Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring af 3 § ll:o tryckfrihetsförordningen. Till konstitutionsutskottets behandling liar hänvisats en inom Andra Kammaren af herr Karl Hildebrand väckt motion, n:o 222, jämte åtskilliga i anledning af densamma afgifna yttranden.

1908-01-26 · 41 sidor, varav 39 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 39 av 41 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1908:21, Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring af 3 § ll:o tryckfrihetsförordningen. Till konstitutionsutskottets behandling liar hänvisats en inom Andra Kammaren af herr Karl Hildebrand väckt motion, n:o 222, jämte åtskilliga i anledning af densamma afgifna yttranden.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottds Utlåtande N:o 21.

1

N:o 21

Ank. till RAksd. kansli den 19 maj 1908, kl. 7 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om

ändring af 3 § ll:o tryckfrihetsförordningen.

Till konstitutionsutskottets behandling liar hänvisats en inom

Andra Kammaren af herr Karl Hildebrand väckt motion, n:o 222,

jämte åtskilliga i anledning af densamma afgifna yttranden. Uti motionen

hemställes, att Riksdagen måtte såsom Lvilande för vidare

grundlagsenlig behandling antaga följande förslag till ändrad lydelse

af § 3 mom. 11 tryckfrihetsförordningen:

§ 3.

ll:o) Angripelser emot enskild man---skriften konfiskerad.

Lag samma vare, därest någon, i uppenbar afsikt att obehörigen

ingripa i annans fria utöfning af yrke eller näring, genom offentligt

meddelande eller på annat dylikt sätt utsätter honom för skada eller

förlust.

Bill. till Riksd. Prof. 1908. 3 Samt. 21 Höft. (N:o 21.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets Utlåtande N.o 21.

Obehörigt ingripande

i

annans fria

utöfning af

näring eller

yrke.

Till stöd för sitt förslag bär motionären anfört följande:

»En af de främsta uppgifterna för den moderna staten är rättsordningens

upprätthållande inom statsområdet. En och hvar, som vistas

därinom, har berättigade kraf att stå under lagens hägn, liksom det å

andra sidan är bjudande plikt för en och hvar att iakttaga lagens bud

och ej kränka annans rätt.

Underlaget för all rättsbildning utgöres af folkets historiskt gifna

sociala och ekonomiska samt etiska uppfattning. I och med förändringar

i denna förskjutes underlaget och förberedes ny rättsbildning.

Rätten är ingen själfständig organism, som utvecklas oberoende af yttre

inflytelser, utan dess uppgift är på det närmaste förbunden med det

sjudande folklifvet: ej så att den bör taga ny gestalt efter dagens tillfälliga

stämningar, utan på det sätt att dess uppgift är att städse ingripa

reglerande, skyddande och afvärjande. Rättens uppgift är icke

att skapa nya förhållanden utan att, allteftersom förhållandena ändra

sig, anpassas efter desamma för att kunna fylla sitt ändamål.

Rättsbildningen upphör därför aldrig, så länge ett folk lefver.

Allteftersom förhållandena ändras, bildas ny rättsuppfattning, hvilken

förr eller senare, försåvidt uppfattningen står sig och folket är sundt,

tager sig uttryck i ny skrifven rätt. Det blifver då alltid en bjudande

plikt för statsmakterna att tillse, i hvad mån den skrifna rätten är anpassad

efter eller skiljer sig från för rättsbildningen och verklig rätts

upprätthållande i viktiga förhållanden inom folket. Om därvid befinnes,

att rättsordningen kränkes på grund däraf att den skrifna rätten stannat

i utveckling efter folkkulturens fortskridande omdaning, måste lagändringen

ske i de stycken, där öfverensstämmelse i utveckling ej förefinnes.

I eu tid af så påskyndad social utveckling som 1800-talets senare

decennier och 1900-talets början är det ofantligt svårt att låta lagstiftningsarbetet

följa den oaflåtliga förskjutningen i tänkesätt och rättsuppfattning.

Allteftersom de nya sociala motsättningarna taga fastare

former, blir det emellertid både viktigare och lättare att skrifva ny

lag eller ändra gammal. Skulle man underlåta att i tid taga itu härmed,

kan bristen på öfverensstämmelse mellan lag och rättsuppfattning

verka mycket ondt genom att gifva lifskraft åt samhällsupplösande tendenser

eller mot rättens väsen stridande åskådningar och handlingar.

I det följande tillåter jag mig påpeka en mängd fall, där utvecklingen

i dylik riktning redan gått så långt, att statsmakternas ingripande

medelst ny lagstiftning synes vara oafvisligen påkräfdt. Jagmenar

de fall, där i föreningar sammanslutna medborgare obehörigen

ingripa i annans fria utöfning af yrke eller näring. Här står i för
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 21.

3

grunden offentliggörande af arbetares namn på sådant sätt, att de öfverlämnas

till kamraters eller andras trakasserier, försåvidt de ej uppfylla

vissa kraf, som ställas på dem.

Så vidt jag kan finna, föreligger här en mångfald verkliga Övergrepp

mot enskilda personers frihet, utan att med nuvarande lagstiftning

något kan göras däremot.

I våra dagar talas mycket om ''föreningsfrihet’, men på många

håll tolkas begreppet på sådant sätt, att man närmast kan tala om föreningstvång.

Följande tillkännagifvande i tidningen Arbetet för den 10

september 1906 torde vara belysande nog:

Då nedannämnda personer trots ifrig agitation ej kunna förmås

att ingå i organisationen, så vilja vi för alla organiserade arbetare

offentliggöra deras namn:

Jöns Andersson, Spolegatan 9; August Larsson, husägare, Vallkärr

atorn, hvilka arbeta hos N. P. Lennartsson A-B., och Jöns Olsson,

Möllevången 3, hvilken arbetar hos O. Olsson.

Lund den 4 september 1906.

Sv. Grof- och fabriksarbetareförb:s afd.

n:r 22, sektion n:r 4.

Styrelsen.

Hvar och en, som tagit närmare kännedom om den moderna

arbetarerörelsen, vet att ''ifrig agitation’ ej blott föregått detta meddelande,

utan att namnen offentliggöras just för att personernas organiserade

kamrater och äfven andra skola medelst allehanda trakasserier

söka förmå dem att ingå i organisationen. Emellanåt taga trakasserierna

sådana former, att åtal kan följa enligt allmän lag, men oftast

torde de undandraga sig sådan påföljd, närmast bestående i stickord

och hånande tillmålen, fullständig brist på kamratligt umgänge och

allsköns oginhet. Den utpekade går ensam och isolerad ibland sina

kamrater, utsatt för deras tydliga förakt. Hvarje elakt ord eller ogin

handling är i och för sig kanske ej så farlig, men då elakheterna hagla

tätt och aldrig sluta och då oginheten varar i dagar och veckor och

månader, kan ställningen för den utpekade blifva alldeles olidlig. För

honom återstår i många fall ej annat än att söka annan plats — han

har då direkt skadats i utöfningen af sitt yrke — eller att underkasta

sig och mot sin egen vilja ingå i organisationen, i hvilket fall ett

upprörande våldförande på enskild mans fria yrkesutöfning föreligger.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 21.

Underkastelsen får ofta former, som tydligen äro afsedda att

verka förnedrande och därigenom skrämmande på andra. Den ''brottslige''

skall göra offentlig afbön. Här ett typiskt exempel, hämtadt ur tidningen

Arbetet för den 20 september 1906.

Afbön.

Undertecknad, som under verkstadskonflikten 1905 uppträdde som

strejkbrytare vid Kockums verkstad och därmed som förrädare mot

den klass jag själf tillhör, inser nu det orätta i detta mitt handlingssätt

och beder samtliga organiserade arbetare om förlåtelse för detta

mitt uppträdande, på samma gång lofvande bli en organiserad arbetare.

Malmö den 18 sept. 1906.

O. Hellgren.

Med anledning af ofvanstående har nämnda Hellgren blifvit upptagen

som medlem i nedanstående förening, och uppmanas en hvar att

i honom se en god organiserad arbetare.

Malmö den 18 sept. 1906.

För Sv. järn- och metallarb.-förbundet;

afdelning n:o 4 i Malmö:

Styrelsen.

Mannen i fråga får med eget namn underteckna ett skarpt fördömande

af sitt tidigare uppträdande och en ödmjuk anhållan om förlåtelse.

Skrifvelse införes så i tidningen och beledsagas af organisationens

skriftligen affattade tillgift.

Ibland kunna flera år förflyta, innan ''afbönen'' slutligen pressas

fram. Följande meddelande är dateradt i juli 1906, ehuru afbönen

gäller år 1899.

Afbön.

Undertecknad som arbetat vid hattfabriken i Halmstad år 1899,

under tiden som konflikten pågick, inser det orätta i detta mitt uppförande

och vill jag härmed bedja samtliga kamrater och organiserade

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 21.

5

arbetare om förlåtelse för detta mitt handlingssätt, samt lofvar jag att

hädanefter bli en god kamrat.

Karl E. Franzén.

Då Karl E. Franzén vid extra möte med Sv. grof- och fabriksarb.- förb:s afd. n:r 185 i Oskarström måndagen den 16 juli 1906 offentligt

för afdelningen erkänt sitt brott mot arbetareklassen och gjort vederbörlig

afbön samt i öfrigt lofvat uppfylla de fordringar afdelningen

uppställt, uppmanas samtliga kamrater och organiserade arbetare att

hädanefter betrakta honom som kamrat.

Oskarström den 16 juli 1906.

För Sv. grof- och fabriksarb.-förb.:s afd. n:r 185 i Oskarström:

Styrelsen.

Sju år ha förflutit mellan ''brottet’ och af bönen! Det är möjligt,

att mannen någon del af mellantiden varit fredad, men dock hvilken

väl organiserad förföljelse, hvilken verksam frihetsförtryckande makt,

som slutligen frampressat afbönen!

Någon gång säges uttryckligen ifrån, att det är fråga om direkta

trakasserier. Följande ''afbön’ är hämtad ur Arbetet för 6 mars-1906.

Afbön.

Jag får härmed anhålla om ursäkt för det handlingssätt jag begått

emot organisationen, och lofvar jag att hädanefter fullgöra mina skyldigheter

och plikter till fackföreningen, och önskar jag att bli ansedd som

fullgod medlem.

Helsingborg i mars 1906.

Chr. Sjöberg.

I anledning af att ofvanbemälde Sjöberg fullgjort sitt mellanhafvande

till organisationen och i öfrigt lofvat fullgöra de förpliktelser

som organisationen påbjuder, vilja vi på detta sätt meddela det till alla

organiserade arbetare, på det ingen må trakassera(I) honom, och komma

vi att anse honom som fullgod medlem.

Helsingborg den 5 mars 1906.

Å fosfatfackföreningens vägnar:

Styrelsen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 21.

Deri som fått strejkbrytarenamnet, liknar en pestsmittad: ingen får

eller bör hjälpa honom. Här ett upplysande exempel ur Arbetet för

19 maj 1906.

Afbön.

Undertecknad, som utfört ett reparationsarbete i strejkbrytare

Carl Lindqvists fastighet, Prestgatan 24 (strejkbrytare vid H.-H. järnväg),

trots en påminnelse från härvarande förbundsafdelning att ej

befatta mig därmed, och inseende det orätta i mitt handlingssätt samt

med löfte att framdeles ej befatta mig med arbeten af liknande art,

ber härmed såväl härvarande förbundsafdelning som öfriga organisationer

om tillgift och öfverseende för mitt inkorrekta handlingssätt.

Ramlösa den 15 maj 1906.

J. L. Nygren,

målaremästare.

Som ofvanstående J. L. Nygren fullgjort den fordran, som härvarande

afdelning begärt, och lofvat att ej åtaga sig arbete af ofvannämnda

beskaffenhet, upphäfves härmed blockaden och får han för

ofvannämnda förseelse ej af kolleger eller föreningar härför på något

sätt trakasseras. Och står det hvarje kollega fritt att därstädes taga

kondition.

Helsingborg den 15 maj 1906.

För Sv. måleriarb.-förbundets afdelning n:r 4 i Helsingborg:

Styrelsen.

Hvad skall man säga därom att midt i ett s. k. rättssamhälle

anordnas blockad af en målaremästares verkstad, d. v. s. hindras arbetare

att där taga arbete, endast och allenast därför att han utfört ett reparationsarbete

i en ’strejkbrytares’ fastighet? Mig synes att ett enda dylikt

Övergrepp kunde vara motivering nog för ändring af gällande lag.

Härmed har jag kommit öfver till fackföreningars obehöriga ingrepp

i arbetsgifvares, fabrikanters och handlandes fria utöfning af sin

näring. Man får skilja mellan blockad, d. v. s. afstångande af den för

näringens bedrifvande nödiga arbetskraften, och bojkott, eller förbud att

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 21. 7

köpa vissa varor eller dylikt. Jag skall här nedan lämna exempel på

bådadera formerna.

I Arbetet för 22 järn 1906 läses under rubriken ’Skoarbetarekonflikten

i Vänersborg och Lundby:

På grund af att herrarne Carlsson ställt sig absolut oförstående

mot att på rimliga villkor träffa öfverenskommelse om afveckling af

dessa strider, meddelas härmed, att dessa strider föras och komma att

föras tills antaglig uppgörelse kan träffas. Samtidigt meddelas att bojkotten

mot dessa fabrikers skor står kvar och kommer att för framtiden

betydligt skärpas.

För Sv. Skoarbetareförbundet:

Styrelsen.

Två dagar senare (23 jan.) läses i samma tidning:

Svedala.

Till Svedala, Holmeja, Börringe, Mariebergs och Skabersjö organiserade

arbetare!

Enär handlanden H. Nilsson inte vill upphöra med försäljandet af

de bojkottade Vänersborgs- och Lundbyskorna, så har Svedala arbetarekommun

beslutat att iscensätta en effektiv boj kokning af all hr Nilssons

handel, och uppmanas alla arbetare att upphöra med handel hos Nilsson,

tills han inser det orätta uti försäljandet af strejkbrytarealster och

lofvar att upphöra därmed.

Svedala den 17 dec. 1905.

Kommunstyrelsen.

I Ny tid för 14 dec. 1906 läses följande:

Blockad.

Som ägaren af nybyggnaden å Erikshill i Borås A. Eriksson, örelid,

ej velat godkänna och underteckna träarbetarnes prislista, utan endast

använder oorganiserade arbetare (landtbor), så varder härmed ofvannämnda

byggnad blockerad från all arbetskraft och varnas alla byggnadsarbetare

att ej där antaga något arbete förrän annorlunda meddelats.

För Sv. Träarb.-förb. afd. 71 i Borås:

Styrelsen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 21.

Denna form för meddelande af blockadbeslut är mycket vanlig.

Jag tillfogar ett exempel ur Ny tid för 19 okt. 1906, som visar att

förföljelsen mot viss tillverkning kan fortsätta, ehuru arbetarna tro att

fabriken i fråga skall nedläggas:

Blockad.

Någon uppgörelse vid tändsticksfabriken Vax vesta har ännu ej

kommit till stånd. Enligt förut nämnda uppgifter skall fabriken nedläggas.

Det i fabriken varande lagret af aspvirke har på denna grund

blifvit snidt till tändstickstrusten. Enligt förljudande skall en del af

detta lastas på järnvägsvagnar natten till nästkommande lördag. Ingen

rättänkande arbetare kan åtaga sig nämnda arbete. Då det antages

att försök skola blifva gjorda för anskaffande af arbetsvilliga från

Vänersborg och Uddevalla, anmodas arbetarne pa dessa platser att icke

nedsmutsa sitt goda namn och rykte.

För Göteborgs tändsticksarbetares fackförening:

Styrelsen.

Man torde kunna säga, att reflexionerna göra sig själfva..

Ett öfvermodigare och hänsynslösare beteende mot enskild man

än hvad i dessa exempel kommer till synes får man leta efter, och

hvarje industriman torde kunna intyga att slika Övergrepp från arbetareorganisationernas

sida visst icke innebära något tomt hot. Det sociala

kriget är förfärande dyrbart, och hvad det kostat landet under de senaste

åren kan näppeligen beräknas.

För att ej utsätta mig för misstanken att här ofvan omsorgsfullt

ha hopletat hela det antal dylika meddelanden, som under någon längre

tid förekommit, vill jag nämna, att så godt som hvarje nummer af tidningen

Arbetet i Malmö innehåller flera sådana. Där synas de frodas mest,

antagligen på den grund att den socialdemokratiska rörelsen i Skåne

blifvit oerhördt mäktig, ej minst genom en obegriplig flathet hos öfriga

folkgrupper. Socialdemokraten är försiktigare. Där förekomma blockadnotiser

i mängd och äfven en del afböner, men sällan strejkbrytareutpekanden.

Af öfriga socialisttidningar har jag endast fäst afseende

vid Ny Tid i Göteborg. Jag tillåter mig härför bifoga ett på måfå

hopplockadt belysande urval, hämtadt ur dessa tre tidningar, för år

1906 och fördeladt under lämpliga hufvudrubriker. Någon tidsföljd

mellan meddelandena inbördes är ej åsyftad.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 21.

9

I. Intvingande i fackförening, m. m.

1. Se ofvan.

Belysande

exempel:

1. Intvingande

i Jackförening

m. m.

2. Meddelande.

Då järnsvarfvaren Ii. Wulff arbetande på Munktells filial i Åstorp

trots upprepade påstötningar ej vill ingå i organisationen, få vi härmed

enligt mötesbeslut offentliggöra honom för allmänheten.

För Sv. Järn- och Metallarbetareförb. afd. 142 i Åstorp:

Styrelsen.

(Ur Arbetet 18 jan. 1906.)

3. Meddelande.

Enligt af delningens beslut vilja vi ännu en gång påminna Helsingborgs

tunnbindare som ej tillhöra sin organisation att snarast möjligt

ingå i densamma såvida de vilja undvika att bli presenterade på annat sätt.

Helsingborg den 26 jan. 1906.

För Sv. tunnbinderiarbetareförb.:s afd., Helsingborg:

Styrelsen.

(Ur Arbetet 29 jan. 1906.)

4. Meddelande.

Eftersom nedannämnda bageriarbeterskor trots upprepade uppmaningar

att ingå i organisationen detta icke ha efterkommit, har Sv.

Bageriarb.-förb. afd. i Lund beslutat att offentliggöra deras namn i tidningen:

Å Malmströms bageri och konditori arbetar Emma Nilsson, Lina

Mårtensson, Klara Borglin, Maria Larsson och Augusta Gunnarsson.

Agitationskommittén.

(Ur Arbetet 5 febr. 1906.)

Bih. till Rilcsd. Prot. 1908. 3 Samt. 21 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 21.

5. Marieholm.

Alla de, som arbeta på härvarande yllefabrik, men ej tillhöra sin

organisation, bedjas snarast möjligt ingå i densamma, eljest bli namnen

bekantgjorda i tidningspressen.

Sv. Textilarbetareförbundets afd. 34 Marieholm.

(Ur Arbetet 16 febr. 1906.)

6. Meddelande från Kristianstad.

Härmed tillkännagifves, att Nils Jönsson å Ljunggrens verkstad

in nått i organisationen och bör betraktas som god kamrat.

Däremot meddelas att Jöns Olsson, Per Svensson, Johan Jonsson,

Jöns Jönsson, Sven Jönsson fortfarande stå bakom och hålla igen.

Kristianstad den 19 febr. 1906.

För Sv. grof- och fabr.-arb. förb:s afd. n:r 59, Kristianstad.

Styrelsen.

(Ur Arbetet 21 febr. 1906.)

7. Se upp för blockadbrytare från Kolg årdsb erg et!

Då nu hedersmännens förrädaretjänst vid Uddevalla är slut, uppmanas

kamraterna landet rundt att se upp för de omnämnda Johanssons

och Dahllöfs trotjänare.

För Sv. järnvägsb.-arb.-fackförems sektion vid Bohusbanan, styrelsen.

(Ur Ny Tid 4 sept. 1906.)

8. Hedersman vid Vax Vesta!

De, hvilka under strejken uppträdde som arbetsvillig^ äro (namn).

Att ofvannämnda personer sedan strejkens utbrott tjänat sitt biö

i sitt anletes svett intygas härmed.

För Göteborgs tändsticksarbetarefackf.:

Styrelsen.

(Ur Ny Tid 13 sept. 1906.)

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 21.

11

9. Meddelande från BillesTiolm.

På grund af den pågående konflikten i grufdistriktet har afdelningen

beslutat att presentera följande personer till allmänhetens kännedom,

Indika ha uppträdt som förrädare gent emot organisationen här i

Billesholm.

Som strejkbrytare uppträder vid tegelbruket med lastning:

Tegelbruksförmannen n:r 500 Olof Jönsson, 598 Jöns Lundblad,

178 Lars Rassmusson och Ellvar Lundvall (döfstum) har själf tecknat,

att han mot sin vilja blifver uppmanad af sin svåger gruffogden Martin

Berg att ändå gå i arbete.

Härmed ställer afdelningen en uppmaning till alla de arbetare

som stå utom organisationen men likväl arbeta: att dessa arbetare måtte

ofördröjligen ingå i afdelningen på platsen, i annat fall blir deras namn

kungjorda omedelbart i pressen.

För Sv. Grof- och Fabriksarb.-förb:s afd. n:r 47 Billesholm:

Styrelsen.

(Ur Arbetet 11 juli 1906.)

10. Meddelande.

Nedanstående personer kunna ej förmås ingå i organisationen:

August Larsson, husägare, Vallkärra Torn; Jöns Andersson, Spolegatan

9 och Jöns Olsson, Möllevången.

Hvarje organiserad arbetare bör bemöta dem efter förtjänst.

För Sv. Grof- och Fabriksarb.-förb:s afd. n:r 22, sekt. n:r 4, Lund:

Styrelsen.

(Ur Arbetet 19 juli 1906.)

11. Landtar hetare!

Som nedannämnda personer ej kunna förmås att göra sina skyldigheter

till afdelningen, vilja vi härmed offentliggöra dem för allmänheten:

Nils Frid och Pär Andersson, emottagare af understöd i 9 månader,

ha därefter aldrig fullgjort några skyldigheter gent emot afdelningen,

påfösaresonen Karl Göransson, strejkbrytare under konflikten. Senare

ankomna A. Rosander, huggedräng och blockadbrvtare från Skabersjö,

Jeppa, svinskötare, Anders Olsson, trädgårdsfjäskare, samt den ärevördige

kuskdrängen Hilding, påfösare från Kristineberg.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets Utlåtande K:o 21.

Kamrater, kom ihåg dessa personer, och behandla dem efter

förtjänst!

För Sk. Landtarbetareförb:s afd. n:r 12 Lindholmen:

Styrelsen.

(Ur Arbetet 10 okt. 1906.)

12. Som blockadbrytare

vid Larssons trädgård har uppträdt Carl Ottosson, förut strejkbrytare

i Landskrona, och Helge Karlsson, f. d. järnvägstjänsteman.

För. Sv. Grof- och Fabriksarbetareförbundets afd. i Malmö:

Styrelsen.

(Ur Arbetet 3 sept. 1906.)

13. Meddelande.

Sv. Grof- och Fabriksarbetareförb. afd. 133 Jordberga har på

ordinarie möte den 24 aug. 1906 beslutat att offentliggöra nedannämnda

personer, hvilka icke kunna förmå sig att ingå i vår förening: Hans

Bränn, Sörby, och Edvin Svärd, L:a Beddinge. Den sistnämnda har

ingått i Sv. Arbetareförbundet.

För Sv. Grof- och Fabriksarbetareförb. afd. n:r 133, Jordberga:

Styrelsen.

(Ur Arbetet 29 aug. 1906.)

14. Meddelande.

Enligt härvarande afd:s beslut få vi härmed presentera för kolleger

och öfriga organiserade arbetare 2 st. måleriarbetare på Ernst O. Jönssons

cykelverkstad, Norra Storgatan härstädes. Den ene medlemmen

n:r 5,258 Albert Broddesson, som under detta års konflikt uppträdt på

ett mindre hedrande sätt mot afd. och förbundet. Han har trots upprepade

påminnelser ej förmåtts fullgöra sina skyldigheter till afdelningen

under sist förflutna år. Den andre Hugo Holmgren (skollärare från

Perstorp) anser sig för högt uppsatt för att tillhöra organisationen.

Båda dessa arbeta i strid mot kontrakterade bestämmelser som äro

träffade mellan afdelningen och Ernst O. Jönsson. Som ofvannämnde

tvenne arbetare tillika med Ernst O. Jönsson brutit kontraktet (Ernst

O. Jönsson har underskrifvit det nu gällande kontraktet) ställes härmed

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 21.

18

en vördsam vädjan till såväl organiserade som öfriga rättänkande personer

att behandla såväl cykelfirman (Kärnan) som dessa måleriarbetare

efter förtjänst till förhållandena blifvit ordnade.

Helsingborg den 15 maj 1906.

Å Måleriarbetareförb.ts afd. vägnar:

Styrelsen.

I enlighet med arbetarekommunens vid möte fattade beslut, får

undertecknad styrelse härmed till beaktande anbefalla ofvanstående

meddelande till noggrant iakttagande.

Kommunstyrelsen.

(Partitidningar uppmanas intaga ofvanstående.)

(Ur Arbetet 30 aug. 1906.)

15. Meddelande från Kristianstad.

Som förre förbundsmedlemmen n:r 506 O. Hansson (Kind), ej

kan förmås att göra sina skyldigheter till vår afdelning, trots många

påminnelser, få vi härmed offentliggöra hans namn i tidningen och

torde Kristianstads organiserade arbetare bemöta honom efter förtjänst.

Han har uppträdt som förrädare under sista strejken bland bageriarbetarna

på platsen.

För Sv. Bageriarbetareförb. afd. n:r 8 i Kristianstad:

Styrelsen.

(Ur Arbetet 13 febr. 1906.)

16. Limhamn.

Från föreningen saligen afsomnade äro nedanstående personer och

kunna ej förmås att fullgöra sina skyldigheter till afd., hvarför vi

härmed vilja fästa allmänhetens uppmärksamhet på dem att behandla

dem efter förtjänst.

Lars Olsson, Aug. Bergqvist, Magn. Persson, Jöns Olsson, Lorens

Friis, Magn. Fredriksson, Julius Åkesson, Lars Olin, Axel Selander,

anställda i Kalkbrottet, Anders Mårtensson, Jöns Jönsson, B. E. Carlsson,

O. Blom, Oskar Silof, anställda vid Glasbruket, Mårten Andersson,

Karl A. J. Frank och Nils Hansson.

För Sv. Grof- och Fabriksarbetareförb. afd. i Limhamn:

Styrelsen.

(Ur Arbetet 10 febr. 1906.)

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 21.

17. Skofabriksarbetare!

Då det är omöjligt för oss att få veta namnen på alla de hedersmän

som sysselsättas i Lundby skofabrik, ombedes våra kolleger i

Qöteborg att om något nytt namn blir kändt som icke stått i rapporten

i Ny Tid att rapportera detta till hr Albert Thorsson, Carl Gustafsgatan

46.

Lundby skofabriksarbetare.

(Ur Ny Tid 7 mars 1906.)

18. Skrädderiarbetare!

Som medlemmen 4,604 Johan Hasselgren och 6,083 Gustaf S.

Olsson brutit mot kamratskapet, ombedjas kollegerna landet rundt se

upp med nämnda skrädderiarbetare och meddela sig med Boråsafdelningen

om de skulle dyka upp någonstädes.

Borås i mars 1906.

För Sv. skrädderiarbetareförbundets afdelning:

Styrelsen.

(Ur Ny Tid 22 mars 1906.)

19. Hedersman!

Vid pågående konflikt inom reseffekt- och sadelmakeribranschen

härstädes utmärka sig följande kolleger med sin brist på solidaritet:

(11 namn och adresser).

Göteborg i aug. 1906.

För reseffekt och sadelmakeriarbetarnes fackförening:

Styrelsen.

(Ur Ny Tid 8 aug. 1906.)

20. Hedersfolk i Rinna!

Under pågående konflikt å Häggådalens linneväfveri i Rinna utmärka

sig följande kolleger med brist på solidaritet: (28 namn och adresser).

Sv. Textilarb.-f. afd. n:r 65 i Rinna.

Styrelsen.

(Ur Ny Tid 15 aug. 1906.)

s. 15 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 21. 15

II. Afböner.

1—4. Se ofvan.

5. Afbön. *

Undertecknade, som under järnarbetarekonflikten vid gummi fabriken

’Velox’ i Trelleborg uppträd t som strejkbrytare och uppsåtligen uppdaga

de strejkandes plats, erkänna härmed vårt dåliga handlingssätt,

•och bedja samtidigt som vi hemställa om inträde i organisationen, alla

organiserade arbetare om tillgift samt lofva att för framtiden blifva

hederliga medlemmar af organisationen.

Trelleborg den 3 jan. 1906.

Joh. Lindsjö, Gustaf Andersson,

Konrad Engström, Sven Fagerlund,

Th. Olsson, Nils Nilsson, Olof Nilsson.

Att ofvanstående personer sökt och erhållit inträde i vår organisation,

intygas

Trelleborg den 3 jan. 1906.

För Sv. Järn- och Metallarb.-förbis afd. n:r 55 i Trelleborg:

Styrelsen.

(Ur Arbetet 5 jan. 1906.)

6. Afbön.

Då undertecknad insett sitt begångna fel i att hafva arbetat hos

Karl Malmberg då denna fabrik varit blockerad, beder jag härmed förbundets

medlemmar om tillgift härför.

Lund den 8 jan. 1906.

Julius Jacobsson.

Då ofvannämnda Julius Jacobsson nu erkänner sitt begångna fel

i att hafva uppträdt förrädiskt mot förbundet, så kunna vi härmed meddela

till förbundets medlemmar, att det står hvar och en fritt att taga

arbete hos honom.

Styrelsen för Sv. Handskarbetareförb.

(Ur Arbetet 13 jan. 1906.)

Belysande

exempel:

II. Afböner.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 21.

7. Afbön.

Som undertecknad vid spritfabriken under pågående föreningsrättsstrid

uppträdt oliederligt mot organisationen samt mina kamrater, vill

jag nu sedan jag insett mitt dåliga handlingssätt anhålla om eftergift

samt lofvar för framtiden vara en god och hederlig medlem.

Karl Jönsson, Dalby.

Sedan nämnda person har klarat sina mellanliafvanden med afdelningen,

så få vi hädanefter anse honom för fullgod medlem och kamrat.

För Sv. Grof- och Fabriksarbetareförbundets afd. n:r 127 i Dalby:

Styrelsen.

(Ur Arbetet 6 mars 1906.)

8. Afbön.

Undertecknade, som under spårvägsstrejken i oktober månad 1904

uppträdde som strejkbrytare, anhålla härmed att till medlemmarna af

spårvägsförbundets afdelning i Norrköping få betyga vår allvarligt kända

ånger öfver detta vårt felsteg och bedja om tillgift för detsamma, samt

afgifva offentligt det löftet att framdeles, om medlemsskap beviljas oss,

blifva fasta och ärliga fackföreningsmedlemmar.

Karl Åman, Ernst Vinkvist, Karl Karlsson.

Att, sedan förenämnda anhållan varit förelagd Sv. spårvägsförbundets

styrelse och af densamma blifvit tillstyrkt, förenämnda personer äro

såsom medlemmar af nämnda förbunds härvarande afdelning intagna och

erkända, betygas

För Norrköpings spårvägspersonals tf.:

Styrelsen.

(Ur Socialdemokraten 13 jan. 1906.)

9. Afbön.

Undertecknad, som våren 1902 uppträdde som blockadbrytare vid

stallbyggnaden 108 Sveavägen, får härmed bedja kamraterna om öfverseende

för detta mitt osolidariska beteende, och lofvar att hädanefter

ställa mig organisationens stadgar och beslut till efterrättelse.

Stockholm 17 jan. 1906.

J. A. Höjer.

(Tillgift ungefär som ofvan.)

(Ur Socialdemokraten 23 jan. 1906.)

s. 17 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 21.

17

10. Afbön.

Undertecknade, som under den under föregående år rådande konflikten

inom asfalt- och cementgjuterifabriken i Stockholm uppträdt

osolidariskt gent emot våra organiserade kamrater, i det vi under konflikten

utfört asfalt- och cementarbete, få härmed bedja dessa kamrater

om uisäkt för detta vart handlingssätt och lofva vi att blifva medlemmar

af organisationen samt hädanefter ställa oss dess bestämmelser till

efterrättelse.

Stockholm den 26 jan. 1906.

J. Horney, K. J. E. Karlsson, J. Lundborg, Frans Johansson,

A. G. Jönsson (Hjorthagen 6.)

(Tillgift ungefär som ofvan.)

(Ur Socialdemokraten 2 febr. 1906.)

11. Murare Obs!

Fa ordinarie möte 22 mars var medlemmen n*o 1,342 J. E. Gleisner

uppe. och bad om förlåtelse för sitt okamratliga uppträdande under

konflikten härstädes 1905 och lofvade att hädanefter ställa sig förbundsoch

afdelningsbeslut till efterrättelse, samt fullgöra sina skyldigheter

såsom medlem. Afdelningen beslöt att bevilja Gleisners anhållan och

skall han därföi hädanefter bemötas såsom kamrat och hans felsteg1 vara

glömdt.

Svenska Murareförbundets Stockholmsafdelnine-.

(Ur Socialdemokraten 26 mars 1906.)

12. Afbön.

Undertecknad, som under en tid af 4 månader har gjort tjänst

hos blockadbrytarefirman Johansson & Dahllöf i Kolgårdstunneln vid

Uddevalla, anhåller härmed om förlåtelse för detta mitt handlingssätt

samt om att få ingå som medlem i svenska jämvägsbyggnadsarbetarefackföreningen

mot ett inträde af 25 kr.

Hå jag nu till fullo inser och förstår det orätta uti att förråda

och. rycka brödet från mina klassbröder, som endast ha sträfvat efter

att icke allenast förbättra sina egna utan äfven mina lefnadsomständigheter

har en uppriktig ånger gripit mig.

Uddevalla den 1 sept. 1906.

A. J. Glans, f. d. blockadbrytare.

Bih. till Biksd. Prof. 1908. 3 Sami. 21 Höft.

3

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ig Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 21.

Ofvanstående afbön hafva vi i dag under extra möte behandlat

och godkänt.

Uddevalla den 1 sept. 1906.

För Sekt n:o 9 af Sv. Järnv.-byggn.-arb. fackföreningen:

Styrelsen.

(Partitidningar ombedjas intaga ofvanstående.)

(Ur Ny Tid 4 juli 1906.)

13. Afbön.

Undertecknad, som under en tid af 14 månader gjort stiejkbrytaretjänst

på A. F. Carlssons skofabrik i Vänersborg, anhåller härmed

om förlåtelse för detta mitt handlingssätt samt om att fa inga som

medlem i Svenska Skoarbetareförbundet lör ett inträde af 15 kr.

Då jag nu till fullo iusor ocli förstena dot orätta uti att förråda

och rycka brödet från mina klassbröder, som endast ha sträfvat efter

att icke allenast förbättra sina egna men äfven mina lefnadsomständigheter

har en uppriktig ånger gripit mig.

Vänersborg den 24 sept. 1906.

Gustaf Adolf Andersson, Lindehof, f. d. strejkbrytare.

(Tillgift på extra möte, se ofvan.)

(Ur Ny Tid 29 sept.)

14. Afbön.

Samma formulär som ofvan.

Ett 60-tal underskrifter.

(Ur Ny Tid 2 okt, 1906.)

15. Meddelande.

F. d. medlemmen 904 Frans Magnusson, som varit blockadbrytare

i Kålgårdsberget vid Uddevalla, har begärt afbön på sektionen n.r 65

af Sv. järnvägsbyggnadsarb. fackföreningens senaste möte, som beslutade

att ej bevilja honom afbön. Samtidigt beslutades, att rikta en uppmaning

till alla sektioner af vår afdelning att ej bevilja någon af

Johansson & Dahllöfs blockadbrytare afbön.

För Sv. järnvägsbyggnadsarb. fackf. sektion 65.

e. u. Karl Rossén.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 21. 19

Ofriga parti- och arbetarevänliga tidningar torde intaga ofvanstående.

(Ur Ny Tid 12 okt. 1906.)

III. Bojkott.

1—2. Se ofvan.

3. Blockad.

Förre textil arbetaren i Oskarsström Joban Östergren uppträdde

som strejkbrytare bär 1899, och nu när fackföreningen bildades kunde

han ej förmås att göra afbön och ingå i föreningen, utan slutade hellre

sitt arbete vid jutefabriken och etablerade egen affär, dels som toffelmakare,

dels som trikåstickare. Med stöd af ofvanstående ha samtliga

undertecknade föreningar beslutat blockera dessa hans alster. Och

uppmanas alla organiserade arbetare att icke köpa af hans alster.

Diversehandeln och fru Mimmi Pettersson äro de som för närvarande

föra hans tofflor i handeln. Trikåvarorna försäljas uteslutande i

diversehandeln.

Oskarsström i aug. 1906.

För Sv. Grof- och fabriksarb.-förb:s afd. n:o 185 i Oskarsström.

För Sv. Textilarb.-förb:s afd. n:o 48 i Oskarsström.

För Sv. Järn- och Metallår b.-förb:s afdelning n:o 146.

Resp. Styrelser.

(Ur Arbetet 17 aug. 1906.)

4. Till Borås arbetare och bagare landet rundt!

Då vår förening ej kunnat få någon öfverenskommelse till stånd

med nedannämnda firmor, få vi ånyo meddela det dessa äro blockerade

för ^ arbetskraft och det bröd som dessa tillverka bojkottadt och att

Borås arbetare ihågkomma dessa vid sina inköp af bröd.

(Namn och adresser.)

För Sv. bageriar b.-förb. afdelning i Borås:

Styrelsen.

(Ur Ny Tid 31 maj 1906.)

IV. Blockad.

1—2. Se ofvan.

Belysande

exempel:

IV. Blockad.

Belysande

exempel:

III. Bojkott .

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 21.

3. Blockad.

Allt byggnadsarbete vid Svalöf såväl de under uppförande varande

nya villorna, som allt reparationsarbete tillhörigt Svalöfs utsädesbolag

och utsädesförening är fortfarande i blockad och kommer en hvar, som

där tager arbete, att stämplas som blokadbrytare.

För Skånska Landtarbetareförbundet:

Ålbin Hansson.

(Ur Arbetet 3 jan. 1906.)

4. Skrädderiarbetare!

Som strejk utbrutit bland Malmö lagerskräddare, så frånbedes all

arbetskraft tills annorlunda meddelas.

För Sv. Skrädderiarbetareförb:s lagerafd., Malmö.

Styrelsen.

(Ur Arbetet 20 jan. 1906.)

5. Järnarbetare!

På grund af lönetvist har strejk utbrutit vid N. 1). \ estmans

mek. verkstad i Hudiksvall, hvadan någon där ej må söka eller taga

anställning förrän konflikten blifvit bilagd, ty den som det gör anses

som strejkbrytare.

Stockholm i jan. 1906.

Sv. järn- och metallarbetareförbundets styrelse.

(Ur Socialdemokraten 24 jan. 1906.)

6. Träarbetare!

På förekommen anledning meddelas, att snickerifirman Bröderna

Jansson i Örebro fortfarande är blockerad, och varnas hvar och eu

träarbetare från att söka eller taga anställning å dess verkstäder.

Firman söker i dagarna inreda ny verkstad vid Jäders bruk invid

Arboga, men vi tro att denna verkstad får stå tom till dess firman

gjort upp sitt mellanhafvande med förbundet.

Stockholm den 1 febr.

För Sv. Träarbetareförbundet:

Styrelsen.

(Ur Socialdemokraten 2 febr. 1906.)

s. 21 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 21.

21

7. Blockad.

Undertecknade föreningar förklara härmed grosshandlare Wallins

nybyggnad Torkel Knutsonsgatan n:o 31 afstängd för all arbetskraft,

tills grosshandlare Walliu gjort upp sitt mellanhafvande med arbetslagen

på platsen.

Blockaden kvarstår äfven om huset öfvergår till annan ägare.

Sv. Murarförbds Stockholmsafd. Stockholms byggnadstimmermansf.-f.

Stockholms Murarbetsmänsf.-f. Stockholms Byggnadstegelbärarf.-f.

(Ur Socialdemokraten 24 febr. 1906.)

8. Blockad.

Från och med innevarande månad och intill dess de underskrifvit

den prislista, som gäller mellan öfriga skrädderiaffärer härstädes och

afdelningen, blockeras J. F. Janssons skrädderi- och diversehandel, Igel

& (ko skrädderi- och kappaffär samt A. Holms skrädderi- och möbelaffär.

Skrädderiarbetare som till nämnda affärer utföra arbeten, förrän

afdelningens prislista underskrifvits, betraktas som strejkbrytare.

Seffle i mars 1906.

Svenska skrädderiarbetareförbundets afdelning.

(Ur Socialdemokraten 17 mars 1906.)

9. Varning.

Som strejk utbrutit vid J. Johanssons träförädlingsfabrik i Åstorp,

varnas arbetare att där söka eller taga anställning.

Som förrädare uppträda en vid namn Janne Jönsson och bokhållaren

Karl Svensson.

Åstorp den 20 mars 1906.

För Sv. grof- och fabr.-arb.-f.-f. afd. n:o 114 Åstorp.

Styrelsen.

(Ur Arletet 21 mars 1906.)

10. Upprop.

Enär underhandling pågår hos samtliga stensättareentreprenörer

i Stockholm varnas härmed hvar och en att taga anställning som sten
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 21.

sättare förrän uppgörelse skett, och. betraktas hvar och en som tager

anställning som förrädare och behandlas som sådan.

Stockholm den 21 mars 1906.

Gatustensättareförbundet.

(Ur Socialdemokraten 23 mars 1906.)

11. Upprop till Sveriges rep slag eriarbetare:

Enär strejk utbrutit vid firman A. F. Valbecks repslageri Linköping,

varnas kollegerna landet rundt att där söka eller taga anställning

förrän annorlunda meddelas. Den som oaktadt detta bryter mot

nämnda varning anses som strejk- eller blockadbrytare och kommer att

behandlas som sådan.

För Sv. repslageriarb.-förb.

Styrelsen.

(Ur Socialdemokraten 28 mars 1906.)

12. Med anledning af att firman Paul U. Bergström här i staden

godtyckligt afskedat en af våra medlemmar och firman ej genom underhandling

kunnat förmås att återtaga honom, är allt arbete såväl inom

’den beställda’ som ''obeställda’ branschen nedlagdt från och med den

6 april, och kommer hvar och en som därstädes tager anställning innan

förhållandena blifvit ordnade, att behandlas som strejkbrytare.

Stockholm den 6 april 1906.

Styrelsen för Sv. skrädderiarb.-förbundets Stockhohnsafdelning.

(Ur Socialdemokraten 7 april 1906.)

13. Blockad.

I byggnaderna Sveavägen 88 och Artillerigatan 10 härstädes utför

tyska firman Gerh. Körning, hvilken är indragen i konflikt i Tyskland,

centralvärmeleduingsanläggningar. Tyska metallarbetareförbundet har

anmodat oss meddela, att nämnda firmas ofvan augifna arbete i Sverige

i följd af konflikten är blockeradt, hvadan hvar och en som där söker

eller tager arbete anses som blockadbrytare.

Stockholm den 5 maj 1906.

Sv. järn- och metallarbetareförbundet.

Styrelsen.

(Ur Socialdemokraten 7 maj 1906.)

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 21.

14. Blockad.

Till följd af att de pråmskeppare som ej ville skrifva under kontrakt

blifvit afskedade oeh arbetsgifvarna ej vilja underhandla med

fackföreningen om ett kollektivt aftal för dessa arbetare, bar fackföreningen

beslutat att blockera följande påmar. (Här numren å dessa.)

Ofvanstående nummer förklaras blockerade och hvar och en som tager

anställning å dessa pråmar betraktas som strejk brytare och behandlas

därefter. Transportarbetare! Observera märke och nummer å alla pråmar.

Pråmskepparnas fackförening.

(Ur Socialdemokraten 8 maj 1906.)

15. Blockad.

Sedan det visat sig omöjligt att med A.-B. Svenska korkfabriken

(Norelius) härstädes få ordnadt arbetsaftal till stånd har afdelningen af

Korkarbetareförbundet beslutat blockera nämnda fabrik. Som ''snälla

vänner’ uppträda ynglingen Edvard Andersson, Klamparegatan 24,

Natalia Jonsson, Folkskolegatan 9 B samt Anna Carlsson, Södra Liden 24.

Göteborg i juli 1906.

För Sv. Korkarbetareförbundets Göteborgsafdelning.

e. u. Styrelsen.

(Ur Arbetet 27 juli 1906.)

16. Blockad.

På grund af att byggmästare Jörgensson från Hörby vägrat att

underteckna aftalet med grofarbetareafdelningen i Eslöf förklaras härmed

hans byggnad i blockad och kommer hvar och en grofarbetare,

som där söker eller tager arbete, att betraktas som blockadbrytare och

behandlas därefter.

För Sv. grof- och fabriksarb.-förb. afdelning n:o 14 i Eslöf.

Styrelsen.

(Ur Arbetet 11 aug. 1906.)

17. Blockerad sylta.

Då afdelningen 185 af Sv. grof- och fabriksarbetareförbundet i

Oskarsström hos förbundsstyrelsen anhållit om förbundsstyrelsens till
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 21.

låtelse att blockera hotellet i Oskarsström och förbundsstyrelsen öfverlåtit

åt afdelningen att själf besluta i den saken, har afdelningen på

sitt ordinarie möte lördagen den 29 juli förklarat hotellet i Oskarsström

blockeradt på grund af det dåliga bemötande, såväl källarmästaren som

betjäningen lagt i dagen mot grofarbetare, äfven för det högre pris

dessa arbetare måst betala. Den som hädanefter bryter mot blockaden

kommer att behandlas efter förtjänst.

För Sv. Grof- och fabriksarbetareförbrs afd. n:r 185 Oskarsström.

Styrelsen.

Hallandsposten ombedes intaga ofvanstående.

(Ur Arbetet 1 aug. 1906.)

18. Grofarbetare!

På grund af att byggmästare Lars Olsson i Staffanstorp, Nevitshögs

socken, ännu icke gjort upp sitt mellanhafvande med sina grofarbetare

om den begärda timpenningen af 30 öre, så kommer hvar och

en grofarbetare, som där söker eller tager arbete hos nämnde byggmästare

att betraktas som förrädare och behandlas därefter.

För Sv. Grof- och fabriksarb.-förb:s afdelning n:r 72 i Staffanstorp.

Styrelsen.

(Ur Arbetet 18 aug. 1906.)

19. Blockad.

På grund af att Engelska svinslakteriet i Malmö icke velat gå

med på den rimliga fordran Sv. Maskinst- och eldareförbundet framställt

för maskinisten på platsen, har nämnda förbund blockerat ofvan nämnda

arbetsplats, och varnas härmed hvarje maskinist att där söka arbete.

Malmö den 1 sept. 1906.

För Sv. Maskinist- och Eldareförbundet.

Styrelsen.

(Ur Arbetet 5 sept. 1906.)

20. Blockad.

Enär målerifirman Bylander & Johansson i Borås, Indika båda

förut tillhört vår afdelning, till denna står i afsevärd skuld från detta

sitt medlemskap och ej i godo kunnat förmås att uppgöra sitt mellanhafvande

med afdelningen, få vi härmed blockera ofvannämnda firma

s. 25 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 21.

25

från arbetskraft tills detta ordnats, och uppmanas alla kolleger att ej

där taga arbete innan annorlunda meddelas.

Borås i sept. 1906.

För Sv. Måleriarb.-förb:s afdelning n:o 18 i Borås.

Styrelsen.

(Ur Ny Tid 10 okt. 1906.)

21. Upphäfd blockad.

Sedan nu skräddarmästare hr N. Lindström, Södra Förstaden 42

förhyrt verkstad åt sina arbetare och lofvat ej sända arbete ut i staden

för förfärdigande förklaras härmed blockaden mot firman upphäfd, och

är sålunda äfven arbetstillgången fri.

Malmö den 10 okt. 1906.

För Sv. Skrädderiarb.-förb:s afdelning i Malmö.

Styrelsen.

(Ur Arbetet 12 okt. 1906.)

22. Blockad.

På grund af att maskinisten på Södra bad- och ångtvättinrättningen

blifvit afskeda^ samt dessutom ej utfått sitt tillgodohafvande

och för öfrigt blifvit orättvist behandlad och enär direktören endast

slingrar sig undan utan att vilja ingå på någon underhandling, få vi

härmed förklara Malmö södra bad- och ångtvättinrättning blockerad

för arbetskraft af såväl maskinist som eldare, och blifver en hvar som

fortsätter eller antager arbete där stämplad som strejkbrytare.

För Sv. maskinist- och eldareförbundet.

Styrelsen.

Danska Socialdemokraten ombedes intaga ofvanstående.

(Ur Arbetet 27 jan. 1906.)

23. Blockad.

På förekommen anledning meddelas härmed att på grund af generalentreprenadens

tillämpning för bedrifvande af tunnelsprängningsarbetena

genom Kålgårdsberget, Uddevalla, för bohuslänska längdbanans räkning,

äro nämnda arbeten fortfarande förklarade i blockad som ock entreprenörfirman

Johansson & Dahllöf, hvilken utför nämnda arbeten.

Bill. till Biksd. Prof. 1908. 3 Sami. 21 Höft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 21.

Den eller de arbetare, som där taga anställning, betraktas som

klassförrädare.

Krylbo den 19 järn 1906.

För Sv. Grof- och fabriksarb.-förb:s afd. n:r 92,

Järnvägsbyggnadsarbetaref.-f.:

Styrelsen.

(Ur Arbetet 29 jan. 1906.)

24. Kakelugnsmakare!

Som det ännu ej lyckats få en antaglig uppgörelse med firmorna

C. F. Zelander och G. Nilsson i Skene, kvarstår den mot dessa firmor

träffade blockaden. Hos G. Nilsson arbeta som blockadbrytare 2 hans

söner, dessa tillhöra ej förbundet. Kolleger varnas för att taga kondition

i Skene, förrän annorlunda meddelas.

Stockholm den 30 maj 1906.

Förbundsstyrelsen.

(Ur Ny Tid 1 juni 1906.)

25. Blockad.

Någon uppgörelse vid Salt- och sodafabriken å Färjenäs invid

Göteborg har icke kommit till stånd. Fabriken hålles i gång med strejkbrytare.

Fabriken såväl som dess alster och materiel äro fortfarande

blockerade. Ingen rättänkande arbetare bör å nämnda plats antaga

eller utföra något slags arbete, och alldenstund före stridens utbrott

icke andra än våra förbundsmedlemmar voro anställda med ifrågavarande

arbete, kommer en hvar, som är sysselsatt inom fabriken, att betraktas

som strejkbrytare.

Salt- och sodaarbetarnes fackförening.

(Ur Ny Tid 27 mars 1906.)

26. Skräddare!

På grund af hr A. Wallentinssons, innehafvare af Nya möbleringsaffären,

uppträdande mot sina arbetare på senare tiden, varnas härmed

kolleger från att hos honom taga anställning.

För Skand. Sadelmakare- och Tapetserareförb:s afd. i Helsingborg:

Styrelsen.

(Ur Ny Tid 5 april 1906.)

s. 27 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 21. 27

27. Då det försports att herrar entreprenörer Johansson & Dahllöf

skall ha rälsläggning och grusningsarbetena å Bohnsbanan, från Uddevalla,

varnas härmed organiserade arbetare och andra för att hos denna

firma taga anställning, på grund af att firman utför blockadbrytarearbetare

i Kålgårdsberget vid Uddevalla.

Sv. Järnvägsbyggnadsarbetare-fackf.:

Styrelsen.

(Ur Ny Tid 17 april 1906.)

28. Gråstensarbetare!

Som strejk den 8 maj utbrutit bland gråstensarbetare i Göteborg,

varnas en hvar gråstensarbetare och grundläggare att Utresa och söka

arbete, förrän annorlunda meddelas.

Göteborg den 8 maj 1906.

Sv. Grof- och fabriksarb.-förb. afd. n:r 49 i Göteborg.

(Ur Ny Tid 29 maj 1906.)

O o

Ofvan anförda exempel kunde ha mångfaldigats i antal, och möjligt

är, att mycket värre uttryck af socialdemokratisk våldstaktik kunde

åberopas från år 1906, för att ej tala om det upprörda året 1905. Det

kunde också haft sitt intresse att sammanräkna, huru många personer

eller affärer som drabbats af fackföreningarnas onåd och förföljelse;

ett sådant arbete hade emellertid tagit mera tid i anspråk än jag kunnat

prestera, och hvad som redan meddelats torde vara till fyllest för att

gifva hvarje läsare en klar uppfattning af hvad det här är fråga om.

Jag trotsar hvem som helst att kunna bestrida, att den socialdemokratiska

makten inom vårt samhälle i ofantligt hög grad är grundad

på våld eller hot, d. v. s. på ett tvång, som söker upphäfva och verkligen

i många fall upphäfver individernas fria bestämmanderätt i viktiga

stycken. I vissa meddelanden låter det mäkta oskyldigt, detta

tal om organisationens betydelse, men där bakom ligger det faktum,

att en hvar som ansluter sig till en af landsorganisationens fackföreningar,

som genom majoritetsbeslut anslutit sig till en arbetarekommun,

i och med detsamma inträder i det politiska socialdemokratiska partiet.

Ett sådant tvång, som det här är fråga om, vore alldeles förkastligt,

äfven om det blott gällde inträde i yrkesorganisationerna, men dubbelt

Närmare

belysning

af exemplen.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 21.

fördömligt blir det, då personer tillika tvingas tillhöra ett visst politiskt

parti. Detta blir ännu mer upprörande därigenom, att — trots alla bedyranden

i motsatt riktning — den socialdemokratiska arbetarrörelsen

i allmänhet uppträder religionsfientligt eller öppet tolererar den religiösa

känslans och trons förhånande, något som måste göra medlemskap

ytterligt svårt för en religiös arbetare.

Vid närmare granskning af ofvan anförda meddelanden finner man

tillräckligt med intyg på ifriga bearbetningar på icke-organiserade att

ingå i organisationerna. ”Dtots föregående agitation’ heter det, ''upprepade

påstötningar’ omtalas etc. Då personerna i fråga vilja följa

sin fria vilja, offentliggöras deras namn. Ibland hotas i allmänhet med

att ''presentera’, att ''kungöra i pressen’ vissa namn, och intet tvifvel

torde kunna råda därom, att en dylik presentation innebär något ofantligt

bekymmersamt för dem det drabbar. Sedan är det ej blott de

närmaste arbetskamraterna, som pressa och trakassera dem, utan äfven

andra. Komma de in på ett kafé eller ett matställe, kunna de mötas

af hån och begabberi och nekas ibland — af hänsyn till den allt bestämmande

delen af publiken — att få mat eller dryck. Följden blir

svår, äfven om enbart namnen utsättas. Men därtill fogas ibland förtäckta

eller tydliga förnärmelse!’, såsom epiteten ''förrädare’, Tiedersmän’,

’trotjänare’ eller ordvändningarna ''brott mot arbetarklassen’ o. d.

Mest talande äro afbönerna, där den ångrande tvingas att underteckna

tillvitelser mot sig själf, som han i annat sammanhang kunde åtala; i

de ofta tillfogade förlåtelserna från respektive styrelser heter det, att

mannen nu bör betraktas som ''kamrat’ eller ''god kamrat’, eller förklaras,

att han numera ’ej får trakasseras’. Man förstår då, hur det

varit ställdt före afbönen. Det, har inträffat, att en arbetare tvungits

till afbön, men ej alls eller ej genast fått förlåtelse; afbönen har dock

offentliggjorts, så att han fått schavottera utan att få lugn. Belysande

är för öfrigt den ofta förekommande uppmaningen, att ''hvarje organiserad

arbetare bör bemöta dem (de förut nämnda) efter förtjänst’.

Tydligen som ett försvårande moment nämnes här ofvan i ett fall, att

eu arbetare ingått i Svenska arbetareförbundet’.

En ofta förekommande benämning är ''strejkbrytare’, hvarmed

menas ej blott den som frångått strejkbeslut, hvari han själf deltagit,

utan en hvar som vågar taga erbjudet arbete under pågående strejk,

hur okunnig han än kan ha varit om strejkens förefintlighet, eller hur

mycket han än kan ogilla densamma. Uppfattningen är på socialdemokratiskt

arbetarehåll, att en fackförenings eller ett fackförbunds strejkbeslut

bör vara gällande lag öfver hela landet, hvarefter en och hvar

s. 29 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 21.

29

äger att rätta sig. — Till maktlystnaden och frihetsförtrycket kommer

ohöljd råhet, då här ofvan i ett meddelande en man hånande beskylles

för att ’ha tjänat sitt bröd i sitt anletes svett’. Då en fackförening

så beslutar, är det ett brott att arbeta för sin och sin eljest nödlidande

familjs utkomst. Denna uppfattning skall bibringas vår arbetareklass

medelst hånande ord och rena förföljelser från en väl organiserad och

därför mäktig minoritet bland arbetarna själfva! Här kräfves sannerligen

en reaktion i uppfattning och ett ingripande, där sådant är möjligt och

praktiskt lämpligt.

Hvad här sagts om försök att ej ingå i fackförening gäller äfven

om försök att utträda. Föreningsfrihet i detta ords verkliga betydelse,

är något på detta håll okändt.

De socialdemokratiska fackföreningarne vilja ej blott bestämma

öfver landets alla arbetare, utan äfven i stor utsträckning öfver arbetsgifvare

och handlande. Medlen äro bojkott och blockad.

Om tvist mellan arbetsgivare och arbetare uppstår å arbetsplats,

förklaras denna blockerad, hvari ligger ett förbud för hvarje arbetare

att där taga arbete. Våldstaktiken vänder sig här åt två håll: indirekt

mot arbetsgivaren, som skall tvingas till någon eftergift, direkt emot

arbetsvilliga arbetare, som det är meningen trakassera, tills de om möjligt

tröttna och lämna arbetet. Skulle arbetsgivaren dock erhålla nödig

arbetskraft, bojkottas hans varor, hvari ligger, att hvarje handlande,

som man anser sig kunna komma åt, hotas af förlust af all arbetarnes

handel, så länge han för bojkottade varor. Allmänt bekanta exempel

gälla Rettigs cigarrer och cigarretter från Gäfle och skodon från

Vänersborg.

Bojkotten är ett otäckt vapen, som hårdt kan drabba vissa affärer

och som helt och hållet öfverlämnar småhandlare å arbetarecentra i

arbetarnes våld. Båda medlen äro så mycket mer förkastliga, som

tvisteanledningen från början kan vara obetydlig eller innebära ett

Övergrepp från arbetarnes sida (kraf på afskoflande af en förman eller

dylikt). Arbetarne uppträda på eu gång som part i målet, domare och

exekutorer.

Arbetarnes uppträdande kan få de mest vidtgående följder. En

fabrikant kan nödgas upphöra med sin tillverkning, en handlande med

Verkningar

af bojkott

och Mockad.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Fara Jäv

allmännare

användning.

30 Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 21.

sin affär. Äfven om striden ej resulterar däri, åsamkas fabrikanter

eller handlande naturligtvis betydande, ibland ofantliga förluster, för

så vidt ej någon organisation af arbetsgifvare eller handlande kan ingripa

och hastigt få uppgörelse till stånd. Hvad den osäkerhet, som

vållas af arbetareorganisationernas ständiga stridslystnad, har kostat

landet i minskad produktion och i svårighet för arbetsledare att kunna

kalkylera ens för den närmaste framtiden, är omöjligt att säga, men att

det här rör sig om ofantliga belopp, är säkert. Och verkningarna däraf

drabba bland annat arbetarna själfva genom minskadt antal arbetstillfällen

och stigande priser.

Blockads3rstemet kan för öfrigt ha mycket egendomliga rättsverkningar.

En byggmästare sättes i konkurs och en annan köper af konkursmassan

en tomt med halffärdig byggnad. Köparen har grundat

sina beräkningar på priset och kostnaderna för husets fullbordande,

men mötes genast, då han vill taga itu med arbetet, af meddelandet

att platsen är blockerad; de förutvarande arbetarne ha en fordran,^som

ej bevakats i konkursen och som de fordra få ut helt och hållet,

innan blockaden upphäfves. Hen nye ägaren kan i ett sådant, fall

finna, att hans nyköpta egendom graveras af en skuld, som inteckningsprotokollet

ej känner till och som ej beräknats vid det fullt lagenliga

konkursförfarandet, men som utkräfves på ett sådant sätt, att egendomen

kan blifva värdelös, om ej skulden betalas. Fackföreningarna

söka i dylika fall skapa ny rätt, som bryter sig igenom den gällande

rättsordningen.

Den utveckling, hvarom jag här talar, är så mycket farligare,

som vålds- och liottaktik, använd på ett håll i de sociala eller politiska

striderna, slutligen framtvingar en motsvarande taktik från .motsidan.

Sättes ingen damm för socialdemokraternas inpisknings-, bojkott- och

blockadsträfvanden, komma vi helt visst att få bevittna ännu svårare

sociala stridsformer. Vissa ansatser därtill ha redan försports.

Bojkott och blockad, hvarmed jag då menar ett pa offentliga

meddelanden stödt försök att ekonomiskt skada en affär, tills en viss

eftergift eller dylikt medgifvits, synes mig afgjordt innebära ett samhällsvådligt

stridssätt. Jag finner det dock förklarligt, ehuru på. samma

gång beklagligt, om man slutligen på andra håll än det socialdemokratiska

tager upp sagda stridsmedel. Så skedde år 1905 emot Karlstadstidningen

och 1907 emot Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning,

ehuru visserligen med vida mindre effekt än motsvarande åtgöranden

från välorganiseradt socialdemokratiskt håll.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 21.

31

Råbclöfskonllikten under år 1907 är ganska belysande för de

närmaste utvecklingsmöjligheterna. På grund af blockad kunde reparationer

ej företagas vid Råbelöf. Gårdens folk fick ej handla i ett nära

liggande bageri, och till gården kunde ej svagdricka för arbetsfolket

inköpas. Då arbetarekommunen i Kristianstad slutligen i öfvermod

ville bojkotta alla affärsmän, som trädde i förbindelse med Råbelöf,

lär skånska landtmännens arbetsgifvareförening ha hotat med stark förhöjning

af priset för all den mjölk, som infördes till staden från egendomar,

tillhörande föreningens medlemmar. Af något missförstånd lär

Hvilans mekaniska verkstad till en början ha afvisat uppdrag att reparera

maskiner från Råbelöf, men då nämnda arbetsgifvareförening äfven här

ingrep och sedan Sveriges verkstadsförening blifvit underrättad, ordnades

saken.

Åtgärder emot åtgärder, hot emot hot, tvångspolitik emot tvångspolitik

— se där ett närliggande framtidsperspektiv, om utvecklingen

ohindradt får ha sin gång.

Hvad kan då göras?

Att något kan och måste hinna göras för att om möjligt föra in

utvecklingen på annan väg, bör stå klart för hvar och en, som ser

den nuvarande situationens allvarliga faror och hoppas på en bättre

1 ramtid.

Det gemensamma för alla ofvan anförda exempel är en medveten

sträfvan från vissa sammanslutningars sida att tvinga fram någon eftergift

— medelst obehörigt ingripande i annans fria utöfning af yrke eller

näring. I hvarje meddelande ligger ett tydligt hot af ett eller annat slag.

Slutligen märkes, att öfverallt offentligt meddelande kommer till användning

för att göra hotet fullt effektivt.

Här föreligger dels ett beslut och dels offentligt meddelande af

viss innebörd.

Beslutet är gifvetvis grundläggande för de följande åtgärderna,

men enligt min mening skulle resultatet af ett direkt beifrande af eu

sluten förenings beslut i hithörande fall erbjuda stora svårigheter och

knappast blifva effektivt, i det att åt det offentliga meddelandet kunde

gifvas en form, som visserligen vore genomskinlig nog, men däri intet

namn å den beslutade organisationen vore utsatt. Jag tror därför, att

det allmänt hållna tillägg till 15 kap. 22 § strafflagen, som påyrkas i

Hvad kan

göras t

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 21.

Det offentliga

meddelandet

bär om möjligt

fSr hindra».

Ändring nödvändig

i

tryckfrihetsförordningen.

den nyss väckta motionen n:o 156 i Andra Kammaren, icke gärna kan

innebära den lösning, som synes önskvärd. Det förefaller mig också

finnas så stora brister i den nämnda paragrafens nuvarande formulering,

att man gör klokast i att ej söka draga in däri nya bestämmelser.

Hvad som i hvarje fall gör ett fackföreningsbeslut af bär ifrågavarande

slag effektivt är det offentliga meddelandet, och det är emot detta,

som statsmakterna både kunna och enligt min mening böra inskrida

medelst ny lagstiftning.

Till ytterligare stöd för min uppfattning, att hvad som i hithörande

fall bör kunna beifras är det offentliga meddelandet, vill jag påpeka, att

en förening naturligtvis har viss bestämmelserätt öfver sina frivilligt

anslutna medlemmar. Om det därför i den sociala striden gått till strejk

eller lockout, är det lika naturligt, att den fackförening eller det fackförbund,

som fattat beslut om strejk, inskärper hos sina egna medlemmar

att ej taga arbete å ifrågavarande arbetsplats, som att en arbetsgivareförening

i händelse af lockout uppmanar sina ledamöter att ej

gifva arbete åt de lockoutade. Rättsuppfattningen har ännu ej stadgat

sig därutinnan att obligatorisk fredlig uppgörelse kan påbjudas, utan

man nödgas tills vidare finna sig vid förekomsten af sådana öppna

strider. Man får taga de nödvändiga konsekvenserna men bör noga

tillse, att ej en strid mellan två bestämda parter urartar till ett allmänt

tillstånd af rättslöshet.

Så sker dock, då eu sammanslutning ej nöjer sig med förfoganderätt

öfver egna medlemmar, utan söker tillvälla sig makt att bestämma

öfver alldeles utomstående personer och med hot eller våld söker göra

sin vilja gällande. I sådant fall trädes samhällets rätt för nära, och

statsmakterna ha i och med detsamma eu gifven skyldighet att ingripa.

Medlet för här ifrågavarande maktöfvergrepp är närmast det offentliga

meddelande, som till utomstående sprider kunskapen om en förenings

vilja att bestämma för hela landet, för utomstående likaväl som för

medlemmar. Ett dylikt meddelande innebär alltid ett hot, ty i annat

fall vore det alldeles meningslöst.

När offentligt meddelande sker i tryck, blir tryckfrihetsförordningen

normerande. Vid granskning af dess § 3, som redogör för de olika

slagen af missbruk af tryckfriheten, finner man endast en bestämmelse,

som kan tillämpas på en mindre del af här ifrågavarande meddelanden,

och som är så formulerad (mom. 11):

s. 33 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 21.

33

Angripelser emot enskild man, Indika å ära gå, eller för

dess borgerliga namn och lykte förklenliga äro; brottet straffas

enligt allmän lag, och värde dessutom skriften konfiskerad.

Endast i ett mindre antal fall är meddelandenas formulering sådan,

att åtal enligt detta moment kan ifrågakomma. Det finnes emellertid

prejudikat på, att åtal i särskilt svåra fall ledt till fällande utslag af

jury. Såsom här ofvan synes, är formuleringen i regeln sådan, att

man ej direkt kan tala om angripelser, hvilka å ära gå.

Jag har redan tillåtit mig påpeka, att det gemensamma för samtliga

fall — det må nu vara fråga om hviskning i föreningar, angrepp

på s. k. strejkbrytare, bojkott eller blockad — är förefintligheten af

ett hot, hvars verkställande innebär ett ingripande i annans fria utöfning

af näring eller yrke och som tydligen utsätter honom för skada

eller förlust. En arbetare, som tvingas in i en förening, som han ej

önskar tillhöra, och som sedan blir bunden af föreningens beslut rörande

arbete eller icke-arbete, kan ej längre fritt utöfva sitt yrke — detta

borde stå klart äfven för de ifrigaste förkämpar för fackföreningstaktiken.

Och att bojkott af en fabrikants varor och blockad af arbetsplats innebära

intrång i fabrikantens eller arbetsgifvarens fria yrkesutöfning torde

ligga i öppen dag.

De svåra Övergrepp, som ligga i här citerade offentliga meddelanden,

synas bäst kunna afstyras, för så vidt de komma till synes i

tryck, genom ett tillägg till tryckfrihetsförordningen § 3, mom. 11 af

följande lydelse:

Lag samma vare, därest någon, i uppenbar afsikt att

obehörigen ingripa i annans fria utöfning af yrke eller näring,

genom offentligt meddelande eller på annat dylikt sätt utsätter

honom för skada eller förföljelse.

Om man tager i betraktande orden ’i uppenbar afsikt att obehörigen’

etc. och tillika besinnar, att målsäganden ensam kan väcka

åtal samt att jury äger att afgöra, om åtalet är befogadt eller icke,

torde man snart komma till den uppfattningen, att detta tillägg icke

kan förhindra en nyttig och i många fall nödvändig offentlig kritik,

och att det således är ägnadt att förhindra ett ur samhällets synpunkt

tydligt missbruk af tiyckfriheten, icke att lägga band på pressens samhällsgagnande

verksamhet.

Bih. till Biksd. Prof, 1908. 3 Samt. 21 Käft.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 21.

Ändring

äjven i straff.

lagen.

34

Som tryckfrihetsförordningen i 3 kapitlet, hvari redogöres för de

olika slagen af missbruk af tryckfriheten, öfverallt hänvisar till bestämmelserna

i allmänna strafflagen och sålunda alltid förutsätter att gärningen,

därest den ej skett i tryck, varit straffbar enligt allmän lag,

har jag att tillse om den nu ifrågavarande handlingen, därest den ej

skett i tryck, är belagd med straff. Af min framställning bär ofvan

framgår, att det kännetecknande för här ifrågavarande handling är att

någon utsätter annan för skada eller förlust genom offentligt meddelande

och gör det i uppenbar afsikt att obehörigen ingripa i den andras fria

utöfning af yrke eller näring. Sådan handling bör tydligen hänt öras

till frihetsbrotten, hvarom talas i 15 kapitlet strafflagen.

Den 23 paragrafen handlar om hot och lyder så:

Hotar man annan, muntligen eller skriftligen, med misshandel

eller brottslig gärning, och sker det på sådant sätt

eller under sådana omständigheter, att anledning1 är att befara,

det hotet verkställas skall; dömes, där ej det hot med särskildt

straff belagdt är, till böter eller fängelse i högst sex

månader.

Hvarken denna paragraf eller någon annan nu gällande synes

innehålla sådana stadganden, som här påkräfvas. I samband med ändring

i tryckfrihetsförordningen blir således ändring af strafflagen nödvändig,

och detta desto mera, som det naturligtvis finnes andra''former

för offentligt meddelande än offentliggörande i tryck: t. ex. kungörande

å offentligt möte, uppsättande å husknutarna af skrifna anslag o. d.

Bäst synes den här förefintliga luckan fyllas genom ett tillägg till 15

kapitlet 23 § strafflagen af följande lydelse:

Hvar som, i uppenbar afsikt att obehörigen ingripa i

annans fria utöfning af yrke eller näring, genom offentligt

meddelande eller på annat dylikt sätt utsätter honom för skada

eller förlust, straffas, där gärningen ej med svårare straff belagd

är, med böter högst ettusen riksdaler.

1 ofvan anförda nu gällande moment af 15 kap. 23 § stadgas

såsom straff böter eller fängelse i högst sex månader; i 15 kap. 22 §

(''Tvingar någon utan laga rätt — — — genom våld eller hot annan

att något göra, tåla eller underlåta’ etc.) högst två års straffarbete. Då

i här föreliggande fall af skäl, som ofvan anförts, ej en förenings beslut

om ingrepp i annans fria utöfning af yrke eller näring synes kunna

direkt beifras, utan endast det offentliga meddelandet, bör enligt min

mening annat straff än böter icke ifrågasättas.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N;o 21,

35

Den farliga utveckling, mot hvilken jag här påkallat statsmak- North lagstift.

ternas ingripande, har redan uppmärksammats i Norge. I den nya

norska strafflagens § 247 heter det:

''Med bödel- eller med faengsel indtil 6 maaneder straffes den,

som spger åt bevirke eller åt medvirke til åt skade en andens gode

navn o g rygte eller åt udsette ham for had, ringeagt eller tab af den

for hans stilling eller naering fornödne tillid.

Er beskylningen fremsat i trykt skrift eller paa anden maade

gjort almindelig bekjendt eller er den fremsat enten mod offentlig

tjenstemand i tjenesten eller paa grund af offentlig tjenestehandling eller

som hevn for nogen saaden kan faengsel indtil 1 aar idpmmes.’

Då en sådan ändring af 15 kap. 23 § strafflagen, som jag här

tillåtit mig angifva såsom enligt min mening oundgängligen påkräfd,

icke synes böra träda i kraft förrän samtidigt med eventuell ändring

af tryckfrihetsförordningen § 3, mom. 11, är den närmaste uppgiften

att framlägga förslag till denna senare grundlagsändring.))

Att den sociala striden i vårt land under de senare åren under- utskottets

stundom antagit former, som innebära Övergrepp, emot livilka bestående yttran

lagar icke lämna tillräckligt skydd, torde vara allmänt kändt och erkändt.

De medel man funnit sig böra tillgripa för att gifva eftertryck åt och

genomdrifva sina önskemål hafva ofta varit af den natur, att de måste

betecknas såsom i hög grad betänkliga icke blott med hänsyn till allmänna

rättssäkerheten i egentlig mening utan jämväl ur synpunkten af

den enskilde medborgarens befogade anspråk på skydd mot obehöriga

ingrepp i hans lagenliga fri- och rättigheter. Särskildt i sistnämnda

afseende hafva en mångfald öfvergrepp förekommit, hvilka otvifvelaktigt

te sig såsom i hög grad upprörande för den allmänna rättskänslan, och

man kan befara, att dessa öfvergrepp skola förvärras i den mån sammanslutningarna

bland arbetsgifvare och arbetstagare^ blifva starkare. Det

synes utskottet också obestridligt, att utvecklingen härutinnan redan

gått så långt, att ett ingripande från statens sida medelst lagstiftningsåtgärder

är af behofvet påkalladt.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 21.

Det torde icke med fog kunna bestridas, att de offentliga

tillkännagifvanden i pressen, hvarå motionären fästat uppmärksamheten

och som äfven under andra former och från andra håll kunna tänkas

framkomma, äro att hänföra till sådana i den sociala striden använda

kampmedel, hvilka ur såväl den enskilde medborgarens som det allmännas

synpunkt måste anses betänkliga. I en del fall åsyfta visserligen

dylika tillkännagifvanden endast att bringa vederbörande organisationers

beslut af rent facklig natur till deras medlemmars kännedom,

och då syftet icke sträcker sig längre, förefinnes uppenbarligen icke

något skäl för staten att däremot ingripa. Men å andra sidan kan det

ej förnekas, att afsikten med dessa meddelanden i en mängd fall är

en helt annan. Af den form de erhålla framgår nämligen med all

önskvärd tydlighet, att deras egentliga syfte är att tvinga namngifva

personer att något göra eller underlåta under hot, alt de i annat fall

blifva utsatta för verklig förföljelse, och det är just för att gifva eftertryck

och effektivitet åt detta hot som man-begagnar sig af de offentliga

tillkännagifvandena i pressen.

Äfven om man kan vara villig medgifva vederbörande organisationer

en viss bestämmanderätt öfver sina egna medlemmar, är det

dock uppenbart, att en sådan rätt icke kan tillkomma dem med afseende

å personer, hvilka icke frivilligt anslutit sig till och därmed ikläd t sig

några förpliktelser mot organisationen. Ett försök från dennas sida

att genom hot eller våld göra sin vilja gällande gentemot utom organisationen

stående personer innebär eu kränkning icke blott af den

hvarje svensk medborgare tillkommande handlingsfrihet och rätt att

drifva sitt lofliga näringsfång utan äfven af den bestående rättsordningen.

I dylika fall måste det vara samhällets oafvisliga skyldighet

att inskrida. Då sådana offentliga meddelanden, hvarom här är fråga,

utgöra ett medel för förenämnda maktmissbruk, böra de uppenbarligen,

såvidt möjligt är, förhindras.

Om än utskottet således är med motionären ense därom, att

en ändring af tryckfrihetsförordningens bestämmelser i den af honom

föreslagna riktning är af behofvet påkallad, har utskottet dock icke

kunnat tillstyrka motionärens förslag i den form, i hvilket det föreligger.

Det torde nämligen icke kunna bestridas, att den formulering,

som bestämmelsen i motionen erhållit, är allt för omfattande och tänjbar

för att kunna godkännas. Därest en så lydande bestämmelse införes

i vår tryckfrihetsförordning, skulle nämligen densamma kunna komma

att verka hindrande för en befogad kritik af förhållanden, som beröra

s. 37 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 21.

37

enskilda personers ekonomiska intressen. Ett i den offentliga pressen

framställdt klander, om än i ock för sig berättigad!, kan nämligen i

många fall kafva betydelse i ekonomiskt afseende för den, mot hvilken

det riktar sig. Likaledes skulle ett dylikt stadgande kunna komma att

träffa sådana tillkännagifvanden af vederbörande organisationer, som

endast afse meddelanden af facklig natur, såsom enkla tillkännagifvanden

om uppkomna arbetskonflikter. Då det emellertid uppenbarligen icke

kan komma i fråga att i tryckfrihetsförordningen införa en bestämmelse,

som skulle innebära ett hinder för en berättigad offentlig kritik eller

för offentliggörande af fackliga meddelanden af nyssnämnda art, utan

endast att, såsom utskottet ofvan anfört, söka förhindra sådana offentliga

tillkännagifvanden, som tillkomma blott för att gifva eftertryck och

effektivitet åt ett hot om förföljelse mot enskilda personer, har utskottet

funnit sig böra föreslå eu sådan affattning af den ifrågasatta bestämmelsen,

att man verkligen träffar sistnämnda slag af tillkännagifvanden, men

ingå andra. Detta mål synes utskottet kunna vinnas därigenom, att

man belägger med straff hvarje sådant offentligt meddelande, som inne
bär

uppmaning till förföljelse mot enskild man i uppenbart syfte att

förorsaka honom ekonomisk skada, eller obehörigen tvinga honom att

något göra eller underlåta.

Mot eu så affattad bestämmelse torde visserligen kunna invändas,

att densamma icke blifver tillämplig å alla de tillkännagifvanden, hvilkas

innersta syfte är att gifva eftertryck åt ett obehörigt tvång mot enskilde.

Men man skall dock genom ett dylikt stadgande otvifvelaktigt kunna

träffa sådana fall, som från såväl den enskildes som det allmännas

synpunkt måste te sig såsom de mest upprörande. Någon fara för

att detsamma skulle komma att drabba jämväl meddelanden af annan

innebörd än utskottet ofvan angifvit förefinnes så mycket mindre som

det ju blifver juryns uppgift att i hvarje särskild t fall afgöra, huruvida

tillkännagifvandet verkligen inneburit en uppmaning till förföljelse

eller icke.

Utskottet anser sig ock böra framhålla, att den ifrågasatta bestämmelsen

riktar sig icke blott mot meddelanden från arbetarorganisationer

utan äfven mot tillkännagifvanden från arbetsgifvares sida.

I likhet med motionären anser jämväl utskottet, att särskilda

straffbestämmelser för tryckfrihetsbrott af ifrågavarande art icke böra

utsättas i tryckfrihetsförordningen, utan att där blott bör intagas en

hänvisning till hvad allmän lag därom stadgar. Då emellertid strafflagen

för närvarande icke innehåller några å dylika handlingar tillämpliga

straffbestämmelser, blifver en ändring uti denna lag nödig, som

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 21,

emellertid icke behöfver företagas förr än i samband med det slutliga

antagandet af den af utskottet föreslagna ändring i tryckfrihetsförordningen.

På grund af hvad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att Riksdagen, i anledning af herr Hildebrands

förevarande motion, må antaga att hvila till vidare

grundlagsenlig behandling följande förslag till ändrad

lydelse af § 3 mom. 11 tryckfrihetsförordningen:

(Nuvarande lydelse:)

§ 3.

ll:o) Angripelser emot enskild

man, hvilka å ära gå, eller för dess

borgerliga namn och rykte förklenliga

äro; brottet straffes enligt allmän

lag, och varde dessutom skriften

konfiskerad.

(Föreslagen lydelse:)

§ 3.

ll:o) Angripelser mot enskild

man, hvilka å ära gå eller för dess

borgerliga namn och rykte förklenliga

äro; så ock offentligt meddelande,

som innebär uppmaning Ull förföljelse

mot enskild man i uppenbart

syfte att förorsaka honom ekonomisk

skada, eller obehörigen tvinga honom

att något gorå eller underlåta; brottet

straffes enligt allmän lag och varde

dessutom skriften konfiskerad.

Stockholm den 16 maj 1908.

På utskottets vägnar:

HUGO BLOMBERG.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 21.

39

Reservationer:

af herrar af Callerholm, Berger, Beckman, Ericsson i Valista, Staajf]

friherre Bonde och Kvarnzelius, hvilka anfört:

Motionären har genom framdragandet af en mängd från arbetarepressen

hämtade exempel ådagalagt, att arbetarne i den sociala klasskampen

ej sällan begagna sig af tryckta meddelanden, hvilka äro i

hög grad upprörande. Då det nu emellertid ifrågasättes att förklara

vissa sålunda begagnade stridsmedel vara brottsliga, synes det för ett

riktigt bedömande af den sålunda väckta frågan vara erforderligt att

hafva tillgång till en mera allsidig och fullständig utredning af ämnet,

än motionären lämnat eller eljest stått utskottet till buds. Härtill

kommer, att förevarande förslag synes stå i ett mycket nära samband

med vissa svårlösta frågor, hvilka beröra rättsförhållandet mellan arbetsgivare

och arbetare, i följd hvaraf man näppeligen lärer kunna vinna

en tillfredsställande lösning af den föreliggande frågan annorledes än

efter en omfattande pröfning af andra med densamma sålunda förbundna

spörsmål. Innan en ingående pröfning af de allmänna grunderna för

arbetsaftalet och hvad därmed sammanhänger åvägabragts, synes det

vara ett mycket vanskligt företag att utbryta en viss del af området

för den sociala striden och därom lagstifta. Särskildt är det betänkligt

att söka genom ett tillägg till tryckfrihetsförordningen, hvars verkningar

på denna strid ej kunna öfverskådas, råda bot på de af motionären

åberopade missförhållanden.

Då vi efter denna allmänna erinran mot lagförslaget öfvergå till

en närmare granskning af dess innebörd, må till en början påpekas, att

den föreslagna lagbestämmelsen är så affattad, att den å ena sidan alls

icke träffar en af de mest motbjudande formerna för de Övergrepp,

hvarom fråga är, nämligen den offentliga afbönen. Men, hvad värre

är, å andra sidan är lagbudets lydelse sådan, att detsamma synes blifva

tillämpligt äfven å vissa meddelanden, hvilka skäligen böra anses tillimma.

Erkänner man öfverhufvud, såsom väl alla göra, rätten till arbetsinställelse,

lärer man icke kunna förneka arbetarne och deras organ

att söka göra en sådan åtgärd effektiv. Men detta kan ju svårligen

ske, därest det skulle förbjudas arbetarepressen att uppmana andra

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Konstitutionsutskottets Utlåtande 21.

arbetare att icke taga arbete å arbetsplatsen i fråga. Att sådana uppmaningar

kunna göras i ett motbjudande och hotfullt språk och i sådant

fall med rätta böra väcka ogillande, utesluter ej, att de, hållna inom rätta

gränser, må anses fullt berättigade. Men uppmaningar af såväl det ena

som andra slaget torde blifva straffbara efter den föreslagna bestämmelsen.

Vidare torde det vara uppenbart, att uppmaningar att icke

köpa eu viss tillverkares varor falla under det föreslagna straffbudet.

Dock lära utan tvifvel vissa fall kunna tänkas, i h vilka sådana omständigheter

äro för handen, att en dylik uppmaning ej kan anses vara

för rättskänslan stötande.

I detta sammanhang må ock emot utskottets förslag erinras, att

detsamma, därest det blefve lag, skulle komma att i många fall verka

hämmande på tidningspressens befogade kritik af vissa samhällsföreteelser,

som ej äga samband med den sociala klasskampen. Tidningspressen

bekämpar ju med rätta vissa osunda och skadliga företeelser på skilda

områden inom samhällslifvet. Så t. ex. bör det anses vara en god

gärning, att tidningspressen går till rätta med ockrare, försäljare af

humbugsvaror, innehafvare af sämre teatrar eller vissa andra nöjeslokalei

o. s. v. Om nu en tidning i sin strid mot sådana personer så förfar,

att tidningen genom ofta upprepade anmaningar till allmänheten kan

sägas uppmana till förföljelse mot sagda personer, sa skulle tidningsutgifvaren,

ehuru han intet förbrutit, enligt lagförslaget ådraga sig

straff. Den nämnda förföljelsen har nämligen till uppenbart syfte, bland

annat, att förorsaka vederbörande ekonomisk skada.

Utskottet yttrar visserligen, att någon fara för, att det föreslagna

stadgandet skulle komma att drabba jämväl meddelanden af annan innebörd,

än utskottet afsett, så mycket mindre förefinnes som det ju blifver

juryns uppgift att i hvarje särskilt fall afgöra, huruvida tillkännagifvandet

verkligen inneburit en uppmaning till förföljelse eller icke. Vi kunna

emellertid icke anse det tillrådligt, att i lagen gifvas sådana bestämmelser,

att lagstiftaren själf nödgas vidgå, att de icke innehålla objektiva grunder,

utan för sin rätta tillämpning förutsätta juryns rent subjektiva bedömande

i hvarje särskildt fall.

Lagförslaget hänvisar i fråga om straffet till allmän lag, men

någon lydelse af det sålunda tilltänkta stadgandet i allmänna strafflagen

föreligger icke. Det hade emellertid varit synnerligen, önskvärd!, att

Riksdagen beredts tillfälle att redan nu vid den första pröfningen af

grundlagsförslaget taga kännedom om en fullständigt utarbetad lydelse

af detta stadgande i strafflagen. Vidare bör det ej lämnas oanmärkt, att

utskottet formulerat den nya lagbestämmelsen så, att det däri afsedda

s. 41 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 21. 41

meddelandet skall vara offentligt. Lämpligheten af eu. sådan formulering

synes vara desto mera tvifvelaktig, som densamma saknas i de i 3 §

af tryckfrihetsförordningen i öfrigt förekommande bestämmelser om

särskilda tryckfrihetsbrott. Såsom en ej oväsentlig inkonsekvens i lagförslaget,

bör äfven anmärkas, att däri stadgas förbud för uppmaning

till förföljelse mot enskild man, under det att uppmaning till förföljelse

mot bolag eller föreningar fortfarande skulle vara tillåten.

Slutligen tillåta vi oss erinra, att den af Kungl. Maj:t tillsatta

s.. k. arbetsaftalskommittén på grund af sitt vidsträckta uppdrag utan

tviflel kommer att ägna förevarande spörsmål en ingående undersökning.

Därest kommitténs utredning gifver till resultat, att de i motionen framhållna

missförhållanden lämpligen skulle kunna afhjälpas på lagstiftningens

väg, lära sålunda de lagförslag, som i sådant afseende skulle

kunna finnas påkallade, komma att af Kungl. Magt efter högsta domstolens

hörande i sinom tid föreläggas Riksdagen.

På grund af hvad sålunda anförts hafva vi ej kunnat tillstyrka

bifall till det af utskottet framlagda förslaget, utan hemställa vi,

att herr Hildebrands förevarande motion ej må

till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

af herr Centervall, som anfört:

Lirum jag ej bestrider, att motionären anfört många exempel på

tryckta meddelanden af den innebörd, att de måste anses i ej ringa

mån kränka den allmänna rättskänslan, tror jag dock, att anmärkta missförhållande,

om det ens öfverhufvud genom lagstiftning kan afhjälpas,

helt säkert ej undanröjes genom bifall, vare sig till den af motionären

föreslagna formuleringen af § 3 mom. 11 tryckfrihetsordningen, eller

till det förslag, som i samma hänseende framställts af utskottet.

På grund häraf har jag inom utskottet hemställt,

att herr Hildebrands förevarande motion ej må

till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Det skulle här antecknas, att herr Fahlbeck icke deltagit i detta

ärendes behandling inom utskottet.

Bill. till Biksd. Prof. 1908. 3 Sami. 21 Höft. 6

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.