Sök i Ratio Lex

Lagutskottets Utlåtande N:o 63

1908-05-09 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1908:63, Lagutskottets Utlåtande N:o 63

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 63.

1

>'':o 68.

Ank. till Riksd. kansli den 8 maj 1908, kl. 8 e. m.

Utlåtande, i anledning af vackt motion om skrifvelse till Kungl.

Maf.t angående rätt till fiske i de större insjöarna.

»Uti en inom Andra Kammaren väckt, till lagutskottet hänskjuten

motion n:o 86 har herr O. A. Berg i Staby anfört följande:

»I det lagförslag angående rätt till fiske, som af Kungl. Maj:t framlades

för Kiksdagen 1896, hade i den sjette paragrafen försök gjorts att

fastställa, huru vidsträckt rätten till fiske för strandägare vid större insjöar

borde vara. Angående Yänern och Yättern föreslogs nämligen, att

»där ej annorlunda är lagligen bestämdt, omfattar strandägares enskilda

fiskerätt allt det vatten, som finnes till och med etthundraåttio meter

från det ställe invid stranden, där stadigt djup af två meter vidtager;

och gäller om fisket därutanför hvad i första paragrafen sägs om fiske

i öppna hafvet».

Förslaget blef i denna punkt på lagutskottets afrådan förkastadt,

och den äldre fiskeristadgans bestämmelser angående fiskerätten i större

insjöar bibehöllos. Orsakerna, hvarför lagutskottet afstyrkte och Kiksdagen

afslog den ifrågavarande paragrafen i Kungl. Maj:ts förslag,

voro flera, såsom det framgår af utskottsbetänkandet. Först och främst

innebure begränsningen af strändägarnes fiskerätt till endast det vatten,

som fanns till och med etthundraåttio meter från det ställe invid stranden,

där stadigt djup af två meter vidtog, en alltför stor inskränkning

för strandägarne. Denna omständighet framträdde dessutom som en stor

orättvisa, då i förslaget endast afsågs sjöarne Yänern och Arättern, och

sålunda strandägare vid de andra större insjöarne skulle få obegränsad

rätt till fiskevattnet utanför sina ägor. Yidare framhölls det olämpliga

uti, att vattnet utanför strandägarnes område skulle upplåtas till fiske

Bih. till Riksd. Prot. 1908. 7 Sami. 60 Häft. (N:o 63). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 63.

för allmänheten. Med sådana bestämmelser skulle fisket lätt kunna

blifva alldeles ödelagdt, åtminstone med afseende på eu del fiskarter,

och strandägare skulle ej finna med sin fördel förenligt att vidtaga

åtgärder för fiskets förbättring, då de själfva antagligen ej finge skörda

frukten däraf. Tanke framkastades därför ock på att ifrågavarande

område i de större insjöarna skulle betraktas som kronans tillhörighet,

och att fiske där skulle få idkas endast med tillämpande af särskilda

bestämmelser. Lagutskottet ansåg med andra ord ej fullständig utredning

föreligga och tillstyrkte, att de gamla bestämmelserna angående

strandägarnes fiskerätt finge kvarstå. Sålunda bestämmer nu gällande

lag angående rätt till fiske af den 27 juni 1896 i § 6: »I de delar af

större insjöar, till hvilka strandäganderätten sig icke sträcker och där

ej heller enskild! fiske är kronan förbehållet eller annan tillhörigt, gäller

om fisket hvad i 1 § sägs om fiske i öppna hafvet».

Eätt tillerkännes sålunda hvarje svensk undersåte att fiska i de större

insjöarne på områden, som ligga utanför strandägarnes, men huru gränsen

går mellan de olika områdena, är ej bestämdt. Det är ju alldeles tydligt,

att frågan om rätt till fiske härmed ej blifvit ordnad. En fiskvattensägare

bör naturligen kunna veta huru långt hans vattenområde

sträcker sig. Vidare är det alldeles obestämdt, hvilka insjöar äro att

räkna till de större samt äfven å hvilka områden af dessa allmänheten

har rätt att fiska.

Ett stigande intresse ägnas för närvarande åt fiskerinäringen, och

för dess upphjälpande såväl vid våra kuster som i insjöarne offras betydande

belopp. Fisket i insjöarna lämnar ock redan nu stor afkastning,

och säkert skall denna i hög grad ökas i den mån lämpliga åtgärder

till fiskets förbättrande vidtagas. En af de första förutsättningarne

härför är dock i många fall införandet af klara bestämmelser angående

rätten till fisk vattnet.

Såsom bevis för att äfven de myndigheter, som närmast hafva att

utfärda stadgar angående fiskes bedrifvande, sväfva i okunnighet om

t. ex. hvilka insjöar äro att hänföra till de större, bifogas i afskrift en

skrifvelse till Kungi. Maj:t från Konungens befallningshafvande i Örebro,

Västmanlands och Södermanlands län angående bestämmelser för bedrifvande

af fiske i sjön Hjälmaren.

Huru bestämmelser angående rätt till fiskevattnet i de större insjöarne

lämpligast skola affattas, torde framgå först genom en grundlig utredning

af frågan ; det är tydligt att härpå inverka en mängd förhållanden. Som

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 63.

3

allmänna önskemål synes mig dock böra framhållas, att strandägarnes

rätt till fiskevattnet ej bör för mycket begränsas på samma gång som

allmänhetens rätt att fiska, om sådan skall bibehållas, bör regleras genom

särskilda bestämmelser.

Då jag emellertid med ofvanstående tror mig hafva påvisat det stora

behofvet af klara bestämmelser angående rätten till fiske i de större insjöarne,

vågar jag föreslå, att Riksdagen ville i skrifvelse till Ivungl. Maj:t

anhålla, det täcktes Ivnngl. Maj:t låta utreda frågan om rätt till fiske i

de större insjöarne samt för Riksdagen framlägga förslag till bestämmelser

därför.»

Den i förevarande motion berörda frågan om tillgodogörandet af de

stora värden, som ligga i fisket i våra större insjöar, på det för landet

ekonomiskt bästa sättet, är förvisso väl förtjänt jämväl af statsmakternas

uppmärksamhet och omvårdnad. Oafsedt de åtgärder, som från det allmännas

sida kunna vidtagas för att direkt uppmuntra och stödja sträfvandena

att åstadkomma en rationell fiskevård, är denna i hög gi’ad

beroende af de regler lagstiftningen lämnar angående rätten till fiske.

Det synes nämligen knappast kunna förväntas, att den enskilde skall

vidtaga anstalter för fiskets främjande, om han ej är tillförsäkrad rätt

att få njuta frukterna af sitt arbete i nämnda syfte. Hvad särskildt

beträffar rätten till fiske i de större insjöarna, råder, såsom motionären

erinrat, stor osäkerhet rörande omfattningen af den rätt, som tillkommer

strandägare, i det att denna fråga i gällande lag om fiske lämnats öppen

och därigenom i liera fall gjorts beroende af den sedvanerätt, som på olika

orter utbildat sig. Att stora olägenheter lätteligen skola uppkomma af ett

dylikt osäkerhetstillstånd, synes utskottet ligga i öppen dag, likasom ock

att den hvarje svensk man medgifna rättighet att fiska i de delar af

dylika insjöar, dit strandäganderätten icke sträcker sig, kan vara ägnad

att skada fisket, så länge några regler för dess utöfvande icke lämnats.

Oaktadt utskottet sålunda till fullo instämmer med motionären däri, att

rättsregler böra gifvas för ordnande af rätten till fiske i nämnda sjöar,

har utskottet icke ansett sig böra biträda motionärens hemställan. Enligt

hvad utskottet inhämtat, kommer nämligen lagberedningen att i sista

afdelningen af sitt förslag till ny jordabalk upptaga omförmälda spörsmål

till behandling i den del, som rör strandägares rätt till fiske. Yid

den ingående pröfning, lagberedningen därvid kommer att ägna denna

fråga, måste gifvetvis äfven rätten till fiske i de delar af sjön, som

Utskottets

yttrande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Lagutskottets Utlåtande N:o 63.

ligga utanför strandägarnas fiskeområden, blifva föremål för beredningens

uppmärksamhet, äfven om beredningen icke kommer att därutinnan framlägga

något förslag, samt den förebragta utredningen lämna material

för eu pröfning jämväl af sistnämnda del af ämnet. Då dessa båda

sidor stå i ett mycket nära samband med hvarandra och det uppenbarligen

skulle blifva lättare att ernå ett tillfredsställande resultat, om

de på en gång upptoges till afgörande, anser utskottet det vara i hög

grad önskvärdt, att samtidigt med lagberedningens förslag till reglerande

af strandäganderätten i de större insjöarna äfven ett förslag till bestämmelser

rörande rätten till fiske i öfriga delar af dylika sjöar blefve

framlagdt till Eiksdagens pröfning. I samband med dessa frågors afgörande

synes det äfven vara angeläget att föreskrifter lämnas rörande

sättet för utöfvande af fiske utanför strandägarnas områden. Utskottet

tillåter sig i detta sammanhang erinra därom, att 1902 års riksdag uti

en till Kungl. Maj:t aflåten skrifvelse bland annat framhållit nödvändigheten

af åtgärder till förekommande af roffiske. Om icke utan tidsutdräkt

gifvas bestämmelser, som reglera sättet för fiskets bedrifvande,

där detta är fritt tillgängligt för allmänheten, kan det enligt utskottets

uppfattning vara fara värdt, att fisket i de större insjöarna kommer att

tillfogas så stor skada, att det kan dröja länge, innan det åter kan

lämna någon större afkastning.

Resultatet af den pågående utredningen synes emellertid utskottet

böra afvaktas, innan Riksdagen gör något uttalande i frågan, och får utskottet

därför hemställa,

att herr Bergs förevarande motion icke må till

någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 9 maj 1908.

På lagutskottets vägnar:

ERNST TRYGGER,

Herr af Ekenstam har begärt få här antecknadt, att han ej deltagit

i detta ärendes behandling inom utskottet.

Stockholm, Nya Tryckeri-Aktiebolaget 1908.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.