Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om antagande af lag om tjänsteaftal mellan husbönder och tjänare.

1908-02-17 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1908:7, Utlåtande, i anledning af väckt motion om antagande af lag om tjänsteaftal mellan husbönder och tjänare.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N;o 7.

1

N:o 7.

Ank. till Riksd. kansli den 18 februari 1908, kl. 7 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om antagande af lag om

tjänsteaftal mellan husbönder och tjänare.

I en inom Andra Kammaren väckt, till lagutskottet hänvisad motion

n:o 135 har herr J. Bengtsson i Bjärnalt hemställt, att Riksdagen måtte

för sin del besluta godkänna och antaga det förslag till lag om tjänsteaftal

emellan husbönder och tjänare, som under år 1900 till Kung!. Maj:t

öfverlämnats af en för ändamålet tillsatt kommitté.

Till stöd för sin berörda hemställan har herr Bengtsson anfört

följande:

»Gällande legostadgas många föråldrade bestämmelser äro af sådan

beskaffenhet, att de icke lämpa sig för nutida förhållanden. Den har

också därför i afsevärd grad upphört att kunna reglera tjänstehjonsförhållandet,

i all synnerhet i städerna, Tjänstehjonsaftalet slufces ofta

numera på sådant sätt, att legostadgan icke blir tillämplig på dessa aftal,

för hvilka sålunda icke finnas några speciella lagbestämmelser. Särskildt

under de strider, som de senare åren utkämpats emellan arbetare och

arbetsgivare, har uppmärksamheten jämväl fästats på de många brister,

som vidlåda legostadgan. Brytandet af ingångna aftal på hithörande

område förekomma ofta landet rundt, utan att gällande lagbestämmelser

nämnvärdt kunna reglera på sådant sätt, att den i aftalsbrottet oskyldiga

parten kan ens »på papperet» vinna upprättelse och skadestånd.

I Riksdagen ha gång efter annan motioner framkommit för att

härutinnan söka råda bot, och slutligen föranledde dessa motioner att

Riksdagen år 1898 i skrifvelse hos Kungl. Maj:t begärde revision af

legostadgan. I anledning af denna skrifvelse tillsatte Kungl. Maj den

Bih. till Riksd. Prot. 1908. 7 Sami. 7 Häft. (N:o 7).

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 7.

kommitfé med uppdrag att upprätta förelag till lag såväl beträffande

vanliga tjänsfebjonsförhållanden än äfven i fråga om öfriga arbetsaftal.

Denna, kommitté afgaf år 1900 förslag till lag om tjänsteaftal

emellan husbonde och tjänare, hvilken lag skulle träda i stället för

legostadgan.

öfver detta förslag ha åtskilliga myndigheter afgifvit yttranden,

men hittills har förslaget icke af Kungl. Maj:t förelagts Riksdagen.

Då jag emellertid anser, att bebofvet af en förnyad lagstiftning på

hithörande område icke längre medgifver uppskof med framläggandet af

1900 års kungl. kommittéförslag, tillåter jag mig vördsammast att väcka

motion i syfte att få detta förslag — med några af mig gjorda mindre

förändringar — upphöjdt till lag».

I anledning af förevarande motion vill lagutskottet erinra därom,

att Kungl. Maj:t den 18 oktober 1907 uppdragit åt en kommitté att

undersöka möjligheten af en lagstiftning angående arbetsaftal, för den

händelse sådan lagstiftning finnes möjlig och lämplig, och att afgifva

förslag såväl till sådan lag som till ändringar i gällande tjänstehjonsstadga

äfvensom att taga i öfvervägande öfriga i samband stående frågor

och afgifva de förslag, som däraf kunna föranledas.

Då sålunda den fråga, som afses i förevarande motion, ansetts

böra göras till föremål för förnyad utredning, samt de bestämmelser,

hvilka innefattas i omförmälda lagförslag, därvid gifvetvis komma under

ompröfning, har utskottet, utan att ingå i pröfning af detsamma, ansett

sig böra hemställa,

att förevarande motion icke må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 17 februari 1908.

På lagutskottets vägnar:

ERNST TRYGGER.

Herrar Lindhagen, Pettersson från Södertälje och Jansson i Edsbäcken

hafva anhållit om anteckning å utlåtandet därom, att de icke

deltagit i detta ärendes behandling inom utskottet.

STOCKHOLM, P. A. NYMANS EFTERTRÄDARES TRYCKERI, 1908.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.