Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring af 15 kap. 22 § strafflagen.

1908-05-14 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1908:74, Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring af 15 kap. 22 § strafflagen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande, N:o 74.

1

tf:o 74.

Ank. till Riksd. kansli den 15 maj, 1908, kl. 4 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring af 15 kap.

22 § strafflagen.

Uti en inom Andra Kammaren väckt och till lagutskottet hänvisad

motion, n:o 156, hafva herrar P. O. Lundell och Herman Andersson i

Grimbo anfört följande:

»Under de senare åren hafva allt oftare förekommit s. k. blockader

och bojkottningar med mål att skada särskilda näringsidkare eller hela

näringar. De förluster, som genom dylika yttringar af hämndbegär eller

för att tvinga till eftergifter i olika afseenden skett, äro af den betydelse

för hela vårt näringslif, att de icke kunna tålas i ett lagbundet samhälle,

utan det synes vara nödvändigt få ett lagstadgande, som ålägger

den straff, som af olika skäl anser lämpligt föranstalta öfverenskommelse

om eller biträda vid åtgärder, som vidtagas för att hindra en näring eller

ett yrke att kunna fritt utöfvas.

Man har sett en mängd yttringar af dylika åtgärder, som verkat i

hög grad till skada och förlust icke blott för den, som målet varit att

skada, utan äfven för massor af arbetare, som därigenom beröfvats arbete

och förtjänst.

Yissa arbetareorganisationer uppträda genom dylika åtgärder hindrande

för den frie arbetaren att söka arbete, där han med fördel kan få

sådant, maktyrkande mot näringsidkare och affärsmän, hindrande dem att

utöfva sin verksamhet vid tillverkningen af sina varor och äfven af dessas

försändning, lossning eller inköp, allt utan att ordningsmakten kan på

ett kraftigt sätt ingripa, om ej våldsamheter begås.

Bih. till Riksd. Prot. 1908. 7 Samt. 69 Häft. (N:o 74h

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N.o 74.

Yäl är flertalet af de blockader och bojkottningar allmänt kända

likaväl som de förluster, som de förorsakat, hvarför det ej är nödigt

därom orda.

Men utan tvifvel skulle det befordra arbetsro och samhällslugn, om

åtgärder vidtagas för att minska lusten hos maktlystna arbetareorganisationer

att ordna s. k. blockader och bojkottningar med därmed förenade

rubbningar i näringslifvet och utöfvandet af det fria arbetet. Då ett

sådant uppträdande måste betraktas såsom lagstridigt, är det äfven rättvist,

att det med straff belägges.

På grund af hvad här ofvan anförts, hemställes vördsamt, att Eiksdagen

måtte besluta, att i straff lagen 15 kap. 22 § 1 mom. måtte erhålla följande

förändrade lydelse: Tvingar -— -— — underlåta eller hindrar man

eljest ebehörigen annan i utöfningen af yrke eller näring, straffas — --.»

Med anledning af förevarande framställning tillåter sig utskottet erinra

därom, att uti en inom Andra Kammaren af herr K. Hildebrand afgifven

motion, n:o 222, framställts förslag om sådant tillägg till § 3 mom. 11

tryckfrihetsförordningen, att den, som i uppenbar afsikt att obehörigen

ingripa i annans fria utöfning af yrke eller näring, genom offentligt meddelande

eller på annat dylikt sätt utsätter honom för skada eller förlust,

måtte straffas enligt allmän lag samt dessutom skriften konfiskeras. Enligt

hvad utskottet inhämtat, har konstitutionsutskottet, till hvars handläggning

herr Hildebrands omförmälda motion öfverlämnats, i anledning af densamma

beslutit hos Eiksdagen hemställa om antagande af viss ändrad lydelse af

§ 3 mom. 11 tryckfrihetsförordningen, därvid hänvisningen till allmän lag

bibehållits äfven i fråga om det föreslagna tillägget till momentet. Yid

sådant förhållande har utskottet ansett sig icke lämpligen böra ingå på en

saklig pröfning af herrar Lundells och Anderssons i Grimbo förevarande

motion. Därest en grundlagsändring i föreslagen riktning blifver definitivt

antagen vid 1909 års riksmöte, synes det nämligen böra öfverlåtas till

nämnda års Eiksdag att vidtaga den ändring i allmänna strafflagen, som

erfordras till kompletterande af det nya grundlagsstadgandet. Skulle åter

redan innevarande Eiksdag förkasta det väckta förslaget om ändring i om
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 74.

3

förmälda § och moment af tryckfrihetsförordningen, synes den icke gärna

kunna antaga ett stadgande i den riktning motionärerna ifrågasätta.

På grund af hvad sålunda anförts, hemställer utskottet,

att förevarande motion icke må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 14 maj 1908.

På lagutskottets vägnar:

ERNST TRYGGER.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.