Sök i Ratio Lex

Memorial, angående bemyndigande för riksgäldskontor et att ställa till riksbankens förfogande riksgäldskontorets skuldförbindelser i form af skattkammarväxlar.

1908-03-05 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SBU 1908:2, Memorial, angående bemyndigande för riksgäldskontor et att ställa till riksbankens förfogande riksgäldskontorets skuldförbindelser i form af skattkammarväxlar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- fock banko-) utskottets Memorial N:o 2.

1

N:o 2.

Ank. till Riksd. kansli den 5 mars 1908, kl. 3 e. in.

Memorial, angående bemyndigande för riksgäldskontor et att ställa

till riksbankens förfogande riksgäldskontorets skuldförbindelser

i form af skattkammarväxlar.

Uti en till statsutskottet aflaten skrifvelse hafva fullmäktige i riksgäldskontor

anfört följande:

»Enligt § 74 i riksgäldskontorets reglemente skola riksgäldskontorets

kontanta tillgångar, så vidt och så länge de icke behöfva användas för

kontoret åliggande . utbetalningar, insättas i riksbanken eller hållas den

allmänna rörelsen till banda. Denna sin uppgift fyllde riksgäldskontoret

förr på det sätt, att medel af ifrågavarande slag utlånades hufvudsakligen

till enskilda bankinrättningar inom landet. Numera har denna utlåning

till enskilda svenska bankinrättningar upphört. I stället har riksgäldskontoret

under de senaste åren bemödat sig att hålla största möjliga till—

godohafvanden stående i utlandet, hvilka, efter hand som de behöft för

verkställandet _ af riksgäldskontoret åliggande utbetalningar indragas, eller

å extra ordinära behof af betalningsmedel på utlandet yppats, genom

liksbankens förmedling ställts till den allmänna rörelsens förfogande.

Vid fyrfaldiga tillfällen och i all synnerhet vid sådana tidpunkter,

då dylika extra ordinära behof gjort sig gällande, har det visat sig vara

till stort gagn, att riksgäldskontoret kunnat på ett verksamt sätt bispringa

den allmänna rörelsen med utländska valutor. Denna erfarenhet har

under den senaste tiden ånyo bekräftats.

Att riksgäldskontoret kunnat under de senaste månaderna, i den

Bih. till Bikscl. Prof. 1908. 4 Sami. 2 Afd. 2 Raft. (Ro 2).

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Sammansatta stats- (och banko-) utskottets Memorial N:o 2.

utsträckning, som skett, underlätta den allmänna rörelsen genom att tillhandahålla

utländska betalningsmedel, har berott af den tillfälliga omständigheten,

att riksgäldskontor under sistlidna juni månad i utlandet upptagit

ett nytt större lån samt att de medel, som influtit för detta lån,

ännu icke kommit till användning för därmed afsedda ändamål.

Det kan emellertid inträffa, att extra ordinära behof af betalningsmedel

på utlandet framträda vid en tidpunkt, då riksgäldskontor till

sitt förfogande har hvarken disponibla utländska tillgodohafvanden till

afsevärda belopp, ej heller någon lanerätt. Då dylika behof kunna oväntadt

uppträda, och då bristande förmåga från riksgäldskontorets sida att underlätta

den allmänna rörelsen genom att tillhandahålla utländska valutor

kan medföra finansiella rubbningar af vidtgående omfattning, synes riksgäldskontor

böra sättas i stånd att, oberoende af kontorets lånerätt för

andra ändamål, kunna i omförmälda afseende understödja den allmänna

rörelsen.

Vid öfvervägande af de olika utvägar, som för vinnande af detta

ändamål skulle kunna anlitas, hafva fullmäktige i riksgäldskontoret efter

gemensam öfverläggning med fullmäktige i riksbanken och i full öfverensstämmelse

med sistnämnde fullmäktiges enhälliga uppfattning kommit

till det resultat, att den bästa utvägen vore, att fullmäktige i riksgäldskontoret

erhölle bemyndigande att på framställning af fullmäktige i riksbanken

ställa till riksbankens förfogande intill visst belopp riksgäldskontorets

skuldförbindelser i form af skattkammarväxlar eller i annan

form, i utländskt mynt.

Att åstadkomma någon utredning angående det belopp utländska

betalningsmedel, riksgäldskontoret sålunda borde sättas i stånd att vid

framdeles inträffande behof ställa till den allmänna rörelsens förfogande,

låter sig af naturliga skäl ej gorå. En år 1899 företagen utredningrörande

dä föreliggande extra ordinära behof af dylika medel slutade på

ett belopp af omkring 25 millioner kronor. Med hänsyn därtill att näringslifvet

på de flesta områden under tiden sedan dess undergått en högst

betydande utveckling, torde beloppet af ifrågavarande skuldförbindelser

icke böra sättas lägre än till 40 millioner kronor. Löpetiden för skuldförbindelserna

torde icke böra öfverstiga två år. De närmare bestämmelserna

rörande skuldförbindelsernas form, belopp, löpetid, myntslag, inlösen

in. in. torde böra vid hvarje förekommande fall fastställas genom

aftal mellan fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret.

På grund af hvad sålunda anförts tillåta sig fullmäktige i riksgäldskontoret

vördsamt hemställa, att statsutskottet ville hos Riksdagen söka

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- (och banko-) utskottets Memorial N:o 2. 3

utverka att i § 76 af riksgäldskontorets reglemente intages ett så lydande

tillägg:

Fullmäktige äga att på framställning af fullmäktige i riksbanken

ställa till riksbankens förfogande riksgäldskontorets skuldförbindelser i

form af skattkammarväxlar eller i annan form intill ett belopp af 40

millioner kronor i utländskt mynt med en löpetid af högst två år; erforderliga

närmare bestämmelser rörande skuldförbindelsernas form, belopp,

löpetid, myntslag, inlösen m. m. träffas genom öfverenskommelse mellan

fullmäktige och fullmäktige i riksbanken.»

Enligt ett vid skrifvelsen fogadt utdrag af protokoll, hållet vid

gemensamt sammanträde af fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret

den 2 januari 1908, hafva samtliga fullmäktige i riksbanken,

efter föredragning af nämnda skrifvelse, uttalat, att de funno det framställda

förslaget synnerligen lämpligt och att de för sin del ville i allt

ansluta sig till den i skrifvelsen uttalade uppfattning.

Detta ärende har, på grund af öfverenskommelse mellan statsutskottet

och bankoutskottet, öfverlämnats till behandling af sammansatt

stats- och bankoutskott.

Utskottet har tagit i öfvervägande de synpunkter, som legat till

grund för det af fullmäktige i riksgäldskontoret i öfverensstämmelse med

fullmäktiges i riksbanken enhälliga uppfattning framlagda förslaget; och

i anslutning till detta förslag hemställer utskottet,

l:o) att Riksdagen må bemyndiga riksgäldskontoret

att på framställning af fullmäktige i riksbanken

ställa till riksbankens förfogande riksgäldskontorets

skuldförbindelser i form af skattkammarväxlar

eller i annan form intill ett belopp af 40

millioner kronor i utländskt mynt med en löpetid af

högst två år äfvensom att genom öfverenskommelse

med fullmäktige i riksbanken träffa erforderliga närmare

bestämmelser, rörande skuldförbindelsernas form, belopp,

löpetid, myntslag, inlösen m. m.

I händelse Riksdagen bifaller hvad sålunda blifvit af utskottet

föreslaget, hemställer utskottet vidare,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Sammansatta stats- (och banko-) utskottets Memorial N:o 2.

2:o) att statsutskottet må erhålla uppdrag att

föreslå de stadganden i riksgäldskontorets reglemente,

som af beslutet kan blifva en följd.

Stockholm den 5 mars 1908.

På det sammansatta utskottets vägnar:

F. C:son WACHTMEISTER.

STOCKHOLM, SVENSKA BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAGET, 1908.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.