insänder den i § 94 mom. 1

och § 108 föreskrift^ förteckning.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 3.

§ in.

Lärjungar från enskild undervisning skola undergå samma skriftliga

pröfning som läroverkens lärjungar, men skild, mera omfattande

muntlig pröfning. Examen skall anställas vid det läroverk, som för

hvarje examinand af öfverst.yrelsen bestämmes.

§ 112.

Examinand, som erhållit minst vitsordet Godkänd för den svenska

uppsatsen och två andra skriftliga prof, äger att undergå muntlig pröfning

å därför bestämd tid; dock att examinand å realgymnasiet, som

hvarken i matematik eller i fysik aflagt godkändt skriftligt prof, ej må

äga att undergå muntlig pröfning, såvida icke två tredjedelar af de

lärare, som deltagit i bedömandet af hans skriftliga arbeten, anse sådant

böra honom medgifvas.

§ Hö.

Sedan de skriftliga profven blifvit bedömda, skall rektor vid det

läroverk, där detta skett, underrätta examinand om utgången af den

skriftliga pröfningen samt, så snart ske kan, om tiden för det muntliga

förhöret.

§ 114.

1. Vid bestämmandet af ordningen för den muntliga pröfningen

skall tiden för examen så beräknas, att minst en half timme i hvarje

läroämne anslås till pröfning af en eller två lärjungar; dock må icke

förhöret för någon lärjunge utsträckas utöfver två dagar, ej heller utöfver

sex timmar någondera dagen.

2. Förhöret skall afse gymnasiets lärokurser och omfatta samtliga

de å fjärde ringens timplan upptagna läroämnen, i hvilka examinanden

anmält sig vilja undergå muntlig pröfning.

o. Det muntliga förhöret förrättas af lärarna i gymnasiets fjärde

ring eller, om flera afdelningar af denna ring finnas, af dem bland

nämnda lärare, som rektor bestämmer.

4. Lärjunge från enskild undervisning äger att, om han så önskar,

före den muntliga pröfningens början förete af vederbörande lärare vid

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 3.

högre allmänt läroverk afgifvet vitsord i teckning, gymnastik och

vapenöfning samt musik.

5. I protokollet öfver den muntliga pröfningen upptagas: vitsord

öfver den skriftliga och muntliga pröfningen, de i § 110 mom. 2 omförmälda

vitsord äfvensom företedda vitsord i teckning, gymnastik och

vapenöfning samt musik.

§ HB
För

examen med lärjungar från enskild undervisning gäller för

öfrigt i tillämpliga delar hvad ofvan är stadgadt om examen med läroverkens

lärjungar; dock må lärjunge från enskild undervisning, som i

något ämne visat sig icke hafva inhämtat insikter, motsvarande dem,

hvilka fordras för flyttning till tredje ringen, ej i examen godkännas.

Fyllnadspröfning efter aflagd studentexamen.

§ 116.

Den, som aflagt godkänd studentexamen, äger rätt dels att i

ämne, som icke förekommit i hans examen, undergå pröfning, dels

ock att i ämne, som ingått i hans examen, undergå förnyad pröfning

af sina insikter; dock att sådan pröfning icke af någon må afläggas

mera än en gång i samma ämne och å samma linje.

§ 117-

Anmälan till dylik pröfning skall göras hos rektor vid något af

de högre allmänna läroverken, hvilken det åligger att inom två veckor

till öfverstyrelsen insända anmälningshandlingarna. Pröfningen skall

ske vid det läroverk, som öfverstyrelsen för hvarje examinand anvisar,

och anställas af lärare, som undervisar i fjärde ringen, å den tid och

i den ordning, som rektor efter samråd med sagde lärare bestämmer.

Betyg öfver dylik pröfning skall antecknas i kollegiets protokoll och

genom utdrag därur den examinerade meddelas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 3.

§ 118.

Den, som anmäler sig till fyllnadspröfning, skall därvid erlägga

tre kronor, som tillfalla läroverkets rektor, samt dessutom, att tilldelas

vederbörande lärare, sex kronor för hvarje läroämne, i hvilket han

önskar undergå pröfning, såvida i detta ämne skriftligt prof aflägges,

eljest, där icke annorlunda är föreskrifvet, tre kronor för hvarje ämne.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 3. . 83

Bilaga liit. B.

Kung]. Maj:ts nådiga instruktion lör de censorer, hvilka hafva att

öfvervaka öfvergångsexamina vid de högre allmänna läroverken;

gifven Stockholms slott den 28 februari 1879.

Censor åligger:

l:o) att inhämta noggrann kännedom om de i den skriftliga afgångsexamen

verkställda arbeten för att däraf vinna ledning för bedömandet

af examinandernas bildning och mogenhet;

2:o) att i behörig tid inställa sig vid de honom af chefen för

Kungl. Maj:ts ecklesiastikdepartement anvisade läroverk och tillse, att

den muntliga pröfningen å utsatt tid tager sin början, hvarmed ej må

uppskjutas äfven om af någon anledning en eller flera af de personer,

som eforus äger utse vid examen vara närvarande, icke skulle hafva

kommit tillstädes; ägande föröfrigt censor eller, där flera censorer vid

samma _ läroverk öfvervaka examen, dessa gemensamt att bestämma ej

mindre huru lång tid examen skall upptaga än ock, inom de uti nådiga

stadgan angående afgångsexamen af den 11 april 1862 angifna gränser,

på huru många dagar den må fördelas, äfvensom å hvilka tider på

dagen den skall äga rum;

3:o) att vid tillämpning af den i afgångsexamensstadgans § 13

mom 3 i meddelade föreskrift ej allenast taga i betraktande lärjungarnes

i de skriftliga profven och det muntliga förhöret ådagalagda kunskaper

utan ock göra skäligt afseende på de terminsbetyg, som under

de närmast föregående läsåren blifvit dem vid läroverket gifna; samt

4:o) att på kallelse af chefen för ecklesiastikdepartementet infinna

sig i Stockholm, om sådant af honom pröfvas nödigt, såväl före

den muntliga examens början, för det i mom. 1 af denna instruktion

Bih. till Biksd. Prof. 1908. 8 Sami. 2 Afd. 1 Band. 3 Höft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 3.

angifna ändamål, som ock efter samma examens slut för att till nämnda

departement afgifva berättelse om hvad i afseende å ej mindre den

skriftliga än den muntliga afgångsexamen förekommit och befunnits

vara af beskaffenhet att förtjäna en närmare uppmärksamhet eller påkalla

någon åtgärd.

Hvilket vederbörande etc.

OSCAR.

Carl Gustaf Malmström.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 3.

35

Innehållsförteckning.

Sid.

Motionens motivering............................................... 1

Utskottets yttrande:

Gällande stadganden om studentexamen in. m................................................. 16

Sammanfattning af motionärens förslag................................................................ 16

Frågan om censorsinstitutionens afskaffande och ersättande med lokala vittnen 17

Frågan om utsträckning af examenstiden m. m................................................. 19

Utskottets hemställan ............................................................................................ 21

Bilagor:

Utdrag af stadgan för rikets allmänna läroverk den 18 februari 1905 ........ 22

Kungl. Maj:ts instruktion för censorer den 28 februari 1879 ........................ 33

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.