Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående åvägabringande af en effektiv kontroll öfver lagars och författningars efterlefnad inom armén och flottan.

1908-04-06 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1908:9, Utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående åvägabringande af en effektiv kontroll öfver lagars och författningars efterlefnad inom armén och flottan.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9,

I

]Y:o 9.

Ank. till Eiksd. kansli den 6 april 1908, kl, 5 e, m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om

skrifvelse till Kungl. Maj:t angående åvägabringande af

en effektiv kontroll öfver lagars och författningars efterlefnad

inom armén och flottan.

Uti en inom Andra Kammaren vackt, till konstitutionsutskottet hänvisad

motion, n:o 228, hafva herrar Karl Staaff, Tli. af Callerholm,

Fridtjuv Berg, Ernst Beckman, Victor Moll, K. G. Karlsson, Jakob Pettersson,

Johan Ericsson, Joll. Ström, G. Jansson, S. H. Kvarnzelius, J. Bromée,

Aug. Henricson, Karl Starbäck, Ad. Wiklund och Jacob T. Larsson hemställt,

att Riksdagen måtte besluta att i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla,

det täcktes Kungl. Maj:t låta allsidigt utreda frågan om åvägabringande,

genom utvidgande af redan befintliga institutioner eller genom upprättande

af ett särskildt ämbete eller annorledes, af en effektiv kontroll öfver

lagars och författningars efterlefnad inom armén och flottan samt för

Riksdagen framlägga förslag till de ändringar i gällande grundlagar,

hvartill utredningen gifver anledning.

Till stöd för sitt förslag hafva motionärerna anfört följande:

»Frågan om åstadkommande af en permanent effektiv kontroll öfver

landets militärväsende — armén som flottan — har af enskild motionär

tre särskilda gånger gjorts till föremål för Riksdagens pröfning. I motion

till 1901 års riksdag hemställde motionären, att såsom hyflande för vidare

Bill. till Bilcsd. Prot. 1908. 3 Sami. 9 Höft. (N:o 9). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande N:o 9.

grundlagsenlig behandling måtte antagas ett förslag till vissa tillägg till

regeringsformen och riksdagsordningen, innehållande bestämmelser i afseende

å val af en Riksdagens militieombudsman samt rörande denne

ämbetsmans uppgifter och ställning. Motionen blef af konstitutionsutskottet

afstyrka men mot utskottets utlåtande i ämnet afgafs reservation

af fyra dess ledamöter, Indika ansågo, att utskottet bort föreslå eu skrifvelse

till Kungl. Maj:t med anhållan, det Kungl. Maj:t täcktes åt kommittén

för verkställande af en revision af strafflagen för krigsmakten och

förordningen om krigsdomstolar etc. uppdraga att jämväl taga under ompröfning

i motionen framställda förslag. Första Kammaren biföll utskottets

hemställan, hvaremot Andra Kammaren godkände ett under öfverläggning

i kammaren i öfverensstämmelse med nyssnämnda reservation

framställdt yrkande.

Vid i 903 års riksdag väckte samma motionär förslag därom, att

Riksdagen måtte besluta att i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det

täcktes Kungl. Maj:t låta allsidigt utreda frågan om upprättande af ett

nytt folkrepresentativt ämbete — närmast efter mönstret af justitieombudsmansämbetet

— till kontroll öfver landets militärväsende samt för

Riksdagen framlägga förslag till de ändringar i gällande grundlagar, hvartill

utredningen gåfve anledning. Äfven denna motion afstyrktes af konstitutionsutskottet.

Tio reservanter inom utskottet förenade sig emellertid

om en hemställan af innehåll, att Riksdagen måtte besluta att i

skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t låta allsidigt

utreda frågan om åvägabringande, genom utvidgande af redan befintliga

institutioner eller genom upprättande af ett särskildt ämbete eller

annorledes, af en effektiv kontroll öfver lagars och författningars efterlefnad

inom armén och flottan samt för Riksdagen framlägga förslag till

de ändringar i gällande grundlagar, hvartill utredningen kunde gifva an1

edninor. Denna hemställan vann Andra Kammarens bifall, under det

O

Första Kammaren biföll utskottets hemställan.

Vid 1904 års riksdag framställde motionären ånyo förslag i ämnet,

denna gång med en hemställan af enahanda innehåll som den, hvilken

året förut antagits af Andra Kammaren. Förslaget tillstyrktes af konstitutionsutskottet

mot nio reservanter, alla tillhörande Första Kammaren,

hvilka ville afstyrka detsamma. Utskottets hemställan bifölls af Andra,

men afslogs af Första Kammaren.

Motionären hade vidlyftigt motiverat sin vid 1901 års riksdagväckta

motion. Därefter tillfogade han åtskilliga ytterligare reflexioner

i ämnet vid sin motion till 1903 års riksdag samt bemötte de invänd
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9. 3

ningar, som vid ärendets första behandling gjorts. De tio reservanterna

vid 1903 års riksdag motiverade äfven sin reservation. Slutligen märkes

1904 års konstitutionsutskotts motivering för den tillstyrkande hemställan,

som då gjordes. Det torde för närvarande vara tillräckligt att hänvisa

till dessa motiveringar samt att ytterligare allenast betona följande.

Behofvet af eu sådan permanent, väl ordnad kontroll, som i de

föregående förslagen ifrågasatts, har uppenbart icke aftagit utan tvärtom

växt genom senare tiders mångahanda erfarenheter från det militära området.

Frågan synes i själfva verket kunna inskränkas till, huru kontrollen

bäst och lämpligast må anordnas. Och då vi lika litet som den

hittillsvarande förslagsställaren i sina senare motioner samt 1903 års

reservanter och 1904 års konstitutionsutskott’ förorda någon omedelbar

lagstiftning, utan allenast vilja kraftigt framhålla nödvändigheten af en

allsidig utredning, synes det oss som om alla för försvarsväsendets rätta

skötsel intresserade borde kunna ena sig i ett sådant främjande af den

viktiga frågan.»

Såsom motionärerna erinrat framställdes vid 1904 års riksdag uti

en inom Andra Kammaren väckt motion förslag af enahanda innehåll som

det nu föreliggande. Uti sitt öfver motionen afgifna utlåtande anförde

konstitutionsutskottet följ ande:

»Det i förevarande motion innefattade förslag om åstadkommande

af effektiv kontroll öfver landets militärväsende finner utskottet vara förtjänt

af beaktande. I samma mån som omfattningen väsentligen ökas af

såväl de personliga förpliktelser som de ekonomiska uppoffringar, hvilka

medborgarne till fyllande af statens kraf nödgas åtaga sig, uppstår en

alltjämt växande fordran på kontroll öfver, att ej mindre de personliga

förpliktelserna utkräfvas på ett sätt, som icke medför fara för kränkning

af de medborgerliga rättigheterna, än äfven de medel, som genom de

ekonomiska uppoffringarna åstadkommas, varda i enlighet med gifna föreskrifter

behörigen använda för de ändamål, hvartill de äro afsedda. Om

det således redan i och för sig måste betraktas såsom ett önskemål af

stor betydenhet att skapa ett nytt värn för de medborgerliga rättigheterna

och ökadt tillfälle för Riksdagen att göra sin granskningsrätt gällande på

områden, där den hittills knappast kunnat göras effektiv, lär genomförandet

af ett dylikt önskemål framstå såsom ännu mera betydelsefullt

just i närvarande tid, då vårt land efter antagande af 1901 års värnpliktslag

står inför verkställigheten af djupt ingripande härordningsreformer

och snabbt växande anslagskraf för armé och flotta. Otvifvelaktigt

Utskottets

yttrande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

är också, i betraktande af den väsentligt utsträckta tiden för värnpliktens

fullgörande och de betydligt ökade utgifterna för försvarsändamål, hvilka

blifvit en följd af den nya härorganisationen, att en verksam tillsyn och

en skärpt kontroll öfver den värnpliktiga ungdomens behandling samt

lagars och författningars efterlefnad på det militära området skulle komma

att utgöra en faktor af största vikt, då det gäller att i befolkningens

djupa lager åt det nya värnpliktssystemet förvärfva den tillit och det allmänna

förtroende, som detta icke kan undvara för att blifva rätt verksamt

och som skola däråt skänka önskvärd bärighet och styrka. Härtill

kommer slutligen att, enligt hvad erfarenheten på andra områden gifver

vid handen, redan befintligheten af ändamålsenligt anordnad tillsyn och

kontroll är i hög grad ägnad att förebygga missgrepp samt gifva stadga

åt efterlefnaden af lagar och författningar inom det område, som den

kontrollerande verksamheten är afsedd att öfvervaka.

Finner alltså utskottet, att åtgärder böra för det nu omhandlade

önskemålets vinnande vidtagas, återstår att besvara frågan, huru detta

mål lämpligast må ernås. Härvid kunna naturligen olika möjligheter

tänkas. Då utskottet emellertid håller före, att en kontroll i förevarande

afseende bör, därest genom densamma medborgarnes rätt och bästa skall

behörigen tillvaratagas, i hufvudsak utgå från Riksdagens sida och verkställas

af något dess organ, tvekar utskottet icke att såsom de utvägar,

hvilka vid frågans utredning i främsta rummet böra tagas i öfvervägande,

anvisa de olika sätt för kontrollens ordnande, som motionären i det

föregående förordat. Sålunda skulle antingen den ökade kontrollen öfver

militärväsendet kunna uppdragas åt redan befintliga institutioner och i

så fall väl företrädesvis åt j ustitieombudsmansämbetet, hvars arbetskrafter

för sådant ändamål skulle förstärkas, eller nämnda kontroll, såsom

motionären närmast tänkt sig, anförtros åt en af Riksdagen utsedd, ny

ämbetsman med ungefär samma ställning som den nuvarande justitieombudsmannens,

eller ock vissa funktioner, nämligen de, som sammanhängde

med öfvervakandet af de värnpliktiges rättsliga ställning, anförtros

åt justitieombudsmannen, medan den kontroll öfver efterlefnaden inom

armén och flottan af administrativa och ekonomiska författningar, hvilken

genom en för ändamålet affattad instruktion närmare bestämts, kunde

uppdragas åt eu af Riksdagen utsedd, ny ämbetsman. Såsom en gifven

följd häraf torde få betraktas, att de konstitutiva bestämmelserna rörande

denna kontrolll böra i grundlag intagas. Den föreliggande frågan synes

emellertid vara af beskaffenhet att böra i hela sin vidd underkastas en

noggrann och ingående utredning, hvilken icke lär kunna på annat sätt

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

5

än genom Kung!. Maj:ts försorg verkställas. En sådan utredning skulle

gifvetvis hafva till uppgift, bland annat, att utstaka bestämda gränser

mellan verksamhetsområdet för eventuellt blifvande och hittillsvarande

kontrollerande myndigheter äfvensom för de särskilda myndigheternas

olika funktioner.»

Konstitutionsutskottet vid innevarande års riksdag har icke funnit

anledning att frångå den uppfattning i föreliggande fråga, som utskottet

sålunda vid 1904 års riksdag uttalat. De skäl, som af utskottet då anfördes

till stöd för dess hemställan, finner utskottet fortfarande äg''a full

giltighet. För förebyggande af hvarje missförstånd vill utskottet blott

där utöfver uttryckligen betona, att här naturligtvis uteslutande är fråga

om kontroll, ej om någon slags rätt att direkt ingripa i den militära

ledningen. Och då utskottet är med motionärerna ense därutinnan, att

behofvet af en sådan permanent kontroll, som i motionen ifrågasättes,

icke aftagit utan tvärtom växt genom senare tiders mångahanda erfarenheter

från det militära området, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, med bifall till förevarande

motion, besluta att i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla,

det täcktes Kungl. Maj:t låta allsidigt utreda

frågan om åvägabringande, genom utvidgande af redan

befintliga institutioner eller genom upprättande af ett

särskildt ämbete eller annorledes, af en effektiv kontroll

öfver lagars och författningars efterlefnad inom

armén och flottan samt för Riksdagen framlägga förslag

till de ändringar i gällande grundlagar, hvartill

utredningen gifver anledning.

Stockholm den 6 april 1908.

På utskottets vägnar:

HUGO BLOMBERG.

Bill. till BiJcsd. Prot. 1908. 3 Sami. 9 Käft.

2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

Reservation:

af herrar Blomberg, Behm, Säve, Ostberg, Clason, Nyström, von

Mentzer och Björck, hvilka ansett att, då motionärerna icke anfört några

nya skäl för sitt förslag, som vid 1904 års riksdag af Första Kammaren

utan votering afslogs, och då därjämte Kungl. Maj:t den 28 februari

detta år tillsatt en särskild kommitté för att verkställa utredning rörande

lämplig kontroll af den militära förvaltningen och rörande dennas organisation,

hvarvid afsetts att få klargjordt, i hvad mån kontroll af och samarbete

med civila personer lämpligen borde inom det militära området

äga rum, utskottet bort, under hänvisande till sina motiverade uttalanden

öfver de i likartad! syfte vid 1901 och 1903 årens riksdagar gjorda och

i föreliggande motion ånyo åberopade framställningar och med erinring

om Kungl. Maj:ts ofvan omförmälda åtgärd för åstadkommande af utredning

rörande lämpliga anordningar för vinnande af ökad kontroll öfver

landets militära förvaltning, hemställa,

att herrar Karl Staaffs m. fl. motion icke må

föranleda någon Riksdagens åtgärd.

O ö o

Det skulle här antecknas, att herrar Berlin och Sjöholm icke deltagit

i detta ärendes behandling inom utskottet.

o o

STOCKHOLM SVENSKA BOKTYCKERIAKTIEBOLAGET 1908.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.