Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 25

1908-05-21 · 65 sidor, varav 62 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 62 av 65 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1908:25, Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 25

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 25.

1

å

N:o 25.

Ank. till Riksd. kansli den 22 maj 1908, kl. 7 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts ''proposition

med förslag till ändrad lydelse af §§ 37, 53,

69, 87 och 114 regeringsformen, §§ 37, 38, 39, 41 till

och med 45 och 55 riksdagsordningen samt 2 § 4:o

tryckfrihetsförordningen jämte två inom Riksdagen i ämnet

väckta motioner.

Till konstitutionsutskottets handläggning- hafva båda kamrarna hänvisat

Kungl. Maj:ts till Riksdagen aflåtna proposition, n:o 21, däruti Kungl.

Maj:t till Riksdagens pröfning i grundlagsenlig ordning framlagt följande

Förslag

till

ändrad lydelse af §§ 37, 53, 69, 87 och 114 regeringsformen, §§ 37,

38, 39, 41 till och med 45 och 55 riksdagsordningen samt 2 § 4:o

tryckfrihetsförordningen.

Regeringsformen.

§ 37.

Konungen äger att — — — — närmast berättigad är.

§ 53.

Lagtima riksdag skall för ärendenas beredning tillsätta dessa

utskott: ett konstitutionsutskott, ett statsutskott, ett bevillningsutskott,

Bill. till Riksd. Prof. 1908. 3 Sami. 24 Höft. (N:o 25.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 25.

ett banko- och riksgäldsutskott, ett lagutskott samt ett jordbruksoch

domänutskott med den sammansättning och de uppgifter, som i

riksdagsordningen bestämmas.

Å urtima riksdag skola ej flera utskott tillsättas, än som erfordras

för beredning af därvid förekommande ärenden.

§ 69.

Då vederbörande utskotts förslag rörande----gälle hvad

angående behandlingen af utskottens afgifna förslag uti riksdagsordningens

stadgas. Fatta kamrarna----såsom Riksdagens beslut.

§ 87.

l:o. Riksdagen äger -----eller gammal afskaffa. Frågor

härom må i Riksdagens kamrar kunna väckas och skola, sedan vederbörande

utskott däröfver blifvit hördt, af Riksdagen afgöras. Beslutar

Riksdagen — — — — såsom i riksdagsordningen sägs.

2:o. Riksdagen äge ock----hindrat förslagets antagande.

§ 114.

De forna riksståndens privilegier — — — — af allmänt kyrkomöte.

Riddarhusordningen, som bestämmer huru ridderskapet och adeln

må sammanträda för att om sina gemensamma angelägenheter besluta,

fastställes af Konungen samt ridderskapet och adeln gemensamt. Om

allmänt kyrkomöte lagstadgas af Konung och Riksdag samfälldt med

samtycke jämväl af allmänt kyrkomöte.

Riksdagsordningen.

§ 37.

1. Å hvarje lagtima riksdag skola, inom sex dagar efter dess

öppnande, tillsättas: ett konstitutionsutskott, ett statsutskott, ett

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 25.

3

bevillningsutskott, ett banko- och riksgäldsutskott, ett lagutskott samt

ett jordbruks- och domänutskott. Dessa Riksdagens ständiga utskott

skola bestå: konstitutionsutskottet af tjugu, statsutskottet af tjugufyra,

bevillningsutskottet af tjugu, banko- och riksgäldsutskottet af sexton,

lagutskottet af sexton samt jordbruks- och domänutskottet af sexton

ledamöter, hvilka hvardera kammaren till halfva antalet inom sig väljer

antingen omedelbart eller, om kammaren.så beslutar, genom elektorer;

ankommande på kamrarnas sammanstämmande beslut att, när sådant

finnes vara af nöden, tillsätta särskildt utskott för upptagande af

frågor, som tillhöra ständigt utskotts behandling, så ock att, därest

utskott anmäler behof af förstärkning i ledamöternas antal, sådant

bevilja.

2. Hvardera kammaren äger ock inom sig utse suppleanter, att,

vid inträffadt förfall för utskottsledamöter, i deras ställe inträda.

3. Därest i någondera kammaren fråga väckes, som icke tillhör

förenämnda utskotts behandling, men är af beskaffenhet att utskotts

yttrande däröfver erfordras, skall för afgifvande af utlåtande och förslag

i frågan ett tillfälligt utskott, bestående af så många ledamöter,

som kammaren nödigt aktar, inom kammaren tillsättas.

4. Å urtima riksdag skola ej flera utskott tillsättas, än som

erfordras för beredning af de därvid, enligt 2 §, förekommande ärenden.

§ 38.

1. Konstitutionsutskottet tillkommer---— till utskottet

hänvisade grundlagsfrågor.

2. Utskottet skall vidare meddela utlåtanden och afgifva förslag

i anledning af dit remitterade frågor angående stiftande, ändring, förklaring

eller upphäfvande af lagar och författningar rörande statsrådets

ansvarighet, om förvärfvande och förlust af medborgarrätt, om rikets

vapen och flagga och om allmänt kyrkomöte så ock af kommunallagarna.

3. Utskottet åligger ock —--(lika med nuvarande mom. 2)

— — — i regeringsformen stadgadt.

4. Utskottet tillkommer jämväl — — — (lika med nuvarande

mom. 3) — — — vägrar proposition.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 25.

§ 39.

1. Statsutskottet, som skall undfå del af Konungens angående

statsverkets tillstånd och behof till Riksdagen aflåtna proposition och

äga tillgång till alla statsverkets räkenskaper och handlingar, åligger

att, i den mån det icke gäller jordbruksärenden eller pensions- och

indragningsstaterna, granska, utreda och uppgifva statsverkets tillstånd

och förvaltning samt föreslå hvad till fyllandet af dess behof erfordras,

hvarvid nödiga indragningar och besparingar böra iakttagas, så ock

att föreslå beloppet af de summor, hvilka, jämlikt 63 § regeringsformen,

skola för särskilda händelser afsättas, och att uppgifva, huru mycket

bör genom bevillningar utgöras, äfvensom att uppgöra förslag till

riksstat.

2. Utskottet tillkommer ock--— — ansvar yrka.

§ 41.

1. Banko- och riksgäldsutskottet tillhör att undersöka och utreda

riksbankens och riksgäldskontorets styrelse och tillstånd samt att

föreslå och i mål, för hvilka utskottet fått sig sådan makt af Riksdagen

uppdragen, gifva föreskrifter om bankens och riksgäldskontorets

förvaltning äfvensom att föreslå hvad till fyllandet af riksgäldsverkets

behof erfordras.

2. Utskottet tillkommer ock att meddela utlåtanden och afgifva

förslag i anledning af de från kamrarna hänvisade frågor om stiftande,

ändring, förklaring eller upphäfvande af lagar och författningar rörande

såväl riksbanken som andra bankinrättningar samt om rikets mynt.

3. Utskottet skall jämväl undfå del af Konungens angående

statsvei’kets tillstånd och behof aflåtna proposition hvad angår pensionsoch

indragningsstaterna och med anledning däraf liksom ock med

afseende å de från kamrarne dit remitterade frågor rörande pensionsväsendet

afgifva utlåtanden ocji förslag.

§ 42.

1. Lagutskottet skall meddela utlåtanden och afgifva förslag i

anledning af de, såsom icke tillhörande annat utskotts behandling, från

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 25.

5

kamrarna dit hänvisade frågor om stiftande, ändring, förklaring eller

upphäfvande af civil-, kriminal- och kyrkolag, likasom och af andra

lagar och författningar, som stiftas af Konung och Riksdag samfälldt.

2. Utskottet skall ock granska justitieombudsmannens afgifna

redogörelse, äfvensom hans ämbetsdiarier och registratur, samt med

utlåtande däröfver till Riksdagen inkomma.

§ 43.

1. Jordbruks- och domänutskottet, som skall erhålla del af

Konungens angående statsverkets tillstånd och behof till Riksdagen

afgifna proposition i hvad den angår de under jordbruksdepartementet

lydande ärenden, åligger att granska, utreda och uppgifva statsverkets

behof med hänsyn till denna styrelsens gren samt att för öfrigt afgifva

betänkanden och förslag i anledning af de från kamrarna till utskottet

hänvisade jordbruksärenden.

2. Utskottet åligger jämväl att meddela utlåtanden och afgifva

förslag i anledning af alla från kamrarna dit hänvisade frågor, som

angå stiftande, ändring, förklaring eller upphäfvande af lagar och

författningar rörande hushållningen med allmänna och enskilda skogar,

om jakt och fiske, om vattenrättsförhållanden, om skatteköp, afvittringar,

skiften och jordstyckningar samt därmed sammanhängande

ämnen, så ock angående vägar och skjutsväsende.

§ 44.

Ej må statsrådsledamot — — — (lika med nuvarande § 43)

— — — kan förekomma.

§ 45.

1. Alla utskott skola inom två dagar från den, då de blifvit

utsedda, sammanträda.

2. Utskotten välja — — — (lika med nuvarande § 44) — —

— yttrande i ämnet.

3. Har ledamot af utskott tre gånger å rad, utan laga förfall,

från utskottets sammanträden sig afhållit, bör ordföranden hos vederbörande

kammare sådant anmäla, på det annan ledamot i utskottet

må, i föreskrifven ordning, inväljas.

4. Utskotten böra, så fort sig göra låter, afgifva de yttranden,

som på dem ankomma.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 25.

§ 55.

Motion i ämne, som tillhör ständigt utskotts behandling, må af

riksdagsman i den kammare, han tillhör, göras inom tio dagar från

riksdags öppnande eller, om motionen föranledes af kungl. proposition,

som efter öppnandet till Riksdagen aflåtits, inom tio dagar från propositionens

aflämnande i kammare. Motion i ämne, som tillhör tillfälligt

utskotts behandling, må väckas inom trettio dagar efter riksdags

öppnande.

I grundlagsfrågor samt i frågor, som röra någondera kammaren

enskilda så ock i frågor, som af redan inom någondera kammaren

fattadt beslut eller annan under riksdagen inträffad händelse omedelbarligen

föranledas, må motion framställas, så länge riksdagen är

samlad.

Motion bör alltid skriftligen till protokollet aflämnas. Ej må i

en skrift flera mål af olika beskaffenhet sammanföras.

Tryckfrihetsföro r <1 n i n g e n.

§ 2.

4:o. I grund af — — — — -— — — — — ■— — som helst.

Vid föregående tillåtelse skola följande undantag ovägerligen

iakttagas:

Att protokoll, hållna — —--eller banko- och riksgälds
verkens,

eller banko-, stats- samt banko- och riksgäldsutskottens, eller

revisorers öfver banko- och riksgäldsverken, rörande samma verks

hemliga ärenden, icke kunna — — — — icke uppenbara.

Att ej några — — — — —--—--femtio riksdaler.

Att mobiliseringsplaner — —-------konfiskeras.

Att, i hvad — — — — — — — — — — femtio riksdaler.

Det skall — — — —--— — — — — sexton skillingar.

Att protokoll — —— — — — — — — — sexton skillingar.

Att ingen — — — — — — — — — — — sexton skillingar.

Att utdrag — — — — —--— —--femtio riksdaler.

Att uppgifter — —------— •— femtio riksdaler.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 25.

7

Att de från— — — — — — — — — — — femtio riksdaler.

Att ansökning----------femtio riksdaler.

Att sådant — — — — — — — — — — — — hufvudsaken.

I öfrigt — — — — — — — — — — — — stadgadt är.

_ Vid propositionen finnes fogadt utdrag af det i statsrådet den

24 januari 1908 förda protokoll öfver justitiedepartementsärenden,

utvisande att föredragande departementschefen vid anmälan af det af

utsedda kommitterade afgifna underdåniga betänkande rörande vidtagande

af de åtgärder, som kunde finnas nödiga och nyttiga för beredande

af önskvärd lättnad i Riksdagens arbete, anfört följande:

»Såsom kommitterade framhållit, hafva gällande bestämmelser

om riksdagsarbetet visat sig otillfredsställande särskildt i två afseenden,

nämligen dels därutinnan, att önskvärd möjlighet saknas att redan

under den första tiden efter en riksdags början bedöma omfattningen

åt det arbete, som kommer att blifva riksdagen förelagdt, och dels så

till vida, att vissa af Riksdagens utskott blifva öfver höfvan betungade,

medan däremot andra väl kunna tåla någon ökning i sitt arbete.

De af kommitterade föreslagna åtgärder torde utan tvifvel vara

väl ägnade att minska nämnda olägenheter. Särskildt synes bildandet

af ett nytt utskott, som får öfvertaga en afsevärd del af de mest betungade

utskottens, stats- och lagutskottens, arbetsbörda, böra kraftigt

bidraga till en jämnare fördelning af riksdagsärendena mellan utskotten

och därmed till en snabbare beredning af ärendena. Det kan emellertid,

såsom äfven af reservanterna inom kommitterade framhållits, ifrågasättas,

huruvida det må vara fullt lyckligt att från statsutskottets behandling

afskilja — utom pensionsärendena under tionde hufvudtiteln, emot

hvilkas öfverflyttning till banko- och riksgäldsutskottet någon betänklighet

knappast lärer yppas — jämväl en del af statsregleringen i

öfrigt. Nekas kan ej, att med den föreslagna arbetsfördelningen, enheten

och likformigheten i statsregleringens uppgörande icke kan

blifva så tillgodosedd, som nu är fallet, då samtliga hithörande frågor

komma under ett och samma utskotts behandling, liksom det äfven

ur annan synpunkt kan väcka betänkligheter att beträffande andra

ärenden än pensionsärendena göra afsteg från den hittills uppehållna

principen om enhetlig utskottsbehandling af budgeten. Då emellertid

den nödiga minskningen i statsutskottets arbetsbörda säkerligen icke

kan vinnas med mindre ytterligare någon del af statsregleringen frångår

detta utskott, samt de statsregleringsärenden, hvilkas öfverflyttning

till det nya utskottet kommitterade föreslagit, onekligen m3rcket nära

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 25.

sammanhänga med det arbete, som i öfrigt skulle anvisas utskottet,

och samma ärendens omsorgsfulla och sakkunniga beredning sålunda

synes vara tryggad, har jag ansett öfvervägande skäl tala för att biträda

kommitterades förslag jämväl i nu ifrågavarande del.

Då den af kommitterade föreslagna ändring i 2 § 4:o tryckfrihetsförordningen

skulle medföra, att de protokoll, som under de senaste

femtio åren förts hos banko- och statsutskotten rörande banko- och

riksgäldsverkens hemliga ärenden, blefve omedelbart tillgängliga för

allmänheten, torde annan ändring i nämnda moment ej böra vidtagas

än att under ifrågavarande stadgande inbegripas äfven banko- och

riksgäldsutskottets protokoll i ärenden af berörda art.

I kommitterades förslag till beredande af lättnad i Riksdagens

arbete ingår, att frågor rörande allmänt kyrkomöte skola behandlas

af konstitutionsutskottet. Med föranledande häraf hafva kommitterade

hemställt, att i § 114 regeringsformen måtte uttryckligen angifvas, att

om allmänt kyrkomöte lagstadgas af Konung och Riksdag samfälldt

med samtycke jämväl af allmänt kyrkomöte. Då detta instämmer

med hvad hittills varit vedertaget, synes mig intet vara att erinra

däremot, att kommitterades därutinnan framställda förslag, liksom äfven

det därmed sammanhängande att till ifrågavarande § öfverflytta den

nu i § 37 regeringsformen intagna bestämmelsen om riddarhusordningen,

varder för Riksdagen framlagdt.

I fråga om de ändringar i vissa lagar och författningar af konstitutionell

natur, hvilka, såsom kommitterade erinrat, blifva erforderliga

i händelse grundlagsförslaget antages, äro dessa ändringar af sådan

art, att förslag därom ej torde behöfva nu framläggas».

Motioner. I sammanhang med den kungl. propositionen har utskottet till

behandling förehaft tvenne i anledning af densamma inom Andra Kammaren

väckta motioner, nämligen n:o 232 af herr A. J. Christiernson

och n:o 247 af herr Emil Hammarlund.

Herr

Christiernsons

motion.

Uti dessa motioner hemställes:

af herr Christiernson:

att Riksdagen med anledning af Kungl. Maj:ts proposition n:o 21

ville besluta:

att regeringsformen § 38 mom. 2 bibehålies i sin hittills gällande

lydelse;

att regeringsformen § 114 likaledes bibehålies i sin hittills gällande

lydelse;

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 25. 9

att det föreslagna nya utskottet må benämnas jordbruksutskottet

och att bankoutskottet bibehålies vid sitt gamla namn; samt

att den till tio dagar föreslagna motionstiden för motion, som

föranledes af kungl. proposition, som efter öppnandet till Riksdagen

aflåtits, i stället bestämmes till tjugo dagar.

Motionären har därjämte anhållit, att konstitutionsutskottet måtte

vidtaga de med anledning af ofvanstående yrkanden erforderliga omformuleringarna.

af herr Hammarlund:

dels att Kungl. Maj:ts i propositionen n:r 21 framställda förslag

om inryckande i § 114 regeringsformen af bestämmelser rörande

kyrkomötet icke måtte af Riksdagen antagas;

dels att Riksdagen måtte besluta, att i Kungl. Majts proposition

n:r 21 nedannämnda ändringar och tillägg skola göras i fråga om

bestämmelserna angående Riksdagens utskott, deras verksamhet m. m.,

nämligen:

1) att alla bestämmelser i grundlagarna om tillfälliga utskott

bortfalla;

2) att vid hvarje lagtima riksdag skola tillsättas åtta ständiga

utskott, nämligen: ett konstitutionsutskott, ett statsutskott, ett bevillningsutskott,

ett bankoutskott, ett lagutskott, ett kommunalutskott, ett

domänutskott och ett allmänt utskott;

3) att antalet ledamöter i dessa utskott skall utgöra: i konstitutionsutskottet

20, i statsutskottet 30, i bevillningsutskottet 20 samt i hvart

och ett af de öfriga utskotten 16 ledamöter, hvilka hvardera kammaren

till halfva antalet inom sig väljer, hvarjemte hvardera kammaren utser

det antal suppleanter kammaren bestämmer;

4) att riksdagsärendena skola fördelas mellan de åtta utskotten

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med här ofvan angifna grunder och

sålunda beträffande ärendenas fördelning följande ändringar vidtagas i

Kungl. Maj:ts föreliggande proposition, nämligen:

a) att till konstitutionsutskottet icke öfverflyttas vare sig kyrkomötesförordningen

eller kommunallagarna;

b) att från statsutskottet icke utbrytas nionde och tionde hufvudtitlarna, ej heller

frågor rörande pensionsväsendet i allmänhet, utan att utskottet fortfarande får till uppgift

att handlägga samtliga statsregleringsärenden;

c) att till bevillningsutskottet öfverflyttas lagstiftningen rörande försäljningen

af vin, Öl och svagdricka;

Bill. till Biksd. Prot. 1908. 3 Sami. 24 Käft. 2

Herr

Hammarlunds

motion.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 25.

Herr Christiiernsons

niotio

vering.

d) att till bankoutskottet icke öfverflyttas tionde hufvudtiteln, ej heller frågor

rörande pensionsväsendet i allmänhet;

e) att från lagutskottet afsöndras så många ärenden, att utskottets verksamhet

väsentligen blir begränsad till lagstiftningen rörande civil-, kriminal- och krigslagar i

allmänhet äfvensom granskningen af justitieombudsmannens redogörelse;

f) att till kommunalutskottet öfverlämnas dels frågor om lagstiftningen rörande

kommunallagar, kyrkolag, kyrkomöte, prästtillsättning, skol- och uppfostringsväsendet samt

fattigvården och hälsovården, dels öfriga ärenden angående nämnda angelägenheter, hvilka

ej beröra statsregleringen;

g) att till domänutskottet icke öfverflyttas statsregleringsärendena under nionde

hufvudtiteln, men att utskottet, utöfver hvad Ivungl. Maj:t i öfrigt föreslagit skola öfverlämnas

till detsamma, äfven får att handlägga alla andra ärenden, som ligga inom dess

verksamhetsområde och som ej beröra statsregleringen;

h) att allmänna utskottet erhåller till uppgift att utreda alla sådana inom riksdagen

väckta frågor, som icke tillhöra här ofvan nämnda utskotts behandling eller röra

någondera kammaren enskildt men dock äro af natur att böra hänskjutas till utskotts

förberedande handläggning;

5) att motionstiden begränsas på så sätt, att — förutom livad

gäller grundlagsfrågor samt ärenden, som tillhöra allmänna utskottets

behandling, äfvensom frågor, som omedelbarligen föranledas af under

riksdagen inträffad händelse — motion skall vara väckt inom tio dagar

från riksdags öppnande eller, om motionen föranledes af kungl. proposition,

som efter öppnandet till riksdagen aflåtits, inom femton dagar

från propositionens aflämnande i kammare.

Motionären har därjämte anhållit, att utskottet måtte föreslå den

formulering af de särskilda paragraferna, som kunde finnas lämplig för

att Riksdagen måtte kunna antaga ofvan nämnda förslag att hvila

till vidare grundlagsenlig behandling.

Till stöd för sitt uti motionen n:o 232 framlagda förslag har herr

Christiernson anfört följande:

»I proposition n:o 21 till innevarande års Riksdag har Kung!. Maj:t,

i anslutning till af därför tillsatta kommitterade utarbetadt förslag,

föreslagit Riksdagen att som hvilande antaga vissa ändringar i grundlagarna,

hvarigenom afses att bringa önskad lättnad i Riksdagens

arbete.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 25. 11

Säkerligen kade det för riksdagsarbetets underlättande och tidsenliga

ordnande varit lämpligt, om kommitterade sökt redan nu slå in

på den väg, som erfarenheten visat vara den enda möjliga, nämligen

en utsträckning af riksdagstiden. Numera tillhör det som bekant regeln,

att Riksdagen afslutar sitt arbete först långt efter den tid, som vid

gällande riksdagsordnings antagande ansågs vara lämplig afslutningstid.

En utsträckning af riksdagstiden, antingen genom vårsessionens förlängande

eller införande af en kortare höstsession, är redan nu så påträngande,

att det förefaller synnerligen egendomligt, att kommitterade

icke upptagit den frågan till allvarlig ompröfning. Detta hade varit

så mycket mera behöfligt, som ärenden af denna natur fordra en jämförelsevis

lång tid, innan de kunna bli fastställda som grundlag. När

nii regeringen, genom att upptaga kommitterades förslag, nära nog

tvingar Riksdagen att inskränka sig till frågan om lappning på det

nuvarande arbetssättet, återstår hufvudsakligast att se till, att icke en

försämring i stället för en förbättring inträder för ledamöterna af Riksdagen

i deras gamla rättigheter.

Den ur denna synpunkt betydelsefullaste förändringen är den i

riksdagsordningen § 55 föreslagna inskränkningen i motionstiden; och

den. till sina verkningar farligaste ändringen är den, som stadgar, att

motion, föranledd af kungl. proposition, aflämnad efter riksdagens

öppnande, skall .göras inom tio dagar efter propositionens aflämnande

i. kamrarna. Motiveringen till denna ingripande ändring i motionsrätten

finner man. på sidorna 48 och 49 i kommitterades betänkande. Enligt

denna motivering skulle den nuvarande obegränsade motionstiden dels

hindra Riksdagen att redan i början af sin samvaro öfverblicka sitt

arbetsmaterial, dels inverka synnerligen hindrande på riksdagsarbetets

planmässiga bedrifvande. Detta resonemang är dock alldeles oriktigt, ty

svårigheten att öfverblicka arbetsmaterialet är nära nog uteslutande

förorsakad af det stora antal kungl. propositioner, som i regel aflämnas

under riksdagens senare del. Att åstadkomma en ändring häri kan

säkerligen icke ske och skulle under alla förhållanden icke lända till

någon fördel, då tiden för de flesta kungl. propositionernas aflämnande

bestämmes af omständigheter, öfver livilka ingå grundlagsstadganden

kunna råda. Kommitterade ha därför en felaktig utgångspunkt, då de

skjuta skulden för påpekade missförhållanden i Riksdagens arbetssätt på

den obegränsade motionstiden.

Någon större planmässighet i riksdagsarbetet står väl heller icke

att vinna genom en inskränkning i motionstiden, särskildt som kom
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 25.

mitterade icke framlagt några bevis för att hittills möjligen bristande

planmässighet skulle förorsakats af den nuvarande obegränsade motionstiden.

Med hänsyn till god ordning torde det emellertid icke finnas skäl

att motsätta sig en viss begränsning af motionstiden i de fall, där den

för närvarande är obegränsad. Att sätta tiden till tio dagar, som nu

är föreslaget, synes dock vara att gå för långt och kommer att i viss

mån strypa den ledamot af Riksdagen tillkommande rätt att på grund

af kungl. proposition väcka motion. Man kan säkerligen icke, såsom

kommitterade hafva gjort, anse att den tid, som är stadgad för motions

afgifvande i ärende, som tillhör ständigt utskott, skall vara tillräcklig

för motion, föranledd på grund af senare aflämnad kungl. proposition.

Dels kunna Riksdagens ledamöter under de första tio dagarna ägna

nära nog hela sin tid åt affattandet af motioner, dels torde i viktiga

frågor, som kräfva särskild utredning, det mesta af arbetet vara undangjordt

före Riksdagens sammanträde. Däremot kunna Riksdagens ledamöter

icke i regel vara på samma sätt rustade att omedelbart efter en

kungl. propositions aflämnande afgifva behöflig motion i ämnet. Endast

i undantagsfall torde man kunna säga, att, om tio motionsdagar äro

tillräckliga vid riksdagens början, äfven tio dagar förslå för sedermera

uppkomna anledningar. Dessutom kan en kungl. proposition visserligen

vara aflämnad till Riksdagen, men därför icke samtidigt i tryck utdelad

till dess ledamöter. Så t. ex. aflämnades Kungl. Maj:ts proposition

n:o 2 redan den 21 järn, men först den 4 febr. förelåg propositionen i

tryck i Andra Kammaren. Enbart genom dylika händelser skola Riksdagens

ledamöter, med tio dagars motionsrätt, riskera att gå sin motionsrätt

förlustig, ty förr än ett förut obekant ärende föreligger i tryck

kan man icke gärna ha satt sig in i detsamma.

När det slutligen talas om att utskottsarbetet skulle på något

sätt fördröjas i afvaktan på väntade motioner, så torde detta påstående,

i hvad afseende det gäller försenande af Riksdagens arbete, få hänvisas

till de sällsynta undantagens område och sålunda heller icke räknas

med då det gäller att af hjälpa regelbundna obehag.

Förslaget om att ge vissa utskott dubbelnamn får väl anses obehöfligt,

då något slags förväxling icke gärna kan förekomma och utskottens

namn icke gärna kunna ange alla olika ärenden, som inom

desamma skola behandlas. Det torde därför vara riktigast, att bankutskottet

bibehålies vid sitt gamla namn och att det nya utskottet benämnes

enbart jordbruksutskottet.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 25.

13

I samband med frågan om förenkling af riksdagsarbetet har såväl

kommitterade som Kungl. Maj:t funnit för godt att draga in spörsmålet

om — kyrkomötets ställning, genom att till § 114 regeringsformen

foga ett stadgande af följande lydelse: ''Om allmänt kyrkomöte

lagstadgas af Konung och Riksdag samfäldt med samtycke jämväl af

allmänt kyrkomöte.’

Redan då det vid riksens ständers möte 1857—58 förelåg förslag

om inrättande af allmänt kyrkomöte, betonades, att kyrkomötet skulle

vara en under Konung och Riksdag lydande rådgifvande församling.

Lagutskottet föreslog också, i enlighet med denna uppfattning, beträffande

kyrkomötes befogenhet följande: ''Allmänt kyrkomöte till
kommer

endast upptaga sådana mål, som Konungen till detsamma

öfverlämnar. Ej äge dock mötet i dessa mål någon beslutanderätt;

utan hafve det allena att utlåtande däri till Konungen afgifva.’

Utvecklingen på detta område, målmedvetet ledd af högvördiga

prästerskapets maktbegär, har emellertid gått i en helt annan och mot

vår statsförfattnings anda stridande riktning. Numera står kyrkomötet

med vetorätt mot Konung och Riksdag. Men ännu har dock kyrkomöte

saknat grundlagsenlig rätt att mot Konung och Riksdag säga nej

i fråga om ändring eller upphäfvande af kyrkomötesförordningen. Äfven

denna rätt vill man nu tillerkänna kyrkomötet och därmed skulle denna

specialrepresentation ha vunnit äfven full formell likställighet med de

båda statsmakter, Konung och Riksdag, som annars räknas som ensambestämmande

i Svea rike.

Det torde vara ytterst svårt för att ej säga omöjligt att uppleta

sambandet mellan frågan om riksdagsarbetets underlättande och kyrkomötets

vetorätt. Kommitterade ha heller icke ens sökt göra troligt, att

någon dylik samhörighet skulle existera, lika litet som man i det uppdrag

kommittén erhöll af Kungl. Maj:t, ''för att öfverlägga om de åtgärder,

som kunna finnas nödiga och nyttiga för beredande af önskvärd

lättnad i Riksdagens arbete, samt härutinnan afgifva de förslag,

hvartill de kunna finna anledning föreligga och som kunde vara af beskaffenhet

att innefatta ändring i grundlag’, kan finna något som rör

kyrkomötet och dess statsrättsliga ställning. Att det har ’synts kommitterade

lämpligt’ är den enda motivering som står att finna, ett motiv

som säkerligen icke kan inrymmas under riksdagsordningens stadgande

om ''högst nödiga eller nyttiga’ ändringar.

Eu närmare granskning af ordalydelsen i nuvarande § 114 regeringsformen

ger icke det ringaste stöd åt den uppfattning, som legat

till grund för kommitterades tolkning af paragrafen i fråga. Där talas

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 25.

Herr

Hammarlunds

motivering.

om att ändring eller upphäfvande af prästerskapets privilegier ej må ske

utan med bifall af allmänt kyrkomöte, men att inrangera kyrkomötet

bland prästerliga ''privilegier, förmåner, rättigheter och friheter’ torde

icke gå för sig, äfven om kyrkomötet bereder prästerskapet förmåner

på samhällets bekostnad. I förordningen angående allmänt kyrkomöte

§ 1 stadgas nämligen, att till allmänt kyrkomöte sammanträda svenska

kyrkans ombud, och i § 2 bestämmes hvilka skola vara »svenska kyrkans

ombud», men förvisso är det icke prästerskapet. Visserligen utgöra

prästerna — beklagligt nog — hälften af antalet ledamöter i kyrkomötet,

men de deltaga som ombud för svenska kyrkan och icke i egenskap

af ombud för svenska statskyrkans prästerskap. Då § 114 hittills

innehållit stadgande endast om, huru i fråga om ändring rörande prästerskapets

förmåner skall förfaras, skulle enligt kommitterades och regeringens

förslag till formulering paragrafen komma att, förutom hvad

som rör adeln, innehålla tvenne stadganden, en om prästerliga privilegier

och en om kyrkomöte. Uppenbarligen alltså det sista en ny bestämmelse,

alldeles utanför ramen af § 114 regeringsformen.

Justitieministern åberopar som skäl för inryckande i § 114, hur

om kyrkomöte lagstiftas, att det hittills varit vedertaget, att Konung

och Riksdag med samtycke jämväl af kyrkomöte därom stadgat. Men

detta är dock blott en tolkning af Kungl. Maj:t och om kyrkomötesförordringen

anses vara af kyrkolags natur, stadgas tillräckligt tydligt

om förändring af dylik lag i § 87 mom. 2 regeringsformen. Annat

blir förhållandet, om i grundlagen uttryckligen föreskrifves angående

allmänt kyrkomöte, som blifvit gjordt i den kungl. propositionen. Därmed

tilldelas allmänt kyrkomöte eu betydligt fastare ställning, och förordningen

angående allmänt kyrkomöte erhåller en helt annan karaktär,

som nog icke kan anses vara i öfverensstämmelse hvarken med lagstiftarnas

mening och heller icke med grundlagens bud.

Då öfverflyttandet af mom. 2 § 37 regeringsformen till § 114

endast synes tjäna till s}7fte att rättfärdiga insmugglingen af kyrkomötesförordningen

i sistnämnda paragraf, kan det vara nog, om man

påpekar, att stadgandet om riddarhusordningen ovillkorligen hör hemma

under § 37, där det också stått sedan mer än fyrtio år eller tills det

nu gällde att åt kyrkomötet söka bereda en ännu starkare och maktfullkomligare

ställning.»

Herr Hammarlund har på följande sätt motiverat sitt uti motionen

n:o 247 framställda förslag:

»Den många gånger inom Riksdagen behandlade frågan om en

förändring af Riksdagens utskott i afsikt att söka bereda lättnad i riksdagsarbetet

har genom Kungl. Maj:ts proposition n:o 21 ånyo bragts

s. 15 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 25.

15

på dagordningen. Det är en särdeles svårlöst fråga, som därmed förts

fram på Riksdagens bord, men tillika en grannlaga fråga, detta senare

därför, att det är af synnerlig vikt, att, då rubbningar i de hittillsvarande

förhållandena äga rum, ej sådana förändringar vidtagas, som kunna

hafva till följd ett försvagande af Riksdagens ställning gent emot regeringsmakten.

Den föreliggande propositionen är tillkommen med anledning af

betänkande, afgifvet af de af Kungl. Maj:t den 20 september 1907 för

ändamålet utsedda kommitterade. Det skall genast erkännas, att förslaget

har åtskilliga mycket beaktansvärda uppslag till en reform på

det ifrågavarande området. Bland sådana må nämnas, att de ständiga

utskottens antal ökats; att vid ärendenas fördelning mellan utskotten

man icke såsom förut ensidigt hållit sig till den formella synpunkten,

samt att motionstiden väsentligt begränsats. Det är emellertid att

beklaga, att de kommitterade, som förberedt ärendet, icke dristat utdraga

konsekvenserna af sina egna uppslag utan stannat vid några halfmesyrer

i stället för att söka lösa frågan i hela sin omfattning. Deras förslag''

är därför i flera afseenden otillfredsställande. Måhända kan detsamma

afhjälpa de värsta svårigheterna för tillfället, men det gifver ej en

rationell lösning för framtiden, och det är därjämte att befara, att

Riksdagens två viktigaste utskott, konstitutionsutskottet och statsutskottet,

: skulle genom den nya anordningen få sin ställning försvagad.

Förslaget är, i korthet sagdt, af den beskaffenhet, att efter några åren

ny reform ganska säkert skall befinnas nödvändig.

Då en ändring i det nuvarande utskottsväsendet skall vidtagas,

bör man enligt min mening gå så långt, att utsikt finnes, att de svåraste

olägenheterna varda afhjälpta ett stycke framåt i tiden. Om man

ser efter huru riksdagsarbetet utvecklats under de två senaste årtiondena,

måste man emellertid komma till den uppfattning, att nämnda mål ej

vinnes genom antagande af Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag.

Kommitterade medgifva, att ''deri förnämsta orsaken till att Riksdagens

arbetsbörda under de senare åren kommit att kännas särskildt

tryckande, torde vara att söka uti de olägenheter, som äro förbundna

med sättet för frågornas beredning, olägenheter, livilka måste blifva

allt mer och mer kännbara i samma mån som riksdagsärendena ökas

i antal och omfattning’ (sid. 26 i kommittébetänkandet). Under början

af Riksdagen är arbetet hufvudsakligen förlagdt till utskotten och endast

till ringa del till kamrarna. Genom lämpliga anordningars vidtagande

skulle — mena kommitterade — tiden vid riksdagens början ''kunna utnyttjas

på ett för riksdagsarbetet i dess helhet mera fruktbringande sätt’.

Detta är ock min öfvertygelse. Det mest fruktbringande sätt,

hvarpå tiden under Riksdagens första skede kunde användas, vore väl

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 25.

det, att Riksdagens samtliga — eller åtminstone så godt som samtliga

— ledamöter fördelade sig i ett flertal jämnställda utskott, inom Indika

riksdagsärendenas vederbörliga utredning med all kraft och fart bedrefves.

’Den starka utveckling, som efter den nya riksdagsordningens

genomförande ägt rum på vissa områden för statens verksamhet, i förening

med en under årens lopp utbildad praxis, enligt hvilken allt flera

ärenden förts till ständiga utskott i stället för att öfverlämnas till tillfälliga

utskotts behandling, har gjort, att olikheten i de ständiga utskottens

arbetsbörda kommit att framträda i högre grad än hvad som

ursprungligen varit förutsedt’, yttra kommitterade (sid. 28).

Men då utvecklingen oförtydbart gått i denna riktning, hvarför

då, när en förändring i alla fall måste göras, söka streta emot och för

någon tid hindra den anordning, mot hvilken utvecklingen tydligt pekar?

Hvarför icke med tagen hänsyn till den vunna erfarenheten fördela

ärendena mellan ett flertal ständiga utskott, samtidigt med att de tillfälliga

utskotten slopades? Förr eller senare måste man i alla händelser

tillgripa denna utväg, därest Riksdagen skall kunna bibehålla sitt inflytande

på statsärendena. Klart är nämligen, att med den nuvarande

utvecklingen på statslifvets skilda områden — märk t. ex. en höjning

af budgeten under de senaste tio åren från 120 till 202 millioner kronor,

d. v. s. med nära 70 procent, samt en ökning i antalet Kungl. propositioner

under samma tid från 68 till 199, d. v. s. med nära 200 procent

— en utveckling äfven af Riksdagens utskottsväsende blir en nödvändighet,

om man ej skall riskera en maktförskjutning i förhållandet mellan

regering och Riksdag till den senares nackdel.

För närvarande är det så, att vissa riksdagsledamöter äro öfver

höfvan betungade med utskottsarbete, under det andra hafva helt obetydligt

sådant, ja, åtskilliga icke ens äro i tillfälle att närvara och åhöra

förhandlingarna i något enda utskott. I stället borde riksdagsarbetet

vara så ordnadt, att det förberedande arbetet blefve något så när jämnt

fördeladt mellan Riksdagens ledamöter och enhvar bereddes tillfälle att

åtminstone i egenskap af suppleant närvara vid de utredande förhandlingar,

som förekomma i ett ständigt utskott. Men för vinnande af

detta mål äro två reformer nödiga, nämligen: 1) upphäfvande af de

tillfälliga utskotten samt inrättande af nya ständiga utskott; 2) ärendenas

fördelning mellan utskotten icke såsom nu efter rent formella

grunder utan med tagen hänsyn till ärendenas sakliga innebörd.

En verklig reform på det föreliggande området måste således i

första rummet gå ut på att samtliga riksdagsärendena erhålla

s. 17 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 25.

17

en likformig utskottsbehandling,

hvadan sålunda reformen äfven bör omfatta de s. k.

Tillfälliga utskotten.

Kommitterade medgifva på tal om de tillfälliga utskotten, att det

icke kan bestridas, ’att dessa utskott icke kommit att utveckla sig i

den riktning man ursprungligen tänkt sig och att deras verksamhetsområde

blifvit mindre än afsetts’ (sid. 59). Likaså medgifva kommitterade,

''att den tillfälliga utskottsinstitutionen, sådan den för närvarande

gestaltat sig, är i vissa afseenden behäftad med olägenheter, som icke

vidlåda de ständiga utskotten’. Särskilt framhålla kommitterade, att

med det successiva behandlingssättet kan följa ’ett upprepadt kastande

af frågan från den ena kammaren till den andra’, i följd hvaraf motioner,

som gå till tillfälligt utskott, ''kräfva för sitt afgörande betydligt

längre tid än motioner i ämne, som tillhör ständigt utskotts behandling’

(sid. 50). Icke förty hafva kommitterade ''funnit det vara med klok

förtänksamhet mest öfverensstämmande att icke föreslå någon förändring

med afseende å de tillfälliga utskotten’. Kommitterade mena, att

systemet med tillfälliga utskott är särskildt lämpligt med hänsyn till

Andra Kammaren med dess större ledamotsantal. ’Då nämligen uti

denna kammare väckes ett betydligt större antal motioner i ämnen,

som tillhöra tillfälligt utskott, än i Första Kammaren, kunna de ledamöter,

som icke erhållit plats i de ständiga utskotten, tagas i anspråk

för ifrågavarande motioners utredning’ (sid. 60). Men i hvilken vidsträcktare

grad skulle icke dessa ledamöter komma in i riksdagsärendena,

ifall de i stället för att utreda 7 å 8 enskilda motioner voro i

tillfälle att närvara vid förhandlingarna i ett ständigt utskott, som har

att behandla en hel mängd kungl. propositioner och därjämte ett långt

större antal motion er än hvad ett tillfälligt utskott har på sin lott! År

det icke ett rent slöseri med arbetskrafter att, såsom fallet är i Andra

Kammaren, sätta 70 personer att under en tid af bortåt fyra månader

utreda ett 30-tal motioner? Till jämförelse kan nämnas, att en afdelning

af statsutskottet (6 ledamöter och 6 suppleanter) samtidigt har

att behandla tre hufvudtitlar i statsverkspropositionen, omfattande sammanlagdt

277 särskilda punkter, samt därjämte 36 motioner förutom de

propositioner och motioner, som inkomma efter den ordinarie motionstidens

utgång.

Bih. till Riksd. Prof. 1908. 3 Sami. 24 Höft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 25.

I eu vid 1900 års riksdag väckt motion. (n:o 160 i Andra Kammaren)

tillät jag mig kritisera det nuvarande systemet med tillfälliga

utskott. Jag yttrade bland annat följande:

''Det har om de tillfälliga utskotten blifvit sagd!, att de i allmänhet lämnat en

god utredning af ärendena. Men det torde ej kunna nekas, att resultatet i allmänhet

blifvit skäligen magert. Personligt samarbete mellan ledamöter från de båda kamrarna

kan i fråga om dessa ärendens beredning ej aunat än undantagsvis — och då under så

att säga själftagna former — komma till stånd, hvadan ock sammanjämkning af skilda

meningar här är svårare än i fråga om de ärenden, som gå till ständigt utskott. Under

det att motionerna kastas från den ena kammaren till den andra, från det ena tillfälliga

utskottet till det andra, händer ej sällan, att det hela slites sönder. Detta förhandlingssätt

genom tryckta utskottsbetänkanden synes ej lämpa sig för våra förhållanden, därest

man vill uppnå ett positivt resultat.

Härtill kommer, att detta arbetssätt medför ökade tryckningskostnader utan något

egentligt gagn. Hvarje motion, hvarje utskottsbetänkande tryckes om vid samma riksdag

flera gånger.

Med kännedom om svårigheten att komma till ett positivt resultat, då en fråga

hänskjutes till tillfälligt utskott, söka ock motionärer ej sällan undvika att få sina förslag

hänvisade till sådant utskott. Detta kan ske på flera sätt; det mest vanliga är

som bekant att hänga vid det egentliga förslaget en begäran om ett litet anslag för utredning

eller dylikt. Därigenom måste motionen remitteras till statsutskottet.

Under senare tiden har ock en viss tendens gjort sig gällande i syfte att särskild!

till stats- och lagutskotten öfverflytta en del motioner om skrifvelseförslag, hvilka förut

plägat handläggas af tillfälligt utskott.’

I motionen lämnades en tabell öfver antalet betänkande^ som

under åren 1890—1899 afgifvits af de tillfälliga utskotten. Densamma

fullständigas bär med uppgifter äfven för åren 1900—1907 och får då

följande utseende:

År:

I Första

Kammaren:

I Andra

Kammaren:

Summa

1890 ............

16

41

57

1891 ............

19

22

41

1892 ............

16

24

40

1893 ............

16

26

42

1894 ............

16

27

43

1895 ............

19

30

49

1896 ............

14

25

39

1897 ............

14

22

36

1898 ...........

13

26

39

1899 ............

13

21

44

1900 ............

13

20

33

1901............

12

32

44

1902 ...........

23

41

64

1903 ...........

28

46

74

1904 ...........

26

48

74

1905 ...........

14

34

48

1906 ...........

12

18

SO

1907 ............

2<>

36

58

s. 19 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 25.

19

Under de senaste 18 åren har alltså antalet betänkande!!, afgifna

af de tillfälliga utskotten, varit i Första Kammaren vissa år nere vid

en så låg siffra som 12 och stigit till högst 28. 1 Andra Kammaren

har antalet växlat från lägst 18 till högst 48. Maximum nåddes åren

1903 och 1904, d. v. s. de två sista åren, då motioner rörande försäljningen

af vin och maltdrycker remitterades till tillfälligt utskott. Då utgjorde

hela antalet af sammanlagdt sju tillfälliga utskotts afgifna betänkanden

74, men då man tager i betraktande, att beträffande ett stort antal

ärenden minst två stundom tre betänkanden afgifvits om samma sak, innan

ärendet med det nuvarande omständliga arbetssättet kunnat slutföras,

blir antalet behandlade frågor högst väsentligt mindre än antalet betänkanden.

Från 1905, då lagstiftningen rörande försäljning af vin, Öl

och svagdricka kom under lagutskottet, har som synes antalet afgifna

betänkanden gått ned till samma antal som på 1890-talet,, ja, året 1906

t. o. in. varit lägre än någonsin förut.

Kommitterade hafva i sitt betänkande meddelat tabeller rörande

antalet utskottsbetänkande^ som under olika tidsskeden afgifvits af

riksdagens utskott, men därvid egendomligt nog ej medtagit de tillfälliga

utskotten. Af förestående tabell, jämförd med tabellen å sid. 29

i kommittébetänkandet, framgår, att medan de flesta ständiga utskott

få allt större arbetsbörda sig förelagd, är i stort sedt motsatsen fallet

beträffande de tillfälliga utskotten.

Ser man på det positiva resultatet af de tillfälliga utskottens arbeten,

så är detta ännu magrare. De frågor, som vid 1907 års riksdag

voro i tillfälliga utskott föremål för utredning af 10 ledamöter

med 4 suppleanter från Första Kammaren och 45 ledamöter med 25

suppleanter från Andra Kammaren, summa 84 ledamöter, resulterade i

10 skrifvelse!'' till Kung!. Maj:t. Närmast föregående år var residtatet

af allt detta arbete blott 7 skrifvelse!- och år 1905 t. o. m. endast —

6 skrifvelse!''.

Då det egentliga riksdagsarbetet är förlagdt till de ständiga utskotten,

synes det vara af stor betydelse, att riksdagens ledamöter så

tidigt som möjligt blifva i tillfälle att vinna kännedom om det arbete,

som här förekommer, och det arbetssätt, som här tillämpas. Detta

kunde ernås genom att såsom regel införa likformig behandling af alla

ärendena. Men härför kräfves en

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 25.

ny fördelningsgrund för riksdagsärendena,

så att icke såsom nu är fallet den rent formella synpunkten blir den

afgörande. Härom yttrade jag i min motion n:o 160 vid 1900 års

riksdag bland annat följande:

''För genomförande af en dylik reform kräfves, att man öfvergifver den nuvarande

formella indelningen, då det gäller att bestämma till livilket utskott ett ärende skall

hänvisas, och i stället tillgriper en mera reell indelning. För närvarande är främsta synpunkten

den: hör ärendet under Konungens administrativa lagstiftning eller ej? I förstnämnda

fall går det till tillfälligt utskott, eljest till ständigt utskott.

Denna formella indelning leder till högst besynnerliga konsekvenser. Så skola

t. ex. frågor angående skolrådets sammansättning behandlas af lagutskottet, under det

frågor rörande skolrådets åligganden hänvisas till tillfälligt utskott. Ärenden angående

döfstum- eller blindundervisningen höra under lagutskottets handläggning, medan det tillkommer

tillfälligt utskott att yttra sig i frågor, som angå folkskoleundervisningen.

Sträfvandena gå ju — och detta med rätta — ut därpå, att allt flera ärenden,

som hittills ansetts höra under Konungens administrativa lagstiftning, dragas under

Konungens och Riksdagens gemensamma lagstiftning. Detta har till följd, att ärendena

så småningom öfverflyttas från tillfälliga till ständiga utskott; en fråga, som ett år hört

under tillfälligt utskotts behandling, blir kanske ett följande år föremål för lagutskottets

pröfning —- men aldrig inträffar motsatsen.

Genom en indelning af ärendena med hänsyn till deras natur skulle helt visst

större följdriktighet i Riksdagens lagstiftningsarbete uppnås.’

I någon mån hafva kommitterade brutit mot det nuvarande

systemet att låta den formella synpunkten vara den bestämmande, då

det gäller att afgöra, till hvilket utskott ett ärende skall hänskjuta^,

men någon enhetlig plan har därvidlag ej tillämpats. Sålunda har

föreslagits sammanförande till ett utskott åt alla frågor rörande jordbruk

och domäner, vare sig frågorna afse statsutgifter eller lagstiftning.

Men hvarför icke på samma sätt sammanföra alla ärenden rörande

skolväsendet? Eller frågor angående handel, sjöfart och näringar? Eller

äi’enden rörande försvarsväsendet o. s. v.?

Då fråga är om ny fördelning af ärendena, måste man upptaga

till särskild pröfning det spörsmålet, huruvida

s. 21 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 25.

21

statsregel eringsär ende na

skola som hittills behandlas af ett och samma utskott eller fördelas på

flera utskott. Detta är ett ganska kinkigt spörsmål, ty så som statsregleringsärendenas

antal ökas, är fara värdi, att ett utskott icke skall

i längden kunna medhinna allt. Att minska arbetsbördan för

Statsutskottet

har ock varit ett af de mål, mot Indika kommitterade sträfvat.

I detta syfte hafva kommitterade föreslagit, att från statsutskottet

skulle afskiljas sådana ärenden, som icke på det närmaste sammanhänga

med statsregleringen. Sålunda skulle de rena riksgäldsärendena,

cl. v. s. sådana ärenden, som i egentlig mening röra granskningen, utredningen

och uppgifvandet af riksgäld skontorets tillstånd och förvaltning,

öfverflyttas till bankoutskottet, och ett nytt ständigt utskott,

kalladt jordbruks- och domänutskottet, skulle bland annat få till uppgift

att handlägga frågor angående dispositionen och förvaltningen af

kronans domäner och skogar samt likartade af statsutskottet hittills

behandlade ärenden. Då en dylik utbrytning från statsutskottet kau

ske, utan att enheten i statsregleringen behöfver rubbas, och då genom

en sådan öfverflyttning statsutskottets arbetsbörda skulle i icke ringa

mån minskas, böra dessa båda förslag af Riksdagen godkännas.

Men kommitterade hafva funnit, att dessa öfverflyttningar icke

äro tillräckliga för att statsutskottet skall på ett effektivt sätt få sin arbetsbörda

lättad. Därför föreslås, att två lmfvudtitlar utbrytas ur statsutskottet

och öfverflyttas, den nionde till det nya jordbruks- och domänutskottet

samt den tionde till bankoutskottet. Principiellt äro kommitterade

alldeles bestämdt emot en dylik utbrytning. ’Det måste — säga

kommitterade (sid. Öl) — ligga vikt uppå att alla frågor, som röra statsregleringen

eller därmed stå i ett oskiljaktigt sammanhang, erhålla eu

så långt möjligt är enhetlig behandling.’ Kommitterade hafva tagit i

öfvervägande, huruvida icke statsutskottet borde delas i två själfstäncliga

utskott, och kommitterade förklara sig icke vilja bestrida, ’att en

sådan anordning skulle innebära det mest effektiva sättet för att lätta

arbetsbördan för ifrågavarande utskott’ (sid. 69). Kommitterade ställa

sig emellertid bestämdt afvisande mot eu dylik delning och anföra som

skäl för denna sin mening följande (sid. 70): ''Statsutskottets hufvud
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 25.

uppgift är att uppgöra statsregieringen och handlägga i samband därmed

stående frågor, och utskottet representerar enheten i budgetbehandlingen.

Dess delning i två sjelfständigt utskott, hvilka hade att handlägga

hvar sin del af budgeten, skulle innebära ett upphäfvande af

denna enhet. För åstadkommande af eu i alla delar jämn och väl afväg^

statsreglering synes det därför kommitterade nödvändigt, att uppgörandet

af densamma anförtros åt ett och samma utskott.’

Men oaktadt kommitterade så starkt hålla på enheten i budgetbehandlingen

och bestämdt motsätta sig statsutskottets uppdelning i två

skilda utskott, tveka de icke att fördela statsregleringsärendena på tre

olika utskott, nämligen statsutskottet, bankoutskottet samt jordbruks- och

domänutskottet.

Det vill förefalla mig, som om kommitterade hade alldeles rätt i

sin uppfattning angående vikten och betydelsen af enhet i budgetbehandlingen.

Men just därför håller jag före, att det icke är tillrådligt

att från statsutskottet afskilja två hufvudtitlar och kasta dessa åt skilda

håll, hvarigenom mindre enhet skulle vinnas än om statsutskottet uppdelades

i två skilda utskott, mellan hvilka, där så behöfdes, samarbete

kunde äga rum. Det ligger något hälft i kommitterades förslag: enheten

i statsregieringen har blifvit bruten, utan att därigenom någon

större lättnad i statsutskottets arbetsbörda åstadkommits.

Beträffande förslaget att från statsutskottet utbryta nionde hufvudtiteln

delar jag fullständigt de betänkligheter hr Id. R. Törnebladh

uttalat i sin reservation till kommitterades utlåtande (sid. 90) och hänvisar

härtill. De jordbruksärenden, som tillhöra statsregieringen å

nionde hufvudtiteln, äro — betonar reservanten — ’så pass likartade

med budgetfrågorna i öfrigt, att deras förläggande till annat utskott

dels afgjordt redan i och för sig bryter enheten vid statens uppgörande,

dels kan innebära ett steg på en sluttande bana’.

Men icke heller tionde hufvudtiteln torde under nuvarande förhållanden

utan väsentliga olägenheter kunna afskiljas från statsutskottet.

Så länge statsutskottet har att handlägga löneregleringsfrågorna, så

länge synas ock pensionsfrågorna böra vara där. Förhållandet är nämligen,

att en lönereglering ofta är förbunden med vissa ändringar rörande

pensionsvillkoren. Jag hänvisar i detta afseende exempelvis till

Kungl. Maj:ts proposition n:o 39 vid 1907 års riksdag samt propositionen

n:o 25 vid årets riksdag. I dylikt fall blefve det val statsutskottet, som

finge behandla äfven pensionsfrågan, men då blir ju nödigt, att utskottet

sätter sig in i det arbete, som ett annat utskott handlagt, ty de

principer, det egentliga pensionsutskottet tillämpat rörande pensioner

s. 23 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 25.

23

kunna gifvetvis ej därvid af statsutskottet åsidosättas. Likaså måste

statsutskottet, då det skall reglera förhållandet mellan lön, tjänstgöringspenningar

och ortstillägg, tänka på den inverkan detta har på pensionen.

I åtskilliga utgiftsstater, som handläggas af statsutskottet, såsom t. ex.

telegraf-, tull- och poststaterna, förekomma rätt ofta pensionsfrågor.

Se t. ex. årets statsverksproposition, sjätte lmfvudtiteln, sid. 35 och

följande! Då sålunda statsutskottet ändock måste syssla med pensionsfrågor,

torde af praktiska skäl äfven tionde hufvudtiteln fortfarande

böra vara kvar hos statsutskottet.

Kommitterade anföra, att de å tionde hufvudtiteln utgående anslag

icke äro af den betydelse, att de nämnvärdt inverka på statsregleringen.

Det är dock att märka, att tionde hufvudtitelns slutsumma vid 1907

års riksdag fastställdes till 7,070,400 kronor och att ökningen från

föregående år utgjorde icke mindre än 185,300 kronor. Om dylika

belopp kunna anses icke ''nämnvärdt’ inverka på statsregleringen, kan

med samma skäl ett stort antal andra statsregleringsfrågor öfverflyttas

från statsutskottet till annat utskott.

Därest man icke vill tillgripa den radikala åtgärden att uppdela

statsutskottet i flera särskilda budgetutskott, mellan hvilka ett visst

samarbete ägde rum, så torde det nog vara riktigast, att samtliga hufvudtitlar

stanna kvar hos statsutskottet. I stället kunde en annan åtgärd

vidtagas i syfte att fördela arbetsbördan, nämligen att förstärka

statsutskottet med ytterligare tre ledamöter från hvardera kammaren.

Därigenom skulle inom utskottet en särskild lönereglerings- och pensionsafdelning

kunna bildas. Detta vore en åtgärd i praktisk riktning.

För vinnande af likformighet i löne- och pensionsfrågornas behandlingär

af vikt, att dessa frågor ej delas på många olika håll. Vid 1907

års riksdag, då statsutskottet hade till handläggning flera nya lönestater,

insåg utskottet ock betydelsen af en dylik enhetlig behandling och

tillsatte inom sig en särskild beredning för vissa mera omfattande dylika

frågor. Ledamöterna i denna beredning voro emellertid tillika ledamöter

af någon af statsutskottets ordinarie afdelningar, hvarigenom

arbetet blef för dem i alldeles särskild grad betungande. Detta kunde

förebyggas, om statsutskottet finge ytterligare sex ledamöter. Därigenom

skulle arbetet inom statsutskottet kunna fördelas på fem särskilda

afdelningar i stället för som hittills på fyra. I väsentlig anslutning

— utom i hvad angår den nya afdelningen — till den mening,

som uttalats i hr Törnebladhs reservation (sid. 91), skulle göromålen på

statsutskottets afdelningar kunna fördelas förslagsvis sålunda:

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 25.

1) första, andra, tredje och nionde hufvudtitlarna;

2) fjärde och femte hufvudtitlarna;

3) sjätte hufvudtiteln, revisionsberättelsen angående statsverket, inkomstberäkningen,

riksstaten;

4) sjunde och åttonde hufvudtitlarna;

5) lönereglerings- och pensionsärenden.

Med en dylik uppdelning af ärendena vill det förefalla, som om

statsutskottet skulle kunna gå i land med att fortfarande handhafva

hela statsregleringen. Skulle under något år lönereglerings- och pensionsärendena

vara få till antalet, kan ju med lätthet till den femte

afdelningen öfverflyttas andra statsregleringsfrågor, hvilka för den riksdagen

kräfva särskild utredning. Statsutskottets uppdelning i afdelningar

är icke fastslagen i grundlagen eller ens i Riksdagens arbetsordning

utan är för hvarje år beroende af statsutskottets särskilda beslut, hvadan

uppdelningen kan ske med hänsyn till för året förefintliga förhållanden.

Vid alla de tillfällen, då denna fråga förut varit före i Riksdagen,

har man varit tämligen ense därom, att samtliga statsregleringsärendena

borde fortfarande stanna kvar hos statsutskottet. Fullgiltiga skäl att

nu, på sätt Kungl. Maj:t föreslår, göra en utbrytning af två hufvudtitlar,

medan åter de öfriga åtta skulle stanna kvar, synas mig ej föreligga,

och jag håller före, att klok förtänksamhet bjuder att ej i detta

stycke godkänna den Kungl. propositionen.

Om alltså beträffande statsregleringsärendena enheten sjmes böra

bibehållas och sålunda här den formella synpunkten fortfarande vara

den bestämmande vid frågornas fördelning mellan utskotten, ställer sig

saken annorlunda, då det gäller

öfriga riksdagsår ond eu.

I fråga om dessa torde utan ringaste olägenhet i stället för den

hittills fastslagna formella uppdelningen en mera saklig sådan kunna

tillämpas och alltså ärenden, som äro af närbesläktadt innehåll, sammanföras

till samma utskott, oafsedt om frågan gäller grundlag, allmän

lag eller Kungl. Majrts administrativa lagstiftning. Då jag i det följande

yttrar mig om fördelningen af de riksdagsärenden, som ej röra

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 25.

statsregleringen, går jag beträffande de hittillsvarande utskott, som i

det föregående ej blifvit omnämnda, i den ordning utskotten angifvas

i grundlagarna.

Konstitutionsutskottet

skulle enligt kommitterades förslag få sitt arbetsprogram utvidgadt,

i det tre grupper af lagar skulle till detsamma öfverflyttas från lagutskottet,

nämligen: 1) lagar och författningar af konstitutionell innebörd;

2) förordningen om allmänt kyrkomöte; 3) kommunallagarna.

Beträffande först förslaget om att till konstitutionsutskottet öfverflytta

lagar och författningar af konstitutionell innebörd (om statsrådets

ansvarighet, om medborgarrätt samt om rikets vapen och flagga), så

har ju en dylik öfverflyttning ej någon väsentlig betydelse för beredande

af lättnad i lagutskottets arbetsbörda. Men då man framdeles

ej skulle strängt hålla på den formella uppdelningen utan välja en

mera _ reell sådan, synas dessa ärenden lämpligen kunna läggas under

konstitutionsutskottet, ''till hvilket de på grund af sin natur mera

höra än till lagutskottet’.

Något skäl att till denna grupp hänvisa förordningen om allmänt

kyrkomöte och i följd däraf lägga denna förordning under konstitutionsutskottet

har jag däremot ej kunnat finna. Det synes mig uppenbart,

att vid en saklig uppdelning af riksdagsärendena förordningen angående

kyrkomöte i stället bör föras till det utskott, som har öfriga kyrkliga

ärenden, särskild! frågor rörande kyrkolagen.

1 sammanhang med förslaget att till konstitutionsutskottet öfverflytta

förordningen om kyrkomöte har det synts kommitterade lämpligt

att föreslå en ändring af § 114 i regeringsformen, åsyftande att tillförsäkra

kyrkomötesförordningen samma rättsliga ställning som förordningen

om prästerskapets privilegier. Då jag icke är med om kyrkomötesförordningens

läggande under konstitutionsutskottet, och då jag

icke. heller kan finna något skäl för att nu gifva kyrkomötesförordningen

en starkare rättslig ställning än den, som i sammanhang

med det nya representationskickets genomförande fastslogs, kommer

jag att yrka afslag äfven å Kungl. Maj:ts proposition om ändring af §

114 regeringsformen, helst denna ändring icke har något som helst

samband med den föreliggande frågan, som är att söka bereda lättnad

i Riksdagens arbete.

Icke heller kan jag finna, att förslaget om kommunallagarnas

öfverflyttande till konstitutionsutskottet bör af Riksdagen godkännas.

Bill. till Riksd. Prof. 1908- 3 Smil 24 Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 25.

Som skäl för ett dylikt öfverflyttande hänvisa kommitterade väsentligen

till det samband, som förefinnes mellan grundlagens bestämmelser och

den kommunala lagstiftningen. Med lika stort skäl kunde då ifrågasättas,

att t. ex. bevillningsförordningen eller mantalsskrifningsförordningen

öfverflyttades till konstitutionsutskottet, ty äfven mellan dessa och grundlagens

bestämmelser om huru kamrarna bildas finnes ett visst samband.

I stället för att öfverföra kommunallagarna till konstitutionsutskottet

synas dessa lagar böra bilda grundstommen för ett nytt ständigt

utskott, till hvilket borde öfverlämnas alla lagar och förordningar, som

gälla det kommunala, sålunda ej blott de egentliga kommunallagarna

utan sådana därmed i allra närmaste samband stående förordningar som

om fattigvård, hälsovård, skolväsende m. in. Till denna fråga återkommer

jag längre fram, då jag går att yttra mig om en uppdelning

af lagutskottets ärenden.

Ett annat viktigt skäl för att icke till konstitutionsutskottet öfverflytta

kommunallagstiftningen är det, att konstitutionsutskottet därigenom

skulle få ett alltför stort tillägg i sitt arbete, så att det kunde befaras,

att utskottet ej skulle i rätt tid hinna med samtliga till detsamma öfverlämnade

ärenden. Redan nu har det visat sig, att konstitutionsutskottet

har full sysselsättning. Det viktigaste ärende, som åligger detsamma,

är granskningen af statsrådsprotokollen. På senare tiden har utskottet

först mot slutet af riksdagarna hunnit slutföra detta maktpåliggande

ärende och till kamrarna öfverlämna slutresultatet. Under 1870- och

1880-talen inträffade icke en enda gång, att dechargebetänkandet behöfde

behandlas i kamrarna så sent som i maj månad, utan kunde

denna angelägenhet undanstökas redan i mars eller åtminstone i april

månad. Numera händer aldrig, att dechargefrågan kan förekomma i

mars, och i regeln blir ärendet så sent slutbehandladt i utskottet, att

det måste af kamrarna företagas till afgörande under riksdagens sista

veckor, ja, stundom under den allra sista. Under de senaste åtta åren

hafva dechargebetänkandena varit undertecknade och därpå i kamrarna

behandlats nedan angifna dagar:

Utlåtandets Behandladt

År: datum: i kamrarna:

1900 ................ 27 april 2 maj

1901 ................ 29 april 4 maj

1902 ................ 18 april 26 april

1903 ................ 4 maj 9 maj

1904 ................ 10 maj 14 maj

1905 ................ 11 maj 17 maj

1906 ................ 2 april 6 april

1907 ................ 22 april 27 april

s. 27 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 25.

27

Sålunda har under de senaste åtta åren dechargebetänkandet blott

tre gånger kunnat behandlas i april men fem gånger måst uppskjutas

till maj, ja, en gång måst företagas t. o. m. två dagar efter den i

grundlagen förutsatta normala tiden för riksdagens afsilning.

Att under sådana förhållanden öfverflytta till konstitutionsutskottet

en större grupp af nya ärenden borde ej gärna komma i fråga, för så

vidt man ej vill riskera, att utskottet skall nödgas åsidosätta sin hittillsvarande

främsta uppgift, den att ägna statsrådsprotokollen en omsorgsfull

granskning. I den mån regeringsärendena växa i antal, ökas

äfven det material, som är föremål för konstitutionsutskottets granskning.

En ledamot af konstitutionsutskottet talar ju ock i en inom

Andra Kammaren vid årets riksdag väckt motion (n:o 223) om ’den

alltmera tidsödande granskningen af statsrådsprotokollen’. Om man

håller därpå, att denna granskning skall vara verkligt ingående och ej

blott en proforma-sak, går det sannerligen icke an, att konstitutionsutskottet

erhåller något egentligt tillägg till sitt förutvarande arbetsprogram.

Bevillning sutskottet

skulle enligt kommitterades af Kungl. Maj:t för Riksdagen framlagda

förslag handlägga samma ärenden som hittills och icke få några nya

uppgifter. Då kommitterade i andra fall varit med om att sammanföra

ärenden, som äro af närbesläktad natur, så torde detta äfven böra tilllämpas

på bevillningsutskottet. Detsamma har att handlägga frågor

rörande brännvinslagstiftningen, och därmed står i allra närmaste samband

lagstiftningen rörande handel med såväl Öl och vin som ock med

svagdricka och tillagade alkoholfria drycker, hvilken lagstiftning från

och med 1905 lagts under lagutskottet (dylika ärenden hörde som

bekant förut under Kungl. Maj:ts administrativa lagstiftning, och frågor

härom behandlades i regeln af Andra Kammarens tillfälliga utskott n:o

2). För en enhetlig lagstiftning på detta område synes det vara af

vikt, att samma utskott har samtliga dessa ärenden. Därigenom vinnes

ock ej ringa lättnad för lagutskottet, utan att bevillningsutskottet får

något väsentligt tillskott, då bestämmelserna i den ena förordningen

stå i ett visst samband med motsvarande bestämmelser i den andra.

Bankoutskottet

har af kommitterade fått sig tilldeladt åtskilliga nya uppgifter. En bland

dessa är att handlägga frågor angående regleringen af utgifterna under

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 25.

riksstatens tionde liufvndtitel äfvensom frågor rörande pensionsväsendet

i allmänhet. Såsom jag förut tillåtit mig framhålla, sammanhänga dessa

ärenden så nära med frågor angående löneregleringar, att de enligt min

mening böra höra under samma utskott, d. v. s. statsutskottet, hvadan

jag anser nämnda förslag ej böra af Riksdagen godkännas.

I öfrigt skulle enligt kommitterades förslag till bankoutskottet

öfverflyttas dels från statsutskottet frågor rörande riksgäldskontorets

tillstånd och förvaltning samt därmed sammanhängande ärenden, dels

från lagutskottet banklagstiftningen samt frågor om rikets mynt. Mot

dessa båda förslag synes intet vara att invända.

Kommitterade föreslå, att efter riksgäldsärendenas öfverflyttning

till bankoutskottet detta benämnes banko- och riksgäldsutskottet. Denna

ändring finner jag ej blott onödig utan rent af olämplig. Utskotten

böra hafva korta namn. Benämningen skall vara sådan, att utskotten

med lätthet kunna skiljas från hvarandra, men i namnet behöfver icke

inrymmas allt hvad ett utskott skall hafva sig ålagdt. Så har icke

heller hittills varit förhållandet.

Lagutskottet

är näst statsutskottet det af Riksdagens utskott, som bäst är i behof af

eu lättnad i sin arbetsbörda.

På sätt framgår af det föregående, finner jag kommitterades förslag

att från lagutskottet till konstitutionsutskottet öfverflytta vissa

lagar af konstitutionell innebörd kunna godkännas, och förslaget att

låta bankoutskottet utreda frågor om banklagstiftningen synes i allo välgrundad!.

Därjämte torde, såsom jag framhållit på tal om bevillningsutskottet,

till sistnämnda utskott lämpligen kunna öfverflyttas lagstiftningen

angående handel med Öl och vin samt svagdricka m. m.

Hvilka ärenden som i öfrigt skola öfverflyttas från lagutskottet är en

mera svårlöst fråga och sammanhänger på det närmaste med frågan

om eu lämplig fördelning af de ärenden, som hittills plägat hänskjutas

till de tillfälliga utskotten. Gifvetvis bör man utgå därifrån, att lagutskottet

har kvar den egentliga lagstiftningen rörande civil-, kriminaloch

krigslagar. Justitieombudsmannens berättelse bör naturligtvis ock

fortfarande höra under lagutskottet.

Genom att sammanföra åtskilliga andra af de frågor, som nu höra

under lagutskottet, med likartade ärenden, som pläga handläggas al

tillfälliga utskott, och för dessa frågors utredning upprätta

s. 29 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:ö 25.

29

tre nya ständiga utskott

skulle lagutskottet få eu verkligt effektiv lindring i sin arbetsbörda, på

samma gång frågan om de tillfälliga utskotten blefve på ett ändamålsenligt

sätt löst.

I första rummet borde då till ett utskott sammanföras alla ärenden

rörande såväl den kyrkliga som den borgerliga, såväl den större som den

mindre kommunen. Detta utskott kunde lämpligen benämnas

Kommunalutskottet.

Såsom jag förut anmärkt, synes det mig ej vara en lycklig

anordning att öfverflytta kommunallagarna till konstitutionsutskottet,

utan torde desamma i stället böra sammanföras med åtskilliga ärenden,

som stå i mycket nära, ja, i vissa fall oskiljaktigt sammanhang med den

kommunala lagstiftningen.

Till kommunallagarna hör bland annat kyrkostämmoförordningen,

i hvilken finnas åtskilliga bestämmelser om folkskoleundervisningen och

dithörande anstalter, om kyrkoråd och skolråd, om afgifter till kyrka

och skola samt för uppfostran åt vanartade och i sedligt afseende försummade

barn o. s. v. Hvad är då naturligare än att låta samma

utskott, som har kommunallagarna, äfven få behandla de lagar och författningar,

som kyrkoråd och skolråd skola efterlefva? Och härmed

borde följa ofri ga kyrkliga lagar och författningar äfvensom alla frågor

rörande kommunal- och skolväsendet, hvilka ej äro af natur att böra af

statsutskottet behandlas. Till kommunallagarna höra vidare förordningarna

angående kommunalstyrelse på landet och i stad. Då under

kommunalstyrelsen falla fattigvårds- och hälsovårdsärenden, synes det

ändamålsenligt att till samma utskott äfven hänskjuta^ alla sådana fattigvårds-

och hälsovårdsfrågor, som nu behandlas af lagutskottet eller

tillfälliga utskott.

Från lagutskottet skulle sålunda till detta utskott öfverflyttas

kyrkolagen och förordningen om allmänt kyrkomöte, prästvalsförordningen,

landstingsförordningen, kyrkostämmoförordningen, kommunalstämmoförordningen,

döfstumundervisningslagen, blindundervisningslagen,

lagen angående uppfostran åt vanartade och i sedligt afseende försummade

barn, fattigvårdsförordningen och hälsovårdsstadgan jämte dithörande

lagar och författningar. Och från de tillfälliga utskotten skulle

till samma utskott öfverflyttas ärenden rörande folkskolestadgan, läro
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

BO

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 25.

verksstadgan och seminariestadgan samt öfriga undervisnings- och uppfostringsärenden

äfvensom fattigvårds- och hälsovårdsspörsmål, som

plägat remitteras till tillfälligt utskott, Af i fjor till tillfälligt utskott

hänvisade motioner skulle med den föreslagna anordningen åtminstone

följande fem hafva gått till kommunalutskottet, nämligen:

1) ordningsstadga för rikets landsbygdskommuner; 2) inrättande af en allmän lånekassa

för rikets kommuner; 3) tillsättning af vissa lediga prästtjänster; 4) jämnare fördelning

al kommunernas skattebördor; 5) undervisning i skogsvård vid rikets folkskolor.

Det är, som man finner, ett stort antal samhörande ärenden, som

på detta sätt skulle föras från lagutskottet och de tillfälliga utskotten

till det ifrågasatta nya kommunalutskottet och därigenom få en enhetlig

handläggning till fromma för själfva saken och till lättnad för riksdagsarbetet.

Helt visst skulle då — för att taga ett nära liggande

exempel — en så invecklad procedur som den, hvilken vid fjorårets

riksdag blef beskärd eu af nyssnämnda frågor, nämligen den om jämnare

fördelning af kommunernas skattebördor, kunna undvikas. Jagerinrar

därom, att frågan var väckt på tal i tre särskilda motioner,

hvilka trots det inre sambandet dem emellan af formella skäl remitterades

till tre olika utskott med den påföljd, att frågan trasades sönder, så att,

oaktadt starka sympatier tycktes finnas för att något måtte göras, intet

annat positivt resultat kunde vid den riksdagen uppnås än en på grund

af motionernas och utskottsutlåtandenas upprepade omtryckning ej

oväsentlig tillökning i riksdagstrycket.

Då år 1900 frågan om ett större antal ständiga utskott senast var

före, föreslog konstitutionsutskottet en delning af lagutskottet men ansåg,

att af formella skäl kyrkolagsärendena borde höra till det lagutskott, som

hade civil- och kriminallagarna, och icke till det lagutskott, under hvilket

kommunallagarna skulle höra. Om man vill bryta mot den formella indelningen

och bestämma sig för en mera saklig — och detta blir förr

eller senare nödvändigt—, så synas samtliga lagstiftningsärenden rörande

det kyrkliga bäst sammanhöra med ärenden angående kommunallagstiftningen.

_ Som grundstomme för det andra af de tre nya ständiga utskott,

jag ifrågasätter, har jag tagit det af kommitterade föreslagna nya utskottet,

af dem benämndt jordbruks- och domänutskott men af mig för

korthetens skull kalladt

s. 31 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 25.

31

Domänutskottet.

I enlighet med hvad herr Törnebladh utvecklat i sill reservation

(sid. 90) bör detta utskott ej få till sig luinvisadt nionde liufvudtiteln,

och då det ej skall hafva att behandla utgifterna under jordbruksdepartementet,

torde det i enlighet med herr Törnebladhs förslag och

till undvikande af förväxling lämpligen böra helt enkelt kallas domänutskottet.

Detta utskott skulle få till sig öfverflyttadt från stats- och

lagutskotten de ärenden, som finnas angifna i herr Törnebladhs reservation

(sid. 93). Men dessutom borde till samma utskott hänskjutas alla

sådana ärenden, hvilka ligga inom ramen för utskottets verksamhetsområde

och som hittills öfverlämnats till tillfälliga utskott.

Det är en stor grupp af de frågor, som nu höra under tillfälliga

utskott, hvilka på detta sätt skulle blifva på lämpligt sätt öfverlämnade

till utskottsutredning. Af vid 1907 års riksdag inom tillfälliga utskott

behandlade ärenden skulle genom en dylik anordning åtminstone följande

sju hafva behandlats af domänutskottet, nämligen:

1) angående styckning och försäljning af kronojord till egnahemstomter; 2) upplåtelse

af Hvitfeldtska stipendieinrättningens skärgårdslägenheter; 3) ändring i jaktstadgan;

4) lokala representationer för jordbruket; 5) åtgärder för återställande af kalmark i

växtligt skick; 6) ändrade föreskrifter angående saltsjöfisket; 7) utredning angående

vattenfall.

Att dessa och liknande ärenden sammanhöra med dem, som i öfrigt

skulle af domänutskottet behandlas, och sålunda lämpligen kunde af

detsamma öfvertagas, ligger i öppen dag. Måhända är det ock kommitterades

mening, att dessa hittills af tillfälligt utskott behandlade

frågor skulle öfverflyttas till domänutskottet, ehuru detta ej framgår

med full tydlighet. Den föreslagna nya formuleringen af § 43 riksdagsordningen

synes emellertid ej lägga absolut hinder i vägen för ett

dylikt öfverflyttande.

Det tredje nya utskott, som af mig ifrågasättes, tillåter jag

mig kalla

Allmänna utskottet,

enär detsamma skulle hafva att behandla alla återstående ärenden, som

ej kunna hänföras till någon särskild utskottsgrupp.

Genom att dels till kommunalutskottet och dels till domänutskottet

öfverlämna sådana frågor, som hittills gått till tillfälligt utskott men

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 25.

som äro af natur att ligga inom de nämnda två utskottens verksamhetsområden,

skulle visserligen ett stort antal af de ärenden, som förut

handlagts af tillfälliga utskott, få en lämplig utskottsbehandling. Men

naturligtvis återstå dock alltid åtskilliga frågor, som icke kunna inordnas

under något af de sju utskott, Indika hafva hvar för sig visst begränsadt

område. Dessa ärenden äro dock icke flera än att de med största

lätthet kunna behandlas af ett ständigt utskott med samma ledamotsantal

som lagutskottet.

Detta allmänna utskott skulle hafva att handlägga alla sådana inom

riksdagen väckta frågor, som icke tillhöra öfriga utskotts behandling

eller röra någondera kammaren enskild!, men dock äro af natur att

böra hänskjutas till utskotts förberedande handläggning.

De ärenden, som hittills remitterats till tillfälliga utskott, skulle

alltså enligt föreliggande förslag tillsamman med åtskilliga andra frågor

fördelas på tre ständiga utskott. Ifall denna anordning varit gällande

vid innevarande års riksdag, skulle de 31 motioner, som i Andra Kammaren

voro väckta vid den ordinarie motionstidens utgång och som af

kammaren remitterades till fem tillfälliga utskott, i stället hafva fördelats

sålunda:

till kommunalutskottet: motionerna n:r 1, 76, 100 och 102 (skot- och kyrkliga

frågor) ;

till domänutskottet: n;r 18, 46, 78, 95, 142, 163, 202, 207, 211 och 212 (alla

till fjärde tillfälliga utskottet remitterade motioner samt dessutom frågor om jakt m. m.)

till allmänna utskottet: n:r 4, 5, 6, 25, 32, 37, 41, 42, 57, 91, 92, 96, 97;

124, 147, 159 och 180 (frågor i skilda ämnen).

Och motsvarande 3 motioner i Första Kammaren skulle hafva

blifvit på följande sätt remitterade:

Ull kommunalutskottet: motionerna n:r 11 och 25;

till allmänna utskottet: n:r 10.

Allmänna utskottet skulle alltså vid Riksdagens början fått 17

motioner från Andra och 1 motion från Första Kammaren. Om i betraktande

tages, att under Riksdagens lopp ytterligare åtskilliga frågor

tillkomma, kan antagas, att på utskottets lott skulle komma att utreda

högst ett 30-tal motioner. Dessa gälla visserligen i år så skilda ämnen

som om bärande af uniform, arbetslösheten, moderskapsförsäkring,

vaccinationstvånget, förste provinsialläkarebefattningarnas indragande,

järnvägstaxor, ersättning åt ledamöter af inskrifningsnämnd, dito åt

skadade värnpliktige, förordningen om expeditionslösen, lotterier o. s. v.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 25.

33

Men då i utskottet naturligtvis komme att som ledamöter och suppleanter

insättas personer med erfarenhet från samhällslifvets olika områden,

och då detta utskott skulle på samma sätt som de öfriga äga

anställa nödigt kansli, lärer det icke kunna ifrågasättas, att detsamma ej

med lätthet skulle hinna med en dylik utredning, helst mycken tid

skulle inbesparas genom att korrespondensen mellan de båda kamrarna

komme att föras muntligt i stället för som nu genom tryckta utskottsutlåtanden.

Äfven efter det de ständiga utskottens antal ökats till åtta, skulle

naturligtvis de nuvarande bestämmelserna om särskildt utskott kvarstå,

enär äfven efter den nya ordningen behof af dylikt utskott kunde

komma att förelinnas på samma sätt som hittills.

Och då alla föreskrifter om tillfälliga utskott bortgå, torde måhända

vara lämpligt att såsom en ersättning intoges i kamrarnas arbetsordningar

några ord om enskildt utskott, som skulle kunna tillsättas för

handläggning af fråga, som rör kammaren enskildt, t. ex. om ändring

af arbetsordningen.

Enligt föreliggande förslag skulle det sålunda blifva åtta ständiga

utskott, motsvarande de nuvarande fem ständiga samt två tillfälliga i

Första och fem tillfälliga utskott i Andra Kammaren. Mellan dessa

åtta utskott skulle

ärendena fördelas

på ungefär följande sätt:

Konstitutionsutskottet skulle handlägga: 1) samtliga för närvarande

dithörande ärenden; 2) frågor angående stiftande, ändring, förklaring

eller upphäfvande af lagar och författningar rörande statsrådets ansvarighet,

om förvärfvande och förlust af medborgarrätt samt om rikets

vapen och flagga.

Statsutskottet skulle behandla de ärenden, som för närvarande

tillhöra detsamma, dock med följande undantag: 1) frågor rörande riksgäldskontorets

tillstånd och förvaltning samt därmed sammanhängande

Bih. till Riksd. Prof. 1908. 3 Samt. 24 Höft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 25.

ärenden; 2) frågor angående dispositionen och förvaltningen af kronans

domäner och skogar, försäljning och annan upplåtelse af kronans fasta

egendom, skatteköp, kronans jordägareandel i gruffyndigheter, nybyggen,

renbetesrätt och andra dylika ärenden.

Bevillningsutskottet skulle handlägga: 1) samtliga för närvarande

dithörande ärenden; 2) frågor angående stiftande, ändring, förklaring

eller upphäfvande af lagar och författningar rörande försäljning af vin

och Öl samt af tillagade alkoholfria drycker och svagdricka.

Bankoutskottet skulle behandla: 1) samtliga ärenden, som för närvarande

tillkomma detsamma; 2) frågor rörande riksgäldskontorets tillstånd

och förvaltning samt därmed sammanhängande ärenden; 3) frågor

om stiftande, ändring, förklaring eller upphäfvande af lagar och författningar

rörande såväl riksbanken som andra bankinrättningar samt

om rikets mynt.

Lagutskottet skulle meddela utlåtande öfver förslag till stiftande,

ändring, förklaring eller upphäfvande af sådana lagar eller laga stadgar,

som utgöra föremål för Konungens och Riksdagens gemensamma lagstiftning

och icke tillhöra annat utskotts handläggning, hvarjämte utskottet

skulle granska justitieombudsmannens redogörelse.

Kommunalutskottet skulle handlägga: 1) frågor rörande stiftande,

ändring, förklaring eller upphäfvande af kommunallagar, kyrkolag,

kyrkomötesför ord ningen, prästvalslagen, lagar och författningar rörande

undervisnings- och uppfostringsväsendet samt angående fattigvården

och hälsovården; 2) öfriga kyrkliga och kommunala angelägenheter

äfvensom ärenden angående skol- och uppfostringsväsendet samt fattigvården

och hälsovården, Indika ej beröra statsregleringen.

Domänutskottet skulle behandla: 1) frågor angående dispositionen

och förvaltningen af kronans domäner och skogar, upplåtelse af kronans

lästa egendom, kronans jordägareandel i gruffyndigheter, nybyggen,

renbetesrätt och andra dylika ärenden; 2) frågor, som angå stiftande,

ändring, förklaring eller upphäfvande af lagar och författningar rörande

hushållningen med allmänna och enskilda skogar, om jakt och fiske,

om vattenrättsförhållanden, om skatteköp, om afvittringar, skiften och

jordstyckningar samt därmed sammanhängande ämnen, så ock angående

s. 35 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 25.

35

vägar och skjutsväsende; 3) öfriga ärenden rörande jordbruks- och

domänväsendot, hvilka ej beröra statsregleringen.

Allmänna utskottet slutligen skulle utreda alla sådana inom Riksdagen

väckta frågor, som icke tillhöra här ofvan nämnda utskotts behandling

eller röra någondera kammaren enskildt men dock äro af

natur att böra hänskjutas till utskotts förberedande handläggning.

För att tydliggöra skillnaden mellan de olika förslagen meddelas

här en jämförande framställning af ärendenas fördelning mellan utskotten

enligt nuvarande ordning, enligt kommitterades genom Kung).

Maj:ts proposition framburna förslag samt enligt det här motionsvis

framlagda förslaget. Riksdagsärendena hafva uppdelats i 24 särskilda

grupper, och ter sig sammanställningen sålunda:

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 25.

Enligt nu gällande

bestämmelser:

Konstitutionsutskottet.

1) Grundlagsfrågor.

2) Granskning af statsråds
protokollen.

Statsutskottet.

3) l:a—8:e hufvudtitlarna

samt revisionsberättelsen

angående statsverket.

4) 9:e hufvudtiteln.

5) 10:e hufvudtiteln samt

frågor rörande pensionsväsendet

i allmänhet.

6) Riksgäldsärenden.

7) Dispositionen och förvalt
ningen

af kronans domäner

och skogar, upplåtelse

af kronans fasta

egendom m. m.

Bevillningsutskottet.

8) Bevillningsärenden.

Bankoutskottet.

9) Riksbanksärenden.

Enligt Kungi. Maj:ts

proposition:

Konstitutionsutskottet.

1) Grundlagsfrågor.

2) Granskning af statsråds
protokollen.

12) Lagar af konstitutionell

innebörd.

17) Kyrkomötesförordningen.

15) Kommunallagar.

Statsutskottet.

3) l:a—S:e hufvudtitlarna

samt revisionsberättelsen

angående statsverket.

Bevillningsutskottet.

8) Bevillningsärenden.

Banko- och riksgäldsutskottet.

9) Riksbanksärenden.

6) Riksgäldsärenden.

14) Banklagstiftningen och

om rikets mynt.

5) 10:e hufvudtiteln samt

frågor rörande pensionsväsendet

i allmänhet.

Enligt föreliggande

motion:

Konstitutionsutskottet.

1) Grundlagsfrågor.

2) Granskning af statsråds
protokollen.

12) Lagar af konstitutionell

innebörd.

Statsutskottet.

3) l:a—8:e hufvudtitlarna

samt revisionsberättelsen

angående statsverket.

4) 9:e hufvudtiteln.

5) 10:e hufvudtiteln samt

frågor rörande pensionsväsendet

i allmänhet.

Bevillningsutskottet.

8) Bevillningsärenden.

13) Lagstiftningen om för
säljning

af vin, Öl och

. svagdricka.

Bankoutskottet.

9) Riksbanksärenden.

6) Riksgäldsärenden.

14) Banklagstiftningen och

om rikets mynt.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Enligt nu gällande

bestämmelser:

Lagutskottet.

10) Civil-, kriminal-och krigs
lagar

i allmänhet.

11) Justitieombudsmannens

redogörelse.

12) Lagar af konstitutionell

innebörd.

13) Lagstiftningen om för
säljning

af vin, Öl och

svagdricka.

14) Banklagstiftningen och

om rikets mynt.

15) Kommunallagar.

16) Kyrkolag.

17) Kyrkomötesförordningen.

18) Prästvalslagen.

19) Lagstiftningen rörande

undervisnings-och uppfostringsväsendet.

20) Lagstiftningen rörande

fattigvården och hälsovården.

21) Lagstiftningen rörande

skogar, jakt och fiske,

vattenrättsförhållanden,

skatteköp, afvittringar,

skiften, vägar

och skjutsväsende med

mera dylikt.

37

Enligt föreliggande

motion:

Lagutskottet.

10) Civ il-, kriminal- och krigs
lagar

i allmänhet.

11) Justitieombudsmannens

redogörelse.

Kommunalutskottet.

15) Kommunallagar.

16) Kyrkolag.

17) Kyrkomötesförordningen.

18) Prästvalslagen.

19) Lagstiftningen rörande

• undervisnings-och uppfostringsväsendet.

20) Lagstiftningen rörande

fattigvården och hälsovården.

22) Öfriga kyrkliga och kommunala

ärenden samt

frågor angående undervisnings-

och uppfostringsväsendet,

fattigvården

och hälsovården,

hvilka ej beröra

statsregleringen.

Domänutskottet.

7) Dispositionen och förvaltningen

af kronans domäner

och skogar, upplåtelse

af kronans fasta

egendom m. m.

Jordbruks- och domänutskottet.

4) 9:de hufvudtiteln.

7) Dispositionen och förvaltningen

af kronans

domäner och skogar,

upplåtelse af kronans

fasta egendom m. m.

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 25.

Enligt Kungl. Maj:ts

proposition:

Lagutskottet.

10) Civil-,kriminal-och krigslagar

i allmänhet.

11) Justitieombudsmannens

redogörelse.

13) Lagstiftningen om förförsäljning

af vin-, öloch

svagdricka.

16) Kyrkolag.

18) Prästvalslagen.

19) Lagstiftningen rörande

undervisnings- och uppfostringsväsendet.

20) Lagstiftningen rörande

fattigvården och hälsovården.

s. 38 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 25.

38

Enligt nu gällande j

bestämmelser:

Tillfälliga utskotten.

Till ständigt utskott icke

hörande ärenden angående:

22) Kyrkliga och kommunala

angelägenheter, undervisnings-

och uppfostringsväsendet,

fattigvården

och hälsovården.

23) Jordbruks- och domän
väsendet,

jakt, fiske,

m. m. •

24) Öfriga frågor.

Enligt Kungi. Maj:ts

proposition:

21) Lagstiftningen rörande

skogar, jakt och fiske,

vattenrättsförhållanden,

skatteköp, afvittringar,

skiften, vägar

och skjutsväsende med

mera dylikt.

Tillfälliga utskotten.

Till ständigt utskott icke

hörande ärenden angående:

22) Kyrkliga och kommunala

angelägenheter, undervisnings-

och uppfostringsväsendet,

fattigvården

och hälsovården.

23) Jordbruks- och domän
väsendet,

jakt, fiske

m. m.

24) Öfriga frågor.

Enligt föreliggande

motion:

21) Lagstiftningen rörande

skogar, jakt och fiske,

vattenrättsförh ållanden,

skatteköp, afvittringar,

skiften, vägar

och skjutsväsende med

mera dylikt.

23) Öfriga frågor angående

jordbruks- och domänväsendet,

jakt, fiske

in. m., hvilkaej beröra

statsregleringen.

Allmänna utskottet.

24) Öfriga frågor.

I den motion, som jag i detta ämne väckte vid 1900 års Riksdag,

både jag föreslagit, att samtliga riksdagsärendena skulle fördelas på

tio ständiga utskott. Häremot anmärktes hufvudsakligen, att antalet

ledamöter i Första Kammaren svårligen räcker till för så många utskott,

då man tager hänsyn därtill, att det linnes kammarledamöter, som på

grund af ålder och ett mångårigt och förtjänstfullt arbete i Riksdagen

synas berättigade att icke betungas med alltför strängt utskottsarbete.

Af denna anledning har jag nu inskränkt mig till att yrka tre nya

utskott i stället för fem. Förslaget om ett särskildt riksgäldsutskott

har jag sålunda låtit falla och i likhet med kommitterade lagt riksgäldsärendena

till bankoutskottet. Och den af mig år 1900 ifrågasatta delningen

af bevillningsutskottet i ett tull- och ett bevillningsutskott anser

jag ej heller nu böra påyrkas, då det kunnat försäkras, att ''bevillningsutskottets

arbetsbörda torde i vanliga fall icke vara sådan, att den påkallar

en dylik delning’.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 25.

39

För att öfvertaga åtskilliga af de ärenden, som höra till lagutskottet

och tillfälliga utskott, hade jag i min förra motion föreslagit

ett socialpolitiskt utskott med uppgift att meddela utlåtande i alla frågor,

som angå de kroppsarbetande klassernas sociala ställning, förhållandet

mellan arbetsgivare och arbetstagare, försäkringsväsendet, bolags- och

föreningsväsendet, yrkes- och skyddslagstiftningen, äfvensom öfriga

socialpolitiska ärenden, som icke på grund af sin natur höra under

statsutskottets handläggning. Då kommitterade i stället sammanfört

en annan grupp af lagutskottsärenden till ett nytt utskott, domänutskottet,

och då därigenom ej blott lagutskottet utan äfven statsutskottet

skulle få lindring i sin arbetsbörda, har jag funnit mig ej böra vidhålla

förslaget om ett socialpolitiskt utskott. De ärenden, som skulle

öfverflyttas till detsamma, få i stället stanna kvar i lagutskottet eller

ock handläggas af allmänna utskottet.

De anmärkningar, som år 1900 framställdes mot mitt då väckta

förslag om tio ständiga utskott, hafva föranledt mig att nu söka sammanföra

riksdagsärendena hos åtta dylika utskott. Men detta är ock det

antal, under hvilket man ej gärna kan gå, därest en verklig reform i

fråga om Riksdagens utskott skall vidtagas.

Mot ärendenas fördelning mellan ett större antal ständiga utskott

än nu, hvarvid den rent formella fördelningsgrunden skulle öfvergifvas,

har anmärkts, att svårigheter kunna uppstå att bestämma, till hvilket

utskott ett ärende skall remitteras. Svårigheterna blifva nog ej stora,

åtminstone efter ett par års förlopp, då en viss praxis utbildat sig.

Men då det onekligen är af vikt, att ärendenas remitterande sker efter

särskild granskning och utredning, kan det sättas i fråga, huruvida det

icke vore lämpligt, att hvardera kammaren vid Riksdagens början tillsatte

vissa kommitterade att tillsamman med talmannen och sekreteraren

genomgå motionerna och uppgöra förslag rörande ärendenas remitterande,

innan kammaren härom fattade beslut. En föreskrift härom skulle kunna

intagas i hvardera kammarens arbetsordning eller, om kommittén skulle

vara gemensam för båda kamrarna, i Riksdagens arbetsordning.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 25.

Hvad därefter angår frågan om

antalet ledamöter i utskotten,

så har jag redan framhållit, att statsutskottet borde förstärkas med tre

medlemmar från hvardera kammaren, hvarigenom ytterligare en afdelning

kunde bildas. Antalet ledamöter i de öfriga ständiga utskotten

torde däremot ej behöfva undergå ändring, och i de tre nya utskotten

kunde antalet lämpligen bestämmas till detsamma som i lagutskottet

eller 16. De åtta utskotten skulle alltså hafva följande antal ledamöter:

konstitutionsutskottet 20, statsutskottet 30, bevillningsutskottet 20, bankoutskottet

16, lagutskottet 16, kommunalutskottet 16, domänutskottet 16

och allmänna utskottet 16. Detta gör inalles jämnt 150 ledamöter eller

75 från hvardera kammaren.

Liksom hittills borde hvardera kammaren äga utse det antal suppleanter

kammaren bestämmer. Något skäl mot att välja flera suppleanter

än ordinarie ledamöter torde ej kunna angifvas utom det, att med så

många suppleanter skulle de nederst på listan varande säkerligen aldrig

få tjänstgöra. Detta har dock mindre betydelse. Viktigare är, att Andra

Kammarens ledamöter i lika stor proportion som Första Kammarens

beredas tillfälle att i utskotten sätta sig in i de särskilda frågorna,

Detta kan vinnas, om t. ex. Andra Kammaren väljer 18 suppleanter

i statsutskottet samt 12 i hvart och ett af de öfriga utskotten, medan

Första Kammaren nöjer sig med att välja t. ex. 10 suppleanter i statsutskottet

och i de öfriga utskotten suppleanter till halfva antalet mot

de ordinarie ledamöterna.

Följande antal ledamöter i de olika kamrarna skulle under denna

förutsättning blifva upptagna af utskottsarbete:

Första Andra

Kammaren. Kammaren. Summa.

Ordinarie ledamöter i de åtta utskotten 75 75 150

Suppleanter i d:o 40 102 142

Summa 115 177 292

Härmed må jämföras förhållandena vid sistlidet års Riksdag, då

följande antal ledamöter voro upptagna af arbete i de ständiga och tillfälliga

utskotten (alltså de utskott, som motsvara de af mig ifrågasatta

åtta ständiga utskotten):

s. 41 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 25.

41

Ordinarie ledamöter

i de ständiga utskotten

Första

Kammaren.

48

Andra

Kammaren. Summa.

48 96

Suppleanter i

d:o

43

48

91

Ordinarie ledamöter

i de tillfälliga utskotten

10

45

55

Suppleanter i

d:o

4

25

29

Summa

105

160

271

Som här framgår, skulle enligt den af mig ifrågasatta anordningen

ytterligare 10 ledamöter från Första Kammaren blifva upptagna

af regelbundet utskottsarbete. Detta är ungefär samma antal som kommitterade

ifrågasatt. Och äfven om särskildt utskott komme att utses,

och man därjämte tager hänsyn till att åtskilliga af kammarens medlemmar

icke äro valbara till utskottsledamöter, skulle omkring 25 kunna

blifva alldeles fria från utskottsarbete, och fler platser behöfva väl icke

reserveras för den grupp, som enligt kommitterades motivering är att

hänföra till medlemmar, som ''städse komma att hafva laga förfall’ eller

som ''på grund af ett mångårigt och förtjänstfullt arbete i Riksdagen

kunna äga befogade anspråk på att, åtminstone i vanliga fall, icke

betungas med alltför strängt arbete’ (sid. 70). Skulle den ifrågasatta

ökningen anses för stor i fråga om Första Kammaren, kan ju eu

minskning af antalet suppleanter därifrån äga rum i vissa utskott eller

ock samma medlem väljas till ledamot i ett utskott och till suppleant

i ett annat.

Hvad Andra Kammaren angår skulle enligt förestående förslag

ytterligare 11 ledamöter indragas i utskottsarbetet, men det är att

märka, att af kammarens 230 ledamöter icke mindre än 177 skulle

blifva i tillfälle att genom närvaro i utskott i verklig mening sätta sig

in i ett betydande antal riksdagsärenden — icke såsom nu är fallet

med ett 70-tal ledamöter blott några få enskilda motioner. Vill man

bereda ännu fler ledamöter tillfälle att deltaga i utskottsarbete, skulle

man kunna införa en bestämmelse i den riktningen, att hvardera kam,

maren skulle vara skyldig att tillsätta så många suppleanter i utskotten,

att samtliga ledamöter blefve upptagna, med undantag af dem, som

icke äro valbara till utskott, och dem, som på grund af annat Riksdagens

fortvarande uppdrag anhölle om befrielse från utskottsuppdrag.

Skäl finnas onekligen för en sådan anordning, hvarigenom samtliga

riksdagsledamöter sattes i tillfälle att bättre än hittills komma in i

ärendena.

Ett annat sätt att lösa frågan om beredande af tillfälle för Andra

Kammarens ledamöter att i lika hög grad som Första Kammarens ledaBih.

till Rik sd. Prof. 1908. 3 Sami. 24 Höft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 25.

möter få tillfälle deltaga i utskottsarbete finnes angifvet i lierr 0. Lindhagens

motion n:o 237 i Andra Kammaren, i hvilken, motion med anledning

af Kungl. Maj:ts proposition n:o 14 om proportionella val till

Riksdagens utskott föreslås, att utskottsplatserna fördelas mellan kamrarna

i förhållande till antalet ledamöter. Då frågan om tillämpning

af proportionalitetsprincipen vid utskottsval ligger utanför det nu afhandlade

ärendet om lättnad i riksdagsarbetet, torde emellertid angifna

sätt att lösa frågan icke böra förbindas med nu föreliggande förslag.

I likhet med kommitterade anser jag en ändring af § 55 i riksdagsordningen

nödvändig i syfte att vinna en väl behöflig

begränsning- af motionstiden.

Det kan emellertid ifrågasättas, om icke den af kommitterade

föreslagna bestämmelsen, att motion, som föranledes af under Riksdagens

lopp aflåten kungl. proposition, skall vara väckt inom tio dagar från

propositionens aflämnande i kammare, är väl sträng. På tionde dagen

efter riksdags öppnande plägar alltid hållas plenisammanträde för motioners

afgifvande. Men då plenum icke alltid hålles tionde dagen

efter aflämnandet af eu kungl. proposition, skulle motionstiden i många

fall förkortas med ett par dagar och därigenom blifva alltför begränsad.

Om motionstiden i stället sattes till 15 dagar, skulle man så godt som

alltid kunna påräkna att hafva två veckor på sig för motionens affattande,

och detta torde vara tillräckligt, helst då hänsyn tages till

den vidgade befogenhet, som enligt Kung!. Maj:ts proposition utskotten

skulle få att göra vissa jämkningar.

Beträffande grundlagsfrågor samt frågor, som föranledas af ''under

Riksdagen inträffad händelse’, bör liksom hittills motionstiden vara

obegränsad. Detsamma torde lämpligen äfven kunna bestämmas rörande

motioner i ämne, som tillhör allmänna utskottets behandling. I öfrigt

bör gälla, att motion skall vara väckt inom tio dagar från Riksdags

öppnande.

I frågor, som hittills gått till tillfälligt utskott men som enligt

föreliggande motion skulle remitteras till kommunalutskottet eller till

domänutskottet, blefve sålunda motionstiden väsentligt begränsad mot

s. 43 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 25.

43

nu, men detta torde ej medföra några egentliga olägenheter, under

det å andra sidan genom en sådan anordning riksdagsarbetet kunde

bedrifvas med större fart. Redan vid Riksdagens början skulle sålunda

sex af utskotten kunna helt ordna sina arbeten, allt dock liksom nu

med undantag för kung!, propositioner och däraf föranledda motioner.

Genom en reform i den här angifna riktningen skulle vinnas

bland annat följande

fördelar.

1. Den nuvarande dualismen med afseende på utskotten skulle

upphöra och alla ärenden undergå likartad utskottsberedning, hvarigenom

såväl tid och arbete som äfven tryckningskostnader kunde inbesparas,

på samma gång den förmån skulle uppstå, att Riksdagens

ledamöter redan från början kunde sättas i tillfälle att blifva förtrogna

med formerna och arbetssättet i Riksdagens ständiga utskott.

2. Frågorna skulle jämnare fördelas mellan utskotten än hvad

som nu är fallet och i följd däraf utskotten tidigare hinna afsluta sina

arbeten.

3. En naturligare fördelning af ärendena skulle äga rum än den

nuvarande och frågor af likartad karaktär i större grad än nu sammanföras,

hvarigenom lättnad i arbetet skulle uppstå.

4. Enheten i statsregleringen skulle bibehållas och sålunda frågor

om statsregleringen ej fördelas på tre olika utskott, såsom föreslås i

Kungl. Maj:ts proposition.

5. Fler riksdagsledamöter än nu skulle beredas tillfälle att genom

närvaro i ständigt utskott komma in i ett större antal riksdagsärenden.

6. Riksdagsarbetet skulle komma att mera jämnt fördelas mellan

Riksdagens ledamöter än hvad nu är fallet och därigenom betydande

lättnad i arbetet vinnas.

7. Genom att Riksdagens utskott erhölle en mera enhetlig och

på samma gång starkare organisation än hittills blefve utskotten arbets
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 25.

Utskottets

yttrande.

kraftigare, och därigenom skulle det blifva möjligt för Riksdagen att,

trots den starka tillväxten i arbetsmaterialet, kunna behålla sitt inflytande

på statsärendenas utredning och handläggning.

Till sist må anmärkas, att hvad jag här tillåtit mig framställa

endast må betraktas som ett utkast och icke som ett fullständigt genomfördt

grundlagsförslag. Villigt medgifves, att eu eller annan detalj i

ett så vidtomfattande förslag som detta kan tåla en jämkning. Under

sådana omständigheter har jag icke formulerat de olika paragraferna i

regeringsformen och riksdagsordningen, utan öfverlämnar åt konstitutionsutskottet

att göra detta och därvid vidtaga de jämkningar i mitt

förslag, hvilka må anses nödiga för vinnande af det mål, som med denna

motion åsyftas: en verklig lättnad i Riksdagens arbete, på samma gång

Riksdagens utskott erhålla en starkare och mera enhetlig organisation,

som gör dem bättre rustade för det viktiga utredningsarbete, hvilket är

dem pålagdt.

Vid en granskning af kommitterades af Kungl. Maj:t framlagda

förslag har jag kommit till det resultat, att det icke skulle vara lyckligt,

om det oförändradt antoges. Under sådana förhållanden har jag känt

det som en plikt att delgifva konstitutionsutskottet mina betänkligheter

och — med stöd af de erfarenheter, jag på skilda håll samlat under

en 21-årig riksdagsmannaverksamhet, däraf 3 år såsom ledamot al

ledighetskommittén’ samt 18 år såsom ledamot dels i tillfälligt utskott,

dels i två olika ständiga utskott — söka framlägga andra sätt till den

viktiga frågans lösning.»

I den Kungl. propositionen likasom i kommitterades betänkande

har framhållits, att det är särskildt tvenne omständigheter, som fördröja

och betunga Riksdagens arbete, nämligen dels svårigheten

för Riksdagen att redan i början af sin samvaro kunna i önskvärd

mån öfverblicka sitt arbetsmaterial och dels den ojämna fördelningen

af ärendena mellan de ständiga utskotten. För undanröjande af dessa

olägenheter har nu Kungl. Maj:t föreslagit införande af bestämda

motionstider i vissa fall, där sådana för närvarande icke äro stadgade,

äfvensom inrättande af ett nytt ständigt utskott och i samband därmed

en ändrad fördelning af ärendena mellan de ständiga utskotten.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 25.

45

Hvad först angår frågan om införande af bestämda motionstider,

bär Kungl. Maj:t i detta hänseende föreslagit, dels att motion, som

föranledes af kungl. proposition, som aflåtes till Riksdagen efter dess

öppnande, skall väckas inom tio dagar efter det propositionen blifvit

till vederbörande kammare aflämnad, och dels att motion i ämne, som

tillhör tillfälligt utskotts behandling, skall väckas inom trettio dagar

efter Riksdagens öppnande. I förevarande hänseende hafva ändringsförslag

framställts af såväl herr Christiernson som herr Hammarlund.

Båda motionärerna anse nämligen, att tiden för afgifvande af motion i

anledning af kungl. proposition bör bestämmas längre än Kungl. Maj:t

ifrågaställt, och föreslås i detta afseende af herr Christiernson tjugu

dagar och af herr Hammarlund femton dagar.

Att införandet af bestämda tider för motioners afgifvande i nyssnämnda

fall är af behofvet påkallad, torde icke med fog kunna bestridas.

He olägenheter, som äro förbundna med den nuvarande anordningen och

för Indika kommitterade i sitt underdåniga betänkande närmare redogjort,

•äro otvifvelaktigt af den natur, att den af Kungl. Maj:t föreslagna åtgärden

måste anses både nödig och nyttig. Om än utskottet således icke har

något att principiellt invända mot Kungl. Maj:ts förslag i nu förevarande

afseende har utskottet dock icke ansett sig kunna förorda, att motionstiderna

bestämmas på sätt Kungl. Maj:t föreslagit.

För afgifvande af motioner, som föranledas af kungl. propositioner,

torde eu motionstid af tio dagar i åtskilliga fall blifva för kort. Då en förlängning

af den utaf Kungl. Maj:t i förevarande afseende föreslagna motionstid

torde kunna vidtagas utan några större olägenheter för riksdagsarbetet

i dess helhet, har utskottet, i anslutning till hvad herr Hammarlund

ifrågasatt, funnit sig böra föreslå, att motion, som föranledes af kung],

proposition, skall väckas inom femton dagar efter propositionens aflämnande

i kammare.

Beträffande motioner i ämne, som tillhör tillfälligt utskotts behandling,

anser utskottet visserligen, att en begränsning af tiden för dylika

motioners afgifvande är både välbetänkt och af behofvet påkallad. Men

å andra sidan måste det dock medgifvas, att sådana särskilda förhållanden

kunna tänkas inträda, att det kan anses både önskvärdt och

behöfligt att äfven efter motionstidens utgång väcka motioner af ifrågavarande

art. Det synes därför utskottet lämpligt att möjlighet beredes

för kamrarnas ledamöter att väcka sådana motioner. För att emellertid

bestämmelsen om en ordinarie motionstid i förevarande fall må

blifva fullt effektiv, bör för afgifvande af motion efter motionstidens

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 25.

utgång uppställas det villkor, att vederbörande kammare därtill skall i

hvarje särskild! fall gifva sitt tillstånd. Men om man tillstädj er en

sådan möjlighet till utsträckning af tiden för särskilda motioners afgifvande,

torde man å andra sidan kunna bestämma den allmänna

motionstiden i förevarande afseende något kortare än Kungl. Maj:t

föreslagit, och har utskottet ansett en tid af tjugu dagar efter Riksdagens

öppnande vara tillräcklig.

Hvad härefter angår frågan om utskottens omorganisation, går

såsom ofvan nämnts, Kungl. Maj:ts förslag i första rummet ut på inrättandet

af ett nytt ständigt utskott, jordbruks- och domänutskottet, i syfte

att bereda stats- och lagutskotten nödig lindring i deras arbetsbörda. I

förevarande hänseende har herr Hammarlund framställt det ändringsförslag,

att de tillfälliga utskotten skulle helt och hållet afskaffa^ samt

tre nya ständiga utskott inrättas, nämligen ett kommunalutskott, ett

domänutskott och ett allmänt utskott. I motsats till hvad Kungl. Maj:t

föreslagit, anser herr Hammarlund att alla rena statsregleringsfrågor

böra bibehållas hos statsutskottet, hvars ledamotsantal skulle ökas från

tjugufyra till trettio.

Vid den granskning utskottet underkastat denna del af ämnet, har

utskottet funnit sig böra tillerkänna Kungl. Maj ds förslag ett bestämdt

företräde framför herr Hammarlunds. Utskottet anser nämligen hvarken

tillrådligt eller välbetänkt att afskaffa de tillfälliga utskotten. De skäl,

som af kommitterade anförts för dessa utskotts bibehållande och till

livilka utskottet tillåter sig hänvisa, har utskottet funnit i allo välgrundade

och öfvertygande. Hvad särskild! beträffar herr Hammarlunds

förslag att åt ett tillökadt statsutskott bibehålla hela statsregleringen,

vill utskottet häremot erinra, att följden af ett så talrikt utskott, som

förslaget åsyftar, skulle blifva antingen att den hufvudsakliga pröfningen

af ärendena skulle öfvergå på utskottets särskilda afdelningar, hvarigenom

den af motionären åsyftade enhetligheten i budgetbehandlingen

går förlorad, eller ock att plenibehandlingen kommer att blifva allt för

omständlig och tidsödande.

Kungl. Maj:ts förslag att inrätta ett nytt ständigt utskott för öfvertagande

af en del af statsutskottets och lagutskottets göromål synes

däremot vara en välbetänkt åtgärd och ägnad att undanröja de olägenheter,

som för närvarande äro förbundna med dessa utskotts arbete.

Erfarenheten har tydligen gifvit vid handen, att statsutskottet icke

är i stånd att inom rimlig tid medhinna behandlingen af alla de

ärenden, som för närvarande falla på dess lott, utan att en utbrytning

s. 47 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 25.

47

af vissa grupper af ärenden är oundgängligen af behofvet påkallad.

Men skall lättnaden för utskottet blifva effektiv, kan man icke stanna

vid att endast afskilja sådana ärenden, som ej hafva något dftekt samband

med statsrcgleringen. Vissa delar af budgeten måste jämväl undantagas.

Vid sådant, förhållande kan det icke vara annat än välbetänkt, att

såsom Kungl. Maj:t föreslagit, utbryta alla ärenden, som lyda under

jordbruksdepartementet, vare sig de äro att hänföra till statsregleringen

eller icke, för att tillsammans med lagstiftningsfrågor af enahanda eller

därmed besläktad innebörd öfverlämnas till ett nytt ständigt utskott.

Härigenom vinnes, icke blott att stats- och lagutskotten båda erhålla

nödig. lättnad i sitt arbete, utan jämväl att det nya utskottet får ett

enhetligt och begränsadt verksamhetsområde, hvilket uppenbarligen

måste anses innebära en högst afsevärd fördel.

För det nya utskottet har Kungl. Maj:t föreslagit namnet jordbruks-

och domänutskottet. Då emellertid ett dylikt dubbelnamn synes

mindre lämpligt, har utskottet, i anslutning till hvad herr Christiernson

föreslagit, ansett, att nyssnämnda benämning bör utbytas mot namnet

jordbruksutskottet. I öfverensstämmelse härmed har utskottet jämväl

funnit sig böra föreslå, att bankoutskottet bibehålies vid sin nuvarande

benämning.

Mot den af Kungl. Maj:t föreslagna ändrade fördelning af ärendena

mellan de ständiga utskotten, hvarigenom riksgälds- och pensionsärenden

samt lagstiftningen angående bankväsendet öfverflyttas

till bankoutskottet samt kommunallagstiftningen till konstitutionsutskottet,

har utskottet icke något att erinra.

Beträffande de smärre redaktionsförändringar utskottet vidtagit i

den kungl. propositionen torde ingen annan tarfva något vidare omnämnande

än det i § 43 riksdagsordningen införda tillägg, hvilket

after att uttryckligen betona, att vid utredandet och uppgifvandet af

nionde hufvudtitelns behof nödiga indragningar och besparingar böra

vidtagas på sätt är föreskrifvet för statsutskottet med afseende å de

liufvudtitlar, som af detta utskott skola behandlas.

I anslutning till hvad kommitterade föreslagit har uti den kungl.

propositionen jämväl upptagits en af redaktionella skäl föranledd ändring

*.§§ 37 och 114 regeringsformen. Då emellertid olika meningar gjort

sig gällande angående innebörden af detta ändringsförslag, och då det

i hvarje fall icke utgör någon nödvändig förutsättning för förslaget i

öfrigt, har utskottet ansett, att dessa båda paragrafer lämpligen böra

ur förslaget utgå.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 25.

På grund af livad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

l:o) att Riksdagen, med förklarande att Kungl.

Maj:ts förevarande proposition icke kan oförändrad

bifallas, ville antaga att hvila till vidare grundlagsenlig

behandling följande:

s. 49 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 25.

49

Förslag

till

ändrad lydelse af §§ 53, 69 och 87 regeringsformen samt §§ 37, 38, 39,

41 till och med 45 och 55 riksdagsordningen.

Regeringsformen.

(Nuvarande lydelse:)

§ 53.

Lagtima Riksdag skall för ärendenas

beredning tillsätta dessa utskott:

ett Konstitutionsutskott, att väcka

och upptaga frågor rörande förändringar

i grundlagarne och yttranden

däröfver till Riksdagen afgifva, samt

att granska de i Statsrådet förda protokoll;

ett Statsutskott, att utreda och

för Riksdagen uppgifva statsverkets

och riksgäldsverlcets tillstånd, förvaltning

och behof; ett Bevillningsutskott,

att behandla bevillningsfnågor; ett

Bankoutskott. att öfverse Bankens styrelse

och tillstånd samt föreskrifter

om bankoförvaltningen gifva; samt ett

Lagutskott, att utarbeta de från KamBih.

titt Riksd. hrot. 1908. 3 Sami.

(Föreslagen lydelse:)

§ 53.

Lagtima riksdag skall för ärendenas

beredning tillsätta dessa utskott:

ett konstitutionsutskott, ett statsutskott,

ett bevillningsutskott, ett bankoutskott,

ett lagutskott samt ett jordbruksutskott

med den sammansättning och

de uppgifter, som i riksdagsordningen

bestämmas.

24 Käft.

7

opaginerad Kontrollera mot PDF

so

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 25.

(Nuvarande lydelse:)

rama remitterade förslag till civil-,

kriminal-, kommunal- och kyrkolag arnes

förbättring.

Å urtima riksdag skola ej flera

utskott tillsättas, än som erfordras

för beredning af därvid förekommande

ärenden.

§ 69.

I)å Statsutskottets förslag rörande

antingen statens reglerande eller

bevillningens därefter lämpade hela

belopp, eller hvad till Riksgäl dskontorets

utgifter och inkomster hörer,

eller grunderna för Riksgäldskontorets

styrelse och förvaltning, till

pröfning hos Riksdagen förehafves,

gälle hvad angående behandlingen

af utskottets afgifna förslag uti riksdagsordningen

stadgas. Fatta Kamrarna

stridiga beslut, som ej varda

sammanjämkade, skola Kamrarne

hvar för sig rösta om de olika beslut,

hvari hvardera förut stannat;

kommande den mening, som därvid

erhåller de fleste ledamöters

af båda Kamrarne sammanräknade

röster, att gälla såsom Riksdagens

beslut.

§ 87.

l:o. Riksdagen äger gemensamt

med Konungen makt att stifta

allmän civil- och kriminallag äfvensom

kriminallag för krigsmakten

och att sådan förut stiftad lag förändra

och upphäfva. Ej må Konun
-

{Iöreslagen lydelse:)

Å urtima riksdag skola ej flere

utskott tillsättas, än som erfordras

för beredning af därvid förekommande

ärenden.

§ 69.

Då vederbörande utskotts förslag

rörande antingen statens reglerande

eller bevillningens därefter lämpade

hela bolopp, eller hvad till riksgäldskontorets

utgifter och inkomster

hörer, eller grunderna för riksgäldskontorets

styrelse och förvaltning,

till pröfning hos Riksdagen

förehafves, gälle hvad angående

behandlingen af utskottens afgifna

förslag uti riksdagsordningen stadgas.

Fatta kamrarna stridiga beslut,

som ej varda sammanjämkade,

skola kamrarne hvar för sig rösta

om de olika beslut, hvari hvardera

förut stannat; kommande den mening,

som därvid erhåller de fleste

ledamöters af båda kamrarne sammanräknade

röster, att gälla såsom

Riksdagens beslut.

§ 87.

l:o. Riksdagen äger gemensamt

med Konungen makt att stifta

allmän civil- och kriminallag äfvensom

kriminallag för krigsmakten

och att sådan förut stiftad lag förändra

och upphäfva. Ej må Konun
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 25.

51

(Nuvarande lydelse:)

gen utan Riksdagens samtycke, och

icke Riksdagen utan Konungens,

någon ny lag göra eller gammal

afskaffa. Frågor härom mai Riksdagens

Kamrar kunna väckas och

skola, sedan Lagutskottet däröfver

blifvit hördt, af Riksdagen afgöras.

Beslutar Riksdagen för sin del någon

ny lag eller gammal lags upphäfvande

eller förändring, aflämnas

förslag därom till Konungen,

som inhämte Statsrådets och Högsta

domstolens tankar däröfver, och,

sedan Han Sitt beslut fattat, meddele

Riksdagen antingen Sitt samtycke

till dess åstundan eller Sina

skäl att det vägra. Kan Konungen

icke förr, än Riksdagen åtskiljes,

fatta och meddela Sitt beslut, vare

Han oförhindrad att före nästföljande

riksdags öppnande förslaget

ordagrannt bifalla och allmän kungörelse

därom utfärda. Sker det

ej, anses ftffslaget hafva förfallit,

och Konungen underrätte då Riksdagen

vid dess nästa sammankomst

om de skäl, som hindrat förslagets

antagande. Finner Konungen godt

någon lagfråga för Riksdagen framställa,

äske Han Statsrådets och

Högsta domstolens yttrande däröfver,

samt meddele Sin proposition

tillika med berörda yttranden åt

Riksdagen, som med frågan vidare

förfar, såsom i riksdagsordningen

sägs.

2: o. Riksdagen äge ock gemensamt

med Konungen stifta, förändra

eller upphäfva kyrkolag; dock att

(Föreslagen lydelse:)

gen utan Riksdagens samtycke, och

icke Riksdagen utan Konungens,

någon ny lag göra eller gammal

afskaffa. Frågor härom må i Riksdagens

kamrar kunna väckas och

skola, sedan vederbörande utskott däröfver

blifvit hördt, af Riksdagen

afgöras. Beslutar Riksdagen för sin

del någon ny lag eller gammal lags

upphäfvande eller förändring, aflämnas

förslag därom till Konungen,

som inhämte statsrådets och högsta

domstolens tankar däröfver, och,

sedan han sitt beslut fattat, meddele

Riksdagen antingen sitt samtycke

till dess åstundan eller sina

skäl att det vägra. Kan Konungen

icke förr, än Riksdagen åtskiljes,

fatta och meddela sitt beslut, vare

han oförhindrad att före nästföljande

riksdags öppnande förslaget

ordagrant bifalla och allmän kungörelse

därom utfärda. Sker det

ej, anses förslaget hafva förfallit,

och Konungen underrätte då Riksdagen

vid dess nästa sammankomst

om de skäl. som hindrat förslagets

antagande. Finner Konungen godt

någon lagfråga för Riksdagen framställa,

äske han statsrådets och

högsta domstolens yttrande däröfver,

samt meddele sin proposition

tillika med berörda yttranden åt

Riksdagen, som med frågan vidare

förfar, såsom i riksdagsordningen

sägs.

2:o. Riksdagen äge ock gemensamt

med Konungen stifta, förändra

eller upphäfva kyrkolag; dock att

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 25.

(Nuvarande lydelse:)

därvid erfordras samtycke jämväl

af allmänt kyrkomöte. Öfver förslag’

angående dylik lag skola, på

sätt i mom. 1 sägs, Statsrådets och

Högsta domstolens tankar inhämtas

och jämte Konungens proposition,

då sådan göres, Riksdagen meddelas.

Har ej förslag, hvarom nu

fråga är, före början af riksdagen

näst efter den, som framställt eller

antagit förslaget, blifvit såsom lag

genom allmän kungörelse utfärdadt,

vare det förfallet, och Konungen

underrätte då Riksdagen om de

skäl, som hindrat förslagets antagande.

(Iöreslagen lydelse:)

därvid erfordras samtycke jämväl

af allmänt kyrkomöte. Öfver förslag

angående dylik lag skola, på

sätt i mom. 1 sägs, statsrådets och

högsta domstolens tankar inhämtas

och jämte Konungens proposition,

då sådan göres, Riksdagen meddelas.

Har ej förslag, hvarom nu

fråga är, före början af riksdagen

näst efter den, som framställt eller

antagit förslaget, blifvit såsom lag

genom allmän kungörelse utfärdadt,

vare det förfallet, och Konungen

underrätte då Riksdagen om de

skäl, som hindrat förslagets antagande.

Riksdagsordning eu.

§ 37.

1. A hvarje lagtima riksdag

skola, inom sex dagar efter dess

öppnande, tillsättas: ett Konstitutionsutskott,

ett Statsutskott, ett

Bevillningsutskott, ett Bankoutskott

samt ett Lagutskott. Dessa Riksdagens

ständiga utskott skola bestå:

Konstitutionsutskottet af tjugo,

Statsutskottet af tjugofyra, Bevillningsutskottet

af tjugo, Bankoutskottet

af sexton och Lagutskottet

af sexton ledamöter, hvilka hvardera

Kammaren till halfva antalet

inom sig väljer antingen omedelbart

eller, om Kammaren så beslutar,

genom elektorer; ankommande på

Kamrarnas sammanstämmande be
-

§ 37.

1. Å hvarje lagtima riksdagskola,

inom sex dagar efter dess

öppnande, tillsättas: ett konstitutionsutskott,

ett statsutskott, ett

bevillningsutskott, ett bankoutskott,

ett lagutskott samt ett jordbruksutskott.

Dessa Riksdagens ständiga

utskott skola bestå: konstitutionsutskottet

af tjugu, statsutskottet af

tjugufyra, bevillningsutskottet af

tjugu, bankoutskottet af sexton, lagutskottet

af sexton samt jordbruksutskottet

af sexton ledamöter, hvilka

hvardera kammaren till halfva antalet

inom sig väljer antingen

omedelbart eller, om kammaren så

beslutar, genom elektorer; ankom
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 25.

53

(Nuvarande lydelse:)

slut att, när sådant finnes vara af

nöden, tillsätta särskildt utskott för

upptagande af fråga, som tillhör

ständigt utskotts behandling, så ock

att, därest utskott anmäler behof

af förstärkning i ledamöternas antal,

sådant bevilja.

2. Hvardera Kammaren äger ock

inom sig utse suppleanter, att, vid

inträffadt förfall för utskottsledamöter,

i deras ställe inträda.

3. Därest i någondera Kammaren

fråga väckes, som icke tillhör förenämnda

utskotts behandling, men

är af beskaffenhet att utskotts yttrande

däröfver erfordras, skall för

frågans beredande ett tillfälligt utskott,

bestående af så många ledamöter,

som Kammaren nödigt aktar,

inom Kammaren tillsättas.

4. A urtima riksdag skola ej

flera utskott tillsättas, än som erfordras

för beredning af de därvid,

enligt 2 §, förekommande ärenden.

§ 38.

1. Konstitutionsutskottet tillkommer

att granska rikets grundlagar

samt att hos Riksdagen föreslå

de ändringar däruti, dem utskottet

anser högst nödiga eller

nyttiga och möjliga att verkställa,

så ock att meddela utlåtande öfver

de från Kamrarna till utskottet

hänvisade grundlagsfrågor.

(Föreslagen lydelse:)

mande på kamrarnas sammanstämmande

beslut att, när sådant finnes

vara af nöden, tillsätta särskildt

utskott för upptagande af frågor,

som tillhöra ständigt utskotts behandling,

så ock att, därest utskott

anmäler behof af förstärkning i

ledamöternas antal, sådant bevilja.

2. Hvardera kammaren äger ock

inom sig utse suppleanter, att, vid

inträffadt förfall för utskottsledamöter,

i deras ställe inträda.

3. Därest i någondera kammaren

fråga väckes, som icke tillhör förenämnda

utskotts behandling, men

är af beskaffenhet att utskotts yttrande

däröfver erfordras, skall för

afgifvande af utlåtande och förslag i

frågan ett tillfälligt utskott, bestående

af så många ledamöter, som

kammaren nödigt aktar, inom kammaren

tillsättas.

4. Å urtima riksdag skola ej

flera utskott tillsättas, än som erfordras

för beredning af de därvid,

enligt 2 §, förekommande ärenden.

§ 38.

1. Konstitutionsutskottet tillkommer

att granska rikets grundlagar

samt att hos Riksdagen föreslå

de ändringar däruti, dem utskottet

anser högst nödiga eller

nyttiga och möjliga att verkställa,

så ock att meddela utlåtande öfver

de från kamrarna till utskottet

hänvisade grundlagsfrågor.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 25.

(Nuvarande lydelse:)

2. Utskottet åligger ock att

äska de i Statsrådet förda protokoll,

med undantag af dem, som angå

ministeriella ärenden cell kommandomål,

Indika endast i livad som

rörer kända och af utskottet uppgiga

händelser kunna fordras. Om

utskottets rätt och plikt att, efter

granskning af dessa protokoll, hos

Riksdagen anmäla de anmärkningar,

hvartill denna granskning funnits

föranleda eller eljest vidtaga den

med anledning af gjord anmärkning

erforderliga åtgärd, så ock att,

när af riksdagsman eller af annat

utskott än Konstitutionsutskottet

fråga blifvit väckt, att Statsrådet

eller någon dess ledamot eller föredragande

sitt ämbete på obehörigt

sätt utöfvat, däröfver, före frågans

afgörande af Riksdagen, afgifva

yttrande, därom är i regeringsformen

stadgadt.

3. Utskottet tillkommer jämväl

att, då olika meningar mellan Kamrarna

uppstå, till kvilket utskott

uppkomna frågor och ämnen böra

hänvisas, därom besluta, så ock att

skilja mellan Kammare och dess

(Föreslagen lydelse:)

2. Utskottet skall vidare meddela

utlåtanden och afgifva förslag i anledning

af dit hänvisade frågor angående

stiftande, ändring, förklaring

eller upphäfvande af lagar och författningar

rörande statsrådets ansvarighet,

om förvärfvande och förlust

af medborgarrätt, om rikets vapen

och flagga och om allmänt kyrkomöte

så ock af kommunallagarna.

3. Utskottet åligger ock att

äska de i statsrådet förda protokoll,

med undantag af dem, som angå

ministeriella ärenden och kommandomål,

hvilka endast i hvad som

rörer kända och af utskottet uppgifna

händelser kunna fordras. Om

utskottets rätt och plikt att, efter

granskning af dessa protokoll, hos

Riksdagen anmäla de anmärkningar,

hvartill denna granskning funnits

föranleda, eller eljest vidtaga den

med anledning af gjord anmärkning

erforderliga åtgärd, så ock att,

när af riksdagsman eller af annat

utskott än konstitutionsutskottet

fråga blifvit väckt, att statsrådet

eller någon dess ledamot eller föredragande

sitt ämbete på obehörigt

sätt utöfvat, däröfver, före frågans

afgörande af Riksdagen, afgifva

yttrande, därom är i regeringsformen

stadgadt.

4. Utskottet tillkommer jämväl

att, då olika meningar mellan kamrarna

uppstå, till hvithet utskott

uppkomna frågor och ämnen böra

hänvisas, därom besluta, så ock att

skilja mellan kammare och dess

s. 55 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 25.

55

(Nuvarande lydelse:)

talman, då den senare vägrar proposition.

§ 39.

1. Statsutskottet, som skall undfå

del af Konungens angående statsverkets

tillstånd och behof till Riksdagen

aflåtna proposition och äga

tillgång till alla statsverkets räkenskaper

och handlingar, åligger att

granska, utreda och uppgifva statsoch

riksgäldsverkens tillstånd och förvaltning

samt föreslå ej mindre hvad

till fyllandet af deras behof erfordras,

sedan nödiga indragningar och besparingar

blifvit iakttagna, än äfven

beloppet af de summor, livilka,

jämlikt 63 § regeringsformen, skola

för särskilda händelser afsättas, så

ock att uppgifva, huru mycket bör

genom bevillningar utgöras.

2. Utskottet tillkommer ock

att efterse och granska, huruvida

gjorda eller förordnade utbetalningar

af statsmedlen icke öfverstigit

beloppet af de hufvudtitlar, Indika

af Riksdag uti uppgjord statsreglering

blifvit fastställda, och huruvida

utbetalningarna äro grundade

på behörigen upprättade stater,

eller Konungens med vederbörlig

kontrasignation utfärdade anordningar,

samt styrkta med behöriga

kvittenser af dem, som medlen emot
-

(Föreslagen lydelse)

talman, då den senare vägrar proposition.

§ 39.

1. Statsutskottet, som skall undfå

del af Konungens angående statsverkets

tillstånd och behof till Riksdagen

aflåtna proposition och äga

tillgång till alla statsverkets räkenskaper

och handlingar, åligger att,

i den mån det icke gäller jordbruksärenden

eller pensions- och indragning

sstaterna, granska, utreda och

uppgifva statsverkets tillstånd och

förvaltning samt föreslå hvad till

fyllandet af dess behof erfordras,

hvarvid nödiga indragningar och

besparingar böra iakttagas, så ock

att föreslå beloppet af de summor,

livilka, jämlikt 63 § regeringsformen,

skola för särskilda händelser

afsättas, och att uppgifva, huru

mycket bör genom bevillningar utgöras,

äfvensom att uppgöra förslag

till riksstat.

2. Utskottet tillkommer ock

att efterse och granska, huruvida

gjorda eller förordnade utbetalningar

af statsmedlen icke öfverstigit

beloppet af de hufvudtitlar, hvilka

af Riksdag uti uppgjord statsreglering

blifvit fastställda, och huruvida

utbetalningarna äro grundade

på behörigen upprättade stater,

eller Konungens med vederbörlig

kontrasignation utfärdade anordningar,

samt styrkta med behöriga

kvittenser af dem, som medlen emot
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 25.

(Nuvarande lydelse:)

tagit. Skulle, mot Riksdagens beslut,

de till någon liufvudtitel anslagna

summor befinnas dragna till

andra ändamål än dem, som under

samma liufvudtitel böra, eller något

af Riksdagen fastställdt anslag befinnas

öfverskridet, skall utskottet

bos kamrarna göra anmälan emot

den ämbetsman, som en sådan anordning

kontrasignera^ hvarefter

förfares enligt 106 och 107 §§ i

regeringsformen. Ej må dock, emot

föreskriften i 90 § regeringsformen,

utskottet i något klander af Konungens

gjorda anordningar ingå; ej

heller de för statsutgifterna redovisande

tjänstemän personligen för

utskottet eller Riksdagen till ansvar

ställas, utan må, där så nödigt

finnes, bos Konungen af Riksdagen

anmälas de anledningar, som förekommit

att emot någon sådan

tjänsteman i laglig ordning ansvar

yrka.

§ 41.

Bankoutskottet tillhör er att undersöka

Riksbankens styrelse och tillstånd

samt att hos Kamrarna föreslå

och i mål, för hvilka utskottet fått

sig sådan makt af Riksdagen uppdragen,

gifva föreskrifter om Bankens

förvaltning.

(Föreslagen lydelse:)

tagit. Skulle mot Riksdagens beslut,

de till någon hufvu dtitel anslagna

summor befinnas dragna till

andra ändamål än dem, som under

samma hufvudtitel höra, eller något

af Riksdagen fastställdt anslag befinnas

öfverskridet, skall utskottet

hos kamrarna göra anmälan emot

den ämbetsman, som en sådan anordning

kontrasignerat, hvarefter

förfares enligt 106 och 107 §§i

regeringsformen. Ej må dock, emot

föreskriften i 90 § regeringsformen,

utskottet i något klander af Konungens

gjorda anordningar ingå; ej

heller de för statsutgifterna redovisande

tjänstemän personligen för

utskottet eller Riksdagen till ansvar

ställas, utan må, där så nödigt

finnes, hos Konungen af Riksdagen

anmälas de anledningar, som förekommit

att emot någon sådan

tjänsteman i laglig ordning ansvar

yrka.

§ 41.

1. Bankoutskottet tillhör att

undersöka och utreda riksbankens

och riksgäldskontorets styrelse och

tillstånd samt att föreslå och i

mål, för hvilka utskottet fått sig

sådan makt af Riksdagen uppdragen,

gifva föreskrifter om bankens

och riksgäldskontor ets förvaltning

äfvensom att föreslå hvad till

fyllandet af riksgäldsverkets behof

erfordras.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 25.

(Kuvarande lydelse:)

§ 42.

1. Lagutskottet skall meddela

utlåtande öfver de från Kamrarna

dit hänvisade förslag till stiftande,

ändring, förklaring eller upphäfvande

af civil-, kriminal-, kommunaloch

kyrkolag; börande under civil - och kriminallag äfven förstås de delar

af krigslagar och författningar rörande

krigsväsendet, som äga tillämpning

till medborgare utom krigsstaten.

2. Utskottet skall ock granska

Justitieombudsmannens afgifna redogörelse,

äfvensom hans ämbetsdiarier

och registratur, samt med

utlåtande däröfver till Riksdagen

inkomma.

Bill. till Rik sd. Prof. 1908. 3 Sand.

(Föreslagen lydelse:)

2. Utskottet tillkommer och att

meddela utlåtanden och afgifva förslag

i anledning af de frun kamrarna

hänvisade frågor om stiftande, ändring,

förklaring eller upphäfvande af

lagar och författningar rörande såväl

riksbanken som andra bankinrättningar

samt om rikets mynt.

3. Utskottet skall jämväl undfå

del af Konungens omgående statsverkets

tillstånd och behof afl åtra proposition

hvad a,nyår pensions- och indragningsstaterna

och med. anledning däraf liksom

ock med afseende å de från

kamrarne dit hänvisade frågor rörande

pensionsväsendet afgifva utlåtanden

och förslag.

§ 42.

1. Lagutskottet skall meddela

utlåtanden och afgifva förslag i anledning

af de, såsom icke tillhörande

annat utskotts behandling, från kamrarna

dit hänvisade frågor om stiftande,

ändring, förklaring eller upphäfvande

af civil-, kriminal- och

kyrkolag, likasom ock af andra lagar

och författningar, som stiftas af

Konung och. Riksdag samfälldt.

2. Utskottet skall ock granska

justitieombudsmannens afgifna redogörelse,

äfvensom hans ämbetsdiarier

och registratur, samt med

utlåtande däröfver till Riksdagen

inkomma.

24 Höft.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 25.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

§ 43.

Ej må Statsrådsledamot eller

Justitieråd i utskott eller val till

utskott deltaga; ej heller någon,

af hvilken Riksdagen kan fordra

redo och ansvar, inväljas i utskott,

där redovisning för hans egna

ämbetsåtgärder kan förekomma.

§ 43.

./. Jordbruksutskottet, som skall

erhålla del af Konungens angående

statsverkets tillstånd, och behof till

Riksdagen afgifva proposition i hvad

den angår de under jordbruksdepartementet

lydande ärenden, åligger att

(franska samt, med iakttagande af

nödiga indragningar och besparingar,

utreda och uppgifva statsverkets behof

nied hänsyn till denna styrelsens gren

äfvensom att för öfrigi afgifva betänkanden

och förslag i anledning af

de från kamrarna till utskottet hänvisade

jordbruksärenden.

2. Utskottet åligger jämväl att

meddela utlåtanden och afgifva förslag

i anledning af alla från kamrarna

dit hänvisade frågor, som angå

stiftande, ändring, förklaring eller

upphäfvande af lagar och författningar

rörands hushållningen med

allmänna och enskilda skogar, om

jakt och fiske, om vattenrättsförhålllanden,

om skatteköp, afvittringar,

skiften och jordstyckningar samt därmed

sammanhängande ämnen, så och

angående vägar och skjutsväsende.

§ 44.

Ej må statsrådsledamot eller

justitieråd i utskott eller val till

utskott deltaga; ej heller någon,

af hvilken Riksdagen kan fordra

redo och ansvar, inväljas i utskott,

där redovisning för hans egna.

ämbetsåtgärder kan förekomma.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 25.

59

(Nuvarande lydelse:)

(Föreslagen lydelse:)

§ 44.

Utskotten välja, hvart inom sig.

ordförande och vice ordförande.

Intill dess sådant val försiggått,

föres ordet af den ledamot, som

de flesta riksdagar bevistat, och,

där två eller flere i lika, många

riksdagar deltagit, den af dem som

är till lefnadsåren äldst. De ständiga

utskotten utse, hvart för sig,

sekreterare och, efter samråd med

honom, den öfriga betjäning, som

nödig finnes. I tillfälligt utskott

välja ledamöter^, inom sig, för

hvarje särskild! mål eu föredragande,

hvilken det därjämte åligger

att uppsätta utskottets yttrande i

ämnet.

$ 45.

1. Alla utskott skola inom två

dagar från den, då de blifvit utsedda,

sammanträda. De böra, så

fort sig tjura låter, afgifva de yttranden.

, som på dem ankomma.

2. Har ledamot af utskott tre

gånger å rad, utan laga förfall,

från utskottets sammanträden sig

afhällit, bör ordföranden hos vederbörande

Kammare sådant anmäla,

på det annan ledamot i utskottet

må, i föreskrifven ordning, inväljas.

§ 55.

Motion i ämne, som tillhör ständigt

utskotts behandling, må af

§ 45.

1. Alla utskott skola inom tvä

dagar från den, då de blifvit utsedda,

sammanträda.

2. Utskotten välja hvart inom

sig, ordförande och vice ordförande.

Intill dess sådant val försiggått,

föres ordet af den ledamot, som

de flesta riksdagar bevistat, och,

där två eller flere i lika många

riksdagar deltagit, den af dem som

är till lefnadsåren äldst. De ständiga

utskotten utse, hvart för sig,

sekreterare och, efter samråd med

honom, den öfriga betjäning, som

nödig finnes. I tillfälligt utskott

välja ledainöterne, inom sig, för

hvarje särskildt mål eu föredragande,

hvilken det därjämte åligger

att uppsätta utskottets yttrande

i ämnet.

3. Har ledamot af utskott tre

gånger å rad, utan laga förfall,

från utskottets sammanträden sig

afhållit, bör ordföranden hos vederbörande

kammare sådant anmäla,

på det annan ledamot i utskottet

må, i föreskrifven ordning, inväljas.

4. Utskotten höra, så fort sig

gorå låter, afgifva de yttranden, som

på dem ankomma.

§ 55.

Motion i ämne, som tillhör ständigt

utskotts behandling, må af

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Konstitutionsutskottets

(Nuvarande lydelse:)

riksdagsman i den Kammare, lian

tillhör, göras inom tio dagar från

riksdags öppnande. Sedermera må

■sådan fråga, med undantag af grundlagsförslag,

icke kunna af riksdagsman

väckas, utan så vida den uf

redan inom någondera Kammaren

fattadt beslut eller upptaget ärende

eller annan under riksdagen inträffad

händelse omedelbarligen föranledes.

I ämne, som icke tillhör ständigt

utskotts behandling, kan motion, så

länge Riksdagen är samlad, framställas.

Motion bör alltid skriftligen

till protokollet afiämnas. Ej må

i eu skrift flera mål af olika beskaffenhet

sammanföras.

Utlåtande N:o 25.

(Föreslagen lydelse:)

riksdagsman i den kammare, han

tillhör, göras inom tio dagar från

riksdags öppnande eller, .om motionen

föranledes af kungl. proposition,

som efter öppnandet till Riksdagen

aflåtits, inom femton dagar från

propositionens aflemnande i kammare.

Motion i ämne, som tillhör tillfälligt

utskotts behandling, må väckas inom

tjugu dagar efter riksdags öppnande,

kammare obetaget att för särskild

joll medgifva, att sådan motion äfven

senare må väckas.

I grundlagsfrågor samt i frågor,

som röra någondera kammaren etisk

tidt, så ock i frågor, som af redan

inom någondera kammaren fattadt

beslut eller annan under riksdagen

inträff ad händelse omedelbarligen föranledas,

må motion framställas, så

länge Riksdagen är samlad.

Motion bör alltid skriftligen till

protokollet aflämnas. Ej må i eu

skrift flera mål af olika beskaffenhet

sammanföras.

2:o) att a) herr Christiernsons motion n:o 232 och

b) herr Hammarlunds motion n:o 247

må, i de delar, i livilka de ej genom utskottets ofvan

under punkten l:o) gjorda hemställan kunna anses

besvarade, icke föranleda någon Riksdagens åtgärd.

Stockholm den 21 maj 1908.

På utskottets vägnar:

HUGO BLOMBERG.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N.v 25.

61

Reservationer:

vid punkten l:o) af utskottets hemställan :

af herrar Östberg, Fatbeck, friherre Bonde, von Geijer och von

Schéele, som anfört:

Då det enligt vår mening är synnerligen angeläget, att budgetfrågorna

vinna en enhetlig behandling och att därföre statsregleringsärendenas

förberedande handläggning så långt som möjligt fortfarande

verkställes inom statsutskottet, måste förslaget om samtliga de till

statsregleringen hörande jordbruksärendenas öfverflyttande till annat

utskott väcka betänkligheter. Vi anse dessutom, att den lättnad i statsr

utskottets arbete, som vinnes genom att till bankoutskottet öfverflytta

riksgäldsärenden och pensionsfrågor och till ett nytt utskott frågor om

dispositionen och förvaltningen af statens domäner med därtill hörande

inrättningar, är sa betydande, att därutöfver gående åtgärder till lättnad

af statsutskottets arbetsbörda åtminstone för närvarande icke äro nödvändiga.

På grund häraf hafva vi icke kunnat i nu berörda hänseende

biträda utskottets förslag, utan hemställa,

att Riksdagen, med förklarande att Kungl. Maj:ts

förevarande proposition icke kan oförändrad bifallas,

ville antaga att hvila till vidare grundlagsenlig behandling

följande förslag till ändrad lydelse af §§ 53,

69 och 87 regeringsformen samt §§ 37, 38, 39, 41

till och med 45 och 55 riksdagsordningen:

Regeringsformen.

§ 53.

Lagtima riksdag skall för ärendenas beredning tillsätta dessa utskott.

ett konstitutionsutskott, ett statsutskott, ett bevillningsutskott,

ett bankoutskott, ett lagutskott samt ett domänutskott med den sammansättning

och de uppgifter, som i riksdagsordningen bestämmas.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 25,

Å urtima riksdag skola ej flere utskott tillsättas, äu som erfordras

för beredning af därvid förekommande ärenden.

§ 69.

Lika med utskottets förslag.

§ »7.

Lika med utskottets förslag.

Riksdagsordningen.

§ 37.

1. A hvarje lagtima riksdag skola, inom sex dagar efter dess

öppnande, tillsättas: ett konstitutionsutskott, ett statsutskott, ett bevillningsutskott,

ett bankoutskott, ett lagutskott samt ett domänutskott.

Dessa Riksdagens ständiga utskott skola bestå: konstitutionsutskottet

af tjugu, statsutskottet af tjugufyra, bevillningsutskottet af tjugu, bankoutskottet

af sexton, lagutskottet af sexton samt domänsutskottet af

sexton ledamöter, Indika hvardera kammaren till halfva antalet inom

sig väljer antingen omedelbart eller, om kammaren så beslutar, genom

elektorer; ankommande på kamrarnas sammanstämmande beslut att,

när sådant Annes vara af nöden, tillsätta särskildt utskott för upptagande

af frågor, som tillhöra ständigt utskotts behandling, så ock

att därest utskott anmäler behof af förstärkning i ledamöternas antal,

sådant bevilja.

2. Hvardera kammaren äger ock inom sig utse suppleanter, att,

vid inträflädt förfall för utskottsledamöter, i deras ställe inträda.

3. Därest i någondera kammaren fråga väckes, som icke tillhör

förenämnda utskotts behandling, men är af beskaffenhet att utskotts

yttrande däröfver erfordras, skall för afgifvande af utlåtande och förslag

i frågan ett tillfälligt utskott, bestående af så många ledamöter, som

kammaren nödigt aktar, inom kammaren tillsättas.

4. Å urtima riksdag skola ej flera utskott tillsättas, än som

erfordras för beredning af de därvid, enligt 2 §, förekommande ärenden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 25.

68

§ 38.

Lika med utskottets förslag.

§ 39.

1. Statsutskottet, som skall undfå del af Konungens angående

statsverkets tillstånd och behof till Riksdagen aflåtna proposition och

äga tillgång till alla statsverkets räkenskaper och handlingar, åligger

att, i den mån det icke gäller pensions- och indragningsstaterna,

granska, utreda och uppgifva statsverkets tillstånd och förvaltning samt

föreslå hvad till fyllandet af dess behof erfordras, hvarvid nödiga indragningar

och besparingar böra iakttagas, så ock att föreslå beloppet

af do summor, Indika, jämlikt 63 § regeringsformen, skola för särskilda

händelser afsättas, och att uppgifva, huru mycket bör genom bevillningar

utgöras, äfvensom att uppgöra förslag till riksstat.

2. Utskottet tillkommer ock att efterse och granska, huruvida

gjorda eller förordnade utbetalningar af statsmedlen icke öfverstigit

beloppet af de hufvudtitlar, Indika af Riksdag uti uppgjord statsreglering

blifvit fastställda, och huruvida utbetalningarna äro grundade på

behörigen upprättade stater eller Konungens med vederbörlig kontrasignation

utfärdade anordningar, samt styrkta med behöriga kvittenser

af dem, som medlen emottagit. Skulle mot Riksdagens beslut, de till

någon hufvudtitel anslagna summor befinnas dragna till andra ändamål

än dem, som under samma hufvudtitel höra, eller något af Riksdagen

fastställd t anslag befinnas öfverskridet, skall utskottet hos kamrarna

gorå anmälan emot den ämbetsman, som en sådan anordning kontrasignera!,

, hvarefter förfaren enligt 10G och 107 §§ i regeringsformen.

Ej må dock, emot föreskriften i 90 § regeringsformen, utskottet i något

klander af Konungens gjorda anordningar ingå; ej heller de för statsutgifterna

redovisande tjänsteman personligen för utskottet eller Riksdagen

till ansvar ställas, utan må, där så nödigt finnes, hos Konungen

åt Riksdagen anmälas de anledningar, som förekommit att emot någon

sådan tjänsteman i laglig ordning ansvar yrka.

§ 41.

Lika med utskottets förslag.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Konstitutionsvtskottets Utlåtande N:o 25.

§ 4*2.

Lika med utskottets försko''.

o

§ 43.

Domänutskottet åligger att afgifva utlåtanden och förslag i anledning

af till detsamma hänvisade frågor, som angå dels dispositionen

och förvaltningen åt statens domäner, jämväl jordägarandel i gruffyndigheter,

samt vattenfall och därmed förbundna inrättningar äfvensom

byggnader, som ej äro för särskildt ändamål upplåtna, dels ock stiftande,

ändring, förklaring eller upphäfvande af lagar och författningar rörande

hushållningen med allmänna och enskilda skogar, om jakt och fiske,

om vattenrättsförhållanden, om skatteköp, om afvittringar, skiften och

jordstyckningar samt därmed sammanhängande ämnen, så ock angående

vägar och skjutsväsende.

§ 44.

Lika med utskottets försko*.

O

§ 45.

Lika. med utskottets förslag.

§ 55.

Lika med utskottets förslag.

af herrar Cl a son, ron Monitör, Beckman och Jansson, h vilka anfört:

Då kung! propositioner aflämnas före påskferiernas inträdande,

kunna närmare fjorton dagar förflyta innan riksdagsarbetet åter effektivt

tager sin början. En motionstid af femton dagar är under sådana förhållanden

för kort, därest motioner behöfva innehålla utförligare utredning

af de grunder, på Indika förändringar i kung], propositioner

synas önskvärda. Då därtill kommer, att understundom kungl. propositioner

aflämnas, Indika först efter flere dagar blifva i tryck utdelade,

synes oss tiden för afgifvande af motion i anledning af kungh propo
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 25.

65

sition böra sättas till tjugu dagar efter det att propositionen blifvit

aflämnad. Vi anse alltså att första stycket af § 55 bort erhålla följande

lydelse:

Motion i ämne, som tillhör ständigt utskotts behandling, må af

riksdagsman i den kammare, han tillhör, göras inom tio dagar från

riksdags öppnande eller, om motionen föranledes af kungl. proposition,

som efter öppnandet till Riksdagen aflåtits, inom tjugu dagar från

propositionens aflämnande i kammare. Motion i ämne, som tillhör

tillfälligt utskotts behandling, må väckas inom tjugu dagar efter riksdags

öppnande, kammare obetaget att för särskildt fall medgifva, att

sådan motion äfven senare må väckas.

af herr Staaff, med hvilken herr Kvarnzelius förenat sig, som anfört:

Efter min mening komma de i Kungl. Maj:ts proposition föreslagna

och af utskottet tillstyrkta förändringarne i utskottsordningen

väl att i afsevärd mån lätta och jämna Andra Kammarens — ty det

är om den det här hufvudsakligen är fråga — arbete. Men jag hyser

starka tvifvel på att olägenheterna därigenom skulle kunna blifva fullständigt

afhjälpta. För att uppnå detta mål hade det efter min åsikt

framför allt varit nödvändigt att klyfva statsutskottet i två själfständiga

utskott. Häremot har invändts, att enhetligheten i behandlingen af

statsregleringen på det sättet skulle upphöra. Men då statsutskottet

ingalunda för närvarande ägnar statsregleringen någon enhetlig behandling,

kan denna invändning icke förtjäna något som helst afseende.

Emellertid har jag icke sett någon möjlighet att i sakens nuvarande

läge vinna erforderligt gehör för det af mig angifna önskemål, hvadan

jag funnit mig böra biträda hvad utskottet föreslagit.

af herr Kvarnzelius, som ansett, att § 55 riksdagsordningen bort

bibehållas vid sin nuvarande lydelse;

af herr von Schéele, som ansett, att en afsevärd tidsvinst kunde

göras genom förkortning af ledigheten vid påsk från utskottsarbete

och utskottsplena.

Det skulle här antecknas, att herr Nyström icke deltagit i den

slutliga behandlingen af denna fråga.

Bill. till Biksd. Prof. 1908. 3 Sami. 24 Höft.

9

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.