Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af vädd motion om skrifvelse till Kungl. Maj.t angående bestämmelser i syfte att inteckning i— tomträtt må i kreditafseende likställas med fastighdsinteckning m. m.

1908-03-02 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1908:28, Utlåtande, i anledning af vädd motion om skrifvelse till Kungl. Maj.t angående bestämmelser i syfte att inteckning i— tomträtt må i kreditafseende likställas med fastighdsinteckning m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 28.

1

N:o 28.

Ant. till Eiksd. kansli den 2 mars 1908, kl. 11 f. m.

Utlåtande, i anledning af vädd motion om skrifvelse till Kungl.

Maj.t angående bestämmelser i syfte att inteckning i—

tomträtt må i kreditafseende likställas med fastighdsinteckning

m. m.

Uti en inom Andra Kammaren väckt, till lagutskottet hänvisad

motion, n:o 209, hafva herrar C. A. Lindhagen och K. A. Tengdahl

anfört följande:

»För att tomträtten skall komma till någon användning, måste åtgärder

vidtagas för att skapa tomträttskredit, det vill säga utvägar till

att erhålla lån mot säkerhet af inteckning i tomträtt. För detta ändamål

bör man uppsöka alla tillgängliga åtgärder.

En själfskrifven utväg är att påräkna bidrag från de betydande

lånemedel, som disponeras af postsparbanken, andra sparbanker, riksförsäkringsanstalten,

enskilda försäkringsanstalter, kassor och stiftelser

samt andra dylika inrättningar. Dessas reglementen medgifva dock ej

utlåning mot säkerhet af inteckning i tomträtt, och oafsedt detta pläga

de ej gärna lämna ut lån till sådana allmännyttiga företag som skapande

af små jordbruk och byggandet af billiga bostäder. Dessa hinder måste

undanröjas, och, i den mån de uppställas af gällande bestämmelser,

måste i första hand ändring i de senare åstadkommas.

Uti åtskilliga af Konung och Riksdag antagna författningar fastslås

sålunda, att intecknirsgssäkerhet för vissa lån afser endast fastighetsBih.

till Biksd. Prof. 190S. 7 Samt. 26 Häft. (N;o 28.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 28-

inteckning. Så är förhållandet i 18 § af förordningen om postsparbanken

den 22 juni 1883 uti dess år 1902 antagna lydelse, i 12 § af

lagen angående sparbanker den 29 juli 1892 och i 123 § i lagen den

24 april 1903 om försäkringsrörelse. Enahanda är förhållandet i åtskilliga

af Kungl. Maj: t ensam fastställda reglementen för inrättningar,

som utlåna medel. I dessa fall bör det principiellt stadgas i författningarne,

att inteckning i tomträtt skall under vissa betingelser anses

likvärdig med vanlig inteckning.

En svårighet, som nog till en början kommer att möta, är

den vanliga och förklarliga fördomen mot något, som är nytt och opröfvadt.

Inteckning i tomträtt bör dock blifva lika säker som vanlig inteckning

i fastighet. Erfarenheterna från utlandet lära, att utlåning för

byggandet af billiga bostäder åt menige man är en sund och säker affär,

hvarpå nästan aldrig förloras något. Det äfventyras sällan, att dylika

byggnader skola stå tomma, då de äro föremål för den stora allmänhetens

ständiga efterfrågan. Bakom realsäkerheten stå ej heller konstruerade

värden, hvilka tillskapats genom ofta osund spekulation, utan

folkets dagliga arbete. Detta värde ökas ytterligare däraf att arbetarens

ekonomi stärkes genom att han bor bra och billigt och under trygga

villkor i öfrigt. Oftast kommer väl också vederbörande samhälle att

med sin breda rygg stå såsom garant för det hela. Samhället sörjer

för att stadsplanen med alla dess anordningar blir god och upprätthålles

för framtiden.

Då emellertid tomträtten endast beviljas för viss tid i sänder,

torde i vanliga fall ett lån mot inteckning i tomträtt behöfva vara ett

amorteringslån, afsedt att slutbetalas under upplåtelsetiden. Därest vid

tomträttstidens slut lösen skall gäldas för byggnaden, blir förhållandet

förändradt. I allmänna lagen stadgas dessutom, att dylik lösen tillfaller

främst inteckningshafvare. Ifall lösen gifves, synas lånen sålunda

ej behöfva vara amorteringslån utan kunna åtminstone till stor del

göras fasta.

Beträffande härefter svårigheterna att i förefintliga låneanstalter

oafsedt säkerheten erhålla lån till allmännyttiga företag af ifrågavarande

beskaffenhet, föreskrifves för postsparbanken uttryckligen i förenämnda

förordnings 18 § så försiktiga bestämmelser rörande de förvaltade medlens

placering, att ett särskildt tillägg erfordras, hvarigenom banken bemyndigas

utlåna någon del af sina tillgångar till befrämjande af sådana

allmännyttiga företag, som ofvan sägs.

En motion i sådant syfte väcktes vid 1904 års riksdag i Andra

Kammaren af herr M. F. Nyström. Motionären föreslog, att af bankens

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 28■ 3

medel högst 720 finge användas för utlåning till bostadsföreningar och

aktiebolag, som hade till uteslutande uppgift att befordra den allmännyttiga

byggnadsverksamheten bland städernas arbetare och mindre

bemedlade befolkning. Statsutskottet afstyrkte motionen af den anförda

grund, att vid samma riksdag förelåg ett regeringsförslag om en statens

egnahemslånerörelse för landsbygden. Innan den frågan pröfvats, fann

utskottet det mindre välbetänkt att redan då fatta beslut om vissa

anordningar för det med motionen afsedda ändamålet. Under öfverläggningen

i Andra Kammaren åberopades en af byråchefen i postsparbanken

G. F. Sandberg afgifven promemoria, däri han kraftigt förordade

förslaget. Motionen afslogs i Första Kammaren men bifölls af den Andra.

Riksförsäkringsanstaltens tillgångar förvaltas såsom bekant af postsparbanken

enligt de för banken gällande föreskrifter.

Det hemställes alltså, att Riksdagen ville hos Kungl. Maj:t anhålla:

l:o) att Kungl. Maj:t täcktes för Riksdagen framlägga förslag till

ändring i gällande lagstiftning i syfte att inteckning i tomträtt må i

kreditafseende lagligen likställas med fastighetsinteckning, äfvensom

vidtaga åtgärder för att i möjligaste mån ändringar må i enahanda

syfte vidtagas i de af Kungl. Maj:t fastställda reglementen för inrättningar,

som förvalta medel;

2:o) om framläggande för Riksdagen af förslag till tillägg i förordningen

angående postsparbanken, i syfte att dels banken må bemyndigas

utlåna största möjliga del af sina förvaltade medel för att bereda

mindre bemedlade personer tillfälle att skaffa sig jordbruk eller bostäder

och dels lån af dessa medel må kunna meddelas jämväl mot

säkerhet af inteckning i tomträtt.

Med anledning af 55 § 3 mom. riksdagsordningen nödgas vi t

denna motion formellt framställa endast det under l:o upptagna yrkandet

samt upprepa yrkandet 2:o i särskild motion.»

Sist omförmälda motion har icke hänvisats till behandling af lagutskottet

utan öfverlämnats till annat utskott.

Då genom lag om nyttjanderätt till fast egendom af den 14 juni

1907 i vår svenska rätt infördes institutet tomträtt, skapades äfven

genom den samma dag utfärdade lagen om inteckning i tomträtt möjlighet

till stiftande af eu ny panträtt, hvartill vanlig nyttj anderättshafvare

ej äger tillgång. Det är uppenbart, att denna form af real
-

Utdkotlets

yttrande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Lagutskottets Utlåtande N:o 28-

säkerhet är af synnerlig betydelse just för tomträttens egen praktiska

användbarhet.

I ändamål att för tomträttshafvare underlätta möjligheten att erhålla

lån mot inteckning i tomträtt och sålunda röja väg för en större

användning af tomträttsinstitutet hafva nu motionärerna hemställt om åtgärder

för att lån mot nämnda säkerhet måtte utlämnas från vissa

under offentligt inseende och kontroll ställda penningförvaltande anstalter

och kassor samt i sådant hänseende påyrkat ändring af för dem gällande

författningar och reglementen i syfte att inteckning i tomträtt måtte i

kreditafseende likställas med fastighetsinteckning.

Beträffande till en början arten af den säkerhet, inteckning i

tomträtt afser att bereda, vill utskottet erinra, att denna naturligen

hvilar på andra förutsättningar och är beroende af väsentligen andra

omständigheter än som är fallet med inteckning i fast egendom. Själfva

tomträtten i och för sig, såsom en till tiden begränsad rätt, för hvilken

i regel ersättning skall utgå, måste ju i allmänhet anses betinga ett

jämförelsevis mindre värde. Dess begärlighet för tredje man blir

hufvudsakligen beroende på värdet af de byggnader m. m., som i det

särskilda fallet kunna höra till och medfölja tomträtten, samt på tomtägarens

genom tomträttsaftalet stipulerade rättsförhållande med afseende

å dessa byggnader och tomträtten öfver hufvud. I fråga om tomträttsaftalets

innehåll åtnjuta kontrahenterna, inom den stadgade tidsbegränsningen

för tomträttsupplåtelsens bestånd, 26—100 år, synnerligen stor frihet.

Skälet för lämnandet af denna frihet och för att tomträtten ej gifvit.s

viss större lagbestämd själfständighet gentemot tomtägaren har hufvudsakligen

varit önskan, att det ifrågavarande, alldeles opröfvade rättsinstitutet

skulle, utan från början gifna begränsningar, få anpassa sig

efter förhållanden, som i hvarje fall blefve de lämpligaste. I den mån

institutet hinner tränga igenom och vinna användning, torde emellertid

tomträttsupplåtelserna å de särskilda orterna komma att gifvas ett mera

bestämdt rättsligt innehåll och hos tomträtten komma att utvecklas

större förmåga att uppbära en panträtt.

Ännu har emellertid ingen som helst erfarenhet kunnat vinnas i

sagda afseende eller öfver hufvud beträffande, huru tomträtten i praktiken

kan komma att hos oss verka. Utskottet kan därför för närvarande

icke förorda sådana åtgärder som de af motionärerna föreslagna, i hvad

de falla under utskottets bedömande. Dylika åtgärder skulle för öfrigt,

i brist på all erfarenhet, förmå synnerligen litet i det af motionärerna

åsyftade hänseendet, men de skulle dock kunna medföra risker och förluster,

hvilka icke blott för dem, som däraf berördes, blefve betungande,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 28. 5

utan kanske äfven skulle undergräfva det förtroende för den ifrågavarande

kreditformen, hvilket beträffande denna, såväl som i fråga om

krediten i allmänhet, är det första villkoret för dess användning och

utveckling.

På grund af hvad utskottet sålunda anfört, får utskottet hemställa,

att den i förevarande motion under punkt l:o)

gjorda hemställan icke måtte till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 2 mars 1908.

På lagutskottets vägnar:

ERNST TRYGGER.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets Utlåtande N:o 28.

Reservationer:

af lierr Lindhagen, som anfört:

Första grundvillkoret för att tomträtten skall komma till någon

afsevärd tillämpning är, att inteckning i tomträtt såsom realsäkerhet

vinner erkännande och förtroende. Utskottet medgifver också, att

nämnda form af realsäkerhet är af synnerlig betydelse för tomträttens

praktiska användbarhet.

Vill man sålunda göra det mesta möjliga för att tomträtten skall

utan dröjsmål slå igenom, måste man också låta sig vara angeläget att

utan uppskof söka föra fram inteckning i tomträtt till bland annat ett

officiellt äfven i praktiken omhuldadt rättsinstitut. Större eller mindre

likgiltighet för den förra angelägenheten alstrar naturligtvis en viss likgiltighet

äfven för den senare.

Att redan utskottets sympati för själfva tomträtten ej varit påtaglig,

kan slutas däraf, att betänkandet iakttager tystnad om utskottets

ställning till tomträtten. Meningarna därom voro också inom utskottet

delade, växlande från verklig välvilja till ett skarpt framhållande, att

tomträtten vore ett misslyckadt institut, som ej borde uppmuntras, och

att upplåtelse af stat och kommun tillhörig mark endast borde ske med

full äganderätt.

Hufvudmotivet i utskottets motivering synes också hvila på en

viss benägenhet att underskatta tomträtten. Själfva tomträtten, säger

utskottet, måste anses betinga ett jämförelsevis mindre värde, och

inteckning i tomträtt är någonting helt annat äu inteckning i fast

egendom. Denna utgångspunkt, som grundväsentligt skiljer sig från

motionärernas framställning, kan vid första påseende synas antaglig,

men är, anlagd på den fråga, som nu föreligger, vilseledande och oriktig.

Tomträtt är visserligen icke detsamma som äganderätt. Men tomträtten

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Lagutskottets Utlåtande N:o 28.

liar i likhet med den senare för hvarje speciellt fall ett alldeles bestämdt

värde. Äfven om detta värde blir mindre än då äganderätten till

själfva marken medföljer, är dock detta mindre värde lika tillräckligt

att på vissa betingelser tjäna som säkerhet för ett däremot svarande

mindre lånebelopp, som den fulla äganderätten till samma fastighet kan

på vissa betingelser uppbära ett större lån.

Utskottets andra skäl för sitt afstyrkande af motionen synes vara,

att tomträtten ännu är opröfvad. Onekligt är också, att någon bestämd

erfarenhet ej hunnit vinnas om densamma. Att däraf emellertid draga

den slutsatsen, att staten bör underlåta att bidraga till sådan erfarenhets

vinnande genom att äfven i hvad på staten ankommer med det

snaraste verkställa undersökning om betingelserna för tomträttskrediten,

förefaller vara föga hållbart. Staten har här dessutom ett eget omedelbart

intresse att bevaka. Det är nämligen enligt lagen hufvudsakligen

stat och kommun förbehållet att få upplåta jord med tomträtt. Då bör

väl staten jämväl för egen räkning beflita sig om att utreda kreditfrågan.

Utskottet synes nu i strid häremot menat, att staten bör afvakta

de anordningar och erfarenheter, som kunna vinnas »å de särskilda

orterna», hvarmed förmodligen syftas på de kommunala initiativen.

Man behöfver dock ej frukta, att ej kommunerna skola komma före

med sina anordningar, innan en riksdagsskrivelse i ämnet leder till

något. Redan inom den närmaste tiden blir med säkerhet Stockholms

stad för sin del färdig med sina tomträttsvillkor och kreditanordningar.

Men kommunerna behöfva äfven hjälp i statsmaktens initiativ. Sålunda

stöder sig motståndet inom kommunerna mot tomträttens tillämpning

bland annat på det städse upprepade talet, att statsmyndigheternas

lagar och författningar ännu ej känna till tomträttskrediten. Det är

med andra ord äfven för framgången i de kommunala sträfvanaena för

tomträttens förverkligande af betydelse, att staten ej håller sig i efterhand

utan samtidigt går till verket med ett kraftigare och målmedvetnare

intresse än det, som afspeglar sig i utskottets förevarande

hemställan.

Däremot kan det ej begäras, att alla skola vara lika vissa på

saken som motionärerna. Ett bifall till motionen bör lämpligen inskränkas

till begäran om en utredning.

Jag hemställer alltså,

att Riksdagen i anledning af den i förevarande

motion under punkt 1) gjorda hemställan ville anhålla,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Lagutskottets Utlåtande N:o 28.

det täcktes Kungi. Maj:t taga i öfvervägande huruvida,

i livad mån och under hvilka villkor inteckning

i tomträtt må såsom säkerhet för lån kunna uti lagar

och författningar likställas med vanlig fastighetsinteckning,

samt därefter för Riksdagen, i den mån afgörande

t kräfver dess medverkan, framlägga de förslag,

hvartill utredningen kan gifva anledning.»

af lierr Pettersson från Södertälge, som instämt uti den i herr

Lindhagens reservation gjorda hemställan.

Herr Piudebeck har begärt få här antecknadt, att lian icke deltagit

i detta ärendes behandling inom utskottet.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1908.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.