Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring af 59 § i lagen angående vägliållnmgsbesvärets utgörande på landet.

1908-02-28 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1908:22, Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring af 59 § i lagen angående vägliållnmgsbesvärets utgörande på landet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 22.

X:0 22.

Ank. till Eiksd. kansli den 28 febr. 1908, kl. 4 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring af 59 §

i lagen angående vägliållnmgsbesvärets utgörande på

landet.

I en inom Andra Kammaren väckt, till lagutskottet hänvisad motion,

n:o 85, hemställer herr C. Sandquist,

att Riksdagen måtte för sin del besluta, att 59 § i lagen om ändring

i vissa delar af lagen, angående väghållningsbesvärets utgörande på landet

den 23 oktober 1891; gifven den 20 juni 1905, måtte erhålla följande

förändrade lydelse:

59 §.

Vägskatten utgår efter vägfyrk med iakttagande däraf:

a) att jordbruksfastighet, med undantag af staten eller menighet

tillhöriga allmänningsskogar, påföres en vägfyrk för hvarje ett hundra

kronor af taxeringsvärdet,

b) att dessa skogar påföres en vägfyrk för hvarje etthundrafemtio

kronor af taxeringsvärdet,

c) att frälseränta samt annan fastighet påföres en vägfyrk för hvarje

två hundra kronor af taxeringsvärdet, samt

Bill. till Eiksd. Prot. 1908. 7 Sami. 20 ILäft. (N:o 22)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 22.

d) att inkomst påföres en vägfyrk för hvarje trettio kronor af den

beskattningsbara andelen däraf,

dock med iakttagande af hvad som icke uppgår till en hel vägfyrk

bortfaller.

Yägfyrktalslängd i enlighet med dessa bestämmelser upprättas för

hvarje kommun af häradsskrifvaren mot ersättning ur vägkassan med

belopp hvarom särskildt stadgas. Längden skall senast den 1 december

af häradsskrifvaren sändas till kommunalnämnden, som låter i kommunens

fyrktalslängd införa vägfyrktalen; hvarefter, och sedan vägfyrktalslängden

på enahanda sätt, som i fråga om kommunens fyrktalslängd är föreskrifvet,

undergått granskning och justering, vägfyrktalslängden ofördröjligen skall

af kommunalstämmans ordförande tillställas vägstyrelsen.

e) Hvad sålunda är stadgadt innebär icke något hinder för att

vägfyrktalslängd upprättas af förtroendemän, utsedda af väghållningsskyldige

jämlikt 63 §. Beslut därom skall årligen före den 1 november

meddelas häradsskrifvaren medelst utdrag af vägstämmoprotokollet.

Till stöd för sin i motionen gjorda hemställan har motionären anfört

följande.

»Uti fjärde stycket af väglagens 63 § medgifves väghållningsskyldige

rättighet ''besluta, att vägskattens debitering, uppbörd och redovisning må

öfverlämnas åt kommunalnämnd, därest öfverenskommelse därom träffas,

eller åt utsedda förtroendemän’.

Såsom kändt är erhölls denna rättighet genom den af Riksdagen år

1905 vidtagna revision af väglagen, hvilken revision af Kungl. Maj:t

stadfästades genom ''Lag om ändring i vissa delar af lagen angående väghållningsbesvärets

utgörande på landet den 23 oktober 1891’; gifven den

20 juni 1905.

I föga öfverensstämmelse med denna åt väghållningsskyldige medgifna

rättighet bestämmes uti 59 § af samma lag d): ''Vägfyrktalslängd

i enlighet med dessa bestämmelser skall upprättas för hvarje kommun af

häradsskrifvaren mot ersättning ur vägkassan med belopp, hvarom särskildt

stadgas’ etc.

Att detta stadgande förefinnes med hänsyn till de väghållningsskyldige,

som enligt första stycket af berörda 63 § anlita Konungens

befallningshafvande ombesörja, att vägskatten varder genom vederbörande

i sammanhang med kronoskatterna debiterad, indrifven och redovisad,

det är ju alldeles riktigt. Men att enahanda bestämmelse skall vara

absolut gällande jämväl med hänsyn till de väghållningsskyldige, som

begagna sig af den rättighet, som uti det åberopade fjärde stycket af

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lagutskottets Utlåtande N:o 22.

samma § omförmäles, det innebär uti sig en oegentlighet, som af flera

skäl icke borde existera. Ty uppenbart är det väl, att vida större arbete

och ansvar äro förenade med ''vägskattens debitering, uppbörd och redovisning’

än med uppgörandet af vägfyrktalslängden. Då väghållningsskyldiges

''förtroendemän'' anförtros att ombesörja det större och ansvarsfullare

arbetet: ''vägskattens debitering, uppbörd och redovisning’, borde

väl ock det vida mindre maktpåliggande uppdraget: upprättandet af vägfyrktalslängden

få ombesörjas af dem.

Att ersättningen för vägfyrktalslängdens upprättande i så fall komme

att blifva afsevärdt mindre betungande, än nu är förhållandet, det är ett

antagande, som icke behöfver bevisas.

Ett tillägg af nu antydda innebörd till meranämnda 59 § synes

sålunda hafva giltiga skäl för sig.»

Syftet med förevarande framställning synes hafva varit att bringa

59 § väglagen i öfverensstämmelse med 63 § samma lag, sådan denna

paragraf lyder enligt lag den 20 juni 1905. Den åsyftade öfverensstämmelsen

skulle emellertid icke i allo vinnas genom ett bifall till motionärens

förslag. I 63 § tillerkännes nämligen de väghållningsskyldige rätt

att öfverlämna vägskattens debitering, uppbörd och redovisning åt kommunalnämnd,

därest öfverenskommelse därom träffas, eller åt utsedda förtroendemän,

under det att motionären, såsom det synes utskottet, utan

giltig anledning inskränkt sig till att föreslå, att i 59 § måtte stadgas

frihet för de väghållningsskyldige att genom utsedda förtroendemän låta

ombesörja upprättande af vägfyrktalslängder.

Såvidt utskottet kunnat finna, är det viktigaste sakliga skäl, som

kan anföras till stöd för den ifrågasatta lagändringen, att kostnaderna för

vägfyrktalslängdens upprättande därigenom skulle något nedbringas. Då

emellertid den ersättning, häradsskrifvaren äger uppbära för besväret med

uppgörande af omförmälda fyrktalslängd, utgår enligt fastställd taxa, samt

de personer, hvilka af de väghållningsskyldige kunde komma att för ändamålet

utses, i de flesta fall lära betinga sig godtgörelse för arbetet med

längdens upprättande, torde den minskning i kostnader, som skulle uppkomma

genom ett bifall till ifrågavarande motion, blifva så ringa, att

den icke kan vara afgörande. Någon allmän önskan om vidtagande af

en lagändring i den riktning motionären föreslagit torde icke förefinnas

eller har åtminstone icke framträdt, och enligt utskottets förmenande

skulle de väghållningsskyldige blott i ett fåtal fall komma att begagna

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Utlåtande N:o 22.

sig af en eventuell rättighet att genom utsedda förtroendemän uppgöra

vägfyrktalslängden. Det är uppenbarligen af stor vikt, att denna, hvilken

ligger till grund för debiteringen af vägskatten, blifver med tillbörlig

noggrannhet upprättad; och torde det med fog kunna antagas, att garantierna

härför äro större, om arbetet med längdens uppgörande såsom hittills

anförtros åt en statens tjänsteman, än om detsamma skulle anförtros

åt de väghållningsskyldige själfva.

På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke må till nåaron Riks
O
dagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 28 februari 1908.

På lagutskottets vägnar:

ERNST TRYGGER.

Herrar Widén och Lindhagen hafva anhållit om anteckning å utlåtandet

därom, att de icke deltagit i detta ärendes behandling inom utskottet.

STOCKHOLM, SVENSKA BOKTBYCKERIAKTIEBOLAGKT, 1908,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.