Sök i Ratio Lex

Utlåtande öfver de från kamrarna till utskottet hänvisade grundlagsfrågor samt frågor rörande omförmälda stadga. 2.

1908-05-21 · 22 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 21 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1908:24, Utlåtande öfver de från kamrarna till utskottet hänvisade grundlagsfrågor samt frågor rörande omförmälda stadga. 2.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 24.

1

N:o 24.

Ank. till Riksd. kansli den 22 maj 1908, kl. 7 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af Kungl. Maj-.ts

proposition med förslag dels till ändrad lydelse af § 53

regeringsformen samt §§ 37, 38, 50, 75 och 78 riksdagsordningen,

dels ock till stadga om val till utskott

äfvensom en i ämnet väckt motion.

Till konstitutionsutskottets handläggning hafva båda kamrarna hänvisat

Kungl. Maj:ts till Riksdagen aflåtna proposition n:r 14, däruti Kungl.

Maj:t till Riksdagens pröfning i grundlagsenlig ordning framlagt följande

Förslag

till

ändrad lydelse af § 53 regeringsformen samt §§ 37, 38, 50, 75 och 78

riksdagsordningen.

Regeringsformen.

§ 53.

Lagtima riksdag skall för ärendenas beredning tillsätta dessa utskott:

ett konstitutionsutskott, att väcka och upptaga frågor rörande förändringar

Bih. till Riksd. Prot. 1908. 3 Sami. 23 Håft. (N:o 24.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 24.

i grundlagarna och i stadga om val till utskott, att yttranden däröfver till

Riksdagen afgifva, samt att granska de i statsrådet förda protokoll; ett

statsutskott, att utreda----kyrkolagarnas förbättring.

Å urtima riksdag skola----förekommande ärenden.

Riksdagsordningen.

§ 37.

1. Å hvarje lagtima riksdag skola, inom sex dagar efter dess öppnande,

tillsättas: ett "konstitutionsutskott, ett statsutskott, ett bevillningsutskott,

ett bankoutskott samt ett lagutskott. Dessa Riksdagens ständiga

utskott skola bestå: konstitutionsutskottet af tjugu, statsutskottet af tjugufyra,

bevillningsutskottet af tjugu, bankoutskottet af sexton och lagutskottet

af sexton ledamöter, hvilka hvardera kammaren till halfva antalet

inom sig väljer; ankommande på kamrarnas sammanstämmande beslut

att, när sådant finnes vara af nöden, tillsätta särskildt utskott för upptagande

af fråga, som tillhör ständigt utskotts behandling, så ock att, därest

utskott anmäler behof af förstärkning i ledamöternas antal, sådant bevilja.

2. Hvardera kammaren äger ock inom sig utse suppleanter att, när

utskottsledamöter afgå eller få förfall, i deras ställe inträda.

3. Ij>ärest i någondera — — — — tillsättas.

4. A urtima — — — — ärenden.

5. Valen till utskott äro proportionella, där två eller flera personer

skola utses. Närmare bestämmelser om valsättet meddelas i särskild af

Konungen och Riksdagen samfälldt beslutad stadga.

§ 38.

1. Konstitutionsutskottet tillkommer att granska rikets grundlagar

äfvensom stadgan om val till utskott samt att hos Riksdagen föreslå de

ändringar däruti, dem utskottet anser högst nödiga eller nyttiga och möjliga

att verkställa, så ock att meddela utlåtande öfver de från kamrarna

till utskottet hänvisade grundlagsfrågor samt frågor rörande omförmälda

stadga.

2. Utskottet —---stadgadt.

3. Utskottet-----proposition.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 24.

3

§ 50.

Askar Konungen af Riksdagen särskilda deputerade att med honom

öfverlägga om ärenden, dem han pröfvar böra hemliga hållas, utväljas därtill

tolf ledamöter, däraf hvardera kammaren inom sig utser sex på sätt

om val till utskott är stadgadt. Dessa deputerade äga dock ej makt att

fatta beslut, utan endast att till Konungen afgifva yttranden öfver de mål,

Konungen dem meddelar. Sekreterare ofeh öfriga tjänstemän hos dessa deputerade

förordnas af Konungen.

§ 75.

Vid alla val iakttages, att namnsedlarna, så framt de skola blifva

gällande, böra vara enkla, slutna, hoprullade, omärkta och fria så väl från

all tvetydighet i anseende till personernas namn som från oriktighet i anseende

till deras antal; dock må vid proportionellt val namnsedel upptaga

färre namn än det antal personer valet afser och förty, där något namn å

sedeln är tvetydigt, gälla för öfriga namn. Mellan personer, som vid val

undfått lika antal röster, skiljes genom lottning, när så erfordras.

§ 78.

De reglementariska föreskrifter, som för riksdagsgöromålen och ordningen

hos kamrarna och utskotten anses nödiga till iakttagande jämte

grundlagarna och den i 37 § 5 mom. omförmälda stadga, äger Riksdagen

eller i ämne, som angår kammare enskild!, denna kammare att fastställa.

Ej må något däri införas, som mot grundlag eller annan gällande lag

strider.

Uti samma proposition har Kungl. Maj:t vidare föreslagit Riksdagen

att, under den förutsättning att ändring af rikets grundlagar i öfverensstämmelse

med nyssnämnda förslag varder af Riksdagen i grundlagsenlig

ordning beslutad, antaga följande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 24.

Förslag

till

Stadga om val till utskott.

l §•

Val af ledamöter i utskott, som å riksdag tillsättes, skall förrättas

med valsedlar, å hvilka före namnen utsatts partibeteckning (partinamn

eller annan beteckning i ord för viss grupp af riksdagsmän eller för viss

meningsriktning).

Namnen skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under det

andra.

2

De afgifna valsedlarna skola ordnas i grupper, så att sedlar med

samma partibeteckning bilda en grupp.

Inom hvarje grupp skall, till den utsträckning som för utseendet af

stadgadt antal ledamöter är nödig, bestämmas ordning mellan namnen å

gruppens valsedlar. Härvid iakttages:

1:°) Upptaga valsedlar till antal af mer än hälften af hela antalet

valsedlar inom gruppen (gruppens röst-tal) samma första namn, blifver

detta namn det första i ordningen; upptagna valsedlar, som hafva samma

första namn och utgöra mer än två tredjedelar af gruppens rösttal, jämväl

samma andra namn, bliCver detta namn det andra i ordningen; upptaga

valsedlar, som hafva samma första och samma andra namn samt utgöra

mer än tre fjärdedelar af gruppens rösttal, jämväl samma tredje namn,

blifver detta namn det tredje i ordningen; och så vidare efter samma

grunder.

2:o) I den mån ordningen inom gruppen icke kan enligt nyss angifna

grunder bestämmas, skola särskilda sammanräkningar af namnens

rösttal verkställas. Vid hvarje sådan sammanräkning gäller valsedel såsom

hel röst, där icke något af sedelns namn erhållit rum i ordningen. Annan

valsedel gäller såsom half röst, där ett af sedelns namn erhållit rum i ordningen;

såsom tredjedels röst, där två af namnen uppförts i ordningen;

såsom fjärdedels röst, där tre af namnen uppförts i ordningen; och så

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 24.

5

vidare efter samma grund. För hvarje gång kommer det namn närmast i

ordningen, som erhållit högsta rösttalet.

Till protokollet antecknas för hvarje grupp dess rösttal samt, där de

under l:o) angifna grunder tillämpats, antalet af de valsedlar, som upptaga

samma första namn eller samma första och andra namn, och så vidare,

men eljest, för hvarje särskild sammanräkning, röstvärdet för de olika valsedlarna

och det rösttal, som för hvarje namn uträknats.

3 §•

1. Skola två eller flera platser besättas, fördelas de mellan de olika

valsedelgrupperna sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas den grupp,

hvilken för hvarje gång uppvisar det största af nedan angifna jämförelsetal.

Plats, som blifvit en grupp tilldelad, besättes genast så, att gruppens

första plats tillerkännes den, hvars namn är det första i ordningen

inom gruppen, gruppens andra plats den, som bär andra namnet i ordningen,

gruppens tredje plats den, som bär tredje namnet i ordningen,

och så vidare efter samma grund, ändå att den, som är berättigad till

platsen, redan fått sig tillerkänd plats från en eller flera andra grupper.

Jämförelsetalet är lika med gruppens rösttal, så länge gruppen ännu

icke fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas jämförelsetalet för

hvarje gång så, att gruppens rösttal delas med det tal, som motsvarar antalet

af de gruppen tilldelade platser, ökadt med 1. Har samma person

erhållit platser från två grupper, skall dock, vid beräkning af det antal

platser som utdelats, hvardera platsen anses blott såsom en half plats; har

någon erhållit platser från tre grupper, anses hvarje sådan plats såsom en

tredjedels plats; och så vidare efter samma grund.

Har en grupp redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som

motsvarar antalet namn å gruppens valsedlar, varde den från vidare jämförelse

utesluten.

2. Skall blott en plats besättas, tillfaller platsen den, hvars namn

står främst i ordningen inom den grupp, som har största rösttalet.

4 §•

Mellan lika rösttal eller jämförelsetal skall, där så erfordras, skiljas

genom lottning.

5 §•

Vid val af suppleanter i utskott, som i 1 § sägs, skall hvad här

ofvan är i fråga om val af ledamöter stadgadt äga motsvarande tillämpning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 24.

6 *

6 §•

Om den ordning, hvari suppleanter böra inkallas till tjänstgöring i

stället för ledamot, gälla följande regler:

l:o) Suppleant, utsedd från grupp med samma partibeteckning som

den grupp, för hvilken ledamoten blifvit vald, har företräde framför öfriga

suppleanter, och af dessa har den företräde, som utsetts från grupp med

högre rösttal.

2:o) Af suppleanter från samma grupp har den företräde, hvars

namn blifvit tidigare uppfördt i den jämlikt 2 § bestämda ordning inom

gruppen.

Den ledamot eller suppleant, som fått sig tillerkänd plats från två

eller flera grupper, anses vald för den grupp, från hvilken plats först tilldelats

honom.

Denna stadga träder i kraft den dag, då Riksdagens beslut, hvarigenom

Riksdagen bifallit Kungl. Maj:ts förslag till ändrad lydelse af §

53 regeringsformen samt §§ 37, 38, 50, 75 och 78 riksdagsordningen,

varder i grundlagsenlig ordning hos Kungl. Maj:t anmäldt.

Vid propositionen tinnes fogadt utdrag af det i statsrådet den 31

december 1907 hållna protokoll öfver justitiedepartementsärenden, utvisande

att föredragande departementschefen vid anmälan af Riksdagens skrifvelse

den 19 maj 1905, däri Riksdagen anhållit, att Kungl. Maj:t ville låta utarbeta

och för Riksdagen framlägga förslag till införande af proportionellt

valsätt vid de i §§ 37 och 50 riksdagsordningen föreskrifna val anfört

följande:

»Det för proportionsvalen karakteristiska synes göra dem särskildt

ägnade att komma till användning vid utseende af sådana delegationer

som Riksdagens och dess kammares utskott. Skola dessa kunna väl fylla

sin uppgift att allsidigt och opartiskt utreda till dem hänvisade frågor, att

utjämna meningsskiljaktigheter mellan partierna och, hvad de ständiga och

särskilda utskotten angår, sammanjämka kamrarnas stridiga beslut, lärer

det vara af nöden att inom utskotten representanter för de olika riksdagsgrupperna

mötas till samarbete. Garanti för att så sker torde icke kunna

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 24.

7

vinnas, med mindre de skilda fraktionerna tillförsäkras rätt att i mån af

sin styrka blifva i utskotten företrädda. Behofvet af proportionellt valsätt

vid utskottsval har ock inom Riksdagen erkänts äfven å håll, där man

eljest motsatt sig införande af sådant valsätt i vår konstitutionella rätt.

Och sedan innevarande års Riksdag antagit att hvila till vidafe grundlagsenlig

behandling förslag om införande af proportionell metod vid val till

Riksdagens båda kamrar, lärer ett framläggande för representationen af

förslag om proportionella utskottsval icke böra uppskjutas. Att härvid, på

sätt i Riksdagens skrifvelse förordas, med val till utskott likställa utseendet

af deputerade jämlikt § 50 riksdagsordningen torde vara riktigt.

Den metod, som innefattas i det af Riksdagen villkorligt antagna

förslaget till lag om val till Riksdagen, synes mig val lämpad äfven för

utskottsval. Den är ock af sin upphofsman utarbetad med hänsyn till,

att den borde kunna jämväl därvid användas. Att nu redogöra för

denna metods byggnad lärer icke vara erforderligt. Jag erinrar blott,

att den väsentligen utmärkes af rätten för valmannen att anbringa

partibeteckning å sin valsedel, att namnens ordningsföljd å sedeln tillmätes

en under vissa förhållanden afgörande betydelse, samt att ''de

gemensamma namnens’ ställning är reglerad på ett sådant sätt, att

partierna icke behöfva känna sig manade att af omtanke för sina speciella

kandidaters val undvika sådana namn. Metoden torde för öfrigt

kunna i vissa afseende!! förenklas, då fråga är om val inom slutna politiska

församlingar sådana som Riksdagens kamrar. Sålunda lärer det icke

möta betänklighet att för utskottsval göra partibeteckning obligatorisk. De

särskilda reglerna om Men fria gruppen’, bestående af alla valsedlar utan

partibeteckning, blifva därmed öfverflödiga. Vid utskottsval torde vidare

ledamöter och suppleanter böra utses genom skilda valhandlingar, och äfven

denna anordning, som låter väl förena sig med upprätthållandet af partisamhörighet

mellan ledamot och hans ersättare, medför vissa förenklingar

i valföreskrifterna.

En synpunkt, som i fråga om utskottsval icke bör lämnas ur sikte,

är önskvärdheten af att undvika tidsutdräkt vid valresultatets bestämmande.

I detta afseende är jag öfvertygad, att nu ifrågavarande metod

skall finnas i tillämpningen motsvara äfven högt ställda anspråk. Därest

ordningen mellan hvarje grupps kandidater blifva densamma som den

följd, hvari namnen upptagits å visst antal af gruppens valsedlar — och

annan regel för ordningens bestämmande lärer blott undantagsvis behöfva

anlitas — torde ett val efter denna metod kunna afslutas till och med på

kortare tid än ett val enligt nu gällande regler. Det är sannt, att metodens

föreskrifter om de gemensamma kandidaterna kunna vålla någon

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets Utlåtande Ko 24.

tidsutdräkt. Och då hittills vid utskottsval partiernas listor vanligen haft

ett eller flera namn gemensamma, kunde man känna sig frestad tillmäta

denna omständighet en viss betydelse. Men då vid tillämpning af en proportionell

metod valmannen icke har skyldighet eller intresse af att å

sin sedel upptaga flera namn än det antal platser hans parti kan besätta,

torde det kunna förutses, att de gemensamma namnen vid utskottsval melodi

mer försvinna.

Uti Riksdagens ifrågavarande skrifvelse framhålles såsom principiellt

oriktigt att, på sätt inom Riksdagen föreslagits, intaga de närmare bestämmelserna

angående det proportionella valsättet i de reglementariska föreskrifterna

för Riksdagen, öfver hvilka denna ensam äger att besluta. Till

fullo instämmande häri, håller jag före att, i öfverensstämmelse med hvad

Riksdagen på Kungl. Maj:ts förslag beslutit i fråga om proportionellt valsätt

vid riksdagsmannaval, föreskrift bör i grundlag gifvas, att valen till utskott

äro proportionella, där två eller flera personer skola utses, och själfva valmetoden

innefattas i särskild af Konungen och Riksdagen gemensamt beslutad

stadga.

Nyssnämnda grundlagsbud synes lämpligen kunna inrymmas i ett

till § 37 riksdagsordningen fogadt nytt moment. Det i mom. 1 af samma

paragraf lämnade medgifvande för kammare att verkställa utskottsval genom

elektorer torde vid antagandet af ett proportionellt valsätt höra utgå;

och mom. 2 synes böra så afmattas, att suppleant har att inträda i utskott

ej blott vid tillfällig ledighet, utan jämväl när utskottsledamot afgått.

Skulle i sistnämnda händelse, på sätt nu äger rum, nytt val verkställas,

kunde majoriteten inom kammaren komma att besätta en plats, som vid

det ursprungliga valet tillfallit en minoritetsgrupp, och utskottplatsernas

proportionella fördelning mellan partierna blefve måhända rubbad.

Vidare lärer i § 50 riksdagsordningen böra intagas en hänvisning till hvad

i fråga om utskottsval är stadgadt. I § 75 riksdagsordningen torde det

vara nödigt anmärka, att vid proportionellt val namnsedel må lyda å

färre namn än det antal personer valet afser och att följaktligen tvetydighet

i afseende å något namn å sedeln icke gör denna i öfrigt ogill.

Ett omnämnande af den ifrågasatta särskilda stadgan lärer böra ske i §

78 riksdagsordningen. Slutligen synes det naturligt, med hänsyn till berörda

stadgas nära samband med riksdagsordningen, att frågor rörande

stadgan handläggas af konstitutionsutskottet. En bestämmelse härom lärer

förty böra införas i § 53 regeringsformen och § 38 riksdagsordningen.

De reglementariska föreskrifter, hvilka Riksdagens kamrar hvar för

sig fastställt, innehålla åtskilliga bestämmelser om utskottsval. I § 7 af

ordningsstadgan för Första Kammaren och motsvarande paragraf af arbets
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 24.

9

ordningen för Andra Kammaren angifves sålunda den ordning, hvari suppleanter

böra inkallas till tjänstgöring i stället för utskottsledamot. Detta

ämne, hvars nuvarande reglering icke väl öfverensstämmer med grunderna

för ett proportionellt valsystem, synes emellertid äga sådant samband med

själfva valmetoden, att det bör behandlas i samma författning som denna,

öfriga ifrågavarande bestämmelser äro åter af den art, att de kunna tilllämpas

oberoende af valsättet. Att öfverflytta dem till den särskilda stadgan

om utskottsval synes därför icke vara nödigt eller lämpligt.»

I samband med ofvannämnda proposition har utskottet till behandling

förehaft en i anledning af densamma inom Andra Kammaren af herr Carl

Lindhagen väckt motion, n:o 237, däruti hemställes, att Riksdagen, i anledning

af propositionen n:o 14 om proportionella val till riksdagsutskott,

ville för sin del besluta erforderliga ändringar i riksdagsordningen i syfte

att hvardera kammaren skall till de för kamrarna gemensamma utskott

välja ledamöter i förhållande till antalet ledamöter inom kammaren.

Till stöd för denna sin hemställan har motionären anfört följande:

»Vid framförandet på senare tider af principen proportionella val har

alltid en stor motsträfvighet gjort sig gällande att låta innehållet svara

mot den förfäktade idén. I striden om representationsreformen måste

därför vederbörande i detta afseende aftvingas det ena medgifvandet efter

det andra. Hurusom i alla händelser uti 1907 års förslag till en dylik

reform särdeles mycket brister i en oförfalskad tillämpning af det proportionella

valsystemet, har närmare framhållits bland annat" i den af mig

med flere vid denna riksdag inom Andra Kammaren väckta motionen,

n:o 145.

En liknande företeelse möter i den vid innevarande riksdag framlagda

propositionen, n:o 14, rörande proportionella val till utskott, som å

riksdag tillsättas. Ehuru Andra Kammaren räknar 230 ledamöter och den

Första endast 150, förordar dock förslaget, att hvardera kammaren skall

välja lika stort antal ledamöter till de för båda kamrarna gemensamma

utskotten.

Att en sådan anordning i och för sig är stridande mot de proportionella

valens princip är uppenbart. Då vidare Första Kammaren äfven

med den tillämnade nya representationsreformen företrädesvis blir en förmögenhetsrepresentation,

kommer penningen i förbund med dess särskilda

representation äfven i den Andra Kammaren att få ett oproportionerligt

stort inflytande inom dessa utskott. Under alla förhållanden komma utskottens

majoriteter säkerligen att mera representera minoriteterna än

Bill. till Riksd. Prat. 1908. 3 Sami. 23 Håft. 2

Motion.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 24.

majoriteterna inom nationen. Man bör väl då låta sig vara angeläget att

något mildra detta missförhållande genom tillämpning af ett rättvist valsystem

åtminstone inom Riksdagen.

Förslaget är dessutom olämpligt äfven därutinnan, att det förhindrar

ett lägligt ordnande af det förberedande riksdagsarbetet. Af det betänkande,

afgifvet af kommitterade, som hade att föreslå åtgärder för beredande

af lättnad i Riksdagens arbete, framgår, att hinder mött för anordnandet

af ett erforderligt antal utskott däraf, att Första Kammarens

ledamöter ej räckt till, när de skola besätta halfva antalet utskottsplatser.

Med det förslag, kommitterade afgifvit, och hvilket numera i hufvudsak

förelagts Riksdagen, framstår såsom ett bjärt missförhållande, att så godt

som hela Första Kammaren upptages af utskotts arbete, under det ett stort

antal ledamöter i Andra Kammaren ej få åtnjuta motsvarande förtroende,

utan få gå sysslolösa. Äfven detta missförhållande skulle afhjälpas, ifall

kamrarna finge välja ledamöter i förevarande utskott i förhållande till

antalet medlemmar i kamrarna, j

Utskottets Vid den pröfning utskottet underkastat förevarande kungl. pro
yttrande.

position har utskottet icke funnit anledning till någon anmärkning af

principiell innebörd. Beträffande de särskilda grundlagsparagrafernas affattning

har utskottet däremot ansett vissa smärre ändringar böra vidtagas.

Då uti rubriken till stadgan om val till utskott uttryckligen bör

utsägas, att densamma afser Riksdagens utskott, har utskottet med anledning

häraf funnit sig böra vidtaga erforderlig jämkning af ordalagen uti

§ 53 regeringsformen och § 38 riksdagsordningen.

Uti § 75 riksdagsordningen har Kungl. Maj:t föreslagit införandet

af ett tillägg, af innehåll att vid propotionellt val namnsedel må upptaga

färre namn än det antal personer valet afser och förty, där något namn

å sedeln är tvetydigt, gälla för öfriga namn. Då utskottet emellertid anser,

att samtliga bestämmelser rörande namnsedels beskaffenhet vid proportionellt

valsätt böra intagas å ett och samma ställe, nämligen uti 1 §

af stadgan om val till Riksdagens utskott, har utskottet funnit sig böra

ersätta nyssnämnda tillägg i riksdagsordningen med en hänvisning till

omförmälda paragraf i stadgan.

Utskottet har vidare funnit sig böra vidtaga en enligt utskottets mening

nödig, men i den Kungl. propositionen ej uppmärksammad ändring

uti § 45 riksdagsordningen. I andra momentet af nämnda paragraf stadgas,

att, därest ledamot tre gånger å rad, utan laga förfall, från utskottets sammanträden

sig afhållit, bör ordföranden hos vederbörande kammare sådant

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande JV:r 24.

11

anmäla, på det annan ledamot må, i föreskrifven ordning inväljas. Då

efter införande af proportionellt valsätt fyllnadsval icke vidare skola förekomma,

utan afgången ledamots plats intagas af vederbörande suppleant,

har utskottet ansett, att ifrågavarande moment hädanefter kommer att blifva

utan all praktisk betydelse och förty funnit sig böra föreslå, att detsamma

ur paragrafen utgår.

Hvad härefter angår stadgan om val till Riksdagens utskott, har

utskottet funnit vissa ändringar i densamma erforderliga. Med anledning

däraf, att bestämmelserna rörande namnsedels beskaffenhet af utskottet föreslagits

skola utgå ur riksdagsordningen och intagas i § 1 af stadgan har

denna paragraf måst undergå erforderlig omarbetning. Härvid har utskottet

funnit sig böra införa en uti den kungl. propositionen icke intagen bestämmelse,

nämligen att å namnsedel ej må förekomma öfverstrykningar.

Härmed har utskottet afsett att förhindra sådana afvikelser från ett partis

vallista, som endast skulle vålla onödigt besvär vid valförrättningen eller

möjligen mer eller mindre godtyckliga förskjutningar; skulle det inträffa,

att en grupp inom ett parti verkligen vill rösta på annat sätt än partiets

valsedel angifver, förefinnes ju intet hinder för att denna grupp går till

val med egen lista.

Då man vid proportionella val icke med säkerhet kan förutse, hvilka

af de å ett partis valsedel upptagna personer blifva till ordinarie ledamöter

valda och sålunda icke på förhand kan helt och hållet bestämma

suppleantlistan, har utskottet ansett, att suppleantval gifvetvis bör äga rum

å annan dag än val af ordinarie medlemmar. Med anledning häraf har

erforderlig tilläggsbestämmelse införts i stadgans § 5.

På grund af de af utskottet föreslagna ändringar i Kungl. Maj:ts proposition,

har utskottet vidtagit erforderlig jämkning uti affattningen af

bestämmelsen angående stadgans ikraftträdande.

Hvad slutligen angår den af herr Lindhagen väckta motionen har utskottet

icke kunnat tillstyrka densamma. En sådan anordning, som motionären

föreslagit, innebär nämligen en bestämd afvikelse från den i vår

författning fastslagna grundsatsen om båda kamrarnas likställighet, för

hvilken är karaktäristiskt, att de i gemensamma nämnder och utskott skola

företrädas af ett lika antal ledamöter.

På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

l:o) att Riksdagen, med förklarande att Kungl.

Maj:ts förevarande proposition icke kan oförändrad bifallas,

må antaga såsom hvilande till vidare grundlagsenlig

behandling följande

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 24.

Förslag

till

ändrad lydelse af § 53 regeringsformen samt §§ 37, 38, 45, 50, 75 och 78

riksdagsordningen. .

Regeringsformen.

(Nuvarande lydelse:)

§ 53.

Lagtima Riksdag skall för ärendenas

beredning tillsätta dessa utskott:

ett Konstitutionsutskott, att

väcka och upptaga frågor rörande

förändringar i grundlagarne och yttranden

däröfver till Riksdagen afgifva,

samt att granska de i Statsrådet

förda protokoll; ett Statsutskott,

att utreda och för Riksdagen

uppgifva statsverkets och riksgäldsverkets

tillstånd, förvaltning och

behof; ett bevillningsutskott, att

behandla bevillningsfrågor; ett Bankoutskott,

att öfverse Bankens styrelse

och tillstånd samt föreskrifter

om bankoförvaltningen gifva; samt

ett Lagutskott, att utarbeta de från

Kamrarna remitterade förslag till

civil-, kriminal-, kommunal- och

kyrkolagarnas förbättring.

o

A urtima riksdag skola ej flera

utskott tillsättas, än som erfordras

för beredning af därvid förekommande

ärenden.

(Föreslagen lydelse:)

§ 53.

Lagtima riksdag skall för ärendenas

beredning tillsätta dessa utskott:

ett konstitutionsutskott, att

väcka och upptaga frågor rörande

förändringar i grundlagarna och i

stadga om val till Riksdagens utskott,

att yttranden däröfver till Riksdagen

afgifva, samt att granska de i statsrådet

förda protokoll; ett statsutskott,

att utreda och för Riksdagen

uppgifva statsverkets och riksgäldsverkets

tillstånd, förvaltning och

behof; ett bevillningsutskott, att

behandla bevillningsfrågor; ett bankoutskott,

att öfverse bankens styrelse

och tillstånd samt föreskrifter

om bankoförvaltningen gifva; samt

ett lagutskott, att utarbeta de från

kamrarna remitterade förslag till

civil-, kriminal-, kommunal- och

kyrkolagarnas förbättring.

Ä urtima riksdag skola ej flera

utskott tillsättas, än som erfordras

för beredning af därvid förekommande

ärenden.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 24.

13

Riksdagsordningen.

{Nuvarande lydelse:)

§ 37.

o

1. A hvarje lagtima riksdag

skola, inom sex dagar efter dess

öppnande, tillsättas: ett Konstitutionsutskott,

ett Statsutskott, ett

Bevillningsutskott, ett Bankoutskott

samt ett Lagutskott. Dessa Riksdagens

ständiga utskott skola bestå:

Konstitutionsutskottet af tjugo, Statsutskottet

af tjugofyra, Bevillningsutskottet

af tjugo, Bankoutskottet

af sexton och Lagutskottet af sexton

ledamöter, hvilka hvardera Kammaren

till halfva antalet inom sig väljer

antingen omedelbart eller, om Kammaren

så beslutar, genom elektorer;

ankommande på Kamrarnas sammanstämmande

beslut att, när sådant

finnes vara af nöden, tillsätta

särskildt utskott för upptagande af

fråga, som tillhör ständigt utskotts

behandling, så ock att, därest utskott

anmäler behof af förstärkning

i ledamöternas antal, sådant bevilja.

2. Hvardera Kammaren äger

ock inom sig utse suppleanter, att,

vid inträffadt förfall för utskottsledamöter,

i deras ställe inträda.

3. Därest i någondera Kammaren

fråga väckes, som icke tillhör

förenämnda utskotts behandling,

men är af beskaffenhet att utskotts

yttrande däröfver erfordras, skall

för frågans beredande ett tillfälligt

utskott, bestående af så många leda
-

{Föreslagen lydelse:)

§ 37.

o

L A hvarje lagtima riksdag

skola, inom sex dagar efter dess

öppnande, tillsättas: ett konstitutionsutskott,

ett statsutskott, ett

bevillningsutskott, ett bankoutskott

samt ett lagutskott. Dessa Riksdagens

ständiga utskott skola bestå:

konstitutionsutskottet af tjugu, statsutskottet

af tjugufyra, bevillningsutskottet

af tjugu, bankoutskottet

af sexton och lagutskottet af sexton

ledamöter, hvilka hvardera kammaren

till halfva antalet inom sig väljer;

ankommande på kamrarnas samstämmande

beslut att, när sådant

finnes vara af nöden, tillsätta särskildt

utskott för upptagande af

fråga, som tillhör ständigt utskotts

behandling, så ock att, därest utskott

anmäler behof af förstärkning

i ledamöternas antal, sådant bevilja.

2. Hvardera kammaren äger ock

inom sig utse suppleanter att, när

utskottsledamöter afgå eller fä förfall,

i deras ställe inträda.

3. Därest i någondera kammaren

fråga väckes, som icke tillhör

förenämnda utskotts behandling,

men är af beskaffenhet att utskotts

yttrande däröfver erfordras, skall

för frågans beredande ett tillfälligt

utskott, bestående af så många

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 24.

(Nuvarande lydelse:)

möter, som Kammaren nödigt aktar,

inom Kammaren tillsättas.

o m

4. A urtima riksdag skola ej

flera utskott tillsättas, än som erfordras

för beredning af de därvid,

enligt 2 §, förekommande ärenden.

§ 38.

1. Konstitutionsutskottet tillkommer

att granska rikets grundlagar

samt att hos Riksdagen föreslå

de ändringar dåruti, dem utskottet

anser högst nödiga eller

nyttiga och möjliga att verkställa,

så ock att meddela utlåtande öfver

de från Kamrarna till utskottet hänvisade

grundlagsfrågor.

2. Utskottet åligger ock att

äska de i Statsrådet förda protokoll,

med undantag af dem, som angå

ministeriella ärenden och kommandomål,

hvilka endast i hvad

som rörer kända och af utskottet

uppgifna händelser kunna fordras.

Om utskottets rätt och plikt att,

efter granskning af dessa protokoll,

hos Riksdagen anmäla de anmärkningar,

hvartill denna granskning

funnits föranleda, eller eljest vid
-

(.Föreslagen lydelse:)

ledamöter, som kammaren nödigt

aktar, inom kammaren tillsättas.

4. A urtima riksdag skola ej flera

utskott tillsättas, än som erfordras

för beredning af de därvid, enligt

2 §, förekommande ärenden.

5. Valen till utskott äro proportionella,

där två eller flere personer

skola utses. Närmare bestämmelser

om valsättet meddelas i särskild

af Konungen och Riksdagen

samfäldt beslutad stadga.

§ 38.

1. Konstitutionsutskottet tillkommer

att granska rikets grundlagar

äfvensom stadgan om val till Riksdagens

utskott samt att hos Riksdagen

föreslå de ändringar däruti, dem utskottet

anser högst nödiga eller

nyttiga och möjliga att verkställa,

så ock att meddela utlåtande öfver

de från kamrarna till utskottet hänvisade

grundlagsfrågor samt frågor

rörande omförmälda stadga.

2. Utskottet åligger ock att

äska de i statsrådet förda protokoll,

med undantag af dem, som angå

ministeriella ärenden och kommandomål,

hvilka endast i hvad

som rörer kända och af utskottet

uppgifna händelser kunna fordras.

Om utskottets rätt och plikt att,

efter granskning af dessa protokoll,

hos Riksdagen anmäla de anmärkningar,

hvartill denna granskning

funnits föranleda, eller eljest vid
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 24.

15

(Nuvarande lydelse:)

taga den med anledning af gjord

anmärkning erforderliga åtgärd, så

ock att, när af riksdagsman, eller

af annat utskott än Konstitutionsutskottet

fråga blifvit väckt, att

Statsrådet eller någon dess ledamot

eller föredragande sitt ämbete på

obehörigt sätt utöfvat, däröfver, före

frågans afgörande af Riksdagen, afgifva

yttrande, därom år i regeringsformen

stadgadt.

3. Utskottet tillkommer jämväl

att, då olika meningar mellan Kamrarna

uppstå, till hvilket utskott

uppkomma frågor och ämnen böra

hänvisas, därom besluta, så ock att

skilja mellan Kammare och dess

talman, då den senare vägrar proproposition.

§ 45.

1. Alla utskott skola inom två

dagar från den, då de blifvit utsedda,

sammanträda. De böra, så

fort sig göra låter, afgifva de yttranden,

som på dem ankomma.

2: Har ledamot af utskott tre

gänger å rad, utan laga förf all, från

utskottets sammanträden sig afhällit,

bör ordföranden hos vederbörande

Kammare sådant anmäla, på

det annan ledamot i utskottet må, i

föreskrifven ordning inväljas.

§ 50.

Askar Konungen af Riksdagen

särskilde deputerade att med Honom

öfverlägga om ärenden, dem

(Föreslagen lydelse:)

taga den med anledning af gjord

anmärkning erforderliga Åtgärd, så

ock att, när af riksdagsman eller

af annat utskott än konstitutionsutskottet

fråga blifvit väckt, att

statsrådet eller någon dess ledamot

eller föredragande sitt ämbete på

obehörigt sätt utöfvat, däröfver, före

frågans afgörande af Riksdagen, afgifva

yttrande, därom är i regeringsformen

stadgadt.

3. Utskottet tillkommer jämväl

att, då olika meningar mellan kamrarna

uppstå, till hvilket utskott

uppkomna frågor och ämnen böra

hänvisas, därom besluta, så ock att

skilja mellan kammare och dess

talman, då den senare vägrar proposition.

§ 45.

Alla utskott skola inom två dagar

från den, då de blifvit utsedda,

sammanträda. De böra, så fort sig

göra låter, afgifva de yttranden, som

på dem ankomma.

§ 50.

Äskar Konungen af Riksdagen

särskilda deputerade att med honom

öfverlägga om ärenden, dem

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 24.

(Nuvarande lydelse:)

Han pröfvar böra hemliga hållas,

utväljas därtill tolf ledamöter, däraf

hvardera Kammaren inom sig utser

sex. Dessa deputerade äga dock

ej makt att fatta beslut, utan endast

att till Konungen afgifva yttranden

öfver de mål, Konungen

dem meddelar. Sekreterare och

öfrige tjänstemän hos dessa deputerade

förordnas af Konungen.

§ 75.

Vid alla val iakttages, att namnsedlarne,

så framt de ''skola blifva

gällande, böra vara enkla, slutna,

hoprullade, omärkta och fria såväl

från all tvetydighet i anseende till

personernas namn, som från oriktighet

i anseende till deras antal.

Mellan personer, som vid val undfått

lika antal röster, skiljes genom

lottning, när så erfordras.

§ 78.

De reglementariska föreskrifter,

som för riksdagsgöromålen och ordningen

hos Kamrarna och utskotten

anses till iakttagande jämte grundlagarna

nödige, äger Riksdagen eller

i ämne, som angår Kammare enskild!,

denna Kammare att fastställa.

Ej må något däri införas, som mot

(Föreslagen lydelse:)

han pröfvar böra hemliga hållas,

utväljas därtill tolf ledamöter, däraf

hvardera kammaren inom sig utser

sex på sätt om val till utskott är

stadgadt. Dessa deputerade äga dock

ej makt att fatta beslut, utan endast

att till Konungen afgifva yttranden

öfver de mål, Konungen

dem meddelar. Sekreterare och

öfriga tjänstemän hos dessa deputerade

förordnas af Konungen.

§ 75.

Vid alla val iakttages, att namnsedlarna,

så framt de skola blifva

gällande, böra vara enkla, slutna,

hoprullade, omärkta och fria såväl

från all tvetydighet i anseende till

personernes namn som från oriktighet

i anseende till deras antal;

dock skall i fråga om val till utskott

gälla, livad uti den i 37 § 5

mom. omförmälda stadga finnes föreskrifvet.

Mellan personer, som vid

val undfått lika antal röster, skiljes

genom lottning, när så erfordras.

§ 78.

De reglementariska föreskrifter,

som för riksdagsgöromålen och ordningen

hos kamrarna och utskotten

anses nödiga till iakttagande jämte

grundlagarna och den i 37 § 5 mom.

omförmälda stadga, äger Riksdagen

eller i ämne, som angår kammare

enskildt, denna kammare att fast
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 24.

17

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

grundlag eller annan gällande lag ställa, Ej må något däri införas,

strider. som mot grundlag eller annan gäl
lande

lag strider.

2:o) att Riksdagen må under den förutsättning,

att ändring åt rikets grundlagar i öfverensstämmelse med

utskottets här ofvan under punkten l:o) gjorda hemställan

varder af Riksdagen i grundlagsenlig ordning beslutad

och af Konungen gillad, för sin del antaga följande:

F o r s 1 a g

till

Stadga

om val till Riksdagens utskott.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

1 §•

Val af ledamöter i utskott,

som d riksdag tillsättes, skall förrättas

med valsedlar, å hvilka före

namnen utsatts partibeteckning (partinamn

eller annan beteckning i ord

för viss grupp af riksdagsmän eller

för viss meningsriktning)

Namnen skola å valsedeln uppföras

i en följd, det ena under det

andra.

Bill. till Riksd. Prot. 1908. 3

(Utskottets förslag:)

§ 1-

Val af ledamöter i utskott skall

förrättas med valsedlar, å hvilka

före namnen utsatts partibeteckning

(partinamn eller annan beteckning

i ord för viss grupp af riksdagsmän

eller för viss meningsriktning) men

hvilka i (ifrigt äro omärkta.

Namnen skola å valsedeln uppföras

i eu följd, det ena under det

andra.

Valsedlarna skola för att blifva

gällande vara enkla, slutna, hoprullade

och fria från öfverstrykningar.

Sedel må ej upptaga flere,

men väl färre namn än det antal

''. 23 Käft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 24.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

personer valet af ser, Där något

namn å sedeln är tvetydigt, galle

den dock för öfriga namn.

2 §•

De afgifna valsedlarna skola ordnas i grupper, så att sedlar med

samma partibeteckning bilda en grupp.

Inom hvarje grupp skall, till den utsträckning, som för utseendet af

stadgadt antal ledamöter är nödig, bestämmas ordning mellan namnen å

gruppens valsedlar. Härvid iakttages:

l:o) Upptaga valsedlar till antal af mer än hälften af hela antalet

valsedlar inom gruppen (gruppens rösttal) samma första namn, blifver

detta namn det första i ordningen; upptagna valsedlar, som hafva samma

första namn och utgöra mer än två tredjedelar af gruppens rösttal, jämväl

samma andra namn, blifver detta namn det andra i ordningen; upptaga

valsedlar, som hafva samma första och samma andra namn samt utgöra

mer än tre fjärdedelar af gruppens rösttal, jämväl samma tredje namn,

blifver detta namn det tredje i ordningen; och så vidare efter samma

grunder.

2:o) I den mån ordningen inom gruppen icke kan enligt nyss angifna

grunder bestämmas, skola särskilda sammanräkningar af namnens

rösttal verkställas. Vid hvarje sådan sammanräkning gäller valsedel såsom

hel röst, där icke något af sedelns namn erhållit rum i ordningen. Annan

valsedel gäller såsom half röst, där ett af sedelns namn erhållit rum i ordningen;

såsom tredjedels röst, där två af namnen uppförts i ordningen;

såsom fjärdedels röst, där tre af namnen uppförts i ordningen; och så

vidare efter samma grund. För hvarje gång kommer det namn närmast i

ordningen, som erhållit högsta rösttalet.

Till protokollet antecknas för hvarje grupp dess rösttal samt, där de

under l:o) angifna grunder tillämpats, antalet af de valsedlar, som upptaga

samma första namn eller samma första och andra namn, och så vidare,

men eljest, för hvarje särskild sammanräkning, röstvärdet för de olika valsedlarna

och det rösttal, som för hvarje namn uträknats.

3 §•

1. Skola två eller flera platser besättas, fördelas de mellan de olika

valsedelgrupperna sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas den grupp

s. 19 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 24.

19

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

hvilken för hvarje gång uppvisar det största af nedan angifna jämförelsetal.

Plats, som blifvit en grupp tilldelad, besättes genast så, att gruppens

första plats tillerkännes den, hvars namn är det första i ordningen

inom gruppen, gruppens andra plats den, som bär andra namnet i ordningen,

gruppens tredje plats den, som bär tredje namnet i ordningen,

och så vidare efter samma grund, ändå att den, som är berättigad till

platsen, redan fått sig tillerkänd plats från eu eller flera andra grupper.

Jämförelsetalet är lika med gruppens röstta.1, så länge gruppen ännu

icke fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas jämförelsetalet för

hvarje gång så, att gruppens rösttal delas med det tal, som motsvarar antalet

af de gruppen tilldelade platser, ökadt med 1. Har samma person

erhållit platser från två grupper, skall dock, vid beräkning af det antal

platser som utdelats, hvardera platsen anses blott såsom en half plats; har

någon erhållit platser från tre grupper, anses hvarje sådan plats såsom en

tredjedels plats; och så vidare efter samma grund.

Har en grupp redan fått sig tilldelad plats så inånga gånger, som

motsvarar antalet namn å gruppens valsedlar, varde den från vidare jämförelse

utesluten.

2. Skall blott en plats besättas, tillfaller platsen den, hvars namn

står främst i ordningen inom den grupp, som har största rösttalet.

4 §■

Mellan lika rösttal eller jämförelsetal skall, där så erfordras, skiljas

genom lottning.

b §•

Vid''val af suppleanter i utskott,

som i 1 § sägs, skall hvad här ofvan

är i fråga om val af ledamöter stadgadt

äga motsvarande tillämpning.

b §•

Om den ordning, hvari suppleanter böra inkallas till tjänstgöring i

stället för ledamot, gälla följande regler:

5 §•

Vid val af suppleanter i utskott

skall hvad här ofvan är i fråga om

val af ledamöter stadgadt äga motsvarande

tillämpning.

Sådant val må ej förrättas d

samma dag, som val af ordinarie

ledamöter i utskottet ägt rum.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 24.

{Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

l:o) Suppleant, utsedd från grupp med samma partibeteckning som

den grupp, för hvilken ledamoten blifvit vald, har företräde framför öfriga

suppleanter, och af dessa har den företräde, som utsetts från grupp med

högre rösttal.

2:o) Af suppleanter från samma grupp har den företräde, hvars

namn blifvit tidigare uppfördt i den jämlikt 2 § bestämda ordning inom

gruppen.

Den ledamot eller suppleant, som fått sig tillerkänd plats från två

eller flera grupper, anses vald för den grupp, från hvilken plats först tilldelats

honom.

Denna stadga träder i kraft den

dag, då Riksdagens beslut, hvarigenom

Riksdagen bifallit Kungl. Maj:ts

förslag till ändrad lydelse af § 53

regeringsformen samt §§ 37, 38, 50,

75 och 78 riksdagsordningen, varder

i grundlagsenlig ordning hos Kungl.

Maj:t anmäldt.

Denna stadga träder i kraft

samma dag, som det hyllande förslaget

om ändring i § 53 regeringsformen

samt §.§ 37, 38, 45, 50, 75,

och 78 riksdagsordningen, efter att

hafva af Riksdagen antagits, varder

af Konungen gilladt.

3:o) att herr Lindhagens motion n:o 237 ej må

föranleda någon Riksdagens åtgärd.

O C C

Stockholm den 21 maj 1908.

På utskottets vägnar:

HUGO BLOMBERG.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 24.

21

Reservationer;

Vid punkten l:o) af utskottets hemställan:

af herrar af Callerholm och Staaff, som anfört:

Mot utskottets förslag att låta den välbehöfliga maning till plikttrohet

i uppdraget att vara ledamot af utskott, som 45 § riksdagsordningen

innehåller, utan vidare utplånas ur denna grundlag inlägga vi vår

reservation. Vi hafva inom utskottet yrkat, att paragrafen borde erhålla

följande lydelse:

»Alla — — — ankomna.

Har ledamot af utskott tre gånger å råd, utan laga förfall, från

utskottets sammanträden sig afhållit, skall han anses hafva afgått från sitt

ledamotskap i utskottet.»

af friherre Bonde
Vid

punkten 2:o) af utskottets hemställan:

af herr Kvarnzelius som ansett, att 3 § 2 mom. bort ur paragrafen

utgå;

af herr von Schéele, som ansett, att utskottet bort föreslå följande

tillägg till stadgan om val till Riksdagens utskott.

7 §•

Utskottsledamöter och suppleanter må utan sådant val, som ofvan

sägs, tillsättas, såvida mellan skilda partigrupper och meningsriktningar

inom eu kammare härom träffats öfverenskommelse, som senast dagen före

valdagen hos kammarens talman skriftligen anmälts och vid föredragning

i kammaren enhälligt godkännes.

Vid punkten 3:o) af utskottets hemställan:

af herrar Beckman och Kvarnzelius, hvilka ansett, att herr Lindhagens

motion bort af utskottet bifallas;

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 24.

af herr Staaff, som velat hafva antecknat, att han inom utskottet

röstat för herr Lindhagens motion.

Det skulle här antecknas, att herr Nyström icke deltagit i den slutliga

behandlingen af förevarande fråga.

Herr Beckman har begärdt få antecknadt. att han icke deltagit i

slutbehandlingen af den under punkten 2:o) af utskottets hemställan omförmälda

fråga.

1298/

08

Stockholm 1908. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.