Sök i Ratio Lex

Lagutskottets Utlåtande N;o 26

1908-03-02 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1908:26, Lagutskottets Utlåtande N;o 26

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N;o 26.

1

M:o 26,

Ank. till Riksd. kansli den 2 mars 1908, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om skrifvelse

till Kungl. Maj:t angående utredning och förslag i fråga

om förekommande af olägenheter i följd af bebyggande

af områden, som därtill äro ur hälsosynpunkt otjänliga.

Till behandling af lagutskottet hafva hänvisats en inom Första Kammaren

af herrar Ax. Hedenlund, Alfred Sandwall, J. Gust. Ilichert och Gustaf

Boman väckt motion, n:r 12, samt en därmed lika lydande inom

Andra Kammaren af herrar Axel Vennersten, K. Beckman, Hugo Sandén,

Erik Röing, E. A. Nilson, E. C. Kropp och Sixten Neiglick afgifven

motion, n:o 17, båda afseende åtgärder för förekommande af olägenheter

i följd af bebyggande af områden, som därtill äro ur hälsosynpunkt

otjänliga.

Motionärerna hafva anfört följande:

»I vid sistlidne års riksdag af oss med föranledande af Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till lag angående stadsplan och tomtindelning

väckta motioner (F. K. n:o 47, A. K. n:o 195) hemställes bland annat, att

Bih. till Ri/csd. Prot. 1908. 7 Samt. 24 Häft. (N:o 26.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 26.

på lämpligt ställe i lagförslaget måtte införas stadgande, att Konungen

skulle äga att på framställning af stadsfullmäktige eller allmän rådstuga

meddela förbud mot nybyggnad å sådant område, som ur hälsosynpunkt

finnes otjänligt till bebyggande.

Till stöd för motionerna i denna del anfördes:

''Då mark upplåtes till planlöst bebyggande, händer ofta, att såväl

köpare som säljare äro ense om att uppsöka den för bebyggande minst

lämpliga, men därför också billigaste marken. Enligt hvad erfarenheten

visat, förläggas byggnadsplatserna ej sällan till områden, som ur hälsovårdssynpunkt

äro fullkomligt otjänliga för bebyggande. Häraf kunna uppstå

stora sanitära vådor för angränsande trakt. Emot detta missförhållande

hjälpa ej bestämmelserna om byggnadsförbud, till dess plan upprättas, utan

borde härvidlag ett absolut byggnadsförbud vara på sin plats. Att tilllägga

den jordägare, som drabbas af ett sådant förbud, rätt till skadestånd,

torde ej erfordras. Hans mark har ju aldrig varit lämplig för bebyggande

och han synes ej rättvisligen kunna göra anspråk på ersättning för det

han förbjudes att begagna sin mark på olämpligt sätt. Med hänsyn till

det ifrågasatta förbudets ingripande betydelse och vikten af att erhålla

enhetlighet vid dess tillämpning synes det böra meddelas af Konungen.’

Vederbörande särskilda utskott, som afstyrkte förslaget, yttrade:

''Hvad beträffar det föreslagna förbudet mot nybyggnad å område,

som ur hälsosynpunkt finnes otjänligt till bebyggande, måste utskottet

vitsorda, att allvarliga olägenheter kunna uppkomma i följd af den nu rådande

bristen på lagstiftning uti ifrågavarande hänseende. En bestämmelse

i antydd riktning, hvilken ju skulle gå ut på att förhindra bebyggande

af vissa områden, synes emellertid utskottet knappast hafva sin plats i

förevarande lag, som inrymmer föreskrifter med afseende å ett områdes

ordnande för bebyggande. Lämpligast torde bestämmelsen böra upptagas

i hälsovårdsstadgan. Måhända kunna ock i byggnadsstadgan införas vissa

föreskrifter i ändamål att för här afsedda fall främja samarbetet mellan

byggnadsnämnd och hälsovårdsnämnd.''

Den mot motionerna välvilliga form utskottet gaf åt sitt afstyrkande

har gifvit oss mod att redan nu ånyo fästa Riksdagens uppmärksamhet

på frågan. Det är dessutom uppenbarligen af stor vikt, att åtgärder till

undanröjande af de påpekade missförhållandena snarast möjligt vidtagas,

något, som bekräftas af erfarenheten från skilda orter.

Ifrågasättas kan, huruvida något skulle vara att vinna genom att

såsom utskottet föreslog intaga förbudet i hälsovårdsstadgan, som ju endast

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 26. 3

är af administrativ natur och således intet förmår gentemot den enskilda

äganderätten. Af liknande skäl torde den andra af utskottet anvisade

utvägen, vissa bestämmelsers upptagande i byggnadsstadgan, knappast föra

till det åsyftade målet.

Ett byggnadsförbud af antydd art bör enligt vår uppfattning äga

civillags kraft. Huruvida däremot det bör utfärdas såsom fristående lag

eller anknytas till något redan befintligt lagstadgande, undandrager sig

naturligen vårt bedömande. Vidare bör förbudet utsträckas att omfatta

icke blott städer utan jämväl köpingar och municipalsamhällen.

Ytterligare utredning torde emellertid vara erforderlig, särskild! med

hänsyn därtill att förbudet möjligen bör motsvaras af skyldighet för vederbörande

samhälle att inom viss tid vidtaga åtgärder för exproprierande af

det område förbudet omfattar, naturligen med vissa begränsningar i fråga

om ersättningsbeloppet. För öfrigt kan utredningen gifva vid handen förefintligheten

af andra till undanröjande af de öfverklagade olägenheterna

lämpligare utvägar.

Då den ifrågasatta utredningen lämpligast torde verkställas af Kungl.

Maj:t, tillåta vi oss föreslå, att Riksdagen ville i skrifvelse till Kungl.

Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t täcktes föranstalta utredning om lämpligaste

sättet att förekomma de sanitära vådor och andra olägenheter, som

för städer och stadsliknande samhällen uppkomma i följd af bebyggandet

af sådana områden, som därtill finnas ur hälsosynpunkt otjänliga, samt

för Riksdagen framlägga de författningsförslag, hvartill utredningen kan

föranleda.»

En särskild form af vår tids utveckling är den snabba tillväxten af

våra städer och den hastiga uppkomsten af tätt bebyggda samhällen af

stadsliknande karaktär. Denna utveckling tager emellertid icke alltid behörig

hänsyn till samhällenas bästa och deras befolknings hälsa, utan för

äfven med sig sociala och hygieniska missförhållanden, som måste bekämpas.

Det torde vara ett faktum, att i städer och andra samhällen, där

byggnadsverksamheten är liflig, det för erhållande af billiga byggnadstomter

och af andra skäl ofta förekommer, att bostäder uppföras å platser,

som därför äro ur hälsosynpunkt ganska olämpliga. Visserligen kan

med vår tids tekniska hjälpmedel lämpliga bostäder ofta åstadkommas tämligen

oberoende af byggnadsgrundens beskaffenhet. Sådana till buds

Utskottets

yttrande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Lagutskottets Utlåtande N:o 26.

stående hjälpmedel anlitas emellertid icke alltid. Ofta sker bebyggande

utan att erforderlig dränering föregått af det område, som bebygges, och

icke sällan måste afsevärda kostnader nedläggas på torrläggning af bebyggd

mark och bortledande från dylik mark af hälsofarliga ämnen, som,

innan ännu bebyggande skett, kunnat med vida mindre omgång och uppoffring

undanskaffas eller oskadliggöras. Nu anmärkta förhållanden kunna

icke förhindras ensamt med tillhjälp af de i lagen angående stadsplan och

tomtindelning af den 31 augusti 1907 meddelade stadganden om förbud

mot nybyggnad, hvilka, för så vidt de lämpligen kunna tillämpas för nående

af det nu ifrågavarande ändamålet, synas afse endast områden, med

afseende hvarå fastställd stadsplan icke finnes eller, om sådan finnes, beslut

fattats angående ändring af densamma, men fastställelse å beslutet

ännu icke meddelats.

I likhet med motionärerna, anser utskottet särskilda åtgärder vara af

behofvet påkallade för rådande af bot å antydda missförhållanden; och

synes det utskottet kunna ifrågasättas, om ej de föreskrifter, hvilka till

förekommande däraf torde böra meddelas, lämpligen böra innehålla ej

mindre provisoriskt eller definitivt verkande förbud att uppföra nybyggnad å

af motionärerna åsyftad mark än äfven möjlighet och eventuellt skyldighet

för stad och samhälle att under vissa villkor förvärfva sådan mark.

I)å de erforderliga bestämmelserna alltså synas komma att afse såväl stadigvarande

inskränkning i som upphäfvande af bestående rättsförhållanden,

lära de, såsom jämväl motionärerna framhållit, böra erhålla civillags

natur.

Utskottet anser sig äga så mycket mera skäl att nu förorda en utredning,

sådan den af motionärerna ifrågasatts, som densamma synes utskottet

lämpligen kunna ske i samband med det nu pågående arbetet med

revision af byggnadsstadgan för rikets städer, hvilken revision den 5

juli 1907 af Kungl. Maj:t uppdragits åt en för ändamålet tillsatt kommitté.

På grund af hvad sålunda förekommit, får utskottet hemställa,

att Eiksdagen, med bifall till förevarande motioner,

måtte i skrifvelse till Kungl. Majrt anhålla, att

Kungl. Maj:t täcktes föranstalta om utredning angående

lämpligaste sättet att förekomma de sanitära vådor och

andra olägenheter, som för städer och stadsliknande

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Lagutskottets Utlåtande N:o 26.

samhällen uppkomma i följd af bebyggandet af sådana

områden, som därtill finnas ur hälsosynpunkt otjänliga,

samt för Riksdagen framlägga det förslag, hvartill utredningen

kan föranleda.

Stockholm den 2 mars 1908.

På utskottets vägnar:

ERNST TRYGGER.

JBih. till Piksd. Prot. 1908. 7 Samt.

24 Häft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1908:38 Skrifvelse till Konungen i anledning af väckta motioner om skrifvelse till Kungl. Magt angående utredning och förslag i fråga om förekommande af olägenheter i f s. 9 i texten