Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 1

1908-02-14 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1908:1, Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 1

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 1.

1

N:o 1.

Ank. till Riksd. kansli den 14 februari 1908, kl. 7 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till ändrad lydelse af §§ 7, 9,

11, 12, 28, 32, 33, 86 och 105 regeringsformen samt

§ 38 mom. 2 riksdagsordningen.

Till konstitutionsutskottets handläggning hafva båda kamrarna hänvisat

Kungl. Maj:ts till Riksdagen aflåtna proposition n:o 38, däruti Kungl.

Maj:t till Riksdagens pröfning i grundlagsenlig ordning framlagt följande

Förslag

till

ändrad lydelse al'' §§ 7, 0, 11, 12, 28, 32, 33, 86 och 105 regeringsformen

samt § 38 mom. 2 riksdagsordningen.

Regeringsformen.

§ 7.

Alla regeringsärenden, med undantag af sådana, som i 15 § omförrnälas,

skola inför Konungen i statsrådet föredragas och där afgöras.

Bill. till Riksd. Prot. 1908. 3 Sami. 1 Käft. (N:o 1).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 1.

§ 9.

Uti alla mål, som hos Konungen i statsrådet förekomma, skall protokoll

föras. Där rikets säkerhet eller eljest synnerligen viktiga skäl kräfva

hemlighållande af mål, som angår rikets förhållande till främmande makt,

skall öfver målet föras särskildt protokoll.

Statsrådets tillstädesvarande ledamöter----beslut fatta.

§ Ii
I

mål, som angå rikets förhållande till främmande makter, skola

alla meddelanden till främmande makt eller Konungens sändebud i utlandet,

utan afseende å ärendets beskaffenhet, ske genom ministern för

utrikes ärendena.

§ 12.

Konungen äger att i afhandlingar och förbund med främmande

makter ingå, sedan statsrådet däröfver blifvit hördt.

§ 28.

Konungen äger att i statsrådet utnämna och befordra infödde svenske

män till alla de ämbeten och tjänster, högre och lägre, hvilka äro af den

egenskap, att------kommendanter i fästningarna. Till konsul

må ock utländsk man nämnas, där lön ej är med befattningen förenad.

Konungen fäste------som under departementet höra.

§ 32.

Enär sådana sysslor---(lika med nuvarande § 33)----

--påminnelser göra.

§ 33.

Konungen äger att genom naturalisation —--(lika med nuva
rande

§ 28 mom. 2)---ledamot af statsrådet utnämnas.

§ 86.

Med tryckfrihet förstås-----de protokoll undantagna, som

uti statsrådet och hos Konungen i kommandomål föras —• — — — höra

hemliga hållas.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 1.

3

§ 105.

Lagtima Riksdags konstitutionsutskott äge att äska de protokoll, som

uti statsrådet blifvit förda, dock; att sådant särskildt protokoll, hvarom i

9 § förmärs, och protokoll i kommandomål må kunna fordras endast i

det, som rörer allmänt kända och af utskottet uppgifna händelser.

Riksdagsordningen.

§ 38 mom. 2.

2. Utskottet åligger ock att äska de i statsrådet förda protokoll,

dock att sådant särskildt protokoll, hvarom i 9 § regeringsformen förmäles,

och protokoll i kommandomål kunna fordras endast i hvad som rörer

allmänt kända och af utskottet uppgifna händelser. Om utskottets rätt

---är i regeringsformen stadgadt.

Vid propositionen finnes fogadt utdrag af det i statsrådet den 7

februari 1908 förda protokoll öfver justitiedepartementsärenden, utvi-^tronSe™

sande, att föredragande departementschefen vid ärendets anmälan anfört

följande:

»I proposition n:o 97 till 1907 års riksdag framlade Ivungl. Maj:t

förslag till vissa ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen,

afseende hufvudsakligen att de ministeriella ärendenas handläggning i ministeriel!

konselj skulle upphöra och dessa mål öfverföras till statsrådet.

Sedan konstitutionsutskottet hemställt, att Riksdagen måtte antaga förslaget

såsom hvilande till vidare grundlagsenlig behandling, blef utskottets

hemställan godkänd af Andra Kammaren utan votering, hvaremot Första

Kammaren afslog förslaget med 68 röster mot 50. Den behandling, som

i Riksdagen kom förslaget till del, synes emellertid ej utesluta ett

gynnsamt resultat af frågans återupptagande. Jag anhåller därför att få

ånyo inför Eders Ivungl. Maj:t anmäla detta ärende.

Det motstånd, förslaget rönte inom Första Kammaren, torde hafva

grundat sig icke så mycket på obenägenhet mot en grundlagsändring i

berörda afseende, utan fastmera därpå, att man ansett andra stadgande!),

än de föreslagna böra meddelas om hemlighållande af ministeriella ärenden

i vissa fall. Jag kan dock ej finna anmärkningarna mot förslaget i denna

del böra föranleda ändring i detsamma.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 1.

Utskottets

yttrande.

Däremot torde förslaget, i hvad det angår ändring i § 35 regeringsformen,

böra förfalla. I syfte att från förtroendeämbetsmännens kategori

utesluta de vid beskickningarna anställda attachéer föreslogs sådan ändring

af nämnda §, att ämbets- och tjänstemännens i utrikesdepartementet och

vid beskickningarna egenskap af förtroendeämbetsmän gjordes beroende af

att deras befattningar vore uppförda å stat. Inom Riksdagen erinrades,

att en dylik anordning vore olämplig. Den lärer ej heller vara erforderlig

för vinnande af berörda syfte. Uppenbart torde nämligen vara, att

§ 35 icke har afseende på andra befattningar än dem, som tillsättas af

Kung!. Maj:t, och, sedan den nuvarande bestämmelsen i § 32, såsom

föreslagits, blifvit upphäfd, behöfva ifrågavarande aspiranter inom diplomatien

icke vidare utnämnas af Kungl. Maj:t, utan kunna de såväl tillsättas

som entledigas af utrikesministern.

I öfrigt tillåter jag mig hänvisa till hvad af hans excellens herr

ministern för utrikes ärendena och mig i ärendet anfördes till statsrådsprotokollet

öfver justitiedepartementsärenden för den 15 mars 1907; och

hemställer jag, att ifrågavarande förslag, allenast med uteslutande af hvad

det innehåller rörande § 35 regeringsformen, måtte ånyo föreläggas Riksdagen

till pröfning i grundlagsenlig ordning.»

I likhet med konstitutionsutskottet vid 1907 års riksdag finner utskottet

giltiga skäl föreligga för vidtagande af de i den kungl. propositionen

föreslagna grundlagsändringar, och då utskottet ej heller har något

att anmärka mot affattningen af de föreslagna grundlagsstadgandena, får

utskottet hemställa,

att Riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts

förevarande proposition, såsom Infilande till vidare grundlagsenlig

behandling, antaga följande förslag till ändrad

lydelse af §§ 7, 9, 11, 12, 28, 32, 33, 86 och 105

regeringsformen samt § 38 mom. 2 riksdagsordningen:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 1.

5

Regeringsformen:

(Nuvarande lydelse:)

§ 7.

Alla regeringsärenden, med undantag

af sådana, som i 11 och 15

§§ omförmälas, skola inför Konungen

i statsrådet föredragas och där afgöras.

§ 9.

Uti alla mål, som hos Konungen

i statsrådet förekomma, skall protokoll

föras. Statsrådets tillstädesvarande

ledamöter höra, under ansvarighet

för rådslagen, till den påföljd,

hvarom i 106 och 107 §§

vidare stadgas, ovillkorligen till protokollet

sina meningar yttra och

förklara; Konungen dock förbehållet

att allena besluta. Skulle någonsin

den oförmodade händelse inträffa,

att Konungens lieslut vore uppenbarligen

stridande mot rikets grundlag

eller allmän lag, åligge det då

statsrådets ledamöter att kraftiga

föreställningar däremot göra. Den,

som ej särskild mening till protokollet

anfört, vare för beslutet ansvarig,

såsom hade han styrkt Konungen

att det beslut fatta.

(''Föreslagen lydelse:)

§ 7.

Alla regeringsärenden, med undantag

af sådana, som i 15 § omförmälas,

skola inför Konungen i

statsrådet föredragas och där afgöras.

§ 9.

Uti alla mål, som hos Konungen

i statsrådet förekomma, skall protokoll

föras. Där rikets säkerhet eller

eljest synnerligen viktiga skäl kräfva

hemlighållande af mål, som angår

rikets förhållande till främmande

makt, skall öfver målet föras särskilt

protokoll.

Statsrådets tillstädesvarande ledamöter

böra, under ansvarighet för

rådslagen, till den påföljd, hvarom

i 106 och 107 §§ vidare stadgas,

ovillkorligen till protokollet sina

meningar yttra och förklara; Konungen

dock förbehållet att allena besluta.

Skulle någonsin den oförmodade

händelse inträffa, att Konungens

beslut vore uppenbarligen stridande

mot rikets grundlag eller

allmän lag, åligge det då statsrådets

ledamöter att kraftiga föreställningar

däremot göra. Den, som ej särskild

mening till protokollet anfört, vare

för beslutet ansvarig, såsom hade han

styrkt Konungen att det beslut fatta.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 1.

(Nuvarande lydelse:)

§ 11.

Ministeriella mål, hvarmed förstås

alla de, som angå rikets förhållande

till främmande makter, skola

på det sätt Konungen lämpligast

synes, beredas af ministern för utrikes

ärendena, hvilken det tillhör

att dessa mål anmäla och föredraga

inför Konungen i närvaro af statsministern

och någon annan statsrådets

ledamot eller, där ministern

för utrikes ärendena tillika är statsminister,

tvä andra tillkallade statsrådsledamöter.

År statsministern

hindrad att vara tillstädes, tillkalle

Konungen i hans ställe en annan

statsrådets ledamot. År ministern

för utrikes ärendena frånvarande,

föredrage den statsrådets ledamot,

Konungen äfven i detta fall tillkalle.

Sedan Konungen af dessa

ämbetsmän inhämtat till protokoll

anförda råd, för hvilka de blifva

ansvarige, fatte Konungen, i deras

närvaro, besluten; åliggande det den

därtill särskildt förorclnade att protokollet

föra. Af sådana beslut må

Konungen låta till statsrådets kunskap

komma hvad honom nyttigt

synes, så att kännedom äfven af

denna riksstyrelsens gren måtte hos

statsrådet finnas. Alla meddelanden

i ministeriella mål till främmande

makt eller Konungens sändebud i

utlandet skola, utan afseende å ärendets

beskaffenhet, ske genom ministern

för utrikes ärendena.

(Föreslagen lydelse:)

§ 11.

I mål, som angå rikets förhållande

till främmande makter, skola

alla meddelanden till främmande

makt eller Konungens sändebud i utlandet,

utan afseende å ärendets beskaffenhet,

ske genom ministern för

utrikes ärendena.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 1.

7

(.Nuvarande lydelse:)

§ 12.

Konungen äger att i afhandlingar

och förbund med främmande

makter ingå, sedan Han, i den ordning

föregående paragraf stadgar,

däröfver hört statsministern, ministern

för utrikes ärendena och någon

annan tillkallad■ statsrådets ledamot

eller, där ministern för utrikes ärendena

tillika är statsminister, två andra

tillkallade statsrådets ledamöter.

§ 28.

l:o. Konungen äger att i statsrådet

utnämna och befordra infödde

svenske män till alla de ämbeten

och tjänster inom riket, högre och

lägre, hvilka äro af den egenskap,

att Konungen fullmakter därå utfärdar,

dock böra vederbörande förut

med förslag hafva inkommit, där

sådana hittills ägt rum. Konungen

vare likväl obetaget, att, efter vederbörandes

hörande, eller uppå deras

framställning, till lärarebefattningar

vid universiteterna, de teologiska

läraretjänsterna likväl undantagna,

såsom ock till lärare- och andra

beställningar vid andra inrättningar

för vetenskap, slöjd eller skön konst,

äfvensom till läkarebefattningar,

kalla och befordra äfven utländske

män af utmärkt förtjänst, de där

den rena evangeliska läran bekänna.

Likaledes må Konungen kunna uti

militära ämbeten nyttja utländske

{Föreslagen lydelse:)

§ 12.

Konungen äger att i afhandlingar

och förbund med främmande

makter ingå, sedan statsrådet däröfver

blifvit häråt.

§ 28.

Konungen äger att i statsrådet

utnämna och befordra infödde svenske

män till alla de ämbeten och

tjänster, högre och lägre, hvilka äro

af den egenskap, att Konungen fullmakter

därå utfärdar, dock böra

vederbörande förut med förslag hafva

inkommit, där sådana hittills ägt

rum. Konungen vare likväl obetaget

att, efter vederbörandes hörande,

eller uppå deras framställning, till

lärarebefattningar vid universiteterna,

de teologiska läraretjänsterna likväl

undantagna, såsom ock till lärareoch

andra beställningar vid andra

inrättningar för vetenskap, slöjd eller

skön konst, äfvensom till läkarebefattningar,

kalla och befordra äfven

utländske män af utmärkt förtjänst,

de där den rena evangeliska läran

bekänna. Likaledes må Konungen

kunna uti militära ämbeten nyttja

utländske män af sällsynt skicklig
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 1.

(Nuvarande lydelse:)

män af sällsynt skicklighet, men icke

till kommendanter i fästningarne.

Konungen fäste, vid alla befordringar,

afseende endast å de sökandes förtjänst

och skicklighet, men icke på

deras börd. Till prästerligt ämbete

eller till annan tjänst, hvarmed är

förenadt åliggande att meddela undervisning

i kristendom eller teologisk

vetenskap, kan endast den utnämnas,

som bekänner den rena

evangeliska läran. Till alla öfriga

ämbeten eller tjänster, med det undantag

i afseende å statsrådets ledamöter,

som i 4 § stadgas, må bekännare

af annan kristen troslära,

äfvensom af den mosaiska, kunna

nämnas; dock må icke någon, som

ej tillhör den rena evangeliska läran,

såsom domare eller innehafvare af

annan tjänst deltaga i handläggning

eller afgörande af fråga, som angår

religionsvård, religionsundervisning

eller befordringar inom den svenska

kyrkan. Hvarje departementschef

skall föredraga och expediera alla

ärenden rörande befordringar, förordnanden,

tjänstledighet och afsked,

till och ifrån ämbeten och tjänster

vid de verk och stater, som under

departementet höra.

2:o. Konungen äger att genom

naturalisation till svensk medborgare

upptaga utländsk man i den ordning

och under de villkor, som bestämmas

genom särskild lag, stiftad i

(Föreslagen lydelse i)

het, men icke till kommendanter i

fästningarna. Till konsul må ock

utländsk man nämnas, där lön ej är

med befattningen förenad. Konungen

fäste, vid alla befordringar, afseende

endast å de sökandes förtjänst

och skicklighet, men icke på

deras börd. Till prästerligt ämbete

eller till annan tjänst, hvarmed är

förenadt åliggande att meddela undervisning

i kristendom eller teologisk

vetenskap, kan endast den

utnämnas, som bekänner den rena

evangeliska läran. Till alla öfriga

ämbeten eller tjänster, med det

undantag i afseende å statsrådets

ledamöter, som i 4 § stadgas, må

bekännare af annan kristen troslära,

äfvensom af den mosaiska, kunna

nämnas; dock må icke någon, som

ej tillhör den rena evangeliska läran,

såsom domare eller innehafvare af

annan tjänst deltaga i handläggning

eller afgörande af fråga, som angår

religionsvård, religionsundervisning

eller befordringar inom den svenska

kyrkan. Hvarje departementschef

skall föredraga och expediera alla

ärenden, rörande befordringar, förordnanden,

tjänstledighet och afsked,

till och ifrån ämbeten och tjänster

vid de verk och stater, som under

departementet höra.

(Lika med § 33.)

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 1.

9

(.Nuvarande lydelse:)

den ordning 87 § 1 mom. stadgar.

Sålunda naturaliserad utländing nj ute

samma rättigheter och förmåner, som

infödd svensk man, dock utan att

kunna till ledamot af Statsrådet utnämnas.

§ 32.

Sändebud lios främmande makter

och tjänstemän vid. beskickning ar ne

namne Konungen i den ordning, som

i 11 § i fråga om ministeriella måls

behandling föreskrifven är.

§ 33.

Enär sådana sysslor, hvartill förslag

blifvit upprättade, skola af

Konungen bortgifvas, böra statsrådets

ledamöter yttra sig öfver de

sökandes skicklighet och förtjänster.

Age de äfven rätt, att emot Konungens

utnämningar till andra tjänster

och ämbeten underdåniga påminnelser

göra.

(Lika med nuvarande § 28 mom. 2.)

(.Föreslagen lydelse:)

Utgår.

§ 32.

Enär sådana sysslor, hvartill förslag

blifvit upprättade, skola af

Konungen bortgifvas, böra statsrådets

ledamöter yttra sig öfver de

sökandes skicklighet och förtjänster.

Åge de äfven rätt, att emot Konungens

utnämningar till andra tjänster

och ämbeten underdåniga påminnelser

gorå.

§ 33.

Konungen äger att genom naturalisation

till svensk medborgare

upptaga utländsk man i den ordning

och under de villkor, som bestämmas

genom särskild lag, stiftad i

den ordning 87 § 1 mom. stadgar.

Sålunda naturaliserad utländing njute

samma rättigheter och förmåner, som

infödd svensk man, dock utan att

kunna till ledamot af statsrådet utnämnas.

Bill. till Riksd. Prof. 1908. 3 Sami. 1 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 1.

(Nuvarande lydelse:)

§ 86.

Med tryckfrihet förstås hvarje

svensk mans rättighet att, utan några

af den offentliga makten i förväg

lagda hinder, utgifva skrifter,

att sedermera endast inför laglig

domstol kunna tilltalas för deras

innehåll, och att icke i annat fall

kunna därför straffas, än om detta

innehåll strider mot tydlig lag,

gifven att bevara allmänt lugn, utan

att återhålla allmän upplysning.

Alla handlingar och protokoll i hvad

mål som helst, de protokoll undantagna,

som uti statsrådet och hos

Konungen i ministeriella ärenden

och kommandomål föras, må ovillkorligen

genom trycket kunna utgifvas.

Ej må tryckas banko- och

riksgäldsverkens protokoll och handlingar

rörande ärenden, hvilka böra

hemliga hållas.

§ 105.

Lagtima Riksdags konstitutionsutskott

äge att åska de protokoll,

som uti statsrådet blifvit förda, utom

dem, som angå ministeriella ärenden

och kommandomål, hvilka endast i

det, som rörer allmänt kända och

af utskottet uppgifna händelser, må

kunna fordras.

(.Föreslagen lydelse:)

§ 86.

Med tryckfrihet förstås hvarje

svensk mans rättighet att, utan några

af den offentliga makten i förväg

lagda hinder, utgifva skrifter,

att sedermera endast inför laglig

domstol kunna tilltalas för deras

innehåll, och att icke i annat fall

kunna därför straffas, än om detta

innehåll strider emot tydlig lag,

gifven att bevara allmänt lugn, utan

att återhålla allmän upplysning.

Alla handlingar och protokoll i hvad

mål som helst, de protokoll undantagna,

som uti statsrådet och hos

Konungen i kommandomål föras, må

ovillkorligen genom trycket kunna

utgifvas. Ej må tryckas banko- och

riksgäldsverkens protokoll och handlingar

rörande ärenden, hvilka böra

hemliga hållas.

§ 105.

Lagtima Riksdags konstitutionsutskott

äge att äska de protokoll,

som uti statsrådet blifvit förda, dock

att sådant särskildt protokoll, hvarom

i 9 § förmäles, och protokoll i kommandomål

må kunna fordras endast

i det, som rörer allmänt kända och

af utskottet uppgifna händelser.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 1.

11

(Nuvarande lydelse:)

(Föreslagen lydelse:)

Riksdagsordningen.

§ 38. § 38.

2. Utskottet åligger ock att äska

de i statsrådet förda protokoll, med

undantag af dem, som angå minister

iella ärenden och kommandomål,

hvilka endast i hvad som rörer kända

och af utskottet uppgifna händelser

kunna fordras. Om utskottets rätt

och plikt att, efter granskning af

dessa protokoll, hos Riksdagen anmäla

de anmärkningar, hvartill denna

granskning funnits föranleda, eller

eljest vidtaga den med anledning af

gjord anmärkning erforderliga åtgärd,

så ock att, när af riksdagsman

eller af annat utskott än konstitutionsutskottet

fråga blifvit väckt, att

statsrådet eller någon dess ledamot

eller föredragande sitt ämbete på

obehörigt sätt utöfvat, däröfver, före

frågans afgörande af Riksdagen, afgifva

yttrande, därom är i regeringsformen

stadgadt.

2. Utskottet åligger ock att äska

de i statsrådet förda protokoll, dock

att sådant särskildt protokoll, hvarom

i 9 § regeringsformen förmäles, och

protokoll i kommandomål kunna fordras

endast i hvad som rörer allmänt

kända och af utskottet uppgifna

händelser. Om utskottets rätt

och plikt att, efter granskning af

dessa protokoll, hos Riksdagen anmäla

de anmärkningar, hvartill denna

granskning funnits föranleda, eller

eljest vidtaga den med anledning af

gjord anmärkning erforderliga åtgärd,

så ock att, när af riksdagsman

eller af annat utskott än konstitutionsutskottet

fråga blifvit väckt, att

statsrådet eller någon dess ledamot

eller föredragande sitt ämbete på

obehörigt sätt utöfvat, däröfver, före

frågans afgörande af Riksdagen, afgifva

yttrande, därom är i regeringsformen

stadgadt.

Stockholm den 14 februari 1908.

På utskottets vägnar:

HUGO BLOMBERG.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets Utlåtande n:o 1.

Reservation:

af herr Säve, som anfört:

»Då jag inom utskottet förliden riksdag, då en liknande Kungl. Maj:ts

proposition förelåg, ej kunde tillstyrka bifall till förslaget att öfverföra de

ministeriella ärendena från den ministeriella konseljen till statsrådet, och

då sedan dess inga nya skäl blifvit förebragta för ett sådant öfverförande,

har jag, som fortfarande anser, att den föreslagna grundlagsändringen kan

i väsentlig grad försvåra förhandlingarna om ett förbund med en främmande

makt, som häfdandet af rikets själfständighet och trygghet kan

göra önskvärdt, ej heller nu ansett mig höra tillstyrka bifall till grundlagsändringen

i fråga, och det så mycket mindre, som nu gällande

grundlagsbestämmelser lämna fullt tryggande garantier mot att riket skall

kunna obetänksamt indragas i en för dess säkerhet eller värdighet vådlig

allianspolitik.»

Det skulle här antecknas, att herrar Behm, Berlin, Clason, friherre

Bonde och Kvarnzelius icke deltagit i detta ärendes behandling inom

utskottet.

Stockholm 1908. Kungl. Boktryckeriet, P. Å. Norstedt & Söner.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.